2451432G9031261985/86126propproppropProposition 1985/86:126PropositionProposition12601986-02-27 00:00:002024-12-27 15:16:002008-06-13 08:50:09om lag om näringsförbud, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G903126/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G903126https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G903126
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om lag om näringsförbud, m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprolokollet den 27 februari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar OlofPalme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bengt
K. A. Johansson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens iiuvudsakiiga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås en ny lag om näringsförbud samt lagändringar som syftar
till en utökad vandelsprövning av näringsidkare inom restaurang-och
transportbranscherna. Förslagen är led i kampen mot ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler kan näringsförbud i vissa fall meddelas en enskild
näringsidkare eller företrädare för en juridisk person, om näringsidkaren
eller den juridiska personen har försatts i konkurs. Lagen om näringsförbud -
som bygger på elt betänkande av näringsförbudskommillén — innebär alt oseriösa
näringsidkare eller företrädare för juridiska personer skall kunna få
näringsförbud även om del inte har förekommit någon konkurs. Brott liksom
Underlätelse att betala skaller, tullar och avgifter till del allmänna föresläs
således i vissa lägen kunna leda till näringsförbud. Liksom i dag skall
näringsförbud dessulom i vissa fall kunna meddelas i samband med konkurs. Som
grundläggande förutsättningar för förbud uppställs, vid sidan om de nämnda, att
vederbörande har grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet och
att förbud är påkallat från allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är underkastad näringsförbud får i princip inte driva näringsverksamhet.
Han får inte heller vara bolagsman i handelsbolag eller ha vissa närmare
angivna befattningar, såsom styrelseledamot i handelsbolag, aktiebolag eller
vissa andra slag av juridiska personer, och inte heller faktiskt utöva
ledningen av en näringsverksamhet. Inte heller får han äga sä mänga aktier i
ett aktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget
överstiger femtio procent. För att förhindra alt etl förbud kringgås saknar den
som är underkastad sådant vidare rätt att vara anställd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
ta emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående,
liksom i den där han har åsidosatt sina åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att undvika onödigt
hårda konsekvenser av ett näringsförbud skall den som är underkastad ett sådant
kunna få dispens för att driva en viss näringsverksamhet, inneha en viss
anställning osv, Etl näringsförbud skall också i vissa fall kunna upphävas,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elt näringsförbud skall
vara tidsbegränsat och gälla under lägst tre och högst fem är.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågor om näringsförbud
skall liksom i dag prövas av allmän domstol på lalan av allmän åklagare.
Tillsynen över meddelade förbud skall utövas av tillsynsmyndigheterna i
konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
bryta mot ett näringsförbud skall, liksom i dag, vara straffbart.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den utökade
vandelsprövningen i restaurang- och transportbranscherna grundar sig på ett
förslag om näringstillstånd från kommissionen mot ekonomisk brottslighet.
Innebörden av den utökade vandelsprövningen är alt benägenheten att fullgöra
skyldigheter mot det allmänna skall ges ökad vikt vid den tillståndsprövning
som redan sker i dessa branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagstiftningen avses träda i kraft den 1 juli 1986,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s, 15), lagrådets yttrande (s, 190) och
föredragande statsrådets ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s,
204),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslaget måsle därför läsa alla tre
delarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag</span><span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>.Meddelande
avförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Näringsförbud får, om det är påkallat från allmän synpunkt, medde<br>
las den som i egenskap av enskild näringsidkare grovt åsidosatt vad som<br>
ålegat honom i näringsverksamhet och därvid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. gjort
sig skyldig till brottslighet som inte är ringa, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2, i
avsevärd omfattning underlåtit atl betala sådan skatt, tull eller avgift<br>
som omfattas av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar<br>
och avgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Näringsförbud får också, om
det är påkallat från allmän synpunkl, meddelas den som försatts i konkurs och
då var enskild näringsidkare, om han förfarit grovt otillbörligt mol sina
borgenärer eller på annal säll grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid prövningen av om
näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt skall särskilt beaktas om
åsidosättandet varit systematiskt eller syftat till belydande vinning, om det
medfört eller varit ägnat att medföra betydande skada eller om näringsidkaren
tidigare dömts för brott i näringsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har näringsverksamhet
bedrivits av en juridisk person får, under de förutsättningar som anges i 1-3
§§, näringsförbud meddelas, i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommanditbolag:
komplementär,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
handelsbolag: bolagsman,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktiebolag:
ledamot och suppleant i styrelsen samt verkställande direktör och vice
verkställande direktör,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomisk
förening: ledamot och suppleant i styrelsen, om denne begått brottet i
näringsverksamheten eller innehade sin ställning när betalningen av skall, lull
eller avgift underläts eller den juridiska personen försattes i konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller ocksä den som i annan egenskap än där sägs faktiskt har utövat
ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har framträtt som ansvarig för en
enskild näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§
Näringsförbud skall meddelas för en viss lid, lägst tre och högst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verkan
avförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Den som är underkastad näringsförbud får inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>driva näringsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara bolagsman i etl annat
handelsbolag än kommanditbolag eller komplementär i etl kommanditbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara ledamot eller suppleant i
styrelsen för elt aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening
eller en sådan ideell förening eller</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>stiftelse som driver
näringsverksamhet,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>-i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara verkställande direktör
eller vice verkställande direktör i ett Prop. 1985/86: 126 aktiebolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i annan egenskap vara
ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges vid 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>faktiskt utöva ledningen av en
näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliklig
även om den inte driver näring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>äga så många aktier i ett
aktiebolag atl hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget
överstiger femtio procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
ulgör inget hinder mol att sådan verksamhet bedrivs som innebär utövning av
rättighet som avses i 2 kap, 1 § regeringsformen eller I kap, I §, 4 kap. 1 §,
6 kap. 1 § eller 13 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Den som är underkastad näringsförbud fär inte vara anställd eller ta<br>
emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en<br>
närslående till honom eller där en närstående har en sådan ställning som<br>
anges i 4 §. Som närstående anses hans make, den med vilken han sam<br>
lever under äktenskapsliknande förhållanden, förälder, barn och syskon<br>
samt den som är besvågrad med honom i rätt upp- eller nedstigande led<br>
eller så att den ene är gift med den andres syskon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller får den som är underkastad näringsförbud vara anställd eller ta emot
återkommande uppdrag i den näringsverksamhet där han åsidosatt sina åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förfarandel
vid prövningen av frågor omförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Talan om näringsförbud förs i tingsrätt av allmän åklagare. Angående<br>
utredningen och förfarandel i mål om näringsförbud skall, om inte annal<br>
föreskrivs i denna lag, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är<br>
föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott där straffet är fängelse i<br>
högst ett är. Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap, rättegångsbalken får dock<br>
inte tillgripas i fråga om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om näringsförbud grundat på 2 § får tas upp av samma tingsrätt som handlägger
eller har handlagt konkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Varje kronofogdemyndighet skall särskilt uppmärksamma när det<br>
kan finnas skäl att meddela näringsförbud grundat på 1 § 2 och anmäla<br>
förhållandet till åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Är det uppenbart att grund för näringsförbud föreligger, får rätten<br>
meddela förbud för liden till dess frågan om näringsförbud slutligt, har<br>
avgjorts (tillfälligt näringsförbud).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga om tillfälligt näringsförbud las upp på yrkande av åklagaren. Innan elt
förbud meddelas skall den som yrkandet avser få tillfälle all yttra sig, om det
inte finns anledning atl anta att han har avvikit eller på annat sätl håUer sig
undan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
får hålla förhandling för frågans prövning. Till förhandlingen skall den som
avses med yrkandet kallas personligen, I kallelsen skall han upplysas om att
frågan kan avgöras även om han inte inställer sig. Om förhandlingen gäller i
tillämpliga delar föreskrifterna i 24 kap, 14 § rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bifalls
en talan om näringsförbud, fär rätten i domen självmant förordna om tillfälligt
förbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Ett beslul om tillfälligt näringsförbud gäller omedelbart, om inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
förordnas. Beslutet skall delges den som avses med förbudet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett tillfäUigt näringsförbud meddelals, skall detta
beaktas vid Prop, 1985/86:126<br>
tillämpning av 5 §,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Etl beslut om tillfälligt näringsförbud, som har
meddelats under<br>
rättegången, överklagas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överklagas ell beslul om tillfälligt förbud, får högre
rätt omedelbart förordna alt förbudet tills vidare inte skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om rätten
meddelar elt tillfälligt näringsförbud innan talan om näringsförbud har
väckts, skall den utsätta en tid inom vilken sådan talan skall väckas. Tiden
får inte bestämmas längre än vad som bedöms nödvändigt. Är den utsatta liden inte
tillräcklig, får rätten medge förlängning, om åklagaren före lidens utgång
gjort framställning om sädan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1 samband med
att näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud meddelas skall rätten till
den som avses med förbudet överlämna en särskild underrättelse, där innebörden
av förbudet beskrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphävande avförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har talan om
näringsförbud inte väckts inom utsatt tid, och har en framställning om
förlängning av tiden inte heller inkommit, skall ett beslut om tillfälligt
näringsförbud omedelbart upphävas. Detsamma gäller om talan återkallas eller
lämnas utan bifall eller om del inte längre finns skäl för det tillfälliga
näringsförbudet. Om talan bifalls, skall rätten pröva om det tillfälliga
näringsförbudet fortfarande skall gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om den som
genom en lagakraftvunnen dom fått näringsförbud grundat på 1 § I frikänns från
ansvar för brottsligheten, skall näringsförbudet samtidigt upphävas. Avser
frikännandet endast en viss del av brottsligheten eller hänförs denna under
mildare straffbestämmelser, skall rätten pröva om och under vilken lid förbudel
fortfarande skall gälla, I fall som avses nu får rätlen ocksä upphäva eller
ändra etl beslut om skyldighet alt svara för rättegångskostnader, om ett sådant
har meddelats i samband med domen om förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphäver rätten det konkursbeslul som utgjort
förutsättning för ett näringsförbud enligt 2 §, skall näringsförbudet samtidigt
upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättens beslut om alt upphäva eller ändra ett
näringsförbud skall gälla omedelbart,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Ett lagakraftvunnel beslut om näringsförbud fär
upphävas på ansö<br>
kan av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att han inte<br>
hade grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande mål om upphävande av förbud gäller i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i 8 § om talan om förbud. Ett sådant mål
tas upp av den tingsrätt som tidigare handlagt målet om näringsförbud. Målet
får i stället tas upp av rätten i den ort där sökanden har sitt hemvist, om
rätten med hänsyn till utredningen saml kostnader och andra omständigheter
finner det lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om upphävande av förbud fär avgöras utan
huvudförhandling, om saken ändå kan utredas tillfredsställande. Har rätten
beslutat att målet skall avgöras utan huvudförhandling, skall parterna ges
tillfälle att slutföra sin talan, om det inte är uppenbart att detta inte
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud skall
gälla omedelbart.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tid
för avveckling av förbjuden näringsverksamhet m. m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
En domstol som meddelar beslut om näringsförbud eller om tillfäl<br>
ligt näringsförbud skall fastställa en begränsad tid efler vilken förbudet<br>
skall gälla, om tiden behövs för avvecklingen av näringsverksamhet, an- .<br>
ställning, uppdrag, delägarskap i handelsbolag eller aktieinnehav som<br>
anges i 6 och 7 §§. Rätten får föreskriva vilka åtgärder som får vidtas eller<br>
som skall vara förbjudna under denna lid och vad den som fått näringsför<br>
bud i övrigt då har att iaktta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det föreligger synnerliga skäl, fär tiden för avveckling förlängas pä ansökan
av den som fält förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
mål om förlängning av tiden för avveckling gäller vad som sägs om upphävande av
förbud i 17 § andra och Iredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dispens
från förbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som är underkastad
näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud får medges dispens för att driva
en näringsverksamhet, inneha anställning eller uppdrag, vara delägare i ett
handelsbolag eller äga vissa aktier. Rätten får föreskriva vad den som medges
dispens har att iaktta då denna utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En dispens får återkallas, om
den som medgetts denna överträder näringsförbudet eller det tillfälliga
näringsförbudet eller bryter mol en föreskrift som är knuten till dispensen.
Detsamma gäller om den som medgetts dispens från ett förbud i 6 § i annal
hänseende åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhet som avses med
dispensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En fråga om dispens får
prövas i samband med dom om näringsförbud eUer beslut om tUlfälligt
näringsförbud eller efler en senare gjord ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en fråga om dispens prövas särskilt, gäller i tillämpliga delar vad som sägs i
17 § andra och Iredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Talan om återkallelse av dispens förs av allmän åklagare. När<br>
frågan prövas i ett särskilt mål, gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 17
§<br>
andra stycket. Målel får dock tas upp även av den tingsrätt som tidigare<br>
prövat frågan om dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
av meddelade förbud m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Riksskatteverket skall föra
etl register över näringsförbud och tillfälliga näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Tillsyn över att
näringsförbud och tillfälliga näringsförbud efterlevs utövas av de kronofogdemyndigheter
som är tillsynsmyndigheter i konkurs. Tillsynen ankommer på den
kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet för konkurser som handläggs vid
tingsrätten i den ort där den som är underkastad förbudel är bosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del finns skäl att misstänka atl ell förbud överträds eller att den som fått
dispens enligt 19 § åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhet som
avses med dispensen, eller vad som rätten föreskrivit i samband med all den
beviljade dispens, skall tillsynsmyndigheten göra anmälan om förhållandel till
åklagaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överträdelse av förbud m.m.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
överträder ett näringsförbud eller ett tillfälligt näringsförbud eller bryter
mot en föreskrift som meddelals med stöd av 18 eller 19 § skall dömas lill
fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, lill böter eller fängelse i
högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ett
näringsförbud som överträds får förlängas med högst fem år. Sker flera
förlängningar, får den sammanlagda tiden för förlängning inte vara mer än fem
år. Talan om förlängning skall väckas innan förbudstiden har gått ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en fråga om förlängning prövas särskilt, gäller i
tilllämpliga delar vad som föreskrivs i 8 § om mål om näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 20 § finns bestämmelser om återkallelse av dispens när
ett förbud överträds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 § Om den som är underkastad ett näringsförbud får ett
nylt förbud,<br>
skall rällen upphäva det tidigare meddelade förbudet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 15 §, 16 § andra och tredje styckena, 17 § samt 19-27 §§ tillämpas även i
fråga om sådant näringsförbud och tillfälligt näringsförbud som har meddelats
enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid prövning av
förutsättningarna enligt 1 § för näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud
fär hänsyn tas till vad som ägt rum före ikraftträdandet endast så vitt avser
frågan om förbud är påkallat från allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelas ett
beslut om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud med anledning av
konkurs och grundas bedömningen att den som skall vara underkastad förbudet
förfarit grovt otillbörligt mot borgenärerna eller på annat sätt grovt
åsidosatt sina åligganden på förfaranden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet, gäller i stället för 6 § första stycket och 7 § atl han inte
får driva verksamhet med vilken följer bokföringsskyldighet enligt
bokföringslagen (1976: 125). Han fär inte heller såsom styrelseledamot eller i
någon annan egenskap vara ställföreträdare för ett aktiebolag, ett handelsbolag
eller en ekonomisk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som
driver bokföringspliklig verksamhet. Inte heller får han faktiskt handha
ledningen eller förvaltningen av en sådan juridisk persons angelägenheter.
Rätten skall i sitt beslut erinra om näringsförbudets verkan enligt denna
punkt. Vad som i 5 § föreskrivs om att näringsförbud skall meddelas för lägst
tre år gäller ej i etl sådant fall som sagts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan om näringsförbud fär ej väckas, om konkursbeslutel
har meddelats före den 1 juli 1984 och konkursen avslulals före
ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1921:225)'
dels alt 199 b-d och 199 f-j §§ skall upphöra att gälla, dels att 55, 185 b,
199 a och 212 §§ skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=488>
<tr>
<td valign=top align=left height=488 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltaren
skall så snart ske kan upprätta skriftlig berättelse om boets tillstånd, så
ock om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de kunnat utrönas. I
berättelsen skall upptagas en översikt över tillgångar och gäld av olika
slag ävensom särskilt anmärkas, huruvida förhållande har förekommit som kan
föranleda återvinning till konkursboet och huruvida skälig anledning
förefinnes till anlagande, att gäldenären gjort sig skyldig till broll som
avses i 11 kap. brottsbalken. Förefinnes anledning till antagande, som nyss
sagts, skall grunden därför angivas. Om gäldenären är eller under det
senaste året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig, varde i
berättelsen tillika anmärkt, vilket bokföringssystem han har tillämpat och
hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts; och skall i sådant fall vid
berättelsen fogas den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen. Finns
det skälig anledning till antagande att gäldenären eller, om denne är en
juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 199 b § har förfarit
på ell sådant sätl att näringsförbud enligt samma paragraf kan meddelas,
skall även det angivas jämte grunden för antagandel.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltaren skall så snart ske kan upprätta skriftlig
berättelse om boets tillstånd, så ock om orsakerna till gäldenärens obestånd,
såvitt de kunnat utrönas, 1 berättelsen skall upptagas en översikt över
till-gängar och gäld av olika slag ävensom särskilt anmärkas, huruvida
förhällande har förekommit som kan föranleda återvinning till konkursboet och
huruvida skälig anledning förefinnes till antagande, att gäldenären gjort sig
skyldig lUl brott som avses i 11.kap, brottsbalken. Förefinnes anledning till
antagande, som nyss sagts, skall grunden därtör angivas. Om gäldenären är
eller under det senaste året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig,
varde i berättelsen tillika anmärkt, vilket bokföringssystem han har
tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts; och skall i sådant
fall vid berättelsen fogas den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen.
Finns det skälig anledning till antagande att gäldenären eller, om denne är en
juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 4 § lagen (1986:000) om
näringsförbud har förfarit på ett sådanl sätt att näringsförbud kan meddelas
honom, skall även det angivas jämte grunden för antagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrift av berättelsen med den balansräkning, som må vara
därvid fogad, skall av förvaltaren utan dröjsmål tillställas konkursdomaren och
tillsynsmyndigheten samt varje borgenär, som det begär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av 199 b - d §§ 1980:264 199 f-j §§
1980:264,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1986:44,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om förvaltaren finner att
gäldenären kan misstänkas för brott som avses i II kap. brottsbalken, skall
han omedelbart underrätta allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för
misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och del
under konkursförvaltningen kommer fram all gäldenären kan misslänkas för annat
brott av ej ringa beskaffenhel, som har samband med verksamheten. Kan del
misslänkas alt gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan
företrädare som avses i 799 b § har förfarit på ett sådant sätt att näringsförbud
enligt samma paragraf kan meddelas, skall förvaltaren omedelbart underrätta
åklagaren om detta och ange grunden för misstanken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om förvaltaren finner att
gäldenären kan misstänkas för brott som avses i 11 kap.- brottsbalken, skall
han omedelbart underrätta allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för
misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och det
under konkursförvaltningen kommer fram att gäldenären kan misstänkas för annat
brott av ej ringa beskaffenhel, som har samband med verksamheten. Kan det
misstänkas alt gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan
företrädare som avses i 4 § lagen (1986:000) om näringsförbud har förfarit på
ett sådant sätt atl näringsförbud kan meddelas honom, skall förvaltaren
omedelbart underrätta åklagaren om detla och ange grunden för misstanken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>185 b § I fråga om
förvaltarens allmänna åligganden äga 51, 51 a och 52 §§, 53 § försia stycket,
57 §, 58 § första och andra styckena saml 60 § andra slyckel motsvarande
tillämpning. Vidare äger 54 § motsvarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltaren
skall lämna konkursdomaren och tillsynsmyndigheten skriftlig uppgift om
orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de kunnat utrönas. Samtidigt skall
anmärkas, om det har förekommit förhällande som kan föranleda återvinning
till konkursboet och om det finns skälig anledning 'antaga att gäldenären gjort
sig skyldig till brott som avses i 11 kap. brottsbalken. Finns anledning till
sådant antagande, skall grunden därför angivas. Om gäldenären är eller under
det senaste året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig, skall vidare
anmärkas, vilket bokföringssystem han har tillämpat och hur
bokföringsskyldigheten har fullgjorts. I sådant fall skall samtidigt den av
gäldenären senasi uppgjorda balansräkningen ingivas. Finns det skälig
anledning till anta-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'> Senaste
lydelse 1986:44,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förvaltaren skall lämna
konkursdomaren och tillsynsmyndigheten skriftlig uppgift om orsakerna till
gäldenärens obestånd, såvitt de kunnat utrönas. Samtidigt skall anmärkas, om
det har förekommit förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet
och om del finns skälig anledning antaga att gäldenären gjort sig skyldig till
brott som avses i 11 kap, brottsbalken. Finns anledning till sådant antagande,
skall grunden därför angivas. Om gäldenären är eller under det senasie året
före konkursansökningen varit bokföringsskyldig, skall vidare anmärkas, vilket
bokföringssystem han har tilllämpat och hur bokföringsskyldigheten har
fullgjorts, I sådant fall skaU samtidigt-den av gäldenären senast uppgjorda
balansräkningen ingivas. Finns det skälig anledning lUI anta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gande att
gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan företrädare som
avses i 199 b § har förfarit på ell sådant sätl alt näringsförbud enligt samma
paragraf kan meddelas, skall även det angivas jämte grunden för antagandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gande att
gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan företrädare som
avses i 4 § lagen (1986:000) om näringsförbud har förfarit på ett sådant sätt
att näringsförbud kan meddelas honom, skall även det angivas jämte grunden för
antagandel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så snart kunskap har vunnits om löne- eller pensionsskuld
skall förvaltaren anmäla sådan skuld till kronofogdemyndigheten i den ort där
gäldenären bör svara i tvistemål som angå gäld i allmänhet. Finns ej löne-
eller pensionsskuld, skall förvaltaren anmärka delta i bouppteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bouppteckningen
skall jämte uppgifter enligt andra styckel tillställas konkursdomaren och
tillsynsmyndigheten snarast och senasi en månad från konkursbeslutel. När
särskilda omständigheter föreligga, får konkursdomaren bevilja uppskov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förvaltaren fmner att gäldenären kan misslänkas för all ha gjort sig skyldig
till brott som avses i 11 kap. brottsbalken, skall han omedelbart underrätta
allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för misstanken. Detsamma gäller
om gäldenären har drivit näringsverksamhet och det under konkursförvaltningen
kommer fram att gäldenären kan misstänkas för annal brott av ej ringa beskaffenhel,
som har samband med verksamheten. Kan det misstänkas att gäldenären eller, om
denne är en juridisk person, nägon sådan företrädare som avses i 199 b § har
förfarit på elt sådant säll att näringsförbud enligt samma paragraf kan
meddelas, skall förvaltaren omedelbart underrätta åklagaren om detla och ange
grunden för misstanken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förvaltaren finner atl gäldenären kan misstänkas för att ha gjort sig skyldig
lill broll som avses i 11 kap. brottsbalken, skall han omedelbart underrätta
allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för misstanken. Detsamma gäller
om gäldenären har drivit näringsverksamhet och del under konkursförvaltningen
kommer fram att gäldenären kan misstänkas för annat brott av ej ringa beskaffenhet,
som har samband med verksamheten. Kan det misstänkas alt gäldenären eller, om
denne är en juridisk person, någon sädan företrädare som avses i 4 § lagen
(1986:000) om näringsförbud har förfarit på ett sådant sätt all näringsförbud
kan meddelas honom, skall förvaltaren omedelbart underrätta åklagaren om detta
och ange grunden för misstanken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>199 a §'' Gäldenären får inte under konkursen driva
näringsverksamhet, varmed följer bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen
(1976: 125). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1
§ regeringsformen eller I kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 5 §
tryckfrihetsförordningen omfattas dock inte av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:146.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
2 § tagen (1986:000) om näringsförbud föreskrivs om måjlig-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1980:264,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel för domslol all meddela en enskild näringsidkare som
försätts i konkurs näringsförbud i vissa fall.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>212 §5 Gäldenär som bryter mot 199 a § döms lill böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:244.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som överträder etl näringsförbud eller etl
lillfälligt näringsförbud döms tiU fängelse i högst två år eller, om brolie I
är ringa, lill böter eller fängelse i högst sex månader.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:244.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överträds ell näringsförbud, får del förlängas med högst
fem år. Sker flera förlängningar, får den sammanlagda tiden för förlängning
inte vara mer än fem år. Talan om förlängning skall väckas innan för-budsliden
har gått ut.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i krafl den 1 juli 1986. Har näringsförbud eller tillfälligt
näringsförbud meddelats enligt äldre bestämmelser, gäller dock 199 c § i fräga
om verkan av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har talan om
näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud väckis före ikraftträdandet
prövas frågan enligt äldre bestämmelser. Beslut om tillfälligt näringsförbud
får dock meddelas endast om det är uppenbart att grund för näringsförbud
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
upphävande av förbud, dispens från förbud, tillsynen av meddelade förbud saml
överträdelse av förbud som meddelats enligt äldre bestämmelser gäller vad som
sägs i punkt 2 övergångsbestämmelserna lill lagen (1986:000) om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1980:264,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973: 1173)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 6 § kreditupplysningslagen (1973:
1173) skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgift om någons politiska eller religiösa uppfattning,
ras eller hudfärg får icke insamlas, lagras eller vidarebefordras i
kreditupplysningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgift om att någon misstänks eller har dömts för brott
eller har avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller har
varit föremål för åtgärd enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1981: 1243) om vård av
missbrukare i vissa fall, lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall, lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,
11-14 §§ polislagen (1984:387), lagen (1976:511) om omhändertagande av
berusade personer m. m. eller utlänningslagen (1980: 376) får ej utan
medgivande av datainspektionen insamlas, lagras eller vidarebefordras i
kredilupplysningsverksamhet. Detsamma gäller uppgift om sjukdom,
hälsotillstånd eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om
synnerliga skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som anges i andra styckel utgör ej hinder för all
uppgifl om näringsförbud insamlas, lagras eller vidarebefordras i kredilupplysningsverksamhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1984: 394.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1979:559)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § yrkestrafiklagen
(1979:559) skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:137.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiktillstånd får ges endasl till den som med hänsyn
till yrkeskunnande, personliga och ekonomiska förhållanden samt andra omständigheter
av betydelse bedöms vara lämplig all driva verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos sådana juridiska personer som anges i 2 § gäller
kraven i fråga om yrkeskunnande och personliga förhållanden den eller dem som
skall ha ansvaret för trafikutövningen. En prövning av dessas ekonomiska
förhållanden skall göras i den utsträckning som bestäms av regeringen eller
den myndighet som regeringen utser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiktillstånd får ges endast till den sommed hänsyn till
yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, laglydnad och benägenhet all fullgöra
sina skyldigheler mot del allmänna samt andra omständigheter av betydelse
bedöms vara lämplig alt driva verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos sådana juridiska personer som anges i 2 § gäller
kraven i fråga om yrkeskunnande och laglydnad den eller dem som skall ha
ansvaret för Irafikutövningen. En prövning av dessas ekonomiska förhållanden
skall göras i den utsträckning som bestäms av regeringen eller den myndighet
som regeringen utser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prövningen av benägenheten atl fullgöra skyldigheler mol
del allmänna skall avse både den eller dem som skall ha ansvarel för irafikutövningen
och den juridiska personen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i krafl den 1 juli 1986,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 40 § lagen (1977: 293) om handel
med drycker skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillståndsprövningen skall särskilt beaktas behovet av serveringen, sökandens
lämplighet och serveringsslällets tjänlighel för ändamålet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillslåndsprövningen skall särskilt beaktas behovet av serveringen, sökandens
lämplighet alt bedriva servering av alkoholdrycker och serveringsställets tjänlighet
för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
prövningen skall särskild hänsyn las till sökandens lämplighet med avseende på
laglydnad och benägenhet all fullgöra sina skyldigheter mot del allmänna.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I juli 1986.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 juli 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson, R.
Carisson, Thunborg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
slatsrådet Feldt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om lag om näringsförbud, m. m. 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska brottsligheten är ett stort problem i dagens samhälle. Regeringen
har därför ansett det nödvändigt med kraftfulla insatser för att bekämpa sådan
brottslighet. En rad åtgärder har vidtagits sedan hösten 1982. Då tillkallades
en särskild kommission (Ju 1982:05) med uppdrag atl lämna förslag om åtgärder
mot ekonomisk brottslighet (eko- kommissionen)'. Kommissionen avslutade silt
arbete under våren 1984. Den hade då lagt fram etl trettiotal betänkanden,
promemorior, rapporter och skrivelser med förslag till åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (SOU 1984:8) Näringstillstånd har eko-kommissionen föreslagit en
ramlag med stöd av vilken regeringen skulle kunna införa krav på näringstillstånd
för sådana branscher som är mest utsatta för ekonomisk brottslighet. Syslemet
skulle omfatta vandelsprövning, utbildning i förelagsskötsel och ekonomiska
garantier för skatter och avgifter. Betänkandet har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
över belänkandet har avgetts av justitiekanslern (JK), Göta ■ hovrätt,
kammarrätten i Göteborg, riksåklagaren (RÅ) - som bifogat yttranden från
överåklagaren vid åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt saml cheferna
för länsåklagarmyndigheterna i Västmanlands län ' och Västerbottens län -,
rikspolisstyrelsen (RPS), brottsförebyggande rådet (BRÅ), datainspekiionen,
kommerskoUegium - som bifogat yttranden från Stockholms och Skånes
handelskammare —, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen. Iransportrådet
(TPR), bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksskatteverket (RSV),
marknadsdomstolen (MD), näringsfriheisombudsmannen (NO), statens pris- och
kartellnämnd (SPK), konsumentverket, statens industriverk, patent- och
registreringsverket (PRV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), länsstyrelserna i Stockholms och
Uppsala län, länsstyrelsen i Jönköpings län — som bifogat yttranden från
lokala skatlemyn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Numera landshövdingen Sven Heurgren, ordförande, regeringsrådet Gunnar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Björne och
riksdagsledamolen Arne Nygren,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>digheten i Tranås fögderi
samt kronofogdemyndigheten i Jönköpings di- Prop. 1985/86: 126 strikt -,
länsstyrelsen i Malmöhus län — som bifogat yttranden från lokala
skaltemyndigheten i Malmö fögderi och Skånes handelskammare -, länsslyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, länsslyrelsen i Kopparbergs län -som bifogat yttrande
från kronofogdemyndigheten i Falun -, länsstyrelsen i Norrbotlens län,
näringsförbudskommillén (Ju 1981:03), lokala skattemyndigheten i Solna
fögderi, Svenska kommunförbundel. Landstingsförbundet, Sveriges
Köpmannaförbund, Sveriges Handelsagenters Förbund, Näringslivels Delegation för
Marknadsrätt (NDM), Stockholms fondbörs, SHIO-Familjeföretagen, Svenska
åkeriförbundel. Svenska Taxiförbundel, Motorbranschens Riksförbund (MRF),
Schaktentreprenörernas Riksförbund (SER), Sveriges Hotell- och
Restaurangförbund (SHR), Målaremästarnas Riksförening, Sveriges
Städentreprenörers Förbund (SSEF), Företagareförbundet (SFR), Svensk
Industriförening, Svenska Bankföreningen, Post- och Kreditbanken, PKbanken,
Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Kooperativa förbundet (KF),
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Stockholms, Malmö och Göteborgs kommuner.
Landsorganisationen i Sverige (LO) - som bifogat yttranden från Svenska Bleck-
och Plåtslagareförbundet, Hotell- och Restauranganställdas Förbund och
Bilreparatörernas Riksförening -, Fastighetsanställdas Förbund, Hotell- och
Restauranganställdas Förbund, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska
Metallindustriarbetareförbundet, . Svenska Målareförbundet, Svenska
Transportarbelareförbundel, Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges Advokatsamfund, Juridiska fakullelsnämnden
vid Stockholms universitet, Sveriges Ackordscentral, Föreningen Auktoriserade
Revisorer, Svenska Revisorsamfundet, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund,
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Jönköpings Läns Utvecklingsfond,
Föreningen Sveriges kronofogdar. Intresseföreningen för enhetscheferna vid
länsstyrelsernas juridiska enheter. Föreningen för cheferna för
länsstyrelsernas allmänna enheter. Föreningen länsstyrelsernas
alkoholhandläggare. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges
Industriförbund, Sveriges Grossislförbund och Svenska Handelskammarförbundet
har avgelt elt gemensamt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
protokollet i delta ärende bör fogas en samnianfattning av betänkandet som
bUaga 1, lagförslagel i betänkandet som bilaga 2 och en sammanställning av
remissyttrandena som bUaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om näringsförbud finns f n. i konkurslagen (1921:225). I betänkandet (SOU
1984:59) Näringsförbud har näringsförbudskommillén föreslagit att institutet
näringsförbud utvidgas bl.a. pä så sätt alt det nuvarande kravet på konkurs som
förutsättning för ett förbud slopas. För näringsförbud skall det enligt
förslaget fordras att näringsidkaren har grovt åsidosatt vad som ålegat honom
som näringsidkare och alt förbud därjämte är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
Professor Torgny Hastad, ordförande, kommunalrådet Sören Mannheimer, riks<br>
dagsledamoten Anita Modin, kommunalrådet Joakim Ollen, f, d, riksdagsledamoten<br>
Johan A, Olsson, riksdagsledamoten Bengt-Ola Ryttar och direktören Brivio<br>
Thörner,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Belänkandet har
remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Justitie- Prop. 1985/86: 126
kanslern (JK), Göta hovrätt, Stockholms, Malmö och Göteborgs tingsrätter.
Riksåklagaren (RÅ) - som bifogat yttranden av överåklagaren i Göteborg samt
länsäklagarna i Stockholms och Gotlands, Malmöhus och Norrbottens län -,
rikspolisstyrelsen (RPS), Brottsförebyggande rådet (BRÅ), datainspektionen,
riksskatteverket (RSV) - som bifogat yttranden av kronofogdemyndigheterna i
Falun, Göteborg, Kristianstad, Malmö, Stockholm, Sollentuna och Sundsvall -,
bankinspektionen, marknadsdomstolen (MD), näringsfrihetsombudsmannen (NO),
statens pris- och kartellnämnd (SPK), konsumentverket, patent- och
registreringsverket (PRV), länsstyrelsen i Slockholms län - som bifogat
yttrande av Utvecklingsfonden i Stockholms län —, länsstyrelsen i Jönköpings
län - som bifogat yttranden av kronofogdemyndigheten i Jönköpings och
Jönköpings polisdistrikt -. länsstyrelsen i Malmöhus län - som bifogat
yttrande av Skånes handelskammare -, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
länsslyrelsen i Norrbottens län, Sveriges Domareförbund, Sveriges Advokatsamfund,
Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges kronofogdar. Föreningen
Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorsamfundet, Förelagareförbundet, SFR,
Motorbranschens Riksförbund (MRF), Sveriges Hotell- och Restaurangförbund
(SHR), Målaremästarnas Riksförening, Svenska byggnadsenlreprenörföreningen.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Kooperativa förbundet (KF),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Fastighetsanställdas Förbund, Hotell- och
Restauranganställdas Förbund, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska
metallindustriarbetareförbundet. Svenska målareförbundet. Svenska
transportarbelareförbundel. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet, Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner samt Sveriges
ackordscentral. Vidare har Sveriges Industriförbund, Svenska
Handelskammarförbundet, Sveriges Grossislförbund, Näringslivets Delegation för Marknadsrätt
och Svenska Arbetsgivareföreningen avgett ett gemensamt yttrande. Till innehållet
i detta har anslutit sig Sveriges köpmannaförbund. Svenska åkeriförbundet,
SHIO- familjeföretagen. Schaktentreprenörernas Riksförbund och Sveriges
Städentreprenörers Förbund, Dessa sistnämnda organisationer redovisas i det
följande under beteckningen "Vissa organisationer inom näringslivet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Till protokollet i detla ärende bör fogas en sammanfattning av
betänkan-del som bilaga 4, lagförslaget i betänkandet som bilaga 5 och en
sammanställning av remissyttrandena som bdaga 6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i propositionen om riktlinjer för det framlida arbetet mot<br>
ekonomisk brottslighet m, m. (prop. 1984/85:32) lämnat en redogörelse för<br>
den allmänna inriktningen av reformarbetet mot ekonomisk brottslighet.<br>
Inriktningen har godtagits av riksdagen (JuU 1984/85:28, rskr 270), För<br>
utom rikllinjer för det framtida arbetet redovisas i propositionen också<br>
genomförda och planerade åtgärder. Regeringen aviserade därvid reform-<br>
planer bl, a, rörande lagstiftning om näringstillstånd och näringsförbud, '<br>
Eftersom dessa medel i viss mån kan ses som alternativa sätt pä vilka man<br>
kan ingripa mot oseriösa näringsidkare och då de har vissa gemensamma</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inslag ansåg regeringen
atl de måste övervägas i ett sammanhang. Närings- Prop. 1985/86: 126 utskottet
förklarade i sitt yttrande (NU 1984/85:4y) över propositionen att del är
angeläget att riksdagen får tillfälle att ta ställning till lagstiftning som
effektivt begränsar oseriösa näringsidkares möjligheter att bedriva näringsverksamhet.
En fullständig sådan lagstiftning måste enligt näringsutskottels mening avse
ett system i vilket näringsförbud, näringstillstånd och en effektiv bulvanlag
ingår som medel. Utskottet anslöt sig till regeringens bedömning att frågorna
om näringsförbud och näringstillstånd måste behandlas i elt sammanhang.
Justitieutskottet anslöt sig i sitt belänkande till näringsulskotlets
uppfattning, som också godtogs av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ämnar nu anmäla frågan om lagstiftning på grundval av de båda
utredningsförslagen om näringstillstånd och näringsförbud. När del gäller
lagstiftning om bulvanförhållanden vill jag erinra om att riksdagen nyligen har
antagit viss sådan lagsliftning (SFS 1985: 277 och 278) och att ytteriigare
utredningsarbete pågår i betalningsansvarskommittén (Ju 1984:09).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Den ekonomiska brottsligheten samt vidtagna åtgärder och
pågående arbete mot denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Den ekonomiska brottsligheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag redovisar mina överväganden i fråga om näringsförbud och näringstillstånd,
anserjag del lämpligl att dels ge en kört beskrivning av den ekonomiska
brottsligheten, dels summera vidtagna och pågående aktiviteter i kampen mot
denna. Därmed anger jag också del system i vilket den nu aktuella regleringen
skall utgöra en del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomisk
brottslighet är ingen ny företeelse. Under senare tid har dock problemen i
samband med ekonomisk brottslighet fått särskild aktualitet. Det har i flera
sammanhang slagils fast av statsmakterna alt den ekonomiska brottsligheten
ulgör ett stort samhällsproblem, kanske ett av vår tids största
kriminalpoHliska problem, (JuU 1980/81:21, 1982/83:20, 1983/84:22,1984/85:28),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
överväganden rörande åtgärder mot ekonomisk brottslighet är det av många skäl
av värde att begreppet ekonomisk brottslighet ges en någorlunda bestämd
innebörd. Den definition som justitieutskottet gett i silt av riksdagen
godkända betänkande (JuU 1980/81:21) får numera anses vara allmänt vedertagen.
Verksamheten skall enligt denna definition ha ekonomisk vinning som direkt
motiv, ha kontinuerlig karaktär, bedrivas på ett systematiskt sätl och förövas
inom ramen för näringsverksamhet som inte är kriminaliserad men som utgör
själva grunden för den kriminella handlingen, Justitieutskottet framhåller i
sitt betänkande (JuU 1984/85:28) med anledning av propositionen om riktlinjer
för det framlida arbetet mot ekonomisk brottslighet att, även om denna
definition är allmänt hållen, den bör tjäna som god vägledning i reformarbetet.
Samtidigt får definitionen enligt utskottet inte användas sä alt den lägger
hinder i vägen för åtgärder mot grov brottslighet, som ligger den ekonomiska
brottsligheten nära, men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
inte i strikt mening sker inom ramen för näringsverksamhet och därför Prop.
1985/86:126 enligt definitionen inte skulle vara att anse som ekonomisk
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Osäkerheten
om den ekonomiska brottslighetens omfattning är slor, bl, a, därför alt många
kriminella handlingar aldrig kommer till myndigheternas kännedom.
Eko-kommissionen har vid en försiktig beräkning uppskattat att den ekonomiska
brottsligheten år 1983 medförde att mellan 16 och 20 miljarder kr, undandrogs
beskattning, vilket motsvarar ett skattebortfall pä mellan 11 och 14 miljarder
kr, Justitieutskottet har i sitt nyss angivna belänkande anföri att det lorde
vara ställt utom allt tvivel att den ekonomiska brottsligheten har en mycket
stor omfattning och att eko-kommissionens skattningar bör kunna ge en god
uppfattning om det problem som denna brottslighet utgör. Utskottet betonar att
det inte bara är de rent ekonomiska konsekvenserna av den ekonomiska
brottsligheten som bör uppmärksammas. Det är enligt utskottet minst lika
betydelsefullt att fästa uppmärksamheten på övriga skadeverkningar, såsom
förvrängningar av produktionsstrukturen, snedvridningar av konkurrensstrukturen
samt uppluckring av affärssederna och utarmning av del allmänt samhälleliga
ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska brottslighetens omfattning varierar inom olika samhällssektorer.
Särskilt utsatta är branscher i vilka det är lätt att etablera småföretag som
arbetar med enkel utrustning och som har en förelagsledning på några få
personer och samtidigt har många korltidsanställda. Som problembranscher när
det gäller oseriöst företagande har under senare år ofta nämnts restaurangbranschen,
bilbranschen, delar av transportbranschen, byggbranschen och städbranschen, I
dessa branscher har problem av nu berört slag uppmärksammats i olika sammanhang
och krav på åtgärder har rests från myndigheter, fack- och branschförbund och andra.
Jag återkommer senare till den ekonomiska brottsligheten i ett par av dem
(avsnitt 5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
står också klart atl bolagskonkurser används som ell led i ekonomisk
brottslighet. Brott som ofta uppdagas i samband med sådana är bokföringsbrolt,
bedrägerier, gäldenärsbrott, uppbördsbrott och skattebrott. Eko-kommissionen
har uppskattat att föriusterna för anställda, leverantörer, kreditgivare och
andra p.g,a, ekonomisk brottslighet i samband med konkurs uppgår till drygt
någon miljard. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har nyligen publicerat en
undersökning rörande brottslighet med anknytning till näringsverksamhet
(Företagskonkurser och ekonomisk brottslighet. Rapport 1985: 1). Av utredningen
framgår alt brottsmisstanke förelåg i 75 av 100 undersökta företagskonkurser år
1983, Beräknat på alla konkurser i landet det året skulle detta innebära att
brottsmisstanke skulle ha förelegat i ca 3 700 företagskonkurser.
Undersökningen visade också att man fick underlag för omkring dubbelt sä många
misstänkta brott när man utvidgade samarbetet mellan berörda myndigheter och
tillförde det brottsutredande arbetet mera resurser. Denna undersökning ger en
bild av omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och antyder att en
belydande del av den är dold.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatteskuldernas
utveckling är också av inlresse när åtgärder mot eko<br>
nomisk brottslighet övervägs, Reslföringen av skatter har ökat under sena-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>re år, samtidigt som
indrivningsresullaten har försämrats. Delta kan för- Prop. 1985/86: 126 klaras
på många sätt. Ett förfarande som ofta kan skönjas i uppbördsmyndigheternas
material, och som många gånger också blir belyst genom konkurs- och
brottsutredningar, är det som ibland kallas för det likvida fusket. Därmed
menas att någon förfar medvetet spekulativt i syfte alt undanhålla skatter
eller olovligen uppskjuta betalningen av dem för att åtnjuta kredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minskade
skatteintäkter är en effekt av den ekonomiska brottsligheten. Som jag nyss har
berört uppkommer också allvarliga skadeverkningar genom att förutsättningarna för
den seriösa näringsverksamheten hotas och samhällsmoralen allmänt sett riskerar
att undergrävas. Anställda, konsumenter, leverantörer, kreditgivare m.fl.
drabbas också direkt av den ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den tidigare berörda propositionen om rikllinjer för det framtida arbetet mot
ekonomisk brottslighet behandlas frågan om brottslighetens skadeverkningar
närmare. Där konstateras också atl det inte finns några patentlösningar utan
atl del endast är genom etl tålmodigt och brett reformarbete som problemen pä
sikt kan bemästras. Arbetet måste bedrivas långsiktigt och genom en rad
samverkande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Vidtagna åtgärder och pågående arbete m. m.,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Resursförstärkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omfattande
resurser har under senare år anslagits för ålgärder mot den ekonomiska
brottsligheten. Jag vill sålunda påminna om att polisen har fått kraftiga
förstärkningar. Den 1 juli 1983 fanns 223 tjänster inom polisen på de särskilda
s, k, eko-rotlarna. Sedan dess har 129 sådana tjänster tillkommit. Härutöver
handläggs givelvis frågor som rör ekonomisk brottslighet även på andra enheter
inom polisen, t.ex, bedrägerirotlarna. Medel har också avdelats för utbildning
av poliser som arbetar med ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den 1 juli 1983 har vidare åklagarväsendet förstärkts med 30 åklagartjänster
och sex revisorsljänster med särskild inriktning på ekonomisk brottslighet.
Beslut om utvidgade möjligheter till åtalsunderlåtelse och begränsning av
förundersökning torde vidare leda till att resurser frigörs för prioriterade
områden. Medel har avsatts för kvalificerad ekonomisk utbildning av åklagare.
Den 1 juli 1985 trädde en ny regional organisation för åklagarväsendet i
kraft. Förändringen har genomförts bl.a, niot bakgrund av kravet på ökade
insatser mot ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatser
har också gjorts för att förstärka domstolarnas kompetens när<br>
del gäller arbetet med den ekonomiska brottsligheten. Medel har bl, a,<br>
avsatts för utbildning av domare. Vidare skall nu skattebrottmål handläg<br>
gas snabbare av domstolarna, Elt skattebrottmål, i vilket prövningen kan<br>
vara beroende av utgången av ett samtidigt pågående skaltemål i en för<br>
valtningsdomstol, får inte längre rutinmässigt vilandeförklaras av tingsrät<br>
ten (SFS 1983:460 och 461). Riksdagen har också beslutat atl komplicera-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
brottmål, i vilka ekonomiska eller skatterättsliga förhållanden har vä-
Prop. 1985/86:126 sentlig betydelse för bedömningen, företrädesvis skall
handläggas av vissa tingsrätter som fär möjlighel att låta experter på
ekonomiska och skatie-rättsliga frågor ingå i rätten som särskilda ledamöter
(SFS 1985:415),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
har fått i uppdrag att svara för etl särskilt forsknings- och utvärderingsprojekt
om ekonomisk brottslighet. Medel för arvoden till fyra kvalificerade forskare
har tillförts rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också peka på de insatser som har gjorts inom skatte- och
exekutionsväsendet. Verksamheten inom riksskatteverket (RSV) har
om-prioriterats så att den ekonomiska brottsligheten skall få förtur, och
verket har fått särskilda medel för att kunna samordna kampen mot sådan brottslighet
inom sitl kompetensområde och för atl göra särskilda kontrollinsatser.
Budgetåret 1982/83 byggdes mervärdeskatlekonlrollen ul, Åven för budgetåren
1983/84, 1984/85 och 1985/86 har berörda myndigheter tillförts medel för åtgärder
mot ekonomisk brottslighet. Länsstyrelserna har under flera budgetär tillförts
väsentliga resurser för kvalificerad revisionsverksamhet och för intensifierad
arbetsgivarkontroll. Det kan nämnas alt skatteförvaltningsutredningen (Fi
1984:02) nyligen i betänkandet (SOU 1985: 20) Sammanhållen skatteförvaltning
har föreslagit en ny organisalion på området. Syftet är all ytterligare
effektivisera verksamheten. Kronofogdemyndigheterna har vidare förstärkts
genom att tillföras medel för atl kunna anlita ekonomer i den exekutiva
verksamhelen. Dessutom har kronofogdemyndigheterna i Slockholm, Göteborg och
Malmö fått 1 milj. kr. vardera för bekämpande av den ekonomiska brottsligheten.
Slutligen har ytteriigare lolv kronofogdemyndigheter tilldelats resurser för
att bilda särskilda grupper för svåra indrivningsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemets
slagkraft avgörs naturligtvis inte enbart av hur många tjänster som tillförs
kampen mot ekonomisk brottslighet. Arbetet kräver också att resurser
omdisponeras och att det sker en koncentration kring de väsentligaste
arbetsuppgifterna. Organisationsförändringar och specialutbildning av personal
som skall arbeta med de komplicerade frågor som utredningar om ekonomisk
brottslighet inrymmer är andra inslag som kan vara nödvändiga. Som framgår av
den redovisning jag nu har lämnat, är det pågående förändringsarbetet också
inriktat på att kampen mot den ekonomiska brottsligheten skall föras genom en
samverkan av olika åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till alt sammanfatta de åtgärder i form av lagstiftning som
statsmakterna har vidtagit mot ekonomisk brottslighet och skatteflykt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal av dessa åtgärder syftar till att minska möjligheterna för<br>
oseriösa näringsidkare att undandra skatter och avgifter från det allmänna.<br>
Lagen om skatteflykt (1983:75) har skärpts. Möjligheterna för den som<br>
säljer aktier att undgå aktievinstbeskattning genom ullandsflyttning har<br>
stoppals (SFS 1983:452). Kraven på bevisning från det allmännas sida i<br>
skattemål som rör inkomstöverföringar mellan svenska och utländska före<br>
tag har minskals (SFS, 1983:122, 123), Riksdagen har nyligen antagit ett<br>
förslag om att ersätta den s, k, treårsregeln vid skenbosättning utomlands</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med en molsvarande
femårsregel och om en utvidgning av det skatterätts- Prop, 1985/86: 126 liga
bosättningsbegreppet (SFS 1985:362-364), Inom finansdepartementet har vidare
arbetet med att få till stånd nya avtal med andra länder om internationell
handräckning i fråga om skatter och avgifter intensifierats. En annan ålgärd
med syfte atl slävja ekonomisk brottslighet är att personer som inte har
betalat skatter och avgifter för sina anställda, har slora skatteskulder eller
har haft samröre med ekonomisk brottslighet kan förbjudas att förvärva
fastigheter (SFS 1983:438), Föratt ytterligare begränsa möjligheterna till
skattefusk har de lokala skattemyndigheterna fåll rätt att för vissa
uppdragstagare utfärda A-skattesedel i stället för B-skattesedel (SFS 1983:77),
Syftet är att förbättra möjligheterna alt ingripa mot s, k, grå arbetskraft.
Tullverket har vidare fått ökade befogenheter i fräga om kontrollen av exporten
av varor (SFS 1984:444),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat problem som jag har berört i det föregående är att vissa förelag söker
skaffa sig olovliga skattekrediter genom att utnyttja komplexiteten i
skattesystemet och den inneboende trögheten när det gäller redovisning och
betalning av skatter och avgifter. Genom atl uppbörden av preliminär A-skatt
och arbetsgivaravgifter har samordnats fr. o. m, den 1 januari 1985 (SFS
1984:668), blir del svårare att undanhålla staten sådana medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördskonlrollen
i samband med entreprenader och annan uppdragsverksamhet har vidare förstärkts
genom ändrade rutiner vid offentlig upphandling (SFS 1983:38). Dessa innebär
atl innan en myndighei antar ett anbud den skall kontrollera alt anbudsgivaren
är registrerad i föreskriven ordning för redovisning och inbetalning av
mervärdeskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har nyligen antagit en särskild lag om avräkning vid återbetalning av skatter
och avgifter (prop, 1984/85:108, SkU 40, rskr 179), Genom lagen utvidgas
möjligheterna att kvitta återbetalningar av skatter och avgifter mol
fordringar som det allmänna har på en skattskyldig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reformarbetet
på området för skatter och avgifter fortsätter. Utredningen (Fi 1973:01) om
säkerhetsåtgärder m,m, i skatteprocessen gör f.n, en allmän översyn av reglerna
om skattekontroll, Uiredningen avser att i år överlämna ett slutbetänkande med
förslag om en för hela skatteområdet gemensam lag om skattekontrollen,
Skatteindrivningsutredningen (B 1981:02) har till huvudsaklig uppgift att se
över formerna för indrivning av skatt i syfte alt effektivisera verksamheten på
delta område, 1983 års folkbokföringskommitté (Fi 1983:04) utreder en bättre
reglering av folkbokföringen. Syftet är bl. a. att förhindra att någon
tillskansar sig olovliga skalle- och bidragsförmåner. Socialavgiftsulredningen
(S 1981:04) har i betänkandet (Ds S 1985: 1) Företagarregislrering - klarare
regler för socialavgifter föreslagit en samordning av arbetstagarbegreppen på
skatte-och avgiftsområdena. Förslaget knyter an till ett sådant system för
skatle-bevis som eko-kommissionen har aktualiserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
vid sidan av skatteområdet har flera lagar införts eller skärpts i<br>
syfte att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Ytterligare åtgärder<br>
förbereds även. Enligt en remiss som nyligen har granskats av lagrådet är<br>
avsikten att elt företag skall kunna åläggas en särskild företagsbot för brott<br>
som har begåtts i dess verksamhet. En lagrådsremiss med förslag lill</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ändringar i brottsbalkens
bestämmelser om gäldenärsbroll har också nyli- Prop. 1985/86: 126 gen
avlämnats. Inom kort kommer också förslag om åtgärder mot bl.a.
datorbedrägerier och ocker all presenteras. Här förtjänas vidare att nämnas
att en elTektiviserad lagstiftning om viten har införts (SFS 1985:206). Vidare
har likvidalionsplikten för aktiebolag skärpts (SFS 1983:453, 454). Den
ekonomiska brottsligheten är ofta svår atl upptäcka. Möjligheterna för de
berörda myndigheterna alt utreda sådan brottslighet måste därför underlättas.
Sekretesslagen (1984:316, 387) har ändrats så alt myndigheter utan hinder kan
lämna ut uppgifter till polis och åklagare som utreder allvarligare brott.
Riksdagen har genom nyligen beslutade ändringar i skalleregisterlagen
(1980:343) öppnat möjligheter för enskilda att från skalleregisiret få
uppgifter angående arbetsgivares registrering för inbetalning av källskatter
och arbetsgivaravgifter (prop. 1984/85:108, SkU 40, rskr 179). Regeringen har
vidare nyligen beslutat att ett centralt företagsregister skall upprättas (SFS
1984:629). Registret skall bl. a. fungera som en uppdateringskälla för andra
register över företag och arbetsställen i samhället. Den information elt
sådant register innehåller får givelvis också betydelse för utredningar om
brott i näringsverksamhet. T syfte alt spåra bolag som använts för ekonomisk
brottslighet har vidare aktiebolag ålagts att för registrering anmäla
personnummer och postadress för sådana bo-. lagsfunktionärer som registrerats
före den 1 januari 1977 (SFS 1983:453 och 454). Företagens revisorer har fått
en ny roll när del gäller ekonomisk brottslighet. De skall särskill granska atl
företagen har fullgjort sin skatte-och avgiftsskyldighel och vid försummelse
anmärka förhållandet i revisionsberättelsen. Revisorerna är vidare skyldiga
att på begäran lämna upplysningar om företagens angelägenheter till den som
leder en förundersökning i brottmål (SFS 1984:945 och 946).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Pågående arbete m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
arbete pågår inom regeringskansliet för atl underlätta de utredningar som
måsle göras för atl ekonomisk brottslighet skall kunna uppdagas. Förbättrat
samarbete mellan myndigheter på skatte- och avgiftsområdet kommer att
eftersträvas. Tanken är att den nya konkurslag som förbereds skall innehålla
regler om återvinning i konkurs som medger att bevisningen blir enklare och
återvinningsfrislerna längre i vissa fall. Vidare utreds olika frågor rörande
förelagens uppgiftsskyldighel. Förmånsbeskattningskommittén (B 1978:02) har
fått i uppdrag att pröva frågor om arbetsgivares uppgiftsskyldighet till
skattemyndigheterna om andra förmåner till anställda än kontant lön. Mot
bakgrund av eko-kommissionens förslag om hur företagens uppgiftslämnande för
beskattningsändamål kan förbättras har RSV fått i uppdrag av regeringen att
utveckla de datorrutiner som krävs för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också viktigt att bevaka otillböriiga och brottsliga förfaranden pä<br>
kreditmarknaden. Regeringen har sålunda uppdragit åt kreditmarknads<br>
kommittén (Fi 1983:06) att utreda om man bör vidta åtgärder för all<br>
förhindra alt yrkesmässig kreditgivning främjar eller underlättar ekono<br>
misk brottslighet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elt särskilt problem som
kan uppkomma då man ingriper mol misstänkta Prop. 1985/86: 126 fall av
ekonomisk brottslighet är all den som faktiskt utövat brottsligheten är en
person som inte är i etl förelags direkta ledning. Flera åtgärder är aktuella
för att minska detla problem. Sälunda är numera inte bara uppsåtlig utan även
värdslös medverkan till annans brott genom ekonomisk eller juridisk rådgivning
straffbar. Dessutom kan en rådgivare som har begått brott förbjudas atl utöva
rådgivningsverksamhet under viss tid (SFS 1985:354).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också nämna att riksdagen nyligen beslutat om viss
lagstiftning angående bulvanförhållanden (SFS 1985:277 och 278), Bortsett frän
vissa speciella regler på hyres- och arrendeområdet innehåller emellertid den
nya lagstiftningen, som i huvudsak ersätter äldre bulvan-lagstiflning, inte
några bestämmelser om ekonomiskt ansvar i bulvanförhållanden, I stället
ankommer det på betalningsansvarskommitlén (Ju 1984:09) all överväga om det är
ändamålsenligt atl införa regler om ekonomiskt ansvar för huvudmannen och alt
vidta andra åtgärder för att komma lill rätta med de missförhållanden som är
förenade med bulvanskap, I övrigt har betalningsansvarskommitlén i uppdrag alt
ulreda behovel av regler om annans betalningsansvar för skulder i aktiebolag
och ekonomiska föreningar (s,k, ansvarsgenombrolt) samt atl överväga i vilken
utsträckning juridiska personer bör tillåtas vara delägare i handelsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
måste sträva efter att få till stånd ett snabbare och administrativt bättre
förfarande för utredningar om ekonomisk brottslighet. Det är därför viktigt att
regelsystemet förenklas. För att en omläggning av skattekontrollen skall ge
full effekt krävs det också att det nuvarande kontrollsystemet förbättras. Del
lidigare nämnda förslagel om ny organisalion för skatteförvaltningen avses
leda till en ökad effektivitet på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa näringar har vidare särskilda branschinriktade åtgärder vidtagits mot
ekonomisk brottslighet. Som etl exempel kan nämnas att inom den yrkesmässiga
trafiken bl.a. reglerna om överlåtelse av taxitillstånd har skärpts och
Iransportköparansvaret utvidgats (SFS 1984:83).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Regleringens inriktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Allmänt om näringsfrihet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för min behandling av de aktuella utredningsförslagen är att
åtgärder mot dem som missbrukar näringsfriheten skall ges hög prioritet.
Regler bör nu tillskapas som väsentligt försvårar för oseriösa näringsidkare
att bedriva verksamhet och samtidigt stärker de seriösa företagens ställning på
marknaden. Detla kan inte ske ulan ingrepp i själva näringsfriheten, något som
allmänt sett har accepterats vid remissbehandlingen. Meningarna går dock isär
belräffande vilka ingrepp i näringsfriheten som bör kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del finner jag det angeläget att - innan jag redovisar mina<br>
ställningstaganden lill de olika förslagen om näringstillstånd och närings<br>
förbud - någol utveckla min syn på det ekonomiska systemet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det ekonomiska systemet i
Sverige kan sägas vara ett blandekonomiskt Prop. 1985/86: 126 syslem, byggt på
marknadshushållningens principer och med olika korrigerande ingrepp från statsmakternas
sida. Hur detla syslem bör se ul och fungera har berörts i en rad sammanhang -
i olika ekonomisk-politiska . propositioner, i småföretagsproposilioner, vid
antagandet av en ny konkurrenslag, när initiativ tagits till minskad
regelgivning i samhället, vid behandling av frågor om elableringskontroll etc.
liksom förstås när inskränkningar i marknadsekonomin av olika skäl har varit
nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
alla dessa tillfällen har utgångspunkten varit att så långt möjligt slå vakt om
en dynamisk ekonomi där nya och effektivare produktions- och
distributionsformer ständigt kan etableras och där företagsamheten snabbt kan
anpassas till omställningar inom landet och i förhållande till omvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan ekonomi kräver ett decentraliserat beslutsfattande, styrt av
konsumenternas efterfrågan och näringslivets ekonomiska, teknologiska och andra
förutsättningar. Ett viktigt inslag i denna ekonomi måste vara, alt nya
affärsidéer skall kunna prövas på marknaden. Nyförelagandet, som lill stor del
sker i småföretagandels form, är därvid av största betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
fördelarna med en ekonomi av detta slag hör självklart de direkta vinsterna för
konsumenterna i form av bl. a. valfrihet och pressade priser. En fortlöpande
omställning av det svenska näringslivet är vidare nödvändig för alt Sveriges
internationella konkurrenskraft skall kunna bevaras och stärkas för alt den
inhemska välfärden därmed långsiktigt skall kunna tryggas. Men ocksä i andra
hänseenden har ett generöst utrymme för nyföretagande betydelse. Det kan medverka
till att nya företagsformer, t, ex, kooperativa eller löntagarägda företag, ges
förutsättningar att etablera sig på marknaden, vilket i sin tur bl,a. kan få
positiva sysselsättnings-och regionalpolitiska konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av grundstenarna i del ekonomiska systemet är näringsfriheten. Med
näringsfrihet bör principiellt förstås friheten för var och en att etablera
egen näringsverksamhet med del innehåll och i de former som han eller hon
önskar. Genom denna frihet blir del möjligt atl snabbt möta förändrade
marknadsförutsättningar och att snabbt introducera effektiviletsfräm-jande
produktions- och distributionsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inskränkningar
i näringsfriheten har mol denna bakgrund varit myckel sparsamma och hafl
speciella bevekelsegrunder, Elableringskontroll finns sålunda typiskt på
områden där omsorgen om viktiga säkerhetsintressen motiverar särskild
kompetensprövning, såsom belräffande läkare och luftfart, eller där man har
velat skydda allmänhetens ekonomiska intressen, såsom beträffande bank- och
försäkringsrörelse och faslighelsmäkleri. Endast på ett litet antal områden
förekommer någon behovsprövning. Här kan nämnas alt när det gäller
yrkestrafiken behovsprövningen för godstransporter i beställningstrafik' togs
bort år 1980. Behovsprövningen på försäkringsområdet upphörde den 1 januari
1985. Inom ett annat område, nämligen serveringen av alkoholdrycker, har
nyligen en utredning föreslagit att behovsprövningen avskaffas (SOU 1985: 15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
får konstateras att näringsfriheten i Sverige är tämligen<br>
vidsträckt. Den är större än i flertalet andra industriländer, där del inte är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ovanligt
atl olika former av näringstillstånd krävs även för affärsverksam- Prop.
1985/86: 126 het i mycket liten skala. Enligt min mening bör man värna om denna
vidsträckta näringsfrihet. Det bör därför generellt sett krävas starka skäl för
alt göra ytterligare inskränkningar i den. och existerande inskränkningar bör
kunna omprövas så fort förhållandena medger del. Denna allmänna syn får slor
betydelse för mina ställningstaganden i det följande till vilka ingrepp i
näringsfriheten som nu bör komma i fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Näringsfrihet under ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
näringsverksamhet är förknippade ett antal skyldigheter av skiftande natur.
Somliga är lagreglerade. Detta gäller för bl.a. skatter och avgifter till det
allmänna, arbetar- och miljöskydd och skyldigheler gentemot borgenärer i vissa
lägen. Lagstiftning finns också rörande skyldigheter mot konsumenter. Andra
skyldigheter följer av avtal med arbetstagare och med andra näringsidkare. Åter
andra åligganden, om än ej i strikt rättslig mening, kan följa av sedvänja, t,
ex, i form av god branschetik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som påbörjar näringsverksamhet ikläder sig ett ansvar för att dessa
skyldigheter infrias. Genom den vidsträckta näringsfriheten har samhället varit
berett att överlåta detta långtgående ansvar på den som är beredd all ta det.
Näringsidkarna förutsätts vilja och kunna tillägna sig spelreglerna för deras
verksamhet utan att detta normalt särskilt kontrolleras. Uppenbariigen kan
detla förhållande när det gäller en enskild näringsidkare innebära elt
betydande risktagande. Stora allmänna värden förvaltas i olika hänseenden hos
näringslivet. Skadeverkningar pä grund av oskicklighet, ovarsamhet eller
uppsåt kan sålunda bli betydande. Atl samhället ändå är berett alt upprätthålla
denna näringsfrihet skall ses mot bakgrund av de allmänna synpunkler som jag
har anfört i det föregående om värdet av näringsfrihet och den omständigheten
att näringslivet generellt sett synes väl förvalta de skyldigheler som är
förknippade med näringsverksamhet. Härmed vill jag emellertid också ha sagt
att näringsfriheten enligt mitt synsätt inte kan värderas fristående från vare
sig dess betydelse för vår ekonomiska utveckling eller de problem som följer i
dess kölvatten. I samma utsträckning som näringsfriheten missbrukas, genom att
näringsidkare undandrar sig sina skyldigheter av skiftande slag, minskar dess
värde från allmän synpunkt och inskränkningar i den kan bli nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående (avsnitt 2) redovisat vissa uppgifter om omfatt<br>
ningen av ekonomisk brottslighet i Sverige. Regeringen har anvisat en rad<br>
åtgärder i syfte alt förstärka kampen mot ekonomisk brottslighet. När jag<br>
nu avser att som ett komplement till dessa föreslå regler, som tar direkt<br>
sikte på att hindra dem som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet frän att<br>
driva näring, är avsikten att söka komma åt själva grundförutsättningen,<br>
näringsverksamhet, för den ekonomiska brottsligheten. Behovet att snabbt<br>
nå resultat i kampen mot den ekonomiska brottsligheten är alltså elt sådant<br>
starkt skäl som motiverar avsteg frän näringsfriheten. Ytterst skall emel<br>
lertid förslagen i det följande ses som nödvändiga åtgärder för att upprätt<br>
hälla en näringsfrihet under ansvar, som samhället som helhet och det<br>
seriösa näringslivet är betjänta av,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Vandelsprövning genom näringsförbud eller genom
näringstillstånd?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Utvidgade regler om näringsförbud blir det huvudsakliga instrumentet
för att hindra oseriösa näringsidkare att driva näring. På försök införs
därutöver en utökad vandelsprövning i tvä branscher, nämligen
transportbranschen och restaurangbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslagen:
Näringsförbudskommitténs ställningstaganden sammanfaller väsentligen med mina.
Eko-kommissionen har föreslagit en lag om näringstillstånd, innefattande bl.a,
vandelsprövning, Lagen skulle tillämpas bl, a, i de två branscher som omfattas
av mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller lämnar ulan erinran
förslaget om atl bygga ut reglerna om näringsförbud (bilaga 6 avsnitt 1),
Åtskilliga är kritiska mot förslaget om näringstillstånd (bilaga 3 avsnitt 1),
Hit hör flertalet cenlrala myndigheter - däribland RÅ, rikspolisstyrelsen (RPS)
och RSV - och näringslivsorganisationer. De väsentliga skälen för atl avstyrka
syslemet är att instanserna menar att del verkar etableringshämmande pä ett
skadligt sätt, är ineffektivt och är mycket resurskrävande. Främst från
fackligt håll anförs dock att ell system med näringstillstånd behövs
parallellt med nya regler om näringsförbud. Till dem som är positiva hör ocksä
BRÅ, flera länsstyrelser och några branschorganisationer. De remissinstanser
som tillstyrker förslaget tar fasta på att den ekonomiska brottsligheten är så
allvarlig att kraftlag behövs. Man framhåller vidare att den ekonomiska
brottsligheten skadar solidariteten och den allmänna rättskänslan, vilket måste
molverkas. Instanserna menar också att näringstillslåndssystemet kommer att ge
de seriösa företagen etl nödvändigt skydd mot illojal konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag; Allvarligt oseriösa näringsidkare bör normalt
förhindras alt driva näring, oavsett i vilken bransch de har varit verksamma
eller avser alt verka. En näringstillståndsprövning i hela näringslivet kan av
flera skäl inte bli aktuell. Reglerna om näringsförbud bör därför utvidgas och
resurser avdelas för att effektivt spåra dem som är oseriösa och för att
meddela näringsförbud. Näringsförbudet skall göras effektivt också genom
förbättrad tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
näringslillständssystem kan verka etableringshämmande i större utsträckning än
som avselts och förbrukar slora resurser på bl, a. prövning även av seriösa
näringsidkare. Stor försiktighet bör iakttas i förhållande lill detta system.
Intresset av atl snabbt åstadkomma påtagliga resultat i kampen mot ekonomisk
brottslighet bör dock leda till att statsmakterna på försök inför en utökad
vandelsprövning i två branscher, där etablerings-konlroll redan har godtagits
pä andra grunder, nämligen restaurang- och transportbranscherna. Den utökade
vandelsprövningen bör ske efler de grunder som eko-kommissionen har angett.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som bakgrund lill mina överväganden vill jag först , Prop. 1985/86: 126
översiktligt redovisa innebörden av de båda utredningsförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
har haft till uppgift atl se över beslämmelserna i konkurslagen (1921:225) om
näringsförbud, F, n, gälleratt näringsförbud under vissa förutsättningar kan
meddelas den som har gått i konkurs och som har åsidosatt vad som ålegat honom
som näringsidkare. Kommittén har förordat en frikoppling frän konkurskravet
och föreslagit en ny fristående lag om näringsförbud. Enligt denna skall
näringsförbud, om det är påkallat från allmän synpukt, kunna meddelas den som
grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare. Näringsförbudet skall
meddelas för viss tid, lägst tre är och högsl fem år, och avse
näringsverksamhet av varje slag. Näringsförbudet skall meddelas av allrhän
domstol. En närmare redogörelse för förslagel återfinns i det följande (avsniti
4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eko-kommissionen
har föreslagit att en särskild lag om näringstillstånd införs, med stöd av
vilken regeringen skulle för viss bransch kunna uppställa villkor för idkande
av näring. Tre instrument anges i lagen, vilka skulle fä användas vart och ett
för sig eller tillsammans, nämligen vandelsprövning, krav på viss utbildning
och krav på ekonomiska garantier, Vandelsprövningen skulle innebära att
näringstillstånd skulle meddelas den som med avseende på laglydnad och
benägenhet att fullgöra sina skyldigheter enligt skatte- och
avgiftsförfattningarna är lämplig att bedriva verksamhet inom branschen i
fråga. Förslaget om ekonomiska garantier och utbildningskravet behandlas i det
följande (avsnitt 3,4), Tillståndsmyndighet skulle enligt förslaget vara
länsstyrelsen. De branscher där systemet främst borde prövas är enligt
kommissionen restaurang-, transport-, bygg-, bil- och städbranscherna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
betänkandena har remissbehandlats har frågorna om näringstillstånd och
näringsförbud behandlats i riksdagen dels med anledning av prop, 1984/85: 32
och motioner i anslutning till denna, dels med anledning av motioner under den
s. k, allmänna motionstiden år 1985, Riksdagen har därvid, som jag tidigare har
nämnt, uttalat att lagsliflningen mot oseriösa näringsidkare bör avse ett
system av åtgärder omfattande bl. a. näringsförbud och näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag, som jag tidigare har redovisat, lägga ulredningsför-slagen
till grund för en reglering som skall hindra oseriösa näringsidkare från att
driva näring. Den närmare utformningen bör naturligtvis göras så, att man med
en viss given resursinsats får ett så effektivt system som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som enligt min mening sammantaget bör åstadkommas, är ett system som gör det
möjligt att insamla och ställa samman uppgifter som dokumenterar om en
näringsidkare har varit oseriös i viss mening, (De närmare kriterierna för
denna bedömning redovisas i avsnitt 4,) Därefter skall i förekommande fall ett
beslul leda till ett hinder mot fortsatt näringsverksamhet. Slutligen skall
det finnas en tillsyn över att beslutet efterlevs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
system med näringstillstånd har naturligtvis fördelar genom att det ger
möjlighel att redan från början utestänga oseriösa företagare från att driva
näring inom den bransch som tillståndsplikten omfattar. Hur pass</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>effektivt
elt sådant system blir från den synpunkten beror på hur syslemet Prop.
1985/86: 126 utformas och hur högt man ställer ambitionsnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
står del klart att etl system med näringstillstånd inte kan omfatta alla
förekommande branscher. Att generellt införa krav på näringstillstånd kan
redan på grund av de resurser som i sä fall mäste avsättas inte komma i fråga.
Del finns också andra skäl som talar mot en sådan lösning. Jag återkommer strax
till dessa. Man måsle alltså välja ut de branscher där förekomsten av oseriöst
företagande kan antas vara särskilt slor. Eko-kommissionen har med den
utgångspunkten bedömt all en tillståndsplikt bör omfatta vissa särskilt
angivna näringsgrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag ser del är del heller inte möjligt att lösa alla problem som hänger samman
med oseriöst företagande enbart genom ett system med näringstillstånd.
Systemet måste naturligtvis innefatta en möjlighel att återkalla etl lillslånd
när det har missbrukats. Det bör också ge möjlighel att meddela förbud för den
som har missbrukat tillståndet alt fortsättningsvis driva näring och till
kontroll av att förbudet efterievs, I dessa avseenden ligger alltså
tillståndsmodellen mycket nära förbudsmodellen. Till detta kommer den
omständighet jag lidigare nämnde, nämligen att ett syslem med näringstillstånd
inte kan omfatta annat än ett begränsat antal branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen och i den allmänna debatten har ibland gjorts gällande att
dagens näringsförbud har vissa brister, särskilt när det gäller tillsynen av
atl meddelade förbud respekteras. För egen del vill jag inte hålla för
osannolikt alt tillsynen i viss mån kan ha brustit. Flera skäl kan anföras för
detta. Uppgiften är svär och resurserna är begränsade. Uppgiften är vidare ny
för berörda myndigheter och kan särskill i inledningsskedet ha upplevts som
främmande för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är förhållanden som kan avhjälpas, vilket jag, som jag har nämnt, avser atl ta
upp i del följande. Viktigare alt konstatera i det nu aktuella sammanhanget är
emellertid att dessa problem och möjligheterna att avhjälpa dem inte följer av
just näringsförbudstekniken. Förutsättningarna att finna de personer vilkas
näringstillstånd bör återkallas, liksom möjligheterna att tillse att de inte
senare fortsätter att driva tillståndspliktig näring, lorde vara i alll
väsentligt desamma. Det handlar här om att se lill alt de arbetsuppgifter som
skall föregå och följa myndighetsbeslul utförs så effektivt som möjligt. Dessa
uppgifter är väsentligen gemensamma för de båda regelsystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
anförda leder mig till slutsatsen att etl system med näringstillstånd inte kan
ersätta ett system med näringsförbud, särskill inte om del nuvarande
konkursanknutna näringsförbudssystemet byggs ut och dessutom på motsvarande
sätt som idag får omfatta hela näringslivet. Jag förordar alt en sädan
utbyggnad sker i huvudsaklig överensstämmelse med näringsför-budskommilténs
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
grundförutsättningen sälunda är atl näringsförbudssystemet under alla
förhållanden bör byggas ul, uppkommer då frågan om syftet att stoppa, oseriösa
näringsidkare i särskilt belastade branscher kan uppnås effektivare genom
näringstillståndssystemet, vilket i så fall skulle kunna motivera parallella
system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart att en tillståndsprövning inom de branscher som föror-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dals
av kommissionen skulle bli mycket resurskrävande om den skall Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
fungera som ett effektivt medel i kampen mot den ekonomiska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>brottsligheten. De
föreslagna branscherna omfattar ca 50000 förelag och i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de enskilda företagen kan
finnas många personer i sådan ställning alt de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör omfattas av en
vandelsprövning. Samtidigt måste man beakta att del</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stora flertalet företag
inom de angivna branscherna är seriösa. Detta skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna tala för atl man gör
tillslåndsprövningen mera summarisk och lägger</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tyngdpunkten i systemet på
möjligheten att återkalla etl tillstånd. 1 så fall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ligger man emellertid
mycket nära modellen med näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omständighet som man i sammanhanget inte får bortse från är att ett syslem med
näringstillstånd, även om det begränsas till vissa branscher, kan verka
etableringshämmande i större usiräckning än som är önskvärt. Därmed kan det
komma i konflikt med de grundläggande förutsättningar för näringspolitiken som
jag tidigare har berört. Uppenbart är sålunda att systemet, om det alls skall
vara effektivt i förhållande till sitt primära ändamål, i vart fall mäste leda
lill att också önskvärda elableringar fördröjs genom den administrativa
hanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att det är utomordentligt angeläget att snabbt åstadkomma
påtagliga resultat i kampen mot den ekonomiska brottsligheten ärjag dock beredd
att gå ytterligare ett steg. Trots de frågetecken som jag i det föregående har
rest rörande effektiviteten hos ett syslem med näringstillstånd jämfört med
näringsförbudsmodellen, får man komma ihåg att en offentligt reglerad
vandelsprövning — låt vara med andra motiv - redan idag äger rum inom flera
näringar. Förslaget att använda instrumentet också i kampen mot ekonomisk
brottslighet har fått etl inte obetydligt stöd vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har mol denna bakgrund funnit alt en ordning med vandelsprövning genom
näringstillstånd bör införas i form av en försöksverksamhet. Prövningen bör
ske efter de grunder som eko-kommissionen har angett. Försöksverksamheten bör
utformas sä att den kräver elt minimum av resurser, vilket motiveras av det
allmänna budgetläget och av att kraftfulla insatser under alla förhållanden
måste göras för utrednings- och tillsynsarbetet kring näringsförbudssystemet.
De ölägenheter som allmänt sett följer av regleringar och som leder lill att
man så långt möjligt bör värna om etableringsfriheten måste också vägas in.
Slutligen bör försöket göras inom branscher med påtagliga problem när del
gäller ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda har lett mig till slutsatsen atl en utökad vandelsprövning bör<br>
försöksvis införas för restauranger, som serverar alkoholdrycker, och<br>
inom yrkestrafikområdet. Jag skall återkomma till de närmare bévekelse-<br>
grunderna för detta val i det följande (avsnitt 5), där jag bl. a. skall
redovisa<br>
uppgifter om den ekonomiska brottsligheten i branscherna. Jag vill dock<br>
redan här påminna om att båda dessa områden redan är föremål för<br>
etableringskonlroll, vilket innebär att några betänkligheter från näringsfri-<br>
helssynpunkt inte skall behöva resas och att några särskilda resurser inte<br>
skall behöva avdelas för ändamålet. Båda områdena ingär också bland de<br>
branscher som eko-kommissionen har föreslagit skulle bli föremål för<br>
näringstillständsprövning. Efter en lid bör systemet utvärderas och jäm<br>
föras med erfarenheterna från tillämpningen av de utvidgade reglerna om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud. En slutlig
utvärdering bör ske efter förslagsvis en treårsperiod. Jag avser att återkomma
lill regeringen i denna fråga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Ekonomiska garantier och utbildningskrav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Inga krav på ekonomiska garantier för kommande förpliktelser mol del
allmänna skall införas för rätt atl driva näring. Ej heller skall formella
utbildningskrav f. n. ställas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eko-kommissionens
förslag: För beviljande av näringstillstånd skall kunna krävas alt sökanden
ställer säkerhel intill etl belopp av 50000 kr, för statens och kommuns
framtida fordringar mot honom pä grund av skatter, tullar eller avgifter.
Vidare bör kunna krävas att sökanden har genomgått utbildning i hur elt företag
skall skötas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet avstyrker förslaget om ekonomiska garantier (bilaga 3 avsnitt 4).
Dessa instanser är väsentligen desamma som är kritiska mot
näringstillslåndssystemet som helhet. Bland skälen mol förslaget kan nämnas,
att åtskilliga instanser framhåller att det verkar etableringshämmande för små
förelag och inte fyller sitt syfte för större företag. Några pekar också på atl
förmånsrältsordningen vid könkurs skulle påverkas lill nackdel för andra
borgenärer än staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
instanser som är positiva till förslaget om ekonomiska garantier är väsentligen
desamma, som är positiva lill näringstillslåndssystemet som helhet. Dessa
framhåller bl.a, värdet i den utökade prövning och gallring som bankerna skulle
medverka till genom sin kreditprövning. Flera av dem som är positiva anser dock
att garantibeloppet måste varieras med hänsyn till den berörda verksamhetens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet är
mera blandat när det gäller utbildningskravel (bilaga 3 avsnitt 3). Många
instanser anser att det är bra om företagarutbildningen kan utvecklas men anser
samtidigt att detla får begränsade effekter. Bl, a, RPS och RSV anför att de
verkliga ekonomiska brottslingarna är väl införstådda med de regler som gäller
för näringsverksamhet. Från bl, a, fackligt häll anförs dock att en god
förelagarutbildning kan förhindra att företagare av okunskap hamnar i
situationer som ej går att ekonomiskt bemästra och som i sin tur kan vara
början till ekonomisk brottslighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen
för mitt förslag: I likhet med majoriteten av remissinstanserna anser jag att
etl krav om ekonomiska garantier intill 50000 kr. inte skulle ha någon större
effekt i förhållande till sitl ändamål och samtidigt ha skadliga effekter pä
etableringsmöjligheterna för mindre företag. Bedömningen av förslaget om elt
formellt utbildningskrav får delvis ses mot bakgrund av förhållandena i de två
branscher, restaurang-och transportbranscherna, där jag föreslår nya regler om
vandelsprövning. För trafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen krävs att sökanden
har genomgått en särskild utbildning. Denna har utformats i samarbete mellan
förela-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gar- och
arbetstagarorganisationerna inom åkeri- och laxinäringen. Beträf- Prop.
1985/86: 126 fande restaurangnäringen har jag erfarit att en liknande,
frivillig utbildningsverksamhet kan väntas komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Eko-kommissionens förslag om
ställande av ekonomiska garanlier för kommande skatter och avgifter m,m. har
sin grund väsentligen i det förhållandet att de personer som planmässigt
utnyttjar näringsverksamhet för ekonomisk brottslighet, den dagen
brottsligheten upptäcks och beivras vanligen saknar tillgångar till täckande av
sådana skatter och avgtfter. Med en lämpligt utformad garanti skulle detta
undvikas. Genom att garantin skulle ställas av bank eller annat kreditinstitut
tillförs vidare en extra prövning av vederbörandes lämplighet att driva näring,
vilken i sig skulle ha sanerande verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid reser garanliförslagel problem, som säväl
eko-kommissionen som remissinstanserna har uppmärksammat. För att förslaget
skall vara verkligt effektivt skulle egentligen krävas, atl garanlinivån på
något sätt kunde relateras till de skaller och avgifter den så småningom skall
kunna täcka, eller alltså till omfattningen av den rörelse som skall etableras.
Eko-kommissionen har dock inte funnit del praktiskt möjligt att föreslå en
sädan rörlig garanti, bl. a. för att det inte är möjligt atl i förväg
fastställa just omfattningen av en kommande verksamhet. I stället har förslaget
blivit en fast nivå om 50000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol det förslagel har flera remissinstanser invänt att
nivån är för låg för att fä någon effekt på de kvalificerade ekonomiska
brottslingarna. Samtidigt är den dock så hög all den kan hindra näringsidkare
med små ekonomiska resurser frän alt starta ny rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också jag är av uppfattningen atl en fast garanlinivå pä
50000 kr. inte skulle ha någon större effekt i förhållande till sitt ändamål
och samtidigt ha skadliga effekler pä etableringsmöjligheterna för mindre
företag. Jag delar vidare eko-kommissionens uppfattning att elt system med
individuella garantinivåer inte är praktiskt genomförbart. Härav följer att
krav på ekonomiska garantier inte bör uppställas. Delta bör dock enligt min mening
inte utgöra någon avgörande nackdel, när det gäller den samlade slagkraften i
de åtgärder som nu bör vidtas. Ambitionsnivån i tillämpningen av de nya reglerna
om näringsförbud och den utökade vandelsprövningen på försök bör bli sådan,
alt den önskvärda saneringen ändå kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att vissa/orme//a titbildningskrav skall kunna
ställas på den som skall få rätt att driva näring har fått ett blandat
mottagande av remissinstanserna. En utbredd uppfattning är att det är bra och
önskvärt om grundläggande förelagarutbildning kunde komma lill stånd i ökad
utsträckning men att effekterna härav på den ekonomiska brottsligheten blir begränsade.
Bl, a, framhålls att de verkliga ekonomiska brottslingarna är väl införstådda
med de regler som gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag först påminna om att jag inte är
beredd att förorda<br>
någon ny, mera generell förhandsprövning för rätt alt idka näring. Redan<br>
detta är elt skäl mot att generellt kräva utbildning. Härtill kommer att ett<br>
formellt utbildningskrav kan bli stelbent och därmed i sig kan väntas leda</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lill olämpliga effekter.
Jag kan sålunda väl tänka mig situationer, där seriösa företagare med exempelvis
utpräglat tekniska färdigheter men kanske mindre fallenhet för
företagsamhetens administrativa sidor, kan sköta elt företag klanderfritt, t,
ex, genom lämplig hjälp av advokater, revisorer och andra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt delar jag
uppfattningen att det är viktigt att en företagare redan vid starten är väl
införstådd med de regler som gäller för näringsverksamhet. Härigenom kan man
förhindra att företagare av okunskap försätter sig i sådana ekonomiska
situationer alt de förleds lill ekonomisk brottslighet. Detta bör vara ett
gemensamt intresse för de seriösa företagen inom olika branscher. Jag vill här
erinra om den väg man har valt på transportområdet. Där har en grundläggande
förelagarutbildning tagils fram i samarbete mellan företagar- och
arbetstagarorganisationerna inom åkeri- och laxinä-ringarna. Transportrådet har
sedermera föreskrivit (TRPFS 1985:2) atl den som skall få IrafikliUstånd enligt
yrkestrafiklagen (1979:559) skall ha genomgått denna utbildning. Jag återkommer
till frågan om utbildning inom reslaurangnäringen (avsmlt 5,3,4), Några
särskilda ålgärder ärjag mot denna bakgrund för dagen inte beredd atl föreslå i
denna del.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Utvidgade förutsättningar för näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En ny lag ersätter de gällande bestämmelserna om näringsförbud i 199
b—d och f-j§§ konkurslagen. Enligt den nya lagen skall näringsförbud kunna
meddelas inte bara som nu på grund av missförhållanden som har samband med
konkurs, utan också i vissa andra fall då en näringsidkare har gjort sig
skyldig till allvarliga oegentligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommitténs
förslag: Överensstämmer väsentligen med mitt förslag (betänkandet s, 187 f).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kommitténs förslag godtas allmänt med några undantag. Mer eller mindre
kritiska är länsäklagaren i Norrbottens län. Förelagareförbundet, Sveriges
Domareförbund och MRF (bilaga 6 avsnitt 1).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
skälen för mitt förslag: Näringsförbudet bör spela en större roll i kampen mol
ekonomisk brottslighet. Den som har grovt åsidosatt vad som åligger honom i
näringsverksamhet bör kunna meddelas näringsförbud även om han inte har gått i
konkurs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligt 199a§ konkurslagen (1921:225: KL) härden som är försatt i konkurs inte
rätt att driva näring (s. k. konkurskaranlän). Gör han del ändå, kan han
straffas med stöd av 212 §. Förbudet upphör när konkursen är avslutad. Sedan
den I juli 1980 har domstol dock möjlighel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
med stöd av 199 b§ KL förordna om generellt näringsförbud för en Prop.
1985/86: 126 konkursgäldenär som är enskild näringsidkare. Förbudet gäller
under en av domstolen fastställd tid. som kan bestämmas till högsl fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningen
för alt näringsförbud skall meddelas är enligt 199 b § atl gäldenären har förfarit
grovt otillbörligt mol borgenärerna eller på annal sätt grovt åsidosatt vad som
ålegat honom som näringsidkare. Om gäldenären upprepade gånger har förekommit
i samband med konkurs och i näringsverksamhet som föregått konkurserna har
åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare, får näringsförbud också
meddelas, förutsatt all förbud är påkallat av särskilda skäl. Näringsförbud kan
vidare meddelas företrädare för en juridisk person som har försatts i konkurs,
om företrädaren har förfarit på sätl som har nämnts. Verkan av ett förbud är
all den som får del förlorar rätten atl, med vissa undantag, bedriva sådan
näringsverksamhet som är förenad med bokföringsskyldighet enligt
bokföringslagen (1976: 125) och att företräda eller faktiskt handha ledningen
eller förvaltningen av elt aktiebolag och vissa andra juridiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommitléns
bedömning är alt det huvudsakliga syftet med de nu behandlade reglerna - att
utesluta vissa oseriösa näringsidkare från rätten och möjligheten att idka näring
- har uppfyllts delvis men inte helt. Många personer som har gjort sig skyldiga
till grova ekonomiska brott har fråntagits rätlen alt driva näring. Många andra
synes enligt kommittén emellertid under lång tid ha, främst genom långvariga
utredningar, undgått etl näringsförbud som varit väl motiveral. Det har ocksä
förekommit att en näringsidkare har fått näringsförbud, trots att del kanske
varit tveksamt om han tillhört den kategori av personer som reglerna enligt
lagstiftarens intentioner har riktals mot. Bristerna j det nuvarande systemet
hänför sig dock huvudsakligen till liden efler det alt förbud har meddelats.
Enligt kommittén tycks överträdelser inte ha varit ovanliga. Övervakningsuppgiften
är svårlöst, och kontrollen har i många fall varit otillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bristerna
i förfarandet hänger enligt kommittén till stor del samman med alltför knappa
resurser hos polis och åklagare, I fräga om tillsynen ligger den viktigaste
bristen i att övervakningen pä vissa håll är otillräcklig. Kommittén hänför
vidare vissa tillämpningsproblem till att rekvisiten i 199 b § KL delvis är för
allmänt utformade och därför ger ett för stort tolkningsutrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
pekar pä en rad förtjänster hos näringsförbudsinstitutet som instrument mot
oegentligheter inom näringslivet. För näringsförbud talar för del första atl
man kan undanröja en skadehärd. Förbudet kan härigenom sägas ha etl både
sanerande och förebyggande syfte. För det andra kan det anses vara elt allmänt
medborgerligt krav atl den som ignorerar spelreglerna för en verksamhei inte
skall kunna fortsätta med verksamheten. Näringsförbudet uppfattas som en
adekvat reaktion mol det klandervärda beteendet som sådanl. För det Iredje kan
näringsförbudet också tänkas ha viss allmänpreventiv verkan genom att fä
näringsidkare att avstå från olaglig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
näringsförbud talar etl par omständigheter av principiell natur. En<br>
är den inskränkning i näringsfriheten som näringsförbudet innebär. En<br>
annan är att näringsförbud är en "specialpåföljd", som bara kan
drabba</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vissa kategorier av
personer. Åven argument av praktisk karaktär kan Prop. 1985/86: 126 enligt
kommittén anföras mol näringsförbud. Del är svårt atl övervaka atl påföljden
får den åsyftade effekten, dvs. atl personen i fräga avhåller sig frän att idka
näring. Effekterna för den näringsidkare som omfattas av förbudet kan vidare
bli mycket besvärande genom att förbudet försvårar hans
försörjningsmöjligheter. Etl förbud kan därigenom få svåra konsekvenser också
för hans anhöriga. Åven andra kan drabbas, såsom anställda, borgenärer och
samhället i slorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
sammanfattande bedömning är att de motiv som talar för att näringsförbud
används som medel mot ekonomisk brottslighet väger tungt. Nu gällande
bestämmelser synes också allmänt ha accepterats. Kommittén konstaterar atl
erfarenheterna av beslämmelserna är relativt goda. även om det finns brister.
Näringsförbud har använts ganska flitigt, vilket torde tyda på att regleringen
anses fylla elt behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén väger de principiella betänkligheterna mot näringsförbud
förhållandevis lätt. De effekler som kan drabba olika tredje män som en följd
av näringsförbud torde totalt sett bli mycket begränsade, även om del i enstaka
fall kan uppstå svåra konsekvenser. Kommitténs överväganden utmynnar i att näringsförbud
också i fortsättningen bör användas som instrument mot oegentligheter inom
näringslivet. Näringsförbudsinstitutet bör dock utvidgas. Även missförhållanden
som saknar samband med konkurs bör enligt kommittén kunna föranleda
näringsförbud. Visserligen förekommer konkurs i nästan samtliga de fall då
näringsförbud kan bli aktuellt, och en utvidgad reglering lorde därför komma
atl avse endasl elt ganska litet antal fall. Det främsta skälet till att en
utvidgning bör komma till stånd är den inkonsekvens som ligger i att ett visst
förfarande ibland kan leda till näringsförbud, i andra fall inte. Enligt
kommittén kan åtskilliga exempel ges pä fall där inga rationella överväganden
kan anses tala för en sådan åtskillnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övervägande delen av remissinstanserna ansluter sig till kommit<br>
téns uppfattning atl näringsförbud skall kunna komma i fråga också utan<br>
samband med konkurs. En annan uppfattning har dock länsåklagaren i<br>
Norrbottens län, som anser att den nuvarande lagstiftningen har varit i<br>
kraft så kort tid att man inte med säkerhet kan dra några slutsatser om dess<br>
effektivitet, att den praxis som har utvecklats skulle bli utan värde om<br>
lagstiftningen ändras och att kommitténs förslag lill lagtext har brister från<br>
rättssäkerhetssynpunkt. Kommitténs förslag i dess förevarande utform<br>
ning bör därför inte läggas lill grund för en ny lagstiftning om näringsför<br>
bud. Kritiskt är också Företagareförbundet, som anser det olämpligt att<br>
utvidga det idag gällande förbudel med hänsyn till att de brister som finns i<br>
systemet närmast hänför sig till att kontrollen av meddelade näringsförbud<br>
inte har fungerat tillfredsställande, Sveriges Domareförbund delar kommit<br>
téns uppfattning atl regleringen i KL har visat sig fylla ett behov. Härav<br>
följer enligt förbundet dock inte utan vidare att det nu är dags atl ge<br>
reglerna en utvidgad tillämpning, I mänga fall där näringsförbud ifrågasätts<br>
torde befintliga sanktioner vara tillräckliga om de utnyttjas effektivt, och<br>
där tillräckliga sanktioner för närvarande saknas kan andra ålgärder visa<br>
sig lämpligare än näringsförbud, MRF anför atl ett system med näringstill-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stånd enligt
eko-kommissionens förslag klart är atl föredra framför ett Prop. 1985/86: 126
utbyggt näringsförbudsinstitut. Näringsförbudet har knappasl nägon större
praktisk betydelse i kampen mot oseriösa näringsidkare. Slutligen kan
tilläggas, alt BRÅ diskuterar en annan lagteknisk lösning än kommitténs. Det
kan enligt BRÅ ifrågasättas om näringsförbud bör göras till sanktion inom
specialstraffrätten och bestämmelserna om näringsförbud dä inarbetas i
respektive författning. En uppfattning i linje med denna kommer jag att återge
även längre fram (avsnitt 4,2,3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
hittills visar enligt min mening att näringsförbud kan vara ett verksamt medel
mot ekonomisk brottslighet. Den genomgäng som kommittén har gjort av praxis
stöder denna uppfattning. Kommitténs analys av den hittillsvarande
rättstillämpningen visar atl institutet fungerat i huvudsak väl. Bristerna har
främst haft samband med att uiredningen vid etl ifrågasatt näringsförbud tagit
för lång lid och tillsynen inte varit tillräckligt effektiv. De väsentligaste
orsakerna till dessa brister har enligt min mening varit otillräckliga
resurser. Det har också tagit tid alt utforma smidiga och effektiva rutiner. I
båda dessa hänseenden kommer förutsättningarna framöver atl vara bättre än
hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande begränsningen i tillämpningsområdet för näringsförbud hänger samman
med att syftet med 1980 års ändringar i KL var att slävja sådana otillböriiga
förfaranden i näringsverksamhet som yttrar sig i missbruk av konkursinslilutel
(prop. 1979/80:83 s. 23 fQ. Även om kommittén har rätt i sitt antagande att en
utvidgad reglering kommer all leda till bara elt ganska litet anlal fall av nya
näringsförbud, talar dock redan principiella skäl för att konkurs inte
bibehålls som en nödvändig förutsättning för näringsförbud. En konkurs kan
onekligen i vissa fall - och särskill då den följer på flera lidigare konkurser
- vara en faktor som i sig utgör led i etl otillbörligt förfarande. Det är
också situationer av detta slag som den nu gällande regleringen i första hand
tar sikte på. Konkurs är idag å andra sidan inte en tillräcklig förutsättning
för näringsförbud - det krävs därutöver all näringsidkaren har förfarit på ett
illojalt sätl mot borgenärerna eller andra. För näringsförbud krävs inte heller
att konkursen i det enskilda fallet har använts som redskap för ekonomiska
oegentligheter. Även om konkursen har sin orsak i oskicklighet eller ren otur,
kan näringsförbud komma i fråga om det i konkursutredningen framkommer att
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden i hänseenden som helt
saknar betydelse för konkursen. Den faktiska grunden för näringsförbud är i etl
sådant fall andra omständigheter än konkursen och vad som har samband med
denna, och konkursen har dä en uteslutande formell betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag senare kommer att utveckla bör näringsförbudets viktigaste funktion vara
att undanröja en skadehärd. Behovet att undanröja en skadehärd kan
uppenbarligen vara lika slort då det på annal sätt än genom konkursutredning
framkommer att en näringsidkare har gjort sig skyldig lill allvariiga
oegentligheter. Det framstår onekligen som inkonsekvent att näringsförbud inte
skall kunna komma i fräga i ett fall som det nyss nämnda. Del kan till och med
hävdas att behovet ibland kan tänkas vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
stort i etl sådanl fall, eftersom näringsidkaren dä inte ens omfattas Prop.
1985/86: 126 av s. k. konkurskarantän enligt 199 a§ KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser dock inte att det är bara principiella skäl som talar för att
förutsättningarna alt ingripa med näringsförbud nu bör vidgas. Som framhållits
vid remissbehandlingen finns det ett praktiskt behov av att samhället kan
ingripa med näringsförbud också mot näringsidkare som inte är försatta i
konkurs. Behovet framstår som särskilt uppenbart i sådana fall då en
näringsidkare har gjort sig skyldig till kanske mycket allvarliga
oegentligheter, utan atl han för den skull behöver vara konkursmässig. Del kan
också förekomma fall då det av utredningsskäl först efter avsevärd lid går att
fä till stånd en konkurs, liksom naturligtvis situationer dä en konkurs skulle
sakna mening med hänsyn till att gäldenären saknar tillgångar. Man kan enligt
min mening vidare utgå från att ett från konkurs fristående
näringsförbudsinstitul verkar avhållande på näringsidkare att begå
oegentligheter i sin näringsverksamhet och alltså kommer att ha viss preventiv
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag tidigare har uttalat om behovet atl stärka möjligheterna
att ingripa mol oseriös näringsverksamhet (avsnitt 2 och 3) och av vad jag
senast anfört, finner jag atl tillämpningsområdet för näringsförbud nu bör
vidgas så att det blir möjligt att i vissa fall ingripa även mot näringsidkare
som inte är försalla i konkurs. Jag vill redan nu också anföra alt jag inte
anser att näringsförbud bara bör kunna aktualiseras vid brott, någol som några
remissinstanser har föreslagit. Reglerna om näringsförbud bör lämpligen upptas i
en särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
medför ett kraftigt ingrepp i näringsfriheten för den som del används mot.
Gällande regler i KL innebär att näringsförbud skall komma i fråga bara vid
kvalificerade fall av illojala förfaranden (prop. 1979/80:83 s. 30). Den reform
som jag nu föreslår bör inte innebära någon principiell ändring i detla
hänseende. Del bör av en lag om näringsförbud också klart framgå atl detta är
avsikten. För atl näringsförbud skall meddelas måsle det ha förekommit
allvariiga missförhållanden. Jag kommer atl i det följande till en början
behandla de närmare förutsättningar som enligt min mening bör vara uppfyllda
för atl näringsförbud skall kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 De närmare förutsättningarna för näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall inledningsvis översiktligt presentera förutsättningarna för förbud<br>
(4.2.1). En särskild förutsättning skall vara alt en person har grovt åsido<br>
satt sina åligganden i näringsverksamhet (4,2,2), En annan förutsättning<br>
utgörs av brott (4,2,3), En alternativ förutsättning är underiåtenhet att<br>
betala skatt m, m, (4,2.4), Liksom idag skall näringsförbud dessutom kun<br>
na meddelas också i vissa fall då en näringsidkare har försatts i konkurs<br>
(4,2,5), Slutligen skall en ytterligare förutsättning för näringsförbud vara<br>
att förbud är påkallat från allmän synpunkt (4,2,6),</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.1 Allmänt om
förutsättningarna för näringsförbud</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En förutsättning för näringsförbud skall vara att någon har grovt
åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet. En ytterligare förutsättning är
atl han i egenskap av enskild näringsidkare antingen har begått brott eller har
underlåtit alt belala skatt, tull eller avgift och brottet eller underiåtelsen
inte är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
skall dessutom kunna meddelas en näringsidkare som försalls i konkurs, om
näringsidkaren har handlat grovt otillbörligt mol sina borgenärer eller på
annal säll har grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samtliga de fall som nu har nämnis skall för näringsförbud också krävas att sådant
är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Kommittén anser atl en förutsättning för förbud skall vara att någon
har grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare. Innebörden är
densamma som i den först angivna förutsättningen i milt förslag. En annan skall
vara atl förbud skall vara påkallat från allmän synpunkl (belänkandet s,
194-202, 389-392 och 396-302), En minoritet anger även broll som en nödvändig
förutsättning för förbud (s. 439-444).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kommitténs förslag att det för näringsförbud skall krävas ett grovt
åsidosättande godtas med ett par undantag. Ingen instans har någon erinran mot
atl en ytterligare förutsättning för förbud skall vara alt sådant är påkallat
frän allmän synpunkt. I frågan huruvida broll ocksä skall vara en förutsättning
för förbud är remissutfallet mera splittrat. Några instanser anser vidare atl
underiåtelse alt betala skatt m. m. skall kunna medföra näringsförbud,
åtminstone om underiåtelsen är kriminaliserad. Några andra anser att näringsförbud
förutom vid brott skall kunna komma i fråga i samband med konkurs (bilaga 6
avsnitt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Näringsförbud är en ingripande åtgärd. Förbud skall
därför tillgripas bara när en näringsidkare har gjort sig skyldig lill
allvarliga oegentligheter. Syflel bör främsl vara alt undanröja en skadehärd.
Man skall också kunna ingripa med förbud i ett fall då det skulle framstå som
slötande om en person som har begått allvarliga oegentligheter i
näringsverksamhet trots detta skulle fä fortsätta att ägna sig åt sådan. Vidare
måste även allmänprevenliva hänsyn tas. Samtidigt är det viktigt all
rättssäkerheten är tillfredsställande. En näringsidkare måste kunna bedöma när
han närmar sig riskzonen för förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt gällande regler i KL (199 b §) förutsätts för atl
näringsförbud skall komma i fråga, att en enskild näringsidkare som har
försatts i konkurs har förfarit grovt otillbörligt mot borgenärerna eller på
annat sätt grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare, Elt undantag
gäller om han upprepade gånger har försatts i konkurs, Åsidosät-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>landet
behöver då inte vara grovt, Däremol krävs i del fallel att förbud är Prop.
1985/86: 126 påkallat av särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
föreslår att förbud skall kunna meddelas en enskild näringsidkare som har grovt
åsidosatt vad som har ålegat honom som näringsidkare, oavsett om han försalls i
konkurs eller ej. En minoritet i kommittén uppställer vid sidan härom broll som
en nödvändig förutsättning för förbud. En ytterligare förutsättning för förbud
bör enligt kommittén - såväl majoriteten som minoriteten - vara att elt sådanl
är påkallat från allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändamålet
med näringsförbud bör främst vara atl förhindra alt personer som i näringsverksamhet
orsakar stora skador kan fortsätta med detta. Man skall genom förbudet
undanröja en skadehärd. Man skall också kunna ingripa med förbud i ell fall då
det skulle framstå som stötande om en person som har begått allvarliga
oegentligheter i näringsverksamhet trots detta skulle få fortsätta att ägna sig
ät sådan. Institutet bör vidare kunna ha en allmänpreventiv verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lag om näringsförbud bör alltså i första hand rikta sig mot sådana personer som
missbrukar näringsfriheten genom atl grovt åsidosätta sina åligganden och pä så
sätt åstadkommer betydande skador för sina borgenärer eller anställda,
konkurrenter, konsumenter, avtalskontrahenter eller samhället i övrigt. Det är
vidare främsl systematiska illojala förfaranden som bör angripas med
näringsförbud. Näringsförbud bör däremot inte användas mot den som missköter
sina åligganden enbart på grund av okunnighet, oskicklighet eller slarv, om
omständigheter av sådant slag inte i sig utnyttjas på etl systematiskt och
illojalt sätt. Med slarv avser jag då inte sådan grov oaktsamhet som är
kriminaliserad, exempelvis som vårdslöshet mot borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare betonat a» näringsförbud bara är ett bland flera medel som kan
användas mol oegentligheter i näringsverksamhet. Av dessa medel får dock
näringsförbud anses tillhöra de mest ingripande. Förbud bör därför utdömas
efter restriktivt utformade bedömningsgrunder, som bygger på en avvägning
mellan institutets syfte å ena sidan och dess principiella och praktiska
effekter å den andra. En grundläggande förutsättning för näringsförbud bör mol
denna bakgrund vara, att vederbörande har grovt åsidosatt vad som har ålegat
honom i näringsverksamhet. En näringsidkare mäste dock kunna förutse när han
närmar sig riskzonen för förbud. För att tillgodose kravet på rättssäkerhet bör
därför ocksä som en ytterligare förutsättning för näringsförbud uppställas, atl
näringsidkaren har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa eller
Underlätelse som inte är ringa att betala skatter, tullar eller avgifter. Liksom
idag skall en näringsidkare som har försatts i konkurs också kunna få
näringsförbud om han har handlat grovt otillbörligt mol sina borgenärer eller
på annat sätt har grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
skall dock inte komma ifråga så snart de nu angivna<br>
förutsättningarna är uppfyllda. När delta är fallet bör ytterligare prövas<br>
om, vid en samlad bedömning av näringsidkarens sätl att bedriva närings<br>
verksamhet och under hänsynstagande till de nyss nämnda syftena med<br>
näringsförbud, ett sådant är påkallat från allmän synpunkt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I del följande preciseras
närmare innebörden av de nämnda förutsättningarna för näringsförbud.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.2
Grovt åsidosättande av åligganden i näringsverksamhet som en särskild
förutsättning för näringsförbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En förutsättning för näringsförbud skall vara alt någon har grovt
åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet. Vid prövningen härav får hänsyn
las till alla de slag av åligganden som kan åvila den som driver
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i sak med mitt (belänkandet s. 200f och 389 fO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kommitténs förslag att det skall krävas ett grovt åsidosättande godtas aUmänt
med några undantag. De flesta instanser anser också alt vid prövningen hänsyn
skall få las till alla de slag av åligganden som kan förekomma i
näringsverksamhet (bilaga 6 avsnitt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
skälen för mitt förslag: Näringsförbud skall tillgripas bara när en
näringsidkare har gjort sig skyldig till allvarliga oegentligheter. Övervägande
skäl talar för att man får ta hänsyn till alla de slag av oegentligheter som
näringsidkaren har gjort sig skyldig lill i näringsverksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som jag redan har nämnt (avsnitt 4.1 och 4.2.1) gäller enligt huvudregeln i
199b§ KL alt näringsförbud kan komma i fråga om en näringsidkare — som försatts
i konkurs — har grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare.
Kommittén föreslår att denna princip skall gälla även för en utvidgad tillämpning
av institutet näringsförbud. Remissinstanserna har överlag anslutit sig till
förslaget. En instans, kronofogdemyndigheten i Sundsvall, anser dock atl
kravet på etl grovt åsidosättande är för restriktivt. TCO och Svenska
Melallindustriarbetareförbundel anser att kravel på ett grovt åsidosättande
inte skall gälla då en näringsidkare upprepade gånger har försalts i konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del anserjag att
en grundläggande förutsättning för näringsförbud skall vara att vederbörande
har grovt åsidosatt vad som har ålegat honom i näringsverksamhet. Innebörden
härav är densamma som i det uttryck som kommittén använder - all vara
näringsidkare är delsamma som alt driva näringsverksamhet (jfr belänkandet s.
251). Elt sådant krav stämmer väl överens med den restriktiva utformning som
förutsättningarna för förbud enligt vad jag tidigare utvecklat bör ha (avsnitt
4.1 och 4.2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid prövningen bör hänsyn
få tas endast till sådana åsidosältanden som vederbörande har gjort sig skyldig
till i sin näringsverksamhet. Det innebär alt det måste finnas en anknytning
mellan åsidosättandet och den näringsverksamhet som vederbörande har bedrivit.
Jag kommer längre fram att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>någol
utveckla innebörden av all det finns ell sådant samband (avsnitt Prop.
1985/86:126 4.2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
näringsidkare kan åsidosätta åligganden av mycket varierande beskaffenhel.
Begreppet åliggande har inte nägon entydig rättslig innebörd, och del kan
därför i och för sig innefatta såväl skyldigheter som är rättsligt reglerade
som annal. De rättsligt reglerade åligganden som kan vila pä en näringsidkare
kan avse såväl förpliktelser atl vidla åtgärder som att underlåta vissa
beteenden. Påföljderna när nägon underlåter att uppfylla rättsligt reglerade
åligganden kan skifta. I vissa fall utgörs de av straff, i andra av skyldighet
all utge vite eller kanske avgift. Låter man bli atl uppfylla en civilrätlslig
förpliktelse kan påföljden vara t.ex. en skyldighet att belala skadestånd. Men
även i vissa fall dä en norm som riktar sig lill en näringsidkare inte stöttas
av någol i egentlig mening rättsligt påföljdssyslem -något som gäller t.ex.
vissa etiska regler som riktar sig till dem som är verksamma i olika branscher
eller lill näringsidkare i allmänhet - kan en överträdelse av den få så
besvärande konsekvenser för näringsidkaren, att man kan tala om elt åliggande.
Adressalkretsen för sådana regler som innefattar åligganden kan ibland vara
begränsad lill endasl näringsidkare, medan den i andra fall är vidare än så.
Också den krets av personer som en sådan regel avser att skydda kan vara mer
eller mindre precist avgränsad. Vissa åligganden tar sikte på bestämda
kategorier, såsom anställda, konkurrenter eller konsumenter. Andra åter avser
en vidare, ibland mera oprecist angiven krets, eller samhället i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det lagstiftningsärende som ledde fram lill gällande reglering uttalade
dåvarande chefen för justitiedepartementet alt man vid prövningen av om en
näringsidkare har grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare bör
kunna ta hänsyn till allehanda oegentliga - även icke straffbelagda —
förfaranden i anslutning till en konkurs, alltså även sådana som inte har
samband med del direkta borgenärsintresset. Som exempel nämndes de
konsekvenser som kan inlräda för de anslällda när etl företag går i konkurs, I
delta hänseende anfördes att del särskilt bör beaktas om det varit möjligt att
undvika konkurs. Vidare sades all hänsyn bör kunna las till om
regionalpolitiskt stöd har använts för annal ändamål än det för vilket det har
utgåtl. Även arbetsrättsliga förhållanden skall beaktas, t, ex, om s, k. grå
arbetskraft har förekommit. Departementschefen framhöll att en mindre nogräknad
företagare bl.a. genom alt begagna sig av sådan arbetskraft kan konkurrera med
andra utan att behöva belasta sin rörelse med kostnader för källskatter och
sociala avgifter. Av förarbetena till nu gällande regler framgår vidare all
dessa ger utrymme för näringsförbud dä åsidosättandet avsett någol som har
ålegat näringsidkaren inte bara genom uttryckliga lagbestämmelser ulan också
eljest (prop. 1979/80:83 s. 32 och SOU 1979:13s.76f0.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommiltémajorilelens
förslag innebär att näringsförbud skall kunna<br>
komma i fråga om en näringsidkare har grovt åsidosatt vad som ålegat<br>
honom som näringsidkare, utan någon närmare begränsning lill vissa slag<br>
av åligganden. Brott skall t. ex. inte uppställas som krav för näringsförbud.<br>
Förslagel motsvarar vad som i delta hänseende gäller redan idag om väl<br>
konkurskravel är uppfyllt. Vid en prövning enligt 199 b § KL av huruvida</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en näringsidkare i elt
visst fall har förfarit grovt olillbörUgl mot borgenä- Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rerna, fär hänsyn tas till
inte bara t. ex. brottsliga förfaranden utan till hans</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>handlande över huvud
(prop. 1979/80:83 s. 30-32 och SOU 1979:13 s.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>75 f). Detsamma gäller som
jag nyss framhållit vid bedömningen av om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsidkaren pä annat
sätt har grovt åsidosatt vad som har ålegat honom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minoriteten
har ingen från majoriteten avvikande uppfattning i frågan om vilka
åsidosältanden som skall få beaktas vid bedömningen av om en näringsidkare har
grovt åsidosatt sina åligganden. Det grova åsidosättandet behöver alltså inte
ha sketl genom enbart brott, Däremol anser minoriteten att i vart fall ett
åsidosättande skall ha utgjorts av brott. Jag får anledning alt återkomma till
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övervägande delen av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft någon
erinran mot att vid prövningen av om nägon har grovt åsidosatt vad som åligger
honom som näringsidkare, hänsyn får tas till hela det spektrum av åsidosältanden
av åligganden som kan förekomma i näringsverksamhet. Några instanser, däribland
JK och Göta hovrätt, anser dock att endast broll skall få beaktas i
sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
näringsidkare kan göra sig skyldig till åsidosältanden som, utan alt<br>
vara t.ex. brottsliga, kan ha slora skadeverkningar för hans omgivning.<br>
Del stämmer därför även enligt min mening bäst överens med näringsför<br>
budets syften atl man vid en förbudsprövning kan väga in alla de slag av<br>
åsidosältanden som kan ge upphov till skada. Detta är som jag tidigare<br>
framhållit också innebörden av nu gällande reglering i KL. De motivutta<br>
landen som jag i det föregående har hänvisat lUl tog visserligen sikte på<br>
sådana fall då oegentligheterna följs av konkurs. Enligt min mening talar<br>
dock övervägande skäl för att man — om rimliga krav pä förutsebarhet<br>
tillgodoses, något som jag återkommer till (avsniti 4.2.3 och 4.2.4) - även<br>
inom ramen för ett utvidgat förbudsinstitut fär beakta beteenden som har<br>
medfört alt näringsidkaren i fråga orsakat skador eller olägenheter för<br>
borgenärer, anställda, konkurrenter, konsumenter, avtalsparter eller and<br>
ra,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
principiella inställning är således att man vid prövningen av om det har
förekommit grova åsidosältanden i näringsverksamhet bör kunna ta hänsyn till
hela del spektrum av åsidosällanden av åligganden som där kan förekomma. Man
skall alltså kunna lägga vikt vid sådant som atl den person mot vilken ett
förbud aktualiseras har åsidosatt sina förpliktelser mot borgenärerna, t,ex, mol
slalen som skalle- eller avgiflsborgenär. Vidare bör hänsyn kunna las till
åsidosältanden av arbetsrättsliga förpliktelser av olika slag, däri inbegripna
sådana som avser arbetsmiljön. Man skall kunna beakta ell beleende i strid med
marknadsrättsliga normer, som uppställts till skydd för bl, a. konkurrenter och
konsumenter. Man skall kunna väga in i bedömningen oegentligheter som negativt
påverkar den yttre miljön. Man skall, för att ta ytteriigare etl exempel, kunna
i bedömningen tillmäta vikt ät åsidosältanden av civilrättsliga anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittéförslaget
innebär att åsidosätlandena inte bör vara underkas<br>
tade någon särskild preskriptionstid. Delta överensstämmer med vad som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>idag
gäller enligt KL. Talan om näringsförbud måsle visserligen väckas Prop.
1985/86: 126 inom två år från konkursbeslutel, men vid prövningen av om
vederbörande har förfarit grovt otillbörligt mol borgenärerna eller på annat
sätt åsidosatt sina åligganden som näringsidkare, gäller ingen lidsgräns för de
oegentligheter som får beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser, länsåklagaren i Malmöhus län och överåklagaren i Göteborg,
anser att hur gamla åsidosältanden som helst inte skall få beaktas. Den
förstnämnda instansen föreslår därvid en gräns på tio år och den senare en
gräns på fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går även i denna fråga pä kommitténs linje. Ocksä åsidosältanden av gammalt
datum bör alltså i och för sig kunna tillmätas betydelse, även sådana som,
såsom fallel är med t. ex. brott, är underkastade preskription och som har
preskriberats. I praktiken bör det dock spela en stor roll om ett åsidosättande
ligger långt tillbaka i tiden eller tvärtom nära. I det senare fallet bör det
givetvis ges större tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nära samband med tidsaspekten slår etl problem som kanske främsl har anknytning
till förtärandet, men som jag ändå finner lämpligl all behandla redan nu. Jag
syftar på spörsmålet i vad mån hänsyn skall tas till att de oegentligheter som
läggs någon till last redan har beaktats i samband med en tidigare talan om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
då först gäller den situationen atl den lidigare talan om förbud har ogillats,
erinrar jag om alt dåvarande chefen för justitiedepartementet i. samband med
tillkomsten av gällande bestämmelser om näringsförbud uttalade, att domstolen
inte bör kunna ompröva ett avgörande alt ogilla en talan om förbud, I samband
med en ny konkurs borde däremot en fråga om näringsförbud ånyo kunna
aktualiseras (prop, 1979/80: 83 s, 42), Däremot berördes inte frågan huruvida
de åsidosältanden som då åberopades får åberopas även i en senare rättegång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har anfört i del föregående bör äldre oegentligheter i princip inte
frånkännas betydelse, även om de normalt bör tillmätas mindre vikt än sådana
som har inträffal nyligen. Detta överensstämmer också med gällande rätt i
konkursfallel. Samma synsätt bör anläggas även på sädana oegentligheter som
har prövats i elt mål om näringsförbud men då inte ansetts böra medföra förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i det fall då en lalan om näringsförbud har vunnU bifall kan frågan uppkomma i
vad mån man i etl nylt mål om näringsförbud skall kunna beakta de
oegentligheter som låg till grund för förbudel. Vid bedömningen av om någon har
grovt åsidosatt vad som har ålegat honom i näringsverksamhet bör detta inte gä
för sig: Vid prövningen av om ell förbud är påkallat från allmän synpunkt bör
däremol även de tidigare oegentligheterna få tas i beaktande. Som jag senare
kommer att utveckla (avsnitt 4.2.6) skall man vid den prövningen göra en samlad
bedömning, där man bl.a. får ta hänsyn till den inställning som näringsidkaren
har visat genom att trots elt näringsförbud göra sig skyldig lill nya
åsidosällanden. Dessa senare kan alltså då, i skenet av de oegentligheter som
redan har medfört förbud, framstå som särskilt allvariiga. I denna mening bör
man alltså få ta hänsyn till ett lidigare förbud och de oegentligheter som har
föranlett detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
näringsidkare mäste göra sig skyldig till etl grovt åsidosättande för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att ett näringsförbud
skall kunna aktualiseras. Detla krav kan vara uppfyllt genom all han gör sig
skyldig till något enstaka åsidosättande av allvarligt slag, t.ex. elt brott
för vilket han döms till etl inte bara helt kortvarigt fängelsestraff. Det kan
också uppfyllas om han i stället gör sig skyldig tUl upprepade åsidosältanden,
t.ex. upprepade brott, som tillsammans bedöms utgöra brott av inte ringa art
(jfr avsnitt 4.2.3), och som i sig innebär ett grovt åsidosättande. Om
brottsligheten inte i sig innebär ett grovt åsidosättande, kan kravet tänkas
bli uppfyllt om näringsidkaren vid sidan om denna vid upprepade tillfällen
kränkt t.ex. arbetsrättsliga eller marknadsrättsliga normer av central
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilt med tanke på det
allvarliga ingrepp som elt näringsförbud kan innebära i den enskildes
näringsmöjligheler, är förutsebarheten väsentlig för alt näringsidkaren skall
kunna inrätta sitt handlande sä alt han undviker att hamna i riskzonen för
förbud. En sådan ordning överensstämmer också med vad som gäller idag, dä
konkursen fungerar som en varningsklocka.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag har framhåUit i
del föregående har begreppei "åliggande" inte någon entydig innebörd.
Man kan enligt min mening inte bortse från att del därmed kan vara svårt för en
näringsidkare alt förutse när etl vissl beteende från hans sida innefattar ell
sådanl åsidosättande av åligganden som kan leda till näringsförbud. Detta
gäller även om elt ingripande i praktiken aktualiseras försl då det har varit
fråga om åsidosältanden som kränker mycket centrala och väsentliga
förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad
jag nu har anföri anserjag att förutsättningarna för näringsförbud bör utformas
så, att en näringsidkare bättre än som är fallel enligt kommittémajoritetens
förslag kan förutse när han kan hamna i ett läge dä näringsförbud kan komma i
fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det sagda leder mig till
slutsatsen att som grundläggande förutsättning för näringsförbud bör uppställas
att näringsidkaren har gjort sig skyldig till i vart fall någon klart angiven
oegentlighet. Om väl den förutsättningen är uppfylld, bör sedan vid prövningen
av om näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden hänsyn kunna tas lill
även åsidosältanden av annat slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De oegentligheter som
enligt min mening bör utgöra grundläggande förutsättningar för näringsförbud är
antingen brott som inte är ringa eller Underlätelse som inte är ringa atl
betala skatt, tull eller avgift. Som förutsättning för näringsförbud bör
alltså uppställas, alt näringsidkaren har gjort sig skyldig till eltdera av de
tvä förfaranden som jag nu har nämnt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.3
Brott som en särskild förutsättning för förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Vilka åsidosältanden som helst skall inte kunna ensamma leda lill
näringsförbud. Av lagen skall framgå att ett åsidosättande av visst närmare
angivet slag måste ha inlräffat för atl näringsförbud skall kunna
aktualiseras. En sädan kategori av åsidosältanden skall vara brott som inte är
ringa.'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: En
majoritet i kommittén föreslår en regel som av-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>viker
från mitt förslag däri, att det inte bör krävas att åsidosätlandena ens
Prop. 1985/86: 126 delvis har viss karaktär (betänkandet s. 194-199 och 391).
Minoriteten anser alt del för näringsförbud alllid skall krävas att
vederbörande har gjort sig skyldig lill brott .Till skillnad från vad jag
föreslår kräver minoriteten inte alt brottet skall vara kvalificerat (s.
439-443).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Av dessa stöder bl. a. RPS, MD, NO, BRÅ, LO, TCO, SACO/SR, KF, LRF och
Föreningen Sveriges kronofogdar i huvudsak majoritetens förslag. På
minoritetens linje atl brott alllid skall krävas går bl.a. JK, RÅ, Sveriges
Domareförbund, vissa organisationer inom näringslivet, Sveriges Advokatsamfund
och Föreningen Sveriges åklagare. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet uttrycker en uppfattning som kan sägas ligga mellan majoritetens
och minoritetens synsätt (bilaga 6 avsnitt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: En näringsidkare måste kunna förutse när han kommer
in i riskzonen för förbud. Del bör han kunna göra om brott som inte är ringa
uppställs som en särskild förutsättning för förbud. Det finns dessutom ofta
anledning att se särskill allvarligt på åsidosällanden av sådana åligganden som
är straffsanktionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: En majoritet i kommittén anser inte alt de oegentligheter
som skall uigöra grund för prövningen av om en näringsidkare har grovt
åsidosatt sina åligganden behöver ha viss karaktär. Den anser alltså inte atl
t. ex. brott skall vara en nödvändig förutsättning för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
argument mol atl uppställa brott som förutsättning för näringsförbud anför
majoriteten sammanfattningsvis följande. För det försia uppställer gällande
regler i KL inte någol sådanl krav. Vissa icke brottsliga förfaranden
åstadkommer vidare väl så slora skador som allvarliga brott. Det är heller inte
självklart att man skall bemöta oegentligheter inom näringslivet just med
kriminalisering. Genom atl hålla fast vid broll gör man dessutom
näringsförbudet lill en typiskt straffrältslig reaktion. Om brott uppställs som
förutsättning för näringsförbud kan egendomliga tröskeleffekter uppslå. Den
som har fält näringsförbud och gör sig skyldig till nya åsidosältanden efter
förbudslidens utgång bör ofta anses kvalificerad för ett nytt förbud utan att
samma höga krav ställs som annars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
majoritet anför vidare bl. a. all ett krav på brott visserligen kan synas öka
förutsebarheten när det gäller tillämpningen av bestämmelserna och därmed
rättssäkerheten, men då torde man få kräva grova brott. Dessutom uppnår man
inte alllid en tillfredsställande förutsebarhel genom atl anknyta till brott,
eftersom brottsrekvisiten ofta är otydliga och svårtolkade. Åtalspraxis är
ibland ocksä mycket skiftande. Kommitténs majoritet betonar dock att
näringsförbud, när det inte förekommer brott, bör komma i fråga bara då
näringsidkaren har gjort sig skyldig lill mycket allvarliga åsidosältanden av
cenlrala och väsentliga förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
minoritet i kommittén anser att näringsförbud skall kunna meddelas<br>
bara om näringsidkaren har gjort sig skyldig till brottslig handling i sin<br>
näringsverksamhet. Näringsidkaren skall enligt minoriteten "genom bröt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>let eller eljesl ha grovt
åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidka- Prop. 1985/86: 126 re".
Som främsta skäl till sin hållning anför minoriteten del ingrepp som elt
näringsförbud ulgör, liksom önskemålet om rättssäkerhet och förutsebarhet. Majoritetens
förslag är enligt minoriteten för vagt utformat och detta kan öppna dörren för
ett vilt tillämpningsområde och inbjuda till olika tolkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinstanser, som går på majoritetens linje erinrar MD om atl inom
marknadsrätten straffbara förekommer i begränsad utsträckning och att den
dominerande sanktionen är vitesförbud. Allmänt sett är det dock inte mindre
angeläget atl beivra överträdelser av de marknadsrättsliga reglerna. Del är
därför naturligt att inte kräva brott som förutsättning för näringsförbud.
Konsekvensen av en motsatt ståndpunkt skulle bli alt marknadsrätten, som i
väsentliga avseenden preciserar näringsidkarnas skyldigheter, får en omotiverat
underordnad betydelse vid lagens tillämpning, KF anför synpunkter i linje med
MD: s. Också LO framhåller att många icke straffbara handlingar är väl så
samhällsskadliga som kriminaliserade förfaranden. Grova eller upprepade lag-
och kolleklivavlalsstridiga förfaranden skall kunna medföra näringsförbud om de
vid en helhetsbedömning framstår som samhällsskadliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som delar minoritetens uppfattning att brott bör uppställas som
förutsättning för näringsförbud betonar rättssäkerhets-aspekterna, JK anför
således atl, om lagen innehåller ett brotlsrekvisil, en näringsidkare har
möjlighet alt själv bedöma om ett visst förfarande är av sådan beskaffenhel att
han riskerar att drabbas av näringsförbud. Även domstolarnas bedömning av
frågan underlättas. Enligt JK: s mening bör endast brott kunna kvalificera för
etl sådanl grovt åsidosättande som skall beaktas vid prövningen. För alt
näringsförbud skall komma i fråga skall brottet vara av allvarlig art eller
skall det handla om fortsatt brottslighet. Också RÅ framhåller betydelsen av
alt en näringsidkare har rimlig möjlighet att av lagtexten utläsa vilka lyper
av förfaranden som kan medföra näringsförbud för honom. Uppställs brott som
förutsättning för näringsförbud, är det vidare naturligt och praktiskt alt
näringsförbudsfrågan handläggs av polis och åklagare. Om det däremot inte är
fråga om brott, bör inte utan vägande skäl de brottsutredande myndigheterna tas
i anspråk. Juridiska fakultetsnämnden vid Slockholms universitet anser att
legalitetsprinci-pen kräver att man i lagtext klart anger vilka gärningar -
brottsliga eller andra - som kan föranleda näringsförbud. Fakultetsnämnden
delar kommitténs uppfattning alt det i vissa fall kan vara befogat att ingripa
med näringsförbud också utanför konkursområdel, t, ex, då det gäller systematiska
överträdelser av konsumentskyddande lagregler eller sådana av arbetsrättslig
art. Kommittén har dock inte lagt fram något som helst material till belysning
av frågan. Två ledamöter i fakultetsnämnden anser inte att kommitténs ulredning
ger underlag för uppfattningen att näringsförbud är en av behovet påkallad
sanktion utanför områdel för brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag, som jag har berört i det föregående (avsnitt 4,2,1<br>
och 4,2.2), att en grundläggande utgångspunkt vid utformningen av en lag<br>
om näringsförbud - särskill med tanke på förbudets ingripande verkan -<br>
måste vara att en näringsidkare har rimliga möjligheter att utläsa av lagen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>när han riskerar alt hamna i riskzonen för elt förbud.
Detta är fallet om del Prop. 1985/86: 126 som en förutsättning för förbud
uppställs, att vederbörande i sin egenskap av näringsidkare har gjort sig
skyldig till brott. För ett sådant krav talar också att man ofta har anledning
att se särskilt allvarligt på åsidosällanden av sådana åligganden som är
straffsanktionerade. Ett huvudfall då näringsförbud skall kunna meddelas bör
därför vara att vederbörande har gjort sig skyldig till brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening uppenbart alt kravet på
förutsebarhel inte tillgodoses om varje bagatellbrotl kan medföra all
näringsidkaren hamnar i riskzonen för näringsförbud. Ett så utformat
brotlsrekvisil skulle inte ha någon nämnvärd betydelse från
rättssäkerhetssynpunkt. Det skulle då få en övervägande formell funktion, något
som enligt min mening strider mol dess syfte. Innebörden av den regel som jag
nu föreslår bör i stället vara att brottet framstår som en inte bara marginell
faktor vid bedömningen av om en näringsidkare har grovt åsidosatt sina
åligganden. Mot denna bakgrund anserjag att näringsförbud, med undantag av de
ytterligare fall som jag senare kommer alt behandla, skall kunna aktualiseras
bara om näringsidkaren har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa. Jag
kan nämna att ett sådant rekvisit ställs upp i fråga om förbud att ulöva
näringsverksamhet enligt lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning
i vissa fall, m. m, (rådgivarlagen). Liksom enligt den lagen bör rekvisitet
innebära att vederbörande har blivit fälld till ansvar för brott. För all ett
beslut om näringsförbud skall kunna meddelas bör dock inte krävas att
brotlmålsdo-men har vunnit laga kraft. En annan sak är att näringsförbud inte
skall börja gälla förrän detta har skett i fräga om domen på näringsförbud, om
inte rätten beslutar om ett tidigare ikraftträdande. Jag fär återkomma till
detla spörsmål längre fram (avsniti 4,5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har beröri (avsnitt 4,2,2) bör
näringsförbud bara kunna komma i fråga dä någon har åsidosatt sina åligganden /
näringsverksamhet. Hänsyn fär däremot inte tas till åsidosältanden av annat
slag. Detta bör givetvis gälla också åsidosältanden i form av brott. Endast
brott som vederbörande har gjort sig skyldig till / sin egenskap av
näringsidkare, dvs, som har ägt rum / utövningen av näringsverksamhet bör
därför få beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden härav bör i princip vara densamma som enligt
den nu gällande beslämmelsen i 36 kap, 3a§ brottsbalken om förverkande i vissa
fall då det begåtts brott i utövningen av näringsverksamhet. När den bestämmelsen
infördes uttalades, atl brott skall anses begånget i näringsverksamhet, om
gärningen typiskt sett har en klar anknytning till den verksamhet som bedrivs
av gärningsmannen i hans egenskap av näringsidkare eller som företrädare eller
anställd hos den som bedriver näring. Säväl brott mot näringsreglerande
författningar i vidsträckt bemärkelse - både sädana som innehåller bestämmelser
för näringslivet i dess helhet och sådana som innehåller särskilda regler för
vissa slag av näringsverksamhet - som brott mot cenlrala straffbestämmelser kan
enligt förarbetena vara att anse som brott i näringsverksamhet. Av avgörande
betydelse är i det senare fallet bl, a, brottets anknytning till en
näringsidkare (prop, 1981/82:142 s, 260-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den praktiska tillämpningen bör det i allmänhet inte
föreligga några<br>
svårigheter att avgöra om ett brott har begåtts i näringsverksamhet. Ibland</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framgår detta redan av
slraffsladgandet i fråga. Så är fallel då det gäller Prop. 1985/86: 126
föreskrifter som riktar sig till enbart näringsidkare, l.ex. bestämmelserna om
bokföringsbrolt eller straffbestämmelserna i näringsreglerande författningar
som yrkestrafiklagen (1979:559), lagen (1966:742) om hoteU- och
pensionalrörelse eller lagen (1981:2) om handel med skrot och begagnade varor.
Andra straffstadganden riktar sig till var och en som ägnar sig åt verksamhet
av visst slag, l.ex, de i vattenlagen (1983:291), skogsvårdslagen (1979:429)
och lotlerilagen (1982:1011). Om näringsidkaren har dömts för brott i en
verksamhet som omfattas av sådana bestämmelser, blir anknytningen mellan denna
verksamhet och näringsverksamheten avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
brott enligt generellt syftande straffbestämmelser kan givetvis begås i
näringsverksamhet. Som exempel kan nämnas brott mot skatte-broltslagen
(1971:69) och narkotikastrafflagen (1968:64), liksom del övervägande antalet
straffbestämmelser i brottsbalken. Avgörande måste också här bli brottets
anknytning lill näringsidkarens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anknytningen
mellan brottet och näringsverksamheten bör kunna komma till uttryck på olika
sätl. En situation är dä näringsverksamheten utövas på ett brottsligt sätt, som
t. ex. då en näringsidkare idkar handel med stulet gods. En annan är då
näringsverksamheten som sådan bedrivs på ett lagligt sätt men används för att
genomföra eller dölja brott. Som exempel kan nämnas att en näringsidkare
tecknar en försäkring på egendom som hör lill rörelsen och sedan begår
försäkringsbedrägeri. Ytterligare en silualion är då brottets syfte har varit
atl främja gärningsmannens näringsverksamhet i ekonomiskt eller annat
hänseende. Detta kan vara fallet om brottet t.ex. utgörs av en stöld av egendom
som var avsedd för och även faktiskt kommit att användas i gärningsmannens
rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang kommentera några av de exempel som kommittén tar som
utgångspunkt för sin diskussion om innebörden av att något har ålegat en person
"som näringsidkare". Kommittén nämner först fallet då någon driver en
taxirörelse och gör sig skyldig lill rattfylleri under en yrkesmässig körning.
Enligt kommittén skall detta brott inte beaktas vid en prövning om
näringsförbud. Som skäl anförs att "näringsförbudet verkar generelll och
således i princip utesluter vederbörande frän all form av näringsverksamhet.
Genom raltfylleribrollel har taxiföraren visserligen visat olämplighel när det
gäller att köra taxi, men hans brott behöver inte säga någol om hans allmänna
lämplighet som näringsidkare" (betänkandet s, 392 0.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag att delta brott har sädan anknytning till näringsverksamheten
- denna har bedrivits på etl brottsligt sätt — att det måsle anses vara utövat
i näringsverksamhet. De omständigheter som kommittén anför som skäl mol en
sådan bedömning bör enligt min mening inte beaktas vid prövningen av om det
finns en anknytning mellan brottet och näringsverksamheten, ulan vid den
senare prövningen av om förbud är påkallat från allmän synpunkt. Det är då man,
mot bakgrund av brottslighetens och de övriga åsidosältandenas karaktär och
näringsförbudsinslitutets räckvidd, får bedöma om vederbörande är lämplig att
driva näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om två av de övriga exempel som kommittén nämner har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jag en delvis avvikande uppfattning. Enligt kommittén
skall inte en miss- Prop, 1985/86: 126 handel av en kund på näringsidkarens
kontor eller i hans butik beaktas vid en prövning om näringsförbud. Detsamma
gäller om näringsidkaren gömmer hälerigods i företagets lokaler "ulan att
häleriet på något sätt har samband med hans ställning som näringsidkare"
(betänkandet s, 393), Jag anser för min del atl ocksä brott av detta slag i
vissa fall måste anses som brott i näringsverksamhet. Om misshandeln t.ex. skedde
på grund av all näringsidkaren ansåg atl kunden besvärade honom med ogrundade
klagomål rörande hans sätt atl uppfylla sina förpliktelser, bör den anses
utförd av näringsidkaren i denna hans egenskap. Jag vill heller inte utesluta
att häleriet skall anses ha elt tillräckligt starkt samband med näringsverksamheten
- denna har dock använts för alt genomföra eller i vart fall dölja brottet -
för atl beaktas vid en prövning om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer att i specialmotiveringen ytterligare beröra
frågan när det kan anses föreligga en anknytning mellan brottet och
näringsverksamheten. Jag lar där också upp innebörden av all brott inte skall
anses ringa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina överväganden har alltså lett mig till slutsatsen, atl
en - alternativ - förutsättning för näringsförbud skall vara alt vederbörande i
egenskap av näringsidkare, dvs, i utövningen av näringsverksamhet, har gjort
sig skyldig lill brott som inte är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har berört (avsniti 4,2,2) anser
kommitténs minoritet inte att brott ensamt behöver kvalificera för etl grovt
åsidosättande av åligganden i näringsverksamhet. Vid sidan om brott skall man
således få ta hänsyn till även åsidosällanden av annal slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som delar kommiltéminoriletens
uppfattning att brott skall vara en förutsättning för näringsförbud anser några
- bl, a, JK och Göta hovrätt - att endasl brott skall kunna kvalificera för ett
grovt åsidosättande. En uppfattning som helt överensstämmer med minoritetens
har däremot bl, a, RÅ, Sveriges Advokatsamfund och vissa organisationer inom
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag att brottsligheten inte behöver vara
sä kvalificerad all den i sig motiverar ett förbud. Vid prövningen av om
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden bör, som jag tidigare har
uttalat hänsyn fä tas inte bara lill brottsligheten ulan även till icke
kriminaliserade åsidosältanden av det slag som jag lidigare har berört
(avsnitt 4,2,2), Detta börf, ö, gälla ocksä vid den ytterligare prövningen av
om förbud är påkallat från allmän synpunkt, något som jag får återkomma till
(avsnitt 4,2,6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill den lösning som jag nu förordar kanjag
inte ansluta mig<br>
till den uppfattning som juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni<br>
versitet och vissa organisationer i näringslivet har uttryckt om atl man i en<br>
lag om näringsförbud skall räkna upp de gärningar som kan föranleda<br>
förbud. Detsamma gäller fakultetsnämndens alternativa förslag att man i<br>
varje författning som reglerar sådana åligganden som kan få betydelse vid<br>
en prövning om näringsförbud skall särskilt ange att överträdelse av lagen<br>
eller angivna stadganden i den kan medföra näringsförbud. Jag ansluter<br>
mig i denna del till vad dåvarande chefen för justitiedepartementet anförde<br>
i proposUionen med förslag till nu gällande bestämmelser om näringsför<br>
bud i 199 b § KL, nämligen alt det inte är möjligt atl i en lagregel utförligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beskriva alla tänkbara
förfaranden som bör kunna föranleda näringsförbud. En kasuisliskt utformad
beslämmelse skulle alllför lätt kunna kringgås. Departementschefen framhöll
atl del därför inte kan undvikas att regeln fär en allmänt hållen utformning
och atl det får ankomma på rättstillämpningen atl närmare bestämma regelns
innebörd (prop. 1979/80:83 s. 30),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag har uttalat i det
föregående bör näringsförbud i vissa fall kunna meddelas också då en
näringsidkare inte har gjort sig skyldig lill broll. Dessa fall kommer jag nu
att behandla.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.4
Underiåtelse att betala skatt m. m. som en alternativ förutsättning för förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En person som i egenskap av enskild näringidkare har gjort sig skyldig
till underiåtelse som inte är ringa alt betala skatt, tull eller avgift skall
kunna komma i fråga för näringsförbud, förutsatt att han genom underiåtelsen
och övriga omständigheter har grovt åsidosatt vad som har ålegat honom som
näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Enligt en majoritet i kommittén skall för näringsförbud krävas atl
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden som näringsidkare. Det kan
han ha gjort genom underiåtelse atl betala skatt m. m. Minoriteten anser atl
brott alltid skall vara en förutsättning för förbud. Vid sidan om brott skall
man dock få ta hänsyn till bl.a, Underlätelse att betala skatt m, m,
(betänkandet s, 391 f och 439 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Några instanser har särskilt berört frågan om Underlätelse att belala skatt
m,m. Av dessa förutsätter en del att viss sådan underiåtelse skall
kriminaliseras och att den därför skall kunna medföra näringsförbud via ett
särskilt brotlsrekvisil. Hit hör bl. a. vissa organisationer inom
näringslivet. Andra anser, däribland SPK, atl även sådan underiåtelse som inte
är straffbelagd skall kunna medföra näringsförbud (bilaga 6 avsnitt 2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
skälen för mitt förslag: Det finns ofta anledning atl se särskih allvarligt på
underiåtelse att betala skatt m.m, i näringsverksamhet. Önskemålet atl en
näringsidkare skall kunna förutse när han hamnar i riskzonen för förbud bör
tillgodoses om det som en särskild förutsättning för näringsförbud, alternativ
till kravet på brott, uppställs Underlätelse som inte är ringa alt belala
skatt, tull eller avgift av närmare angivet slag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Kommitténs majoritet framhåller att vissa icke-biottsliga förfaranden
åstadkommer väl sä stora skador både för del allmänna och för enskilda som
allvarliga brott. Som exempel nämner kommittén systematisk underiåtelse att
betala mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter. Minoriteten, som anser att
icke-kriminaliserad underiåtelse inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
kunna ensam ligga till grund för näringsförbud, hänvisar till alt brotts-
Prop, 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förebyggande
rådet (BRÅ) i en promemoria har föreslagit en avsevärd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvidgning
av straffansvaret på områdel. Oberoende av om förslaget leder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
lagstiftning eller inte torde del enligt minoriteten bli en mycket liten del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
de beteenden som skulle kunna anses värda näringsförbud som inte blir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtkomliga
om elt brotlsrekvisil uppställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del gör jag följande bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningar
under senare år visar att det s. k. likvida fusket har en slor omfattning, dvs.
att personer missbrukar uppbördssystemet i syfte alt undandra sig betalning av
skatter och avgifter (jfr avsnitt 2.1). Av BRÅ: s ulredning Uppbördsbrotl.
Åtgärder mot del likvida fusket (Slhim 1983. BRÅ PM 1983:6) framgår att åriigen
allt större skattebelopp inte blir betalda i rätl tid, liksom att allt större
belopp måste lämnas över lill indrivning. Det största problemet knyter an lill
mervärdeskatten, men även i fråga om arbetsgivaravgifterna föreligger en
negativ tendens. I promemorian betonas att det finns flera orsaker lill det
försämrade upp-bördsresullalel. Bakgrunden är dock ofta etl medvetet
spekulativt förfarande i skatteundandragande syfte eller i syfle att skaffa en
olovlig skattekredit. Flera exempel ges också på illojala förfaranden av delta
slag (promemorian s. 222-225).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås att vissa oegentliga förfaranden som hänger samman med
uppbördssituationen och som idag inte är kriminaliserade skall
slraffsanktioneras. Förslaget innebär atl den som uppsåtligen åsidosätter
eller sätter sig ur stånd att fullgöra skyldighet att betala innehållen skatt,
arbetsgivaravgift eller mervärdeskatt döms för skatiebetalningsbrott till
fängelse i högst två år, om han själv, eller en juridisk person som han
företräder, då betalning skall ske redan har till betalning förfallen skuld om
sammanlagt minst 100000 kr. avseende sådan skatt eller avgift och han inser
eller bör inse detla. Den som av grov oaktsamhet beter sig på det nyssnämnda
sättet skall enligt förslaget dömas för skatlebetalningsför-seelse till böter
eller fängelse i högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
står enligt min mening klart att man måste se kritiskt pä näringsidkare som
systematiskt undandrar sig sin skyldighet att betala skatter, tullar eller
avgifter. Detta förfarande medför inte bara att samhället går miste om
inkomster, vilket i sig är allvarligt. Genom att oseriösa näringsidkare bl, a,
genom skattekrediter skaffar sig ekonomiska fördelar snedvrids konkurrenssituationen
lill nackdel för de näringsidkare som lojalt fullgör sina åligganden.
Förfarandet utgör därigenom ett störningsmoment för en väl fungerande marknad
och kan på sikt bidra till bestående rubbningar i det marknadsekonomiska
syslemet. Till detta kommer att beteendet också ter sig utmanande mot företag
och enskilda som lojalt och solidariskt fullgör sina samhälleliga skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en näringsidkare har omfattande skatteskulder finns del i och för sig<br>
ofta möjlighet alt försälta honom i konkurs. Som jag senare kommer att<br>
utveckla anserjag att det i en lag om näringsförbud liksom idag bör finnas<br>
en särskild regel om meddelande av näringsförbud mot en näringsidkare<br>
som har försatts i konkurs, Detla innebär dock enligt min mening inte att<br>
det saknas behov av en möjlighet att tillgripa näringsförbud även vid vissa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall av belalningsunderlåtelser utan samband med konkurs.
En orsak är att Prop. 1985/86: 126 det, som jag också förut har framhållit
(avsnitt 4.1), ibland av utredningsskäl kan dröja avsevärd lid att få till stånd
ett konkursbeslul, en annan all del ibland kan vara befogat av kostnadsskäl alt
avslå från all försätta gäldenären i konkurs, t. ex. om det är utrett att han
saknar tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anserjag i likhet
med kommitléns majoritet och åtskilliga remissinstanser alt en näringsidkare
som låter bli alt betala skatt m. m. till det allmänna i vissa fall bör kunna
hindras från att driva näringsverksamhet, även om han inte har gjort sig
skyldig till brott eller försalts i konkurs. Också i denna situation finns det
behov av att kunna undanröja en skadehärd. Här liksom i andra fall är det
framför alll systematiska illojala förfaranden som skall kunna ligga lill grund
för näringsförbud. Näringsförbud bör däremol inte komma i fråga om näringsidkaren
har hamnat i belalningssvårigheter av skäl som han inte kunnat råda över eller
som eljest varit försvarliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud bör enligt min mening kunna komma i fråga
bara om näringsidkaren har gjort sig skyldig till betalningsunderlåidse som inte
är ringa. Det innebär att del antingen skall vara fråga om belopp som inte är
alltför låga eller också - på motsvarande sätt som vid tillämpning av
brottsrekvisitet - handla om etl upprepat förfarande. Vid bedömningen av om en
underiåtelse skall anses ringa bör hänsyn ocksä kunna tas till om den har
pågått under lång tid. Liksom vid brott kan underiåtelsen innebära alt
näringsidkaren redan genom denna får anses ha grovt åsidosatt sina åligganden
som näringsidkare. Men på motsvarande sätt som vid brott kan det också
förekomma att en betalningsunderlåtelse visserligen inte är ringa, men trots
detta inte så allvarlig att den kan leda till nyssnämnda slutsats. Vid
bedömningen av om vederbörande ändå har grovt åsidosatt sina åligganden får då
hänsyn las lill också åsidosältanden av annat slag. Det kan röra sig om såväl
broll, som inte ensamma kan kvalificera för förbud, som sådana åsidosältanden
av annat slag som jag har omnämnt i del föregående (avsnitt 4.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke på det syfte näringsförbudet skall fylla bör
hänsyn i princip kunna tas till belalningsunderlåtelser som avser de allra
flesta lyper av skatter och avgifter. Jag anser atl en lämplig avgränsning
kommer till stånd om det i en lag om näringsförbud föreskrivs att
betalningsunderlåtenhelen skall avse sådan skatt, tull eller avgift som
omfattas av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skaller, tullar och
avgifter (belalningssäkringsla-gen). Genom en hänvisning lill denna lag - som
avser alla skatter, tullar och avgifter av större betydelse (prop. 1978/79:28
s. 136-138, 1981/82:73 s. 16 och 1983/84:2. s 157) - fastläggs en ram för vilka
medelsslag som skall få beaktas. Detla bör också tillgodose kravel på
förutsebarhel. Samtidigt bör framhållas att hänvisningen till
betalningssäkringslagen givetvis inte innebär att varje underiåtelse att betala
i lagen uppräknade skatter och avgifter skall anses som en underiåtelse
hänförlig till näringsverksamhet. Jag återkommer i specialmotiveringen till
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i sammanhanget även beröra fordringar av annat
slag än sådana<br>
som avser skatter, tullar och avgifter. Det är enligt min mening uppenbart<br>
att underiåtelse att betala skulder som rör t, ex, innestående löner till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anslällda,
ersättning för levererade varor eller skadestånd lill leverantörer Prop.
1985/86: 126 eller konsumenter på grund av avtalsbrott kan ha lika allvarlig
karaktär som en underiåtelse alt belala skatteskulder. Del skulle kunna
ifrågasättas om man bör låta en särskild regel om betalningsunderlåtelse avse
också sådana skulder. Vid remissbehandlingen har å andra sidan anförts tveksamhet
mot att åsidosältanden av civilrättsliga anspråk ensamma skulle kunna få ligga
till grund för näringsförbud. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet har således framhållit att i elt civilrättsligt förhållande redan
elt hot om anmälan för ålgärd enligt en lag om näringsförbud kan komma att
fungera som ett starkt påtryckningsmedel i den ena partens hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen alt man kan hysa principiella betänkligheter mot att låta
åsidosältanden av allehanda civilrättsliga förpliktelser kunna ensamma ligga
till grund för näringsförbud. För en sådan inställning talar också, förutom det
nyss anförda skälet, att åsidosältanden av sådanl slag kan vara av ytterst
varierande karaktär och svårighetsgrad, samtidigt som det är svårt alt i
lagtext göra en tillräckligt klar avgränsning av de åsidosältanden som borde
fä beaktas. Jag har därför stannat för att föreslå alt den nu diskuterade
regeln begränsas till atl avse skatter, tullar och avgifter. Den lösning som
jag förordar innebär emellertid inte atl åsidosältanden av civilrätlsliga
åligganden bör sakna betydelse vid prövningen av om en näringsidkare har grovt
åsidosatt sina åligganden. Som jag tidigare har anfört skall man, då en
näringsidkare har gjort sig skyldig lill brott som inte är ringa, vid den nyss
nämnda prövningen även kunna ta hänsyn till bl, a, sådana åsidosältanden som
avser civilrättsliga förpliktelser. Motsvarande bör gälla även då det nu
behandlade rekvisitet åberopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
etl ytterligare skäl för den avgränsning som jag föreslår kan anföras atl del
allmänna inte som en privat borgenär kan välja vem som skall beviljas kredit.
När en gäldenär i etl privat fordringsförhållande överskrider gränsen för vad
som är tillåtet, behöver borgenären inte finna sig i att låta
fordringsförhällandet bestå och än mindre gå med på att det utvidgas. Han kan
bringa delta till upphörande och behöver t. ex. inte leverera mer. Det allmänna
kan av olika skäl inte på samma sätl skydda sig mol alt en skattegäldenär inte
längre sköter sina betalningar, Gäldenären kan dessutom inom ganska kort tid
späda på sin olovligen tagna skattekredil genom att försumma ytterligare
betalningar. Först efter avsevärd tid kan del allmänna genom del yttersta
medlet konkurs tvinga skattegäldenären till att upphöra med sin obehörigen
skatlefinansierade verksamhet. Den som olovligen tagit en skattekredil kan
emellertid ofta fortsätta sin verksamhet i andra former. Svåra skador kan under
denna tid uppkomma, inte bara för det allmänna utan också för konkurrenter som
uppträtt lojalt och betalat sina skatter i rätt tid och ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag tidigare har anfört om brott i näringsverksamhet<br>
bör hänsyn få tas endast till belalningsunderlåtelser som skett; utövningen<br>
av näringsverksamhet. I överenstämmelse med vad jag har uttalat i det<br>
föregående innebär detta atl belalningsförsummelsen skall ha anknytning<br>
till näringsverksamheten. Liksom i fräga om brott kan en anknytning<br>
framgå redan därav, att skatten, tullen eller avgiften regleras av en författ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning som riktar sig till
enbart näringsidkare. Detta är t. ex, fallet med lagen Prop. 1985/86: 126
(1968:430) om mervärdeskatt och i huvudsak även lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, liksom med de skatte- och
avgiftsförfattningar som tar sikte på särskilda näringsgrenar. Då underiåtelsen
avser skatter, tullar och avgifter som regleras av författningar som riktar sig
till en mera obestämd krets av personer, får man bedöma om det finns nägon anknytning
mellan skatten, tullen eller avgiften å ena sidan och näringsverksamheten ä den
andra. Jag avser atl i specialmotiveringen ytterligare beröra frågan om olika
medelsslag och deras anknytning lill näringsverksamhet. I detla sammanhang vill
jag dock tillägga att, liksom då fräga är om brott, åklagaren har bevisbördan
för att del påstådda åsidosättandet har anknytning till näringsidkarens
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också beröra några aspekter på innebörden av att det skett en för
näringsförbud relevant betalningsunderlåtelse. En skyldighet att belala ett
belopp fullgörs genom atl rätt belopp betalas på rätt tid och rätt sätl. Den
som i något avseende låter bli atl fullgöra vad som åligger honom, åsidosätter
sälunda sin betalningsskyldighet och gör sig skyldig till en betalningsunderlåtelse
som, om den avser en skatt, tull eller avgift som omfattas av
betalningssäkringslagen, kan beaktas vid prövningen av ett ifrågasatt näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
allmänhet råder det ingen tvekan om vid vilken tidpunkt en skatt, tull eller
avgift förfaller till betalning. Vidare gäller att betalningsskyldighet normall
föreligger även om del beslut som ligger till grund för ett skattekrav har
överklagats. En annan sak är om anstånd har beviljats. Så länge anståndet
gäller kan näringsidkaren inte anses göra sig skyldig lill en
betalningsunderlåtelse. Jag vill i det här sammanhanget erinra om att
möjligheterna till anstånd nyligen har utvidgats till atl omfatta också fall
där besvär anförs över ett beslut varigenom en arbetsgivare har ålagts
betalningsskyldighet för en arbetstagares skatt (SFS 1985:404),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med de utvidgade möjligheterna till anstånd kan del givetvis före<br>
komma att en gäldenär ställs inför ett betalningskrav som senare ändras<br>
genom beslut i högre instans. Med tanke på näringsförbudets ingripande<br>
karaktär kunde det därför kanske synas motiverat att beakta endast slutgil<br>
tigt fastställda skatter och avgifter. En sådan ordning skulle emellertid i<br>
hög grad begränsa näringsförbudels åsyftade verkan. Den som systema<br>
tiskt utnyttjar trögheten i skatte- och avgiftssystemet för att ta sig obehö<br>
riga krediter skulle då kunna vinna ytterligare tid genom obefogade över<br>
klaganden. Det vore också motsägelsefullt om man vid en näringsförbuds<br>
prövning enligt del rekvisit som rör underiåtelse alt betala skatt m. m,<br>
skulle bortse frän sådana krav som enligt lagen (1971: 1072) om förmåns-<br>
berättigade skattefordringar kan göras gällande i näringsidkarens konkurs.<br>
Som jag tidigare har framhållit är det meningen att detta rekvisit skall<br>
kunna användas redan innan en konkurs framstår som enda utvägen, och<br>
man bör därför inte vid en prövning enligt rekvisitet i fråga kräva mera i<br>
fråga om betalningsanspråkens slutgiltighet än vad som gäller vid en kon<br>
kurs. Man bör därför hålla fast vid att en betalningsunderlåtelse skall anses<br>
föreligga redan när förfallotiden har passerats, oavsett om betalningsskyl<br>
digheten senare kan komma att ändras genom beslut i högre instans. Enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>min mening bör i de
förmodligen sällsynta fall då ett näringsförbud kan aktualiseras huvudsakligen
på grund av underiåtelse all betala skatter och avgifter som ej slutgiltigt har
fastställts, rimliga rättssäkerhetskrav dessutom kunna tillgodoses genom en
restriktiv tolkning av övriga kriterier, särskill då förutsättningen att etl
ingripande skall vara påkallat från allmän synpunkl. Jag vill som exempel peka
på atl etl verkställt beslul om betalningssäkring kan medföra atl en
näringsidkares ekonomiska handlingsfrihet har blivit sä kringskuren - även om
det allmänna inte har fått full täckning för sina anspråk - att det framstår
som opåkallat att också ge honom näringsförbud i avvaktan på alt skatte- eller
avgiftsfrågan blir slutiigl avgjord. Och skulle grunden för etl meddelat
näringsförbud falla bort därför all det i högre instans slås fast att
vederbörande inte är skyldig all belala den aktuella skulden, bör elt
lagakraftvunnel näringsförbud kunna upphävas på ansökan av honom Gfr avsnitt
4.4.8).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad jag nu har behandlat
är rekvisitets formella avgränsningar. Av praktiska skäl anserjag atl
näringsförbud i allmänhet inte bör aktualiseras på grund av en
betalningsunderlåtelse förrän skulden har överiämnats för indrivning. Man får i
den situationen en samlad bild av näringsidkarens skulder avseende skatter, tullar
och avgifter genom att dessa redovisas i kronofogdemyndigheternas dataregister
över gäldenärer och andra, det s.k. ulsökningsregislrel. All intresset i första
hand knyts till fordringar under indrivning utesluter emellertid inte all
hänsyn också får tas till en Underlätelse som avser preskriberade eller för
sent betalda fordringar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.5
Näringsförbud i konkurssituationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En näringsidkare som har försatts i konkurs skall liksom idag kunna
meddelas näringsförbud, om han har förfarit grovt otillbörligt mot sina
borgenärer eller på annal sätt har grovt åsidosatt vad som ålegat honom i
utövningen av näringsverksamhet. I detta fall skall alltså inte dessutom krävas
att näringsidkaren har gjort sig skyldig till brott eller underiåtelse att
betala skatt, tull eller avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Enligt en majoritet i kommittén skall för näringsförbud krävas att
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden som näringsidkare.
Minoriteten anser att brott alltid skall vara en förutsättning för förbud. Både
majoriteten och minoriteten anser atl samma regler skall gälla såväl vid som
utom konkurs (belänkandet s. 189-193).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Några
av de instanser som förordar ett särskilt brotlsrekvisil föreslår vid sidan om
detta elt konkursrekvisil. Detta gör således Göta hovrätt, länsåklagaren i
Norrbottens län och Föreningen Sveriges åklagare, Sveriges Domareförbund
uttalar sig i samma riktning. Vissa organisationer inom näringslivet kan tänka
sig ett särskilt konkursrekvisil men ifrågasätter den praktiska nyttan av det.
Ett par instanser, som inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anseratt brott skall vara
en särskild förutsättning för näringsförbud - TCO Prop, 1985/86: 126 och
Svenska Metallindustriarbetareförbundet -, anser att näringsförbud skall kunna
meddelas på samma grunder som idag då nägon vid upprepade lillfällen har
försatts i konkurs (bilaga 6 avsniti 2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Med den utformning som lagen avses få blir
förmodligen det praktiska behovel av en särskild regel om näringsförbud i
samband med konkurs inte så slort, Ocksä i konkurssituationen kan ofta de
förutsättningar som jag föreslår för näringsförbud utom konkurs åberopas. Man
kan dock inte utesluta att det i vissa fall kan vara befogat med näringsförbud
fören näringsidkare som har försatts i konkurs, även om han inte uppfyller
dessa förutsättningar, dvs, har gjort sig skyldig till varken brott eller
betalningsunderiålelse rörande skatter m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Innebörden av kommitténs förslag är att de särskilda
reglerna om näringsförbud i samband med konkurs i 199 b § KL upphävs.
Majoritetens förslag går ut på att man lika väl i konkurssituationen som eljest
då fråga om näringsförbud uppkommer får pröva om näringsidkaren har grovt
åsidosatt sina åligganden. Kommittéminoritetens förslag innebär på motsvarande
sätt att brott skall vara förutsättning för näringsförbud, oavsett om
näringsidkaren har försatts i konkurs eller ej då frågan om förbud väcks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övervägande delen av remissinstanserna har ingen erinran mol kommitténs förslag
att samma regler skall gälla oavsett om näringsidkaren är försatt i konkurs
eller ej. Några instanser föreslår dock att lagen skall innehålla ett särskilt
konkursrekvisil (jfr ovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den utformning som jag i det tidigare har velat ge förutsättningarna för
näringsförbud, kan man ifrågasätta om det finns någol behov av att bibehålla
konkursrekvisitet i nu gällande eller reviderad form. Av kommitténs
undersökning av de 126 näringsförbud som meddelades under tiden mellan den I
juli 1980 och den 31 december 1983 framgår att domstolen bara i elt fall som
grund för förbudet åberopade enbart andra omständigheter än brott; i detta
enda fall åberopades uteslutande underiåtelse att betala mervärdeskatt och
arbetsgivaravgifter, I minst 93 av de 95 fall då domstolen nämnt del rekvisit
som enligt 199 b § KL är förutsättning för näringsförbud enligt huvudregeln -
alt näringsidkaren har "grovt åsidosatt" sina åligganden som
näringsidkare - har etl eller flera av brotten oredlighet, vårdslöshet eller
mannamån mot borgenärer, bokföringsbrolt, skattebedrägeri och grova
bedrägerier funnits med i bilden (betänkandet s, 84), Det gäller här brott som
överlag är av icke ringa svårhetsgrad. Kommitténs undersökning kan onekligen
synas peka mol att det knappasl finns behov av elt särskilt konkursrekvisil.
Det skulle kunna ifrågasättas om det i annat än rena undanlagsfall kan finnas
anledning alt väcka frågan om näringsförbud utan att näringsidkaren har gjort
sig skyldig till brott eller betalningsförsummelse av sådant slag som avses
med de tidigare diskuterade rekvisiten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att regleringen bibehålls, må vara i något reviderad form, talar<br>
särskilt följande omständigheter. Gällande regler i 199 b § KL inriktar sig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framför
allt mot olika förfaranden, som innebär att konkursinstitutet som Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådant
utnyttjas som instrument för ekonomiska oegentligheter vilka dock</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
behöver vara kriminaliserade. Upphävs regleringen i KL kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud
som instrument mot förfaranden som är specifikt inriktade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
en illojal användning av konkursinstrumenlet inte att kunna användas i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
utsträckning som idag. Jag vill här peka på bl. a. den situationen då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
näringsidkare vid upprepade lillfällen använder konkursinslilutel för atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>begå
oegentligheter som inte är kriminaliserade. Jag kan hänvisa till de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>exempel
pä icke kriminaliserade förfaranden som idag enligt motiven till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gällande
bestämmelser om näringsförbud i KL kan ligga lill grund för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbud
(prop, 1979/80:83 s. 31ff; jfr avsnitt 4.2.2), Den avgränsning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsättningarna
för näringsförbud i förhällande lill kommittémajoritelens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
som jag föreslär och för vilken jag har redogjort i det föregående</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
medföra atl näringsförbud inte kunde komma i fråga i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger vidare en viss fördel från effektivitetssynpunkt i all elt näringsförbud
kan meddelas, om det i samband med en konkursulredning framkommer att
näringsidkaren vid sidan om brott kan misstänkas för oegentligheter av annat
slag. Med tanke pä näringsförbudets syfte att undanröja en skadehärd, kan det
vara angeläget att fä till stånd ett näringsförbud på grundval av de kanske
oslridiga icke-kriminaliserade oegentligheterna redan innan brottsutredningen
och lagföringen med anledning av denna har slutförts. Av intresse är i detta
sammanhang inte minst sådana otillböriiga förfaranden som riktats mot privata
kreditgivare, t.ex. genom att näringsidkaren har laborerat med flera bolag och
låtit styra sina skulder till ett bolag och tillgångarna lill etl annat för alt
därefter låta del förra bolaget gå i konkurs. Etl sådant förfarande kan under
vissa förutsättningar vara brottsligt, men oavsett hur det förhåller sig därmed
bör del finnas möjlighet att med näringsförbud förhindra all näringsidkaren
fortsätter med sådan verksamhei. Atl del kan finnas behov av att förhindra
näringsidkare alt missbruka möjligheterna till skuldsättning hos privata
borgenärer för atl därefter gå i konkurs framgår av att andelen enskilda
skulder i konkurs kraftigt överstiger andelen skatteskulder och atl skillnaden
tenderar att öka (jfr D. Magnusson, Företagskonkurser och ekonomisk brottslighet.
Slhlm 1985 s. 61).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört ärjag för närvarande således inte beredd
atl föreslå alt de möjligheter atl meddela näringsförbud som gällande reglering
i KL erbjuder hell skall upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har riktat viss kritik mot utformningen av reglerna om näringsförbud i 199 b §
KL. Sammanfattningsvis går kritiken ut på att uppdelningen på tvä olika fall -
dels del dä förbud kan aktualiseras redan efler en enstaka konkurs, dels det då
del har varit fråga om upprepade konkurser (jfr avsnitt 4.1 och 4.2.1) -
innebär en onödig komplikation som också har vållat tillämpningsproblem.
Rekvisiten är också så vagt utformade, att de i praxis ansetts kunna ge utrymme
för näringsförbud även i fall när etl sådant enligt kommitténs mening inte hade
bort komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild regel om näringsförbud i samband med konkurs bör mol<br>
denna bakgrund överensstämma med de två tidigare diskuterade rekvisiten<br>
rörande brott och betalningsförsummelse i så måtto, att det även i kon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kurssituationen bör krävas
att näringsidkaren - genom otillbörlighet mot borgenärerna eller på annat sätt
- har grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet (dvs, som
näringsidkare). Detta senare rekvisit bör även i fortsättningen ges den
innebörd som angavs i motiven till 199b§ KL (prop. 1979/80:83 s. 30-32 och 55
fsaml SOU 1979:13 s. 75-77). Jag hänvisar även till vad jag i det föregående (avsnitt
4.2.2) har anfört om begreppet grovt åsidosättande i näringsverksamhet. Däremot
bör den särskilda regeln om näringsförbud vid upprepade konkurser i KL inte ha
någon motsvarighet i lagen. Den omständigheten att någon har försalls i konkurs
vid flera tillfällen får i stället beaktas inom ramen för prövningen av om del
har förekommit ett grovt åsidosättande liksom f.ö, då det skall bedömas om elt
förbud är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har alltså kommit fram
lill att näringsförbud skall kunna komma i fräga i tre alternativa situationer:
då en person i egenskap av näringsidkare har gjort sig skyldig till brott som
inte är ringa, då han har underlåtit att belala skatt m. m. och underiåtelsen
inte är ringa samt då han har försatts i konkurs och förfarit grovt
otillbörligt mot sina borgenärer eller på annat sätt har grovt åsidosatt vad
som ålegat honom i näringsverksamhet. Även i de två första fallen uppställs
också som en ytterligare förutsättning atl näringsidkaren med hänsyn till de
sammantagna oegentiighelerna har grovt åsidosatt sina åligganden i
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
dessa förutsättningar för näringsförbud bör fogas ännu en, som jag kommer att
behandla härnäst.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.6
Att förbud är påkallat från allmän synpunkt som en ytterligare särskild
förutsättning för förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Näringsförbud skall meddelas endast under förutsättning all förbud är
påkallat från allmän synpunkt. Hänsyn skall därvid särskilt las till om
åsidosättandet har varit systematiskt eller syftat till betydande vinning, om
det har medfört eller varit ägnat alt medföra betydande skada eller om
näringsidkaren lidigare har dömts för brott i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer praktiskt taget helt med mitt (belänkandet s. 201-204
och 396-402). En majoritet i kommittén anser dock inte atl det i lagtexten
skall anges att särskild hänsyn skall tas lill näringsidkarens vinning. En
minoritet stöder mitt förslag (s. 443 f).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ingen instans har hafl någon erinran mot atl det skall vara en förutsättning
för näringsförbud att sådant är påkallat från allmän synpunkt. Bara ett fåtal
instanser har kommenterat förslaget till kriterier som skall särskilt beaktas
vid denna prövning (bilaga 6 avsnitt 2).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen
för mitt förslag: Ett näringsförbud skall meddelas bara om del vid en
helhetsbedömning framstår som motiveral med utgångspunkt i syftet att undanröja
en skadehärd eller om del skulle</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framstå
som slötande att låta en person som har gjort sig skyldig till Prop.
1985/86: 126 allvarliga oegentligheter i näringsverksamhet att få fortsätta att
ägna sig ät sådan, eller av allmänpreventiva skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt kommitténs mening brister den nuvarande lagregleringen
i 199b § KL främst däri, att rättstillämpningen lämnas ät egna bedömningar så
snart del kunnat konstateras att grova olillbörligheler mot borgenärerna eller
andra grova åsidosältanden har förekommit. Det sägs atl näringsförbud då
"får" åläggas, men inget om vad som skall beaktas vid prövningen. På
denna punkt är också motiven sparsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att lagtexten och motiven bör ge bättre ledning än som i dag är fallet.
Vid sidan om det tidigare behandlade kravet på grovt åsidosättande av
åligganden bör en ytterligare förutsättning för näringsförbud vara att förbud
är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bara
ell fåtal remissinstanser har kommenterat utredningens förslag i denna del. De
som har gjort det, bl, a, JK, har tillstyrkt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
erinrar om vad jag tidigare har uttalat om att en lag om näringsförbud i första
hand bör rikta sig mot sådana personer som genom allvarliga åsidosältanden
åstadkommer belydande skador för borgenärer, anställda, konkurrenter,
konsumenter, avtalsparter eller samhället i övrigt. Det är främst personer som ägnat
sig åt systematiska illojala förfaranden som bör angripas med näringsförbud.
Förbud bör därmed komma i fråga främst för den som vid återkommande tillfällen
åsidosätter de normer som gäller för näringsverksamhet. För atl särskilt
markera detla bör det enligt min mening inte vara tillräckligt för
näringsförbud atl en näringsidkare - kanske vid något enstaka tillfälle - har
grovt åsidosatt sina åligganden. Det bör också krävas atl förbud är påkallat
från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av atl förbud är påkallat från allmän synpunkt bör vara att domstolen mot
bakgrund av de oegentligheter som näringsidkaren har gjort sig skyldig till vid
en samlad bedömning finner att vederbörande bör avstängas frän rätten alt driva
näring. Därvid bör de lidigare nämnda rättspolitiska syftena beaktas. Behovet
att undanröja en skadehärd bör alltså tillmätas slor betydelse. Vid prövningen
av om det finns etl sådant behov bör hänsyn tas till om det har funnits andra
möjligheter att få vederbörande att ta rättelse. Näringsförbud bör normalt inte
tillgripas förrän sådana möjligheter framstår som mer eller mindre uttömda,
såvida ej allmänpreventiva skäl talar i motsatt riktning. Näringsförbud kan
inte heller anses påkallat från allmän synpunkt om det i etl särskilt fall slår
alldeles klart att vederbörande inte kommer atl ägna sig åt näringsverksamhet
på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudet
skall alltså främst vara framålsyftande. I vissa grova fall kan det dock av
allmänpreventiva skäl finnas anledning att ingripa med näringsförbud även om
det finns tecken som lyder på atl prognosen inte är dålig. Detsamma gäller om
det skulle framstå som stötande att låta en person som har gjort sig skyldig
till allvarliga oegentligheter i näringsverksamhet få fortsätta att ägna sig
ät sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen av om förbud är påkallat från allmän synpunkt skall<br>
hänsyn tas till den samlade bilden av näringsidkarens förhållanden i nä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rings verksamhet. Därvid
får beaktas om han under lång tid har gjort sig Prop. 1985/86: 126 skyldig till
oegentligheter, hur allvarliga dessa har varit och vilken karaktär de haft i
övrigt. Vid denna prövning får hänsyn tas till alla slags åsidosältanden som
näringsidkaren har gjort sig skyldig till, oavsett hur gamla de är. Det ligger
dock i sakens nalur all nyligen begångna oegentligheter oftast är mera
graverande än sådana som ligger långt tillbaka i tiden. Jag vill samtidigt
betona atl det skall vara fråga om en helhetsbedömning vid vilken hänsyn även
skall tas till omständigheter som talar till näringsidkarens förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att lagtexten skall innehålla vissa riktlinjer för tolkningen av
uttrycket "påkallat från allmän synpunkt", nämligen all det särskill
skall beaktas om näringsidkarens förfarande har varit systematiskt, om det har
medfört betydande skada och om det har fortsatt sedan näringsidkaren dömts för
brott i näringsverksamhet. En minoritet i kommittén anser alt del därutöver
skall anges alt man särskilt skall beakta om åsidosättandet har syftat till
betydande vinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det fåtal remissinstanser som har kommenterat kommitténs förslag i denna del
uttalar Stockholms kommun sitt stöd för minoritetens uppfattning, medan
länsåklagaren i Stockholms län och Gotlands län redovisar ett motsatt synsätt
och alltså går på majoritetens linje. Stockholms tingsrätt föreslår att
särskild hänsyn skall tas inte bara till om åsidosättandet har medfört
betydande skada utan även till om del varit ägnat att medföra sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"påkallat från allmän synpunkt" inrymmer åtskilliga tolkningsmöjligheter.
Även jag anser därför atl del finns anledning all i lagen ge viss vägledning
för hur del bör uppfattas. Med de rätlspolitiska syftena för ögonen är det
enligt min mening naturligt alt dä särskill beakta om vederbörande har
åstadkommit — eller skulle ha kunnat åstadkomma — betydande skada eller om
åsidosätlandena har skett systematiskt. Jag anser vidare att det finns skäl atl
fästa vikt vid om näringsidkaren med sina förfaranden har syftat till att
åstadkomma betydande vinning. Elt sådant syfle kan få betydelse vid en
bedömning av näringsidkarens tänkbara framtida handlande och av om förbud är
påkallat av allmänpreventiva skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vidare anses särskill försvårande om personen i fråga fortsätter alt
åsidosätta sina åligganden även efter det att han har fått den varning som ligger
i en fällande dom för brott i näringsverksamhet (jfr avsnitt 4.2.2),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén har övervägt om
det borde utdelas en varning i särskild<br>
ordning, men avvisat tanken. Juridiska fakultetsnämnden vid Slockholms<br>
universitet anser däremot alt det bör vara möjligt att utfärda en uttrycklig<br>
varning till en näringsidkare som i sådan omfattning har åsidosatt sina<br>
skyldigheter att han tangerar gränsen för näringsförbud. Fakultetsnämn<br>
den pekar därvid på den möjlighet alt utfärda varning som förekommer<br>
inom etableringsrätten. Den anser att en varning kan vara särskill moti<br>
verad då en näringsidkares oegentligheter inte är av så allvarlig art att<br>
näringsförbud kan meddelas, men en friande dom skulle kunna ge intryck<br>
av atl vederbörande kan fortsätta den påtalade näringsverksamheten som<br>
förut,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
ett särskill varningsinstilut inrymmer enligt min mening alltför många
praktiska och principiella överväganden för all utan etl närmare
utredningsunderlag kunna las upp till övervägande inom ramen för detta lagstiftningsärende.
Det kan också ifrågasättas om det praktiska behovet av ett särskilt
varningsinstitut motiverar en uttrycklig reglering. En näringsidkare som döms
för brott i näringsverksamhet har, som jag nyss har berört, anledning atl ta
detta som en varning. En möjlighel atl dessutom meddela en uttrycklig varning
skulle inte ändra på detta förhållande. Jag vill därför inte nu föreslå en
regel om etl sådanl institut.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Personkretsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l det föregående har jag behandlat förutsättningarna för
näringsförbud. Resonemanget har byggt pä att förbud skall kunna aktualiseras i
vissa fall då det förekommit oegentligheter i näringsverksamhet samt riktas mot
den näringsidkare som har gjort sig skyldig till oegentligheterna. Jag övergår
nu till att närmare utveckla vilken krets av personer som bör kunna komma i
fräga för förbud. Det bör redan nu framhållas att det finns ett nära samband
mellan denna fråga och spörsmålet om innebörden av etl näringsförbud, dvs,
vilken verksamhet som en person med näringsförbud inte får driva och vilka
befattningar hos en näringsidkare han saknar rätt alt inneha. Jag kommer därför
att redan nu någol beröra också detta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag kommer att innebära att näringsförbud skall
kunna riktas mot en enskild näringsidkare (4,3.1), mot den som faktiskt utövar
ledningen av en näringsverksamhet, liksom mot den som innehar en befattning
hos en näringsidkare vilken är förenad med s.k. företagaransvar (4.3.2), saml
mot vissa befattningshavare hos näringsidkare som är juridisk person (4.3.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.1 Enskild näringsidkare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Näringsförbud skall kunna meddelas en
enskild näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt utom på en
punkt. Kommittén föreslär en särskild regel om atl den som utåt framstår som
ansvarig för en enskild näringsverksamhet alltid skall anses som näringsidkare.
-Ocksä enligt mitt förslag skall näringsförbud kunna riktas mot en sådan person
(avsnitt 4.3.2). I sak blir det därför ingen skillnad mellan kommitténs
förslag och mitt (belänkandet s. 208-223 och 395 0-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Bara ett fåtal instanser har yttrat sig
över kommitténs förslag lill personkrets. RÅ liksom Föreningen Sveriges
åklagare har tillstyrkt förslaget. Ingen instans har haft någon erinran mot
det i sak (bilaga 6 avsnitt 3).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Det ligger i sakens natur atl ett Prop.
1985/86: 126 näringsförbud skall kunna riktas mot den som har gjort sig skyldig
lill de grova åsidosältanden som motiverar förbudet. Har oegentligheterna begåtts
av en enskild näringsidkare, skall förbudet alltså riktas mot denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt gällande regler i 199 b § KL kan näringsförbud
meddelas en konkursgäldenär som är enskild näringsidkare. Kommittén föreslår
att denna ordning skall bestå i sä måtto, att näringsförbud också i
fortsättningen skall kunna riktas mot en enskild näringsidkare. Jag delar den
uppfattningen. Näringsförbud bör alltså kunna meddelas en enskild näringsidkare
såväl i som utom konkurs då förutsättningarna för förbud i övrigt är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
uttrycket näringsidkare brukar i modern lagstiftning förstås fysiska eller
juridiska personer som yrkesmässigt driver verksamhei av ekonomisk art, oavsett
om verksamheten är inriktad på vinsl eller ej, I den betydelsen används
begreppet i t.ex, de centrala konsumenträtlsliga lagarna (sä t.ex. i prop.
1976/77:123 s. 152), i bokföringslagen (1976:125) och i konkurrenslagen (prop.
1981/82: 165 s. 163 O- I kravet på yrkesmässighet ligger alt verksamhelen måste
vara av tämligen varaktig karaktär. Det behöver dock inte vara fråga om
vederbörandes huvudsysselsättning eller en verksamhet som drivs i stor
omfattning. Den regel som jag nu behandlar avser endast enskild näringsidkare.
Därmed avses näringsidkare som är fysisk person. Näringsförbud skall alltså
inte kunna meddelas en näringsidkare som är juridisk person. En annan sak är
att också vissa företrädare för juridiska personer bör omfattas av regleringen,
något som jag skall återkomma till (avsnitt 4,3,2 och 4,3,3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
diskuterar ingående näringsidkarbegreppels avgränsning i olika hänseenden
(betänkandet s, 209-221), En fråga som kan uppkomma gäller var gränsen går
mellan näringsidkare och arbetstagare. Om denna fråga ställs på sin spets vid
tillämpningen av förevarande lagstiftning, är det enligt min mening naturligt
att man i första hand söker ledning i den praxis som utvecklats på andra
näringsrättsliga områden. Viss ledning bör man vidare kunna ta av den bedömning
som har gjorts på andra rättsområden än näringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
- som konstaterar att gränsdragningsfrågan hittills saknat aktualitet i så gott
som samtliga mål om näringsförbud — anser att de bedömningsgrunder som
utvecklats inom arbetsrätten och socialrätten bör vara vägledande även vid en
prövning om näringsförbud. Samtidigt framhåller den att ändamålen bakom
bestämmelserna om näringsförbud är helt andra än de som ligger tUl grund för
den arbetsrättsliga och socialrältsliga lagstiftningen och att detla mäste leda
till en del förskjutningar i gränsdragningen, I vissa fall bör enligt
kommittén näringsförbud kunna meddelas en person som i arbetsrättsligt
hänseende anses som arbetstagare, nämligen om han i sitt förhållande till andra
kontrahenter och till myndigheterna intar en mycket självständig ställning. Även
mot en person som arbetar under kollektivavtal bör enligt kommittén
näringsförbud kunna riktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
remissinstanserna har endast Göta hovrätt berört vad kommittén har<br>
anfört om näringsidkarbegreppet. Hovrätten anser atl gränsdragningspro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>blemen
här torde likna dem som enligt förslagel till konsumentljänstlag Prop. 1985/86:
126 uppkommer när man skall avgöra om en tjänsl utförts av en näringsidkare
(jfr prop. 1984/85: 110 s, 142), Skillnaderna mellan det civilrättsliga och det
sociala arbeistagarbegreppei bör enligt hovrätten inte överdrivas, Särskill mot
bakgrund av att ett näringsförbud får konsekvenser som står straffet nära anser
hovrätten all kommitténs rekommendationer är väl vidlyftiga. Det förhållandet
att en person är att anse som arbetstagare enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring bör väl inte hindra alt han åläggs näringsförbud, anför hovrätten.
Däremot kan det enligt hovrätten knappasl vara rikligt atl betrakta den som
arbetar under kollektivavtal som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning att de principer som utvecklats inom arbets- och
socialrätten bör kunna tiUmätas viss betydelse för avgränsningen av
näringsidkarbegreppet i detla sammanhang. Samtidigt kan man inte bortse från
att syftet med en lagstiftning om näringsförbud är ett hell annat än del som
bär upp de arbetsrättsliga och socialrättsliga regelsystemen. För
gränsdragningen mellan arbetsgivare och arbetstagare spelar på de senare
områdena bl.a, sociala hänsynstaganden en roll som kan motivera alt arbetsgivarbegreppet
ibland ges en förhållandevis vid innebörd (jfr SOU 1981:31 s. 63), Med tanke pä
näringsförbudets karaktär ligger det däremot enligt min mening närmare till
hands att i det nu aktuella sammanhanget i tveksamma fall ge begreppet en mera
snäv innebörd. Här som annars i tillämpningen bör i sådana fall den lösning
väljas som är mest i överensstämmelse med kravet på rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är vem som skall anses som näringsidkare när fiera är verksamma
i rörelsen. Särskilt avgränsningen mot handelsbolag kan här tänkas skapa
problem. Det kan ibland vara tveksamt om en verksamhet drivs i bolagsform eller
ej. Frågan om näringsförbud bör dock inte vara beroende av företagsformen som
sådan. Avgörande för om en person skall vara underkastad regleringen måste i
stället vara den ställning han faktiskt har inlagd i företaget, något som jag
skall återkomma till (avsnitt 4.3,2), För frågan om lagen i ett visst fall är
tillämplig eller ej bör det alltså inte ha någon betydelse om han har varit
näringsidkare i en enskild näringsverksamhet eller i stället företrädare för
ett handelsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer atl en person formellt uppträder som näringsidkare utan att i
realiteten ha något med verksamhelen alt göra, dvs, handlar som bulvan för
någon annan. Kommittén föreslår en särskild bestämmelse som anger alt den som
utåt framstår som ansvarig för en enskild näringsverksamhet alltid skall anses
som näringsidkare. Härigenom kommer bulvanen alt omfattas av den regel som jag
nu behandlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RÅ kan den föreslagna regeln förväntas underlätta hanteringen av
bulvanförhållanden, som idag enligt RÅ medför de kanske största problemen vid
tillämpningen av lagstiftningen om näringsförbud, LO anser del viktigt att den
som styr etl företag bakom kulisserna liksom bulvanen kan omfattas av
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att näringsförbud bör kunna riktas även mot den<br>
som utåt framstår som ansvarig för en enskild näringsverksamhet, även om<br>
han i själva verket bara är en bulvan. Jag föreslär dock en annan lagteknisk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lösning
än kommittén. Jag återkommer lill mitt förslag i denna del (avsnitt 4,3,2),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör inte möta något
hinder att i vissa fall anse att flera personer samtidigt är näringsidkare i en
enskild näringsverksamhet. Detta kan vara fallet om en person utåt ansvarar för
rörelsen och en annan / realiteten driver den, dvs, faktiskt beslutar om
rörelsens verksamhet. Den som ansvarar utåt bör då kunna betraktas som
näringsidkare, oberoende av om han tar aktiv del i rörelsen eller ej. Men också
den som inte har del formella ansvarel men i verkligheten står för besluten bör
anses som näringsidkare, om han har etl ägarintresse i rörelsen, dvs. helt
eller delvis äger företagets tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som endast förestår en
enskild näringsverksamhet genom att sköta den löpande verksamheten bör däremol
inte anses som näringsidkare enbart på den grunden. En annan sak är att han
ändå kan komma att omfattas av regleringen, något som jag nu kommer att
behandla (avsnitt 4.3.2).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.2
Den som faktiskt utövar ledningen av näringsverksamhet, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Näringsförbud skall kunna meddelas den som faktiskt utövar ledningen
av en näringsverksamhet, oavsett om verksamhelen bedrivs under enskild firma
eller av en juridisk person. Förbud skall också kunna riktas mot den som utåt
framstår som ansvarig för en enskild näringsverksamhet. Vidare skall även den
kunna meddelas förbud som innehar en befattning hos ett företag, vilken är
förenad med s. k, företagaransvar, om han i den befattningen begår brott som
inte är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt, I sak avviker det från mitt däri
att det inte omfattar befattningshavare som bär ett företagaransvar. Dessutom
anser kommittén atl förbud också skall kunna riktas mol den som faktiskt utövar
ledningen av en sådan juridisk person som är bokföringspliklig enligt
bokföringslagen (1976: 125), även om denna inte har bedrivit näringsverksamhet.
Kommittén föreslår slutligen en annan lagteknisk lösning i frågan om förbud
mot den som utåt framstår som ansvarig för en enskild näringsverksamhet
(betänkandet s, 221-236 och 404-406),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ingen instans har någon erinran mot förslaget (bilaga 6 avsnitt 3),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen
för mitt förslag: Med tanke på näringsförbudets främsta syfte - atl undanröja
en skadehärd - måsle elt förbud kunna riktas mot den person som faktiskt har
utövat ledningen av den verksamhet i vilken oegentligheterna har förekommit.
Det bör därvid inte spela någon roll i vilken rätlslig form verksamheten har
bedrivits.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt de nu gällande reglerna i 199 b § andra Prop. 1985/86:
126 siycket KL kan näringsförbud riktas mot inte bara en enskild näringsidkare
som har gått i konkurs. Om ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening,
eller en sådan ideell förening eller stiftelse som har drivit bokföringspliklig
näringsverksamhet, har försatts i konkurs, kan förbud också komma i fråga för
den som företräder eller senare än två år innan konkursansökningen kom in har
företrätt den juridiska personen, antingen som ställföreträdare eller genom alt
faktiskt handha ledningen eller förvaltningen av dess angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
frågan vilken ställning en person skall ha intagit i etl förelag för alt
reglerna om näringsförbud skall kunna lillämpas på honom anförde dåvarande
chefen för justitiedepartementet, att detta får avgöras med utgångspunkt i de
faktiska förhållandena. Regleringen är tillämplig pä den som har haft det
reella inflytandet och beslutanderätten över verksamheten. Både den som
faktiskt har utövat de befogenheter som tillkommer företagsledningen - ehuru
ulan att formellt ha varit ställföreträdare - och den som utåt hafl ansvaret
för driften kan enligt motiven träffas av ett förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
tillade atl inget hindrar all flera personer meddelas förbud med anledning av
en och samma konkurs (prop. 1979/80:83 s. 56).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att näringsförbud liksom idag skall kunna riktas mol inte bara en
enskild näringsidkare utan också vissa befattningshavare hos en juridisk
person. Lagtekniskt innebär förslagel att vid tillämpning av förbudsregeln
dessa personer "jämställs" med enskild näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
riktar kritik mot den nu gällande lagstiftningen på den grunden all
näringsförbud enligt KL inte kan riktas mot den som företräder -faktiskt
handhar ledningen av - en enskild näringsverksamhet, om han inte själv anses
som näringsidkare. Enligt kommittén bör den juridiska form i vilken
näringsverksamheten bedrivs sakna betydelse för möjligheten all ingripa med
näringsförbud. Kommittén föreslår därför all med enskild näringsidkare skall
jämställas, vid sidan av den nyss åsyftade kretsen av befattningshavare hos
juridisk person (som behandlas i avsnitt 4.3.3), bl.a. den som eljest faktiskt
utövar ledningen av näringsverksamhet. Med delta förslag avser kommittén alt
göra det möjligt att ingripa med näringsförbud även mol den som faktiskt utövar
ledningen av en enskild näringsverksamhet (jfr betänkandet s, 226 och 405).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
remissinstans har gett någon avvikande uppfattning till känna. Föreningen
Sveriges åklagare har understrukit vikten av att det är vederbörandes faktiska
ställning i förelaget som är avgörande och inte företagsformen. - Elt par
remissinstanser - Slockholms och Göteborgs kommuner — har erinrat om alt
kommunal näringsverksamhet drivs i såväl bolagsform som direkt av kommunen som
juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag anser att näringsförbud liksom hittills även i fortsättningen bör<br>
kunna meddelas den som faktiskt utövar ledningen av en sädan juridisk<br>
person som avses i nu gällande reglering i KL. Del ligger enligt min mening<br>
i linje med näringsförbudets syfte att man dessutom kan ingripa med<br>
näringsförbud även mot den som faktiskt utövar ledningen av en enskild<br>
näringsverksamhet. Avgörande för om förbud skall kunna komma i fråga<br>
bör alltså vara vilken ställning personen i fråga har intagit i företaget och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vad han har gjort sig
skyldig till, alldeles oavsett i vilken juridisk form Prop. 1985/86: 126
näringsverksamheten har bedrivUs. De principer som redan idag gäller i fråga om
företrädare för juridiska personer bör således framdeles tillämpas även på
näringsverksamhet som drivs under enskild firma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har visserligen inte närmare berört det, men innebörden av dess förslag är alt
näringsförbud kommer alt kunna meddelas inte bara den som faktiskt utövar
ledningen av en näringsverksamhet som bedrivs av en sådan juridisk person som
anges i nu gällande reglering i KL eller av en rörelse som drivs under enskild
firma. Med näringsverksamhet avses även sådan affärsverksamhet som drivs av
statliga och kommunala affärsdrivande verk och av andra statliga och kommunala
förvaltningsmyndigheter. Förslaget innebär därför att förbud även skall kunna
riktas mot den som faktiskt utövar ledningen av sådan verksamhei. Även om det
praktiska behovet härav kanske inte är så stort talar enligt min mening
principiella skäl för alt det finns en sådan möjlighet. Mitt förslag i denna
del överensstämmer mol denna bakgrund med kommitténs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare uttalat att näringsförbud bör kunna meddelas också en person som
utåt framstår som ansvarig för en enskild näringsverksamhet, även om han bara
är bulvan. Jag föreslår därför en regel om atl förbud skall kunna riktas mot
även en sådan person. Delta bör gälla även om det visar sig att företaget i
fråga i själva verket är ett handelsbolag. I sak överensstämmer detla med
kommittéförslaget, som dock har en annan lagieknisk utformning. Jag hänvisar
här till min lidigare beskrivning av delta (avsniti 4,3.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
jag nyss anförde i frågan om näringsförbud mol någon som faktiskt utövar
ledningen av en enskild näringsverksamhet innebär all exempelvis den som för
ägarens räkning förestår ett företag som drivs under enskild firma och som
utövar den faktiska beslutanderätten, skall kunna meddelas näringsförbud. Om
flera tillsammans har utövat ledningen, bör alla kunna bli föremål för förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
en person som inte står i ledningen för elt företag i dess helhel, • men som
har etl självständigt ansvar för en viss sektor inom företaget, exempelvis för
marknadsföringen, den ekonomiska redovisningen eller arbetsmiljön, kan ha
möjlighet att orsaka allvarliga missförhållanden. Detta talar för att även en
sådan befattningshavare skulle kunna meddelas näringsförbud. Jag anser dock atl
det skulle uppkomma alltför stora gränsdragningsproblem om man gör del möjligt
atl ingripa med näringsförbud mot även sådana befattningshavare. I princip bör
näringsförbud således kunna komma i fråga endast för den som haft det övergripande
ansvarel i etl förelag. Jag skall dock strax redovisa ett undantag frän detta
synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av om en person har haft en sådan position i elt<br>
företag att han bör kunna komma i fråga för näringsförbud kan viss ledning<br>
las i de straffrättsliga ansvarsreglerna. En person som inte kan hållas<br>
straffrättsligt ansvarig för etl brott som begåtts i utövningen av närings<br>
verksamhet skall inte heller behöva räkna med att brottet kan ligga till<br>
grund för näringsförbud mol honom. Däremot bör enligt min mening<br>
förbud kunna riktas mot en person som intar en sädan position i ett företag<br>
all han kan åläggas s.k. företagaransvar, dvs. har en sådan ställning i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företaget
att han kan straffas för en handling eller Underlätelse som någon Prop.
1985/86: 126 annan i företagel har gjort sig skyldig lill (jag kan här hänvisa
till kommitténs beskrivning av begreppet i betänkandet på s. 227-231).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagaransvaret
drabbar normalt företagsledningen — dvs. de personer som faktiskt har handhaft
ledningen av företagel - men kan också inom företaget vara delegerat till
chefer på en lägre nivå, t. ex. den som har haft ett självständigt ansvar för
en viss sektor inom företaget. Som jag nyss anförde bör en person med en sådan
befattning i princip inte kunna drabbas av näringsförbud. Jag anser dock att
det finns skäl alt göra undanlag frän detta synsätt beträffande sådana
befattningshavare som kan hållas ansvariga för brott enligt principerna för
företagaransvar. Vid prövningen av om en person som sagls nu har grovt åsidosatt
sina åligganden bör emellertid hänsyn då bara få tas till sådana brott och
andra oegentligheter som han har gjort sig skyldig till i en befattning som har
varit förenad med företagaransvar och alltså inte lill sådanl handlande som kan
ha ägt rum medan han innehade en mera underordnad ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande bestämmelser om näringsförbud i KL kan förbud i vissa fall meddelas en
person som inte längre är men som tidigare har varit ställföreträdare, eller
som faktiskt har handhaft ledningen eller förvaltningen av en juridisk persons
angelägenheter, men som har lämnat befattningen. Förbud kan således riktas mot
den som vid tidpunkten för konkursansökan inte längre hade en sädan befattning
men som haft det inom två år dessförinnan. Efiersom kommittéförslaget innebär
att anknylningen till konkurs upphör, finns inte heller någon motsvarighet lill
denna Ivåårsregel i kommitténs förslag. Näringsförbud skall enligt förslaget
kunna komma i fråga även om det har gått mer än två år sedan vederbörande lämnade
sin befattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mitt förslag finns däremot fortfarande en viss koppling till konkurs. Jag<br>
ser dock inget skäl att föreslå någon tidsgräns motsvarande den som gäller<br>
idag. Del finns enligt min mening inget sakligt skäl att tidsmässigt begränsa<br>
möjligheterna att ingripa mot en person som har gjort sig skyldig till<br>
oegentligheter i egenskap av ledare för etl förelag, bara därför att förelaget<br>
har försatts i konkurs sedan han lämnat ledningen. Som jag tidigare har<br>
anfört (avsnitt 4,2,2 och 4.2.6) bör man däremot vid prövningen av om<br>
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden, liksom av om etl nä<br>
ringsförbud är påkallat frän allmän synpunkt, ta hänsyn till om de åsidosäl<br>
tanden som läggs vederbörande till last ligger längt tillbaka i liden eller ej.<br>
Enligt kommitténs förslag skall näringsförbud kunna meddelas även den<br>
som faktiskt utövar ledningen av en sådan juridisk person som är bokfö<br>
ringspliklig enligt bokföringslagen (1976:125), även om den juridiska per<br>
sonen inte bedriver näringsverksamhet. De juridiska personer det kan vara<br>
fråga om är aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Kommit<br>
tén motiverar sitt förslag med all den gällande regleringen om näringsför<br>
bud inte, såsom kommittéförslaget, knyter an förutsättningen för näring<br>
förbud såvitt angår ställföreträdare till att näringsverksamhet har förekom<br>
mit, utan till alt gäldenären har varit bokföringspliklig. Genom sitt förslag<br>
vill kommittén förhindra att möjligheterna att ingripa mol dem som faktiskt<br>
utövar ledningen av juridiska personer av det slag som nämnis blir mindre</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>än idag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen
har inga invändningar riklats mot kommitté- Prop. 1985/86: 126 förslagel i
denna del. Som jag tidigare anfört (avsniti 4.3.1) har dock bara ett litet
antal instanser alls beröri frågan om vilken krets av personer som förbud skall
kunna riktas mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittéförslaget
bygger uppenbarligen på uppfattningen att näringsförbud idag kan meddelas en
företrädare för en juridisk person av lidigare nämnt slag, även om denna inte
drivit näringsverksamhet. Själv ställer jag mig tveksam till en sådan tolkning
av KL (199 b §). Syflel med gällande reglering är alt komma till rätta med
oegentligheter i näringsverksamhet, inte i verksamhei av annal slag (prop.
1979/80:83 s. 23-29). För att näringsförbud skall komma i fråga krävs att
företrädaren har åsidosatt åligganden som näringsidkare. Det ter sig dock
mindre sannolikt att en ställföreträdare för en juridisk person i denna sin
egenskap skall kunna anses ha åsidosatt åligganden som näringsidkare om den
juridiska personen inte har ägnat sig åt näringsverksamhet. Jag kan heller
inte se att del finns någol praktiskt behov av en regel av del slag som
kommittén föreslär. Kommittén framhåller visserligen att det förekommer alt
särskilt aktiebolag används för brottslig verksamhet utan att det idkas nägon
näring i dem. Som exempel nämner kommittén alt någon systematiskt ägnar sig ät
att köpa upp aktiebolag med slora skatteskulder enbart för att plundra bolagen
på tillgångarna och utan atl bry sig orn atl belala skatteskulderna. Enligt
kommittén är en sådan verksamhet knappast alt betrakta som näringsverksamhet.
Inte desto mindre får den enligt kommittén anses ha en sådan anknytning till
näringsverksamhet att den bör beaktas vid en eventuell prövning om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar givelvis kommitténs uppfattning atl del är önskvärt att kunna ingripa mol
personer som ägnar sig åt verksamhet av det slag som kommittén beskriver.
Enligt min mening torde dock sådan verksamhet åtminstone ibland uppfylla kraven
på näringsverksamhet. I andra fall åter kan den ingå som led i annan verksamhet
som är näringsverksamhet, och näringsförbud kan på den grunden komma i fråga
för den som faktiskt utövar ledningen av den juridiska personen. Men det kan
också tänkas fall då det inte är möjligt atl meddela näringsförbud, därför att
den juridiska personen inte har bedrivit näringsverksamhet och den som faktiskt
utövat ledningen av den inte heller har gjort detta. Vederbörande kan då
knappast uppfylla det grundläggande kravet att ha gjort sig skyldig till ett
grovt åsidosättande i näringsverksamhet. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört
föreslår jag ingen motsvarighet till den av kommittén föreslagna regeln i denna
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.3 Vissa
befattningshavare hos näringsidkare som är juridisk person</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: När det har förekommit oegentligheter hos en näringsidkare som är
juridisk person skall näringsförbud kunna meddelas vissa befattningshavare som
redan på grund av sin formella ställning fär antas ha hafl etl bestämmande
inflytande pä verksamhelen. De befattningshavare som får antas ha haft ett
sådant inflytande är följande: bolagsman i etl vanligt handelsbolag,
komplementär i etl kommanditbolag, styrelseledamot och suppleant för
styrelseledamot i ell aktiebolag och en ekonomisk förening saml verkställande
och vice verkställande direktör i etl aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt (betänkandet s. 233 f och 404-406).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De som har yttrat sig i frågan tillstyrker att näringsförbud skall kunna
riktas mot den krets av befattningshavare som förslagel avser. Göta hovrätt och
RSV ifrågasätter dock om inte befattningarna kan vara identiska med dem som en
person med näringsförbud inte får inneha (bilaga 6 avsnitt 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Vissa befattningar hos juridiska personer är
företagsledande redan till sin karaktär. Det överensstämmer därför med
näringsförbudels syften alt förbud kan meddelas dem som innehar sådana
befallningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Näringsförbud kan idag med stöd av 199 b § KL riktas mot den
som antingen som ställföreträdare eller genom atl faktiskt handha ledningen
företräder (eller senare än två år innan konkursansökan kom in har företrätt)
en konkursgäldenär som är elt aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk
förening, eller en sådan ideell förening eller sliflelse som drivit
näringsverksamhet varmed följer bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen
(1976: 125). Med ställföreträdare avses inte bara ordinarie styrelseledamot och
verkställande och vice verkställande direktör ulan även t.ex. suppleani och
firmatecknare (jfr prop. 1979/80:83 s. 57). För atl näringsförbud skall komma i
fråga för en person som sagts nu skall dock vederbörande själv ha förfarit på
etl sådant sätt som utgör förutsättning för förbud då konkursgäldenären är en
enskild näringsidkare (prop. 1979/80:83 s. 55).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu nämnda kretsen av befattningshavare hos en juridisk person som kan fä
näringsförbud sammanfaller med den krets av befattningar som den som har
meddelats näringsförbud inte får inneha (den senare betecknas i det följande
som den förbjudna kretsen). I 199 c § KL föreskrivs således atl den som har
meddelals näringsförbud saknar rätt atl - förutom atl driva näringsverksamhet
varmed följer bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1976:125), eller
faktiskt handha ledningen eller förvaltningen av en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sädan
juridisk person som avses i 199b § - såsom styrelseledamot eller i Prop.
1985/86: 126 någon annan egenskap vara ställföreträdare för en sädan juridisk
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittéförslaget
avviker från den nu gällande regleringen. Enligt förslaget blir det färre
befattningar hos en juridisk person än enligt KL som anses vara företagsledande
till sin karaktär och vilkas innehavare därför kan komma i fråga för
näringsförbud. Vidare kommer den krets av befattningshavare som kan komma i
fråga för näringsförbud att bli mindre än den förbjudna kretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittéförslaget skall befattningar som bolagsman i handelsbolag, styrelseledamot
och suppleant för styrelseledamot i aktiebolag och ekonomisk förening saml
verkställande och vice verkställande direktör i aktiebolag anses vara
företagsledande till sin karaktär. Vid tillämpningen av förbudsregeln skall
därför befattningshavare av detta slag jämställas med enskild näringsidkare.
Det betyder att om det hos en juridisk person har förekommit sådana
åsidosältanden som kan medföra näringsförbud, förbud skall kunna komma i fråga
för sådana befattningshavare hos den juridiska personen som hör lill dessa
kategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från vad som gäller idag skall enligt kommittén näringsförbud däremol
inte kunna riktas mot en annan ställföreträdare hos ett handelsbolag än
bolagsman, t.ex, en styrelseledamot söm inte också är bolagsman, i denna hans
egenskap. Detsamma gäller i fråga om ställföreträdare för en ideell förening
eller stiftelse som driver bokföringspliklig näringsverksamhet. En annan sak
är alt, som framgår av vad jag tidigare har anfört (avsnitt 4.3.2), också en
person som tillhör de nu nämnda kategorierna kan få näringsförbud om det kan
visas att han faktiskt har utövat ledningen av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Orsaken
till att kommittén har gjort denna avgränsning är all den ansett att ett
antagande att nägon redan genom sin formella ställning har utövat etl faktiskt
ledarskap i elt företag bör avse endast innehavarna av sådana befattningar som
är underkastade lagstadgade förpliktelser. Av detta skäl avvisas tanken att
låta också t.ex. firmatecknare och aktieägare eller styrelseledamöter i sådana
stiftelser eller ideella föreningar som driver näringsverksamhet ingå i kretsen
(betänkandet s. 233 f).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning att innebörden av ett näringsförbud även i
fortsättningen bör vara atl vederbörande skall sakna rätt att bedriva
näringsverksamhet och att inneha vissa befattningar hos juridiska personer.
Jag kommer atl behandla denna fråga längre fram och för övrigt då också föreslå
en utvidning av förbudets räckvidd i jämförelse med idag (avsniti 4.4.1
-4,4,4), Det finns emellertid anledning atl redan här peka pä vilka
befattningar hos en juridisk person som kommittén för sin del anser bör höra
till den förbjudna kretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittéförslaget bör, som jag nyss påpekat, den förbjudna<br>
kretsen vara större än den.krets av befattningshavare hos en juridisk<br>
person mot vilken näringsförbud kan riktas. Den som har meddelats nä<br>
ringsförbud skall således enligt kommitténs mening varaförbjuden alt vara<br>
- förutom bolagsman i ett handelsbolag, styrelseledamot och suppleant<br>
för sådan i elt aktiebolag och en ekonomisk förening samt verkställande<br>
och vice verkställande direktör i ett aktiebolag - även styrelseledamot</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
suppleant för sädan i ett handelsbolag eller en sådan ideell förening Prop.
1985/86: 126 eller sliflelse som driver näringsverksamhet. Att förbudet bör
avse också de senare kategorierna motiverar kommittén bl. a. med alt hänvisa
till det inflytande som regelmässigt är förknippat med dessa befattningar (s.
260).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har kritik från flera håll riktats mol kommitténs
avgränsning av den förbjudna kretsen. Så vill t. ex. åtskilliga instanser att
också posten som firmatecknare skall ingå i denna. Ingen instans har däremot
föreslagit atl den nu behandlade regeln om vilka befattningshavare som skall
kunna komma i fråga för näringsförbud skall avse andra eller flera
befattningshavare än sådana som avses i kommittéförslaget. RÅ -som hör lill dem
som anser atl firmalecknare bör ingå i den förbjudna krelsen - tillstyrker alt
regeln utformas i enlighel med kommitténs förslag. Även LO liksom Föreningen
Sveriges åklagare tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
instanser, Göta hovrätt och RSV, har berört diskrepansen mellan ä ena sidan den
krets av befattningshavare som skall kunna komma i fråga för förbud och å den
andra den förbjudna kretsen. Enligt hovrätten kan det ifrågasättas om
skillnaden är motiverad. Genom att anpassa bestämmelserna till varandra vinns
enligt hovrätten systematiska fördelar. RSV: s uppfattning ligger i linje med
hovrättens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
befattningar hos en juridisk person är typiskt sett av företagsledande
karaktär. Jag anser liksom kommittén att, när det har förekommit oegentligheter
hos den juridiska personen, näringsförbud bör kunna riktas mot innehavaren av
en sädan befattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening en förtjänst hos kommittéförslaget att man klart kan
urskilja vilka befattningar hos en juridisk person som avses med regleringen.
Samtidigt har jag förståelse för den uppfattning som har uttryckts under
remissbehandlingen atl regleringen blir någol svåröverskådlig om de tvä
befaltningskrelsarna - den som kan meddelas förbud och den som ett förbud avser
- inte helt överensstämmer med varandra. Man kan dock inte bortse från alt
syftena med de båda regelslagen avviker från varandra, vilket gör att en sådan
ordning enligt min mening inte saknar fog. En regel som innebär att en viss
kategori av befattningshavare i princip hålls ansvarig för de oegentligheter
som begås av den juridiska person de är knutna till, bör av rättssäkerhetsskäl
omfatta bara sådana befattningshavare som typiskt sett har den faktiska
ledningen och som lagstiftaren ger vissa befogenheter och förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför alt näringsförbud skall kunna riktas mol den krets av<br>
befattningshavare som avses med kommitténs förslag, dvs. bolagsman i etl<br>
handelsbolag - i fråga om kommanditbolag bör regeln begränsas till kom-<br>
plementären -, styrelseledamot och suppleant för sådan i etl aktiebolag<br>
och en ekonomisk förening saml verkställande och vice verkställande<br>
direktör i ett aktiebolag. Innebörden härav är att, när del hos en juridisk<br>
person av angivet slag har förekommit oegentligheter, del kan prövas om<br>
näringsförbud bör meddelas innehavaren av en sådan befattning. För atl<br>
förbud skall meddelas skall dock befattningshavaren själv kunna lastas för<br>
det grova åsidosättande som är en förutsättning för förbud, och ett sådant<br>
skall också vara påkallat såviti avser just honom.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör understrykas att
även andra befattningshavare hos en juridisk Prop. 1985/86: 126 person än de
som har nämnts nu senast kan komma i fråga för näringsförbud. Jag erinrar om
vad jag lidigare (avsniti 4.3.2) har anfört om att den som faktiskt utövar
ledningen av en näringsverksamhet skall kunna få näringsförbud, liksom den
befattningshavare i ett förelag som ansvarar enligt principerna för s. k.
företagaransvar och som gjort sig skyldig till brott i den befattning som är
förenad med sådant ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inställning jag nu har gett till känna innebär att en samordning av den krets av
befattningshavare hos en juridisk person som kan komma i fråga för
näringsförbud och den förbjudna kretsen då skulle kunna genomföras endast
genom alt den förbjudna krelsen minskas i förhållande till vad kommittén har
föreslagit. Jag återkommer senare lill denna fråga (avsniti 4.4.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu lill några andra aspekter pä frågan mol vem ett näringsförbud skall
kunna riktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Enligt de gällande reglerna om näringsförbud undantas ingen kategori
näringsidkare hell frän tillämpningsområdet för reglerna om näringsförbud,
Däremol särbehandlas vissa kategorier i den meningen atl den verksamhet de
utövar aldrig omfattas av elt förbud, Detla gäller verksamhet som innebär
utövning av grundlagsskyddade rättigheter samtjordbruk och skogsbruk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
personer som är verksamma inom näringar som omfattas av dessa undantag kan ägna
sig åt näringsverksamhet av annal slag. Jag anser därför atl lagstiftningen om
näringsförbud också i fortsättningen bör vara tillämplig på alla kategorier av
näringsidkare. Jag kommer senare att behandla frågan vilken verksamhet som bör
undantas från det område som omfattas av ett förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser vidare, som jag tidigare beröri, att det inte finns skäl atl tillskapa en
särskild möjlighel att meddela näringsförbud för juridiska personer. Jag vill
inte heller föreslå att en person som är närstående lill den som får förbud i
denna sin egenskap också skall drabbas av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns skäl atl även beröra frågan om näringsförbud mot rådgivare. Rådgivare som
bedriver yrkesmässig rådgivning kan redan idag meddelas näringsförbud med stöd
av bestämmelserna i KL, De kommer också att omfattas av lagen om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga är hur näringsförbud förhåller sig till elt sådant förbud<br>
att utöva juridisk eller ekonomisk rådgivningsverksamhet som numera kan<br>
meddelas enligt lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i<br>
vissa fall, m. m. Jag vill här erinra om att chefen för justitiedepartementet i<br>
motiven till nämnda lag uttalade att den omständigheten att någon kan ha<br>
meddelats näringsförbud enligt de nuvarande reglerna i KL inte ulan<br>
vidare medför alt man bör avstå från all la upp frågan om förbud enligt<br>
lagen om kontroll av rådgivare när det finns skäl till del. Departementsche<br>
fen påpekade därvid att de båda förbudsinstituten i flera hänseenden är<br>
olika till sin räckvidd (prop. 1984/85:90 s. 38). Motsvarande gäller förhäl<br>
landet mellan det utvidgade näringsförbud som jag här föreslår och förbud<br>
mot yrkesmässig rådgivning. Sistnämnda förbud är sä lill vida mera be<br>
gränsat än ett näringsförbud som det bara tar sikte på rådgivning, men</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samtidigt mera långtgående
i så måtto all del normall innefattar förbud även mot all medverka i annans
rådgivningsverksamhet. Uppenbarligen kan del dock endasl undanlagsvis finnas
tillräckliga skäl för att låta förbud av båda slagen löpa parallellt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Näringsförbudets innebörd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i det följande att behandla frågan vad det bör innebära att nägon får
näringsförbud. Jag kommer atl föreslå alt den som är underkastad näringsförbud
skall sakna rätt att driva näringsverksamhet (4.4.1), faktiskt utöva ledningen
av en näringsverksamhet m. m. (4.4.2), inneha vissa befattningar hos juridiska
personer och äga aktiemajoriteten i aktiebolag (4.4.3) samt vara anställd
eller ta emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en
närslående till honom eller som han själv tidigare har bedrivit (4.4.4), allt
under den lid dä förbudet gäller (4.4.5). Detla innebär atl han inte har rätl
att la nya sådana uppdrag och att han även är tvungen all avveckla en förbjuden
verksamhei eller befattning m. m. som han redan driver eller innehar (4.4.6).
Jag anser att näringsförbudet i princip skall gälla all verksamhet m. m. av
omnämnt slag men alt dispens skall kunna beviljas (4.4.7). Ell näringsförbud
skall dessutom i vissa fall kunna upphävas (4.4.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.1
Förbud mot att driva näringsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den som är underkastad näringsförbud får inte driva näringsverksamhet.
Etl undanlag bör dock göras för utövningen av grundlagsskyddade rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt (betänkandet s. 251-257).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Föreningen Auktoriserade Revisorer, liksom Svenska
Metallindustriarbetareförbundel, tillstyrker förslaget atl den som meddelas
näringsförbud inte skall få idka näringsverksamhet, Sveriges Domareförbund
lämnar det utan erinran. LRF anser, liksom överåklagaren i Göteborg, att
jordbruk och skogsbruk bör undantas från verkan av näringsförbud. Också
Föreningen Sveriges åklagare uttalar sig i den riktningen (bilaga 6 avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
skälen för mitt förslag: Att den som har näringsförbud inte skall få idka
näringsverksamhet fär anses närmasl självklart. Också sådan näringsverksamhet
som utgörs av jordbruk och skogsbruk bör av principiella skäl omfattas av
förbudel. De problem som delta kan medföra för den som får förbudel kan lösas
genom dispens.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som jag tidigare har anfört bör näringsförbudets väsentligaste syfle vara alt
undanröja en skadehärd. Man skall alltså med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>elt
förbud förhindra alt en person kan fortsätta atl utgöra en skadehärd. Etl
Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbud
kan också vara befogat i ell fall då det skulle framstå som stötande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
en person som har begått allvarliga oegentligheter i näringsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>trots
detta skulle få fortsätta atl ägna sig ät sådan. Del kan även finnas skäl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ingripa med näringsförbud av allmänpreventiva skäl. Etl förbud måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mol
denna bakgrund få en sådan räckvidd att det blir effektivt. Samtidigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>får
det inte ges en så vid utformning att det i onödan försvårar för den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>berörde
atl försörja sig. Del är också av rättssäkerhetsskäl viktigt att den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har näringsförbud kan förutse om etl visst handlande innebär atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbudel
överträds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av näringsförbud enligt regleringen i I99c§ KL är bland annat att vederbörande
inte får driva näringsverksamhet varmed följer bokföringsskyldighet enligt
bokföringslagen (1976:125).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
framstår som närmast självklart att en effekt av ell näringsförbud måste vara
atl vederbörande förbjuds alt driva näring. Detta bör alltså gälla även enligt
den lag som jag nu föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
i KL lill bokföringslagen medför att jordbruk och skogsbruk som drivs av
enskilda inte omfattas av förbudet. För sädan verksamhet gäller i stället
jordbruksbokföringslagen (1979:141), Ett näringsförbud medför alltså ingen
förlust av rätten atl idka dessa näringar. Däremot kan även en jordbrukare i
och för sig meddelas näringsförbud enligt gällande regler, men förbudel kommer
då att avse annan näringsverksamhet än jordbruk och skogsbruk. Frågan är då om
motsvarande undanlag bör göras också nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av gällande ordning uttalade föredragande departementschefen att
del var mest ändamålsenligt att knyta ett näringsförbud lill bokföringslagens
näringsidkarbegrepp. Han menade att det inte framkommit något behov av all
slävja missbruk av näringsfriheten inom jordbruket och skogsbruket och alt
dessa områden därför borde kunna lämnas utanför regleringen (prop. 1979/80:83
s. 35).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår ingen motsvarighet lill undantaget för jordbruk och skogsbruk. Den
konstaterar att jordbrukarna visserligen är en speciell kategori i den meningen
att deras näring är särskill starkt förknippad med deras boende. Denna
omständighet bör dock enligt kommittén inte vara utslagsgivande för bedömningen
av hur lagen'skall utformas. Kommittén framhåller att även andra näringsidkare
i praktiken kan bli tvungna att flytta som en följd av elt näringsförbud. Den
anför också några ytterligare skäl mot att jordbruk och skogsbruk hälls utanför
lagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har LRF uttalat att del på sakliga grunder är rimligt alt
jordbruk och skogsbruk även i fortsättningen undantas från tillämpningsområdet
för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag inte förneka atl näringsförbud i allmänhet torde<br>
framstå som en särskilt ingripande åtgärd mol just jordbrukare. En jord<br>
brukares näringsverksamhet är ofta på olika sätl sammanvävd med hans<br>
familje- och bostadsförhållanden. Om ett näringsförbud riktas mot honom<br>
måste han avveckla verksamhelen, vilket medför atl han kan bli tvungen<br>
att lämna sitt hem. En avveckling av elt jordbruk kan medföra en betydan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
kapitalförstöring, och del kan bl, a, därför bli svårt för jordbrukaren alt
Prop. 1985/86: 126 återuppta sin verksamhet som jordbrukare sedan liden för
förbudet har gått till ända. Om vederbörande har ägnat sig åt enbart jordbruk
eller skogsbruk under sitt yrkesverksamma liv, kan del vara svårt för honom att
få ett annat arbete, och näringsförbudet kan då i praktiken ligga nära elt
yrkesförbud. Mänga gånger deltar också flera familjemedlemmar i jordbruket,
och om en av dem får näringsförbud kan detta påverka försörjningsmöjligheterna
för de övriga. Även en tredje man av annat slag kan komma alt drabbas negativt
av elt näringsförbud, t. ex, en markägare som arrenderat ut mark till en
arrendator som får näringsförbud. Till detta kommer atl jordbruk och skogsbruk
är underkastade särskild skötsellagstiflning som bl, a. ålägger ägaren eller
brukaren att bruka och sköta jordbruks- och skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om problem av detta slag kan tänkas uppkomma särskilt frekvent inom jordbruket,
kan motsvarigheter till dem delvis uppstå på även andra områden, t, ex, då
näringsförbud meddelas den som driver en affär i elt hus som också inrymmer
hans bostad, eller den som tillsammans med sin familj driver en industri.
Likaså lorde man också om vissa andra näringar med rätta kunna göra gällande,
att det inte just inom dem framkommil någol behov av att slävja missbruk av
näringsfriheten genom näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag nu har anföri anserjag liksom kommittén att<br>
principiella skäl talar för att jordbruk och skogsbruk bör behandlas på<br>
samma sätt som andra näringar. Men liksom kommittén tror jag att det blir<br>
myckel ovanligl med näringsförbud för jordbrukare. Jag vill dock inte<br>
utesluta all ell näringsförbud undantagsvis också kan aktualiseras för en<br>
jordbrukare som l.ex. har gjort sig skyldig till systematiska och grova<br>
ekonomiska oegentligheter.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka alt de förhållanden som jäg nyss har nämnt givelvis måsle
beaktas vid en prövning rörande näringsförbud. I viss utsträckning bör hänsyn
av detla slag kunna tas vid prövningen av om näringsförbud är påkallat från
allmän synpunkl. Omständigheterav detla slag måste vidare beaktas dä rätlen i
samband med en prövning öm näringsförbud har att ta ställning till om den som
meddelas förbud skall få dispens för viss verksamhet. Det ligger i sakens
natur - med tanke på syftet med näringsförbud — att dispens för verksamhet inom
jordbruk eller skogsbruk främst bör komma i fråga om de oegentligheter som
motiverar förbudet har förekommit i annan verksamhet än sådan. Jag vill i
sammanhanget tillägga atl de åligganden som följer av den nyssnämnda
skötsellagstiftningen bör beaktas då rätten tar ställning i frågor rörande
avveckling och dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
diskuterar också om en annan kategori av näringsidkare -<br>
s.k. fria yrkesutövare (t.ex. konstnärer, privatpraktiserande läkare och<br>
advokater) - bör undantas från tillämpningsområdet för näringsförbud.<br>
Särskilt för sådana personer som i stort saknar möjlighet att förtjäna sitt<br>
uppehälle genom atl fortsätta med yrket som anställda kan ett näringsför<br>
bud i realiteten fungera som etl förbud mot alt utöva yrket. Jag delar dock<br>
kommitténs uppfattning - som inte heller har mött någon erinran under<br>
remissbehandlingen - att det inte heller här bör göras något undantag. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>får
i stället ankomma på domstolarna alt från fall till fall pröva om elt undantag
i form av dispens är befogat. Särskilt öm elt förbud i realiteten skulle
fungera som elt yrkesförbud kan ett undantag vara motiveral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
verkan av förbud undantas i KL (199 a §) också sådan verksamhet som är skyddad
av grundlag. I lagrummet hänvisas till stadganden i regeringsformen och i
tryckfrihetsförordningen, vilka föreskriver frihet för varje medborgare atl
ulöva vissa grundläggande rättigheter. De rättigheter som här är av inlresse är
främst yltrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten och tryckfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
innebär atl ett näringsförbud aldrig kan medföra alt vederbörande fråntas
rätten atl idka näring som avser utövning av någon av de grundlagsskyddade
rättigheterna. Trots etl näringsförbud har man således rätt atl l.ex. driva ett
tryckeri, skriva och publicera böcker eller artiklar eller anordna
teaterföreställningar, även om verksamheten innebär att man idkar näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ordning förs vidare i mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare, i samband med diskussionen om hur krelsen av personer som skall
kunna få näringsförbud bör se ut, också berört innebörden av begreppet
näringsidkare (avsniti 4,3,1), Gränsdragningsproblem motsvarande dem jag då
berörde kan uppkomma även när man skall avgöra om en person med näringsförbud
har överträtt förbudet. Vad jag tidigare har anfört om begreppei näringsidkare
- som ju står för en sådan person som idkar näringsverksamhet - har
tillämplighet också här. Detsamma gäller frågan vem som skall anses ha idkat
näringsverksamhet då fiera personer har varit verksamma i en rörelse som
bedrivits under enskild firma (avsnitt 4,3,1),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.2 Förbud mot att
faktiskt utöva ledningen av näringsverksamhet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den som är underkastad näringsförbud får inte faktiskt utöva ledningen
av en näringsverksamhet eller av en sädan juridisk person som är
bokföringspliklig, även om den inte driver näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer till sin innebörd med mitt (betänkandet s. 257-264).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ingen har någon erinran mot förslaget (bilaga 6 avsnitt 4),</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Med tanke på näringsförbudets syfte måste förbudet
utformas så, atl del förhindrar vederbörande från alt faktiskt driva
näringsverksamhet. Det bör inte spela någon roll i vilken rättslig form
näringsverksamheten bedrivs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt gällande reglering i I99e§ KL saknar den Prop.
1985/86: 126 som fått näringsförbud, förutom rätt atl driva näringsverksamhet
varmed följer bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen och att vara
ställföreträdare för vissa juridiska personer, också rätt att faktiskt handha
ledningen eller förvaltningen av den juridiska personens angelägenheter.
Däremot är han inte förbjuden all faktiskt utöva ledningen av en rörelse som
drivs under enskild firma, sä länge han inte själv är näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår atl näringsförbud också i fortsättningen skall avse rällen att
faktiskt ulöva ledningen av näringsverksamhet. Enligt kommittén bör detta
gälla även i fräga om sådan näringsverksamhet som drivs under enskild firma.
Det saknas enligt kommittén skäl att i detta avseende göra en åtskillnad mellan
olika företagsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har Stockholms och Göteborgs kommuner anfört att del bör
klargöras om förbudet alt faktiskt utöva ledningen av näringsverksamhet även
skall gälla sådan kommunal affärsverksamhet som bedrivs i förvaltningsform.
Kommittén har inte berört denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att den princip som gäller idag bör gälla också i fortsättningen. Den som
är underkastad näringsförbud bör alltså inte ha rätl alt faktiskt utöva
ledningen av en näringsverksamhet och inte heller av en sådan juridisk person
som är bokföringspliklig, även om den inte driver näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har nämnt tidigare (avsnitt 4,3,1) bör inte företagsformen vara avgörande
för om näringsförbud skall kunna komma i fråga. Motsvarande bör gälla i nu
förevarande avseende. Ett näringsförbud skall alltså även innebära förbud mot
alt faktiskt utöva ledningen av en rörelse som drivs under enskild firma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är underkastad näringsförbud är redan idag förbjuden att faktiskt leda en
statlig eller kommunal näringsverksamhet som drivs i bolagsform.
Näringsförbudets bakgrund och syfte talar för att denna princip bör gälla
oavsett i vilken juridisk form statlig eller kommunal näringsverksamhet
bedrivs. Det kan visserligen hävdas att behovet att vidga näringsförbudets
innebörd i detta hänseende är litet med tanke på den demokratiska kontroll som
kan utövas av medborgarna. Principiella skäl talar dock enligt min mening för
att ett näringsförbud bör innebära hinder för vederbörande atl också faktiskt
leda näringsverksamhet som drivs av stat eller kommun i annan form än genom
bolag. Jag vill även erinra om all privat och offentlig näringsverksamhet
behandlas lika i sädan konsumenträttslig eller annan civilrätlslig
lagstiftning som innehåller särskilda regler för näringsverksamhet (se t, ex,
prop, 1979/80: 119 s, 187, prop, 1983/84:92 s, llf och prop. 1984/85: llOs.
141),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om innebörden av alt någon faktiskt utövar ledningen av en
näringsverksamhet kan jag hänvisa till vad jag tidigare har anfört härom
(avsnUt 4,3,2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.3 Förbud mot att
inneha vissa befattningar hos juridiska personer och aktiemajoriteten i
aktiebolag</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den som är underkastad näringsförbud får inte inneha vissa
befattningar som ställföreträdare för juridiska personer. Han fär således inte
vara bolagsman i elt vanligt handelsbolag eller komplementär i ett
kommanditbolag. Han får inte heller vara styrelseledamot eller suppleant för
styrelseledamot i elt aktiebolag, ett handelsbolag (inkl. kommanditbolag)
eller en ekonomisk förening, eller i en sådan ideell förening eller stiftelse
som driver näringsverksamhet. Vidare fär han inte vara verkställande eller
vice verkställande direktör i ett aktiebolag. Han får inte heller i annan
egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som har nämnts.
Slutligen får han inte äga sä många aktier i ett aktiebolag att hans andel av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommittén föreslår dock inte någon
regel om att den som har fått näringsförbud skall sakna rätt att vara
ställföreträdare i annan egenskap än bolagsman, styrelseledamot eller
suppleani för sådan eller verkställande eller vice verkställande direktör. Den
föreslår heller ingen regel om förbud mot aktieinnehav av viss omfattning
(betänkandet s, 260 f och 408 f).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ingen instans har nägon erinran mot alt den som har näringsförbud skall vara
förbjuden alt inneha sädana befattningar som kommittén anger. Flera
remissinstanser anser dock att också ställningen som firmatecknare bör vara
förbjuden. Det gör RÅ, överåklagaren i Göteborg, länsåklagaren i Stockholms
län och Gotlands län, Stockholms tingsrätt, länsstyrelsen i Stockholms län,
RSV, Palenl- och registerings verket, kronofogdemyndigheten i Malmö, Föreningen
Sveriges åklagare och Sveriges Ackordscentral, RSV anser att även innehav av
aktiemajoriteten i elt aktiebolag bör vara förbjudet (bilaga 6 avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: För atl syftet med näringsförbudet skall uppnås
bör förbudet avse sädana funktioner hos en juridisk person som till sin
karaktär är företagsledande eller som innebär att innehavaren utåt företräder
den juridiska personen. Detsamma gäller ett mera omfattande ägande i ett
aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt gällande regler i 199c§ KL fär den som meddelats
näringsförbud inte vara ställföreträdare för ett aktiebolag, ett handelsbolag
eller en ekonomisk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som
driver näringsverksamhet varmed följer bokföringsskyldighet enligt
bokföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att denna ordning i huvudsak bibehålls. Remissinstanserna har inte
haft nägon erinran mot principen som sädan. Däremot</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
det delade meningar om vilka befattningar som skall ingå i den Prop,
1985/86: 126 förbjudna krelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag anser atl liksom idag vissa poster som ställföreträdare för juridiska
personer bör vara förbjudna för en person med näringsförbud. Detta bör gälla
även om posten i del enskilda fallet inte medför atl vederbörande faktiskt
utövar ledningen av företaget. En verkställande direktör i etl aktiebolag har
ell sådanl ansvar och sådana möjligheter att påverka skeendet i bolaget alt det
vid en prövning av om del skett en överträdelse av ett näringsförbud inte skall
vara nödvändigt all föra särskild bevisning om vilken faktisk ställning han har
haft i det enskilda fallet. Detsamma gäller styrelseledamöter i aktiebolag.
Liksom i andra sammanhang bör suppleani jämställas med ordinarie
styrelseledamot och vice VD med VD, Förbudet bör vidare gälla även befattningen
som bolagsman i vanliga handelsbolag och komplementär i kommanditbolag. Den som
har meddelats näringsförbud skall alltså vara skyldig att avveckla alla
uppdrag som sagts nu och förbjuden att ta några nya under den tid då
näringsförbudet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
mol atl vara styrelseledamot eller suppleant bör också, liksom idag, gälla i
ekonomisk förening och handelsbolag samt i sådan ideell förening eller
stiftelse som driver näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att de sistnämnda befattningarna inte hör till dem mol vilkas
innehavare näringsförbud skall kunna riktas pä den grunden att de utan vidare
anses ha en företagsledande funktion (avsnitt 4,3.3). Bakgrunden var att de
inte är underkastade lagstadgade förpliktelser. När det gäller att bestämma
vilka befattningar som skall vara förbjudna för den som har fått näringsförbud
gör sig dock inte rättssäkerhetsskäl av samma slag gällande som vid
utformningen av den tidigare behandlade regeln. Framför allt med hänsyn till
det inflytande som ändå i regel är förenat med de nämnda posterna, anserjag alt
del är motiverat all en person med näringsförbud förbjuds alt inneha också
dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande bestämmelser är det också förbjudet för den som har näringsförbud att
varajirmatecknare (prop, 1979/80:83 s, 57), Kommittén framhåller alt ett sådanl
förbud givelvis många gånger är motiverat, eftersom firmatecknaren ofta har
ell sådant inflytande i företaget som inte bör vara tillåtet. Förbudet tjänar
också till att underlätta bevisföringen i vissa fall. Emellertid innebär delta
förbud enligt kommittén att näringsförbudet utsträcks onödigt långt. Kommittén
avvisar därför tanken atl låta firmalecknare ingå i den förbjudna kretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig till den kritik av kommitléns förslag i denna<br>
del som kommit lill uttryck under remissbehandlingen. Rätten atl teckna<br>
firma innebär atl vederbörande har behörighet att företräda bolaget såväl<br>
vid skriftliga rättshandlingar som i andra fall, t. ex, vid muntliga avtal, och<br>
därmed också möjlighel att disponera rörelsens medel. Inte sällan måste<br>
denna behörighet anses ge firmatecknaren en faktisk möjlighel alt leda<br>
företaget. Del förhållandel atl en person har anförtrotts rätten atl företräda<br>
företaget utåt och att disponera rörelsens medel torde dessutom många<br>
gånger kunna tas som tecken på att han också har ett inte oväsentligt<br>
inflytande på företagets verksamhet i övrigt. Det måste därför normalt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anses
olämpligt atl en person med näringsförbud kan fortsätta att vara Prop. 1985/86:
126 firmalecknare i det företag där han har gjort sig skyldig till
oegentiigheter eller fungera som sådan i ell annal företag. Till detta kommer
alt man genom alt göra undantag för firmatecknare enligt min mening skapar en
möjlighel lill kringgående av ett näringsförbud. Jag anser därför atl även
ställningen som firmatecknare bör vara förbjuden för den som är underkastad
näringsförbud, I de med all sannolikhet sällsynta fall då en person med
näringsförbud har ett beaklansvärt behov av att vara firmatecknare i en
rörelse, bör frågan kunna lösas genomidispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av nu gällande bestämmelser om näringsförbud tog dåvarande chefen
för jusliliedepartemenlel även upp frågan om etl näringsförbud också skulle
innebära elt automatiskt förbud för vederbörande att inneha aktier o.d.
Departementschefen avvisade dock denna tanke. Som grund för sin inställning
anförde han alt om en ekonomisk intressegemenskap av sådanl slag föreligger
när förbud meddelas skulle en avveckling av gemenskapen bli nödvändig. Också
under förbudsliden skulle en avveckling kunna komma att aktualiseras inte bara
när personen i fråga genom eget handlande har kommit i en sådan ställning all
del uppstått en otUIåten intressegemenskap, utan också när så inte är fallet,
t, ex, om aktier har tillfallit honom genom arv. En reglering av antytt slag
skulle framför alll i del senare fallel kunna uppfattas som opåkallad. Vidare
skulle en skyldighel alt avveckla den ekonomiska gemenskapen kräva komplicerade
regler för hur avvecklingen skall ske. Möjligheterna atl kontrollera
efterlevnaden av ett sådanl förbud torde enligt departementschefen - även om
tillgängliga registersystem utvecklas ytteriigare - vara begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
tillfogade dock atl den som har ett dominerande ägarinflylande i ett
fåmansbolag i många fall även måste antas faktiskt handha ledningen och
förvaltningen av företagets angelägenheter, I bolag med sådana ägarförhållanden
är det naluriigl atl bolagsstämman ofta är en formalitet. Beslutsprocessen
torde i många fall likna den som förekommer i elt enmansförelag som inte drivs
i form av aktiebolag. Det sagda innebär all ägaren av etl enmansbolag normalt
måste sälja aktierna för atl inte bryta ett näringsförbud (prop. 1979/80:83 s.
36; jfr SOU 1979: 13 s. 79).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår inte någon ändring i den ordning som gäller nu. Enligt kommittén bör i
stället den som äger aktier eller andelar liksom hittills bedömas enligt regeln
om förbud mol alt faktiskt ulöva ledningen av en näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ell fåtal remissinstanser har berört den fråga jag nu behandlar. Föreningen
Sveriges åklagare ansluter sig till kommitténs förslag, medan RSV anser att den
som är underkastad näringsförbud inte skall ha rätt att äga aktiemajoriteten i
ett aktiebolag. På den senare linjen går också kronofogdemyndigheten i Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anfördes i det tidigare lagstiftningsärendet kan en ordning som<br>
innebär atl en aktieägare på grund av näringsförbud tvingas avveckla<br>
aktieinnehavet skapa svårigheter för honom. Den kan också i vissa faU<br>
framstå som opåkallad. Enligt min mening kan detta emellertid inte undan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skymma det förhållandet
atl ett dominerande ägarinflylande i elt bolag Prop. 1985/86: 126 också ger
möjlighet lill styrning av bolagets verksamhet. Denna kan komma lill stånd
indirekt genom möjligheten alt via bolagsstämman påverka valet av styrelse och
via styrelsen valet av verkställande direktör. Den kan också ta sig mera
direkta uttryck i form av direktiv till bolagsledningen i frågor som gäller
bolagels verksamhet. Jag anser med hänsyn lill vad jag har anfört nu atl det
ter sig naturligt att vid utformningen av en lag om näringsförbud betrakta ett
dominerande ägarinflylande i etl aktiebolag som ett faktiskt innehav av
ledningen av företagel. Milt synsätt ligger i linje med vad dåvarande chefen
för justitiedepartementet anförde i samband med tillkomsten av nu gällande
regler om näringsförbud om hur man bör se på ett dominerande ägarinflylande i
ett fåmansbolag. All praktiska svårigheter kan uppslå i samband med
avvecklingen av ett aktieinnehav eller delar av ett sådant bör inte medföra att
man bortser frän sakförhållandet. Som har framgått i det föregående förutsätter
för övrigt redan nu gällande ordning i KL all en avvecklingssituation kan
uppslå. I de fall då del ter sig opåkallat att förhindra atl en person med
näringsförbud innehar en aktiepost som ger honom ell dominerande inflytande i
elt bolag bör frågan, liksom då undantag från näringsförbud eljest är befogat,
kunna lösas genom dispens (avsnitt 4.4.7). Mot bakgrund av vad jag nu har
anfört anser jag således att ett aktieinnehav som ger etl dominerande
inflytande i ett aktiebolag bör vara förbjudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av när någon skall anses ha ett dominerande inflytande i etl aktiebolag kan
variera med bolagets storiek. Medan ett sådant inflytande i ett fåmansbolag
ofta kan sägas föreligga vid elt röstetal om 50%, kan del i elt slorl
aktiebolag med mycket spritt ägande föreligga redan vid etl lägre röstetal. Med
tanke på de svåra gränsdragningsproblem som annars kan uppslå, har jag dock
stannat för att anse att förbudet att äga aktier skall avse elt aktieinnehav
som representerar mer än hälften av del samlade röstetalet för samtliga aktier
i elt aktiebolag. Jag är medveten om alt ett sådant förbud kan komma att
kringgås genom bulvankonstruktioner av olika slag. Om detta sker och den som är
underkastad näringsförbud alltså har gjort en skenöverlåtelse men i praktiken
behållit det inflytande som en aklierhajorilel ger honom, kan det föreligga en
situation då han har brutit mot förbudet alt faktiskt utöva ledningen av en
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang ocksä la upp frågan huruvida ett näringsförbud även
bör hindra ett större andelsinnehav i en ekonomisk förening. Enligt min mening
är det befogat att bedöma etl sådant andelsinnehav på etl annat sätt än innehav
av en större aktiepost. Jag vill här framför alll erinra om att antalet
medlemmar i en ekonomisk förening måste vara minst fem (i vissa undantagsfall
tre) och att möjligheten till utdelning av överskott i förhållande till
medlemmarnas kapitalinsatser är begränsade. Till detta kommer att varje medlem
har en röst. om inte någol annat har bestämts i stadgarna. De föreningar som
tillämpar principen en medlem -en röst uppnår vissa fördelar vid
inkomstbeskattningen. Jag vill också framhålla att en ekonomisk förening inte
utan särskilda skäl får vägra någon inträde i föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har sagt innebär sammantagel att den enskilde föreningsmed-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lemmen
har starkt begränsade möjligheter att genom ett dominerande ägarinflygande
styra en ekonomisk förening och tillgodogöra sig resultatet av dess verksamhet.
Jag anser därför alt det saknas tillräckliga skäl att låta ett näringsförbud
utgöra hinder möt innehav av större andelsposter i ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill avslutningsvis
erinra om att några remissinstanser har framfört att de befattningar vilkas
innehavare skall kunna meddelas förbud bör vara identiska med de befattningar
som bör vara förbjudna (jfr avsniti 4,3,3), Jag framhöll med anledning av mitt
ställningstagande i frågan om avgränsningen av den förstnämnda kategorin att
en sådan identitet bara kunde komma till stånd om den krets av befattningar som
jag nu har behandlat får ett mindre omfång än kommittén har föreslagit. Det
resonemang jag nu senasi har fört har dock inte lett fram till en sädan
lösning. Det får alltså godtas att de båda befatlningskretsarna blir delvis
olika.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.4
Förbud mot att arbeta hos närstående och i den tidigare rörelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den som är underkastad näringsförbud fär inte vara anställd eller ta
emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående
till honom eller där en närstående har en sådan ställning att han, om del
förekommer oegentligheter i näringsverksamheten, själv kan meddelas
näringsförbud. Som närstående anses make, sambo, förälder, barn och syskon
saml den som är besvågrad i rätl upp- eller nedstigande led eller så atl den
ene är gift med den andres syskon. Den som är underkastad näringsförbud får
inte heller vara verksam i den rörelse där han har gjort sig skyldig till de
åsidosältanden av sina åligganden som legat till grund för förbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Överensstämmer såvitt gäller närstäendeförbudet i huvudsak med mitt. Kommittén
föreslår dock inte att anställningsförbudet skall gälla i svågerförhållanden.
Kommittén föreslår vidare inte att förbudet skall gälla rätten atl vara
verksam i den tidigare rörelsen (betänkandet s, 270-277 och 411-413),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
flesta som har yttrat sig i frågan tillstyrker kommitténs förslag, flera dock
med förbehållet atl den förbjudna kretsen bör göras vidare, RÅ anför att
förslaget att utvidga näringsförbudsreglerna till att avse anställning eller
uppdrag hos närstående frän åklagarsynpunkt torde vara det mest betydelsefulla
i hela lagförslaget (bilaga 6 avsnitt 4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Den som har fäll näringsförbud kan försöka kringgå
förbudet framför alll genom att ta anställning eller återkommande uppdrag hos
en närstående eller hos den som har övertagit den rörelse som han själv
tidigare har drivit. För att förhindra kringgåenden av näringsförbud bör
därför sådana anställnings- och uppdragsförhållanden förbjudas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommittén konstaterar atl det ofta här funnits Prop. 1985/86:
126 anledning att misstänka att meddelade näringsförbud har överträtts. Åtal
har dock på grund av bevissvårigheterna väckis i bara mycket få fall. Av
särskild betydelse är enligt kommittén de fall där den person som har fått
näringsförbud är verksam i en rörelse som - enligt vad som uppges - leds av en
närslående, t. ex, make, sambo eller barn. De undersökningar kommittén har
gjort visar att del är mycket vanligt att den som har meddelals näringsförbud
tar anställning hos en närstående. Särskilt vanligt är det att en man med
näringsförbud anställs av sin hustru i en verksamhet som i mycket liknar den
gamla. Man kan inte undgå misstanken, anför kommittén, att
anställningsförhållandet i ett sådant fall ofta aren skenkonstruktion och att
mannen, liksom tidigare, leder verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
framhåller atl en effektivare tillsyn kan vara ett sätt att komma till rätta
med problemen, Elt annat sätl är att införa regler som försvårar eller
förhindrar överträdelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att båda metoderna bör användas. Det är enligt kommittén inte
realistiskt atl räkna med att en bättre tillsyn är tillräcklig för alt lösa
problemen. Den föreslår därför att en person som har fått näringsförbud inte
skall få vara anställd i ett företag som drivs eller leds av make, sambo, barn,
förälder eller syskon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
remissinstanserna anför RÅ atl den angivna kretsen av närstående synes ha
avgränsats på ett lämpligt sätt. Andra instanser som uttalar sig i linje med
denna uppfattning är konsumentverket, Göteborgs tingsrätt, länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län. TCO, SACO/SR, Svenska Me-lallindustriarbelareförbundel
och Föreningen Sveriges åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utvidgning av kretsen önskar bl.a. RSV, länsåklagaren i Malmöhus län,
länsstyrelsen i Jönköpings län, Stockholms kommun samt Föreningen Sveriges
kronofogdar. Remissinstansernas förslag avviker från varandra, men sammantaget
föreslås atl kretsen också skall omfatta tidigare make, den som är i rätt upp-
eller nedstigande släktskap eller svägerlag, vänner eller personer som eljest
står vederbörande personligen nära. vissa personer med vilka vederbörande har
en ekonomisk intressegemenskap, fosterbarn, styvbarn, styvsyskon,
sammanboendes barn samt den person som har övertagit näringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Revisorsamfundet anser all den förbjudna kretsen bör avgränsas genom en
individuell bedömning i varje enskilt fall. Vissa organisationer inom
näringslivet har ingen erinran mot den föreslagna regeln, dock med förbehållet
alt man bör göra det möjligt för en person med näringsförbud alt i underordnad
befattning förtjäna silt levebröd hos närstående. Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen, som har en syn i linje med den sistnämnda, anser
all det direkt av bestämmelsen bör framgå vilka befattningar i en närståendes
verksamhet som inte fär innehas av den som har meddelats näringsförbud. LRF,
slutligen, hyser tveksamhet inför den föreslagna regeln och anser atl man
mäste respektera rådande arbetsgemenskap inom jord-och skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning att man i syfte att effektivisera syste<br>
met med näringsförbud bör införa bestämmelser som minskar möjligheter<br>
na för en person som fält näringsförbud alt överträda eller kringgå förbu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det. Reglerna bör ta sikte
pä de fall där den som har näringsförbud är Prop. 1985/86: 126 verksam
tillsammans med en närstående. Även i andra fall kan dock betydande
bevisproblem förekomma. Problemet med bulvaner tilldrar sig här särskilt
intresse. Bulvanerna kan givetvis vara andra än närstående. Särskild anledning
till misstanke om överträdelse kan man ha när den som har meddelats
näringsförbud fortsätter att vara verksam i samma rörelse som tidigare men i en
underordnad position. Reglerna om anställningsförbud bör därför ta sikte på
även denna situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår mot denna bakgrund en lösning som innebär att den som har fått
näringsförbud inte skall ha rätt att vara verksam i ett företag som drivs av en
närstående eller där en närstående har en sådan ställning att han, om det
förekommer oegentligheter i företaget, själv kan meddelas näringsförbud. Han
bör vidare vara förbjuden atl vara verksam i det eller de företag där han har
gjort sig skyldig till de åsidosältanden av åligganden som har legat till grund
för förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att närstäendeförbudet skall fylla sitl syfte bör det innebära all den<br>
som har fåll förbud i princip är förhindrad till varje slag av mera permanent<br>
inblandning i en närståendes företag. Han bör således inte få vara anställd i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företagel.
Han bör inte heller få tjänstgöra som konsult för företaget eller ta emot
återkommande uppdrag av något annal slag. Den som har meddelats näringsförbud
bör vidare på motsvarande sätt vara förhindrad att vara verksam i det eller de
företag där han har gjort sig skyldig till de åsidosältanden som legat till
grund för näringsförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
regel av det slag som nu är i fråga går längre än att bara gälla näringsförbud
i egentlig mening, dvs. avse rätten att driva näringsverksam-hel. Den innebär
att också anställningar i befattningar som inte innebär att vederbörande utövar
ledningen av en näringsverksamhet blir förbjudna. Jag anser den ändå motiverad
med hänsyn till de starka misstankar som yppats om alt det är just genom
anställningar av nu berört slag som meddelade näringsförbud främst kringgås. De
överträdelser som sker blir sällan beivrade på grund av bevissvårigheternä,
något som kan undergräva respekten för näringsförbudet som instrument mot
ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
närståendeförbud av del slag som jag nu föreslår kan dock i vissa fall tänkas
vara onödigt vittgående. Det får ankomma på domstolen att vid en
dispensprövning överväga vilka undantag som kan vara befogade med hänsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet, bl, a, i syfte att förhindra att ett
näringsförbud i praktiken kommer att fungera som ett yrkesförbud. Jag
återkommer längre fram till hur en dispensregel bör utformas (avsnitt 4,4,7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att kretsen av närslående begränsas till att avse<br>
make, sambo, barn, föräldrar och syskon. Som jag tidigare har anfört har<br>
flera remissinstanser föreslagit en vidare krets än så. Vissa av de föreslag<br>
na kriterierna för närstående - t, ex, alt någon slår vederbörande personli<br>
gen nära - förutsätter en i viss mån skönsmässig bedömning som inte kan<br>
göras på förhand. De bör av detta skäl enligt min mening inte tas med i en<br>
straffsanklionerad bestämmelse. Denna synpunkt gör sig däremot inte<br>
gällande i fråga om de olika former av svågerlag som förekommer som<br>
närsläendekriterium i KL, Jag anser därför att svågerlag bör tas med som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kriterium på närslående
även i detta sammanhang, 1 fråga om vissa andra släktskapsförhållanden som
föreslagits vid remissbehandlingen - såsom f d, make och slyvsyskon - gäller
alt de inte utgör kriterium på närstående enligt 29 a § KL. Jag finner inte
anledning att då ta med dem i detla sammanhang.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.5
Förbudstidens längd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Näringsförbud skall meddelas för viss tid, lägst tre och högst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt (betänkandet s. 311-318).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Bara ett fåtal instanser har yttrat sig i frågan, Malmö kommun, överåklagaren i
Göteborg och kronofogdemyndigheten i Malmö tillstyrker förslaget. LO lämnar det
utan erinran. RÅ, länsstyrelsen i Malmöhus län. Föreningen Sveriges åklagare
och Föreningen Sveriges kronofogdar tillstyrker förslaget om minimitid (bilaga
6 avsniti 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
skälen för mitt förslag: Näringsförbudet skall ä ena sidan vara under
tillräckligt lång tid för att få avsedd effekt. Å andra sidan bör del inte
gälla alltför länge ulan atl vederbörande får en ny möjlighel att driva
näringsverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Näringsförbud kan idag meddelas för en tid av längst fem år
(199b § KL). Någon minsta tid för förbud finns inte, utan etl förbud kan i
princip göras hur kort som helst. Kommittén konstaterar att i praxis
maximitiden fem år beslämts i inemot hälften av fallen. Endast i myckel få fall
har liden varit kortare än tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär att maximitiden även i fortsättningen skall vara fem är. Ingen
remissinstans har invänt mot detta. Kommittén föreslår ocksä en minimitid för
förbud om tre år. De instanser som yttrat sig i frågan har tillstyrkt
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Själv vill jag
inledningsvis framhålla att förbudstidens längd i del enskilda fallet givelvis
bör fastställas under hänsynstagande till samtliga relevanta omständigheter.
Det bör då beaktas dels att samhället har ett intresse av att näringsförbudet
inte framstår som ett slag i luften, dels att näringsidkaren har ett intresse
av att få en ny möjlighet atl driva näring utan att behöva vänta alltför länge.
Den som har visat en klar ovilja att bättra sig bör få elt relativt långvarigt
förbud. Fem är måste dock anses vara en tillräcklig lid. Jag anser därför att
den nuvarande maximiiiden om fem år skall behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett lillfälligt förbud har föregått domen bör, såsom fallet är idag (prop, 1979/80:83
s, 57), liden för det förbudet räknas in i den sammanlagda förbudsliden, som
alltså inte får översliga fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har anfört bör näringsförbud tillgripas bara i allvariiga fall.
När förutsättningarna för förbud är uppfyllda, är omständigheterna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådana
att ett mycket kortvarigt förbud normalt bör framstå som otillräckligt. Jag
har övervägt alt föreslå att förbud alltid skall gälla för fem år. Man kan dock
inte komma ifrån alt det kan finnas en sä avsevärd spännvidd mellan del allvarligaste
och det minst allvarliga av de fall där näringsförbud bör meddelas, atl det
framstår som önskvärt att kunna göra skillnad mellan dessa. Jag anser mot den
bakgrunden att även en minimUid, som dock inte är alltför kortvarig, bör
införas för elt förbud. Den minsta tiden för näringsförbud bör lämpligen vara
tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
behandlar ocksä frågan huruvida den tid under vilken näringsidkaren avtjänar
fängelsestraff skall räknas in i förbudstiden. Jag delar kommitténs uppfattning
att detta bör vara fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett näringsförbud aktualiseras samtidigt som näringsidkaren lagfors för brott i
näringsverksamhet, kan domstolen vid bestämningen av påföljden i brottmålet i
viss mån beakta den olägenhet som näringsförbudet innebär. Det bör dock inte
ske nägon schablonmässig nedsättning av straffet, utan näringsförbudet fär
beaktas alll efler omständigheterna i det enskilda fallet. Min uppfattning
ligger här i linje med vad högsta domstolen har anfört i domen NJA 1983 s. 163.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser däremot inte att straffet skall påverka bedömningen av frågan huruvida
näringsförbud alls bör meddelas eller under hur lång tid förbudet skall gälla.
Det är enligt min mening i stället naturligt atl gärningar som leder lill elt
långvarigt fängelsestraff också medför ett långvarigt näringsförbud. Det bör i
delta sammanhang anmärkas atl ett näringsförbud kan fylla en betydelsefull
funktion även under sådan tid då näringsidkaren avtjänar ett fängelsestraff i
anstalt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.6 Avveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: När domstolen meddelar näringsförbud skall den ta ställning lill om
den som avses med förbudet behöver tid för att avveckla sådan verksamhet m. m,
som är förbjuden för honom. Om delta är fallet kan domstolen förordna att
beslutet om näringsförbud inte skall börja gälla genast utan först efter en
begränsad avvecklingstid. Avvecklingen skall ombesörjas av näringsidkaren
själv. Ett beslut om rätt till avveckling får förenas med föreskrifter om bl,
a, vilka åtgärder som får vidtas eller som skall vara förbjudna under avvecklingstiden.
Avvecklingstiden bör i vissa fall kunna föriängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Också kommittén föreslår en regel om avveckling. Kommittéförslaget
avviker dock delvis från mitt. Enligt kommittéförslaget skall näringsidkaren
alltid ha tvä veckor pä sig att avveckla sin verksamhet, räknat från det att
förbudet börjar gälla, om inte domstolen bestämt något annat. Kommitténs två
experter föreslär dock en bestämmelse som i huvudsak motsvarar min. - Enligt
kommittén skall avvecklingstiden inte kunna förlängas (betänkandet s. 294-311,
413-419 och 447-453),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Av de instanser som har ytlral sig i avvecklingsfrågan Prop. 1985/86: 126
lämnar två, Malmö kommun och Föreningen Sveriges åklagare, kommitténs förslag
utan erinran. MD, Göta hovrätt, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
kronofogdemyndigheten i Falun, LRF och Föreningen Auktoriserade revisorer går
däremot på experternas linje. RÅ uttalar att förslaget atl tillåta en kortare
avvecklingstid synes välgrundat men förordar vid tillfälligt näringsförbud en
lösning av det slag som experterna föreslår. LO anser att avvecklingstiden bör
vara kort och framhåller att detta vid tillämpningen av övrig lagstiftning kan
medföra problem som borde ha belysts, t.ex. förhållandet mellan näringsförbud
och arbetsrättslig lagstiftning. Enligt LO måste dessa frågor utredas innan
elt förslag läggs om näringsförbud. Sä bör exempelvis anställningsskyddslagens
regler om saklig grund för uppsägning vid ett näringsförbud belysas, Uksom
vilken möjlighet arbetstagarna har alt få uppsägningslön efler avvecklingstiden
av en näringsidkare som har fåll näringsförbud (bilaga 6 avsniti 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: För all genomföra en avveckling kan näringsidkaren
ibland vara tvungen att vidla sådana åtgärder som på grund av näringsförbudet
är förbjudna för honom. Om så är fallet skall rällen ge honom tillstånd all
vidla åtgärderna, om det kan anses lämpligt med beaktande av näringsförbudets
orsaker och syften. För att avvecklingsmöjligheten inte skall missbrukas bör
rätten ha möjlighet att i domen särskilt ange vilka åtgärder avvecklingen får
avse eller inte avse. Om rätten inte gör detta bör under avvecklingstiden i
princip vilka normala affärstransaktioner som helst få vidtas. För alt bl. a.
underiätta kontrollen av atl en avveckling verkligen genomförs bör rätten l.ex.
kunna föreskriva alt den som får avveckla håller kontakt med
tillsynsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag har tidigare redovisat min syn på vad som bör vara
näringsförbudets verkan. Jag påminner alltså om att den som har fått
näringsförbud inte skall ha rätt att idka näringsverksamhet, inneha vissa
befattningar hos juridiska personer, vara bolagsman i handelsbolag eller äga
aktier som ger honom en majoritet av rösterna i aktiebolag, eller på annal sätt
faktiskt ulöva ledningen av näringsverksamhet. Han får heller inte vara
anställd eller la emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs
av en närstående eller i vilken en närstående har en sådan ställning atl denne,
om det förekom oegentligheter i näringsverksamheten, skulle kunna komma i
fråga för näringsförbud. Vidare är han förbjuden att vara verksam i den rörelse
där han åsidosatt sina åligganden. Han får alltså inte längre sätta igång en
rörelse eller ta en befattning av det slag som förbudet tar sikte på, osv. Men
förbudet innebär också, att han är skyldig att avveckla en sådan verksamhet som
han redan driver när förbudet meddelas eller en sädan befattning eller ett
sådanl aktieinnehav som han har då. Avvecklar han inte sina förbjudna
engagemang, gör han sig skyldig till överträdelse av näringsförbudet och skall
straffas för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Idag
gäller enligt 199c§ tredje slyckel KL att domstolen, när den med<br>
delar näringsförbud, får fastställa en senare dag från vilken förbudet skall<br>
gälla. Syftet med bestämmelsen är enligt förarbetena alt ge näringsidkaren</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bl.a, en lid för
avveckling av uppdrag som han redan har när förbudel Prop. 1985/86: 126
meddelas. Av motiven framgår också alt ett beslut om näringsförbud bör kunna
utformas så att det träder i kraft omedelbart sedan det vunnil laga kraft, med
den reservationen att åtgärder för avveckling av särskild angiven verksamhet
får vidtas intUI en viss senare dag (prop. 1979/80:83 s. 58). Det bör tilläggas
att det inte finns någon möjlighet att genomföra avvecklingen tvångsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén lorde det i realiteten alltid krävas en viss tid för avveckling i de
fall dä näringsidkaren har en verksamhet som pågår. De anställda måsle kunna
ges direktiv och vissa kontakter måste kunna las med avtalskontrahenter,
borgenärer och andra. Ges inte möjlighet till en ordnad avveckling, torde
risken vara stor för att näringsidkaren bara vidtar några snabba skenålgärder
som i verkligheten inte alls innebär alt han avbryter sin inblandning i
verksamheten, anför kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
diskuterar om det skall krävas elt särskill dispensbeslui för atl
näringsidkaren skall ha rätl att avveckla pågående verksamhei, eller om han
automatiskt skall ha sådan rätt. För det senare talar enligt kommittén atl, om
vederbörande har att frånträda en viss befattning, man i praktiken måste godta
att han trots förbudet har kvar denna under viss kortare tid. Om han i stället
har atl göra sig av med en näringsverksamhet som han driver, torde det så gott
som undantagslöst finnas vissa åtgärder som är akut påkaUade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
dispens erfordras för avvecklingsåtgärder kan detla också enligt kommittén få
olyckliga konsekvenser i etl sådant fall då frågan om dispens inte aktualiseras
i målel. Om dispens inte meddelas i ett enskilt fall, gör sig vederbörande
skyldig till överträdelse, även om de ålgärder han vidtar är av uppenbart
övergående karaktär och bara syftar lill alt avveckla verksamheten. Kommitténs
slutsats blir därför att ett näringsförbud inte bör innebära något hinder för
näringsidkaren att avveckla sin verksamhet och att rätten att avveckla inte bör
förutsätta dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
tar också upp frågan i vad mån näringsidkarens rätt under avvecklingstiden bör
begränsas till alt avse endast avveckling, eller om han skall få fortsätta med
verksamheten som vanligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
senare tanken har sin bakgrund i att det kan vara svårt att avgöra om en viss
ålgärd är ett led i avvecklingen eller inte. Nackdelen med att tillåta att
verksamheten drivs som vanligt är enligt kommittén att näringsförbudet i
praktiken då får en mycket begränsad verkan under avvecklings-liden. Vidare
försvinner meningen med alt meddela tillfälligt förbud nästan hell. Del är då
också svårare att få kontroll över avvecklingen och av atl näringsidkaren alls
avvecklar sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lösning kommittén därför föreslår är att endast avvecklingsåtgärder bör få
vidtas under avvecklingstiden. Med tanke på att det kan vara svårt att dra en
bestämd gräns mellan avvecklingsålgärder och åtgärder av annat slag, anser
kommittén dock att gränsdragningen vid en prövning av om näringsidkaren har
gjort sig skyldig till en överträdelse av ett näringsförbud i tveksamma fall
måste ske till näringsidkarens förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare fräga som kommittén behandlar är om det skall fastställas<br>
en bestämd lid för avvecklingen eller om denna skall fä pågå till dess atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den är avslutad. Om det
inte fastställs en fast tid finns risken, anför Prop. 1985/86: 126 kommittén,
att näringsidkaren försöker dra ut på tiden. Även från rättssäkerhetssynpunkt
är det lill fördel om det finns en bestämd tid som näringsidkaren har att
hälla sig till. Kommittén stannar därför för atl det bör fastställas en bestämd
lid för avvecklingen. Domstolen skall ha möjlighel att i varje enskilt fall
fastställa en längsta tid under vilken avvecklingen skall få pågå. Om domstolen
i ett visst fall inte fastställer någon längsta tid för avvecklingen, får denna
ske under viss i lagen angiven lid. Kommittén föreslär att den i lagen angivna
avvecklingsfristen skall vara två veckor från del att förbudel började gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
båda experter har i fråga om avvecklingsregelns uiformning en uppfattning som
delvis avviker från kommitténs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Experterna
konstaterar all kommittéförslaget, till skillnad från nu gällande reglering,
innebär alt det skapas etl i lagen angivet generellt undantag frän principen
att näringsverksamhet är förbjuden för den som har näringsförbud. Detta
straffria utrymme skall finnas oavsett om näringsidkaren behöver det eller ej.
Enligt gällande regler däremot kan domstol i det enskilda fallet skapa etl
straffritt utrymme som möjliggör en avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss beröri kan det vara svårt att avgränsa begreppet avvecklingsålgärder
- som alltså står för sådana åtgärder som kommittén anser bör vara tillåtna -
från sådana åtgärder' som bör vara förbjudna. Experterna kritiserar kommitléns
förslag med utgångspunkt i detta förhållande. De framhåller att det, även när
en rörelse lojalt drivs mot en avveckling inom utsatt tid, under en affärsdags förlopp
kan förekomma mängder av förfaranden om vilka man kan hysa tvekan huruvida de
utgör ålgärder som är led i en avveckling eller ej. Sammanfattningsvis innebär
experternas kritik, att den av kommittén valda lagstiftningstekniken skapar
oklarhet om var gränserna går för det straffsanktionerade området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
experterna blir oklarheten om näringsförbudets räckvidd, det vill säga det
straffbara områdets gränser, mindre om man i stället använder den lagteknik som
idag återspeglas i den tidigare nämnda regeln i 199 c § Iredje stycket KL, dvs.
ger domstolen en befogenhet alt besluta alt verksamheten skall fä fortsätta
under begränsad tid, oavsett om något steg mot avveckling därvid tas eller ej.
Då uppkommer inget läge där man måste skilja mellan vad som är tillåtet och vad
som är förbjudet - fram till dess atl förbudet börjar gälla är alla
verksamhetsåtgärder tillåtna. Vidare bör rätten kunna besluta alt förbudet
skall gälla med reservation för att vissa särskilt angivna åtgärder får vidtas
intill en viss senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av remissinstanserna förordar experternas förslag att rätlen i varje enskilt
fall skall besluta i frågan om avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del inledningsvis konstatera att utformningen av en<br>
avvecklingsregel måste ske med utgångspunkt i näringsförbudets bakgrund<br>
och syfte. När frågan om avveckling uppkommer är alltså bakgrunden den<br>
atl personen i fråga har grovt åsidosatt sina åligganden som näringsidkare<br>
och att elt näringsförbud anses påkallat från allmän synpunkt. Förbudet<br>
skall förhindra att han kan fortsätta att uppträda som skadehärd eller har<br>
ansetts befogat därför att det skulle framstå som stötande om en person<br>
som har gjort sig skyldig lill allvarliga oegentligheter i näringsverksamhet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trots detla skulle få fortsätta med sådan, Förbudel skall
också kunna Prop. 1985/86: 126 fungera allmänpreventivl. Del ligger mol denna
bakgrund i sakens nalur att förbudel bör få verkan så snart som möjligt, helst
omedelbart. Ibland torde detta inte medföra något som helst problem. Det är fallet
om vederbörande då frågan om näringsförbud kommer upp till prövning redan har
t.ex, överlåtit sin rörelse eller lämnat den befattning som elt näringsförbud
gör det omöjligt för honom att inneha, I åter andra fall kan förbudel av
praktiska skäl inte alltid fulll ut få verkan omedelbart. Idkar vederbörande
fortfarande näringsverksamhet måste han ha möjlighet att lägga ned rörelsen
eller atl sälja den. Driver han verksamhet i juridisk person måste han lämna de
poster som omfattas av näringsförbudet eller se lill alt verksamhelen
avvecklas, säljs eller lämnas i någon annans händer att leda. Även i sädana
fall kan vissa affärshandlingar vara nödvändiga och ta lid. Detsamma kan gälla
om han äger aktiemajoriteten i ett aktiebolag och måste överiåla en del av aktieposten.
Är han anställd hos en närstående eller i sin tidigare rörelse, mäste han lämna
anställningen. Men inte heller detta kan kanske alltid ske utan vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte bara rörelsens eller anställningsförhållandets
karaktär som kan vara skäl till alt man i ell visst fall bör tillåta atl
vederbörande också efter lagföringen och domen vidtar åtgärder av
affärskaraklär. Ett annal motiv kan vara atl en så gott som omedelbar
avveckling - som kanske i och för sig vore praktiskt möjlig - kan leda till kapitalförlust
med negativa verkningar inte bara för näringsidkaren själv utan kanske för hans
borgenärer eller anställda. En omedelbar avveckling, i form av att en rörelse
helt läggs ned, i stället för en i tiden framskjuten sådan, genom att rörelsen
i stället överlåts, kan få negativa verkningar för de anställda och andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt näringsförbud kan således göra vissa
avvecklingsåtgärder nödvändiga, däribland affärstransaktioner av olika slag.
Förhållanden av praktisk karaktär eller lämplighelsskäl kan också motivera att
avvecklingen inte sker omedelbart utan successivt under en lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är då till att börja med vem som skall ulföra
avvecklingen — näringsidkaren eller någon annan. Som jag tidigare har anföri
ankommer avvecklingen enligt gällande regler i KL på den som meddelas förbudel.
Kommittén föreslår ingen ändring i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av remissinstanserna anser länsstyrelsen i Stockholms län
att rätten<br>
skall kunna förordna en god man, om avvecklingen inte synes kunna<br>
slutföras inom två veckor. Den som har fått näringsförbud skall under<br>
avvecklingen samråda med den gode mannen och denne ha i uppgift atl<br>
övervaka atl avvecklingen utförs pä ett korrekt sätt. Avvecklingen skall<br>
tillålas la den tid som behövs. Ett likartat synsätt ger kronofogdemyndig<br>
heten i Stockholm uttryck åt. Länsstyrelsen anser vidare att en utomståen<br>
de likvidator alltid bör förordnas om näringsförbudet har samband med<br>
näringsverksamhet i handelsbolag och den som har meddelats förbud inte<br>
har uteslutils ur detla. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen föreslär<br>
att det på motsvarande sätt som vid konkurs skall vara möjligt att utse en<br>
särskild förvaltare som skall tillvarata tredje mans intressen, Göteborgs<br>
tingsrätt framhåller å sin sida atl en avveckling inte bör ske genom myndig<br>
hets försorg. Med tanke pä de oegentligheter som har förekommit i verk-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90 ,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samheten skulle en sädan
ordning innebära ett orimligt ansvar för myndig- Prop. 1985/86: 126 heten i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del framhålla atl förhållandet då näringsförbud meddelas den som
är i konkurs inte är hell jämförbart med det då förbudet meddelas utom konkurs.
En konkursgäldenär råder inte över sin egendom. Det är i stället
konkursförvaltaren som har ansvaret för att en verksamhet som gäldenären har
bedrivit överläts eller avvecklas. Problemet ställs alltså på sin spels vid det
utvidgade näringsförbud som jag nu föreslår. Den ordning som sålunda råder vid
konkurs kan oneJ<ligen i viss mån sägas tala för de nyss nämnda förslagen om
medverkan i avvecklingen av en god man, likvidator eller särskild förvaltare.
Häremot talar ä andra sidan enligt min mening i första hand att del är
principiellt olämpligt att låta ytterligare ett organ, vid sidan om
tillsynsmyndigheten, ha lill uppgift att övervaka näringsidkarens handlande.
Jag vill ocksä tillägga att jag längre fram kommer alt informera om atl de
myndigheter som har all kontrollera all utfärdade näringsförbud efterlevs bör
fä vissa resursförstärkningar, som sätter dem i stånd att ulföra en mera
systematisk och intensiv tillsyn än som är möjlig idag. Tillsynsmyndigheterna
bör liksom idag också framdeles ha i uppgift att övervaka avvecklingen.
Härigenom lorde enligt min mening också behovet av sådana lösningar som
föreslagits vara begränsat. Med hänvisning till vad jag nu har sagt stannar
jag alltså för att näringsidkaren bör ha att själv ombesörja att den för honom
förbjudna verksamheten m, m, avvecklas. En annan sak, som jag strax återkommer
till, är att det bör kunna uppställas som villkor att näringsidkaren under
avvecklingstiden t, ex, håller tillsynsmyndigheten informerad om avvecklingen.
Också en sådan ordning bör minska behovet av att engagera ytterligare personer
i kontrollen av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har fält näringsförbud bör alltså, åtminstone i vissa fall, trots förbudel
ha rätt atl under en avvecklingslid vidta åtgärder som annars är förbjudna.
Frågan är då vilka ålgärder han skall ha rätt att utföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
går inte alltid att dra någon skarp gräns mellan avveckling av en
näringsverksamhet och fortsalt drift av den. Den näringsidkare som har fått
näringsförbud försöker kanske överlåta verksamheten på annan, och medan detta
försök pågår kan det länkas vara rimligl att verksamheten, om vi nu bortser
från de oegentligheter som kan ha begåtts i den, bedrivs pä i huvudsak samma
sätt som lidigare, Ocksä om han avser att lägga ned verksamheten, kan det
länkas vara befogat atl denna under en kortare tid drivs som vanligt, givetvis
med samma förbehåll som nyss. En sådan ordning kan motiveras med en strävan att
förhindra eller begränsa de skadeverkningar som näringsförbudet kan få för de
anslällda, för borgenärer och för andra tredje män, I och för sig normala
affärshändelser kan därför i etl fall anses som naturliga inom ramen för ett
avvecklingsförfarande, medan de i etl annat fall däremol knappasl kan
uppfattas på det sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central fråga blir då hur man skall göra det möjligt för näringsidkaren<br>
alt bedöma vilka åtgärder han har rätt att vidla och vilka inte. Frågan har<br>
givetvis också betydelse för tillsynsmyndigheten och den domstol som har<br>
att pröva en påstådd överträdelse av ett näringsförbud,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag innebär
att endast avvecklingsålgärder får vidtas Prop. 1985/86: 126 under
avvecklingstiden och atl det ankommer pä näringsidkaren själv alt utan närmare
ledning bedöma vilka åtgärder som är atl hänföra till sådana. En nackdel med en
sådan ordning är de problem från förutsebarhetssyn-punkt som den inrymmer.
Dessa kvarstår även om en sådan lagieknisk lösning förenas med en
rekommendation till tillsynsmyndigheterna och domstolarna all i tveksamma fall
göra gränsdragningen lill näringsidkarens förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>■Jag
anser mot den bakgrunden alt experternas förslag är att föredra framför
kommitténs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ordning som jag därför föreslär innebär alt rätlen i samband med atl den
meddelar näringsförbud (eller tillfälligt näringsförbud) självmant skall pröva
om det finns skäl att fastställa en begränsad tid innan förbudet skall gälla,
på den grunden att detla behövs för avveckling av sådan verksamhet eller
anställning, eller sådant uppdrag eller aktieinnehav som omfattas av
näringsförbudet. Finner rätten att en frist för avveckling behövs, skall den
också besluta om en sådan. Under avvecklingstiden skall näringsidkaren ha rätl
atl i princip vidla vilka åtgärder som helst som annars skulle vara förbjudna
för honom på grund av näringsförbudet. Domstolen skall dock, såsom fallet är
idag, ha möjlighet alt begränsa rätten till avveckling till åtgärder av visst
slag. Förbudet skall i sä fall alltså gälla i övrigt. Rätten bör enligt min
mening också ha möjlighet att, om den fmner del lämpligl, närmare ange alt
vissa åtgärder inte bör vara lilllålna under avvecklingstiden, något som kan
länkas vara alt föredra i elt sådant fall då avvecklingen måste inrymma en vid
flora av olika slag av affärstransaktioner. Rätten bör även kunna ange en
kombination av såväl tillåtna som förbjudna åtgärder. Domstolen bör vidare
kunna närmare föreskriva hur avvecklingen skall gä till och även ge
föreskrifter i andra hänseenden som har samband med avvecklingen, t, ex, att
vederbörande skall hålla tillsynsmyndigheten informerad om sin verksamhet. Jag
föreslår alt lagen skall innehålla en särskild bestämmelse om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fördel med den metod som jag nu förordar — och som alltså i huvudsak motsvarar
den som gäller idag - är alt del strafffria utrymme som näringsidkaren i del
enskilda fallel har till sitt förfogande får skarpare konturer. Antingen är i
princip alla affärstransaktioner tillåtna eller också de som avgränsas genom
domstolens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga att den ordning som jag nu föreslår, förutom att tillgodose<br>
önskemålet om förutsebarhet och underlätta rättstillämpningen även in<br>
rymmer en viss möjlighet till hänsynstagande till tredje man. Domstolen<br>
bör alltså i vissa fall kunna medge en frist för åtgärder som förhindrar t. ex,<br>
en kapitalförstöring genom att en verksamhet läggs ned i stället för att<br>
överlåtas, när en nedläggning i sista hand skulle gå ut över företagets<br>
borgenärer eller de anslällda. Jag vill dock samtidigt på nytt betona att<br>
näringsförbudets bakgrund och syfte skall vara utgångspunkter då rätlen<br>
tar ställning i avvecklingsfrågan. Behovet av en särskild frist för avveck<br>
lingsåtgärder bör noggrant prövas i varje enskilt fall. Vid denna prövning<br>
bör även beaktas att intresset av att vederbörande genast avlägsnas ur<br>
näringslivet kan vara större än att han fär en tid för avveckling.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här också beröra en annan aspekt pä frågan om
avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En skyldighel atl på kort tid avveckla en rörelse kan
uppenbarligen komma att påverka de lag- och avtalsreglerade förpliktelser som
normalt följer av näringsverksamhet. LO har i sitl remissyttrande pekat på
vissa problem som kan sammanhänga härmed på det arbetsrättsliga fältet, bl.a.
skyldigheten all utge uppsägningslön i samband med att ett anställningsförhållande
avvecklas på grund av arbetsbrist. Jag kan hälla med LO om atl dessa frågor med
fördel hade kunna bli mera belysta under utredningsarbetet, I flertalet fall
torde emellertid de antydda problemen kunna lösas genom atl de beaktas vid
prövningen av frågan om avvecklingslid och vad som enligt domstolens
bestämmande skall iakttas under denna tid, I andra fall bör de kunna lösas inom
ramen för ett dispensförfarande (avsnitt 4,4,7), Jag vill också tillägga alt
frågor av del slag det här gäller kan uppkomma redan idag, nämligen i sädana
fall då frågan om näringsförbud aktualiseras först efter en avslutad konkurs
och näringsidkaren - inte konkursförvallaren - har alt ombesörja avvecklingen.
Skulle emellertid problemen inte kunna klaras av i rättstillämpningen bör
givetvis frågan om särskilda regler på områdel tas upp till övervägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén berör frågan om förlängning av den lid som har
medgetts för avveckling. Enligt kommittén skall liden inte kunna förlängas. En
remissinstans, Göta hovrätt, anser att förlängning bör kunna ske av synneriiga
skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att vidta avvecklingsåtgärder innebär ett undanlag
frän näringsförbudets verkan. Frågan när ett sådanl undantag skall medges bör,
som jag nyss har berört, prövas med utgångspunkt i !ett ganska restriktivt
synsätt. Etl sådant bör anläggas även dä del gäller avvecklingstidens längd.
Detta talar mot att avvecklingstiden skall kunna förlängas. Man kan å andra
sidan inte bortse från atl det kan uppslå situationer då en föriängning ter
sig myckel angelägen, t. ex, därför alt del skulle vara till fördel för de
anställda. Jag anser därför att en förlängning skall kunna ske om det finns
myckel starka skäl för en sådan. Jag föreslår således en särskild bestämmelse
om förlängning av avvecklingstiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.7 Möjlighet att ge dispens från näringsförbudet för
viss verksamhet, m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag; Näringsförbudet skall gälla generellt och inte begränsas till viss
verksamhei m. m. Om del finns särskilda skäl, skall den som har näringsförbud
däremot kunna få dispens för viss näringsverksamhet, viss anställning, visst
uppdrag, visst delägarskap i handelsbolag eller visst aktieinnehav. En dispens
skall kunna förenas med villkor. En dispens' skall också kunna återkallas. För
förfarandet rörande prövning av frågor om medgivande och återkallelse av
dispens skall samma regler gälla som för meddelande av näringsförbud.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i sak med mitt utom pä en punkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser inte atl en dispens skall kunna förenas med villkor Prop, 1985/86:
126 (belänkandet s, 277-281, 287-293 och 425-431).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Bara juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser atl etl
näringsförbud bör kunna begränsas lill visst verksamhetsområde eller viss
verksamhetslyp. Ingen annan instans har erinrat mot alt näringsförbudet alltid
är generellt. Av de instanser som har berört frågan om dispens tillstyrks
förslagel av RÅ, Göteborgs tingsrätt och Föreningen auktoriserade revisorer.
Föreningen Sveriges åklagare anser alt en dispens inte skall kunna förenas med
villkor (bilaga 6 avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Den som har grovt åsidosatt sina åligganden i
näringsverksamhet så all ett näringsförbud är påkallat får anses ha visat sig
vara generelll olämplig att verka som näringsidkare. Det hindrar inte att han i
vissa fall bör kunna beviljas dispens om han exempelvis annars får svårigheter
atl försörja sig. Det bör också vara möjligt att genom särskilda föreskrifter i
viss män styra och skapa möjlighet att följa den verksamhet som vederbörande
driver på grund av dispens. Näringsförbudets bakgrund och syfle talar för att
en dispens skall kunna återkallas om vederbörande missbrukar det förtroende som
dispensen innebär. Det är lämpligt alt samma regler gäller för förfarandet vid
prövningen av en fräga om dispens som för meddelande av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Det näringsförbud som kan meddelas idag med stöd av
bestämmelserna i KL är i princip generellt, dvs. det gäller - med de lidigare
berörda undantagen för grundlagsskyddad verksamhet samt jordbruk och skogsbruk
(avsnitt 4.4.1) - alla former av näringsverksamhet (prop. 1979/80:83 s. 37).
Kommittén föreslår att ett näringsförbud också i fortsättningen skall vara
generelll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har en avvikande uppfattning.
Fakullelsnämnden anför alt det inte torde föreligga tillräckliga skäl alt
exempelvis hindra en person som har fått näringsförbud på grund av atl han
varit verkställande direktör för elt aktiebolag och som sådan gjort sig skyldig
till allvarliga broll mol miljöskyddslagstiftningen frän att som enskild
näringsidkare verka som ekonomisk konsult.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser för egen del all näringsförbudet också i fortsättningen bör vara<br>
generellt. För detta talar till att börja med alt de oegentligheter som<br>
förbudet är avsett alt slävja ofta torde kunna förekomma i vilket slag av<br>
näringsverksamhet som helst. Det skulle därför stämma illa med närings<br>
förbudets syfte alt begränsa dess giltighet i ett enskilt fall till vissa typer
av<br>
näringar. Man kan naturligtvis hysa tvekan i den situationen dä de oegent<br>
ligheter som ligger till grund för näringsförbudet bara kan förekomma i<br>
näringsverksamhet av visst slag. Jag vill emellertid erinra om atl närings<br>
förbud bara skall meddelas om en näringsidkare har grovt åsidosatt sina<br>
åligganden. Det skall i princip vara fråga om systematiska illojala förfaran<br>
den. Även om oegentligheterna i fråga bara kan förekomma i viss verksam<br>
het - t, ex, sådan där man kan bryta mot miljöskyddslagstiftningen -<br>
måsle de normalt därför anses vara tecken på att vederbörande kan kom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ma
att missköta sig också i annan näringsverksamhet som är förknippad Prop.
1985/86: 126 med åligganden av annal slag. Även allmänprevenliva skäl talar för
att i ett sådant fall näringsförbudet utformas generellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns enligt de gällande bestämmelserna (199c§ andra stycket KL) en möjlighet
att, om särskilda skäl föreligger, undanta viss bestämd näringsverksamhet frän
förbudet, alltså att ge dispens för verksamheten i fråga (ordel dispens används
dock inte i KL), Däremol kan man inte forordna om en så vidsträckt dispens att
allt utom viss angiven verksamhet undantas. Näringsförbud som gäller enbart för
en bestämd typ av rörelse kan alltså inte meddelas. En likartad reglering
gäller enligt rådgivarlagen (3 § andra styckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för etl dispensinstitut anförde departementschefen i samband med
lagstiftningsärendet rörande näringsförbudsregleringen i KL alt, om man kan
undanta en viss typ av verksamhet från förbudel, den situationen inte behöver
uppstå alt man i gränsfallen avstår hell från all meddela i och för sig
befogade förbud. Inte heller behöver ett näringsförbud få alllför drastiska
återverkningar för den enskildes möjligheter att försörja sig (prop. 1979/80:83
s.37).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår atl det också i fortsättningen skall finnas en möjlighet att meddela
dispens om det föreligger särskilda skäl för en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
remissinstanserna har endast Malmö kommun uttalat tveksamhet mot möjligheten
alt bevilja dispens. Kronofogdemyndigheten i Malmö anser atl dispensinslilutel
skall behandlas restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i olika sammanhang i det föregående berört situationer då en dispens kan
framstå som befogad. Jag kan här erinra om vad jag lidigare har uttalat om personer
som utövar jordbruk och skogsbruk, om s.k. fria yrkesutövare (avsnitt 4.4.1),
om möjligheten till dispens för anställning i en underordnad befattning i ett
företag i vilken en närstående tillhör ledningen (avsnitt 4,4,4) och om
möjligheten atl genom dispens lösa vissa problem som kan uppstå på den grunden
atl den som har fått näringsförbud är tvungen alt avveckla den
näringsverksamhet som han driver (avsnitt 4,4.6). Ett näringsförbud som inte
vid behov kan förenas med dispens i situationer av det slag jag nu har nämnt
kan i praktiken ligga nära ett yrkesförbud och bör således undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening talar övervägande skäl därför för att det också framdeles skall
finnas en möjlighet alt meddela dispens från ett näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill samtidigt betona att bakgrunden till näringsförbudet (de grova<br>
åsidosätlandena) liksom förbudets syften (i första hand att undanröja en<br>
skadehärd) måste bilda utgångspunkt för bedömningen av om dispens alls<br>
skall beviljas och hur dispensen skall avgränsas. Frågan huruvida i ett visst<br>
fall dispens skall ges och vilken omfattning dispensen skall ha har elt nära<br>
samband med den tidigare (avsnitt 4.2,6) diskuterade förutsättningen för<br>
näringsförbud, nämligen alt ett sådant är påkallat från allmän synpunkl.<br>
Dispens skall således inte alls beviljas om det finns skäl att befara att<br>
vederbörande kommer atl göra sig skyldig till oegentligheter i den verk<br>
samhet som dispensen skall avse. Det senare leder till att del därför<br>
knappast bör kunna bli aktuellt all undanta den verksamhet i vilken mer<br>
parten av de oegentligheter har förekommit som legat till grund för förbu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det. Dispens skall heller
inte ges om vederbörande har möjlighet att försör- Prop. 1985/86: 126 ja
sig även ulan dispens och starka allmänpreventiva skäl talar mol en sådan. Om
dispens bedöms kunna komma i fråga, kan det ofta, mot bakgrund av vad jag nyss
har sagt, finnas skäl att göra denna förhållandevis snäv och preciserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förutsättning för dispens bör i lagtexten anges att det skall föreligga särskilda
skäl. Jag kommer att i specialmoliveringen ytterligare beröra förutsättningarna
för alt dispens skall kunna medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
diskuterar vilka regler som bör gälla för förfarandet vid och forum för
dispensprövningen. Av intresse är därvid närmast vad som skall gälla om
dispensfrågan anhängiggörs inte i det mål som avser prövningen av frågan om
näringsförbud utan vid ett senare tillfälle, då prövningen alltså får ske i etl
särskilt mål. Kommittén föreslår här en reglering som motsvarar den som idag gäller
för hävande av näringsförbud enligt 199f § andra siycket KL, Jag ansluter mig
till förslaget. Innebörden av detla är sammanfattningsvis att de regler för
förfarandel som gäller för prövningen av en fråga om näringsförbud också skall
gälla vid prövningen av en fråga om dispens. Jag återkommer längre fram lill
förfarandel för prövningen av frågor om meddelande av näringsförbud (avsniti
4,5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
199f § KL andra styckel finns också enforumregd. Mål om hävande skall tas upp
av den tingsrätt som tidigare har handlagt målet om näringsförbud eller av
rätten i den ort där sökanden har sitt hemvist, om rätten med hänsyn till
uiredningen samt kostnader och andra omständigheter finner del lämpligt.
Motsvarande bör gälla för mål om dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser - RSV och Stockholms tingsrätt - anser atl
tillsynsmyndigheten skall höras innan dispens meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
näringsförbud enligt KL gäller att tillsynsmyndigheten i konkurs (TSM) skall
vaka över efterlevnaden av förbud. Som jag senare skall återkomma lill förordarjag
alt den ordningen behålls även vid ett utvidgat näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
dispensfrågan aktualiseras i samma mål som det i vilket frågan om näringsförbud
handläggs, torde TSM många gånger - särskill förstås dä rekvisitet om
betalningsunderlåtelse åberopas - även bidra till underlaget för prövningen av
det ifrågasatta näringsförbudet och dä också för prövningen av frågan om
dispens. Det är uppenbart att TSM ofta bör kunna bidra också till belysning av
om det finns skäl som talar för eller mot dispens även då denna fråga prövas
vid en senare tidpunkt. Enligt min mening är det därför naturiigt att domstolen
i ett sådant fall normalt inhämtar yttrande frän TSM, Jag anser dock inte att
någon särskild bestämmelse om detla är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår alt en dispens under vissa förhållanden skall kunna återkallas. KL
innehåller ingen motsvarighet till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att återkallelse skall kunna komma i fråga i två situa<br>
tioner. Dispensen skall för det försia kunna återkallas om den som har fått<br>
näringsförbud överträder detta. En återkallelse av denna anledning skall<br>
enligt kommittén kunna aktualiseras vid en överträdelse av såväl förbudet<br>
att idka eller faktiskt leda näringsverksamhet som av närstäendeförbudet.<br>
För det andra skall enligt kommittén dispensen kunna återkallas, om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vederbörande
åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhei som Prop. 1985/86: 126
han på grund av dispensen har rätl atl bedriva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
remissinstans har anfört någon erinran mot kommitténs förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dispens bygger på all man, trots bakgrunden till näringsförbudet, visar
vederbörande ett förtroende. Som jag lidigare har anfört bör dispensen grundas
på antagandet alt vederbörande kommer att avhålla sig från oegentligheter i den
verksamhet som dispensen avser. Jag.delar kommitténs uppfattning alt en
dispens bör kunna återkallas om vederbörande överträder förbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser också atl en dispens bör kunna återkallas om den som har näringsförbud
åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhet som han tack vare dispensen
har rätt all driva. Jag delar kommitténs uppfattning all man måsle ha en låg
toleransnivå när det gäller sådana oegentligheter. Självfallel bör
återkallelse dock inte ske vid minsta förseelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förfarandet får prövningen av en fråga om återkallelse av dispens anför
kommittén följande. Om frågan om återkallelse uppkommer i samband med att
vederbörande åtalas för broll mol näringsförbudet, måsle samma förfaranderegler
gälla som för målet i övrigt. Om den däremot skall prövas i etl särskilt mål,
får lalan om återkallelse väckas av åklagaren och vanliga brollmålsregler gälla
i tillämpliga delar. Frågan bör tas upp av den domstol som medgav dispensen
eller av den domstol där näringsidkaren har sill hemvist, om detla är
lämpligare. Någon möjlighet alt återkalla dispens utan huvudförhandling bör
inte finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
i Malmö anser all frågan om återkallelse av dispens alltid bör avgöras av den
domslol som har meddelat beslutet om dispens. Myndigheten anser också all
kronofogdemyndighet skall ha samma rätt som åklagare atl föra talan om
återkallelse av dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del finner jag inte skäl all, vad gäller forumregeln, avvika från
kommitléns förslag. Detsamma gäller i frågan om vem som skall föra lalan i mål
om återkallelse av dispens. Jag får anledning att senare återkomma till mitt
slällningslagande generelll till lalerätten i frågor om näringsförbud, liksom
till angränsande frågor, då jag diskuterar vad som bör gälla om förfarandet i
mål om näringsförbud (avsnitt 4.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har övervägt om det borde finnas en möjlighet för domstolen alt förena
dispensen med vUlkor. Ell sådant viUkor kunde vara atl den som har beviljats
dispens blir skyldig att tillåla viss insyn i sin verksamhet. Om villkoret inte
uppfylldes, skulle dispensen kunna återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
avvisar tanken på i huvudsak följande grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
syslem med villkor framstår som väldigt delaljreglerat. Det kan dessutom bli
komplicerat. .Även andra personer än den som har fått förbud kan behöva blandas
in. För att etl villkor knutet till dispens från närstäendeförbudet skall bli
effektivt, lorde del således ofta fordras visst samarbete från arbetsgivaren,
vilket kan bli lill en påtaglig belastning i anställningsförhållandet. Ett
villkor kan upplevas som mycket ingripande. Kontrollaspekten blir dominerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt anser till skilfnad från kommittén atl del i vissa fall<br>
kan vara lämpligl all förena elt dispensbeslut med villkor, exempelvis</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beträffande
revision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tycker
för min del alt kommittén överdriver de ölägenheter som är Prop. 1985/86: 126
förbundna med att man gör det möjligt att föreskriva att den som får dispens
skall uppfylla vissa villkor. Del kan för del första sägas atl ett
dispensbeslut som sådant innefattar vissa villkor. Beslutet innebär ju att bara
viss närmare angiven verksamhet får bedrivas, att vederbörande bara får ha en
anställning av visst slag i etl förelag som' drivs av annan, att han fär la
emot vissa uppdrag eller inneha aktiemajoriteten i lidigare nämnd mening i ett
aktiebolag. Alt förena ett sådant beslut med villkor som innebär att man
ytterligare preciserar förutsättningarna för näringsverksamheten,
anställnings- eller uppdragsförhållandel eller aktieinnehavet, ligger i linje med
vad jag tidigare har berört om att en dispens i princip bör vara så avgränsad
och preciserad som möjligt. Del torde i själva verket vara svårt att helt
skilja villkor ay detta slag från dispensbeslutet i övrigi. Detta torde i viss
mån gälla också sådana villkor som föreskriver atl vederbörande skall vidta
vissa ålgärder för alt underlätta kontrollen av att han inte överträder
förbudet, t. ex. förete bokföringshandlingar för TSM. Det ter sig enligt min
mening också ganska naturligt atl förena en dispens med villkor av sådanl slag.
Soni jag tidigare har berört innefattar en dispens ett förtroende från
samhällets sida mot den som har näringsförbud, och det är då också rimligt all
samhället söker säkerställa att det finns fortsatt grund för förtroendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser alltså till skillnad från kommittén alt ett
dispensbeslut bör kunna innehålla atl vederbörande har att iaktta ett visst
beteende, t. ex. tillhandahålla visst material eller fortlöpande lämna
uppgifter om den verksamhet m. m. som avses med dispensen. Givelvis skall inte
föreskrifter av sådant eller annat slag sältas upp slentrianmässigt, utan
behovet får prövas frän fall till fall. Likaså fär föreskrifterna inte utformas
på ett sätl som kan vara överdrivet besvärande för den som har fått näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vederbörande inte handlar i överensslämmelse med ett
villkor som rätten har satt upp skall dispensen kunna återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.8 Upphävande av
förbud</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den som efter överklagande frikänns för sådant brott som har utgjort
en förutsättning för etl näringsförbud, skall få näringsförbudet upphävt, om
inte domen grundas även på en sådan betalningsunderiålelse avseende skatt m.m.
som kan uigöra en alternativ förutsättning för näringsförbud. Om brottet
bedöms mildare, skall förbudel i vissa fall upphävas eller ändras. Om ett konkursbeslul
som har varit förutsättning för näringsförbud upphävs, skall näringsförbudet
också upphävas. - Även den som har fått näringsförbud på grund av alt han har
låtit bli att betala skatter m. m. skall i vissa fall efter särskild ansökan
kunna få förbudel upphävt, om betalningsskyldigheten upphävs eller sätts ned.
Detsamma gäller när del, efter det atl beslutet om näringsförbud meddelades,
framkommit alt näringsidkaren i själva verket inte var ansvarig hell eller
delvis för de oegentligheter som låg till grund för bedömningen alt han hade
grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet, - Då frågan om upphävande
av förbud prövas på ansökan av den som har fått näringsförbud bör i fråga om förfarandet
samma regler gälla som för lalan om förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Kommittén föreslår ingen motsvarighet till den nu gällande regeln i
konkurslagen om att etl beslut om näringsförbud i vissa fall kan hävas helt
(betänkandet s. 318-320),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
LRF ifrågasätter om inte möjligheterna all häva ett näringsförbud på grund av
ändrade förhållanden bör kvarstå. Överåklagaren i Göteborg anser all nuvarande
regler om hävande av förbud bör bibehållas. Remissinstanserna i övrigt har inte
hafl någon erinran mot kommitténs förslag (bilaga 6 avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
skälen för mitt förslag: Om de formella förutsättningarna för förbud faller
bort måsle förbudel kunna upphävas helt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: I 199f § första stycket KL föreskrivs att etl lagakraftvunnel
beslul om näringsförbud, pä begäran av den som det avser, kan hävas helt eller
delvis, när ändrade förhållanden eller något annat särskilt skäl föranleder
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motiven lill de gällande reglerna uttalades att hävande t.ex. borde kunna komma
i fråga, om den som meddelats förbud ärver en mindre rörelse i slutet av
förbudsliden och det inte finns anledning alt befara all han ger sig in i några
otillbörliga transaktioner. Vidare ansågs särskilda skäl till hävande kunna
föreligga, om vederbörande åberopar andra väsentliga omständigheter eller
bevis som inte förebragls tidigare (prop. 1979/80:83 s. 61 saml SOU 1979: 13 s.
90 och s. 106).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår ingen
motsvarighet till den nu berörda regeln om atl ett beslut om näringsförbud i vissa
fall kan hävas helt. Däremot föreslär</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den alt partiell hävning
skall kunna ske genom beslut om dispens från ett Prop. 1985/86: 126 förbud.
Utformningen av ett dispensinslilul har jag behandlat i det föregående
(avsnitt 4.4.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
grund för sin inställning anför kommittén följande. För att ett näringsförbud
skall kunna ändras sedan det vunnil laga kraft bör det naturligtvis krävas att
särskilda omständigheter av något slag föreligger. Sådana omständigheter bör
ibland kunna göra att dispens för viss verksamhet med delas. Däremol är det
svårt alt tänka sig sådana omständigheter som kan göra det motiverat atl hell
häva förbudet. Redan elt partiellt hävande innebär ju en inskränkning i
principen om domens rättskraft. En möjlighet lill fullständigt hävande strider
naturligtvis i än högre grad mot denna princip. Oinskränkta möjUgheter atl föra
talan om hävande är för övrigt processekonomiskt oförsvarbara. En eventuell
regel om hävande torde därför behöva kompletteras med en avvisningsmöjlighel, exempelvis
för del fall all inga nya omständigheter tillkommit. En sådan regel kan i sig
medföra komplikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del fall som även nämndes i motiven till nu gällande reglering - atl den som
har fått förbud ärver en mindre rörelse — bör det vara tillräckligt alt medge
dispens för just den verksamhelen. Kommittén tillägger att de gällande reglerna
om hävande synes ha tillämpats i myckel liten utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bara
ell par remissinstanser har hafl någon erinran mot vad kommittén anfört i denna
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan för egen del i huvudsak ansluta mig till kommitténs synsätt. Del
överensstämmer enligt min mening bäst med näringsförbudets syfle atl etl
meddelat näringsförbud skall gälla under den ursprungligen fastställda tiden.
De undantag från denna princip som i praktiken kan visa sig befogade bör ofta
kunna göras inom ramen för ett dispensinstitut. Fördelen med en
dispensmöjlighel i förhällande till en hävningsregel är att ett dispensbeslui
kan preciseras till alt avse viss verksamhet. Det jag nu har anfört hindrar
emellertid inte all jag anser att ell beslul om näringsförbud bör kunna
upphävas i vissa undantagsfall, nämligen då grunden för näringsförbudet har
faUil bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har framhållit är näringsförbud en ingripande åtgärd och<br>
förutsättningarna för förbud bör därför vara restriktiva. Det ligger i linje<br>
med en sådan inställning atl en person som har fåll näringsförbud med<br>
hänvisning lill olika oegentligheter inte skall behöva lyda under ett sådant<br>
om förutsättningarna för förbudel ändras. En sådan ändring kah ske genom<br>
all han frikänns för den brottslighet som utgjort en nödvändig förutsättning<br>
för förbudel. En annan möjlighel är att del konkursbeslul som varit förut<br>
sättning för förbud upphävs av högre rätt. En ytterligare ändring är att den<br>
som har fått näringsförbud förklaras vara icke betalningsskyldig för de<br>
skalleskulder som har varit en nödvändig förutsättning för förbudel. Även<br>
den situationen kan inträffa alt näringsidkaren efter det att förbudel med<br>
delades visas vara utan ansvar för andra slags oegentligheter som har legat<br>
till grund för bedömningen alt han grovt åsidosatt sina åligganden i närings<br>
verksamhet. Även i etl sådanl fall kan del finnas skäl att upphäva närings<br>
förbudet, nämligen om näringsidkaren därigenom inte längre kan anses ha</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100<br>
kvalificerat sig för en sådan bedömning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall som de nämnda bör det enligt min mening finnas en möjlighel atl Prop,
1985/86: 126 upphäva förbudet. Den regel om hävning som idag finns i KL har i
princip en sådan innebörd. Den dispensregel som jag tidigare föreslagit har däremot
en annan karaktär, Dispensinslilutel är avsett för sådana fall då
förutsättningarna för förbud är uppfyllda men del finns skäl att på visst sätt
begränsa förbudels verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns här också skäl all anmärka atl den nyligen införda lagen (1985:354) om
förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m, m, innehåller en särskild
bestämmelse för det fall dä den brottmålsdom som har legal lill grund för etl
förbud all utöva rådgivningsverksamhet ändras helt eller delvis sedan den har
överklagats. Innebörden av denna bestämmelse är atl om den tilltalade frikänns
i högre rätt för brott som ligger lill grund för en lagakraftvunnen dom om
förbud, rätten samtidigt skall upphäva förbudet. Frikänns den tilltalade endast
belräffande viss del av den förbudsgrundande brottsligheten, eller hänför den
högre rätlen denna under en mildare straffbestämmelse än den som har
tillämpats, skall rällen besluta i vilken utsträckning förbudet fortfarande
skall gälla. Den högre rällen får ocksä upphäva eller ändra ell i samband med
domen om förbud meddelat beslut om skyldighet att svara för
rättegångskostnader. Verkan av att etl förbud upphävs eller ändras inträder
utan hinder av atl domen inte har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anfördes i del lagärendet kan ell förbud i de situationer som här avses
undanröjas genom resning. Pä förslag av lagrådel, som framhöll atl en ordning,
enligt vilken ett beslut om förbud kan meddelas med stöd av en brollmålsdom som
ännu ej vunnit laga krafl, inte är ulan vidare fri från invändningar, infördes
dock den nyssnämnda bestämmelsen. Chefen för justitiedepartementet pekade i
samband därmed på den möjlighet all häva ell förbud som lagen i fråga erbjuder
redan genom en däri intagen särskild hävningsregel motsvarande den nu gällande
i 199f§ första stycket KL (prop. 1984/85:90 s. 49ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att även en lag om näringsförbud
bör ge utrymme för all upphäva ett näringsförbud i sådana situationer som nu är
i fråga. Den reglering jag föreslår bör enligt min mening ge möjlighet att
upphäva ett förbud såväl i det fall dä den brottmålsdom som ligger lill grund
för förbudet ändras till den tilltalades förmån som då ett skattebeslut eller
ett konkursbeslul av molvarande betydelse upphävs. Den bör också möjliggöra
upphävande i vissa fall då den som har fått näringsförbud inte längre kan anses
ha grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet, även om någon av de
nyss nämnda nödvändiga förutsättningarna för förbud fortfarande är uppfylld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
laglekniska lösningen måsle dock bli delvis olika för dessa fall.
Brotlmålsdomen och konkursbeslutet överprövas av samma slags domstol som den
som har alt ta ställning lill etl överklagande av en dom eller elt beslut om
näringsförbud. Dessa två fall bör därför i princip kunna behandlas lagtekniskt
på samma sätl. Jag föreslår här en lösning molsvarande den i rådgivarlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
näringsförbud som grundas på det särskilda brottsrekvisitet eller på<br>
konkursrekvisitet bör i vissa fall upphävas ex officio, Elt förbud som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>grundas på
brottsrekvisitet bör i andra faU kunna ändras atl löpa under Prop. 1985/86:
126 kortare lid än den som ursprungligen är beslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ändrat beslul i ett skaltemål, vilket gör all förutsättningarna enligt del
särskilda skatterekvisilet inte längre är uppfyllda, kan däremot inte på
motsvarande säll beaktas ex officio. Här får i stället krävas all den som har
fått näringsförbud själv tar inUiativ till alt få detla upphävt. Jag föreslår
därför en särskild regel om upphävande efter framställning från den som avses
med beslulel vid sidan om den nyss nämnda. Denna regel bör även kunna tillämpas
i sådana fall då del kan slås fasl atl näringsidkaren i själva verket inte hade
grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
näringsförbud skall givetvis upphävas endast om Lex, en frikännande eller
mildrande brottmålsdom medför alt de nyss nämnda grundläggande rekvisiten inte
längre är uppfyllda. Det får alltså ankomma på den rätt som har att pröva
betydelsen av de förändrade förutsättningarna att bedöma om de kvarvarande
oegentligheter som kan läggas vederbörande till last uppfyller kraven på brott
eller betalningsunderlåtelse som inte är ringa och på ett grovt åsidosättande.
Är såväl det senare rekvisitet som någol av de förstnämnda uppfyllt skall
förbudel inte upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill om skatterekvisilet påminna om vad jag tidigare har anfört (avsniti
4,2,4), nämligen alt betalningsskyldighet för en skatt, lull eller avgift
normalt föreligger även om det beslul som ligger lill grund för ett skattekrav
har överklagats, Detla innebär all även om vederbörande i och för sig vid en
slutlig rättslig prövning befrias hell eller delvis från de anspråk som riklats
mot honom, hans underiåtelse att betala har utgjort en oegentlighet som måste
beaktas i sammanhanget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
näringsförbud som grundals på det nu diskuterade rekvisitet bör alltså inte
utan vidare upphävas bara därför atl skattebeslutet ändras. Man får i stället
försöka göra en samlad bedömning av om belalningsunderlåtel-sen fortfarande
skall anses uppfylla rekvisitet och, om så är fallel, mot bakgrund av
vederbörandes beteende i stort pröva om det längre kan vara fräga om ett grovt
åsidosättande. Att skattebeslutet ändrats bör dock därvid vara en faktor som
talar till vederbörandes förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga atl grunden för etl näringsförbud givetvis inte har fallit bort
därför alt näringsidkaren visserligen har betalat sin skuld men detta skett
först sedan han kommit i dröjsmål med betalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har, som jag tidigare anfört, pekat på en del olägenheter som kan vara
förknippade med ett hävningsinslitut, bl, a. risken för en processekonomisk
belastning. Jag vill då för min del erinra om att den hävningsregel som finns
idag inte synes ha medfört negativa verkningar av detla slag. Givetvis kan
risken för obefogade mål om hävning inte uteslutas. Jag anser dock alt hänsynen
till rättssäkerheten bör väga tyngre i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
frågan om upphävande av förbud prövas på ansökan av den som har fåll
näringsförbud bör för målet i tillämpliga delar gälla vad som föreskrivs om
talan om förbud. Ett sådant mål bör tas upp av den tingsrätt som lidigare har
handlagt målet om näringsförbud. Om rätten finner det lämpligl, bör målet dock
i stället få las upp av rätten i den ort där den som har fått näringsförbud har
silt hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Förfarandet m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmasl
kommer jag nu att behandla frågan vilka organ som skall ha ansvaret för alt
näringsförbud meddelas, liksom de principer som skall gälla för själva
förfarandet (4.5.1). Därefter tar jag upp frågan om s.k. tillfälligt
näringsförbud (4.5.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5.1
Ansvariga myndigheter och det rättsliga förfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De nuvarande principerna för förfarandet tillämpas i huvudsak också i
fortsättningen. Frågor om näringsförbud skall alltså prövas av allmän domslol
på talan av åklagare. Åklagaren ansvarar tillsammans med polisen för den
utredning som ligger till grund för talan om näringsförbud.
Kronofogdemyndigheterna skall dock ha till uppgift att särskilt uppmärksamma
när det finns skäl att meddela näringsförbud på grund av Underlätelse att
betala skatt m. m. och anmäla till åklagare när de anser att det finns skäl för
förbud. De får härmed också ett vissl utredningsansvar. Konkursförvaltarna och
tillsynsmyndigherna i konkurs skall liksom hittills anmäla till åklagare då de
anser att del finns skäl atl meddela näringsförbud. Del rättsliga förfarandet
tillgår på samma sätt sora idag. Dock skall lalan om näringsförbud mot annan än
den som har försalts i konkurs las upp inte vid konkursforum utan enligt
reglerna om forum i brottmål. - I samband med att etl näringsförbud meddelas
skall domstolen till den som avses med förbudet överlämna en särskild handling
som beskriver innebörden av förbudet. Domstolen skall också sända domen eller beslutet
till tillsynsmyndigheten. Om förbudet meddelas någon som driver näring för
vilken krävs särskUt tillstånd, skall rätlen sända domen eller beslutet till
den myndighet som beviljar sådant tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Överensstämmer huvudsakligen med mitt (belänkandet s, 323-346, 363 och
419-425). Kommitténs förslag har dock ingen motsvarighet till mitt om en
särskild övervakningsuppgift för kronofogdemyndigheterna vid underiåtelse att
betala skatt m.m. Inte heller föreslår den att domen eller beslutet skall
sändas till tillståndsgivande myndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Av de
instanser som yttrat sig har de flesta ingen erinran mol alt frågan om
meddelande av näringsförbud även i fortsättningen prövas av allmän domstol på
talan av åklagare, elieratt utredningen ombesöijs av åklagare och polis. Dit
hör RÅ, konsumentverket, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, TCO,
SACO/SR, Sveriges Domareförbund, Sveriges Advokatsamfund och Föreningen
Sveriges åklagare. Kronofogdemyndigheten i Göteborg anser däremot att
uppgiften all ulreda frågor om meddelande av näringsförbud skall överföras från
åklagare till kronofogde och att kronofogdemyndigheten också skall föra lalan
om fölbud i domstol. Kronofogdemyndigheten i Malmö anser att talan om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud skall kunna
föras vid konkursforum liksom att tillsyhsmyn- Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>digheten (TSM) bör ha rätt
all föra talan om näringsförbud, i vart fall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillfälligt sådant.
Kronofogdemyndigheten i Stockholm anser däremot all</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nuvarande ordning bör bibehållas,
RSV anser att det i vissa fall kan vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rationellt med en ordning
som innebär all TSM får föra lalan om förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Först bör dock prövas om
förbättringar med de långa handläggningsliderna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan uppnäs inom ramen för
del nuvarande systemet. Om så inte är fallet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör frågan tas upp till ny
prövning. - Ingen instans har någon erinran mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslagen all en särskild
handling om förbudets innebörd skall överlämnas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lill den som får
näringsförbud och alt domen eller beslutet skall sändas till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillsynsmyndigheten (bilaga
6 avsnitt 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: De nuvarande principerna rörande ansvaret för
utredning och domslolstalan i fråga om näringsförbud är lämpliga. Del saknas
därför anledning alt nu ändra på dem. Kronofogdemyndigheterna bör dock få elt
särskilt ansvar dä del gäller atl aktualisera näringsförbud på den grunden alt
en näringsidkare underiåter att betala skatt m. m. - Det är lämpligl alt den
som får näringsförbud ges särskild information om förbudets innebörd. En
tillsynsmyndighet har vidare inlresse av alt informeras närmare om
näringsförbud som faller under dess tillsynsansvar och bör därför ha tillgäng
lill domen eller beslutet. En myndighet som tidigare har beviljat den som fått
näringsförbud tillstånd alt ägna sig ät viss verksamhei måsle få kännedom om
förbudel för alt kunna ompröva tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Om utredningen och förfarandet i mål om näringsförbud gäller
idag vad som i allmänhet är föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott,
för vUket är stadgat fängelse i högst ett år (199d§ KL). Reglerna gäller i
tillämpliga delar och i den mån inte annal föreskrivs i bestämmelserna om
näringsförbud. Detta betyder bl.a. att utredningar om näringsförbud handhas av
poUs och åklagare och att reglerna i 23 kap, rättegångsbalken (RB) om
förundersökning i brottmål är tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande ordning beslutar allmän domstol om näringsförbud på talan av allmän
åklagare. Konkursförvallarna och tillsynsmyndigheterna i konkurs (TSM) har
vidare alt anmäla för åklagare när, enligt deras uppfattning, anledning
förekommer alt meddela näringsförbud. I regel handläggs frågor om näringsförbud
i samband med ansvarslalan mol näringsidkaren. Dom pä näringsförbud meddelas
oftast i samband med atl vederbörande döms för brott i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anför alt den rådande ordningen i huvudsak synes ha fungerat väl. En brist är
dock att del ofta går lång lid innan ett näringsförbud meddelas. Detla lorde
enligt kommittén främst bero på en viss eftersläpning hos polis och åklagare,
vilket i sin tur delvis har sin grund i otillräckliga resurser hos dessa
myndigheter. I fråga om den processuella handläggningen i domstolarna har inga
påtagliga brister eller komplikationer kommit i dagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
försia fråga alt ta ställning till rörande förfarandet gäller huruvida de<br>
allmänna domstolarna även i fortsättningen bör handha uppgiften atl beslu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>la om näringsförbud.
Kommittén har inte föreslagit någon ändring i nuva- Prop. 1985/86: 126 rande
ordning. Ingen remissinstans har heller gjort detta. Även jag anser att de
allmänna domstolarna liksom idag skall pröva frågor om näringsförbud. Jag
anser också att lalan om näringsförbud skall föras av åklagare. Jag hänvisar
här till vad som anfördes i samband med tillkomsten av nu gällande reglering
(prop. 1979/80:83 s. 43).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Belräffande frågan vem som skaU ombesörja uiredningen inför en talan
om näringsförbud uttalade dåvarande chefen för justitiedepartementet att, om
åklagaren är ansvarig för talans utförande, del saknas anledning att inte låta
honom svara även för den föregående utredningen. Har förundersökning enligt RB
i elt brottmål inletts, torde det dock enligt departementschefen ibland vara
obehövligt med en särskild utredning i förbudsfrågan. I varje fall behöver
denna utredning inte bli så omfattande. Liksom vid utredning av brott bör
åklagaren kunna anlita biträde av polismyndighet. Departementschefen betonade
vidare atl, även om tillsynsmyndigheten inte för talan och svarar för
utredningen i förbudsfrägor, det är angeläget alt myndigheten medverkar i
utredningsarbetet (ptop. 1979/80:83 s. 43 f).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
remissinstans har föreslagit all ansvarel för utredningsarbetet bör flyttas
över till kronofogdemyndighet (se ovan). Det bör nämnas att justitieombudsmannen
(JO) i ett särskill ärende rörande kronofogdemyndigheterna och
konkurstillsynen (1983 E: 1) har uttalat sig i samma riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss anfört alt uppgiften att väcka talan även fortsättningsvis bör handhas
av åklagare. Enligt mitt förslag skall brott som inte är ringa utgöra en
särskild förutsättning för näringsförbud. Del finns också enligt min mening
skäl att räkna med att brott myckel ofta ensamt eller i förening med andra slag
av åsidosältanden kommer att utgöra grunden för näringsförbud. Det är mot nu
angiven bakgrund naturligt att åklagaren för sin ulredning också i
fortsättningen biträds av polismyndighet och att bestämmelserna i 23 kap. RB i
princip lillämpas även i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill dock samtidigt anföra alt jag anser alt kronofogdemyndigheterna<br>
- och då inte bara de som är tillsynsmyndigheter i konkurs - bör spela en<br>
mera betydelsefull roll då del gäller atl med hjälp av näringsförbud bemäst<br>
ra oseriös näringsverksamhet. Del står således klart atl kronofogdemyn-<br>
digherna har de bästa möjligheterna att fä fram material som kan ligga till<br>
grund för näringsförbud mot personer som systematiskt låter bli att betala<br>
skatter o.d. Kronofogdemyndigheterna har normalt bättre möjligheter än<br>
polisen att göra de utredningar som krävs vid tillämpningen av det särskil<br>
da rekvisit för näringsförbud som utgörs av underlåtenhet att belala skatt,<br>
lull eller avgift. Jag föreslår därför en särskild regel som innebär att<br>
kronofogdemyndigheterna skall ha i uppgift att särskilt uppmärksamma<br>
när det finns skäl atl meddela förbud på grund av underiåtelse alt betala<br>
skatt m.m. och att de skall anmäla till åklagare då de anser att det finns<br>
skäl att överväga förbud, I detla ligger också atl jag förutsätter att det sker<br>
ett nära samarbete mellan åklagare och kronofogde i de fall då näringsför<br>
bud aktualiseras med hänvisning till det nyss nämnda skatterekvisilet. Det<br>
ligger i sakens natur atl ett nära samarbete också måste äga rum då<br>
konkursrekvisitet åberopas. Det jag har sagt nu bör även gälla då det<br>
särskilda brottsrekvisitet åberopas och vid sidan om brott även underlå-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>telse atl belala skatt m.
m. anförs som ytterligare fall av åsidosältanden av Prop. 1985/86: 126
åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis
kan det många gånger vara värdefullt om även andra myndigheter, t.ex.
skattemyndigheter, konsumentombudsmannen (KO) och andra fackmyndigheter
biträder polis och åklagare i utredningsarbetet. Det är angeläget att man lar
till vara de möjligheter till effektivitetsvinster som kan uppnås genom ett
sådant samarbete, Detla förekommer för övrigt redan idag på flera håll. Jag
avser atl senare något utveckla min syn i denna fräga (avsnitt 4.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
55 § och 185 b § KL skall konkursförvaltaren anmäla till åklagaren om del finns
skälig anledning att anta att näringsförbud kan meddelas, liksom grunden för
misstanken. Om inte förvaltaren har gjort anmälan, skall enligt 199e§ KL TSM
göra detta, så snart det finns anledning till det. Till anmälan skall TSM foga
sin utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
anknytningen till konkurs släpps, något som ju delvis sker i milt förslag,
kunde del ifrågasättas om den nämnda skyldigheten för konkursförvallaren och
TSM borde upphävas. Jag anser dock inte atl detta bör ske. Även om konkurs inte
längre kommer att bli en ovillkorlig förutsättning för näringsförbud, lorde
förbud inte sällan även i framtiden aktualiseras i samband med
konkursutredningar. Jag anser därför all anmälningsskyldigheten bör finnas
kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kunde även sättas i fråga om anmälningsskyldigheten nu borde utvidgas till atl
gälla också andra organ än de nämnda. Kommittén anser inte atl detta är
nödvändigt och anför alt del får anses vara en naturlig del av dessa
myndigheters skyldigheter all fästa åklagarens uppmärksamhet på förhållanden
som kan föranleda näringsförbud. Ett par remissinstanser - länsstyrelserna i
Slockholms län och Göteborgs och Bohus län - anser däremot atl en lag om
näringsförbud bör uppta en regel som ålägger alla berörda myndigheter att
anmäla till åklagare förhållanden som kan medföra näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag betona att var och en som anser att det finns anledning att
meddela näringsförbud i etl vissl fall har möjlighet atl anmäla förhållandet
till polis, åklagare eller TSM. Del är också naturligt om sådana myndigheter
som bevakar skeendena på marknaden gör anmälan då de finner välgrundad
anledning till det. Jag finner dock inte skäl att nu föreslå någon utvidgning
av skyldigheten all göra en sådan anmälan utöver vad jag i del föregående
anfört om anmälan av kronofogdemyndighet i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
diskuterar vilka tvångsmedel som bör kunna användas mot<br>
dem som är föremål för ulredning om näringsförbud. Genom den allmänna<br>
hänvisningen till brottmålsförfarandet gäller idag, i tillämpliga delar, reg<br>
lerna om beslag (27 kap RB) och om husrannsakan, kroppsvisitation och<br>
kroppsbesiktning (28 kap. RB). Genom elt särskilt undantag i 199d§ andra<br>
stycket KL gäller däremot inte reglerna om häktning, anhållande och<br>
gripande (24 kap.) eller om reseförbud och anmälningsskyldighet (25 kap.).<br>
I det lidigare lagstiftningsärendet uttalade departementschefen alt del inte<br>
borde ges möjligheter att använda sädana personella tvångsmedel innan<br>
närmare erfarenheter hade vunnits av tillämpningen av reglerna om nä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ringsförbud (prop.
1979/80:83 s. 44). Bestämmelserna om kvarstad (26 Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kap.) saknar relevans när
det gäller näringsförbud. Också i 23 kap. RB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns regler som har
karaktär av tvångsmedel, nämligen i 7§, angående</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hämtning lill förhör, och
i 8§, angående medtagande till förhör. Dessa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regler är i princip
tillämpliga i utredningar om näringsförbud (jfr nyss</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nämnda prop. s. 44).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att de idag tillgängliga tvångsmedlen bör kunna användas också i
fortsättningen. Även i fråga om de personella tvångsmedlen bör nu gällande
princip beslå. Häktning och reseförbud skall alltså inte kunna, tillgripas i
fråga om näringsförbud, inte heller anhållande och gripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
hittills sagda har huvudsakligen avsett förfarandet under utredningsstadiet.
Också beträffande förfarandet i domstolen gäller, som jag tidigare har nämnt,
samma regler som i mål som rör allmänt åtal för brott, för vilket är stadgat
fängelse i högsl elt år. Jag finner inte anledning alt föreslå någon ändring i
denna ordning. Angående innebörden av atl brottmålsreglerna är tillämpliga kan
jag hänvisa lill departementschefens uttalanden i del tidi- ' gare
lagstiftningsärendet (nyss nämnda prop. s. 58ff)-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här påminna om alt en skillnad mellan mitt förslag och nu gällande ordning
är att jag inte föreslår någon regel om att talan om näringsförbud måste föras
inom viss lid. Jag vill dock understryka alt också enligt gällande rätt
oegentligheter kan åberopas oavsett ålder. I detta senare hänseende sker alltså
ingen förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande regler i 199d § försia och andra styckena KL får talan om
näringsförbud las upp såväl av den tingsrätt som är behörig enligt de vanliga
reglerna om forum i brottmål som av tingsrätten i den ort där konkursen är
eller har varit anhängig (jfr prop. 1979/80:83 s. 59). Kommittéförslaget har
ingen motsvarighet till den senare forumregeln mot bakgrund av att det inte
innehåller någon anknytning mellan näringsförbud och konkurs. Jag föreslår
däremol för min del all lagen skall innehålla etl särskill konkursrekvisil.
Enligt min mening bör därför, liksom idag, talan om näringsförbud mot den som
är försalt i konkurs få tas upp såväl vid brollmålsforum som vid det forum jag
nyss nämnde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlens
slufiiga avgörande i mål om näringsförbud sker genom dom. I de fall då lalan
handläggs i samband med åtal kommer avgörandet all ingå i brotlmålsdomen. Också
när frågan om näringsförbud handläggs särskilt sker del som etl brottmål och
avgörandet sker genom dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anför all den domstol som har meddelat näringsförbud i<br>
allmänhet i domen har angett innebörden av näringsförbudet genom att<br>
återge lagtextens ord i domslutet. Enligt kommittén är del lämpligl atl<br>
förbudets innebörd anges, efiersom det är av vikt alt den dömde åtminsto<br>
ne i huvudsak får klart för sig vad han i fortsättningen har all rätta sig
efler.<br>
Av praktiska skäl synes del enligt kommittén dock lämpligast - för att inte<br>
domslutet onödigtvis skall tyngas - att meddelandet om näringsförbudels<br>
innebörd lämnas i en särskUd handling. Kommittén anser att en sådan<br>
handling, i likhet med vad som idag sker vid exempelvis villkoriig dom och<br>
skyddslillsyn, bör kunna överlämnas i samband med huvudförhandlingen,<br>
om dom avkunnas dä, eller sändas tillsammans med domen, om denna<br>
meddelas senare. Kommittén framhåller också atl man, om man använder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
förtryckt handling, undviker risken att näringsförbudets innebörd anges på ett
sätt som avviker från lagen. I handlingen bör enligt kommittén anges sådana
inskränkningar i förbudet som gjorts genom dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar kommitténs
uppfattning att del kan vara lämpligl atl den som meddelas näringsförbud får en
särskild handling där förbudets innebörd anges. Till skillnad från kommittén
anserjag dock alt handlingen endast skall återge vad lagen uttalar härom.
Handlingen bör däremot inte innehålla uppgifl om vad som skall gälla särskill
för förbudel i det enskilda fallet. Den skall alltså inte ersätta domen
(beslulel) i detla hänseende. En sådan ordning skulle kunna skapa oklarhel om
vad vederbörande har atl rätta sig efter bl, a. i elt sådanl fall då domen
eller beslutet å ena sidan och handlingen i fråga ä den andra har delvis olika
innehåll. Del ankommer pä domstolsverket atl svara för den närmare
utformningen av en sådan handling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En särskild handling av
det slag jag nu har angett bör även överiämnas då tillfälligt näringsförbud
meddelas (detta institut behandlas i avsnitt 4.5.2).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår en
särskild regel om att domstolen vidare skall sända domen eller beslutet till
den TSM som skall ha hand om tillsynen över den som fått förbud. Det är
givelvis viktigt all vederbörande TSM blir underrättad om näringsförbud som
faller under dess tillsynsansvar och därvid även om beslut i fråga om
avveckling och dispens. Jag delar således kommitténs uppfattning alt domstolen
bör underrätta TSM på angivet sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare en fråga
rörande förfarandet bör beröras. Näringsförbud kan komma all meddelas någon som
driver näring för vilken krävs särskilt tUlstånd. Delta är fallel med t. ex.
restaurang- och äkerirörelse, skrothandel och faslighelsmäkleri. Som
dalainspektionen har framhållit under remissbehandlingen är det angeläget att
den myndighet som har beviljat en näringsidkare sådant tillstånd i det fallel
då näringsidkaren sedan får näringsförbud blir underrättad om detla så atl den
kan pröva om tillståndet skall återkallas. Jag anser därför alt den domslol som
meddelar förbudet skall underrätta den berörda myndigheien om förhållandel och
föreslår en bestämmelse med delta syfte.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5.2
Tillfälligt näringsförbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
nuvarande möjligheten atl meddela ett tillfälligt näringsförbud till dess
frågan om näringsförbud slutligt har avgjorts skall finnas kvar. Bestämmelserna
härom överförs i huvudsak oförändrade till den nya lagen iitom i ett avseende.
I stället för att som idag kunna meddelas om särskilda skäl föranleder det bör
lillfälligt förbud kunna ges då det är uppenbart alt näringsförbud är befogat.
De principer som idag gäller för förfarandet rörande tillfälligt näringsförbud
skall tillämpas också i fortsättningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s. 338-346 och 421-424).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Av de instanser som har uttalat sig i frågan lämnar RÅ, Prop. 1985/86: 126
Föreningen Sveriges åklagare och Malmö kommun förslaget utan erinran. Några
instanser anser att förutsättningen för tillfälligt näringsförbud - atl del är
uppenbart atl näringsförbud är befogal - är för restriktiv. Det anser således
Stockholms tingsrätt, länsåklagaren i Stockholms län och Gollands län,
kronofogdemyndigheterna i Malmö och i Sundsvall, SACO/SR, Föreningen Sveriges
kronofogdar saml Svenska Metallindustriarbetareförbun-det. Dessa vill i
allmänhet all förbud skall kunna meddelas om det är sannolikt all
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden (bilaga 6 avsniti 5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Det bör liksom idag vara möjligt att i vissa fall
meddela elt förbud som får verkan omedelbart. Med tanke på den menliga inverkan
ett näringsförbud kan få bör ett tillfälligt förbud dock meddelas bara då det
slår klart all talan om näringsförbud kommer alt bifallas. Den ordning för
prövningen av frågor om tillfälligt förbud som gäller idag bör lämpligen beslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt den nuvarande beslämmelsen i 199g§ försia stycket KL
får, om det finns särskilda skäl, rätten meddela näringsförbud för tiden till
dess frågan om näringsförbud slutligt har avgjorts. Sådant förbud kallas
tillfälligt förbud. Det får meddelas redan innan lalan om slutligt förbud har
väckts men får också meddelas i samband med dom på slutligt förbud. Det gäller
då, om det inte upphävs av högre rätt, för tiden lill dess all det slutliga
förbudet vinner laga kraft eller upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad dåvarande chefen för justitiedepartementet uttalade i samband med
tillkomsten av gällande bestämmelser får vid prövningen av om kravet på
särskilda skäl är uppfyllt beaktas å ena sidan vilka följder en fortsatt
näringsverksamhet kan få för det allmänna och för borgenärerna och å den andra
vilka ekonomiska och andra konsekvenser som elt förbud skulle medföra för den
som får det. Han tillade att det naturligtvis skall vara sannolikt all elt
tillfälligt förbud kommer att följas av en dom på förbud. Är frågan om
näringsförbud svårbedömd, skall lillfälligt förbud inte meddelas (prop.
1979/80:83 s. 61).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser atl tillfälligt förbud skall kunna meddelas också enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
remissinstans har hafl något all erinra mol förslagel alt tillfälligt
näringsförbud skall kunna meddelas i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för min del påminna om departementschefens uttalande i det tidigare
lagstiftningsärendet alt snabbhet i förfarandet är av stor betydelse för
effektiviteten hos näringsförbudet och alt det i en del fall tidigt torde slå
klart atl näringsförbud bör meddelas, t. ex. vid uppenbart kriminella förfaranden
där kanske straffprocessuella tvångsmedel tillgrips. Samtidigt kan
handläggningen av målet inför tingsrätten fördröjas av olika skäl. Genom elt
överklagande kan del vidare dröja innan etl lagakraftvunnel avgörande
föreligger (nyss nämnda prop. s. 41 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt skäl för tillfälligt förbud kan vara atl man så fort som möjligt<br>
bör kunna avbryta en verksamhet som orsakar stora skador. Kan del antas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
näringsidkaren även fortsättningsvis kommer att begå brottslig verk- Prop.
1985/86: 126 samhet eller ignorera exempelvis regler om inbetalning av skatter
och avgifter, är det angeläget atl rörelsen kan bringas atl upphöra utan
avsevärt dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
annal skäl för lillfälligt förbud är att det kan framstå som stötande om en
person får fortsätta med sin verksamhei under lång tid, trots atl han har gjort
sig skyldig till kanske omfattande oegentligheter. När det framstår som helt
klart atl näringsförbud kommer att åläggas, bör det också normalt ligga i
sakens nalur all han så forl som möjligt fråntas rätlen alt driva rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört anser jag att det bör vara möjligt att
även framdeles meddela tillfälligt näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Jag viU i sammanhanget erinra om att det enligt rådgivarlagen inte
finns<br>
nägon möjlighet att meddela ett tillfälligt rådgivningsförbud. Detta hänger<br>
samman med att det för att förbud skall kunna meddelas alltid krävs att<br>
rådgivaren har gjort sig skyldig till broll. I den frågan anförde chefen för<br>
justitiedeparlemenlel att det, med hänsyn till de ingripande verkningarna<br>
av elt förbud och til' att förbudet utgör elt slags särskild rättsverkan av<br>
brott, skulle vara alltför drastiskt alt medge möjlighel till interimistiskt<br>
förbud innan ansvarsfrågan prövats i första instans. Däremol bör domsto<br>
len, när frågorna om ansvar och förbud prövas samtidigt, i domen kunna<br>
förordna att elt rådgivningsförbud skall gälla med omedelbar verkan, dvs,<br>
innan domen har vunnit laga kraft. För den situationen atl ansvarsfrågan<br>
redan har avgjorts då lalan om förbud blir aktuell, ansåg departementsche-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fen
att det inte i princip möter något hinder mol att domstolen förordnar om förbud
innan den tagit slutlig ställning. Något påtagligt behov av en möjlighet till
interimistiskt ingripande ansågs emellertid inte föreligga, eftersom
utredningen då kunde förutsättas vara så fullständig som behövs för ett
ställningstagande (prop, 1984/85:90 s, 25 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har övervägt om inte pä molsvarande sätt undanlag från möjligheten att meddela
tillfälligt näringsförbud bör göras i den situationen då förbudet grundas pä
att näringsidkaren har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa.
Tillräckliga skäl all göra ett sådant undantag föreligger dock inte enligt min
mening. Naturligtvis mäste stor försiktighet iakttas när del gäller att meddela
ett tillfälligt förbud som har sin grund i brottslighet frän näringsidkarens
sida, om frågan om ansvar ännu inte har prövats av domslol. Något hinder atl
meddela ett sådant förbud bör dock inte möta t, ex, om näringsidkaren har
erkänt under förundersökningen om brottet. Den nödvändiga restriktiviteten blir
enligt min mening fulll tillgodosedd genom de allmänna begränsningar i fråga om
möjligheten att meddela tillfälligt förbud som jag föreslår i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår då till frågan när ett sådanl förbud skall kunna komma i fråga, något
som jag också har berört i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anför att utgångspunkten måste vara alt tillfälligt förbud bör<br>
meddelas så snabbt som möjligt i de fall då det framstår som i hög grad<br>
sannolikt att slutligt förbud kommer att följa. En annan utgångspunkt<br>
måste dock vara att tillfälligt förbud inte får meddelas i de fall då frågan om<br>
slutligl förbud bedöms som tveksam. Detta gäller både om frågan huruvida</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud skall
meddelas i avgörande delar är oklar och om denna Prop, 1985/86: 126 fräga
visserligen är klar med det är tveksamt om näringsförbud är påkallat från
allmän synpunkl, Mol den bakgrunden föreslår kommittén alt tillfälligt förbud
skall få meddelas endast då det är uppenbart atl näringsförbud kommer att
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser att förutsättningarna för tillfälligt förbud är alldeles
för restriktiva enligt kommitténs förslag (se ovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
är en myckel ingripande åtgärd, något som jag flera gånger i det föregående har
betonat. En näringsidkare som tvingas avveckla sin verksamhei på grund av ett
näringsförbud kan lida stor ekonomisk skada. Del är därför viktigt att
förutsättningarna för näringsförbud ges en restriktiv uiformning, vilket jag
också har framhållit då jag behandlat de grundläggande förutsättningarna för
näringsförbud. Kravet på restriktivitet måste i än högre grad gälla i fråga om
lillfälligt förbud. Om etl sådanl upphävs i högre instans kan slor skada redan
ha hunnit uppstå. En grundläggande förutsättning måste därför vara att, innan
frågan om näringsförbud har slutligt avgjorts av domstolen, elt tillfälligt
förbud bara skall få meddelas om det står klart alt talan om näringsförbud
skall bifallas. Råder del någon tvekan skall tillfälligt förbud inte meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitléns mening bör högre rätt alltid ha en möjlighet atl inhihera ett beslut
om tUlfälligt förbud som meddelats i samband med domen. Kommittén föreslår
därför en uttrycklig bestämmelse med denna innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
i huvudsak samma skäl som jag nyss anförde biträder jag förslaget. Jag anser
dock inte alt det finns anledning alt begränsa möjligheten för högre rätt att
inhibera till den silualion som förslagel avser. Enligt min mening talar lika
starka skäl för alt inhibition kan ske även då etl beslut om . tillfälligt
näringsförbud har meddelats under rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår all den ordning för förfarandet rörande lillfälligt näringsförbud som
gäller idag (199g och h§§ KL) skall beslå. Ingen remissinstans har haft något
att erinra mol förslagel. Även jag ansluler mig till detta (jfr, betänkandet s,
343 ff. och prop. 1979/809: S3 s. 61 ff.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare framhållit den roll som kronofogdemyndigheterna bör ha vid
utarbetande av underlag för lalan om näringsförbud som grundas på det särskilda
rekvisitet.om underlätenhet att betala skatter, tullar och avgifter. Jag vill
betona att de givelvis har ett utredningsansvar även i samband med en talan om
tillfälligt förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.6
Tillsynen över dem som meddelats näringsförbud</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall nu behandla frågan vilka organ som skall ansvara för kontrollen av atl
näringförbuden efterievs (4.6.1) och hur tillsynen bör gå till (4.6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6.1
Ansvariga myndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De nuvarande principerna för tillsynen tilllämpas också i
fortsättningen. De kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs
(TSM) skall vaka över all näringsförbud och tillfälliga näringsförbud efterlevs
och anmäla överträdelser till åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt. En minoritet i kommittén vill dock flytta
över ansvaret för tillsynen från kronofogdemyndighet till polis (betänkandet s.
347 ff och 444 f).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Den
fråga som de flesta remissinstanser som ytlral sig över de föreslagna
lillsynsreglerna har kommenterat rör valet mellan kronofogdemyndighet och
polis som tillsynsmyndighet. En överväldigande majoritet av dessa instanser
anser atl TSM även i fortsättningen skall vara tillsynsmyndighet. Det gör
således bl. a. RÅ, RSV, Malmö och Göteborgs tingsrätter, länsstyrelserna i
Malmö och Norrbottens län, juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet, TCO, SACO/SR, Sveriges Domareförbund, Föreningen Sveriges
åklagare och Föreningen Sveriges kronofogdar. Tre instanser anser däremot att
polisen skall ha ansvaret för tillsynen, nämligen länsåklagaren i Slockholms
län och Gollands län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt Föreningen
Auktoriserade revisorer. Länsslyrelsen i Slockholms län anser slutligen att
RSV bör vara tillsynsmyndighet (bilaga 6 avsnitt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Kronofogdemyndigheterna har goda förutsättningar
alt ulöva en effektiv tillsyn. De brister som hittills visat sig i
kontrollförfarandet har sin viktigaste orsak i bristande resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt nuvarande ordning åligger det TSM - som i princip
utgörs av en kronofogdemyndighet i varje län - att vaka över att näringsförbud
och tillfälliga näringsförbud efterlevs (199j§ KL). Överträdelser skall av
myndigheten anmälas tUl åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag i olika sammanhang
i det föregående har nämnt har kommittén vid sin granskning funnit att
tillsynen på sina håll har fungerat dåligt, i vart fall såtillvida all den inte
synes ha i avsevärd grad bidragit till att stävja överträdelser. Det har i
åtskilliga fall funnits misstanke om att förbud har överträlls. Inom vissa tillsynsmyndigheters
områden har enligt kommittén i stort sett ingen övervakning alls ägt rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av nu gällande regler om näringsförbud framhöll departementschefen
all TSM har väsentligen tvä uppgifter. Den ena innebär att vid behov aktualisera
en förlängning av ett näringsförbud, den andra att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övervaka all den som har
rneddelals förbud avvecklar sin näringsverksam- Prop. 1985/86: 126 hel.
Samtidigt uttalade departementschefen alt del var för tidigt alt ta ställning
till frågan om atl ge någon annan myndighet än polis och åklagare en generell
skyldighet alt utöva lillsyn över dem som är underkastade förbud (prop.
1979/80: 83 s. 49).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
TSM har elt tillsynsansvar enligt nu gällande reglering om näringsförbud ter
sig naluriigl redan med hänsyn till atl näringsförbud idag kan riktas bara mol
den som är eller har varit konkursgäldenär. Situationen blir en delvis annan om
anknylningen lill konkurs upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
majoritet i kommittén anser med viss Ivekan atl TSM även i fortsättningen bör
ha ansvar för kontrollen av meddelade näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
minoritet inom kommittén - den som, enligt vad jag tidigare har anfört, också
anser atl brott alllid skall vara en förutsättning för näringsförbud (avsnitt
4.2.3) - menar att polismyndighet bör ha hand om tillsynen. Som skäl anförs
sammanfattningsvis atl, om anknylningen till konkurs upphör, det framstår som
mindre motiveral att TSM är tillsynsmyndighet. Om näringsförbudet skall ha
avsedd effekt och verka i förebyggande syfle, är det vidare av vikt att
övervakningen av gällande förbud är effektiv. Polisen har den primära uppgiften
alt upptäcka och beivra brottslighet och därmed erforderlig spanings- och
förhörsvana. Del finns anledning anta alt respekten för näringsförbudet som
förebyggande instrument mot ekonomisk brottslighet ökar om polisen är
övervakande myndighet. När brott förekommer i samband med näringsförbud - något
som ju enligt minoritetens förslag alllid skall vara fallet — kopplas polisen
ändå förr eller senare in. Också då ett förbud överträds skall ärendet
överlämnas till polisen. Därmed kommer en stor del av den personalintensiva
tillsynen att ligga hos polisen även med TSM som tillsynsmyndighet. Del är
vidare viktigt all tillsynsarbetet bedrivs på ell över hela landet enhetligt
sätt. Polisens arbete har den enhetligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnt tidigare har de flesta remissinstanserna gått på majoritetens linje.
De anför inbördes likartade argument för sina ställningstaganden.
Tillsynsuppgiflen anses inte vara en polisiär uppgift i sig. Man anser atl TSM
i den exekutiva verksamheten och vid tillsynen av konkurser har större
möjligheter än polisen att upptäcka överträdelser av meddelade näringsförbud,
TSM har i de flesta fall god kännedom om de personer som har fått näringsförbud
och information om reslföringar och andra skuldförhållanden. RSV anser att TSM
allmänt också kan antas ha ett större intresse än polisen alt kontrollera
efterlevnaden av näringsförbuden. Remissinstanserna framhåller alt en stor del
av den information som är intressant för tillsynen dessutom torde komma fram
genom registerspaning och vid skatterevisioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
instanser som delar minoritetens uppfattning lägger huvudsakligen betoningen på
samma sätt som minoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag inledningvis framhålla all frågan huruvida närings<br>
förbudet faktiskt kan spela den viktiga roll i kampen mol den ekonomiska<br>
brottsligheten som är avsett ytterst är beroende av att det sker en effektiv<br>
tillsyn. Detta är av största vikt både då det gäller att i ett enskilt fall<br>
förhindra alt en oseriös näringsidkare fortsätter atl åstadkomma skador på-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1.13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>marknaden och för att
näringsförbudet som instrument skall ha tillräcklig Prop. 1985/86: 126
preventiv verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill inte förneka att det kan anföras skäl som talar för att polisen får
ansvara för tillsynen. Övervakningen av att straffsanktionerade regler
efterlevs är en polisiär uppgift. Polisen har bättre vana och bättre resurser
för spaning på fältet. Vidare har polisen slor rutin att hålla förhör vid
brottsmisstanke. Polisen har också tillgång till tvångsmedel. Även RB:s regler
i övrigt om förundersökning i brottmål är avpassade för polisens verksamhei.
Ofta torde polisen ändå förr eller senare kopplas in för all utreda en
brottsmisstanke inför etl eventuellt åtal, och del kan då innebära en
resursbesparing att låta polisen sköta även övervakningen. Ytterligare kan man
peka på att polisen på senare tid har fått förstärkta resurser i syfle att
effektivisera bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Det har bl.a. inrättats s.
k. eko-rotlar vid polismyndigheter över hela landet. Till det sagda kommer atl
anknytningen till konkurs ju föreslås bli upphävd i vissa fall, varför del kan
bli så alt TSM är hell obekant med en person som fåll förbud. Atl övervaka
vederbörande kan då te sig som en mindre naturlig uppgift för TSM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har framkommit atl tillsynen hittills inte i alla avseenden har fungerat så
väl som varit önskvärt. Orsaken till detta förhållande är dock enligt min
mening inte att finna i att tillsynsansvaret har legat på TSM. En effektiv
tillsyn är resurskrävande och det går inte att bestrida all de resurser som
stått TSM till buds har varit begränsade. En ytterligare omständighet alt ta
hänsyn till är alt lagstiftningen om näringsförbud är förhållandevis ny och all
det tar tid att bygga upp rutiner för etl tillsynsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
står därför enhgt min mening klart att de brister i tillsynen som kunnat
konstateras inte i sig motiverar atl man nu flyttar över del särskilda ansvaret
för tillsynen från TSM till polismyndighet eller annan myndighet. Jag anser
tvärtom all TSM bör ha goda förutsättningar att utöva en effektiv tillsyn i
framtiden. Jag vill här kortfattat peka på några faktorer som bör tillmätas
vikt i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
är att det övervägande antalet näringsförbud även i framtiden torde komma att
meddelas i samband med konkurs. Del är vidare av central betydelse att
avvecklingen av befintlig verksamhei övervakas pä etl effektivt sätt. Det är
utan tvekan mest ändamålsenligt alt låta TSM sköta den övervakningen. Med sin
vana vid konkurstillsyn och de kunskaper som följer med denna lillsyn är TSM
väl lämpad för denna uppgift. Del är vidare värdefullt alt någon myndighet
känner ett särskill ansvar för kontrollen. Om uppgiften bara blir en bland
mänga av polisens övervaknings-uppgifter, kan detfinnas risk för att den inte
kan prioriteras pä del sätt som torde vara nödvändigl. Av betydelse är vidare
att myndigheterna nu har fått viss vana vid uppgiften. TSM har också bättre
resurser för registerspaning, 1 en nära framtid kommer alla TSM alt ha
tillgäng lill exekutionsväsendets ADB-system, REX-syslemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mot denna bakgrund att övervägande skäl talar för alt tillsynen<br>
även i fortsättningen bör ligga på TSM, Jag vill dock betona att det är<br>
angeläget att andra myndigheter biträder TSM i dess övervakningsarbete,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del bör tilläggas alt vid
sidan om TSM: s särskilda ansvar polisen naturligtvis inom ramen för sina
allmänna uppgifter även har etl ansvar för att uppdaga överträdelser av
näringsförbud, eftersom sådana liksom idag bör vara kriminaliserade. Samtidigt
vill jag också ge till känna atl del enligt min uppfattning bör finnas goda
möjligheter att nu åstadkomma en mera systematisk och intensiv övervakning av
dem som har meddelats näringsförbud. För detla talar redan all många TSM bör ha
kunnal successivt skaffa sig rutiner och större erfarenheter av detta arbete.
Jag bygger också min bedömning på den omständigheten att del bör gå all bygga
ul samarbetet ytterligare mellan TSM och andra myndigheter, liksom även andra
intressenter, någol som jag senare återkommer lill.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6.2
Tillsynens omfattning och inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Tillsynen skall utövas under hela den tid då näringsförbudet gäller.
Den skall avse kontroll av alt pågående verksamhet m. m. avvecklas och alt
nyetablering inte kommer till stånd. Tillsynsmyndigheten skall ha rätt att
begära upplysningar av den som omfattas av tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med milt utom pä en punkt. Enligt kommittén skall TSM
ha rätt att inhämta upplysningar genom att hålla förhör med den som är
underkastad näringsförbud (betänkandet s. 353-367 och 431-433).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ingen har någon erinran mol kommitténs förslag utom i frågan om TSM skall ha
rätt all hålla förhör. Från äklagarhåll riktas kritik mol förslaget i denna del
(bilaga 6 avsniti 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
skälen för mitt förslag: För atl näringsförbudet skall ha avsedd verkan krävs
att tillsynen är effektiv. Tillsynsmyndigheterna skall lägga tonvikten på
regislerspaning men givelvis också utnyttja den information de fär på annal
sätt, bl. a. på fältet samt genom atl ställa frågor till dem som omfattas av
tillsynen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommittén konstaterar atl det idag inte finns några bestämda
regler för hur TSM: s lillsyn skall gå till. Det kan enligt kommittén inte
heller komma i fråga atl i detalj bestämma detta. Enligt kommittén bör närmare
instruktioner för tillsynen ges av regeringen eller RSV. Det ankommer på
regeringen att besluta om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör TSM
ha en övervakningsskyldighet som omfattar hela den lid under vilken
näringsförbudet gäller. Tillsynen bör alltså avse såväl all den som har fått
näringsförbud avvecklar förbjuden verksamhet m. m. som att han därefter, under
den tid dä förbudet gäller, inte sätter igång en ny näringsverksamhet, tar en
förbjuden anställning eller förbjudna uppdrag, blir delägare i ett handelsbolag
eller förvärvar en för honom förbjuden aktiemajoritet i ett aktiebolag. Enligt
kommittén uppfattar f.ö.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>också de allra flesta TSM
idag sin uppgift så och är del också så de flesta Prop. 1985/86: 126
bedriver tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
aktiv bör då tillsynen vara? Jag har redan tidigare uttalat atl tillsynen
måsle effektiviseras. Jag anser det ytterst väsentligt atl alla som får
näringsförbud utsätts för en övervakning som innebär all TSM i vart fall håller
sig underrättad om vad vederbörande har för sysselsättning. Det är alltså inte
tillräckligt alt myndigheien bara väntar på atl det skall komma signaler om alt
det har sketl en överträdelse. Ett sådant förhållningssätl från TSM: s sida kan
inverka negativt på allmänhelens förtroende för näringsförbudsregleringens
effektivhel. Det kan även medföra alt näringsförbudet inte framstår som något
reellt hot för berörda näringsidkare. Renl faktiskt kan det förstås också
medföra risker för all de personer som har meddelats näringsförbud fortsätter
att orsaka skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
får tillsynen inte bli onödigt ii\gripande eller kränkande för den enskilde.
Han måste ha möjlighet atl ta en ny anställning utan atl känna sig utsatt för
konstant övervakning, Åven kostnadsskäl talar givetvis mol en alllför intensiv
tillsyn. Sä länge inga särskilda misstankar föreligger, bör det normalt vara
tiUräckligt alt TSM håller sig underrättad om vad personen i fråga
sysselsätter sig med. Det kan inte anses lämpligt atl TSM ägnar sig ål sådan
närgången spaningsverksamhet som är av utpräglat polisiärt slag. TSM bör
således inte ha tillgång lill polisiära tvångsmedel av typ husrannsakan och
beslag. Om saken kommer i det läget att sådana åtgärder bedöms nödvändiga, bör
anmälan ske lill åklagare, som i så fall får ta över utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koinmittén
anser atl den som har näringsförbud skall kunna kallas till förhör av TSM. RSV
har, liksom SACO/SR och Föreningen Sveriges kronofogdar, anslutit sig lill
tanken. RSV anser atl TSM skall kunna kalla lill förhör vid äventyr av vite
eller hämtning och även ha rätl att göra en kontrollerande förrättning pä den
plats där vederbörande verkar. Föreningen Sveriges kronofogdar anser också all
det i fråga om förhör bör finnas sanktioner och föreslår en koppling i denna
del till dem som utsökningsbalken tillhandahåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
äklagarhåll har invändningar riktats mol förslaget. En negativ inställning tiU
förslaget att TSM skall kunna kalla till förhör har således RÅ, länsäklagarna i
Stockholms, Gollands och Norrbottens län, liksom överåklagaren i Göteborg.
Samma uppfattning har föreningen Sveriges åklagare. Invändningarna grundas
främst på atl, efiersom kommittén inte har föreslagit någon reglering av
förhörsinstilutet, syftet med förhör framstår som oklart. Ett förhör kan
dessutom tänkas vara till men för en framtida brottsutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har för egen del förståelse för dessa senare synpunkter och känner därför
tvekan inför kommitténs förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill starkt betona viklen av att TSM och polis har etl nära samarbete<br>
i frågor rörande näringsförbud - både då det gäller att aktualisera ett<br>
förbud och när det finns skäl atl misslänka en överträdelse av ett förbud.<br>
Jag är emellertid inte beredd alt föreslå någon annan förändring i fråga om<br>
dessa myndigheters respektive ansvarsområden än den som möjligen kan<br>
anses ligga i att TSM skall utöva tillsyn också över atl den som är under-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1 '6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kastad
näringsförbud inte överträder förbudet genom atl engagera sig i Prop. 1985/86:
126 förbjuden ny verksamhet m.m. Jag anser å andra sidan att det är ett
naturligt inslag all en tillsynsmyndighet håller sig informerad om den som
avses med tillsynen genom all begära upplysningar av honom. Jag anser därför
att TSM skall ha rätt atl begära upplysningar av dem som har näringsförbud. Det
kan t. ex. gälla förfrågningar om vad vederbörande har för sysselsättning eller
hur en avveckling fortskrider. Den som avses med tillsynen bör visseriigen inte
kunna åläggas att svara på en förfrågan vid risken att annars drabbas av någon
särskild påföljd. Rätten all inhämta upplysningar kan därför framstå som mindre
betydelsefull. Jag anser likväl atl den bör kunna göra viss nytta i
tillsynsarbetet. Den omständigheten atl TSM inte fär svar på en förfrågan kan
vara ett tecken på att allt inte står rätl till och därmed ge anledning till
vidare efterforskningar rörande vederbörandes verksamhet. Rätten att begära
upplysningar bör redan på det viset kunna tjäna elt syfte i tillsynsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning bör TSM: s övervakning i första hand ske genom tillgängliga
register. Även iakttagelser som kronofogdepersonalen gör i sin fältverksamhet
bör utnyttjas. Detsamma gäller givetvis de slutsatser som kan dras då den nyss
berörda rätten atl infordra upplysningar utnyttjas. När det uppkommer en
misstanke om alt ett näringsförbud har överträtts bör myndigheten anmäla detta
till polis eller åklagare. Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att
kronofogdemyndigheten dokumenterar alla uppgifter, iakttagelser och övriga
åtgärder som föregått anmälan och atl denna dokumentation bifogas anmälan.
Därigenom underlättas brottsutredningen och minskar risken för att onödiga
bevisproblem skall uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har föreslagit alt den som har näringsförbud skall ha viss
anmälningsskyldighet. Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår således all den
som är underkastad näringsförbud skall ha skyldighet att anmäla sig hos TSM
förslagsvis tvä gånger om året. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet anser atl den som har meddelats näringsförbud skall vara skyldig
atl anmäla lill TSM om han flyttar till annan ort. Likaså bör man enligt
fakultetsnämnden överväga att ålägga vederbörande att hålla regelbunden kontakt
med TSM, t. ex. sä alt han vid vissa tidpunkter skall anmäla sin
sysselsättning. Svenska Revisorssamfundet anser att den som har meddelals
näringsförbud skall vara skyldig att anmäla om en anställning upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att jag tidigare har föreslagit att domstolen skall kunna förena
elt förordnande om avvecklingstid med villkor. Delsamma gäller då en domslol
beviljar dispens från förbudet för viss verksamhei e. d. (avsnitt 4.4,6 och
4.4,7). Domstolen kan i fall som de nämnda föreskriva att vederbörande lill TSM
skall anmäla sädana förhållanden som nu har nämnts. Jag anser dock alt en
generell anmälningsskyldighet av det slag som har förordats är för långtgående
och är därför inte beredd att föreslå någon regel med sådant innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i linje med vad jag nyss har anfört att ett villkor om t.ex,<br>
anmälningsskyldighet knutet exempelvis till en dispens inte får medföra atl<br>
TSM vidtar åtgärder, t. ex. i form av ell mer eller mindre regelrätt förhör,<br>
som kan få negativ effekt på en kommande polisutredning rörande en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ifrågasatt överträdelse av
förbudet. Om del i samband med alt anmäl- Prop. 1985/86:126
ningsskyldigheten fullgörs - eller på den grund all vederbörande inte fullgör
denna - uppkommer misstanke om en överträdelse, bör TSM anmäla förhållandet
lill polis eller åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss berörde bör regisierspaningen också i fortsättningen vara ett viktigt
inslag i tillsynen. TSM bör, i den utsträckning det är praktiskt möjligt och
informationen är tillgänglig för TSM, i olika register bevaka om personerna i
fråga förekommer på ett säll som ger anledning att misstänka all förbudet
överträds. Om en registeruppgift lyder pä alt någon med näringsförbud bryter
mot förbudet, finns det således skäl för myndigheten atl göra en närmare
undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i delta sammanhang beröra ett förslag som kommittén framställer rörande
skatleregistren. Enligt kommittén står det klart atl det är av stor vikt för
TSM atl bevaka dessa. Sekretesslagstiftningen medför dock att uppgifterna i
registren inte är ulan vidare åtkomliga för TSM i tillsynen. Kommitténs
bedömning är emellertid att det redan idag bör finnas goda möjligheter att få
tillgång till sådana uppgifter. För att underlätta tillgången rent praktiskt
föreslår kommittén dock en ändring i skatteregisterlagen (1980:343) av
innebörd, alt TSM skaU få direkt tillgång via terminal tiU uppgifterna i det
cenlrala skalleregisiret för tillsynen över personer med näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är f, n, inte beredd att föreslå en lagändring med detta syfte mol bakgrund av
att vissa andra frågor som berör skatteregislerlagen nu övervägs inom
finansdepartementet, Ell slutligt ställningslagande till kommitténs förslag
bör därför enligt min mening anslå i avvaktan på resultatet av dessa överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
har väckt en annan registerfråga, som inte har behandlats av kommittén.
Inspektionen framhåller att den har gett tillstånd till atl uppgifter om
meddelade näringsförbud får insamlas och lagras av kredil-upplysningsförelagen.
Det förekommer också att dessa sprider uppgifterna vidare. Om brott görs lill
förutsättning för näringsförbud — något som en minoritet i kommittén har
föreslagit - kommer del av offenlliga uppgifter om näringsförbud all framgå att
vederbörande har blivit dömd för brott, vilken senare uppgift i t, ex. allmänt
kriminalregister är sekretessbelagd. Gällande rätl medför då, uttalar
inspektionen, atl den nuvarande spridningen av uppgifter om näringsförbud i
kreditupplysning normalt inte kan ske. Enligt 6 § kreditupplysningslagen
(1973:1173) får nämligen uppgift om att någon misstänkts eller dömts för brott
inte insamlas, lagras eller utlämnas i kreditupplysning utan datainspektionens
medgivande. Datainspektionen anför atl det likväl är angeläget all uppgifter om
näringsförbud kan lämnas i kreditupplysningar. Enligt inspektionen synes det
erforderligt att, om minoritelsförslagel läggs lill grund för lagstiftningen i
denna del, kredilupplysningslagen kompletteras med ell undantag för uppgift om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
synpunkl som datainspektionen har uttryckt gör sig gällande även<br>
med den utformning som jag vill ge lagen. Del bör emellertid enligt min<br>
mening inte vara något hinder mot att uppgifter om näringsförbud insam<br>
las, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet. Jag anser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det därför behövs en ändring i 6§ kreditupplysningslagen med denna Prop.
1985/86: 126 innebörd. Efler samråd med chefen för justitiedepartementet
föreslårjag därför en sådan ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang även beröra en fråga rörande del s.k.
näringsförbtidsregislrel, som är ett hjälpmedel för tillsynen. I detla
regis-ler, som skall föras av RSV (I99i§ KL), antecknas de personer som fått
näringsförbud. Anteckningarna i registret, som är manuellt, sker på grundval
av underrättelser som domstolarna skall sända in då en dom om näringsförbud har
vunnit laga kraft eller då elt tillfälligt förbud har meddelats. Registret är
offentligt. Utdrag ur registret skall fortlöpande sändas lill
akliebolagsregistrel, handelsregistren och de föreningsregisler som avses i
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar att registreringen av näringsförbud synes ha fungerat i slort utan
störningar. Den anser också atl det tills vidare finns etl behov av all ha kvar
elt manuelll näringsförbudsregisler. Enligt kommitténs mening bör RSV fä
fortsätta att ansvara för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser inte atl det synes erforderligt att nu vidta några större ändringar i
reglerna om näringsförbudsregister. Den föreslår dock att det av
författningstexten bör framgå atl utdrag ur registret skall sändas till TSM.
Utdrag bör enligt kommittén sändas till alla TSM, inte bara lill den inom vars
område personen i fråga är bosatt. Eftersom den närmasl berörda TSM alllid
torde ha elt intresse av alt inhämta närmare upplysningar från domen eller
beslutet om näringsförbud, bör dessutom föreskrivas en skyldighet för domstolen
att sända ett exemplar av domen eller beslutet till den TSM som skall ha hand
om övervakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
en remissinstans, patent- och registreringsverket, har kommenterat vad
kommittén anfört i denna del. Patentverket föreslår att
närings-förbudsregistrel skall föras vid patenlverkets bolagsbyrå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning att utdrag ur näringsförbudsregistret bör sändas
till TSM. Det ankommer dock pä regeringen att besluta i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser inte att del finns skäl alt föreslå en överföring av registerföringen
från RSV till palenlverket. Jag vill här slutligen påminna om, all jag i del
föregående (avsnitt 4,5,1) har anslutit mig lill kommitténs förslag att TSM
skall fä domen eller beslutet om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Samarbete mellan myndigheter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om näringsförbud berör många myndigheter. Vid remissbehand<br>
lingen och vid kontakter med företrädare för de närmast berörda myndig<br>
heterna under beredningen i regeringskansliet har framhållits atl etl nära<br>
samarbete mellan olika myndigheter är väl så viktigt som ny lagstiftning då<br>
det gäller att komma åt de oseriösa näringsidkarna. På de flesta håll i landet<br>
finns lokala samarbelsorgan mellan bl. a. polis, åklagare, kronofogde samt<br>
skatte- och tullmyndigheter. I propositionen om riktlinjer för det framtida<br>
arbetet mol ekonomisk brottslighet m.m. betonades det belydelsefulla i<br>
detta samarbete (prop. 1984/85: 32 s. 19, 33 och 41 O-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag
starkt understryka att ell väl fungerande samarbete Prop. 1985/86:126
mellan olika myndigheter är av största betydelse för effektiviteten i näringsförbudssystemet.
Jag skall här något utveckla min syn på delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del första vill jag erinra om att uppgifter om oegentligheter som kan ligga
lill grund för näringsförbud finns hos en rad olika myndigheter och även på
annat håll. Näringsidkare som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet överträder
inte sällan normer som det främsl ankommer på andra myndigheter än de
rättsvårdande atl kontrollera efterlevnaden av. Många fackmyndigheter får
sålunda i sin ordinarie verksamhet information om såväl sådana näringsidkare
som har näringsförbud som andra som kan vara aktuella för förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan som exempel nämna de myndigheter som arbetar inom skatte-och
indrivningsväsendet, dem som har att övervaka import- och exportverksamheten,
penningmarknaden och bank- och.försäkringsområdena, dem som har atl främja
konsumentskydd, arbetarskydd och den yttre miljön, liksom givetvis dem som för
olika slag av register med information av bl.a. ekonomisk karaktär. Också
konkursförvaltare, kommuner, banker och andra kreditgivare, konkurrenter,
branschorganisationer och fackförbund kan många gånger ha betydelsefull
information om näringsidkare som har näringsförbud eller för vUka det finns
anledning alt aktualisera ett sådanl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
utökat samarbete mellan såväl åklagarna som TSM å ena sidan och organ av det
slag jag nu har nämnt bör kunna leda lill ökad effektivitet. Delta innebär
också alt enligt min mening även andra organ än åklagare, polis och TSM kan
spela en viktig roll när det gäller att ta initiativ till näringsförbud eller
till atl överträdelser av sådana beivras. Jag vill påminna om att jag i det
föregående (avsnitt 4.5.1) har föreslagit en direkt skyldighel för
kronofogdemyndigheterna atl i vissa lägen anmäla underiåtelse alt belala
skatter, tullar och avgifter till åklagare för prövning av om näringsförbud bör
meddelas. Av betydelse är vidare att det i konkursfallen sker ett nära och
aktivt samarbete mellan konkursförvaltaren och TSM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här också nämna den roll som länsstyrelserna bör kunna spela. De får in en
mängd uppgifter på vitt skilda områden av intresse i detta sammanhang. Vid
taxerings- och skatterevisioner kan således förhållanden uppdagas som kan
motivera näringsförbud vid en tidpunkt dä t.ex. TSM, polis och åklagare saknar
information som ger dem anledning att reagera. Bokföringsbrott och skattebrott
kan kanske tidigt uppdagas av skatteförvaltningen och dess
revisionsverksamhet, långt innan någon konkurssituation har uppstått eller
innan man annars har haft anledning att överväga elt näringsförbud med
anledning av att vederbörande har gjort sig skyldig lill Underlätelse alt
belala skatter, tullar och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det samlade beteendet hos en näringsidkare ofta kommer alt spela en avgörande
roll för om näringsförbud skall aktualiseras, är del alltså nödvändigt att de
berörda myndigheterna samarbetar redan när det gäller att upptäcka dem som kan
vara aktuella för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nästa
steg är att besluta om vilket utredningsarbete som bör göras och<br>
hur ingripandel mol de misstänkta näringsidkarna bör ske. Också där bör<br>
samarbetet mellan berörda myndigheter kunna spela en viktig roll. Myn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>digheterna
kan jämföra sina iakttagelser av misstänkta personer och även Prop. 1985/86:
126 komma överens om sådana konkreta ting som vem som bör göra vad i det
fortsatta utredningsarbetet i ett vissl ärende. Exempelvis kan kronofogdemyndigheten
ha intresse av alt polisen i samband med husrannsakan vid brottmisstanke säkrar
bevismaterial för atl styrka att det sketl en överträdelse av ell
näringsförbud. Omvänt kan polisen i vissa lägen ha intresse av att kronofogden
inte t.ex, ställer frågor till en gäldenär, som då kan bli varnad och undanröja
bevismaterial som polisen behöver säkra för sina ändamål. Samarbetet mellan
myndigheterna kan tillgodose sädana önskemål och många gånger leda till gemensamma
aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
bör emellertid inte begränsas till de enskilda ärendena. För atl det skall bli
så effektivt som möjligt kan det ofta vara motiverat att samordna mera allmänna
utredningsinsatser, t.ex. vid revision av särskilda branscher i vilka
ekonomisk brottslighet anlas vara särskilt vanligt förekommande. Anvisningar
för sådana insatser, bl.a. i fråga om val av bi-anscher, kan behöva utfärdas.
Del ankommer på regeringen att besluta detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
vid tillsynen av att meddelade näringsförbud efterlevs är samarbete viktigt.
Jag har i det föregående angett hur jag menar att TSM bör utföra denna tillsyn.
Därav framgår också att TSM kan behöva information från flera håll som kan
belysa i vad mån del har förekommit en överträdelse av elt meddelat förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det inte möjligt och inte heller lämpligt att i detalj ange hur formerna
för myndigheisarbelet bör se ut. Detta bör avgöras lokalt av berörda
myndigheter själva. Uppenbarligen kommer dock de samarbetsgrupper som redan
har bildals att spela en viktig roll. Sammansättningen av och arbetsformerna
för dessa grupper skiftar helt naturligt mellan olika delar av landet. Vad jag
vill framhålla särskill är atl arbetet bör läggas upp så att det kan avkasta så
konkreta resultat som möjligt. Dels gäller detta prioritering och planering av
mera övergripande insatser, för vilket arbete personer i ledande ställning
behöver komma samman. Dels gäller del de enskilda ärendena, där handläggare hos
berörda myndigheter behöver samarbeta. En vanlig modell är att en större grupp
med bl.a. chefer representerande de olika delarna av den lokala och regionala
skatteförvaltningen, kronofogdemyndigheterna, åklagarna, olika delar av
polisväsendet, tullmyndigheterna och kommunen träffas några gånger om året.
Dessemellan sker ell fortlöpande samarbete mera informellt genom kontaktpersoner
hos myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att det lokala samarbetet skall bli så effektivt som möjligt bör också ett
erfarenhetsutbyte komma till stånd mellan dem som på olika håll i landet
arbetar med frågor rörande näringsförbud. Det kan ske genom t. ex. regionala
konferenser, där ocksä de berörda centrala myndigheterna deltar. I ett
inledningsskede ärjag beredd all förorda särskilda medel för ett sådant
erfarenhetsutbyte. Jag återkommer till detta i samband med behandlingen av
resursfrågorna (avsniti 7);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill jag i detta sammanhang också betona, atl en ytterli<br>
gare faktor som kan bidra lill all öka effektiviteten i tillsynen - och även<br>
möjliggöra en större vakenhet för ingripanden mot oseriösa näringsidkare i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>syfte
all åstadkomma näringsförbud - är utbildning av den personal som arbetar med
dessa frågor. I den lidigare nämnda propositionen om rikllinjer för arbetet
mot ekonomisk brottslighet m. m. angavs att åtgärder skall vidtas för all
förbättra utbildningen och kompetensen hos de befattningshavare inom
rättsväsendet som handlägger frågor om ekonomisk brottslighet (prop. 1984/85:32
s. 34 f och 41 f). Justitieutskottet framhöll i sitl betänkande med anledning
av propositionen atl den ekonomiska brottsligheten ofta gäller förfaranden som
är svåra att ulreda. Utredningsarbetet StäUer därför, enligt utskottet, slora
krav pä kunnande bl.a. i ekonomiska och rättsliga frågor (JuU 1984/85:28 s.
21).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill påminna om atl särskilda insatser har gjorts och även fortsättningsvis
bör göras för atl utbilda de befattningshavare inom rättsväsendet som
handlägger frågor om ekonomisk brottslighet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I anslutning lill att en
lagstiftning om utvidgat näringsförbud införs anser jag del angelägel med
särskilda utbildningsinsatser i syfte atl förbättra kompetensen hos de
befattningshavare som handlägger hithörande frågor. Dessa insatser bör inte
begränsas till rättsväsendet utan öyer huvud omfatta de myndigheter som har
att i något avseende arbeta med frågor om näringsförbud. Jag tänker dä i första
hand pä kronofogde-, polis- och åklagarmyndigheter, domstolar, länsstyrelser,
lokala skattemyndigheter och tullmyndigheter. De särskilda
utbildningsinsatserna bör göras under en begränsad lid, någol som jag kommer
att utveckla i det följande i samband med behandlingen av vissa resursfrågor
(avsnitt 7).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Överträdelse av näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De nuvarande sanktionerna vid överträdelse av etl näringsförbud,
straff och förlängning av förbudstiden, bibehålls. Bestämmelserna härom
överförs till den nya lagen. Vidare får domslol möjlighet att återkalla en
dispens om denna överträds. Slutligen skall etl gammall förbud upphävas när ett
nyll meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med milt (betänkandet s. 369-380 och 433-436).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
RÅ, kronofogdemyndigheten Stockholm samt Sveriges domareförbund har uttalat sig
positivt om förslagel. Ingen remissinstans har haft någon erinran mol det
(bilaga 6 avsnitt 7).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen
för mitt förslag: De nuvarande bestämmelserna om straff och om förlängning av
förbudstiden framstår som välavvägda. Del saknas därför anledning atl nu
förändra sanktionssystemel. Om den som har fält dispens missbrukar del
förtroende som dispensen ger uttryck för är det befogat alt dispensen
återkallas. Del är ocksä befogal atl upphäva ett tidigare förbud om ett nytt
meddelas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt den nuvarande bestämmelsen i 212 § andra Prop.
1985/86: 126 styckel KL gör den som överträder etl näringsförbud eller ett
tillfälligt sådant sig skyldig till ett brott, som kan bestraffas med fängelse
i högst två år. Om brollet är ringa, får straffet bestämmas lill böter eller
fängelse i högst sex månader. Vidare får enligt samma paragraf förbudsliden
förlängas med högsl fem år. Om del sker flera sådana förlängningar, får den
sammanlagda tiden för förlängning inte vara mer än fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser sammanfattningsvis all de nuvarande reglerna om straff och om förlängning
av näringsförbud bör finnas kvar. Enligt min mening är reglerna välavvägda och
jag delar därför kommitléns uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
6 och 7§§ i milt förslag beskrivs vilken verkan elt näringsförbud har, alltså
vad som är förbjudet för den som har meddelats näringsförbud. En överträdelse
sker när vederbörande handlar på etl säll som strider mol dessa bestämmelser.
Någon särskild beskrivning av brottet behövs därför inte. Mitt förslag
motsvarar här kommitténs. Länsåklagaren i Malmö har föreslagit att lagtexten
skall kompletteras med en uttrycklig hänvisning lill överträdelse av förbud
enligt 7§ försia stycket (närstäendeförbudet). Enligt min mening är detta dock
inte nödvändigt. Som kommittén har uttalat innefattas även sådana fall i
begreppet överträdelse av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har pekat på vissa problem som kan uppkomma i tillämpningen, bl.a. rättsliga
problem och bevisproblem. Några särskilda regler härom föreslås dock inte.
Beträffande bevisproblemen påpekar kommittén sålunda att åklagaren, liksom
tidigare, har atl styrka atl överträdelse skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
behandlar vidare del subjektiva rekvisitet och anför därvid att det enligt
gällande lag för straffansvar fordras alt ett näringsförbud har överträtts
uppsåtiigen. Härefter diskuteras innebörden av uppsåtskravel. Kommittén anför
all man givelvis måste tillämpa samma principer när det gäller överträdelse av
näringsförbud som i övriga liknande fall och att bedömningen måsle överlämnas
ål rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt har anfört att del inte hell klart framgår om kommittén anser att
ett annat uppsåtsbegrepp än inom straffrätten i övrigt bör gälla i fråga om
överträdelse av näringsförbud. Tingsrätten ifrågasätter om del finns anledning
alt göra någon avvikelse i detla hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla att allmänna regler om både uppsåts- och
bevisfrågor bör gälla vid bedömningen av om en överträdelse av ett näringsförbud
har ägt rum. Del är alltså inte fråga om att nu införa några nya sädana
principer. De problem som kan uppkomma i dessa hänseenden och i övriga frågor
som kommittén har pekat på i detta sammanhang får överlåtas åt
rättstillämpningen. Också beträffande medhjälp till överträdelse bör på samma
sätt som hittills allmänna regler om ansvar för med verkan gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av det tidigare anförda anser kommittén atl möjligheten att<br>
vid överträdelse förlänga ett näringsförbud bör finnas kvar. I anslutning<br>
härtill påpekar kommittén att det är möjligt alt meddela en person ett nytt<br>
näringsförbud om han har gjort sig skyldig till sådana oegentligheter i sin<br>
rörelse, att rekvisiten för näringsförbud är uppfyllda. Kommittén behand<br>
lar härefter frågan hur domstolen skall förfara om förutsättningar föreligger</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>både
för att föriänga förbudet och för all meddela ett nyll förbud. Vilkel-dera som bör
göras mäste enligt kommittén bero på omsiändigheterna i det enskilda fallet,
bl. a. på hur mycket som återstår av del gamla förbudel och hur grova de nya
oegentligheterna är. Domstolen bör, sägs del, i fråga om valet mellan
föriängning och nytt förbud vara bunden av åklagarens yrkande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del sistnämnda har
kritiserats av kronofogdemyndigheten i Göteborg, som anser att en sådan
bundenhet inte bör uttalas. Om åklagaren således yrkar att etl nytt förbud
skall meddelas vid överträdelse, något som innefattar en minimigräns på tre
år, borde domstolen kunna i stället föreskriva föriängning och underskrida
Ireårsgränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har ingen erinran mol
kommitténs uttalanden i den nu aktuella delen. Jag delar kommitténs uppfattning
att domstolen, i valet mellan all förlänga elt förbud eller meddela ell nytt
sådant, bör vara bunden av åklagarens yrkande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid överträdelse av ett
näringsförbud kan vidare en eventuellt meddelad dispens återkallas. Delta bör
enligt kommittén vara det normala. Denna återkallelsemöjlighel har berörts i
del föregående (avsnitt 4.4.7). I likhet med kommittén anserjag att en särskild
bestämmelse om återkallelse bör tas in i överträdelseparagrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén har också
föreslagit att det i en särskild lagbestämmelse anges alt, om domstolen
meddelar elt nytt näringsförbud medan ett gammalt ännu gäller, det tidigare
meddelade förbudet skall upphävas. Jag delar kommitténs uppfattning i denna
fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande/ö//ö/-o/;£/e/
vid överträdelse av förbudet föreslås ingen förändringjämfört med nuvarande ordning.
Det innebär atl vanligt brottmåls-förfarande skall lillämpas även i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill här
avslutningsvis erinra om det förslag som utredningen om säkerhetsåtgärder m.m.
i skatteprocessen i betänkandet (SOU 1983:23) Lag om skatleansvar har lagl fram
om att den som har meddelals näringsförbud i konkursfallet och som i strid mot
förbudel företräder en juridisk person, skall vara personligen
betalningsansvarig för den juridiska personens skatteskulder. Jag avser inte
att behandla denna fråga i förevarande lagstiftningsärende ulan kommer all
senare ta den under övervägande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.9
Ikraftträdande m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den nya
lagstiftningen träder i kraft den I juli 1986, Bestämmelserna om upphävande av
förbud, dispens, tillsyn och överträdelse tillämpas också på näringsförbud som
meddelats dessförinnan. Vid bedömningen av om någon har grovt åsidosatt sina
åligganden i näringsverksamhet får hänsyn bara tas till åsidosältanden efter
ikraftträdandet, när talan grundas på brott eller betalningsunderlåtelse. En
motsvarande prövning vid en talan enligt det särskilda konkursrekvisitet får
däremol avse också äldre åsidosältanden. Om sådana åsidosällanden ligger till
grund för förbudet skall dock nu gällande regler om verkan av näringsförbud
tillämpas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Detta behandlar i ett sammanhang ikraftträdandet av Prop. 1985/86:126 den nya
lagen om näringsförbud och ändringarna i KL. Förslaget överensstämmer med milt
däri att vid prövningen av om del har förekommit grova åsidosältanden hänsyn
bara får las till förfaranden efler ikraftträdandet. Det skiljer sig från milt
i fråga om vad som skall gälla i konkurssituationen. Om den nyssnämnda
principen skulle innebära att elt förbud inte kan meddelas i etl fall dä lalan
har väckts efter ikraftträdandet, skall under en övergångslid om etl år nu
gällande bestämmelser tillämpas. En annan skillnad är atl enligt kommittén
beslämmelserna om dispens och lillsyn i den nya lagen inte skall gälla när
talan om näringsförbud har väckts före ikraftträdandet av den nya lagen
(belänkandet s. 385-387 och 436 f).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
RÅ har inte haft någon erinran mot de föreslagna övergångsbestämmelserna och
överåklagaren i Göteborgs åklagardistrikt har tillstyrkt dem. Länsäklagaren i
Malmöhus län har tillstyrkt att den nya lagen inte görs retroaktiv. RSV har
funnit den föreslagna ettåriga övergångstiden för kort för att ulredning skall
hinna ske och talan väckas i alla de ärenden som ligger i balans (bilaga 6
avsnitt 7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Den allmänna straffrättsliga principen atl en
straffbestämmelse inte får ges tillbakaverkande kraft bör tillämpas även på
bestämmelserna om näringsförbud. En näringsidkare skall alltså inte genom de
nya reglerna drabbas hårdare än han kunnal förutse när han gjorde sig skyldig
till de oegentligheter som lagts honom till last vid prövningen av om han grovt
åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet. Däremol skall de bestämmelser i
den nya lagen som riktar sig till den som har fått eller kan komma i fråga för
förbud och som är mera fördelaktiga för honom tillämpas också när förbud har
meddelats eller talan om förbud har väckts före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag föreslår atl den nya lagstiftningen träder i krafl den 1
juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
att en straffbestämmelse inte får ges tillbakaverkande kraft kommer till
uttryck i 2 kap. 10 § första siycket RF, som föreskriver atl straff eller annan
brottspåföljd inte får åläggas för gärning som inte var belagd med
brottspåföljd, när den förövades. Inte heller fär svårare brottspåföljd
åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Det tilläggs atl det som
sägs om brottspåföljd även gäller förverkande och annan särskild rättsverkan av
brott. Vid sidan härom gäller på straffrättens område även en annan princip,
dock inte utan undantag, nämligen att om det' efter brottets begående stiftas
ny lag som föreskriver ett lindrigare straff, denna skall tillämpas även pä en
gärning som begicks före lagändringen (jfr 5§ lagen /1964:163/ om införande av
brottsbalken och prop. 1971:125 s.36). Näringsförbud är visserligen, som
kommittén uttalat, formellt sett inte all anse som vare sig straff eller
särskild rättsverkan av brott. Påföljden är ändå av sådan art att de principer
som grundlagsregeln ger uttryck för enligt kommitténs mening bör följas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar den uppfattningen. De nu angivna rättssäkerhelsprinciperna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör enligt min mening
tillämpas enligt följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I vissa
avseenden är bestämmelserna i den föreslagna lagen mera fördel- Prop. 1985/86:
126 aktiga för den som har fått eller kan komma i fråga för näringsförbud. Det
får i viss mån sägas vara fallet med bestämmelserna om upphävande av och
dispens från förbud. Beslämmelserna härom bör i enlighet med de principer jag
nyss angett tillämpas även på förbud som har meddelats före ikraftträdandet
eller som meddelas senare på grundval av en lalan som väckts före
ikraftlrädandel. Även de nya beslämmelserna om tillsyn -som ju inte riktar sig
till dem som har näringsförbud — bör tillämpas på förbud som meddelals enligt
den nu gällande regleringen. Bestämmelserna om överträdelse av förbud innebär
ingen skärpning i förhållande lill vad som gäller nu. Den nya lagstiftningen
bör därför få genomslagskraft även i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen innebär i andra avseenden en skärpning för
den som kommer i fråga för näringsförbud i jämförelse med läget idag. Förutsättningarna
för näringsförbud har således utvidgats genom att det ovillkorliga kravet på
konkurs har slopats. Vidare har en utvidgning skett beträffande verkan av elt
förbud genom de nya reglerna om förbud mol anställning hos vissa närstående
liksom i den tidigare rörelsen. Även förbudel alt faktiskt leda en enskild
näringsverksamhet eller en näringsverksamhet som drivs av stat eller kommun i förvaltningsform
innebär en utvidgning, Ocksä förbudet mol visst aktieinnehav är en nyhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ligger i linje med det tidigare nämnda
grundlagssladgandel att de nya reglerna om näringsförbud utom konkurs tillämpas
endast om de oegentligheter som läggs till grund för prövningen av om
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet har
inträffal efter den nya lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot bör det inte vara uteslutet att vid bedömningen av
om näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt beakta också äldre
oegentligheter, t, ex, alt näringsidkaren före den nya lagens ikraftträdande
har dömts för brott i näringsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I några avseenden är förutsättningarna för näringsförbud
snävare utformade i mitt förslag än enligt nu gällande regler. Delta gäller i
fräga om tillfälligt förbud. Sådanl kan idag meddelas om särskilda skäl
föranleder det. Något särskilt krav i bevishänseende uppställs inte i lagen.
Jag föreslår däremot atl det skall vara uppenbart att näringsförbud skall
meddelas. Den av mig föreslagna regeln är därför i fråga om beviskravet mera
restriktivt utformad än den nu gällande. Jag anser därför att, även om talan om
tillfälligt näringsförbud har väckts före ikraftträdandet men då ännu inte
prövats, den av mig föreslagna bevisregeln skall lillämpas vid prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningarna för atl meddela näringsförbud i
konkurssitualionen<br>
har också blivit något mera restriktivt utformade i den nya lagen är enligt<br>
nu gällande ordning. Sålunda har den särskilda beslämmelsen i KL om<br>
näringsförbud vid upprepade konkurser ingen motsvarighet i mitt förslag.<br>
Vidare krävs enligt detta att näringsförbud skall vara påkallat från allmän<br>
synpunkl. De tidigare nämnda principerna uppställer därför inget hinder<br>
att här tillämpa de nya reglerna om förutsättningarna för förbud och att<br>
därvid låta också oegentligheter från tiden före ikraftträdandet ligga lill<br>
grund för prövningen av om vederbörande har grovt åsidosatt sina åliggan-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den i näringsverksamhet. Å
andra sidan är verkan av näringsförbudet, som Prop. 1985/86: 126 jag nyss
anföri, mera omfattande enligt den nya lagen. De äldre beslämmelserna om
verkan av förbud bör därför gälla, om de oegentligheter som ligger lill grund
för bedömningen alt näringsidkaren har förfarit grovt otillbörligt mot sina
borgenärer eller pä annat sätt grovt åsidosatt vad som ålegat honom i
näringsverksamhet hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Reglerna om
ikraftträdande m.m. kommer alltså all medföra atl del övergångsvis kommer atl
förekomma näringsförbud av delvis olika slag. Det är givelvis lämpligt atl
skillnaden kommer lill uttryck i näringsförbudsregistret. När domstolen
meddelar näringsförbud enligt det särskilda konkursrekvisitet men verkan av
förbudet skall följa de äldre bestämmelserna bör den i domen eller beslutet
särskilt ange innebörden av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Utökad vandelsprövning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Principiella utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redovisat min principiella inställning till näringsförbud och
näringstillstånd (avsnitt 3). De åtgärder som nu bör vidtas mot oseriösa
näringsidkare bör väsentligen bygga på ett utvidgat system med näringsförbud.
Jag har också funnit det lämpligt alt en utökad vandelsprövning i två redan
tillständspliktiga branscher blir föremål för praktisk utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eko-kommissionen
har utpekat de branscher som anses särskill drabbade av oseriöst företagande.
Dessa är restaurangbranschen, bilbranschen, delar av transportbranschen,
byggbranschen, städbranschen och fastighetsförmedlingsbranschen. När jag nu är
beredd alt praktiskt utvärdera näringslillslåndssyslemel har jag som nämnis
funnit del rationellt att genomföra försök inom problembranscher, som redan har
någon form av tillståndsprövning. Genom all ett administrativt system är
uppbyggt för prövning av ärenden och för tillsyn kan en sådan försöksverksamhet
genomföras ulan atl särskilda resurser behöver avdelas. Som framgått av min
redovisning har jag valt restaurang- och transportbranscherna för de försök som
nu skall genomföras. För yrkestrafiken finns en huvudsakligen trafikpolitiskt betingad
lagstiftning om tillståndsplikt för atl fä driva näring. För
restaurangbranschen finns alkoholpolitiskt betingad lagstiftning om
tillståndsplikt för servering av alkoholdrycker. Inom branscherna finns en
tämligen långtgående personlig lämplighetsbedömning av näringsidkare, och
lagarna används även som etl instrument i kampen mot ekonomisk brottslighet.
Trots detta är de båda branscherna drabbade av oseriöst företagande,
Ytteriigare åtgärder är befogade. Jag vill därför efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet och med statsrådet Sigurdsen anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Transportbranschen</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>• Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Problem m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
transportbranschen bedrivs olika typer av yrkesmässig trafik. Där finns
laslbilsåkerier, laxirörelser och busstrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yrkesmässig
lastbilslrafik med trafiktillstånd utövades vid årsskiftet 1984-85 av ca 17 700
tillståndshavare. I genomsnitt fanns 2,3 bilar per åkeri. Åkeribranschen är en
småförelagarnäring. Ca 93 % av företagen har en till fem bilar. En slor del av
småföretagen inom branschen uppträder inom ramen för kollektivt ägda
transportföretag och genom transporlför-medlingsförelag. När det gäller enbart
tillståndsbelagda fordon uppgick fraklintäkterna år 1984 lill närmare 11
miljarder kr. Antalet anslällda inom näringen har uppskattats lill ca 40 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
dominerande antalet företag inom taxinäringen är s. k. enbilsföretag som drivs
som enskild firma. Den Ijuli 1984 fanns ca 9 500 laxUillslånd. År 1983
beräknades omsättningen inom taxinäringen lill ca 3 miljarder kr. Samma år
beräknades konsumenternas erlagda avgifter m. m. inom kollek-livtrafiken lill
drygt 6 miljarder kr., varav taxis andel utgjorde ca 1,5 . miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i skilda sammanhang kunnat konstaleras att det inom vägtransportbranschen förekommer
problem med olika slag av överträdelser. Iakttagelser har kunnal göras av elt
flertal myndigheter, bl.a. Iransporträdel , (TPR), trafiksäkerhetsverket,
yrkesinspektionen, RSV, länsstyrelserna och polisen. Svenska åkeriförbundel och
Svenska Transportarbelareförbundel har också påtalat missförhållandena i
branschen. De beskrivningar av problemen som har getts är tämligen samstämmiga.
Regelöverträdelserna har avsett inte enbart brott mot den särskilda
yrkeslrafiklagstiftning-en eller mot trafik- och fordonslagsliflningen i övrigt
ulan även mot de regler som gäller för all näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
överträdelser som har uppmärksammats har gällt bl.a. olaga yrkesmässig trafik,
s. k. svarlåkning. Del innebär alt någon utför transporter ulan tillstånd eller
överträder de ramar som tillståndet ger. Brott mol mer irafiksäkerhelsinriktade
regler såsom arbetstids-, fordons- och vägtrafik-bestämmelser förekommer. Inom
transportnäringen liksom inom många andra branscher finns del vidare företagare
som inte rätteligen redovisar sin rörelse, inte deklarerar sina inkomster och
inte betalar arbetsgivaravgifter, källskall för sina anställda eller andra
skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självklart att regelöverträdelser av den art jag nu har beskrivit<br>
medför belydande problem för samhälle, anställda och konkurrenter. Myc<br>
ket har därför redan gjorts för att motverka de missförhållanden som har<br>
konstaterats inom vägtransportsektorn. Del finns tecken på att de åtgärder<br>
som har vidtagits nu börjar ge resultat. Arbetet mot missförhållanden inom<br>
yrkeslrafiken har dock inte mist sin aktualitet. Problem finns fortfarande<br>
och kampen mot regelöverträdelser och den illojala konkurrensen måsle<br>
fullföljas på ell kraftfullt sätt. I propositionen om vissa yrkestrafikfrågor<br>
m.m, (prop. 1983/84:65, TU 11, rskr. 140) uttalas bl.a. att det torde vara<br>
möjligt att pröva ytterligare metoder för att motverka missförhållanden<br>
inom den yrkesmässiga trafiken.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Nuvarande ordning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för yrkestrafiken regleras i yrkestrafiklagen (1979:559; YTL) och
yrkeslrafikförordningen (1979:871; YTF). Yrkesmässig trafik får drivas endast
av den som har IrafikliUstånd. Tillslånd lill trafiken meddelas av
länsstyrelsen i samtliga fall utom när det gäller linjelrafik som avser mer än
ett län. Tillstånd meddelas dä av TPR. Tillstånd får ges endast till den som
med hänsyn lill yrkeskunnande, personliga och ekonomiska förhåUanden samt andra
omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig atl bedriva verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
trafiklillslånd kan i vissa fall återkallas, nämligen om del i den yrkesmässiga
trafiken eller i övrigt vid driften av trafikrörelsen förekommit sådana
missförhållanden att tillslåndshavaren inte kan anses lämplig all fortsätta
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
har successivt anpassats till ändrade krav. Tidigare gjordes vid samtliga
tillståndsprövningar en behovsprövning av de sökta rörelserna. Denna prövning
logs bort år 1979 när det gäller godstransporter i besläll-ningslrafik. För den
övriga yrkestrafiken kvarstår prövningen. År 1982 behandlade riksdagen vissa
yrkestrafikfrågor (prop. 1981/82:78, TU 30, rskr 302). Riksdagens beslut
innebar bl. a. atl den ekonomiska lämplighetsprövningen av den som söker
tillstånd till beslällningstrafik för godstransporter ändrades. Härvid
slopades en strikt formaliserad och för myndigheterna arbetskrävande ekonomisk
lämplighetsprövning - vilken hade visat sig ha ringa praktiskt värde. I stället
förordades uppföljningar av tillstånds-havarnas ekonomiska skölsamhel. Detta
skulle kunna ske genom exempelvis etl regelbundet samarbete mellan
lillståndsmyndighelerna och kronofogdemyndigheterna och genom etl utökat
samarbete mellan den enhet inom länsstyrelserna, som beviljar trafiktillstånd,
och länsstyrelsernas skatteavdelningar. Genom förenklade rutiner frigjordes
vidare resurser för bättre uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ålgärder
vidtogs också för att stävja fusket med taxametrar. Vidare uttalade sig
riksdagen för en skärpning av kravet på yrkeskunnande hös dem som vill etablera
sig inom transportbranschen, I propositionen framhölls bl, a, att kravel på
viss körkortsbehörighet för all erhålla tillstånd till beslällningstrafik för
godstransporter inte garanterar all den sökande har de allsidiga kunskaper som
idag bör krävas av en företagare i transportbranschen. Förutom kännedom om hur
tunga fordon och skilda slags laster skall hanleras från bl. a.
trafiksäkerheissynpunkl krävs också enligt propositionen kunskaper av
ekonomisk och adminislraliv arl för atl rörelsen skall kunna bedrivas på elt
riktigt sätt. Genom att ställa höga krav på yrkeskunnande borde risken minska
för att den som söker trafiktillstånd inte är medveten om de ekonomiska och
rättsliga villkor som gäller för den planerade rörelsen. I propositionen
hänvisades också till att Svenska åkeriförbundet lämnat förslag lill
förelagarutbildning. En sådan utbildning kunde enligt propositionen väl ligga
till grund för länsstyrelsernas bedömning av den sökandes yrkeskunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller laxilrafiken hade frågan om yrkeskunnande tidigare behandlats i en
proposition om vissa taxifrågor som riksdagen antog år 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(prop. 1979/80:142, TU 27,
rskr 403). I propositionen uttalades bl.a. att Prop. 1985/86: 126 man i fråga
om sökande av tillslånd till s. k. laxitrafik bör ta fasta på den
utbildningsverksamhet som Svenska Taxiförbundet bedriver. Som viUkor för all
erhålla tillslånd borde därför enligt propositionen krävas att en sökande, som
inte på annal sätt har förvärvat molsvarande kunskaper, har genomgått eller
kommer atl genomgå en kurs som förbundel har godkänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av statsmakternas beslut har TPR fastställt vissa regler som på försök
började tiUämpas den 1 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
har varit goda. F. n. erfordras enligt TPR: s kungörelse (TRPFS 1985:2) om
kravet på yrkeskunnande enligt yrkestrafiklagen atl den som söker tillstånd i
princip skall ha genomgått en särskild utbildning - omfattande bl. a. ekonomisk
planering och finansiering, bokförings- och skattefrågor, lagstiftning om
transporter och fordon, kostnads- och priskal-kylering samt försäkringsfrågor -
eller alt vederbörande på annat sätl har förvärvat ett molsvarande
yrkeskunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
för återkallelse har skärpts tämligen nyligen. 1 YTL (3 kap. 1 §) föreskrevs
tidigare att tillståndet skall återkallas, om det i den yrkesmässiga trafiken
har förekommit sådana missförhållanden atl tillslåndshavaren inte kan anses
lämplig att fortsätta verksamheten. Efter förslag i propositionen 1983/84:65
om vissa yrkestrafikfrågor m. m. (s. 13 ff) ändrades den aktuella bestämmelsen
så att återkallelse numera kan ske, om del i den yrkesmässiga trafiken eller i
övrigt vid driften av trafikrörelsen har förekommit sådana missförhållanden
att tillständshavaren inte kan anses lämplig att fortsätta verksamheten. Av
propositionen framgår atl de missförhållanden som där åsyftas exempelvis kan
bestå i sådana reslföringar av skaller och avgifter, vilka inte kan antas bero
på tUlfälliga affärsmässiga betingelser, utan snarare på bristande vilja eller
förmåga att rätl sköta rörelsens förpliktelser gentemot det allmänna. Det kan
också röra sig om att tillständshavaren mera systematiskt åsidosätter andra
regler för elt förelags drifl, t. ex, bestämmelserna om bokföring och
redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om samarbete mellan myndigheter har ägnats slor uppmärksamhet inom ramen för
regleringen på yrkestrafikområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 kap, 3 § YTF skall domslol som funnit någon skyldig till de brott som anges
i paragrafen sända en avskrift av domen till den länsstyrelse som
meddelat.tillståndet. Denna skyldighet åligger också åklagare och
polismyndigheter när del gäUer strafföreläggande och ordningsbot. Rör domen
eller beslutet nägon som inte har tillstånd sänds domen eller beslulel till
länsstyrelsen i det län där vederbörande är kyrkobokförd eller, i fråga om
juridisk person, till länsstyrelsen i det län där företagets ledning finns,
Länsslyrelsen har skyldighet att också viss tid bevara uppgifter om sådana
förseelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av 10 kap, 2§ första stycket YTF föreligger numera skyldighet atl
anmäla missförhållanden lill länsstyrelsen inte endasl för polismyndighet utan
också för varje annan myndighet som på ett eller annat sätl i sin verksamhet
kommer i beröring med tillståndshavare eller yrkesmässig trafik. Detta innebär
atl bl, a, kronofogdemyndigheten och yrkesinspektionen skall anmäla sådana
förhåUanden till länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt atl notera alt ocksä länsstyrelserna har skyldighet att för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>polis-
och åklagarmyndigheter påtala förhållanden som bör föranleda ingripanden (10
kap, 2 § andra siycket YTF),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är väsentligt att
länsslyrelserna regelbundet samarbetar med andra myndigheter och organisationer
som berörs av yrkeslrafikfrågor. Det är också viktigt att former skapas för
samarbete inom länsstyrelserna. De enheter som närmasl lorde vara berörda är
den enhet där yrkeslrafikfrågor handläggs, uppbörds-, mervärdeskatte- och
revisionsenheterna samt bil-och yrkestrafikregistren,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TPR utfärdar de
föreskrifter som behövs för tillämpningen av lagstiftningen om yrkesmässig
trafik. Delta innebär bl, a, att rådet skall verka för atl den yrkesmässiga
trafiken bedrivs i från samhällets synpunkt godtagbara former, TPR har också
all sörja för atl lagstiftningen tillämpas på ett enhetligt sätl, TPR verkar
härvid för att samarbete etableras mellan lillståndsmyndighelerna och de
övriga myndigheter och organisationer som berörs av yrkeslrafikfrågor. Bland de
centrala myndigheter som är engagerade i delta samarbete kan nämnas
arhetarskyddsstyrelsen, generaltullstyreisen, RSV, RPS och RÅ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regelbundet erfarenhetsutbyte
i olika former mellan länsstyrelser, polismyndigheter, kronofogdemyndigheter
och lokala bransch- och arbetstagarorganisationer förekommer också. Arbetet är
i hög grad inriktat på att stävja s.k, svartåkning samt atl hindra alt personer
som underlåter all betala skatter och avgifter till det allmänna innehar
trafiktillstånd. Här kan noteras atl antalet återkallade trafiktillstånd har
ökat under senare lid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2.3
Utökad vandelsprövning inom yrkestraflkområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Yrkestrafiklagens bestämmelser om prövning av den sökandes personliga
lämplighet ändras så att del uttryckligen framgår att den som skall kunna få
trafiktillstånd skall vara lämplig med avseende på laglydnad och på benägenhet
att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Eko-kommissionens
förslag: Åkerierna inordnas i det system för näringstillstånd som kommissionen
föreslär. Lämplighetsprövningen enligt YTL foreslås ersatt av den
vandelsprövning som skall äga rum inom ramen för den allmänna lag om
näringstillstånd som kommissionen föreslår. Grunderna för vandelsprövningen
sammanfaller med mina.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstansernas allmänna inställning till etl system med näringstillstånd
för vissa branscher har redan redovisats (avsnitt 3.3), När det gäller
yrkestrafiken förs vissa specifika synpunkter fram som bör återges här. Svenska
Transportarbetareförbundet tillstyrker krav på näringstillstånd för åkerier
och taxi. Flera remissinstanser anser det olämpligt alt införa
näringstillstånd för åkerierna. Bl, a, TPR, några länsstyrelser, Svenska
åkeriförbundet och Intresseföreningen för enhetscheferna vid länsstyrelsernas
juridiska enheter är av denna uppfattning. Skälen för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>deras ställningstagande
kan sammanfattas på följande sätl. Eftersom det Prop. 1985/86: 126 redan idag
finns etl väl utvecklat och effektivt syslem för lämplighels-prövning av
personer som vill etablera sig inom åkeribranschen, saknas del skäl alt låta
branschen omfattas av ett eventuellt system med näringstillstånd. Prövningen
av den yrkesmässiga trafiken enligt YTL innehåller redan en vandelsprövning som
i stort överensstämmer med den som skall ske enligt eko-kommissionens förslag.
Om man inför näringstillstånd i branschen får man vidare två parallella
regleringar som kan ge problem. Näringstillstånd för vissa grenar av
yrkestrafiken kan vidare lätt leda till atl den helhet som lagregleringen om
den yrkesmässiga trafiken utgör bryts sönder utan att man kan överblicka
konsekvenserna härav. Enligt ekokommissionen skall näringstillstånd gälla för
en viss begränsad tid i en bransch. Enligt remissinstanserna är det oklart i
vad mån tanken varit att vandelsprövningen inom åkerinäringen helt skall utgå
den dag kravel på näringstillstånd avvecklas eller om den då skall återföras
lill YTL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
väg som de nämnda remissinstanserna i stället anvisar för att förbättra
förhållandena inom bl.a. åkerinäringen är en komplettering av YTL, bl.a. när
det gäller vandelsprövningen. Enligt TPR bör man vidare överväga ytterligare
åtgärder för atl komma lill rätta med de missförhållanden som finns i
branschen. Som exempel på frågor som kan övervägas nämner rådet elt förbättrat
och utvidgat utnyttjande av olika register, förbättringar av adminislraliv arl
och ett utökat samarbete mellan myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Det har i skilda sammanhang, som jag har redovisat, kunnat
konstaleras atl det inom yrkestrafiksektorn förekommer problem med olika slag
av regelöverträdelser. Detta gäller inte enbart brott mot de särskilda
trafikförfattningarna utan även överträdelser av de regler som gäller för all
näringsverksamhet. Överträdelserna medför en allvarlig illojal konkurrens för
de seriösa företagen och de innebär även belydande nackdelar för samhälle och
anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl råda bot på missförhållandena inom den yrkesmässiga trafiken har olika
åtgärder vidtagits under senare är. Detta gäller bl. a. prövningen av
lillståndshavarnas lämplighet och reglerna om återkallelse av trafiktillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här erinra om den reformering av reglerna som genomfördes år 1982 (prop.
1981/82:78), som bl.a. innebar skärpta krav på yrkeskunnande för dem som vill
etablera sig inom transportbranschen, effektivare system för utmärkning av
fordon och effektivare uppföljning, bl, a, genom användning av tillgängliga
register och genom utökat samarbete mellan tillståndsmyndigheterna och andra
berörda myndigheter. Vidare infördes år 1984 som jag har redovisat utökade
möjligheter att återkalla trafiktillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TPR
har vidare initierat åtgärder mot missförhållanden i branschen, utformat
rutiner för bl. a. samarbete mellan myndigheter och preciserat vad kravet på
yrkeskunnande skall innebära i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
alt yrkeslrafiken är en reglerad bransch som är mer kartlagd än<br>
mänga andra branscher och trots att kraftfulla älgärder vidtagits under<br>
senare år i avsikt att minska problemen, kan missförhållanden fortfarande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>noteras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min slutsats av den
redovisning av problemen som jag har lämnat är att Prop. 1985/86: 126 ett
system med tillståndsgivning avseende den yrkesmässiga trafiken i sig inte
innebär atl man kan undvika alla missförhållanden inom branschen. Systemet
måsle följas upp och förändras om omständigheterna påkallar det. Också
eko-kommissionen kom i sitl arbete fram till att problemen inom framförallt
åkerinäringen var sådana att ytterligare åtgärder borde vidtas. Kommissionens
lösning var atl åkerinäringen skulle vara en av de branscher för vilka krav på
näringstillstånd för dem som ville bedriva verksamhet ställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har anfört bör en utökad vandelsprövning i huvudsak efler
eko-kommissionens grunder på försök införas inom transportbranschen. Detla bör
ske genom atl kraven för lillslånd enligt YTL skärps. Flera remissinstanser har
förordat en sådan lösning av skäl som jag har redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare har framgått får trafiktillstånd ges endast till den som med hänsyn
till yrkeskunnande, personliga och ekonomiska förhållanden samt andra
omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig alt driva verksamhelen. Denna
lämplighetsprövning är naturligtvis av central betydelse för hela branschens
funktion. Den prövning som i dag innefattas i den personliga lämpligheten kan
sägas utgöra elt slags vandelsprövning för atl utröna om sökanden kan förväntas
efterleva de bestämmelser som gäller för trafikutövningen. Enligt 2 kap, 16 §
YTF skall därvid särskild vikt läggas vid om sökanden tidigare gjort sig
skyldig till upprepade eller allvariigare överträdelser av någon särskild
yrkeslrafikbestämmelse eller av de bestämmelser som avser förarnas arbets- och
vilotid, fordonens eller vägarnas belastning, fordonens hastighet eller andra
bestämmelser som är väsentliga för säkerheten eller om han i övrigt har
brustit i allmän laglydnad i sådan utsträckning alt han kan antas vara olämplig
som trafikutövare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
av den personliga lämpligheten innefattar således i praktiken närmast en
kontroU av den sökandes laglydnad i sådana avseenden som har betydelse för
bedömningen av lämpligheten som just trafikutövare. Likaväl som då det gäller
grunderna för återkallelse av trafiktillstånd kan det naturiigtvis dä ett
tillstånd skall meddelas finnas skäl att beakta även andra förhållanden. Genom
alt just vid själva ansökningstillfället i högre grad beakta den sökandes
benägenhet atl fullgöra sina skyldigheler gentemot det allmänna, ökar
möjligheterna att förebygga att personer som från allmän synpunkt är olämpliga
som företagare över huvud taget etablerar sig i branschen. Härigenom kan såväl
förluster för stat och kommun som illojal konkurrens undvikas. Genom att ändra
YTL;s bestämmelser om prövning av den sökandes personliga lämpUghel till en
föreskrift om prövning av dels laglydnad, dels benägenhet att fullgöra sina
skyldigheter mot det allmänna skulle lämplighetsprövningen således kunna
effektiviseras och ges ökad tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
prövning som jag här åsyftar bör alltså inte begränsas till vad som<br>
kan vara motiveral från trafikpolitisk synpunkl i snäv mening, I fortsätt<br>
ningen skall alltså dessulom hänsyn tas till brottslighet och misskötsamhel<br>
som påverkar lämpligheten att driva näringsverksamhet över huvud tagel.<br>
Det innebär atl även brister när det gäller'atl följa t,ex, lagstiftning till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skydd
för anställda skall beaktas. Den som utnyttjar s.k. grå arbetskraft Prop.
1985/86: 126 skall alltså inte kunna få trafiktillstånd. Det skall inte heller
den som på annal sätt systematiskt åsidosätter del allmännas föreskrifter till
skydd för arbetskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den föreslagna ändringen uppnås den utökade vandelsprövning i
transportbranschen, som jag har föreslagit skall införas på försök (avsnitt
3.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
av den sökandes benägenhet att fullgöra sina skyldigheler mot det allmänna kan
bl.a. ske genom samarbete mellan lillslåndsmyndighelen och
kronofogdemyndigheten. Etl sådanl samarbete förekommer på många håll i dag.
Enligt YTF finns f n. ingen föreskrift om obligatorisk remiss till
kronofogdemyndigheterna. Jag har övervägt om en sådan regel bör införas. Mol en
sådan ordning talar dock flera förhållanden och jag är inte beredd alt föreslå
någon ytteriigare formalisering av utredningsförfa-randel. Jag förutsätter att
länsstyrelserna samarbetar med kronofogdemyndigheterna i den utsträckning som
erfordras för att en allsidig bedömning skall kunna göras av sökandens vandel.
Jag vill i detla sammanhang också påpeka atl del många gånger kan vara
värdefullt för länsslyrelserna att höra lokala näringslivsorganisationer och
fackliga organisationer i tiUståndsärenden. Del bör befrämja systemets
effektivitet. Väsentligt är givetvis att lillslåndsmyndighelen noga beaktar
all inte ovidkommande hänsyn får göra sig gällande vid prövningen, exempelvis
då konkurrenter eller potentiella konkurrenter hörs. Jag vill stryka under att
de prövningsmoment som jag föreslår skall tillföras systemet inte heller ger
något ökat utrymme för behovsprövning än som redan finns i det nuvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ändrade lydelse av 2 kap. 3 § YTL som jag nu förordar innebär således en viss
utökning av vandelsprövningen, betingad av behovel all ingripa mot ekonomisk
brottslighet. I övrigt sker ingen förändring av lagens innehåll. Den som enligt
gällande regler bedöms vara olämplig som irafikulövare, bUr del också i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagstiftningen bör träda i krafl samtidigt som den föreslagna lagen om
näringsförbud, dvs. den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående (avsniti 3.3) uttalat att den slutliga utvärderingen av
försöksverksamheten bör göras efler förslagsvis en treårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Restaurangbranschen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
Problem m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
restaurangbranschen räknar man med alt det finns 15 000-20 000<br>
s.k. matställen. Gatuköken är då inte inräknade. Enligt socialstyrelsens<br>
register fanns i april 1985 närmare 9 900 serveringstillstånd för försäljning<br>
av alkoholdrycker. Övervägande delen av denna försäljning riktar sig till<br>
allmänheten och endast en mindre del till klubbar och slutna sällskap.<br>
Nettoökningen av antalet meddelade serveringstillstånd var under år 1984<br>
ca 360. Omsättningen för de ca 3000 restauranger, som har tillstånd att<br>
servera starkare drycker än öl klass </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II, </span><span style='font-family:Verdana'>beräknades år 1984 till
8,75 mU-<br>
jarder kr. Restaurangbranschen sysselsätter enligt vissa uppskattningar ca</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60
000 personer. Ägarbyten är vanliga. Siffror har redovisats som innebär
Prop. 1985/86: 126 atl 10% av företagen skiftar ägare under elt år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
problem som finns inom restaurangbranschen har dokumenterats i olika
sammanhang. Hotell- och reslaurangulredningen (H 1974:01) gjorde vissa
undersökningar som redovisades i betänkandet (SOU 1978: 37) Hotell- och
restaurangbranschen. Hotell- och restauranganställdas förbund lät år 1981
genomföra en utredning om ekonomisk brottslighet m. m. inom
restaurangbranschen. En arbetsgrupp som har verkat för samordning av Göteborgs,
Malmö och Slockholms kommunala insatser mot ekonomisk brottslighet har
beskrivit brottsligheten inom branschen. Vidare har BRÅ publicerat en ulredning
om ekonomisk och organiserad brottslighet och dess anknytning lill
restaurangbranschen (kansli-PM 1983:1). Också polisens allmänna
utredningsarbete om organiserad och ekonomisk brottslighet har gett
intressanta uppgifter om restaurangbranschen. De studier som sålunda genomförts
ger följande bild av förhållandena inom branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Strukturen
inom restaurangbranschen är sådan alt det torde finnas stora möjligheter atl
begå brott i näringsverksamheten. Brotten är också svåra att upptäcka.
Brottslighetens omfattning är svår atl uppskatta och det är tveksamt om
generella slutsatser kan dras från de studier som har gjorts. I mycket stor
utsträckning rör del sig om storstadsproblem. I BRÅ: s utred-, ning kunde brott
beläggas i över hälften av de företag som hade studerats. Detta ger en antydan
om problemen med brottslighet i branschen. Vidare har eko-kommissionen strukit
under atl restaurangbranschen är myckel drabbad av oseriöst förelagande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många fall beslår brotten inom restaurangbranschen av en kombination av
ekonomisk och organiserad brottslighet. Flera utredningar har visat atl
personer som figurerar i samband med organiserad brottslighet i olika former
ofta har sin huvudsakliga sysselsättning inom restaurangbranschen. En
restaurang kan användas som täckmantel för häleriverksamhet, narkotikahandel,
koppleri m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ekonomiska broll inom branschen är del vanligt alt de syftar lill
att undandra inkomster från beskattning, exempelvis genom alt intäkter från
viss verksamhei inte redovisas. Andra illojala förfaringssätt är kringgående av
reglerna om skatleuppbörd, underlåtenhet atl betala arbetsgivaravgifter och
konkursmissbruk. Vid skatterevisioner inom restaurangbranschen har en tämligen
hög frekvens av oegentligheter upptäckts. Oredovisade skaller har därvid
uppgått till högre belopp än vad som gäller för många andra branscher. Många
restaurangföretag är restförda för stora belopp. Förekomsten av s, k, svart
arbetskraft och kringgående av arbeistagarbegreppei utgör problem inom
branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eko-kommissionens
slutsals är alt den kontroll som idag sker i samband med prövningen av
serveringstillstånd och den sanerande verksamhet som bedrivits i branschens
regi inte varit tillräckliga åtgärder för alt komma åt problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.3.2 Nuvarande ordning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
servering av alkoholdrycker krävs tillstånd enligt lagen (1977:293) om handel
med drycker (LHD). Med alkoholdrycker avses spritdrycker, vin, starköl och öl
klass </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>(1 § LHD). Tillslånd meddelas av länsstyrelsen. Är
del fråga om tillstånd till servering som inte är av tillfällig art skall
yttrande inhämtas från polismyndigheten och kommunen, innan beslut fattas. Kommunen
har vetorätt, när nytt tillstånd skall meddelas (58-61 §§ LHD). Talan mol
länsstyrelsens beslul förs genom besvär hos socialstyrelsen. Mot
socialstyrelsens beslut får talan inte föras (68 § LHD).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillståndsgivningen skall särskilt beaktas bl. a. sökandens lämplighet (40 §
LHD). Etl meddelat tillstånd kan återkallas om serveringen föranleder
olägenheter i fråga om ordning, nykterhet och trevnad eUer om
serve-ringsbeslämmelserna inte iakttas (64 § första styckel LHD). Detta gäller
också i fall då tillslåndshavaren inte längre kan anses lämplig alt bedriva
servering av alkoholdrycker eller då de förutsättningar i övrigt som gäller för
meddelande av tillstånd inte längre föreligger (64 § andra styckel LHD). I
stället för återkallelse får tillslåndshavaren meddelas varning eller särskilda
föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken, som låg till grund för LHD,
anförde föredraganden, all en noggrann tillståndsprövning innefattande bl.a.
en prövning av sökandens personliga lämplighet borde ske i syfte atl undanröja
riskerna för alkoholpoUliska ölägenheter i samband med serveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har i allmänna råd beträffande LHD uttalat alt lämplighetskravet får anses
innebära, att sökanden skall vara lämplig för den socialt ansvarsfulla
uppgiften att driva servering med alkoholdrycker och alt tyngdpunkten i
lämplighetsprövningen bör ligga i en allmän bedömning av sökanden. Vid denna
bedömning krävs bl. a. kännedom om alkohollagstiftningen. Ocksä sökandens
ekonomiska förutsättningar att driva rörelsen prövas. Vidare mäste enligt
socialstyrelsen ett ansenligt krav ställas på sökandens sociala anpassning.
Härvid skall hänsyn tas bl. a. tUl brottslighet och dess relevans för
sökandens lämplighet all bedriva alkoholservering. Del som sägs om sökanden
bör enligt socialstyrelsen gälla såväl enskild person som juridisk person,
styrelseledamöter och annan person i ledande ställning inom företagel, såsom
verkställande direktör, bolagsdelägare och aktieägare med mera belydande
aktieinnehav. Prövningen bör gälla den eller dem som kommer att ha det verkliga
inflytandet i rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att ingripa mol tillståndshavare som inte längre kan anses lämpliga att bedriva
servering av alkoholdrycker följer, som tidigare har nämnts, av 64 § andra
styckel LHD. Lagrummet erhöll sin nuvarande utformning enligt förslag i
propositionen 1981/82:143 om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket.
Ingripande med återkallelse, varning eller särskild föreskrift skall ske mot en
tillståndshavare, som brister i personlig lämplighet sedan han fått
serveringstillstånd även om.själva serveringen sköts i enlighel med
alkohollagstiftningen och utfärdade föreskrifter. Sädan bristande lämplighet
kan visas genom ekonomisk misskötsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeln ansågs
alkoholpolitiskt motiverad. I den nyssnämnda propositionen anfördes alt den
som söker serveringstillstånd och som tidigare visat ekonomisk misskötsamhel
genom att t.ex. ha begått skallebrott eller genom all ha hafl återkommande
reslföringar av skaller eller avgifter får räkna med att han inte bedöms
lämplig all driva serveringsrörelse. Detsamma borde gälla den som redan har
tillstånd. 1 propositionen anfördes atl en sådan reslaurangidkare på ett
otiUbörligt säll skaffar sig konkurrensfördelar inom näringen. Det framhölls
all snedvridna konkurrensförhållanden innebär att den seriösa verksamhelen
utsätts för en press som medför stora risker för att alkoholserveringsreglerna
åsidosätts inom hela branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
pekades på atl den oseriösa verksamheten kunde gå ut över de anslällda och
medföra alt slalen gick miste om skatteintäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller lämplighetsprövningen i fall där en juridisk person driver
restaurangrörelse uttalades i propositionen att prövningen naturligtvis skulle
innefatta lämpligheten hos den eller de personer som har det verkliga
inflytandet i rörelsen, exempelvis en verkställande direktör eller en
styrelseledamot. Del pekades även på all en omprövning av lillsländet kunde
vara befogad när belydande aktieposter byter ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl ge lillslåndsmyndighelen underlag för bedömningen infördes samtidigt en
regel om uppgiftslämnande (69 § fjärde stycket LHD). Kronofogdemyndigheten
skall underrätta länsstyrelsen när den som har tillstånd att servera
alkoholdrycker brister i sina åligganden all erlägga skatter eller sociala
avgifter. På begäran av länsstyrelsen skall skallemyndigheter och andra
myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter lämna uppgifter
som länsstyrelsen behöver för tillståndsprövning eller tillsyn enligt LHD.
Lämplighetsprövningen enligt LHD ligger dock alltid på lillslåndsmyndighelen.
Det förutsätts alltså inte någol yttrande med ställningslagande i denna fråga
från kronofogdemyndigheten eller annan myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alkoholhandelsutredningen
har i det nyligen avlämnade belänkandet (SOU 1985: 15) Handel med
alkoholdrycker föreslagit bl.a. att detaljhandeln med öl klass </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>och
servering av sådant öl inte längre skall kräva lillslånd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.3
Utökad vandelsprövning inom restaurangbranschen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Lämplighetskravet vid tillståndsprövningen för servering av alkoholdrycker
enligt lagen om handel med drycker kompletteras. I lagen anges uttryckligen
att vid prövningen särskild hänsyn skall tas till lämpligheten med avseende på
laglydnad och benägenhet atl fuUgöra sina skyldigheter mot det allmänna.
Lämplighetskravet skall gälla även för redan meddelat tillslånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eko-kommissionens förslag:
Restaurangbranschen inordnas i del syslem för näringstillstånd som kommissionen
föreslår. Lämplighetsprövningen enligt LHD föresläs ersatt av den
vandelsprövning som skall äga rum inom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ramen för den allmänna lag
om näringstillstånd som kommissionen före- Prop. 1985/86: 126 slår.
Grunderna för vandelsprövningen sammanfaller med mina. Den prövning som skall
företas från rent alkoholpolitisk synpunkt skall även i fortsättningen ske
enligt LHD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
När det gäller remissinstansernas allmänna inställning till ett system med
näringstillstånd hänvisas till tidigare redovisning (avsnitt 3.3). Specifika
synpunkler rörande restaurangbranschen redovisas i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen,
några länsstyrelser och Föreningen länsstyrelsernas alkoholhandläggare anser
det olämpligt atl låta krav på näringstillstånd ersätta den vandelsprövning
som sker enligt LHD. Bland argumenten kan nämnas att man menar att nuvarande
lagstiftning fungerar väl i nu angivet avseende och alt den föreslagna lagen
inte underlättar prövningen utan snarare försvårar den. Gränsdragningen mellan
vad som är specifikt alkoholpolitiskt och vad som är allmänna
lämplighetsfrågor är inte enkel att göra. Två parallella syslem för tillstånd
inom restaurangbranschen anses leda till krångel och byråkrati. Eftersom man
anser att nuvarande regler enligt LHD ger lika goda möjligheter att bekämpa
ekonomisk brottslighet som näringstillslåndssystemet och atl del finns fördelar
med att den rent alkoholpolitiska tillsynen kombineras med en granskning av
skötseln från ekonomisk synpunkl, förordar man alt vandelsprövningen bibehålls
inom ramen för LHD och alt det görs kompletteringar i denna lagsliftning om så
erfordras. Hotell- och Restauranganställdas Förbund anser alt ett genomförande
av eko-kommissionens förslag skulle positivt bidra lill en sanering av
branschen men att denna sanering skulle kunna göras betydligt effektivare om
den samtidigt omfattade en behovsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Del grundläggande syflel med tillslåndsprövningen enligt LHD
är som framgått alkoholpolitiskt. Genom bl. a. krav på lämplig-hel hos den som
driver eller skall driva alkoholservering vill man förhindra uppkomsten av
alkoholpolitiska ölägenheter inom restaurangnäringen. Delta syfle kan
naturligtvis till viss del sägas sammanfalla med strävandena atl komma till
rätta med näringsverksamhet, som måsle anses oseriös genom att den drivs
kortsiktigt i spekulationssyfte och inte uppfyller samhällets krav på bl. a.
redovisning av skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagändringen är 1982 klargjordes alt serveringstillstånd skall återkallas, då
ekonomisk misskötsamhel föreligger och tillständshavaren därmed inte kan anses
lämplig att driva rörelse med försäljning av alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
försvåras naturiigtvis för icke seriösa näringsidkare att be<br>
driva verksamhet inom reslaurangnäringen. Denna näring är som jag tidi<br>
gare har redovisat en av de s. k. riskbranscher för vilka eko-kommissionen<br>
har föreslagit nya regler om näringstillstånd. När jag nu efter remissbe<br>
handling stannat vid att inte föreslå mera generella regler om näringstill<br>
stånd, är det naturligtvis angeläget alt pröva andra medel som finns för atl<br>
bekämpa ekonomisk brottslighet. Lämplighetsprövningen enligt LHD är<br>
elt sådant medel när det gäller restaurangnäringen och den bör alltså nu på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försök
användas även i detta syfle. Jag anser därför alt del av LHD Prop. 1985/86:126
uttryckligen bör framgå atl den som söker eller har serveringstillstånd skall
vara lämplig med avseende på laglydnad och benägenhet att fullgöra sina
skyldigheter mol del allmänna. Denna lämplighetsprövning bör inte begränsas
till en sädan prövning som redan motiveras frän alkoholpolitiska
utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den föreslagna ändringen uppnås den utökade vandelsprövning i
restaurangbranschen, som jag har föreslagit skall införas på försök (avsniti
3.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nu föreslagna uttryckliga kravel på laglydnad och benägenhet all fullgöra
skyldigheler mol del aUmänna bör framgå av etl nylt andra slycke i 40 § LHD. Av
lagrummets första stycke bör det alltjämt framgå alt lämpligheten alt driva
alkoholservering särskiU skall beaktas. Här gäller andra krav än de som nu
särskill behandlats, exempelvis kunskap om alkohollagstiftningen och
branschkännedom. Men hit hör liksom f.n. atl ekonomisk misskötsamhel i
allmänhet - alltså även gentemot t. ex. borgenärer - kan utgöra grund för en
alkoholpolitiskt betingad bedömning atl serveringstillstånd bör vägras eller
återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om innebörden av lämplighelsbedömningen enligt det nya andra styckel vill
jag i försia hand hänvisa till vad som enligt LHD: s förarbeten gäller för den
nuvarande lämplighetsprövningen såvitt avser brottslighet och ekonomisk
misskötsamhel. Den som enligt den hittillsvarande alkoholpolitiskt betingade
prövningen inte kan bedömas lämplig alt inneha serveringstillstånd skall
naturligtvis inte heller i fortsättningen anförtros servering av
alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya regeln innebär etl förtydligande men även en viss skärpning av kraven på en
tillståndshavare. Även i fortsättningen bör del som anförts om ekonomisk
misskötsamhel i prop. 1981/82:143 ligga till grund för tillämpningen (s. 82-83,
87-88). I fortsättningen skall dessulom hänsyn las lill brottslighet och misskötsamhel
som påverkar lämpligheten alt driva näringsverksamhet över huvud taget. Det
innebär att även brister när det gäller alt följa t, ex, lagsliftning till
skydd för anställda skall beaktas. Den som utnyttjar s, k. grå arbetskraft
skall alltså inte få inneha serveringstillstånd och inte heller den som på
annal sätt systematiskt åsidosätter det allmännas föreskrifter till skydd för
arbetskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lämplighetsprövningen
skall göras av de hittillsvarande tillståndsmyndigheterna, dvs.
länsslyrelserna samt efler besvär i andra och sista instans av socialstyrelsen.
Alkoholhandelsutredningens förslag (SOU 1985:15), som jag tidigare har nämnt,
kan dock efter remissbehandling leda fram till nya överväganden om
instansordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande regler ankommer det pä länsstyrelsen atl införskaffa den utredning som
behövs i ell ärende om serveringstillstånd. Som framgått är skaltemyndigheter
och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller socialavgifter,
däribland kronofogdemyndigheterna, skyldiga all på begäran lämna uppgifter som
länsslyrelsen behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken och som följer av det nu angivna föreligger regelmässigt i<br>
tiUståndsärenden uppgifter från i försia hand kronofogdemyndigheten om<br>
den ekonomiska skötsamheten hos dem som söker tillstånd. Däremot</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förutsätts inte något
yttrande med bedömning i lämplighetsfrågan från Prop. 1985/86: 126
kronofogdemyndigheten och det finns inte någon särskild föreskrift i LHD om
obligatorisk remiss till kronofogdemyndigheterna molsvarande regeln i 60 § LHD
om remiss till kommunen och polismyndigheten i fråga om nya
serveringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare beskrivit frågor om remiss tiU kronofogdemyndigheterna när det
gäller vandelsprövningen enligt YTL och då kommit fram lill atl någon formell
skyldighel om sådan remiss inte bör införas. Jag gör samma bedömning här. Kvar
står ändå frågan om kronofogdemyndigheterna borde avlåla en bedömning av
lämpligheten. Mot en sådan ordning talar dock flera förhållanden. I ett
tiUståndsärende kan del vara fråga om all bedöma lämpligheten hos flera
personer. Det skulle kunna innebära atl ullätande behövs från flera
kronofogdemyndigheter. För att en kronofogdemyndighet skall kunna göra en
bedömning krävs alt den i sin tur gör en ulredning och kanske kompletterar sina
föreliggande uppgifter. Bedömningen skulle ändå få begränsas till sökandens
allmänna lämplighet atl driva restaurangrörelse, eftersom det knappasl kan vara
lämpligt atl låta kronofogdemyndigheten ta mera alkoholpolitiskt betingade
hänsyn. Inte heller borde etl utlåtande från kronofogdemyndigheten göras
bindande för länsstyrelsen. Jag har med hänsyn lill del angivna stannat för att
inte föreslå någon ytterligare formalisering av utredningsförfarandet hos länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vUl i sammanhanget erinra om vad jag tidigare har uttalat om bl. a. remiss av
yrkeslrafikärenden till lokala näringslivsorganisalioner och fackliga
organisationer (avsnitt 5.2.3). Ett sådant samarbete är naturligtvis Uka
aktuellt på förevarande område och motsvarande aspekter som jag då nämnde skall
beaktas även här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
beträffande ändringen i YTL förordarjag atl ändringen i LHD träder i kraft den
1 juli 1986. Vid prövningen av fråga om återkallelse av tillslånd enligt äldre
bestämmelser bör, såvitt gäller de nya kraven på laglydnad och benägenhet att
fullgöra skyldigheterna mot det allmänna, beaktas endasl förhållanden som
inträffat efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
här bör den slutliga utvärderingen göras efler förslagsvis en treårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.4
Vissa utbildningsfrågor m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att behandla vissa utbildningsfrågor m.m. avseende
restaurangbranschen. Den försia frågan jag vill ta upp gäller kompetensen hos
de företagare som etablerar sig i branschen. Oseriöst företagande kan många
gånger ha sin grund i ren okunnighet. Grundläggande utbildning i
företagsskötsel bör därför vara ett medel som kan motverka ekonomisk
brottslighet och skatteundandragande. Behovet av utbildning av företagare har
uppmärksammals på olika sätt. Från bl, a. fackligt håll har krav pä utbildning
rests,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ocksä
eko-kommissionen har - som jag lidigare närmare har redovisat<br>
(avsnitt 3,4) - behandlat frågan om sådan grundläggande utbildning och<br>
föreslagit att samhället skall ges möjlighel att ställa vissa utbildningskrav</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
företagare. Vissa insatser har gjorts för bättre utbildning av företagare.
Prop. 1985/86: 126 Del finns bl. a. kurser som det allmänna initierat. Här kan
nämnas kurser som Stiftelsen Institutet för Förelagsutveckling (SIFU) och
utvecklingsfonderna tagit fram. Givetvis har näringslivet självt ell ansvar
för alt kompetensen bland företagarna är god. Näringslivets organisationer har
också i vissa branscher kurser för nya företagare. Jag vill här särskilt erinra
om de kurser som Svenska åkeriförbundet och Svenska Taxiförbundet anordnar och
som jag redan har beskrivit. Resultaten av verksamhelen har ansetts så goda all
genomgången, godkänd kurs numera ställs som krav för trafiktillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört bedömer jag det som mycket värdefullt om
företagare inom restaurangbranschen kunde erbjudas någon form av grundläggande
förelagarutbildning. En sådan utbildning kan exempelvis omfatta ekonomisk
planering och finansiering, bokförings- och skattefrågor, kostnads- och
priskalkylering saml lagstiftning som berör restaurangbranschen. En
tilltalande lösning är atl utbildningen ges i branschorganisationernas egen
regi efter bl. a. den modell som tillämpas på transportområdet. Vid kontakter
med företrädare för förelagar- och arbetstagarorganisationer på området har
jag erfarit alt en sådan utbildning inom kort kan väntas komma lill stånd också
på reslaurangområdel. Om erfarenheterna av denna blir goda bör del - såsom har
skett på transportområdet -kunna bli aktuellt alt kräva genomgången, godkänd
kurs som förutsättning för meddelande av serveringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra frågan jag här vill ta upp gäller samarbetet mellan berörda myndigheter.
Ell sätt alt minska antalet oseriösa näringsidkare inom restaurangbranschen är
förutom skärpningen av LHD och höjd kunskapsnivå hos förelagarna att
effektivisera tillstånds- och kontrollmyndigheternas arbete. Jag bedömer bl.a.
alt ökade möjligheter till samordning och erfarenhetsutbyte finns mellan de
myndigheter som är berörda i arbetet med prövning av serveringstillstånd. Etl
sådant utökat samarbete bör syfta lill att dels öka medvetenheten om vilken
information olika myndigheter har om företagares vandel, dels undvika
dubbelarbete mellan myndigheter. Bland de berörda myndigheterna vill jag här
särskilt nämna skatte-, kronofogde- och polismyndigheterna. Vidare bör
samarbetet inom länsstyrelserna i här aktuella frågor kunna förbättras. Det
gäller bl.a, samarbetet mellan allmänna, revisions-, mervärdeskatte-, skatte-,
uppbörds- och juridiska enheterna. Insatser bör också göras för utbildning av
den personal som arbetar med serveringstillstånden. Jag vill här stryka under
atl förutsättningarna för alt tillsländ snabbt skall kunna återkallas om en
företagare missköter sig torde öka om samarbetet mellan berörda myndigheter och
inom länsstyrelserna effektiviseras. Det ankommer pä berörda myndigheter att
själva fatta beslul om detla samarbete. Jag återkommer (avsniti 7) till frågan
om särskilda resurser för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Forskning och utvärdering</span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>p- </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>'-- '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen om rikllinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet
betonas vikten av alt forskningen om den ekonomiska brottslighetens former,
omfattning och skadeverkningar främjas och alt olika åtgärder som satts in
eller sätts in i kampen mot den ekonomiska brottsligheten blir föremål för en
fristående och seriös utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av
samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och
enskildas insatser mot brott. BRÅ har ett särskilt anslag för kostnader för
utrednings- och utvecklingsarbete saml för information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den .nyss nämnda propositionen aviserades att regeringen hade för avsikt att ge
BRÅ etl uppdrag atl ansvara för etl särskilt forsknings- och
utvärderingsprojekt om ekonomisk brottslighet. Arbetet beräknades bli av den
omfattningen atl en särskild tvärvetenskaplig grupp borde knytas till BRÅ. Etl
uppdrag av aktuellt slag har numera också lämnats till BRÅ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dé
konkreta förslag om näringsförbud och näringstillstånd som jag tidigare här
har redovisat aktualiserar också behov av forskning och utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början bör den försöksverksamhet med utökad vandelsprövning i
brottsförebyggande syfle som jag föreslår belräffande restaurangbranschen och
yrkestrafiken utvärderas. Utvärderingen av restaurangbranschen bör även
innehålla en jämförelse mellan förhållandena i den del av branschen där
tillstånd krävs för verksamheten och den del som kan drivas utan lillslånd.
Näringsförbudssystemets effekter bör också bedömas i detta sammanhang. Den
slutliga utvärderingen av försöksverksamheten bör, som jag tidigare har nämnt,
ske efter förslagsvis en treårsperiod och bör ge underlag för ställningstagande
till fortsatta ålgärder mol oseriösa näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har redovisat har eko-kommissionen angett vissa branscher som
kommissionen ansett vara särskilt belastade i fråga om ekonomisk brottslighet.
Som också har redovisats i det föregående har vid remissbehandlingen
ifrågasatts om brottsligheten i dessa branscher och effekten av olika
motåtgärder har tUlräckligl dokumenterats för atl en så långtgående reglering
som näringstillstånd skall övervägas. Det är angeläget all ytterligare
forskningsarbete kommer lill stånd på detta område, I anslutning till den
försöksverksamhet med utökad vandelsprövning som jag har förordat anserjag det
därför angeläget atl också forskning om den ekonomiska brottslighetens
utbredning och utveckling i andra branscher bedrivs. Särskilt intressanta
branscher är enligt min mening måleri-, bil-och byggbranscherna. Utöver dessa
har eko-kommissionen utpekat också bl.a, städbranschen, som dock för några år
sedan blev föremål för en särskild kartläggning (SOU 1979: 88). Detta utesluter
inte alt ytteriigare undersökningar av denna bransch kan bli'akluella i ett
senare skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Måleri-
och bilbranscherna består i hög grad av småföretag. Det är<br>
branscher där förutsättningarna ofta är sädana, att ekonomisk brottslighet<br>
lätt kan finna grogrund och där den också anses vara belydande. Inom<br>
dessa båda områden har också såväl branschorganisationerna som de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fackliga
organisationerna hafl tämligen samstämmiga uppfattningar om Prop. 1985/86:
126 behovet av åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller byggbranschen är det enligt min mening önskvärt att göra studier
kring genomförandel av statsmakternas program för all förnya vårt
bostadsbestånd. Jag har samrått med chefen för bostadsdepartementet i denna
fråga. Staten lämnar omfattande subventioner till fastighetsägare inom ramen
för detta program, vilka främsl syftar lill att begränsa kostnadsökningarna
för de boende. En första samlad utvärdering av programmet förestår. Med hänsyn
till att byggsektorn är ell av de områden som eko-kommissionen pekat ul bör,
som etl komplement till denna utvärdering, den näringsverksamhet som bedrivs
kring bostadsförbätlringspro-grammel bli föremål för sådana branschstudier som
jag nu förordar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
bör ges ansvaret för det forsknings- och utvärderingsarbete som skall komma
till stånd. Del förefaller naturiigt att BRÅ samarbetar med bl, a, berörda bransch-
och fackliga organisationer i delta arbete. Jag har inhämtat att chefen för
juslUiedepartemenlet senare kommer alt återkomma lill regeringen med närmare
förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Resursfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagstiftningen om näringsförbud och utökad vandelsprövning, som föreslås
träda i kraft den 1 juli 1986, aktualiserar vissa resursfrågor. Dessa avser,
som jag nu kommer alt utveckla, främsl tillsynen av alt meddelade beslut
efterlevs och aktualiseras därmed väsentligen först efter en tid. Resursfrågorna
bör därför anmälas i 1986 års budgetproposition. För information bör dock redan
nu en översiktlig redovisning lämnas av på vilka områden resursförstärkningar
är aktuella. Finansieringsfrågorna avser jag att ta upp i budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
föreslår inga omedelbara utgiftsökningar. Kommittén ullalar dock vissa
rekommendationer om resursförstärkningar. Tillskott eiler omdisponeringar
erfordras hos polis och åklagare för att möjliggöra etl snabbare förfarande i
ärenden om näringsförbud. Resursproblemet är emellertid inte någol specifikt
för näringsförbudsfrågorna ulan gäller ärenden om ekonomisk brottslighet över
huvud laget. Enligt en grov uppskattning krävs en halv till en årsarbetskraft
enbart för näringsförbuds-tillsynen hos en TSM av genomsnittlig storlek. Den
erforderiiga förstärkningen borde delvis kunna läckas med effektiviseringar
och omdisponeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
etl fätal remissinstanser har kommenterat resursfrågorna. Bl. a.<br>
följande anförs. RÅ framhåller alt effektiviteten av näringsförbudsinslitu-<br>
tet i hög grad är avhängig av vilka resurser som myndigheterna kan förfoga<br>
över. Länsslyrelsen i Jönköpings län menar alt kommitténs förslag innebär</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en inte oväsentlig
utökning av arbetsuppgifterna hos såväl poUs och äkla- Prop. 1985/86: 126 gare
som hos kronofogdemyndigheten. Del lagda förslaget måsle därför enligt
länsstyrelsen följas upp med en resursförstärkning. Länsåklagaren i Malmö anser
alt effektiviteten i tiUsynen är hell beroende av vilka resurser som ställs
till förfogande. Föreningen Sveriges kronofogdar stryker under viklen av
snabbhet i handläggningen och anser del angelägel atl de myndigheter som skall
föra talan om näringsförbud och övervaka dess efterlevnad tilldelas resurser
eller disponerar sin verksamhet så att delta mål nås. Också TCO pekar på detta
problem och menar alt en allvarlig brist i dagens förfarande med näringsförbud
är lidsfördröjningen innan förbud utfärdas. TCO anser mot denna bakgrund att
polis- och åklagare bör tillföras ytterligare resurser för dessa
arbetsuppgifter. Detta bedöms lill viss del kunna ske genom omfördelning av
befintliga arbetsuppgifter inom de båda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
och Hotell- och Restauranganställdas Förbund menar att det är ytterst viktigt
atl meddelade näringsförbud också får avsedd verkan. Instanserna anser därför
att det måste ställas stora krav på kontrollen av efterlevnaden och alt denna
mäste effektiviseras i jämförelse med dagsläget. Deras slutsats är att TSM
måste få ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Del förfarande vid handläggning av
näringsförbudsärenden som jag föreslår skall gälla (jfr avsnitt 4) innebär att
allmän domstol beslutar om näringsförbud på talan av allmän åklagare.
Konkursförvallarna och TSM har att anmäla för åklagare när anledning förekommer
alt meddela näringsförbud. Kronofogdarna i allmänhet åläggs att göra
motsvarande anmälan när någon underlåtit atl betala skatt m. m. i sådan
utsträckning atl näringsförbud kan bli aktuellt. Åklagaren anlitar polis myndighels
biträde för utredning av ärenden där näringsförbud ifrågasatts. Det åligger de
kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs att vaka över att
näringsförbud efterlevs. Överträdelse skall anmälas lill åklagaren. Också
polisen övervakar i viss utsträckning efterlevnaden av näringsförbud som en
del av del normala broltsbeivrande arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovel
av resurser vid de myndigheter som har atl arbeta med näringsförbudsfrågor är
beroende bl. a. av de krav som slälls på systemels effektivitet, det
förväntade antalet ärenden, den nuvarande tillgången på resurser och
möjligheterna alt omfördela dessa, de ekonomiska satsningar som allmänt kommer
alt göras inom berörda områden samt möjligheterna att underiätla arbetet genom
exempelvis utökat samarbete och förbättrad tillgång till uppgifter i
dataregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsevärda
resurser har tillförts olika myndigheter för kampen mot ekonomisk
brottslighet, något som framgått av min redogörelse i det föregående (avsnitt
2). Forskningen på områdel har prioriterats och BRÅ har fått medel för
särskilda forsknings- och utvärderingsprojekt om ekonomisk bioltslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
har bedömt att ca 300 näringsförbud löpande<br>
kommer atl finnas om kommitténs lagförslag genomförs. Många menar<br>
dock alt detta är en underskattning och att del finns betydligt fler oseriösa<br>
näringsidkare som borde kunna meddelas näringsförbud. Ocksä jag räknar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
att frågor om näringsförbud bör föras fram till prövning i större Prop.
1985/86: 126 omfattning än som kommittén förefaller ha antagit. Om detta skall
vara möjligt krävs sannolikt en höjd ambition när det gäller spaning och ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
näringsförbudet skall bli elt effektivt och trovärdigt medel mol ekonomisk
brottslighet måste goda möjligheter finnas till spaning och utredning för att
upptäcka de näringsidkare för vilka näringsförbud kan bli aktuellt. Självfallet
blir det regelmässigt sä alt frågan om näringsförbud väcks i samband med annan
utredning som berör näringsidkaren. Vidare måsle prövningen vara snabb. Tillsyn
och kontroll när det gäller efterlevnaden av meddelade beslut måste vara
aktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
brister har påtalats av bl. a, näringsförbudskommillén och remissinstanserna
när det gäller polisens, åklagarnas och domstolarnas handläggning av
näringsförbudsfrågor. Det mest framträdande problemet torde vara att det i
många fall går lång tid innan näringsförbud meddelas. Tillsynen av
efterlevnaden av näringsförbuden anses också ha fungerat dåligt på sina håll.
Dessa problem kan ha sin grund i otillräckliga resurser hos berörda
myndigheter. Det kan också finnas andra förklaringar. Bestämmelserna i KL om
näringsförbud har endast funnits under en begränsad tid och långa
utredningstider, bristande kontroll etc, kan bero på en ovana hos personalen
att hantera näringsförbudsfrågor. Oklarheten hittills när det gäller
lagstiftningens innebörd kan ocksä ha haft viss betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har påpekat har avsevärda resurser tillförts polis- och
åklagarväsendet under senare tid för åtgärder mol ekonomisk brottslighet. Dessa
satsningar är avsedda alt också gälla de ärenden som jag nu behandlar. Söm
redan berörts gäller att frågan om näringsförbud oftast kommer att behandlas i
samband med utredning om annan brottslighet som näringsidkaren är misstänkt
för eller i samband med ett konkursförfarande. Efter samråd med chefen för
justitiedepartementet bedömer jag mot denna bakgrund atl inga ytterligare
tjänster behöver tillföras för handläggningen inom rättsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
bestämmelser om näringsförbud i KL trädde i kraft den 1 juli 1980, Bland
landets 81 kronofogdemyndigheter utsågs 25 att vara tillsynsmyndigheter i
konkurs. Dessa myndigheter tillfördes då 16 kronofogdetjänster och fyra
assistenttjänster för tillsynsuppgifterna enligt konkurslagen. Vissa
utbildningsinsatser gjordes också. Tillsynsuppgifterna kan allmänt sägas
omfatta en övervakning av det sätt på vilket ett konkursbo förvaltas och
avvecklas. Det arbetet består i en löpande kontroll och tillsyn av
förvaltningen. Frågor som därvid prövas är bl, a, om det är möjligt att
återvinna något i konkursboet, om det finns anledning att misstänka att
gäldenären gjort sig skyldig till gäldenärsbrott m, m. Tillsynsmyndigheten är
också remissinstans åt konkursdomaren i dennes olika beslut under konkursens
gång. Tillsynsmyndigheten skall också granska förvaltarens berättelse och
redovisning, utdelningsförslag och inventering av boets tillgångar. Uppgiften
atl anmäla till åklagare om misstanke föreligger att näringsförbud bör meddelas
samt tillsynen av att meddelade näringsförbud efterlevs utgör sälunda endast en
mindre del av tillsynsuppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
har bett TSM att söka beräkna de resurser</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1985186. t saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som används för just
tillsynen över personer som ålagts näringsförbud. De Prop, 1985/86; 126 mest
frekventa svaren har varit atl nästan inga (myckel små, inga mätbara, inga
nämnvärda eller obetydliga) resurser hittills gått åt enbart för denna
kontroll. På kommitténs fråga om tillsynen fungerar tillfredsställande har de flesta
svarat alt så inte är fallet. Många konkreta förslag på förbättringar har
framförts, bl.a. krav på resursförstärkningar. Kommittén har därför bett TSM
försöka beräkna vilka ytterligare resursbehov som finns om tillsynen skall
kunna göras helt tillfredsställande. Många har helt naturligt svarat att detta
till slor del beror på hur många näringsförbud som meddelas och den
ambitionsnivå som skall gälla för kontrollen. Kommitténs slutsals är att en TSM
av normal storlek bör disponera 1/2—1 årsarbetskraft för
näringsförbudslillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
höjd ambitionsnivå när det gäller näringsförbud borde kunna medföra en viss
posiliv effekt på kronofogdemyndigheternas arbetsbelastning. Några av de
gäldenärer som ger myndigheten mest arbete kan förväntas försvinna frän verksamheten
under den tid de har näringsförbud. Ändå bedömer jag alt den önskade höjda
ambitionsnivån när det gäller tillsynen enligt nuvarande ordning är
otillfredsställande och att den f.n. torde vara obefintlig inom vissa delar av
landet. Mol denna bakgrund och i ett läge då man får räkna med atl fler
näringsförbud kommer atl meddelas måste vissa resurser tillföras
kronofogdeorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan berört frågorna om utökat samarbete mellan de myndigheter som har en
roll i näringsförbudssyslemet samt utbildning och utveckling av kompetensen
hos vederbörande personal (bl. a, avsnitt 4,7). För att den nya lagen skall ge
bästa effekt bedömer jag att ytteriigare resurser måste avdelas också för det
informations- och erfarenhetsutbyte mellan ansvariga myndigheter som jag har
förordat och för utbildning av berörd personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om det närmare resursbehovet för nu nämnda ändamål liksom anslagstekniska
frågor får som jag tidigare nämnt behandlas i 1986 års budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Utökad vandelsprövning i vissa branscher</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående angett att näringslillståndssyslemel bör bli föremål för
en praktisk utvärdering och därför föreslagit att en utökad vandelsprövning
inom restaurang- och åkeribranscherna införs på försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har när del gäller den utökade vandelsprövningen också (jfr avsnitt<br>
5) redovisat min syn på behovet av samordning och erfarenhetsutbyte<br>
mellan de myndigheter som är involverade i arbetet med prövning av<br>
serveringstillstånd. Det utökade samarbete, som jag anser önskvärt, skulle<br>
dels syfta till att öka medvetenheten om vilken information olika myndig<br>
heter har om företagens vandel, vilket måste vara av stort värde när det är<br>
aktuellt alt meddela eller återkalla tillslånd enligt lagen om handel med<br>
drycker, dels till att undvika dubbelarbete mellan myndigheter. Bland de<br>
berörda myndigheterna vill jag särskilt nämna skatte-, kronofogde- och<br>
polismyndigheterna. Också kommunerna bör nämnas. Vidare kan samar<br>
betet inom länsslyrelserna när det gäller här aktuella frågor förbättras. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
samarbetet mellan allmänna, revisions-, mervärdeskatte-, skatte-, Prop.
1985/86: 126 uppbörds- och juridiska enheterna. Insatser bör också göras för
utbildning av den personal som arbetar med serveringstillstånden. Medel bör
anvisas för bl, a, dessa ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den utökade vandelsprövningen i övrigt har jag redan aviserat atl
några särskilda resurser inte skall behöva avdelas för ändamålet. De branscher
som försöket kommer att bedrivas inom är sålunda redan föremål för elableringskontroll.
Del innebär att administrativa system finns för hanteringen av
tillståndsärendena. De kompletteringar jag har föreslagit när det gäller lagen
om handel med drycker och yrkestrafiklagen kommer enligt min bedömning att leda
till så begränsade arbetsuppgifter vid berörda myndigheter, i jämförelse med
det arbete som idag läggs ner, att nya tjänster eller ytterligare medel inte
behöver tillföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
tas f. n. ut för tillstånd enligt de lagar som jag behandlar här. Det är enligt
min mening naturiigt att det finns ett klart samband mellan avgiften för ett
tillslånd och kostnaderna för berörda myndigheters arbete med prövning av
ärenden och för tillsynen. Det kan finnas skäl att, mot bakgrund av alt
tillämpade avgifter när det gäller tillstånd enligt lagen om handel med drycker
och yrkestrafiklagen torde vara låga samt atl nya uppgifter tillförs
myndigheterna, se över avgifternas storiek, Slämpelskatteutredningen (B
1977:06) arbetar f, n, bl, a, med frågan om kostnadstäckande avgifter. Översynen
av avgifter bör därför anstå i avvaktan på resultatet av det utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag tUl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973:1173),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
yrkestrafiklagen (1979:559),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1977:
293) om handel med drycker. Lagförslagen under 2 och 3 har upprättats i samråd
med chefen för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>justitiedepartementet,
förslaget under 4 i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet och
förslaget under 5 i samråd med slatsrådet Sigurdsen, Lagförslagen bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 7.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>9 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Förslaget till lag om näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om näringsförbud har upptagits i en särskild lag om<br>
näringsförbud. KL kommer dock fortfarande att innehålla en bestämmelse<br>
om s.k, konkurskarantän (199a§). liksom bestämmelser om att förval-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tåren
eller, i andra hand, tillsynsmyndigheten i konkurs (TSM) skall vara Prop.
1985/86: 126 skyldig atl till åklagare göra anmälan om näringsförbud i vissa
fall (55, 185b och 199e§§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag lill lag om näringsförbud upptar 15
paragrafer. Mitt förslag innehåller 27, Skillnaden beror på att mitt förslag
innehåller vissa bestämmelser som saknar motsvarighet i kommittéförslaget (2,
9, 16 och 17§§) och på att vissa av de bestämmelser som kommittén har
föreslagit har delats upp på flera paragrafer i mitt förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om näringsförbud består av åtta olika avsnitt, 1 ett
första avsnitt om meddelande avförbud anges bl, a, förutsättningarna för att
näringsförbud skall kunna meddelas, mot vilka personer förbud skall kunna
riktas och under hur lång lid etl förbud skall kunna gälla (l-5§§).
Näringsförbudets innebörd preciseras i elt andra avsnitt med rubriken verkan
av fårbud (6 och 7 §§), Därefter följer etl tredje avsnitt omförfarandei vid
prövningen av frågor om förbud (S-14 %%), ett fjärde om upphävande av förbud
(15-17§§), ett femte om tid för avveckling av förbjuden verksamhet rn.m. (18 §)
och ett sjätte om dispens från förbud (19—22§§), I ett sjunde avsnitt finns
bestämmelser om tillsynen av meddelade förbud m.m. (23 och 24 §§). I del
avslutande avsnittet regleras överträdelse avförbud m.m (25-27 §§). Utöver de
nu nämnda avsnitten finns ocksä övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.1 Meddelande av förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detla avsnitt av lagen omfattar l-5§§. Avsnittet inleds
med två bestäm<br>
melser som anger förutsättningarna för näringsförbud (1 och 2§§). 1 den<br>
därpå följande bestämmelsen preciseras förutsättningarna i visst hänseen<br>
de (3§), Härefter följer en kompletterande regel rörande den personkrets<br>
mol vilken förbud kan riktas (4 §). Avsnittet avslutas med en bestämmelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om kortaste och längsta tillåtna tid för elt näringsförbud
(5 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud får meddelas den som i egenskap av enskild
näringsidkare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gjort sig
skyldig till broll som inte är ringa, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåtit alt
belala sådan skatt, tull eller avgift som omfattas av lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om underiåtelsen inte är
ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbudet får meddelas endast om näringsidkaren
grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet och förbudet är
påkallat från allmän synpunkt. Vid bedömningen av om så är fallet får hänsyn
tas till även andra åsidosältanden av näringsidkaren än som avses i första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafens första stycke saknar motsvarighet i kommitténs
förslag. Del andra styckels första mening motsvarar i huvudsak I § första
stycket i kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen anger förutsättningarna för att näringsförbud
skall kunna meddelas utan samband med konkurs. Frågan härom har i den allmänna
motiveringen behandlats i avsniti 4,1 -4,2,4 och 4,2,6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud kan enligt denna paragraf bara riktas mot
den som har<br>
handlat i egenskap av enskild näringsidkare. 1 4§ görs dock reglerna<br>
tillämpliga på vissa företrädare för juridiska personer.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
bygger på den grundläggande inställningen att närings- Prop. 1985/86: 126
förbud är en mycket ingripande sanktion, som skall tillgripas endast mot
personer som uppträtt på ett kvalificerat illojalt sätt. Regleringen riktar sig
mot sådana personer som missbrukar näringsfriheten genom alt grovt åsidosätta
sina åligganden och pä sä sätt åstadkommer betydande skador för sina borgenärer
eller anslällda, konkurrenter, konsumenter, avtalskon-Irahenter eller samhället
i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
styckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första siycket uppställs som en första förutsättning för näringsförbud att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nägon
i egenskap av enskild näringsidkare har gjort sig skyldig till antingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brott
som inte är ringa eller Underlätelse att betala sådan skatt, tull eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
som omfattas av lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tullar
och avgifter (betalningssäkringslagen), om underlåteisen inte är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
näringsidkare har här i princip samma innebörd som på andra håll i
lagstiftningen, exempelvis i 1 § bokföringslagen. Därmed avses således var och
en som yrkesmässigt bedriver verksamhet av ekonomisk art, oavsett om denna är
inriktad på vinst eller ej. Lagens tillämpningsområde är dock begränsat till
enskild näringsidkare, dvs. fysisk person som är näringsidkare (jfr prop
1979/80:83 s.187). Utanför faller alltså juridiska personer som yrkesmässigt
bedriver verksamhet av ekonomisk art. Däremol gäller lagen vissa
ställföreträdare för en juridisk person, se 4§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl man vid prövningen av en fråga om näringsförbud skall kunna konstalera att
näringsidkaren har gjort sig skyldig lill brott får i praktiken krävas att
domstol har fälft honom till ansvar för brott. Rekvisitet kan åberopas både då
lalan om ansvar och förbud förs samtidigt och då vederbörande har fällts till
ansvar för brott i en tidigare rättegång. Det bör inte krävas alt avgörandet i
ansvarsdelen har vunnit laga krafl. En annan sak är att förbudet inte skall
börja tillämpas förrän det vunnit laga kraft, om inte domstolen förordnar om
tillfälligt näringsförbud med stöd av 10 § första eller fjärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
brott skall ha begåtts av någon / dennes egenskap av enskUd näringsidkare innebär
atl brottet eller brotten skall ha begåtts i utövningen av näringsverksamhet.
Innebörden av atl ett brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhet är
densamma enligt denna lag som i annan lagstiftning där uttrycket används. Jag
syftar här närmast på 36 kap. 3 a § brottsbalken (jfr dock även 55 och 185 b §§
KL) och kan hänvisa till vad som sades i förarbetena till detta lagrum (prop.
1981/82:142 s. 26 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dåvarande
chefen för justitiedepartementet uttalade när den bestämmel<br>
sen infördes, atl broll skall anses begånget i näringsverksamhet, om gär<br>
ningen typiskt sett har en klar anknytning till den verksamhet som bedrivs<br>
av gärningsmannen i hans egenskap av näringsidkare eller av företrädare<br>
eller anställd hos den som bedriver näring. Han uttalade vidare att såväl etl<br>
brott mot näringsreglerande författningar i vidsträckt bemärkelse - både<br>
sådana som innehåller bestämmelser för näringslivet i dess helhet och<br>
sådana som innehåller särskilda regler för vissa slag av näringsverksamhet<br>
- och etl brott mot centrala straffbestämmelser kan vara all anse som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>broll i näringsverksamhet. Av avgörande betydelse är i del
senare fallel Prop, 1985/86: 126 bl, a, brottets anknytning till en
näringsidkare. Jag kan här också hänvisa till en remiss lill lagrådet om
företagsbol som chefen för justitiedepartementet har anmäll förut i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med brott som någon begått i egenskap av näringsidkare
avses således inte bara åsidosältanden av sädana straffbestämmelser som riktar
sig till endast näringsidkare. En näringsidkare kan i denna sin egenskap
givetvis överträda även straffstadganden som riktar sig till en vidare krets av
människor, kanske envar. Åtskilliga av de stadganden i brottsbalken som inte
särskill tar sikte på näringsidkares förehavanden kan således i och för sig fä
betydelse i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har anföri i den allmänna motiveringen kan
anknytningen mellan ett brott och en näringsidkares verksamhet ta sig olika
uttryck. Jag har där pekat på tre faktorer som man enligt min mening bör kunna
fästa vikt vid då man skall bedöma om det finns en anknytning i ett visst fall.
En situation är då näringsverksamheten utövas på elt brottsligt sätt. En annan
är då näringsverksamheten som sådan bedrivs på ett lagligt sätt men används för
att genomföra eller döUa brott. Ytterligare en situation är då brottets syfte
har varit att främja gärningsmannens näringsverksamhet i ekonomiskt eller annat
hänseende. Jag vill för tydlighetens skull markera att jag ingalunda vill
utesluta fall då det finns samband mellan brott och näringsverksamhet utan atl
något av dessa kriterier passar in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill nu närmasl helt kort illustrera innebörden av
dessa kriterier mot bakgrund av några starkt förenklade typfall. De fall som
jag därvid kommer att nämna är inte sådana som i första hand står i
blickpunkten när det gäller den föreslagna lagstiftningens tillämpningsområde,
utan de har valts ut för atl illustrera förekommande gränsdragningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan anta att en person är införd i handelsregistret som
enskild näringsidkare. Han har en anställd och driver sin näringsverksamhet i
och från det hus där han också har sin bostad. Personen i fråga gör sig skyldig
till olika brott. Frågan är nu inte om brotten är allvarliga nog för att
kvalificera för näringsförbud, utan i vad mån de över huvud bör kunna beaktas
vid en prövning. Brotten är dessa:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Misshandel av en uppdragsgivare och olaga hot mot en
anställd. Om brotten har sin orsak i sådanl som rör uppdrags- och
anställningsförhållandena finns del skäl att anse att det är fråga om brott i
näringsverksamhet. Verksamheten kan då sägas ha bedrivits på elt brottsligt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöld av egendom hos en uppdragsgivare. Om stölden begicks
i syfle att tillföra näringsverksamheten egendom, kan det finnas skäl att anse
den som brott i näringsverksamhet, I detta fall kan verksamheten tänkas ha
utövats på ett brottsligt sätt. Mitt antagande bygger också på att syftet varit
atl främja näringsverksamheten. En annan sak är alt ett sådant syfte kan vara
svårt att bevisa, inte minst om stölden avsåg t. ex. pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mordbrand och försäkringsbedrägeri i syfte all få
försäkringsersättning för förstört lager och skadade inventarier. Rörelsen har
i detta fall använts för att genomföra brott, och delta skall kunna anses som
brott i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Köp av stulna maskiner och bUdäck, alltså häleri. Om
maskinen är Prop. 1985/86: 126 avsedd för rörelsen - något som kan framgå av
dess beskaffenhet - bör brottet i den delen kunna anses utövat i
näringsverksamhet, på samma sätl som stölden ovan. Om bildäcken är avsedda för
en bil som ingår i eller används i rörelsen, bör också del brollet kunna
betraktas som broll i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olaga sprittillverkning i husets källare och
spritförsätjning på kontoret. Om näringsverksamheten används för atl dölja
tillverkningen och försäljningen, finns en tillräcklig anknytning mellan
brottet och näringsverksamheten. Beroende på näringsverksamhetens art och
bl.a. omfattningen av tillverkningen och försäljningen kan det ocksä tänkas att
det är fråga om ett brottsligt utövande av näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om det finns ett samband mellan etl brott och en
persons näringsverksamhet bör avgöras på renl objektiva grunder. Avgörande
skall alltså vara de faktiska omständigheter som grundlägger ett samband.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endasl sådana broll får ligga till grund för näringsförbud
som vederbörande har gjort sig skyldig till medan han var näringsidkare. Del
krävs däremol inte atl han är näringsidkare då lalan om näringsförbud väcks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttrycket brott täcker såväl etl som flera brott. Att
brottet inte är ringa betyder i detta sammanhang att rekvisitet inte bör anses
uppfyllt om bara böter ingär i straffskalan. Även om fängelse"ingår i
straffskalan, bör ett enstaka broll i allmänhet inte anses uppfylla rekvisitet
om den faktiska påföljden är böter. Ett motsatt synsätt kan dock vara befogal
om det är fråga om ett högt bötesstraff som gäller brott mot en central
straffbestämmelse, t. ex. ocker eller trolöshet mot huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid upprepad brottslighet kommer saken delvis i ell annat
läge. Då bör även brott mot straffstadganden som bara är sanktionerade med
böter kunna sammantagna innebära brott som inte är ringa. Detsamma gäller om
någon flera gånger dömts till böler för brott för vilka fängelse ingår i
straffskalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt punkt 2 kan näringsförbud vidare komma i fråga i
vissa fall dä nägon i egenskap av enskild näringsidkare har underlåtU att
belala sådan skall, lull eller avgift som omfattas av betalningssäkringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen till betalningssäkringslagen innebär alt en
underiåtelse alt belala andra medelsslag än sådana som omfattas av den lagen
inte kan ligga lill grund för näringsförbud enligt denna punkt. En underiåtelse
atl betala föreligger vid den tidpunkt då förfallotiden för skatten, tullen
eller avgiften har överskridits. Som jag har framhållit i den allmänna
motiveringen råder del i allmänhet ingen tvekan om lidpunkten för
betalningsskyldighetens inträde. Betalningsskyldigheten föreligger normalt även
om det beslut som ligger till grund för ett skattekrav har överklagats. Om
anstånd har beviljats kommer saken i ett annat läge. Då har inte någon
betalningsskyldighet underlåtits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl någon har underiåtit att belala skatt m. m, i egenskap
av enskild<br>
näringsidkare innebär, liksom vid brott, att det skall finnas en anknytning<br>
mellan underiåtelsen och vederbörandes näringsverksamhet. Del blir där<br>
för i första hand betalningen av de s, k, företagarskatterna som får praktisk<br>
betydelse, TUl företagarskatterna brukar räknas arbetsgivaravgifter, mer-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdeskatl,
källskatter som innehållits för anslällda och punktskatter. Pre- Prop, 1985/86:
126<br>
liminär B-skatt hör också till denna kategori, även om B-skalten delvis kan<br>
omfatta inkomster från annat än näringsverksamhet, Pä samma sätt kan<br>
t, ex, väglrafikskatten avse både privata fordon och sådana som används i<br>
näringsverksamhet, Elt annat exempel är all det i kvarstående skatt kan<br>
ingå skatt på både rörelseinkomst och inkomst av annat slag. Begreppet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förelagarskatter
låter sig därför inte entydigt avgränsas bara genom en bestämning till vissa
medelsslag, som typiskt sett kan förekomma i samband med näringsverksamhet.
Dessutom kan det i vissa fall vara motiverat alt ta hänsyn till andra skatte-
och avgiftsskulder än sådana som har ett omedelbart samband med den löpande
driften av ett företag. Av en seriös näringsidkare bör man t. ex. också kunna
kräva att han betalar skatteskulder som uppkommer i samband med atl ett
företag byter ägare. Av detta följer alt t, ex, skatt på realisationsvinst saml
gåva skall kunna beaktas. Katalogen över de skatter och avgifter som skall
kunna tillmätas betydelse i sammanhanget är således ganska omfattande. Detta
innebär emellertid inte att varje skuld avseende ett i betalningssäkringslagen
upptaget medelslag skall anses ha det nödvändiga sambandet med en
näringsverksamhet. Huruvida gäldenären har underiåtit all betala en viss skatt,
lull eller avgift i näringsverksamhet får därför bedömas mot bakgrund av
omständigheterna i varje särskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
den bedömningen får beaktas att en näringsidkare inte alla gånger själv kan bestämma
i vilken ordning hans skulder till del allmänna betalas. Enligt lagen
(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter kan t, ex, en
restitutionsfordran på mervärdeskatt las i anspråk av kronofogdemyndigheten för
avräkning mot en privat arvsskatleskuld, vilket kan få till följd att
rörelseanknutna skulder inte kan betalas, Å andra sidan kan en näringsidkare
själv ha möjlighet att disponera betalningsströmmarna på elt sådant sätt att
den skuld som är direkt hänföriig till näringsverksamheten hålls nere. Detta
kan t.ex, vara fallet om privat egenom säljs för atl ge etl tillskott av
rörelsekapital och detla tillskott ökas genom atl skatt på försäljningsvinslen
inte betalas. Dessa exempel visar atl skuldbilden inte alltid ger ett direkt besked
om huruvida betalningsunderlå-lelsen bör läggas gäldenären till last i hans
egenskap av näringsidkare. I vissa fall måste därför en helhetsbedömning göras
av näringsidkarens olika mellanhavanden med det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
kan komma i fråga bara om betalningsunderlåtelsen inte<br>
är ringa. Även om de flesta medelsslag som jag nyss har anfört skall kunna<br>
beaktas, måste betalningsunderlåtelsen således vara kvalificerad för atl<br>
utgöra självständig grund för näringsförbud. Hänsyn får då tas till både<br>
skuldens absoluta storlek och dess relativa betydelse i den aktuella nä<br>
ringsverksamheten. För alt underiåtelsen inte skall anses ringa i den me<br>
ning som avses här måste krävas att den inte uppgår till ett oansenligt<br>
belopp. Man bör också ta hänsyn till om det är en mera definitiv betal<br>
ningsunderlåtelse eller bara en kortvarig försening. I det senare fallel kan<br>
det finnas skäl att ibland anse en Underlätelse som ringa, även om beloppet<br>
inte var oansenligt. Är det fråga om definitiva belalningsunderlåtelser eller<br>
långvariga förseningar ter sig ett motsatt synsätt naturligt,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
siycket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: J26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges de två ytterligare förutsättningar som mäste vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfyllda
för att näringsförbud skall få meddelas. Den försia av dessa är alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsidkaren
har grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen av om så skett får hänsyn tas inte bara till brottsligheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
betalningsunderlåtelsen utan även till åsidosältanden av andra slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
väl domstolen kommer fram till att vederbörande grovt åsidosatt sina</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åligganden,
har den att därefter pröva om förbud är påkallat från allmän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
atl vederbörande skall ha grovt åsidosatt vad som ålegat honom i
näringsverksamhet avviker något från det som används i KL (199b§ försia
styckel) och i kommitténs förslag (1 § första stycket). Där sägs i stället att
vederbörande skall ha "grovt åsidosatt vad som ålegat honom som
näringsidkare". Någon saklig skillnad är dock inte avsedd. Det ullryck som
används här har dock ansetts passa bättre samman med den konstruktion som
bestämmelsen om näringsförbud mot vissa företrädare för juridiska personer
m.fl. i 4§ har fått. Rörande innebörden av uttrycket hänvisas till vad som
tidigare anförts om när det bör anses finnas etl samband mellan ell brott och
utövarens näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allvarlig
ekonomisk brottslighet i verksamheten innebär elt grovt åsidosättande av vad
som har ålegat näringsidkaren. En sådan brottslighet i verksamheten som
föranleder friheisberövande påföljd bör, om denna inte är helt kortvarig,
normalt bedömas som elt så kvalificerat åsidosättande. Även brottslighet som
traditionellt har uppfattats som någol mindre allvarlig - exempelvis vissa
bokföringsbrolt och uppbördsbrott - bör kvalificeras som etl grovt åsidosättande,
om den upprepats under lång lid eller vid ett flertal tillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ofta
lorde den brottslighet som näringsidkaren fällts till ansvar för ensam innebära
att han grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet. Detsamma kan
gälla då näringsidkaren i stället för brott gjort sig skyldig till underiåtelse
alt betala skatter m. m. Detta får typiskt sett ofta anses vara fallel om hans
samlade skulder rörande skatter, tullar och avgifter av det slag som här är i
fråga uppgår lill 100 000 kr. eller mer. Hänsyn måste dock självfallel tas lill
vad som utgör skälet lill skulden, liksom till omständigheterna i övrigt. Har
näringsidkaren hamnat i betalningssvårigheter av skäl som han inte kunnat råda
över eller som eljest varit försvarliga, bör delta spela in vid bedömningen av
om han grovt åsidosatt sina åligganden. Alt ett förbud i ett sådant fall f.ö.
inte heller borde anses påkallat från allmän synpunkl slår också klart, . Det
kan å andra sidan vara fråga om ett grovt åsidosättande även i vissa fall då
skulden understiger 100 000 kr. Detta kan vara förhållandel om vederbörande har
gjort sig skyldig till upprepad betalningsunderlåtelse under en längre lid
eller det har förekommit andra tecken på illojalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på detla kan nämnas att en näringsidkare år efler år<br>
undandrar sig sin deklarationsskyldighet och sedan inte heller betalar de<br>
skatter som påförs på grund av skönslaxeringar. Utredningssvårigheterna<br>
medför att dessa fall många gånger får passera ulan åtal för skallebedrä<br>
geri, och någon konstaterad skattebrottslighet som kan läggas till grund för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>etl
näringsförbud finns det följaktligen inte, I sådana fall bör därför kravet
Prop. 1985/86: 126 på skuldbeloppets storlek inte ställas alltför högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av om näringsidkaren grovt åsidosatt sina skyldigheler får enligt
andra meningen i andra stycket hänsyn tas också till andra omständigheter än
dem som nämns i första stycket. Hit hör bl. a. brott som har preskriberats,
förutsatt givelvis atl det i bollen ligger etl icke preskriberat brott som
inte är ringa eller en konstaterad betalningsunderiålelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2.2) gett exempel på åsidosältanden
som kan beaktas. Hänsyn får i princip tas till varje slag av åsidosättande som
vederbörande har gjort sig skyldig till som näringsidkare. Om vederbörande har
gjort sig skyldig till brott som inte är ringa, men som likväl inte anses
ensamt innebära all han har grovt åsidosatt sina åligganden i
näringsverksamhet, är det naturiigt att en eventuell skuld avseende sådana
skatter m, m, som omfattas av betalningssäkringslagen tillmäts särskild tyngd
vid den samlade bedömningen vid sidan om brottsligheten. På motsvarande sätl
kan det finnas skäl alt tillmäta brott särskild betydelse då talan om näringsförbud
i första hand bygger på att vederbörande har underlåtit att belala skatter
m.m. Man bör vidare se särskilt allvarligt på systematiska åsidosältanden av
åligganden. Det bör således i princip alltid anses som ett grovt åsidosättande
om näringsidkaren, vid sidan om brottsligheten eller betalningsförsummelsen,
har systematiskt nonchalerat t, ex. förelägganden och förbud från myndigheter,
arbetsrättsliga förpliktelser eller sådana som gäller arbetsmiljön, liksom
klara åsidosältanden av civilrätlsliga åligganden. Detta bör gälla även om man
inte kan konstatera etl systematiskt åsidosättande av åligganden av enbart
visst slag, utan oegentligheterna fördelar sig på sinsemellan skiftande slag av
åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
domstolen finner alt vederbörande har grovt åsidosatt sina åligganden i
näringsverksamhet, har den att pröva om näringsförbud är påkallat från allmän
synpunkl. Vid denna prövning är omfattningen av oegentligheterna givetvis av
största betydelse, liksom hur allvariiga dessa är. Härigenom kommer prövningen
av om förbud är påkallat att i viss utsträckning flyta samman med bedömningen
av om personen i fråga har gjort sig skyldig till ett grovt åsidosättande. Till
grund för prövningen av om förbud är påkallat bör dock ligga en bredare
bedömning, varvid bl, a, hänsyn skall las även till omständigheter som talar
till näringsidkarens förmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med kravet alt förbud skall vara påkallat från allmän synpunkt är att betona de
rätlspolitiska syftena bakom regleringen. Näringsförbudet är främst avsett att
undanröja en skadehärd, dvs. hindra en näringsidkare från alt fortsätta med en
verksamhet som orsakar stora skador för hans borgenärer eller anslällda,
konkurrenter, konsumenter, avtalsparter eller samhället i övrigt. Man skall med
näringsförbud vidare kunna förhindra atl en person kan fortsätta atl ägna sig
åt näringsverksamhet i ett fall då detla skulle framstå som stötande med tanke
på de oegentligheter som vederbörande har gjort sig skyldig tiU. Vid
prövningen av om ett näringsförbud är påkallat frän allmän synpunkt får också
allmänpreventiva överväganden göras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen bör domstolen försöka göra en helhetsbedömning av Prop. 1985/86:126
vederbörandes förhållanden i näringsverksamhet. Av betydelse är bl.a. den
verksamhet som näringsidkaren har bedrivit och arten och omfattningen av de
oegentligheter som har förekommit, liksom under hur läng tid de har pågått.
Hänsyn får därvid — som framgår av andra meningen i andra slyckel - tas till
alla slags åsidosältanden som näringsidkaren har gjort sig skyldig till i denna
sin egenskap. Del bör också beaktas vilken tilltro man kan fästa till
vederbörandes vilja och möjligheter alt i fortsättningen driva
näringsverksamhet på ett seriöst sätt. Hänsyn skall tas inte bara till de
åsidosältanden som han har gjort sig skyldig lill, utan också till sådanl som
kan tänkas göra bilden av hans hittillsvarande förhållanden ljusare. Från
allmän synpunkt sett måsle näringsförbud normall bedömas som mindre påkallat om
personen i fråga under lång tid har bedrivit en seriös rörelse och därefter
kommit att ägna sig ät oegentligheter, än om han inte har ägnat sig ål annat än
oseriös verksamhei. Man skall också beakta om det finns andra tillgängliga
medel än näringsförbud med vilka man kan komma lill rätta med näringsidkaren.
Näringsförbud är en mycket ingripande åtgärd och bör därför normall tillgripas
försl om näringsidkaren har visat sig mer eller mindre immun mot andra
sanktioner och påtryckningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
skatterekvisilet åberopas är det av särskilt intresse vid prövningen att söka
fastställa i vad mån betalningsunderlåtelsen tyder på en allmän benägenhet hos
näringsidkaren att sätta sig över skyldigheten alt betala skatter och avgifter.
Detta innebär atl hänsyn kan las lill såväl anledningen till skulden som den
beredvillighet gäldenären har visat för att nå en betalningsuppgörelse med
kronofogdemyndigheten. En näringsidkare som har hamnat i oförutsedda
betalningssvårigheter på grund av omständigheter som ligger utanför hans
kontroll bör således inte betraktas på samma sätt som den som planmässigt
utnyttjar självtagna skattekrediler som ell led i sin näringsverksamhet. Hur
det förhäller sig med detta torde man många gånger kunna bedöma redan genom alt
jämföra beloppet av restförda skatter och avgifter med storleken på andra
skulder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller indrivningsskedel fär man på liknande säll göra en skillnad mellan
ä ena sidan den som t.ex. beviljas en avbetalningsplan och sköter denna och å
andra sidan den som på olika säll försöker undandra sig indrivningsåtgärder. Om
gäldenären tidigare har visat sig obenägen att sköta sina betalningar bör också
detla kunna beaktas i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
de grova åsidosätlandena har berott på okunnighet, oskicklighet eller slarv bör
de normalt inte leda till näringsförbud. Undantag från denna princip kan vara
befogat om okunnigheten, oskickligheten eller slarvet har salts i system och
det finns anledning all tro att vederbörande därför också i fortsättningen
kommer att uigöra en skadehärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3 § anges några omständigheter som bör tilläggas särskild betydelse vid
prövningen av om förbud är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
fär också meddelas den som försatts i konkurs och då var<br>
enskild näringsidkare, om han förfarit grovt otillbörligt mol sina borgenä<br>
rer eller på annal säll grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverk<br>
samhet och förbudet är påkallat från allmän synpunkt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar, med
några väsentliga avvikelser som har berörts i Prop. 1985/86: 126 den
allmänna motiveringen (avsnitt 4.2.5), 199b§ första och tredje styckena KL.
Den har ingen motsvarighet i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger förutsättningarna för näringsförbud i samband med konkurs. Förbud skall
alltså, förutom vid brott eller viss betalningsunderlåtelse som inte är ringa,
kunna meddelas en enskild näringsidkare som har försatts i konkurs. Ytterligare
förutsättningar för förbud är enligt denna paragraf liksom enligt I § att
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet - genom
alt ha förfarit grovt otillbörligt mol sina borgenärer eller på annal sätl -
saml att förbudet är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om begreppet näringsidkare kan jag hänvisa till vad som sagts i
allmänmotiveringen (avsnitt 4.3,1) och i specialmotiveringen till 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av atl konkursgäldenären har förfarit grovt otillbörligt mot sina borgenärer
utvecklas närmare i förarbetena till nu gällande regler, vartiU hänvisas (prop.
1979/80:83 s, 31 f och SOU 1979:13 s. 75 f). Detsamma gäller innebörden av atl
det har skett ett åsidosättande av annat slag (nyssnämnda prop, s, 32 f och
betänkande s, 76 ff). Jag kan också hänvisa till vad som i förevarande
lagstiftningsärende har anförts i fråga om det senare uttrycket i
allmänmotiveringen (avsnitt 4.2.2) liksom i specialmotiveringen till 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TiU
skillnad från nu gällande reglering upptar lagen om näringsförbud ingen
särskild bestämmelse om näringsförbud vid upprepade konkurser. Att en person
upprepade gånger har misslyckats som affärsman och åsamkat sina kreditgivare
stora förluster leder således inte till att lägre krav skall ställas på graden
av oegentligheter som skall kunna medföra näringsförbud. En annan sak är att
elt medvetet otillbörligt utnyttjande av konkursinstitutet i sig kan innebära
att vederbörande får anses ha grovt åsidosatt sina åligganden i
näringsverksamhet. Det torde därför ofta finnas anledning all överväga förbud
just för sådana personer som har varit inblandade i flera konkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag har anföri i specialmotiveringen till 1 § om att det skall finnas en anknytning
mellan de förfaranden som skall kunna föranleda näringsförbud och
näringsidkarens verksamhet gäller även här. Vid bedömningen av om
konkursgäldenären har handlat grovt otUlbörligt mot sina borgenärer eller på
annat sätt grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet får, liksom
idag, hänsyn endast tas lill sådana oegentligheter som förekommit i den
näringsverksamhet som har avslutals med konkurs (jfr prop. 1979/80:83 s. 55).
Detla innebär att ett färre antal oegentligheter kan komma alt få beaktas om
konkursrekvisitet i ett visst fall åberopas i stället för något av rekvisiten
brott eller betalningsunderlåtelse som inte är ringa. Åklagaren kan därför
ibland ha anledning atl i försia hand grunda en lalan på någol av dessa senare
rekvisit men åberopa konkursrekvisitet alternativt om han tvekar om i vad män
det första rekvisitet är uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
etl förbud skall vara påkallat från allmän synpunkt innebär, att det<br>
skall göras en helhetsbedömning av det slag som jag har anfört i specialmo<br>
tiveringen till föregående paragraf Kravet innebär en förändring i förhäl<br>
lande lill vad som gäller idag. Vid bedömningen av om förbud är påkallat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
allmän synpunkt får hänsyn las till även andra oegentiigheter i nä- Prop.
1985/86: 126 ringsverksamhet än sädana som har förekommit i den rörelse som
avslutats med konkurs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen av om näringsförbud är påkallat från allmän synpunkl skall särskill
beaktas om åsidosättandet varit systematiskt eller syftat till betydande
vinning, om det medfört eller varit ägnat atl medföra betydande skada eller om
näringsidkaren lidigare dömts för brott i näringsverksam-hel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
saknar motsvarighet i nu gällande reglering. Den motsvarar i huvudsak 1 § andra
stycket i kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger några omständigheter som bör tilläggas särskild betydelse vid prövningen
av om förbud är påkallat från allmän synpunkt. Frågan har behandlats i avsnitt
4.2.6 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolen
skall särskilt beakta om förfarandel sketl systematiskt eller syftat till
betydande vinning, om det medfört eller varit ägnat atl medföra betydande skada
eller om näringsidkaren tidigare har dömts för broll i näringsverksamhet.
Tanken med all ange den senare omständigheten är att vederbörande borde ha
tagit varning av domen. De nämnda omständigheterna är atl uppfatta som
vägledning för domstolarnas prövning. Avsikten är att bl. a. härigenom främja
en enhetlig rättstillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skall alltså särskill beaktas om missbruket har skett systematiski. 1 detta
ligger alt del varit fråga om upprepade förfaranden som genomförts efler viss
beräkning. Del senare förhållandel utmärker också kriteriet att åsidosättandet
har syftat tiU betydande vinning. Etl förbud kan således vara mera påkallat för
den näringsidkare som t. ex. under en längre tid inte betalar in några skatter
eller avgifter med beräkningen att själv få vinning än för den som oförskyllt
hamnar i ett trängt ekonomiskt läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
skall särskild hänsyn las till om åsidosättandet har medfört eller varit ägnat
alt medföra belydande skada. I försia hand syftas här på ekonomiska skador som
kan förorsakas vederbörandes borgenärer eller anställda, konkurrenter,
konsumenter, avtalskontrahenter och andra. Men även personskador och sakskador,
som har eller kunde ha uppkommit på grund av exempelvis bristfälligt
arbetarskydd eller miljöbrott, skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
skall det särskilt beaktas om näringsidkaren tidigare har fält någon varning i
form av att han dömts för brott i näringsverksamhet. Har han trots en sådan dom
fortsatt med oegentligheter, är del i princip mera befogal att meddela elt
förbud än om han lagfors för första gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolen
måste i varje enskilt fall bedöma vilken betydelse som bör<br>
tilläggas en lidigare dom och den betydelse dess ålder bör ha. Del torde<br>
ofta få anses särskilt graverande om näringsidkaren har fortsatt med sä<br>
dana oegentligheter som domen avsåg. Om vederbörande har dömts flera<br>
gånger men ändå fortsatt att åsidosätta sina åligganden, fär han normalt<br>
anses kvalificerad för förbud. Likaså bör i allmänhet den få förbud som<br>
tidigare har varit underkastad näringsförbud och som ertappas med nya<br>
allvarliga åsidosältanden,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del kan också finnas skäl
att anse att vederbörande borde ha tagit Prop, 1985/86: 126 varning av
någon annan myndighetsåtgärd, exempelvis förbud utfärdade av
miljövårdsmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av förevarande bestämmelse är alt domstolen, dä den prövar om näringsförbud är
påkallat från allmän synpunkt, skall ta särskild hänsyn tiU sådana
omständigheter som anges i paragrafen. Det bör betonas atl del dock inte är
nödvändigl att nägon av dem föreligger för all näringsförbud skaU kunna
meddelas. Det bör också framhållas att det i det enskilda fallel kan finnas
anledning atl fästa vikt vid andra omständigheter än de angivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vikt bör således ofta vara bl. a. om åsidosätlandena har pågått länge. Hänsyn
bör också tas till hur verksamheten i övrigi har bedrivits. Som anförts i
specialmotiveringen till 1 § skall även sådana omständigheter beaktas som
tjänar till att skapa en posiliv bild av vederbörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att konkretisera sin uppfattning om när näringsförbud bör meddelas för
kommittén en diskussion i anknytning till fem typfall (s. 400 ff). Jag återger
fallen och kommitténs kommentarer i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En näringsidkare har under etl
flertal år försummat sin bokföringsplikt, - Detta torde inte i sig böra
föranleda näringsförbud, även om det får anses röra sig om ett grovt
åsidosättande. Om näringsidkaren döms för bokföringsbrolt och därefter
fortsätter att nonchalera sin skyldighet atl sköta bokföringen, bör dock
näringsförbud åläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En person har gått i konkurs
eller fått egna bolag försatta i konkurs fem gånger under de senaste tio åren.
Han har då och då försummat sin skyldighel att deklarera för inkomstskatt och
mervärdeskatt liksom sin skyldighet att belala in skatter och avgifter till
staten. Han har vid tre tillfällen i samband med konkurserna dömts för brott
mol uppbördslagen, en av dessa gånger dessutom för bokföringsbrott. Nu väcks på
nytt åtal för brott mot uppbördslagen. Samtidigt förs talan om näringsförbud, -
Även om inte näringsidkaren agerat för alt skaffa sig själv vinning och även om
det rört sig om ganska blygsamma belopp, får här näringsförbud anses motiveral.
Grunden för förbudet är främst de tre domarna och de upprepade
åsidosätlandena, som i huvudsak är av samma art. Konkurserna bör inte i sig ha
någon betydelse för bedömningen. De framstår visseriigen som naturiigt
förbundna med åsidosätlandena, men även om - teoretiskt sett -inga konkurser
förekommit hade näringsförbud varit motiverat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En näringsidkare, som drivit
näring i aktiebolagsform, har under en följd av år hell åsidosatt bolagens
skyldighet att betala skatter och avgifter till staten. Flera av hans bolag har
tUl följd härav försatts i konkurs. -Näringsförbud får normall anses motiverat,
eftersom det synes ha rört sig om ett systematiski beteende under mycket lång
tid. De upprepade konkurserna bör inte betraktas som i och för sig
försvårande, även om de utgjort ett naturligt led i missförhållandena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4, En
företagare med ca 20 anställda fortsätter verksamheten i sill<br>
aktiebolag under två till tre år trots att bolaget är insolvenl. Han förvärrar<br>
härigenom bolagets ekonomiska ställning avsevärt och gör sig skyldig till<br>
vårdslöshet mot borgenärer. Han underlåter under denna tid att sända in<br>
redovisningshandlingar till patent- och registreringsverket. När bolaget går</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
konkurs är underskottet ca två miljoner kronor. - Även om skadorna här Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
stora bör näringsförbud inte komma i fråga i detta fall, om det inte kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>visas
alt näringsidkaren planerat hela förfarandet för att skaffa sig eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sina
närslående personlig vinning. Skulle han lidigare ha dömts för likartad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brottslighet,
kommer saken i ell annat läge. Det förhållandet atl han efter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konkursen
men före målels avgörande kan ha hunnit komma i gång med ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nytt
företag, som går bra och där flera personer är anslällda, bör inte i sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>få
betydelse för näringsförbudsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.
En rörelseidkare tar inför en hotande konkurs ul alla medel - ca en halv miljon
kronor - från företagets bankkonton och ger sig iväg med pengarna till
utlandet. 1 övrigt har han skött sig klanderfriU. - I detta fall är, enligt
kommitténs uppfattning, näringsförbud inte nägon adekvat sanktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i slort instämma i kommitténs bedömningar, utom i fråga om fallen 4 och 5.
Till skillnad frän kommittén anserjag att ett näringsförbud ligger nära till
hands i fall som dessa, om det inte finns några omständigheter som talar i
motsatt riktning. När det gäller fall 5 kan det visseriigen hävdas att elt
näringsförbud skulle vara ell slag i luften, eftersom rörelseidkaren i fråga
sannolikt inte kommer atl ägna sig åt näringsverksamhet i Sverige under
överskådlig tid. Det kan å andra sidan inte uteslutas alt han från utlandet kan
komma atl utöva ett faktiskt inflytande på företagsamhet här i landet, t, ex.
genom alt äga aktiemajoriteten i ell svenskt aktiebolag. Enligt min mening bör
man därför även i etl fall som detta göra en noggrann prövning av alla omständigheter
och således inte utgå frän att en utlandsflyttning alltid är ett avgörande skäl
mot näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
får vidare meddelas den som varit bolagsman i ett annat handelsbolag än
kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag under tid då bolaget
underiåtit att betala skatt, tull eller avgift i sådant hänseende som avses i 1
§ första stycket 2, om förutsättningarna för förbud enligt 1 § andra stycket är
uppfyllda. Delsamma gäller om han själv i bolagets verksamhet gjort sig skyldig
till brott som inte är ringa. Han får även meddelas näringsförbud om bolaget
försatts i konkurs och förutsättningarna i övrigt för förbud enligt 2 § är
uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i första stycket om bolagsman i ett handelsbolag gäller även
styrelseledamot och suppleant för sådan i ett aktiebolag och en ekonomisk
förening, verkställande och vice verkställande direktör i ett aktiebolag samt
den som i annan egenskap faktiskt utövat ledningen av en näringsverksamhet.
Detsamma gäller den som utåt framstått som ansvarig för en enskild
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
får dessutom meddelas annan befattningshavare än som anges i första och andra
styckena, om han haft befogenhet att fullgöra en näringsidkares skyldigheter i
särskilt avseende och i den egenskapen gjort sig skyldig till brott som inte är
ringa samt förutsättningarna för förbud enligt 1 § andra stycket är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
två försia stycken motsvarar, med vissa avvikelser, 199b§ andra stycket KL,
Tredje stycket saknar motsvarighet i gällande reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar - med
vissa avvikelser som har berörts i den all-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>159 manna motiveringen
(avsnitt 4,3,2 och 4,3,3) - 2§ i kommitténs förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
denna paragraf blir regleringen tillämplig även då oegentligheter Prop.
1985/86: 126 har begåtts i verksamhet som har bedrivits av ett handelsbolag
(kommanditbolag), ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Näringsförbud
kan då enligt beslämmelserna i 4§ meddelas vissa ställföreträdare för den
juridiska personen. Förbud kan vidare, enligt andra stycket första meningen,
riktas mol den som faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet,
oavsett om denna har drivits under enskild firma eller av en juridisk person.
Andra meningen i andra stycket innehåller en regel som främsl riktar sig mot den
som handlar som bulvan i näringsverksamhet som bedrivs under enskild firma.
Enligt tredje stycket kan förbud vidare meddelas en person i etl företag som,
utan att ha faktiskt utövat ledningen av verksamheten, dock haft en sådan
ställning atl han kan fällas lill ansvar för brott enligt principerna för s, k,
företagaransvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär atl näringsförbud kan meddelas den som är bolagsman i ett handelsbolag
i denna hans egenskap. Är handelsbolaget elt kommanditbolag, skall förbud enligt
denna regel dock kunna meddelas bara sådan bolagsman som är komplementär. För
att undvika missförstånd har detta ansetts böra framgå av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för förbud är desamma som enligt 1 och 2 §§, Beslämmelsen tar sikte på del
fallel atl det i den verksamhet som bolaget bedrivit har förekommit sådana
oegentligheter som kan kvalificera för näringsförbud. Den bygger på tanken att
bolagsmannen intar en sådan ställning, att han är ansvarig för
oegentligheterna. För att näringsförbud skall meddelas skall dock bolagsmannen
själv i bolagets verksamhei ha gjort sig skyldig till brott enligt 1 § första
stycket I eller själv kunna lastas för betalningsunderlåtelse av det slag som
anges i 1 § första stycket 2 vilken bolaget gjort sig skyldigt till. Del är
också han som skall ha grovt åsidosatt vad som ålegat honom i
näringsverksamhet, och förbud skall vara påkallat från allmän synpunkt såvitt
avser just honom. Om handelsbolaget (kommanditbolaget) har försatts i konkurs
kan bolagsmannen vidare meddelas näringsförbud endast om de förutsättningar
för näringsförbud vid sidan om konkurskravet som anges i 2 § är tillämpliga pä
honom själv. Har en bolagsman i ett handelsbolag t, ex, genom avtal uteslutils
från förvaltningsrätten och därför inte haft möjlighet atl påverka del
handlande som inrymt bolagets oegentligheter, skall näringsförbud således inte
komma i fräga för hans del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
denna bestämmelse blir regleringen tillämplig även på styrelseleda<br>
möter i aktiebolag och ekonomiska föreningar, liksom på suppleanter till<br>
dessa. Också verkställande och vice verkställande direktörer i aktiebolag<br>
omfattas av lagen och kan åläggas näringsförbud. Däremot gäller reglerna<br>
inte styrelseledamöter i handelsbolag eller i ideella föreningar eller stif<br>
telser som driver rörelse, i denna deras egenskap. Inte heller träffar regler<br>
na dem som i etl handelsbolag eller en ekonomisk förening kallar sig<br>
verkställande direktör. Även firmatecknare faller utanför de kategorier<br>
som automatiskt omfattas av regleringen i I och 2§§,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
senast nämnda personerna kan ändå träffas av reglerna om de i det Prop,
1985/86: 126 enskilda fallet passar in på beskrivningen i första meningens
senare led. Näringsförbud kan meddelas den som faktiskt har utövat ledningen av
en näringsverksamhet. Avsikten är bl.a. att träffa de personer som inte utåt
framträder som företrädare ulan handlar genom bulvan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av alt bestämmelsen är tillämplig på den som har utövat ledningen av en
näringsverksamhet är att näringsförbud kan komma i fråga för såväl den som är
verksam i en enskild näringsverksamhet som den som utövar den faktiska
ledningen i en näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person, t. ex. ett
aktiebolag eller staten eller en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ullrycket/a/:fi,s/c?
utövat ledningen skall förstås så, all den som i realiteten utövar
bestämmanderätten i företaget skall träffas av reglerna. Del är således inte
tillräckligt atl han har den formella bestämmanderätten om han inte utövar
denna i praktiken. Det är å andra sidan inte heller nödvändigl alt han, för
alt kunna omfattas av bestämmelsen, har någon formell beslutanderätt i
företagel. Del avgörande är, om han är den som fattar beslut angående
företagets angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktieägare
träffas således inte automatiskt av reglerna. I många fall mäste dock den som
har ett dominerande ägarinflylande i ett fåmansföretag antas ha faktiskt
utövat ledningen av företaget (jfr prop. 1979/80:83 s. 36).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra meningen tar sikte på den som utåt framstått som ansvarig för en enskUd näringsverksamhet.
Därmed avses i första hand den som har varit registrerad som innehavare av en
rörelse som drivits under enskild firma. Om rörelsen inte har varit registrerad
blir bestämmelsen tillämplig på den som utåt har uppträtt som innehavare av denna.
Bestämmelsen lar sikte på både del fallel dä det rättsligt sett varit fråga om
en enskild näringsverksamhet och det då verksamhelen i själva verket har
utövats av t.ex. etl handelsbolag men utåt framträtt som en enskild
näringsverksam-hel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anställda som, utan att ha haft ett så övergripande ansvar för en
näringsverksamhet som ligger i all de kan sägas ha utövat den faktiska
ledningen av denna, ändå har haft en så självständig eller ansvarsfull
ställning i ett förelag all de enligt principerna för s, k, företagaransvar kan
straffas för brott som har begåtts i verksamheten (i belänkandet s, 228 ff
beskrivs begreppets innebörd närmare). Bestämmelsen i Iredje stycket innebär
atl näringsförbud kan meddelas en person som hör till denna krets av
befattningshavare, om han i den befattningen har gjort sig skyldig till brott
som inte är ringa. Därutöver krävs alt han har grovt åsidosatt vad som har
ålegat honom i näringsverksamhet och atl förbud befinns påkallat från allmän
synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
brottet har bedömts enligt principerna för företagaransvar är därmed<br>
också fastslaget att vederbörande hör till den krets av befattningshavare<br>
som beslämmelsen riktar sig mot. Det kan dock även tänkas alt en person<br>
som hör till denna krets i stället begår brott som inte är ringa av annat slag<br>
än som faller under principerna för företagaransvar, t, ex, förskingring</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller annat brott enligt
brottsbalken. Näringsförbud kan meddelas också på Prop. 1985/86: 126 grund
av sådan brottslighet under förutsättning att brottet utfördes i den befattning
som var förenad med företagaransvar. I detla senare fall får alltså i etl mål
om näringsförbud särskilt prövas om vederbörande har haft en ställning som är
förenad med sådant ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tidpunkt vid vilken någon skall ha innehaft en sådan ställning eller befattning
som anges i 4§ är den då oegentiighelerna inträffade. Den som har lillträtt en
sådan ställning eller befattning i etl företag efler del att de åsidosättanden
skedde som ligger lill grund för en lalan om näringsförbud skall inte kunna få
förbud på grund av dessa, och inte heller den som har hunnit lämna rörelsen
innan de inträffade. Detta betyder också alt näringsförbud inte skall kunna
meddelas någon på grund av sådana brott eller andra oegentligheter som han
gjorde sig skyldig till medan han ännu var underlydande i rörelsen. Sådana
oegentligheter skall över huvud inte beaktas vid prövningen. Det förhållandet
att vederbörande då oegentligheterna ägde rum hade en befattning som avses i
denna paragraf men hunnit lämna posten när talan väcks saknar däremot
betydelse. I delta senare fall får oegentligheterna alltså åberopas mot honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud skall
meddelas för en viss lid, lägst tre och högst fem är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
motsvarighet i KL finns i 199b§ försia stycket. Den gällande regeln
föreskriver dock ingen minsta lid för förbud. Paragrafen överensstämmer med 1
§ tredje siycket i kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
domstolen besiämmer liden för förbudel måste den beakta ändamålen med
beslämmelserna. Del främsta syftet är all hindra en person som orsakat slora
skador i sin näringsverksamhet atl fortsätta med detla. Man skall också kunna
ingripa med förbud i elt fall då det skulle framstå som slötande om en person
som har begått allvarliga oegentligheter i näringsverksamhet trots detla
skulle få fortsätta alt ägna sig åt sådan. Även allmänpreventiva hänsyn måsle
las.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att näringsförbudet skall uppfylla dessa syften måste det gälla under en inte
obetydlig lid. Domstolen får vid bestämmande av förbudstiden använda liknande
kriterier som vid slraffmätning. Oegenllighelernas omfattning och karaktär
måste tillmätas slor betydelse, liksom den skada som näringsidkarens borgenärer
eller anställda, konkurrenterna, konsumenterna, avtalsparter eller andra
åsamkats eller kunnat åsamkas. Av stor vikt är också vilken inställning
näringsidkaren har visat. En omständighet som bör verka i skärpande riktning är
om näringsidkaren har visat sig helt Ukgiltig för de regler som gäller för
näringsverksamhet. Har näringsidkaren tidigare varit underkastad förbud men
vägrat atl la rättelse av detta, kan ett långvarigt näringsförbud också vara
motiverat. Samma synsätt ter sig befogat om de oegentligheter som leder lill
näringsförbud är sådana alt de även medför ell långvarigt fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tiden
för förbudet räknas från den dag då domen vinner laga kraft, om<br>
domstolen inte har förordnat om omedelbart ikraftträdande enligt reglerna<br>
om tillfälligt förbud. Om etl sådanl förbud har löpt före domen, kan rätlen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämma
all del skall fortsätta alt gälla i väntan på alt domen vinner laga Prop,
1985/86: 126 krafl (10§), Jag kan här i övrigt hänvisa till den diskussion som
kommittén för om hur förbudstiden bör anges (s, 316 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en dom på slutligl näringsförbud har föregåtts av elt tillfälligt förbud, måsle
del beaktas all den sammanlagda tiden för förbuden inte får överstiga fem år.
Även då minimigränsen för förbudet, tre år, skall beräknas skall den tid räknas
in under vilken ett tillfälligt förbud har gällt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utmätta förbudstiden kan föriängas om förbudel överträds. Detta framgårav 26 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1.2
Verkan av förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
avsnitt av lagen omfattar 6 och 7 §§ och innehåUer regler om näringsförbudels
innebörd. Den försia bestämmelsen beskriver bl.a, de olika befallningar hos en
juridisk person som den som har näringsförbud inte får inneha (6§). Den andra
uppställer elt förbud mol anställning m.m. hos närslående och i den lidigare
rörelsen (7§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är underkastad näringsförbud har inte rätt alt driva näringsverksamhet
eller all vara bolagsman i ell annat handelsbolag än kommanditbolag eller
komplementär i ell kommanditbolag. Han får inte heller vara styrelseledamot
eller suppleani för styrelseledamot i elt aktiebolag, ett handelsbolag eller en
ekonomisk förening, eller i en sådan ideell förening eller sliflelse som driver
näringsverksamhet, saml ej heller vara verkställande eller vice verkställande
direktör i ett aktiebolag eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en
sådan juridisk person som har angetts nu. Inte heller får han på annat sätt
faktiskt ulöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk
person som är bokföringspliklig även om den inte driver näring. Dessulom gäller
atl han inte får äga sä många aktier i elt aktiebolag alt hans andel av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget kommer att översliga femlio procent.
.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
ulgör inget hinder mot att sädan verksamhet bedrivs som innebär utövning av
rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. I §, 4 kap. I §,
6 kap. I § eller 13 kap. 5§ tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
närmaste motsvarighet i KL är 199 c § första stycket. Paragrafen motsvarar -
med viss avvikelse, som har berörts i den allmänna motiveringen (avsniti 4.4.3)
- 3 § i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger tillsammans med 7 § den verkan elt näringsförbud har. De frågor som
regleras av paragrafen har i den allmänna motiveringen behandlats i avsnitt
4.4.1-4.4.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
styckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har näringsförbud får inte driva näringsverksamhet Han får alltså inte vara
näringsidkare. Innebörden härav har berörts under 1 § samt i den allmänna
motiveringen (avsnitt 4,4,1 med hänvisningar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
är generellt i den meningen att del i princip avser all närings<br>
verksamhet. Ett näringsförbud kan inte begränsas till att avse enbart en<br>
viss bransch eller viss verksamhet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
kan viss verksamhet undantas från det generella förbudel ge- Prop, 1985/86:
126 nom dispens (19§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är det förbjudet för den som är underkastad näringsförbud att vara bolagsman i
elt vanUgl handelsbolag eller komplemenlär i ell kommanditbolag. Förbudel
avser däremol inte ställningen som kommanditdelägare, eftersom en sådan
normalt inte har del i bolagels förvaltning. Om del däremol finns etl avtal om
att en kommanditdelägare skall ha samma befogenheter som vanliga
handelsbolagsmän, kan en sådan ställning vara i strid med förbudet alt faktiskt
utöva ledningen av en näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också förbjudet för en person med näringsförbud att vara styrelseledamot
eller suppleani för styrelseledamot i elt aktiebolag eller handelsbolag - däri
inbegripet kommanditbolag — eller en ekonomisk förening, eller i en sådan
ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet, saml atl vara
verksläUande eller vice verksläUande direkiör i ett aktiebolag eller / annan
egenskap vara slällföreirädare för en sådan juridisk person som har nämnts
tidigare. Det sistnämnda tar främst sikte på firmatecknare. Förbudet grundas i
fräga om aktiebolag och ekonomisk förening på de befogenheter som enligt
särskild lagsliftning är knutna till de nämnda befattningarna. Motsvarande
reglering gäller visserligen inte för de övriga slagen av juridiska personer,
men när t. ex. bolagsmännen i elt handelsbolag har anförtrott förvaltningen åt
en styrelse, torde ledamöterna av denna ofta få befogenheter molsvarande dem
som tillkommer styrelsens ledamöter i etl aktiebolag. Del har därför ansetts
att förbudet bör gälla också vissa befattningar hos även andra juridiska
personer än aktiebolag och ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare förbjudet för den som är underkastad elt näringsförbud att faktiskt
ulöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som
är bokföringspliklig även om den inte driver näring. Den senare kategorien
utgörs av aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Förbudel att
faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet gäller oavsett företagsform,
alltså oberoende av om verksamheten drivs under enskild firma eller av elt
aktiebolag eller någon annan juridisk person. Det avser också sådan
näringsverksamhet som drivs av statliga och kommunala affärsdrivande verk
liksom av andra statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om innebörden av alt någon faktiskt utövar ledningen av en näringsverksamhet
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.3,2) och i
specialmotiveringen till 4§. Den som har fått näringsförbud bryter mol förbudet
om han är den som i realiteten bestämmer över en näringsverksamhet och avgör
hur den skall drivas. Alt han har en formell bestämmanderätt - av annat slag än
som anges i 6§ - innebär inget brott så länge han inte utövar den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
person kan å andra sidan bryta mot ett näringsförbud, även om han<br>
inte har någon som helst formell beslutanderätt över verksamhelen. Före<br>
slär han en näringsverksamhet, och fattar han på eget ansvar avgörande<br>
beslut angående företagets ledning, bryter han mol förbudet, även om han i<br>
och för sig är anställd. Detta gäller även om han delar företagels ledning<br>
med nägon annan. Annorlunda förhåller det sig om han handlar på ägarens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>direktiv.
Det är alltså tillätet att förestå en verksamhet så länge man inte Prop,
1985/86: 126 fattar självständiga beslut angående förelagels ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har ansvaret för enbart en viss del av förelagels verksamhet, exempelvis
marknadsföringen eller redovisningen, kan inte anses utöva ledningen. Avgörande
är här atl vederbörande har någon över sig som i sista hand kan bestämma över
företagets handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
idka rådgivning till ett förelag är i princip inte förbjudet för den som har
näringsförbud. Ofta kan emellertid konsultverksamhet anses som näringsverksamhet,
och i så fall är den givetvis förbjuden. Rådgivning kan vidare, oavsett om den
utgör näringsverksamhet eller ej, tänkas utgöra brott mol lagen (1985: 354) om
förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. I vissa lägen kan
naturligtvis det som av de berörda rubriceras som rådgivning i själva verkel
innebära ledning av en näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har näringsförbud får vidare inte äga så många aktier i elt aktiebolag att
han har en majoritet av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Ett
aktieinnehav som representerar hälften av rösterna eller mindre är inte
förbjudet enligt denna punkt. Även ett sådant innehav kan dock vara straffbart,
nämligen om del ger den som har fått näringsförbud en möjlighet all faktiskt
ulöva ledningen av bolaget och han också utnyttjar denna möjlighet, Hans
handlande i kombination med aktieinnehavet strider då mot regeln i Iredje
meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i belänkandet (s. 263 f) gett några exempel för atl konkretisera var
gränserna går för näringsförbudets räckvidd i det hänseende som nu är i fråga.
Jag ansluler mig - med vissl tillägg, som särskilt redovisas - till den
bedömningen som kommittén redovisar i anknytning till exemplen. Dessa återges i
det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
1. B äger enskUda firman </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>X.
</span><span style='font-family:Verdana'>A föreslår den och sköter alll i den
enligt en generalfullmakl från B som bor på annal häll och bara bryr sig om
företaget såtillvida atl han uppbär viss vinst. A får här anses ha brutit mot
sill näringsförbud, även om han inte är att betrakta som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
2. B äger enskilda firman </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>X.
</span><span style='font-family:Verdana'>A är anställd däri men sköter bara
bokföring, deklarationer, utbetalningar o.d. Detla gör han dock helt på eget
ansvar utan att B lägger sig i det. B är i övrigt verksam i rörelsen med inköp,
försäljning m.m. A:s inblandning är här inte sådan alt han kan anses ha
överträtt skt förbud. Om det visas all han också deltagit i företagels ledning
på jämställd fot med B, blir bedömningen en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
3. A och B är verksamma i elt aktiebolag. B äger alla aktier och är ordförande
i styrelsen, där för övrigt hans två barn sitter. B är ocksä VD. A, som är B: s
kamrat, delar dock det faktiska ansvaret för bolaget med B. Del misstänks all A
bidragit med hälften av aktiekapitalet genom att låna pengarna till B. A har
överträtt sitt förbud om det kan visas alt han delat företagsledningen med B
och inte varit underställd denne. Att del misslänks alt A lånat ut pengar kan inte
tillmätas någon betydelse. Om detla kan visas, kan det dock få betydelse för
bedömningen av B: s inblandning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
4. A och B äger en rörelse tillsammans, B sköter om alla<br>
praktiska göromål och har allt slutligl ansvar både i teori och praktik<br>
genom etl särskilt avtal som träffats. Han samråder dock med A angående</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>investeringar,
skatteplanering, bokföring, verksamhetsinriktning m.m. - Prop. 1985/86: 126 Här
synes ett handelsbolag föreligga, och A bryter mot näringsförbudet . genom att
vara bolagsman. Om del i stället är elt aktiebolag, kan han inte sägas bryta
mol förbudet, om han inte är styrelseledamot, VD eller suppleant eller (som
följer av mitt tillägg till kommitténs förslag om näringsförbudels verkan)
äger så slor del av aktierna atl hans andel i röstetalet överstiger 50 %. Hans
inblandning innebär knappast att han "faktiskt utövat ledningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
5. A är anställd som juridisk och ekonomisk expert i etl aktiebolag. Han har
inga formella befogenheter men spelar en viktig roll när del gäller bolagets
skatteplanering och utformningen av bolagels avtal med leverantörer och kunder.
Denna A: s verksamhei omfattas inte av näringsförbudet, och han skall således
inte dömas för överträdelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
6. A är dömd för allvariiga arbetsmiljöbrotl i en av honom tidigare driven
verksamhet, vilken han avslutat på grund av etl honom ålagt näringsförbud. Han
är anställd av B för alt ansvara för personalfrågor. Han har bestämmande
inflytande över de anställdas löner och övriga anställningsvillkor, bl. a.
arbetstider och arbetsmiljö. B lägger sig inte alls i dessa frågor. A har inget
inflytande på rörelsen i övrigt. Denna A: s verksamhet bör vara tillåten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
näringsförbud innebär inte någol hinder mot sådan verksamhet som är skyddad av
grundlag. Utövning av exempelvis yltrandefriheten, mötesfriheten eller
tryckfriheten hindras således inte av ett näringsförbud. Även den som har fått
ett sådant förbud får därmed driva exempelvis ett tryckeri, en butik för
försäljning av tidningar och böcker eller en teater. Han får också arbeta som
t, ex, författare. Grundlagsskyddet medför dock inte att den som är underkastad
ett näringsförbud har rätt att vara ställföreträdare för en juridisk person som
driver verksamhet av ifrågavarande slag, I praktiken innebär därför undantaget
i andra stycket en inskränkning i näringsförbudet endast såvitt avser enskild
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en person som får näringsförbud tidigare ägnat sig åt sådan verksamhet som
skyddas av grundlag, kan det vara lämpligt att rätten i domen anmärker att
verksamheten i fråga inte omfattas av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är underkastad näringsförbud får inte vara anställd eller la emot
återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till
honom eller där en närstående har en sådan ställning som anges i 4§. Som
närstående anses make, sambo, förälder, barn och syskon saml den som är
besvågrad i rätl upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med
den andres syskon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller får den som är underkastad näringsförbud vara anställd eller la emot
återkommande uppdrag i den näringsverksanihet där han åsidosatt sina
åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har ingen motsvarighet i KL. Den motsvarar däremol - med<br>
viss avvikelse, som har berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4,4,4)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
4§ i kommitléns förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försiasiycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 § försia meningen får den som har meddelats näringsförbud över huvud inte
vara anställd hos en person som är närstående till honom. Han får inte heller
motta återkommande uppdrag av en närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudel
omfattar sådan näringsverksamhet som drivs av en närslående, men också sådan i
vilken en närstående har en sådan ställning alt han, om det förekommer
oegentligheter i näringsverksamheten, själv skulle kunna meddelas näringsförbud
enligt 4 §. Detta betyder att den som har meddelals förbud inte får vara
anställd exempelvis i elt aktiebolag där en närstående sitter i styrelsen,
eller i ell handelsbolag där en närslående är en av flera bolagsmän. Ibland
torde elt sådanl förbud framstå som alltför strängt, exempelvis om det rör sig
om en underordnad ställning i ett stort börsnoterat aktiebolag. Det har dock
inte ansetts möjligt alt i lagen skilja ul företag som generellt kan undantas
från närståendeförbudel från andra. I elt faU som det nämnda kan dock en
dispens le sig befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudel
mol att ta emot återkommande uppdrag innebär alt den som har fått näringsförbud
inte kan tjänstgöra som konsult åt en närstående i dennes verksamhei eller som
exempelvis agent, reparatör eller revisor åt företagel. All ge enstaka råd
eller ulföra någon enstaka tjänst är dock inte förbjudet. I ordel återkommande
ligger atl det skall röra sig om flera uppdrag, som inte ligger alllför lång
tid efter varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av 7 § måste beaktas atl regeln har kommit tUl för att
effektivisera och understödja näringsförbudet i 6§ och att det i övrigi inte
finns något skäl all förbjuda anställning och uppdrag hos närstående. Detta bör
uppmärksammas framför allt dä frågan om alt ge dispens för viss anställning
kommer upp, men även vid bedömningen av hur allvarlig en överträdelse av
närstäendeförbudet bör anses ha varit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra meningen preciseras vilka som i detta sammanhang skall anses som
närslående. Kretsen är begränsad till makar, sambor, föräldrar, barn, syskon
saml dem som är besvågrade i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den
ene är gift med den andres syskon. Genom atl överträdelse av närstäendeförbudet
är etl brott, måsle personkretsen vara så begränsad och klart avskiljbar som
möjligt. Det betyder ocksä alt regeln får tolkas restriktivt. Som barn skall
därför inte räknas fosterbarn eller styvbarn, däremot adoptivbarn. Motsvarande
gäller för betydelsen av förälder. Som syskon bör räknas halvsyskon men inte
slyvsyskon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
styckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är underkastad näringsförbud får inte heller vara anställd i eller ta<br>
emot återkommande uppdrag i samma näringsverksamhet som den i vilken<br>
han har åsidosatt sina åligganden. Vid bedömningen av om en viss närings<br>
verksamhet är densamma som den i vilken en person med näringsförbud<br>
tidigare har varit verksam får hänsyn tas till flera faktorer. Att förelagels<br>
firma ändrats kan knappast spela någon självständig roll. Detsamma gäller<br>
om företaget byter lokaler eller flyttar till annan ort. Även om företaget<br>
genomför vissa ändringar i sin verksamhei, men såväl huvudinriktningen<br>
av denna som företagets ledning är densamma som lidigare, lorde del ändå<br>
finnas skäl att anse att det är fräga om samma företag som lidigare.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delsamma är fallel om
företaget fått ny ägare eller ny ledning men i slorl Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bedriver samma verksamhet
som tidigare. Med hänsyn lill atl det här rör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig om en
straffsanktionerad bestämmelse ligger det i sakens natur atl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gränsdragningen i
tveksamma fall bör ske till förmån för den som har fått</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud.
Uppkommer frågan huruvida denne i elt sådant fall har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överträtt förbudel bör han
alltså hellre frias än fällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1.3
Förfarandet vid prövningen av frågor om förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
avsniti av lagen, som omfattar 8-14§§, innehåller regler om förfarandel då
frågan om att meddela näringsförbud har uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnittet
inleds med en beslämmelse om rättegängen i mål om näringsförbud (8§). Därefter
följer en bestämmelse som lägger viss skyldighet rörande näringsförbud på
kronofogdemyndighet (9§). Vidare ges bestämmelser om s.k. tillfälligt
näringsförbud (10-13§§) och om att viss underrättelse skall lämnas när ell
förbud meddelas (14§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om näringsförbud förs i tingsrätt av allmän åklagare. Angående utredningen och
förfarandet i mål om näringsförbud skall, om inte annat föreskrivs i denna lag,
i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om mål som rör
allmänt åtal för brott där straffet är fängelse i högsl ett år. Tvångsmedel
enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken får dock inte tillgripas i fråga om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om näringsförbud mol någon som försatts i konkurs får tas upp av samma
tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar, med viss ändring, 199d § KL. Skillnaden består i att mitt förslag
inte har någon motsvarighet till regeln i 199d§ Iredje stycket KL om att talan
om förbud måste väckas inom viss tid. Paragrafens första stycke motsvarar 6§ i
kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall talan om näringsförbud även i fortsättningen föras av allmän
åklagare i tingsrätt. Då frågan om förbud kommer upp i samband med ansvarstalan
rörande ekonomisk brottslighet kan den komma att prövas av särskild
eko-tingsrätt (SFS 1985:415). Vanliga brottmålsregler skall gälla för
förfarandet, närmare bestämt reglerna om mål som rör brott för vilket är
stadgal fängelse i högsl ell år. Detta betyder bl. a. att beslämmelserna om
forum i brottmål normalt skall tillämpas och atl tingsrätten är domför med tre
nämndemän, givetvis dock under den förutsättningen alt talan om brott för
vilket inte är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år inte samtidigt
prövas. Rättens avgörande sker genom dom. I övrigt kan i huvudsak hänvisas tiU
specialmoliveringen i det förra lagstiftningsärendet (prop. 1979/80:83 s. 58
fO, Det bör dock observeras, alt förutsättningarna för att offentlig försvarare
skall förordnas är delvis förändrade (21 kap, 3a§RB),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
tidigare skall reglerna om häktning, anhållande och gripande<br>
inte vara tillämpliga i fråga om näringsförbud. Detsamma gäller bestäm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>melserna
om reseförbud och anmälningsskyldighet. Givetvis kan det ändå Prop. 1985/86:
126 bli aktuellt att tillgripa dessa tvångsmedel som en följd av atl
vederbörande samtidigt misstänks för brott. Övriga tvångsmedel kan användas i
fråga om näringsförbud, i den mån reglerna över huvud är tillämpbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regel i KL som föreskriver att talan om näringsförbud måste väckas senast två
år frän dagen för konkursbeslutet - talan får dock alltid väckas så länge
konkurs pågår - saknar motsvarighet i den nya lagen. Talan behöver alltså inte
väckas inom viss tid från det att de oegentligheter begicks som ligger lill
grund för den. För att uppfylla den särskilda förutsättning för näringsförbud
som anges i 1 § första siycket 1 gäller dock alt den oegentlighet som avses där
- brott — inte får vara preskriberad. Jag kan här hänvisa lill vad jag i
allmänmotiveringen har anfört i denna fråga (avsnitt 4.2.2, 4.2.3 och 4.2.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
styckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
enligt nu gällande bestämmelser (199d§ andra siycket första meningen KL) får
mål om näringsförbud som rör någon som har försalts i konkurs även - dvs. vid
sidan om de fora som framgår av de allmänna brottmälsreglerna - tas upp av den
tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
kronofogdemyndighet skall särskill uppmärksamma när det kan finnas skäl att
meddela näringsförbud i fall som anges i I § första stycket 2. Så snart
myndigheien finner anledning lill det, skall den göra anmälan om förhållandel
lill åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
saknar direkl motsvarighet i KL. Enligt 199e§ skall dock TSM, om inte
konkursförvallaren gjort någon anmälan om näringsförbud till åklagaren enligt
55 § eller 185 b §, göra en sådan anmälan, så snart det finns anledning lill
del. Paragrafen innebär alltså en viss påbyggnad av vad som redan idag åligger
vissa kronofogdemyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.5.1) skall kronofogdemyndigheterna
ha ett särskilt ansvar för alt aktualisera näringsförbud enligt skatterekvisilet,
när etl sådant är befogal. Kronofogdemyndigheterna har på delta område en
särskild sakkunskap och erfarenhet som måsle utnyttjas. Innebörden av
beslämmelsen är atl kronofogdemyndigheterna fortlöpande skall bevaka
utvecklingen av - och alltså hålla sig underrättade om — sådana
gäldenärsförhållanden som kan ge anledning till näringsförbud samt anmäla lill
åklagare då de anser ett näringsförbud påkallat. Bevakningen skall kunna
innebära både registerspaning och visst fältarbete, liksom fallbeskrivningar
och analyser av skalteförhållanden som är av inlresse i sammanhanget. Då
kronofogdemyndigheten gör en anmälan till åklagaren bör den bifoga den
utredning som finns i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
det uppenbart att näringsförbud skall meddelas, får rällen meddela</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbud
för tiden till dess frågan om näringsförbud slutligt har avgjorts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(tiUfälligl
näringsförbud),</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En fråga om lillfälligt
näringsförbud las upp på yrkande av åklagaren, Prop, 1985/86: 126 om inte annat
följer av fjärde styckel. Ett sådant yrkande kan prövas såväl innan talan
enligt 8§ har väckis som därefter. Innan elt tillfälligt förbud meddelas skall
den som yrkandet avser få tillfälle att yttra sig, om det inte finns anledning
atl anla all han har avvikit eller pä annat säll håller sig undan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
får hålla förhandling för frågans prövning. Till förhandlingen skall den som
avses med yrkandet kallas personligen, I kallelsen skall han upplysas om alt
frågan kan avgöras även om han inte inställer sig. Om förfarandet i övrigi vid
en sådan förhandling gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i 24 kap, 14 §
rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bifalls
en talan om näringsförbud, får rätten i domen självmant förordna om tillfälligt
förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
försia slycke motsvarar, med viss avvikelse som har behandlats i avsnitt 4,5,2
i den allmänna motiveringen, 199g § försia stycket KL, Dess andra och tredje
stycken motsvarar 199g§ Iredje siycket KL, Paragrafens Qärde stycke motsvarar
199 h§ Iredje styckel KL. Paragrafen överensstämmer i sak med 7 § första och
andra styckena samt 8 § Iredje siycket i kommittéförslaget. I andra styckel
finns dock etl tillägg som berörs nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
10 § stadgas om lillfälligt näringsförbud, som kan meddelas i avvaktan på
lagakraftägande avgörande. Tillfälligt förbud kan ges redan innan lalan enligt
8§ har väckis. Har sådan talan väckis skall domstolen också kunna meddela
lillfälligt förbud under hela förfarandel fram lill dom i målet. Tillfälligt
förbud kan också meddelas i samband med domen. I det senare fallet innebär det
tillfälliga förbudet delsamma som ell förordnande om all näringsförbudet skall
gälla utan hinder av atl domen inte har vunnk laga kraft. Såväl de materiella
förutsättningarna som vissa förfaranderegler las upp i denna paragraf, I 11 —
13 §§ finns ytterligare regler om förfarandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
slyckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att tillfälligt näringsförbud skall få meddelas fordras att del är uppenbart
att förbud skal! meddelas. Detta betyder alt bevisläget måsle vara helt klart.
Dessutom mäste omständigheterna vara så graverande att del inte råder någon Ivekan
om all näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden och alt
näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
är fakultativ och rätten behöver alltså inte meddela ett tillfälligt
näringsförbud även om förutsättningarna för etl sådanl är uppfyUda. Väcker
åklagaren talan om tillfälligt förbud, och finner domstolen atl näringsförbud
uppenbart skall meddelas, bör dock också tillfälligt näringsförbud normalt
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
lill det stränga beviskravet är alt ett tillfälligt förbud kan ge mycket
besvärande effekter för den som drabbas, vilka kanske inte kan repareras om det
vid den slutliga prövningen skulle anses att förbud trots alll inte bör
meddelas. Det kan tilläggas att om i etl sådant fall vederbörande
näringsidkare vänder sig mot staten med anspråk på ersättning för den skada han
lidit, statens eventuella ansvar är begränsat till vad som följer av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 kap. skadeståndslagen
(1972:207).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra,
tredje och fjärde styckena</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra, Iredje och fjärde styckena finns vissa förfaranderegler. De överensstämmer
med dem som gäller idag. I andra stycket andra meningen har dock för klarhetens
skull införts en bestämmelse om att ett yrkande om lillfälligt näringsförbud
kan prövas såväl innan lalan om näringsförbud har väckis som därefter. I övrigt
hänvisas lill prop. 1979/80:83 s. 62 f</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om tillfälligt näringsförbud gäller omedelbart, om inte annat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förordnas.
Beslutet skall delges den som avses med förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i sak 199 g § fjärde stycket KL. Den överensstämmer, med viss
redaktionell förändring, med 7 § iredje stycket i kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
paragrafen framgår atl ell beslut om tillfälligt näringsförbud skall gälla
omedelbart, om inte annat förordnas. Vid tillämpningen av regeln skall hänsyn
givetvis las till om det finns behov av elt uppskov med ikraftträdandet för
avveckling (jfr 18§). Ett beslul om tillfälligt näringsförbud skall alllid
delges den som avses med förbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslul om lillfälligt näringsförbud, som har meddelals under rättegången,
överklagas särskill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överklagas
ett beslut om tillfälligt förbud,-får högre rätt omedelbart förordna att
förbudet inte skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
styckel motsvarar i sak 199 g§ femte siycket KL och 7§ fjärde slyckel i
kommittéförslaget. Andra slyckel har ingen motsvarighet i KL. Del motsvarar med
viss avvikelse - som har berörts i avsnitt 4.5.2 i den allmänna motiveringen -
7§ femte styckel kommitléns förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslämmelsen jämställs beslut om tillfälligt näringsförbud, som har meddelals
under rättegången, med vissa liknande beslut som avses i 49 kap. 4 § RB. Även
etl beslul om tillfälligt näringsförbud som har meddelats innan lalan om
näringsförbud har väckts är atl anse som beslul under rättegången. Har ett
beslut om tillfälligt näringsförbud meddelats i samband med dom, gäller för
fullföljden mol beslulel 49 kap. 8 § första stycket RB. Särskild talan får då
inte föras mol beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av beslämmelsen är alt högre rätt kan förordna om inhibition av ett beslut om
tillfälligt näringsförbud, dvs. besluta att förbudet tills vidare inte skall
gälla. Beslul om inhibition kan meddelas såväl då del tillfälliga förbudet har
meddelats i samband med dom som dä det har meddelats under rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
yrkande om inhibition får anses vara etl sådanl yrkande som påkallar<br>
omedelbar prövning (jfr 51 kap. 5§ andra stycket och 55 kap. 5§ andra<br>
stycket RB). Vadeinlagan eller revisionsinlagan skall alltså sändas in ge-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nast.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om rätlen
meddelar ett tillfälligt näringsförbud, skall den utsätta en tid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inom
vilken talan om näringsförbud skall väckas, om inte en sådan talan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>redan har
väckis. Tiden får inte bestämmas längre än vad som bedöms</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>absolut
nödvändigt. Är den utsatta tiden inte tillräcklig, får rätten medge</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förlängning
om åklagaren före tidens utgång gjort framställning om sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar i sak 199 h§ första styckel KL liksom
8§ andra styckel i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna paragraf finns ytterligare regler om förfarandel
vid meddelande av lillfälligt näringsförbud. Någon saklig ändring är inte
avsedd med de redaktionella ändringar som har gjorts i förhållande till 199 h§
KL. Här hänvisas därför lill specialmotiveringen i prop. 1979/80: 83 s. 62 f.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med all näringsförbud eller tillfälligt
näringsförbud meddelas, skall rätten till den som avses med förbudel överlämna
en särskild underrättelse, där innebörden av förbudet beskrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlen skall sända etl exemplar av domen eller beslutet
till den myndighet som enligt 24 § skaU svara för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den som fått näringsförbud eller tillfälligt
näringsförbud tillstånd av myndighet alt driva näring inom särskiU reglerat
näringsområde, skall rätten sända elt exemplar av domen eller beslutet lill den
myndigheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har ingen motsvarighet i KL. Första och andra
stycket motsvarar, med undantag av några mindre redaktionella ändringar, 9§ i
kommitléns förslag, medan tredje styckel saknar motsvarighet där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här föreskrivs att rätten när näringsförbud meddelas skall
lämna en underrättelse med redogörelse för förbudels innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I underrättelsen bör innehållet i 6 och 7§§ eller, i
förekommande fall, 4 p. övergångsbestämmelserna till lagen återges på ett så
enkelt och överskådligt sätl som möjligt. Också undantaget för
grundlagsskyddad verksamhet bör noteras. Underrättelsen bör även innehålla en
erinran om vad som gäller vid överträdelse av förbud. Underrättelsen bör
däremot inte innehålla någon information som är individueUl anpassad till
mottagaren. Uppgifterna om detla skall i stället finnas i domen. Bakgrunden
härtill är redovisad i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.5,1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En underrättelse enligt denna paragraf skall lämnas både
vid dom i målet och när tillfälligt förbud meddelas under rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här finns en föreskrift om att domstolen skall sända etl
exemplar av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>domen eller beslulel till vederbörande TSM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje siycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolen skall också i förekommande fall sända ett
exemplar av domen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller beslutet till den myndighet som är tillståndsmyndighet
för särskilt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reglerade näringar, l.ex. länsstyrelse i fråga om
faslighelsmäkleri, yrkes-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafik och servering av alkoholdrycker och polismyndighet
i fråga om Prop. 1985/86: 126 skrothandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.4 Upphävande av förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta avsniti av lagen, som omfattar 15-17§§, innehåller
regler om upphävande av näringsförbud. Den första bestämmelsen behandlar upphävande
av tillfälligt förbud (15 §). Den följs av en bestämmelse om all högre rätt i
vissa fall skall upphäva elt näringsförbud (16§). I en ytterligare bestämmelse
regleras möjligheten för den som har fått näringsförbud atl på ansökan få detta
upphävt (17§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har talan om näringsförbud inte väckts inom utsatt lid,
och har en framställning om förlängning av tiden inte heller inkommit, skall
elt beslul om tillfälligt näringsförbud omedelbart upphävas. Detsamma gäller om
lalan återkallas eller lämnas utan bifall eller om det inte längre finns skäl
för det tillfälliga näringsförbudet. Om talan bifalls, skall rätlen pröva om
del tillfälliga näringsförbudet fortfarande skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar i sak 199 h§ andra styckel KL liksom
8§ andra slyckel i kommitténs förslag. Regeln i den första meningen
korresponderar med 13 §, enligt vilken rätten, om den meddelaren tillfälligt
näringsförbud, skall utsätta en tid inom vilken lalan om näringsförbud skall
väckas, om inte lalan redan har väckts. Är den utsatta liden inte tillräcklig
kan den förlängas. Jag hänvisar lill specialmotiveringen till 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frikänns den som genom en lagakraftvunnen dom fält
näringsförbud för brott som utgjort förutsättning för förbudel enligt 1 §
första stycket 1, skall rätlen samtidigt upphäva förbudel. Avser frikännandet
endasl en viss del av brottsligheten eller hänförs denna under mildare
straffbestämmelser, skall rätten pröva om och under vilken tid förbudel
fortfarande skall gälla. I fall som avses nu får den högre rätten också upphäva
eller ändra ett beslul om skyldighet all svara för rättegångskostnader, om etl
sådant har meddelals i samband med domen om förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphäver rätten det konkursbeslut som utgjort
förutsättning för ett näringsförbud enligt 2§. skall rätten samtidigt upphäva
näringsförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlens beslut om atl upphäva eller ändra etl
näringsförbud skall gälla omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen saknar motsvarighet i säväl KL som
kommittéförslaget. Däremot finns en motsvarighet till första och tredje
styckena i 5§ tredje styckel lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m. m. Beslämmelsen har i den allmänna motiveringen
behandlats i avsniti 4.4.8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har sin bakgrund i atl elt näringsförbud kan
meddelas med<br>
stöd av bestämmelsen i 1 § försia stycket I om brott som inte är ringa, även<br>
om avgörandet i ansvarsdelen inte har vunnit laga krafl. På motsvarande<br>
sätt kan en dom meddelas om näringsförbud med hänvisning till konkurs<br>
rekvisitet i 2 § utan att konkursbeslutel har vunnit laga kraft,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Försia styckel</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att näringsförbud skall kunna meddelas med hänvisning till det särskilda
brottsrekvisitet i 1 § första stycket 1 krävs inte att brottmålsdomen har
vunnil laga kraft. Detta gäller såväl då lalan om ansvar och förbud förs
samtidigt som då förbudslalan förs separat. En annan sak är atl del för
tillämpningen av elt förbud krävs att den dom varigenom förbudet har meddelats
har vunnil laga kraft, såvida domstolen inte förordnar om lillfälligt förbud
med stöd av 10 § första eller Qärde siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första meningen tar sikte pä del fallel då näringsförbudet grundats på det
särskilda brottsrekvisitet i 1 § första stycket I. Den innebär all om högre
instans meddelar en frikännande dom i fråga om det brott som således har varit
förutsättning för näringsförbudet, domstolen skall upphäva delta även om
avgörandet i förbudsfrågan har vunnil laga kraft. All brottet i fråga skall ha
utgjort förutsättning för förbudet innebär atl näringsförbudet inte skall
upphävas om del också grundats på sådan betalningsunderlåtelse som avses i 1 §
försia siycket 2 eller på det särskilda konkursrekvisitet i 2§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vederbörande frikänns endast delvis, har överinstansen enligt andra meningen
all pröva om den brottslighet som han fortfarande görs ansvarig för kan
betecknas som ringa eller ej. Detsamma gäller om broltslighelen hänförs under
mildare strafflestämmelser. Om broltslighelen anses ringa, skall förbudel
upphävas. Om den inte anses ringa är förutsättningarna för förbud fortfarande
uppfyllda. I delta fall skall rätten pröva om det finns anledning att ändra på
förbudstidens längd. En ändring i mildrande riktning kan te sig befogad särskilt
om brottsligheten till alldeles övervägande del utgjort del grova åsidosättande
som varit en ytterligare förutsättning för förbudet. Om den som är underkastad
förbud vid sidan om brott har gjort sig skyldig till andra allvarliga
åsidosättanden, bör inställningen till en ändring däremot vara mera restriktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
förbud som har vunnit laga krafl bör stå fasl, om överinstansen gör samma
bedömning i fråga om det förbudsgrundande brottets svårhetsgrad som
underinslansen eller ser allvarligare på det brottet än underinslansen har
gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphävs
etl förbud kan överinstansen ompröva den tidigare domen även i fräga om
skyldigheten alt svara för rättegångskostnader. Till följd av hänvisningen i 8§
första stycket lill brottmålsförfarandet blir 31 kap. RB tillämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär atl, om etl konkursbeslut som utgort förutsättning för näringsförbud
enligt 2 § upphävs, näringsförbudet samtidigt också skall upphävas. Detla
gäller givelvis inte om förbudet också har grundats på någol av de tvä alternativa
rekvisiten i 1 § första styckel I och 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits i den allmänna motiveringen (avsniti 4.4.8) kan etl<br>
näringsförbud också upphävas om förbudet grundas på underlåten skatte<br>
betalning och skattskyldigheten senare faller bort. 1 den situationen krävs<br>
emellertid all vederbörande själv ansöker om att få förbudet upphävt enligt<br>
17§.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredjestycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphävs
eller ändras elt förbud, inträder verkan härav omedelbart, dvs. ulan hinder av
att domen inte har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
lagakraftvunnel beslut om förbud enligt I eller 2§ får upphävas på ansökan av
den som förbudet avser, om del senare kommer fram atl den som fått förbudel
inte hade grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
mål om upphävande av förbud gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 8§
om talan om förbud. Ett sådant mål tas upp av den lingsräti som tidigare
handlagt målet om näringsförbud. Målet får i stället tas upp av rätlen i den
ort där sökanden har sitl hemvist, om rätlen med hänsyn lill uiredningen saml
kostnader och andra omständigheter finner del lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mål
om upphävande av förbud får avgöras utan huvudförhandling, om saken ändå kan
utredas lillfredsslällande. Har rätlen beslutat att målel skall avgöras utan
huvudförhandling, skall parterna ges tillfälle att slutföra sin talan, om del
inte är uppenbart atl detta inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättens
beslut om att upphäva ett näringsförbud skall gälla omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar, med vissa avvikelser, 199 f § KL, Den har ingen motsvarighet i
kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
siycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bakomliggande tanken för bestämmelsen är alt om de grundläggande
förutsättningarna för näringsförbud har fallit bort, del i vissa fall skall
vara möjligt all häva förbudet. Beslämmelsen ulgör därför ett komplement till
hävningsregeln i 16§. Ett fall som den tar sikte på är då etl näringsförbud har
meddelals med hänvisning till belalningsrekvisilel i 1 § första siycket 2 och,
efter det alt förbudel meddelades, det skattebeslut som utgjort grunden för
betalningsanspråket har ändrats eller upphävts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhållits i den allmänna motiveringen skall det inte komma i fräga att
domstolen utan vidare häver ett näringsförbud i den situation som jag nu har
nämnt. Omständigheten att vederbörande har gjort sig skyldig till en
betalningsunderlåtelse är ofta att anse som en oegentlighet i sig. All
skattebeslutet ändras kan dock ibland tänkas göra underiåtelsen ursäktlig.
Bestämmelsen tar bl. a. sikte på dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
kan också åberopas då brottsrekvisitet eller belalningsrekvisilel varit
uppfyllt men det grova åsidosättandet utgjorts av också andra oegentligheter än
brott eller betalningsunderlåtelse som inte är ringa, och del när
näringsförbudet vunnit laga krafl visar sig atl den som är underkastad förbud
inte skall lastas för dessa senare oegentligheter. Det ligger i sakens natur
att etl upphävande av förbudel kan vara särskilt motiverat om i ett sådant fall
de nu åsyftade oegentligheterna utgjort ett väsentligt inslag i det grova
åsidosättandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
ger, till skillnad från nu gällande hävningsregel i KL, inte<br>
utrymme för ett upphävande av ett beslut bara till viss del. Ett sådant<br>
beslut är närmasl av dispenskaraktär, och de situationer då en hävning av<br>
sådant slag kan vara aktuella regleras av dispensregeln i 19 §.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag kan här ytterligare
hänvisa lill vad som anförts i avsnitt 4.4.8 i den Prop. 1985/86: 126
allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket hänvisas i fråga om förfarandet till vad som gäller i fråga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om mål om näringsförbud.
Regeln motsvarar vad som idag gäller för mål</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om hävande av förbud
enligt 199f§ andra styckel försia meningen KL</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(prop. 1979/80:83 s. 61).
All åklagaren har ställning som motpart lill den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som ansöker om hävande av
förbud har inte ansetts behöva utsägas i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innehåUer vidare regler om forum för mål om upphävande av förbud vilka
motsvarar 199 f § andra stycket andra meningen KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
meningen motsvarar i stort 199f § andra stycket sista meningen KL. I milt
lagförslag anges dock som förutsättning för avgörande på handlingarna atl
saken kan utredas lillfredsslällande utan huvudförhandling, medan det i KL
anges atl saken skall vara uppenbar. Jag har därvid främst tänkt på fall där
handlingarna i målel ger tillräckligt stöd för att näringsförbudet skall kunna
upphävas och ansökningen härom kanske även medges av åklagaren, utan att del
därför kan sägas atl saken är uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
slyckel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Upphävs elt förbud,
inträder verkan utan hinder av att beslutet inte har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vunnil laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1.5
Tid för avveckling av förbjuden näringsverksamhet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
domstol som meddelar beslut om näringsförbud eller om tillfälligt näringsförbud
skall fastställa en begränsad tid innan förbudet skall gälla, om det behövs för
avvecklingen av näringsverksamhet, anställning, uppdrag, delägarskap i
handelsbolag eller aktieinnehav som anges i 6 och 7 §§. Rätten får föreskriva
vilka ålgärder som får vidtas eller som skall vara förbjudna under denna tid
och vad den som fält näringsförbud i övrigi då har atl iaktta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det föreligger synnerliga skäl, får liden för avveckling förlängas pä ansökan
av den som fått förbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
mål om förlängning av tiden för avveckling gäller vad som sägs om upphävande av
förbud i 17 § andra och Iredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket försia meningen i paragrafen motsvarar närmasl 199c§ tredje stycket KL.
Styckel motsvarar, med viss avvikelse, 5§ i kommittéförslaget. Paragrafen har
i övrigi ingen motsvarighet i KL eller i kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudels
innebörd är att den som är underkastad delta under</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbudets löplid skall
vara förhindrad atl driva näringsverksamhet, liksom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
ha vissa ledande befattningar hos juridiska personer eller faktiskt leda
Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
näringsverksamhet. Han har heller inte rätt att vara bolagsman i ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vanligt
handelsbolag eller komplementär i etl kommanditbolag eller äga så</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>många
aktier i ett aktiebolag all han har en majoritet av rösterna i bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Han
saknar vidare rätt all vara anställd hos en närstående eller i den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsverksamhet
där han har åsidosatt sina åligganden. Den verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
är förbjuden för honom anges i 6 och 7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudel
tar sikte på såväl framtida engagemang av nyssnämnt slag som sädana som
vederbörande redan har då förbudet träder i kraft. Detta innebär atl den som är
underkastad förbud är skyldig att avveckla en sådan verksamhei eller befattning
m. m. i vilken han redan är verksam. Gör han inte delta överträder han förbudel
och kan straffas enligt 25 §. Förbudet kan dä ocksä förlängas med stöd av 26§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
bestämmelse har sin bakgrund i att en näringsidkare kan behöva viss lid för alt
avveckla sådana engagemang som blir förbjudna för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 18 § första stycket första meningen innebär att den domslol som meddelar
beslut om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud har alt la ställning
till om det behövs en viss tid för avvecklingen av sådan näringsverksamhet
eller befattning eller ett sådanl uppdrag eller aktieinnehav som är förbjudet
för den som meddelas näringsförbud. Rätten skall alltså självmant i samband med
alt den förordnar om näringsförbud pröva om det skall fastställas en tid för
avveckling eller ej. Om den finner alt det finns behov av en viss frist för
avveckling, skall den besluta all näringsförbudet skall träda i krafl först då
frislen gått till ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingen
skall ombesörjas av den som har fåll näringsförbud. Någon avveckling genom
myndighels försorg avses alltså inte med bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen av om lid behöver beviljas för avveckling liksom av fristens längd
har rätlen alt ta hänsyn till arten och omfattningen av näringsidkarens
engagemang. Alt frånträda en anställning bör normalt vara enklare - och kunna
ske på kortare tid - än att t. ex. överlåta en rörelse. Av betydelse vid
prövningen bör också vara vilka avvecklingsalternativ som står till buds. Vid
prövningen kan rällen även ha att ta hänsyn lilf vilket intresse tredje man,
såsom företagets anställda och borgenärer, har av att en mer eller mindre lång
avvecklingsfrist beviljas. Vidare måste givetvis bakgrunden till
näringsförbudet och förbudels syfte beaktas. Domstolen måste därför fästa vikt
vid om det finns risk för all vederbörande under avvecklingstiden begår nya
oegentligheter. Med tanke på att näringsförbud bara skall tillgripas vid grova
åsidosättanden och beslutet att meddela förbud ofta lorde bygga på en negaliv
prognos, ligger det i sakens natur att tillämpningen av avvecklingsregeln ofta
bör vara förhållandevis restriktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
engagemang som den som har fält näringsförbud är skyldig att<br>
avveckla kan vara av mycket skiftande omfattning. Det får ankomma på<br>
näringsidkaren själv att redovisa sin verksamhei, sina befallningar m. m.<br>
som underlag för domstolens prövning av om det skall fastställas tid för<br>
avveckling och av hur lång avvecklingsfrislen i förekommande fall bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om näringsidkaren medges
en lidsfrist för avveckling har han under Prop. 1985/86: 126 denna lid rätt att
fortsätta den verksamhet eller inneha den befallning eller den aktiepost som
annars är förbjuden för honom. Detta är innebörden av paragrafens försia
mening. Rätlen har emellertid möjlighel atl begränsa näringsidkarens
handlingsfrihet under avvecklingstiden, något som framgår av den andra
meningen, 1 domen eller beslutet kan således anges att näringsidkaren bara får
vidla ålgärder av närmare angivet slag intill en viss senare dag men förbudet i
övrigt gälla redan tidgare. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt KL
(prop, 1979/80:83 s, 58), Rätten kan också omvänt besluta att han under
avvecklingstiden inte har rätt atl vidla en viss typ av handlingar. Om
domstolen anser atl det finns skäl alt på detla sätt begränsa näringsidkarens
handlingsfrihet under avvecklingstiden bör den bl.a. av rättssäkerhetsskäl så
konkret som möjligt ange vilka ålgärder som vederbörande har rätt alt vidla
eller som skall vara förbjudna för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
andra meningen framgår vidare att domstolen kan koppla också andra villkor liU
ett avvecklingsbeslut än sådana som rör liden för avvecklingen och tillålen
eller förbjuden verksamhet. Som exempel kan nämnas att en detaljhandlare som
handlat oseriöst mol sina kunder förbjuds att mot ersättning överlåta
innevarande lager till annan än en näringsidkare. Elt annat exempel är alt
vederbörande under avvecklingstiden skall hålla tillsynsmyndigheten underrättad
om viktigare avvecklingsålgärder. Om etl villkor som avgränsar den tillåtna
verksamhelen (eller molsvarande) överträds, handlar vederbörande i strid mot
förbudet och kan dä straffas med stöd av 25§. Underlåter den som har fått
näringsförbud att iaktta ett villkor av annat slag, kan även detta beivras med
stöd av samma bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när ett villkor av det senare slaget inte har uppställts, ankommer det på
tillsynsmyndigheten att kontrollera att näringsidkaren avvecklar sina
engagemang i enlighet med domstolens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde många gånger framstå som ändamålsenligt atl domstolen, innan den meddelar
beslut om näringsförbud, inhämtar yttrande från tillsynsmyndigheten i frågan
om avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen kan avvecklingstiden i undantagsfall förlängas. För alt en
föriängning skall komma i fråga mäste del föreligga myckel starka skäl, Ell
exempel är att del uppstått hinder för avvecklingen, dvs, denna kan inte
genomföras inom den fastställda tiden. En förlängning kan också tänkas befogad
i vissa fall då tredje man skulle lida allvarlig skada om avvecklingen
genomfördes inom den fastställda tiden och skadan skulle undvikas om tiden
förlängdes. Så kan vara fallet om det visat sig omöjligt att genomföra en
planerad överlåtelse av en rörelse inom den ursprungligen fastställda tiden
och det andra avvecklingsallernativet dä är att lägga ner verksamheten och
därvid bl, a. avskeda anställda. Om rätlen finner atl rörelsen bör kunna
överiåtas om avvecklingsliden förlängs, kan detta vara ett skäl till att medge
förlängning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här'hänvisas i fråga om förfarandel till vissa regler som
behandlats i specialmoliveringen till 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.6 Dispens från förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta avsnkt av lagen omfattar 19-22 §§ och innehåller
regler om dispens från näringsförbud. Avsnillet inleds med bestämmelser om
möjligheten till dispens och om återkallelse av en sådan (I9§). Därefter följer
bestämmelser om förfarandet för prövningen av frågor om dispens (20-22 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det finns särskilda skäl, får den som är underkastad
näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud medges dispens för viss
näringsverksamhet, viss anställning, visst uppdrag, vissl delägarskap i handelsbolag
eller visst aktieinnehav. Rätten får föreskriva vad den som medges dispens har
att iaktta då dispensen utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En dispens från ett förbud att driva näringsverksamhet
eller inneha anställning, uppdrag, delägarskap i handelsbolag eller aktier
enligt vad som sägs i 6 § får återkallas, om den som är underkastad förbudel
åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhei som avses med dispensen. En
dispens fär också återkallas om den som är underkastad förbudel åsidosätter en
föreskrift som rätten meddelat med stöd av första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 26 § tredje stycket föreskrivs att en dispens kan
återkallas om näringsförbudet överträds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafens närmaste motsvarighet i KL är 199f§, som ger
domstol möjlighel atl hell eller delvis häva ett lagakraftvunnel beslut om
näringsförbud. Paragrafen motsvarar, med en avvikelse i sak som har behandlats
i den allmänna motiveringen (avsniti 4.4.7). 10 § i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innebär att domstol skall ha möjlighet att
medge undantag från näringsförbudet genom beslut om dispens. Undantaget kan
bara avse viss preciserad näringsverksamhet. Del får således inte göras så
vidsträckt att näringsförbudet bara kommer atl gälla en viss bransch eller
verksamhet. Ett förbud skall i princip vara generelll, dvs, omfatta all
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolen kan också medge dispens från närståendeförbudet
i 7 § liksom från förbudet för anställning m, m, i den lidigare rörelsen och
således tillåta en viss bestämd anställning - eller vissa bestämda uppdrag -
hos en närstående eller i den rörelse där den som har fått näringsförbud har
gjort sig skyldig till de åsidosättanden som legat till grund för förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första styckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I försia siycket anges förutsättningen för atl dispens
skall medges. Dispens kan medges frän förbudet i 6§ att driva näringsverksamhet
eller inneha en företagsledande befallning hos en juridisk person eller att
vara bolagsman i etl vanligt handelsbolag eller komplementär i elt
kommanditbolag eller inneha aktiemajoriteten i etl aktiebolag. Dispens kan
ocksä beviljas från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Första stycket motsvarar 19 § i propositionens
lagförslag. Andra styckel motsva<br>
rar delvis 20 § i propositionens lagförslag,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbudet i 7 § atl vara
anställd hos en närstående eller i den rörelse där den Prop. 1985/86: 126
som är underkastad näringsförbud har åsidosatt sina åligganden. Bestämmelsen
uppställer inget hinder mot atl en dispens från förbudet i 7 § förenas med en
dispens från förbudet i 6 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att dispens skall få beviljas fordras atl det finns särskilda skäl. Med detta
avses i försia hand dels alt det föreligger någon omständighet som gör det
motiveral att inskränka näringsförbudets verkan i visst hänseende, dels även
att det föreligger sådana omständigheter i del individuella fallet som gör att
risken för oegentligheter eller överträdelse av näringsförbudet är liten.
Särskilda skäl kan också föreligga om elt undantagslöst förbud på grund av
speciella omständigheter skulle framstå som orimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
någon söker dispens för att få driva viss näringsverksamhet, eller för alt få
ha en sådan ställning eller ell sådant aktieinnehav som förbjuds enligt 6 §,
bör det normalt krävas att det är fråga om en rörelse där riskerna för nya
åsidosättanden är mycket små. Detta kan vara fallel om de lidigare
oegentligheterna har förekommit i en helt annan verksamhei och den rörelse för
vilken dispens söks inte alls har varit berörd. Det bör däremot knappasl komma
i fråga atl ge någon dispens frän förbudel i 6§ kombinerad med en dispens från
förbudet i 7 § för verksamhet i en rörelse där vederbörande tidigare har gjort
sig skyldig till betydande oegentligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
som sagls nu har i huvudsak tillämplighet också pä frågan om dispens från
förbudet mot delägarskap i handelsbolag eller mot visst aktieinnehav. Har de
oegentligheter som lagts vederbörande till last hafl anknytning till del eller
de handelsbolag där han är delägare eller aktiebolag där han har en majoritet
av rösterna, bör det normalt knappasl komma i fråga alt ge dispens. Ett motsatt
synsätt ler sig däremot befogat i fråga om andelsinnehav i bolag där inga
oegentligheter har förekommit. Det bör i fråga om aktieinnehav tilläggas att
dispensbeslutet här bara behöver avse den del av innehavet som ger innehavaren
mer än hälften av rösterna i bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ibland
kan det å andra sidan vara särskilt motiverat med dispens, nämligen om etl
näringsförbud annars i praktiken skulle komma atl innebära ett yrkesförbud,
Detla blir effekten om den som är underkastad näringsförbud inte har någon
möjlighet att fortsätta alt utöva sitl yrke som anställd. En sådan risk kan
föreligga bl. a, när del gäller jordbrukare liksom vissa av de s,k, fria
yrkesutövarna (musiker, konstnärer, tandläkare m.fl,).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon söker dispens enbart från närstäendeförbudet eller från förbudet alt
vara verksam i den lidigare rörelsen i 7 § fär bedömningen bli en delvis annan,
eftersom en sådan dispens inte i sig ger vederbörande rätt atl driva
näringsverksamhet eller inneha en sådan befattning m, m, som anges i 6§, Av
intresse vid prövningen bör därför inte i första hand bli i vad mån man kan
befara åsidosättanden av sådant slag som anges i 1 och 2 §§, utan i stället om
man kan befara att förbudet kommer att överträdas eller ej, alltså om det kan
antas att den som har näringsförbud faktiskt kommer atl leda den verksamhet där
han vill bli anställd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
dispens beviljas från förbudet att ta anställning hos närstående eller<br>
i den tidigare rörelsen, kan det vara lämpligt att den verksamhet för vilken<br>
dispensen gäller preciseras närmare. Någon generell dispens från förbudet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
7§ bör inte kommai fräga. Om en dispens bara avser närståendeför- Prop.
1985/86: 126 budet eller förbudet alt vara verksam i den lidigare rörelsen,
synes det också lämpligl alt det i domen anges atl dispensen inte innebär något
undantag från förbudel att leda näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
en dispens från förbudel mot viss verksamhet eller anställning m.m. enligt 6§
måste preciseras, så atl del klart framgår såväl vilket förelag som vilket
slags verksamhei, befattning m. m. som dispensen avser. Det ligger i sakens
nalur att en dispens från förbudet mol visst aktieinnehav enligt 6% anges gälla
aktieinnehav i visst aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip bör del åligga den som avses med näringsförbudet alt ange gränserna för
den dispens han önskar. Domstolen bör inte meddela dispens utan att det har
gjorts en framställning om det. Däremot kan domstolen ta initiativ lill en
dispens i sådana fall då en sådan framstår som berättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dispens skall inte kunna begränsas till viss lid utan gälla hela förbudstiden,
givetvis under förutsättning alt den inte återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra meningen i första slyckel får rätten föreskriva vad den som medges
dispens har atl iaktta då dispensen utnyttjas. En sådan föreskrift kan innebära
t, ex. alt vederbörande, om han har fått tillslånd atl inneha en viss
befattning i elt angivet företag, i den befallningen inte skall ägna sig åt
verksamhei av visst slag. En föreskrift kan också ange att personen i fråga
skall hålla tillsynsmyndigheten underrättad om sin verksamhet. En föreskrift
kan knytas an lill såväl sådan verkan av förbud som anges i 6 § som sådan som
anges i 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
slyckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna bestämmelse får en dispens från förbud enligt 6§ atl driva
näringsverksamhet eller inneha anställning, uppdrag, delägarskap i handelsbolag
eller aktier återkallas som en följd av all den som är underkastad ell
näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud åsidosätter vad som åligger honom
i den verksamhet som dispensen avser. Som framhållits i special-motiveringen
till första stycket bör rätten, då den beviljar dispens från sådan verkan av
förbud som anges i 6§, precisera för vilken verksamhet dispensen skall gälla.
Åsidosätter vederbörande sina skyldigheler i en annan näringsverksamhet, som
han driver ulan dispens, gör han sig ju samtidigt skyldig till överträdelse av
förbudel. Också delta kan ligga lill grund för återkallelse av dispensen (26 §
tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
inget anges om återkallelse av dispens från närståendeförbudet eller förbudet
att vara anställd i den tidigare rörelsen sammanhänger med atl den som har fått
endast en sådan dispens inte har rätt att idka nägon egen näringsverksamhet. Om
han ändå gör del överträder han näringsförbudet. Dispensen kan då återkallas
enligt 26 § iredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dispens kan också återkallas om den som är underkastad näringsförbud
åsidosätter en föreskrift som meddelats i anslutning lill dispensen.-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagtexten
förutsätter inte atl del åsidosättande som den som är under<br>
kastad näringsförbud har gjort sig skyldig lill mäste vara kvalificerat för atl<br>
en dispens skall återkallas. Det ligger dock i sakens natur alt domstolen i<br>
det enskilda fallel måste bedöma om åsidosättandet har sädan vikt atl det<br>
motiverar en återkallelse. En sådan bör främst komma i fråga vid grova</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosättanden
eller om näringsidkaren på annat sätt visat likgiltighet eller Prop.
1985/86: 126 nonchalans inför de regler som gäller i näringsverksamhet. Man
måste vid prövningen också beakta alt en återkallelse av en dispens kan vara en
ingripande åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här finns en hänvisning till 26 § tredje stycket, som
föreskriver att en dispens kan återkallas om etl näringsförbud överträds. Om
förbudet överträds bör dispensen normalt dras in,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20§'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga
om dispens får prövas i samband med dom om näringsförbud, i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samband
med beslut om tillfälligt näringsförbud eller efter en senare gjord</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 11 § försia meningen i
kommitténs förslag, innehåller en regel om när en dispensfråga kan prövas. Här
sägs atl dispensfrägan kan tas upp antingen i samband med atl näringsförbud
eller lillfälligt näringsförbud meddelas eller på ett senare stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 §=</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en fråga om dispens prövas särskilt, gäller i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i 8§ om mål om näringsförbud. Om behörig
domstol gäller vad som sägs i 17 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om dispens från näringsförbud får avgöras utan
huvudförhandling, om saken ändå kan utredas tillfredsställande. Har rätten
beslutat att målet skall avgöras utan huvudförhandling, skall parterna ges
tillfälle alt slutföra sin lalan, om det inte är uppenbart att detta inte
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller regler om förfarandet i mål om
dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första siycket motsvarar i sak 11 § första siycket andra
meningen och andra stycket i kommitténs förslag. Andra stycket motsvarar, med
vissa smärre ändringar, 11 § tredje styckel i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då frågan om dispens prövas i samband med alt
näringsförbudet meddelas, • tillämpas samma regler för förtärandet i denna
fråga som för målet i övrigt, Detla har inte ansetts behöva utsägas i lagtexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första styckel hänvisas i fråga om förfarandet, när en
fråga om dispens prövas särskilt, till vad som gäller i fräga om mål om
näringsförbud. Jag kan här hänvisa till vad som anförts om motsvarande regel i
specialmoliveringen till 17 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åklagaren har, liksom då frågan gäller hävande av förbud,
ställning som motpart lill sökanden i mål om dispens, men detla har inte
ansetts behöva uttalas i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även här hänvisas till specialmotiveringen under 17 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen motsvarar 21 § första stycket i
propositionens lagförslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Paragrafen motsvarar 21 § andra stycket i
propositionens lagförslag,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:126<br>
Talan om återkallelse av dispens förs av allmän åklagare. När frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>prövas
i etl särskilt mål gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 8 § om mål
om näringsförbud. Om behörig domslol gäller vad som sägs i 17 § andra siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som i sak motsvarar 11 § fjärde slyckel i kommitténs förslag, innehåller
förfaranderegler för mål om återkallelse av dispens. Om frågan kommer upp i
samband med elt brottmål gäller vanliga brottmålsregler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1.7
Tillsynen av meddelade förbud m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
avsnitt av lagen omfattar bestämmelser om det s. k. näringsförbuds-registret
(23 §) och om tillsynen av meddelade näringsförbud (24§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
skall föra etl register över näringsförbud och tillfälliga näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
är i oförändrat skick överförd frän 199 i § KL. Den motsvarar 12 § i
kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
ålägger RSV alt föra del s.k. näringsförbudsregislret. Utförligare regler om
registret ges i förordningen (1980:420) om näringsförbudsregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet
är den tillsynsmyndighet i konkurs inom vars område den som är underkastad
näringsförbud är bosall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
åligger tillsynsmyndigheten att vaka över alt näringsförbud och lillfäUiga
näringsförbud efterlevs. Om det finns skäl atl misstänka att ell förbud
överträds eller att den som fält dispens enligt 19 § åsidosätter vad som
åligger honom i den verksamhet som avses med dispensen, eller vad som rätten
föreskrivit i samband med att den beviljade dispens, skall tillsynsmyndigheten
göra anmälan om förhållandet till åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten
har rätt atl av den som är underkastad näringsförbud begära sädana
upplysningar som behövs för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
styckel motsvarar i sak 13 § tredje styckel försia meningen i kommitténs
förslag. Andra styckel motsvarar, med vissa avvikelser, 199j § KL och 13 §
försia stycket i kommittéförslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
slyckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
24§ skall, liksom lidigare, TSM ha hand om tillsynen över de personer som
meddelats näringsförbud. I första stycket anges vilken TSM som skall sköta
övervakningen av den som är underkastad näringsförbud. Avgörande är var denne
är bosalt. En TSM har ansvar för tillsynen inom etl geografiskt område som
motsvarar domkretsen för de tingsrätter vid vilka TSM verkar i samband med
konkurs enligt uppräkningen i förordningen (1979:755) om tillsynsmyndighet i
konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägon
genereU skyldighet alt exempelvis anmäla flyttning gäller inte för<br>
den som har näringsförbud. Givelvis bör den TSM som sköter övervak-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1°3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen,
om den får kännedom om att vederbörande flyttar lill ett annat Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillsynsområde,
underrätta den TSM som i fortsättningen får ansvarel för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TSM
har att övervaka såväl all avveckling sker av befintlig.näringsverksamhet
m.m., som är förbjuden enligt 6 och 7§§, som att vederbörande inte startar
något nytt förelag eller på annat sätt engagerar sig i näringsverksamhet på
ett sätt som är otillåtet för den som har näringsförbud. Även efterievnaden av
närståendeförbudet (7§) har TSM all kontrollera, liksom alt den som har fält
dispens inte åsidosätter vad som åligger honom i sådan verksamhei för vilken
han fått dispens. TSM skall också tillse att den som har beviljats dispens
iakttar en sådan föreskrift som rätten kan ha meddelat i samband med dispensen
(jfr. 19 § första siycket andra meningen). I avsniti 4.6 och 4.7 i den
allmänna motiveringen har jag beröri frågan rörande tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
TSM misstänker att överträdelser eller åsidosältanden sker, skall den anmäla
detla till åklagare. TSM bör inte själv genomföra sådanl aktivt spaningsarbete
som är av närmast polisiär art. Om de indikationer som TSM får ger vid handen
atl det finns skäl att påbörja spaning av delta slag, bör uppgiften överlämnas
lill polisen. TSM har inte tillgång till några tvångsmedel i egentlig mening
för silt övervakningsarbete. Skulle del anses påkallat med husrannsakan, beslag
e. d. bör alltså TSM koppla in polisen i arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig uppgift för TSM bör vara atl kontrollera relevanta register, såsom
akliebolagsregistrel, handelsregistren och ulsökningsregislrel. Om TSM: s
kontroll visar all en person med näringsförbud är registrerad för en
näringsverksamhet, bör man undersöka om verkligheten stämmer med
registeruppgiften. Detta kan länkas ske genom att viss spaning utförs av
kronofogdemyndighetens fältpersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en regisierförande myndighet upptäcker att en person som är underkastad
näringsförbud är eller önskar bli registrerad för ell företag, är det naturligt
alt myndigheten underrättar TSM, polis eller åklagare. En kontakt med polis
eller åklagare bör närmast las om det finns en välgrundad misstanke om att
förbudel överträds. Även andra myndigheter som lägger märke till atl ell
näringsförbud kan ha överträlls bör finna det naturligt atl underrätta TSM,
polis eller åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TSM
har enligt denna beslämmelse rätt all av den som har näringsförbud<br>
begära sådana upplysningar som behövs för tillsynen. Det kan gälla sådant<br>
som var vederbörande är bosatt eller vad slags verksamhei han ägnar sig<br>
åt, hur en avveckling fortlöper eller en dispens utnyttjas. Begäran kan<br>
framställas i muntlig eller skriftlig form. Som anförts i den allmänna moti<br>
veringen har TSM däremot inte rätt att kalla vederbörande till förhör. Det<br>
ligger i sakens natur att TSM, om det visar sig finnas skäl atl misstänka all<br>
elt förbud överträds, iakttar försiktighet av hänsyn till en kommande<br>
förundersökning rörande överträdelsen,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.1.8
Överträdelse av förbud m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
avsniti av lagen omfattar 25-27 §§ och innehåller regler om straff vid
överträdelse av förbud (25 §), om möjligheten atl förlänga etl förbud (26 §)
och om upphävande av förbud i visst fall (27 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som överträder ett beslut om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud
skall dömas till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter
eller fängelse i högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i huvudsak 212 § andra siycket KL och 14 § försia siycket i
kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
atl del i paragrafen talas om överträdelse av beslut om näringsförbud blir
paragrafen tillämplig även då den som är underkastad näringsförbud gör sig
skyldig till överträdelse av en föreskrift som har meddelats med stöd av 18 §
försia slyckel andra meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt hänvisas till avsnitt 4.8 den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
näringsförbud som överträds får föriängas med högst fem år. Sker flera
förlängningar, fär den sammanlagda liden för förlängning inte vara mer än fem
år. Talan om förlängning skall väckas innan förbudstiden har gått ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en fråga om föriängning prövas särskilt, gäller i tilllämpliga delar vad som
föreskrivs i 8 § om mål om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
överträdelse får en dispens som meddelats med stöd av 19 § återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
slyckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
har med vissa redaktionella jämkningar förts över från 212 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tredje
siycket KL, som motsvaras av 14 § andra stycket i kommitténs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
slyckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
saknar motsvarighet i KL liksom i kommittéförslaget. 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fråga om dess innebörd
hänvisas till specialmotiveringen till 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
siycket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen saknar
motsvarighet i KL. Den motsvarar l4§ Iredje</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styckel i kommitténs
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen fåren beviljad dispens återkallas om ett näringsförbud överträds.
Om en dispens har meddelals från närståendeförbudet eller förbudel alt vara
verksam i den lidigare rörelsen och det visar sig att vederbörande utövar
ledningen av verksamheten, torde det i allmänhet finnas skäl att återkalla dispensen.
Bryter den som är underkastad ett näringsförbud mot delta genom att utöva
ledningen av en annan rörelse än den för vilken dispensen gäller, eller genom
alt vara anställd hos en närstående i en annan verksamhei än den dispensen
avser, kan ett mindre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Tredje stycket motsvarar delvis 20 § första meningen i propositionens
lagförslag,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>strängt synsätt le sig
befogat. Del som sagts nu gäller dock inte vid Prop. 1985/86: 126 upprepade
överträdelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en dispens ger den som har näringsförbud rätt alt driva viss näringsverksamhet,
torde dispensen i regel böra återkallas om vederbörande också har drivit någon
annan - förbjuden - verksamhei. Han får då anses ha förverkat det förtroende
som har visats honom. Om sidoverksamheten är mycket begränsad, eller om
överträdelsen eljesl är ringa, kan det dock finnas skäl all överväga atl ge
vederbörande ytterligare någon möjlighet atl utnyllja dispensen. Vid upprepade
överträdelser bör en beviljad dispens alllid återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
19§ andra styckel föreskrivs om återkallelse av dispens när den som har
beviljats dispens gör sig skyldig lill åsidosättanden i den rörelse som
dispensen avser. Har det förekommit både sådana åsidosättanden och överträdelse
av förbudel, bör dispensen normalt återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om den som är underkastad
ett näringsförbud får ett nytt förbud skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rällen undanröja det
lidigare meddelade förbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
saknar motsvarighet i KL. Den motsvarar 15 § i kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan ibland finnas skäl att, om förutsättningarna för näringsförbud i 1 eller 2§
är uppfyllda, meddela ett nytt näringsförbud medan del gamla ännu gäller. Att
en överträdelse av del gällande förbudet har skett kan beaktas som en
försvårande omständighet vid den samlade prövningen. Enbart överträdelsen såsom
sådan kan dock inte utgöra tillräckligt skäl för ett nytt förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl inte två förbud skall gälla samtidigt skall rätten undanröja del förbud som
redan löper. Lämpligen bör då tiden när detta skall upphöra bestämmas så. att
det inte uppstår något glapp mellan de två förbuden. Detta kan ske genom atl
domstolen förordnar om omedelbart ikraftträdande av det nya förbudel eller
genom atl den anger alt det gamla skall sluta gälla när det nya förbudet vinner
laga krafl. i del senare fallel givetvis med reservation för det fallet atl del
gamla förbudel löper ul före lagakrafl-tidpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
regeln i denna paragraf följer alt domstolen inte kan förordna både om
förlängning av det förbud som redan löper och om ett nytt förbud. Frågan om i
etl enskilt fall ett förbud bör förlängas eller i stället ett nytt förbud bör
meddelas har diskuterats i avsnitt 4.8 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1.9
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I,
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av alt lagen träder i kraft den I juli 1986 är att bara en sädan<br>
lalan om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud som väcks efter denna<br>
dag skall prövas enligt de nya bestämmelserna. För förbud som har medde<br>
lats tidigare eller visserligen meddelas senare men på grundval av en talan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
väckts före lagens ikraftträdande, skall äldre bestämmelser gälla. Från
Prop, 1985/86: 126 denna princip görs dock vissa undanlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Beslämmelserna
i 15 §, 16§ andra och tredje slyckel, 17§ samt 19-<br>
27 §§ tillämpas även i fråga om sådant näringsförbud och tillfälligt närings<br>
förbud som har meddelats enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
ett näringsförbud som, enligt vad som anförts underpunkt I, faller under äldre
bestämmelser skall hävas med stöd av 16 § andra siycket, om konkursbeslutel
upphävs efler ikraftträdandet av denna lag. Bestämmelsen i 15 § om upphävande
av elt tillfälligt näringsförbud är också tillämplig på etl äldre förbud.
Vidare har den som lyder under ett näringsförbud som meddelals före
ikraftträdandet möjlighel alt åberopa 17 § som grund för upphävande av förbudet
och 19 § som grund för dispens. Hänvisningarna till den nya lagen innebär
vidare all förfarandereglerna i denna rörande upphävande av förbud och dispens,
liksom bestämmelserna om tillsyn och överträdelse av förbud skall tillämpas på
alla näringsförbud, oavsett när talan har väckis eller förbuden har meddelals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Vid
en prövning av om en näringsidkare har gjort sig skyldig till brott<br>
eller underiåtelse att betala skatt, tull eller avgift som kan medföra förbud<br>
enligt I § försia slyckel 1 och 2 liksom av om han grovt åsidosatt sina<br>
åligganden fär hänsyn tas till endast sådana förfaranden som hänför sig till<br>
tiden efler ikraftträdandet. Det som sagts nu gäller även lalan om ett<br>
tillfälligt förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett näringsförbud skall kunna meddelas med tillämpning av 1 § krävs atl den
brottslighet eller betalningsunderlåtelse som enligt 1 § första siycket 1 eller
2 är en nödvändig förutsättning för ett sådant förbud hänför sig till tiden
efter ikraftträdandet. Detsamma gäller de övriga oegentligheter som får
beaktas vid prövningen av om vederbörande har grovt åsidosatt sina åligganden i
näringsverksamhet. Vid prövningen av om förbud är påkallat från allmän synpunkt
får hänsyn däremot las till även äldre förfaranden. Detta framgår motsatsvis av
övergångsbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4. Meddelas
ett beslul om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud<br>
med anledning av konkurs och grundas bedömningen att näringsidkaren<br>
förfarit grovt otillbörligt mot sina borgenärer eller på annat säll grovt<br>
åsidosatt sina åligganden på förfaranden som hänför sig till tiden före<br>
ikraftträdandet, gäller i stället för 6§ första siycket och 7§ att den som är<br>
underkastad förbudet inte får driva verksamhet med vilken följer bokfö<br>
ringsskyldighet enligt bokföringslagen (1976: 125). Han får inte heller så<br>
som styrelseledamot eller i någon annan egenskap vara ställföreträdare för<br>
etl aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening eller en sådan<br>
ideell förening eller stiftelse som driver bokföringspliklig verksamhet. Inte<br>
heller får han faktiskt handha ledningen eller förvaltningen av verksamhe<br>
tens angelägenheter. Rätlen skall i sitt beslut erinra om näringsförbudets<br>
verkan enligt denna punkt. Vad som i 5§ föreskrivs om att näringsförbud<br>
skall meddelas för lägst tre år gäller ej i ett sådant fall som sagts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen av om någon har grovt åsidosatt sina åligganden i nä<br>
ringsverksamhet får, då 2§ tillämpas, hänsyn tas även till förfaranden som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187<br>
ligger i tiden före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om näringsförbudet grundas
på sådana förfaranden skall äldre bestäm- Prop. 1985/86: 126 melser gälla om
verkan av förbudet. Del betyder att den som har fått näringsförbud inte är
förbjuden all faktiskt ulöva ledningen av en enskild näringsverksamhet, eller
av en näringsverksamhet som drivs av stat eller kommun i förvaltningsform,
eller atl äga en majoritet av rösterna i etl aktiebolag (6§). Någon
motsvarighet tiU denna verkan av näringsförbud finns nämligen inte i KL. Den
som är underkastad näringsförbud är då inte heller förbjuden alt vara anställd
hos eller la emot uppdrag av en närslående eller all vara anställd i den
tidigare rörelsen (7§), eftersom också bestämmelserna härom innebär en nyhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
rätten enligt 18 eller 19 § kan medge tid för avveckling m. m. av eller dispens
från sådan verksamhei som är förbjuden enligt denna punkt, får anses följa utan
någon uttrycklig bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2.1 Bestämmelser
som upphör</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i KL innebär att de nu gällande beslämmelserna om näringsförbud i 199 b-d och
f-j§§ upphävs. Även 212 § andra och tredje styckena, dvs. reglerna om
sanktioner vid överträdelse av etl näringsförbud enligt 199b§, upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2.2 Kvarvarande
regler om näringsförbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
i 199 e§ om skyldighel för TSM alt anmäla fråga om näringsförbud till åklagare
kvarstår oförändrad. Vissa ändringar i 55 § och 185 b § görs som innebär att
hänvisning sker till lagen om näringsförbud i stället för till de nu gällande
paragraferna i KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
i 199 a § och 212 § första stycket om s. k. konkurskarantän och överträdelse av
sädan kvarstår vidare oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett andra stycke i 199 a § införs en hänvisningsregel, som upplyser om alt det
i 2 § lagen om näringsförbud föreskrivs om möjlighet för domslol att meddela en
enskild näringsidkare som försalts i konkurs näringsförbud i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2.3
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
Denna lag träder i krafl den Ijuli 1986. Har näringsförbud eller lillfälligt
näringsförbud meddelats enligt äldre bestämmelser, gäller dock 199c§ i fråga om
verkan av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hänvisar lill vad som har anförts under punkt 1 i specialmoliveringen till
övergångsbestämmelserna lill lagen om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
Har talan om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud väckts före
ikraftlrädandel prövas frågan enligt äldre bestämmelser. Beslut om tillfälligt
näringsförbud får dock meddelas endast om sådan omständighet föreligger som
sägs i 10 § försia siycket lagen (1985:000) om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En lalan om näringsförbud
som väckts före den 1 juli 1986 skall prövas Prop. 1985/86: 126 enligt äldre
bestämmelser. Någon prövning enligt den nya lagen kan alltså inte ske av en
talan som väcks före denna tidpunkt och där bestämmelserna i denna åberopas.
Elt undantag gäller dock delvis i fräga om lillfälligt näringsförbud. Om en
talan om elt sådant förbud väckts före ikraftträdandet, men prövas försl efter
detta, krävs för bifall alt det är uppenbart att näringsförbud skall meddelas.
Det är innebörden av hänvisningen lill 10 § näringsförbudslagen. Huruvida
övriga förutsättningar för förbud föreligger skall däremot prövas enligt äldre
bestämmelser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3,
I fråga om upphävande av förbud, dispens från förbud, tillsynen av meddelade
förbud samt överträdelse av förbud som meddelats enligt äldre bestämmelser
gäller vad som sägs i punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1985:000) om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
etl näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud har meddelats enligt äldre
bestämmelser skall dessa också tillämpas i fråga om verkan av förbud. Till
denna kategori av förbud hör dels sådant förbud som meddelats före
ikraftträdandet, dels sådant som meddelals därefter, men där talan väckis före
ikraftträdandet. I fråga om innebörden av att de äldre bestämmelserna skall
gälla hänvisas till vad som anförts i punkt 4 övergångsbestämmelserna till
näringsförbudslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
alt elt näringsförbud har meddelats enligt äldre bestämmelser, skall vissa
regler i den nya näringsförbudslagen tillämpas på detta. Jag hänvisar till vad
som anförts under punkt 2 övergångsbestämmelserna till den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>10 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1, lag
om näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kredilupplysningslagen (1973: 1173),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
yrkestrafiklagen (1979:559),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1977:293)
om handel med drycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>11 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanträde 1985-12-19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: justitierådet Knulsson, fd. justitierådet
Sterzel, regeringsrådet Tottie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammaniräde den 26 juli 1985
har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådels
yttrande över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i konkurslagen (1921:225),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kreditupplysningslagen (1973:1173),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagom ändring i
yrkestrafiklagen (1979:559),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1977:293) om handel med drycker. Förslagen har inför lagrådet
föredragits av t.f departementsrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Thomas
Utterström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De första bestämmelserna om näringsförbud infördes i
konkurslagen år 1980. Redan följande år aktualiserades i riksdagen frågan om
alt göra näringsförbud till en mera allmän sanktion mot ekonomisk brottslighet,
oberoende av konkurs. Denna fråga har sedan år 1981 varit föremål för
omsorgsfull ulredning och omfattande remissförfaranden. Genom förevarande
remiss har nu framlagts förslag lill en ny lag om näringsförbud som bl, a,
avses ersätta merparten av konkurslagens nuvarande bestämmelser i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet finner att bärande skäl av både praktisk och
principiell natur talar för att näringsförbud inte bör förutsätta konkurs. Det
förekommer även andra situationer, där en sådan åtgärd kan vara motiverad. Som
framgår av remissen räknar man dock inte med att någol slort anlal nya
näringsförbud skall bli följden av den nya lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utformningen av etl generellt system för näringsförbud är
emellertid förenad med avsevärda tekniska problem. Dessa sammanhänger i grunden
med själva arten av de företeelser man vill komma åt, i första hand
kvalificerade fall av ekonomisk brottslighet. Ett effektivt system förutsätter
regler som är så pass vida och täckande att de inte kan kringgås utan får en
verklig genomslagskraft. Rättssäkerheten kräver ä andra sidan att reglerna är
tillräckligt strama och precisa för att deras verkningar skall kunna förutses i
rimlig utsträckning och tillämpningen inte drabba andra än dem som verkligen
avses. 1 sista hand blir det nödvändigt att sätta sin Iii till de allmänna
domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa motstående synpunkler har mycket klart iakttagits i
lagstiftnings<br>
ärendet. Remissen präglas av en erkännansvärd strävan alt förena dem. De</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>olika sakfrågorna
analyseras ingående och allsidigt, och remissyttrandena Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har beaktats på ett
tillfredsställande säll. I slort sett kan lagrådet ansluta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig till det synsätt som
kommer till uttryck i motiveringen. Även de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagtekniska lösningarna
har befunnits i huvudsak godtagbara. Det finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emellertid elt utrymme för
förbättringar i lagtexten. Allmänt vill lagrådel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inledningsvis anföra
följande härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av de enskilda sladgandena måste det noga beaktas all lagen enligt
sitt syfte endast skall drabba särskilt kvalificerade fall av oseriös
näringsverksamhet, i vilka eljesl gällande rättsregler inte ger möjlighet lill
tillräckligt kraftiga ingripanden. Enligt lagrådets mening är denna
utgångspunkt både riklig och väsentlig. Den medför bl.a, att befogade invändningar
inte kan resas utkrän den grundläggande principen om näringsfrihet. Tvärtom är
del just med hänsyn till denna av särskild betydelse, att effektiva
ingripanden kan ske mot uppenbara missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inledande paragrafen om förutsättningar för näringsförbud har givetvis
grundläggande betydelse. Det innebär en värdefull förstärkning i förhållande
till kommittéförslaget, att den nu framlagda lagtexten inte upptar endast de
båda allmänna rekvisiten att näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden
och att näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt. För rättssäkerheten är
det betydelsefullt atl även vissa speciella rekvisit anges, framför alll genom
alt förulsebarheten ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
etl försia fall upptas alt näringsidkaren i denna sin egenskap har gjort sig
skyldig till broll som inte är ringa. Mot detla eller mol motiven har lagrådet
ingen erinran. Man kan rentav, som flera remissinstanser gjort, ifrågasätta om
inte lagsliflningen åtminstone tills vidare kunde begränsas till alt avse
endast detla fall. Med hänsyn till konkurslagens nuvarande bestämmelser synes
det emellertid svårt att invända mot att även den nya lagen innehåller ell
konkursrekvisil, särskilt som detta har inskränkts i förhällande till de
gällande reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som däremol föranleder berättigad Ivekan är atl lagförslagel även tar sikte på
fall av icke kriminaliserad underlåtenhet att betala skatt, tull eller avgift
som omfattas av 1978 års betalningssäkringslag. Som begränsningsregel anges
att underiåtelsen inte är ringa. Flera av de problem i samband med
lagförslagel, som lagrådel har särskilt övervägt, har ytterst berott på denna
punkt. Det vore därför till fördel om man kunde avstå från den, i vart fall för
närvarande. Redan sambandet med kampen mot ekonomisk brottslighet talar emot att
pä delta sätt anknyta lill icke kriminaliserade handlingar. Härtill kommer att
del föreligger förslag om atl ytterligare vidga straffansvaret för
underlåtenhet att betala skatt och avgifter. Om de genomförs, minskar behovet
av den nu diskuterade punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan har otvivelaktigt vissa skäl anförts i remissen för den<br>
ifrågavarande regeln. Lagrådet har stannat för all inte föreslå, atl den utgår<br>
ur lagförslaget. En förutsättning för att den skall kunna behållas är dock att<br>
den får en snävare utformning än den som föreslagits. Lagtexten täcker<br>
även betydligt mindre kvalificerade fall än dem som avses enligt motiven.<br>
Lagrådet föreslår atl punklen om att underlätenheten "inte är ringa"<br>
ersätts med en regel om att underlätenhet har förekommit "i avsevärd<br>
omfattning". En sådan förändring skulle bringa lagtexten till bättre över-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ensstämmelse med motiven.
Det kan visserligen sägas att samma resultat i Prop. 1985/86: 126 sak näs genom
de allmänna rekvisiten om grovt åsidosättande resp, påkallat från allmän
synpunkt. Rent lagtekniskt är emellertid skillnaden väsentlig. Det är också
angeläget att så långt som möjligt garantera att inga enskilda felaktigt dras
under åklagares, eventuellt även domstols, prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
den nu nämnda ändringen i lagförslagets 1 § förordar lagrådet i del följande
även en viss omredigering av denna för att ännu tydligare markera syftet. Inte
heller där avses någon avvikelse i sak från motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
de grundläggande bestämmelserna om förutsättningar för näringsförbud har
regeln om den personkrets, som skall kunna drabbas, en särskild betydelse från
rättssäkerhetssynpunkt. Utformningen av förslaget innebär att en ganska vid
krets kommer att beröras. Särskill i förening med den just berörda punkten om
underiåtenhet att belala skatt etc, kan förslaget inge vissa betänkligheter.
Lagrådet har övervägt om inte lagen borde begränsas till all i huvudsak avse
endast den som faktiskt utövat ledningen av den näringsverksamhet som del
gäller. Del är givetvis i realiteten dessa personer man vill komma åt; en
formell upphängning på t.ex, ell suppleantuppdrag är en lösning som motiveras
uteslutande med praktiska skäl. Under förutsättning atl skattebetalningsregeln
ges en snävare uiformning enligt lagrådets förslag synes emellertid regeln om
personkretsen kunna accepteras. Det är uppenbart att effektivitetshänsyn måsle
väga tungt på denna punkt. Förslaget har också i huvudsak godtagits vid
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
punkter i förslaget, som är känsliga från rättssäkerhetssynpunkt, är bl.a. de
som gäller verkan av näringsförbud, speciellt närståenderegeln, samt
möjligheterna till dispens. Även i dessa avseenden har lagrådet funnit det
möjligt att i huvudsak tillstyrka förslaget. Också vid dessa ställningstaganden
har emellertid lagrådet utgått från den ståndpunkt beträffande I § som har
redovisats i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
finner således lagrådet att den föreslagna lagen kan godtas med vissa smärre
förändringar, som mera syftar till en bättre överensslämmelse mellan motiv och
lagtext än till avvikelser i sak. Inte minst genom den utförliga diskussionen i
motiven har enligt lagrådets mening skapats goda förutsättningar för en
tillämpning som väl tillgodoser rättssäkerhetens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
avfattningen kan invändas atl huvudrekvisiten grovt åsidosättande resp.
påkallat från allmän synpunkt har kommit något i bakgrunden för de speciella
rekvisiten brott resp. underlåtenhet alt betala skatt, lull eller avgift.
Syftet med lagen kommer enligt lagrådets mening lill klarare uttryck om man
upptar första stycket och andra stycket första meningen i omvänd ordning. Det
framhålls då bättre atl lagen avser verkligt kvalificerade fall. Ändringen gör
andra meningen i förslagets andra stycke onödig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
motivuttalanden framgår atl man vid prövningen av om näringsid<br>
karen har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa skall beakta bl.a. om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
är fråga om upprepad brottslighet. Avsikten synes vara att rekvisitet Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
anses uppfyllt, om en näringsidkare vid flera tillfällen har begått</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brott,
vilka vart för sig är att betrakta som ringa, men den sammanlagda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsligheten
bedöms vara av ej ringa karaktär. Detta skulle komma lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tydligare
uttryck i lagtexten om ordel "brott" byts ut mot
"brottslighet"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ofr
prop, 1985/86:23 s, 65),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om utformningen av punkten om underlåtenhet atl betala skatt etc.
hänvisar lagrådet till vad som har anförts i det föregående. Beträffande
tolkningen av orden "i avsevärd omfattning" vill lagrådet tillägga
följande. Det är väsentligt atl få en korrekt relation mellan de båda speciella
rekvisiten. Punkten 1 bör ses som huvudfallet, punkten 2 som en påbyggnad
vilken inte skall innebära någon stor utvidgning i praktiken. Det är därför
naturligt alt även vid tillämpningen av punkten 2 beakta den definition av
ekonomisk brottslighet som citeras i remissen. På del icke kriminaliserade
handlande, som punkten 2 avser, kan inte gärna ställas lägre krav än som följer
av definkionen, I den ingår bl.a. att verksamheten har kontinuerlig karaktär och
bedrivs på ett systematiskt sätt. Detsamma mäste normalt gälla även i de
situationer som nu kommer i fråga. I den mån man varken kan tala om en
kontinuerlig verksamhet eller om ett systematiski handlande, måste del i vart
fall förutsättas att underlåtenheten att belala avser etl högt belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingen av näringsidkarbegreppet berörs i remissen förhällandet till den
gränsdragning som har utbildats inom arbetsrätten och socialrätten. De
uttalanden som görs i detla sammanhang behöver emellertid förtydligas. Att inte
var och en som har ställning av arbetsgivare också är näringsidkare i den
föreslagna lagens mening är i och för sig ovedersägligt. En privatperson som
har en arbetstagare anställd i hushållet eller en ideell förening som anlitar
anställd personal för skötsel av en föreningslokal blir givetvis inte därigenom
att betrakta som näringsidkare. Större Ivekan kan råda i frågan om en
arbetstagare under vissa förutsättningar skulle kunna behandlas som
näringsidkare enligt lagstiftningen om näringsförbud. Del kan exempelvis vara
fråga om någon som bedriver försäljning på provisionsbasis eller utför
transporter med eget fordon eller åtar sig underhållsarbeten på fastigheter
eller verkar som free-lance-medarbetare i en tidning. Kommittén utesluter inte
atl den som i arbets- och socialrättsligt hänseende är att beteckna som
arbetstagare ändå kan bli underkastad reglerna om näringsförbud. Lagrådel vill
i och för sig inte motsätta sig en sådan tillämpning men anser i vart fall ett
ställningslagande från departementschefens sida önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslår alt 1 § ges följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Näringsförbud
får, om det är påkallat från allmän synpunkt, meddelas den som i egenskap av
enskild näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet
och därvid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. gjort
sig skyldig till brottslighet, som inte är ringa, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. i
avsevärd omfattning underiåtit att belala sådan skatt, tull eller avgift<br>
som omfattas av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar<br>
och avgifter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen sägs atl man vid bedömningen enligt denna paragraf av om
näringsidkaren grovt har åsidosatt sina åligganden får ta hänsyn endasl till
sädana oegentligheter som har förekommit i den näringsverksamhet som har
avslutats med konkurs. Denna skillnad i förhållande till vad som skall gälla
enligt I § kan inte utläsas av lagtexten. Om en sådan innebörd är avsedd bör
ordel "näringsverksamhet" ges bestämd form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
upptar inte någon motsvarighet till den nuvarande särregeln i 199 b § tredje
styckel konkurslagen om näringsförbud vid upprepade konkurser. Enligt motiven
skall man emellertid vid prövningen av om en konkursgäldenär har grovt
åsidosatt sina åligganden kunna beakta att han har varit försatt i konkurs vid
flera lUlfällen tidigare. Utrymmet härför blir dock myckel begränsat med den
tolkning av 2 § som framgår av det här förut återgivna molivuttalandet. Denna
medger ju inte all man tar hänsyn till vad som har sketl utanför den verksamhet
som har lett lill den aktuella konkursen. Har näringsidkaren inte grovt
åsidosatt sina åligganden i denna verksamhet, kan näringsförbud inte meddelas
med stöd av 2 §, oavsett hur många gånger han lidigare må ha varit försatt i
konkurs och oavsett vad som må ha föregått de tidigare konkurserna. En annan
sak är att omständigheter av detta slag givetvis blir av betydelse när det
gäller att bedöma om ett näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena får en enklare och mera tilltalande redaktion om de förs
samman och ställs upp punktvis. De kan lämpligen ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Har
näringsverksamhet bedrivits av en juridisk person får, under de förutsättningar
som anges i 1-3 §§, näringsförbud meddelas, i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommanditbolag:
komplementären,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
handelsbolag: bolagsman,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktiebolag:
ledamot och suppleant i styrelsen samt verkställande direktör och vice
verkställande direktör,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomisk
förening: ledamot och suppleant i styrelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin ställning när
betalningen av skatt, tuM eller avgift underläts eller den juridiska personen
försattes i konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs faktiskt har utövat
ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har framträtt som ansvarig fören
enskild näringsverksamhet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket har upptagits en regel vilken skall göra det möjligt atl meddela
näringsförbud mot den som är underkastad straffrättsligt företagaransvar men
inte har en sådan ställning som avses i paragrafens båda försia stycken. Denna
regel saknar motsvarighet i kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
har i likhet med kommittén tagit avstånd från tan<br>
ken att låta befattningshavare med ett självständigt ansvar för en viss<br>
sektor inom ett företag ingå i krelsen av personer som kan drabbas av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>näringsförbud.
Som skäl för denna ståndpunkt har framför allt hänvisats Prop. 1985/86: 126
till de gränsdragningsproblem som skulle uppstå. Delta argument synes i minst
lika hög grad göra sig gällande i fräga om en regel som anknyter till
företagaransvaret. Som kommittén har påpekat råder det ganska slor osäkerhet
om förutsättningarna för företagaransvar. Det är knappast möjligt all i en
enkel formel ange kriterierna för att ett sådant ansvar skall föreligga. Den i
lagförslaget upptagna bestämningen förefaller vara alltför vidsträckt. Den
synes förutsätta mycket långtgående delegationsmöjligheter och kan efter
ordalagen inbegripa även personal i ganska underordnad ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den angivna bakgrunden finns det anledning befara atl
en sådan regel som den föreslagna skulle ge upphov lill rättsosäkerhet och
lillämpningssvårigheler, särskilt som den är avsedd atl kunna åberopas även då
något straffrättsligt företagaransvar inte aktualiseras. Frågan inställer sig
därför om inte regeln skulle kunna avvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de allra flesta fall vilar företagaransvaret på den som
faktiskt leder verksamhelen eller, om flera gemensamt utövar ledningen, på
någon av dem. För dessa fall är den föreslagna särregeln utan betydelse. Av
intresse i detta sarnmanhang blir då vad som skall anses utgöra en
näringsverksamhet. Del är inte ovanligt alt inom ett företag ryms en rad olika
verksamhetsgrenar med stor spridning både lokalt och branschvis, I många fall
återspeglas detta i företagets juridiska struktur genom en uppdelning på skilda
bolag under en gemensam koncernledning. Dä blir reglerna om näringsförbud
tillämpliga på de personer som sitter i ledningen för de olika koncernbolagen.
Organisationen kan emellertid också vara sådan att all verksamhet formellt
drivs av ett enda bolag, men att de olika verksamhetsgrenarna står under
ledning av en särskild förvaltning, som arbetar minst lika självständigt i
förhållande till den centrala företagsledningen som styrelsen och verkställande
direktören för ett dotterbolag. Goda skäl synes tala för alt vid tillämpning av
bestämmelserna om näringsförbud den som leder en sädan förvaltning anses utöva
ledningen av en näringsverksamhet. Med etl sådant synsätt minskar ytterligare behovel
av en särregel som anknyter till det straffrättsliga företagaransvaret,.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hänvisning till del anförda föreslår lagrådet att
den i tredje siycket upptagna regeln får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även första siycket i denna paragraf vinner på en punktvis
uppställning. Det kan lämpligen ges följande lydelse: "Den som är
underkastad näringsförbud får inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>driva
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara bolagsman
i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller komplementär i ett
kommanditbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara ledamot
eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en
ekonomisk förening eller en sådan ideell förening eller sliflelse som driver
näringsverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara verkställande direktör
eller vice verkställande direktör i elt Prop. 1985/86: 126 aktiebolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i annan egenskap vara
ställföreträdare för en sädan juridisk person som anges vid 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>faktiskt utöva ledningen av en
näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliklig
även om den inte driver näring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>äga så många aktier i etl
aktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget
överstiger femtio procent."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
andra stycket har lagrådet ingen erinran. Det bör dock påpekas alt det i sak
kan te sig egendomligt att en person med näringsförbud skall kunna ägna sig ål
l.ex. pornografibranschen. Frågan kan möjligen uppmärksammas vid den pågående
översynen av reglerna om yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
krelsen av närslående räknas sambo. Någon legal definition på detla begrepp ges
inte i lagförslagel och den närmare innebörden av begreppei framgår ej heller
av remissprolokollet i övrigt. I kommittéförslaget angavs alt ullrycket sambo
numera fick anses ha en ganska väl etablerad innebörd, som för övrigt kommit
till uttryck i familjelagssakkunnigas förslag (SOU 1981:85) lill äktenskapsbalk;
med sambor avsågs enligt detla förslag "de som, ulan atl vara makar, har
gemensamt hem och hushåll och samlever under äktenskapsliknande
förhållanden". Näringsförbudskommittén anförde för sin del att, i den mån
tveksamhet uppstod vid tillämpningen, en sädan tvekan i största utsträckning
fick verka till den tilltalades förmån, eftersom frågan uppstod i brottmål (SOU
1984:59 s. 413).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
vad kommittén anförde finns i och för sig intet att erinra. Begreppet sambo har
för övrigt med den angivna betydelsen kommit till användning i 11 § lagen
(1985:571) om värdepappersmarknaden (prop, 1984/85:157 s, 91 f). I den remiss
med förslag lill äktenskapsbalk m.m. som den 21 februari 1985 överlämnats till
lagrådet för granskning har emellertid begreppei sambo erhållit en något
snävare innebörd än nu sagts. Av I § andra siycket i förslaget till lag om
sambors gemensamma hem framgår att med sambor avses i den lagen en ogift kvinna
och en ogift man som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Som
skäl för all ingen av parterna får vara gift anförs i remissen att kollisioner
annars skulle kunna uppkomma med de rättsregler som gäller för gifta (s, 67),
något som blivit möjligt med den frän sakkunnigförslaget avvikande
principlösning som valts i lagrådsremissen. Enligt vad lagrådet erfarit är
tanken numera att den nya familjeräiisliga lagstiftningen skall kunna träda i
krafl den 1 januari 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
saklig grund för att i en lag om näringsförbud begränsa kretsen av<br>
närstående på motsvarande sätt finns inte. Det skulle snarast vara ägnat all<br>
förvåna om den som är underkastad näringsförbud skulle vara oförhindrad<br>
att la anställning eller återkommande uppdrag i en näringsverksamhet,<br>
som drivs av hans sambo eller i vilken hans sambo intar en ledande<br>
ställning, av blott och bart det skälet att någon av dem bakom sig har ett<br>
formellt ännu ej upplöst äktenskap. Den praktiska betydelsen i förevaran-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de sammanhang av en begränsning motsvarande den som
föreslås pä Prop. 1985/86: 126 familjerättens område torde dock ej vara
särskill stor, I regel upplöses nämligen etl äktenskap när en av makarna upptar
en samlevnad med nägon annan. Av olika anledningar kan likväl en upplösning
komma att dröja. De praktiska fall man kan räkna med torde vara de där
initiativ först sent tas till en äktenskapsskillnad och där betänketid eller
motsvarande tid enligt utländsk rätt först måste avvaktas. Endast i
undantagsfall lär tillståndet bli långvarigt, t.ex. om trots allt ingen av
makarna ansöker om äktenskapsskillnad eller om en dom på sådan skillnad
visserligen har meddelats men så har skett i utlandet och domen inte erkänns i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De praktiska olägenheterna av att i en lag om
näringsförbud anpassa sambobegreppet till det som föreslås i familjerätten är i
och för sig inte särskilt stora. Likväl talar alla sakliga skäl för att i
förevarande sammanhang - liksom i den redan antagna lagen om
värdepappersmarknaden -tillämpa reglerna pä alla fall där en man och en kvinna
samlever under äktenskapsliknande förhållanden. Sä som förslaget till lag om
sambors gemensamma hem är utformat kommer del dock — om förslaget antas i
oförändrat skick - att finnas olika sambobegrepp i lagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En möjlighet att lösa de problem som uppkommer i den
fortsatta lagstiftningen rörande samboförhållanden är att fortsätta på den väg
som redan har beträtts, d.v.s. att ge sambobegreppet den allmänna och vidare
innebörd som det numera har i det allmänna språkbruket. 1 den mån behov
uppkommer att begränsa reglers tillämpning lill viss eller vissa kategorier sambor
eller att på annat sätl kvalificera dem som bestämmelserna syftar på, får detla
anges särskill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan möjlighet är alt reservera begreppet sambo för
den familje- . rättsliga lagstiftningen med den speciella innebörd det där är
avsett all få. Såvitt avser övrig lagsliftning får det då undersökas om detta
snävare begrepp kan användas också där. Om sä inte är fallet ulan en annan
definition är önskvärd, fär man avstå från atl begagna termen sambo och i
stället särskill ange till vilka grupper bestämmelserna riktar sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är således inte möjligt atl i förevarande begränsade
sammanhang ta slutgiltig ställning till vilken väg som bör väljas, I försia
hand bör sambobegreppet utredas och klarläggas i samband med lagstiftningen på
familjerättens område. Lagrådet får därför nu nöja sig med att peka på
problemet. Om delta inte hinner lösas innan lagen om näringsförbud skall
slutbehandlas, förordar lagrådet att man tills vidare avstår från alt använda
termen sambo och i stället direkl anger att lagen om näringsförbud avser äktenskapsliknande
samlevnad, ett uttryckssätt som anknyter till redan förekommande definitioner
i lagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den berörda meningen i paragrafen skulle då kunna ges
följande inledning: "Som närstående anses hans make, den med vilken han
samlever under äktenskapsliknande förhållanden, förälder ,,, "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forumregeln i andra stycket torde vara avsedd alt
tillämpas även då en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>juridisk person har försatts i konkurs och talan om
näringsförbud skall</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>väckas mot
en företrädare för den juridiska personen. Med hänsyn härtill Prop.
1985/86: 126 bör inledningsorden i stycket ändras till "Talan om
näringsförbud grundat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på 2 § får
... "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet föreslär atl del i första stycket som förutsättning
för ett beslut om lillfälligt näringsförbud anges, att del är "uppenbart
att grund för näringsförbud föreligger". Detla är inte avsett att
innebära någon ändring i sak. Formuleringen synes emellertid vara att föredra
med hänsyn särskill till att frågan om tillfälligt förbud i regel kommer att
aktualiseras antingen i etl läge då processuella förutsättningar för ett
slutligt förbud ännu inte föreligger eller i samband med att en dom på
näringsförbud meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det synes - särskilt med hänsyn till innehållet i 13 § -
inte erforderligt att i andra stycket uttryckligen ange att ett yrkande om
tillfälligt näringsförbud kan framställas såväl innan talan enligt 8 § har
väckis som därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 specialmotiveringen lill 5 § påpekas att den tid under
vilken elt tillfälligt näringsförbud har gällt skall beaktas vid tillämpningen
av den paragrafen. Det är alltså den sammanlagda förbudstiden som inte får
överstiga fem är eller underskrida tre år. Denna regel, vilken motsvarar vad
som gäller redan nu, synes vara av sådan betydelse atl den bör komma till
uttryck i lagtexten. Detta kan lämpligen ske genom atl till 11 § fogas etl
andra stycke av följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Har ell tillfälligt näringsförbud meddelals, skall
detla beaktas vid lillämpning av 5 §,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens andra och tredje stycken finns bestämmelser
om alt dom eller beslul varigenom elt näringsförbud eller tillfälligt
näringsförbud har meddelats skall sändas till vissa myndigheter. Bestämmelser
av detla slag behöver inte meddelas i form av lag. Lagrådet har inte några
principiella invändningar mot att reglerna likväl las upp i lagen. Emellertid
måste beaktas alt underrättelser bör sändas även i vissa andra fall, exempelvis
när elt beslut om förbud upphävs - vare sig det sker efter överklagande eller
med stöd av 15-17 § - när ett förbud eller en avvecklingstid föriängs eller när
en dispens meddelas eller återkallas. Om föreskrifter härom skall utfärdas av
regeringen synes del lämpligt atl detsamma får gälla de bestämmelser som nu
har tagits upp i lagförslaget. Lagrådet förordar därför att paragrafens andra
och tredje stycken får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19-22 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dispensreglerna har en viktig plats i förslaget. De öppnar
möjligheter atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>korrigera onödigt hårda konsekvenser av reglerna i 6 och 7
§§ om verkan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av näringsförbud. I vissa
av de situationer som kan komma i fräga lär del Prop. 1985/86: 126 bli något
oegentligt att tala om atl det finns "särskilda skäl" för etl
undantag. Realiteten blir snarast att ett visst uppdrag, t. ex. som styrelseledamot
i en bostadsrättsförening, framstår som alltför bagatellartat för att behöva
uteslutas. Lagrådet förordar därför att den inledande bisatsen i 19 § utgår. I
den följande texten kan en viss redaktionell förbättring göras samtidigt som
det markeras klarare, atl en dispens normall bör kunna ges redan i domen på
näringsförbud, även om del inte kan helt preciseras vilken anställning, vilket
uppdrag etc. den tilltalade får inneha. Med föreskrifter kan rätten nå i stort
sett detsamma som genom en sådan precisering men ändå åstadkomma en viss
smidighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om återkallelse av dispens finns både i 19 § och i 26 §. Enligt 19 § andra
siycket får en dispens återkallas dels vid överträdelse av en föreskrift som
är knuten till dispensen dels om den som har fått dispens från förbud i 6 §
åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhet som avses med dispensen.
Enligt 26 § tredje styckel får återkallelse ske om näringsförbudet överträds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gemensamt
för alla äterkallelsesituationer är atl den som erhållit det förtroende som en
dispens avser alt ge uttryck för pä något sätt har svikit detta förtroende,
vare sig så har skett i en dispenserad verksamhet eller utanför en tänkt ram
för denna. Redan detta ändamålssamband talar emot att sprida bestämmelserna
lill olika ställen i lagen. Åven om den teoretiska skillnaden mellan
situationerna i och för sig är klar, kan det vidare tänkas att de kan komma atl
aktualiseras genom elt och samma förfarande eller i vart fall samtidigt läggas
lill grund för elt ingripande. Beroende exempelvis på vilka samhällsintressen
en till dispensen knuten föreskrift är avsedd all tillgodose och pä hur den är
avfattad kan det väl länkas atl den som erhållit dispensen på en och samma gång
bryter mot föreskriften och åsidosätter vad som åligger honom i verksamheten.
Likaså kan det tänkas att han samtidigt bryter mot en föreskrift och överträder
näringsförbudet genom att gä utanför vad dispensen medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om återkallelse av dispens skulle därför enligt lagrådets mening vinna pä att
föras samman. De kan lämpligen samlas i en ny 20 §, Den nuvarande 20 § kan
föras över till 21 § som etl nytt försia slycke,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avfattningen
av 21 och 22 §§ i förslagel kan förenklas redaktionellt om man beaktar
innehållet i 17 §, bl.a. hänvisningen till 8 §. En särskild forumregel bör
tillfogas i 22 § som gör det möjligt - men inte nödvändigl -att ta upp en fråga
om återkallelse av dispens även vid den tingsrätt som har meddelat dispensen,
om den är en annan än den som har beslutat näringsförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ifrågavarande
paragrafer skulle med lagrådets förslag få följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"19
§ Den som är underkastad näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud får
medges dispens för att driva en näringsverksamhet, inneha anställning eller
uppdrag, vara delägare i ett handelsbolag eller äga vissa aktier. Rätten får
föreskriva vad den som medges dispens har alt iaktta då denna utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20 § En
dispens får återkallas, om den som medgetts denna överträder Prop. 1985/86:
126<br>
näringsförbudet eller det tillfälliga näringsförbudet eller bryter mol en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreskrift som är knuten lill dispensen. Detsamma gäller
om den som medgetts dispens frän ett förbud i 6 § i annat hänseende åsidosätter
vad som åligger honom i den verksamhet som avses med dispensen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § En fräga om dispens fär prövas i samband med dom om näringsför<br>
bud eller beslut om tillfälligt näringsförbud eller efter en senare gjord<br>
ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en fråga om dispens prövas särskilt, gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i 17 § andra och tredje styckena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Talan om återkallelse av dispens förs av allmän
åklagare. När<br>
frågan prövas i ett särskilt mål, gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 17
§<br>
andra stycket. Målet får dock tas upp även av den tingsrätt som tidigare<br>
prövat frågan om dispens,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande tillsynsmyndigheter i konkurs föreskrivs i 42
§ andra stycket konkurslagen endast att regeringen utser vissa
kronofogdemyndigheter att vara tillsynsmyndigheter, 1 den med anledning härav
utfärdade förordningen (1979:755) om tillsynsmyndighet i konkurs har
tillsynsmyndigheternas uppdrag bestämls att omfatta konkurser som handläggs vid
angivna tingsrätter. Mot denna bakgrund är det inte helt adekvat alt här
anknyta lill den tillsynsmyndighet i konkurs inom vars område den som är
underkastad näringsförbud är bosatt, Lagrådel föreslår därför alt första
stycket och andra styckets försia mening ersätts av ett nylt första stycke av
följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Regeringen utser vissa kronofogdemyndigheter att öva
tillsyn över alt näringsförbud och tillfälliga näringsförbud efterlevs,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafens tredje stycke föreskrivs att
tillsynsmyndigheten har rätt att hos den som är underkastad näringsförbud
begära de upplysningar som behövs för tillsynen. Någon skyldighet för denne all
lämna begärda upplysningar har emellertid inte ansetts böra föreskrivas, och
några tvångsmedel för att framtvinga hans medverkan har i enlighel härmed inte
ställts lill tillsynsmyndighetens förfogande. Att en tillsynsmyndighet har
befogenhet att begära upplysningar frän den som är underkastad tillsyn får
anses ligga i sakens natur. Med hänsyn härtill och då den föreslagna regeln kan
föranleda osäkerhet om vilka befogenheter myndigheten i övrigt har vill
lagrådet förorda atl den får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av specialmotiveringen framgår all paragrafen skall
omfatta även överträ<br>
delse av särskilda föreskrifter som har meddelats i anslutning till ett i<br>
beslutet om förbud intaget förordnande om viss avvecklingstid. Detta bör<br>
komma till tydligare uttryck i lagtexten. Vidare lorde det inte finnas någon<br>
anledning alt behandla föreskrifter som har meddelals i samband med<br>
beslul om föriängning av avvecklingstiden eller om dispens annoriunda.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet föreslår därför att paragrafen inleds på följande
sätt: "Den som Prop. 1985/86: 126 överträder etl näringsförbud eller
etl tillfälligt näringsförbud eller bryter mot en föreskrift som meddelals med
stöd av 18 eller 19 § skall dömas ,,,".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt avser den i remissen berörda frågan om domstolen är
bunden av åklagarens yrkande följer av allmänna principer, att domstolen inte
kan meddela ett nytt förbud, om åklagaren yrkat blott förlängning. Däremot bör
domstolen enligt lagrådets mening vara oförhindrad att, i anledning av ett
yrkande om ett nytt förbud, stanna vid att endast förlänga det som gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lagrådet föreslår vid 19-22 §§ bör reglerna om återkallelse
av dispens samlas i 20 §, Vad som kan erfordras i förevarande paragrafs tredje
stycke är, om förslaget antas, blott en hänvisning till 20 § av förslagsvis
följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I 20 § finns bestämmelser om återkallelse av dispens
när ett förbud överträds."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna punkt är så uppbyggd att den utgår från det i och
för sig självklara, nämligen att vid lagens tillämpning hänsyn får tas till
alll som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet. Det intressanta ligger i
ordel "endast" och i det förhållandel att stadgandet är avsett alt
läsas motsatsvis. Tanken är att läsaren genom att jämföra de här uppräknade
förutsättningarna för elt näringsförbud med de i lagen angivna skall sluta sig
till att hänsyn får tas till vad som ägl rum före ikraftträdandet endast såvitt
avser frågan om förbud är påkallat frän allmän synpunkt. Delta budskap synes på
etl enklare och mer kortfattat sätt kunna förmedlas genom alt den önskade
slutsatsen direkt får komma till uttryck i lagtexten. Vid en omformulering i
enlighet härmed bör dessutom beaktas att termen näringsidkare inte passar
särdeles väl. när näringsförbud ifrågakommer för sådana företrädare för en
juridisk person som anges i 4 §. Stadgandet skulle förslagsvis kunna avfattas
sålunda:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vid prövning av förutsättningarna enligt 1 § för
näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud får hänsyn tas till vad som ägt
rum före ikraftträdandet endast såviti avser frågan om förbud är påkallat från
allmän synpunkt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som antyddes under föregående punkt bör vid formuleringen
även av<br>
förevarande punkt beaktas att näringsidkaren i de fall som avses i 4 § är en<br>
juridisk person och alt den som skall drabbas av ett näringsförbud på grund</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av ett
klandervärt förfarande är en ställföreträdare för den juridiska perso-
Prop. 1985/86: 126 nen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nu gällande lydelse av 199 d § konkurslagen skall
en talan om näringsförbud väckas senast två år från dagen för konkursbeslutel,
dock att talan får väckas så länge konkursen pågår. Paragrafen föreslås upphävd
utan att erhålla någon motsvarighet i den nya lagen. Det sagda innebär all
efter ikraftträdandet talan kan väckas oberoende av när konkursbeslutel
meddelades. Detla vill lagrådet inte tillstyrka såvitt avser de fall då preskription
av talan redan har inträtt vid tidpunkten för ikraftträdandet. En
undantagsbestämmelse bör fogas till denna punkt, som därefter kan ges denna
lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Meddelas ett beslut om näringsförbud eller
tillfälligt näringsförbud med anledning av konkurs och grundas bedömningen atl
den som skall vara underkastad förbudel förfarit grovt otillböriigi mol
borgenärerna eller pä annal sätt grovt åsidosatt sina åligganden på förfaranden
som hänför sig lill tiden före ikraftträdandet, gäller i stället för 6 § första
stycket och 7 § att han inte får driva verksamhei med vilken följer
bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1976:125). Han får inte heller
såsom styrelseledamot eller i någon annan egenskap vara ställföreträdare för
ett aktiebolag, etl handelsbolag eller en ekonomisk förening eller en sådan
ideell förening eller stiftelse som driver bokföringspliklig verksamhet. Inte
heller får han faktiskt handha ledningen eller förvaltningen av en sådan
juridisk persons angelägenheter. Rätten skall i silt beslut erinra om näringsförbudets
verkan enligt denna punkt. Vad som i 5 § föreskrivs om att näringsförbud skall
meddelas för lägst tre är gäller ej i ett sådanl fall som sagts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan om näringsförbud får dock ej väckas, om
konkursbeslutel har meddelats före den I juli 1984 och konkursen avslutats före
ikraftträdandet,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i konkurslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som följd av den ändrade lydelse lagrådet föreslår
belräffande bestämmelserna om lillfälligt näringsförbud i 10 § första stycket
lagen om näringsförbud bör andra meningen i punkten 2 erhålla följande
lydelse: "Beslut om lillfälligt näringsförbud får dock meddelas endast om
det är uppenbart att grund för näringsförbud föreligger,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen till lagar om ändringar i yrkestrafiklagen och
lagen om handel med drycker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet ansluter sig till departementschefens
ställningstaganden beträf<br>
fande näringstillstånd. Del synes sålunda välbetänkt att begränsa sig till att<br>
införa en vidgad vandelsprövning i två branscher, där redan en särskild,<br>
författningsreglerad kontroll förekommer. Del fär emellertid samtidigt be<br>
aktas atl vissa problem kan uppkomma då det gäller att i praktiken genom<br>
föra en vidgning av vandelsprövningen till atl avse även laglydnad och<br>
benägenhet atl uppfylla samhälleliga förpliktelser. Det är givelvis angelä-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>get att man håller fast
vid ett någorlunda nära och påtagligt samband Prop. 1985/86: 126 mellan den
verksamhet sökanden vill bedriva och det som läggs honom till last. Väsentligt
är också att man vidtar åtgärder för alt såvitt möjligt garantera en enhetlig
tillämpning av de nya bestämmelserna hos de olika myndigheter som kommer i
fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
övrigt vill lagrådet endast fästa uppmärksamheten på en detalj, som gäller
lagen om handel med drycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
37 § första slyckel kan tillstånd lill servering av alkoholdrycker avse
servering I, lill allmänheten året runt eller årligen under viss tidsperiod,
2, i förening, klubb eller annat slutet sällskap året runt eller årligen under
viss lidsperiod, eller 3. vid enstaka lillfälle eller under enstaka lidsperiod.
Syftet med den föreslagna lagändringen är att genomföra en utökad
vandelsprövning av näringsidkare inom restaurangbranschen. Serveringstillstånd
enligt 37 § första siycket 3 torde inte vara aktuella i detta sammanhang.
Lagrådet ifrågasätter därför om inte tillämpningsområdet för det föreslagna
andra stycket i 40 § borde begränsas till frågor om tillstånd enligt 37 §
försia siycket 1 och 2 (jfr 60 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i kreditupplysningslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
lämnas utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>p™P' </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>'985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Dahl, R, Carlsson,
Holmberg. Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande;
statsrådet Johansson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om lag om näringsförbud, m. m. 1 Anmälan av
lagrådsyttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanräde
1985-07-26) överföislag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973: 1173).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
yrkestrafiklagen (1979:559),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1977:293) om handel med drycker. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande
och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har inte haft något att erinra mot de grundläggande principerna i de
remitterade lagförslagen eller mot lagstiftningens allmänna utformning. De
erinringar och ändringsförslag som lagrådet har fört fram avser i huvudsak
lagtekniska frågor. Jag vill redan nu förutskicka att jag i väsentliga delar
kan biträda lagrådets synpunkter och ändringsförslag. Vidare förordarjag att
några ändringar av främst redaktionell art görs i förslaget till lag om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag övergår till att behandla den föreslagna lagstiftningen vill jag något
beröra frågan om valet mellan näringstillstånds- och näringsförbudssystemen.
Denna fräga har ingående behandlats i lagrådsremissen (avsnitt 3.3). Jag vill för
egen del hell ansluta mig till vad föredraganden där har anföri. Också lagrådet
har anslutit sig härtill. Jag vill här bara tillägga följande. Ett omfattande
system med näringstillstånd skulle med nödvändighet föra med sig alt
tillslåndsprövningen i de enskilda fallen ofta skulle bli schablonmässig. Delta
skulle i sin tur medföra risk för att uppgifter som skulle kunna tala mot att
näringstillstånd meddelas inte alltid kunde tillföras prövningen. Samtidigt
skulle ett meddelat näringstillstånd av många uppfattas som någon form av
garanti för alt vederbörande tillståndshavare var seriös i en utsträckning som
alltså knappasl skulle ha kunnat prövas. Detta är naturiigtvis inte lämpligt
och talar för återhållsamhet med ett omfattande system med näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om näringsförbud</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
finner atl bärande skäl av både praktisk och principiell natur talar för alt
näringsförbud inte bör förutsätta konkurs. Enligt lagrådet innebär del en
värdefull förstärkning i förhållande till kommittéförslaget, atl det
remitterade lagförsilaget inte upptar endast de båda allmänna rekvisiten att
näringsidkaren har grovt åsidosatt sina åligganden och alt näringsförbud är
påkallat från allmän synpunkt utan även vissa speciella rekvisit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
det rekvisit som avser alt näringsidkaren har gjort sig skyldig till brott som
inte är ringa har lagrådet ingen erinran. Detsamma gäller del konkursrekvisk
som lagen upptar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att lagförslaget även tar sikte pä fall av icke kriminaliserad
underiåtelse att betala skatter, tullar och avgifter föranleder enligt lagrådet
däremot Ivekan. Enligt lagrådet vore det till fördel om man kunde avstå från
denna punkt i lagförslaget, i vart fall för närvarande. Som skäl anförs all
redan sambandet med kampen mot ekonomisk brottslighet talar emot att man på
delta sätt anknyter till icke kriminaliserade handlingar. Till detta kommer
enligt lagrådet atl det finns förslag om att ytteriigare vidga straffansvaret
för underiåtenhet att betala skatt och avgifter som, om de genomförs, minskar
behovel av en regel av det slag som nu är i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill med anledning härav erinra om att skattebetalningsregeln visserligen
främst är avsedd att täppa till den lucka som nu kan anses föreligga genom att
vissa förfaranden som otvivelaktigt framstår som oegentligheter är straffria
och därför oåtkomliga för etl näringsförbud med stöd av brottsrekvisitet.
Regeln har emellertid praktisk betydelse också inom del i och för sig
kriminaliserade området. Som har framhållits i remissen kan del t, ex, i
samband med skönstaxeringar förekomma atl åtal för skattebedrägeri underlåts,
trots alt förutsättningar för ansvar kan visas föreligga om saken utreds
närmare, 1 dessa och liknande fall kan dä skattebetalningsregeln ersätta möjligheten
all meddela näringsförbud med stöd av brottsrekvisitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
resonemang utmynnar inte heller i att regeln i fråga föreslås utgå, Lagrådel,
som finner att vissa skäl för regeln otvivelaktigt har anförts i remissen, har
stannat för all i stället föreslå atl den ges en snävare utformning än enligt
det remitterade förslaget sä all lagtexten bringas till bättre överensstämmelse
med motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
framhåller vidare att regeln om den personkrets som skall kunna drabbas av
näringsförbud har särskild betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. Enligt
lagrådet synes den dock kunna godtas under förutsättning atl
skaltebetalningsregeln ges en snävare utformning enligt lagrådets förslag.
Delsamma gäller även reglerna om verkan av förbud, särskilt närståenderegeln,
samt möjligheterna till dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
har lagrådel funnit att den föreslagna lagen om näringsförbud kan godtas med
vissa smärre förändringar, som mera syftar lill en bättre överensstämmelse
mellan motiv och lagtext än till avvikelser i sak. Inte minst genom den
utföriiga diskussionen i motiven har enligt lagrådets mening skapats goda
förutsättningar för en lillämpning som väl tillgodoser rättssäkerhetens krav.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har
framhållits i lagrådsremissen i flera sammanhang skall närings- Prop, 1985/86:
126 förbud komma i fråga först dä en näringsidkare har gjort sig skyldig till
allvarliga oegentiigheter och det inte finns någon möjlighet att använda ett
mindre ingripande medel för alt komma till rätta med honom. Jag kan mot denna
bakgrund ansluta mig till att skatlebetalningsrekvisitet ges den utformning
som lagrådet har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med vad jag nyss har anfört bör
skatlebetalningsrekvisitet ges en snävare utformning. Jag biträder vidare det
förslag till omredigering av paragrafen som lagrådet har fört fram och ansluter
mig även till att ordet "brott" byts ut mot "brottslighet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lagrådet har framhållit bör innebörden av att någon i
"avsevärd omfattning" har underlåtit att betala skatt m, m, vara att
underiåtelsen har varit av kontinuerlig eller systematisk karaktär eller har
avsett ett högt belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet efterlyser, mot bakgrund av vad som i
lagrådsremissen uttalas därom, ett ställningstagande i frågan i vad mån den som
i arbets- och socialrättsligt hänseende är att beteckna som arbetstagare kan
behandlas som näringsidkare enligt lagstiftningen om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spörsmålet lorde i praktiken närmast kunna uppkomma i det
fall då en person utför tjänster åt någon annan utan alt det är fråga om elt
regelrätt anställningsförhållande. Av stor betydelse för bedömningen av om
vederbörande skall anses som näringsidkare eller ej måste i etl sådanl fall
enligt min mening vara det mått av självständighet som han har haft. Jag delar
således näringsförbudskommitléns uppfattning att den omständigheten att en
person i arbetsrättsligt hänseende anses som arbetstagare i förhällande till
den från vilken han tar emot sitt uppdrag inte bör hindra att han kan meddelas
näringsförbud, om han i sitt förhållande lill andra motparter och till myndigheterna
har intagit en mycket självständig ställning. Denna omständighet tillmäts, som
näringsförbudskommittén har framhållit, vikt då motsvarande gränsdragningsfråga
uppkommer på de arbetsrättliga och socialrältsliga områdena. Utfallet av
prövningen kan därför i del enskilda fallet väl komma alt bli detsamma som på
dessa områden. Blotta faktum att nägon har kommit att anses som arbetstagare
inom arbets- eller social-rätlen kan enligt min mening däremot inte leda lill
att motsvarande bedömning görs även vid tillämpning av lagstiftningen om
näringsförbud. Det jag sagt nu innebär alt jag inte vill utesluta alt en person
bedöms som näringsidkare enligt dennna lagstiftning, trots att en annan
bedömning görs på de andra områdena. Jag vill tillägga alt det gränsdragningsproblem
som jag nu har beröri inte är specifikt just för lagstiftningen om
näringsförbud utan kan uppkomma även i andra sammahang, t, ex, vid tillämpning
av konkurrenslagen (1982:729),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till lagrådets förslag om en viss ändring
av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar vidare lagrådets uppfattning att, vid prövningen
av om en<br>
konkursgäldenär har grovt åsidosatt sina åligganden, utrymmet blir be-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gränsat atl ta hänsyn lill att denne har varit försatt i
konkurs vid flera Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillfällen tidigare. Indirekt bör ett sådant förhållande
dock ibland kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>spela en roll. De tidigare konkurserna kan i ett visst
fall tänkas kasta ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ljus över frågan huruvida den konkurs i samband med vilken
frågan om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näringsförbud aktualiseras i sig bör uppfattas som led i
ett oegentligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förfarande, t, ex. med syfte att undandra medel frän
borgenärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av omredigeringen av I § bör även en viss
redaktionell jämkning göras i 2 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådel har kritiserat den föreslagna regeln i tredje
slyckel om all näringsförbud skall kunna meddelas den som är underkastad s. k,
straffrättsligt företagaransvar men som inte har en sådan ställning som avses
i paragrafens tvä första stycken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar lagrådets uppfattning att regeln i fråga skulle
kunna medföra vissa svårigheter i rättstillämpningen. Det kan inte bestridas
atl det också i vissa fall kan vara svårt atl förutse vilka befattningar i ett
företag som är förknippade med företagaransvar. Jag är mot denna bakgrund
beredd att låta bestämmelsen ulgå. I anslutning till vad lagrådet har anfört
därom vill jag som min mening ge till känna, att den som leder en särskild,
självständigt arbetande förvaltning i en näringsverksamhet som drivs i form av
en enda juridisk person, bör anses utöva ledningen av en näringsverksamhet och
därmed kunna komma i fråga för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig i övrigt även - med en smärre ändring -
till den redaktionella jämkning som lagrådet har föreslagit,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om näringsförbud är avsedd att träda i kraft före
den nya äkten-skapsbalken. Jag delar lagrådets uppfattning att begreppet sambo
i första hand bör klarläggas inom ramen för det senare lagkomplexet. Jag instämmer
också i vad lagrådet har uttalat om vilka personer som enligt en lag om
näringsförbud bör anses som närstående i det hänseende som nu är i fråga.
Lagtexten bör därför ändras på det sätt lagrådet har föreslagit. Därutöver bör
även en mindre redaktionell jämkning göras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom lagrådet anserjag att det kan vara lämpligt med en
uttrycklig regel om att den tid under vilken elt tillfälligt näringsförbud har
gällt skall beaktas vid tillämpning av 5 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar lagrådets uppfattning att andra och iredje
styckena bör utgå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har utvecklats i lagrädsremissen bör tillsynen även i
fortsättningen<br>
ligga på tillsynsmyndigheterna i konkurs. Jag delar dock lagrådets uppfatt<br>
ning att den föreslagna bestämmelsen inte har fått en alldeles adekvat<br>
utformning i det hänseende som lagrådet har berört,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
alt praktiska hänsyn talar för att man av lagtexten kan utläsa Prop. 1985/86:
126 den koppling som fmns till tillsynsmyndigheterna i konkurs. Av lagtexten
bör därför framgå att den kronofogdemyndighet som (enligt förordningen
11919:7551 om tillsynsmyndighet i konkurs) har tillsynen över konkurser som
handläggs vid tingsrätten i den ort där den som är underkastad förbud är bosalt
också är tillsynsmyndighet i delta sammanhang. Genom en skrivning av sådan
innebörd blir det inte nödvändigt att. som lagrådet har föreslagit, i särskUd
författning besluta om vUka kronofogdemyndigheter som skall vara
tillsynsmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluler mig till vad lagrådet har anfört om iredje
stycket i den föreslagna paragrafen och föreslår därför atl delta utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig lill vad lagrådet har anfört om att
domstolen bör vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oförhindrad att, om åklagaren yrkar ett nytt förbud, i
stället förlänga det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gamla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ställer mig också bakom det redaktionella tillägg som
lagrådet har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga paragrafer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagrådel har anfört om utformningen av 6, 8, 10, 19-22
och 25 §§ kan jag ansluta mig till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därutöver vill jag beträffande 18 § göra följande
kommentar. Det kan te sig någol motsägelsefullt att å ena sidan som
förutsättning för näringsförbud uppställa alt någon har systematiskt gjort sig
skyldig till allvariiga oegentligheter och å den andra tillåta denne att under
viss tid fortsätta alt vidta eljest förbjudna åtgärder, med de risker för
fortsatt missbruk som är förknippade härmed, I lagrådsremissen har skälen till
att en viss sådan frist ändå kan vara befogad utvecklats närmare. Samtidigt har
det dock betonats att prövningen av om en avvecklingsfrist skall medges eller
ej skall bedömas utifrån ell restriktivt synsätt. Jag vill här tillägga atl jag
mol den givna bakgrunden anser atl, i de fall dä domstolen finner atl en viss
frist för avveckling bör medges, det normala bör vara att den samtidigt
föreskriver vilka ålgärder som vederbörande får vidta - eller inte vidla -
under fristen. Likaså bör domstolen i allmänhet, om del inte finns skäl som
talar mol det, föreskriva alt han har alt fortlöpande hålla tillsynsmyndigheten
underrättad om sin verksamhet under avvecklingstiden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver vad jag lidigare har föreslagit bör några
redaktionella jämkningar göras i 9, 12, 13 och 16-18 §§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till lagrådets förslag rörande punkterna
3 och 4, Vidare bör en mindre redaktionell ändring göras i punkt 4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i konkurslagen</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. Prop. 1985/86:126</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbesiämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluler mig lill lagrådets förslag lill redaktionell
jämkning av punkt 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ändring som har föreslagits j kredilupplysningslagen
har inte föranlett någon erinran från lagrådets sida,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fräga om förslagen till ändringar i yrkestrafiklagen och
lagen om handel med drycker har lagrådet anfört atl det är angelägel att man
håller fast vid ett någorlunda nära och påtagligt samband mellan den verksamhet
sökanden vill bedriva och det som läggs honom till last. Jag vill med
anledning av detla påminna om atl syftet med den vidgade vandelsprövningen,
såsom har utvecklats i remissen, är att vid tillståndsprövningen hänsyn skall
tas lill även sådan brottslighet eller misskötsamhel som inte har betydelse
från trafikpolitisk eller alkoholpolitisk synpunkt. Jag vill dock betona att endast
sådana förhållanden får beaktas som har betydelse för bedömningen av
vederbörandes lämplighet att driva näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har vidare berört frågan om åtgärder för atl
såvitt möjligt garantera en enhetlig tillämpning av de nya beslämmelserna. Jag
delar givetvis uppfattningen atl det är viktigt att tillämpningen blir
enhetlig. Jag vill därvid erinra om att det i remissprotokollet gjorts
uttalanden till ledning för en enhetlig tillämpning. Det finns också anledning
att framhålla att den utökade vandelsprövning som jag nu föreslår är avsedd atl
äga rum pä försök under en begränsad tid föratt därefter utvärderas. Vid
utvärderingen bör den nu berörda frågan givetvis beaktas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har ifrågasatt om inte tillämpningsområdet för
det föreslagna andra stycket i 40 § i lagen om handel med drycker borde
begränsas till frågor om tillstånd enligt 37 § första stycket I och 2, dvs.
tillstånd lill servering av alkoholdrycker året runt eller årligen under viss
tidsperiod. Frågor om tillstånd enligt 37 § första siycket 3, dvs, servering
vid enstaka tillfälle eller under enstaka tidsperiod, skulle dä inte omfattas
av den utökade lämplighetsprövningen. Lagrådet har anfört att syftet med den av
regeringen föreslagna lagändringen är all genomföra en utökad vandelsr prövning
av näringsidkare inom restaurangbranschen och att serveringstillstånd enligt
37 § första stycket 3 inte torde vara aktuella i det sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gällande lydelsen av 40 S förutsätter i samtliga fall
en prövning i alla de avseenden som anges i paragrafen. Av naturliga skäl bör
dock prövningen inte göras lika ingående vid tillfälliga lillslånd som vid
stadigvarande. Det kan emellertid förekomma situationer där man vid prövningen
för tillfälliga tillstånd inte bör bortse från sökandens lämplighet med hänsyn
lill skötsamhelen i bl, a, ekonomiska frågor. Jag är med hänsyn härtill inte
beredd atl föreslå den begränsning som lagrådet har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till vad som i lagrådsremissen har anförts i motiven till
den utökade '<br>
vandelsprövningen i restaurang- och åkeribranscherna vill jag ytterligare</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anföra följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utökade vandelsprövningen har, som jag nyss framhöll, syften som Prop. 1985/86:
126 går Ulöver dem som hittills tillgodoselts i den berörda lagstiftningen.
Detta hindrar inte att den höjda ambitionsnivå som bör följa av den skärpta
lagregleringen får gynnsamma verkningar ocksä i de hänseenden som gällande lag
avser atl reglera. Sädana missförhållanden som inte kan hänföras till
begreppet ekonomisk brottslighet torde sålunda också kunna komma alt minska.
Man får nämligen utgå från att sådana näringsidkare som missköter sina
skyldigheter beträffande skatter och avgifter till stor del hör till den
kategori som inte heller iakttar andra regler som en näringsidkare har att
följa, häribiand sädana som avser skyldigheter gentemot anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de uppdrag att dels utvärdera försöksverksamheten med utökad vandelsprövning,
dels närmare studera den ekonomiska brottsligheten i vissa branscher, som
enligt lagrädsremissen bör lämnas till BRÅ, vill jag ytterligare anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
skall utföras på en relativt kort tid. Särskilt uppgiften att utvärdera
försöksverksamheten med utökad vandelsprövning blir beroende av att BRÅ snabbt
kan få in uppgifter och iakttagelser om den ekonomiska brottslighetens
omfattning. Det synes bl, a, därför angelägel med samarbete med berörda
fackliga organisationer också för utvärderingsuppdraget. Jag vill i
sammanhanget erinra om atl BRÅ innevarande budgetår har tillförts medel för att
kunna anlita fyra kvalificerade forskare för sådana uppgifter som jag nu har
beröri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de tidigare berörda frågorna om vandelsprövningen i transport- och
restaurangbranscherna har jag samrått med cheferna för kommunikalions-och
socialdepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av lagrädsremissen är avsikten att chefen för justitiedepartementet
skall återkomma till regeringen beträffande BRÅ:s uppdrag. Detta bör ske när
riksdagen har fattat beslul med anledning av detta lagstiftningsärende. Jag
har dock inhämtat att BRÅ redan har påbörjat förberedelserna för de
branschstudier som förordas i lagrådsremissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådel granskade
lagförslagen med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag
..................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 26 juli 1985 </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska brottsligheten
samt vidtagna åtgärder och pågående arbete mot denna .............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska broltslighelen
...................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidtagna åtgärder och pågående
arbete m, m.... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resursförstärkningar ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftning .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pågående arbete m.m................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Regleringens
inriktning ................................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt om näringsfrihet ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihet under ansvar ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning genom
näringsförbud eller genom näringstillstånd? </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska garantier och utbildningskrav
..... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Näringsförbud
............................................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvidgade förutsättningar för
näringsförbud .... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De närmare förutsättningarna
för näringsförbud </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt om förutsättningarna
för näringsförbud </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Grovt åsidosättande' av
åligganden i näringsverksamhet som en särskild förutsättning för
näringsförbud .................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Brott som en särskild
förutsättning för förbud . </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Underiåtelse atl belala skatt
m. m. som en alternativ förutsättning för förbud </span><span
style='font-family:Verdana'>................................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud i
konkurssitualionen ................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Att förbud är påkallat frän
allmän synpunkt som en ytterligare särskild förutsättning för förbud ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3 Personkretsen
........................................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enskild näringsidkare .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den som faktiskt utövar
ledningen av näringsverksamhet, m,m, </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa befattningshavare hos näringsidkare
som är juridisk person </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4 Näringsförbudels
innebörd ............................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbud mot atl driva
näringsverksamhet............ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbud mot att faktiskt utöva
ledningen av näringsverksamhet m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbud mot att inneha vissa
befattningar hos juridiska personer och aktiemajoriteten i aktiebolag ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbud mot all arbeta hos
närstående och i den tidigare rörelsen </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbudslidens längd ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avveckling ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet att ge dispens från
näringsförbudet för viss verksamhet, m.m </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upphävande av förbud ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5 Förfarandel
m. m.......................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ansvariga myndigheter och det
rättsliga förfarandet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillfälligt näringsförbud ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6 Tillsynen
över dem som meddelats näringsförbud </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4,6,1
Ansvariga myndigheter .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112
9|j</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4,6.2
Tillsynens omfattning och inriktning ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115
Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samarbete mellan myndigheter
m.m................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överträdelse av näringsförbud ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande m.m....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Utökad
vandelsprövning .......................... ,.,.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Principiella utgångspunkter............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Transportbranschen ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Problem m. m............................................ ,,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande ordning .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utökad vandelsprövning inom
yrkeslrafikområdet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Restaurangbranschen
................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Problem m.m................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande ordning ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utökad vandelsprövning inom
restaurangbranschen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa utbildningsfrågor m.m............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning och utvärdering ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resursfrågor ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ............................................... ,,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud ................................... ,,.,,.,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utökad vandelsprövning i vissa
branscher ....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ....................................... ,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.1 Förslaget
till lag om näringsförbud ............. ,..</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Meddelande av förbud ............................... ,,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Verkan av förbud ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet vid prövningen av
frågor om förbud </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upphävande av förbud................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tid för avveckling av förbjuden
näringsverksamhet m.m. ,.,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Dispens från förbud....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>TiUsynen av meddelade förbud m.
m.......... _ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överträdelse av förbud m, m..........
............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.2 Förslagel
lill lag om ändring i konkurslagen ....... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämhielser som upphör ................ .... •,,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kvarvarande regler om
näringsförbud .. ....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande ........................ ... ..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ............................... ..... •.
• •.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut................................................. ,.....,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdragur lagrådets
protokoll den 19 december 1985 , ,,,,,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 27 februari 1986</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskild
bilagedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammanfattning av eko-kommissionens förslag om näringstillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2
Eko-konimissionens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena över eko-kommissionens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Sammanfattning av näringsförbudskommitléns förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Näringsförbudskommitténs lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6 Sammanställning av remissyttrandena över näringsförbudskommitléns förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7 Lagrådsremissens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:195.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilagal Prop.
1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av eko-kommissionens betänkande (SOU
1984:8) Näringstillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
stora flertalet näringsidkare är seriösa och följer lojall de spelregler
samhället ställt upp. Inslagen av misskötsamhel har dock under senare lid lagil
sig sådana ullryck och nått sådan omfattning att man kan tala om elt samhällsproblem.
En växande andel företagare ägnar sig åt ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
kommissionens uppdrag har enligt direktiven ingått att undersöka möjligheterna
atl använda bl.a. "elableringskontroll" för all komma lill rätta med
problemen med ekonomisk brottslighet och skatteundandragande saml att lägga
fram förslag i detla hänseende. I direktiven används uttrycket
etableringskonlroll som ett samlande begrepp för de krav som kan ställas på
företagare för att de skall ha rätt att driva näring. Hos de flesta människor
för uttrycket elableringskontroll tankarna lill att samhället prövar behovet
av förelag och reglerar antalet företag inom olika branscher, på olika orter
etc. Del är för kommissionen främmande atl föreslå ålgärder som innebär atl
tillträdet till marknaden skall regleras på sådant säll. Kommissionen har
därför valt atl i stället samla de åtgärder som nu föreslås under den mer
neutrala benämningen näringstillstånd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
tillståndskrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfriheten
är huvudprincip i Sverige. Såvida inte annal stadgas i lag får rörelse startas
fritt. På flera verksamhetsområden har emellertid av olika skäl lillsländsplikt
införts. Kommissionen har kartlagt vilka krav som tillämpas inom olika
branscher och för olika yrken. En redogörelse härför lämnas i kapitel 2.
Syftena med kraven varierar. I allmänhet har de dock tillkommit av andra skäl
än alt motverka ekonomisk brottslighet. Del kan vara fråga om alt skydda
konsumenternas liv, hälsa och säkerhet. Det är t, ex, grunden för de krav som
ställs på läkare och elinstallatörer. I en del fall kan skälet lill reglering
vara alt stora ekonomiska intressen berörs. Del gäller i fräga om bank- och
försäkringsrörelse. Krav pä nykterhet och ordning är skälen för de särskUda
regler som gäller för t. ex, alkoholservering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inhämtat upplysningar om förhållandena i vissa andra länder. I kapkel 4
lämnas en redogörelse för detta. Inte i något land råder fullständig
näringsfrihet. Vid en internationell jämförelse finner man all del slälls förhållandevis
låga krav på förelagen i Sverige. Del är inte ovanligt alt del i andra länder
ställs krav på både slrafflöshel och yrkesskicklighet, något som är sällsynt i
Sverige. Norge, Västtyskland och Österrike kan nämnas som exempel pä länder där
sådana krav är vanliga. Även i etl land som USA har man mer av förhandskonlroll
av företag än vi har i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ekonomisk brottslighet och skatteundandragande breder
ul sig inom näringslivet, försvåras konkurrensförhållandena för de
näringsidkare som driver sin verksamhet i enlighet med gällande regler. De
förelag som undandrar sig sina samhälleliga förpliktelser kan t, ex, hålla
lägre priser. Seriösa förelag får av ekonomiska skäl svårt att hävda sig mot
den illojala konkurrensen. Genom skatteundandragandet går stat och kommun miste
om inkomster, vilket bl, a. kan innebära atl angelägna reformer inte kan
genomföras i den utsträckning som planerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är framför alll vissa branscher som är drabbade av
ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Det har framkommit av tidigare
offentliga utredningar och utredningar inom skatteförvaltningen m.m. (se vidare
kapilel 5). Myndigheternas erfarenheter, signaler från branschorganisationer
och fackliga organisationer ger också stöd för att problemen främst är knutna
till vissa branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I debatten framhålls ibland alt osunda företeelser inom
näringslivet bör motverkas genom selektivt verkande åtgärder, som bara riktar
sig mot de misskölsamma. När det gäller ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande tänker man då främst på ett utvidgat näringsförbud och en
effektiviserad skattekontroll. Näringsförbud är emellertid ett förhållandevis
omständligt förfarande med domstolsprövning, SkuUe det användas för alt sanera
hela branscher finge ett slort antal förbud utfärdas, vilket skulle bli en
mycket tidsödande och krånglig procedur, I vissa branscher är verksamhetsförhållandena
sådana all traditionell skattekontroll har svårt atl nå tillfredsslällande
resultat. Vissa näringsidkare är i det närmaste immuna mot skattemyndigheternas
kontrollaktioner, Inga utmätningsbara tillgångar finns i rörelsen. Del krävs
därför även andra, förebyggande och mer generelll verkande älgärder för att
komma till rätta med problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett system för näringstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen har inte gått in för någol allmänt system för
tillståndsplikt, omfattande hela näringslivet, utan begränsat åtgärderna till
s, k, kritiska branscher. Näringsfriheten i sig står för sä väsentliga värden
alt större ingrepp än nödvändigt inte bör göras. Ett system omfattande alla
näringsidkare skulle för övrigi bli alltför ohanteriigt rent administrativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen har vall att utforma ett system för
näringstillstånd som inriktar sig på atl sanera de branscher där problemen med
ekonomisk brottslighet och skatteundandragande är mest akuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen har övervägt olika former av tillständsplikt.
Grovt räknat kan man skilja mellan behovsprövning, kompelensprövning, vandelsprövning
och ekonomisk prövning. När krav pä tillstånd diskuteras är det viktigt atl ta
i betaklande även vilka negativa effekter kraven kan få på bl.a.
nyförelagandet, prissättningen och konkurrensen. Ett syslem som begränsar
marknadstillträdet kan på ett icke önskvärt sätl påverka branschens
utveckling. Elt väl avvägt system för tillståndsplikt - med rimliga krav på
företagen - bör å andra sidan kunna ge positiva effekler genom alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
kan återställa konkurrensen och bidra till en sundare utveckling av Prop.
1985/86: 126 branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan framgått vill kommissionen inte föreslå behovsprövning av rörelser. Även
om överetablering i vissa fall kan vara en av orsakerna till alt oseriösa
affärsmetoder används, bör det inte vara samhällets uppgift atl reglera antalet
förelag på marknaden. Antalet företag bör i stället regleras genom en väl
fungerande konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller föreslår kommissionen krav på yrkesskicklighet för rätt lill
näringstillstånd. Höga krav på yrkesskicklighet kan stöta bort driftiga och
initiativrika personer som dock saknar formell kompetens. Sådana krav kan också
leda till en högre prisnivå i branschen. Krav på yrkesskicklighet synes inte
heller hell ändamålsenligt för att molverka ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i stället stannat för sädana former av tillståndsplikt, som mer direkt tar
sikte på alt slävja missförhållanden i form av ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande. Dessa är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning av företagare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande utbildning i
företagsskötsel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska garanlier för
skatter och avgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning
anser kommissionen vara en form av kontroll som, utan all innebära någon
långtgående inskränkning i näringsfriheten, väl svarar mot ändamålet atl
molverka ekonomisk brottslighet och annat oseriöst företagande. Prövningen
skall enligt förslaget innebära att de personer som under de närmast föregående
åren begått grövre ekonomiska brott eller i större utsträckning underlåtit att
belala skatter och avgifter inte skall anses lämpliga alt driva rörelse. Enstaka,
smärre förseelser skall självfallet inte inverka menligt för den sökande. Det
är främst mer allvariiga brott, som lett till fängelse eller höga böler, som
skall leda till att näringstillstånd vägras. När det gäller underlåtenhet att
betala skatter och avgifter är det stora eller upprepade reslföringar som skall
uigöra ett hinder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning
som utformas pä detla sätl kommer inte att innebära några egentliga olägenheter
för de seriösa näringsidkarna. Prövningen bör i stället vara lill fördel för
dessa genom att oseriösa personer motas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
utbildning i företagsskötsel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oseriöst
företagande kan många gånger ha sin grund i ren okunnighet. Bristfälliga
kunskaper i bokföring och kalkylering och dålig kännedom om lagar och regler
kan leda till att företagaren redan från början hamnar på fel kurs. Problem med
att sköta företagel kan medföra att förelagaren kommer in på en oseriös väg som
del sedan blir svårt alt vika av från.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
utbildning i förelagsskötsel bör därför kunna motverka<br>
ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Kommissionen föreslår<br>
att samhället skall ges möjlighet alt ställa sädana utbildningskrav på företa<br>
garna. Det kan vara en kortare kurs i skalleregler, bokföring, redovisning,</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kalkylering m. m. Det är här fråga om krav på elementära
kunskaper, inte Prop. 1985/86: 126 kvalificerad yrkesutbildning.
Branschorganisationerna bör själva kunna svara för utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I åkeribranschen gäller redan i dag, på försök, del kravet
att en blivande företagare skall genomgå en av branschorganisationen anordnad
veckolång kurs i företagsfrågor. Faller denna försöksverksamhet väl ut bör den
kunna tjäna som förebild för även andra branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiska garantier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett allvarligt problem är all somliga företagare underlåter
att betala in skatter och avgifter i laga ordning. I stället låter man dessa
betalningar reslföras och växa liU allt större skulder. Att undanhålla
skattemedel är etl lättvindigt sätl att skaffa sig krediter. I vissa fall kan
ren spekulation i kortsiktigt förelagande och snabba vinster vara orsaken till
att skatter och avgkter inte betalas. När indrivningsförfarandel hunnit i kapp
har företagel upphört eller också finns del inga tillgångar kvar att ta i
anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt komma lill rätta med dessa problem föreslår
kommissionen att samhället i s. k. kritiska branscher skall kunna kräva
säkerhel för framtida skatter och avgifter. Säkerheten skall beslå av en
belalningsutfästelse från bank, s.k. bankgaranli. Enligt förslagel skall det
garanterade beloppet vara 50000 kr. Beloppet föreslås vara delsamma för alla
företag. En viktig del av förslaget är all banken på affärsmässiga grunder gör
kreditprövningen och bevakar garantin. Därigenom avlastas myndigheterna
arbete, Till-slåndsmyndighelens uppgift blir att kontrollera alt giltig garanti
finns innan näringsliUslånd beviljas. Utfästelsen förvaras hos myndigheten och
kan las i anspråk om företaget sedermera inte fullgör sina
betalningsskyldigheter gentemot det allmänna. Bankerna lar ut ersättning för
garantiutfästelser. För del enskilda förelaget kommer det all kosta omkring 1
000 kr. per år alt hålla garantin. Denna kostnad är avdragsgill vid laxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När skall kontrollen sättas in?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har redan framgått all syftet med åtgärderna skall
vara atl sanera branscher som är drabbade av ekonomisk brottslighet och annat
oseriöst företagande. Kommissionen har inte ansett det lämpligt all i lag
direkt ange de branscher som skall omfattas av kontrollen. Vilka branscher som
behöver saneras kan nämligen variera från tid lill annan och det är angeläget
atl åtgärder kan sättas in snabbt och alt de kan anpassas efter behoven i
skilda branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen har vall den lagtekniska konstruktionen alt
riksdagen genom en ramlag ger regeringen bemyndigande att införa krav pä näringstillstånd
i vissa branscher eller delar av branscher. Det kommer också att bli
regeringens sak att avgöra vilket eller vilka krav - vandelsprövning,
förelagarutbildning eller ekonomiska garanlier - som skall gälla i en viss
bransch. Genom en sådan ordning får samhället elt effektivt och flexibelt
instrument att använda i problembranscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontrollen skall sältas in i de branscher där problemen är
mest akuta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endasl
ell lilel anlal branscher - fem lill sex - skall kunna omfattas. En Prop.
1985/86: 126 prioritering kan därför bli nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollsystemet
skall lillämpas bara om verkligt behov föreligger. Om en bransch varaktigt
saneras, skall kontrollen upphöra. Riksdagen skall enligt förslaget efler fem
år från ikraftträdandet på nyll ta ställning till om lagstiftningen behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
på näringstillstånd skall införas bara om en belydande andel av företagarna i
en bransch brister i laglydnad eller benägenhet atl betala skaller och
avgifter. Med bristande laglydnad avses här i första hand ekonomisk
brottslighet och liknande förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som skaU anses vara betydande omfattning måsle avgöras utifrån förhållandena i
varje bransch för sig. Ofta bör man kunna bedöma omfattningen genom att se
till konkurrenssituationen. Om de misskötsamma företagarna tillsammans utgör
elt hot mot den seriösa delen av branschen, bör man kunna anse all antalet
misskölsamma är betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler kan en näringsidkare under vissa omständigheter dömas lill ell
tidsbegränsat näringsförbud. Del förutsätter att han försalls i konkurs och att
han grovt åsidosatt sina förpliktelser som näringsidkare. Näringsförbudet
prövas av domstol i varje enskilt fall. För närvarande utreder en särskild
kommitté, näringsförbudskommillén, frågan om ett utvidgat näringsförbud, som
kan dömas ut oberoende av konkurs. Ett sådant förbud skulle l.ex. kunna dömas
ul om näringsidkaren begått ekonomiska brott. Kommissionen förutsätter alt
utvidgade regler om näringsförbud införs. Med del förslag till näringslUlstånd
som kommissionen nu lägger fram - som är begränsat lill vissa branscher -
behövs ett utvidgat näringsförbud bl.a. för att i andra branscher kunna komma
lill rätta med inslag av ekonomisk brottslighet och liknande förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handläggning,
tillsyn m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
skaU enligt förslagel vara tillslåndsmyndighel i fråga om näringstillstånden.
En handläggning på regional nivå är enligt kommissionen den bästa lösningen
för dessa ärenden. För att få tiU stånd en sä effektiv handläggning som möjligt
anser kommissionen all förelagsfrågorna bättre än i dag bör samordnas inom
länsslyrelsen. Kommissionen föreslår därför att en särskild funktion för
företagsfrågor inrättas hos länsstyrelserna. Funktionen föreslås bli inordnad
under aUmänna enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
långt möjligt bör prövningen för näringstillstånd samordnas med annan
tillståndsprövning som förekommer. Vid ärendehandläggningen bör samråd
regelmässigt ske med skatteavdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del av del föreslagna systemet med näringstillstånd är tillsyn och
konlroU. Erfarenheterna av hittillsvarande system för tillstånd visar att det
oftast är i den efterföljande kontrollen det brister. Om förutsättningarna för
näringstillstånd inte längre föreligger skall tillståndet återkallas.
Länsslyrelsen föreslås vara tillsynsmyndighet. Polis- och kronofogdemyn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>digheter skall underrätta
länsslyrelsen om en tillståndshavare begått eko- Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nomiska brott eller
ådragit sig stora skatteskulder. Det är dock nödvändigt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>atl länsslyrelsen själv
tar aktiv del i kontrollen. Fältkontroller krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Personal vid länsslyrelsen
bör med jämna mellanrum uppsöka service- och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>affärsområden för alt
kontrollera att förelagen i de aktuella branscherna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
näringstillstånd. Att myndigheten har god kännedom om förhållandena</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i branscherna är en
förutsättning för alt syslemet skall fungera bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som bryter mol reglerna om näringstillstånd skall kunna straffas med böter
eller fängelse i högst elt år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angeläget atl länsstyrelsen får tillräckliga resurser för en snabb och
smidig ärendehandläggning och för att utöva en effektiv tillsyn. Resursförstärkningar
har bedömts nödvändiga. Kommissionen föreslår 58 nya handläggartjänsier och 15
nya biträdesljänster lill länsstyrelserna. Hos en normalstor länsstyrelse
innebär det två handläggartjänsier och en halv biträdestjänst. Länsstyrelsen
bör vidare tillförsäkras god kompetens i företagsfrågor. Ekonomer och jurister
bör finnas vid företagsenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna,
som kan beräknas lill totalt 10,8 milj. kr, per år, skall enligt förslaget
finansieras genom avgifter som tas ut av de förelag som får tillstånd.
Kostnaden för ell näringstillstånd kan väntas uppgå till omkring 500 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Branscher
som bör omfattas av systemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått skall regeringen fatta det slutiiga avgörandet i fråga om vilka branscher
som skall omfattas av krav på näringstiUstånd och vUket eller vilka krav som
skall lillämpas i en viss bransch. Kommissionen har övervägt vilka branscher
som bör ingå i systemet. Kommissionens ställningstaganden är dock att se som
rekommendationer och innan slutlig ställning tas till omfattningen av
prövningen i en viss bransch kan ytterligare utredningar behöva göras. De
verksamheter som kommissionen har i åtanke är följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Restaurangbranschen. I denna
bransch bör vandelsprövning, förelagarutbildning och ekonomiska garantier för
skatter och avgifter vara etl krav för rätt atl driva rörelse. (Vandelsprövning
förekommer redan i dag i fråga om de företagare som driver restaurang med
ulskänkningstiUstånd.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Transportbranschen.
Vandelsprövning, förelagarutbildning och ekonomiska garantier bör gälla som
krav för alt få driva verksamhei som åkare. (Vandelsprövning och
förelagarutbildning är redan i dag krav.) - När det-gäller taxiverksamhelen bör
förhållandena närmare utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Byggbranschen. Delar av byggbranschen
bör omfattas av systemet. För verksamhet som schaklenlreprenör bör krav på
ekonomiska garantier och förelagarutbildning gälla. Också inom
måleriverksamhelen bör ekonomiska garantier och förelagarutbildning kunna bli
aktuella. Även vandelsprövning kan komma i fråga. - För övriga delar av
byggbranschen föreslås inga krav på näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>BUbranschen. Vad gäller
bilreparalionsverksamheten bör krav på ekonomiska garanlier i försia hand
införas. Förelagarutbildning bör övervägas. Vad beträffar handeln med
begagnade bilar bör förutom de nämnda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kraven
även vandelsprövning införas. För nybilshandeln föreslås inga Prop.
1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>• Slädbranschen. I försia
hand bör ekonomiska garantier för skatter och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgifter
krävas, men även förelagarutbildning och vandelsprövning bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
restaurangbranschen och åkeribranschen förekommer som framgått redan nu viss
form av tillståndsprövning. Denna prövning bör samordnas med den av
kommissionen föreslagna prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudprincipen
bör enligt kommissionens mening vara att både nylUl-trädande och befintliga
företag skall omfattas av kraven på näringstillstånd. Om bara de
nytillträdande omfattas finns risk för atl konkurrens-olikheter uppkommer
mellan företagen i en bransch. De befintliga företagen skulle få en alltför
skyddad ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Registrering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Registrering
är en förutsättning för atl samhället skall ha god kontroll över företagen.
Registrering av förelag i s. k. riskbranscher har diskuterats vid ett flertal
tillfällen, ofta som ett alternativ till mer långtgående kontrollåtgärder.
Ibland har allmän registreringsplikl diskuterats, ibland särskilda
branschregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är nödvändigl atl länsslyrelsen för register över de företag som omfattas av
del föreslagna systemet med näringstillstånd. Det gäller både företag som
beviljats och företag som vägrats tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigi finns enligt kommissionens mening inte behov av fler nya regis-ler. Del
finns redan en mängd register över företag. Det viktigaste anser kommissionen vara
atl förelagen kommer in i skatleregistren. Finns företagen registrerade där,
finns också möjligheter att avkräva dem skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontroller
som utförts i olika branscher har visat alt det finns etl oroväckande stort
antal "svarta" företag. En effektivisering av skatlere-gistreringen
bör därför ske. De lokala skattemyndigheterna bör tilldelas resurser för alt
utföra fältkonlroUer och pä så vis se till att företagen förs in i
skatteregistren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår en förstärkning av de lokala skattemyndigheterna med 40 tjänster till
en kostnad av ca 6 milj. kr. per år. Delta resurstillskott skall användas till
att utföra de nämnda fältkontrollerna. Finansiering föreslås ske över
statsbudgeten. Reformen bör dock på sikt betala sig genom ökade skatteintäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de branscher där missförhållandena inte är sådana alt krav på näringstillstånd
behöver införas bör effektivare registrering i skatleregistren i kombination
med utvidgade regler om näringsförbud vara tillräckliga åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Eko-kommissionens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
näringstillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>/ §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag har till ändamål alt främja en sund utveckling av näringslivet genom
särskilda åtgärder i vissa näringsgrenar mot Ulojal konkurrens och missbruk av
näringsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bemyndigande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen får föreskriva
att vissl slag av näringsverksamhet endast får</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bedrivas av den som fått
tillstånd enligt denna lag (näringstillstånd).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
om näringstillstånd för visst slag av näringsverksamhet får meddelas, om det
finns grundad anledning anla atl det i betydande omfattning förekommer alt
näringsidkare inom ifrågavarande slag av verksamhet brister i laglydnad eller
underiåter atl fullgöra sina skyldigheler enligt skatte- eller
avgiftsförfattningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Villkor
för näringstillstånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
om näringstillstånd skall ange under vilka förutsättningar tillslånd skall
ges. Därvid får endast etl eller flera av följande tre krav ställas upp som
villkor för tillstånd, nämligen atl den som ansöker om tillståndet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med avseende på laglydnad och
benägenhet alt fullgöra sina skyldigheter enligt skalle- och
avgiftsförfattningarna är lämplig alt bedriva verksamhet av angivet slag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>har genomgått viss
grundutbildning i fräga om skötsel av företag eller visar att han på annat sätt
har förvärvat motsvarande kunskaper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ställer säkerhet intill elt
belopp av 50000 kronor för stats och kommuns framtida fordringar mol honom på
skatter, tullar eller avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säkerhet
enligt försia siycket 3 skall beslå av en av bank utfärdad garantiförbindelse
att i gäldenärens ställe såsom för egen skuld svara för betalningen av sådan
fordran som avses i 2 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skaller,
tullar och avgifter. Garantiförbindelsen får genast utsökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som föreskrivs i 3 § första siycket I gäller, om näringsidkaren är aktiebolag,
ekonomisk förening eller stiftelse, i fråga om ledamöterna i styrelsen samt
verkställande direktör och vice verkställande direktör. Ges näringstillstånd,
får därefter till befattning som nu har sagts endast utses den som vid sådan
prövning har befunnits lämplig för uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
näringsidkaren handelsbolag gäller vad som sägs i första siycket i fråga om
bolagsmän som har etl bestämmande inflytande över verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
på utbildning enligt 3 § första siycket 2 gäller, om näringsidkaren är juridisk
person, den som leder verksamheten och dennes ersättare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126<br>
Är villkor för näringstillstånd enligt 3-5 §§ uppfyllda, skall tillstånd ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUstånd enligt denna lag medför dock inte rätl atl
bedriva näringsverksamhet mol vilken hinder föreligger enligt särskilda
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återkallelse av näringslUlstånd m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringstillstånd skall återkallas, om förutsättningar för
tillståndet inte längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framstår med hänsyn lill omsiändigheterna återkallelse av
tUlstånd som en alllför ingripande åtgärd, får i stället varning meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggande myndighet, tillsyn, avgift och besvär</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om näringstillstånd prövas av länsslyrelsen i det
län, där företagets ledning utövas. Till underlag för prövningen enligt 3 §
första stycket I skall länsstyrelsen inhämta yttrande från polismyndighet och
kronofogdemyndighet. Yttrande får även inhämtas frän andra myndigheter eller
organisationer som kan ge upplysningar av betydelse i tillståndsärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn över efterlevnaden av denna lag utövas av
länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>// §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsidkare som har näringstillstånd är skyldig att
efter anmodan lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs
för tillsynen. Underlåts delta får länsslyrelsen uifärda vitesföreläggande.
Sådant föreläggande får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger polismyndighet och kronofogdemyndighet atl
underrätta länsstyrelsen om förhållanden som kommer till dessa myndigheters
kännedom och som är av betydelse för länsstyrelsens lillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som får näringstillstånd skall eriägga avgift med
belopp som regeringen bestämt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om debitering och uppbörd av
näringstillständsavgift gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får, om inte annat
anges, överklagas hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konkursförvaltare behöver inte näringstillstånd för atl i
sådan egenskap bedriva näringsverksamhet. Detsamma gäller i fråga om
boutredningsman, som förvaltar dödsbo efter näringsidkare, under den tid som
oundgängligen behövs för alt avveckla dödsboet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ansvar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som bedriver tillståndspliktig näringsverksamhet utan atl ha näringstillstånd
eller i slrid mot föreskrifterna i 4 eller 5 § döms tiU böler eller fängelse i
högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppliörande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finns
för visst slag av näringsverksamhet inte längre behov av sådana ålgärder som
föreskrivits med stöd av denna lag, skall regeringen föreskriva alt kravet på
näringstillstånd skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1985 och gäller till utgången av år 1989. Om
lagen inte dessförinnan givits fortsatt giltighet, upphör vid sistnämnda
tidpunkt även med stöd av lagen meddelade föreskrifter om näringstillstånd atl
gälla. Säkerhel som ställts på grund av föreskrift enligt 3 § 3 får därefter
inte tas i anspråk såvida den inte redan dessförinnan hade kunnal göras
gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3 Prop.
1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över eko-kommissionens
betänkande (SOU 1984:8) Näringstillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Allmänna
synpunkler .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning (3 § 1 sl. 1)
.......................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbildning (3 § 1 st. 2) .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomisk garanti (3 § 1 st.
3) ........ ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bemyndigande och
förutsättningar för näringstillstånd (2 §) ,,,,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prövning av styrelseledamöter
m.m. (4-6 §§) ..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse och varning (7-8
§§) .................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Handläggande myndighet,
tillsyn, avgifter och besvär (9-13 §§)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga lagfrågor (bl.a. 14-16
§§) ..................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resurser .................................. ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Registrering och effektivare
s.k. fältkonlroUer ...... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Branscher för
näringslillståndsprövning .............. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>AUmänt .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Restaurangbranschen ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Transportbranschen ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Schaktentreprenadbranschen ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Måleribranschen ,.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Byggbranschen ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Städbranschen ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bilbranschen .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Paragrafnumren inom
parentes avser kommissionens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:215.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter 1.1 Justitiekanslern (JK):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel skaU bestämmelserna om näringstillstånd samlas i en av riksdagen
beslutad ramlag, medan del bör ankomma pä regeringen alt, när behov uppkommer,
förordna om alt de åtgärder lagen möjliggör skall träda i tillämpning i en
eller flera branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill inte ifrågasätta annal än atl det finns formellt stöd för en sådan
reglering i 8 kap. 7 § regeringsformen (RF), Det kan emellertid ifrågasättas om
inte den delegeringsmöjlighel som finns enligt 8 kap. 7 § p. 3 RF ifråga om
näringsverksamhet i försia hand har tillkommit för atl tillgodose behovet av
regler till skydd för konsumenter och allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget är i stället fråga om all, främst i det allmänna intresset, generellt
möjliggöra etl belydande ingrepp i näringsfriheten utan att del påkallas av
krisförhållanden. Ett ingrepp av detla slag i den enskildes frihei att söka
försörja sig genom eget arbete har knappast förekommit i vårt land i modern
tid. Det är möjligt alt särskilda omständigheter ändå kan göra en dylik åtgärd
motiverad. Detta bör i så fall dokumenteras på ell mera övertygande sätt än
kommissionen förmält göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Göta
hovrätt:</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
delar uppfattningen alt den ekonomiska brottsligheten fått en oroväckande
omfattning och all det mot bakgrund härav framstår som angeläget att kraftfulla
insatser görs. Det torde härvid vara i det närmaste omöjligt alt undvika viss
ytterligare byråkratisering och andra i och för sig negativa konsekvenser.
Trots denna principiella inställning är hovrätten kritisk lill kommissionens
förslag och ifrågasätter om samhället får ett rimligl utbyte av de insatser som
görs och de begränsningar i näringsfriheten som blir följden. För att
styrmedlen registrering-vandelsprövning-utbildning-bankgaranli skall få effekt
utanför de kretsar som accepterar samhällets regler och underordnar sig dessa
är man hell beroende av den konlrollapparat som byggs upp. Ulan denna torde man
svårligen kunna nå den ekonomiska brottslighet man vUl komma ål. Redan i dag
har samhället emellertid formella möjligheter till långtgående kontroll, inte
minsl på skatteområdet. Hovrätten ifrågasätter om det inte är mera effektivt all
i stället för alt splittra kontrollen salsa den ökning av resurserna som
kommissionen föreslår på en utbyggd och effektiviserad skattekontroll.
Önskemålet atl hindra olämpliga personer från att bedriva näring bör i stort
sett kunna uppnås med utökade möjligheter att meddela näringsförbud. Den
vandelsprövning som kommissionen föreslår grundar sig - liksom vid
näringsförbud - helt på vederbörandes handlande i det förflutna. Resultatet av
pågående lagsliflningsarbete rörande näringsförbud bör därför avvaktas. Vidare
vill hovrätten ifrågasätta kommissionens påstående att en administrativ
prövning leder lill en avsevärl större snabbhet än ell domslolsförfarande; man
torde få räkna med alt de som vägras näringstillstånd i stor utsträckning
utnyttjar möjligheten atl överklaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det anförda ställer sig hovrätten tveksam lill om kommissionens
förslag bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Kammarrätten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagsliftning efler de riktlinjer kommissionen har föreslagit kan medföra
konsekvenser som för närvarande inte helt går att överblicka. Farhågor för att
elt krav på näringstillstånd kan komma atl verka etableringshämmande kan inte
med säkerhel uteslutas. Trots detta anser kammarrällen - mol bakgrund av de
missförhållanden som uppenbarligen råder inom vissa branscher - all ett syslem
som avser atl mota bort kvalificerat olämpliga näringsidkare från vissa
branscher kan vara befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är för den allmänna rättskänslan och solidariteten viktigt atl kunna såUa bort
dem som skor sig genom bristande laglydnad eller som inte fullgör sina
ekonomiska skyldigheler gentemot stal och kommun. För delta finns redan
lagstiftning, ehuru den inte är helt effektiv. Lagförslaget åsyftar nu all
komplettera den lagstiftningen med ett mera snabbi verkande administrativt
förfarande. Något principiellt hinder mot en sådan komplettering kan inte
anses föreligga. - När det gäller att skydda de lojala näringsidkarna från
illojala konkurrenter innebär de föreslagna reglerna ökad byråkrati som, om den
hålls inom rimliga gränser, bör kunna tålas av de förstnämnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör dock framhållas, att del av kommissionen föreslagna systemet<br>
har sin grund i allmänpolitiska och samhällsekonomiska överväganden.<br>
Kammarrätten ser, såsom representant för förvaltningsdomstolarna, inte<br>
som sin uppgifl att närmare gå in på dessa överväganden. Delta yttrande är<br>
därför i huvudsak utformat med utgångspunkt från all kammarrätten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>främst haft alt granska
den lagtekniska utformningen. Ett tillståndssystem Prop. 1985/86: 126 enligt de
rikllinjer kommissionen har förordat bör dock så långt möjligt kringgärdas med
garanlier för all den principiellt rådande näringsfriheten inte riskerar alt
urholkas. Del finns härvid anledning atl inte låta effektivitetskravet ta
överhanden på bekostnad av kraven på rättssäkerhet och förutsebarhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravel
på näringstillstånd bör, om det genomförs, gälla nya näringsidkare samt vid
ägarbyten. Kammarrätten anser att elt lillslåndskrav för redan verksamma
näringsidkare skulle skjuta över målet och sakna tillräcklig förankring. I fall
av kvalificerad misskötsamhel hos verksamma näringsidkare, kan i stället elt
näringsförbud komma till användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrättspresidenten
Wendt (skiljaktig)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
principiellt har jag inte någol att erinra mol att klart oseriösa personer
hindras från alt komma in på marknaden. Detta är ell avsteg från
närings-frihelsprincipen som bör godias med hänsyn lill all näringsverksamhet i
dagens samhälle inte är någol som berör bara näringsidkaren, hans kunder och
borgenärer utan också samhäUskollektivel i slort. Däremol ärjag -såsom närmare
utvecklas i del föjlande — tveksam lill alt ha särskilda former för all
utmönstra vissa näringsidkare från marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Riksåklagaren (RÅ):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är från kriminalpolkisk synpunkt riktigt att koncentrera brollsförebyggande
ålgärder mot sådana branscher inom näringslivet som erfarenhetsmässigt visat
sig vara särskilt utsatta för brottslighet. Jag delar kommissionens
uppfattning att särskilda insatser är motiverade för alt söka bekämpa de
missförhållanden som kunnat konstateras i de näringsgrenar som berörs av del
föreliggande förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de metoder som föreslås kommer stora resurser att tas i anspråk för åtgärder
som riktas generelll mot alla som är verksamma inom de aktuella branscherna.
Stora administrativa insatser mäste göras. Dessa kommer att i betydande
utsträckning satsas på prövning av tillståndsfrågor och på kontroll som berör
den majoritet av näringsidkare som är laglydiga och seriösa. Man frågar sig om
detla är den mest ändamålsenliga resursanvändningen och om inte andra, mera
selekliva ålgärder skulle kunna vara effektivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är del IroUgt atl en motsvarande resurssatsning skulle ge bättre
resultat om ålgärder saltes in på en utbyggd och intensifierad skatte- och
avgiftskonlroll inom de ifrågavarande branscherna med målinriktningen atl
träffa främst de brottsliga eller misskötsamma näringsidkarna. Här skulle
också ett utbyggt näringsförbudsinstitut - som fn. övervägs av
näringsförbudskommittén - kanske kunna bli ett komplement lill de övriga målinriktade
åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel skall reglerna om näringstillstånd tidsbegränsas till fem<br>
är. Del är i och för sig en riklig tanke all nya åtgärder som sätts in i<br>
brottsförebyggande syfte bör följas upp och bli föremål för utvärdering och<br>
eventuell omprövning efter del att erfarenhet vunnits rörande deras effekt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den administrativa
uppbyggnad och resurssatsning som kommittén före- Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slår låter sig emellertid
mindre väl förena med en så kort giltighetstid för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>reformen som fem år. Den
osäkerhet som föreligger i fråga om åtgärdernas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>effektivitet bör därför sä
långt möjligt undanröjas på annat sätt än genom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att en så ingripande och
omfattande reform som den aklueUa genomförs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"pä försök".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
att i viss mån utvärdera effekterna i brottsbekämpningen av regler om
etableringskonlroll föreligger genom de regelsystem som finns inom åkeri- och
taxinäringarna och inom restaurangbranschen såvitt gäller servering av
alkoholdrycker. Det är svårt alt i detta sammanhang undgå reflektionen alt de
berörda verksamhetsgrenarna trots den sedan länge gällande
etableringskontrollen ändå hör till dem som i kommissionens betänkande utpekas
som särskilt drabbade av ekonomisk brottslighet m.m. De aktuella
verksamhetsgrenarna belyser f.ö. genom den relativt utbredda svarta verksamhet,
bl.a. s.k. svartåkning, som kommissionen pekat på, ytterligare en svaghet i etl
system med krav på näringstillstånd. Svårigheterna torde inte bli mindre när
del gäller verksamheter som kan utövas utan en sådan manifestation utåt som
följer av att verksamhelen förutsätter ett fasl näringsställe eller atl trafik
måste bedrivas med elt motorfordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning lill del nyss sagda vill jag understryka alt etl syslem som inte
någorlunda effektivt går all kontrollera kan göra mer skada än nytta. Det
främjar inte heller effektiviteten i kampen mol den ekonomiska brottsligheten
att kontroll-, spanings- och utredningsresurserna i ökande utsträckning måste
inriktas på överträdelser av "kringbeslämmelser" på bekostnad av
insatser mol den ekonomiska brottsligheten som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
realistisk avvägning av vad som kan stå att vinna med de föreslagna åtgärderna
leder enligt min mening lill slutsatsen att andra medel, främst en effektivare
kontroll inom ramen för del gällande regelsystemet, innebär ett bättre
utnyttjande av ell resurstillskott på del aktuella området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är i princip inte främmande för all man kan nödgas tillgripa sädana åtgärder
som krav på näringstillstånd för att bekämpa missförhållanden i branscher där
oegentligheter förekommer i stor utsträckning. Innan man lagstiftar om så
ingripande åtgärder, som uppenbarligen också är förenade med belydande
olägenheter, bör man emellertid ha uttömt möjligheterna alt komma tillrätta med
problemen genom utnyttjande av de kontrollinstrument som redan finns. Enligt
min mening fmns fortfarande utrymme för att nå resultat genom en ökad satsning
på sådana mera konventionella metoder. Härtill kommer att resultatet av
näringsförbudskommitléns arbete, som har nära samband med de aktuella frågorna,
synes böra avvaktas innan man lar ställning till frågan om näringslUlstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill vad jag här anfört ärjag inte f.n. beredd all tillstyrka en
lagstiftning om näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förslagel är utformat lorde krav på näringstillstånd som införs för<br>
viss näringsgren alllid komma alt omfatta hela riket. Goda skäl kan anföras<br>
för en sådan ordning. Emellertid lorde brottslighet och andra oegentlighe<br>
ter inom en bransch inte sällan vara koncentrerade till storstäderna eller på<br>
annat sätt lokalt begränsade. Man kan fråga sig om ett påtagligt behov av<br>
näringslUlstånd i vissa delar av landet skall kunna tillgodoses endast till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>priset av alt motsvarande
administrativa olägenheter och kostnader upp- Prop, 1985/86: 126 kommer
även i regioner där de egentligen är onödiga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Riksspolisstyrelsen (RPS):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har anfört att en lag om näringstillstånd är ägnad att motverka ekonomisk
brottslighet genom att lagen är straffsanklionerad. Den företagare som idag
bedriver oseriös näringsverksamhet med ekonomisk brottslighet som följd
riskerar redan nu ansvar för t.ex, bokföringsbrolt och brott mot
skatlebroltslagen. Ansvar för sådana brott medför straff som väsentligt
överstiger maximistraffet för brott mot den föreslagna lagen om näringstillstånd.
Nuvarande straffsatser för bokföringsbrott och skattebrott tycks inte avhålla
oseriösa företagare från att begå sådana broll. Om näringstillstånd införs är
del därför rikspolisstyrelsens uppfattning alt det skall kunna ådömas strängare
straffan vad som föreslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
vill i och för sig inte direkt avvisa tanken på införande av näringsliUslånd
som ell verksamt medel i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Vissa
principiella invändningar kan emellertid riktas mot att inskränka näringsfriheten
liksom atl det kan föreligga en viss risk för ökad byråkratisering genom
införande av krav på tillstånd att bedriva viss näring. Styrelsen vill ocksä
fästa uppmärksamheten pä de svårigheter som ligger i att övervaka alt
näringsidkare innehar och följer givna tillstånd. Härvid kan jämförelser göras
med den bristande övervakningen av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har genomförts omfattande personeUa förstärkningar för bekämpning av
ekonomisk brottslighet och del föreligger många förslag om lagändringar för att
effektivisera kampen mol sådana brott. Det är därför rikspolisstyrelsens
uppfattning atl man bör avvakta med införande av krav på näringstillstånd för
vissa branscher lill dess man kunnat utvärdera effekterna av de satsningar som
hitintills genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Brottsförebyggande rådet (BRA):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bottsförebyggande
rådet, som enligt sin instruktion har åliggandet att främja brottsförebyggande
insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en
samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott, är ense med
EKO-kommissionen om att krav på näringstillstånd bör vara etl konstruktivt och
verkningsfullt sätl för att komma till rätta med och slävja missförhållanden i
specifika branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska brottsligheten och skattefifflet bedöms utgöra en allvariig
påfrestning på samhällsekonomin. Insatser på delta problemområde framstår som
nödvändiga för att i positiv mening utveckla respekt och tilltro till lagar och
förordningar inom vårt demokratiska samhällssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den ekonomiska brottsligheten och skatteundandragandet breder ul<br>
sig inom näringslivet, försvåras konkurrensförhållandena för de näringsid<br>
kare, som driver sin verksamhet i enlighet med gällande regler. Seriösa<br>
företag får svårt att hävda sig mot illojala konkurrenter,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I vissa diskussioner har
förekommk principiella invändingar mol vad Prop. 1985/86: 126 man kallat
begränsningar i den fria etableringsrätten; det har bl. a. sagts atl viktiga
marknadsekonomiska spelregler sätts ur funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
BRÅ kan dessa påståenden - så långt man kan bedöma av rapporten
Näringstillstånd - anses vara överdrivna farhågor; möjligen kan de förklaras av
en alllför generell analys av kommissionens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
många områden utövar samhället redan i dag olika former av kontroll,
godkännande eller dylikt, innan viss verksamhet får utövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
ger här en god bild både över motiven till dessa åtgärder och vilka områden som
omfattas. Som exempel kan nämnas krav pä legitimation för läkare och
tandläkare, auktorisationsregler för advokater och revisorer, krav pä ekonomisk
säkerhet för resebyråer och etablerings-tillstånd för handel med skrot,
inkassoverksamhet, bankrörelse, m.m. Dessa olika slag av etableringsreglering
har inneburit till helt övervägande del positiva effekler - om detta lär det
råda stor enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu aktuella förslagen innebär ingen principiell skillnad vad gäller eventuella
ingrepp i etableringsmöjligheter, etc. I sammanhanget förtjänar omnämnas att
kommissionen inhämtat upplysningar om förhållandena i vissa andra länder,
varvid framgår alt det slälls förhållandevis låga krav pä förelagen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
många håll i samhället har man länge krävt åtgärder i syfte att främja en sund
konkurrens inom utsatta branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har valt att utforma etl syslem för näringstillstånd som inriktar sig på att
sanera de branscher, där problemen med ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande är mest akuta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreliggande
förslag från kommissionen uppfyller väl de krav, som framförts från såväl
företagarsidan som frän flera fackförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
kan dock inte inse varför den föreslagna lagen ska få begränsad giltighetstid,
Alla lagar bör ständigt vara föremål för omprövning och riksdagen har all
stifta, ändra och avskaffa lagar när den så finner lämpligl, Dessulom är delta
en fullmaktslag dvs, riksdagen ger regeringen fullmakt alt införa krav pä
näringstillstånd. Regeringen har ju därvid vid varje tidpunkt möjlighet att
välja om och i vilken omfattning lagen ska utnyttjas , BRÅ föreslår därför att
lagen ej skall tidsbegränsas samt understryker del angelägna i atl erfarenheten
av tillämpningen följs upp och all lagstiftningen utvärderas på lämpligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
vill erinra om att vissa andra individuellt verkande åtgärdsmöjUg-heter
föreslagits av en arbetsgrupp inom ramen för BRÅs översyn av lagstiftningen mol
den organiserade och ekonomiska brottsligheten, nämUgen i promemorian (BRÅ PM
1983:6) Uppbördsbrotl - åtgärder mol det likvida fusket. I promemorian föreslås
en utvidgad kriminalisering i skatlebroltslagen. Huvudsakligen avses
uppgiftsskyldighelen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör också noteras regeringens nyligen framlagda proposition
(1983/84: 167) om nya regler för uppbörd. Där föreslås en samordnad uppbörd av
källskall och arbetsgivaravgift att ske månadsvis. Redovisningsperioden är f,
n, tvä månader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
har tidigare (JuU 1980/81:21 s, 120) uttryckt uppfattningen att en viss
restriktivitet bör iakttas vad gäller etableringskonlroll i form av obligatorisk
auktorisation eller tillståndsgivning. Inte endasl brottsförebyggande
synpunkler är därvidlag av betydelse enligt BRÅs tidigare och nuvarande
ståndpunkt, BRÅ menade och menar alltjämt, atl nägon form av elableringskontroll
kan behövas i vissa branscher,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
finner att kommissionens förslag är väl ägnat atl ligga till grund för<br>
lagstiftning i frågan,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av Unge, Körlof, Schönmeyr och Sigvard Persson</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eko-broltskommissionens förslag ger enligt min uppfattning
anledning till en lång rad invändningar av både principiell och praktisk natur.
Åtskilliga av dessa invändningar kan i detla sammanhang lämnas åsido, då BRÅ:s
yttrande över förslaget bör begränsas att avse frågan huruvida förslaget kan
bedömas vara ägnat att tjäna sitt uppgivna syfle och vara förenligt med kraven
pä rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det i yttrandet (sid 2) inledningsvis gjorda påståendet
all krav på näringstillstånd "bör vara elt konstruktivt och
verkningsfullt sätt för att komma till rätta med och.stävja missförhållanden i
specifika branscher" är enligt min mening inte bara i sak felaktigt utan
också mycket dåligt underbyggt. Det står i uppenbar motsats till vad som
senare anföres rörande den sannolika effekten av atl man som villkor för
näringstillstånd uppställer krav pä vandelsprövning och viss utbildning.
Förslaget om ekonomiska garanlier anges däremol som ett effektivt instrument.
Därtill kan endasl konstateras att kravet på sådana garantier med säkerhet
kommer att vålla betydande problem för många små företag och för dem som vill
etablera företag. Det medför stora risker för att fortsatt drift skulle
omöjliggöras eller atl planer på nyföretagande skulle omintetgöras. Den
brottsförebyggande effekten torde däremot vara helt försumbar i det att
erhållen bankgaranli ju icke i sig innebär någol som helst hinder för personer
med brottsligt uppsåt att åsidosätta gällande skatte- och avgiftsregler, den
utgör allenast en i jämförelse med beräknad vinning vanligen ringa förlustrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionens förslag kan alltså inte bedömas vara ägnat
alt i någon nämnvärd omfattning tjäna ett brollsförebyggande syfte. Det skulle
däremot komma att uigöra en belastning för merparten av de företag inom
respektive branscher som är seriösa. Det skapar en omfattande byråkratisk
reglering som hämmar företagsamheten och skulle vara en skenlösning som avvänder
uppmärksamheten från de insatser som är erforderliga gentemot dem som ägnar
sig ål ekonomisk brottslighet. En utvidgning av institutet näringsförbud
gentemot dem som missbrukar näringsfriheten är från allmän
rättssäkerhetssynpunkt något som skulle kunna godtagas. Generella
inskränkningar i näringsfriheten mäste däremot avvisas när de hämtar sitt motiv
inte från verksamhetens arl utan från förekomsten i dess hägn av att några gör
sig skyldiga lill brott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Persson har därutöver anföri:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknad finner del mycket otillfredsställande att —
oberoende av varandra - behandla frågorna om näringsliUslånd och näringsförbud.
Som framgår av yttrandet, övervägs näringsförbudei fn av en särskild kommitté,
näringsförbudskommillén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här nämnda båda frågorna borde ha utretts av en och
samma kommission eller kommillé eller i varje fall blivit föremål för samtidig
remissbehandling. Del är helt olillfredsslällande alt nu behöva ytlra sig över
betänkandet om näringstillstånd eftersom näringsförbudskommitténs belänkande
- efter vad jag erfarit - är nära förestående,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Schönmeyr har därutöver anfört:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvenserna för anställda, borgenärer m,fl, kan befaras
bli så allvar<br>
liga atl frånvaron av en analys härav får anses vara en allvarlig brist i<br>
utredningen. Då det dessutom kan förmodas atl det på intet säll är lältlösla<br>
problem som här antyds kan jag inte instämma i att "Kommissionens</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag är väl ägnat alt ligga lill grund för lagsliftning
i frågan",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bo Svensson särskiU
yttrande:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
har nyligen publicerat en beräkning av skatteundandragande i Sverige (RSV
Rapport 1984:5). Beräkningen som bygger på nationalräkenskaperna ger följande
bUd av utvecklingen under senare år (här hänvisas lill elt diagram som inte
medtagits här).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
intryck bilden förmedlar är atl de totala oredovisade skattepliktiga
inkomsterna utgjort en ungefäriig konstant andel av BNP under 70-talel.
Möjligtvis antyder figuren t, o. m. en svagt sjunkande trend för den svarta
sektorns andel av BNP. Även mätt per capita och i fasta priser har den svarta
sekiorn varit ungefar konstant under 70-talel enligt dessa beräkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är emellertid inte sannolikt alt utvecklingen har varit lika för alla delar av
samhällsverksamheten. Snarare torde del förhålla sig på del viset atl den
offentliga sektorns tillväxt, utvecklingen mol stordrift och ökade samhälleliga
kontrollinsatser minskal möjligheterna till skatteundandragande för slora
grupper av löntagare samtidigt som skatteundandragandet ökat bland andra
grupper, kanske framför allt bland ägare till och anställda i mindre företag i
branscher med strukturproblem i form av bl. a. överetablering. För alt komma
till rätta med dessa branschspecifika problem kan näringstillstånd vara värt
alt pröva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
bör man emellertid vara medveten om all näringstillstånd i sig knappasl löser
några problem. Vad som utmärker mänga av de bransher som kan anses mogna för
näringstilstånd är att samhället redan i dag har en ingående elableringskontroll.
Som exempel kan anföras åkeribranschen. För tiUstånd till yrkesmässig trafik
kräver länsstyrelsen i Slockholm bl. a. alt sökanden dels kan förete en av
godkänd revisor upprättad ekonomisk plan för det kommande verksamhetsåret, dels
saknar restförda skatteskulder hos kronofogdemyndigheten. Det hindrar nu inte
all del finns åkeriförelag i Slockholm som driver sin verksamhei helt ulan
tillstånd. Införs näringsliUslånd i åkeribranschen utan atl kontrollinsatserna
i övrigi skärps riskerar man att dessa svarta förelag forlsäller sin svarta
verksamhet som hittills - att de bryter mol ytterligare en straffbestämmelse
torde inte genera dem. Det är således viktigt att ett syslem med
näringstillstånd inte begränsas lill en formell tillståndsprövning ulan alt
tillämpningen följs upp på fältet genom ökade kontrollinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Datainspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i avvägningen mellan olika alternativa lösningar även diskuterat en
utvidgad registrering i redan befintliga register, t. ex. länsstyrelsernas
handelsregisler, eftersom en registrering allmänt sett i sig möjliggör viss
lillsyn och kontroll över företagandet, men avvisat denna tanke bl. a. på grund
av atl registren är manuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är sannolikt att en utvidgning av registreringsskyldigheten i handels-registren
även för enskild näringsidkare och förbättrade uppdateringsrutiner i
handelsregislren samt viss tillsynsverksamhet skulle kunna ha ökad effekt när
det gäller möjligheten att få kontroll över företagare. 1 all synnerhet som
handelsregistren förmodligen inom snar framtid kommerati vara datoriserade.
Länsstyrelsen i Slockholms län har nyligen hos dalainspektionen ansökt om
tillslånd enligt datalagen (1973: 289) att få inrätta ett personregister enligt
datalagen efter att under några är fört handels- och föreningsregistret med
automatisk databehandling (ADB) i en konverte-ringsversion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
har också som tillsynsmyndighet enligt inkassolagen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(1974:182)
och kredilupplysningslagen (1973:1173) haft åtskUliga klago- Prop. 1985/86:
126 ärenden som rört idenlilelsförväxling som kan ske i de fall när en verksamhet
övergår från en enskild näringsidkare till en annan och ändring av firma ej
sker. En registrering av enskilda näringsidkare och deras firma bidrar
naturligtvis till undanröjande eller i vart fall minskning av delta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väl
fungerande handelsregister kombinerade med större effektivitet hos
kronofogdemyndigheterna kan leda till en väsentlig förbättring av indrivningsresullaten
belräffande näringsidkare. Större effektivitet skulle bl.a. uppnås genom atl
indrivningsuppdragen beträffande A-mål snabbare nådde kronofogdemyndigheten.
Idag kan del dröja upp till sex månader belräffande mervärdesskatleskulder och
två-tre månader belräffande förfallna arbetsgivaravgifter innan indrivningsuppdraget
når kronofogdemyndigheten. Datainspektionen har i sin tillsynsverksamhet även
erfarit alt de skönslaxerade beloppen inte sällan bygger på etl underlag som
inte speglar verkliga förhållanden. Inspektionen har meddelats alt ca 50% av
mervär-deskatleskulderna har uppkommit sedan de fastställts pä detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förbättring av redan existerande verksamheter och rutiner på säll som här
beskrivits borde kunna ge väl så god effekt som de åtgärder kommissionen
föreslagit under benämningen näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan konstaleras alt del i föreliggande förslag finns många olösta problem, att
andra lösningar för att komma tillrätta med ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande djupare borde ha diskuterats. Förslaget synes mera försöka
bota symtom än underliggande orsaker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Kommerskollegium (KK)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig förutsättning för all en näringsverksamhet skall kunna igångsättas
lorde ofta vara att densamma inte blir föremål för en omfattande
förhandsprövning från samhällets sida. Medvetenheten om förekomsten av en
omfattande tillstånds- och kontrollomgång minskar med all säkerhet benägenheten
atl starta nya verksamheter. På sikt leder delta naturligtvis till negativa
konsekvenser för den samhällsekonomiska utvecklingen i slort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har vall att samla de föreslagna åtgärderna under del neutrala begreppei
näringslillsländ. Kollegiet finner dock atl åtgärderna rent faktiskt har
karaktären av etableringskonlroll. Del är kollegiets uppfattning att
elableringskontroll bör övervägas endast sedan det kunnat visas dels att de
problem man vill angripa med en sådan ålgärd är omfattande, dels att
elableringskontroll är ett verksamt medel att komma till rätta med problemen.
Kollegiet anser, atl kommissionen inte på etl tiUfredsställande sätt gjort
sannolikt att så är fallet. Redan på denna grund finner kollegiet, alt
förslaget inte kan tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel skall kontrollen kunna omfatta inte blott personer som ämnar etablera
företag utan även redan etablerade företagare, I sistnämnda fall måsle
avsikten vara alt - om företagaren inte godkännes vid kontrollen — han skall
upphöra med verksamheten. Med tanke på att tillämpningen av kontrollen skall
överlåtas på etl 25-tal från varandra fristående myndigheter lorde inslagen av
godtycke och rättsosäkerhet från den enskildes utgångspunkt vara ofrånkomliga.
De rättsförluster och sociala och personliga problem som i här åsyftade fall
kan uppkomma för redan etablerade har inte belysts av kommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens förslag skall regeringen besluta vilka branscher<br>
som skall omfattas av kravel på näringstillstånd. Det förutsätts därvid, atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>endast ett fåtal branscher
åt gången skall beröras. Vissa branscher, som Prop. 1985/86: 126 anses
speciellt utsatta för ekonomisk brottslighet föreslås. Motiveringen till delta
urval synes inte övertygande och gränsdragningsproblemen berörs inte närmare.
Dessutom föreligger påtaglig risk för alt etableringskonlroll inom viss
bransch görs mer eller mindre permanent samtidigt som antalet kontrollerade
branscher utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anger vidare vUka åtgärder man anser vara lämpliga med avseende på de
föreslagna branscherna. Med hänsyn till vad som anförs i den allmänna
motiveringen kan befaras, alt samtliga de möjliga åtgärderna slentrianmässigt
kan komma att tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollegiet
anser, att ett krav pä näringstillstånd sådant kommissionen föreslår, inte är
ett godtagbart eller ens effektivt sätt atl bekämpa ekonomisk brottslighet.
Samhället har redan, inte minst genom taxerings- och uppbördsorganisationen
tillgång lill en betydande kontrollapparat som, förslagsvis förstärkt med de
resurser som skulle krävas för atl genomföra kommissionens förslag torde vara
ett betydligt effektivare instrument än det som kommissionen föreslår för
kontrollen av ifrågavarande branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:221.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.9 Riksförsäkringsverket (RFV): </span><span
style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
skapa regler som ä ena sidan sä långt möjligt skall förhindra kringgående av
skatte- och avgiftslagstiflningen, men som å andra sidan inte får bli så
långtgående att de lägger hinder i vägen för normal näringsverksam-hel innebär
en grannlaga avvägning. Det föreliggande förslaget tillvaratar i hög grad de
fiskala intressena och för delta finns i och för sig goda skäl. Det ligger
också i riksförsäkringsverkets inlresse alt skyldigheten att betala sociala
avgifter inte kringgås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ligger emellertid i liden all så långt möjligt undvika krångel och onödig
byråkrati i förvaltningen och i stället införa förenklingar. Riksförsäkringsverket
vUl därför starkt understryka vad kommissionen själv framhållit angående de
föreslagna kontrollåtgärdernas syfte och utgångspunkter (sid, 199-200) och
förutsättningarna för kontroll (sid, 209 och följande), nämligen bl, a, att
kontrollåtgärderna måste hanleras med sådan varsamhet att de inte kommer all
verka hämmande på det seriösa, önskvärda nyförelagandet. Del är därför enligt
verkets mening också synnerligen viktigt, atl förslaget, om det genomförs,
blir föremål för utvärdering när erfarenheter av delsamma vunnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar den omständigheten all de föreslagna formerna för tillslåndsplikt
medför kontrollåtgärder, som kan hämma nyetablering i de branscher där krav på
näringstillstånd införs, menar kommissionen alt sådana konsekvenser är
oundvikliga, om man samtidigt vill vidta effektiva åtgärder mol de
missförhållanden som man vill bekämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket,
som inte förfogar över expertis i dessa avseenden, ställer sig tveksam till om
en sammanvägning av de intressen som här bör beaktas kan leda lill förord för
den av kommissionen föreslagna ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av Granqvist, Håvik och Walander: Sista meningen i yttrandet skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Bankinspektionen:</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har uppenbarligen inte sett som sin uppgift att närmare ulreda omfattningen av
den ekonomiska brottsligheten, något som kunde anses motiverat även med
beaktande av direktiven. Kommissionen anger diffusa källor som atl problemen
uppmärksammats i motioner till riksdagen eller påtalats av anställda via
fackliga organisationer. Bankinspektionen saknar givelvis skäl all bestrida
att förhållandena är sådana som kommissionen påvisar men skulle ha värdesatt en
närmare undersökning av brottsligheten såsom grund för kommissionens förslag.
Särskill starkt blir detta önskemål mot bakgrund av kommissionens förslag i det
remitterade belänkandet där näringsfriheten väsentligt inskränks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
vill till en början ingå på frågan om de stora inskränkningar i näringsfriheten
som föreslås är tillräckligt motiverade. Sverige har som bekant av gammall en
mycket längt gående näringsfrihet. Denna har allmänt ansetts befodra
näringslivets utveckling. Liknande synes förhållandet vara i samtliga de
länder som kommissionen studerat med undantag av Norge. De inskränkningar i
näringsfriheten som finns i länder med principiell sådan frihet är såvitt kan
bedömas förestavade av hänsyn till allmän ordning och säkerhet, verksamhetens
betydelse för kreditlivet, särskilda konsumentintressen samt sociala eller
liknande skäl. I betänkandet föreslås en hell ny grund för inskränkningar i
näringsfriheten, nämligen den att man inom vissa branscher iakttagit eller
trott sig kunna iaktta en särskild benägenhet för undandragande av skaller och
andra allmänna avgifter eller för annan ekonomisk brottslighet. Inspektionen
mäste starkt ifrågasätta om sådana hänsyn kan uigöra bärande motiv för ell så
stort avsteg från förut tillämpade näringsrättsliga principer som nu är fråga
om. Vidare bör anmärkas att det rör sig om en omfattande, koslnadsfördyrande
och även för det allmänna dyrbar tillståndsprövning med tillhörande
konlrollapparat. Alt märka är alt ölägenheterna för nya eller redan etablerade
förelag inom en aktuell bransch i lika mån drabbar seriösa företagare som oseriösa.
Varje företagare inom en sådan bransch stämplas som mer eller mindre
otillförlitiig. Redan av dessa skäl måsle inspektionen konstalera all förslagel
i dess helhet möter allvarliga betänkligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att näringstiUstånd skall kunna erfordras för vissa branscher. Del är
naturligtvis en grannlaga uppgift alt avgöra vilka branscher som skall komma
ifråga. Kommissionen pekar på vissa områden. Detta görs utifrån olika mer
eller mindre redovisade undersökningar, vilka nästan alla har sökt visa i
vilken omfattning företagare betalat skatt i rätt lid. I övrigi synes
kommissionen ha litat till den allmänna uppfattningen att oseriöst förelagande
förekommer i t.ex. restaurangbranschen, bilbranschen m. m. Någon egen
ulredning om ekonomisk brottslighet i dessa branscher har kommissionen inte
gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
förordar en metod med näringstillstånd framför näringsförbud. Detla motiveras
med att selekliva åtgärder såsom näringsförbud innefallar domstolsprövning och
är tidsödande saml krångliga. Generella metoder förordas därför. Detta
förefaller i och för sig konsekvent och i överensslämmelse med kommissionens
tidigare uttalanden om en ny form av rällsäkerhet och omvänd bevisbörda.
Bankinspektionen kan dock inte mer än till en viss del acceptera kommissionens
synsätt. Vill man, som bankinspektionen menar alt man bör göra, skänka
tillbörligt beaktande åt rättsäkerheten i tradionell bemärkelse bör dock
presumtionen vara selekliva åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En samlad bedömning ger
enligt inspektionen vid handen att förslaget Prop. 1985/86: 126 har så
många allvarliga brister att det ej bör komma att läggas lill grund för
lagstiftning. Förslaget avstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 Riksskatteverket (RSV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
delar kommissionens uppfattning alt problemen med ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande är betydande, speciellt i vissa branscher. RSV är dock
inte övertygat om atl näringstillstånd är det bästa medlet atl komma till rätta
med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att lojaliteten med skattesystemet är särskilt låg i vissa
branscher, behöver inte nödvändigtvis innebära alt det är något fel på
branschen som sådan utan kan helt enkelt vara etl utslag av att oseriösa
personer dras dit. Om näringstillstånd kommer att krävas i de branscher som nu
är värst drabbade leder detta troligen till alt de aktuella personerna flyttar
sin verksamhet till andra branscher. RSV bedömer atl de föreslagna åtgärderna
inte är tillräckliga för all stoppa sådana oseriösa näringsidkare som nu finns
i de utpekade branscherna. Åtgärder måste också kunna riktas mol oseriösa
näringsidkare i andra branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
skulle leda till en stor administrativ apparat, som skulle omfatta ca
50000-60000 näringsidkare. Den näringsidkare som vet med sig att han inte kan
få någol näringstillstånd, kommer troligen inte alt bry sig om atl ge in nägon
ansökan, ulan försöka driva sin verksamhet ändå eller byta bransch. Den
byråkrati som kommer att bli följden synes innebära ett dåligt utnyttjande av
begränsade resurser. RSV kan dessutom förutse stora svårigheter i
initialskedet, efiersom det kommer att dröja lång lid innan alla ansökningar
hinner bli prövade. Det kanske borde övervägas att införa näringstillstånd i
etapper, så all endasl en bransch i taget förs in i syslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RSVs mening borde resurserna i stället användas för att utnyttja de instrument
som redan finns, l.ex. betalningssäkring, bevissäkring, säkerhet för
skattefordringar, näringsförbud, slällföreträdaransvar, återvinning i konkurs
m, m. Del vikliga är att berörda myndigheter har resurser att utnyttja de
möjligheter dagens bestämmelser ger. För detta krävs det välutbildad, kunnig
och erfaren personal, I delta sammanhang kan flykten av sådan personal från
statsförvaltningen till betydligt bättre betalda tjänster i del privata
näringslivet nämnas. Enligt RSVs mening är del viktigt att man bl.a, genom en
flexibel lönepolitik ges möjlighel all behålla duktigt folk på myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
kan vitsorda alt problemen är särskill framträdande i de fem branscher som
kommissionen har pekat ut. Det bör emellertid framhållas atl det kan förekomma
slora lokala eller regionala variationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
lill alt vissa branscher nu kan pekas ul kan tiU stor del bero på atl de har
varit utsatta för särskilda kontrollaklioner. All andra branscher inte
"stämplas" på molsvarande sätl kan bl.a. bero pä alt kunskaperna om
förhållandena i dessa är bristfälliga. Det är således inte säkert att
näringsidkarna i de utpekade branscherna är mer oseriösa än andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.12 Marknadsdomstolen (MD):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag riktar sig enligt betänkandet (s 2) mol "ekonomisk<br>
brottslighet och skatteundandragande" men även "annat oseriöst företa<br>
gande" (s 7). Enligt lagförslagets 1 § är syftet att "främja en sund
utveck<br>
ling av näringslivet" genom ålgärder mol "illojal konkurrens och
missbruk<br>
av näringsfriheten". Förslaget fångar aUlså även in företeelser som knap<br>
past kan betecknas som ekonomisk brottslighet. De föreslagna åtgärderna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
sålunda avsedda att motverka ett slort anlal skilda förfaranden som är Prop.
1985/86: 126 vagt beskrivna och har högst varierande grad av
samhällsskadlighet. Förfarandena behöver enligt marknadsdomstolens mening
närmare preciseras om man vill finna lämpliga och verkningsfulla motåtgärder.
Exempelvis lorde narkotikahantering med anknytning lill näringsverksamhet kräva
hell andra motåtgärder än bristande förmåga hos en näringsidkare alt betala
skall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den brottslighet som kräver ytterligare motåtgärder från samhället beskrivs
klarare än som skett i belänkandet, blir det naluriigl atl rikta åtgärderna
direkt mot denna brottslighet. Genom sådana åtgärder blir även konkurrensförhållandena
mer likvärdiga för de företagare som tvingats konkurrera med exempelvis
skattefuskande näringsidkare. Del syslem med näringstillstånd som komissionen
föreslår riktar sig endast indirekt mot brott och skatteundandragande. Det är
tveksamt om det får någon större effekt i delta avseende och det får verkningar
som går långt ulöver brottsbekämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
stöd för silt förslag åberopar kommissionen, åtminstone indirekt, att
lillsländssyslem av betydande omfattning finns i andra länder med marknadsekonomi,
däribland Norge, Västtyskland och Österrike, Av redovisningen i betänkandet
framgår dock inte vilken bakgrund eller vUka närmare syften dessa regler har.
Det är således inte möjligt att utläsa att reglerna hafl effekter i fråga om
ekonomisk eller annan brottslighet. Inte heller framgår vilka effekter de i
övrigi har hafl. De näringsrällsliga förhållandena i de berörda länderna
skiljer sig väsentligt frän de svenska och enligt marknadsdomstolens mening kan
någon slutsats till stöd för kommissionens förslag inte dras av utländska
erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
synes la för givet att det föreslagna tillståndssystemet leder lill
"sanering" av berörda branscher. All detta ingalunda är självklart
framgår redan därav att etl tillståndskrav redan finns i flera av de branscher
som i betänkandet betecknas som krisbranscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
marknadsdomstolens mening är del föreslagna syslemet inte ell effektivt
instrument mot den egentliga ekonomiska brottsligheten. Systemet skulle
sålunda knappast ha hindrat de fall av grövre ekonomisk brottslighet som under
senare år förekommit i praktiken och uppmärksammats offentligt. Det är inte
heller troligt att systemet kommer att leda till att skalleintäkterna för stat
och kommun ökas nämnvärt. I betänkandet saknas en analys av systemels
verkningar i dessa avseenden. Inte heller har närmare belysts verkningarna av
del hinder för seriösa och hederliga företagares etablering som förslaget
innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskill
olyckligt är atl detta kan drabba unga personer som saknar<br>
ekonomiska resurser men som skulle innebära ett dynamiskt inslag i nä<br>
ringslivets utveckling. I en bransch där det ställs krav pä säkerhet kan de<br>
resurssvaga inte verka på marknaden under samma villkor som de resurs<br>
slarka. Avsikten synes dessutom vara all berörda näringsUvsorganisatio-<br>
ner och fackliga organisationer skall kunna få elt betydande inflytande på<br>
tillståndsfrågorna. Detta innebär risker för att bransch- och gruppintressen<br>
får större tyngd än samhällets intresse av fri etablering och konkurrens.<br>
Överhuvudlaget skapas ell regleringsystem som erfarenhetsmässigt leder<br>
lill stelhet och risk för oönskade bieffekter, Ell tämligen drastiskt exempel<br>
på detta ges redan i betänkandet vid behandlingen av frågan huruvida<br>
tillståndsprövningen skall gälla även etablerade företagare. Del konstate<br>
ras (s 220) alt systemet kan leda lill att "de tvingas upphöra med sin<br>
verksamhet" och att "detta kan få konsekvenser inte bara för
företagaren<br>
själv utan även för t.ex. anslällda". Företag som sköts utan anmärkning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och som bidrar till
sysselsättningen skall sålunda kunna slås ul endast Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>därför att en konsekvent
tillämpning av det nya tillståndssystemel kräver</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en nackdel med förslagel om näringstillstånd är atl det förutsätter att en ny
byråkratisk tillstånds- och kontrollapparat byggs upp. Detta förefaller inte
rimligt om lagen, såsom föreslås, skall gälla bara fem år. Men även om det
anlas att systemet föriängs finns skäl till invändningar mot förslaget.
Kommissionen tänker sig att tillståndskrav skall införas i olika branscher
vartefter behov anses föreligga för att sedan slopas när branschen anses
"sanerad". Det förutsätts även att behov av omfördelning av
tillgängliga resurser kan påverka frågan om tillståndskrav. En sådan ryckighel
i förutsättningarna för näringsverksamhet är inte försvarlig. Överhuvudtaget
är frågan om företagandets villkor och värde för samhället och för den
ekonomiska utvecklingen knappast beaktad i betänkandet. I flera fall tycks
förslagen innebära att förelag skall ha dubbla tillsländ som i stort grundas på
samma typ av prövning. Detta mäste betecknas som orationellt och som onödig
byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
anser sålunda att ett nytt system med näringstillstånd inte bör införas.
Åtgärderna mot den ekonomiska brottsligheten bör i stället riktas direkl mol de
brottsliga förfarandena och innefatta skärpt kontroll av gällande regler, 1
delta sammanhang har reglerna om näringsförbud sin givna plats.
Marknadsdomstolen utgår från att dessa regler kan och bör effektiviseras.
Domstolen tillstyrker vidare kommissionens förslag om effektivare
skatteregislrering och fältkontroller. Om de resurser som skulle krävas för
näringstillständsprövningen i stället satsas på kontroll av detta slag och på
broltsövervakning lorde mycket vara vunnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
grundval för en skärpt kamp mot ekonomisk brottslighet torde krävas en effektiv
företagsregislrering. I betänkandet anförs (s. 327) att enbart registrering
inte leder särskilt långt och atl registreringen för atl fylla någon
kontrollfunktion måste vara kopplad till andra ålgärder, som ger möjlighet att
ställa krav på företagen. Marknadsdomstolen instämmer i detla men vill
framhålla att sådana krav redan nu ställs i stor omfattning i gällande regler.
Alt därutöver ställa ytteriigare krav på tillstånd för att få driva näring
torde, som framgår av det föregående, inte vara motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfaiiningsvis
avstyrker marknadsdomstolen den föreslagna lagstiftningen om näringslUlstånd
av huvudsakligen följande skäl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringstillstånd är sannolikt
ett ineffektivt medel mol ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ell system med näringstillstånd
är en principiellt betänklig inskränkning i näringsfriheten och försvårar i
praktiken etablering av seriösa och utvecklingsfrämjande företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna lagstiftningen
innebär ett omfattande byråkratiskt kontrollsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De samhällsekonomiska
kostnaderna för systemet är betydligt större än som anges i betänkandet. De
resurser som skulle krävas kan användas på ett mera direkt och effektivt sätl
för att motverka ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.13 Näringsfrihetsombudsmannen (NO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
relativa elableringsfrihel som kännetecknar den svenska marknaden,<br>
är en av de grundstenar som vårt ekonomiska system bygger på. Detta<br>
system har avgörande betydelse för den tillväxt, förnyelse och utveckling<br>
som är nödvändig i vårt välfärdssamhälle. Etl avgörande steg i denna<br>
utveckling togs 1864 då skråväsendet avskaffades i vårt land genom den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>s.k.
näringsfrihetsförordningen. Vikten av närings-/etableringsfrihet har Prop.
1985/86: 126 därefter gång pä gång fastslagits av olika utredningar, i
ställningstaganden i riksdagen osv. Nyetableringssakkunniga — namnet är
betecknande - vars betänkande låg till grund för konkurrenslagstiftningen av
1953, och konkurrensutredningen, som resulterade i den nya konkurrenslagen av
1982, är exempel pä grundliga överväganden i denna fråga. Även vad som anfördes
i anslutning lill näringsfrihetsförordningens avskaffande 1968 är av
grundläggande betydelse för befästandet av den svenska linjen. Speciella
branschulredningar har också avvisat tankarna på etableringskonlroll.
Kommissionen har redovisat dessa bakgrundsförhållanden och även redogjort för
de negativa effekler som erfarenhetsmässigt följer av ingrepp i näringsfriheten
(t. ex. s. 199 O- Trots denna insikt lägger man ett förslag om krav på
näringstillstånd som måsle anses gå stick i stäv med den vedertagna huvudlinjen
i svensk etablerings/näringsfrihetsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om kommissionen i och för sig har den vällovliga avsikten att hindra endast
misskötsammma företag är man medveten (s. 362) om att lagen kan komma all få en
hämmande inverkan, när det gäller viljan alt nyetablera sig som företagare i de
branscher där lagen tillämpas. Detta anser man dock oundvikligt om man vill
vidta effektiva åtgärder mot missförhållandena. NO delar uppfattningen all ell
genomförande av förslaget skulle vara etableringshämmande men anser inte att
åtgärderna är vare sig nödvändiga eller effektiva för sill syfle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med all etableringen hämmas minskar konkurrenstrycket och därmed uppkommer
också risker för högre priser och försämrad effeklivi-tetsutveckling. Härtill
kommer de direkt koslnadshöjande effekterna av kravet på ekonomisk garanti och
avgiften för näringstillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
elableringskontroll innefattande behovsprövning skulle visserligen, såsom
kommissionen utvecklat, vara allvarligare från dessa synpunkter. En risk med
det föreslagna systemet är emellertid att behovssynpunkter eller synpunkler på
storlek och slag av företag indirekt kommer all spela sin roll, genom atl
organisationer med intresse av minskad etablering får inflytande inom ramen för
vandelsprövningen. Atl synpunkler från konkurrenter inhämtas vid bedömning av
nyetableringstillslånd är inte acceptabelt från konkurrenssynpunkt. Det finns
också en risk för konflikt mellan del allmännas intresse av all olika
förelagslyper får etableras och t.ex. fackliga organs intresse alt främsl
skydda de anställda och främja förelag med anslällda framför l.ex.
enmansförelag. Denna intressekonflikt har NO sett exempel på inom bl.a. måleri-
och elinstallalionsbranscherna. Småförelagen i vårt land har stor betydelse för
utveckling och nytänkande i näringslivet och företag av olika storlekar och
typer behövs. Det lilla företaget är ju också ofta fröet till ett växande företag
som kan leda tiU sysselsättning för flera. Hindrande eller försvårande av
nyetablering av sådana förelag kan inte vara etl allmänt inlresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
en etableringskonlroll av den natur som kommissionen föreslår, alltså utan
formella möjligheter lill prövning av behovel av förelag på marknaden, är till
sin natur etl försvärande av nyetablering. Detta drabbar inte enbart oseriösa
förelag utan riskerar även att uteslänga elt stort anlal seriösa småförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommisisonen
trycker starkt på atl man / utlandet, t. ex. Västtyskland,<br>
Österrike, Norge, har mera långtgående etableringsregleringar omfattande<br>
stora delar av näringslivet. Man får intrycket alt kommissionen menar all<br>
Svergie i detta hänseende ligger efter i utvecklingen. I själva verket är det i<br>
dessa länder fråga om mycket gamla regleringar vilka ursprungligen delvis<br>
lorde ha sin grund i tänkande av samma art som låg bakom skråväsendet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och som sedermera även
byggts på med konsumentskyddsaspekter. Regle- Prop. 1985/86:126 ringarna har
däremot knappast byggts upp för att motverka skatte- och avgiftsundandragande
och inte heller har kommissionen redovisat någol om systemens effekter i dessa
hänseenden. Alt utifrån förhållandena i dessa länder argumentera för införande
av någon form av etableringskonlroll för atl komma åt sådant missbruk av
näringsfriheten är därför inte bärkraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
internationella trenden går inte aUs i riktning mol ökade restriktioner för
nyföretagande ulan tvärtom mot avreglering och underlättande av nyföretagande.
Det bör noteras all exempelvis Norge och Danmark under senare år lagil klara
steg i riktning mol liberalisering av gällande etable-ringsregler. Denna
utveckling synes kommissionen har förbisett. Prismyndigheterna i Norge har
dessutom fåll i uppdrag alt värdera och eventuellt lägga fram förslag med sikte
på all få ändringar i olika offentliga bestämmelser som verkar onödigt
konkurenshämmande. Det är fråga om bestämmelser med syfte atl reglera rällen
att utöva näring, t, ex. geom auklorisa-tionskrav, kompetenskrav m. m. (se t.
ex. Prislidende nr 5, 1984 s. 275 ff). Vidare har inom OECDs konkurrenskomillé
utarbetats en rapport rörande konkurrens inom reglerade sektorer, vilken
utmynnar i en rekommendation till medlemsländerna om bl.a. avvecklande av
onödiga regleringar. Det speciella uppdrag som NO tilldelals genom sin
instruktion, i anslutning lill uttalanden i propositionen om konkurrenslagen
(se betänkandet s. 202, prop. 1981/82:165 s. 231 ff) är ett uttryck för denna
strävan. Även i andra sammanhang har slalsmaklerna i Sverige tagit ställning
för minskad detaljreglering. Kommissionens förslag lill näringstillstånd är
ett stort steg tillbaka och ligger på direkl kollisionskurs mol nationeUa och
internationella strävanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
bedöma behovel av reglering efler frekvensen i skatteundandragande och
klagomålsaktiviteten hos olika intresseorganisationer kan inte vara
tillräckligt. Överhuvudtaget måsle del vara svårt atl bedöma när omfattningen
av skatteundandragandet i en bransch nått en sädan omfattning att konkurrensförhållandena
snedvrids i sådan grad alt en reglering av den föreslagna arten är motiverad.
Risken är alt lokala och kanske tilU"äl-liga förhållanden t.ex, i
storstäder tas lill intäkt för en allomfattande reglering istället för at
inrikta insatserna där de bäst behövs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
finner inte all kommissionen för någon av de föreslagna branscherna redvisal
sädana anmärkningsvärda nya utredningsresultat alt tidigare negativa
ställningstaganden lill elableringskontroll bör revideras. Om införande av en
reglering av marknadstillträdet i en speciell bransch sätts i fråga bör
beslutet tas av riksdagen efter vederböriig beredning av frågan från olika
aspekter. Det bör noteras att det i samband med riksdagens beslut om upphävande
av näringsfrihelsförordningen konstaterades alt det "följer ... av
konstitutionell praxis, att väsentliga ingrepp i näringsfriheten icke kan ske
genom författning som tillkommer utan riksdagens medverkan." (Prop.
1968:98). Upphävandet av näringsfrihetsförordningens regel om allmän
näringsfrihet ansågs inte innebära någon ändring vare sig vad gäller rätten att
idka näring eller ordningen för beslul om inskränkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
goda vilja att göra systemet konkurrensneutraU i förhål<br>
landet mellan etablerade och nya förelag kan knappast bli annal än ord, om<br>
man betänker atl ca 75 personer skall avdelas för att pröva 20000 förelag<br>
och än fler personer, vilket skulle krävas om man började med bara en av<br>
de tilltänkta branscherna, åkeribranschen. Kontrollorganisationen vid ett<br>
utbyggt system med tillsyn av ca 50000 företag och alla dess ledare verkar<br>
också otillräcklig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
genomförande av kommissionens förslag skulle vara elt belydelsfulll Prop.
1985/86: 126 försia steg i riktning från de relativt fria
etableringsförhållanden som Sverige har. Med tanke på de särintressen som f.
n. finns av längre gående restriktioner ligger det nära tillhands all befara
att det försia steget följs av flera, när man väl ändrat kurs, även om
kommissionen vill ge sill förslag en karaktär av tidsbegränsad försöksverksamhet.
Om effekterna inte visar sig tillräckliga kan slutsatsen hos några bli alt
strängare krav behövs i stäUet för alt lagen ska avskaffas och andra vägar
prövas. Kommissionen vill alltså se en utvärdering av lagens effekter innan den
förlängs och talar också om utvärdering branschvis när systemet prövats en tid.
Del finns dock möjlighel atl redan från befintliga syslem dra slutsatser om det
tilltänkta systemets effektivitet som borde vara tillräckliga för all avslå
från alt införa del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
grundläggande krav på alla samhälleliga åtgärder måsle vara att de verkligen
leder till de mål som åsyftas. Särskill stränga effektivitetskrav måste
uppställas när riskerna för negativa konsekvenser är framträdande. För alt en
så betydande förändring av etableringsfriheten som kommissionen föreslår ska
ifrågakomma, trots dess negativa effekter, måsle absolut förutsättas atl
åtgärden kan anlas vara ett effektivt medel atl nå det i och för sig angelägna
syflel atl bättre bekämpa ekonomisk brottslighet. Myckel talar emellertid för
alt så inte är fallet. Särskilt kan då pekas på två branscher som redan idag är
föremål för en elableringskontroll av väsentligen likartat slag som den
föreslagna, nämligen utskänkningsreslauranger och åkertföretag. Trots den
förhandskontroll av ekonomi, lämplighet och kompetens som redan idag lillämpas
i dessa branscher är de bland dem som kommissionen särskilt uipekaiför det
liUlänkta sysiemel på grund av frekvensen skatteundandragande. Kommissionens
tanke att en något annorlunda vandelsprövning och etl fixerat ekonomiskt
garantibelopp skuUe ha någon avgörande inverkan på seriosileten är inte
övertygande utan ger närmast intryck av bristande logik i slutledningen. Dessa
branscher är i själva verkel slående bevis på alt system av den typ kommisionen
föreslår inte är effektiva för silt syfle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en skuation där missförhållanden av format konstateras när det gäller<br>
ekonomisk brottslighet, i synnerhet skalle- och avgiftsundandragande,<br>
finns det, som redan antytts och som också kommissionen delvis är inne<br>
på, en mängd verksamma älgärder som har vidtagits relativt nyligen eller<br>
som beslutals eUer inom kort kommer alt övervägas. NO vill understryka<br>
all del från konkurrenssynpunkt är myckel angelägel atl skatte- och<br>
avgiftsundandragande och ekonomisk brottslighet i andra former motarbe<br>
tas mera effektivt, även om några belägg för alt sådan brottslighet ökat<br>
generelll inte framkommil. Tvärtom finns undersökningar som lyder på<br>
motsatsen (I. Hansson: Beräkning av skatteundandragandet i Sverige,<br>
RSV rapport 1984:5). Det är säkert också så alt vissa branscher av olika<br>
skäl som kommissionen redovisat är mer utsatta än andra, även om del är<br>
all gä för långt all kalla dem krisbranscher. Merparten av företagen be<br>
döms som seriösa även i dessa branscher. De varierande förutsättningarna<br>
- från bransch lill bransch, tid tiU tid och plats till plats - bör emellertid<br>
kunna motivera olika intensiva åtgärder, men åtgärder i försia hand av typ<br>
effektivisering av befintliga kontrollinstrument så alt risken för uppläckt<br>
ökar och påföljerna blir tillräckligt avskräckande. Heltäckande kontroller<br>
är inte nödvändiga härför. Huvudprincipen bör enligt NOs mening vara all<br>
ingripanden görs mot dem som överträder eller missbrukar gällande lagar<br>
och regler, inte alt förhandspröva alla företagare i bransch efter bransch.<br>
En sådan förhandsprövning kan inte ersätta kontroll enligt annan lagstift-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning ulan blir bara en
extra kontrollnivä som belastar alla ulan att effektivt Prop. 1985/86: 126
hindra de oseriösa. Krav pä elableringskontroll har upprepade gånger framförts
från olika intressegrupper men statsmakterna har - i konsu-mentkolleklivels och
rättssäkerhetens inlresse - hållit fasl vid huvudinriktningen
etableringsfrihet och möjlighet alt ingripa mot dem som missbrukar friheten,
l.ex. genom näringsförbud. En effektivisering av detta medel är ett steg med
samma huvudinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att nå en angelägen effektivisering av kampen mot ekonomisk brottslighet
har en rad åtgärder som ligger i linje med huvudprincipen börjat sältas i
verket eller föreslagits. Sådana åtgärder, bl.a. effektivare skatte- och
avgiftskontroll, uppbörd och indrivning saml utvidgade möjligheter att ingripa
mot missbruk av näringsfriheten genom att utfärda näringsförbud harmonierar
väl med det svenska systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund måsle NO bestämt la avstånd från kommissionens förslag såvitt
gäller näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.14 Statens pris- och kartellnämnd (SPK):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPKs
huvudsakliga uppgifter ligger inom områdena konkurrens- och prisfrågor. Dessa
frågor bör ha stor betydelse vid överväganden av om kommissionens förslag
skall genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrens
mellan förelag innebär atl producenter eller distributörer tävlar med varandra
om kunder och avsättning eller om arbetskraft, råvaror och andra
förnödenheter. Olika konkurrensmedel kan härvid användas. Etl viktigt
konkurrensmedel är priset. Konkurrens mellan företag ger upphov lill fördelar
för samhället bl. a. genom alt medföra en press nedåt på priserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
framhåller att konkurrrensförhällandena på marknaden kan allvarligt snedvridas
om somliga företag undandrar sig sina skyldigheler. De seriösa förelagen har
inte möjlighel att prismässigt konkurrera med de företag som t. ex. inte
betalar skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall enbart priset är avgörande för köparnas val finns det enligt SPKs
mening vissl fog för kommissionens uppfattning. Det saknas dock utredningar
som tillförlitligen visar atl seriösa förelag tvingas upphöra med sin
verksamhei på grund av att andra företag inom branschen kan bestämma sina priser
utan behov av kostnadstäckning för skatter och avgifter. Ej heller finns
lydliga tecken på atl seriösa förelag som en följd av någon smittorisk
frivilligt övergår till att bli oseriösa i angivna hänseenden eller ser sig
tvingade till atl bli del av konkurrensskäl. Med angivna reservationer är SPK
dock beredd dela uppfattningen att illojal priskonkurrens grundad på skatte-
och avgiftsundandragande kan ha negativa konsekvenser av sådan art och
omfattning att man bör vidla motåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen,
som utförligt diskuterar vilka motåtgärder som lämpligen bör sättas in,
avvisar tanken på atl uteslutande utnyllja nuvarande medel eller effektivare
sådana medel för alt motverka den ekonomiska brottsligheten och
skatteundandragandet. I stället förordas att dessa medel får komplettera de
ålgärder som belräffande vissa branscher skall kunna företas med stöd av en
föreslagen ny lag om näringstiUstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
utövandet av viss näringsverksamhet underkastas lillsiåndstvång<br>
innebär en begränsning av konkurrensen som bl.a. innefattar stora risker<br>
för hämmad effektivketsulvecklingoch högre prisnivå. Vid en sådan mark<br>
nadsreglering finns en uppenbar risk för att redan existerande företag får</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en skyddad ställning med
högre priser och vinster för de skyddade företa- Prop. 1985/86: 126 gen som
följd samtidigt som det seriösa, önskvärda nyförelagandet försvåras. Av hävd
har dock vissa inskränkningar gjorts i näringsfriheten när andra värden såsom
främsl hänsynen till den enskildes liv, hälsa säkerhet bedömts som mer
angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om näringstillstånd läggs fram i det mycket angelägna syftet atl söka motverka
ekonomisk brottslighet inom vissa s. k. kritiska branscher. Som SPK ser del
innebär dock försalgel ett avsteg från den s.k. konkurrenslinje som i värt land
utgjort en ledstjärna för näringspolitiken sedan 1953 och 1956 års lagsliftning
på pris- och konkurrensområdet. Samtidigt går förslagel stick i stäv mot
strävandena till mindre byråkrati inom både den offenlliga och enskilda
sektorn. Den allvarligaste invändningen mol förslagel är dock alt det läggs
fram ulan att kommissionen tillräckligt noga analyserat och bedömt om förslaget
verkligen kan få den positiva brottsbekämpande effekt som man eftersträvar.
Härvid bör särskilt observeras alt redan gällande lagstiftning belräffande
några branscher ger utrymme för en tillståndsprövning av det slag som
kommissionen föreslår. Man har uppenbarligen med denna, nuvarande
tillståndsprövning inte uppnått önskvärt resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ramlagen ger regeringen bemyndigande att införa krav på
näringstillstånd i vissa branscher eller delar av branscher. Det kommer också
all bli regeringens sak alt avgöra vilket eller vilka krav - vandelsprövning,
förelagarutbildning eller ekonomiska garantier - som skall gälla i en viss
bransch. Av sakens natur torde följa atl det kan vara förenat med inte
obetydliga svårigheter alt bestämma dels vilka branscher som från tid lill
annan skall omfattas av kontrollen, dels vilka krav som därvid skall uppställas
som villkor för lillslånd. Endast ell litet antal branscher - fem till sex -
skall enligt förslaget kunna omfattas av kontrollen. Svårigheterna att på
objektiva grunder välja ut dessa branscher lorde vara avsevärda. Det är sålunda
i hög grad oklart efler vilka generella kriterier del är möjligt att på förhand
identifiera vissa branscher med etl förhållandevis omfattande skatte- och
avgiftsundandragande. Lämpligheten i atl på detla sätt utpeka samtliga
företagare i en viss bransch som potentiella brottslingar kan också
ifrågsättas. Vidare synes det rimligt att anta att den ekonomiska brottslighet
som faktiskt förekommer snarare är knuten till personen än lill näringsgrenen.
En oseriös företagare som finner alt den bransch där han är verksam blir
föremål för särskilda brottsbekämpande åtgärder torde sålunda finna del
naturligt alt byta verksamhetsfält ulan atl för den skull bli mer benägen att
fullgöra sina skyldigheter mot samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att en näringsrättslig tillständsreglering av det slag som föreslås
verkar konkurrenshämmande främsl genom försvårad nyetablering och med högre
priser som sannolika följder, avstyrker SPK förslaget till lag om
näringstillstånd. Bidragande till SPKs avstyrkande är också den omständigheten
atl förslaget, om det genomförs, sannolikt inte får åsyftad effekt. SPK
förordar i stället selektiva älgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de ålgärder som härvid kan komma i fråga synes meddelande av näringsförbud vara
en lämplig åtgärd. Näringsförbudet har den väsentliga fördelen atl det som en
selektiv åtgärd enast träffar dem som visat sin olämplighel som näringsidkare.
Förbudet är vidare generellt och inte som etl vägrat näringstillstånd begränsat
enbart lill en bransch. Man får, som lidigare framhållits, inte underskatta
risken för all många oseriösa företagare som "stoppats" i en viss
bransch söker sig lill en annan bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.15 Konsumentverket
(KOV):</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
jämförelse med de mera traditionella sätten atl komma till rätta med ekonomisk
brottslighet - t.ex. åtal och skallekontroll - måste förebyggande åtgärder
antas kunna få en avsevärl större sanerande effekt. Genom krav på
näringstillstånd bör man rent allmänt kunna bättre förhindra alt olämpliga
pesoner överhuvudtaget driver verksamhet i branscher där det är notoriskt att
laglydnaden är dålig och skatlemoralen låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan på goda grunder antas alt företagare som kontinuerligt bedriver ekonomisk
brottslighet eller undandrar sig skatter och avgifter också i slor utsträckning
är obenägna atl följa de spelregler som gäller för förhållandel lill konsumenter.
Det ligger t.ex, i farans riktning all sädana företagare inte inrättar sig
efter de civilrätlsliga reglerna för konsumentköp och konsumenttjänster, att
de inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslul och atl de åsidosätter
marknadsrältens krav på vederhäftighet i marknadsföring, skäliga avtalsvillkor
och rimligt säkra produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
verksamma ålgärder sätts in som förhindrar all oseriösa företagare driver
näring kan därför indirekt väntas leda till en förbättring av konsumenternas
ställning i de avseenden som nu har angivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan är det ofrånkomligt att varje system som ger det allmänna
kontrollen över etablering i näringsverksamhet inger principiella betänkligheter.
Kontrollen kan leda lill all en sund konkurrens hämmas. Därmed minskar effektiviteten
i en bransch med följd att nödvändiga rationaliseringsåtgärder ej vidtas.
Detta är i sä fall något som går stick i stäv mot mera långsikliga
konsumentintressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei
har tidigare i olika sammanhang diskuterat olika medel - t.ex. auktorisation
och näringsförbud - för att minska problemen för konsumenterna med oseriösa
näringsidkare i olika branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
anser liksom tidigare att man bör vara restriktiv med åtgärder av typ
auktorisationstvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu föreslagna tillslåndsprövningen är främst inriktad på att hålla sådana
företagare, som grovt bryter mol gällande lagar, borta från vissa kritiska
näringar. Det är svårt att se hur en sådan sanering skulle kunna inverka
negativt på konkurrensen. Tvärtom är ett sådant system enligt verkets
uppfattning ägnat atl ge ett friare spelrum åt en sund konkurrens genom alt
uppenbart oseriösa näringsidkare inte tillåts delta. Del framlagda förslaget
bör bedömas mol denna bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt Konsumentverket tveksamt om det är meningsfullt att nu bygga upp ett
system som enbart förhindrar att sådana personer, som lagförts för brott med
anknytning lill näringsverksamhet och som inte undergått viss basutbildning i
företagsskötsel m. m., är verksamma i vissa branscher. Skulle ett system med
näringstillstånd ändå prövas, bör det övervägas att minska antalet
"försöksbranscher" lill en eller elt par för atl inte arbetsuppgiften
skall bli så stor i förhållande till resurserna hos prövningsmyndigheten att
systemet blir ineffektivt redan av det skälet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.16 Statens industriverk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
delar utredningens uppfattning att den ekonomiska brotts<br>
ligheten i näringslivet måste motarbet-as på ett kraftfullt sätl. I marknads<br>
ekonomin är det väsentligt att företagen kan konkurrera på lika villkor. Del<br>
är därför allvarligt om konkurrensvillkoren snedvrids så att seriösa förelag<br>
får svårt alt hävda sig gentemot sädana företag som t. ex. inte betalar skall,<br>
avgifter m.m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>3q</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är emellertid också
angeläget att inte onödigtvis försvåra för med- Prop. 1985/86: 126 borgarna att
etablera nya företag. Kommissionen har inte redovisat någon bedömning av
effekterna av sina förslag i detta avseende. SIND bedömer alt åtminstone kravel
på förelagarutbildning och kravel på bankgaranli kan ha en hämmande inverkan på
nyförelagandet. Ansträngningar som gjorts och görs alt med industripolitiska
åtgärder rent aUmänt åstadkomma elt gynnsammare förelagsklimat kan motverkas av
de föreslagna kraven,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
finner inte skäl att tillstyrka kommissionens förslag vad gäller verkets område
industri och därtill anknutna verksamheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vilken mån missförhållanden i andra branscher utanför verkets målområde är så
allvariiga och svåra atl komma tillrätta med genom gängse åtgärder är svårt alt
bedöma. Det bör dock allvarligt understrykas att ölägenheterna bör vara
betydande för atl motivera avsteg från nyetable-ringsfrihelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
anser del generellt vara mer lämpligt alt i stället utveckla samhällets
nuvarande instrument för att motarbeta den ekonomiska brottsligheten.
Myndigheterna bör se lill alt den lagstiftning som finns i ökad utsträckning
efterlevs. Den ekonomiska expertisen bör förslärkas hos skattemyndigheterna och
polismyndigheterna. Uppföljningen av laglydnaden bör göras mer effektiv, genom
l.ex. ökade fältkonlroUer. Samarbetet mellan olika myndigheter kan sannolikt
ocksä förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en utredning som utförts på regeringens uppdrag (SIND 1983:9, Administrativa
hinder för industriell utbyggnad) har verkel föreslagit förändringar i denna
riktning vad gäller förfarandet vid B-skatteregistreringen. SIND föreslår där
en omfördelning av lokala skallemyndigheters resurser från förprövning till
uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.17 Patent- och registreringsverket (PRV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vidsträckta etableringsfriheten i Sverige har sin grund i en målmedveten
politik under praktiskt laget hela delta sekel. Denna politik styrs i sin tur
av övertygelsen atl beskärningar i näringsfriheten för med sig skadliga
verkningar samtidigt som tänkbara positiva effekter ofta visar sig illusoriska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
hänvisar i argumenteringen för sitt förslag till utländsk rätt, där
näringsfriheten är beskuren på ett hell annat sätt än i vårt land. Det är
visserligen riktigt att regleringarna utomlands inom många branscher är
restriktiva. Men det skall också påpekas att dessa regleringar generellt sett
är uttryck för en skråanda som vi i vårt land för länge sedan befriat oss från.
Det görs inte heller gällande atl näringshindren utomlands lett lill elt
sundare näringsliv med mindre ekonomisk brottslighet än hos oss. De
informationer om förhållandena i våra grannländer och på kontinenten som när
oss via tidningspressen tyder inte pä några nämnvärda avvikelser mellan vårt
land och övriga länder i detla avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
patenlverkets mening blir den sanerade effekten av etl syslem med
näringstillstånd mycket begränsad. Erfarenheterna i vårt eget land från
branscher med tillslåndsreglering, t.ex. skrolhandeln, laxirörelse m. m., talar
etl tydligt språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
negativa effekterna är emellertid avsevärda. Varje reglering av detla<br>
slag blir dyrbar och krånglig i tillämpningen. En kostnadskrävande byrå<br>
krati byggs upp och risken för att regleringar, vilka begränsas i ett inled<br>
ningsskede, sedermera utsträcks atl gälla alltfler områden är uppenbar.<br>
Del kommer alltid alt finnas starka fackliga och kommersiella intressen<br>
som verkar till förmån för ell utökat skydd mot konkurrens under täck<br>
mantel av att vilja "sanera" ett näringsfång.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de aUvariigaste negativa effekterna av ett system med näringstill- Prop.
1985/86: 126 stånd hör att etableringshinder alltid konserverar en bransch,
försvårar enskilda initiativ till förelagande och hämmar utvecklingen. TUl
detta kommer en renl mänsklig aspekt, Efiersom vi i Sverige varit
förhållandevis förskonade från näringsregleringar av den föreslagna arten
bortser vi lätt frän de personliga tragedier som utspelar sig i skuggan av en
lagstiftning, med stöd av vilken tjänstemän har atl ta ställning till de
sökandes "laglydnad", "benägenhet" alt fullgöra
samhälleUga skyldigheter, utbUdning och ekonomiska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
saneringseffekter som lill äventyrs kan uppnås genom den föreslagna
lagstiftningen står inte i rimlig proportion till de negativa samhällskonsekvenser
som erfarenhetsmässigt följer av elt syslem med näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
patentverkets mening bör de resurser som samhället förfogar över utnyttjas för
att effektivisera de medel som redan finns för att motverka ekonomisk
brottslighet. Effektivare skattekontroll och skatteindrivning är angelägna
reformer. Patentverket vill också peka på möjligheten att ådöma misskötsamma
näringsidkare näringsförbud och lagen om avdrag- och uppgiftsskyldighet
belräffande vissa uppdragsersättningar (1982:1006). Det finns också anledning
atl beakta det pågående reformarbetet för att molverka ekonomisk brottslighet.
Den statliga upphandlingsförordningen har ändrats i syfle alt öka samarbetet
mellan skattemyndigheterna och de upphandlande myndigheterna och förhindra alt
företag som inte erlägger och redovisar skatter och avgifter anlitas som leverantörer
lill slalen. En särskild kommitté näringsförbudskommittén, utreder frågan om
ett utvidgat näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
målmedveten satsning på de instrument som sålunda samhället redan har tUl sitt
förfogande bör ge betydligt bättre resultat än den administrativa apparat för
etableringskonlroll som förslaget omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av del nu anförda avstyrker palenlverket att kommissionens förslag om
näringstillstånd lägges till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kommissionens förslag framgår inte huruvida palenlverket vid ansökan om
registrering av styrelseledamöter m. fl, skall kontrollera om personen i fråga
omfattas av kravel på näringstillstånd. Om sä skulle vara fallet blir följden
atl för de ca 50000 styrelseledamöter som ny registreras varje år måste finnas
etl näringslillsländ eller etl konstaterande att bolagets verksamhet inte
omfattas av kravel på näringstillstånd. En praktisk kontroll enligt dessa
premisser kommer att medföra en omfattande byråkrati som drabbar många
näringsidkare som i övrigi inte berörs av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.18 Statskontoret (Stkt):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar bedömningen att särskilda åtgärder kan vara motiverade inom de branscher
kommissionen angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenhetsmässigt
leder etl system med tillståndsprövning av individuella ärenden nästan alltid
till krångel, byråkrati och höga koslnader och till ett ständigt ökat
resursbehov hos tillständsmyndigheten, inte minst för kontroll och tillsyn.
Särskilda register måsle byggas upp och underhällas. Liknande effekter får
också ett syslem med uppbörd av individuella avgifter. Ulöver länsslyrelsen
blir i det nu aktuella fallel ocksä elt antal andra myndigheter involverade i
systemet, t.ex. polis- och kronofogdemyndigheter, vilket kräver särskilda
resurser hos dem. Har systemet väl införts talar erfarenheterna från liknande
områden för alt det kommer att bli mycket svårt att avskaffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan inte heller bortse från att det slora flertalet av de näringsidkare,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>i-,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som kommer atl omfattas av
tillslåndsplikt m.m., lojall följer gällande Prop. 1985/86:126 regler. Det är
inte särskilt tilltalande att dessa skall underkastas ett nytt regelsystem -
med klara drag av retroaktiv lagstiftning - därför alt några inte sköter sina
åligganden. Det är inte heller tilltalande alt i tider, då en allmän strävan är
förenklingar och avreglering, överväga bestämmelser som går i rakt motsatt
riktning. DärtiU kommer att de näringsidkare, som sätter i system att vara
illojala, knappast kommer att vara särskilt benägna alt ansöka om tillstånd och
att hittillsvarande erfarenheter av vandelsprövning och krav på utbildning
inom restaurang- och Iransportbran-'scherna inte är särskill positiva när del
gäller att begränsa skatteundandragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det anförda är vi närmast benägna atl avstyrka förslaget om
tillstånd. I första hand bör enligt vår mening andra vägar prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ifrågasätter om man inte kan nå effekter, liknande dem kommissionen
eftersträvat, genom andra ålgärder än etl tillslåndssystem. Redan gällande
skattelagstiftning ger, som kommissionen berört (sida 194-196), ell stort antal
olika möjligheter till kontroll av näringsidkare och lill sanktioner mot dem
som inte följer reglerna. Vi tror att det i mycket är resurser och
prioriteringar som avgör hur användbara möjligheterna är. Vi vill därför
förorda all man överväger ell effektivare utnyttjande av dessa möjligheter,
inklusive näringsförbudsinstilulet, som etl alternativ lill kommissionens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
sådant alternativ skulle kunna innebära att slalsmaklerna uttalat prioriterar
kontrollen av de branscher, som enligt kommissionen är kritiska och ger
länsslyrelserna och de lokala skattemyndigheterna särskilda resurser för aktiva
kontroller över hela landet under t. ex. elt par år. Syftet bör, som
kommissionen varit inne på (avsnitt 15.2 och 17.2), vara atl åstadkomma en
effektivare skatteregislrering av s. k. svarta förelag, bl.a. genom
fältkontroller och att särskilt bevaka att företagen fullgör sina skatte- och
avgiftsskyldigheter. Även revisionsinsatser bör bli aktuella. Man bör överväga
atl genomföra dessa ålgärder i kontakt med berörda branschorganisationer vilka,
som kommissionen påpekat, har ell starkt inlresse av alt illojal
förelagsverksamhet hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör erfarenhetsmässigt kunna utgå från att kostnaderna för dessa skisserade
särskilda ålgärder mer än väl kommer atl motsvaras av ökade skatte- och
avgiftsintäkter till staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.19 Riksrevisionsverket (RRV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
vill inledningsvis betona del angelägna i atl åtgärder vidtas mol den
ekonomiska brottsligheten. Verket uppfattar kommissionens förslag om
näringstillstånd som riktat framför aUt mol skatte- och avgiftsundandragande.
Förslaget är emellertid inte begränsat till brottsligt undandragande utan
gäller även åtgärder för all på olika sätl effektivisera skatte- och
avgiftsuttaget. RRV saknar en analys av sambandet mellan kommissionens
föreslagna näringstillstånd och konsekvenser på den ekonomiska brottsligheten.
Såvitt RRV kan bedöma är detta samband oklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag lill näringstillstånd medför ingrepp i näringsfriheten. Effekterna på
marknadsekonomin av elt sådant förslag kan la sig många uttryck. Kommissionen
har inte analyserat sådana effekter av de föreslagna ingreppen, vilket RRV
uppfattar som en avgörande brist i kommissionens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
förordar atl nuvarande möjligheter till näringsförbud<br>
utvidgas. Kommissionen presenterar inte någol utarbetat förslag i frågan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>efiersom
en särskild kommitté, näringsförbudskommillén, avser atl lämna Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
i frågan senare. Några av de problem kommissionen nämner torde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
lösas med ett utvidgat näringsförbud. RRV kan inte nu la ställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
vad kommissionen förordat, eftersom etl utarbetat förslag saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om näringstillstånd och näringsförbud måsle emellertid enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRVs
mening bedömas i ett sammanhang. Också av detta skäl finner RRV</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
inte möjligt att nu tillstyrka kommissionens förslag till näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRVs
erfarenheter från granskningen av laslbilslrafiken talar mot alt
etableringskontroll/tillslåndsplikt är elt verksamt medel mot grov Ulegal
verksamhei. Tillståndsplikt synes således inte innebära någon garanti för alt
de företagare som bedriver eller befaras bedriva den allvarligaste illojala
konkurrensen uteslängs från näringen. Beträffande möjligheterna atl driva in
restförda skatter och avgifter påvisades etableringskontrollen ha en viss
effekt. Enligt RRVs uppfattning utgör dock inte detta tillräckliga skäl för atl
bibehålla eller införa etableringskonlroll. Problemen med indrivningen bör
lösas genom åtgärder inom det skalteadministrativa området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om elableringskontroll/näringstillstånd förutsätter att man kan finna objektiva
och hanlerbara kriterier för att välja ut de branscher som skall omfattas av
kontroll. Enligt RRVs mening har kommissionen inte behandlat denna fråga
tillfredsslällande. Statistik över restförda skatter och avgifter, genomförda
revisioner i oUka branscher m. m. är enligt RRVs mening inte tillräckligt
underlag för urval av bransch. Kommissionen använder utan närmare kommentar
uttalanden av branschföreningar m. m. som stöd för bedömningar av skatte- och
avgiftsundandragandet och konlrollbehovel i olika branscher. Det kan inte
uteslutas alt sådana uttalanden influeras av konkurrenssituationen i branschen,
dvs. att organisationerna uttrycker de etablerade företagens vilja att undvika
konkurrens från nya förelag. Kommissionen ger även exempel på mer precisa
avgränsningar av branscher som kan omfattas av näringstillstånd. Kafé
verksamhet, kursgårdar och pensionat i ideella föreningars regi föreslås blir
undantagna från etl förslag om näringstillstånd för restaurangbranschen.
Kommissionen redovisar emellertid inget underlag för varför dessa verksamheter
bör undantas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
exempel som angivits visar all kommissionens förslag kan leda till godtyckliga
urval och avgränsningar av de branscher som skall utsättas för särskilda krav
och kontroll genom tillståndsprövningen. Det är enligt RRVs mening svårt att
finna objektiva och hanterbara kriterier för urval av bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inte heller närmare granskat i vilken utsträckning begreppet bransch
verkligen är nära kopplat till ekonomisk brottslighet respektive skalte-och
avgiftsundandragande. RRV efterlyser etl underiag som visar på
branschtillhörighet som etl avgörande kännetecken för ekonomisk brottslighet
respektive skalle- och avgiftsundandragande jämfört med andra kännetecken,
t.ex, företagsform, storlek, närhet till storstad, hur länge förelaget verkat
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
antal åtgärder har vidtagits för atl skärpa kontrollen av skatter och<br>
avgifter. Ell omfattande förändrings- och effekliviseringsarbete pågår hos<br>
myndigheterna. Enligt RRVs mening bör effektivare användning av existe<br>
rande resurser och medel inom skatte- och avgiftsområdet priorkeras<br>
framför förslag som i strid med statsmakternas uttalade ambitioner medför<br>
ytterligare reglering och nya arbetsuppgifter såsom är fallet med förslaget<br>
om näringstillstånd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.20 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommissionen anser länsstyrelsen det vara av synnerlig vikt alt
kampen mol den ekonomiska brottsligheten intensifieras. Härvid är det
självklart all kampen bedrivs på bred front med utnyttjande av olika metoder.
Samtidigt som således effektiva medel sätts in mot den ekonomiska
brottsligheten är det emellertid av utomordentlig betydelse atl inte sådana
vägar väljs att andra myckel väsentliga samhällsvärden får vika för i och för
sig angelägna mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sedan länge gällande medborgerlig fri- och rättighet är näringsfriheten. Denna
utgör förutsättning för den svenska ekonomin, vilken karakteriseras av etl
fritt marknadstillträde och en effektiv konkurrens. Som kommissionen pekat på
finns elt flertal exempel på all ingrepp i näringsfriheten skett. Motiven för
dessa kan vara så självklara som att läkare eller tandläkare måsle ha viss
utbildning för att få utöva sina yrken, men även andra inskränkningar till
skydd för konsument- och samhällsintressen förekommer. En absolut
näringsfrihet är således vare sig eftersträvansvärd eller ens möjlig. Stor
försiktighet bör emellertid iakttas vid införandet av nya begränsningar i
näringsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att det skall krävas särskill näringstillstånd för att någon skall få
bedriva näringsverksamhet inom fem utpekade s.k. kritiska branscher.
Tillslåndsplikten föreslås inte bara gälla vid nyetablering utan även förden
etablerade näringsverksamheten. Genom alt sätta in generella ålgärder inom hela
branscher stör man även de seriösa företagen i deras verksamhet med en samtidig
risk för en påtaglig byråkratisering. Dessa effekter strider mot andra
strävanden i samhället med vilka man vill förenkla administrativa rutiner och
stimulera företagsamhet och nyföretagande. Genom en sådan stimulans "att
starta eget" skapas bl.a. fler sysselsättningstillfällen. Från statsmakternas
sida har dessutom eftersträvats atl begränsa den offentiiga förvaltningen.
Även här leder således kommissionens förslag i motsatt riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan anförts föreslår kommissionen alt tillslåndsplikten skall omfatta säväl
"nya" företagare inom de aktuella branscherna som etablerade
företagare. Dessutom förulsälls atl tillslåndsmyndigheten skall utöva lillsyn
och kontroll. I Slockholms län, som är del i befolkningshänseende utan
jämförelse största länet i landet, torde antalet tillständspliktiga rörelser
överstiga 10000. Nyetableringarna i länet är många vilket inte minsl
illustreras av den stora ärendetillströmningen med ty åtföljande långa
handläggningslider vid länsstyrelsens handelsregister. De av kommissionen
utpekade branscherna kännetecknas i hög grad av täta ägarbyten. Med fog lorde
vidare kunna hävdas, atl den ekonomiska brottsligheten är mest utbredd i
storstadsområden - särskilt Slockholm - och att de kraftfullaste insatserna
bör göras där. Detta sammantaget innebär alt den nya tillsländshanteringen
kommer alt bli en synnerligen betungande arbetsbörda för länsslyrelsen. Risken
är uppenbar alt tillräckliga resurser inte kommer att kunna ställas till
förfogande, varav följer att intentionerna med lagsliflningen inte kan
fullföljas. Särskilt kommer delta alt drabba tillsynssidan. Det kan här
erinras om att länsstyrelsen redan nu har författningsenliga
tillsynsskyldigheter på elt flertal områden. På grund av minskade resurser har
länsstyrelsen tvingats inskränka på sin tillsyn för att befintliga resurser
skall kunna koncentreras på den tillståndsgivning m. m. som den rätlssökande
allmänheten efterfrågar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tror därför inte att kommissionens förslag kommer att kunna få någon nämnvärd
effekt mot den ekonomiska brottsligheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen avstyrker
det av kommissionen framlagda förslagel om Prop, 1985/86: 126
näringstillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för de av kommissionen föreslagna generella åtgärderna riktade mot hela
branscher förordar länsstyrelsen selektiva åtgärder mot oseriösa företagare.
Dessa kan ha dokumenterat sin misskötsamhel genom alt missbruka
konkursinstitutet, begå broll eller underiåta att betala skatter och avgifter.
Sådana företagare bör åläggas näringsförbud. Förslag i denna riktning kan
väntas av näringsförbudskommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av tjänstgörande suppleanten Strömdahl (vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommissionen anser länsslyrelsen del vara av synnerlig vikt att
kampen mot den ekonomiska brottsligheten intensifieras. Härvid är det
självklart att kampen bedrivs på bred front med utnyttjande av olika metoder.
Samtidigt som således effektiva medel sätts in mot den ekonomiska
brottsligheten är del emellertid av utomordentiig betydelse att inte sådana
vägar väljs alt andra mycket väsentliga samhällsvärden får vika för i och för
sig angelägna mål. Sådana hänsyn synes dock kommissionen lagil i tillräcklig
utsträckning, varför länsstyrelsen tUlstyrker del av kommissionen framlagda
förslagel om näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.21 Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till kommissionens förslag till lag om näringstillstånd utgörs av
skadeverkningar av dels ekonomisk brottslighet och dels åsidosättande av
förpliktelser mot staten. Länsstyrelsens erfarenhet av sådana företeelsers
omfattning och effekler härrör främsl från skatteavdelningens verksamhet.
Dessa skatteadministrationens erfarenheter utvisar all missförhållanden
föreligger och att det behövs lagstiftning eller andra ålgärder för alt komma
tUl rätta med problemen. Länsslyrelsen, som i sin verksamhei söker stimulera sysselsättningen
i länel, ser ogärna att alllför slora ingrepp görs i näringsfriheten. Mot
bakgrund av skatteavdelningens ovannämnda erfarenheter vill länsstyrelsen
emellertid inte motsätta sig det ingrepp i näringsfriheten som det innebär all
kräva tillslånd för atl få driva rörelse. Även vid tillämpningen av lagen om
handel med drycker har länsslyrelsen erfarit atl oseriös verksamhet förekommer,
vilket i vissa fall snedvrider konkurrensförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet föreslås all krav på näringstillstånd skall kunna införas även i de
fall då etl ganska litet antal myckel dominerande företag missbrukar
näringsfriheten. Länsslyrelsen anser att branschen i sådana situationer bör
kunna saneras på andra sätt än atl inskränka näringsfriheten för hela
branschen. Ett eventuellt utvidgat näringsförbud lorde därvid vara elt
användbart instrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Valet
av beteckning för det föreslagna tillståndet är olyckligt. Redan i dag är
näringstillstånd en i lag definierad och vedertagen beteckning för tillstånd
för utländska medborgare att idka näring här i landet. Det finns risk för alt
missförstånd kan uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av (m, fp, c)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
följa lagar och förordningar tillhör de självklara skyldigheterna för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svenska
medborgare, sålunda även för företagare och näringsidkare.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om näringstillstånd enligt Eko-kommissionens betänkande in- Prop. 1985/86:
126 nebär ett allvarligt intrång i näringsfriheten. Nu nämns enstaka branscher:
restaurang-, transport-, bil-, bygg- och städbranscherna. Dessa kan ses som en
början. Risk för ett vidgande är uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
motsätter oss förslaget om lämplighetsprövning och tillständskrav speciellt för
branscher och för redan existerande förelag. Näringstillstånd enligt förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>leder till ökad byråkrati</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>diskriminerar de personer som bedriver
eller vill bedriva företag i vissa branscher</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motverkar enskilda initiativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hindrar alt nya företag startar
- företag skall uigöra det näringsliv vi skall leva på i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället föreslår vi alt man främsl arbetar med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ell utvidgat och skärpt näringsförbud
som instrument och på så sätt motverkar alt man bryter mot nuvarande
förordningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en bankgaranti på 50000 kronor
sätts som krav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att stärka resurserna för de
myndigheter som skall svara för atl förordningar följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.22 Länsstyrelsen i Jönköpings län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser i likhet med kommissionen att det är viktigt med ökade och tillräckliga
resurser för fältkonlroUer och annan tillsynsverksamhet. En effektivare
tillsyn torde nämligen vara det viktigaste vapnet i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten. Denna brottslighet består i allmänhet av ett i förväg överlagt
handlande, som medvetet tar sikte på särskilda förhållanden inom vissa
branscher. Bekämpningen bör koncentrera sig på en kontinuerlig uppföljning av
detla handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
torde det inte vara lika effektivt alt införa en tillslåndsplikt med lätt
uppfyllda villkor. Det är ofta svårt att avgöra om en rörelseidkare är seriös
genom ett enkelt prövningsförfarande. Det krävs i regel betydligt djupare
gående kontrollåtgärder, I länsstyrelsens prövning av ansökningar om
serveringslillslånd ingår för närvarande en ekonomisk utredning, som har visat
sig vara ett effektivt medel att bl, a. hindra användning av svarta pengar vid
nyetablering, och förvärv av restaurangrörelser. Det bör undersökas om inte en
sädan ulredning skulle kunna utvidgas även till andra branschområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel skall lagen om näringstillstånd gälla under en försöksperiod om fem
år. Lagen skall därefter omprövas. Det är också meningen att en bransch skall
kunna undantas från kontroll om den "varaktigt sanerats".
Kommissionen har inte berört frågan om vad som skall ske om och när kravet på
näringstillstånd inte längre skall gälla. Del får inte bli så att den
vandelsprövning, som sker idag i restaurang- och åkeriärenden, upphävs vid
införandet av näringslillslåndsreglerna och sedan inte återinförs när reglerna
inte längre är tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser att del är angeläget med snabba beslut som syftar till att försvåra
ekonomisk brottslighet. Länsstyrelsen finner dock atl kommissionens förslag har
en sådan uiformning atl del inte utan ändringar bör ligga till grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör ulreda frågorna ytterligare och därvid överväga en modifierad<br>
form av kommissionens förslag, där man bl.a. bygger på nuvarande till<br>
ståndsprövning och tillsyn enligt alkohol- och yrkestrafiklagstiftningarna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om tillräckliga
resurser för tillsyn bör fortfarande få en framskjuten Prop. 1985/86: 126
plals. Eventuellt bör även frågan om näringsförbud komma mer i förgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.23 Länsstyrelsen i Malmöhus län: </span><span
style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige råder näringsfrihet. Värdet härav är ostridigt. Denna frihet utgör en
grundförutsättning för fri konkurrens, och en sund utveckling av näringslivet
liksom nyförelagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omfattande
ekonomisk brottslighet samt skatte- och avgiftsundandragande snedvrider
konkurrensförhållandena på arbetsmarknaden och skapar stora problem för den
seriösa företagsamheten. Samhället går miste om enorma inkomster i form av
skattebortfall. Ytterst kan därmed den uppnådda välfärden och ett fortsatt
samhällsbyggande äventyras. Samhället mäste därför motverka dessa illojala
beteenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag till lag om näringstillstånd innebär atl hela branscher skall bli
föremål för etableringskonlroll. Ett sådant generelll system kommer all
innebära att ca 40000 företag, transportområdet oräknat, skall bli föremål för
prövning. Handläggningen av näringstillstånd kommer att medföra en ökad
byråkratisering och koslnader för såväl branschutövarna som statsförvaltningen.
Dessa kostnader kan dock komma att uppvägas av de såväl direkta som indirekta
positiva ekonomiska effekter som kan förväntas vid elt införande av ell syslem
med näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser det vara viktigt atl det kommer till stånd en ulredning om möjligheterna
till en utvidgning av nuvarande regler, t.ex. AUL (lagen om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar). En effektiv
tillämpning av ett utvidgat näringsförbudssystem där även länsslyrelsen eller
kronofogdemyndigheten får möjlighet att föra talan i näringsförbudsprocesser
kan sälunda vara en framkomlig väg. För restaurang- och transportbranscherna
innebär kommissionens förslag i sak inget nytt i förhållande till befintliga
regler bortsett från ställande av säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
införande av näringstillstånd bör enligt länsstyrelsens mening inte ses endast
såsom tillståndsgivning, tillsyn m, m. Ett system med näringstillstånd bör
även kunna utgöra ett näringspolitiskt instrument, som kan bidra till all
främja näringslivsutvecklingen i länet. Under förutsättning att lagförslaget
efter ytterligare utredning kompletteras i sådant hänseende anser länsslyrelsen
att ett syslem med näringstillstånd kan införas oberoende av
näringsförbudskommitténs förslag och en eventuell utvidgning av AUL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(m, c)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om näringstillstånd bör avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfriheten
är av grundläggande betydelse för den fria marknadsekonomin och därmed för vår
välfärd, Fritt tillträde till marknaden utan några hinder för nyföretagande elier
befintliga verksamheter är av utomordentligt stor betydelse för det svenska
näringslivet. Genom etl fritt tillträde främjas även kundservice, kvalitet- och
priskonkurrens m.m. till fromma för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i utredningen framförda grundläggande tanken är alt genom närings<br>
tillstånd åstadkomma atl alla företag bli i alla avseenden skötsamma.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
kommer med all sannolikhet inte alt ge de önskade effekterna Prop. 1985/86:
126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
leda till de uppsatta målen utan det kommer snarare atl medföra en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rad
skadliga konsekvenser. Del finns inga garantier för alt företag som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>erhåller
tillslånd verkligen blir skötsamma, Etableringskonlroll är ingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>garanti
för etl seriöst förelagande. Icke seriösa personer kommer utan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>större
svårigheter atl kunna kringgå reglerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.24 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
hävdar att en växande andel företagare ägnar sig ät ekonomisk brottslighet och
undandragande av skatt. Länsstyrelsen delar uppfattningen att del finns
problem i flera branscher. Det är dock oklart om det totalt sett är fråga om en
ökad ekonomisk brottslighet. En del av den ökning, som kan utläsas i olika
statistikuppgifter, kan vara en följd av den ökade kontroll som kommit lill
stånd under de senasie åren. Det finns dessulom många osäkerhetsmoment i
statistiken. Det framgår således inte hur många taxeringsår som en restföring
omfattar. Det torde ofta vara fråga om ackumulerade belopp för flera år.
Delsamma gäller taxeringsrevisionsverksamheten som åberopas i tabell 14.4. Det
framgår inte om en taxeringsrevision omfattar etl eller flera beskattningsår.
Om den omfattar flera år blir givetvis genomsnittssiffran per revision högre än
om den endast omfattar ett enstaka år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag hämmar initiativ och innovationsvilja och kan komma att få förödande
konsekvenser för nyföretagande, etableringsvilja och konkurrensfrihet. I
stället för att bygga upp en tillståndsbyråkrati bör ålgärder vidtas för att på
ell bättre sätl utnyttja redan existerande möjligheter lill kontroll och
ingripande från samhällets sida i fall av missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
dessa och av skatteavdelning i särskilt yttrande anförda skäl måste därför
förslaget avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
yttrande av länsråd Sven Gunnarsson och uppbördsdirektör Bertil Jönsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skalleavdelningen
ser myckel allvarligt på det skatte- och avgiftsundandragande som förekommer.
Under de senaste åren har en markant satsning skett för att uppdaga och beivra
undandragandet. Skatteförvaltningen har således getts vissa utökade resurser,
prioriteringar av denna verksamhet har skett och lagstiftning har tillkommit
respektive ändrats i syfte att begränsa skatte- och avgiftsundandragandet från
det allmänna. Det finns dock inga klara belägg för att denna form av ekonomisk
brottslighet ökat. Det kan ifrågasättas om inte den ökade satsning som berörts
ovan medfört att undandragandet i stället uppdagals i större omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan således konstatera all del idag finns betydligt bättre möjligheter alt
uppdaga och beivra skatte- och avgiftsundandragandet än för ett anlal år sedan.
Man bör dessulom i detta sammanhang konstatera att det största flertalet skatt-
och avgklsskyldiga sköter sina åligganden ulan anmärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i belänkandet bl.a. redovisat en del av den nya respektive förbättrade
lagstiftning som tillkommit under senare år. Enligt skatteavdelningens mening
bör det i första hand utredas om denna befintliga lagstiftning ytterligare kan
förbättras och göras effektivare innan ett syslem med näringstillstånd införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
utreder för närvarande om näringsförbuds-<br>
reglerna kan förbättras. Enligt skatteavdelningen kan det eventuellt vara<br>
möjligt all uppnå den eftersträvade effekten med ell något utvidgat nä<br>
ringsförbud jämfört med näringstillständsgivning. Näringsförbud har dess-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utom den fördelen alt del
endast Iräffar den person som misskött sina Prop. 1985/86: 126 skatter och
avgifter medan sysiemel med näringstillstånd skulle drabba hela branscher,
således även det stora flertalet skötsamma personer som finns i de olika
branscherna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatteavdelningen
anser således atl möjligheterna lill förbättring av nuvarande regler bör
utredas innan etl syslem med näringstillstånd införs. I första hand bör därvid
näringsförbudskommitléns förslag avvaktas. Kommissionens förslag om
näringstillstånd avstyrks därför för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
är tveksam till förslaget om näringslUlstånd. Det är knappast sannolikt att
det kommer atl få någon effekt av betydelse för bekämpandet av den ekonomiska
brottsligheten. Del synes inte heller lämpligl all sätta in generella åtgärder
mot hela branscher. Risk finns enligt länsstyrelsens uppfattning för
byråkralisering och andra negativa konsekvenser, vilket skulle gå ul över de
seriösa förelagen. Del får ändå antas all den övervägande delen av
näringsidkare är lojal och följer de regler och lagar som gäller. Omständliga
regler och kontrollåtgärder kan även hämma nyetableringar och innovationer. För
närvarande vidtas olika ålgärder för atl underlätta nystartande av företag.
Genom att införa etl system med näringstillstånd för vissa branscher motverkas
direkt dessa strävanden. Om nyetableringar försvåras kan i sin tur konkurrensen
hämmas med åtföljande högre konsumentpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har förståelse för atl kommissionen genom lagen vill ge regeringen möjlighel
att effektivt hindra ekonomisk brottslighet m. m. och från tid till annan
snabbt ingripa på nya verksamhetsområden. Denna rullande tiUämpning för ett
begränsat antal branscher och omfattande samtliga förelag i dessa kommer
emellertid alt medföra administrativt krångel för både företagare och
myndigheter. Dessutom är det sannolikt alt den som brister i laglydnad eller
har dålig skaltedisciplin inom en bransch kommer att söka sig till någon annan
bransch, där näringstillstånd inte krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet utgår kommissionen från atl lagen inte samtidigt skall omfatta mer
än fem ä sex branscher. Om inte någon begränsning görs, kan lagen i och för sig
ge regeringen möjlighet att införa ett allmänt krav på näringstillstånd.
Länsstyrelsen anser alt den begränsning som förutsätts även bör komma till
uttryck i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör även framhållas att införandel av elt system med näringstillstånd motverkar
de strävanden som i dag finns atl förenkla och avbyråkratisera
förvaltningsapparaten. Länsslyrelsen befarar alt elt system med näringstillstånd
kommer alt leda lill byråkrati av oanad omfattning. När det gäller aktiebolag,
ekonomisk förening och stiftelse skall således vandelsprövning ske beträffande
samtliga ledamöter i styrelsen, verkställande och vice verkställande
direktören. Men sådan prövning skall också ske. om någon av dessa personer
ersätts av någon annan efter det att näringstillstånd meddelals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som ofta uppkommer inom skattesystemet är om en skallskyl<br>
dig är arbetstagare eller driver självständig näringsverksamhet. Frågan har<br>
betydelse för registrering till mervärdeskatt, för valet av skatteform, A-<br>
eller B-skatt, och för påförandet av sociala avgifter. Om krav på närings<br>
tillstånd införs, måste ytteriigare en myndighet ta ställning till om det är<br>
fräga om näringsverksamhet eller inte. Den skatlskyldige kommer givelvis<br>
alt uppfatta elt näringstillstånd som ett klartecken på att han driver en<br>
självständig näringsverksamhet. Det förhåUandet att ytterligare en myn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dighet
blir inblandad i denna bedömning anser länsstyrelsen tala emot Prop.
1985/86: 126 syslemet med särskilda näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har således kommit fram till alt förslagel till lag om näringstillstånd inte
bör genomföras. I stället förordar länsstyrelsen ett utvidgat näringsförbud.
Denna fråga utreds för närvarande av Näringsförbudskommittén, Under alla
förhållanden bör man avvakta resultatet av denna utredning, innan beslul fattas
om alt införa bestämmelser om näringsliUslånd. Från allmän synpunkl finner
länsstyrelsen del vara tveksamt, om det är motiverat att ha regler om
näringstillstånd i vissa branscher parallellt med generella regler om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser också att de kontrollsystem som redan finns inom de lokala
skaltemyndigheterna, länsslyrelsens skatteavdelning och kronofogdemyndigheterna
bör användas, utvecklas och eventuellt förslärkas med ytterligare resurser för
atl komma till rätta med ekonomisk brottslighet m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(s, vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening borde länsstyrelsen ha tillstyrkt atl regeringen via en ramlag i
enlighet med kommissionens förslag ges bemyndigande all för viss bransch
föreskriva lillslåndsplikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.25 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska brottsligheten medför mycket omfattande skadeverkningar för
samhället. Som framhållits i utredningsdirektiven leder den bl. a. till en
snedvridning av marknadsekonomin, skattebortfall för samhället och atl
fördelningspolitiken delvis sätts ur spel. Med hänsyn till den allvarliga arten
av dessa problem är del enligt länsslyrelsens åsikt motiverat med icke förut
prövade lösningar vid bekämpandet av ekonomisk brottslighet. De av kommissionen
föreslagna reglerna om krav på näringstillstånd borde enligt länsstyrelsens
bedömning kunna vara ell verkningsfullt sätl atl motverka de missförhållanden
som råder inom vissa branscher. Förslaget ligger även väl i linje med de krav
som framförts från både företagarhåll och från fackförbund om åtgärder mot icke
seriösa företagare. Länsslyrelsen är således allmänt sett positiv till
kommissionens förslag. En viss försiktighet bör dock iakttas beträffande
införandet av etableringskonlroll av aktuellt slag, I enUghet med vad
kommissionen förordat torde del därför vara lämpligl all etableringskontrollen
kommer i fråga endast i vissa branscher som är speciellt utsatta för ekonomisk
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
länsstyrelsen går in pä att kommentera vissa enskilda stadganden i lagförslaget
vill länsslyrelsen avslutningsvis framhålla alt en förutsättning för alt de
föreslagna reglerna skall kunna bli verkningsfulla är all kravel på
näringstillstånd i praktiken blir möjligt atl upprätthålla. Särskilt inom vissa
branscher lorde del kunna bli svårt för myndigheterna atl spåra alla rörelseidkare.
Det är därför nödvändigl atl tillräckliga resurser avsätts lUl alt bevaka alt
reglerna följs. Länsslyrelsen vill även understryka vikten av alt förslagel
genomförs på ett sådant säll att onödig byråkrati inte skapas eller alt
negativa effekter för seriösa förelag pä annat sätt uppstår. Inte heller fär ny
företagsamhet i onödan försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(m, c, landshövdingen):</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar naturligtvis kommissionens uppfattning om alt det är angeläget atl
bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Kommissionen har också anfört talande
belägg för atl denna typ av brottslighet är mer utbredd inom vissa delar av
näringslivet än inom andra. Detta gäller i varje fall om man till
"brottslighet" hänför även åtgärder eller beteenden som inte är
kriminaliserade men som strider mot lag eller andra normer eller innebär att
man inte fuUgör sina skyldigheler mot det allmänna. Kommissionens förslag inger
ändå betänkligheter. En grundläggande fråga är av mer lagstiflningsteknisk
natur. Kommissionen har lagt fram endast ett förslag till ramlag. Skälet är
alt regeringen anses böra ha möjlighet att från lid till annan förordna om
tillämpning av lagen på den ena eller andra kategorin av näringsidkare.
Synsättet är i viss mån förståeligt men svårt atl godta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
omständigheter som ger länsstyrelsen anledning alt tveka är erfarenheterna av
lagstiftning av närmast jämförbar beskaffenhel. Det måsle t.ex, mana till
eftertanke att två av de områden där förhållandena idag sägs vara mycket
dåliga, dvs, där den ekonomiska brottsligheten - i mer eller mindre vid mening
- är mest omfattande, redan är underkastade särskild lillständsplikt och krav
som ligger delvis myckel nära de som kommissionen föreslår skall gälla enligt
ramlagen. Länsstyrelsen syftar här på restaurang- och åkeribranscherna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är givet att kraven kan skärpas och resultat därigenom bli bättre. Det är också
möjligt att de två angivna branscherna är extrema. Länsstyrelsen anser ändå
atl iakttagelsen ger anledning alt hysa tvekan om effektiviteten i den
föreslagna lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nyss anförda gäller framför allt det som i betänkandet kallats vandelsprövning,
I viss mån gäller det emellertid även utbildningskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga är naturiigtvis om lagstiftningen kan väntas bli effektiv i den
meningen atl kravet på näringstiUstånd kommer alt kunna i praktiken
upprätthållas. Enligt länsstyrelsens mening finns det anledning alt vara
pessimist även i denna del. Vissa branscher är naturligtvis lätta att kontrollera,
t.ex. restaurangbranschen. Detsamma gäller schaktentreprenörer eller dylikt.
Städföretag eller liknande förelag med "kontoret på fickan" kommer
emellertid att bli nästan omöjliga att spåra. Förslaget innebär i själva verkel
alt många företagare som idag arbetar "svart" fär ytterligare
anledningar atl fortsätta på samma sätt. Och nya företag kan befaras komma att
lockas in på samma väg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TUI
det nu anförda kan fogas det negativa i atl förslaget innebär en ytterligare
reglering med därav åtföljande byråkrati och kontroll av medborgarna.
Regleringen inriktas dessutom inte särskilt på dem som misssköter sig utan
drabbar alla som verkar inom en viss bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
negaliv effekt av krav på näringstillstånd kan också bli atl ny företagsamhet
av seriös natur hämmas. Särskilt ungdomar kan få svårare att starta en ny
verksamhet, i varje fall inom branscher som inte kräver stora kapitalinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som hittills anförts innebär att länsstyrelsen ställer sig ganska<br>
kritisk till det framlagda förslagel. Till de anförda kritiska synpunkterna<br>
kan lätt fogas ytterligare kritiska argument. Det finns emellertid också skäl<br>
som talar för kommissionens förslag. Dessa skäl har utvecklats av kom<br>
missionen och behöver inte här upprepas. Vid en samlad bedömning är<br>
länsstyrelsen tveksam i frågan huruvida det finns tillräckliga skäl att ge<br>
nomföra en lagstiftning med det föreslagna innehållet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsslyrelsens mening är det värt alt överväga om inte en bättre Prop.
1985/86: 126 lösning är atl ingripa med lagstiftningsåtgärder av
näringsrättslig arl direkt inriktade på branscher där grova missförhållanden
råder och att i övrigi inrikta sig pä olika kontrollåtgärder inom
skattesystemets ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.26 Länsstyrelsen i Norrbottens län: </span><span
style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser att behov av åtgärder föreligger inom vissa branscher. Erfarenheterna
från skattekontrollen är att vissa branscher är svåra all kontrollera och
sanera genom åtgärder baserade på eftersyn. Ytterligare insatser för att
upptäcka skatteundandraganden och annan ekonomisk brottslighet i dessa
branscher med traditionella kontrollmetoder har liten effekt, i vart fall om
ambitionen är att åstadkomma positiva förändringar för framtiden. Andra
åtgärder måste således vidtas om man vill motverka eller förhindra
skatteundandraganden och ekonomiska brott. Förslaget om näringstillstånd kan
ses som ett säll alt förhindra eller begränsa omfattningen av ekonomisk
brottslighet genom förebyggande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker atl ett system med olika typer av villkor tillämpas och atl olika
villkor bör gälla för olika branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de ert"arenheter som finns inom länets skatteförvaltning
föresläs följande som alternativ eller komplement till kommissionens villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvalificerad
revisor ska finnas hos företag som bedriver näring i de s. k, kritiska
branscherna. Med kvalificerad revisor avses auktoriserad eller godkänd revisor.
Kvalificerad revisor ska finnas för alla aktiebolag fr.o.m. 1 januari 1988.
Även för övriga förelag bör således detla krav finnas i de s. k. kritiska
branscherna. Utformningen av detta villkor skulle kunna beskrivas mer utförligt.
Vi avser emellertid endast att peka på behovet här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många branscher kan kravel på kvalificerad revisor räcka som villkor för att få
näringstillstånd. Om synnerliga skäl föreligger kan det kompletteras med ell
eller flera av de övriga villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ställer oss bakom åtgärder som förhindrar skattebrott eller andra ekonomiska
brott. Således anser vi alt resurser bör tilldelas länsstyrelserna för all
komma tillrätta med den ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skallekunnandet
och bokföringsstandarden behöver öka i företagen. Detta sker också
kontinuerligt genom en mängd åtgärder i den riktningen. Andra åtgärder skulle
kunna vara att antalet skattelagar och övriga bestämmelser inte tillkom i
sådan takt att förelag i synnerhet de små och medelstora hann med atl sälta sig
in i alla nya förordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om näringstillstånd bör därför avvisas. Regleringar och tillståndskrav inom
olika branscher hämmar dels konkurrensen dels hämmar de viljan att etablera
sig. Riskerna för branschmissbruk är överdrivna och baseras på oklara
bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns inte några garanlier för alt de företag som ges tillslånd också blir
skötsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för att bygga upp ännu en byråkrati bör resurserna hos stat och<br>
kommun användas till alt ingripa mot de företag som inte sköter sina<br>
åligganden mot samhälle eller konsument.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1.27 Näringsförbudskommittén:</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
det hela taget har kommittén sympati för grundidén att ingripa med åtgärder mot
vissa näringsgrenar som är särskilt drabbade av oegentligheter i stället för
all införa en reglering som gäller hela näringslivet. Kommittén kan också
vitsorda, utifrån egna rön och kunskaper, att problemen inom de utpekade
branscherna synes vara stora och att det föreligger ett behov av atl vidta
åtgärder mot dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
aktualiserar dock en rad svåra överväganden. Den grundläggande frågan är om
vinsterna med det föreslagna sysiemel är så stora atl de motiverar de ökade
kostnaderna, administrationen och byråkratin. Vidare måste man beakta riskerna
för att regleringen får en konkurrenshämmande effekt med en högre prisnivå som
följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser sig inte ha anledning att försöka göra en sammanvägd bedömning av om
fördelarna med regleringen är så stora att de överväger nackdelarna. Det rör
sig om aspekter som inte är helt jämförbara, och de värderingar som
aktualiseras ligger utanför kommitténs arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommissionen påpekar finns det ett klart samband mellan den föreslagna
näringstillständsregleringen och bestämmelserna om näringsförbud. Ett vägral
eller återkallat näringstillstånd innebär etl slags näringsförbud, som dock är
begränsat till branschen i fråga. Näringsförbud enligt konkurslagens regler
verkar generellt och medför alltså ell förbud mot all näringsverksamhet.
Detsamma gäller näringsförbud enligt de regler som kommittén föreslår i sitl
betänkande. Delta läggs fram i dagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anför (bl.a. s. 241), att etl utvidgat näringsförbud är ett nödvändigt
komplement till regler om näringstillstånd, "för atl de inslag av
ekonomisk brottslighet och oseriöst företagande som finns också i andra
branscher skall kunna bekämpas effektivt". Som ovan framgått är emeUertid
näringsförbud en avsevärt mer ingripande sanktion än elt vägrat eller
återkallat näringstillstånd. Näringsförbud bör därför inte primärt ses som en
kompletterande sanktion avsedd för andra branscher. Meningen med näringsförbud
är i stället att vissa personer ska hindras alt över huvud tagel idka
näringsverksamhet. Förbud kan alltså drabba även sådana personer som verkar
inom en kontrollerad bransch och kompletterar då tillståndsregleringen på så
sätl atl sanktionen verkar med ytterligare krafl. Å andra sidan kan
bestämmelser om näringstillstånd sägas komplettera näringsförbudsreglerna pä
så sätt att lillslåndsreglerna sätter stopp ocksä för vissa personer som inte
"kvalificerat sig" för näringsförbud. Förbudet gäller emellertid då
bara i någon särskilt känslig bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av den skillnad som alltså finns i de olika påföljdernas effekter är del
rimligt, atl det krävs ett större mått av illojalitet för all näringsförbud ska
kunna meddelas än för att näringstillstånd ska kunna vägras eller återkallas.
Detta betyder att näringsidkare i andra branscher än de särskilt reglerade
"problembranscherna" på sätl och vis är gynnade. Så länge de inte når
"näringsförbudsnivån" får de fortsätta sin verksamhei, även om de gör
sig skyldiga till oegentligheter som skulle föranleda återkallelse av
näringstillstånd i en särskilt reglerad bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sagda effekten synes oundviklig i ett system med branschinriklad<br>
kontroll av den typ kommissionen föreslår. Effekten kunde förhindras om<br>
del fanns en generell möjlighet atl meddela branschspecifika näringsför<br>
bud, alltså förbud som bara avser viss bransch. Någon sådan möjlighel<br>
finns emellertid inte i Sverige och föreslås inte heller av kommittén. Den<br>
främsta anledningen härtill är den, att de oegentligheter som man vill slävja<br>
med näringsförbud är av den arten att de inte är typiska för en viss</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsgren.
Om exempelvis en möbelhandlare gjort sig skyldig till omfat- Prop. 1985/86:
126 lande skattebedrägerier och gäldenärsbrott, är det knappast nägon mening
med alt förbjuda honom att vara just möbelhandlare. Brotten har ju anknytning
till näringsverksamhet över huvud taget, inte specifikt till den bransch han
varit verksam i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sagda drabbar i viss mån kommissionens förslag. De missförhållanden som enligt
kommissionen ska föranleda alt näringstillstånd vägras eller återkallas har i
de flesta fall inte något med branschen som sådan atl göra. Den som gör sig
skyldig till grov ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen kan knappast
sägas vara mindre lämplig som reslaurangidkare än som exempelvis
livsmedelsdetaljisl eller möbelhandlare. Snarare är han kanske - trots allt -
lämpligare som reslaurangidkare, eftersom han torde ha vissa kunskaper inom
delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns alltså en viss brist pä inre logik i ett system av det slag som
kommissionen föreslår. Delta innebär dock inte något grundskott mot förslaget.
Man kan mycket väl tänka sig att ställa högre krav pä näringsidkarna i
problembranscher än i andra branscher. Man bör då emellertid inte blunda för
atl det är just detla man gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om man skulle la ställning för införande av elt system som det föreslagna kan
förslagel, enligt kommitténs mening, inte genomföras i nuvarande skick. Det
lorde dock i och för sig kunna ligga till grund för vidare utredning med sikte
på lagstiftning av ungefär del innehåll som förslaget anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
Anita Modin, Bengt Ola Ryttar (avseende annan formulering av st 3 i
sammanställningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
kommitténs arbete och ledamöternas egna erfarenheter är del uppenbart alt
särskilda åtgärder är nödvändiga för att komma till rätta med missförhållandena
i vissa problembranscher. Även kontakter med enskilda företagare talar för att
denna insikt delas av många av dessa. Den föreslagna konstruktionen torde i
sina huvuddrag vara väl ägnad att effektivt och med minsta möjliga byråkrati
skapa förulsältningar för en sanering av de värsta problembranscherna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.28 Lokala
skattemyndigheten i Solna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LSMSolna
instämmer i Kommissionens mot ekonomisk brottslighet grundsyn atl
näringsfriheten i vissa fall kan behöva inskränkas genom l.ex. införande av
näringstillstånd. Kommissionen har emellertid begränsat sina förslag till s.k,
kritiska branscher, LSMSolna biträder uppfattningen alt elt allomfattande
system med näringstillstånd skulle bli alllför ohanterligt. Inriktningen på
kritiska branscher pä sätt kommissionen redovisar det innebär emellertid alt
åtgärder i de flesta fall - i vart fall såvitt avser skatte- och
avgiftsundandragandena - i nya, presumtiva riskbranscher kommer att sättas in
alltför sent,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.29 Svenska kommunförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de branscher som för närvarande enligt förslaget bör omfattas av<br>
systemet med näringstillstånd märks restaurang-, transport-, bygg- och<br>
städbranscherna. Beträffande anlitande av företag i samtliga dessa bran-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>scher utom
restaurangbranschen sker i kommunerna detta regelmässigt Prop. 1985/86: 126
genom anbudsförfarande. I dessa fall finns kontrollinstrument i kommunernas
upphandlingsbeslämmelser. Vad så gäller restaurangbranschen förekommer all
kommuner hyr ul lokaler för yrkesmässigt bedriven restaurangrörelse.
Kommunerna har i en sådan situation möjligheter atl inhämta uppgifter om saml
kompetens all göra de bedömningar av tilltänkta hyresgäster som är
erforderliga i de enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
kan alltså anses ha relativt goda möjligheter att undvika anlkande
"oseriösa" förelag i sin egen verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man ser till problemet i dess hela vidd anser styrelsen det vara ytterst
angeläget att man finner ändamålsenliga former för bekämpning av den ekonomiska
brottsligheten. Det är med hänsyn till de beskattnings-mässiga konsekvenserna
också helt klart ett kommunalt inlresse. Styrelsen finner inte anledning till
principieUa erinringar mot den begränsade användning av ell system med
näringstillstånd som nu föreliggande förslag innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(fp och m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om näringstillstånd bör avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etableringsfriheten
är av grundläggande betydelse för den fria marknadsekonomin. Regleringar och
tillståndskrav inom olika branscher har en tendens atl hämma konkurrensen.
Riskerna för missbruk och atl tillståndskriterierna baseras på alltmer oklara
bedömningar är uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
invändningar gäller också utredningens förslag om näringstillstånd för
restauranger, transportföretag och byggföretag saml bil- och städfirmor. Det
ligger inte i konsumenternas intresse alt hämma konkurrensen på dessa områden.
Den grundläggande tanken i uiredningen att man genom näringstillstånd ska kunna
åstadkomma atl alla förelag blir i alla avseenden skötsamma håller inte. Del
finns inga garantier för att företag som erhåller tillstånd verkligen blir
skötsamma. Om inte företag till skada för konkurrensen ska kunna stoppas på
lösa boliner, krävs en ingående kontroll, som förutsätter en stor organisation
som antingen ska betalas av skattepengar eller av konsumenterna i form av olika
tillståndsavgifter för företagen. Del finns vidare heller ingenting som säger
att inte rent bedrägliga företag, som skörtar upp såväl konsumenterna som
samhället som helhet, inte kan finna former atl bedriva sin verksamhet även
utan att följa reglerna i ett tillslåndssystem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för atl bygga upp en tillslåndsbyräkrati bör resurserna hos stat och
kommun användas för att ingripa mot förelag, som inte sköter sina åligganden
mol samhället och konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(c)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sista
stycket borde ändras enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man--- brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
innebär emellertid sä allvariiga begränsningar i näringsfriheten alt det inte
kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.30 Landstingsförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
utvidgat näringsförbud har föreslagits som alternativ till näringstill<br>
stånd av vissa organisationer. Nuvarande näringsförbud har emellertid inte<br>
visat sig vara effektivt när det gäller atl bekämpa ekonomisk brottslighet.<br>
Detta sammanhänger med att del är ett långsamt verkande instrument och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
det endast kan utdömas av domstol i samband med konkurser och Prop,
1985/86: 126 bedöms därför inte kunna ersätta näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
kan ett utvidgat näringsförbud komplettera näringstillstånd. Om
näringstillstånd vägras en person gäller detta tillträde lill en viss bransch
men hindrar inte atl personen etablerar sig i en bransch där näringstillstånd
inte erfordras. Detta talar, enligt styrelsens mening, för atl en utvidgad
tillämpning av näringsförbud bör övervägas för att hindra att ekonomisk
brottslighet sprider sig till andra branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser Landstingsförbundels styrelse atl de föreslagna åtgärderna är till gagn
för säväl de seriösa förelagen som för samhället i sin helhet. Styrelsen
tillstyrker därför med de synpunkler som anförts ovan förslaget till
näringstillstånd som ett medel i kampen mot ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(m) för avslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.31 Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Grossistförbund och Svenska Handelskammarförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag att generellt kräva tillslånd för företagare inom vissa branscher som
villkor för rätlen att där bedriva verksamhet innebär ett ingrepp i
näringsfriheten som saknar motstycke i modern lid. Elt sådant ingrepp står
också i direkt slrid mot den konkurrenspolitiska målsättning som kommit till
uttryck nyligen i samband med införandet av den nya lagen mot
konkurrensbegränsningar. I proposition (1981/82: 165) om konkurrenslag
förordas således stor restriktivitet med införande av elableringskontroll och
former av tillståndstvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationernas
redovisade inställning lill etableringskonlroll utesluter inte insättandet av
särskilda ålgärder mot dem som missbrukar näringsfriheten. Sådana ålgärder
måste dock bygga på den i Sverige sedan skråväsendets borttagande allmänt
accepterade och normall tillämpade principen att ingrepp från det allmännas
sida i näringsfriheten kan komma ifråga först sedan ett dokumenterat missbruk i
del enskilda fallel har visat sig föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill här inledningsvis starkt understryka all nägon oenighet inte föreligger om
del uppställda målet i kampen mol den ekonomiska brottsligheten. Tvärtom
ligger det självklart inom organisationernas intressesfär alt värna om de
seriösa förelagen, I några branscher har på grund av vissa företags bristande
vilja all följa de av det allmänna redan uppställda spelreglerna uppkommit
betydande konkurrenssnedvridningseffekter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av dessa förhåUanden kan frågan resas om det trots alll kan vara
motiverat atl göra mera generella ingrepp i näringsfriheten enligt de linjer
kommissionen föreslagit. Emellertid är det organisationernas bestämda mening
att elt införande av en elableringskontroll skulle fä övervägande negativa
effekter sett i ell större samhällsekonomiskt perspektiv. Från utredningens
sida har inte ens gjorts sannohkt att del som får antas vara åsyftat med den
föreslagna regleringen, nämligen all skapa konkurrensneutrala villkor på
marknaden med en bibehållen marknadsef-fektivilel, kommer att uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
stöd för silt förslag om elableringskontroll har kommissionen åbero<br>
pat vissa länders i formellt hänseende omfattande lagstiftning i etablerings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>begränsande avseenden. Så
länge denna formella redovisning inte ocksä Prop. 1985/86: 126 innehåller en
redogörelse för syftet bakom de enskilda lagstiftningskomplexen och ett empiriskt
material om effekterna av desamma på marknaden ulgör dock denna
internationella jämförelse inte någol relevant bevis-faktum för att
elableringskontroll skulle komma att fungera som en avgörande faktor i kampen
mot den ekonomiska brottsligheten i Sverige, Tvärtom kan del konstateras atl
förekommande elableringskonlrollagstiftning i andra länder inte har tillkommit
i syfte att motverka ekonomisk brottslig-hel ulan avsett att tjäna helt andra
syften, I USA och Norge, vilkas etableringsregler omnämns i betänkandet, har
etableringskontrollen avvecklats eller minskat för vissa branscher och en
minskning av etablerings-hindren är ell krav som allmänt sett vuxit sig
starkare. Atl åberopa ett inlemationeUt perspektiv som stöd för en generell
elableringskontroU i Sverige är mot bakgrund av vad som nu anförts således
felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grundläggande orsakerna till den ekonomiska brottsligheten är ekonomiska, och
är främsl att söka i skallesystemets utformning. Åven andra faktorer har
emellertid betydelse. Dessa kan sammanfattas under beteckningen skattemoral.
Det finns en stor risk alt denna sviktar om uttaget av skatter och avgifter
allmänt upplevs som orättvist och alltför betungande. En förändring av skatte-
och avgiftssystemet skulle således på sikt medföra en minskning av den
ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag har som utgångspunkt att den ekonomiska brottsligheten skall angripas
med generella metoder, omfattande alla som är verksamma inom en bransch. Syftet
med kommissionens förslag är dock inte atl angripa orsakerna lill den
ekonomiska brottsligheten. Del är då mycket betänkligt alt använda långtgående
och ingripande metoder som medför alt även seriösa och hederliga företagare
kommer alt ogrundat och opåkallat omfattas av åtgärderna. Det framstår som
stötande och stridande mol allmän rättskänsla att enskilda personers bristande
vilja all fullgöra sina skyldigheler enligt olika regelkomplex skall föranleda
svårigheter och hinder för elt betydligt större antal andra personer.
Kommissionen har i betänkandet angivit att det stora fleralet företagare är
seriösa. Som en konsekvens av detta ställningstagande hade det varit naturligt
att förespråka åtgärder riktade mot de försumliga hellre än att föreslå
åtgärder, som generellt skuUe avse alla företagare inom vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
hävdar vidare bestämt alt de föreslagna åtgärderna inte är ägnade alt pä någol
påtagligt sätt bidra till att förhindra uppkomsten av eller slävja befintlig
ekonomisk brottslighet. Kommissionen har själv ansett sig kunna notera att
ekonomisk brottslighet och skatteundandragande förekommer i belydande
omfattning inom restaurang- och åkeribranscherna, vilka är de exempel som
finns på branscher där vandelsprövning redan nu existerar, likartad den av
kommissionen föreslagna. Då denna redan befintliga vandelsprövning enligt
kommissionens uppfattning uppenbarligen inte utgjort hinder för framväxten av
en omfattande ekonomisk brottslighet framstår det som svårförståeligt och
anmärkningsvärt all den av kommissionen föreslagna vandelsprövningen skulle
förmodas ha större utsikt att leda till avsett resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
föreslår i stället en individualiserad angreppsmetod<br>
bl.a. genom ell effektivare utnyttjande av existerande möjligheter till<br>
kontroll och ingripanden. För närvarande ackumuleras, enligt kommis<br>
sionen, erfarenhetsmässigt skatte- och avgiftsskulder under en tid av två<br>
lill tre år - ibland längre - innan de föranleder verksamt ingripande från</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>myndigheternas sida.
Personer som i dag driver rörelse i medvetande om Prop. 1985/86: 126 och
med syftet atl utnyttja denna eftersläpning, skulle avskräckas från sådan
verksamhet om myndigheterna i dessa fall ingrep snabbare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt organisationernas mening från säväl principiella som praktiska
utgångspunkter en bättre metod alt ingripa mol dem som faktiskt missbrukat
näringsfriheten än all föreslå regler som skapar en för alla företagare
betungande byråkrati med ingrepp i den grundläggande friheten att driva
företag. De kritiska synpunkler som framförs i betänkandet mot elt utvidgat
näringsförbud som ett alternativ till elableringskontroll framstår inte som
övertygande. Organisationerna anser således inte att ett näringsförbud skulle
utgöra ett otillräckligt instrument vid sidan av andra, existerande sanktionsformer,
allt under den givna förutsättningen att samhällets åtgärder mol dem som
missbrukar näringsfriheten effektiviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.32 Sveriges Köpmannaförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihet
och etableringsfrihet är nödvändiga element i en framgångsrik marknadsekonomi.
Ett fritt tilllräde till marknaden bör därför vara en huvudprincip som inte
undanröjs annat än på mycket klart angivna och övertygande grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köpmannaförbundet
har sålunda ställt sig avvisande till en utökning av områdel för
etableringskonlroll, dvs. en tillståndsgivning som är baserad på behovet eller
lämpligheten av en nytillkommande företagskapacilel. Att införa generella
auktorisationssyslem torde på enahanda grunder vara tveksamt. Med
auktorisationssyslem menas vanligen kravnivåer som uppställts för företagens
rätt att etablera sig på marknaden. Till skillnad från etableringskontrollen
brukar emellertid auktorisalionssyslemen inte innefatta någon kapacitets-
eller lämplighetsbedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nu sagda innebär emellertid inte, alt Köpmannaförbundet å priori skulle ställa
sig negativt till de olika auktorisationssyslem som finns i den svenska
marknaden i dag. Den principiella närings- och etableringsfriheten är redan å
betydande avsniti begränsad eller rent av salt ur spel. Konkurrensbegränsningar
skall elimineras i den män de har skadliga effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köpmannaförbundet
har i och för sig förståelse för de motiv som legal bakom
Ekobrotlskommissionens förslag till regler om näringstillstånd. Ingen av de
branscher som föresläs bli omfattade av den nya regleringen finns emellertid
organiserad hos Köpmannaförbundet, varför förbundel avstår all ta ställning
till förslagen i denna del. Berörda branschorganisationer torde själva ha de
bästa förutsättningar att bedöma utredarnas överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.33 Sveriges Handelsagenters Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundets mening skulle ett genomförande av betänkandets förslag innebära så
betydelsefulla inskränkningar i näringsfriheten och sädana risker för
rättssäkerheten atl elt genomförande av förslaget inte är lillråd-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ugl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
betvivlar också att åtgärderna skulle få sådana gynnsamma effekler som
kommittén bakom betänkandet föreställer sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man som kommittén förutsätter, vet i vilka branscher brottsligheten<br>
ifråga är särskilt frekvent mäste det finnas andra metoder att angripa<br>
avarterna än att bryta igenom den viktiga principen om näringsfrihet. Man<br>
skulle därmed inte ingripa endasl mot dem som man har anledning all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hindra i deras olagliga
verksamhet, utan ställa till olägenheter och besvär Prop. 1985/86: 126
också för dem som man saknar varje anledning att hindra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förhållandel atl undanlag redan finns från principen om näringsfrihet utgör
enligt förbundets mening inte någon verksam argumentering för ytteriigare undanlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
får alltså avstyrka att betänkandets förslag genomförs och vill också ge
uttryck för den uppfattningen alt betänkandet ej heller efler en överarbetning
är tjänligt som underlag för lagstiftning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.34 Näringslivets Delegation för Marknadsrätt (NDM):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
konstaterar alt enighet råder om målet att söka komma tillrätta med de
företeelser som kommit alt i den allmänna debatten sammanfattas under
beteckningen "ekonomisk brottslighet". Elt stort problem är
emellertid, såsom närmare belyses i Kommissionens slutbetänkande Ekonomisk
brottslighet i Sverige (SOU 1984: 15), att begreppet ekonomisk brottslighet är
långt ifrån entydigt och delvis ganska oklart. Anledningen är att den
sociologiska och rättsliga teoribildningen på området ännu inte på långt när
stabiliserats. Inom Kommissionen har gjorts aktningsvärda försök all vidareutveckla
begreppsapparaten men det vore orimligt att begära atl Kommissionen härvidlag
skulle kunna presentera några egentliga lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsaknaden
av en någorlunda genomarbetad rättslig begreppsbildning medför naturligtvis
alldeles särskilda svårigheter när man skall söka lagstifta. Kommissionen har
också, som NDM ser saken, ställts inför en i del närmaste omöjlig uppgift när
del gäller all i juridiska termer på ett någorlunda entydigt sätl beskriva
tillämpningsområdet för den föreslagna lagen och förutsättningarna för
kontroll. Svårigheterna kommer särskilt i dagen i själva lagtexten, i synnerhet
i 2§, men återspeglas även i motiven som delvis präglas av stor vaghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
kan inte finna annat än att Kommissionens — i och för sig ambitiösa - försök
atl formulera en heltäckande lag visar atl utgångspunkten varit felaktig. I
vart fall pä den juridiska forskningens och teknikens nuvarande ståndpunkt
torde det överhuvud inte vara möjligt atl bygga upp en tillfredsställande
lagsliftningsprodukl kring ell begrepp ekonomisk brottslighet, om man önskar
vidmakthålla de minimikrav i olika avseenden som man allmänt anser måsle
ställas i synnerhet på lagar av större vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsenllig orsak till dessa rältstekniska svårigheter är att Kommissionen under
etiketten ekonomisk brottslighet sammanfört elt stort antal handlingslyper av
vitt skilda slag med avseende på såväl faktisk art som rättslig kvalificering.
Det kan enligt NDMs mening på goda grunder misstänkas alt del är
rättspolitiskt olämpligt eller renlav förfelat att samla alla dessa
handlingstyper under en hatt och behandla dem efter en och samma mall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
av del anförda blir för NDMs del att lagstiftningsåtgärder mot<br>
ekonomisk brottslighet förutsätter ett mera pragmatiskt angreppssätt och<br>
en mera djupgående analys än som Kommissionen med sill pressade<br>
tidsprogram haft möjlighet att använda sig av. En fuktionsduglig lagstift<br>
ningsprodukt förutsätter således alt de olika handlingslyper som tankes<br>
skola omfattas av lagen analyseras med avseende på bl.a. berörda intres<br>
sen och lämpliga medel att skydda dem mol direkta och indirekta angrepp.<br>
Oavsett hur man bedömer näringstillstånd i och för sig från allmänna<br>
ekonomisk-politiska och näringsrättsliga synpunkler kommer med all san<br>
nolikhet en närmare analys och mera grundliga överväganden att visa atl<br>
delta inte är etl ändamålsenligt styrmedel i alla de lypsituationer som den<br>
tänkta lagen skulle omfatta,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.35 Stockholms
fondbörs:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
bedrivande av börsmedlemmarnas och andra fondkommissionärers verksamhet krävs
särskill lillslånd, innefattande noggrann prövning av vad utredningen benämner
vandel, utbildning och ekonomisk ställning. Rörelsen står vidare under offentlig
tillsyn. Mot bakgrund av angivna förhållanden bör en lagsliftning om
näringstillstånd ej omfatta sädan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde vidare inte kunna uteslutas att en bransch, vari återfinns börsnoterade
företag, skulle kunna omfattas av den föreslagna lagstiftningen. Skulle det
bli fallet, vill börsstyrelsen peka på atl problem kan uppstå i akliehandeln
och med börsregistreringen om ett börsnoterat företag vägras näringstillstånd
eller får sitt lillslånd återkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Börsstyrelsen
kan slutligen inte underlåta anmärka alt i betänkandet endast finns ansatser
till diskussion av förslagens konsekvenser i skilda avseenden. Del framstår som
uppenbart alt belysning av lagförslagets förhållande till annan central
lagsliftning, t.ex. aktiebolagslagen, skulle varit värdefull, liksom frågan om
kompetensfördelningen mellan olika berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.36 SHIO-Familjeföretagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nödvändig förutsättning för en fungerande marknadsekonomi är den fria
etableringsrätten. Denna rätt all driva näring och fritt välja yrke infördes i
Sverige redan 1864 och är väl förankrad hos svenska folket. Näringsfriheten
främjar en prisdämpande och dynamisk konkurrens och bidrar till ökad
variationsrikedom i utbudet av varor och tjänster. SHIO-Familjeföretagen vill
understryka att det är de seriösa företagens verksamhet och produktion som är
grunden för välståndet i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
förutsätter att konkurrensen sker på lika villkor, dvs. lagar och regler för
företagandet måste gälla samtliga företag. Annars uppkommer
konkurrenssnedvridningar som innebär atl illojala företag, som underlåter alt
följa beslämmelserna, tjänar på de seriöst arbetande förelagens bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa branscher hotas de seriösa företagen av illojal konkurrens på grund av
obenägenhet från vissa företag och irreguljära näringsidkare att inbetala
skatter och avgifter. Kraven pä att driva näring på lika villkor får då en
särskild betydelse. Åtgärder kan dä bli nödvändiga för att upprätthålla
konkurrens på lika villkor. Detta innebär dock inte att man skall inskränka på
den fria etableringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utformandet av regler mol ekonomisk brottslighet måsle man la hänsyn till de
negativa effekter som kan uppstå bland annat genom atl näringsfriheten
inskränks. Noggranna undersökningar måsle därför göras - förutom av effektiviteten
av förslagen - av de negativa effekterna pä näringsfriheten. Ytterligare ell
rimligl krav är alt alternativa åtgärder med mindre skadlig effekt analyseras
innan förslag framläggs som är etable-ringsbegränsande. Enligt
SHIO-Familjeföretagens uppfattning har ekokommissionen i silt förslag om
näringstillstånd inte uppfyllt något av dessa krav. Organisationen återkommer,
för sin del, nedan med alternativa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Eko-kommissionen
har i sitl förslag lill näringstillstånd inte angripit<br>
orsakerna till den ekonomiska brottsligheten. Enligt organisationens upp<br>
fattning är de föreslagna åtgärderna verkningslösa. Dessutom försvåras ell<br>
slort antal seriösa företags verksamhet vid etl genomförande av de före<br>
slagna åtgärderna,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>c.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av erfarenheterna
från åkeribranschen och restaurang- Prop. 1985/86: 126 branchen finns det
anledning att ifrågasätta effektiviteten av den föreslagna vandelsprövningen.
Enligt kommissionens uppfattning förekommer ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande i betydande omfattning i dessa branscher, där en likartad
vandelsprövning redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Införandet
av ett system med vandelsprövning medför dessulom betydande risker för
godtycke, såväl vid tillståndsgivning som vid den löpande tillsynen. Man kan
inte heller bortse från atl långa handläggningstider vid vandelsprövningen i
sig kan vara etableringshämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
organisationens uppfattning måste man i första hand angripa orsakerna bakom den
ekonomiska brottsligheten. Det är främst skattesystemets utformning och
storieken av skatteuttaget som har betydelse. Även andra faktorer är emellertid
vikliga. Dessa kan sammanfattas under beteckningen skattemoral. Det finns en
stor risk att denna sviktar om uttaget av skatter och avgifter allmänt upplevs
som orimligt och alltför betungande. En förändring av skatte- och
avgiftssystemet eller en sänkning av skattetrycket är därför en åtgärd som på
sikt skulle innebära en minskning av den ekonomiska brottsligheten. Härvid
måste särskilt beaktas de problem som de höga marginalskatterna medför, både i
sig själva och i förening med bland annat arbetsgivaravgifter och
inkomslberoende bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
förhållanden beaktade SHIO-Familjeföretagen vid framläggning-en av sitt
åtgärdsprogram mot svartarbele år 1980. Fortfarande behövs en rejäl sänkning av
marginalskatterna. Rätl till avdrag vid inkomsttaxeringen för styrkta koslnader
på grund av reparationer av villor, fritidshus, bo-sladsrättslägenheter m. m.
torde vara den effektivaste metoden att komma ål den illojala konkurrensen inom
bland annal bygghantverkssektorn. Inom måleribranschen skulle elt sådanl
förslag vara betydligt effektivare än ett genomförande av eko-kommissions
förslag till näringstillstånd, ulan alt molsvarande negativa effekter uppslår.
Organisationen hemställer därför atl regeringen agerar skyndsamt och
kraftfullt och genomför elt sådanl system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
bör följande ålgärder genomföras enligt organisationens uppfattning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utnyttja existerande
kontrollmedel effektivare. En försia kontroll bör insättas så forl myndigheterna
blir varse att elt företag missköter sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Myndigheternas företagsregister
måste vara heltäckande, samordnade och bli föremål för kontinueriig
uppdatering. Företag som inte registrerar sig skall veta att så fort de
upptäcks utsätts de för kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppsnabbning av olika rutiner,
bland annat skatteindrivning. Skatteskulder skall inte kunna ackumuleras under
en tid av två till tre år -ibland längre lid - innan de föranleder ingripande
från myndigheternas sida. Kronofogdemyndigheterna måste på ett helt annat sätt
än för närvarande prioritera indrivning av skatter och avgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Reglerna om näringsförbud bör
ändras så att de blir tillämpliga pä den som gjort sig skyldig lill allvariig
brottslig handling i sin näringsverksamhet om han genom brottet eller eljesl
grovt åsidosatt vad som honom åligger som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållanden
varierar från bransch lill bransch. Samma åtgärder är därför inte alltid
tillämpliga i olika branscher. Särskild hänsyn måste tas till de speciella
förhåUanden som råder i branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.37 Svenska
åkeriförbundet:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomisk
brottslighet utgör och skapar allvarliga och generella problem oavsett var den
förekommer och den skall därför motverkas med kraft. Det bestrids dock alt
sådan brottslighet skulle vara en mer akut företeelse i åkerinäringen än i
andra näringsgrenar. Ej heller finns belägg för atl skatteundandragande i den
mening, som kan likställas med svart arbete och skattefusk, skulle vara
särskill betecknande för åkerinäringen. Däremot har det i betänkandet
konstaterats, att drygt en femtedel av de näringsko-dade åkeriföretagen släpar
efter i uppbördshänseende. Med den kännedom om näringen som vi besitter drar vi
dock den slutsatsen, att eftersläpningen till större delen är en följd av
ekonomiska svårigheter och endasl till en liten del beror på brottsliga
förfaranden eller bristande vilja till laglydnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner inte, atl syslemet för näringstillstånd skulle vara ägnat att motverka
vare sig medvetet inriktad ekonomisk brottslighet eller orsaker till ekonomiska
svårigheter. Möjligen kan det ensidigt, och på ett synnerligen onyanserat
sätt, på kort sikt gynna det allmänna i indrivningshänseende samtidigt som nya
och allvarliga problem av annan karaktär skulle uppstå i StäUel. Bland annat
skulle de seriösa förelagen utsättas för krav och pålagor, som inte är sakligt
motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande yrkeslrafiklagsliflningen har nyligen genomgått en tidsenlig
anpassning för permanent bruk. Del är därför synnerligen angelägel, atl detta
regelsystem bereds arbetsro för en stabiliserad fortsalt tillämpning utan nya
rättsliga och organisatoriska förändringar och ingrepp av de slag, som
kommissionen anvisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag lill syslem för näringstillstånd inklusive den lagtekniska utformningen
avvisas bestämt. För åkerinäringens del är den egentliga ekonomiska
brottsligheten inte etl större problem än i andra delar av samhället. Den bör
därför motverkas med ålgärder, som inte är särskilt branschinriktade. Däremol
har åkerinäringen lönsamhetsproblem och otillräckliga ekonomiska resurser,
vilket tagit sig uttryck bl, a, i restföring av otillfredsställande omfattning.
De legala förutsättningarna för "sanering" i detta hänseende från
samhällets sida finns redan. Reella effekler är dock beroende av alt tillräckliga
resurser anvisas för tillsyn, kontroll och indrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ytterligare insatser mot branschen ändå skulle befinnas erforderliga bör så
beslutas inom ramen för den redan etablerade tillståndsgivningen och då i
försia hand med inriktning mot de förelag, som uppvisar annal än tillfällig
misskötsamhel. En snabbare och effektivare handläggning av indrivningsfall och
begränsning av tiden för ackumulering av skulder till slalen ligger därvid
närmasl till hands. Det bör kunna försvaras, atl länsslyrelsen SläUer krav på
säkerhet som villkor för fortsatt IrafikliUstånd, tills restförda belopp
inbetalals. Alternativt borde länsstyrelsen kunna uppdra åt
kronofogdemyndigheten att genom betalningssäkring tillgodose sådant villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller nyetablering skulle en mer ingående ekonomisk värdering av de
lillslåndssökande kunna övervägas. Generelll krav på säkerhet vid nyetablering
avvisas bestämt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.38 Motorbranschens Riksförbund (MRF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt förbundets grundläggande uppfattning väsentligt att rådande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsfrihet
upprätthålls. Principen om en oinskränkt näringsfrihet kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emellertid ifrågasättas dä
den utnyttjas av mindre nogräknade näringsut- Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övare för alt undandra sig
offentiighetens ljus och därmed undandra sig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skatter, avgifter och
andra samhälleliga skyldigheler. Den som missbrukar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsfriheten
bör således få finna sig i att han berövas rätten att bedriva</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsulövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
senare tid har införts regler om näringsförbud vid allvarliga fall av missbruk
av näringsfriheten. Reglerna om näringsförbud är emellertid otillräckliga och
de är för närvarande föremål för en översyn av den s. k.
näringsförbudskommittén. Oavsett vad kommittén kan tänkas komma fram lill är
näringsförbudsinstitutet behäftat med den svagheten ur effektivitetssynpunkt
att ingripande kan ske först lång tid efter del någon har befunnits skyldig
till grova brott. Systemet med näringsförbud har med andra ord ingen
förebyggande effekt och utgör knappast någol instrument för all sanera särskilt
utsatta branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag om tillstånd för att bedriva näring inom vissa branscher har den
fördelen all man på ett tidigt stadium kan förhindra Ulojala näringsidkare från
all bedriva verksamhet inom aktuella branscher. Systemet med tillståndsplikt
kan därför antas få en sanerande effekt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillslåndsplikten
i förening med straffansvar har den fördelen att den tvingar
"ljuskänsliga" individer att ge sig lill känna inför länsslyrelsen
och därmed komma fram i offentlighetens ljus. Som kommissionen föreslagit är
det självfallel viktigt atl länsstyrelsen ges ökade resurser för att bedriva
fältkontroller för atl spåra upp förelag som bedriver verksamhet ulan
erforderiigl tUlstånd. En sådan kontrollverksamhet i förening med kontinuerligt
och nära samarbete mellan länsstyrelserna och bla branschorganisationer torde
borga för alt del blir svårt atl bedriva verksamhei utan tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.39 Schaktentreprenörernas Riksförbund (SER):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill dock samtidigt framföra som vår principiella uppfattning, atl vi anser del
helt oacceptabelt atl göra ett så slort avsteg från näringsfrihetens princip
som EKO-kommissionen föreslär. Ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter
kan och bör bekämpas med de medel som idag står till buds, med vissa tUlägg.
Att införa näringstillstånd i enlighel med kommissionens förslag är en
missriktad åtgärd som knappast får några effekter på de problem som man vill
komma åt, samtidigt som det kan föra med sig svära skadeverkningar på
näringslivels konkurrenskraft och effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vår egen bransch finner vi det omotiverat, orättvist och missriktat alt
"bestraffa" 75% oförvitliga företagare med etl dyrbart och byråkratiskt
omsländigt syslem med näringstillstånd, bara av del skälet alt uppbördsmyndigheterna
vid en given tidpunkt inte hade lyckats att driva in skatter och avgkter av 25
% av företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är också för egen del motståndare till etableringshämmande åtgärder. Vår
bransch är utan tvekan överetablerad. Men detla problem skall inte lösas genom
atl man försvårar för framför allt yngre att etablera sig. Vi behöver en viss
tillströmning av yngre företagare för att branschen inte skall
"förgubbas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har upprepat EKO-kommissionens undersökning av restföringsfrek-<br>
vensen i Stockholms län och kommit till helt andra och lägre resultat.<br>
Förändringar under senare tid i form av en något bättre sysselsättning i<br>
branschen, nya regler i upphandlingsförordningen och upphandlingsregle-<br>
mentel saml etl kraftfuUare agerande från kronofogdemyndighetens sida</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan förklara skillnaderna
mellan EKO-kommissionens och våra mätning- Prop. 1985/86: 126 ar. Mot
bakgrund härav finner vi kommissionens urval av s.k. krisbranscher vara någol
slumpartal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening borde ell syslem med konkurskarantän tillskapas i Sverige, efter
norsk förebild. Man skulle kunna kalla detta för ett förenklat eller begränsat
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överhuvud
tagel menar vi alt möjligheterna alt utdöma näringsförbud bör utökas. Vi utgår
från att näringsförbudskommillén kommer att lägga fram förslag härom i silt
kommande belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.40 Sveriges Hotell- och Restaurangförbund (SHR):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommisionens
förslag om näringstillstånd rör grundläggande förutsättningar för
företagsamheten i Sverige. Det är viktigt all förslagel belyses både från
principieUa och praktiska utgångspunkter. SHR har därför haft överläggningar
med andra näringslivsorganisalioner, bl. a. Svenska Arbetsgivareföreningen,
inför utarbetandet av delta remissvar. I SAFs svar behandlas bl.a. de
principiella frågeställningarna. Då SHR har samma grundläggande utgångspunkter
som SAF för sitl slällningslagande las därför i del följande huvudsakligen upp
branschspecifika frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
åberopar en del statistiskt underlag främsl från skalte-och avgiftsområdet. SHR
har låtit utomstående experter, docenten Anders Ågren och universitetsadjunkten
Bo Jonsson vid Statistiska Institutionen, Uppsala Universilel, granska
materialet. Därvid har bla framkommk all på grund av all förelagarna har valts
efler olika kriterier i olika näringsgrenar är tabell 14.4, sid. 275,
ointressant då det gäller slutsatser om ekonomisk brottslighet i
näringsgrenarna som helhet. Påslåendet på sid. 270 atl skulderna för restförda
företagare inte i någon större utsträckning har betalts är grundlöst efiersom
skuldbeloppen inte redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Granskarna
framhåller atl de som statistiker "är beklämda över alt se hur vårdslöst
statistikmalerialel i denna offentliga ulredning behandlas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
menar atl näringsfriheten i Sverige är Uberal och atl de föreslagna
inskränkningarna vid en internationell jämförelse är relativt lindriga, sid.
198. Detta framhölls särskilt vid presentationen av betänkan-del. Uppfattningen
fick slor spridning i pressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SHR
har granskat kommissionens redovisning av förhållandena i Norge. Därvid framkom
alt den lag som kommissionen hänvisar till numera har upphört all gälla och
ersatts av en annan, liberalare reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har således varit oerhört slarvig. På grund av felaktigheterna belräffande
Norge, som är lättillgängligt både språkligt och geografiskt, kan starkt
ifrågasättas om kommissionens redovisning av förhållandena i andra länder
verkligen är korrekt. SHR förutsätter alt i den mån materialet bearbetas vidare
del sker en liUförlitlig kontroll av kommissionens övriga internationella
jämförelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SHRs mening innehåller betänkandet belydande felaktigheter,<br>
lendensiösa redovisningar av sakförhållanden, orimliga och grundlösa slut<br>
satser. Kommissionen bortser från de för restaurangerna väsentliga och<br>
från saneringssynpunkt mycket viktiga reglerna i Lagen om handel med<br>
drycker, LHD. Den presenterar en bUd av restaurangnäringen som väsent<br>
ligen grundar sig på omständigheter som härrör från början av 1970-talel.<br>
Betydelsen av de skilda åtgärder som då initierades analyseras ej och den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>pågående utvecklingen
lämnas åt sidan. Kommissionens förslag saknar Prop. 1985/86: 126 därför
förankring i dagens förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
på flera områden pågående effektiviseringen av förelagsregistreringen
tillsammans med bättre och snabbare skatte- och avgiftsuppbörd och den särskUda
prövningen enligt LHD utgör en fullt tillräcklig grund för strävanden atl få en
sund ulveckhng av restaurangnäringen. Samhällets ålgärder kompletteras och
underslöds starkt av SHR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.41 Målaremästarnas Riksförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målaremästarnas
Riksförening organiserar cirka 1 000 små och stora måleriföretag. Den fria
konkurrensen mellan företagen stora som små är en av de viktigaste
grundstenarna för elt effektivt näringsliv och en väl fungerande bransch. Den
är också en förutsättning för utvecklingen av landets välstånd och utbyggnaden
av socialt skyddsnät. I begreppet fri konkurrens ligger också möjligheterna alt
fritt kunna etablera nya företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Måleribranschen
är en bransch med mycket små "naturliga" etableringshinder eftersom
verksamheten som sådan kräver mycket litet kapital. Därigenom har
måleribranschen också som tidigare framgått en mycket hög nyetablering.
Dessvärre är nyatebleringen långt ifrån alllid grundad på en vilja alt i
seriösa former driva förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målaremästarnas
Riksförening anser därför att i begreppet fri konkurrens måste även tillföras
en reservation om all konkurrensen skall ske på lika villkor. De redan
existerande måleriföretagen har rätt att kräva all skatte- och
avgiftslagstiftningen skall omfatta samtliga förelag således även de nyetablerade.
Efiersom den nuvarande situationen för måleribranschens del ej är sådan finns
grundad anledning alt överväga alla förslag som kan verka i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Måleribranschen
har som tidigare påpekats hittills ej kunnat noterat något inlresse från politiskt
håll atl aktivt molverka den svarta måleribranschens utbredning. Därför
noteras med tillfredsställelse de ambitioner som ligger till grund för
EKO-kommissionens delbetänkande "Näringstillstånd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målaremäslarnas
Riksförening vill därför tillstyrka de förslag som framförts i belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.42 Sveriges Städentreprenörers Förbund (SSEF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
vill vi framhålla all vi tagit del av det remissyttrande som avgivits av
Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Grossistförbund och Svenska Handelskammareförbundet. Vi ansluter oss hell till
de synpunkter och förslag som framförts i detta yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SSEF:s uppfattning är kampen mol den ekonomiska brottsligheten av största
vikt. Vi kan dock inte finna att de förslag som lämnas av kommissionen på någol
märkbart säll skulle förhindra denna brottslighet. Vårt huvudintryck är att del
föreslagna systemet med näringstillstånd skulle komma atl fungera som
ytteriigare en byråkratisk ålgärd som skulle betunga de seriösa företagen och
som de oseriösa skulle komma att kringgå på samma säll som de kringgår nu
gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
avstyrker därför kommissionens förslag till näringstillstånd och före<br>
slär att man istället på ett effektivare säll än hittills utnyttjar de medel
som<br>
redan slår till förfogande i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och<br>
i övrigt tar fasta på de synpunkter och förslag som framförs i remissvar<br>
från näringslivels huvudorganisationer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.43 Företagareförbundet
(SFR):</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
fastslår i sitt delbetänkande alt flertalet näringsidkare är seriösa och lojalt
följer de spelregler samhället ställt upp. Trots detla föreslår kommissionen en
form av generell etableringskonlroll inom vissa branscher för att komma till
rätta med inslagen av misskötsamhel gentemot främst skatte- och
arbetsgivaravgiftsförfaltningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
finner liksom kommissionen att sådan misskötsamhel existerar och all denna
naturligtvis också utgör ett konkurrenshinder för de skötsamma företagen. En
avgörande faktor till möjligheten alt "lura" samhället på skatte- och
avgiftsmedel har emellertid varit eftersläpningen vid debiteringen av
arbetsgivaravgifter. Genom de nya regler för uppbörd av skatter och avgifter
som riksdagen nyligen antagit reduceras risken betydligt för att skatte- och
arbetsgivaravgiftssystemet skall missbrukas. Kommissionen hävdar all
konkurrensen från de oseriösa företagen hotar de seriösa företagen. Detta är
naturligtvis riktigt inom vissa rimliga gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
finner atl de föreslagna reglerna främst kommer att drabba redan seriösa
företag och atl konkurrensen från den svarta marknaden blir ännu svårare att
komma åt. Vi menar att de nya reglerna för uppbörd av skatter och
arbetsgivaravgifter innebär en tillräcklig skärpning av sam-hällskontroll av
den stora massan företag. För de företag som notoriskt struntar i skatter och
arbetsgivaravgifter innebär förslagel ingen skärpning. De kommer aldrig atl
söka näringstillstånd. För att komma åt de tunga Eko-brotten behövs istället
andra åtgärder såsom:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Låt polisen och åklagare köpa
specialistljänster av advokater och revisorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skyndsammare indrivning hos
kronofogdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Snabbare handläggning i
domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samordnade aktiviteter hos
berörda myndigheter centralt och regionall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bättre utbildning för åklagare,
polisen, domare och kronofogdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enklare regler som undanröjer
missförstånd och kringgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.44 Svensk Industriförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etableringskonlroll
innebär ett avsteg från näringsfriheten och bör som hittills endast förekomma
av branschspecifika skäl av hänsyn till liv, hälsa och säkerhet. De föreslagna
kontrollåtgärderna skulle innebära långtgående inskränkningar i
näringsfriheten och förslaget har därför principiell betydelse som elt avsteg
frän principen om näringsfrihet. Kontrollen kommer atl påverka
konkurrensförhållandena på marknaden och försvåra etablering av nya företag
och därigenom inverka hämmande på näringslivets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
tar bestämt avstånd från all etableringskonlroll som inte har<br>
alt göra med ovan nämnda branschspecifika skäl. Den ekonomiska brotts<br>
ligheten måsle bekämpas med andra medel än etableringskonlroll. En<br>
grundläggande orsak lill den ekonomiska brottsligheten är skattesystemets<br>
utformning. En förändring av skatte- och avgiftssystemet kombinerad med<br>
bättre skattekontroll och uppbördssystem samt snabbare ingripande vid<br>
eftersläpning av skatte- och avgiftsskulder skulle på sikt möjliggöra en<br>
minskning av den ekonomiska brottsligheten. Etl utvidgat näringsförbud<br>
oberoende av konkurs, som f.n, utreds av näringsförbudskommillén,<br>
lorde även bidra till alt minska ekonomisk brottslighet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i betänkandet angivit atl del slora flertalet företagare Prop. 1985/86:
126 är seriösa. Det vore därför naturligt att föreslå åtgärder riktade mot de
försumliga och inte använda generella metoder som medför all även seriösa och
hederliga företagare omfattas av åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.45 Svenska Bankföreningen och Post- och Kreditbanken (PK
banken):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige har sedan gammalt näringsfriheten hävdats som en grundläggande näringsrältslig
princip, vilken alltjämt är den absoluta huvudregeln, även om undantag gjorts
för vissa branscher såsom beskrivs i belänkandet. Dessa undanlag har motiverats
av branschspecifika skäl. Kommissionen mol ekonomisk brottslighet har i
betänkandet föreslagit inskränkningar i näringsfriheten motiverade inte av
branschspecifika skäl ulan i syfle att bekämpa den ekonomiska broltslighelen.
Näringsfriheten föresläs uppgiven inom etl antal inte en gång för alla
bestämda branscher. De föreslagna åtgärderna skulle innebära långtgående
inskränkningar i näringsfriheten inom berörda branscher. Förslagel innebär
också att dessa branscher skulle bestämmas, inte av riksdagen ulan i
administrativ ordning. Förslaget har därför principiell betydelse, som etl
brott mot principen om näringsfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
grundar sitt förslag på uttalanden sådana som att en växande andel företagare
ägnar sig ät ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Delta och
liknande uttalanden har emellertid inte styrkts. Även om bankföreningen inser
svårigheterna atl bevisa dylika påståenden, måste enligt föreningens
uppfattning krävas betydligt starkare stöd än vad kommissionen presenterat för
atl tillgripa så långtgående inskränkningar i näringsfriheten som föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagstiftningen kan komma att försvåra nyetablering i de branscher
som omfattas av lagsliflningen. Del är troligt alt många som avser atl etablera
sig inom en sädan bransch skulle avhållas från detta p. g, a. exempelvis kravel
alt behöva ställa en bankgaranti eller något av de andra krav som kan ställas
enligt lagen. Detta skulle i sin tur leda till en stelhet i resp, bransch som
inte kan vara eftersträvansvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inte närmare gått in på de svårigheter som måste uppstå när lagen skall
göras tiUämplig på viss bransch. Det låter sig inte övergångsvis göras att i
elt slag kräva all även etablerade företag skall uppfylla de legala kraven. Ett
förelag som exempelvis under lång tid skött sig väl trots avsaknad av sådan
företagsulbildning som nämns i lagen bör inte rimligen med omedelbar ejler ens
särskilt snar verkan avkrävas bevis om genomgången förelagarutbildning. Del kan
t.o.m, anses stötande om en företagsledare i ett fåmansföretag vore tvungen att
avbryta sin ordinarie och för företagel kanske avgörande verksamhet för atl
genomgå en sådan utbildning. Övergångsproblemen lorde även i övrigt bli
avsevärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
brister i betänkandet som nu diskuterats är tillräckliga för att tillsam<br>
mans med de inledningsvis anförda betänkligheterna avvisa förslagel. Här<br>
till kommer atl en särskild kommitté - näringsförbudskommittén (Ju<br>
1981:03) - arbetat med likartade frågor. Bankföreningen anser det felak<br>
tigt all behandla förslagel i det nu aktuella betänkandet oberoende av<br>
resultatet av denna kommittés arbete. Flertalet av de brister som bankför<br>
eningen påvisat skulle för övrigt inte behöva uppkomma i samband med<br>
näringsförbud. Kommissionens uttalande alt näringsförbud är ett omständ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
förfarande med en tidsödande och krånglig procedur synes därvid inte Prop.
1985/86: 126 kunna tillmätas någon större vikt. Ett system som det av
kommissionen föreslagna med etl ansökningsförfarande och kontroll av hela
branscher kan på inget sätt bli mindre krångligt. Kommissionens beskrivning av
hur förslagel skall arrangeras renl organisatoriskt visar också att det ställer
krav på avsevärda resurser hos länsstyrelserna. Överhuvudtagel måste i
görligaste mån undvikas alt företag som inte i något avseende kan misslänkas
för försummelser skall beröras av samhällsingrepp av det slag som föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det anförda avvisar bankföreningen kommissionens i det remkterade
betänkandet framlagda förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.46 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
allmänna synpunkter noterar riksförbundet, alt kommissionen inte ägnat någon
större uppmärksamhet åt konsekvenserna för iredje man i fråga om beviljande
respektive återkallande av näringstillstånd. Utmärkande för samtliga de
kategorier av företag som kommissionen inriktar sig på är att de vänder sig
till Iredje man i sin verksamhet. Företrädare för bilbranschen, slädbranschen,
byggbranschen och transportbranschen förekommer i betydande utsträckning i
försäkringsbolagens skadereglering. Vad händer respektive vilka åtgärder kan
tredje man vidta med hänsyn till andra gällande lagar eller avtal, om ett
företag som anlitas för exempelvis utförande av en reparation under mellantiden
får sitt näringstillstånd återkallat?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsbolagen
som försäkringsgivare har anledning fråga sig hur de skall kunna kontrollera
atl försäkringslagarna inom aktuella branscher har näringstillstånd, å ena
sidan när försäkringen tecknas, och å andra sidan när skada inträffar. Hur
skall försäkringsbolagen ställa sig om en näringsidkare får sitl
näringstillstånd återkallat i samband med en avbrollsskada? Kan ell
återkallande av näringstillstånd ge försäkringsbolagen rätl all säga upp
försäkringen respektive inta en annan attityd i skadesammanhang än gentemot
andra försäkringstagare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försäkringsbolagen som kreditgivare är del angelägel all få utrett konsekvenserna
av alt näringstillstånd återkallas. Ett återkallat näringstillstånd kan tas
till intäkt för uppsägning av ett lån. Hur påverkas värdet av t. ex. förelagens
inteckningar av alt näringstillståndet återkallas för låntagare respektive för
betydande underleverantörer till låntagare? Inte heller frågan om hur
kreditvärdel hos t.ex. verkstads- och andra rörelsebyggnader påverkas av
återkallande av näringstillstånd för ägaren har berörts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.47 Kooperativa förbundet (KF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
finner delbelänkandet av stort värde när det gäller all bevaka och tillvarataga
de seriösa förelagens iniressen gentemot näringsidkare som inte driver sin
verksamhei enligt gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
ansluler sig till förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
näringstillstånd skall begränsas lill s.k. kritiska branscher</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ansökan om näringstillstånd inte gäller seriösa företag som redan är i
verksamhei</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det föreslagna systemet med ansökan om näringstillstånd skal! gälla under en
försöksperiod på 5 år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
tillståndsplikt skall baseras på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vandelsprövning av företagare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>grundläggande utbildning av
företagsskötsel</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>• ekonomiska garantier för
skatter och avgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
en effektivisering av skatteregislrering bör ske för att komma åt s. k.
"svarta" företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.48 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närings-
och etableringsfrihet är en för svensk rättstradition närmast självklar
företeelse. Inskränkningar förekommer endast när andra mycket viktiga
iniressen kommer i konflikt med näringsfriheten, I dessa fall har också de
särskilda villkor som gäller för tillstånd klart uppsläUls. Kommissionen har
inte kunnat dokumentera något sådant behov bakom sina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
nu sagts förstärks av lagförslagels karaktär av fullmaktslag. Regeringen skall
aUtså på i förslagel angivna förutsättningar lämna närmare föreskrifter för
tillämpningen av regler om näringsliUslånd. Kriterierna för när föreskrifter om
krav på näringstillstånd får uppställas är vidare synnerligen oprecisa.
Begrepp som "visst slag av näringsverksamhet", "grundad
anledning" och "belydande omfattning" lämnar naturligtvis stort
utrymme för skilda tolkningar. Sådant spelrum i lagstiftningen är enligt LRFs
mening generellt olämpligt och helt uteslutet på delta område så länge del inte
är riksdagen som utfärdar föreskrifterna. Ell exempel på kriteriernas oklarhet
kan nämnas. Kommissionen säger att handeln med begagnade bilar är en bransch
som kommissionen särskill haft i åtanke för näringstillstånd. Kommissionen
anser dock inte atl handeln med nya bilar bör omfattas. En sådan uppdelning
förefaUer omöjlig, eftersom i stort sett varje försäljare av nya bilar också
bedriver handel med begagnade bilar. Om tanken är alt den som överhuvudtagel
handlar med nya bilar inte skulle beröras av kravet på tillstånd öppnas
naturiigtvis möjligheter till kringgående av lagen genom att den som handlar
med begagnade bilar också bedriver en i och för sig obetydlig försäljning av
nya bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsaker
lill eventuella missförhållanden samt behov och effekter av utvidgade regler om
näringstillstånd måsle enligt LRFs mening mot ovan angiven bakgrund vara
synnerUgen väl dokumenterad. Det är LRFs uppfattning atl betänkandet härvidlag
har allvarliga brister. Särskill gäller detta kommissionens genomgång av
orsakerna lill angivna missförhållanden. Detta avsniti i belänkandet omfattar
strax över två sidor och nämner som "tänkbara orsaker till att vissa
branscher mer än andra är drabbade av ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande" strukturförhållanden, överetablering saml lättheten
all begå oegentligheter. Självklart måste analysen gå längre och särskill
omfatta effekterna av gällande skatte- och avgiftssystem. Inte heller har
korrimissionen tillräckligt belagt att det finns elt behov av alt införa
metoder för utfärdande av föreskrifter om näringstillstånd för i princip alla
typer av näringsidkare och detla dessutom vare sig dessa är dokumenterat
oseriösa eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
oegentUgheler väl konstaterats anser LRF att det främsta medlet för all hindra
forisatt oseriöst företagande bör vara utnyttjande av näringsförbudet. LRF
anser att detta institut kan få en utformning som såväl uppfyller krav på
näringsfrihet som, i kombination med nyssnämnda effek-tivitelshöjande åtgärder,
uppfyller samhällets krav pä möjligheter att reagera mot oseriösa
näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.49 Stockholms kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I likhet
med drätselnämnden vill jag för egen del tillstyrka kommissionens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
utom vad gäller restaurangbranschen, där det nu finns en alkohol-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagstiftning
som bättre svarar mol samhällets krav på kontroll av närings- Prop.
1985/86: 126 verksamheten än del nya förslagel skulle göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angelägel alt samhället ges möjligheter alt bevaka sina ekonomiska
iniressen i motsvarande mån som andra företag och institutioner i näringslivet
gör. Jag utgår från atl kontrollen av företagarna kommer att göras på etl
sådant säll atl hederiiga företagare inte skall åsamkas några ölägenheter.
Samtidigt ärjag för min del övertygad om atl kampen mot den ekonomiska
brottsligheten är lill slor fördel också för företagarna i vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om näringstillstånd bör avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etableringsfriheten
är av grundläggande betydelse för den fria marknadsekonomin. Regleringar och
tillståndskrav inom olika branscher har en tendens att hämma konkurrensen.
Riskerna för missbruk är uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
invändningar gäller också utredningens förslag om näringstillstånd för
restauranger, transportförelag och byggföretag saml bil- och städfirmor. Del
ligger inte i konsumenternas intresse att hämma konkurrensen på dessa områden.
Den grundläggande tanken i utredningen atl man genom näringstillstånd ska kunna
åstadkomma att alla förelag blir i alla avseenden skötsamma håller inte. Del
finns inga garantier för atl företag som erhåller tillstånd verkligen blir
skötsamma. Om inte företag lill skada för konkurrensen ska kunna stoppas på
lösa boliner, krävs en ingående kontroll, som förutsätter en slor organisation
som antingen ska betalas av skattepengar eller av konsumenterna i form av olika
tillståndsavgifter för förelagen. Det finns vidare heller ingenting som säger
alt inte rent bedrägliga förelag, som skörtar upp såväl konsumenterna som
samhället som helhel, inte kan finna former alt bedriva sin verksamhei även
utan atl följa reglerna i etl tillslåndssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för alt bygga upp en tillslåndsbyråkrali bör resurserna hos stat och
kommun användas för alt ingripa mol förelag, som inte sköter sina åligganden
mol samhället och konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Suppleantyltrande
avgavs av Lennart Rydberg (fp) med hänvisning till ovannämnda reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.50 Malmö kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde råda allmän enighet om att det är nödvändigt med åtgärder från<br>
samhällets sida för att komma tillrätta med de missförhållanden som kom<br>
missionens olika förslag avser atl stävja. Därmed är emellertid inte sagt att<br>
de av kommissionen föreslagna åtgärderna i det nu framlagda paketet är de<br>
bästa. Det är troligt att det för konsumenterna i det långa loppet bästa vore<br>
ett fritt tillträde till marknaden utan några hinder för nyföretagare eller<br>
verksamheter som är igång. Delta skulle främja kvalitets- och priskonkur<br>
rens, kundservice m. m. En sådan frihet borde emellertid sammankopplas<br>
med möjligheter till snabba och effektiva reaktioner från samhällets sida i<br>
fall av missbruk. Detla skulle innebära att det vore naturligt all stärka<br>
samhällets resurser i detta led, dvs. bättre ekonomiska och andra resurser<br>
för polis- och åklagarmyndigheterna och - inte minsl hos domstolarna -<br>
med förstärkning inte bara helt allmänt utan kanske framför allt av deras</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>resurser att handha de
speciella problem som den ekonomiska brottslighe- Prop. 1985/86: 126 len
vållar. Nu har man dock inte valt en lösning efler dessa linjer utan i stället
ett kontrollsystem i etableringsledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär att regeringen skall som villkor för tillslånd att bedriva näring inom
vissa branscher kunna bestämma all sökande skall uppfylla etl eller flera av
tre krav och all del vidare skall ankomma på regeringen att bestämma vilka
branscher som skall omfattas av tillslåndsplikt. De villkoren är 1) lämplighet
med avseende på laglydnad och "benägenhet att fullgöra sina skyldigheler
enligt skatte- och avgiftsförfallningarna, 2) grundläggande utbildning i
företagsskötsel och 3) ekonomiska garanlier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
villkor är inte speciellt märkvärdiga; de är snarast ganska självklara, i vart
fall de två första, och får betraktas som tämligen måttfulla. Man kan med skäl
utgå från att den stora majoriteten av dem som bedriver eller avser att bedriva
verksamheter inte skulle göra detla om de inte uppfyllde dessa krav. Nu är det
som bekant inte alla företagare som resonerar så utan som medvetet åsidosätter
sina skyldigheter mot inte minst det allmänna, och ålgärder för alt komma
tillrätta med dem är därför behövliga. Kommunstyrelsen har därför inte någon
erinran mot en lagstiftning om näringsliUslånd i enlighet med förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(m,fp)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av kommunstyrelsens majoritet beslutade yttrandet innefallar flera synpunkter
som vi kan ställa oss bakom. Bl.a. förs i inledningen av yttrandet ett
resonemang om det för konsumenterna gagneliga i ett fritt tillträde till
marknaden utan några hinder för nyföretagare eller verksamheter som är igång.
Enligt vår uppfattning hade det mol denna bakgrund varit logiskt all avstyrka
att kommissionens förslag läggs till grund för lagstiftning. Kommunstyrelsens
majoritet har emeUertid inte dragit denna slutsats fullt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar att förslaget om näringstillstånd bör avvisas. Näringsfriheten är av
grundläggande betydelse för den fria marknadsekonomin och därmed för vår
välfärd. Fritt tilllräde lill marknaden är av utomordentligt slor betydelse för
det svenska näringslivet. Genom ett fritt tUlträde främjas även kundservice,
kvalitet- och priskonkurrens m. m. till fromma för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i uiredningen framförda grundläggande tanken är att genom näringstiUstånd åstadkomma
atl alla förelag blir i alla avseenden skötsamma. Förslaget kommer med all
sannolikhet inte atl ge de önskade effekterna eller leda lUl de uppsatta målen
ulan del kommer snarare atl medföra en rad skadliga konsekvenser. Det finns
inga garantier för att förelag som erhåller tillstånd verkligen blir skötsamma.
Elableringskontroll är ingen garanti för ell seriöst företagande. Icke seriösa
personer kommer utan större svårigheter att kunna kringgå reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag hämmar inkiativ och innovationsvilja och kan komma atl fä förödande
konsekvenser för nyföretagande, etableringsvilja och konkurrensfrihel. I släUet
för all bygga upp en tillslåndsbyråkrali bör åtgärder vidtas för alt på elt
bättre sätl utnyttja redan existerande möjligheter till kontroll och
ingripande från samhällets sida i fall av missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kan ske bl.a. genom alt myndigheterna snabbare följer upp skattekrav och andra
krav på företagen. Härigenom får man på ett tidigt stadium möjlighet all vidta
ålgärder gentemot företag med bristande betalningsförmåga eller där
betalningsvilligheten är låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
genom lämpligt utformade regler om näringsförbud blir del möj-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
all träffa de illojala och oseriösa näringsidkare med ålgärder, istället
för Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
med regler som drabbar alla näringsidkare försvåra och byråkralisera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.51 Göteborgs kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun tillstyrker att regeringen via en ramlag i enlighet med kommissionens
förslag ges bemyndigande alt för viss bransch föreskriva lillståndsplikl. En
bransch där sådan tillslåndsplikt synes befogad är enligt kommunens mening
restaurangbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekomsten
av ekonomiska och andra oegentligheter inom restaurangbranschen har
uppmärksammats av kommunens socialförvaltning. Kommunen har bl.a. av detta
skäl aktivt medverkat till en översyn av reglerna för serveringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag torde för kommunens del innebära atl frågor om prövning av
serveringstillstånd och den därmed samanhängande tillsynsverksamheten i
fortsättningen kan bedrivas uteslutande från sociala och nykterhetspoliliska
utgångspunkter, vilket överensstämmer med det ursprungliga syftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
det gäller övriga av kommissionen nämnda krkiska branscher har kommunen en roll
som kund. Göteborgs kommun tillämpar sedan två år ell upphandlingsförfarande
med kontroU av tilltänkta entreprenörers och leverantörers registrering och
betalning av skaller och avgifter. Härigenom garanteras så långt som möjligt
all enbart seriösa företagare anlitas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(m, fp och c)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om näringstillstånd för restaurang-, transport-, bygg-, bil- och
slädförelag bör avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etableringsfriheten
är av grundläggande betydelse för den fria marknadsekonomin. Regleringar och
tillståndskrav inom olika branscher har en tendens att hämma konkurrensen.
Riskerna för missbruk och atl lill-slåndskriterierna baseras på alltmer oklara
bedömningar är uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grundläggande tanken i utredningen att man genom näringstillstånd ska kunna
åstadkomma en avsevärt förbättrad skötsamhet hos förelagen kan ifrågasättas.
Bedrägligt företagande av större omfattning kommer man knappast lill rätta med
genom elt lUlslåndssystem av det slag uiredningen förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan mot utredningens förslag anföras att om inte företagsetable-ringar ska kunna
stoppas på lösa boliner, krävs en ingående kontroll, som förutsätter en stor
organisalion som antingen ska betalas av skattepengar eller av konsumenterna i
form av olika lillslåndsavgifler för företagen. I stället för atl bygga upp en
lillslåndsbyråkrati bör resurserna hos stat och kommun användas för atl ingripa
mot förelag, som inte sköter sina åligganden mot samhället och konsumenterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.52 Landsorganisationen i Sverige (LO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller grunddragen i kommissionens förslag tillstyrker LO dessa.<br>
Precis som kommissionen anser vi att näringslUlstånd ska användas som<br>
ett kriminalpoliliskl instrument i branscher som är särskill utsatta för<br>
ekonomisk brottslighet. Näringspolitiskt är ett system med allmän elable<br>
ringskontroll eller behovsprövning av nyetableringar ett så långtgående<br>
och systemförändrande förslag, alt det med de underlag och kunskaper vi<br>
idag har om hur marknaderna fungerar inte kan förordas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Behovel av ell system med
näringstillstånd har uppstått därför att vissa Prop. 1985/86: 126 branscher
fått så omfattande inslag av ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter
att hela branschens sundhet kan äventyras. Kommissionen framför en övertygande
redovisning över alt detla är förhållandet i flera branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
kan inte (heller) instämma i förslaget att lagen ska vara tidsbegränsad. Den
utvärdering av lagen som kommissionen anser bör göras kan ändå göras närhelsl
regering eller riksdag sä önskar. Att göra lagen tidsbegränsad skapar bara elt
intryck av atl man inte riktigt tror på del förslag man lämnar. Däremot
instämmer vi i princip med kommissionen att krav på näringstillstånd inte ska
gälla för all framtid i viss bransch utan när lagens syfte atl minska den
ekonomiska brottsligheten har uppnåtts i denna bransch bör man kunna överväga
lättnader i hela eller delar av branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anser att endasl 5-6 branscher samtidigt bör vara inne i syslemet med
näringstillstånd. LO kan inte dela denna uppfattning utan anser att det är de
obeserverade förhållandena i varje bransch som ska vara avgörande. Om dessa
förhållanden sedan existerar i fyra eller tio ytterligare branscher kan inte
spela någon roll. Med kommissionens egen argumentering måste del åtminstone
vara betydelsefullt om branscherna är små eller stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
delar kommissionens uppfattning att inte bara nytillträdande ulan också
befintliga företag i en berörd bransch bör omfattas av systemet. All göra detta
från första början med alla företag är praktiskt omöjligt -antalet ansökningar
blir för stort. Kommissionen föreslår då att de befintliga företagen förs in i
systemet efter hand men alt man då mäste ställa lägre krav på dem ju längre de
varit verksamma och ju mindre belastningen på dem är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
har i sin rapport föreslagit etl alternativt system som vi menar alt regeringen
bör överväga. Vi anser att de befintiiga företagen ska betraktas som om de hade
näringstillstånd och den enda skyldigheten för dem i det här sammanhanget är
all se till att de blir registrerade. För de befintliga företagen gäller alltså
elt slags automatiskt näringstillstånd. Om de däremot sedan bedriver oseriös
verksamhet ska de förbjudas all i fortsättningen bedriva denna inom branschen.
När tillståndet att bedriva näringsverksamhet ska dras in för de företag som
fått etl automatiskt näringstillstånd ska samma villkor gälla som för de
företag som fått sitt tillstånd efter en vanlig ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.53 Fastighetsanställdas Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från kommissionens åsikt anser förbundet att de tre kriterierna för
tillståndsgivning alltid skall vara obligatoriska för erhållande av näringstillstånd.
Lika nödvändigt är att brott mot kollektivavtal eller underlåtenhet att
iakttaga gällande lagar som reglerar förhällandet pä arbetsmarknaden skall
utgöra hinder för näringstillständsgivning vid vandelsprövningen. Beträffande
utbildning i företagsskötsel borde del vara självklart att även kunskaper om
kollektivavtal och arbetsmarknadslagstiftning skall ingå i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag till lag om näringstillstånd bör inte vara tidsbe<br>
gränsad,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar kommissionens uppfattning att företagen skall ställa Prop, 1985/86:
126 ekonomiska garantier för skaller och avgifter saml att tillslåndsplikt bör
gälla även befintliga företag i aktuell bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.54 Hotell- och Restauranganställdas Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hotell-
och Restauranganställdas Förbund har under lång tid tillbaka fört diskussionen
om etableringskonlroll för restaurangbranschen. Första gången frågan
behandlades i beslutande organ var vid förbundskongressen 1968. Kravel på
etableringskonlroll har hela tiden hafl sin grund i restaurangbranschens
struktur. Även om branschen ständigt genomgår förändringar och
strukturomvandlingar har under hela 70- och 80-talet etable-ringskontrollkravel
varit en aktuell facklig stridsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Restaurangbranschulredningen,
som avgav sill slutbetänkande 1978, kartlade branschens förutsättningar och
förhållanden. Emellertid avstod utredningen ifrån alt ange några direkta
elableringsförslag trots all den konstaterade stora brister inom näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hotell-
och Restauranganställdas Förbund har emellertid i ett eget handlingsprogram
inför 80-talel påvisat behovet av etableringskonlroll. Vi har också angivit
olika förslag till denna etableringskontrolls uppbyggnad och funktion. Enligt
vår mening utgör etablering av icke seriösa förelag en alll svårare konkurrens
för ansvarskännande företag. En samhällsreglerad sanering av hotell- och
restaurangbranschen bör ske i två etapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del första måsle en kortsiktig och snabbverkande sanering genomföras så alt
avarter av illegal verksamhet omgående upphör. På samma säll måste på mycket
kort tid näringspolitisk balans åstadkommas inte minst i syfle atl skapa säkra
och trygga verksamhetsformer för både anslällda och företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
längre sikt fordras en fortlöpande samhällskonlroll av näringens utveckling och
struktur. Det behövs både politiska och ekonomiska insatser från samhällets
sida inte minst ur utbildnings- och sysselsättningssynpunkt. Vi hälsar därför
med stor tillfredsställelse Eko-kommissionens förslag till etableringskonlroll
eller näringstillstånd som kommissionen antagit som arbetsnamn. Vi delar helt
kommissionens uppfattning att förslaget om näringstillstånd enbart är en av
flera ålgärder i kampen mot oseriös företagsverksamhet och ekonomisk
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med kommissionens förslag menar förbundet också alt en allmän
etableringskonlroll över hela näringslivet inte är realistiskt genomförbart
och inte heller politiskt önskvärt. Emellertid kan frågan om antalet berörda
branscher ytterligare diskuteras och en närmare kartläggning av ett bredare
behov måhända borde övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
alt antalet branscher eventuellt borde utökas är det också enligt vår mening
elt alldeles för snävt synsätt på oseriösa företags handlande som kommissionen
använt sig av. Prövning av huruvida arbetsmarknadens lagar och avtal lillämpas
på ell riktigt sätt borde ingå i den vandel-prövning som Eko-kommissionen
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.55 Svenska byggnadsarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har alltså vall alt föreslå ett selektivt införande av närings<br>
lillsländ. Detla är en princip som stöds av förbundet. Huvudregeln i<br>
svenskt näringsliv skall också i fortsättningen vara en fri etableringsräll.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Krav pä näringstillstånd
bör, i enlighel med kommissionens förslag endasl Prop. 1985/86: 126 omfatta
branscher inom vilka problemen med oseriös verksamhet är påtagliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundets mening bör kravet på näringstillstånd omfatta förbundets samtliga
avtalsområden. Systemet bör vidare baseras på en obligatorisk
tiUståndsprövning där en regional myndighet, t.ex. länsslyrelsen, beslutar i
tillståndsärendet. Vidare skall arbetsmarknadens organisationer fungera som
remissinstans. Vid tillståndsprövningen skall den sökandes aktuella och
lidigare vandel samt branschkunskaper och kännedom om sina skyldigheler som
företagare prövas. Tillstånden skall kunna återkallas. Överträdelse av
näringstillstånd skall vara straffsanklioneral. Slutligen skall redan
etablerade företag automatiskt beviljas tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av föregående stycke överensstämmer förbundels krav på utformningen av
etableringskontrollsystemet i stora stycken med det förslag som kommissionen
presenterat. I vissa detaljer är förbundel dock tveksamt till kommissionens
förslag. Delta gäller t.ex. kravet pä bankgaranti samt behandlingen av redan
etablerade företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser förbundet att vandelsprövningen bör utvidgas till att omfatta också t.
ex. brott mot kollektivavtal, arbetsmiljöbestämmelser etc. Förbundet förordar
också atl man vid lillståndgivningen inte prövar endasl företagarens ekonomiska
kompetens utan också dennes branschkunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.56 Svenska Metallindustriarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart att koncentrationen av ekonomiska brottslighet inom vissa
branscher är så betydande atl särskilda krav bör ställas på den som vill ulöva
näringsverksamhet inom sådana områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
brottslighet innebär illojal konkurrens för seriösa företag. De sociala
konsekvenser den medför för anställda är så allvarliga atl personer som visat
sig inte kunna driva verksamhet, på etl ur samhällets synpunkt acceptabelt
sätl, inte bör tillåtas vara verksamma inom dessa branscher. Förbundel
tillstyrker därför kommissionens förslag om näringstiUstånd med
vandelsprövning i sådana branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
frän nuvarande tillståndsprövning inom vissa områden visar emellertid på
svårigheten all få prövningen effektiv. Den handläggning som föreslås kan,
enligt förbundets mening, bli effektiv endasl genom aktiva utbildningsinsatser
och genom tillgång till registeruppgifter för hela landet. Det bör också
ställas krav på den som vill driva näring inom det aktuella områdel, all denna
medverkar med upplysningar om sin lidigare verksamhet. Ett sådant krav bör
stäUas på alla som del saknas uppgifter om i svenska register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
tUlstyrker också kommissionens förslag angående fältkon-troll och nya tjänster.
Beträffande vilka företag som ska omfattas av tillslåndskravel delar förbundet
kommissionens uppfattning att principiellt bör alla företag i den aktuella
branschen omfattas, men alt kontrollen inledningsvis bör inriktas på nystartade
förelag. Det är emellertid förbundets uppfattning att förelag som inte
redovisat verksamhet eller inte registrerats ska anses som nytillträdande och
avkrävas näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.57 Målareförbundet:</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
viU vi uttrycka tillfredsställelse över atl 15 års arbete med att skapa opinion
emot den oseriösa verksamheten nu synes ge resultat. Målareförbundet har under
denna period, inom sina båda branscher; måleribranschen och
billackerarbranschen, kunnal observera hur den oseriösa verksamhelen
ulvecklats i ell alll snabbare tempo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
osunda konkurrens som uppstått genom alt vissa företag har kunnal ulföra arbete
åt beställare lill bortemot halverade priser i förhållande till den seriösa
verksamheten, har till sist blivit olidlig även för de mest ambitiösa
företagarna. Företagarna har atl endera lägga ner företaget, eller konkurrera
med samma metoder som fiffelföretagen. Det har under senare år lett till att företagen
särskilt sökt att undandra sig skyldigheter gentemot samhäUel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redogörelsen
av problemen utgör en bra sammanfattning. Möjligen kan del tillföras alt
näringsidkarnas ekonomiska brottslighet och skatteundandragande drar med sig
andra personer, parter som ulan näringsidkarnas initiativ skulle avstått.
Sannolikt förekommer del all beställare och köpare av tjänster eller varor tar
initiativet, men de branscher vi har erfarenhet av är det långt oftare
näringsidkaren som tar sådana initiativ. Då en anställd har tubbals alt vid ett
tilUälle dellaga i sådan verksamhet, är det närmast som atl "lappen gått
ur tunnan" och man är därefter beredd all ställa upp på vilka uppgörelser
som helst som ger ekonomisk vinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslulningsvis
vill vi understryka att vi delar kommissionens uppfattning att det erfordras
mänga ingredienser för att begränsa den osunda verksamhelen som samhället i
princip tillåtit atl växa ulan några mer omfattande motåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
gäller att skapa bättre moral. Det är därför vår förhoppning all regeringen
söker ändra beteendet genom atl frågan behandlas i skolorna och atl allmänna
opinionen påverkas med kampanjer under medverkan av folkrörelser och
massmedier. Facket som har etl särskill samhällsansvar har anledning att
välkomna varje initiativ och ställa sina resurser till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är något tveksamma till kommissionens sammanfattning om vad som skall vara
karaktäriserande för om näringstillståndsprövning är av behovel. Kommissionen
säger i sammanfattningen: "Om de misskölsamma förelagarna tillsammans
utgör etl hot mot den seriösa delen av branschen, bör man kunna anse all
antalet misskötsamma är belydande". Detta kan man instämma i, men det
finns också anledning alt införa näringstillstånds-prövning i de fall en
bransch visar sig ha en svällande andel ekonomisk brottslighet, även om
omfattningen inte ännu utgör ett omedelbart hot mot hela branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar kommissionens uppfattning att kommissionens förslag om näringstillstånd
skall kompletteras med vidgade möjligheter att uifärda näringsförbud. Sålunda
anser vi atl upprepade brott mot lagar, avtal, men också utbrett utnyttjande av
oseriösa underleverantörer/underentreprenörer skall kunna föranleda
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelag
som fortsätter sin verksamhei efler det atl den lidigare företaga<br>
ren fått näringsförbud, bör granskas av auktoriserad revisor tillsatt av<br>
staten, under samma period som den föregående förelagsledaren är behäf<br>
tad med näringsförbud. Detta föratt begränsa möjligheterna till bulvanför-<br>
hållande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,.,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.58 Svenska Transportarbetareförbundet:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska brottsligheten sådan den utvecklals utgör
ell av samhällets största problem. Enligt en ganska nyligen presenterad
vetenskaplig studie uppskattas enbart skalleundanhällandet till 20-30 miljarder
kronor i 1980 års penningvärde. Sådan kriminalitet svarar självfallel för många
allvarliga ekonomiska, sociala, politiska och inte minsl samhällsmoraliska
skador. Arbetare- och fackföreningsrörelsen har allt sedan problemets
omfattning blivit allmänt känt pläderat för all kraftfulla insatser så snart
som möjligt måste vidtas för att motarbeta ekonomisk brottslighet. Denna kamp
har vi i alll väsentligt fåll föra ensamma. Borgerliga poUtiker och företrädare
för näringslivet har i denna kamp bara undantagsvis slutit upp vid vår sida.
Detta ointresse bottnar i en ideologisk grundsyn där rätlvise-och
jämlikhelsaspekler aldrig hafl någon framskjuten position. De förslag lill
ålgärder som Kommissionen mol ekonomisk brottslighet här framlägger utsätts
idag av borgerligheten och näringslivet för hård och onyanserad kritik. Man har
framhållit alt lagen är elt hot mol vår hävdvunna rätt lill näringsfrihet, man
pekar på tekniska brister i lagens utformning, på hotet mot rättssäkerheten,
ja, man har till och med påstått alt lagen påskyndar en utveckling som leder
lill ell samhäUe av öslslatsmodell. Allt detta är självfallet nonsens och deras
kritik är inget annat än elt förtäckt försvar mot den nu rådande ordningen där
"marknadskrafterna" kan spela fritt på löntagarnas och samhällets
bekoslnad. Styrkan i deras argument bör enligt förbundel värderas mol denna
bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fackföreningsrörelsen är frågan emellertid av högsta
prioritet. Som elt resultat av 1981 års LO-kongress tillsattes en kommitté som
fick till uppgift atl arbeta fram förslag till lämpliga åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten. En av huvudpunkterna i den rapport utredningen avlämnade
var förslagel om elableringslillstånd, etl som i betydelse ligger nära det av
kommittén i stället valda ordel näringstillstånd, I allt väsentligt kommer de
båda kommittéerna lill samma resukal, såväl vad avser orsakerna som de
ålgärder som bör tillgripas för att stävja den ekonomiska brottsligheten,
Förbundel vill redan här framhålla sin tillfredsställelse över förslagel som vi
tror kommer atl bli ett verkningsfullt medel för alt molverka de mest
flagranta oegentligheterna inom de aktuella branscherna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen har i sitt förslag föredragit benämningen
näringstillstånd framför etableringskonlroll, Förbundel är införstått i
orsakerna till detla och ehuru vi anser alt man här har överdrivit
väsentligheten av att skifta begrepp tillstyrker förbundel åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommissionen bör huvudprincipen vara att både
nytillträdande och befintliga förelag skaU omfattas av kraven på
näringstillstånd. Förbundet menar att etl dylikt tillvägagångssätt skulle bli
praktiskt ogenomförbart. Vi anser att de befintliga företagen skaU betraktas
som om de hade näringstillstånd och den enda skyldigheten för dem i delta
sammanhang är att se till att de blir registrerade. För de befintliga företagen
skall sålunda etl automatiskt näringstillstånd gälla. Om de däremot senare
bedriver oseriös verksamhet skall de förbjudas atl i fortsättningen bedriva
verksamhet inom branschen. När lillsländet skall dras in för de företag som
fått ell automatiskt näringstillstånd skall samma villkor gälla som för de
förelag som fått sitl tillstånd efter vanlig ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.59 Tjänstemännens
centralorganisation (TCO):</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar kommissionens uppfattning all krav på näringstillstånd bör vara etl
verkningsfullt säll alt slävja missförhållanden i specifika branscher. I
debatten förs ofta fram starka principiella invändningar mol detta slag av -som
det hävdas - begränsningar i den fria etableringsrätten och del sägs att
viktiga marknadsekonomiska spelregler sätts ur funktion. Enligt TCO är delta
överdrivna farhågor och man kan konstatera att de argument som framförs och de
generaliseringar som används oftast medför att förslagens sakliga innebörd inte
diskuteras eller analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
många områden utövar samhället redan i dag olika former av kontroll,
godkännande e. dyl. innan viss verksamhet får utövas. Belänkandet ger här en
god bild både över motiven till dessa ålgärder och vilka områden som omfattas.
Som exempel kan nämnas krav på legitimation för läkare och tandläkare,
auktorisationsregler för advokater och revisorer, krav på ekonomisk säkerhel
för resebyråer och etableringstillslånd för handel med skrot,
inkassoverksamhet, bankrörelse m. m. Dessa olika slag av etableringsreglering
har inneburit lill helt övervägande del positiva effekler - om detta lär det
råda slor enighet. De nu aktuella förslagen innebär ingen principiell skillnad
vad gäller ev. ingrepp i etableringsmöjligheter etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av TCOs förbund har länge krävt åtgärder i syfte alt främja en sund konkurrens
inom sina branscher. Sålunda beslöt t. ex. Handelstjänsteman-naförbundets (HTF)
senasie kongress 1982 atl förbundet ska verka för införandel av
etableringskonlroll där så erfordras. Föreliggande förslag från kommissionen
mot ekonomisk brottsUghet uppfyller väl de krav förbundet stälk i detla
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
kan dock inte inse varför den föreslagna lagen ska få begränsad giltighetstid.
AUa lagar bör ständigt vara föremål för omprövning och riksdagen har all
stifta, ändra och avskaffa lagar när den så finner lämpligl. Dessulom är detta
en fullmakislag dvs. riksdagen ger regeringen fullmakt all införa krav på
näringstillstånd. Regeringen har ju därvid vid varje tidpunkt möjlighel atl välja
om och i vUken omfattning lagen ska utnyttjas. TCO föreslår därför alt lagen ej
skall tidsbegränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.60 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
avstyrker förslaget om näringstillstånd. Det är knappast meningsfullt att
temporärt pröva vissa branscher och till enskilda delar såsom redovisas i
betänkandet. Förslaget medför också en dubbelkonlroll, eftersom kontroll av
skatteinbetalningar finns redan i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.61 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
mot ekonomisk brottslighet föreslär nu betydelsefulla in<br>
skränkningar i näringsfriheten. Enligt delbetänkandet skulle sålunda infö<br>
ras en rätt för regeringen alt föreskriva alt visst slag av näringsverksamhet<br>
fick bedrivas endast av den som fåll liUslånd därlUl i den ordning den<br>
föreslagna lagen anger. Föreskrift om näringstillstånd för vissl slag av<br>
näringsverksamhet skulle av regeringen få meddelas, om det finns grundad<br>
anledning antaga all del i betydande omfattning förekommer att näringsid<br>
kare inom ifrågavarande slag av verksamhet brister i laglydnad eller under<br>
låter all fullgöra sina skyldigheler enligt skalle- eller avgiftsförfallning<br>
arna.<br>
Skall en så belydelsefull nyhet införas i svensk rätl måsle starka skäl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreligga. Samfundet kan
inte finna atl kommissionen i belänkandet visat Prop. 1985/86: 126 på
sådana skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
punkter har i den allmänna motiveringen särskill berörts av kommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en internationell jämförelse har kommissionen funnit att förhandskontroll av
företag är vanligt förekommande i andra länder, både i Europa och i USA. Enligt
kommissionen ställs förhållandevis låga krav på företagen i Sverige. Denna
nivå kan emellertid enUgt samfundets mening inte bedömas med hänsyn till
bestämmelsema om förhandskontroll. Av väsentligt större betydelse är
effektiviteten av den tillsyn och kontroll från det allmännas sida som
förelaget är föremål för sedan etableringen sketl. Redan från sin etablering
står företagen i Sverige under övervakning och kontroll av en lång rad olika
myndigheter. Av betänkandet framgår också alt utländska kontrollsystem hafl
andra syften än att bekämpa ekonomisk brottslighet och främja skatte- och
avgiftsbetalningar. Några slutsatser i detta hänseende kan därför inte dras av
betänkandets genomgång av utländsk rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anför vidare all sanering är nödvändig i vissa branscher där ekonomisk
brottslighet samt underiåtenhet all betala skatter och avgifter är särskilt
vanlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
ser självfallel med stort allvar på de stegrade tendenserna till skatte- och
avgiftsundandragande i Sverige. De belopp som kommissionen i förevarande - och
tidigare - delbelänkanden anfört är betydande. Liksom när det gällt andra
förslag av kommissionen vill samfundet dock i anslutning tiU delbelänkandet
"NäringstiUstånd" understryka, att de ingripande åtgärder kommissionen
här och annorstädes föreslår självfallet inte kommer atl leda till atl nägon
väsentlig andel av de uteblivna beloppen kommer att tillföras det allmänna.
Förslagen måste bedömas mol denna bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda
framhålls j förevarande belänkandet att, när det gäller två av de enligt
kommissionen mest belastade branscherna, nämligen åkeribranschen och
restaurangbranschen, tillslåndsplikt innefattande en omfattande vandelsprövning
redan förekommer. Vad avser restaurangbranschen föreslår kommissionen en
mindre omfattande vandelsprövning (se sid.285, sl. 1.), Vad avser
transportbranschen uttalar kommissionen: "Prövningen har i denna del
ungefär samma innehåll som den vandelsprövning kommissionen föreslår,"
Kommissionen har inte anfört några skäl för antagandel alt kravel på
näringstillstånd enligt betänkandet skulle ha större effekt när det gäller
sanering av vissa branscher än hittillsvarande tillståndskrav haft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan tilläggas att under senare är en rad olika älgärder vidtagits för att öka
kompetens och resurser inom den polisiära verksamheten beträffande ekonomiska
brott och för att göra skatte- och avgiftsindrivningen mer effektiv. De sålunda
vidtagna åtgärderna har ännu ej fåll full genomslagskraft. Enligt samfundets
uppfattning vore det lämpligt att avvakta resultatet av dessa ålgärder innan
lagsliftning av typen näringstillstånd övervägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens mening skall både nytillträdande och befintliga<br>
förelag omfattas av kraven på näringstillstånd när regeringen bestämt att<br>
näringstillstånd skall krävas för visst slag av näringsverksamhet. Kommis<br>
sionens ståndpunkt synes vara orealistisk. Inom samtliga av kommis<br>
sionen för näringstillstånd rekommenderade branscher bedriver förelagen i<br>
huvudsak sin verksamhei på all sätt som ej ger anledning till anmärkningar<br>
från del allmännas sida. Många företag har bedrivit sin verksamhet under<br>
många år. Företagen har startats medan näringsfrihet i branschen rådde<br>
och därefter drivks anmärkningsfrkl. En samhällelig prövning av oförvit-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>liga
företagares rätt till fortsatt verksamhet framstår som onödig och kran-
Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kände.
Införs krav på näringstillstånd bör därför endast nytillträdande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företag
ha skyldighet atl ansöka om sådant tillstånd. Prövning av redan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>etablerade
förelags rätt att bedriva verksamhet bör ifrågakomma blott om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företaget
skulle brista i laglydning eller underlåta alt belala sina skatter och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgifter.
Om krav på näringstillstånd införs endasl för nystartade företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppkommer
visserligen en viss mindre konkurrensolikhel mellan företagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
en bransch. Den synes inte vara så betydande atl den kan försvara den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetsbelastning
pä administrationen som handläggningen av tusentals</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>onödiga
ärenden om näringstillstånd skulle utgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
etablerade företag inom de branscher, för vilka kommissionen rekommenderar att
näringstillstånd skall krävas, uppgår sammanlagt till inte mindre än omkring
51000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sistnämnda
tal bör ses i relation till kommissionens uppgift om att handläggningstiden för
varje ärende om näringstillstånd enbart hos länsstyrelsen kan beräknas lill
tvä limmar. Den totala liden för handläggning av samtliga ärenden om
näringstillstånd i den utsträckning kommissionen rekommenderat skulle
följaktligen enbart såvitt avser redan etablerade företag vara 102300
arbetstimmar. För handläggning av tiUståndsärenden vid länsstyrelserna har
kommissionen tänkt sig en personalstyrka omfattande totalt 73 personer. För
del fall alt kommissionens förslag går igenom skulle lydligtvis denna
personalstyrka bli sysselsatt drygt ett år enbart med att handlägga ansökningar
om näringstillstånd frän redan etablerade företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.62 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att krav på näringstillstånd skall införas i vissa branscher där
ekonomisk brottslighet bedöms vara särskill vanlig och skatte- och
avgiflsdisciplinen särskill dålig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som gäller elt flertal andra förslag från kommissionen är den
analys av behov och alternativ som ligger lill grund för del föreliggande
förslaget påfallande tunn. Del är enligt fakullelsnämndens mening beklagligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
vill inledningsvis framhålla att den etableringsfrihet som råder pä den svenska
marknaden har utomordentligt slor ekonomisk betydelse och utgör en hörnpelare i
vårt ekonomiska syslem. Näringsfriheten utgör också etl viktigt inslag i etl
fritt samhälle. I samband med varje förslag om inskränkningar i denna måsle
därför noga övervägas, inte bara om förslaget kan väntas få de avsedda
effekterna utan även om dessa överstiger de negativa verkningar som
inskränkningen kan förväntas fä från konkurrenssynpunkt. Enligt
fakultetsnämndens mening finns det risk för att vissa av de föreslagna
föreskrifterna kommer atl fä en alltför avhållande verkan på nyetableringen i
resp. bransch. Del sagda gäller inte minst kravet på ställande av säkerhel för
skallefordringar m. m. Allvarligt är vidare, om reglerna kan komma att
utnyttjas så att olika branschorganisationer, om de så önskar, kan reglera
antalet nytillträdande näringsidkare. Fakultetsnämnden vill därjämte
understryka vikten av alt lagen inte får verka som en plattform från vilken
ytterligare inskränkningar i näringsfriheten kan komma att ske. Som bakgrund
till sill förslag om näringsfillståhd har kommissionen redovisat dels regler
angående tillslåndsplikt som redan föreligger i olika branscher
(transportsektorn, restaurangbranschen etc), dels föreskrifter om
näringstillstånd som gäller i vissa främmande länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
bestämmelser om näringstillstånd skall gälla redan etablerade före-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lag bör antalet lillståndsplikliga
näringsgrenar kraftigt begränsas, Allerna- Prop. 1985/86: 126 livet måste
annars bli att avsevärt utöka antalet handläggare vid länsstyrelsen eller att
låta bestämmelserna träda i kraft successivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommissionen tänkt sig handläggningen av tillståndsärendena jämte kontroll och
tillsyn av den lillståndspliktiga verksamheten kommer avsevärda arbetsinsatser
och kostnader alt nedläggas på laglydiga och lojala företagare i stället för
alt samhället, såsom borde vara självfallet, koncentrerar sina resurser på den
oseriösa och illojala näringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har ej anvisat i vilken ordning redan etablerade företagare skall begära
näringstillstånd. Del är enligt advokatsamfundets mening ell vitalt
rättssäkerhelskrav att delta framgår av lagtexten för det fall lagen skulle
innefatta kravel att de redan etablerade företagen skall vara pliktiga alt
ansöka om och få näringstillstånd för att få fortsätta sin verksamhet.
Övergångsbestämmelserna i lagen om fastighetsmäklare kan därvid utgöra en
lämplig förebild. Skulle regeringen föreskriva alt näringstillstånd erfordras
för visst slag av näringsverksamhet, bör de vid tiden för beslutets
ikraftträdande de redan etablerade företagarna dels vara skyldiga atl inkomma
med sin ansökan om näringstillstånd försl efter viss i lagen angiven lid,
förslagsvis sex månader, dels vara berättigade att fortsätta sin näringsverksamhet
i avvaktan pä lagakraftvunnel beslut om sökta näringslillstån-det. Redan
etablerade företagare bör också vara befriade från prövning enligt 3 § försia
slyckel andra punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hade varit värdefullt all få en utförligare redogörelse för effekterna av nu
nämnda regler. Av särskill intresse hade del varit att få en dylik redovisning
i fråga om Norge, Österrike och Västtyskland som enligt kommissionens
framställning har omfattande föreskrifter om näringstillstånd. Noteras kan,
atl i flertalet av de fall som redovisas från utländsk rätl synes
lillslåndsreglerna snarare ha tillkommit i syfle atl skydda aUmänheten mot
oskickliga yrkesutövare än i syfte all förhindra ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.63 Sveriges Ackordscentral:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allt överskuggande delen av ekonomisk brottslighet har att göra med skatterna
och sättet för indrivning. Här finns påtagliga brister, vilket har all göra med
den förmånsrätt som fortfarande vidlåder skatterna. Det är omvittnat alt vi har
världens mest effektiva uppbörd — mer än 98% av debiterade skaller kommer in
till statskassan. Men vi har också bland de långsammaste uppbörderna med drygt
12 miljarder i eftersläpande skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slopar
man förmånsrätten skuUe skattemyndigheterna tvingas atl anlägga samma
synpunkler på krediterna som inom del privata näringslivet. Som det nu är
behöver inte skaltemyndigheterna anpassa kontrollfunktionen efter sådana
annars självklara kriterier som omsättningshastighet för moms och
personalintensivitet vad gäller källskatter. Erfarenheterna från Danmark pekar
också på en starkt förbättrad - snabbare — uppbörd sedan förmånsrätten lagils
bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
allra enklaste är emellertid alt se lill alt det inte blir några
skatteres-tanlier. I princip bör arbetstagaren samtidigt med lönen få etl
kvitto på att mol lönen svarande källskall och arbetsgivareavgift har betalats.
Därigenom skulle en slor del av kontrollapparaien kunna undvaras, I stället
får det ankomma på facket all vaka över alt arbetstagaren får sitt kvitto
samtidigt med lönen. På liknande sätt borde kunna ordnas med momsen och
punktskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väljer
man denna väg, vilket förefaller ändamålsenligt, måste emellertid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också
beaktas tidsaspekten. Det beror på att man inom näringslivet vant Prop.
1985/86: 126 sig vid skaltekrediten som i vissa branscher utgör en slor, i
några fall övervägande del av rörelsekapitalet. Därför behövs en relativt lång
anpassningsperiod, lät säga 5 år. Under tiden bör som tidigare sagts marken
förberedas genom atl ta bort skatleprivilegiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom de brollsförebyggande och stalsfinansiella
synpunkterna på skaltekrediten bör beaktas atl den ulgör en kredilsanitär
olägenhet av stora mätt. I en normal kreditbedömning kan ju inte gärna ingå all
ifrågasätta om kunden har betalat sina skaller. Del kommer därför ofta som en
smärtsam överraskning när del visar sig alt de förmånsberättigade skatterna
lagt beslag på det kreditulrymme som leverantörerna trott vara reserverat för
dem. Detta förhållande har börjat speglas i en kärvare kreditpolitik från
Utländska leverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller näringstillstånd kan vi möjligen förorda ett
generelll krav enligt de enkla regler som gäller i Norge för all få
handelsrättigheter. Däremol verkar del motbjudande atl som föreslås välja ut
vissa branscher. Del märkliga är alt det i slort sett är samma branscher som
åsyftats när vi ovan påtalat den bristfälliga lyhördheten för sådana kriterier
som omsättningshastighet och personalintensilet. Därmed bekräftas ingalunda
någol behov av näringstillstånd men väl av nyansering i övervakningen. Lika
stötande och orimligt är förslagel om bankgaranti till förmån för skattemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi avstyrker förslaget om selektivt (godtyckligt)
näringstillstånd och föreslår i stället en översyn av uppbördspoliliken i
enlighel med vad här sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.64 Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FAR avslyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delbelänkandet om näringslUlstånd är ett av treltiotalet delbelänkanden,
som Kommissionen mol ekonomisk brottslighet avgivit. Delbelänkandet bör därför
principiellt sältas in i elt större sammanhang. FAR har beretts lillfälle alt
avge yttranden över flera delbelänkanden och har därvid bl. a. tagit till
utgångspunkt alt den ekonomiska brottsligheten är etl allvarligt
samhällsproblem, men att dess orsaker och omfattning är otillräckligt
klarlagda. FAR har vidare invänt mol att åtgärder och kontroller föreslås
riktade mot etl stort antal förelag i syfle all upptäcka och förhindra
missförhållanden i etl litet anlal företag. FAR menar all det kan ifrågasättas
om vissa av åtgärderna har någon större effekt ens i dessa få förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förevarande delbetänkande har Kommissionen visserligen
vall all föreslå ålgärder, icke riktade mol näringslivet i dess helhet ulan
begränsade till "kritiska branscher", dvs, branscher där problemen
med ekonomisk brottslighet och skatteundandraganden synes vara mest aktuella.
Kommissionen har därvid föreslagit fem branscher nämligen restaurang-, transport-,
bygg-, bil- och städbranscherna. Likväl drabbar kraven på kontroll i form av
vandelsprövning, grundläggande utbildning i förelagsskölsel och ekonomiska
garantier elt stort anlal förelag utan alt de grundläggande orsakerna till
ekonomisk brottslighet tillräckligt klarlagts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.65 Svenska Revisorsamfundet (SRS):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet har i remissvar på lidigare avlämnade
delbelänkanden från<br>
kommissionen ställt sig kritiskt tiU den brist på empiriskt utredningsmate<br>
rial som vi anser skall ligga till grund för den typ av generelll verkande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstiftning som
kommissionen föreslår. Åven i nu föreliggande betänkan- Prop. 1985/86: 126 de
saknas en samlad bild av omfattningen av de problem som kommissionen genom
sina förslag önskar komma tillrätta med. Kommissionen ger endasl enstaka
exempel på misskötsamhel och kvalificerat brottsligt förfarande. Samfundet
anser därför nu liksom tidigare alt det malerial utredningen stöder sig på är
för knapphändigt för att ligga till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.66 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår näringstillstånd för vissa branscher. Vi anser det felaktigt alt
skötsamma företagare skall drabbas av speciella avgifter och kontroller på
grund av atl andra företag inom samma bransch missköter sig: De som missköter
sig skall drabbas av sanktioner. Lagen om näringsförbud har tillkommit för
dessa och denna lag skall användas för atl stoppa dem som ej bör vara
företagare pä grund av uppenbart missbruk av gällande bestämmelser och lagar.
Det är i de skötsammas intresse atl konkurrensen ej snedvrides på atl vissa är
iUojala men detla skall åtgärdas genom redan befintliga lagar. Storleken av
statens förluster i restförda skatteinkomster och avgifter skall begränsas
genom snabbare och effektivare indrivning av statens fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har konstaterat, att om ekonomisk brottslighet och skatteundandragande breder
ut sig inom näringslivet, försvåras konkurrensförhållandena för de
näringsidkare som driver sin verksamhei i enlighel med nu gällande regler.
Samfundet instämmer i denna bedömning men vill framhålla atl det i denna del
inte är regelsystemet i sig som är något problem, utan alt det är samhällets
möjligheter att övervaka efterlevnaden av gällande regler som inte är
tillräckliga. Vidare är det enligt samfundets mening en fråga om attityd i
förhållande till det regelsystem som finns. Att ändra på attkyder genom
införande av en generellt verkande lagstiftning torde dock vara en närmasl
omöjlig uppgifl. Samfundei vill därför förorda åtgärder som har selektiv verkan
och således bara riktar sig mot personer som visat sig vara misskötsamma. Innan
ytterligare lagstiftning på området vidtas bör därför enligt samfundets mening
en utvärdering av erfarenheterna med den sedan någon lid tillbaka gällande
lagen om näringsförbud göras. Då dessutom en kommitté för närvarande håller på
atl se över denna lag och kan förväntas komma med förslag som innebär utvidgat
näringsförbud vid fall av ekonomisk brottslighet utan alt konkurs förelegat,
är del samfundels mening alt nämnda kommittés betänkande skall avvaktas innan
eventuellt förslag lill införande av "Lag om näringstillstånd" lägges
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
ställer sig avvisande till all del för närvarande införes en lag om
näringstillstånd. Enligt samfundels mening bekämpas de av kommissionen
beskrivna missförhållandena lämpligast genom selektivt verkande ålgärder.
Åtgärder som verkar över hela branscher och som baserar sig på elt enligt
samfundets mening alltför otillräckligt underlag avslyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.67 Jönköpings läns Utvecklingsfond:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonden
konstarerar atl - vid den begränsning i branschkretsen<br>
som angetts i utredningen - myckel få av förelagen inom fondens mål<br>
grupp beröres. Då emeUertid kretsen väl kan enkelt vidgas och vi tror all<br>
elableringskontroll för tillverkande förelag vore olyckligt samt atl försla<br>
gen har etl allmänt intresse vill utvecklingsfonden ändock begagna tillfället<br>
atl avge yttrande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonden
är i grunden kritisk till kontrollåtgärder som kan Prop. 1985/86: 126 utgöra
hinder eller försvåra nyetablering. Sedan över 100 år tillbaka gäller som
huvudprincip näringsfrihet i Sverige och mycket starka skäl mäste finnas för
all inskränkningar i denna huvudprincip skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
utredningen anfört är det trots allt ett relativt litet antal företagare som
fuskar eUer begår sådana oegentligheter som motiverar långtgående ingripanden.
En skärpt taxeringskontroll och ett utvidgat näringsförbud, där brott har
konstaterats, synes vara medel som i viss utsträckning kan begränsa ekonomiska
brott. Dessa åtgärder är eller kan göras allmänt inriktade. Därmed kan
generella regler tillskapas som inte särskill utpekar vissa branscher även om
brottslighet visat sig mera frekvent inom vissa. Utvecklingsfonden vill därför
förorda att näringsförbudsprövning generellt införes i samband med
domstolsbehandling av brott. Processen eller arbetet för åklagarmyndigheter
behöver inte särskilt tyngas av all näringsförbudsfrågan generellt prövas i
samband med brottsbehandlingen. Vinsten blir atl samtliga branscher kommer alt
automatiskt omfattas. Den kommitté som behandlar näringsförbudsfrågan bör i
vaije fall slutföra sitt uppdrag och förslagel bli föremål för behandling innan
nu föreslagen vandelsprövning beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillståndskrav
kommer att öka byråkratin, fördröja igångsättning av företag och säkerligen få
en psykologisk verkan mol företagsetablering. Avgiftsbeläggningen kan knappast
vara avgörande men prövning och nya register medför utsträckta
handläggningstider och kommer all ytterligare komplicera nyförelagandet. Redan
finns för en företagare en snårskog av kontakter och ytterligare aktörer med
vilka samråd måste ske kommer atl skrämma och verka hämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utvecklingsfondens del är del viktigt alt vi kan fungera som ell service- och
stimulansorgan och som stöd vid nyförelagandet. En sammankoppling med de
uppgifter som länsslyrelsen föreslås få med bl.a. inspektioner och kontroller
torde inte kunna undvikas. Följden blir dä lätt negativ för utvecklingsfonderna
i deras försök att skapa en profil där stöd och rådgivning är det centrala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
vill utvecklingsfonden beklaga att åtgärder skall behöva vidtagas som verkar
inskränkande på näringsfriheten. Om sä måsle ske skall åtgärderna begränsas
till minsta möjliga och bör därför i första hand inriktas pä en utvidgning av
de kontrollinstrument som redan finns. Vi avser därvid i första hand
laxeringskontrollen och utvidgat näringsförbud. Nya organisationer eller
register skulle därmed inte behöva tillskapas. Del måsle anses viktigt all
positiva åtgärder från del allmännas sida, dä det gäller stöd och stimulans ät
nyföretagande, inte motverkas av inskränkningar, som ändå aldrig kan bli
heltäckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
(s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill försl konstatera att problemen till större delen förekommer i branscher,
som ligger utanför utvecklingsfondernas målgrupp. Vi är myckel tveksamma lill
att näringstillstånd skulle kunna komma ifråga när det gäller den tillverkande
industrin (U-fondens målgrupp). Problemen i vissa servicebranscher är enligt
vår uppfattning så slora all vi inte vill motsätta oss de föreslagna åtgärderna
med införandel av näringstillstånd, men förutsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
den kommitté som utreder näringsförbudsfrågan får slutföra sitt uppdrag innan
beslul fattas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
man är restriktiv när del gäller valet av branscher där näringstillstånd<br>
skall krävas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
ell enkelt och obyråkratiskl system eftersträvas</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:
126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
man noga studerar effekten av vidtagna ålgärder. SkuUe del visa sig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>påkallat bör riksdagen
ompröva frågan innan de i förslagel omnämnda fem</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åren har förflutit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.68 Föreningen Sveriges Kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
har i lidigare yttranden över kommissionens betänkanden förklarat sig dela
kommissionens uppfattning att ytterligare ålgärder behöver vidtas för att komma
tillrätta med den ekonomiska brottsligheten och skatteundandragandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
författningsförslaget till lag om näringstillstånd uttrycks i 1 § atl lagen har
till ändamål att främja en sund utveckling av näringslivet genom att motverka
illojal konkurrens och missbruk av näringsfriheten. Föreningen delar denna
målsättning och anser det angeläget atl samhället ges resurser alt snabbt få
vetskap om och möjligheter alt sanera den företagsamhet som genom ekonomisk
brottslighet och skatteundandragande försvårar för seriösa förelag all
utvecklas och överleva. Dagens syslem är i detta avseende klart otillräckligt
och förbättringar och kompletteringar är nödvändiga för atl önskat syfle skall
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningens
erfarenhet är atl nämnda problem är särskilt framträdande inom vissa näringsgrenar.
Förhållandena varierar även kraftigt från en region lUl en annan. Vissa
företeelser synes vara koncentrerade lill storstadsregionerna medan
landsortsregionerna är drabbade av andra typer av problem. Föreningen är därför
tveksam tUl huruvida det är mest effektivt all låta vissa branscher omfattas av
tillståndstvång i hela riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nackdelarna
med ell syslem med näringstillstånd är atl del oundgängligen kommer alt kräva
en betydande byråkratisk insats. Även om del endasl är en minoritet av förelagen
inom en utvald bransch som kan misslänkas vara illojal måste samtliga ansöka om
tillstånd för att bedriva verksamhei. Visserligen bör tUlslåndstvångel ha en
preventiv effekt och prövningen kan därför väntas leda till atl endasl elt
fåtal kommer att förvägras sökt tillslånd. Föreningen anser alt det bör
övervägas ytterligare om denna användning av tillgängliga resurser ger det
bästa utbytet vid en jämförelse med andra åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
kan det genom att endast vissa branscher utpekas uppfattas så all andra
branscher kontrolleras i mindre omfattning eller rent av undantas från
kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
tror atl ett effektivare syslem kan åstadkommas genom en större flexibilitet.
Då det är föreningens uppfattning all vissa branschproblem är förknippade med
vissa regioner kan det finnas fördelar med att låta reglerna om
näringstillstånd avse endast vissa regioner från tid lill annan. Medan det i
Stockholmsområdet råder stora problem inom t.ex. reslaurangnäringen är problem
inom denna bransch inte desamma i landsorten. Omvänt gäller t. ex.
kreaturshandel och fiskerinäringen. Etl sådant system skulle emellertid vara
lätt att kringgå genom atl registrera sig på annan ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
tror därför man uppnår den bästa effekten genom förbättringar inom nuvarande
regelsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En snabbare debitering och
restföring av förelags skatteskulder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudssystemet kan
effektiviseras med klarare handläggningsregler och en utvidgning till atl avse
även andra än de som försalls i konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Snabbare indrivning av skulder
mol förelag än vad som sker idag. Del är nästan alltid missriktad hjälpsamhet
av kronofogdemyndigheten att inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>snabbi
bromsa upp elt företags skuldökning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En hårdare satsning på taxering
av förelag och uppspårning av s.k. Prop. 1985/86: 126 svartjobbare. En
omfördelning av resurserna från lönlagartaxering lill förelagstaxering bör få
till följd en bättre kontroll över den oseriösa förelagssamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den allmänpreventiva effekt som
straff för brott innebär saknas nästan idag. Polis- och åklagarväsendena är
kanske alltför inriktade på den traditionella brottsligheten. Som föreningen
framfört i andra yttranden över kommissionens betänkanden anser föreningen att
dessa sektorer måste tillföras kvalificerad ekonomisk ulredningspersonal. Den
preventiva effekten av att kunna visa på samhällets effektivitet när del
gäller ekonomisk brottsbekämpning bör inte underskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I likhet med t. ex.
åkeribranschen kan man införa visst utbildningstvång vad gäller kunskap om
bokföring, skaller m. m. inom de branscher som är problemtyngda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I en del länder har man regler
som medför automatiskt näringsförbud efter konkurs. För att häva förbudet måste
konkursgäldenären eller dess ställföreträdare agera och inför domstol visa sin
oladlighel som näringsidkare. Utan atl nu ta ställning för elt sådanl system
anser föreningen att • för- och nackdelar med detta bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
viU föreningen anföra följande. Det är angelägel atl ålgärder snabbi vidtages
för att komma till rätta med ekonomiska brottsligheten och skatteundandragandet.
Föreningen har därför i positiv anda diskuterat förslagel om näringstillstånd.
Även med ovan framförda synpunkler i beaktande anser föreningen vid en samlad
bedömning alt de fördelar som kan uppnäs vid genomförande av kommissionens förslag
är så slora alt föreningen tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Vandelsprövning (3 § 1 st. 1)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sålunda anförts rörande kriteriet bristande laglydnad enligt 2§ gäller även
vandelsprövningen enligt 3§ i lagförslaget (motiven sid. 230). Även ordel
"benägenhet" i 3 § kan ge uppskov till tveksamhet vid tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sid. 230 och 372 behandlas frågan hur misstanke om brott skall påverka en
begäran om näringstillstånd. Hovrätten har uppfattningen alt den omständigheten
atl förundersökning pågår eller all åtal väckis rörande brott av betydelse för
tillståndsprövningen bör föranleda att ärendet förklaras vilande i avbidan på
sakens avgörande. Däremol bör avslagsbeslul ej fä meddelas förrän dom fallit
åtminstone i första instans. Från rättssäkerhetssynpunkt är ocksä viktigt alt
framhålla att t. ex. den omständigheten alt en viss misstanke kvarstår även
sedan en förundersökning nedlagts inte i och för sig får föranleda alt
näringstillstånd vägras. Det synes inte heller vara kommissionens mening att så
skall ske men detla bör komma till ett tydligare uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Kammarrätten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller vandelsprövningen enligt punklen 1 vore en mer exakt beskriv<br>
ning av de förfaranden som grundar olämplighel önskvärd. Gränsdrag<br>
ningsproblem kan förutsättas uppkomma vid avgörande av frågan om vissa<br>
förfaranden medför alt någon skall anses olämplig att driva näring i en viss</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bransch. Samma förhällande
torde gälla benägenheten alt fullgöra skyldig- Prop. 1985/86: 126 heter
enligt skatte- och avgifisförfaltningarna. Praktiska skäl talar dock mot en
kasuistisk uiformning av lagtexten. Kammarrätten avstår från att förorda någon
ändring i denna del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrältspresidenten
Wendt (skiljaktig)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelskravet
är Ivivelsulan del viktigaste men ocksä del mest svårhanlerade av de tänkta
vUlkoren för näringstillstånd. Här anserjag alt kommissionens förslag är i
vagaste laget, i synnerhet mot bakgrund av att tillsländsärendena skall
handläggas av förvaltningsmyndighet. Risken är enligt min mening betydande för
att den som vill etablera sig på marknaden blir fördröjd i detta därför att han
i domslol måste klaga sig till näringstillståndet. De bedömningar som
tillståndsmyndighelen enligt förslagel skall göra framstår som mycket krävande,
Detla gäUer både laglydnadskriteriel och kriteriet "benägenhet atl
fullgöra sina skyldigheter enligt skatte- och avgiftsförfattningarna". Det
förstnämnda kriteriet påminner i nägon män om det krav på respekt för
trafikreglerna, hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken, som sedan länge har gällt
inom körkortslagstiftningen (se 7§ och 16 § 6, körkortslagen) och som där har
vållat betydande osäkerhet och påtagliga svårigheter i tillämpningen. Också det
sistnämnda kriteriet torde många gånger vara svårt att fastslå alt det föreligger.
Alt en företagare häftar med belydande avgifts- och skatteskulder lär i många
fall av vederbörande skyllas på orikliga ålgärder från den fiskala sidan, och
del är inte alltid sådana påståenden kan lämnas därhän såsom ogrundade.
Sammanlaget anserjag att en vandelsprövning för näringstillstånd måste grundas
på klarare preciserade rekvisit än de som kommissionen har presenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Riksåklagaren:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
så angår reglerna om vandelsprövning vill jag ifrågasätta om det kan anses
förenligt med rimliga rättssäkerhelskrav atl redan misstanke om brott skall
kunna utgöra hinder för näringstillstånd. Det bör övervägas alt uppställa krav
på lagakraftägande dom som förutsättning härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
såviti gäller benägenhet atl fullgöra skyldigheter enligt skatte- och avgiftsförfallningarna
bör enligt min mening förutsättningarna för att näringstillstånd skall få
vägras anges på ett mera konkretiserat sätt än som skett i lagförslaget (3 §
första stycket 1). Det är också viktigt alt det på ett klarare sätt kommer till
uttryck att näringstillstånd inte fär förvägras den som oförskyllt, exempelvis
på grund av en konjunktursvacka eller tillfälliga svårigheter inom en bransch,
kommit efler med skaller och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Rikspolisstyrelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
mot ekonomisk brottslighet har föreslagit att vandels<br>
prövning av företagare kan uppställas som krav för erhållande av närings<br>
tillstånd. Vandelsprövningen kan enligt rikspolisstyrelsens uppfattning få<br>
viss betydelse för atl personer som tidigare ägnat sig ål ekonomisk brotts<br>
lighet inte etablerar sig som näringsidkare igen. Det är emellertid troligt all<br>
en oseriös företagare som gör bedömningen att han inte kommer att erhålla<br>
näringstillstånd antingen etablerar sig genom bulvan eller helt enkelt bedri<br>
ver sin verksamhet ulan att ansöka om tillstånd.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.5 Brottsförebyggande
rådet:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop- 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet föreslås s. k. vandelsprövning som en förutsättning för näringstillstånd.
Prövningen innebär atl personer som begått grövre ekonomiska brott eller
kraftigt misskött sin betalningsskyldighet gentemot samhället inte beviljas
näringstillstånd. I dag finns liknande prövning l.ex. i samband med
utskänkningstillstånd till restauranger. Det kan diskuteras -bl.a. utifrån
erfarenheterna från sistnämnda område - om förslagel i denna del kommer att
visa sig verkningsfullt. Avgörande för detta blir dels de tillämpningsnormer
som kommer alt gälla, dels om åtgärder för att förhindra bulvanförhållanden
sätts in. 1 det senare fallel får ställningstaganden till kommissionens
förslag till bulvanlag slor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Datainspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommissionens förslag till lag om näringstillstånd 4§ föreskrivs vilka fysiska
personer som skall bli föremål för vandelsprövning när näringstillstånd
meddelas. I lagtexten föreskrivs emellertid inte vilka ålgärder som skall
vidtas när prövad persons vandel ändras efter del prövning skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
gör i sin egenskap av tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt inkassolagen en
likartad prövning av den person som skall vara formellt ansvarig för inkassoverksamheten.
I 3§ inkassolagen sägs "Tillstånd får meddelas endast om verksamheten kan
anlas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätl. Tillståndet får
förenas med föreskrift ... om skyldighet alt anmäla ändring av förhållanden som
haft betydelse för tillståndet". Prövning av den ansvariges lämplighet,
sker vid tillstånds-handläggningen. Skulle emellertid sådana omständigheter
senare framkomma som leder till atl den prövades lämplighet kan ifrågasättas
har datainspektionen idag ingen möjlighet att med stöd av inkassolagen i dess
nuvarande form göra någon förnyad prövning av den ansvariga personens
lämplighet. Någon möjlighet all lagligen meddela föreskrift eller återkalla
tillstånd i sådana situationer finns idag inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
har lett lill atl inspektionen vänt sig lill justitiedepartementet och
hemställt om lagändring i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelserna
synes kunna få likartade problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Kommerskollegium:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vandelsprövning kommer atl baseras på registeruppgifter avseende brottslighet
samt restförda skatter och avgifter. Detta är formella uppgifter där det
egentliga prognosvärdet kan sättas ifråga, Ell avslag på ansökan om
näringstillstånd som grundar sig på resultatet av en på detta sätt myckel
formaliserad vandelsprövning kommer vidare att i stor utsträckning uppfattas
som etl ytterligare straff ulöver det som eventuellt utdömts av domstol utan
att detla "straff kan motiveras på ett tillfredsställande sätt.
Kommissionen utgår också från atl vid vandelsprövningen olika former av ej
straffsanktionerat illojalt beteende skall diskvalificera sökanden från rätlen
att driva viss näring. Detta kan åstadkomma inslag av rättsosäkerhet vid
prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Riksskatteverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
form av vandelsprövning förekommer redan nu i såväl restaurang- som<br>
i åkeribranschen. Kommissionen har emeUertid inte gjort någon analys av<br>
denna kontroll. EnUgt RSVs mening borde man först ta reda på om de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gällande
beslämmelserna har haft någon effekt innan man föreslår en Prop. 1985/86:
126 utvidgning av vandelsprövningen. Den omständigheten atl både restaurang-
och åkeribranschen finns med bland de nu aktuella branscherna tycks snarast
lyda på att den nuvarande kontrollen inte har haft avsedd effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall prövningen i fråga om juridiska personer avse styrelseledamöter
och VD. Kontrollen är lätt att ulföra när del gäller dessa personers egna
skatter och avgifter. Del mer kvalificerade skatteundandragandet sker
emellertid oftast genom alt verksamhet bedrivs i bolagsform. Kommissionen har
inte berört hur bedömningen skall påverkas av atl sökanden har varit involverad
i olika bolag som har ådragit sig slora skatle-och avgiftsskulder. Det är
betydligt svårare alt få fram sådana uppgifter, eftersom del av skalleregisiret
f. n. inte framgår om en person är styrelseledamot eller VD i ett bolag.
Förslag om atl ta in sådana uppgifter lämnas i RSVs rapport 1984:1
"Registrering av vissa företags- och fastighelsupp-gifler m.m.".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Marknadsdomstolen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
avses precisera förutsättningarna för beviljande av näringstillstånd.
Laglydnad är ett centralt begrepp för vandelsprövningen. Begreppet utvidgas i
motiven på ett sätt som är myckel betänkligt från rättssäkerhetssynpunkt.
Sålunda uttalas atl även misstanke om broll skall kunna beaktas (s. 230, 372,
387), liksom konkursförhållanden (s. 230), "illojalt beleende"
beslående i alt "någon systematiskt bryter mot sådana regler som
tillkommit för att skapa goda förhållanden på marknaden" (s. 230) och även
"underiåtenhet alt deklarera" (s. 230). Dessa uttalanden kan leda
till en godtycklig rättstillämpning. Beträffande icks fullgjord skallskyldighet
anges bl.a. all ytterligare prövning av en taxerings riktighet inte behövs om
en anståndsbegäran avslagits eftersom "detla normall skell efler yttrande
av taxeringsinlendenlen, varför upptagandet i restiängden så lill vida
föregåtts av en förnyad prövning av taxeringen" (s. 373-374). Efiersom
taxeringsintendenten i skatteärendet närmast har en åklagar-funktion synes
angivna uttalande ensidigt fiskaliskt på ell säll som också framstår som
oroande från rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
framhåller alt dess förslag skall möjliggöra elt snabbt ingripande av
regeringen när en viss bransch behöver saneras. Kommissionens synpunkler på
vilka branscher som bör omfattas av krav på tillstånd avses givetvis härvidlag
få slor betydelse i ett inledande skede. I elt längre perspektiv rymmer dock
handläggningen av dessa frågor belydande möjligheter för olika partsintressen
att göra sig gällande. Med den vida innebörd begreppet laglydnad fått - del
synes ha samma betydelse i förslagels 2 och 3 §§ - är del risk att etablerade
gruppers intressen alltför "mycket kommer att beaktas med negativa
konsekvenser för nytänkande och nyetablering inom berörda branscher. Mycket
skilda företeelser anses utvisa brist på laglydnad. Ett system som är tänkt för
användning mot ekonomisk brottslighet och skatteundandragande kan därför i
praktiken på ett sätl som inte är avsett komma atl fungera som etl medel i
konkurrensen mellan olika företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Bankinspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller vandelsprövningen vill bankinspektionen anmärka att man inte kan
sälta likhetstecken mellan atl göra sig skyldig lill brottslighet och atl vara
reslförd för skatt. Lagtexten i författningsförslaget talar om "be-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nägenhet
alt fullgöra sina skyldigheter enligt skatte- och avgiflsförfatlning- Prop.
1985/86: 126 arna". Enligt motivultalandena i betänkandet kommer
reslföringar att vara avgörande för denna bedömning. Del utsägs särskilt atl
någon prövning av det berättigade i reslföringen inte skall ske. Kommissionen
utgår från att endasl osolidariskt beteende kan ligga bakom en restföring.
Inspektionen vill peka på all även seriösa företagare kan, till och med utan
egen förskyllan, hamna i belalningssvårigheter. Konstkuerande för uteblivet
näringstillstånd borde i detla avseende vara alt man av tredska underiåtit alt
fullgöra sina betalningsskyldigheter för skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
vandelsprövningen i aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser är atl
anmärka all prövningen avser styrelsens ledamöter liksom verkställande direktör
och vice verkställande direktör samt att prövning också skall göras vid utbyte
på någon av dessa poster. Det senare torde innebära all t.ex. kandidater lill
styrelseposter måste nagelfaras ordentligt för att inte bolagsstämman utan att
ha vetskap därom undanröjer aktiebolagels näringstillstånd. EnUgl inspektionens
uppfattning visar detta på en viss onödig slelbenthel i förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Näringsfrihetsombudsmannen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
avseende vandelsprövning ger, trots atl kommissionen sökt precisera
förutsättningarna, utrymme för etl starkt inslag av godtycke och oenhetliga
bedömningar. Yttrandet från polismyndighet skall t.ex. inte innehålla något
egentligt utdrag ur polisregister eller det allmänna kriminalregistret ulan
elt "urval av uppgifter som den tillfrågade myndigheien bedömt vara av
intresse för den lämplighetsprövning som skall ske" (s. 232). Inte heller
problemet med hur länge lidigare brottslighet skall få inverka på möjligheterna
lill näringslillsländ har lösts tillfredsställande. Kommissionens uttalanden om
möjligheterna all beakta enbart misstanke om brott är också betänkliga frän
rättssäkerhetssynpunkt. Likaså är frågan om hur stora skatte- och
avgiftsskulder som ska tillmätas betydelse vid bedömningen av näringstillstånd
överlämnad åt tillståndsgivande organ utan tillräcklig precisering. Dessa och
andra oklarheter visar hur svårt del är alt StäUa rättvisande krav på en
persons vandel. Det blir till slut i stor utsträckning fråga om subjektiva
bedömningar vilket inte är tillfredsställande när del gäller så ingripande
avgöranden som att hindra en person all bedriva näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Statens pris-och kartellnämnd:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om vandelsprövningen berörs i betänkandet flera problem som sammanhänger
med dels vilken eller vilka personer i etl förelag som skall omfattas av
prövningen, dels vilket innehåll prövningen skall ha. Genom bulvanärrangemang
och liknande finns möjlighel att kringgå tillståndsprövningen. För alt själva
vandelsprövningen skall bli så meningsfull och rättvis som möjligt förutsätts
en omfattande administration. Härtill kommer atl den uppföljning av ärendena i
form av tillsyn och kontroll som förutsätts ske också ställer stora krav på
resurser. Del är tveksamt om kostnaderna för kontroll och administration kan
uppväga de vinster för samhället som tillståndsprövningen avses medföra. Under
alla förhållanden råder knappast tvivel om att den föreslagna regleringen får
återverkningar på prissidan, vilket i sista hand drabbar konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.13 Konsumentverket:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
alt införa krav på vandelsprövning enligt förslagel skulle näringsidkare som
ägnat sig ål grov ekonomisk brottslighet eller i slor utsträckning underlåtit
alt belala skaller och avgifter förhindras alt verka i en viss bransch. Del kan
inte resas avgörande invändningar från konsumentsynpunkt mot atl sådana
personkalegorier utestängs från branschen för en lid. Effekten av delta får
snarare antas bli en sundare konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemet
med den föreslagna vandelsprövningen är i stället enligt Konsumentverkets
mening att det är tveksamt vilken sanerande effekt som kan uppnås. Klar risk
finns all man inte konimer åt de som begått de grova ekonomiska brotten, efiersom
dessa brott i slor utsträckning inte upptäcks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lidigare brottslighet som enligt förslagel kan komma alt diskvalificera en
näringsidkare bör enligt verkets mening endast omfatta sådana grova brott som
kan anses begångna i näringsverksamhet eller som har myckel nära anknytning
till sådan verksamhei. Annan brottslighet som inte har någol samband med
näringsidkarens näringsverksamhet bör inte beaktas i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Statskontoret:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är från rättssäkerhetssynpunkt tveksamma till förslaget (sida 230) att enbart
misstanke om broll skall få vara skäl att vägra tillstånd eller att återkalla
tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.15 Riksrevisionsverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning
utgör huvudinslaget i förslaget om näringstillstånd. Mot bakgrund av de
erfarenheter RRVs revision inom yrkestrafikområdet har gett avslyrker RRV
vandelsprövning som elt medel mol den ekonomiska broltslighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.16 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
vandelsprövningen uppkommer svårigheter främst vad gäller juridiska personer
och avgörandet av vem som är att anse som ansvarig för verksamhelen.
Länsstyrelsen instämmer i atl del är väsentligt atl koppling sker liU en
bulvanlag, saml all vandelsprövningen inte kommer all omfatta en alllför stor
krets runt företagsledaren. Administrationen kan därvid bli för betungande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår en vandelsprövning innebärande alt de personer som under de närmast
föregående åren begått grövre brott eller i större utsträckning underlåtit alt
belala skatter och avgifter inte skall anses lämpliga att driva rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
delar naturligtvis kommissionens ståndpunkt att personer som begått grövre
ekonomiska brott eller underlåter alt betala skatter inte är lämpliga alt driva
rörelse. Kommissionen föreslår emeUertid alt även brott mot regler, som inte är
straffsanktionerade skall kunna betraktas som uttryck för "dålig
laglydnad". Här nämns brott mot regler som tillkommit för att skapa goda
förhållanden på marknaden, exempelvis vägran all rätta sig efler allmänna
reklamationsnämndens beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser för sin del att rättssäkerhetssynpunkter talar för alt<br>
denna senare diskvalifikalionsgrund inte skall kunna beaktas. Principen<br>
måsle vara atl misskötsamheten eller försummelsen objektivt fastslagits.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen föreslår
vidare alt tillståndsmyndighelen som elt led i Prop. 1985/86: 126
vandelsprövningen bl. a. skall inhämta yttranden från näringslivsorganisationer
och fackliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
finner för sin del inte anledning föreligga atl inhämta yttranden från dessa
organisationer. Vandelsprövningen bör - som länsslyrelsen ovan antytt —
baseras pä objektiva fakta och ske med beaktande av rättssäkerhetens krav.
Konkurrensskäl eller fackliga intressen bör inte inverka på denna för den
enskilde förelagaren myckel belydelsefulla bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.17 Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår atl vandelsprövningen av handelsbolag och kommanditbolag bör avse de
bolagsmän som har etl bestämmande inflytande över rörelsen. Del bör observeras
all tillsländsmyndigheterna därvid i många fall kommer atl få förlka sig på de
uppgifter som sökandena lämnar. Förutom uppgifter i handelsregistret om
firmateckningsrätt torde objektivt underlag för bedömningen av vem som leder
rörelsen inte stå till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall då en ansökan avslås på grund av bristande vandel bör det enligt
länsstyrelsens mening åligga myndigheien att utsätta en lid efler vUken
vederbörande - om han inte missköter sig — kan anses lämplig. En sådan
"spärrlid", vilken lillämpas vid ansökningar om körkortstillstånd,
tjänar flera syften. Den enskilde kan överblicka och planera sin framlid på ell
bättre säll. Spärrtiden kan verka som en sporre för sökanden all sköta sig för
att därigenom få näringstillstånd. Spärrtiden är arbetsekonomisk för
myndigheien, efiersom den förhindrar alt förnyade ansökningar görs trots all de
uppenbarligen inte kan vinna bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
näringstillstånd meddelas under en pågående brottsutredning riskerar sökanden
enligt kommissionen alt tillståndet återkallas om han sedermera döms för
brottet. Länsstyrelsen anser inte att det överensstämmer med
förvallningsrällsliga principer all återkalla elt gynnande beslut på grund av
en omsiändighei som tillståndsmyndighelen känt lill då del gynnande beslutet
fattades. Om däremol i den fällande domen framkommer omständigheter som inte
var kända då liUslåndel gavs, torde omprövning kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.18 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
vandelsprövningen lar sikte på i slorl sett endasl grov ekonomisk .
brottslighet torde den ha elt begränsat värde som spärr mot ekonomiskt misskölsamma
personer. Erfarenhetsmässigt är del mycket få företagare, som har dömts för
grova ekonomiska broll. Avsaknaden av ekonomisk prövning gör även all del blir
enkelt alt presentera en oförvitlig bulvan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
bör utsträckas atl avse även annan grov brottslighet som utvisar hänsynslöshet
hos sökanden. Den bör även kompletteras med en ekonomisk prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.19 Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
specialmoliveringen till lagförslaget skall som regel brottslighet där fängelse
eller därmed jämställd påföljd ådömts beaktas vid tillståndsbedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mindre
allvarligare broll som bara föranlett böter skall man i allmänhet<br>
bortse ifrån. Exempel på sistnämnda brottslighet är bl.a. vårdslös upp-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bördsredovisning,
försvårande av skattekontroll och bokföringsbrott. Des- Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sa brott skulle alltså i
normala fall inte diskvalificera en sökande. En sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagtillämpning
rimmar dåligt med det förhällandet all blotta skatt- och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avgiftsskulder
överstigande 50000 kr. som regel, enligt förslaget, skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>diskvalificera
vederbörande. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör därför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>även dessa och liknande
bölesdomar åtminstone i allvarligare fall vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>diskvalificerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.20 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar givetvis kommissionens uppfattning att personer som begått grövre
ekonomiska broll eller underlåter all betala skatter och avgifter inte är
lämpliga att driva rörelse. Dessa personer kan dock förhindras att driva
verksamhet genom det nuvarande näringsförbudsinstitu-tel i konkurslagen och
genom en utveckling av detla institut mot bakgrund av vunna erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.21 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den s. k. vandelsprövningen som föreslås i belänkandet är det enligt
länsstyrelsens uppfattning svårt all på förhand bedöma effekten av denna regel.
Författningar av jämförbar beskaffenhet förekommer inom restaurang- och
åkeribranscherna. Trots det synes ekonomisk brottslighet vara speciellt vanlig
i dessa branscher. Avgörande för regelns effektivitet torde bli de tUlämpningsnormer
som kommer att gälla samt intensiteten i myndigheternas bevakning av all regeln
följs. Enligt länsstyrelsens bedömning torde vandelsprövningen, om den
handläggs på etl lämpligl sätl, kunna molverka ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ang.
1,Personkretsen är etl problem, särskilt när näringsidkaren är ett aktiebolag.
Vandelsprövningen skall då avse ledamöterna i styrelsen samt verkställande
direkiör och vice verkställande direkiör. Enligt länsslyrelsens uppfattning är
de näringsidkare som kan bli aklueUa för lagens lillämpning mycket ofta mindre
aktiebolag, dvs. aktiebolag vars aktiekapital inte uppgår till minsl en miljon
kronor. Enligt aktiebolagslagen (8 kap. 3 §) erfordras inte verkställande
direktör i dessa mindre aktiebolag. Vid sådanl förhållande skulle
vandelsprövningen endast komma alt omfatta styrelseledamöterna. Länsstyrelsen
anser inte detta tillfredsställande då det i fåmansföretag förekommer
styrelseledamöter utan egentligt inflytande på grund av alt det finns en eller
flera aktieägare med dominerande inflytande över bolagets verksamhet.
Länsstyrelsen delar sålunda inte kommissionens uppfattning all det skulle föra
för långt alt låta vandelsprövningen omfatta även aktieägare. Men naturligtvis
kan inte alla aktieägare kontroUeras. Länsstyrelsen anser att
vandelsprövningen bör omfatta "aktieägare som har etl bestämmande
inflytande över verksamhelen". Bestämmelsen härom bör tas in i 4 § 2 st.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser all hela den bedömning som skall innefattas i "vandelsprövning"
kommer atl bli synnerligen grannlaga eftersom etl uteblivet näringstillstånd
kan myckel hårt komma all påverka den enskildes livssituation. Ett
genomförande av lagsliflningen måste därför medföra alt den del av
länsstyrelsen som skall pröva tillstånden får myckel kvalificerade tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.22 Näringsförbudskommittén:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
uttalar (s. 228), att kriterierna för vandelsprövningen bör vara "entydiga
och enkla atl tillämpa". Enligt lagtexten krävs det, atl den som söker
tillstånd "med avseende pä laglydnad och benägenhet att fullgöra sina
skyldigheter enligt skatte- och avgiftsförfattningarna är lämplig att bedriva
verksamhet av angivet slag". Det måste enligt kommitléns mening
ifrågasättas om dessa kriterier uppfyller önskemålet om en lättillämpad
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagtexten
ger besked så långt all man vid lämplighetsprövningen inte ska beakta annat än
"laglydnaden" och "benägenheten att fullgöra skyldigheter
enligt skatte- och avgiftsförfattningarna". Detta begränsar i viss mån
prövningen och är, enligt kommitténs uppfattning, en bra utgångspunkt.
Härefter återstår dock en prövning av om personen i fråga är
"lämplig". Detla kriterium vållar uppenbarligen besvär. Riskerna
måste anses stora för atl betydande skillnader uppkommer i bedömningarna i
olika delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i och för sig förståelse för svårigheterna atl formulera förutsättningarna
på elt tillräckligt tydligt sätt. Kommittén har själv stött på motsvarande
problem. Visserligen kan det anses ännu viktigare med tydliga rekvisit när det
gäller näringsförbud än i fråga om näringstillstånd. Effekterna av etl
näringsförbud är ju avsevärt mera ingripande. Ändå får det anses
otillfredsställande att lagtexten angående näringstillstånd lämnar etl så stort
spelrum som synes vara fallel med uttrycket "lämplig".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i både allmänmotiveringen och specialmotiveringen gjort vissa uttalanden
för atl underlätta tolkningen av ullrycket "lämplig". Del sägs bl.a.
(s. 371) att oegentligheterna för atl tillmätas betydelse ska ligga förhållandevis
nära i tiden, även om det av olika skäl inte är lämpligl alt uppställa en
absolut lidsgräns. Vidare sägs (s. 372), att man i allmänhet bör kunna bortse
från "mindre allvarliga brott som bara föranlett bötesstraff. Kommittén
kan instämma i dessa uttalanden. Härefter sägs emellertid (s, 372):
"Sådan brottslighet som har antecknats i kriminalregislrel, dvs, där
fängelse eller därmed jämställd påföljd har ådömts bör däremot som regel
förhindra all näringstillstånd erhålles." Kommittén kan inte generelll
instämma i delta uttalande. En betydligt mer nyanserad bedömning synes
erforderlig. Bl, a, torde det finnas anledning alt ta hänsyn lill om
oegentligheterna har någon anknytning till den näringsverksamhet som
lillslåndel avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitléns mening måste ell rekvisit som "lämplig" åtföljas av mycket
klara motivullalanden för all kunna accepteras. I viss mån kan del ges stadga
genom atl .det i motiven anges vissa konkreta exempel för att utvisa
"ribbans höjd". Såväl när del gäller kravet på laglydnad som
beträffande kravet på "benägenheten att fullgöra skyldigheter ..."
synes behovel av konkretisering vara stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.23 Lokala skattemyndigheten i Solna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sid. 227 uttalas atl bulvanförhållande inte skulle behöva föreligga enbart av
del skälet att person genom aktieinnehav har bestämmandeinflytande över etl
förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LSMSolna
vill i delta sammanhang peka på de svårigheter som ibland finns när LSM enligt
66 § uppbördskungörelsen upplyser länsstyrelsen om vem som enligt 77 a §
uppbördslagen är företrädare för bolag. Frågan belyses bl. a. av Tore Lundin i
Uppbörd av skatt 2 uppl. s. 243 f.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anledning
kan finnas atl närmare anvisa när vandelsprövning i förelig-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>oc</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gande fall bör ske.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.24 Svenska
Arbetsgivareföreningen, Sveriges</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126<br>
Industriförbund, Sveriges Grossistförbund och Svenska<br>
Handelskammarförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i förslagel angivna kriterierna för vandelsprövning är oprecisa, varför det vid
rättstillämpningen ges avsevärt utrymme för subjektivitet vid tolkningen. I
betänkandet (s. 229) sägs således atl "del synes rimligt att också annan
kriminalitet - som inte typiskt sett hänger samman med näringsverksamhet - i
vissa fall kan tillmätas betydelse vid vandelsprövningen." Oklar är också
den tidsgräns inom vilken omständigheter skall beaktas vid prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Införandel
av det föreslagna systemet inrymmer således väsentliga risker för godtycke
säväl vid tillståndsgivningen som vid den löpande tillsynen. Ett annal
osäkerhetsmoment utgörs naturiigtvis av atl oUka länsstyrelser kan göra skilda
bedömningar. Det kan i delta sammanhang inte heller bortses ifrån att risk
finns för långa handläggningstider vid vandelsprövning i samband med
nyslartande av förelag, vilket i sig kan vara etableringshämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sid. 228 ff och 370 ff i betänkandet förs ett resonemang om vilket mätt av
dålig laglydnad eller bristande benägenhet att fullgöra skyldigheler enligt
skatte- och avgiftsförfallningarna som skall utestänga en näringsidkare från
att erhålla tillslånd. Resonemanget i betänkandet tycks ena stunden ge vid
handen atl endasl en dom innehållande fängelsestraff skall diskvalificera en
näringsidkare, I ell följande stycke sägs emellertid -visseriigen med en
anmärkning om att försiktighet i rättssäkerhetens inlresse måsle iakttas - att
redan misstanke, ibland grundad på elt erkännande (s, 230), om brott i vissa
faU skaU kunna räcka som skäl för avslag på en ansökan. Också för återkallelse
av elt liUslånd kan i vissa fall enbart misstanke om brott vara tillräcklig
grund enligt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oaktat
de anmaningar om försiktighet som kommissionen gjort förefaller del
organisationerna myckel långtgående alt ge sådan relevans redan ål misstanken
om brott. Detta är synnerligen anmärkningsvärt då svensk straffprocessrält inte
ens tillmäter den tilltalades erkännande någon annan verkan i processen än ett
vissl bevisvärde. För en domstol räcker del alltså inte för en fällande dom alt
man misstänker någon för ett brott även om misstanken grundas på ett
erkännande. Ytteriigare omständighet måste till för att full bevisning skall anses
föreUgga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
länsslyrelserna redan innan dom föreligger skall kunna ta hänsyn lill misstanke
om brott är stötande för rättskänslan och synes ge större utrymme ål de
tillståndsgivande myndigheterna än ät domstolarna, som trots allt är satta att
sköta den dömande verksamheten i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ifråga
om länsstyrelsernas vandelsprövning finns avslulningsvis skäl all åter rikta
uppmärksamheten på att denna inte kommer att handla om kontroll av atl vissa
objektiva kriterier är eller inte är uppfyllda. Förutom av vad som lidigare
anförts framgår också detta av det förhållandet, att de
näringslivsorganisationer och fackliga organisationer som berörs bör beredas
tillfälle att yttra sig i ärendena (s. 233). En sådan ordning visar på alt del
uppenbarligen kan bli fråga om elt skön vid vandelsprövningen. Annars kan det
knappasl vara meningsfullt all begära in yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.25 Svenska åkeriförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
åkerinäringens del är vandelsprövning redan föreskriven. Den bör<br>
fortsättningsvis handläggas i nuvarande ordning, som även omfattar pröv<br>
ning av taxi- och busslrafiknäringarna.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.26 Motorbranschens Riksförbund:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>°P- 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar kommissionens uppfattning att den som klart har dokumenterat sin ovilja
atl följa gällande spelregler inom ramen för rådande näringsfrihet bör hindras
från att driva verksamhei inom aktueU bransch. Det är emellertid från
rättssäkerhetssynpunkt viktigt all kriterierna för vandelsprövningen blir så
klara och entydiga som möjligt för att förhindra godtycke från
tillslåndsmyndighetens sida. Det kan härvid ifrågasättas om inte de närmare
kriterierna bör anges i själva lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.27 Sveriges Hotell- och Restaurangförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om vandelsprövning täcker delar av den personkrets som för närvarande prövas
enligt LHD (lägen om handel med drycker), dvs. de som barett verkligt
inflytande över restauranger. Även det sakliga innehållet i kommissionens
prövning är begränsat i förhållande till LHD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
leder lill en av skilda instanser gjord dubbel prövning av lämpligheten. Det är
därför onödigt men innebär också ett steg tillbaka i strävanden atl positivt
utveckla restaurangbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.28 Sveriges Städentreprenörers förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
på utbildning i förelagsskötsel och vandelsprövning kan givetvis också medföra
atl en eller annan oseriös person stängs ute. Mén även här är det lika troligt
all resultatet blir atl också allvarligt menande personer förhindras alt starta
eget. Många småföretagare har mycket bristfällig formell utbildning men har
genom goda idéer och förmågan all utnyttja externa kunskaper skapat
framgångsrika förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.29 Företagareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionen skall s.k. vandelsprövning införas dvs. för alt en person skall få
näringstillstånd får vederbörande inte ha begått brott mot skatte- och
avgiftsförfattningarna. Enligt förslaget skall smärre förseelser inte lUlmätas
betydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundel
menar all del finns allvarliga risker för rättssäkerheten när
tillståndsgivningen baseras på skönmässiga värderingar av en
tillstånds-myndighet som inte är inordnad i del allmänna domstolsväsendet. Vad
tillståndsmyndighelen i realiteten göi- genom alt neka näringstillstånd p, g.
a, vandelsprövning är att "utdöma ännu ett straff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vandelsprövning överhuvudtaget skall införas måste det överlåtas ål
xdomslolarna alt avgöra om en persons vandel är godtagbar eller inte. Därigenom
ges den enskilda individen en prövning av sin vandel som baseras på en strikt
juridisk bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.30 Svensk Industriförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
vandelsprövningen och utbildningskravet torde inte heller<br>
dessa föreslagna ålgärder få några nämnvärda brottsförebyggande effek<br>
ler. Vandelsprövningen innebär en subjektiv värdering och risk för god<br>
tycke. Långa handläggningstider vid prövningen kan också få en etable<br>
ringshämmande effekt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.31
Lantbrukarnas Riksförbund:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
så gäller effekterna av lagförslagets genomförande vill LRF särskilt peka på
följande. Vandelsprövning förekommer idag inom transport- och
reslaurangnäringarna. Kommissionen anger atl en omfattande ekonomisk
brottslighet förekommer inom dessa näringar. Vandelsprövning har därför
uppenbarligen hafl ringa betydelse och lär inte få större betydelse för att den
kommer atl gälla fler branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.32 Malmö kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelskravet
i 3 § p. 1 är till sin uiformning vagt och obestämt ("med avseende å
laglydnad och benägenhet all fullgöra sina skyldigheler enligt skatte- och
avgifisförfaltningarna är lämplig"). Denna bestämmelse är en
generalklausul som innebär all lagstiftningen överlåtk ål
förvaUningsdom-stolarna atl avgöra vad man kan kräva av en person för atl han
skall kunna få utöva sin näring. Det borde i stället av själva lagen framgå
direkt vilka kriterierna skall vara på grad och typ av bristande laglydnad etc.
för att näringstillstånd skall vägras. Bestämmelsen bör omformas i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.33 Landsorganisationen i Sverige (LO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser ändå att kommissionen haft ett alldeles för snävt synsätt på oseriösa
beteenden från företagares sida. Man framför i och för sig att inte enbart
lagbrott ska bedömas vid vandelsprövningen utan t. ex. också upprepat
nonchalerande av reklamationsnämndens utslag. Däremot behandlar man inte alls
grova och upprepade kollektivavtalsbroti som inslag i vandelsprövningen. Vi
menar alt upprepade och grova kollektivavlalsbrott kan innebära mycket stora
risker för de anställdas sociala och ekonomiska trygghet och många gånger också
för deras liv och hälsa. Vi kan heller inte förslå varför l.ex, underiåtenhet
att betala arbetsgivaravgifter, som ju räknas ul på lönesumman, kan ge grund
för avslag på ansökan om näringstillstånd men inte underlåtenhet atl betala ut
lön eller rätl lön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför ett bestämt krav från LOs sida atl också grova och upprepade
kollektivavtalsbrott ska vara en grund för bedömningen av näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att tre olika krav ska kunna ställas på de förelag som ska få
näringsliUslånd. De ska inte vara belastade med ekonomiska brott eller ha slora
skatteskulder under de senaste fem åren. De ska ha etl minimum av kunskaper om
hur man sköter ett företag. De ska ställa en bankgaranti på 50000 kr. för ev.
kommande skatteskulder. Sedan anser kommissionen atl regeringen ska besluta
vilket eller vilka av dessa krav som ska ställas i olika branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser det tveksamt att skilja de olika kraven åt. Vår erfarenhet talar för alt
det inte är möjligt, att som kommissionen gör, peka ut atl de oseriösa
förhållandena i en viss bransch beror på bristande kunskaper eller på en
omfattande ekonomisk brottslighet bland de berörda företagen. Dessa faktorer
samverkar i slort sett alltid och åtminstone de två första kraven bör alllid
ställas samtidigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.34 Målareförbundet:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller sammanfattningens skrivning av vandelsprövning anser vi all man är
alll för utslätande. Företagare som exempelvis varit utsatt för näringsförbud
och under denna tid gjort sig skyldig till relativt sett lindriga skattebrott,
bör betraktas som olämplig att på nyll starta och leda företag. I stort delar
vi i övrigt synpunkterna underrubriken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.35 Svenska Transportarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning
företas redan idag inom ramen för yrkestrafiklagen. Erfarenheterna av detta är
goda även om vissa oseriösa tillståndssökande ändå slinker igenom del ganska
grovmaskiga nät som nuvarande bestämmelser ulgör. En orsak härtill är alt trots
reglernas formellt goda beskaffenhel tenderar dessa atl förlora i betydelse
emedan den praktiska tillämpningen på fältet lämnar mycket i övrigt all önska.
Tillslåndssökande kan tidigare ha gjort sig kända för brott mot gällande
kollektivavtal. I föreliggande belänkande anges icke kollektivavlalsbrott som
en belastande omständighet vid vandelsprövning. Förbundets funktionärer har
atl bevaka medlemmarnas avlalsenliga rättigheter och brott mot gällande
kollektivavtal är så omfattande alt tvisteförhandlingar rörande kollektivavlalsbroll
numera lar hart när hela deras tid i anspråk. Förbundel kräver mot bakgrund
härav all broll mol kollektivavtal skall utgöra skäl för avslag lill
näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.36 Tjänstemännens centralorganisation:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet föresläs s.k. vandelsprövning som en förutsättning för näringstillstånd.
Prövningen innebär att personer som begått grövre ekonomiska brott eller
kraftigt misskött sin betalningsskyldighet gentemot samhället inte beviljas
näringstillstånd. 1 dag finns liknande prövning t.ex. i samband med
utskänkningstillstånd till restauranger. Det kan diskuteras -bl.a. utifrån
erfarenheterna från sistnämnda område - om förslagel i denna del kommer atl
visa sig verkningsfullt. Avgörande för delta blir dels de tillämpningsnormer
som kommer att gälla, dels om åtgärder för att förhindra bulvanförhållanden
sätts in. I del senare fallet får ställningstagandet lill kommissionens
förslag till bulvanlag stor betydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.37 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
delar självfallel kommissionens uppfattning att företa<br>
gare skall vara lämplig alt bedriva näringsverksamhet med avseende på<br>
laglydnad och benägenhet att fullgöra sina skyldigheter enligt skatte- och<br>
avgiftsförfaltningar. Anmärkningsvärt är emellertid alt kommissionen i sin<br>
motivering bortser från de tyvärr talrika fall av bristande betalning av<br>
skaller och avgifter som beror på omständigheter utanför företagarens<br>
kontroll. All förelagaren blivk av med sina likvida medel på grund av en<br>
mot honom riktad brottslig verksamhei eller att han råkat ul för oväntade<br>
kundförlusler bör kunna utgöra godtagbar ursäkt för bristande betalnings<br>
förmåga. Inte heller kan en företagare lastas för det fall hans underiåtenhet<br>
alt fullgöra sin betalningsskyldighet beror på oförmåga atl klara konkur<br>
rensen inom sin bransch. Även en skötsam och duglig företagare kan råka<br>
ul för atl göra dåliga affärer. Större skatte- och avgiflsskulder kan därför<br>
inte, som kommissionen synes ha tänkt sig, i och för sig utgöra tillräcklig<br>
grund för att lämna ansökan om näringstillstånd utan bifall, framför alll ej<br>
om prövningsförfarandet även skulle gälla redan etablerade företag. Hu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vudvikten vid
vandelsprövningen bör därför i högre gradan kommissionen Prop. 1985/86: 126
tänkt sig läggas vid förelagarens benägenhet alt fullgöra sin betalningsskyldighet
vad avser skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.38 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.2.
Enligt fakultetsnämndens mening ger den i 3 § föreslagna vandelsprövningen
utrymme för godtycklighet. Fakultetsnämnden finner det till att börja med
otillfredsställande atl någon precisering ej skett av de brott som skall
inverka på bedömningen, ulan att avgörande skall ske från fall till fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
grund för vandelsprövningen i fråga om brott läggs främsl ell yttrande från
polismyndigheten. Detta skaU inte innehålla "något egentligt utdrag ur
poUsregister eller del allmänna kriminalregislrel", utan "ett urval
av uppgifter som den tillfrågade myndigheten bedömt vara av intresse för den
lämplighetsprövning som skaU ske" (s. 232). Polisen skall således i varje
särskilt fall bedöma vad som skall meddelas till länsstyrelsen. Om inte polisen
erhåUer synnerligen detaljerade föreskrifter om vad som skall meddelas i
yttrandet tiU länsstyrelsen, blir underlaget för länsstyrelsens prövning i
delta hänseende i hög grad beroende av den bedömning som vederbörande polismän
gör. Atl detta är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt behöver inte
särskilt framhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om inverkan av tidigare brottsUghet sägs att brott som ligger tidigare i
tiden än fem år i regel inte skall inverka. Allvarliga broll skall dock ha
betydelse för prövningen även om de ligger längre tillbaka i tiden. Från
rättssäkerhetssynpunkt är det angelägel alt striktare regler ges. Om så ej
sker, kan reglerna verka som ett permanent näringsförbud för vissa personer.
Del finns också belydande risk för olikheter i tillämpningen hos oUka
tiUståndsmyndigheter. Del borde finnas en bestämd tidsgräns för inverkan av
brott på näringsliUslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår all misstanke om brott i vissa fall skall leda till avslag på ansökan
om näringstillstånd (s. 372). Från rättssäkerhetssynpunkt är del inte
godtagbart att misstanke om brott skall kunna motivera avslag. Det framgår inte
ens klart om en förundersökning som inte lett till åtal skaU kunna inverka.
Ordalagen i betänkandet tyder på all så skulle kunna vara fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller i fråga om de skatte- och avgiftsskulder som skall inverka pä
möjligheten atl få näringstillstånd har någon precisering skett. Kommissionen
uttalar all 50000 kr. skall uigöra elt riktmärke, men atl länsslyrelsen får
avgöra "från fall tiU fall" hur slora belopp som skall tillmätas
betydelse (s. 374).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3 § p. 1 stadgas att endasl den som visat "benägenhet" all fullgöra
sina skyldigheler enligt skalle- och avgiflförfattningarna skall anses lämplig
att bedriva näringsverksamhet. Enligt kommissionens motivering skall emellertid
redan det förhållandet alt en person har skalleskulder som överstiger ett visst
belopp medföra alt personen inte anses lämplig. Även en person som hafl för
avsikt all betala sina skaller men som p. g. a. omständigheter utanför hans
kontroll kommit alt sakna möjlighet därtill kan således förvägras rätten all
driva en näring. Därmed försvåras ju även för honom att fullgöra sin
betalningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om vandelsprövningen anges vidare i betänkandet (s. 230), alt<br>
den som konsekvent vägrar atl rätta sig efter allmänna reklamationsnämn<br>
dens beslul inte skall anses lämplig all bedriva näringsverksamhet. Detta<br>
betyder att reklamalionsnämndens beslut indirekt sanktioneras.<br>
___ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.39 Föreningen
Auktoriserade Revisorer:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning
kommer enligt Kommissionen inte alt innebära några egentliga ölägenheter för
de.seriösa näringsidkarna "ulan prövningen bör i stället vara till fördel
för dessa genom att oseriösa personer motas bort". FAR vill fästa
uppmärksamheten på de oklara definitionerna av kraven. Den föreslagna lagtexten
säger "är lämplig alt bedriva verksamhei av angivet slag" medan
Kommissionen skriver "begått grövre skattebrott eller i större
utsträckning underlåtit att belala skatt och avgifter inte skall anses lämplig
att driva rörelse". Kommissionen menar all enstaka smärre förseelser
självfallel inte skall inverka menligt. I all lagsliftning kräver
rättssäkerheten atl rekvisiten klart preciseras så atl tillämpningen blir '
objektiv. De svåra konsekvenser som etl vägral näringstiUstånd innebäi-får icke
negligeras. En vandelsprövning bör icke baseras på annal än elt brottsligt
förfarande fastställt av domslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.40 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Saneringsbehovel
avklaras genom bestämmelser om näringsförbud. Att diskriminera företagare med
viss branschtillhörighet på grund av andras missbruk svarar inte mol svensk
rättsuppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.41 Föreningen Sveriges Kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
har inget alt erinra mol den prövning av laglydnad m. m. och utbildning som
uppställs i försia och andra punkterna i denna paragraf Föreningen är däremol
tveksam lill alt man når de man avser att nå med denna prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Utbildning (2 § 1 st. 2)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Kammarrätten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
avstyrker kravet enligt punkten 2 på företagsulbildning. Kammarrällen delar
visserligen kommissionens åsikt all bristande bokföringskunskaper m. m. ibland
kan vara en förklaring eller leda lill oegentligheter. Del framstår emellertid
som mindre välgrundat atl tvinga en blivande företagare att genomgå kurser i
dessa hänseenden, när del samtidigt inte slälls något krav på särskill
yrkeskunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Rikspolisstyrelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har vidare anfört atl grundläggande utbildning i företags-skötsel bör kunna
molverka ekonomisk brollslighel och skatteundandragande. Erfarenheten ger
emeUertid vid handen all de verkliga ekonomiska brottslingarna är väl
införstådda med de regler som gäller och att detta inte avhåller vederbörande
från all begå ekonomiska brott. Del är därför styrelsens uppfattning all en
satsning på utbildning i företagsskötsel endasl kommer att få begränsade
effekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Brottsförebyggande rådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om grundläggande utbildning i förelagsskötsel är bra även om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dess
betydelse när del gäUer all molverka ekonomisk brottslighet inte får</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överskattas. Men efiersom
kunskapsnivån hos många företagare i dessa Prop. 1985/86: 126 frågor av flera
skäl bör höjas är del värdefullt om också denna del av förslagel genomförs.
Förmodligen blir det heller aldrig aktuellt att inom en viss bransch endast ha
utbildningskravet som en förutsättning för näringstillstånd. När del gäller
uppläggning och genomförande av utbildningen är det viktigt all etablera nära
samarbete mellan respektive branschorganisation och berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Kommerskollegium:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollegiet
finner det naturligtvis värdefullt att näringsidkare i allmänhet skall ha
grundläggande utbildning i förelagsskötsel, m. m. men med den av kommissionen
föreslagna synnerligen elementära utbildningen vill kollegiet ändock
ifrågasätta om densamma kan avhjälpa påtalade brister. Visserligen kan
oseriöst förelagande - så som del anges i belänkandet -delvis antas bero på
bristande kunskaper, men som etl medel att bekämpa ekonomisk brottslighet torde
ett krav på utbildning på sätt som föreslagits vara av diskutabelt värde. Bakom
den kvalificerade ekonomiska brottsligheten lorde ofta stå väl utbildade
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan förmodas bli svårt atl fastställa vilka krav som skall ställas på
utbildningens innehåll och på kursdeltagarnas kunskaper sä all prövningen inte
uppfattas som meningslös eller som en konkurrensbegränsande åtgärd. Än svårare
torde det bli att kontrollera att kraven verkligen uppfylls. Vidare skulle
branschorganisationerna, som förväntas anordna utbildningen i hög grad
belastas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Riksrevisionsverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
instämmer i kravel på grundläggande företagsulbildning om redovisning,
skatter, avgifter m. m. Enligt RRVs mening bör utbildningskravet inte begränsas
till vissa branscher. Utvärderingen av pågående försök med obligatorisk
förelagarutbildning bör dock genomföras innan krav på obligatorisk utbildning
vidgas och genomförs i större skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Bankinspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra förutsättningen för näringstillstånd som kommissionen för fram är
grundläggande utbildning i förelagsskölsel. Inspektionen vill i princip inte
invända mot förslaget på denna punkt men ifrågasätter om förslagets
genomförande skulle fä någon egentlig effekt. Den andel av den ekonomiska
brottsligheten som beror pä okunnighet är sannolikt inte slor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Riksskatteverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
delar kommissionens uppfattning alt del är angeläget att den som startar en
rörelse har åtminstone elementära kunskaper om redovisning, skattelagstiftning
m. m. Dessa krav bör dock inte kopplas ihop med frågan om införande av
näringstillstånd, eftersom det är viktigt att sådana kunskaper finns inom alla
branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
ifrågasätter dock om bristande kunskaper hos näringsidkare är någon av de
viktigare orsakerna till kvalificerat skatteundandragande. Det kan i stället
förhålla sig så atl de allvarligare ekonomiska brotten begås av personer som är
synneriigen väl bevandrade i skattelagstiftningen, antingen själva eller genom
sina ombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lämpligare ordning än atl koppla ihop utbildningsfrågan med krav på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringstillstånd kan vara
att salsa på information lill nystartade förelag i Prop. 1985/86: 126 enlighet
med kommissionens förslag i belänkandet "Vidgat samarbete mellan myndigheter
på skatte- och avgiftsområdet - förbättrad information till företag" (Ds
Ju 1984:4). Åtgärder i denna riktning har också vidtagits genom tillskapandet
av blanketten "skatte- och avgiftsanmälan" och broschyren
"Skatter & avgifter", vilka har fått etl mycket positivt
mottagande på fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Näringsfrihetsombudsmannen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det är önskvärt att företagare har vissa grundläggande kunskaper i förelags
skölsel verkar ell formaliseral krav på viss utbildning alllför stelbent. Det
kan t.ex. visa sig svårt all få tillgång lill utbildningen ifråga för envar som
önskar det, speciellt om kurserna endast anordnas av branschorganisationer som
kan ha inlresse av alt ge företräde ål medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Obligatoriska
krav på viss utbildning och på personliga kvalifikationer av annat slag som
villkor för marknadstillträde bör enligt NOs mening i första hand förbehållas
sådana områden där det är befogat från liv- hälsa-säkerhetssynpunkl. Andra
medel bör primärt användas för att molverka ekonomiska risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Statens pris- och kartellnämnd:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
motsätter sig givetvis inte att företagare utbildas i hur företag bör skötas.
Utbildningen bör dock liksom hittills vara frivillig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.10 Konsumentverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
ställer sig positivt till kommissionens förslag om krav på grundläggande
företagsulbildning. De grundläggande kunskaper i hur elt företag skall skötas
som det här är fråga om bör inte verka hämmande på seriöst nyföretagande. Man
skall dock inte hysa för stor tilltro till utbildning som medel alt molverka
ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att det från samhällets sida fastsläs vad utbildningen skall omfatta
och hur höga krav som skall ställas på företagarna. Det är också viktigt atl
alla som berörs får tillgång till utbildningen - annars blir utbildningskravel
elt etableringshinder. Verket har många exempel från sin verksamhet på hur
näringsidkare av okunnighet åsidosätter civilrättsliga och näringsrättsliga
regler. I den grundläggande utbildningen borde därför också ingå elementa om
den konsumenträtlsliga lagstiftningen som reglerar näringsidkarens ansvar
gentemot konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.11 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
utbildning i företagsskötsel föreslås som ytterligare ett sätl all sanera
branscherna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill atl många företagare av ren okunnighet missköter sin<br>
verksamhet instämmer länsslyrelsen i kravet på förelagarutbildning. Vä<br>
sentligt i sammanhanget är dock att kraven inte ställs för högt utan begrän<br>
sas lill alt avse just grundläggande utbildning såsom baskunskaper i bokfö<br>
ring saml kännedom om lagar, inte minst på uppbördsområdet. Effekten<br>
får dock inte bli alt nägon avstår från att söka tillstånd p.g.a. orimliga<br>
ulbildningskrav.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschorganisationerna
bör härvid vara lämpligaste utbildare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.12 Länsstyrelsen
i Uppsala län:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
tillståndskrav införs i en bransch skall även redan' existerande företag
prövas. Länsstyrelsen anser del inte påkallat alt därvid kräva att företagare,
vilka pä ett klanderfritt sätl drivit rörelse under lång lid, skall genomgå
grundläggande utbildning. Lagstiftaren bör uttala atl sådana näringsidkare
visat sig ha erforderliga kunskaper, varför utbildning inte krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.13 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
yrkeslrafikområdet finns redan i dag en obligatorisk utbildning, som synes
tillgodose kommissionens krav. Utbildningen uppfattas positivt inom branschen.
Det är dock tveksamt om den har någon större betydelse för alt förhindra
ekonomiska oegentiigheter. Eftersom det ofta förekommer att de som ertappals
skyller på bristfällig eller missledande information, anser länsstyrelsen alt
det ändå har elt visst värde atl sprida kravet på utbildning även till andra
områden än åkeribranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.14 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
konstaterar att oseriöst företagande många gånger kan ha sin grund i ren
okunnighet. Bristfälliga kunskaper i bokföring, företagsskötsel m. m. kan göra
alt förelagaren redan från början hamnar på fel kurs. Grundläggande utbildning
i förelagsskölsel bör därför kunna motverka ekonomisk brollslighel och skatteundandragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
delar denna uppfattning. Det är vanligt att förelag startas av personer som
inte har elementära kunskaper i bokföring, redovisning m. m. och som saknar
branschkännedom. Länsslyrelsen anser dock inte atl denna fräga bör kopplas ihop
med en lag om näringslillsländ. I stället bör branschorganisationerna kunna se
lill atl medlemmarna har tillräckliga kunskaper för atl driva etl företag. Det
lorde för övrigt vara en ganska omöjlig uppgift för länsstyrelsen alt bedöma
kunskapsnivån i det enskilda fallet. Den som saknar tillräckliga kunskaper på
något område har goda möjligheter alt få sakkunnig hjälp genom anlitande av en
utomstående bokförings- eUer konsultbyrå. Länsstyrelsen avslyrker förslagel om
krav på grundläggande utbildning i förelagsskölsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.15 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
förslagel om viss grundläggande utbildning för näringsidkare torde kunna verka
i samma riktning (motverka ekonomisk brottslighet). Länsslyrelsen tillstyrker
med hänsyn till det anförda kommissionens förslag i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ang.
2. Förslaget om en grundläggande utbildning i företagsskötsel torde vara det
minsl ingripande av de tre förutsättningarna för näringstillstånd. Kommissionen
anser alt det är en tilltalande lösning om utbildningen kan ske i
branschorganisationens egen regi, t. ex. såsom den kurs för blivande åkare som
Svenska Åkerkörbundet anordnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker förslaget i denna del men vill dock påpeka atl<br>
statliga organ måste tiUdelas medel och möjlighet atl granska innehållet<br>
och kraven i branschorganisationernas utbildning saml i vissa fall även<br>
själv göra utbildningsinsatser i de fall organisationerna inte har möjlighet<br>
alt svara för en meningsfull utbildning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.16 Näringsförbudskommittén:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Idén
med atl kräva att förelagaren genomgått en grundläggande utbildning kan ha
vissa poänger. Sådana krav uppställs ju i många andra sammanhang, och atl leda
ell förelag är i mänga avseenden komplicerat. Även om många företagare anlkar
revisorer för uppgifter som rör bokföring och skatteredovisning, är del
uppenbarligen en fördel om näringsidkaren själv har vissa grundläggande
kunskaper. Kommittén har kunnat konstatera, att flera av de personer som ålagts
näringsförbud synes ha stupat just på del förhållandel all de inte besuttit ens
de mest elementära kunskaper angående administration av elt företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
får dock komma ihåg alt ell krav på utbildning knappast stoppar de personer som
står för den mest allvarliga brottsligheten. Ofta torde dessa ha kunskaper som
i och för sig är tillräckliga. Huruvida ell krav på viss utbildning bör
upprätthållas lorde bero på vart man vill sikta med regleringen. Om avsikten
är all få bort inte bara grovt iUojala näringsidkare från branschen ulan även
sådana vars "olämplighel" beror på bristande kunskaper, kan
utbildningskravel vara värt att pröva. Kommittén har för sin del ställt sig
avvisande lill en ren lämplighetsprövning när del gäller näringsförbud. I en
prövning angående näringsförbud bör det således aldrig kunna fästas någon
avgörande vikt vid om personen i fråga har tillräcklig utbildning eller ej.
Delta hindrar inte i och för sig att elt sådanl krav uppställs i vissa
branscher, men det kan samtidigt ifrågasättas om inte en reglering av den typ
del här är fråga om borde la sikte på illojalitet snarare än pä okunnighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.17 Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges<br>
Industriförbund, Sveriges Grossistförbund och Svenska<br>
Handelskammarförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
tillmäter utbildning myckel slort värde. Delta visas inte minsl genom den
omfattande och differentierade utbildningsverksamhet som bedrivs genom
organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i kampen mol den ekonomiska broltslighelen förordar kommissionen elt
införande av krav på viss utbildning i förelagsskötsel. Enligt organisationernas
mening måsle dock en sådan utbildning endast ha symbolisk betydelse som ell
led i kampen mol den ekonomiska brottsligheten. Det är föga troligt all en
person som befattar sig med ekonomisk brottslig-hel skulle avslå från del
enbart därför atl han genomgår en grundläggande företagarkurs. Etl genomförande
av förslaget kan naturligtvis ha effekten all enskilda personer hindras från
atl begå misslag av ren okunnighet, vilket i och för sig är eftersträvansvärt.
Det synes dock främmande alt karaktärisera sädana personer som ekonomiska
brottslingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet förbises hell alt många företagare genom praktiskt handlande måste
anses ha visat besitta erforderliga kunskaper. Särskilt om det sker med kort
varsel kan del inte anses rimligl att avkräva dessa personer elt bevis om
utbildning. De seriösa företagarnas situation är här - liksom på flera andra
punkter i förslaget - otillräckligt beaktad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.18 SHIO-Familjeföretagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SHIO-Familjeföretagen
har alltid betonat vikten av god utbildning både av<br>
företagare och arbetstagare. Del är emellertid föga troligt alt en person<br>
som är inriktad på ekonomisk brottslighet skulle avslå från delta enbart<br>
därför att han genomgår en grundläggande företagsutbildning. Ett genom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förande av förslaget kan
naturligtvis ha effekten all enskilda personer Prop. 1985/86: 126 hindras
från att begå misslag av ren okunnighet, vilket i och för sig är
eftersträvansvärt. Del synes dock främmande att karaktärisera sådana personer
som ekonomiska brottslingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SHIO-Familjeföretagens uppfattning bör utbildning stimuleras på annat sätt. Vi
viU i sammanhanget omnämna den betydande utbildningsverksamhet som sker i
olika branschförbunds regi. SHIO-Familjeföretagen stimulerar medlemsföretagen
att vidareutbUda sig för erhållandet av före-lagardiplom. Ökade satsningar
planeras från organisationens sida i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
elt stort anlal hantverksyrken finns redan ett färdigutvecklat syslem med
kompelensbevis. Mästarbrev kan tilldelas utövare i elt slort antal
hantverksyrken som uppfyUer de krav som finns i mästarbrevskungörelsen från
1973. Däri stadgas att förtjänta och skickliga hantverksutövare kan ansöka om
mästarbrev hos SHIO-Familjeföretagen. För mästarbrev fordras all personer i
fråga skall ha arbetat minst sex år i yrket och förvärvat för en självständig
utövare av yrket erforderiig skicklighet och erfarenhet samt inhämtat
erforderliga insikter i kalkylation och bokföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakterna
har ell stort ansvar när det gäller företagarnas utbildning. Del är nödvändigl
att det finns rimliga slalsbidragsregler som stimulerar både företagarnas egen
utbildning och branschorganisationernas utbildningsverksamhet. Likaså måste
skolan byggas upp så all eleverna får de nödvändiga baskunskaperna som en
företagare behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.19 Svenska åkeriförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
åkerinäringens del råder för närvarande krav på grundutbildning. Vi har den
uppfattningen, att detta krav bör vara permanent. Kommissionens förslag bUr
därmed lillgodoseil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.20 Motorbranschens Riksförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan ifrågasättas om en veckolång kurs i grundläggande förelagsskölsel verkligen
kan anlas ha den betydelse som kommissionen förutsätter. Den övervägande delen
ekonomiska brott torde knappast begås på grund av okunnighet om gällande
skatteregler m. m, Däremol kan del förhålla sig sä att en del mindre aUvarliga
överträdelser av diverse författningar begås av ren okunnighet. Ett krav pä
utbildning i förelagsskölsel kan därför framstå som befogat beträffande den som
inte tidigare har bedrivit näringsverksamhet. Ett sådanl krav bör emellertid
inte omfatta redan etablerade förelag av viss minsta storiek eller förelag som
är anslutna lill en branschorganisation. I dessa fall framstår ett krav på
genomgången utbildning som meningslöst, eftersom tillräcklig kompetens redan
finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.21 Schaktentreprenörernas Riksförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKO-kommissionen
menar att okunnighet har en del i skulden lill problemen med skalle- och
avgiftsundandragande. En slor andel av småföretagen saknar, när de påböijar
sin verksamhet, kunskaper i ekonomi och erfarenhet av atl driva företag.
Förelagarna får därför svårt alt klara verksamheten såväl ekonomiskt som
administrativt (sid 229).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer i EKO-kommissionens bedömning härvidlag. Vi driver<br>
därför viss utbildning för våra medlemmar i företagandels villkor. I likhet<br>
med kommissionen menar vi nämligen att branschorganisationerna är bäst<br>
skickade atl la fram och genomföra sådan utbildning. De har branschkän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nedom och kan göra
utbildningen branschanpassad. I detta stycke stödjer Prop. 1985/86: 126 vi
således kommissionens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid dyrbart för oss och våra medlemmar all genomföra och genomgå
utbildning. Lokall anordnad utbildning i små grupper och på kvällstid eller i
helger — som ger bäst utbildningsresultat - ökar kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
motsätter oss införande av näringstillstånd, oavsett av vilka villkor som
uppställs för erhållande av sådant tillsländ. Vi är däremot på intet sätt
motståndare lill kunskapshöjande insatser - särskilt inte om de får genomföras
eller förmedlas av oss - bl. a. för alt motverka skatte- och avgiftsundandragande
som bottnar i slarv eller okunnighet. En rimlig ålgärd från statsmakternas sida
vore därför enligt vär mening att ekonomiskt eller på annat sätt stödja oss i
våra ansträngningar alt utbilda branschens näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.22 Sveriges Hotell- och Restaurangförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om utbildning i grundläggande regler för företagsamhet är i och för sig
invändningsfrilt. Del hade emellertid varit intressant att få någon uppfattning
om vad innehållet i utbildningen bör vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.23 Målaremästarnas Riksförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
mot ekonomisk brottslighet anser atl viss grundläggande utbildning bör krävas
av dem som bedriver företagsamhet inom måleribranschen. Någon exakt
beskrivning av innehållet i denna utbildning anges dock inte. Däremol framhålls
all utbildningen bör vara branschanpassad och innehålla inslag som bokföring,
kostnads- och priskalkylering, skalte-och avgiflslagsliflning samt ekonomisk
planering och finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målaremäslarnas
Riksförening vill framhålla alt denna typ av åtgärder ligger helt i linje med
förbundels egen verksamhei och är snarast alt se som en åtgärd för all
underlätta seriös etablering inom branschen. Det är ocksä vår uppfattning alt
elt starkt utbildningsbehov finns bland de nyetablerade förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.24 Företagareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
pekar på en viktig faktor när del gäller orsakerna lill uppkomna brott mot
skatte- och avgiftsförfattningarna, brislen på utbildning hos vissa
företagare. Många gånger begås brotten utan uppsåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
främsta orsaken härtill lorde vara del komplicerade skattesystemet vi har här i
landet som behärskas av elt fåtal myckel kvalificerade experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förenkling av skattesystemet tillsammans med en förbättrad utbildning av
företagarna i skattefrågor kan reducera risken alt broll begås ulan uppsåt mot
ovan nämnda lagstiftning. Denna utbildning bör dock vara frivillig och kunna
erbjudas av såväl branschorganisationer, banker som studieförbund m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.25 Svensk Industriförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
på utbildning i förelagsskölsel kan naturligtvis förhindra att enskil<br>
da personer begår misslag av ren okunnighet. Del vore dock främmande<br>
alt karaktärisera sådana personer som ekonomiska brottslingar,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.26 Lantbrukarnas
Riksförbund:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningskravel,
säger kommissionen, bör införas för att inte företagare av okunnighet skall
begå oegentligheter. Den grupp företagare kommissionen med förslagel vill
komma åt handlar dock enligt LRFs uppfattning uppsåtligen i slrid mol lagar och
förordningar, varför ett ulbildningskrav torde vara verkningslöst vad gäller
verkligt klandervärda förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.27 Malmö kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningskravel
enligt p. 2 gäller för alla rörelser. Man kan emellertid fråga sig om det i
mindre rörelser skall vara hell nödvändigl om näringsidkaren själv uppfyller
kravet. Det kunde kanske vara tillräckligt att han till rörelsen knutit person,
ex. godkänd revisor, med erforderiig kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.28 Landsorganisationen i Sverige:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller utbildningen beklagar vi all kommissionen inte gett de fackliga
organisationerna någon plals i denna. LO anser att frågor om kollektivavtal
och andra förhållanden på arbetsmarknaden måste ingå i utbildningen. Här kan de
fackliga organisationerna bli goda resurser i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.29 Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om oseriöst företagande i det stora flerfalel fall beror på ekonomisk
snikenhet, kan det förekomma enstaka fall där okunnighet medverkat. Kunskaper
om arbetsmarknadslagar, skattelagstiftning, bokföring och liknande bör
styrkas. I de fall någon del saknas skall, om branschorganisationerna inte kan
ställa utbildning till förfogande, samhället göra delta, exempelvis genom
SIFU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.30 Svenska Transportarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
på grundläggande utbildning i företagsskötsel gäller sedan 1983 som<br>
krav för yrkeslrafiktillslånd inom åkeri- och taxibranschen. Svenska åkeri-<br>
förbundets kurs "Eget på väg" och Svenska taxiförbundets
"BLIV-kurs"<br>
har av kursdeltagarna prisals som väsentliga hjälpmedel inför deras framti<br>
da roll som företagare. För kursen "Eget på väg" gäller atl
deltagarna<br>
själva får svara för kursavgift jämte koslnader för resor och uppehälle då<br>
kursen inte är förlagd på hemorten. Kursen som är på en vecka hölls 1983<br>
på 14 platser i landet. Eleverna får redan två månader före kursstarten<br>
studiematerialet hemsänt. Meningen är atl eleverna skall vara ordentligt<br>
förberedda när kursen tar sin början. Studiematerialet genomgås sedan<br>
ingående. På kursdeltagarna ställs minimikrav på kunskaper i ämnena<br>
skatteregler, finansiering, kalkylering och bokföring. Kursen avslutas med<br>
ett individueUl skriftligt prov där eleverna får möjlighet att verifiera att de<br>
inhämtat de minimikunskaper som fordras för alt vara egen företagare.<br>
Likväl underkändes vid första provtUlfäUet 158 (12,5%) av de 1 260 deUa-<br>
garna under 1983. Dessa gavs emellertid senare lillfälle all tentera om och<br>
flera fann behov av att gå om kursen i sin helhet. Den arbetsgrupp som på<br>
kommunikationsdepartementets uppdrag 1984 presenterade en utvärde<br>
ring av kursen "Eget på väg" konstaterade alt behovel av en branschut<br>
bildning av aktuellt slag var stort inom åkeribranschen och all kursverk<br>
samheten bör fortsätta. Noteras bör att även Svenska busstrafikförbundet<br>
lill kommunikationsdepartementet har gjort en framställning om att likarta-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de krav på
förelagarutbildning skall gälla även för deras bransch. Även om Prop.
1985/86: 126 arbetsrättsliga frågor berörs till viss del menar förbundet alt
behov föreligger för höjt ulbildningskrav för frågor som rör kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.31 Tjänstemännens Centralorganisation:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om grundläggande utbildning i förelagsskölsel är bra även om dess betydelse när
del gäller att motverka ekonomisk brottslighet inte får överskattas. Men
efiersom kunskapsnivån hos företagare i dessa frågor av många skäl bör höjas är
det värdefullt om också denna del av förslaget genomförs. Förmodligen blir det
heller aldrig aktuellt att inom en viss bransch endasl ha utbildningskravel som
en förutsättning för näringstillstånd. När det gäller uppläggning och
genomförande av utbildningen är det viktigt alt etablera nära samarbete mellan
resp. branschorganisation och berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.32 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
företagare bör självfallet ha erforderliga kunskaper för skölsel av det företag
som han avser atl driva eller redan driver. Enligt ordalydelsen i det av
kommissionen upprättade lagförslaget skall av den som ansöker om
näringstillstånd krävas alt han "har genomgått viss grundutbildning i
fråga om skötsel av företag eller visar alt han på annal säll har förvärvat motsvarande
kunskaper". Lagtexten är alllför vag och bör ha etl mera preciserat
innehåll. Än allvarligare betänkligheter inger kommissionens uttalande (sid.
245) all "vad den grundlSggande utbildningen exakt skall innehålla kan
inte anges här" dvs. ej ens i motiveringen lill förslaget. Kommissionen
poängterar dock alt den utbildning kommissionen har i åtanke avser elementära
kunskaper, inte kvalificerad yrkesutbildning. Detta förhållande bör även klart
framgå av lagtexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.33 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås elt krav på grundutbildtUng - eller motsvarande kunskaper - i fråga
om skölsel av elt förelag. Fakullelsnämnden vill i detta sammanhang understryka
vikten av att - om ett sådanl krav införs - alla som så önskar garanteras
tillträde till vederbörlig utbildning. Det är angelägel, alt ingen indirekt
utspärrning sker l.ex. därigenom atl någon vägras tillträde lill en kurs eller
därigenom all några kurser inte kan erbjudas. Det sagda är särskill aktuellt
att observera, när ifrågavarande kurser anordnas av berörda
intresseorganisationer och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.34 Föreningen Auktoriserade Revisorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
utbildning i företagsskötsel motverkar enligt Kommis<br>
sionen ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. "Oseriöst före<br>
tagande kan mänga gånger ha sin grund i ren okunnighet. Bristfälliga<br>
kunskaper i bokföring och kalkylering och dålig kännedom om lagar och<br>
regler kan leda till all förelagaren redan från början hamnar på fel
kurs".<br>
Kommissionen föreslår atl samhället skall ges möjlighet atl ställa utbild<br>
ningskrav på företagarna. "Det kan vara en kortare kurs i skatteregler,<br>
bokföring, redovisning, kalkylering m.m.". Man nämner som exempel<br>
"en veckolång" kurs inom åkeribranschen. FAR kan bara konstalera atl<br>
en grundläggande kunskapsnivå inte ens tillnärmelsevis kan nås genom en<br>
utbildning pä det sätt som Kommissionen tänker sig. FAR förmodar ocksä</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att den ekonomiska
brottsligheten enligt Kommissionens definitioner sna- Prop. 1985/86: 126
rare i regel bygger på vederbörandes goda kännedom om lagregler och elt
medvetet utnyttjande av eller bortseende från dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.35 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
utbildning inom vissa områden i samband med startandet av förelag är av
väsenllig betydelse varför vi förordar satt sådan skall krävas av alla
oberoende av branschtillhörighet. Denna utbildning kan lämpligen omfatta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bokföring avseende likvida
medel (kassa, postgiro och check) i grundbok</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kontinuerlig avstämning av
dessa konton. Lära företagaren nödvändigheten av fullständig kassakontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>information om nödvändigheten
atl preliminära avgifter för inkomstskatt inkl. egenavgifter saml
arbetsgivaravgifter är skäligt beräknade. Alltför ofta kommer stora belopp som
slutlig skatt - avgift med förödande konsekvenser för företagaren som av
oförstånd redan investerat eller på annat sätt förbrukat kapitalet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>information om grundläggande
bestämmelser avseende förhållandel arbetsgivare —anställda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>information om skatteregler
avseende avdragsgilla och ej avdragsgilla kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildning
härutöver i bokföring, budgetering, kalkylering m. m. skall ej krävas. Dessa
kunskaper kan köpas hos de seriösa redovisningsbyråer som finnes. Vi påminner
på nytt om behovel av att statlig myndighet påtar sig ansvar för nominering av
redovisningskonsuller för att därigenom ge företagaren vägledning i frågan om
var de seriösa rådgivarna slår att finna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
denna grundläggande utbildning bör elt undervisningspaket tas fram. Anordnandet
av kurser kan ske genom branschorganisationer eller genom
redovisningsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.36 Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIFU
begränsar sitt yttrande till frågan om grundläggande utbildning i
förelagsskötsel. Sådan utbildning bör enligt kommissionen vara ett krav inom
restaurang-, transport-, schaklenlreprenör- och måleribranscherna. Inom bil-
och städbranschen bör den övervägas. För vissa branscher genomför SIFU lekniskl
inriktade kurser. Som framhålls i betänkandet anordnar SIFU ocksä kurser i
förelagsskölsel. Dessa är t. ex. företagsstyrelse, boksluts-, budget- och
kalkyleringskurser saml juridikkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIFUs
kursutbud kan naturligtvis kompletteras med exempelvis före-lagsanpassade
kurser inom ekonomiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan också branschanpassas i samråd med berörda branscher. Ett exempel är SIFUs
kurs i företagsekonomi med kalkylering och prissättning för hotell och
restaurang saml kurs för receptionister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.37 Jönköpings Läns Utvecklingsfond:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
del av utredningens förslag som utvecklingsfonden anser sig närmast<br>
kunna biträda är kravet på utbildning. Införs detta måste tillräckliga utbild<br>
ningsresurser finnas. De aktiviteter som bl.a. utvecklingsfonderna bedri<br>
ver för alt förbereda blivande företagare för sin roll är emellertid redan nu<br>
omfattande. Eventuella brister i utbildningen kan troligen avhjälpas genom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en aktiverad
marknadsföring och framtagning av resurser utan införande Prop. 1985/86:
126 av tvingande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.38 Föreningen Sveriges Kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
har inget atl erinra mol den prövning av laglydnad m. m. och utbildning som
uppställs i första och andra punkterna i denna paragraf Föreningen är däremol
tveksam lill ätt man när de man avser att nå med denna prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Ekonomisk garanti (3 § 1 st.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tydlighetens skuU bör i 3 § 3 anges atl säkerhet skall ställas och
vidmakthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Kammarrätten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i punkt 3 av paragrafen infört en möjlighet att ställa krav på bankgaranli
för stats och kommuns framlid fordringar på skatter, tullar eller avgifter.
Kammarrätten anser alt förslaget kan godtas efter vissa modifieringar som bör
göras främst av hänsyn liU de olikheter som finns mellan näringsidkare saml
olika lyper av företag. Kammarrätten vill således förorda etl syslem med
garantibelopp som varieras med hänsyh liU verksamhetens omfattning, förslagsvis
från 10000 kr. för mindre företag till 100000 kr. för omfattande verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Riksåklagaren:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
att man genom all uppställa krav på en bankgaranli på 50000 kronor skall kunna
övervältra ansvaret för en fortlöpande och effektiv kontroll av förelagens
ekonomiska ställning på affärsbankerna förefaller väl optimistisk. Mera
sannolikt är alt bankerna i förekommande fall kommer att kräva sådana
säkerheter för sina garntiåtaganden atl mera omfattande tillsyn från deras
sida inte behöver bedrivas. En bieffekt av en sådan utveckling kan bli all
nyetablering försvåras, särskilt för mindre företag. Även i övrigi kommer
givelvis kravel på elt enhetligt garantibelopp alt missgynna de mindre
förelagen, samtidigt som man kan ifrågasätta det meningsfulla i en sådan
säkerhet för de större företagens förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan befaras atl elt genomförande av förslaget kommer att medföra problem med
kringgåenden av regelsystemet, bl, a. genom helt "svart" verksamhei
och genom utnyttjande av bulvaner. I sistnämnda hänseende synes beslämmelserna
i 4 § försia siycket inte vara tillräckliga för alt möta de problem som kan
uppkomma med s. k. fåmansbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Rikspolisstyrelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
ekonomiska garantier för skaller och avgifter har kommis<br>
sionen mol ekonomisk brottslighet föreslagit alt näringsidkare skall ställa<br>
bankgaranti och atl del garanterade beloppet skall vara 50000 kronor för<br>
alla förelag. Rikspolisstyrelsen delar kommissionens uppfattning att eko<br>
nomiska garantier kan vara etl verksamt medel i kampen mol ekonomisk<br>
brottslighet. Dock är det styrelsens uppfattning atl garantibeloppet bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna sättas både högre
och lägre än 50000 kronor. För vissa företag är Prop. 1985/86: 126 del
föreslagna beloppet så lågt all del hell skulle sakna betydelse medan del för
andra, l.ex. enmansförelagare, skulle kunna förhindra en seriös etablering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Brottsförebyggande rådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
atl ställa krav på ekonomiska garanlier är det mest effektiva i betydelsen all
molverka atl företagare genom oegentligheter eller försummelse bygger upp
slora skulder till samhället. Ett viktigt inslag är då att det är fråga om
bankgaranti, vilket medför atl banken gör kredilprövning på affärsmässiga
grunder med viss regelbundenhet.. Detta kommer bl. a. att resultera i att
varningssignaler kommer lidigare under elt förelags verksamhetsperiod och
därmed förhindrar alltför stor skuldbörda vad gäUer skaller och avgifter innan
missförhållandena uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Kommerskollegium:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den som vill pröva en affärsidé ulan atl ha tidigare erfarenheter som
företagare eller ha etablerade bankkontakter kan kravet på säkerhet innebära
ett betydande hinder. Samtidigt är del troligt, att den som verkligen ägnar sig
ål ekonomisk brottslighet utan svårighet kan ställa säkerhet. I delta fall blir
garantin verkningslös som etl medel alt bekämpa ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på säkerhet kan visseriigen i viss mån garantera, atl restförda ulskylder
skulle kunna drivas in. Värdet av en säkerhet är dock tveksamt av flera skäl.
Restförda belopp överstiger ofta betydligt 50000 kr. Vidare är
taxeringsintendenten ofta generös i silt yttrande över ansökan om anstånd med
inbetalning av kvarstående skatt dä besvär över taxeringar anhängiggjorts,
delvis beroende på all den ulredning som vid detta lillfälle föreligger i
laxeringsmålel ofta är bristfällig och lar lång tid alt komplettera.
Handläggningstiderna för mål angående såväl ordinarie taxeringar som
eftertaxeringar kan dessutom uppgå till flera år. Stora belopp kan därför mycket
väl medvetet undanhållas från beskattning under den lid då säkerheten normalt
skall kunna las i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
kan utläsas av lagförslaget är del ingenting som hindrar, att säkerheten las i
anspråk för belopp som blir restförda efler det alt säkerhet ställts, men som
hänför sig till tidigare uppbördstillfällen. Detla kan uppfattas som stötande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
synes mena, att säkerhet generellt skall ställas för ell belopp om 50000 kr. Av
den föreslagna lagtexten kan man dock få den uppfattningen, all säkerheten
skall uppgå till högsl 50000 kr, men kan bestämmas till ett lägre belopp.
Lagförslagets formulering får anses olycklig. En alternativ formulering av
punkt tre är följande. "Ställer säkerhet för etl belopp om 50000 kr. för
stats och kommuns framtida fordringar mot honom på skatter, tullar eller
avgifter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Transportrådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar del av EKO föreslagna kravel på bankgaranli för etablering<br>
vill TPR anföra följande. Uppställandet av krav på bankgaranti för innehav<br>
av trafiktillstånd skulle utan tvivel innebära en skärpning av lämplighets<br>
kraven. Genom en sådan garanti skulle det allmännas anspråk på att de<br>
skaller och avgifter som är hänförliga till rörelsen betalas bli säkerställt.<br>
Ett syslem med krav på bankgaranti enligt EKOs förslag skulle väl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna införas i
yrkeslrafiklagsliflningen. Enligt TPR bör så ske med de Prop. 1985/86: 126
inskränkningar som anges i det följande. I enlighet med EKOs förslag bör kravel
tills vidare omfatta den yrkesmässiga laslbilslrafiken. Del kan emellertid
finnas anledning atl införa molsvarande krav även i fråga om övrig yrkesmässig
trafik. Ett ställningstagande härvidlag kräver emellertid närmare
överväganden. Del bör ankomma på TPR all göra dessa överväganden och lämna
förslag till en eventuell utvidgning av kravel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
pä bankgaranti bör enligt TPR ställas vid nyetablering av rörelse, Etl allmänt
krav på bankgaranti för sådana förelag som redan är etablerade vid tidpunkten
för kravets införande anser TPR dock skulle föra alllför långt. Däremot bör
systemet utformas så att ett redan tidigare etablerat förelag som visat
försumlighet med avseende på inbetalningar av skatter och avgifter skall
prestera en bankgaranti som förutsättning för atl få fortsätta rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bankgaranli är alltid förenad med koslnader för ell förelag som innehar en
sådan. När del gäller de nyetablerade förelagen finns del enligt TPR bl.a. mot
denna bakgrund anledning att överväga att tidsbegränsa kravet på bankgaranti.
Efler en viss lid har företaget hunnit utveckla sig och - om bankgaranlin inte
har behövt tas i anspråk — kunnat visa sin förmåga och vilja att betala in
skatter och avgifter lill det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Bankinspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
del av förslagel som närmasl berör bankinspektionens verksamhetsområde är den
ekonomiska garantin för skatter och avgifter. Enligt förslaget skall
företagare för att få näringstillstånd kunna åläggas ställa bankgaranli på
50000 kr. för framlida skatter och avgifter. Skulle bankgaranli komma att
erfordras i större utsträckning som förutsättning för näringstillstånd kommer
betydande belopp att tas i anspråk för detta ändamål. Beloppen kommer alt gå
utanpå företagens normala kreditbehov. Många förelag skulle också få svårt atl
anskaffa de säkerheter som bankerna måste kräva för denna kredit som ofta får
karaktär av högriskkredit. Även med normal kreditupplysning är del givetvis
myckel svårt för bankerna att kontrollera alt förelagen uppfyller sina skatte-
och avgiftsskyldigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
aUvariigaste invändningen mot förslaget i denna del måste dock göras från
principiell synpunkt. Om förslaget genomförs och kommer lill användning skulle
bankerna i vissa branscher få etl avgörande inflytande över näringsfriheten
genom att ställande av garanti utgör ett absolut villkor för alt verksamheten
skall få igångsättas. I dag kan ingen - inte heller bankinspektionen — ålägga
en bank all åla sig elt kredilengagemang som banken vid en bedömning av
kredittagarens person, förelagets framtidsutsikter och säkerheten inte anser
sig vilja la eller inte har kredkutrymme för. Denna princip bör inte ändras.
Likaså måsle banken ha en oviUkorlig rätt att säga upp en garanti om banken
bedömer att företagets utveckling är oroande eller atl säkerheten inte längre
är betryggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Försäkringsinspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska
garanlier för skatter och avgifter skall enligt förslagel utgöras av
bankgaranti. Inspektionen vill påpeka att ett tänkbart alternativ kan vara
kreditförsäkring av här i riket koncessionerat försäkringsbolag. Inspektionen
förutsätter härvid alt kreditförsäkring för detta ändamål ulgör särskild
riskgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.10 Riksskatteverket:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
krav på bankgaranti på 50000 kr. kan medföra att kapitalanskaffningen försvåras
för främst småföretagare. För seriösa personer som avser all starta näringsverksamhet
i liten skala kan kravet framstå som obilligt. För dem som ägnar sig ål
ekonomisk brottslighet i större skala är beloppet däremot alldeles för litet
för atl det skall verka hämmande. Det slälls ju dä i relation till det
skallebelopp man har undgått eller räknar med all undgå all belala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
vill dock inte förneka all ett krav på ekonomisk garanti kan medföra vissa
fördelar. Del skulle nämligen kunna leda lill att det automatiskt kommer atl
ske en prövning av persons lämplighet att driva näring. Bankerna saknar idag
ofta anledning att ifrågasätta en kredit p. g. a. att man har fullgod säkerhet
för sitl engagemang. Man har i allmänhet ingen kännedom om en företagares
mellanhavanden med skatte- och indrivningsmyndigheter. Elt system med
bankgaranli till förmån för skatter och avgifter skulle därför kunna medföra
att bankerna gör en ingående prövning av riskerna för atl garantiålagandel
måsle infrias och därmed av företagarens kreditvärdighet som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att göra bankgarantin tidsbegränsad till ell år skulle leda till atl
länsstyrelserna tvingas till ett ganska omfattande bevakningsarbete. RSV anser
atl det kan ifrågasättas om inte en tidsbegränsning förfelar syflel med
garantiförbindelsen. Med nuvarande ordning för debitering och uppbörd av skatter
och avgifter kan det på relativt kort tid uppstå stora latenta skulder i elt
förelag. Om garantin är tidsbegränsad kan giltighetstiden löpa ut utan alt
något belopp har förfallil till betalning, än mindre restförts. Får banken reda
på att slora latenta skatte- och avgiftsskulder har ansamlats i ell företag
kommer den naturligtvis inte alt förlänga sin garantiförbindelse. Denna kommer
därför inte att finnas kvar när skulden förfaUer till betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser därför atl om etl system med krav på ekonomiska garantier skall införas
det bör övervägas atl inte låta dessa vara tidsbegränsade. Exempelvis kan det
krävas att garantin endast få frånträdas av utfärdaren efter anmälan liU
länsslyrelsen. Härigenom kan en kartläggning av förelagels skuldbild avseende
skatter och avgifter göras innan banken befrias från sitt åtagande. Om garantin
ändå tillåls vara tidsbegränsad bör perioden — bl. a. med hänsyn lill den
utdragna processen med skatters och avgifters slulliga fastställande - vara
betydligt längre än etl år, förslagsvis minsl tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det som har sagls i inledningen av delta avsniti, anser RSV att
bankgaranti under försöksperioden lill utgången av år 1989 bör krävas endast i
vissa fall, t. ex. av dem som tidigare har dokumenterat sin ovilja alt belala
skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Näringsfrihetsombudsmannen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
minsl kravet på ställande av viss ekonomisk garanti verkar etable-<br>
ringshindrande. Vidare bör betänkas alt det betydande kreditutrymme som<br>
las i anspråk för garantin leder lill fördyring och begränsning av förelagens<br>
krediter i övrigi för driften. Fördyringen kan nämligen inte räknas enbart<br>
som kostnaden för själva bankgarantin utan därtill kommer den ökade<br>
kostnaden för övriga krediter som uppkommer när säkerheten för bankga<br>
rantin är bunden. För åtskUliga företagare som avser att börja sin verksam<br>
het i liten skala kan denna extra belastning bli prohibkiv. Även redan<br>
etablerade mindre företag riskerar atl slås ut av detta krav ulan all det har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samband med deras
serioskel och vilja all göra rätt för sig. Någon närmare Prop. 1985/86: 126
analys av hur elt generellt krav på ekonomisk garanti kommer all slå i
praktiken har kommissionen inte presterat. Del kan inte anses som en önskvärd
produktiv resursanvändning atl låsa sådana belopp för alla förelag i flera
hela branscher med hänvisning till all det finns ett mindrelal av företag i
resp. bransch som missköter sina skatte- och avgiflsbetalningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.12 Statens pris- och kartellnämnd:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns vissa fördelar med atl kunna kräva ekonomiska garanlier som förutsättning
för etl näringstillstånd. Bl.a. kan inom ramen för garantin säkerställas alt
del allmännas anspråk på debiterade skatter och avgifter betalas. Vidare kan
ekonomiska garantier säkerställa att konsumenternas rättigheter tillvaratas i
vissa situationer - såsom redan sker i exempelvis resebyråbranschen.
Principiellt förefaller dock förslaget om sådan garantier vara tveksamt med
hänsyn till atl del utgår från all alla som skall starta ett företag inom den
aktuella branschen presumeras vara försumliga skatte- och avgiflsbelalare.
Förslagel bör emellertid främsl kritiseras för atl det kan försvåra
nyetablering inom branschen. Även om det föreslagna beloppets storlek, 50000
kr., inte kan sägas vara särskilt högt, finns del risk för alt kravet på
garanti skulle kunna vara elt betydande hinder för seriösa personer alt bilda
företag inom den aktuella branschen. Genom förslagels etableringshämmande
effekter kan sålunda den utveckling och förnyelse i näringslivet som är
önskvärd komma atl försvåras samtidigt som den ekonomiska garantin i sig inte
torde utgöra någol hinder för oseriös företagares etablering;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.13 Konsumentverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått tidigare instämmer Konsumentverket i atl det måste tämligen
långtgående ålgärder till för att åstadkomma en sanering av hela branscher med
inriktning på ekonomisk brollslighel. Risken med förslagel om krav på ställande
av ekonomiska garanlier är dock alt del får lill följd att seriösa
näringsidkare med litet kapital avhäller sig frän etablering och atl redan
etablerade ser sig tvungna atl lägga ned sin verksamhet. Krav på ekonomiska
garantier medför sålunda klar risk för begränsning av konkurrensen inom
branschen. Dessulom skulle beloppsgränsen för den ekonomiska garantin, 50000
kr., i många fall troligen vara alltför låg för atl kompensera det allmännas
föriuster vid skatteundandragande. En generell höjning av beloppsgränsen skulle
å andra sidan antagligen medföra ännu större nackdelar från konkurrenssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.14 Statskontoret:,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill peka på atl del föreslagna systemet med ekonomiska garantier (sida 261)
lägger över ell belydande mätt av kontroll från länsstyrelsen till
bankväsendet. Lämpligheten i detla kan enligt vår mening ifrågasättas frän
principiella utgångspunkter. I vart fall bör man enligt vär mening pröva om
inte den föreslagna löptiden, elt är (sida 258), bör förlängas i syfte atl
minska behovet av bevakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.15 Riksrevisionsverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
ställer sig även tveksamt lill förslagel om ekonomiska garanlier för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betalning
av skaller och avgkter. Enligt RRVs uppfattning kan förslaget</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medföra
all seriösa förelag möter svårigheter att skaffa och vidmakthålla Prop.
1985/86: 126 ekonomiska garantier utan all de oseriösa företagen kommer i ett
sämre läge. Förslaget avser alt trygga skatte- och avgiftsbetalningarna. Såvitt
RRV kan bedöma påverkar emellertid förslaget indirekt även förmånsordningen
vid konkurs, likvidation m.m. genom att underlagssumman för fördelning enligt
förmånsordningen reduceras om den ekonomiska garantin utnyttjats när konkurs
etc. blir aktuell. Delta har inte kommenterats i kommissionens belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
varje fall bör vandelsprövning och krav på ekonomiska garanlier inte förekomma
samtidigt, eftersom syftena i båda fallen är i huvudsak de-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.16 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår alt man skall kräva en säkerhel för framtida skatter och avgifter av
företagare i vissa kritiska branscher. Enligt förslaget skall del garanterade
beloppet vara 50000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Före
år 1968 skulle utiändska medborgare ulan permanent uppehållstiU-slånd ställa
bankgaranli för de skatter rörelsen kunde påföras. Detla krav togs emeUertid
bort, då bankgarantin sällan behövde utnyttjas. Fördelen med en bankgaranli är
naturligtvis att man övervältrar en del av företags-kontrollen på bankerna,
efiersom dessa inte är intresserade av att lämna några garanlier för företagare
som befinner sig på obestånd. Länsstyrelsen anser emeUertid att denna garanti
onödigt myckel skulle fresta på de nystartade företagen, efiersom dessa i
initialskedet ofta är betungade av slora skulder lill sina banker. Möjligen
skulle vissa orealistiska eller mindre allvarligt menade förelagselableringar
undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
personer som sysslar med ekonomisk brottslighet är beloppet 50000 kronor
däremol av obetydlig storlek, varför del inte skulle hindra dem i deras
fortsatta verksamhei. Emellertid anser länsstyrelsen det befogat alt
garantikravet slälls pä företagare, som tidigare på etl graverande sätt
förekommit i samband med konkurser. Det bör även gälla personer, som häftat i
slor skuld på grund av skatter och avgifter till kronofogdemyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.17 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag i denna del är inte hell lyckat. I vissa fall kan en garanti på 50000
kronor innebära en allvarlig belastning och försvåra etableringen. I många
andra fall blir garantin etl slag i luften. För de stora företagen betyder
50000 kronor myckel lite. Erfarenhetsmässigt rör sig ekonomiska oegentligheter
ofta om myckel större belopp. Förkortade upptäcklslider lorde inte göra del föreslagna
säkerhetsbeloppet tUlräckligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
synes förutsätta all en bank gör en grundlig kredilprövning, vilket kan ge
länsslyrelsen anledning atl själv underlåta en ekonomiska ulredning. Tyvärr är
det emellertid så att företagaren utan vidare skulle kunna få sin garanti genom
att sälta in motsvarande belopp - eventuellt i svarta pengar — på bunden
räkning hos banken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankgaranli
bör förslagsvis endasl krävas av de förelag, som visat annat<br>
än tillfällig försumlighet och oförmåga att belala skatter och avgifter i rätt<br>
lid. Krav på säkerhel bör vara en förutsättning för att upprätta amorte<br>
ringsplan, när det gäller skatteskulder. Kan säkerhel inte presenteras bör<br>
kronofogden agera snabbi med konkursansökan eller med besked till till<br>
ståndsmyndigheten, som då har att återkalla lillslåndel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.18 Länsstyrelsen
i Malmöhus län:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser inte att ell genereUt system med ekonomiska garanlier bör införas.
Länsslyrelsens erfarenheter från LHD- och YTL-områdena visar atl del ibland
förekommer all företagare systematiskt och avsiktiigl låter sig reslföras. I
sådana fall bör enligt länsstyrelsens mening möjlighel finnas all kräva en
ekonomisk garanti. Länsslyrelsen förordar därför istället atl ekonomiska
garanlier endasl bör kunna användas individuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.19 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår alt samhället skaU kunna kräva att företagare i s. k. kritiska
branscher skall stäUa säkerhel för framtida skatter och avgifter. Säkerheten
skall utgöras av bankgaranti. Enligt förslagel skall det garanterade beloppet
vara 50000 kronor, lika för alla förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsslyrelsens mening skulle införande av krav på bankgaranti allvarligt
försvåra startandel av nya förelag. Elt belopp på 50000 kronor är en stor summa
i inledningsskedet för etl företag, även om den årliga kostnaden på 1000 kronor
framstår som relativt bagatellartad. Banken i sin tur kräver nämligen fullgod
säkerhet för silt åtagande. Detla sker i normalfallet genom inteckning i
egendom eller förelag eller genom atl tillgodohavande i banken spärras. En
bankgaranti inkräktar således pä företagels ekonomiska resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härtill
kommer atl det från allmän synpunkt synes tveksamt om samhället bör kräva
bankgaranli av alla företagare i en viss bransch oavsett om de är skötsamma
eller inte. Statistiken visar att det endast är en mindre del av det lolala
antalet företagare i en näringsgren som resterar med skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.20 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna om bankgarantier torde vara väl lämpade att förebygga atl
förelag ådrar sig slora skulder till samhället, framför allt om bankerna pä
affärsmässiga grunder med vissa mellanrum gör kreditvärdig-hetsbedömningar.
Länsstyrelsen är därför positiv tUl tanken bakom förslaget. Som närmare kommer
att framgå av länsstyrelsens kommentar till 3 § i kommissionens lagförslag har
emellertid länsslyrelsen en del invändningar mot förslagels närmare utformning.
Det bör även påpekas att kommissionens förslag medför all staten skaffar sig
en särskild "förmånsrätt" som borgenär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särställning intar förslaget om införande av krav på en ekonomisk garanti för
skaller och avgifter. Detla förslag saknar motsvarighet i gällande rätt. Den
garanti som avkrävs reseföretag är av annan karaktär. Detsamma gäller
garantier i samband med täkttiUstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad frän de övriga förslagen kommer detta förslag att bli effek<br>
tivt i vatje fall på del sättet all del säkerställer del allmännas fordran.
Från<br>
den synpunkten sett finns det knappast anledning att begränsa tillämp<br>
ningsområdet till vissa branscher. Atl å ena sidan kräva en bankgaranti på<br>
50000 kr. av ett hotell- och restaurangföretag i mångmiljonklassen därför<br>
alt sådana förelag slälls under lagen men å andra sidan tveka inför etl<br>
sådant åläggande när del gäller ett dåligt företag i städbranschen, därför att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>situationen inom denna
bransch inte ansetts tillräckligt "alarmerande" för Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt motivera krav på
etableringstillslånd måste för många te sig någol</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>underligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förslagel alltså är effektivt är emellertid inte sagt all det är invändningsfrilt.
Länsslyrelsen syftar då främsl på den omständigheten att det innebär all slalen
skaffar sig en särskild "förmånsrätt" som borgenär. Om tillsynsmyndigheten
sköter sig riktigt bra bör staten aldrig behöva föriora några pengar inom de
branscher där krav på bankgaranli uppställs som viUkor för ett
etableringstiUslånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtiiga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ang
3, Kommissionens förslag i denna del bygger på atl kontrollfunktionen kommer
alt upprätthållas av det privata bankväsendel, Länsslyrelsen har svårt all
anamma tanken atl bankväsendel frivilligt och enbart mot en mindre avgift i
form av bankgarantiavgift om cirka 2 procent av garantin, skulle åta sig
arbetet med alt årligen granska företagens bokslut för atl därefter ta
ställning till om en ny garanti skall ulfärdas. Bankerna skulle sålunda ulföra
hela den materiella kontrollen av de aktuella förelagens ställning och solvens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga är dessutom om den lillsyn som sker i samband med en
bokslutsgranskning är tillräcklig. Inom länsslyrelsen har vid åtskilliga tillfällen
diskuterats olika metoder för alt minimera det allmännas förluster av skaller
och avgkter m, m, i samband med näringsverksamhet. Någon effektiv allmängUlig
lösning har vi inte kunnat finna. En rapportering om hur rörelsekrediter
utnyttjas och om hur inkomstbudgéleringen uppfylls skulle sannolikt medföra all
förlustrisker uppmärksammades i ett lidigare skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vänder sig även mot förslaget att kronofogdemyndigheterna genast efler en
restföring om exempelvis 30000 kr. skall kunna rekvirera bankgarantin från
länsstyrelsen och begära all banken infriar denna. Åtgärden kommer enligt
förslagel att medföra ett omedelbart indragande av näringstillståndet.
Länsstyrelsen anser alt den myndighet som utfärdat näringstillslåndet också
skall vara den som lar ställning lill om garantiförbindelsen skall infrias.
Innan elt sådanl ställningslagande görs bör näringsidkaren från länsstyrelsen
tillställas krav om betalning med information om alt näringstillståndet kommer
alt dras in om betalning inte sker inom angiven tid. Alternativt har
länsstyrelsen möjlighel alt utfärda varning enligt 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.21 Näringsförbudskommittén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ska få föreskriva alt en näringsidkare ställer säkerhel intill ett belopp av
50000 kr. för stats och kommuns framtida fordringar mot honom på skatter,
tullar och avgifter (3 § 1 st. 3). Säkerheten ska beslå av en bankgaranti (3 §
2 st.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
problem med kravet på bankgaranti är alt detla minskar utrymmet för andra
krediter. Bankerna mäste säkra garantibeloppet i rörelsen, varför
näringsidkarnas möjlighet alt ställa säkerhet för andra lån minskar i molsvarande
mån. Del är oklart vilka effekter detta kan få, särskilt om garantibeloppet
kommer alt höjas. Särskilt för småförelagarna lorde del under aUa förhåUanden
medföra vissa problem. Det kan bl.a. innebära en spärr för nyetablering av
seriösa småförelag i branschen. Enligt kommittén borde dessa effekter ha
utretts bättre än som skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
annat problem gäller bankernas roll. Eftersom bankerna enligt för<br>
slaget ska avgöra om det finns förutsättningar för att ställa bankgaranti, har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bankerna
makten all självständigt avgöra frågan om företagarens näringsV Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillstånd.
Så som förslagel är konstruerat synes det kunna inträffa, att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringstiUståndet
återkallas trots att tillslåndsmyndigheten i och för sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
anser tillräckliga skäl finnas för detta (se s, 258 0. Med tanke pä att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bankernas
beslut inte kan överklagas, måste viss Ivekan råda angående</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpligheten
av elt sådant syslem. Till saken hör också, alt myndigheterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lyder
under ett krav pä opartiskhet, vilket upprätthålls genom bl.a. JO:s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollverksamhet.
Gentemot bankerna finns inte samma möjligheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>även
om bankinspektionen utövar viss tillsyn. Bankerna kan till en del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
uppbundna av egna lojaliteter, och även för banken själv kan det ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>viss
ekonomisk betydelse vilket stöd etl förelag får. Man kan därför inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hell
bortse från risken alt etl företag kan komma atl gynnas framför elt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
och alt detla i sista hand kan få effekter på näringstillslåndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
de nämnda betänkligheterna vill inte kommittén ta bestämd ställning mol
kommissionens förslag om krav på bankgaranti. Kommissionen anför själv vissa betydelsefulla
skäl för förslaget. En viktig synpunkt är, alt systemet torde bli
förhållandevis obyråkratiskt. När det gäller de nämnda nackdelarna med bankens
myndighetsliknande roll lorde dessa delvis kunna minskas, om
tillståndsmyndigheten fär möjlighet atl ge dispens frän kravet på bankgaranti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
garanlibeloppet 50000 kr. kan sägas, alt detta på sätt och vis är både för
slort och för litet. Å ena sidan kan det, som ovan sagls, hindra seriösa
småföretagare, Å andra sidan är del för litet för all det ska kunna täcka de
mycket stora skulder som vissa näringsidkare tenderar atl skaffa sig. Såsom
uppbörds- och indrivningssystemet är konstruerat i dag kan näringsidkarens
skulder komma alt avsevärt överstiga 50000 kr., innan del blir aktuellt alt ta
garantin i anspråk. Ändå fyller garantin den funktionen, alt banken följer
företagels ekonomi och fär anledning alt ingripa innan skulderna blivit alltför
stora. Härigenom kommer bankernas övervakning även staten lill nytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.22 Lokala skattemyndigheten i Solna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
om endasl förelagaren själv är anställd i t. ex. eget aktiebolag eller om han
är arbetsgivare direkt eller såsom företrädare för juridisk person kan
undandragande eller bristande betalningar av skatter och avgifter snabbi stiga
till och snabbt också väsentligt överstiga del garantikapital som kommissionen
anger för s. k. kritiska branscher,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LSMSolna
ser del därför önskvärt alt krelsen av förelag, för vilka garantikapilal
erfordras både utökas väsentligt och atl beloppels storlek -möjligen beroende
på bransch - närmare övervägs. Resultatet av ell utökat garantikrav kan minska
genomförandel av alltför våghalsiga idéer samtidigt som planerat, kortsiktigt
oseriöst företagande, restföring av skatter och avgifter och ianspråktagande
av lönegaranti och andra samhällsmedel kan minskas väsentligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LSMSolna
vill emellertid också i vart fall som en generell åtgärd för förhindrande av
spekulerande i skatt- och avgiftsmedel för anställda, peka på möjligheten att
anse medlen som s, k, redovisningsmedel och att ändra brottsrubriceringarna vid
överträdelser mer mot förskingrings- eller gäl-denärsbrotlslagstiftningens.
Dagens straffsatser torde knappast verka alltför avskräckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.23 Landstingsförbundet:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86; 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall samhäUel i vissa branscher kunna kräva säkerhet för framtida
skatter och avgifter i form av en bankgaranti. Det garanterade beloppet
föreslås uppgå till 50000 kronor för respektive företag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
garanlibelopp på 50000 kronor kan enligt styrelsens uppfattning anses
effektivare för atl det allmänna skall kunna erhålla kompensation för eventuell
skatteskuld än en höjning av minimibeloppet för aktiekapitalet. Det föreslagna
beloppet är inte av en sådan storleksordning att det verkar etableringshämmande
för mindre företag. Kostnaden som bedöms lill omkring I 000 kronor per är för
det enskilda förelaget är dessutom avdragsgill vid taxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.24 Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges<br>
Industriförbund, Sveriges Grossistförbund och Svenska<br>
Handelskammarförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den angivna förutsättningen för näringstillstånd att ställa bankgaranti vill
organisationerna hänvisa lill vad Bankföreningen anfört i denna del. De
viktigaste invändningarna från Bankföreningen mot förslagel är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det är inte acceptabelt atl en
borgenär - staten — på sätt som föreslås gynnas framför andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen drar för stora
växlar på bankernas möjligheter att uppmärksamma brister i näringsidkares
betalningsförmåga och betalningsvillighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Det
förhållandet att garantiförbindelsen genast skulle få utsökas, utan<br>
särskild exekutionstitel, avviker från vanliga borgenärsregler och ban<br>
kerna kan förmodas vilja ogärna teckna sådana garanlier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en myckel viktig aspekt lar Bankföreningen upp bankgaranlins effekter för
småförelag och på möjligheten till nyetablering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som därvid anförs vill organisationerna lämna följande synpunkler.
Kommissionen utgår i betänkandet ifrån att bankerna kommer att lämna garantier
ål företag med god ställning och solvens. Förslaget bygger vidare på antagandet
atl ekonomiska brottslingar härigenom kommer att vägras den erforderiiga
garantin. Något belägg för att så blir fallet finns naturligtvis inte utan
förslagel synes härvid bygga på en förenklad bild av verkligheten. Däremol
kommer etl genomförande av förslaget i denna del i praktiken alt innebära alt
flertalet småföretag och nystartade förelag kommer att bli tvungna atl ställa
full säkerhet motsvarande den sökta bankgarantin. Detta kan i många fall visa
sig svårt eller rentav omöjligt. Del är ju ingalunda det enda krav på
finansiellt åtagande som en småföretagare skulle ha att uppfylla, Kravel på
bankgaranti kommer således att vara ell försvårande eller hindrande moment för
dessa företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill också framhålla att belänkandet innehåller otillräckliga analyser av de
problem som skulle uppslå då en redan etablerad verksamhei mäste upphöra,
antingen till följd av att företaget aldrig får något näringstillstånd eller
bli fråntaget ett lidigare givet tillstånd. Sådana situationer rymmer en lång
rad svåriösta frågor och hänsynstaganden, t, ex, konsekvenserna för företagets
anslällda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om särskild bankgaranti skulle gentemot nyföretagande och<br>
smäförelagande vara ett särskilt starkt försvärande moment, som inte<br>
heller rimligen kan förväntas tjäna det angivna syftet. Organisationerna<br>
anser det också vara principiellt felaktigt att förelag skall ha skyldighet att<br>
själva genom särskilda avgifter bekosta den prövning som föreslås ske av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de till länsslyrelserna
knutna tjänstemännen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.25 SHIO
- Familjeföretagen: .</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår vidare att berörda företag skall lämna en bankgaranti på 50000 kronor
för skaller och avgifter för att kunna fä näringstillstånd. Enligt
SHIO-Familjeföretagens uppfattning kommer delta förslag endast i myckel
begränsad utsträckning att begränsa de ekonomiska brottslingarnas verksamhet.
Förslaget kommer däremot att få en betydande etableringshämmande effekt
samtidigt som många existerande företags verksamhet kommer alt försvåras
eftersom flertalet småföretag och nystartade företag i praktiken kommer att bli
tvungna att ställa full säkerhet molsvarande den sökta bankgarantin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mänga
småföretag drivs med myckel små marginaler. För dessa företag kommer det att
uppstå svårigheter all presentera den säkerhet som bankerna kommer all kräva
för atl förelaget skall erhålla den bankgaranli som krävs för näringstillstånd.
Ett stort antal företag kommer därför att förvägras näringsliUslånd. Detta
kommer att gälla för många företag som skött sig både i förhållande till
statsmakterna och i förhållande lill kunder, leverantörer och anställda. De
berörda företagen kan komma att betraktas såsom ekonomiska brottslingar. Även
med myckel lågt ställda krav på rättssäkerhet är sådana effekter helt
orimliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om ekonomiska garanlier kommer alt få likartad effekt som om kravet på minsta
aktiekapital fördubblades och ett krav på "aktiekapital" på 50000
kronor infördes för övrigt företagsformer. Organisationen vill i sammanhanget
erinra om den långa övergångslid som var nödvändig vid höjningen av
aktiekapitalet från 5000 till 50000 kronor för att undvika alltför stora
negativa effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av ovanstående avvisar SHIO-Familjeföretagen med bestämdhet
eko-kommissionens förslag till näringstillstånd. Förslagel är enligt
organisationens uppfattning verkningslöst i kampen mol den ekonomiska
brottsligheten samtidigt som avsevärda negativa effekter kan uppslå.
Organisationen anser emellertid atl problemen med illojal konkurrens är betydande
och vill därför framlägga alternativa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.26 Svenska åkeriförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag innebär, alt samtliga utövare inom viss näringsgren skall ställa
säkerhet i form av bankgaranti intill 50000 kronor för framlida skulder för
skaller, avgifter etc. Detta skulle gälla oavsett graden av skölsamhel, som
respektive utövare redan visat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig är del inte tillfredsställande all i runda tal en av fem
åkeriutövare skulle vara reslförd för skatter m.m., och, som lidigare framgått,
har ocksä bättre förutsättningar skapats för myndigheterna att inom nuvarande
regelsystem aktivt angripa bl.a, detta förhållande, Å andra sidan framgår, all
ungefär fyra av fem utövare inte visat tecken på Bristande skölsamhel.
Kommissionen har också i betänkandet uppgivit, att flertalet företagare är
seriösa. Del är därför mycket förvånande alt det inte förordats åtgärder, som i
första hand riktas mol dem som visat försumlighet, utan ålgärder och krav av
generell natur avses undantagslöst omfatta alla utövare inom näringen. Varje
tanke på sådana principiella och materiella krav är att anses som övergrepp och
måste därför bestämt avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller enbart de materiella effekterna av bankgarantiförslagel framhåller vi
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
högt räknat består åkerinäringen av ca 20000 företag, inbegripet<br>
de företag, som har åkeri verksamhet som "bisyssla". Antalet utövare
är</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>III</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>således förhållandevis
stort, Elt generellt krav på bankgarantier ä 50000 Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kronor innebär sammanlagt
ett ianspråktagande av 1 miljard kronor av det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kreditulrymme, som finns
för branschen. Av delta skulle närmare 800</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljoner kronor belasta de
anmärkningsfria företagen. Därtill kommer de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>årliga kostnaderna för
bankgarantierna, som beräknas till mellan 20 och 30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljoner kronor samt
kostnaderna för lillslåndsavgifler. Del framgår inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>klart av belänkandet, om
avgifterna avses vara av engångsnatur, ä 500</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kronor, eller årliga.
Avgifterna för ell år lorde i varje fall inte undersliga 10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljoner kronor vid
oförändrat företagsbestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
nuvarande krav för erhållande av bankgaranlier är det uppenbart, att ett
betydande antal åkerier, särskilt mindre sådana som lojalt sköter sina
förpliktelser, dock har så begränsade ekonomiska resurser, att kraven för
erhållande av bankgaranti inte kan uppfyllas vid aktuell tidpunkt. De skulle
därmed tvingas, av formella och ej sakliga skäl, atl avveckla sin verksamhet,
vilket i sin lur innebär betydande risker för kapitalförstöring, problem pä
arbetsmarknaden och nya svårigheter för uppbördsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del föreslagna systemet för näringstillstånd, inkluderat krav på säkerhel i
form av bankgaranti, uppstår särskilda risker för företag i iråkade svårigheter
av icke självförvållat slag. Om den ställde säkerheten skulle återkallas av
utställaren eller tas i anspråk för indrivning, upphör tillståndet atl gälla,
och utsikterna för en eljest möjlig återhämtning blir i praktiken obefintliga.
Detta befaras kunna inträffa, trots att varken ekonomisk brottslighet,
bristande laglydnad eller benägenhet all fullgöra uppbörds-skyldigheter ens
ifrågasatts i sammanhanget. Systemet skulle därmed få effekler, som inte ter
sig förenliga med dess egentliga syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
emellertid de ekonomiska förutsättningarna visa sig otillfredsställande vid en
tillståndsprövning av den tilltänkta verksamhelen, må sökanden kunna erbjudas
möjUghet att ställa säkerhet för att undvika beslut om avslag på ansökan. Krav
på sådan säkerhet måste då vara tidsbestämt för högsl några år, under vilka
sökanden får tillfälle att visa sin skötsamhet. Säkerhetens belopp bör inte
vara schablonmässigt bestämt utan bör anpassas till det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.27 Svenska Taxiförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
av kommissionen mot ekonomisk brottslighet om säkerhel av generell nalur
avvisas av säväl principiella skäl, som av skäl som ökade kostnader,
inkräktande på kreditulrymme och risk för ökad byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
etablering bör ingen krävas på generell säkerhel för en viss typ av koslnader i
form av avgifter och skatter. En sådan ytterligare inskränkning i näringsfriheten
är betänklig. De avgifter och skatter som sådan säkerhet skulle garanteras,
prioriterar ytterligare en fordringsägare framför andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
generell säkerhel i form av bankgaranli innebär ytterligare kostnader för
rörelseidkaren. Bankavgifterna kan för samtliga yrkesutövare inom branschen
uppgå till avsevärda belopp åriigen. Vid en avgift om 3 procent tillkommer
således koslnader på cirka 15 miljoner kronor för yrkesutövarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
pä generell bankgaranti innebär en ytteriigare administrativ belastning på
förelagaren, liksom rimligen en förhands- och efterhandskontroll hos
myndigheien. Den ökade byråkratin detta kan leda till, står inte i rimlig
proportion till den fördel kommissionen för sin del räknar med atl garantin
skulle kunna komma att få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.28 Motorbranschens
Riksförbund:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar kommissionens uppfattning all åtgärder måsle vidtas för atl komma till
rätta med nuvarande problem med eftersläpning och reslföming av skatter och
avgifter. Åtgärder måsle sättas in på etl långt tidigare stadium än vad som är
fallet i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
krav på bankgaranti för framlida skalleskulder och avgifter torde därvid kunna
uigöra ell effektivt medel för all åtminstone delvis komma till rätta med
angivna problem. Kravet på bankgaranti kan emellertid utgöra ett försvårande
eller hindrande element vid nyetablering av småföretag. Mot bakgrund härav kan
ifrågasättas om inte beloppsgränsen bör kunna anpassas lill behovel inom
respektive bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.29 Schaktentreprenörernas Riksförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bankgaranli på 50000 kr. ovanpå en dyrbar maskininvestering kan på ell
avgörande säll försvåra nyetablering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
skulle bankgarantin naturligtvis innebära en ekonomisk belastning även för
etablerade småföretag. Man skall i detta sammanhang också ha i åtanke atl bankgaranlin
inkräktar på förelagets utrymme för övriga krediter och garanlier i banken.
Bankgarantin till säkerhet för skatter och avgifter kan således göra att för
etablerade förelag nödvändiga, kredilfinansierade nyinvesteringar och
moderniseringar försvåras eller hell omöjliggörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
flertalet småföretag och nystartade förelag i praktiken kommer att bli tvungna
alt ställa full säkerhet molsvarande den sökta bankgarantin, så kommer den alt
få samma effekt som om kravet på lägsta aktiekapital fördubblades och ett krav
på "aktiekapital" på 50000 kronor infördes för övriga förelagsformer.
Vi vill erinra om den långa övergångslid som var nödvändig vid höjningen av
lägsta aktiekapital från 5000 lill 50000 kronor för alt undvika alll för stora
negativa effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvårad
nyetablering för framför allt yngre samt försvårade ekonomiska villkor för
småföretagare - innebärande bl.a. svårigheter att utveckla och modernisera
företagen - går stick i stäv mot vad statsmakterna i andra sammanhang vill
åstadkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.30 Sveriges Hotell- och Restaurangförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om ekonomiska garantier syftar till alt säkra samhällets krav på skatter och
avgifter. Eftersom elt fåtal företagare svarar för de stora skulderna blir
garantin utan egentiig effekt i dessa fall och därför i praktiken meningslös.
De många små företagen, som betyder relativt Utel i skattesammanhang, belastas
med ytterligare en pålaga. För branschen totalt tas tio gånger mer ut i
säkerhet än vad skatteskulden torde vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.31 Målaremästarnas Riksförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet föreslås alt måleribranschen skall omfattas av krav på ekonomiska
garanlier för skatter och avgifter. Dessa garantier skulle enligt betänkandet
kunna utformas som vanliga bankgarantier och uppgå till 50000 kronor per
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
bakgrund till förslagel redovisas att måleribranschen har en hög andel
restförda företag. Av drygt 6000 förelag inom branschen var i november 1983 1
300 förelag restförda enligt det s, k, REX-registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska garanlier som föreslås kommer naturligtvis alt inkräkta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1985186. 1 .saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på måleriföretagens
kreditmöjligheter i övrigt. Samtidigt kan naturligtvis Prop. 1985/86: 126
tfrågasättas om just 50000 kronor är etl tillräckligt högt belopp för atl
garantera ell företags betalningar av skatter och sociala avgifter. Förmodligen
är beloppet i de flesta fall för lågt valt. Man kan dessulom ifrågasätta om de
företag som under lång tid bedrivit seriös verksamhei verkligen skall bli
tvungna att på grund av andras misskötsamhel avstå från en del av sitt
kreditutrymme. Etl alternativ skulle då vara alt endast ställa krav på
ekonomiska garanlier i de fall då förelagen misskött inbetalningar av skatter
och sociala avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller garantibeloppels storlek tycks detta enligt utredningen vara en
avvägning mellan å ena sidan vikten av att upprälthålla goda förutsättningar
för etablering av seriösa företag och å andra sidan statens inlresse av all
kunna driva in skaller och sociala avgifter. Det faktum att kravet på
ekonomiska garantier omfattar samtiiga förelag inom branschen förklaras framför
allt av all systemet annars ej skulle fungera. Om endast de företag som
misskött inbetalningar av skatter och sociala avgifter skulle omfattas av
skyldigheten atl teckna en bankgaranti skulle reglerna bli meningslösa eftersom
dessa företag knappast skulle ha möjlighet att åstadkomma någon bankgaranti.
Dessulom skulle enligt belänkandet de ekonomiska garantiernas preventiva
effekt utebli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målaremäslarnas
Riksförening anser mol bakgrund av den problembild som tidigare tecknats för
måleribranschen atl krav på ekonomiska garanlier kan vara en lämplig ålgärd.
Vi vill emellertid också understryka alt åtgärden är svår alt fullständigt
bedöma konsekvenserna av och därför kan visa sig nödvändig att så småningom
ompröva. Man bör enligt vår mening beakta inte bara de effekter som förslagel
har på de restförda beloppen för skatter och avgifter utan vad som händer med
de cirka 6000 företag som i dag finns näringslivskodade. Skulle del t. ex. visa
sig alt en slor andel av de nu registrerade förelagen försvinner in i en
helsvart verksamhei kommer visserligen de restförda beloppen att minska men
samtidigt kommer skalte-och avgiftsundandragel atl öka med samma belopp. Av
denna anledning vill Målaremästarnas Riksförening föreslå att effekterna av
förslagel om ekonomiska garanlier efler ikraftträdandet särskill studeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.32 Företagareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Iredje delen i näringstillständsprövningen utgörs av en ekonomisk garanti.
Förslaget går ul på att alla näringsidkare i de branscher som omfattas av
näringstillstånd skall tvingas ställa en bankgaranti på 50000 kr. Denna garanti
skall m.a.o. gälla även dem som i åratal skött sina åtaganden gentemot
samhället. Om kommissionens förslag genomförs kommer cirka 53000 företag att
behöva ställa cirka 2,7 miljarder kronor i bankgaranti, vartUI kommer cirka 80
miljoner kronor i garantiavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
del av regeringen antagna förslaget om nya rutiner för källskall och
arbetsgivaravgifter kommer atl minska likviditeten inom näringslivet med cirka
7 miljarder kronor. Detta kommer främst att drabba de mindre och medelstora
företagen som idag har betydligt sämre soliditet än de stora industriföretagen.
Ovanpå detta skall läggas Eko-kommissionens förslag. Idag sjunker
investeringarna inom mindre och medelstora foretag. Genom Eko-kommissionens
förslag skulle investeringar minska ytterligare genom att förelagens kapital
steriliseras i form av bankgarantier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om bankgaranti drabbar de minsta företagen hårdast. För<br>
enmansförelag är 50000 kr. stora pengar. På många mindre orter är del<br>
dessa företag som upprätthåller service för medborgarna. Genom ytterliga-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
1'*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>re
pålagor riskerar glesbygden försämrad service och minskad konkurrens Prop.
1985/86: 126 och därmed högre priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alla dem som står i begrepp att starta egen firma och'därmed skapar sin egen
utkomst och förhoppningsvis så småningom också andras, innebär kravel pä en
exlra säkerhet på 50000 kr. en ytterligare belastning. Förslaget kan ur denna
synvinkel sägas vara direkt nyföretagsfientligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.33 Svensk Industriförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på ekonomiska garanlier innebär alt företagaren skall ställa säkerhet med
50000 kr. för eventuella skatte- och avgiftsfordringar. Det synes svårt atl
motivera att en skötsam företagare under en lång lid skall behöva hålla en
bankgaranli. Förutom den kostnad som delta innebär kan en bank normall inte
ställa en sådan garanti utan säkerhet för beloppet. Företagaren får därför
avvara säkerheter som skulle kunna användas som underiag för kredit. En sådan
spärr kan väsentligt försvåra eller lill och med omöjliggöra etablering av
småförelag. Kommitténs förslag belräffande del genereUa kravet på garanti är
därför hell oacceptabelt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.34 Svenska Bankföreningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av de i 3 § angivna förutsättningarna för näringstillstånd i berörda branscher
är all näringsidkaren kan ställa en bankgaranti för statens fordringar mol
honom i vissa avseenden. Beträffande delta krav kan för det försia anmärkas all
del inte synes acceptabelt atl en borgenär - staten -på detta sätt genom lag
skaffar sig säkerhel för sina fordringar, medan andra borgenärer - exempelvis
leverantörer - kan ha avsevärda svårigheter att få säkerhet för sina
fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankgarantierna
är avsedda atl täcka fordringar som ännu inte har uppkommit. När garantin
ställs vet man alltså inte något om de fordringsbelopp som kan bli aktuella.
Del synes därför inte meningsfullt att försöka bestämma etl belopp på garantin
och del belopp om 50000 kr. som har angetts i betänkandet kan motiveras lika
litet som varje annal belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
synes dra för slora växlar på bankernas möjligheter att genom sin
kredituppföljning uppmärksamma brister i näringsidkares betalningsförmåga och
belalningsvillighet. Erfarenheterna har nämligen visat atl belalningsförsummelser
normalt först drabbar det allmännas fordringar, varför bankerna ofta
uppmärksammar brister i en kunds betalningar lill del allmänna såsom del försia
tecknet på ekonomiska svårigheter. Del vore därför naluriigl, alt i syfte att
så tidigt som möjligt stoppa insolvenl företagande, utnyttja den
informationskälla som skatte- och kronofogdemyndigheterna utgör, en möjlighel
som kommissionen synes ha underskattat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3 § andra stycket anges all aktuella garantiförbindelser genast fär utsökas,
vilket enligt motiven (s. 379) betyder atl någon särskild exeku-lionstkel
dessförinnan inte behöver faslslällas. Detta avviker från vanliga borgensregler
och från de garantier som bankerna f. n, arbetar med. Bankföreningen avvisar
tanken på all införa denna nya typ av garantier, som bankerna kan förmodas
ogärna vilja teckna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
problem med de krav som skall kunna ställas enligt lagen är att dessa<br>
riktar sig mol varje näringsidkare inom berörda branscher dvs. även de<br>
skötsamma näringsidkarna. Det synes svårt alt motivera varför en skötsam<br>
näringsidkare under en lång tid skall behöva vidmakthålla en bankgaranli.<br>
Enligt förslagel skall elt företag ha sin bankgaranti liggande även sedan del<br>
under myckel lång lid visat sig fullgöra alla sina förpliktelser.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En sådan garanti drar en
ej obetydlig kostnad. Dessutom gäller att en Prop. 1985/86: 126 bank normalt
inte torde kunna ställa en sådan garanti utan att skaffa sig säkerhel för
garantin. Näringsidkaren tvingas därför att under lång lid avvara säkerheter,
vilka annars skulle kunna användas som underlag för kredit. Små och nystartade
förelag har ofta svårigheter atl ställa säkerheter, varför ett sådant passivt
utnyttjande av befintliga säkerheter avsevärt kan försvåra företagels
möjligheter att skaffa sig krediter. Detta kan störa eller allvarligt skada
förelagets möjlighet atl driva rörelsen. En effekt av förslaget kan bli att
nyetablerade förelag tvingas skaffa elt eget kapital som med 50000 kr.
överstiger del som eljest kunde behövas. Detta skulle självfallel få en
prohibitiv verkan på nyetablering inom berörda branscher. Bankföreningen anser
det oacceptabelt att alla förelag i en bransch på detta sätt skall behöva
avsätta resurser bara därför att vissa förelag i samma bransch visat
misskötsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.35 Lantbrukarnas Riksförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på ekonomiska garantier genom ställandet av bankgaranli uppfattar LRF som
synnerligen besvärande för mindre förelag och dä särskilt vid nyetableringar.
Eftersom, vilket ju kommissionen själv säger i betänkandet, bankerna
regelmässigt kommer att begära full säkerhet för bankgaranlin, kommer ett
kreditulrymme på samma belopp som bankgaranlin all ianspråktas. Självklart
kräver det nyetablerade företaget ytterligare finansiella resurser. Kravet på
bankgaranti lorde därför i många fall kunna bli ett avgörande hinder för
etablering av ett nytt företag. 1 sammanhanget kan anmärkas atl om alla de ca
20000 företag som kommissionen säger kan komma att beröras av näringstillstånd
skulle ställa bankgaranli på 50000 kronor skulle det sammanlagda beloppet uppgå
till 10 miljarder kronor och den årliga kostnaden för företagen till mellan 15
och 30 miljoner kronor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.36 Malmö kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
intressantaste villkoret är den ekonomiska garantin enligt p. 3. Detta villkor
torde i praktiken komma att bli del mest ändamålsenliga. Beloppet skall - för
alla företag - vara 50000 kr. oavsett storlek. Det kan tyckas för slorl för elt
lilel och för litet för ell stort förelag. Beträffande frågan om garantien kan
vara för slor för små företag kan nämnas alt 50000 kr. motsvarar inkomstskatt
och egenavgifter för en företagare med en nettointäkt om 80000 kr. 50000 kr.
motsvarar också momsen på en försäljning av storleksordningen 200000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Garantibeloppet
kan därför inte anses för stort. Beloppet 50000 kr. bör gälla för företag med
en brultoomsättning understigande 20 basbelopp (f. n. 20300 kr.). För större
företag bör garantien vara minsl 100000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.37 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
konstaterar vidare, atl i avsnitt 13 "ekonomiska garantier" som säkerhet
för framtida skatter, tullar och avgifter föreslås garantiförbindelse utfärdad
av bank. Däremot nämns ingenting om de olika garantier som under det
övergripande begreppet kreditförsäkring meddelas av svenska
kreditförsäkringsföretag. Riksförbundet redogör därför i bilaga allmänt för
några omständigheter som belyser kreditförsäkringens roll i kreditväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad som anförs i bilagan konstaterar riksförbundet att<br>
kreditförsäkring är en garanliform som är jämställd med vad bankerna kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1 '6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>erbjuda,
varför i lagtexten bör ingå att garanti ställd av en bank eller Prop.
1985/86: 126 kreditförsäkringsbolag skall godtas som fullgod säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagan
har följande innehåll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditförsäkring
bedrivs i försäkringsföretag med svensk koncession.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamma
pä marknaden med full koncession är idag Svenska Kredit-försäkringsaktiebolaget
och Vegete Kreditförsäkringsaktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditförsäkring
bedrivs jämväl i begränsad omfattning av Folksam ömsesidig sakförsäkring och
Försäkringsaktiebolaget Kredit-Garanti. 1 sammanhanget bör också nämnas alt
även AMFK, Arbelsmarknadsför-säkringar, ömsesidigt kreditförsäkringsbolag, och
FPG, Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt, klassas som
kreditförsäkringsbolag men endast arbetar inom sektorn kreditförsäkring för
pensionsförpliktelser för svenskt näringsliv. De tvä sislnämnda bolagens
verksamhet inom denna sektor är mycket omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
sett är kreditförsäkringen en fulll ut accepterad och betydelsefull
verksamhet. Hos t.ex. våra grannländer Danmark och Norge är den marknadsmässig!
dominerande. I länder som USA är det motsvarigheten lill
kredilförsäkringsbolagen ("surety companies") som står för garantiverksamheten
i vad avser entreprenad- och leveransgarantier. I Sverige, liksom i de flesta
europeiska länder föreligger en konkurrenssituation med bankerna på dessa
områden. Det kan nämnas atl belräffande s. k. kommersiella garantier är det
största kredilförsäkringsbolagel, Svenska Kreditförsäkringsaktiebolaget,
volymmässigt i paritet med de största affärsbankerna. Kreditförsäkringsbolagen
har också erforderlig organisation, kompetens och vana att företa
kreditbedömningar och följa upp sina engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riskbegränsning
i bolagsordning, återförsäkring och konsolideringsgrad borgar för alt
kreditförsäkringsbolagen svarar för ingångna förpliktelser. Grunden härför är
självfallet också bolagens ställning som försäkringsföretag under
försäkringsinspekiionens lillsyn. Delta förhällande kommer även lill ullryck i
en grundläggande modell för hur lagstiftaren ur säkerhetssynpunkt bedömt olika
s. k. placeringar, nämligen i banklagens bestämmelser i kapitaltäckning, 57 §
lagen (1955: 183) om bankrörelse. Här omnämns fordran på försäkringsförelag med
svensk koncession under grupp A, för vilken placering eget kapital ej fordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statiiga
myndigheter, kommuner, landsting, institutioner, förelag, banker och
organisationer är i vitt skilda sammanhang förmånstagare på kreditförsäkringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Går
man därefter in närmare på de olika formerna för kreditförsäkring finner man
följande tre olika instrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Garanti som etl företag kan
ställa för ett åtagande, s. k. borgensförsäkring eller försäkringsgaranli.
Denna garanliform är som säkerhel likvärdig med en garanti av bank och kan
utgöra säkerhet bl, a, för en entreprenörs eller leverantörs kontraktsenliga
förpliktelser. Dessa avser vanligen rätta fullgörandet av en entreprenad eller
leverans, garantiansvaret samt återbetalningsskyldighelen för ett uppburet
förskott. Garantiformen kan också utgöra säkerhel för betalningsskyldighet i
andra fall, t, ex. researrangörs eller reseagents förpliktelser enligt
resegarantilagen (1972:204). Av 3 § nyssnämnd lag framgår atl säkerheten skall
bestå av en av bank eller försäkringsbolag utfärdad belalningsutfästelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Garanti för lån som avlastar en
långivare risken, s, k, hypoteksför-säkring eller försäkringsgaranti. Garantin
utformas i form av proprieborgen och innebär att försäkringsgivaren blir
primärt ansvarig för låntagarens skuld. Även denna garantiform är ell alternativ
till garanti ställd av bank,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kundkredkförsäkring, som är etl
skydd mol förluster på kundford-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringar
om betalning uteblir frän en kund eller denne går i konkurs eller Prop.
1985/86: 126 begär ackord. Denna form av kreditförsäkring påminner mer om
försäkring i traditionell mening, då försäkringstagaren köper sig elt skydd mot
kreditrisker. Försäkringstypen torde inte vara aktuell i förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.38 Landsorganisationen i Sverige:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller systemet med bankgaranti finns det mycket som talar för kommissionens
idé atl det skulle medföra att bankerna skulle bli mer aktiva, när del gäller
alt på elt tidigt stadium stoppa oseriösa företagare, LO har med samma argument
i ett annat sammanhang föreslagit att förmånsrättsordningen vid konkurs borde
ändras så att bankerna fick ta större risker och därmed ocksä göra noggrannare
kredilprövningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.39 Svenska Metallindustriarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förslaget om ekonomiska garantier vill förbundet särskill erinra om
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes som om bankerna med den nu gällande förmånsrätlsordningen ofta lämnar
krediter utan tillräcklig prövning, när gäldenären ställer förelagsinteckning
som säkerhet för lånet. Del sker i vetskap om att i händelse av gäldenärens
konkurs kommer företagsinteckningar först av de allmänna förmånsrätterna. I de
fall konkursboet har anställda som under uppsägningstid kan producera varor
eller tjänster till samma värde som förelagsinteckningarna kommer den verkliga
risken därför i praktiken att drabba staten genom lönegarantin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns skäl atl varna för att därest bankgarantier lämnas mot
företags-inteckningar som säkerhet kommer garantin i mänga fall att vara ett
slag i luften, efiersom staten slutligen kommer att ersätta bankens åtaganden.
För att erhålla en effektiv kreditprövning är det därför nödvändigt att
antingen ett förbud uppställs mot att lämna bankgaranti mot företagsinteckning
som säkerhet eller alt bankgarantin, oberoende av vilken säkerhel som stäUts,
placeras sämre i förmånsrällshänseende än vad som följer av 12 §
förmånsrällslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förslaget om ekonomiska garanlier i övrigt vill förbundet framhåUa del
nödvändiga i att göra en bedömning av konsekvenserna från bransch till bransch,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.40 Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målareförbundet
har varit ganska ointresserat av ekonomiska garantier i ■samband med
företagsstart. Förbundet anser att även en person utan större ekonomiska
tillgångar eller bra kontakter med banker ska ha möjlighet alt starta företag.
Vi inser dock atl en ekonomisk garanti kan ha en preventiv verkan. Vi vill dock
föreslå alt garantin inte endast skall kunna ske genom bankkontakter. En normal
borgensförbindelse bör vara godtagbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.41 Svenska Transportarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på ekonomiska garanlier för framtida skatter och avgifter synes<br>
vara en framkomlig väg alt hindra lycksökare och oseriösa företagare att<br>
etablera sig i branschen och förbundel har också lidigare rekommenderat<br>
att etl sådant krav borde gälla för transportbranschen. Väsentligt är att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1'8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ihågkomma
atl förelagaren ingalunda nödgas åderlåta sitt rörliga kapital, Prop. 1985/86:
126 vad som fordras är att han inför banken framstår som kreditvärdig till ett
garantibelopp på 50000 kronor. Det är vår uppfattning alt en blivande
företagare som av bank på affärsmässiga grunder inte kan anses kredkvär-dig för
nämnda garantibelopp bör hindras alt etablera sig i en så kapkalkrä-vande
bransch som transportnäringen. Kostnaden för garantins vidmakthållande (ca
1000 kronor per är) måsle anses försumbar och bör på intet sätl hämma den
nyetablerade företagarens konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.42 Tjänstemännens Centralorganisation:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
all ställa krav på ekonomiska garanlier är det mest effektiva i betydelsen atl
molverka all företagare genom oegentligheter eller försummelse bygger upp stora
skulder till samhället. Ell viktigt inslag är all del är fråga om bankgaranli,
vilket medför att banken gör kreditprövning på affärsmässiga grunder med viss
regelbundenhet. Detta kommer bl.a. att resultera i alt varningssignaler kommer
tidigare under ell företags verksamhetsperiod och därmed förhindrar alllför
slor skuldbörda vad gäller skatter och avgifter innan missförhållanden
uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.43 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
huvudsakliga antalet företagare fullgör punktligt sina betalningar av skaller
och avgifter. Därtill kommer atl en del av det restförda beloppet lorde härröra
från ursäktliga misslag i samband med redovisningarna eller beträffande
innehållet i gäUande bestämmelser. Endasl en mindre del av det restförda
beloppet är beroende av lagstridigt eller illojalt beleende från oseriösa
företagares sida. Med hänsyn härtill bör enligt samfundels mening något
generellt krav på bankgaranti till ett belopp av 50000 kronor inte uppställas
såsom kommissionen tänkt sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
bankerna behandlas bankgarantier på samma sätt som den vanliga kredkgivningen.
Delta gäller även i fråga om kravel på betryggande säkerhel för bankens
garanliförpliklelse. Kommissionens krav på ställande av bankgaranti för
näringstillstånd innebär därför ianspråktagande av företagarens belåningsbara
företagsförmögenhet med alla de nackdelar detla medför för såväl företag som
näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
företagare som berörs av kommissionens förslag om näringstillstånd, utgör -
såsom redan framgått av vårt remissyttrande - ej mindre än omkring 51000. Om
envar av dessa företagare skall ställa bankgaranli om 50000 kronor, tages
därmed i anspråk omkring 2,5 miljarder av de berörda förelagens bankmässiga
beläningsmöjligheter. Den årliga kostnaden för bankgaranti brukar utgöra två ä
tre procent av garantins belopp. Räntesatsen påverkas av arten av den ställda
säkerheten. Den årliga merkostnaden för företagen kan därför beräknas till
omkring 50 ä 75 miljoner kronor. Den kostnad som därmed läggs på företagen är i
flertalet fall hell onödig, efiersom merparten av förelagen lojalt och
punktiigt fullgör sin betalningsskyldighet gentemot det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
bankgaranti enligt banklagen normalt kräver betryggande sä<br>
kerhet, kan det komma att finnas företagare såväl bland etablerade som<br>
bland nytillträdande som har svårigheter att ställa den föreslagna bankga<br>
ranlin, Särskill inom servicebranscher av aktuellt slag finns det företagare<br>
som, ehuru de lojalt betalat skaller och avgifter, inte har de bankmässiga<br>
säkerheter som kräves för en bankgaranti. All av sådant skäl hindra dem<br>
från all fortsätta eller starta en rörelse framstår enligt samfundets mening<br>
som slötande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Krav på bankgaranli som
vUlkor för bedrivande av tillståndspliktig verk- Prop. 1985/86: 126 samhet kan
däremot lämpligen vara etl krav som kan riktas mol företagare som på grund av
misskötsamhel försummat sin betalningsskyldighet beträffande skatter och
avgifter. Om det generella kravet på bankgaranli slopas kommer också avsevärd
arbetstid hos länsstyrelsen att kunna frigöras från kontroll och lillsyn av
bankgaranlier ställda av lojala och punktligt betalande företagare. Den
arbetstiden kan i stäUet användas för utökad tillsyn och kontroll av oseriösa
företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.44 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår, att näringstiUstånd kan förutsätta att näringsidkaren ställer
säkerhel intill ett belopp av 50000 kr. för stals och kommuns framlida
fordringar mot honom på skatter m. m. Endast bankgaranti, dvs. proprieborgen
ställd av affärs-, spar- eller föreningsbank, skall godtagas (s. 258).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syslemet
med bankgaranli fyller enligt kommissionen två funktioner, dels vinnes säkerhet
för skattefordringar m. m., dels erhålles på en omväg en fortlöpande kontroll
av näringsidkarens verksamhet (jfr s. 254f). Det är givet alt ingen bank kommer
att lämna någon garanti ulan alt själv erhålla säkerhet för sitl åtagande.
Utgångspunkten för förslagel är således, alt näringsidkaren blir tvungen att
för sin del lämna säkerhel till banken i form av i första hand företagsinleckning,
pant eller underborgen och att banken därefter i eget inlresse håller elt
vakande öga på såväl säkerheten som på näringsidkarens verksamhei. Den
föreslagna ordningen synes enligt fakullelsnämndens uppfattning medföra flera
nackdelar. För det försia är det tveksamt om ett så omfattande ansvar bör
läggas på bankerna. Här åsyftas inte frågan, om bankerna är villiga all -
visseriigen mol betalning - åtaga sig den föreskrivna garantiverksamheten,
något som endast bankerna själva kan svara på, utan snarare frågan om det är
lämpligt att i praktiken lägga en stor del av bestämmanderätten över vem som
skall beviljas näringstillstånd i bankernas händer. Risken är all syslemet kan
leda till godtyckliga utspärrningar. För det andra är del uppenbart, all kravel
kan komma att bereda avsevärda etableringssvårigheler för små näringsidkare,
l.ex, inom slädbranschen, där det annars är möjligt alt starta en mindre
verksamhet med mycket små investeringar. Tilläggas kan, att det beloppsmässigi
kan komma atl röra sig om bankgaranlier för upp mol 2 miljarder kr, (40000 x
50000 kr,, jfr under 3,2 nedan), I belänkandet berörs överhuvudtaget inte
frågan vilken betydelse detla kan få för den svenska kredilmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.45 Föreningen Auktoriserade Revisorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
krav som föreslagits på ekonomiska garantier på 50000 kr. för statens och
myndigheters framlida fordringar kommer alt bli belastande framför allt för de
mindre företagen i de föreslagna branscherna. I den mån verksamheten drivs i
form av aktiebolag innebär enbart anskaffandet av aktiekapitalet 50000 kr.
problem. Att härutöver ställa ytterligare säkerheter kan innebära stora
svårigheter. Kravet skulle vara mera förståeligt om det endasl ställdes på
företagare som redan ådagalagt brottsligt förfarande i lidigare verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.46 Sveriges
Redovisningskonsulters förbund:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
många av dem som avser all starta förelag skulle en belastning av deras
kreditmöjligheter med 50000 kr. för bankgaranti göra alt rörelsekapitalet, t.
ex. utrymme för checkräkningskredit, blev ännu mer begränsat och omöjliggöra
verksamheten. Snabbare och effektivare indrivning av restförda skatter och
avgifter samt även vårt förslag i nästa stycke i samband med
"grundläggande utbildning i förelagsskölsel" skall förbättra delta
problem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.47 Jönköpings Läns Utvecklingsfond:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag om all varje företagare före näringstillstånd skall lämna
garantiförbindelse om 50000 kronor avslyrkes. Ett av problemen för en
nyföretagare är att skaffa erforderligt kapital. Även om det inte är fråga om
atl inleverera kontanter kommer en garanti från bank all innebära intrång i
nyföretagarens kreditulrymme. Om nuvarande låneformer bibehålles, där bl.a.
utvecklingsfonderna kommer in med riskkapital, måste delta innebära alt högre
krav ställs på insatser med andra statliga medel. Garantibeloppet torde heller
inte bli någon heltäckande garanti för fullgörande av de statliga avgifterna.
Den väsentligaste invändningen är emellertid all - efiersom garanlibeloppet
skulle drabba även det slora flertalet företagare som kommer atl fullgöra sina
åtaganden - del blir en besvärande hämsko då någon skall starta nytt. Del
strider därmed i hög grad mol de uttalanden och den målsättning som anges i bl.
a. den s. k. förnyelsepropo-skionen (1983/84:135).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
princip kan också ifrågasättas rikligheten i att statliga avgifter skall få en
bättre prioritet än andra skulder i rörelsen. Allt företagande är förenat med
risker och staten torde genom kronofogdemyndigheterna ha bättre möjligheter än
många andra fordringsägare all bevaka och vidla ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.48 Föreningen Sveriges Kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
garanlibelopp om 50000 kr. lorde det vara svårt att ställa kraven högre vad
gäller beloppet. Det måste å ena sidan beaktas all man inte bör införa för
stora hinder mot nyföretagande. De företagare som inte själv har tillgäng lill
detta belopp måsle låna i t, ex. bank. Som motprestation kommer banken
troligtvis all kräva säkerhet i form av personlig borgen m. m. Å andra sidan är
50000 kr. inte myckel när del väl är dags atl ställa krav. Erfarenhet visar all
del oftast rör sig om mångdubbelt större belopp som resteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Bemyndigande och förutsättningar för näringstillstånd 2
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Justitiekanslern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om näringsfriheten inte är någon av de grundlagsskyddade rättighe<br>
terna synes dock med grunderna för 8 kap. 3§ regeringsformen bäst<br>
förenligt atl direkta lagregler antages av riksdagen. Systemet med en<br>
fullmaktslag, som endast i mycket allmänna termer binder regeringens<br>
normgivning, kan inte antagas garantera den grundliga ulredning och kri<br>
tiska belysning som ett betydande ingrepp i näringsfriheten, förestaval av<br>
kriminalpolitiska och fiskala hänsyn, bör fordra.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag kan därför inte
förorda det framlagda förslaget ulan anser att riksda- Prop. 1985/86: 126
gen bör får ta omedelbar ställning till de områden, inom vilka krav på
näringstillstånd skall gälla, och lill de villkor som skall uppställas i olika
fall för erhållande av sådant lillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 § ankommer del på regeringen atl bestämma för vilka branscher
näringstillstånd skall fordras. Kravet på näringstillstånd utgör en inte obetydlig
begränsning av näringsfriheten i berörda branscher. Mot bakgrund härav anser
hovrätten att det bör ankomma på riksdagen atl själv besluta vilka branscher
som skall underkastas denna begränsning. Den omständigheten atl
riksdagsprövningen kan föranleda någol större tidsutdräkl då fråga väcks om
införande av näringstillstånd inom ytterligare branscher bör inte vara
tillräckligt skäl att överlåta beslutanderätten lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
beslutanderätten skall vara delegerad lill regeringen är det enligt hovrättens
mening påkallat att betydligt mera preciserade förutsättningar anges i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kriterierna enligt 2§ andra stycket i lagförslaget vill hovrätten
särskill påpeka all begreppei "laglydnad" användes i en mening som
icke överensstämmer med den allmänt vedertagna. Enligt uttalanden på sid. 210
behöver sålunda bristande laglydnad inte avse endast brott mot
straffsanktionerade regler utan även t. ex. underiåtenhet atl följa allmänna
reklamationsnämndens rekommendationer. Vad näringsidkare i sådant hänseende
låter komma sig till last kan ej betecknas som bristande laglydnad. Det torde
i stäUet böra föranleda regleringar inom ramen för konsumentskyddet. Om
ekonomisk brottslighet lorde väl i dessa fall knappast vara fråga. I vart fall
lärer bedömningen av om dylika förhållanden bör föranleda ingrepp i
näringsfriheten rymma alllför stora möjligheter att tillämpa fritt skön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Kammarrätten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag innebär en ramlag med bemyndigande för regeringen atl på förekommen
anledning utvälja vissa branscher för kontroll saml att besluta om vilka
älgärder som skall sättas in. Kommissionens förslag motiveras i denna del
främsl av intresset av snabbhet och effektivitet. Kammarrätten anser
emellertid all påtagliga risker kan vara förenade med ett sådanl system, som
har karaktär av beredskapslagstiflning. Ålskil-liga omständigheter talar för
att viss försiktighet iakttas vad gäller säväl urval av branscher som
tilltänkta ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
hänsyn främst lill kraven på rättssäkerhet och förutsebarhel förordar därför
kammarrällen atl bemyndigandet begränsas. Lagparagrafen bör innehålla en
förteckning över de branscher som bemyndigandet gäller. Det får sedan ankomma
på regeringen alt bland dessa välja ul vissa verksamheter och för dem
föreskriva att näringstillstånd krävs och atl ange villkoren för sådanl
tUlstånd, Del kan härvid finnas skäl alt, åtminstone i inledningsskedet,
begränsa antalet i lagen angivna branscher till fyra eller fem av de mest
utsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Brottsförebyggande
rådet:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har tänkt sig en konstruktion bestående av en ramlag med de allmänna
förutsättningarna för och rättsverkningarna av näringstillstånd, Därlill
kopplas en befogenhet för regeringen atl välja ut vilka branscher lagen skall
tillämpas på. Konstruktionen har valls med hänsyn till effektivitet och
snabbhet. Om riksdagen skall ta ställning till vilka näringsidkare lagen skall
avse blir del för omständligt menar kommissionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
vill inte ifrågasätta att riksdagen med stöd av regeringsformens 8 kap, 7§ äger
delegera normgivningsbefogenheten i fräga till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller utformningen av själva lagförslaget anserjag att BRÅ:s yttrande borde ha
innehållit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
starkt kritisk inställning till förslagels karaktär av en fullmaktslag, för
vilken inga som helst godtagbara motiv kan föreligga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
närmare analys av de kriterier som skulle föranleda lagens tillämpning inom
viss bransch,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
analys av de svårigheter som uppenbarligen måste komma att föreligga att
avgränsa lagens räckvidd inom olika verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bo
Svensson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter gäller den föreslagna lagtexten inskränker jag mig till att påpeka att
uttrycket "viss slag av verksamhet" (2§) kan vara svårt att tillämpa.
Anses l.ex. hamburgerbarer som en viss slag av verksamhet så att
missförhållanden som saknar motsvarighet på andra håll i restaurangbranschen
kan läggas lill grund för föreskrifter om näringstillstånd uteslutande för
sådana barer? 1 sammanhanget vill jag också väcka frågan om del kan finnas
behov av regionala eller lokala näringstillstånd. Vill man avhjälpa
missförhållanden i t. ex. taxibranschen i storstäderna genom näringstillstånd
kan det synas överflödigt all dra in också landsorten i tillståndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Kommerskollegium:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
etableringskonlroll av det slag som föresläs är etl djupt ingrepp i den i
svensk näringsrätt grundläggande principen om näringsfrihet. Atl riksdagen
skulle frånhända sig rätten att lagstifta om krav på näringstillstånd i varje
enskilt fall, får därför, oaktat regeringsformens möjligheter därtill, anses
myckel betänkligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Bankinspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har vall en lagteknisk konstruktion för förslaget som inte är vanlig för denna
typ av lagstiftning. Modellen verkar närmasl vara hämtad från den
kredilpolitiska lagstiftningen. Några av de skäl som motiverar just denna typ
av lagkonstruklion kan i detta fall inte anses vara för handen. Den delegation
till regeringen som föreslås är så omfattande och avser frågor av sådan arl att
den knappasl kan anses stå i överensstämmelse med regeringsformens
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.7 Riksskatteverket:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall krav på näringstillstånd kunna avse endast en viss del av en
bransch. RSV befarar att det kommer atl uppstå svårigheter i tiUämpningen med
att avgränsa dem som skall beröras av kravet. Del lorde inte finnas någon
förteckning över olika grenar av branscher. Det system med branschkoder som
finns nu är knappast tillräckligt detaljerat för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.8 Näringsfrihetsombudsmannen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tänkta modellen med en generell ramlagsliflning som ger regeringen möjlighet
att själv göra så långtgående ingripanden i näringsfriheten är inte heller
hållbart motiverad. Något behov av speciell snabbhet vid införandel av
reglering av denna art i branscher där det inte är fråga om framträdande
säkerhetsinlressen kan NO inte anse föreligga. Tvärtom måste varje beslut om
reglering av en bransch föregås av ingående utredning av branschens
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.9 Statskontoret:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
är så ingripande i näringslivet att vi ifrågasätter om inte riksdagen, trots
vad kommissionen anfört (s. 213), i den föreslagna lagen bör ange vilka
branscher som får komma i fråga för åtgärder enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.10 Riksrevisionsverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
vill även ifrågasätta förslagel om ramlag. Om en ramlag genomförs skall enligt
kommissionens förslag regeringen fatta beslul om vilka branscher som skall
underkastas kraven på näringstillstånd. Enligt RRVs mening bör så ingripande
beslul fattas av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.11 Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att riksdagen överlåter ål regeringen atl besluta i vUka branscher
näringslUlstånd skall krävas. Detta strider visserligen inte mot regeringsformens
föreskrifter. Länsstyrelsen anser det emellertid lämpligare alt riksdagen avgör
även denna fråga. Därigenom skapas bl. a. förutsättningar för atl genom en
allmän debatt förankra lagstiftningen hos medborgarna. Önskemålet om atl på etl
smidigt sätt kunna anpassa åtgärderna till branschens villkor torde kunna
uppfyUas genom att regeringen utfärdar tUlämpningsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centrala
begrepp i förslaget är "näringsverksamhet" och "näringsidkare".
I betänkandet definieras näringsidkare som "var och en som driver
verksamhei av ekonomisk art". Enligt länsstyrelsens uppfattning har begreppen
lidigare haft en något snävare innebörd. Sålunda definieras näringsidkare i
proposition 1974:4 (sid. 113) som "envar som yrkesmässigt driver
verksamhet av ekonomisk art". Kravet på yrkesmässighet har ansetts
innebära etl krav på viss - om än ringa - kontinuitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser atl den tidigare vedertagna definitionen bör gälla även i förevarande
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
vill understryka vikten av att lagstiftaren mycket tydUgl<br>
avgränsar de näringsgrenar, där lillslåndskrav införs. Del torde eljesl<br>
komma att uppstå svårbedömda situationer för såväl företagare som myn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>digheter
och domstolar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.12 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har lagt fram ett förslag till ramlag. Skälet är atl regeringen anses böra ha
möjlighel att från tid lill annan förordna om lillämpning av lagen på den ena
eller den andra kategorin av näringsidkare. Del normala tillvägagångssättet om
man lagstiftningsvägen vill införa någon form av kontroll över näringsidkare är
att man inför regler om t, ex. tillståndskrav och kompetens och atl reglerna
ges lillämpning generellt eller bara inom vissa branscher. I det senare fallel
kan reglerna anpassas till den särskilda branschen, vilket ofta är en fördel.
Kommissionens förslag har egentligen karaktären av "beredskapslag".
Regeringen får ett instrument till sitt förfogande. Med hänsyn till de krav på
effektivitet och snabbhet som gör sig gällande på detta område vill
länsstyrelsen inte motsätta sig den föreslagna lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minoriteten
(lika med majoriteten utom sista meningen, denna ersätts av):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om del kan ifrågasättas om del är rimligl att lägga tillämpningen i regeringens
hand på det sätt som föreslagits skulle förslaget lättare kunna försvaras om
det vore avsett alt tillämpas generelll. En "rullande" tillämpning
av det slag kommissionen förutsatt, där 5 å 6 branscher ål gången är
underkastade lagen är däremol mycket svår alt smälta från principiella
utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har genomgående argumenterat utifrån förutsättningen att den föreslagna lagen
inte samtidigt skall omfatta mer än fem å sex branscher. Denna begränsning är
från vissa synpunkler sett märklig, bl, a, med hänsyn till att olika branscher
varierar starkt i omfattning. Samtidigt är begränsningen mycket betydelsefull.
Om ingen begränsning görs, ger lagen i och för sig regeringen möjlighet atl
införa elt generellt krav på näringstillstånd. Länsslyrelsen anser att den
förutsatta begränsningen på någol sätl bör komma till uttryck i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.13 Näringsförbudskommittén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs uppfattning kan det ifrågasättas om det är meningsfullt eller ens
lämpligl att stifta en fullmaktslag av den föreslagna typen. Del som skulle stå
all vinna är främsl snabbhet. Det går fortare om regeringen stipper vända sig
lill riksdagen när det uppstår etl behov av atl sanera en bransch. Emellertid
är tidsvinsten relativt begränsad. Kommissionen säger själv (s, 267) att varje
bransch bör utredas för sig. Det förhåliandel att kommissionen pekar ut vissa
branscher är, sägs det, bara att se som rekommendationer. Den lid som åtgår för
riksdagsbehandling torde motsvara endast en mindre del av den totala tiden för
att sätta författningen i fråga i kraft. Härtill kommer, alt fullmaktslagen i
sig torde ta en del tid att få i hamn, tid som kanske kunde användas bättre på
atl få tUl stånd en lagstiftning i någon av de branscher där den anses mest
behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan också diskuteras om det är principiellt lämpligt att riksdagen<br>
avsvär sig den slutliga bestämmanderätten pä det sätl som är tänkt. Att<br>
införa en näringslillståndsprövning i en bransch är en mycket ingripande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtgärd som har slor
betydelse för branschen. Del är svårt för riksdagen att Prop. 1985/86: 126
överblicka konsekvenserna av en fullmaktslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
redovisar inga överväganden angående frågan om lagförslaget står i enlighel
med regeringsformens föreskrifter om delegation av lagstiftningsmakten. Det är
en fråga om tolkning av 8 kap. 7 § 2 st., där del sägs all regeringen aldrig
får meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böler. Är en regel om
vandelsprövning som villkor för näringstillstånd en föreskrift om annan
rättsverkan av brott än böler?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan slutligen innebära en nackdel atl en ramlag av den föreslagna typen låser
lagstiftaren tiU en lösning som kanske inte passar för alla branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
anser kommittén att det är bättre med en direktlagstiftning bransch för bransch
än med en fullmaktslag av del slag som kommissionen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.14 Landstingsförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
styrelsens mening bör övervägas alt istället riksdagen skaU avgöra vilka
branscher som från tid till annan får omfattas av näringstillstånd, medan
regeringen bemyndigas avgöra den närmare avgränsningen inom de branscher där
krav på näringslillsländ skall införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.15 Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges<br>
Industriförbund, Sveriges Grossistförbund och Svenska<br>
Handelskammarförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i betänkandet föreslagna lagstiftningen har getts karaktären av fullmakislag.
Användandet av fullmaklslagar har hittills reserverats för fall då rikets
säkerhel är i fara eller då det annars är av utomordentlig vikt alt regeringen
kan fatta snabba beslut. Några sådana motiv för att konstruera del av kommissionen
framlagda lagförslagel som en fullmaktslag föreligger inte. Med tanke på att
lagförslaget rör en från medborgarrättslig synpunkl grundläggande fråga, rätten
alt driva näring, är del enligt organisationernas uppfattning principiellt
felaktigt att inte riksdagen själv beslutar var och hur inskränkningar i
näringsfriheten skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intrycket
av en oriktig lagstiftningsteknik förstärks också av det förhål<br>
landet alt lagförslaget — särskilt när det gäller förutsättningarna för att<br>
sälta lagen i tillämpning inom viss bransch - innehåller så många oprecisa<br>
och kaulschukartade kriterier atl riskdagen frånhänder sig ett betydande<br>
inflytande. Sålunda anges i § 2 all föreskrtfter om näringstillstånd får<br>
meddelas om del "finns grundad anledning anta att det i betydande omfatt<br>
ning förekommer atl näringsidkare inom ifrågavarande slag av verksamhet<br>
brister i laglydnad eller underlåter alt fullgöra sina skyldigheter enligt<br>
skatte- eller avgiftsförfattningarna". Det är uppenbart att bl.a. sådana<br>
rekvisit som "grundad anledning", "betydande omfattning"
och "bris<br>
tande laglydnad" inbjuder lill olika tolkningar. Detla framgår också
tydligt<br>
av kommissionens resonemang om hur uttrycken skall tydas. Beskrivning<br>
en av "betydande omfattning" på bl, a, s, 211 och 368 i betänkandet
ger<br>
vid handen alt denna bedömningsnorm kan rymma de mest varierande<br>
synsätt. Inte heller anges tillräckligt preciserade krav på den utredning<br>
som skall läggas till grund för ett beslut om atl föreskriva krav pä närings<br>
tillstånd i viss bransch. Vidare saknas en ingående analys av hur man i<br>
praktiken skall kunna avgränsa de verksamheter som skulle omfattas av<br>
den föreslagna lagens lillämpning. Hela andra slyckel i den föreslagna § 2<br>
visar sålunda enligt organisationerna har osäker den närmare tillämpning-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
av den föreslagna lagen kan förväntas bli.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.16 Näringslivets
delegation för märknadsrätt:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
otillräckliga penetrationen av problemen återspeglas, som redan antytts,
särskill påtagligt i lagförslagels 2 §. I andra styckel av paragrafen anges två
skilda grunder (rekvisit) för att meddela föreskrifter om näringstillstånd,
nämligen att näringsidkare inom ifrågavarande verksamhet antingen
"brister i laglydnad" eUer "underlåter alt fullgöra sina
skyldigheler enligt skatte- eller avgiftsförfallningarna". I själva verkel
förhåller del sig naturligtvis så atl de två rekvisiten ingalunda är jämställda
utan all del senare är underordnat det förra. Att Kommissionen som rekvisit
valt "brister i laglydnad", vilket i och för sig ju är ulomordentiigl
vittomfattande eller i vart faU lätt kan ges en sådan tolkning, är
uppenbarligen en följd av det otillräckliga utredningsunderlaget och avsaknaden
av en etablerad juridisk begreppsbildning. Av belänkandelexten torde kunna
utläsas alt Kommissionen framför allt tänkt på mera allvarliga utslag av
"ekonomisk brottslighet". Även med mycket modesta krav på
lagskrivnings-precision borde man kunna kräva alt detla förhållande på någol
sätt framgått av lagtexten. — Ett inte alllför tillspetsat omdöme om
nyckelbestämmelsen i lagförslaget, 2 §, blir att den är hell oacceptabel sett
från laglekniska ulgångspunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagen om näringstillstånd har av Kommissionen utformats som en
fullmakislag. Regeringen tankes med stöd av lagen få föreskriva när
"vissl slag av näringsverksamhet" endasl får bedrivas med
näringstillstånd och ange under vilka förutsättningar sådant tillstånd skall
ges. Ett antal av NDMs huvudmän har i remissytiranden riktal stark kritik mot
valet av lagstiftningsteknik. Vad NDM här anfört om bristerna i själva
ramförfattningen synes ytterligare underbygga kritiken. NDM vill emellertid
peka på några ytterligare problem i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
valda lagsliflningsmelodiken medför alt de många och svära olösta problemen
skjuls över på dels regeringskansliet dels de tjugofyra handläggande
myndigheterna. Regeringskansliet kommer atl tvingas lägga ner betydande
resurser pä komplicerade rättstekniska överväganden, något som inte är ägnat
att underlätta de snabba ingripanden som Kommissionen angivit som skäl för den
valda lagstiftningstekniken. Alternativet, om Regeringskansliet skulle sakna
resurser för att rätt kunna fullgöra utredningsarbetet — vilket inte kan
uteslutas med hänsyn till den stora arbetsbelastningen - är all uppgiften i
stället kommer all hamna hos de handläggande myndigheterna. Med all respekt
för länsstyrelsetjänstemännens ka-packel och ambitioner skulle detta säkerligen
leda lill allvarliga praktiska svårigheter och till stora olikheter i
rättstillämpningen, NDM erinrar i denna förbindelse om de ganska nedslående
resultat som Näringsförbudskommittén redovisar i silt betänkande Näringsförbud
(SOU 1984:59) beträffande tillämpningen av gällande bestämmelser om
näringsförbud - en långt mindre komplicerad materia än den lagstiftning som
Kommissionen föreslår här,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NDMs
slutsats är således, kort sagt, att Kommissionen ställt sig inför en
rätislekniskl sett i del närmaste olöslig lagstiflningsuppgift och atl den
valda lagsliflningsmelodiken är felaktig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
vill slutligen inte underlåta att uttrycka sill beklagande över atl behöva
rikta en så stark, negativ kritik mot Kommissionen som här skett,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.17 Sveriges köpmannaförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en principiell synpunkt önskar dock Köpmannaförbundet anföra alt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det ur rättspolitisk synpunkt
är synnerligen angeläget att riksdagen får ta</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ställning
lill varje särskilt branschavsnitl som skall regleras genom närings- Prop.
1985/86: 126 tillslånd och att författningsfrägor av denna genomgripande
betydelse ej delegeras till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.18 Svenska åkeriförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
laglekniska konstruktionen som tidsbegränsad fullmaktslag avvisas bestämt. Om
särskilda ålgärder anses böra införas gentemot viss del eller gren i
näringslivet måsle krävas, alt beslutet i sin helhet fattas av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.19 Svensk Industriförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är helt oacceptabelt att en lagstiftning med förslagels innehåU ges formen av
en fullmaktslag. Detla skulle innebära all regeringen fär fullmakt alt
föreskriva att vissa branscher skall omfattas av krav pä näringstillstånd och
alt näringsfriheten inte ens skall vara skyddad av vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.20 Svenska Bankföreningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
mot den valda tekniken för lagstiftning kan invändning göras. Enligt
lagförslagel delegeras till regeringen att föreskriva atl visst slag av näringsverksamhet
endast får bedrivas efter näringstillstånd. Även om regeringsformen (8 kap. 7
§ 3) skulle anses ge utrymme för en sådan lagstiftningsteknik är ingreppet i
näringsfriheten så långtgående atl del borde krävas lagform för delta. Den
föreslagna lagstiftningstekniken strider mot ett nyligen gjort uttalande av
riksdagens konstitutionsutskott (KU 1983/84:24 sid. 22), enligt vilket
ramlagstiftning med bemyndigande för regeringen atl besluta i mera långtgående
avseenden bör undvikas. Bankföreningen, som delar konstitutionsutskotlets
uppfattning i denna fråga, anser atl den i betänkandet föreslagna
lagstiftningstekniken inte är godtagbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.21 Malmö kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
branscher, inom vilka näringsverksamhet får bedrivas endast av dem som fåll
näringstillstånd, skall bestämmas av regeringen om det enligt 2 § "finns
grundad anledning anla atl del i belydande omfattning förekommer all
näringsidkare inom ifrågavarande slag av verksamhet brister i laglydnad eller
underlåter all fullgöra sina skyldigheter enligt skatte- eller avgiftsförfattningarna".
EnUgt kommissionens förslag skall endast ett mindre antal branscher - fem lill
sex - kunna omfattas, varför en prioritering kan bli nödvändig. Var finns
emellertid garantierna för denna begränsning? Skall en ytterligare bransch inte
kunna dras in i systemet, utan alt en annan släpps fri? Hur kommer regeringen
att agera om den finner behov av alt införa näringstillstånd för fler
branscher? Fler frågor skulle kunna ställas. Om en begränsning av antalet är
avsedd, bör detta framgå av själva lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>,
Man tänker sig således att blott ett mindre antal branscher skall kunna -i vart
fall på samma gäng - falla in under de nya reglerna. Kommissionen förutsätter
för delta all möjligheter införs lill ell utvidgat näringsförbud -som kan dömas
ul oberoende av konkurs och som f. n. ulredes i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
delar uppfattningen all detta komplement erfordras<br>
för att kunna begränsa antalet branscher, som kräver näringstillstånd. Ell</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådanl
utökat näringsförbud skulle kanske i viss mån kunna ersätta nä- Prop.
1985/86:126 ringstillsländ och än mer begränsa antalet branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
skall få införa krav på näringstillstånd i en bransch endasl om en betydande
del av företagarna brister i laglydnad etc. Enligt kommissionen avses med
bristande laglydnad i första hand ekonomisk brollslighel och "liknande
förfaranden". Vad som skall anses som betydande omfattning får enligt
kommissionen bedömas branschvis. Eftersom del i administrativ ordning skall
avgöras vilka branscher som berörs, borde lagtexten varit mera stringent ifråga
om villkoren för alt krav på näringstillstånd skaU få läggas över en bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.22 Landsorganisationen i Sverige:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag om en tidsbegränsad fullmaktslag är LO tveksam till. Kommissionen menar
alt behovet av all snabbt kunna ingripa och skräddarsy tillämpningen efter den
bransch del gäller leder fram till atl riksdagen enbart bör fatta beslut om en
ramlag och alt regeringen sedan får fullmakt all besluta om vilka branscher den
ska gälla i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att det ligger ell självständigt värde i att riksdagen också beslular i
vilka branscher näringstillstånd ska krävas. Det är angeläget all det blir
offentlig debatt om de åtgärder som ska sättas in och atl den politiska
uppslutning eller det politiska motstånd som finns kommer fram i form av
riksdagsbehandling av frågan. En sådan kan visserligen ta några månader längre
att handlägga men det är vad vi förstår den enda nackdelen, Underiaget för
besluten måsle vara desamma och beslutens innehåll får heller inte vara
beroende av om det är regering eller riksdag som fattar besluten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.23 Svenska Byggnadsarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
ställer sig också tveksamt lill förslagel atl det ankommer på regeringen atl
besluta öm vilka branscher som skall omfattas av lagen. Enligt förbundets
mening bör dessa beslut fallas av riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
avvisar förbundel förslagel om alt tidsbegränsa lagens giltighet. Lagen bör
tillämpas inom respektive bransch så länge som problemen med oseriös verksamhei
är påtagliga. Därefter ankommer del på riksdagen all besluta om ell upphävande
av kravet på näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens rekommendation bör antalet branscher som om-fallas av krav pä
näringstillstånd vid varje enskilt tillfälle inte överstiga 5-6 stycken. Denna
rekommendation avvisas av förbundet. Visserligen bör man sträva efter att i
största möjliga utsträckning begränsa införandet av näringstillstånd. Antalet
branscher som skall inkluderas bör dock . bestämmas utifrån de faktiska
förhållanden som råder inom respektive bransch. Om problemen med oseriös
verksamhet befinnes vara påtagliga inom t.ex. 10-15 branscher bör man, enligt
förbundets mening, inte av administrativa skäl begränsa lagen till atl omfatta
endasl 5-6 av dessa branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.24 Svenska Transportarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
ställer sig dessutom frågande varför kommissionen ansett atl<br>
endasl fem-sex branscher samtidigt skall beröras av syslemet med nä<br>
ringstillstånd. Det som bör vara avgörande är skuationen i de enskilda<br>
branscherna och för förbundel är del ingalunda osannolikt atl behov av nä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringstillsländ
kan föreligga inom andra branscher än de i förslaget nämnda, Prop, 1985/86:
126 I inledningsskedet talar dock lämplighetsskäl för en mjukstart, därefter
bör, för de fall lagen motsvarar sitl syfle, det övervägas om inte fler
branscher skall omfattas av systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i betänkandet föreslagit att lagen skall begränsas lill att gälla i fem år.
Förbundet avvisar en sådan tanke. Vi avvisar också tanken att kravel på
näringstillstånd skall upphöra när en bransch bedöms varaktigt sanerad. Inget
av dessa båda förslag tjänar enligt förbundet något egentligt syfte, utan båda
har en defensiv prägel ägnad alt så misstro mot förslagets berättigande. Vi
tror dessutom all fem är är för kort tidsrymd alt sanera transportbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
skall enligt förslaget via en ramlag bemyndigas att genom förordningar bestämma
att krav på näringstiUstånd skall gälla för vissa branscher och vilka av de
olika krav - vandelsprövning, förelagarutbildning eller ekonomiska garanlier -
som för de olika branscherna skall uppstäUas, Förvisso torde detta medföra en
större flexibilitet men förbundet ifrågasätter om delta inte ändå vore en
angelägenhet för riksdagen, Branschvalel jämte de med reformen förknippade
kraven är av sådant riksintresse atl del vore önskvärt att rikels högsla
beslutande organ bör . bestämma däröver,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.25 Fastighetsanställdas förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag all begränsa antalet branscher delas inte av förbundet. Samtliga
branscher där ekonomisk brottslighet förekommer bör successivt inrymmas i
systemet med tillståndsgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.26 Svenska Métallindustriarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kommissionens förslag om bemyndigande för regeringen att utfärda föreskrifter
om näringstillstånd, är det förbundets uppfattning att sådana föreskrifter bör
underställas riksdagen efler erforderlig utredning. I fråga om vilka krav som i
olika fall bör släUas för tillstånd är det nödvändigt alt de kolleklivavtalsslulande
parterna inom aktuell.bransch ges tillfälle alt avge synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.27 Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målareförbundet
anser alf kommissionens förslag om en ramlag, som ger regeringen viss
rörelsefrihet kan synas bra. Men den synpunkten styrs av atl det f. n. finns en
regering som är starkt motiverad alt vidtaga åtgärder. Hade någon av de
regeringar som fanns 1976—1982 haft ansvaret, hade vi sannolikt varit mycket
ovilliga att ge dem förtroendet all styra lagens tillämpning. Vi vill framhålla
att det är nödvändigl alt lagen får en konsekvent tiUämpning oavsett
regeringens"sammansättning. Vi anser det mycket tveksamt och svagt
motiverat att Riksdagen efler 5 år skall ta lagsliflningen till förnyad
prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.28 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser att det bör vara riksdagen som fattar beslul om vilka<br>
branscher som ligger i riskzonen och därvid bör del klart anges i lagen<br>
vilka branscher som skall vara underkastade lagens tillämpningsområde. I<br>
lagen måste det även finnas klara regler för när ell näringstillstånd inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beviljas. Vidare bör del
framgå i en förordning vilken utbildning man måsle Prop. 1985/86: 126 ha
för all starta en verksamhet i en riskbransch. Enligt SACO/SR:s mening är det
emeUertid svårt alt ange ett utbildningskrav som slår sig över liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.29 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
lagstiftaren likväl anse att förhandskontroll erfordras belräffande<br>
vissa slag av näringsverksamhet bör bestämmelserna om förhandskontroll<br>
ej införas genom en sådan fullmaktslag som kommissionen föreslagit ulan<br>
genom en lagsliftning där tillämpningsområdet avseende berörda bran<br>
scher anges direkt i lagen. Det bör i enlighet med konstitutionell praxis<br>
ankomma på den svenska riksdagen alt även ifråga om en tidsbegränsad<br>
lagstiftning laga ställning till den omfattning, i vilken näringslUlstånd bör<br>
krävas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del fall lagstiftaren skulle överväga all införa en lag med krav på.
näringslillsländ aktualiserar del på nytt frågan om all grundlagfästa näringsfriheten.
Samfundet anser sålunda att i sådant fall ett stadgande bör införas i
grundlagen, som fastslår varje svensk medborgares rätl att fritt utöva näring
och som också anger på vilka grunder inskränkningar får ske samt att desamma
endast får göras genom allmän lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.30 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår alt lagen om näringstillstånd skall utformas som en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ramlag. Riksdagen föreslås
sålunda delegera till regeringen att föreskriva</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilka
branscher som skall omfattas av näringstillstånd och vilket eller vilka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
tre krav (god vandel, grundutbildning i förelagsskölsel och bankgaranli</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om 50000 kr. för
skatteskulder) som skall ställas för dylikt tillstånd i de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>olika branscherna (2 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inte diskuterat de slalsrältsliga frågor som det föreslagna delegalionsstadgandel-aktualiserar.
RF 8:7 bemyndigar riksdagen att delegera normgivningsmakt bl.a. i fråga öm
"näringsverksamhet". RF 8:7 torde i och för sig täcka den föreslagna
delegationen till regeringen; regeringsformen innehåller inte heller något
stadgande om näringsfrihet som skulle kunna hindra delegationen. Det bör
emellertid understrykas att delegalionsmöjlighelerna i regeringsformen inte
innebär all riksdagen i alla situationer där så är möjligt bör delegera sin
normgivningsmakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreslagna kravel på näringstillstånd ulgör från principiell synpunkt ett
allvarligt ingrepp i den enskildes ekonomiska rörelsefrihet. En så omfattande
reglering av näringsverksamhet har inte förekommit sedan skråväsendel
avskaffades vid mitten av förra århundradet. Även om näringstillstånd endast
skulle införas belräffande fem ellersex branscher, vilket kommissionen tänker
sig, blir etl slort antal människor direkt berörda av reglerna på ett
synnerligen ingripande sätt. Enligt fakullelsnämndens mening slår del i bäst
överensstämmelse med grunderna för regeringsformens stadganden om
lagsliflningen all riksdagen besiämmer vilka branscher som skall omfattas av
näringstillstånd och villkoren för tillslånd i varje bransch, I ett samhälle
som del svenska är def naturligt, atl sä ingripande inskränkningar i den
enskildes närings- och yrkesfrihel beslutas av det lagstiftande organet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i detta sammanhang påpekas, atl det av kommissionens genom<br>
gång av utländsk rätt framgår all folkrepresenlalionen fattar motsvarande<br>
beslut i flertalet av de länder där krav ställs på näringstillstånd,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har motiverat förslaget om delegation till regeringen med Prop. 1985/86: 126
att tillståndssystemel för att "bli riktigt effektivt" måste
"möjliggöra etl snabbt ingripande och ge utrymme för betydande
flexibilitet" (s. 213). Kommissionen påpekar härvid alt en del branscher
inte är tillräckligt väl kartlagda och att nya s. k. riskbranscher kan uppstå.
Vissa branscher kan också på längre sikt saneras. "Att i lagen direkt peka
ul vissa branscher synes därför mindre lämpligl" (a. st.). Vidare bör
åtgärderna anpassas till branschens förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
huvudsakliga argument för delegation av beslutanderätten till regeringen,
nämligen kravet på snabbhet och flexibilitet, förefaller inte hållbart. Under
alla förhållanden torde lagsliftning av detta slag ta avsevärd lid att
förbereda. Som ovan framgått anser fakultetsnämnden således, alt beslut om
utvidgning eller inskränkning avseende olika branscher bör fattas av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
torde vidare kunna utgå från att åtskilliga andra kompletterande föreskrifter
kommer alt bli nödvändiga. Kommissionen har inte närmare beröri denna
kompletterande normgivning. Detta är en brist Ofr Strömberg,
Normgivningsmakien enligt 1974 års regeringsform s. 122). Förutom renl
administrativa föreskrifter som faller inom regeringens reslkompetens enligt RF
8: 13 första st. p. 2, torde en rad materiella föreskrifter erfordras. Sålunda
måste sannolikt underlaget för vandelsprövningen och dennas innehåll närmare
regleras (jfr nedan). Kravet på utbildning måste troligen också närmare
preciseras i en författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Starka
praktiska hänsyn talar för att regeringen utfärdar närmare föreskrifter i
dessa och andra hänseenden. Del framstår som ovisst i vad mån dylika
föreskrifter kan räknas som verkställighetsföreskrifter enligt RF 8: 13 första
sl. p, 1, Lagen bör därför innehålla elt stadgande om delegation av
normgivningsmakt till regeringen (jfr Strömberg, a, a. s. 108).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.31 Föreningen Sveriges Kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller vem som skall besluta om vilka branscher som skall omfattas av
lillsiåndstvång är föreningen tveksam inför den föreslagna ordningen. Föreningen
anser atl beslutanderätten bör ligga hos riksdagen i stället för hos
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>6 Prövning av styrelseledamöter m. m. 4 §—6 § 6,1 Göta
hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
4 § föreskrivs att kravel i fråga om vandel i aktiebolag m.m, skall gälla •>
styrelseledamot, verkställande direktör och vice verkställande direktör. I
specialmotiveringen till 7 § (s. 383) uttalas atl för det fall detla krav
brister beträffande någon ledamot företaget bör beredas lillfälle alt entlediga
eller byta ut vederbörande. Hovrätten vill i detta sammanhang ifrågasätta om
del inte är lämpligt att också göra ett tillägg i 8 kap. 4 § andra meningen aktiebolagslagen
av innebörd att reglerna i detta stadgande skall gälla även den som inte
uppfyller förutsättningarna i 3 § försia stycket I lagen om näringstillstånd,
om denna lag enligt regeringens beslut är tillämplig i den bransch inom vilken
bolaget driver verksamhet. 8 kap. 2 § andra siycket aktiebolagslagen skulle då
bli tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Kammarrätten
i Göteborg:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den krets av personer för vUka elt krav på näringstillstånd avses bli
infört kan en risk föreligga atl systemet inte blir effektivt, om del inte även
lar sikte pä personer med dominerande ägarinflylande i fåmansbolag. Med hänsyn
emellertid lill vad kommissionen anfört i denna fråga, avslår kammarrätten från
atl förorda någon ändring av förslaget i detla hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Patent- och registreringsverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konsekvens med förslaget i övrigt borde reglerna i 4 § omfatta även
firmatecknare, efiersom styrelsen kan bemyndiga utomstående person att ensam
teckna bolagets firma. För alt förelagsutbUdningen enligt 5 § skall få effekt
borde även styrelseledamöter omfattas av detta krav, då endast en mindre del av
aktiebolagen har verkställande direktör utsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har i huvudsak inget all erinra mot dessa paragrafer med undantag för det ovan
angivna förslagel om utökning av personkretsen i aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.5 Näringsförbudskommittén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens förslag ska kravet på lämplighet gälla enskilda näringsidkare
och även vissa befattningshavare i juridiska personer. I aktiebolag,
ekonomiska föreningar och stiftelser måste sålunda styrelseledamöter, VD och
vice VD genomgå vandelsprövningen (4 § 1 st.). Däremol möler del inget hinder
för vem som helst att äga exempelvis ell aktiebolag eller all faktiskt leda
detla. En av brott hårt belastad person kan således bilda etl aktiebolag och
inträda i en kontrollerad bransch, om han låter andra personer — som klarar
vandelsprövningen - ikläda sig de befattningar som är kontroUerade. Detta
liknar visserligen en bulvankonstruk-tion, men som lagen är utformad torde den
egentlige förelagsledaren kunna leda verksamhelen helt öppet ulan all bryta mol
reglerna om näringstillstånd. Inom parentes sagt lorde förfarandet inte heller
stå i strid med bestämmelserna i den av kommissionen föreslagna bulvanlagen.
Kommktén har utvecklat denna synpunkt på s. 11 i sitt remissyttrande över
bulvanlagförslagel (SOU 1983:46). Del kan tilläggas all frågan angående vilka
personer som ska omfattas av regleringen också uppkommer när det gäller
näringsförbud. Kommittén har behandlat dessa frågor relativt ulför-Ugt i
avsnitt 9.2 i sill betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan för övrigi pekas på alt 5 § talar om "den som leder verksamheten".
Se härom under 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagels
4 § handlar alltså om näringstUlslånd och juridiska personer. Det framgår inte
omedelbart i lagtexten om tillståndet ska avse den juridiska personen eller de
däri aktiva enskilda personerna. Av motiven (s. 225 ff) framgår emellertid, all
del är den juridiska personen som sådan som ska beviljas tillstånd. Kommittén
vUl ifrågasätta om inte detta är en onödig omgång och om det inte är enklare
och lämpligare att låta tillståndet avse var och en av de ingående fysiska
personerna. Det är ju dessas lämplighet som ska prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4 § 2 st. talas om handelsbolag. Om näringsidkaren är elt sådant bolag<br>
ska lämplighetsprövningen gäUa "i fråga om bolagsmän som har ett be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stämmande inflytande över
verksamhelen". Om bolaget får näringstill- Prop. 1985/86:126 stånd fär
därefter - som hänvisningen lill 1 sl. får förstås - ingen person bli bolagsman
med bestämmande inflytande, om han inte först genomgått lämplighetsprövningen.
Här visar sig vissa praktiska svårigheter. Anlag alt en bolagsman inte har
näringstillstånd men ändå har elt visst inflytande i bolaget och kanske ett
växande sådant. Del lorde vara en onödigt teoretisk lösning all kräva, all
bolagsmännen själva ska inse när gränsen för "bestämmande
inflytande" passeras och det såledesär dags att söka tillstånd. Enligt
kommitténs mening är del bättre att låta alla handelsbolagsmän omfattas av
lillståndskravel, dels för alt sysiemel blir enklare, dels för all en
handelsbolagsman enligt lag tilldelas sådana befogenheter atl det synes
motiverat alt han blir föremål för prövning lika väl som exempelvis alla
styrelseledamöter i elt aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagförslagets 5 §, som handlar om kravet på utbUdning i juridiska personer,
sägs: "Krav på utbildning enligt 3 § första styckel 2 gäller, om
näringsidkaren är juridisk person, den som leder verksamheten och dennes
ersättare," Det har tidigare påpekats, all denna regel har en annan principiell
inriktning än 4 § angående vandelsprövning. Här talas om "den som leder
verksamheten", alltså oavsett om denne innehar någon formell befattning
eller ej. Om en juridisk person söker näringstillstånd, och det föreskrivs både
vandelsprövning och viss utbildning, kan det hända att en viss företrädare ska
genomgå vandelsprövning men slipper utbildningskravel. En annan kan undgå
vandelsprövningen men måste ha den föreskrivna utbildningen. Såvitt kommittén
kan finna har del över huvud laget inte motiverats varför denna skillnad ska
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
näringstillstånd givits till aktiebolag, ekonomisk förening eller sliflelse får
därefter till befattning som styrelseledamot, verkställande direkiör och vice
verkställande direktör endast utses den som vid sådan prövning som föreslagils
i 3 § första stycket första punkten lagen om näringstillstånd befunnits lämplig
för uppraget. Den som bedriver tillståndspliktig näringsverksamhet i strid mot
denna föreskrift kan dömas till böler eller fängelse i högst ett år. Enligt
ordalydelsen i kommissionens förslag kan sålunda exempelvis bolagsstämma i
aktiebolag endasl välja till styrelseledamot sådan person som före
bolagsstämman befunnits lämplig för uppdraget av länsstyrelsen. Del bör härvid
ihågkommas att länsstyrelsen vid sin handläggning skall remittera förslaget
till polisen, kronofogdemyndigheten, näringslivsorganisalioner och
arbetstagarorganisationer. Förslag till styrelseledamöter i aktiebolag lär
ofta inte komma atl föreligga i så god tid före bolagsstämman, atl den
föreslagna personen hinner söka och erhålla det i lagen om näringstillstånd
föreskrivna beslut, som utgör förutsättning för personens val till
styrelseledamot. Aktiemajoriteten i aktiebolags särskill i mindre och
medelstora företag byter ibland snabbi ägare, I sådana fall måste den nya
ägaren ha möjligheter att genast byta ut samtliga styrelseledamöter och
insätta nya styrelseledamöter som har den nye ägarens förtroende. Någon diskussion
av de praktiska effekterna av förslagel i denna del förekommer inte i
betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens förslag skulle det inte i något läge vara tillåtet att<br>
bedriva tillståndspliktig verksamhei med en styrelse eller en förelagsled<br>
ning som helt eller delvis består av ledamöler som inte har godkänts vid<br>
vandelsprövning. Regeringen skulle dock, enligt kommissionens motive<br>
ring till den föreslagna lagen, kunna från beslul om alt visst slag av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsverksamhet behöver
näringstillstånd undantaga vissa områden eller Prop. 1985/86:126 delar av samma
slags näringsverksamhet. Samfundet anser alt vissa undantag från
bestämmelserna bör anges redan i lagtexten. Från lagens tillämpningsområde bör
sålunda undantagas statligt och kommunall ägda förelag, börsnoterade och
OTC-nolerade företag saml förelag som ingår i koncern, vars moderbolag är
börsnoterat eller OTC-noterat. Ej heller finns enligt samfundels mening skäl
att upprätthålla kravet på tillståndsplikt i de fall, där den liUslåndspUktiga
verksamheten utgör endasl en mindre del av elt företags verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
av styrelseledamöter, verkställande direktör och vice verksläUande direkiör
avser endasl den i 3 § första stycket försia punkten avsedda vandelsprövningen.
Sådan prövning framstår emellertid i åtskilliga fall såsom onödig. För att
undvika onödig arbetsbelastning hos den tillståndsgivande myndigheien bör
därför från vandelsprövningen vissa kategorier av personer utan vidare kunna
undantagas, exempelvis advokater, auktoriserade revisorer, innehavare av
statiiga och kommunala befallningar m.fl. Till underlag för vandelsprövningen
skall länsstyrelsen enligt lagförslaget inhämta yttrande från polismyndighet
och kronofogdemyndighet. I många fall får emellertid länsslyrelsen antagas ha
sådan lokal-och personkännedom att länsslyrelsen utan vidare kan godtaga
personen vid vandelsprövningen. I sådana fall bör länsslyrelsen kunna underlåta
alt inhämta yttrande från polismyndighet och/eller kronofogdemyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.7 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagels 4.§ skall såvitt gäller aktiebolag den s.k. vandelsprövningen avse
samtliga styrelseledamöter (s. 226, 380). Detta kan medföra avsevärda
komplikationer vid val av nya styrelseledamöter. Anlag all efter en schism 2/3
av styrelsens ledamöter avsäger sig sina uppdrag. Till nya styrelseledamöter
kan då endast väljas personer som genomgått vandelsprövningen. Om några sådana
personer inte är tänkbara som styrelseledamöter kommer aktiebolaget i en
mycket prekär situation, efiersom aktiebolaget enligt 13:4 ABL måste träda i
likvidation om bolaget saknar till bolagsregistrel anmäld behörig styrelse. Den
av kommissionen föreslagna regeln kan således endast accepteras om det är
möjligt att i efterhand, inom viss tid, införskaffa erforderligt tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såviti
gäller handelsbolag uttalas att vandelsprövningen skall "avse de bolagsmän
som har ett'bestämmande inflytande över verksamheten" (s. 380). Detta
uttalande förefaUer mindre väl genomtänkt. Antag alt ett handelsbolag har fem
delägare och att enligt bolagsavtalet beslul fattas med enkel majoritet bland
delägarna. Ingen delägare har då någol bestämmande inflytande över
verksamhelen. Enligt kommissionens uttalande skulle dä inte heller nägon
delägare behöva genomgå vandelsprövning. Över huvud taget synes kommissionen
inte ha beaktat de oklarheter som ofta föreligger belräffande
ansvarsförhållanden i handelsbolag och t. o. m. om handelsbolags existens.
Slutiigen kan noteras att förslaget inte innehåller några anvisningar för det
praktiska genomförandet av vandelsprövningen avseende styrelseledamöter i
aktiebolag och bolagsmän i handelsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller juridiska personer anges i förslagels 5 §, alt kravel på grundutbildning
avser den person "som leder verksamhelen eller dennes ersättare".
Framhållas kan, alt situationen i många handelsbolag dock är sådan att det inte
går att utpeka någon person som "leder verksamheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7
Återkallelse och varning (7 och 8 §§)</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>'■"p- </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>'■- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 § skall näringstillstånd återkallas om förutsättningar för tillståndet inte
längre föreligger. Av specialmoliveringen framgår att återkallelsen inte alltid
behöver ske genast; näringsidkaren kan ibland ges möjlighet att vidta rättelse
och enligt 8 § kan varning meddelas. Är det klart all näringstillståndet skall
återkallas är det emellertid inte meningen atl anstånd skall meddelas (s. 385).
I åtskilliga fall av denna typ är säkert konkurs den realistiska vägen att avveckla
företaget. I andra fall där det slår klart att näringstillståndet skall dras in
kan det dock i och för sig finnas möjligheter alt driva verksamheten vidare.
För atl undvika värdeförstöring kan del i dessa faU vara lämpligl alt
näringsidkaren ges möjlighet alt under en övergångstid avveckla rörelsen; det
tar kanske några månader att hitta en köpare lill rörelsen eller atl sälja ut
varulagret. Enligt hovrättens mening bör därför - förslagsvis i elt tUlägg till
7 § - föreskrivas atl i samband med beslut om återkallelse av näringstillstånd
viss lid, t. ex. högst sex månader, kan utsättas inom vilken rörelsen skaU
avvecklas. Vid bestämmandet av tidens längd skulle myndigheten få ta hänsyn
till omständigheterna, framför aUl till verksamhetens art och omfattning samt
skälet till återkallelsen av tillståndet. Ibland kan givelvis förhållandena
vara så graverande atl någol anstånd inte bör meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Kammarrätten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av kommissionen föreslagna kravet på tillslånd har motiverats av att en
sanering bör ske av vissa särskilt drabbade branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund härav bör det finnas en möjlighel att också återkalla ett meddelat
näringstillstånd, om förutsättningar för tillståndet uppenbarligen inte längre
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av ell redan meddelat tillstånd är en ingripande åtgärd. Ur
rättssäkerhetssynpunkt bör del därför framstå klart alt näringstillstånd aldrig
skulle ha givits vederbörande, om det som nu kommit fram hade varit känt eller
inlräffat lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrättspresidenten
Wendt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är jag skeptisk till förslaget all tillståndsmyndigheten skaU kunna återkalla
näringstillståndet, om vandelskravet inte längre anses uppfyllt. Detta är att
på en bakväg införa en ordning med näringsförbud inom vissa branscher. Frågan
om en mera allmängiltig ordning med näringsförbud är f n. under utredning. I
avvaktan på resultatet härav, bör inte på vissa områden införas en speciell
ordning med sådant förbud. Näringsförbud är ett så allvariigt ingrepp atl det -
såsom f. n. är fallel - bör handläggas i straffrättsliga former. Också detta
talar för atl inte införa en ordning som innebär att näringstillstånd skall
kunna återkallas på administrativ väg på grund av brister i vandelshänseende.
Däremol har jag inte något att erinra mot all näringstillstånd skall kunna återkallas
administrativt när kravet på ställd säkerhet inte längre är uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Brottsförebyggande rådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inte närmare berört effekterna av vägrat näringstill<br>
stånd för den näringsidkare som får upphöra med verksamheten. BRÅ</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsätter
atl den frågan närmare utvecklas i förarbetena till ett eventuellt Prop.
1985/86: 126 lagförslag. Så t. ex. bör anges hur en avveckling av verksamheten
är tänkt atl gå lill med hänsyn lill anställda, borgenärer osv. Som en
jämförelse kan här pekas pä bestämmelsen i 13 kap. 11 § aktiebolagslagen om
likvidation som stadgar att bolagets rörelse får fortsättas om det behövs för
en ändamålsenlig avveckling eller för att de anslällda skall få skäligt rådrum
alt skaffa sig ny anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Riksskatteverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör närmare diskuteras vilka faktiska konsekvenser en återkallelse av elt
näringstillstånd skall ha. Straffsanktionen ensam lär inte vara tillräcklig för
att i praktiken förmå en näringsidkare alt genast avveckla sin verksamhet.
Möjligheterna atl genom fältarbete upptäcka verksamhei som bedrivs utan
tillslånd och därefter få ulredning och åtal lill stånd torde dessutom vara
små. Även om brottet anses lättare att bevisa än ekonomisk brottslighet i
allmänhet, torde resursbristen hos polis- och åklagarmyndigheterna lägga hinder
i vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan också göra en jämförelse med näringsförbuden. Det har från många håll
riktals kritik mot all kontrollen av dem som fått näringsförbud (f.n. ca 140
sl.) inte har varit tillräckligt effektiv ulan att de har kunnat fortsätta all
driva näringsverksamhet, genom bulvan eller på annat säll. Även med ökade
resurser förefaller del knappast vara genomförbart atl åstadkomma en fullgod
kontroll av del betydligt större antalet personer som kan komma att beröras av
bestämmelserna om näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inte diskuterat vilken betydelse näringstillstånden kommer att få för
konkursinslilutel. Återkallelse av ett näringsUllständ kan nämligen visa sig
bli ett alternativ till konkurs när det gäller statens möjlighel atl få slut
på en näringsverksamhet. RSV anser att även denna fråga bör belysas innan
förslagel eventuellt genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
hävdar alt återkallelse bör kunna ske på samma grunder som de som bör föranleda
att en ansökan om tillstånd avslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill för sin del understryka den sedan lång tid gällande principen inom svensk
förvallningspraxis; nämligen att en återkallelse av ett gynnande tillslånd
kräver starkare skäl än ett avslag pä en ny ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.6 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
berör bara i korthet vad som inträffar efter del näringstill<br>
ståndet har dragits in för en näringsidkare. 1 det fall näringsidkarna är<br>
juridisk person finns möjlighet att byta ut den olämpliga personen i led<br>
ningen mol någon som klarar vandelsprövningen. Näringsidkare som är<br>
fysiska personer och juridiska personer ulan lämplig person som ersättare<br>
måste däremol avveckla verksamhelen omedelbart för all undgå straffan<br>
svar. Hur avvecklingen skaU ske berörs inte men troligtvis kommer av<br>
vecklingen atl resultera i konkurs. Detta gäller i vart fall om indragningen<br>
av näringstiUståndet beror på alt skalleskulder uppkommit och bankgaran<br>
lin helt eller delvis lagits i anspråk. Enligt länsslyrelsens uppfattning bör<br>
näringsidkaren beredas etl visst rådrum för atl ulreda möjligheterna lill<br>
fortsatt drift, eventuellt efter att ha erbjudit slalen och andra fordrings<br>
ägare elt ackord.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.7 Näringsförbudskommittén:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>ProP- 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller näringsförbud har kommittén funnit, alt frågorna om avveckling
bereder slora svårigheter..Den som ålagts näringsförbud måste avveckla sin
rörelse eller åtminstone sin egen inblandning i den. Ska han få vidta
avvecklingsåtgärder utan hinder av alt han ålagts näringsförbud, eller ska han
omedelbart tvingas avbryta all inblandning? Ska han behöva en särskild dispens
för alt få vidta avvecklingsåtgärder? Om han tillåls fortsätta rörelsen under
en viss lid, ska han då få vidta enbart avvecklingsåtgärder, eller ska han få
fortsätta precis som han vill under en lid? Ska någon myndighet kopplas in på
avvecklingen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Molsvarande
problem uppslår i fräga om näringstillstånd som återkallas när en rörelse
pågår. Kommissionen har inte beröri dessa frågor annal än mycket kortfattat.
Enligt kommitténs mening erfordras en närmare analys, särskilt med tanke på att
den som bryter mol reglerna om näringstillstånd ju gör sig skyldig lill ett
brott. Eventuellt bör en regel om avveckling las in i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.8 Malmö kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 § skall tillstånd återkallas om förutsättningarna för detsamma ej längre
föreligger; enligt 8 § får länsslyrelsen emellertid om återkallande skulle
anses som en alltför ingripande åtgärd, i stället meddela varning.
Kommunstyrelsen vUl ifrågasätta om varning är ell effektivt medel för att
åstadkomma rättelse. Det vore förmodligen mera effektivt om man i stället fick
meddela föreläggande eller i vart fall ett arrangemang att vidta rättelse. Etl
sådanl beslut kan överklagas ti|l kammarrätt. Måhända skulle det -liksom
vitesföreläggande enligt 11 § - inte få överklagas. Effektiviteten lorde eljesl
kunna ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.9 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringstillstånd
skall återkallas om förutsättningar för tillståndet inte längre föreligger.
Framstår med hänsyn till omsiändigheterna återkallelse av tiUståndet som en
alltför ingripande åtgärd, får i stället varning meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
motiveringen till föreskriften om varning, kan varning ifråga<br>
komma i stället för återkallelse om det finns omständigheter som klart talar<br>
för atl företagaren kan reda upp situationen och planera sin ekonomi,<br>
Däremol bör enligt kommissionens mening varning ej ifrågakomma för alt<br>
ge rådrum för avveckling av rörelsen, I stället bör enligt kommissionen i de<br>
fall exempelvis skatteskulder föranlett obestånd den avveckling som kan<br>
bli aktuell, normalt bli en angelägenhet för konkursförvallaren. Som redan<br>
tidigare påpekats i detta remissyttrande, beror företagarens obestånd i<br>
många fall på omständigheter utanför hans kontroll. Även företagare på<br>
obestånd är naturiigtvis i flertalet fall benägna att, som del heter i
lagförsla<br>
get om näringstillstånd, fullgöra sina skyldigheler enligt skatte- och avgifts-<br>
författningar. Konkursförfarandel medför emellertid nästan undantagslöst<br>
en belydande kapitalförstöring, där statsverket ofta förlorar stora belopp<br>
vad gäller anspråken enligt lönegarantilagen samt enligt skatte- och avgifts-<br>
författningarna. För en sociak medveten lagstiftning bör vara självklart atl<br>
bereda en lojal företagare som kanske under åtskilliga år punktiigt fullgjort<br>
sin betalningsskyldighet gentemot del allmänna en möjlighet all med bibe-<br>
håUel näringstillstånd avveckla sin rörelse på ett sätt som för det allmänna<br>
och.fordringsägarna medför bästa möjliga resultat,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
det alt regeringen beslutat alf näringstillstånd erfordras för bedri- , Prop,
1985/86: 126 vande av vissl slag av näringsverksamhet, kan enligt lagförslagel
näringstillstånd beviljas endast den som uppfyller de i 3 § av lagförslaget
angivna förutsättningarna. Detta gäller enligt kommissionens förslag både redan
etablerade 9ch nytillträdande företagare. Sedan näringstillstånd meddelats för
företagare, skall visseriigen näringstillståndet återkallas om förutsättningar
för tillståndet inte längre föreligger, men varning får i stället meddelas om
återkallelse av tillståndet framstår som en alllför ingripande ålgärd med
hänsyn till omständigheterna. Utformningen av delta regelsystem innebär enligt
advokatsamfundets mening en olikhet inför lagen. Har redan etablerad företagare
innan hans ansökan om näringstillstånd prövats eller ens blivit aktuell gjort
sig skyldig till sådan förseelse som efter erhållet näringstillstånd skulle
föranlett varning, skall näringstillstånd förvägras honom. Detta förhållande
måsle betraktas såsom djupt otillfredsställande och utgör en av flera
anledningar till alt den föreslagna prövningen för erhållande av
näringstillstånd endasl bör omfatta företagare, som önskar nyetablera sig. Den
redan etablerade förelagaren bör få sin varning men också beredas tillfälle alt
fortsätta sin näringsverksamhet på samma sätt som kommissionen tänkt sig
beträffande en försumlig företagare som erhållit näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.10 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets 7 § stadgas, atl näringstillstånd skall återkallas om förutsättningar
för tillståndet inte längre föreligger. Enligt 8 § kan varning utdelas i mindre
allvarliga fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anger i motiven fyra grunder för återkallelse (s. 336 O, nämligen 1) ekonomiska
brott, 2) näringsförbud, 3) stora, varaktiga skalte-och avgiflsskulder saml 4)
att giltig säkerhet upphört. Kommissionen antyder all uppräkningen inte bör
uppfattas som uttömmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av de angivna grunderna synes vara förhållandevis lätta all hantera i
praktiken. Sålunda torde det inte erbjuda alltför stora svårigheter att
fastställa om en säkerhet upphört, om näringsförbud inträtt eller om skatteskulder
föreligger. I fräga om storleken av de skatteskulder som skall föranleda lill
återkallelse föreligger emellertid etl stort mått av fritt skön för den
beslutande myndigheten. Detta gäller också inverkan av brott, I likhet med vad
som föseslagils betr, beviljande av näringstillstånd, tänker sig kommissionen i
fråga om återkallelse av lillslånd all såväl inverkan av brottslighels
svårhetsgrad som kravel på utredning av om brott föreligger, skall bedömas från
fall till fall. Kommissionen tänker sig sålunda att redan misstanke om brott
som ännu ej lett till fällande dom skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av del ovan sagda är kommissionens förslag i fråga om
förutsättningarna för återkallelse alltför opreciseral, vilket ger utrymme för
godtycke. Det kan inte heller godias från rättssäkerhetssynpunkt att misstanke
om brott skall kunna föranleda all tillstånd återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.11 Föreningen Auktoriserade Revisorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill FAR fästa uppmärksamheten på bestämmelserna i paragraf 7 om återkallande
av näringstillstånd. Även härvidlag bör från rättssäkerhetssynpunkt fordras
objektiva rekvisit. Vidare synes frågan om upphörandet av näringstillstånd och
dess konsekvenser för Iredje man icke ha beaktats. Vad händer en beställare om
leverantören fär sitt näringstillstånd återkallat?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7.12
Föreningen för Cheferna för länsstyrelsernas allmänna rop. 1985/86:126
enheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl ålerkaUelse el. varning av tillstånd skall kunna ske föreslår kommissionen
all - om den tilltalade nekar till brottet - en dom i försia instans bör
föreligga. Föreningen förutsätter här atl det inte avses lagakraftvunnen dom
vilket i många fall skulle medföra orimligt långa handläggningstider innan
länsstyrelsen kan vidtaga någon ålgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8 Handläggande myndighet, tillsyn, avgift och<br>
besvär 9-13 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Kammarrätten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
anser att en klargörande bestämmelse bör införas för de situationer, där
verksamheten bedrivs i elt län och ledningen är delad mellan personer i flera
andra län. Det bör således klart framgå, i vilket län prövningen i ett sådanl
fall skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om vägrat tUlstånd och om återkallelse/varning bör enligt kammarrätten av
rättssäkerhetsskäl prövas av domslol. Med hänsyn till all del är fråga om ett
administrativt förfarande, bör frågorna handläggas av förvaltningsdomstol. Av
instans- och utredningsskäl bör prövningen av ett vägrat lillslånd därvid i
försia instans ske hos länsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrällen
delar kommissionens bedömning att yttranden som inhämtas från polis- och
kronofogdemyndighet bör bli föremål för sekretess. Dessa yttranden kommer att
innehålla uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden av
sädan art, som i gällande lagstiftning i princip är skyddade när de förekommer
i andra liknande sammanhang (jfr t.ex. uppgtfter i taxeringsärenden och i
utdrag ur kriminalregisier). Kammarrätten vill dock särskilt framhålla, all
förvaltningslagens krav på motivering av negativa beslut under alla
omständigheter måste tillgodoses och atl detta kan innebära att uppgifter, som
är negativa för den enskilde, bringas lill offentiigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
avslyrker förslaget enligt paragrafens andra slycke, alt avgiften för etl
näringstillstånd skulle las ut via skattsedeln. Uppbördslagens regler bör inte
gälla dessa avgifter. Kammarrätten förordar i stäUet, att ansökningsavgifl
eriäggs i samband med alt tillstånd söks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
hänvisar i fråga om fullföljdsregler till vad som har anförts under 9 §.
Länsstyrelsen bör få bevilja liUslånd och tilldela varning, men i övrigi endasl
vara tillsynsmyndighet. Vidare bör länsstyrelsen föra del allmännas talan hos
länsrätt, kammarrätt och regeringsrällen dels vid besvär över vägral lillslånd
och besvär över varning, dels i fråga om återkallelse av näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Riksåklagaren:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller bestämmelserna i 9 § om inhämtande av yttrande från olika håll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vill
jag betona vikten av atl den myndighet som prövar fråga om näringstill-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stånd
är utomordentligt aktsam på att inte ovidkommande synpunkter - Prop.
1985/86; 126 t.ex. konkurrenshänsyn — kommer all inverka på beslulel. I
anslutning härtill villjag bestämt avvisa den tanke pä en besvärsnämnd som
förts fram (s. 339). Alt besvär över beslut i fråga om näringstillstånd bör
prövas av domstol förefaller mig uppenbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Bankinspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet
för näringstillstånden föreslås vara länsstyrelsen. För dess hjälp föreslås elt
så gott som heltäckande kontrollsystem. Tillståndsinnehavaren åläggs atl lämna
länsslyrelsen de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för
tillsynen. Polis- och kronofogdemyndigheter skaU underrätta länsslyrelsen om
förhållanden som kommer till dessa myndigheters kännedom och som är av
betydelse för länsstyrelsens lillsyn. Dessulom skall länsstyrelserna förstärkas
så atl dessa kan bedriva fältstudier för atl ulreda förhållandena.
Länsslyrelsen kan när som helst återkalla näringslillsländel. Även en seriös
företagare måsle med hänsyn till silt enligt förslagel totala underläge i
förhållande till myndigheterna och möjligheten av atl misslag begås någonslans
ha anledning alt känna oro över sin skuation och framlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Riksskatteverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
har inget all erinra mot all del bildas en näringsfunklion inom länsslyrelsens
allmänna enhet om länsstyrelsernas nuvarande organisation består. Det kan dock
som kommissionen också framhåller finnas goda skäl även för en placering på
skatteavdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
pågår f.n. diskussioner om att bryta ul skatteavdelningarna från
länsstyrelserna. Om dessa planer blir verklighet kan del leda lill all del täta
samarbete som förutsätts ske mellan allmänna enhelen och skatteavdelningen kan
få svårare att komma lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är något oklart om avgiften skall utgå endasl vid del tillfälle då tillståndet
ges eller om det skaU vara en årlig avgift. RSV utgår dock från alt
kommissionen har tänkt sig del förstnämnda alternativet. Enligt RSVs mening är
det i så fall olänkbart all debilera avgiften på skattsedeln. Detta förfarande
skulle eventuellt ha kunnat komma ifråga om det hade gällt årliga avgifter för
en slor mängd personer. RSV anser alt avgiften för ell näringstillstånd bör tas
ul på samma säll som gäller för registrering i handelsregislren och i
bolagsregistret hos patent- och registreringsverket. Här gäller all betalning
skall ske före registreringen. Inbetalningskort finns i ansökningshandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 §.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen anges alt yttranden kan komma att inhämtas från<br>
berörda fackliga organisationer och näringslivsorganisationer. Vidare sägs<br>
del atl yttrandena från polis- och kronofogdemyndigheterna normalt bör<br>
innehålla det underlag som behövs för att beslut i ärendet skall kunna<br>
meddelas. De båda uttalandena synes oförenliga, i all synnerhet som någon<br>
behovsprövning inte skall ske. Det förefaller som om de nämnda organisa<br>
tionerna inte bör kunna tillföra ärendet något ulöver upplysning om alt<br>
sökanden har resp, inte har genomgått viss grundutbildning i företagssköt<br>
sel. Upplysning om detta torde dock kunna tillföras ärendet på ett enklare<br>
sätt, t.ex, genom att sökanden bifogar ett intyg om genomgången utbild<br>
ning. RSV anser atl det är angeläget all ärendena avgörs utan onödigt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>remitterande
och att det därför är tveksamt om remiss skall få ske tiU andra Prop.
1985/86:126 än myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>12 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jfr
del som har sagls ovan om sättet att ta ut avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör framgå av paragrafen alt elt beslul om återkallelse inte gäller förrän del
har vunnk laga kraft. Det bör också klargöras att endast sökanden - om han
fått avslag på sin ansökan - får överklaga länsslyrelsens beslul. Fackliga
organisationer och näringslivsorganisationer bör däremot inte få överklaga
beslut att meddela näringstillstånd, även om de har hörts i ärendet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Marknadsdomstolen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillståndsfrågor
liksom lillsyn och kontroll skall enligt förslaget handläggas av en
näringsrältslig enhet på länsstyrelsen. Denna förväntas ha en bra överblick
över "förhåUandena på marknaden" och goda kunskaper om de enskilda
förelagen (s. 332). Tillsynsarbetet är omfattande (s. 331). Kon-Irollbesök
skall ske i service- och affärsområden (s. 333), och återkommande skall
kontrolleras atl förelagen har giltigt lillslånd, även med polis-hjälp (s.
334). Även andra kontrollmetoder skall prövas. Tanken är atl handläggarna skall
bli något av "företagsexperter" och även i viss utsträckning kunna
lämna information och råd lill företagarna. Vad som i dessa frågor anförs i
betänkandet torde innebära en överskattning av kontrollsystemets möjligheter
och effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 Statskontoret:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt vår mening rimligt att länsstyrelsen blir tiUståndsmyndighel. Vi har
också i och för sig förståelse för kommissionens förslag till organisation av
verksamhelen inom länsslyrelsen (sida 346), Statskontoret arbetar emellertid
för närvarande, enligt regeringens uppdrag den 15 december 1983, med all - med
utgångspunkt i en studie i Norrbottens län - utforma ett förslag till samordnad
statlig länsförvaltning och en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning.
Arbetet skaU redovisas till regeringen i december 1984 och berör ingående
också länsstyrelsens inre organisation. Vi är därför, i avvaktan på resultatet
av vårt arbete i denna del, inte beredda atl definkivt förorda den lösning
kommissionen angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
berör (sida 233) frågan om sekretess. Del är dock enligt vår mening angelägel
att tillståndsprövningen blir så öppen som möjligt. Vi är från denna
utgångspunkt tveksamma lill sekretessregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgörande del i ell system med näringstillstånd är hur kontrollen och<br>
tillsynen skall bedrivas. Utan alt detta fungerar torde åtgärderna i övrigi<br>
vara tämligen verkningslösa. Länsslyrelsen instämmer i alt kontrollen bör<br>
ligga på regional nivå för atl Uppnå en så enhetlig och likvärdig bedömning<br>
som möjligt. Tillsynsarbetet föreslås få två målsättningar. Dels skall för<br>
förelag som erhållit tillslånd kontrolleras atl reglerna följs, och dels skall<br>
"svart" förelagsverksamhet förhindras.<br>
För att uppnå dessa mål är del av grundläggande betydelse att samord-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning inom myndigheien
verkligen sker. Samarbete med och utnyttjande av Prop. 1985/86: 126
skattesidans resurser är en självklarhet. Vidare måste kontakter mellan olika
länsstyrelser ske så alt kringgående i möjligaste mån kan undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
vill starkt understryka kommissionens redovisade uppfattning, all en väl
fungerande handläggning hos myndigheterna är en förutsättning för all de
åtgärder som föreslås skall få full effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har skisserat en organisation inom ramen för allmänna enheten i ell normallän.
Samtidigt uttalar kommissionen att i fråga om storstadslänen en särskild
företagsenhet vid sidan av allmänna enhelen eventuellt kan övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att en särskilt utformad organisationsmodell bör utarbetas för
länsstyrelsen i Stockholms län som genom sin storlek och de speciella
förhåUanden som råder i länel inte kan jämföras med något annal län. Vid
utformningen av denna modell måste även beaktas andra samband mellan olika
ärendelyper än bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Del är sålunda
inte lämpligt alt hek inordna så många verksamhetsområden i en blivande
företagsenhet som kommissionen föreslagit. Som exempel kan nämnas
ulskänkningsdelaljen och detaljen för yrkesmässig trafik som båda har
betydande uppgifter vid sidan av den ekonomiska tillståndsprövningen och
därför i huvudsak bör bibehållas med nuvarande organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat exempel är att auktorisation av bevakningsföretag har samband med
godkännande av personal vid dessa företag och lillslånd för TV-övervakning,
efiersom sådan övervakning ofta görs av dessa förelag, överhuvudtagel är
utredningens förslag genomgripande för många grenar av länsslyrelsens
verksamhei. Länsstyrelsen måste få tiltfälle alt medverka vid det organisationsförslag
som kan komma att utarbetas centralt. Molsvarande gäller resurstilldelningen
som berörts tidigare i yttrandet men där länsslyrelsen vill göra följande
tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.8 Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
författningsförslagels 9 § anges att frågor om näringslUlstånd skaU prövas av
länsslyrelsen i del län där företagets ledning utövas. Länsstyrelsen anser att
detta stadgande åtminstone genom ell motivutlalande bör förtydligas.
Belräffande juridiska personer bör styrelsens säte eller huvudkontorets
belägenhet vara avgörande för forumfrägan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelen
tillstyrker förslagen all frågor om näringstillstånd handläggs inom
länsstyrelsernas aUmänna enheter samt att andra näraliggande företagsfrågor
förs lill dessa enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.9 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendena
om näringsliUslånd bör handläggas inom länsstyrelsens allmänna enhet, som
redan idag svarar för den övervägande delen av närings-rättsliga frågor inom
länsslyrelsen. Man bör även överväga alt överföra ärendehandläggningen enligt
lagen om handel med drycker frän sociala funktionen lill den näringsfunktion,
som kommissionen föreslår skall inrättas inom länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förlag rörande transportbranschen har tidigare kritiserats för alt del inte
tiUräckligt beaktar trafikpolitiska synpunkter. Om denna kritik skulle beaktas,
är det diskutabelt om man - som kommissionen föreslår - bör flytta ärenden som
rör yrkesmässig trafik från planeringsavdelningen, där trafikpolitiska frågor
hör hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
liknande skäl kan del diskuteras huruvida frågor om auktorisation av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bilskrotare bör flyttas
frän planeringsavdelningen till näringsfunktionen pä Prop. 1985/86: 126
allmänna enheten. 1 ärendena beaktas bl. a. miljöskyddshänsyn på naturvårdsenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en samlad bedömning synes emellertid övervägande skäl tala för alt
ärendegrupperna samlas på en näringsfunktion pä allmänna enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har föreslagit att även ärendena rörande godkännande av väktare och
auktorisation av bevakningsföretag flyttas till allmänna enhelen. Förslaget
kan ifrågasättas eftersom det erfarenhetsmässigt behövs polisiära kunskaper
både i själva tillståndsgivningen och i den regelbundet återkommande tillsynen
ute på fältet. Länsstyrelsen anser alt ärendegruppen bör ligga kvar på
länspolischefens expedition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.10 Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens mening står fördelar atl vinna om all prövning inom
näringsrätlens område - såvitt nu är ifråga - sker på etl ställe inom
myndigheten. Länsstyrelsen tiUstyrker därför att en näringsfunktion bildas med
placering inom allmänna enheten. Denna placering motiveras bl, a, av alt
allmänna enheten redan idag handlägger huvudparten av de ärenden som föreslås
skola ingå i den blivande näringsfunktionen. Vid tillståndsgivningen är dock
viktigt att man samverkar med andra avdelningar. Ärenden med anknytning till
skatteförvaltningen t, ex, utseende av offentiig revisor bör handhas av
skatteavdelningen. Likaså anser länsstyrelsen atl auktorisation av väktare och
bevakningsföretag i första hand är en fräga med polisiär anknytning och därför
bör ligga kvar på länspolischefens expedition som även utövar tillsynen över
dessa förelag. Dessa ärenden är av stor omfattning i detla län. Såsom framgår
av vad som ovan sagts bör nuvarande prövning enligt YTL behällas. Anledning
atl föra över dessa ärenden till en näringsfunktion finns därför inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.11 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslär att länsslyrelsen, som skall vara tillständsmyn-dighel i fråga om
näringstillstånden, även skall vara tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen delar
denna bedömning. Ett system med näringstiUstånd förutsätter naturligtvis
tillsyn och kontroll. Då förutsätts ocksä atl tillsynen skall vara effektiv.
Detta innebär atl länsstyrelsen har rätl atl begära de upplysningar och handlingar
som behövs för tillsynen, att samarbete sker mellan skatteavdelning, lokal
skattemyndighet, polis- och kronofogdemyndighet. Vidare skall länsstyrelsen
utöva fältkontroller. Om förslaget med näringstillstånd antas är det helt klart
atl uppgiften för länsstyrelsen blir mycket grannlaga. Den kommer atl kräva
slora resurser i fråga om tjänster, kompetens hos handläggande personal och
omdöme. Del måste dock bedömas som tveksamt, om effekten av det föreslagna
systemet kommer att stå i rimlig proportion till de resurser som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kohimissionen är näringstillstånden inte i försia hand av fiskal natur. Man har
därför kommit fram till alt ärendena inte bör handläggas inom
skatteavdelningen. En sammanblandning av tillståndsprövningen med skatteförvaltningens
övriga verksamhet skulle för den enskilde säkerligen le sig anmärkningsvärd.
Länsstyrelsen anser liksom kommissionen alt ärendena bör handläggas av en
näringsfunklion inom allmänna enheten. Redan i dag finns inom enheten de flesta
av de ärendegrupper som föreslås ingå i funktionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
delta sammanhang kan nämnas att enheten meddelar näringstillstånd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
utländska medborgare och företag. Fr, o, m, 1 juli 1984 ankommer det Prop,
1985/86: 126 på allmänna enheten, vilket lidigare sagts, atl registrera
fastighetsmäklare. Den 1 oktober 1984 skall även auktorisation av väktare och
bevakningsföretag ges genom beslul av enheten. Dessa ärenden överflyttas från
länspolischefens expedition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.12 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att länsstyrelsen skall pröva frågan om näringstillstånd och utöva
tillsyn över efterlevnaden av lagen. Enligt förslaget skall en särskild
näringsfunktion inom allmänna enhelen svara för tillståndsprövning,
registrering och andra näringsrättsliga frågor. Länsstyrelsen tillstyrker
förslaget att uppgiften som tillstånds- och tillsynsmyndighet anförtros
länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsslyrelsens mening är del svårare atl ta ställning till frågan hur
arbetsuppgifterna i fräga skall infogas i länsstyrelsens organisation. Uppgifterna
har anknytning lill åtminstone tre enheter inom länsstyrelsen, nämligen
juridiska enhelen (inom planeringsavdelningen), allmänna enheten och
uppbördsenheten (inom skatteavdelningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ställningstagandet
försvåras av att det måsle anses oklart vilka branscher som kommer alt inom de
närmaste åren omfattas av krav på näringstillstånd enligt den föreslagna
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare komplikation är att länsstyrelsernas organisation berörs av flera
utredningar. Planeringsavdelningens organisation utreds särskilt, I del
sammanhanget torde länsstyrelsens jurislfunklion komma atl tas upp till
prövning. Därmed berörs allmänna enheten. Större förändringar kan eventueUt
väntas som följd av den s, k, Norrbottens-studien, Denna studie skall också
belysa konsekvenserna av en utbrytning ur länsstyrelserna av
skatteavdelningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är att ärenden av en art som är nära besläktad med de ärenden som den
föreslagna lagen skulle ge upphov till idag handläggs på allmänna enheten och
den juridiska enhelen. Inom skatteavdelningen finns däremot inga liknande
tUlslåndsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också klart all det finns ett samband mellan ärenden om näringstillstånd
enligt förslaget och ärenden enligt t.ex. lagstiftningen om yrkesmässig
trafik, handel med drycker eller fastighelsmäklarverksamhel. Särskill inom
allmänna enheten finns också ärenden som har anknytning till ärenden om
näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sambandet
mellan ärenden om näringstillstånd och olika skattefrågor är uppenbart men
begränsat till i slort sett ett av momenten i den prövning som förutsätts vid
prövningen av frågor om näringstillstånd, Uppbördsenhelen handlägger sålunda
bl, a, frågor om personligt betalningsansvar för bolags skatter och avgifter,
man har nära kontakter med kronofogdemyndigheterna och de lokala
skaltemyndigheterna, man har tillgång lill skatleregistren och kommer all få
tillgäng till det s. k, REX-systemel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag innebär en belydande omfördelning av ärenden •. inom länsstyrelsen.
Förslaget bör därför inte genomföras ulan all man åtminstone samräder med
pågående utredningar som berör länsslyrelsens organisalion. Helst bör man också
göra etl försök alt bedöma vad dessa utredningar kan-|eda lill i den nu
aktuella delen. Därvid bör man också beakta atl mycket talar för att
skatteavdelningarna kommer att brytas ut ur länsslyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.13 Länsstyrelsen
i Norrbottens län:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den organisatoriska tillhörigheten vill länsstyrelsen peka på svårigheterna
att ta entydig och slutlig ställning i frågan. Olika utredningar arbetar för
fullt med uppdrag som direkt berör länsstyrelsens organisatoriska struktur.
Planeringsavdelningen ses f. n. över och i delta uppdrag ligger också atl i
visst avseende överse allmänna enhetens funktion. Statskontoret utreder
samtidigt hela den statliga verksamheten och dess samordning på regional nivå
med länsstyrelsens samordningsroll i fokus. I dagens läge och ulan dessa
utredningars kommande förslag som underlag tillstyrker länsslyrelsen atl
ärenden om näringstillstånd handläggs inom allmänna enhelen som en särskild
funktion. Ärenden om behovsprövad yrkesmässig trafik bör dock ligga kvar inom
planeringsavdelningens juridiska enhet med hänsyn till de nära samband med olika
former av planeringsverksamhet som dessa ärenden har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.14 Näringsförbudskommittén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår alt länsstyrelsen ska bli tillståndsmyndighet och även ta hand om
tillsynen i de branscher där det erfordras näringstillstånd. Såsom förslaget är
utformat synes detta vara en lämplig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
tillsynen ska, som tidigare sagts, has om hand på denna enhet. Även denna torde
kräva avsevärda resurser. Kommissionen förordar (s, 331 fO en aktiv
övervakning. Kommitténs erfarenheter på näringsförbudens område visar all en
sådan övervakning är erforderiig. Erfarenheterna visar emellertid också på
belydande problem. Ett enstaka fall kan bli mycket tidskrävande. På sätl och
vis är problemen mindre när det gäller näringstillstånd, eftersom tillsynen bara
behöver avse en viss bransch. Samtidigt rör det sig dock om elt myckel stort
antal näringsidkare, om en hel bransch ska kontrolleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör något kommenteras kommissionens uttalande (s. 335) om atl även tillsynen
över.näringsförbuden borde läggas hos den föreslagna enhelen hos
länsstyrelserna. Kommittén har för sin del inte sett någon anledning att
föreslå, all tillsynen över näringsförbuden förläggs till länsstyrelserna.
Kommittén har valt mellan de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i
konkurs och polismyndigheterna. Slutligen har kommitléns majoritet stannat för
att behålla nuvarande system, dvs. låta TSM sköta om tillsynen. Skulle
kommissionens förslag leda lill lagstiftning kan del dock finnas anledning
överväga om även övervakningen när del gäller näringsförbuden bör förläggas
till den speciella enheten inom länsstyrelser-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.15 Lokala skattemyndigheten i Solna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LSMSolna
biträder förslaget att länsstyrelserna enligt kommissionens förslag utför
tillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.16 Svenska bankföreningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
12 § i lagförslaget skall den som får näringstillstånd eriägga avgift<br>
som är avsedd alt finansiera hela systemet. Det är alltså tänkt att de<br>
skötsamma företag som får lillslånd skall bekosta de åtgärder som är<br>
avsedda för de misskötsamma, vilka inte får tillstånd och därför inte påförs<br>
avgiften. Bankföreningen anser det inte godtagbart att på detta sätt belasta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
skötsamma med koslnader som uppkommit lill följd av alt andra företag Prop.
1985/86: 126 i samma bransch visat sig vara mindre skötsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.17 Malmö kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
9 och 10 §§ skall länsstyrelserna pröva frågan om näringstillstånd och även
lillsyn över efterlevnaden av lagen, och häremot är intet alt erinra. Enligt 11
§ andra stycket skal! polis- och kronofogdemyndigheterna underrätta
länsslyrelsen om förhållanden som kommer till deras kännedom och som är av
betydelse för tillsynsverksamheten. Enligt kommissionen skall länsstyrelserna
också själva laga aktiv del i kontrollen, ex. genom fältkonlroUer. Vidare
räknar man med atl kunna fä signaler om oegentligheter från t. ex. fackförbund
och branschorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart atl — för att systemet skall kunna fungera - det inte är
tillräckligt med den prövning som sker i anslutning till ansökan om näringstillstånd
ulan atl man måste följa upp atl villkoren för tillstånd alltfort är för
handen. Det gäller emellertid atl se upp så atl man inte för delta ändamål
bygger upp en alllför slor och tvingande administration. Risk härför torde
finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.18 Landsorganisationen i Sverige:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
påpekar helt riktigt att lagstiftningen kommer atl bli verkningslös om den
inte bygger på en effektiv och aktiv registrering, lillsyn och kontroll. De
ålgärder kommissionen föreslär i delta avseende tillstyrks av LO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget framförs alt bl. a. de fackliga organisationerna bör ges tillfälle
att ytlra sig över ansökningarna. Vi menar all de fackliga organisationerna har
en så omfattande och väldokumenterad kunskap om såväl branschen i sin helhel
som om enskilda förelag all det inte får vara beroende av enskilda tjänstemäns
värderingar om en sådan remiss kommer till stånd. De fackliga organisationerna
ska alllid ges lillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
syslemet ska vara effektivt är det viktigt atl de uppgifter som grundar ett
näringstillstånd inte görs oåtkomliga genom sekretesslagstiftningen, I annat
fall kan det t, ex. avsevärt försvåra de fackliga organisationernas medverkan
i atl hålla näringsverksamheten fri från oseriösa företagare. Erfarenheterna
från andra områden visar hur sekretesslagstiftningen har försvårat del fackliga
arbetet mot den ekonomiska brottsligheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.19 Fastighetsanställdas Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
ansluter sig lill kommissionens förslag alt Länsstyrelsen bör vara den
lämpligaste all bevilja tillstånd, svara för registrering och utöva tillsyn och
kontroll. En effektiv bevakning är en förutsättning för att lagen skall få
önskad genomslagskrafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens förslag bör de fackliga organisationerna ges tillfälle yttra sig
över ansökningar om tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundel
anser det vara ett oavvisligt krav alt berörd facklig organisation bereds
möjlighet att medverka vid tillståndsprövningen eller alternativt att berörda
fackliga organisationer erhåller representation i den särskUda funktion för
företagsfrågor som kommissionen föreslår inrättas hos Länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>8.20 Hotell-
och Restauranganställdas Förbund:</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens förslag skall den fackliga organisationen vara remissinstans vid
Länsstyrelsernas prövning om näringstillstånd. Vi hälsar även detta med stor
tillfredsställelse och utgår ifrån att också vid remissbehandlingen kan vår
fackliga kunskap och erfarenhet av branschens problem komma till stor
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.21 Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår all en särskild funktion för företagsfrågorna, inrättas hos
länsstyrelsen. Om det inte i funktionen ingår representanter från de aktuella
branscherna med ingående kunskap om branschens förhållande bör funktionen till
silt förfogande ha referensylor med erfarenheter från såväl arbetsgivare som
arbetstagarpart inom respektive bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.22 Svenska Transportarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget framförs att de fackliga organisationerna bör ges lillfälle alt yttra
sig över tillståndsansökningarna. Våra erfarenheter inom transportbranschen är
alt de lokala fackliga organisationerna alltid skall ges tillfälle att ytlra
sig. Att utnyttja dessa som remissinstans skall för länsstyrelserna sålunda
vara elt obligatorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.23 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
delar kommissionens bedömning atl lillslåndsmyndighelen, dvs. länsstyrelsen,
även skall utöva tillsynen. Vidare är det angeläget atl de näringsrättsliga
frågorna samordnas i en särskild funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser att besvär över länsstyrelsens beslut bör prövas av domstol, dvs,
kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringstillstånd
är inte en fråga av i första hand fiskal natur utan en fråga om att pröva
sökandens ansökan utifrån gällande lagar och förordningar. En sammanblandning
av tillståndsprövningen med skatteförvaltningens övriga verksamhet skulle för
den enskilde säkerligen te sig anmärkningsvärd. Länsslyrelsens
planeringsavdelning som huvudsakligen har arbetsuppgifter som inte ligger inom
det näringsrällsliga området som det här är fräga om kan inte heller anses som
lämplig alt handha frågorna om näringstillstånd. Denna avdelning torde i
framliden få koncentrera sina resurser på vad som i proposition 1983/84:100,
bilaga 15, sid. 36 är "uppgifter som rör länets utveckling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser kommissionens bedömning riktig atl ärendena om näringstillstånd bör
handläggas inom länsstyrelsens allmänna enhet, som redan idag svarar för den
övervägande delen av näringsrättsliga frågor inom länsstyrelsen. En ytterligare
ofta utpekad bransch (fastighelsförmed-ling) kommer genom lag om
fastighetsmäklare som träder i kraft den 1 juli 1984 all handläggas genom
allmänna enhetens försorg. SACO/SR har inget att invända emot alt någol
storstadslän får en särskUd organisalion, i övrigi bör en näringsfunklion få
samma ställning som övriga funktioner inom allmänna enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
slutlig ställning kan las till förslag om en näringsrältslig funktion<br>
inom allmänna enheten måste emellertid civildepartementets arbetsgrupp<br>
för översyn av länsstyrelsernas planeringsavdelningar m. m. (CÖP) avge<br>
sitt förslag om organisation av juristfunklionen.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>14g</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>8.24 Sveriges
Advokatsamfund:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
samfundets mening bör man i försia hand inom ramen för nu existerande
tillståndsgivning tillgodose det eventuella behov av näringstillstånd som man
anser föreligga. Om man önskar införa näringstillstånd för andra slag av
restauranger än utskänkningsreslauranger bör man kunna överlämna sådan
tillståndsgivning till samma myndighei som nu prövar tillståndsfrågan
belräffande utskänkningsreslauranger. Transportverksamhet som nu är undantagen
från tillståndsgivning jämte schaktentreprenör-verksamhel bör ulan olägenhel
kunna prövas av den myndighei, som nu handlägger ärenden beträffande
yrkesmässig biltrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de av kommissionen för näringstillstånd rekommenderade branscherna återstår
därefter bilverkstäder och bilhandel, dock med undantag för huvudsaklig handel
med nya bilar, måleri- och städentreprenörer. HittiUsvarande och kommande
problem inom dessa-branscher bör kunna bemästras genom andra åtgärder än
förhandskonlroll vid företagsetablering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.25 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
föreslås i 9 § handlägga frågor om näringstillstånd. Därvid skall yttrande
inhämtas från polis- och kronofogdemyndigheterna. Vidare föreslås att yttrande
regelmässigt skall inhämtas från branschorganisationer och fackliga
organisationer. Tillståndsprövningen sådan den utformats i kommissionens
förslag, innefattar ett betydande mått av skönsmässig bedömning. Enligt
kommissionen skall emellertid något utrymme för behovsprövning av en tilllänkl
näringsverksamhet inte föreligga. Inte heller synes vandelsprövningen enligt
kommissionen avse annal än tidigare brott eller bristande skalle- eller
avgiflsbetalningar (s. 229).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
framgår inte vilka förhållanden som yttrandena från organisationerna skall
avse. Eventuellt kan de avse exempelvis bulvanförhållanden och frågor om
utbUdning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns uppenbar risk för all organisationerna uppfattar prövningen som mer
vittgående än den enligt förslagel är avsedd atl vara. Organisationerna kan
vara benägna att avstyrka tUlstånd belräffande personer som man i tidigare
sammanhang haft svårt att träffa avtal med eller som inte velat ansluta sig
till organisationen. Organisationerna;kan också vara benägna all avstyrka av
det motivet alt de inte anser att behov av ytterligare företagare föreligger i
en viss bransch. Del föreligger också risk atl organisationerna avslyrker av
renl fackliga skäl. Sålunda kan enfacklig organisalion exempelvis vara benägen
all avstyrka atl medlemmar får etablera sig som enmansförelagare, då del kan
vara ägnat att försvaga organisationen. En organisalion av arbetsgivare kan på
liknande sätl ha ett starkt intresse av att anslällda hos medlemmarna eller
andra inte får tillfälle alt etablera sig som självständiga näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
av ansökan om näringstillstånd måste enligt fakullelsnämndens mening göras i
viss mån schablonmässig om den inte skall bli alllför krånglig och tidsödande.
I vart fall i fråga om dem som inte dömts för ekonomiska brott och som inte har
skatteskulder bör organisationerna överhuvudlaget inte höras, när
näringstillstånd skall beviljas. Detta kan medföra all en eller annan bulvan
erhåller näringstillstånd, men stärker rättssäkerheten för laglydiga sökande,
inte minsl därigenom att del förkortar handläggningstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden
delar kommissionens uppfattning att länsslyrelsens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslul om näringstillstånd
skall vara överklagbart och all besvär skall Prop. 1985/86: 126 anföras hos
kammarrällen. Enligt förslaget skall beviljande och återkallelse av
näringstillstånd principiellt ha övervägande rättslig karaktär. Det skall inte
vara fråga om en politisk eller samhällsekonomisk tillämplighetsprövning.
Därför bör besvärsprövningen inte anförtros åt regeringen eller en särskild,
partssammansatt nämnd, vilket kommissionen diskuterat som ett alternativ till
prövningen i förvaUningsdomslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
atl lägga fram etl färdigt förslag har kommissionen som sin mening uttalat all
sekretesskydd bör gälla för vandelsuppgifler i ärenden om näringstiUstånd (s.
232 f.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande gäller inte sekretess i ärenden om trafik- eller serveringstillstånd.
Kommissionen motiverar förslagel om sekretess med "breddningen av
tillståndsverksamheten". Det är emellertid inte utan vidare givet atl
sekretess skall införas betr. uppgifter i ärenden om näringstillstånd. Om
tillståndsgivningen, som enligt förslaget innefattar ett slort mått av
skönsmässighet, sker under full insyn från massmedias och allmänhetens sida,
är detta ägnat att skydda den enskilde mot godtycke. Inte minst är det
värdefullt om organisationernas yttranden är offentliga. Detta kan bl.a. vara
ägnat atl molverka atl uppgifter lämnas som är dåligt underbyggda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den enskilde är del mycket betydelsefullt alt en ansökan om näringstillstånd
handläggs snabbt. Kommissionen har understrukit detta (s. 347f), och
fakultetsnämnden delar denna åsikt. Kommissionen har emellertid inte angett
någon handläggningslid som den betraktar som normal. Enligt fakullelsnämndens
mening kan det inte godias att ell okomplicerat ärende om näringstillstånd
skall ta åtskilliga veckor eller kanske månader, vilket inte förefaller
otroligt med tanke på att varje ansökan skall remitteras till polis, kronofogde
och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
framgår på flera ställen i betänkandet, alt kommissionen avsett alt
tillståndsplikten skall gälla alla näringsidkare, såväl nytillträdanden som
redan etablerade. Kommissionen framhåller, atl det är särskill viktigt all
kravet på ekonomiska garanlier skall omfatta alla företag, för alt inte
konkurrensolikhet skall uppkomma (s, 220f,), Det framgår, all antalet
näringsidkare som kan komma alt omfattas av tUlståndspliklen kan uppgå tiU
omkring 40000 (exkl, transportbranschen; s, 347), Detta innebär, atl del kan
föreligga etl behov av 40000 bankgarantier och 40000 utbildningsplatser, etc,
Fakullelsnämnden förutsätter alt de stora praktiska problem som kommer all
uppstå genom all lagen ges en så vid tillämpning blir noggrant penetrerade
innan elt definitivt lagförslag läggs fram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.26 Föreningen för cheferna för länsstyrelsernas allmänna
enheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar kommissionens bedömning alt tillståndsmyndighelen dvs. länsstyrelsen även
skall utöva tiUsynen. Vidare är det angeläget all de näringsrällsliga frågorna
samordnas i en särskild funktion. Givelvis måste funktionen ha nära samarbete
med andra delar av länsstyrelsen främst skatteförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
liknande samarbete sker redan idag inom arbetet med lagen om<br>
handel med drycker. Blir polis- och kronofogdemyndigheter samt skalte<br>
förvaltningarna skyldiga alt lämna vissa uppgifter till näringsfunktionen<br>
kommer säkert även detta samarbete att kunna fungera bra.<br>
___ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.NäringslUlstånd
är inte en fräga av i försia hand fiskal natur utan en fräga Prop. 1985/86: 126
om alt pröva sökandens ansökan utifrån gällande lagar och författningar. En
sammanblandning av tillståndsprövningen med skatteförvaltningens övriga
verksamhet skulle för den enskilde säkerligen te sig anmärkningsvärd.
Länsstyrelsens planeringsavdelning som huvudsakligen har arbetsuppgifter som
inte ligger inom det näringsrättsliga området kan inte heller anses som lämplig
att handha frågorna om näringstillstånd. Denna avdelning torde i framtiden få
koncentrera sina resurser på vad som i prop. 83/ 84:100 bil. 15 s. 36 är
"uppgifter som rör länets utveckling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser därför kommissionens bedömning riktig att ärendena om näringstillstånd
bör handläggas inom länsstyrelsens allmänna enhet, som redan idag svarar för
den övervägande delen av näringsrättsliga frågor inom länsstyrelsen. En
ytterligare ofta utpekad bransch (fastighetsförmedling) kommer genom lag om
fastighetsmäklare som träder i krafl den 1 juli 1984 alt handläggas genom
allmänna enhetens försorg. Föreningen har inget att invända emot att något
storstadslän far en särskild organisalion, i övrigt bör en näringsfunktion fä
samma ställning som övriga funktioner inom den allmänna enhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de föreslagna nytillkommande arbetsuppgifterna instämmer föreningen i
kommissionens uppfattning om att vissa ärendegrupper främsl från
planeringsavdelningen överföres till näringsfunklionen. Föreningen förutsätter
atl de resurser som idag finns för dessa ändamål även överföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser att besvär över länsslyrelsens beslul bör prövas av domslol dvs.
kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>9 Övriga lagfrågor (bl. a. 14-16 §§)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör övervägas om etl genomförande av förslaget skall medföra ändringar och
tillägg i gällande regler beträffande de berörda juridiska personerna och över
huvud i annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Riksåklagaren:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till ansvarsbestämmelsen i 15 § villjag förorda införandet av en
åtalsregel av innebörd alt åtal får väckas endast efler medgivande av
liUsynsmyndighelen. En sådan beslämmelse skulle kunna bidra till atl de knappa
resurserna hos polis och åklagare i första hand kommer att inriktas på
överträdelser av mera allvarlig art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den föreslagna påföljden torde - såsom latituden utformats -böter enligt
gängse praxis komma all bli normalslraffel. Etl bötesstraff framstår som helt
inadekvat med tanke på vad som kan stå alt vinna genom en överträdelse av
reglerna om näringstillstånd. Kommissionen har också enligt motiven tänkt sig
fängelse som normalstraff. Delta förutsätter dock att straffbestämmelsen ges en
annan utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Marknadsdomstolen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett tillståndssystem som det föreslagna skall fungera måste otvivel<br>
aktigt kontrollen vara stark och påföljden vid brott avskräckande. Det<br>
skisserade kontrollsystemet är i och för sig omfattande men kan ändå visa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig otillräckligt.
Exempelvis avses regelbunden kontroll av företag ske Prop. 1985/86: 126 endast
med flera års meUanrum. Kommissionen framhåller straffets betydelse och synes
förutsätta att fängelse blir normal påföljd för överträdelse av reglerna om
näringstillstånd (s, 336). Det förefaller emellertid inte sannolikt att
fängelse i det allmänna rättsmedvetandet uppfattas som rimlig påföljd för
enbart åsidosättande av en tillståndsregel av detla slag. Den påföljd som
normalt kommer i fråga lär väl därför bli böter. Kontrollsystemels
effektivitet måste på grund av del anförda sältas i fräga. I varje fall lär del
inte avskräcka någon grövre ekonomisk brottsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Patent- och registreringsverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
kan ifrågasättas om inte undantaget i 14 § också bör omfatta likvidator med
tanke på att likvidatorer numera alltid ulses av tingsrätten och i det allra
flesta fall är advokater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Statskontoret:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till förslagets omfattning utgår vi från att den ramlag kommissionen
föreslagit kompletteras med en regeringsförordning med närmare bestämmelser om
hur tillslåndsförfarandet samt tiUsynen och kontrollen m.m. skall ordnas. En
sådan förordning bör också innehålla bestämmelser om hur personregistrering med
hjälp av ADB får utnyttjas i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill särskilt understryka vikten av vad kommissionen anfört om en utvärdering
(s. 216).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.6 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
länsstyrelsen tidigare klargjort avstyrker länsslyrelsen förslaget om
näringstillstånd. Skulle förslaget likväl genomföras mot länsstyrelsens bestridande
måste länsslyrelsen framhålla att ett omfattande organisatoriskt arbete liksom
tjänstetillsättningar måsle föregå ikraftträdandet. Kommissionens förslag att
lagstiftningen om näringslillsländ skall träda i krafl redan den 1 januari 1985
framstår därför som helt orealistiskt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.7 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf föresläs en straffsats om böler eller fängelse i högst ell år
för den som bedriver tillståndspliktig näringsverksamhet ulan att ha näringstillstånd
eller i strid mol föreskrifterna i 4 eller 5 §§. För att undvika att broll
preskriberas innan det har beivrats bör preskriptionstiden förlängas lill 5 år
på samma sätt som skell belräffande 81 § Uppbördslagen (SFS 1983:77).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.8 Svenska Bankföreningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l
lagförslagels 14 § anges all dödsbo inte behöver näringstillstånd under den lid
som oundgängligen behövs för atl avveckla dödsboet. En på så sätt begränsad
tidsfrist skulle många gånger tvinga fram en otillbörligt hastig avveckling av
berörda dödsbon och kan därför inte accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.9 Svenska
Metallindustriarbetareförbundet:</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de straffsatser kommissionen föreslår för den som driver näring ulan
tillslånd eller i strid mol föreskrifter vill förbundet peka på den ringa
effekt dagsböter har, då de inte ställs i relation lill den ekonomiska verksamhetens
omfattning utan endast till näringsidkarens bevisade aktuella inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sådana fall där bötesbeloppet inte slår i rimlig proportion till verksamhetens
omfattning är det enligt förbundets mening viktigt all framhålla att de allmänprevenliva
skälen för friheisberövande påföljder talar med särskild styrka när det gäller
ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.10 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagförslagel behöver inte boutredningsman som förvallar dödsbo efter
näringsidkare näringstillstånd för att för dödsboets räkning bedriva
tillslåndspliklig näringsverksamhet under den tid som oundgängligen behövs för
alt avveckla dödsboet. Dödsboet skulle därmed vara förhindrat alt bedriva en av
den avlidne bedriven tillslåndspliklig verksamhet i avvaktan på domstolsbeslut
om utseende av boutredningsman. Något lagligt hinder föreligger inte för
domstol att utse dödsbodelägare till boutredningsman. Mången gång behöver
emeUertid dödsboet anstånd för att avgöra vilken person dödsboet skall föreslå
domstolen atl utse som boutredningsman. Huvudregeln inom svensk rätl är för
övrigi fortfarande all dödsbodelägarna själva skall omhänderhava
dödsboförvallningen. Denna princip bör kunna upprätthållas även beträffande
tillståndspliktig näringsverksam-hel under den lid som åtgår för dödsboets
avveckling. Om en tillslåndspliklig företagare avlider, bör del vara
tillräckligt att dödsboet, om del vill fortsätta den tillståndspliktiga
rörelsen, gör en skriftlig anmälan om en föreslåndare lill den länsstyrelse som
har givit lillslåndel. Sådana bestämmelser som nu angivits gäller inom
yrkestrafiken, Samma regler bör kunna gälla belräffande verksamhei, för vilken
tillslåndsplikt föreligger enligt lagen om näringstiUstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>10 Resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.1 Marknadsdomstolen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare invändning mot det föreslagna kontrollsystemet är att det lorde
kräva beydligt större samhällsekonomiska resurser än kommissionen beräknat.
Bl.a. har i denna beräkning inte beaktats koslnader för framtagning av regler
och utredningar i samband därmed och inte heller kostna-,der för
besvärsprövning och prövning hos åklagare och domstolar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.2 Riksrevisionsverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag innebär kostnadsökningar för staten. Förslaget<br>
med avgifter från förelag i branscher som omfattas av näringstillstånd<br>
gäller enbart de föreslagna näringsenheterna vid länsslyrelserna och inte<br>
den utökade kontrollen genom de lokala skattemyndigheterna. I detta<br>
avseende strider förslagel mol de generella kommittédirektiven. Enligt<br>
RRVs uppfattning är dessutom resurserna för tillsyn och kontroll under<br>
skattade mot bakgrund v den tillsyn och kontroll som krävs inom yrkes-<br>
Irafiklagstiflningens område.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.3 Länsstyrelsernas
organisationsnämnd:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas
organisationsnämnd (LON) begränsar silt yttrande till att avse de
organisatoriska och administrativa konsekvenserna av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kommissionens förslag skulle komma atl genomföras har LON ingen erinran mol
förslaget i de avseenden LON har att beakta. När det gäller den slulliga
fördelningen av resurser vill LON dock erinra om att ytterligare överväganden
kan bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resurstillskottet
för Slockholms läns del har av kommissionen beräknats till 8 handläggartjänsier
och 2,5 biträdesljänster. Fördelningen mellan länen har gjorts med ledning av
procentandelen av landets hela företagsbestånd inom de branscher där
näringstillstånd föreslås krävas. Härvid bör uppmärksammas att antalet
handläggare i Stockholms län med hänsyn lill länels av kommissionen redovisade
andel av förelagsbeslåndet bör tilldelas 10 handläggartjänsier. Härtill kommer
all den ekonomiska brottslighet, som avses bekämpas genom förslagel, i stor
utsträckning är koncentrerad lill storstadslänen. I Stockholms län kommer
avsevärt större resurser atl behöva sättas in om man skall kunna uppfylla
kommissionens intentioner bl. a. i fråga om tillsyn. Kommer inte denna klara
underdimensionering all korrigeras fmns en uppenbar risk alt de föreslagna
åtgärderna blir ett slag i luften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.5 Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns inte anledning atl tro att de näringsidkare som nu inte ger sig till
känna för myndigheterna kommer att söka näringstillstånd i någon större
utsträckning. Den avsedda effekten av den föreslagna lagen är därför helt
beroende av tillsynsarbetets omfattning. Tillräckliga resurser för detta arbete
måsle därför ställas till länsstyrelsernas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att lokala skattemyndigheten får vissa resurser för erforderliga
fältkonlroUer, De föreslagna resurserna är ytterst knappa. Sålunda skulle t.
ex. lokala skattemyndigheterna i Enköping och Tierp tilldelas 26000 respektive
24000 kr. Dessa belopp är otillräckliga för någon verksamhei inom fögderierna.
Länsstyrelsen vill därför föreslå alt de beräknade resurserna, som för länel
uppgår till totalt 129000 kr., sammanläggs lill elt belopp och atl detla
används till att nyinrälla en tjänsl. Denna tjänst skulle lämpligen placeras
inom mervärdeskalteenheten för förstärkning av den detalj som handlägger och
kontrollerar momsregistreringen. I Uppsala län utförs inom ramen för denna
detaljs verksamhetsområden en fällkonlroll som är snarlik den som kommissionen
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.6 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
resurser bör följande framhållas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man bortser från transportbranschen kommer, enligt kommissio<br>
nens beräkningar, omkring 1500 företag i Jönköpings län att omfattas av<br>
systemet med näringstillstånd. Tillsynen skall dessutom även omfatta före<br>
lag som har erhållit näringsförbud, vilka - om etl utvidgat näringsförbud<br>
genomförs - kan förväntas öka. Länsslyrelsen bedömer med hänsyn<br>
härtill alt den föreslagna resursförstärkningen med två handläggare lill<br>
länsslyrelsen i Jönköpings län inte är tiUräcklig. En ytterligare förstärkning<br>
med minst en kvalificerad handläggare behövs för all det skall gå att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genomföra
effektiva fältkontroller.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.7 Länsstyrelsen
i Malmöhus län:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
påpekats i utredningen kommer ytterligare resurser, utöver del beräknade
resurstillskottet, alt behövas under en övergångstid då befintliga företag
skall inordnas i syslemet. Inte minsl mot denna bakgrund anser länsslyrelsen
det väl motiverat all undanta de näringsidkare från vandelsprövning vilka
redan är prövade enligt LHD och YTL. Men även om dessa undantages kommer antalet
ärenden i initialskedet att vara mycket stort. Del kan därför redan nu med stor
sannolikhet sägas all ytterligare resurser kommer all behövas under del första
året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.8 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens beräkningar bör länsslyrelserna tillföras 58 handläggartjänsier
och 15 biträdesljänster för en beräknad ärlig kostnad av 10,8 miljoner kronor.
De lokala skaltemyndigheterna bör tillföras cirka 40 årsarbetskrafter för en
årlig kostnad av 6 mUjoner kronor. Det är således fråga om ganska betydande
kostnader för det allmänna. Enligt länsstyrelsens uppfattning är del mera
ändamålsenligt att föra motsvarande medel till den ordinarie
kontrollverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.9 Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av kommissionen föreslagna resursförstärkningen för länsstyrelserna synes något
onyanserat fördelad. Det kan rimligen inte vara samma resursbehov t. ex. i å
ena sidan del även till del geografiska omfånget blygsamma Uppsala län med,
enligt uppgifl, endasl 2,5% av förelagsbeslåndet, å andra sidan det geografiskt
betydligt större Kopparbergs län som dessulom uppges ha 4,2% av
förelagsbeståndet. De långa avstånden i detta län bidrar redan i dag till
svårigheter för länsstyrelsens tvä alkoholhandläggare att rätt kunna fullgöra
sina uppgifter enligt Lagen om handel med drycker. En ytterligare
tillsynsverksamhet av den art och omfattning som kommissionen föreslår torde
inte kunna nöjaktigt fullgöras med endast 2 handläggare och 0,5 biträden och
detla oavsett om näringstillståndsärendena skall handläggas inom allmänna
enheten eller inom skatteavdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.10 Länsstyrelsen i Norrbottens län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fällkonlroll som ska utföras ska vara aktiv och uppsökande och kräver därför
speciell kompetens. De resurser som föreslås till de lokala skattemyndigheterna
i länel omfattar i inget fall en hel tjänsl. För att nå avsedd effekt bör
utförligare utredas hur denna verksamhet ska ingå i skatteförvaltningens
organisalion. Eventuellt kan vissa av de rent kontrollerande uppgifterna
åläggas skatteavdelningens revisionsenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.11 Näringsförbudskommittén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
är att två handläggare ska klara av lillståndsärendena pä en nor<br>
malstor länsstyrelse. Samtidigt ska de ha hand om tillsynen. Dessa perso<br>
ner lorde bli myckel hårt belastade, och det är uppenbart att rättssäkerhe<br>
ten utsätts för ganska stora påfrestningar. Det är ofta en myckel grannlaga<br>
prövning som ska göras. Varje inblandad person ska granskas. Särskilt i<br>
inledningsskedet, när även befintliga företag ska prövas, blir belastningen<br>
myckel hård. Betydande ärendeanhopningar torde uppkomma.<br>
Kommissionen har uttalat, atl det i inledningsskedet krävs ytterligare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>personal utöver
"normallilldelningen" på två handläggare. Kommissionen Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har också uttalat, alt de
flesta av de gamla näringsidkarna torde kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>passera utan någon
ingående prövning. Kommittén vill ändå ifrågasätta om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommissionen inte
underskattat svårigheterna med den utomordentligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stora ärendetillströmning
som del blir fråga om. Också kammarrätterna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>torde komma all bli hårt
belastade som besvärsinstans. Dessa domstolar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har redan i dag en
betydande anhopning av ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som svårigheterna påpekas får man väga dessa mot systemets syfle och vinster.
Man kan aldrig införa ett syslem som det föreslagna utan betydande igångsältningsproblem.
Kommittén vill ocskå instämma med kommissionen däri att man inte gärna kan
begränsa tillståndsprövningen till nyetableringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.12 Lokala skattemyndigheten i Solna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LSMSolna
delar inte kommissionens uppfattning alt LSM:s fältkonlroUer är en lämplig
utvecklingsmöjlighet för biträdespersonal. Erfarenheterna vid kontakten med
nystartade företag är den att frågor dyker upp som berör inte bara LSM:s
egentliga arbetsområde ulan ocksä taxerings-, mervärdeskatte-,
bokföringslags-, arbetslagarbegrepps- och allmänna försäkringskassefrågor. All
slå ute på etl företag och endasl hänvisa till annan tjänsteman inom
myndigheten eller annan myndighet i grundläggande frågor utanför den rena
registreringsfunklionen kan inte bidra lill ökat förtroende för
skattemyndigheterna hos företag och allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LSMSolna
anser det därför väsentiigt att lönesättningen och ulbUdningen för berörd
personal blir sädan alt LSM:s insatser fär tillräcklig kvalitet och bredd.
LSMSolna vill därjämte peka på atl även om 120 LSM får dela på 40 tjänster
beräknade efter lön efler lönegrad F 15 inte ens LSMSolna med 1,36% av landets
företagarbestånd får medel för mer än c:a 0,5 handläggare i lönegrad F 15.
Följden lorde bli atl tilldelade medel utnyttjas för annan personal än vad som
avses och all den önskade kvalitetsförbättringen inom nu avsett område
uteblir. LSMSolna anser därför att avsevärt fler LSM än vad nu föreslås måsle
få resurser alt direkl avsätta minsl en hel Ijänst inom området i angiven
lönegrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.13 Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målareförbundet
känner sig mycket tillfredsställt med kommissionens förslag om förstärkning av
de lokala skattemyndigheterna med 40 tjänster. Det torde inte finnas något
område där del är så välmotiverat atl skapa bättre resurser. Som kommissionen
framhåller, kommer på sikt denna förstärkning att betala sig genom ökade
skatteintäkter. Vi tror oss kunna påslå all det blir statlig verksamhei som
kommer atl ge ett mycket bra ekonomiskt utbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.14 Tjänstemännens Centralorganisation:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av förslagen medför ökat resursbehov vid länsstyrelser och lokala
skaltemyndigheter. Behoven redovisas i betänkandet. TCO vill understryka att
behovel av resurser är direkt kopplat till möjligheterna atl genomföra
förslagen. Samtidigt är resursbehovet beroende av vilka branscher som ska
omfattas och vilka krav som då uppställs vid tillståndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.15 Centralorganisationen
SACO/SR:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av kommissionen i tabell 17.1 gjorda uppskattningen av resursfördelningen har
SACO/SR inget att erinra emot. SACO/SR vill i detta sammanhang erinra om de
uttalanden som gjorts i 1984 års avtalsrörelse på den statiiga sidan om viklen
av att personer som arbetar med bl. a. frågor som föreslås i detta betänkande
skall ha en konkurrenskraftig lön. Vidare har även kommissionen i annat
betänkande framfört liknande synpunkler. SACO/SR är därför tveksam lill om det
går atl rekrytera kvalificerade jurister/ekonomer till de tänkta tjänsterna om
de inte inrättas i ett högre löneläge. SACO/SR vill vidare understryka viklen
av att länsslyrelserna vid elt eventuellt genomförande verkligen anställer
högskoleutbildade med en adekvat utbildning och erfarenhet och inte, vilket som
för närvarande är myckel vanligt, gör s. k. internrekrytering av baspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna resurstillskottet till lokal skattemyndighet är blygsamt. Endast tre
myndigheter får medel molsvarande hela tjänster. För övriga myndigheter
motsvarar tillskottet en eller några personmånader. I realiteten blir det
således fråga om alt handläggare på myndighetens gransknings-eller
arbetsgivarenhet använder någon del av sin arbetstid till effektivare
uppsamling av nya företag. Mot bakgrund härav kan SACO/SR inte instämma i
kommissionens slutsats att tillskottet innebär en utvecklingsmöjlighet för
biträdespersonal genom intern rekrytering till dessa arbetsuppgifter. Någon
rekrytering blir det (med några få undantag) överhuvudtaget inte fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vill i delta sammanhang understryka alt de ökade kraven pä lokal
skattemyndighets handläggare förutsätter en god grundutbildning. Den personal
som bl. a. skall ulföra revisioner hos förelag bör rimligen ha samma kompetens
som motpartens företrädare. Den kompetensen finns i allmänhet inte hos
befintlig biträdespersonal och kan svårligen åstadkommas genom den interna
skatleulbildningen. Enligt vad SACO/SR erfarit har myndigheterna därför nu
börjat överge internrekryteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.16 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms<br>
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har gjort beräkningar av personalbehovet och lämnat vissa förslag om nya
tjänster hos länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna (s 347 f).
Därvid har bl.a. sagts att en "medelstor" länsstyrelse skulle behöva
två handläggare på byrådireklörsnivå (en ekonom och en . jurist) och en halv
bilrädestjänsl. Handläggningen av ärenden om tillstånd och återkallelse av
tillstånd sådan den utformats i kommissionens förslag synes permanent erfordra
betydligt mer personal än som kommissionen föreslagit. Det gäller inte minst
biträdespersonal. I detla sammanhang kan man bl. a. peka på den omfattande
hantering av yttranden som förutsattes av kommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förefaller också troligt att polis- och kronofogdemyndigheterna behöver viss
personalförslärkning för silt arbete med yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10.17 Föreningen för cheferna för länsstyrelsernas
allmänna<br>
enheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl kontroll och tiUsyn skall kunna fungera är det nödvändigl alt länsstyrelsen
tilldelas resurser för detta arbete. Föreningen noterar med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillfredsställelse
alt kommissionen föreslagit resursförstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>___ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den av kommissionen i
tabell 17,1 gjorda uppskattningen av resursför- Prop, 1985/86: 126 delningen
synes för några län vara någol i underkant men då kommissionen tycks ha använt
sig av en schablonmetod och med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget
är föreningen emellertid villig att som utgångspunkt acceptera en årlig kostnad
av c:a 160000 kronor per tjänst och år. För att kunna rekrytera de
kvalificerade jurister/ekonomer som kommissionen avser ter sig emellertid den
tänkta lönesättningen för dessa, enligt föreningens mening, något låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser i likhet med kommissionen att avgifterna helt skall täcka kostnaderna för
de nya arbetsuppgifterna. Det är då viktigt att länsstyrelserna även i
fortsättningen fär medel för denna verksamhet och inte drabbas av procentuella
nedskärningar som går ul över allmänhetens krav pä god service och snabba
handläggningstider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>11 Registrering och effektivare s.k. fältkontroller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>11.1 Rikspolisstyrelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
mot ekonomisk brottslighet har i betänkandet föreslagit att länsstyrelsen skall
föra register över de företag som omfattas av del föreslagna syslemet med
näringstillstånd. Delta skall gälla både företag som beviljats och förelag som
vägrats tillstånd. Enligt rikspolisstyrelsens uppfattning är registrering
nödvändig men registret bör vara centralt och omfatta hela landet. Dessutom bör
det vara dalabaseral. För närvarande förs handelsregisler vid samtliga landels
länsstyrelser. Handelsregistren är inte databaserade. Detta har lett till alt vissa
oseriösa företagare bildar handelsbolag först i ett län. När verksamheten sedan
inte kan bedrivas utan kontroll från länets myndigheter flyttas
företagsverksamheten till etl annal län där elt nytt handelsbolag bildas. Detla
gör atl myndighetskontrollen avsevärt försvåras och för att få en heltäckande
myndighetskontroll kan en utredningsman vara tvungen alt kontakta samtliga
handelsregister i hela landet. Delta gör att rikspolisstyrelsen förespråkar etl
centralt dalabaseral register om näringstillstånd införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>11.2 Brottsförebyggande rådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett delförslag förs i betänkandet fram förslag om åtgärder för all förbättra
skatleregistreringen. Genom fältkontroller ska fler företag komma in i
registren. Förslaget är bra och får också ses som en del i strävan att genom
personliga kontakter och besök förbättra kontakterna mellan skattemyndigheter
och företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>11.3 Datainspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har funnit att etl register med uppgifter om näringstillstånd<br>
bör inrättas. Registret skall innehålla uppgifter såväl om juridiska som<br>
fysiska personer. Enligt vad som framgår av betänkandet, s 326, skall varje<br>
länsstyrelse föra ett sådant register manuellt. Registren skall "samordnas<br>
centralt" hos riksskatteverket (RSV) och "föras samman" med
RSV:s<br>
befintliga register över näringsförbud. Detta senare register förs idag ma<br>
nuelll men kommer atl datoriseras och "administrativt" inordnas i
REX-<br>
registret. Av betänkandet framgår även att uppgifter om personer som<br>
försatts i konkurs skall föras till uppgifterna om näringsförbud. Genom att<br>
"samordna" registren över näringstillstånd och näringsförbud centralt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
kommissionen atl del inte behöver inrättas något nyll register ulan Prop.
1985/86: 126 att "REX-systemel" endast behöver byggas ut till viss
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltsedan
1976 när förordningen (den senaste 1983:167) om försöksverksamhet inom
exekutionsväsendet kom har datainspektionen väntat på en författningsreglering
av ulsökningsregislren eller REX, dvs det redovisningssystem för
exekutionsväsendet som förs med hjälp av ADB, m,a,o, den syslemlekniska lösning
som ligger till grund för ulsökningsregislren. Elt belänkande med förslag lill
utsökningsregisterlag lades fram 1983. I juni 1983 yttrade sig inspektionen
över betänkandet och framförde sina farhågor från integritetssynpunkt
beträffande registrens omfång och efterlyste en noggrannare och mer
inträngande analys av frågor som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vem är regisieransvarig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på vilket sätt eller varifrån
kommer uppgifterna att inhämtas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vilka uppgifter kommer
registren att innehålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på vilket sätt och till vem
lämnas uppgifter ut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>när och hur sker gallring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>när och hur sker rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
fäste datainspekiionen uppmärksamheten pä kollisionen med
kreditupplysningsverksamheten och kreditupplysningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionens
invändningar mot utsökningsregisterlagsförslagel kan i väsentliga delar riktas
även mot föreliggande förslag till registrering av näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
utsökningsregisterlag har ännu inte utfärdats. Datainspektionen har med
stigande oro sett hur alll fler önskemål om utsökningsregistrens användning
framlagts. Önskemål som inte har någon direkl koppling lill det ändamål för
vilket ulsökningsregislren inrättats, nämligen den verksamhet som åvilar
kronofogdemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
datainspektionens uppfattning bör personregister föras hos den som bedriver
viss verksamhei. Vad gäller näringstillstånd borde således registren föras hos
länsslyrelserna även efter datoriseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
finns även anledning alt erinra om den inte ovanliga utvecklingen vid
datorisering, nämligen övergången från småskalighet till storskalighet. Ofta
tas datatekniken inledningsvis till hjälp som stöd i en administrativ
verksamhei. Allteftersom sker sedan centralisering och utvidgning av registren.
Utvidgningen gäller ofta både innehåll och ändamål. Utöver de
datakvalitetsproblem som automatiskt brukar följa och som medför uppenbara
integritetsrisker sker ej sällan också en övergång i realiteten till mer eller
mindre automatiska beslutsprocesser. Den legala grunden beslår dock av regler
som lagstiftaren antagit utan tanke pä annat än atl de skall användas vid en
från fall-till-fall bedömning av därtill skolade jurister, I verkligheten kan
det dock visa sig att det blir en programmerare som översätter dessa regler
till tekniska termer och en dator som sedan beslular i lOOOOO-lalsfaU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.4 Riksskatteverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
instämmer i kommissionens uttalanden om förbättrad registrering av företag och
möjligheter till fältkonlroUer. Dessa åtgärder bör omfatta alla lyper av
förelag. Elt s.k. basuppgiftskort (förelagsbevis) skulle därvid underlätta
fältkonlrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. får det anses oklart vilka befogenheter skatte- och avgiftsmyndig-<br>
heter har att utföra efterforskning pä fältet. Som kommissionen framhåller<br>
kommer utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen (USS)<br>
att ta upp frågan om befogenheter för taxeringsmyndigheterna atl utföra<br>
efterforskning. Denna typ av arbetsuppgifter, som är av särskill grannlaga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>natur,
kan förväntas ställa höga krav på de befattningshavare som skall Prop.
1985/86: 126 utföra dem. I dagens läge är det svårt att avgöra dels vilka
kompetenskrav som skall ställas på dessa befattningshavare, dels var i
organisationen de bör placeras. RSV anser därför att USS-utredningens
betänkande bör avvaktas innan de föreslagna tjänsterna för fällkonlroll
inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anser att näringstillstånden inte i försia hand är av fiskal nalur och att
tillståndsfunktionen därför inte bör placeras på skatteavdelningen. RSV anser
alt man i så fall bör anlägga samma synsätt vid val av i vilket register
tillstånden bör registreras. Registreringen bör således inte ske vare sig i REX
eller i del centrala skatteregistret. REX innehåller f. n. endast dem som är
registrerade som gäldenärer. Registret skulle få byggas ut väsentligt om alla innehavare
av näringstillstånd skulle tas med. Del skulle då förlora sin funktion som
indrivningsregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
registrering av näringstiUslånden i det cenlrala skatteregistret skulle vara
någol mindre olämplig, efiersom registret omfattar hela befolkningen, men
skulle ändå vara ett avsteg från de ändamål med registret som anges i 1 §
skalteregisleriagen (1980:343), Om näringstillstånden registreras i det
cenlrala skatteregistrel kan del bli möjligt atl veckovis i samband med
uppdebileringen av nya mål i REX inhämta uppgift om näringstillstånd
beträffande sådana företag som blir gäldenärer, REX skulle härigenom inte
behöva belastas med uppgifter om företag som inte är gäldenärer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör det också nämnas all förslaget om handläggning inom en
näringsfunktion inom allmänna enheten skulle kräva 40-50 nya terminaler för
anslutning lill del cenlrala skatteregistrel. Upphandling av framtida
terminalutrustning för RSV och skatteförvaltningen i övrigt pågår nu. Nya
terminaler torde kunna börja levereras försl under 1986, Innan dess finns det
ingen möjlighet atl ansluta fler terminaler lill systemet. Denna del av
kostnaderna för förslaget har inte utretts. Inte heller har man tagk hänsyn
till förväntade utvecklingskostnader m, m, för RSV, Del kan också starkt ifrågasättas
om allmänna enhelen bör ha tillgäng lill vare sig REX eller det cenlrala
skatteregistrel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
alternativ till en registrering i det centrala skatteregistrel vill RSV nämna
att DAFA f, n, utvecklar ett ADB-system för handelsregistret i Slockholms län
(HANSA), Enligt uppgifl under hand från DAFA är det tekniskt möjligt att - om
alla län ansluter sig till HANSA - få riksåtkomst till uppgifter från de olika
handelsregislren. Det är därför möjligt atl det lämpligaste vore atl registrera
näringstillstånden i handelsregistren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.5 Marknadsdomstolen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
tillstyrker däremol de förslag betänkandet innehåller om en effektivare
kontroll av alt gällande regler pä främst skatteområdet följs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.6 Statens pris-och kartellnämnd:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
ansluter sig till kommissionens uppfattning att företagsregistreringen bör bli
mer effektiv än vad den är i dag. Starka skäl talar sålunda för atl
effektivisera användandet och utformningen av vissa register, framför allt
skatleregistren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.7 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommissionen konstaterar, föreligger idag brister vad gäller både</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>resurser och effektivitet
ifråga om möjligheter till tillsyn över företagen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Registrering
sker idag på många olika ställen och i olika register. Besluten Prop.
1985/86: 126 fattas dels på lokal och dels på regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
kommissionen ställer sig länsstyrelsen tveksam till införandel av ett särskilt
branschregister. Vi förordar koppling till skatteregistret, vilket dock måste
aktualiseras snabbare än vad som är fallet idag. Vidare måste register över
näringsförbud samordnas med skatteregistrel för alt kontrollen skall kunna
bedrivas effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar således i stort sett kommissionens uppfattning i registreringsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår emellertid även att lokala skattemyndigheten skall ägna
mervärdeskatten en uppmärksamhet i registreringsfrågor. Avrapportering skall
sedan ske liU länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar för sin del inte kommissionens uppfattning om all lokala
skattemyndigheten är en lämplig myndighei för registreringskontroll på
mervärdeskatleområdet. I detta avseende måste man nämligen beakta alt
mervärdeskattebestämmelserna i många fall är mycket specifika och fordrar en
alldeles utomordentlig kunskap i materiella mervärdeskatteregler. Sä t.ex. har
mervärdeskatten ell yrkesmässighetsbegrepp som är vidare än begreppei
näringsidkare i kommunalskaltelagen, nämligen verksamheter som är bedrivna
under rörelseliknande former. En sädan verksamhet kan bedrivas av en anställd
- l.ex. såsom uppdragstagare — och då medföra skyldighet alt redovisa
mervärdeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
innefattar en mervärdeskatleregistreringskonlroll också en mängd andra faktorer
såsom bokföringens uppläggning för bedömning av redovisningsmelod,
reduceringsreglernas lillämpning för bl. a. bedömning av periodlängd m.fl.
vikliga mervärdespecifika faktorer. Till de senare hör bl. a. bedömning av
skattskyldighetens omfattning i företag med blandad verksamhet dvs där
skattskyldighet föreligger endast för viss del av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förefaller därför myckel tungrott och byråkratiskt atl låta en del av
registreringskonlroUen på mervärdeskatteområdet ligga hos de lokala skattemyndigheterna
(kontroll av atl näringsidkare blir registrerade) medan övrig viktig kontroll
av mervärdeskatten i samband med registreringen skulle ulföras av
länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. Del torde nämligen vara myckel svårt
och i vart fall synnerligen kostsamt alt bygga ul varje lokal skattemyndighet i
så stor omfattning all man inom en sådan myndighet skulle skapa förutsättningar
för en adekvat registreringskontroll på mervärdeskatleområdet. Därutöver skulle
mervärdeskattens slora fördel - mycket låg administrationskostnad i
förhållande till skalteintäklerna - gå förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan erinras om atl det i prop 1983/84:189 har föreslagits införande i
mervärdeskattelagen av en motsvarighet till taxeringslagens taxeringsbesök.
Delta institut - mervärdeskattebesök — är närmasl tänkt att komma till
användning inom nyregistreringskonlrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår vidare all länsslyrelsen skall föra register över näringstillstånd.
Registreringen bör enligt kommission samordnas centralt genom riksskatteverket
och ske med hjälp av ADB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
ställer sig bakom kommissionens förslag i denna del, men tfrågasälter om inte
registreringsskyldighelen borde komma lill uttryck i författningstexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.8 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
hänvisar i denna del till vad som framförs i bilagda syn<br>
punkter från lokala skaltemyndigheten i Tranås fögderi. I synpunkterna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslås atl
försäkringskassan meddelar LSM när anmäld arbetsgivare inte Prop. 1985/86:
126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finns i
arbetsgivarregistret och när anställd anmäler atl han ska bli egen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>företagare. Vidare föreslås
all försäkringskassans inkomstuppgifter skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna jämföras med
skallemyndigheternas löneuppgifter. Den förordade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samverkan mellan
försäkringskassan och lokala skattemyndigheien skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innebära stora fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
i Jönköpings distrikt har i bilagt yttrande framhållit vikten av att
förelagsregistreringen blir effektivare och att trögheten i uppbörds- och
indrivningssyslemel undanröjs. Länsstyrelsen instämmer i detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör påpekas att samverkan såväl myndigheter emellan som inom
myndigheter och mellan myndigheter och branschorganisationer m. m. bör
utvecklas. Del lorde till stor del kunna ske redan ulan regeländringar och
ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.9 Lokala skattemyndigheten i Tranås:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den samordnade företagsregislreringen har regislreringsrulinerna förbättrats
och förenklats för LSM och de företag som — oberoende av rutinerna - anmäler
sig för registrering i de olika skatteregistren. De nya rutinerna har inte
förbättrat möjligheterna atl få in de företagare i registren som inte
frivilligt lämnar in underlag för registrering och debitering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LSM
får bl. a. genom dagspressen försöka fånga in de företagare som inte frivilligt
lämnar in föreskriven anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med företagskonkurser har uppmärksammats att förelag inte varit
registrerade som arbetsgivare och inte inbetalat anställdas skatter och
arbetsgivaravgifter trots atl de anställda på inkomstanmälan lill försäkringskassan
angivit anställning hos företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mycket billig och effektiv kontroll av nya arbetsgivare skulle vara alt
försäkringskassan meddelade LSM när anmäld arbetsgivare inte fanns i
arbetsgivarregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringskassan
borde även meddela LSM när anställd anmäler atl han skall bli egen företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ytterligare steg för kontroll av arbetsgivarnas betalning av anställdas A-skatt
och arbetsgivaravgifter vore om försäkringskassan registrerade på
inkomstanmälan angiven inkomst och arbetsgivarens person-/reg. nr. Dessa
uppgifter skulle datamässigl kunna jämföras med de uppgifter arbetsgivaren
lämnar om löner i uppbördsdeklarationen i samband med redovisning av A-skatt
och arbetsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreslagna
fältkonlroUer är ett måsle för att stävja den tilltagande etableringen av ej
registrerade förelag. Många gånger vet vi att elt förelag drivs i den eller den
lokalen, men vi saknar hell uppgifl om vem som verkligen äger företagel. Delta
innebär också all vi inte kan skicka nägon form av anmaning då vi saknar
adressat. Även då vi lyckas spåra namnet kommer brevet i regel i retur. När vi
efter mycket lång tid försöker med ett revisionsförordnande har ofta företagel
gått i konkurs eller bytt ägare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.10 Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har medvetenheten om fifflet ökat. Skatteavdelningen har<br>
även getts vissa utökade resurser för kontroll. Därmed har ocksä antalet<br>
uppdagade fall stigit kraftigt. Viss ny lagstiftning har också antagits t, ex,<br>
lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighel beträffande vissa uppdragser<br>
sättningar (AUL), Reglerna om offentlig upphandling har nyligen ändrats i<br>
syfte att förhindra all företag som inte erlägger och redovisar skatter och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgtfter
i laga ordning anlitas som leverantörer till staten. Motsvarande är Prop.
1985/86: 126 numera intaget i normalreglemenlen för kommuner och landsting. Med
stöd av lagen om handel med drycker (LHD) och yrkestrafiklagen (YTL) har
länsslyrelsen fortlöpande sedan etl par år tillbaka följt upp och vid behov
vidtagit åtgärder mol ekonomiskt misskölsamma tillståndshavare inom restaurang-
och trafikområdena. På grund av dessa åtgärder sjönk del sammanlagda restförda
beloppet för skatter och avgifter inom restaurangbranschen i länel från ca 5
miljoner 1982 till ca 1,4 miljoner 1983. Ifråga om godslrafiken har restförda
belopp sjunkit från ca 15 miljoner 1981, då länsstyrelsen började sin kontroll,
till 9,5 miljoner 1983. Inom dessa områden sker en fortlöpande kontroll av
reslföringar hos kronofogdemyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.11 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar kommissionens uppfattning all register över närings<br>
tillstånd måsle föras och vara decentraliserat för att fungera effektivt.<br>
Antalet företag i registret kommer atl vara stort. Registerhanteringen torde</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därför
inte kunna bemästras på annal säll än genom ADB. Del är emellertid viktigt atl
undvika dubbellagring av uppgifter. Huvuddelen av de uppgifter som kommer all
finnas i näringstillståndsregistrel fmns redan i skatteregistrel.
Länsstyrelsen anser därför att förutsättningarna för samordning närmare bör
utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
framhåäller att ålgärder som skatleregistrering, uppgiftsskyldighet
belräffande uppdragsersättningar, förordning om upphandling och restriktivitet
när del gäUer beslul om B-skattesedel inte är tillräckliga. Särskilt är det i
vissa branscher som kommissionen finner åtgärder från skatte- och
indrivningsmyndigheler ineffektiva. Den traditionella skattekontrollen är
dessulom enligt kommissionen tidsödande och resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser all erfarenheterna från skatte- och avgiftskontrollen visar atl del i
stället på dessa områden behvös ökade resurser och ytterligare ansträngningar
för all komma till rätta med problemen. Skallemyndigheterna har också under
senare år tillförts nya resurser för skatte- och avgiftskontroll. Även
kronofogdemyndigheter, polis m.fl, myndigheter har förstärkts. Full effekt av
resursförstärkningarna uppnäs inte förrän efter någol eller några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.12 Länsstyrelsen i Norrbottens län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inriktning som finns för länets skatteförvaltning ställer högre krav på
personalen än en traditionell kontrollverksamhet. Detla gäller särskilt revisionsverksamheten.
Belräffande näringstillstånd och skatteregislrering förulsälls en aktiv
fällkonlroll som i mångt och mycket liknar revisionsverksamheten.
Länsstyrelsen vill därför peka på viklen av kompetens hos den personal som ska
utföra denna. Kompetenskraven bör ligga i nivå med dem som idag gäller för
kvalificerade skatlerevisorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.13 Lokala skattemyndigheten i Solna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LSMSolna
anser, liksom kommissionen, det naturligt att LSM svarar för<br>
fäkkonlrollen beträffande preliminärskatle- och arbelsgivarregislrering<br>
samt all LSM ger befogenheten atl också ägna uppmärksamhet åt mervär<br>
deskatten.<br>
---- </span><span style='font-family:Verdana'>----------------------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den av kommissionen (s.
324) föreslagna ändringen av taxeringslagen Prop. 1985/86: 126 ser LSM
Solna också som en förutsättning för effektivare registrering. LSM vill också
peka på nödvändigheten att genom medverkan av annan myndighet eller ändring i
annan lagstiftning kunna framtvinga erforderliga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anser (s, 327) alt elt aktivt regislreringsarbele erfordras. Med hänsyn till
kopplingarna med skatte- och avgiftsfrågorna ser LSM det naluriigl all biträda
i detta arbete. Hur näringstillståndsregistret sedan skall administrativt
inordnas saknar i och för sig betydelse. Det är emellertid viktigt för LSM atl
- i både sin registerfunklion, allmän kontrollfunktion belräffande
preliminärskatteregistrering, arbetsgivarkontroll och basregistrering och sin
upplysningsfunktion inom ramen för det vidgade samarbetet mellan myndigheterna
och informationen till företagarna - fä tillgäng till företagarna - få tillgång
tUl de centralt ADB-regislrerade uppgifterna på elt enkelt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
ger LSM en viktig roll vad avser registrering i basregister och andra LSM:s
register samt som uppgiftslämnare till mervärdeskatteregistret. Däremot har
LSM:s roll underskattats vad avser den allmänna företags- och
förelagarkännedomen, LSM har här en belydelsefull roll vad avser i försia hand
preliminärtaxering och arbetsgivar-/arbetsgivaravgifts-konlroll som ju omfattar
både fysiska och juridiska personer. Till den del deklarationsgranskning och
administrativ service åt taxeringsnämnderna åvilar LSM finns också intima
samband mellan LSM:s olika funktioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LSM
Solna anser att den nuvarande uppdelningen av deklarationsmassan på regional
och lokal nivå inom och mellan branscher inte är ändamålsenlig. En avsevärt
ulöfed decentralisering lill lokal nivå skulle - utan egentliga totala
resursökningar - resultera i effektivare informationsgivning mellan uppbörd
(t.ex. preliminärtaxering), arbetsgivarkontroll, taxering och TN-revision
samtidigt som taxeringsrevisionerna - som förutsätts också fortsättningsvis
hanleras vid länsstyrelsernas revisionsenheler -skulle kunna inriktas
effektivare mol väsentligare skatteundandraganden. LSM:s verksamhei inom
kontroll- och revisionsområdena samt den i annal sammanhang föreslagna
verksamheten med förelagsbesök skulle också kunna närmare integreras med de
fäUkontroller kommissionen föreslär för LSM i syfte all föra in företag i
skalleregister. Atl en ytterligare decentralisering av verksamhei till LSM i
dessa frågor också skulle innebära ökad motivation för LSM:s personal all nå
de av kommissionen önskade målen om både effektivare registrering samt skatte-
och avgiftskonlroll är så självklart att det egentligen inte behöver nämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommissionen anger är traditionell skattekontroll både tidsödande och
resurskrävande. Ofta ligger den ocksä alltför snell i liden för att undandragna
medel skall kunna återvinnas. Myckel står självfallel atl vinna genom en vidgad
information mellan myndigheter och till företag inom den struktur som
skatteförvaltningen har. Som redan inledningsvis påpekats innebär emeUertid en
reellt decentraliserad skattekontroll både större möjlighel och motivation för
LSM:s tjänstemän att deltaga i uppfyllandet av kommissionens mål samtidigt som
LSM:s icke ringa kännedom om bulvanförhållanden och annan oseriös verksamhei i
företagen bättre tas tillvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan påpekats har LSM både intresse av och möjligheter att skaffa<br>
tidig information om företagen, detta både i informations-, registrerings-,<br>
preliminärskatte- och kontrollsyfte. LSMSolna ser det därför naturiigt att<br>
de fältkontroller som anges pä s. 333 i betänkandet sker i samverkan med<br>
LSM:s besök eller fär ulföras av LSM för näringsenhelens räkning. Ande-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>len
dubbelarbete för länsstyrelsen och LSM kan då minskas. Huruvida Prop.
1985/86: 126 sådan samverkan fordrar särskild lagstiftning eller kan regleras
genom atl länsslyrelsen fastställer LSM:s arbetsordning faller utanför
LSMSolnas arbetsområde atl bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.14 Sveriges Köpmannaförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köpmannaförbundet
har emellertid i sitt senast antagna näringspolitiska program framfört önskemål
om att statsmakterna effektiviserar företagsregistreringen genom att införa
obligatoriska branschanknutna förelagsregis-ler. 1 förevarande sammanhang finns
det anledning för Köpmannaförbundet alt aktualisera dessa önskemål som icke
anammats av Kommissionen mol Ekonomisk Brottslighet i dess nu föreliggande
belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Obligatoriska
branschregisler skulle icke innefatta några element av elableringskontroll
eller auktorisation, men skulle ändå medge möjligheter för de många olika
myndigheter som i dag har att kontrollera efterlevnaden av samhällskrav mol
förelagen all fullgöra sitt arbete på ell betydligt mer effektivt sätt.
Efterlevandekontrollen är i dag splittrad på många olika myndigheter. En
generell regislreringsskyldighei skulle kombinerad med etl registreringsbevis
ge underlag för en systematisk tillsyn och kontroll och kontroll avseende den
faktiskt befintliga förelagskapaciteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.15 Motorbranschens Riksförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början kan vi konstatera att kommissionens förslag till effektivare
registrering för skaller och avgifter hos lokal skattemyndighet ligger helt i
linje med förbundets ovannämnda målsättning. Vi är tveklöst positiva till
kommissionens förslag alt de lokala skaltemyndigheterna genom uppsökande
verksamhei skall kontrollera att företagen kommer in i skatleregistren och alt
även mervärdeskalteregistreringen kontrolleras i anslutning härtill. Vi
förutsätter atl de lokala skaltemyndigheterna tillförsäkras resurser för detta
kontrollarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.16 Lantbrukarnas Riksförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
sedan sådana oegentligheter konstaterats föreligga skall emellertid åtgärder
från samhället kunna bli aktuella. Det förhållandet atl skatte- och
avgiftsskulder hinner bli åtminstone två år gamla innan egentliga åtgärder
vidtas frän samhällets sida, bäddar naturiigtvis för oegentligheter.
Effekli-vitetshöjande effekter på detta område skulle enligt LRFs mening ha
betydligt större effekt än de föreslagna reglerna om näringstillstånd. Också
registeringen av företag är naturligtvis högst väsentlig i detta sammanhang,
LRF kan därför i stort sett ställa sig bakom kommissionens överväganden om behovel
av effektiviserade regislreringsfunklioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.17 Malmö kommun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill kommunstyrelsen beröra frågan om registrering. Kom<br>
missionen föreslår att länsslyrelsen för register över de förelag som omfat<br>
tas av systemet med näringstillstånd. Detta är ganska självklart. Vidare<br>
föreslår kommittén att en effektivisering av skatleregistreringen sker och<br>
att de lokala skattemyndigheterna tilldelas resurser för fältkontroller för atl<br>
på så sätl se till all förelagen kommer in i skatteregistrel. Kommunstyrel<br>
sen vill understryka nödvändigheten av delta och menar att detta kanske är<br>
den vikligaste av alla de föreslagna åtgärderna.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.18 Tjänstemännens
Centralorganisation:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett delförslag förs i belänkandet fram förslag om åtgärder för all förbättra
skatleregistreringen. Genom fältkontroller ska fler företag komma in i
registren. Förslaget är bra och får också ses som en del i strävan atl genom
personliga kontakter och besök förbättra kontakterna mellan skattemyndigheter
och företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.19 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
instämmer i kommissionens uppfattning att regisierföring bör ske
decentraliserat för atl fungera effektivt. Härigenom kommer den lokalkännedom
som länsstyrelserna ofta besitter om olika företagsbranscher att kunna tas
tillvara. Givetvis underlättas tillsynen genom ett decenlraliseral register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
delar också kommissionens inställning beträffande vikten av att
skatleregistreringen fungerar väl och atl lokal skattemyndighet bör svara för
fältkonlrollen även ifråga om registrering till mervärdeskatt. I detla
sammanhang vill SACO/SR även understryka den effektivisering av fältkonlrollen
som skulle åstadkommas om lokal skattemyndighets revisorer fick befogenhet atl
utfärda kontroll utan att revisionsförordnande utfärdas i varje särskilt fall.
Elt sådant löpande generellt förordnande, som skulle ges av chefen för
myndigheten, skulle genom de administrativa vinsterna medföra en höjd
kontrollnivä och förmodligen få en starkt preventiv verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar frågan om branschregisler är det viktigt atl man iakttar principen
att Undvika dubbellagring av uppgifter. Huvuddelen av de uppgifter som
förutsätts finnas i branschregislret finns redan i skatteregistrel. Delta bör
beaktas när branschregistrets uiformning och placering beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.20 Föreningen Sveriges Kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag om fältkonlroUer för att undersöka om förelag är registrerade för
betalning av preliminär skatt, arbetsgivaravgift och mervärdeskatt tillstyrks
av föreningen. En sådan åtgärd bedöms vara angelägen för att minska den
"svarta" sektorn. I kombination med utvidgade möjligheter till
näringsförbud och bättre lillämpning av redan gällande bestämmelser om
näringsförbud och företagsindrivning kan fältkonlroUer för uppspårande av
"svart" företagande väntas leda till de eftersträvade
förbättringarna. Resultatet blir emellertid i hög grad beroende av den krafl de
berörda myndigheterna ägnar ät att få effekt av de bestämmelser som finns. Det
är föreningens uppfattning att del finns en stor outnyttjad del av del utrymme
som slår till samhällets förfogande genom redan befintliga bestämmelser. Den
allra vikligaste uppgiften är sannolikt alt aktivera den outnyttjade delen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.21 Förening för cheferna för länsstyrelsernas
allmänna<br>
enheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
instämmer i kommissionens uppfattning atl registerföringen<br>
bör ske decenlraliseral för all fungera effektivt. Härigenom kommer den<br>
lokalkännedom som länsstyrelserna ofta besitter om olika företags<br>
branscher att kunna tas tillvara. Givelvis underlättas tillsynen genom ett<br>
decentraliserat register. I detla sammanhang bör även nämnas att den<br>
allmänna enheten ulöver tidigare erfarenheter av registrering m. m. är den<br>
enhet i länsstyrelseorganisationen utöver dataenheten som har kunskaper</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
erfarenhet av ADB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>12 Branscher för näringstillståndsprövning</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>12.1 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.1.1 Näringsfrihetsombudsmannen:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inte heller analyserat om förhållandena i restaurangbranschen överiag
motiverar ingripande eller om missförhållandena är särskilt knutna till endera
av kategorierna utskänkningsreslauranger och icke utskänkningsreslauranger.
Såväl inom restaurang- som åkeri- och även schaklbranschen har man däremol
konstaterat att det främsl är fräga om storstadsproblem. Dessa borde därför
angripas selektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.1.2 Länsstyrelsen
i Jönköpings län:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förslag om vilka branscher som bör omfattas av kontroll synes bygga på
undersökningar av allmän karaktär och bör uppfattas mera som exempel än som
direkta rekommendationer, även om kommissionen själv ser sina förslag som
rekommendationer. Kommissionen har redovisat hur urvalet av branscher skell i
stort endast med aUmänna uppgifter om alt just de angivna branscherna på olika
håll varit föremål för uppmärksamhet. Den djupare analysen synes ha skett först
efler det atl urvalet gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anledning alt ställa frågan om inte kommissionens underlag för urvalet är
för smalt och därför - om förslagel i slort genomförs - måsle kompletteras med
omfattande och ingående undersökningar. De problem kommissionen önskar lösa kan
vara av samhällsintresse även i små och medelstora branscher - inte bara i de
slorbranscher, som kommit under kommissionens ögon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
lorde del vara betydelsefullt atl ha jämförelsematerial även från "skötsamma"
branscher för att kunna bedöma angelägenhetsgraden av att en viss,
uppmärksammad bransch utsätts för den av kommissionen föreslagna kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser sig därför inte kunna bedöma skäligheten i del urval, som kommissionen
gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äveri
vad del gäller bedömningen av förhållandena inom de angivna branscherna, torde
verkligheten vara mera nyansead än vad den i betänkandet redovisade analysen
antyder. Först och främst torde förhållandena skifta högsl avsevärt mellan
olika lyper av restauranger, olika trafikslag osv. Vidare torde förhållandena
också variera kraftigt mellan slortätorl, tätort och landsbygd. Del är alltså
vanskligt alt på grundval av den redovisning, som gjorts i betänkandet dra
rättvisande slutsatser angående förhållandena inom olika delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.1.3 Länsstyrelsen
i Malmöhus län:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de branscher kommissionen föreslår skall omfattas av tillslåndsplikt ingår
restaurang- och transportbranscherna. Dessa branscher är redan idag föremål
för kontroll och vandelsprövning genom lagen om handel med drycker (LHD)
respektive yrkestrafiklagen (YTL). Innehållet i den vandelsprövning som göres
enligt dessa lagar är så gott som identisk med den kommissionen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens förslag skall samtliga nuvarande näringsidkare i<br>
de aktuella branscherna bli föremål för prövning. De som redan är vandels-<br>
prövade enligt LHD och YTL skall alltså prövas om enligt lagen om<br>
näringslillsländ. Med hänsyn liU vad ovan sagts om nuvarande prövning<br>
anser länsstyrelsen att en omprövning av dessa näringsidkare inte behöver</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>göras. En sådan omprövning
skulle bli enbart formeU och därför onödig, Prop. 1985/86: 126
Länsstyrelsen kan inte heller finna atl dessa näringsidkare vinner några
konkurrensfördelar om omprövningen uteblir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall nuvarande vandelsprövning enligt LHD och YTL ersättas med
vandelsprövning enligt näringstillståndslagen. Härigenom kommer LHD och YTL att
renodlas och avse förhållanden specifika för alkohol- respektive
transportområdet. Näringsidkare inom dessa branscher kommer därför att behöva
söka två tillstånd - etl enligt näringstill-slåndslagen och etl enligt LHD
eller YTL. Länsslyrelsen anser dock det vara en fördel atl all ekonomisk
prövning kan ske enligt samma lagsttftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Taxi-
och bussområdena skall enligt förslaget inte omfattas av
närings-tillståndsprövningen. Om kommissionens förslag följs uppstår sålunda en
splittring vad gäller tillståndsgivning och tillsyn av de olika delarna inom
det yrkesmässiga trafikområdet. Med hänsyn bl. a. härtill anser länsstyrelsen
atl yrkeslrafikområdet i sin helhet bör undantas från näringstillstånds-lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.1.4 Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus lan:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
rekommenderar vilka branscher som skall omfattas av krav på näringstillstånd.
Två av dessa branscher är redan underkastade särskild tillslåndsplikt nämligen
restaurangbranschen enligt lagen om handel med drycker (LHD) och
transportbranschen enligt yrkestrafiklagen (YTL). I fråga om laglydnad och
skattedisciplin föreslår kommissionen att vandelsprövningen avseende
företagarna i dessa branscher bör göras enligt lagen om näringstillstånd i
släUet för enligt LHD och YTL. Kommissionen anser dock atl vandelsprövning även
i fortsättningen skall kunna ske i ulskänknings- eller trafikliUslåndsärendel, om
prövningen enbart är alkoholpolitiskt respektive trafikpolitiskt motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
beslut skall enligt lagförslaget överklagas hos kammarrätten, Besvärsinslanser
i fräga om beslut enligt LHD och YTL är socialstyrelsen respektive
iransporträdel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser att näringsidkare inom dessa branscher torde få svårt att inse meningen
med denna ordning. De måsle ju söka två tillstånd, ett enligt lagen om
näringslillsländ och ett enligt LHD eller YTL, Den nödvändiga samordningen -
främsl tidsmässigt — av de två tillståndsärendena kan också enligt
länsstyrelsens uppfattning bli problematisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan ordning torde enligt kommissionen skapa bättre garantier för likformig
behandling och rättssäkerhet. Den kritik som kunnal riktas mot krångel och byråkrati
i särskill uiskänkningsärenden kan därigenom, anser kommissionen, förväntas bli
mildare. Länsstyrelsen befarar emellertid att kommissionens förslag innebärande
två parallella tillståndsprövningar och två olika inslansordningar kommer all
utsättas för hårdare kritik, eftersom förslaget innebär just krångel och
byråkrati,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.1.5 Landsorganisationen
i Sverige:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
tillstyrker kommissionens val av branscher och anser att missförhål<br>
landena i dessa är så väldokumenterade atl regeringen ulan ytterligare<br>
utredning kan lägga förslag till riksdagen om dessa. Delta anser vi också<br>
gäller byggnadsplåtslageribranschen. När det gäller de ytterligare bran<br>
scher, som LO i sin utredning (Fackliga riktlinjer i arbetet mot den ekono<br>
miska brottsligheten) lagil upp, hemställer vi att regeringen särskill låter<br>
ulreda förhållandena i dessa för att få underlag för förslag om ytterligare<br>
branscher.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12.1.6
Centralorganisationen SACO/SR:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR har inget atl erinra mol urvalet av de branscher
som enligt kommissionens förslag bör bli föremål för näringstillstånd.
Länsslyrelserna som redan idag har erfarenhet av flera av de aktuella
branscherna har märkt atl en noggrann vandelsprövning många gånger hindrar
lycksökare eller mindre seriösa företagare att etablera sig i en bransch. Som
exempel kan nämnas restaurangnäringen genom de ändringar som gjordes i lagen om
handel med drycker (1977:293) i proposition 1981/82:143 och SFS 1982:289. Genom
ell bättre rapporteringssystem och samarbete myndigheter emellan har
oegentligheter m.m. kunnal upptäckas redan på ett tidigt stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionens förslag saknar en redovisning hur detta
påverkar andra författningar inom del näringsrällsliga området. Som exempel kan
nämnas atl den yrkesmässiga trafiken som idag är reglerad med en viss
tillståndsgivning får en ytterligare tillståndsprövning om kommissionens
förslag genomförs. Om näringstillstånd införs anser SACO/SR alt en blivande
företagare inte bör utsättas för en dubbel prövning. Etl sådant förfarande
innebär också ett inte oväsentligt merarbete för länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.1.7 Sveriges Advokatsamfund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt samfundels mening bör man i försia hand inom ramen
för nu existerande tillståndsgivning tillgodose det eventuella behov av
näringstillstånd som man anser föreligga. Om man önskar införa
näringstillstånd för andra slag av restauranger än utskänkningsreslauranger bör
man kunna överlämna sädan tillståndsgivning lill samma myndighei som nu prövar
tillståndsfrågan belräffande utskänkningsreslauranger. Transportverksamhel som
nu är undantagen från tillståndsgivning jämte schaklentreprenör-verksamhet bör
utan olägenhel kunna prövas av den myndighet, som nu handlägger ärenden
beträffande yrkesmässig biltrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de av kommissionen för näringstillstånd rekommenderade
branscherna återstår därefter bilverkstäder och bilhandel, dock med undanlag
för huvudsaklig handel med nya bilar, måleri- och städentreprenörer.
Hittillsvarande och kommande problem inom dessa branscher bör kunna bemästras
genom andra åtgärder än förhandskontroll vid företagsetablering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.1.8 Föreningen för cheferna för länsstyrelsernas
allmänna enheter:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen har inget all erinra mol del urval av branscher
som enligt kommissionens förslag bör bli föremål för näringstillstånd.
Länsstyrelserna som redan idag har erfarenhet av flera av de aktuella
branscherna kan intyga alt en noggrann vandelsprövning många gånger hindrar
lycksökare eller mindre seriösa företagare att etablera sig i en bransch. En
märkbar förbättring har t. ex. ägl rum inom reslaurangnäringen genom de
ändringar som gjordes i lagen om handel med drycker (1977; 293) i prop 1981/82;
143 och SFS 1982:289, Genom ett bättre rapporteringssystem och samarbete
myndigheter emellan har oegentligheter m,m, kunnat upptäckas redan på ett
tidigt stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.2 Restaurangbranschen</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.2.1
Socialstyrelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har vid sina bedömningar och förslag vad gäller restaurangbranschen utgått
från en bUd av alkohollagstiftningen och dess lillämpning i praktiken som inte
är helt fullständig. Alkohollagstiftningen har en särskUd karaktär. Den av
kommissionen föreslagna lagen är tänkt för ell område där principiell
näringsfrihet råder. Lagen om handel med drycker (LHD) och övrig
alkohollagsttflning, är en med social moiivering genomförd
förbudslagsliflning. Den syftar lill alt sätta ramar och styra näringslivet så
alt alkohol säljs i accepterade former. Alkohollagstiftningen, som lar sikte på
hanteringen av en viss vara oberoende av branschmässiga sammanhang, medför
därför vissa gränsdragningsproblem både ur saklig och lagteknisk synpunkt när
del gäller samordningen med en lagsliftning av den typ som kommissionen
föreslagit. Det är enligt styrelsen en brist i utredningen alt den varken har
belyst alkohollagstiftningens särprägel eller pä något sätl antytt möjliga
tekniska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
kan inte instämma i kommissionens argument mot nuvarande ordning. Det
förhållandet, alt tillämpningen av LHD:s regler som sekundär effekt har haft,
att vissa personer kan tänkas ha avhållit sig från vissa former av ekonomisk
brottslighet, motiverar inte etl sönderbrytande av LHD av skäl som närmast
gäller förfatlningssystemalik. Inte heUer kan styrelsen finna all, såsom
kommissionen vill göra gällande, den senare tidens utveckling inom LHD:s område
har inneburit en fara för rättssäkerheten och elt byråkratiskt krångel.
Tvärtom anser styrelsen alt kommissionens förslag med två kompletterande eller
paraUella tillståndsprövningar, och med tvä hell olika inslansordningar,
innebär elt större byråkratiskt krångel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
kommissionens påstående alt hitliUsvarande opreciserade lagstiftning ofta har
uppfattats som godtycklig, vUl styrelsen påstå alt förslaget är opreciserat när
del gäller just grunderna för vandelsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
åtgärder som kommissionen föreslår får - sedda i elt helhetsperspektiv -
närmasl karaktären av etl avancerat registreringsförfarande som skulle kunna
ligga lill grund för insyn i förelag i riskbranscher. När del gäller
restaurangbranschen är insynen i förelag med alkoholförsäljning redan idag vida
överlägsen de oreglerade branscherna lill följd av den tiUståndsprövning som
sker. Förslaget om näringstillstånd skulle här inte få större effekt än den som
uppnås idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
är sammanfattningsvis, med hänsyn till komplikationerna vid samordningen med
gäUande regelsystem i LHD, tveksam lill kommissionens förslag alt systemet med
näringslUlstånd även bör omfatta restaurangbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
alla förhållanden bör ett ställningslagande lill frågan om näringstillstånd
för restaurangbranschen inte göras förrän klarhet har vunnits, om hur LHD och
den eventuellt nya lagen skall anpassas liU varandra och konsekvenserna belysts
mer ingående än vad kommissionen gjort. Detta kan lämpligen ske i samband med
den översyn av LHD som biträdande socialministern aviserade i riksdagen den 27
april 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av Lindblad och Åstrand (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan inte acceptera vare sig nuvarande uiformning av Lagen om handel med drycker
eller eko-brottskommissionens förslag om ekonomiska garantier, vandelsprövning
och särskild kontroll av utpekade branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller Lagen om handel med drycker orsakar denna såväl byråkra-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tiskt
krångel som rättsosäkerhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömning av rätten lill serveringstillstånd las inte endast hänsyn Prop.
1985/86: 126 till tillslåndshavarens- eller -sökandens sätt alt sköta
verksamheten med avseende på ordning, nykterhet och trevnad, dvs.
alkoholpolitiska hänsyn, utan också till den sökandes ekonomiska förehavanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viss grupp av näringsidkare kan således vid en försämring av det ekonomiska
resultatet i sin rörelse - med viss försumlighet ifråga om skatte- och
avgiflsbetalningar som följd - ställas inför hotet att utskänk-ningsliUslåndet
återkallas. Därmed avsågas vederbörande definkivt från möjligheten atl belala
ev. skatteskulder. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
reserverar oss således mot förslagen om vandelsprövning, krav pä
förelagarutbildning och ekonomisk bankgaranti om 50000 kr för företag i s.k,
"kritiska branscher", i det nu aktuella fallet restaurangbranschen,
som ligger under socialstyrelsens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.2.2 Konsumentverket:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller restaurangbranschen är inga större konsumentproblem kända för
konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.2.3 Länsstyrelsen
i Jönköpings län:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyvärr
har kommissionen, med sitl avgränsade uppdrag atl studera den ekonomiska
brottsligheten och komma med förslag lill lämpliga åtgärder mol denna, inte
getts utrymme för annat än en begränsad undersökning av restaurangbranschen.
Redovisningen har härigenom blivit ofullständig och i flera fall felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan som exempel nämnas de lagändringar som gjordes under 1982 i LHD (SFS
1982:289) och som förbättrat länsslyrelsens möjligheter att ingripa mol
ekonomiskt misskötsamma restauratörer. Antalet restaurangföretag som är
restförda hos kronofogdemyndigheterna för skaller och avgifter har därefter
minskal avsevärt. Dessa lagändringar har inte alls redovisats av kommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har (s. 285) nämnt den ekonomiska prövning som görs idag på de flesta
länsstyrelser angående finansieringen. Kommissionen godtar inte prövningsförfarandet
eftersom det anges avse en bedömning på förhand om sökandens ekonomiska
möjligheter att driva en rörelse och därför är tveksamt bl.a. från
rättssäkerhetssynpunkt. Kommissionen har inte nämnt prövningens viktigaste
funktion, nämligen all klariägga hur erforderliga medel för övertagande eller
nyetablering av verksamheten har anskaffats. Länsslyrelsen måsle därför
framhålla all lack vare denna prövning har etl mycket stort antal ansökningar
om serveringstillstånd kunnat avslås (eller återkaUals). Detta har sketl sedan
länsstyrelsen konstaterat all ägandeförhållandena varit oklara. I de fall då
del finns bulvanförhållanden, svarta eller i övrigi oärligt åtkomna pengar
eller i övrigi illegalt hanterade medel, strider nämligen sökandens uppgifter i
allmänhet mol redovisade självdeklarationer, bankuppgifter eller andra
handlingar. Prövningen lorde vara ell av de få effektiva verktygen i arbetet
mot den ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår alt den nuvarande vidsträckta prövning som<br>
görs enligt LHD skaU ersättas med en allmän vandelsprövning inom ramen<br>
för lagen om näringsliUslånd. Den alkoholpolitiska prövningen skall även i<br>
fortsättningen ske enligt lagen om handel med drycker. Denna uppdelning<br>
av prövningen innebär, enligt kommissionen, en uppslramning och krite<br>
rierna skulle härigenom bli klarare och enklare all tillämpa.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar inte
kommissionens uppfattning. Den kritik som Prop. 1985/86:126 enligt
kommissionen (s. 219) redan nu kan riktas mot krångel och byråkrati i
serveringsärenden kan genom en uppdelning av prövningen förväntas bli ännu
värre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
förmodan om en uppslramning av prövningen är även den svår att förstå. Som
nämnts ovan är kvaliteten god på den nuvarande prövningen. Kommissionens förslag
tillför inget nylt utan innebär istället att bl. a. den ekonomiska prövningen
upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har förutsatt att det kan förhålla sig så alt näringstillstånd bara behöver
införas i vissa delar av en bransch (s, 365), Efiersom den delen av restaurangbranschen,
som är reglerad av LHD, är underkastad en ingående kontroll, som åstadkommer
goda resultat när det gäller atl sanera branschen, framstår det som mest
rationellt och minsl resurskrävande att den befintliga organisationen
fortsätter att handlägga ärendena pä sätt som nu sker. Man kan därigenom dra
fördelarna av alt den rent alkoholpoUliska tillsynen över serveringsslällenas
skölsel kombineras med granskning av ställenas skölsel ur ekonomisk synpunkt.
Det bör övervägas att f n, inte göra någon ytterligare inskränkning i
näringsfriheten inom den tillstånds-pliktiga delen av restaurangbranschen. Ett
sådant ställningstagande ligger i linje med kommissionens eget uttalande (s.
369) atl man inte skall göra större ingrepp i näringsfriheten än som är oundgängligen
nödvändigt. I vart fall bör man inte göra en fristående
näringstillståndsprövning beträffande dessa restauranger utan komplettera
handläggningen enligt LHD med lämpliga moment ur den föreslagna lagen om
näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den ej liUslåndspUktiga delen av restaurangbranschen bör den av kommissionen
föreslagna vandelsprövningen kompletteras med en ekonomisk prövning av den
modell som för närvarande lillämpas beträffande den lillståndsplikliga delen
av branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.2.4
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
beskrivning av hur lämplighetsprövningen går till enligt LHD anser
länsslyrelsen inte vara rättvisande. Praxis mellan länsstyrelserna varierar
inte såsom kommissionen gör gällande. Av kommissionens framställning får man
även intrycket alt vandelsprövning rörande juridisk person endast omfattar
styrelseledamot. Prövningen enligt LHD avser i hög grad ägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vanligt att mindre och medelstora företag drivs i form av aktiebolag.
Ägarna är som regel direkt ansvariga för driften, Vandelsprövningen omfattar
enligt lagförslagel inte aktieägare ulan styrelseledamöter m,fl. Ägarna torde
enligt länsstyrelsens bedömning inte ha några större svårigheter atl vid behov
presentera styrelseledamöter med etl klanderfriU förflutet'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oegentligheter
som ofta förekommer inom restaurangbranschen är oredovisade intäkter av
entréavgifter och alkoholförsäljning, användning av svart arbetskraft och
momsfiffel. Länsslyrelsen ifrågasätter om förslaget med näringstillstånd kan
bidra till atl sådana oegentUgheler uppdagas och hindras. Del kan i anslutning
härtill nämnas alt länsslyrelsens handläggare kunnat konstatera; atl
reslaurangnäringens utövare med påfallande lätthet kan prestera garantier och
finansieringstillskott frän utomstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
restförda krögare har sedan den I juli 1982, då lämplighetsprövning infördes
beträffande ekonomiskt misskötsamma tillståndshavare, minskat kraftigt och i
stort sett eliminerats. Av den anledningen finns det enligt länsslyrelsen inte
skäl all införa krav på bankgaranli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser atl kommissionens lagförslag, vilket har högsl tre</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kriterier
för tillståndsprövning och inte ger någon möjlighet att kontinuer- Prop.
1985/86: 126 ligt följa upp faktiska förhållanden, innebär en försämrad kontroll
jämfört med den enligt LHD. Enligt länsslyrelsens uppfattning kan ett sätl att
bekämpa ekonomisk brollslighel vara att utnyttja de möjligheter som redan
finns enligt LHD. Del lorde även finnas fördelar med att den rent
alkoholpolitiska tillsynen över serveringsställenas skötsel kombineras med en
granskning av skötseln från ekonomisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om förelag med alkoholförsäljning bedömer länsstyrelsen atl insynen är
fullständig på grund av den tillståndsprövning och tillsyn som sker.
Lagförslaget skulle här inte få större effekt för bekämpandet av ekonomisk
brottslighet m. m. än den som uppnås med nuvarande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har i dag en väl fungerande organisalion - allmänna enhetens sociala funktion -
vilken i samarbete med skatteavdelning, lokal skattemyndighet och
kronofogdemyndighet når goda resultat när det gäller att sanera
restaurangbranschen. Del framstår således för länsstyrelsen som mest rationellt
och minst resurskrävande att den befintliga funktionen fortsätter att handlägga
ärenden på sätt som sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
finner vid en samlad bedömning inte tillräckliga skäl föreligga att förorda
någon ytteriigare inskränkning i näringsfriheten på alkoholområdel. Delta
svarar också mot kommissionens eget uttalande att man inte skall göra större
ingrepp i näringsfriheten än som är oundgängligen nödvändigt. Innan man
beslutar att restaurangbranschen skall omfattas av krav på näringstiUstånd,
bör man i vart fall avvakta utvecklingen i branschen och utvärdera effekterna
av de olika åtgärder som under senare lid vidtagits och fortlöpande vidtas för
alt sanera restaurangbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.2.5 Näringsförbudskommittén:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller reslaurangnäringen ska, enligt kommissionens förslag, den nuvarande
ulskänkningstillslåndsprövningen behållas och göras rent nyk-lerhetspolitisk,
medan rätten att idka restaurangverksamhet ska prövas enligt reglerna om
näringstillstånd. Prövningen ska ske i tvä olika enheter hos länsstyrelsen. Del
kan visserligen anföras praktiska synpunkter för en samordning av dessa båda
prövningar. Emellertid ska de inte alltid ske vid samma lidpunkt. Härtill
kommer, atl det onekligen är en fördel om serveringstillståndsprövningen kan
renodlas och befrias från sådana överväganden som inte alltid ler sig helt
relevanta i sammanhanget. Kommittén instämmer alltså här i kommissionens
uppfattning all prövningarna bör hållas isär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.2.6 Sveriges
Hotell- och Restaurangförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
gör ingen självständig analys av förhållandena i restaurangnäringen. Man
hänvisar i stället till tidigare utredningar kompletterade med en del
statistiskt material frän bl.a. skatteområdet. De sakförhållanden som på så
sätl kommit fram hänför sig i allt väsentligt till eller hade sin upprinnelse i
början av 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
dess har lagsliflningen ändrats, myndigheternas arbete fått en annan inriktning
och näringens organisationer själva tagit initiativ för alt utveckla en sund
reslaurangnäring. De flesta av de problem som kommissionen lar upp är således
redan åtgärdade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
upprepar på inte mindre än fem olika ställen Hotell- och<br>
Restauranganställdas Förbunds, HRF. krav på utredningar och av<br>
HRF-företrädare gjorda exemplifieringar på oegentligheter. På sä sätt ska-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>pas medvetet en felaktig
och mycket tendensiös bild. Man hänvisar också Prop. 1985/86: 126 till
olika problemuppräkningar utan någon som helst reservation, analys eller försök
lill kvantifiering av problemen. Kommissionen äberopar eller nämner vid tre
lillfällen, s, 2, 212 och 304, t,o.m, att "signaler" om missförhållanden
kan uigöra grund för ingripanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SHR
har gått igenom de oegentligheter som nämns i olika uppräkningar och
exemplifieringar, SHRs genomgång visar att vissa av de omständigheter som
nämns ej kan vara belastande, andra torde vara av mycket ringa omfattning och
endast några kan vara värda en djupare analys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anser att "kännetecknande för restaurangverksamhet är alt del är lätt alt
fiffla för dem som vill", s, 282, Utan ens försök till analys kommer man
fram liU att branschen måste särbehandlas! Lättheten att fiffla är rimligen
inte något hållbart skäl för kommissionens förslag. Fifflets omfattning och
betydelse för branschen måste i stället vara avgörande. Detta har man dock inte
ens försökt kartlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hotell-
och restaurangbranschen behandlades av en statlig, offentlig ulredning 1974-78.
Utredningen belyste hela näringen och tog även upp frågan om oegentligheter.
Man granskade kända fall och anlitade även fristående experter. En enig
utredning, i vilken branschparterna ingick, gjorde en kraftig reservation
beträffande omfattningen av oegentligheterna. Denna reservation har på ett
ytterst anmärkningsvärt sätt undertryckts i kommissionens referat, s. 112.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LHD
är sedan 1982 ell viktigt och effektivt instrument för en sanering av
branschen. Kommissionen har emellertid inte ens hänvisat lill lagändringen.
Del kan ifrågasättas om kommissionen överhuvudtaget uppmärksammat ändringen!
Än mindre har kommissionen analyserat effekterna av lämplighetsprövningen.
Någon beskrivning av den omfattande verksamhet som länsstyrelser och kommuner
bedriver görs inte. Utvecklingen i Stockholm har t. ex. varit så positiv att
socialborgarrådet föreslagit liberalisering i kommunens tillståndsgivning.
Redogörelse över LHD bifogas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av riksdagen nyligen fastställda och av branschen eftersträvade ordningen, som
börjat fungera väl, har kommissionen inte ens beröri. Tystnaden är
häpnadsväckande och visar på en flagrant brist i de krav på objektivitet som
man har rätt atl förvänta sig av en statlig ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har endast ytligt berört vilka företag som skall prövas inom
restaurangbranschen. De problem som uppstår vid gränsdragningen har inte alls
behandlats utan skjutits på framliden. Man kan t. ex. fråga sig vad som skall
gälla för hotellrestauranger och varuhusreslauranger; hur skiljer man på
restauranger och kaférörelser; vad menas med "små" rörelser, vad är
"lagad mat", s, 366?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.2.7
Malmö kommun:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
vill däremot uppehålla sig vid restaurangbranschen,<br>
som enligt kommunstyrelsens mening i detta sammanhang är avgjort mest<br>
intressant. Enligt lagen om handel med drycker (LHD) är länsstyrelsen<br>
tillståndsmyndighet; kommunen skall höras och har s. k. kommunalt veto.<br>
Som del nu är, så är länsstyrelsens prövning allsidig, den omfattar inte<br>
bara ekonomiska utan ocksä sociala synpunkter, även om man får utgå<br>
från all kommunens åsikter i vart fall i sislnämnda hänseende väger tungt.<br>
Det nu föreslagna sysiemel borde kunna radikalt förändra delta läge.<br>
Efler erhållandet av näringstillstånd i branschen får innehavaren ett slags</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ekonomiskt frikort. Under
sådant förhållande borde själva vandelspröv- Prop. 1985/86: 126 ningen kunna
slopas vid prövningen av lillslånd enligt LHD, och kvar skulle endast slå de
alkoholpoUliska aspekterna. Som bekant förekommer del inte sällan alt kommunen
och tillståndsmyndigheten har olika uppfattningar i ell ulskänkningsärende,
varvid tillständsmyndigheten har sista ordet, såvida del inte är fråga om
kommunalt veto. I och med införandel av näringstillstånd vore del möjligt och
lämpligl all lill kommunema överiåla tillståndsprövningen enligt LHD, eftersom
kommunerna torde ha väl så slora möjligheter som lillståndsmyndigheterna all
bedöma ansökningar om serveringstillstånd ur de alkoholpoUliska synpunkterna.
Genom alt låta kommunerna överta ansvarel för tillslåndsprövningen i
alkoholserverings-frågor skulle man dessutom få ett snabbare
handläggningsförfarande. Inom Malmö kommun pågår ell utredningsarbete i denna
riktning och kommunen vill för sin del förorda all i vart fall de kommuner,
som därtill har resurser, skall bli tiUståndsmyndigheter enligt LHD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.2.8 Hotell-
och restauranganställdas förbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringstillstånd
enUgt Eko-kommissionens förslag skulle enligt vår mening positivt bidra lill en
sanering av hotell- och restaurangbranschen. Men denna sanering skulle kunna
göras betydligt effektivare om näringstillstånden samtidigt också utgjorde en
behovsprövning av etablering inom branschen. På alllför många orter förekommer
idag en stark överetablering samtidigt som det på andra håll i landet finns
behov av en utökad service inom hotell- och reslaurangseklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar kommissionens förslag att inte bara nytillkomna företag ulan också
befintlig verksamhei inom branschen bör omfattas av näringstillståndet och ser
därigenom en möjlighet att ocksä kunna utöva behovsprövningen som ett
värdefuUl saneringsinslrumenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kravet för all få näringslillsländ ingår också alt förelagaren genomgår viss
utbildning. Denna ska kunna organiseras av arbetsmarknadens parter, vilket vi
ställer oss mycket positiva till. Våra erfarenheter belräffande krav på
arbetsgivarna skulle komma mycket väl till pass i en sådan utbildningsplan.
Självfallet tillmäter vi arbetsgivarnas förutsättningar atl liUgodogöra sig
gällande arbetsmarknadslagar och avtal slor betydelse, varvid inte minsl frågan
om atl behärksa svenska språket i tal och skrift är en viktig förutsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.2.9 Föreningen
länsstyrelsernas alkoholhandläggare:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar inte kommissionens uppfattning att en vandelsprövning enligt lagförslagel
skulle bli enklare att tillämpa än den nuvarande. Enligt föreningens mening
måste all lämplighetsbedömning oavsett i vilken lagsliftning den förekommer
vara diskretionär. De prövningskriterier kommissionen föreslår skall gälla
undanröjer inte delta faktum. Gränsdragningen mellan vad som kan betecknas som
specifikt alkoholpolitiskt och allmänna lämplighetsfrågor har kommissionen
inte lyckats klariägga. Skall l.ex. rattfylleri och narkotikabrott i framtiden
räknas som specifikt alkoholpolitiska frågor och således beaktas vid
prövningen enligt LHD eller anses som sådana lämplighetsfrågor som enbart kan
prövas enligt den föreslagna näringslillståndslagen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
s. 285 sägs atl kommissionen ställer sig skeptisk till vissa moment i<br>
nuvarande prövning t.ex. bedömningen på förhand om den sökandes<br>
ekonomiska förhållanden kan anses vara tillfredsslällande. En sådan pröv<br>
ning säger kommissionen ler sig tveksamt bl. a. ur rättssäkerhetssynpunkt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Påståendet är felaktigt
eftersom någon sådan prövning inte sker och skulle Prop. 1985/86: 126 f ö.
strida mol lagstiftarens intentioner atl sökanden inte kan avkrävas några
ekonomiska garantier. Kommissionen tycks istället ha förväxlat detla med att
tillståndsmyndigheten infordrar en finansieringsplan som ett led i' kontroUen
av var pengarna har sill ursprung och var det verkliga inflytandet i rörelsen
ligger. Kommissionens slutsats att nuvarande prövning inger tveksamhet ur
rättssäkerhetssynpunkt är därför felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall i huvudsak ekonomiska brott vilka lett till fängelse eller höga
böter räknas som diskvalificerande. Men även en skatte- eller avgiftsskuld på
50000 kr skall diskvalificera sökanden. Enligt föreningens uppfattning är
förslaget på denna punkt inkonsekvent. En skatteskuld på 50000 kr torde
nämligen inte medföra annan påföljd än myckel låga böter om åtal överhuvudtaget
väcks. Kommissionens förslag innebär att den som dömts för bokföringsbrolt i
normalfallet inte skall diskvalificeras. Enligt nuvarande ordning torde ett
sådant brott diskvalificera sökanden under förutsättning atl brottet begåtts
inom en ivåårsperiod. Enligt föreningens mening synes kommissionens förslag i
detta avseende innebära en försvagning av möjligheterna att komma till rätta
med osund bransch-utövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
s. 51 i betänkandet har kommissionen på ett felaktigt sätt beskrivit prövningen
hos länsstyrelsen. Beskrivningen är summarisk och kortfattad atl läsaren därför
måste bibringas den uppfattningen atl lämplighetsprövningen sker "på en
höft". Sä är naturligtvis inte fallel. Socialstyrelsens anvisningar,
omfattande rättspraxis samt centrala konferenser kring dessa frågor gör,
tvärtemot vad kommissionen påslår, alt lämplighetsprövningen blir både ingående
och enhetlig. Även i annal avseende innebär kommissionens förslag lill
vandelsprövning ett steg tillbaka jämfört med rådande ordning. Sålunda ingår
inte ovannämnda finansieringsprövning i förslaget. Vidare begränsas prövningen
vad avser juridiska personer lill styrelseledamöter, verkställande direktörer
och vice verkställande direktörer. Enligt kommissionens förslag kommer sålunda
vandelsprövningen inte alltid atl träffa rätl person dvs. den som har det
avgörande inflytandet över rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hittillsvarande ordningen där den alkoholpolitiska prövningen även fått innefatta
en ekonomisk prövning har beroende på vunna erfarenheter visat sig både
nödvändig och effektiv. Vid upprepade tillfällen har sålunda visals att den
ekonomiska delen är nära förknippad med det alkoholpoUliska området. En
uppsplittring av prövningen enligt kommissionens förslag medför också all elt
serveringsärende kommer att prövas på två olika ställen - etl förhållande som
för den enskilde lätt ger intryck av onödig byråkrati och krångel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har förutsatt atl det kan förhålla sig så att näringstillstånd bara behöver
införas i vissa delar av en bransch (s. 365). När det gäller den delen av
restaurangbranschen som är reglerad av LHD och därigenom underkastad ingående
kontroll kan konstateras alt det i dag finns en väl fungerande organisation som
åstadkommer i och för sig goda resultat när del gäller att sanera branschen. 1
sammanhanget bör dock framhållas atl resultatet skulle bli ännu bättre om
antalet handläggare överensstämde med det som länsstyrelsen har tilldelals. Det
framstår som mest rationellt och mindre resurskrävande att den befintliga
organisationen fortsäller atl handlägga ärendena på sätl som nu sker och att
man drar fördelarna av atl den rent alkoholpolitiska tillsynen över
serveringsställenas skölsel kombineras med granskning av ställenas skötsel ur
ekonomisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.3 Transportbranschen:</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.1
Transportrådet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKOs
förslag innebär atl viss del av den yrkesmässiga trafiken - beställningstrafiken
för godstransporter - skulle underkastas näringstillstånd i stället för
trafiklillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redovisats tidigare är motivet för upprätthållandet av yrkeslrafiklagsliflningen
i hög grad trafikpolitiskt betingat. Den yrkesmässiga lastbils-trafiken ulgör
en belydande del i den transportapparat som skall tillgodose samhällets behov
av en tillfredsslällande transportförsörjning. Del är därför angelägel att
laslbilslrafiken även framgent regleras inom ramen för den lagstiftning som
behandlar den sammantagna yrkesmässiga trafikapparaten, Ell genomförande av
EKOs förslag skulle innebära atl den yrkesmässiga laslbilslrafiken så
småningom - sedan statsmakterna beslutat atl näringstillstånd inte längre skall
upprätthållas - skulle komma all vara helt oreglerad. Detla skulle enligt TPR
kunna få allvarliga trafikpolitiska konsekvenser för en bransch som redan i
dag är starkt överelablerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
nu har sagts talar enligt TPR emot etl genomförande av EKOs förslag vad avser
åkeribranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för alt kunna få etl näringstillstånd är enligt EKOs förslag atl sökanden skall
fylla vissa angivna krav vad avser vandel, yrkeskunnande och ekonomisk
lämplighet. Bortsett från EKOs förslag om krav på bankgaranti är kraven för
erhållande av näringstillstånd identiskt lika de som i dag gäller för
erhållande av trafiklillslånd. Även EKOs förslag beträffande återkallelse av
tillstånd och varning av tillståndshavare överensstämmer med vad som regleras i
yrkestrafiklagstiflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TPRs
erfarenheter av den nuvarande lämplighetsprövningen är goda. Genom TPRs
föreskriver och allmänna råd saml genom den praxis som har utvecklals i
besvärsärenden har större enhetiighet i länsstyrelsernas bedömningar kunnat
uppnås. Man har också kunna notera en uppslramning av kraven på de sökande
liksom när del gäller användningen av instituten varning och återkallelse. TPR
följer också fortlöpande utvecklingen och vidtar eller föreslår de förändringar
som del kan finnas anledning till för alt förbättra förhållandena inom den
yrkesmässiga trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
det alltså redan i dag finns etl väl utvecklat och effektivt syslem med
lämplighetsprövning av personer som vill etablera sig inom åkeribranschen
saknas del enligt TPR anledning alt branschen skall omfattas av en eventuell
lagsliftning om näringstillstånd. Det är enligt TPR svårt all inse alt den av
EKO åsyftade branschsaneringen inte lika väl kan ske inom ramen för
yrkeslrafiklagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TPR bör man emellertid med yrkeslrafiklagsliflningen som utgångspunkt överväga
vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för atl komma till rätta med
missförhållanden. Som exempel på frågor som kan övervägas kan nämnas elt
förbättrat och utvidgat utnyttjande av olika register och andra hjälpmedel för
kontroll av fordonsinnehav, momsregistrering och skallebetalning etc. Vidare
bör man arbeta för all åstadkomma ytterligare förbättringar av administrativa
rutiner och ett utökat samarbete mellan myndigheter. Del finns även ell klart
behov av att se över sanktionerna vid brott mol yrkeslrafiklagsliflningen.
Nuvarande påföljder för t. ex. olaga yrkesmässig trafik är alll för ringa för
att ha någon egentlig effekt. Om man på elt effektivt sätl vill minska den
olaga trafiken måsle man konstruera påföljderna så all effekterna av elt
oegenlligt förfarande neutraliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som nu har berörts bör naturiigen övervägas av TPR i sam<br>
band med del tidigare nämnda uppdraget tiU TPR all föreslå ytterligare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ålgärder för att komma
tillrätta med missförhållanden inom den yrkesmäs- Prop. 1985/86: 126 siga
trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som anförts i det tidigare innebär sammanfattningsvis all TPR motsätter sig
EKOs förslag att åkeribranschen inlemmas i ett eventuellt system med
näringstillstånd. Skälen härför är dels av trafikpolitisk nalur, dels anser TPR
atl den prövning som i dag sker inom ramen för yrkeslrafiklagsliflningen väl
fyller sin funktion som ett medel att förbättra förhållandena inom den
yrkesmässiga trafiken. En komplettering av lagstiftningen med krav på
bankgaranti i enlighet med vad som har angivits i del tidigare lorde också
utgöra ett led i åtgärderna för ytteriigare förbättringar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.2 Näringsfrihetsombudsmannen:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
är det av inlresse atl se pä effekterna av regleringen inom åkerisek-lorn.
Beställningslrafiktillstånd får endast ges lill den som med hänsyn till
yrkeskunnande, personliga förhållanden, ekonomiska förhållanden och andra
omständigheter bedöms vara lämplig att driva verksamheten. Prövningen av
personlig lämplighet innefattar sökandens laglydighet. Ekonomiska förhållanden
avser främst undersökning av skulder hos kronofogdar. I allmänhet krävs
skuldfrihel för tillstånd. Yttrande rörande lämplighet begärs från
polismyndighet, Länsslyrelsen svarar för tillståndsgivning och tiUsyn, Denna
etableringskonlroll har alltså i alll väsentligt samma innebörd som den av
kommissionen föreslagna. Bl. a. RRV har emellertid i en rapport konstaterat
regleringens bristande effektivitet och föreslagit dess slopande. I stället
tänker man sig alt en förbättrad skatteregistrering av företag, eventuellt i kombination
med någon form av skaltebevis, skulle göra etableringskontrollen obehövlig.
Även taxinäringen hör till de branscher där restföringsfrekvensen är relativt
hög trots den kontroll som redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är uppenbarligen andra åtgärder än förhandsprövning av lämplighet m. m. som
måste till för att få bort misskötsamma förelag. Själva regleringen i dessa
branscher ger incitament till lagöverträdelser av olika slag om inte kontrollen
kan upprätthållas effektivt. En del lyper av lagbrott i slrid med regleringen
kan påverka konkurrensförhållandena för förelag som verkar inom regleringens
ram. Botemedlet mot sådana överträdelser, t. ex. svartkörning, är rimligtvis
inte ytterligare reglering, utan kanske snarare avreglering och effektivare
övervakning av de regler man behåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.3 Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
åkeribranschen har under lång tid konsumenterna hafl klara problem. Det gäller
då bl. a. bohagsflyltningar som utförts på icke fackmässigl sätl. Det finns
skäl all anla alt en stor del av konsumenternas problem är förknippade med
företag som saknat trafiktillstånd och som opererat inom den "informella
sekiorn".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.4 Riksrevisionsverket:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
avslutade år 1983 en förvaltningsrevision av den yrkesmässiga last<br>
bilstrafiken, varigenom lagstiftningens betydelse för en sund och rationell<br>
trafik studerades. Vid revisionen kunde bl. a. konstateras att yrkestrafikla<br>
gen - vad gäller bilgodslrafiken - sedan behovsprövningen avskaffats<br>
kommit att uigöra en rent näringsrättslig reglering (elableringskontroll).<br>
Reglering av godstrafiken från trafikpolitiska utgångspunkter skulle enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRVs
uppfattning kunna ersättas av ett kontrollsystem av mer generell Prop.
1985/86; 126 karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Revisionens
resultat har redovisats i kommissionens betänkande. Enligt RRVs uppfattning är
redovisningen av revisionens iakttagelser och slutsatser felaktigt återgivna
pä några avgörande punkter. Som exempel på missförhållanden inom branschen
anförs att svartåkningen enligt RRV torde vara mer omfattande än vad den
officiella statistiken utvisar. Detta har RRV inte givit ullryck för. Alt
antalet verkliga lagöverträdelser är större än de som upptäckts/registrerats är
självklart och gäller alla lyper av broll. Enligt RRVs uppfattning har
svarlåkningen minskat kraftigt de senare åren till följd av ökad kontroll från
polisens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
uppgifterna om antalet åkare som inte betalat preliminärskatt för anställda är
felaktigt redovisade. De värden RRV redovisat är högstvärden. P.g, a,
mättekniska problem torde det verkliga värdet ligga lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas
avslag och återkallelser av tillstånd redovisas av kommittén som uttryck för
tillständssystemets verkningsfullhet. Det är emellertid endast ett fåtal
lillslåndsänsökningar som avslagits respektive tillstånd som dragits in p, g,
a, åkares olämplighet. Det är än färre avslag och indragningar p.g.a. grov
ekonomisk brottslighet. Av de ca 1 800 återkallade tillstånden - varav hälften
på länsstyrelsernas initiativ - var orsaken i ca 80% av fallen atl verksamheten
hade upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
kunde i revisionsrapporten inte visa om olagligheterna inom åkeribranschen var
större än inom andra branscher. Belräffande restförda skatter och avgifter
kunde en viss omfattning konstateras. Del bör dock påpekas all de som
restförts inte är liktydiga med dem som en ev lagstiftning mot ekonomisk
brollslighel bör ta sikte på. Det går således inte atl utläsa vilka av de
restförda som använder sig av reslfördhet som etl illojalt konkurrensmedel
respektive vilka seriösa företagare som blivit utkonkurrerade av de oseriösa
och därmed ådragit sig skatteskulder. RRVs revision visade dock atl det var få
bland de etablerade åkarna som systematiskt utnyttjade restfördheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.5
Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
yrkesmässiga laslbilslrafiken har nyligen varit föremål för studium av
riksrevisionsverket i rapporten "Yrkesmässig lastbilstrafik - lagstiftningens
betydelse för en sund och rationell trafik" (dnr 1982:420).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i del nu aktuella belänkandet tas den yrkesmässiga lastbilstrafiken upp till
behandling. Därutöver är inom den yrkesmässiga trafiken även taxibranschen
föremål för viss uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
allmänt kan man hävda att kommissionen haft elt alllför grunt betraktelsesätt
vid granskningen av de delar av den yrkesmässiga trafiken, som behandlas i
betänkandet. Orsaken till detta slår att finna i utredningsdirektiven, som
inte givit utrymme för etl brett studium av den yrkesmässiga trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
riksrevisionsverket har kommissionen haft ett synsätt beträffande den
yrkesmässiga trafiken som nästan helt bortser från yrkestrafiklagen som
trafikpolitiskt instrument och i allt väsentligt bortser frän samma lags
betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Den sektoriserade undersökning som
gjorts belräffande lastbilstrafiken och taxitrafiken kan lätt leda lill ett
sönderbrytande av den helhet, som lagregleringen av den yrkesmässiga trafiken i
dag utgör, ulan all man kan överblicka konsekvenserna av ett sådant
sönderbrytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
årens lopp har riksdag och regering på olika sätl med bl.a.<br>
yrkestrafikförfattningarna som verktyg prövat olika metoder atl förverkli-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ga de övergripande målen
inom intresseområdet. Här skall som etl exem- Prop. 1985/86: 126 pel nämnas
1972 års författningsändringar, som bl, a. syftade till att genom en utbyggnad
av lämplighetsprövningen vid tillståndsgivning stödja en från trafikpolitisk
synpunkt och med hänsyn till trafiksäkerhelsintressena önskvärd utveckling av
den yrkesmässiga laslbilsnäringen i företagsekonomiskt sunda och rationella
former. Den år 1972 beslutade formen för lämplighetsprövning har numera för
såväl lastbil som taxi ersatts med en ordning, som lill slor del bygger på
utbildning och uppföljning. Även den nya ordningen torde ha inslag av
trafikpolitiska och trafiksäkerhetsmässiga värderingar bakom sig. I vart fall
är något annal inte klart uttalat i lagförarbetena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om den yrkesmässiga trafiken och trafikpolitiken kan i sammanhanget
också nämnas att departementschefen i proposition 1983/84:65 framhöll alt
"enligt 1979 års trafikpolitiska beslut skall ett samhällsekonomiskt
synsätt prägla trafikpolitiken och de ramar som samhället ställer upp för
verksamheten. De regelöverträdelser som förekommer inom yrkeslrafiken medför -
olika nackdelar från samhällsekonomisk synpunkl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakternas
värderingar i fråga om den yrkesmässiga trafiken lorde få uppfattas så all
bekämpandet av ekonomisk brottslighet och illojal konkurrens blivit ett delmål
i del trafikpolitiska målet till den del detta mål berör den yrkesmässiga
trafiken. Fortfarande är dock de äldre värderingarna aktuella på det sätt som
de nu kommer till ullryck i behovsprövning, Irafiksäkerhelsbedömning m. m. Mol
bakgrund av bl.a. det nu sagda kan ifrågasättas lämpligheten av atl bryta ut
endast någol eller ett par av de olika Irafikslagen inom yrkestrafiken och föra
över dem till en särskild lagstiftning av samma innehåll i väsentliga delar.
Del är måhända enklare och väl så ändamålsenligt att istället komplettera
yrkestrafiklagen med regler angående vandelsprövning och ställande av säkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör för övrigt uppmärksammas atl kommissionen tydligen rätt förställ den
besvärliga komplikationen med behovsprövning och därför nöjt sig med all
föreslå fortsatt utredning beträffande näringstillstånd för taxi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
tar upp frågan om överetablering som orsak till ekonomisk brottslighet. Del
hade här varit av värde om kommissionen bättre hade undersökt och redovisat
förhållandena inom den yrkesmässiga trafiken till den del behovsprövning sker
vid tillståndsgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan också framhållas att förekomsten av skatte- och avgiftsundandragande inom
yrkesmässig trafik till viss del kan förklaras av att det försl i början av
1980-lalel från länsstyrelserna gjordes ingripanden på grund av sådanl
undandragande i fråga om tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
många håll ansågs författningsstöd saknas för sådana ingripanden. Först genom
ändring i yrkestrafiklagen (SFS 1984:83, prop 1983/84:65 s. 13 ff) har del
nyligen hell klarlagts atl även den tillståndshavare, som inte betalar skatter
och avgifter till det allmänna kan föriora sitl tillstånd (jfr. transporirådet
cirkulärskrivelse den 13 december 1982). , Sedan också tillståndshavarna blivit
medvetna om den skärpta lill-slåndsuppföljningen har förhåUandena klart
förbättrats, I Jönköpings län var det en påtaglig förbättring vid den andra
generella uppföljningen (år 1983) i förhåUande till den första (år 1982),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelsprövning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
gör på s, 294 i betänkandet gällande att någon mer aktiv<br>
lillsyn från länsstyrelsernas sida inte förekommer. Delta påstående, som<br>
dessutom inte har någon motivering, saknar giltighet. Påståendet kunde<br>
säkert ha ägt viss riktighet pä 1970-talel och dessförinnan. Under 1980-la<br>
lel har länsstyrelsernas liUsynsaktivitet höjts betydligt. Särskilt har träns-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>portrådets lUlkomsl och
verksamhei haft stor betydelse för hanteringen av Prop. 1985/86: 126
återkallelsefrågorna. Vad som i dag brister hos länsslyrelserna är resurserna.
Med ökad personalliUdelning inom nuvarande organisation i paritet med vad
kommissionen föreslår skulle det vara möjligt alt höja tillsynsaktiviteten
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i fråga om vandelsprövningen av företagarna i åkeribranschen föreslagit
alt denna bör ske inom ramen för den allmänna lagen om näringstillstånd. Som
motivering har kommissionen försiktigt uttalat alt detta bör leda till en
uppslramning av prövningsförfarandet. Denna förmodan är svår alt förstå,
eftersom innehållet i nuvarande prövning är i slort sett detsamma som den
föreslagna. Se betänkandet s. 228 ff. KvaUte-len på den prövning, som sker i
dag är god. Den torde inte avsevärl förbättras i den av kommissionen föreslagna
ordningen mer än pä de punkterna all "undersökningstiden" förlängs
från två lill fem år saml all den prövade personkretsen i fråga om juridiska
personer vidgas. Dessa förändringar är f. ö. lätta atl åstadkomma inom ramen
för nuvarande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Taxi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
hitintills såvitt avser Jönköpings län är alt förhållandena genereUt sett är
bättre inom taxi än inom åkeribranschen. En ulredning av del slag som
kommissionen föreslär är dock motiverad. En sådan utredning torde emellertid
inte tillhöra del mest angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör konstateras atl kommissionen inte har sysselsatt sig med
bussbranschen. Det är förvånande. En undersökning av denna bransch skuUe bl. a.
ha kunnal tjäna som värdefullt jämförelsematerial. Del är också förvånande all
kommissionen utan närmare kommentar lämnat därhän branscher som biluthyrning,
transportförmedling och bilskrol-ning (auktoriserad).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.6
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
bestämmelser om behovsprövning får den yrkesmässiga laslbilslrafiken slopats,
omfattar prövningen endast sökandens personliga och ekonomiska förhållanden
och sökandens yrkeskunnande. Syftet med tillstånd-prövningen för åkerinäringen
är bl. a. att se tUl atl tillståndshavare fullgör sina skyldigheler mol
samhället och i övrigt följer gällande bestämmelser vid utövande av näringen. I
detta avseende är likheten med förslaget till lag om näringstillstånd påtaglig.
Som framgår av kommissionens belänkande har, trots regleringen av den
yrkesmässiga trafiken, etl slort anlal åkeriid-kare blivit restförda hos
kronofogden för oguldna skatter och avgifter. Enligt kommissionen förekommer
även ekonomisk brottslighet i branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsens
juridiska enhet har i olika sammanhang, bl.a. som besparingsåtgärd, föreslagit
all bestämmelserna om tillståndsprövning i yrkestrafiklagstiflningen skall
slopas såvitt avser den yrkesmässiga lastbils-trafiken. Det har nämligen inte
varit möjligt atl uppnå syftet med bestämmelserna inom ramen för de resurser
som disponerats. Det har också varit tveksamt om del är lämpligt eller ens
möjligt alt med stöd av yrkestrafik-lagstiftningen försöka komma lill rätta med
eventuella missförhållanden i branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
senare lid har de nu redovisade tankegångarna fått stöd i riksrevi<br>
sionsverkels rapport den 9 september 1983 (RRV 1982:240) "Yrkesmässig<br>
lastbilstrafik - lagstiftningens betydelse fören sund och rationell
trafik". I</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rapporten förordas bl.a.
möjligheten alt hell avveckla yrkeslrafiklagslifi- Prop. 1985/86: 126
ningen för godstransporter i samband med införandet av ett förbättrat
kontrollsystem inom skallelagstiftningens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens bedömning bör taxi- och busstrafik inte inordnas i systemet med
näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det ovan sagda anser länsstyrelsen att den yrkesmässiga
laslbilslrafiken liksom hela transportverksamhelen bör undantas frän tillslåndsplikt
enligt näringstiUståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.7
Svenska åkeriförbundet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åkerinäringen
ulgör en av de tämligen få näringar, som av ålder är underkastad reglering i
form av tillståndsgivning. Principerna för tillståndsgivningen har under åren
förändrats och moderniserats. Sålunda har kapacitetsprövningen avskaffats.
Detta ledde under åren före och efter 1970 lill en omfattande nyetablering och
kapacitetsförstärkning, som under den ekonomiska nedgången från den senare
delen av 1970-lalet och framåt medförde en belydande
överkapacitet/övereiablering. Eftersom branschen till övervägande del beslår av
mycket små företag med endast ett eller ett fåtal fordon och anslällda, släpar
anpassningen lill en krympande marknad efler. Överkapaciteten har tagit sig
uttryck i stark priskonkurrens på en köparens marknad och stundom bristande
respekt inför otillåtna konkurrensmedel. Allmänt sett har lönsamheten
successivt, med eller utan samhällets stöd i form av perioder av
prisregleringar, ökade pålagor etc, sjunkit lill alltför låga nivåer. Det
nuvarande särskilt stränga prisstoppet ulgör elt ytterligare allvarligt hot mol
branschens ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
branschorganisation iakttog vi med stigande oro de otillfredsställande avarter
och förhållanden, som förekom och som branschen inte ensam kunde rätta till.
Även samhällets medverkan behövdes. Därför ingavs 18 december 1980 en omfattande
framställning till regeringen. Det bör dock påpekas, att dess uiformning i
försia hand präglades av strävan alt åstadkomma bättre effekter av redan
stiftade lagar och först i andra hand hemställanden om kompletterande
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
därefter har präglats av stora insatser av både samhället och branschen själv,
vilket inneburit en påtaglig uppslramning av trafikens regler och samspelet med
andra, mer generella regelsystem, såsom på skatte-, avgifts- och
uppbördsområdena. Tillsammans med arbetsgrupper i kommunikationsdepartementet
och transporirådet har vi dekagk i arbetet med regelsystemens samordning och
förbättringar, och transportrådels regler för tillståndsgivning och tillsyn har
varit vägledande sedan slutet av 1982. Denna uppstramande process, som alltså
startat under senare år och är av långsiktig karaktär, är påtagligt inledd och
lär inte kunna betraktas som avslutad inom närmast överskådlig tid. År 1983 får
avses vara del första egentliga arbetsåret för den aktiverade tillsynen frän länsstyrelsernas
och uppbördsväsendets sida ifråga om försumliga tillståndshavare. Effekterna
därav kan enligt vår mening inte ha hunnk avspeglas i större grad i det
stalislikunderiag, som stått tUl EKO-kommissionens förfogande, l.ex. i fråga om
restförda skatter m.m. Av tabellerna 14; 1-14:3 i betänkandet framgår också,
att antalet restförda varit nästan konstant sedan år 1980, dvs, del år, då vi
med skärpa aktualiserade flertalet av de numera vidtagna och talrika
förändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för "svart arbete" i form av kvittolösa transporter är<br>
för åkerinäringens del av begränsad omfattning och uppfattas inte som<br>
något nämnvärt problem ur konkurrenssynpunkt. Transportköparna ut<br>
görs i huvudsak av näringslivet, affärsdrivande verk och förvaltningar i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.
stal och kommuner, vilka kräver korrekt dokumentation för betalning av
Prop, 1985/86: 126 transporttjänster. Kontant betalning vid iransporttillfällel
är mycket sällsynt, iVIarknaden för transporter åt privata konsumenter med
lägre eller inga krav på dokumentation får anses vara förhållandevis obetydlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
bestämdhet vill vi hävda alt den enligt statistiken restförda andelen åkerier,
22,8%, inte är ell uttryck för utbredning av ekonomisk brottslig-hel inom
åkerinäringen ulan lill alll övervägande del är en följd av långvarig
konjunkturnedgång med svag lönsamhet och därav uppkommen bristande förmåga hos
berörda företagare atl i rätl tid göra rätl för sig. Del finns inga tecken på
alt för landet som helhel den egentliga ekonomiska brottsligheten skulle vara
mer utbredd inom åkerinäringen än i andra branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vår organisation finns en åkeriförening i varje län. Föreningarna samarbetar
med respektive länsstyrelser i fråga om uppföljning av såväl medlemmarnas som
utomstående åkeriers uppbördsförhållanden och utövar särskild uppsikt över
medlemsföretag i utsatt situation inom de former, som en förening kan tillämpa
mot sina medlemmar. Förbundets medlemsantal uppgår, som inledningsvis angivits,
till ungefär 14000 åkerier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyligen
genomfört stickprov hos 10 föreningar (ej storstadslän) visar restföringsgrader
på 17, 12, 8, 11, 20, 10, 10, 10, 15 och 6%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åkeriförbundel
genomför sedan 1983 den utbildning, som föreskrivits av Iransporträdel som elt
av flera villkor för beviljande av nya trafiktillstånd. En rapport över
försöksårel 1983 har utarbetats inom kommunikationsdepartementet av
arbetsgruppen (K 1982;C) och redovisats i stencil 1984-02-07. Av denna framgår
bl.a,, all 1 263 personer deltagit i 63 kurser på ett stort antal orter. Kravet
på utbildningen kvarstår, och kursverksamheten bedrivs i år i minst samma
omfattning. Under första halvåret 1984 anordnades 44 kurser med 906 deltagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kursen
"Eget på väg" har befunnks väl lämpad för de blivande tillståndshavarna.
Det bör noteras, alt denna första branschutbildning riktar sig till personer,
som inte är eller hunnk bli förbundsmedlemmar. Vidare utformas numera vissa
rutiner för att fortsällningsvis erbjuda en del av dem som gått "Eget på
väg" - kurserna vidare branschanpassad utbildning inom den ordinarie
utbildningsverksamhet, som förbundel sedan länge utvecklat och utökat, trots
begränsade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Öm
den nuvarande yrkeslrafiklagsliflningens innehåll och uiformning råder bred
politisk enighet och den har också i huvudsak branschorganisationens stöd.
Vårt främsta yrkande gäller avskaffande av de undantag från krav på
trafiktillstånd, som nu finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser inte, alt lagsttftningen inkräktar på de grundläggande principerna för
näringsfriheten som sådan. Genom samordning med annan lagsliftning, främst på
skatte- och uppbördsområdet, finns enligt vår mening de behövliga
förutsättningarna för samhället alt bevaka sitl inlresse av att reglerna
efterlevs. Ytterligare lagstiftning framstår därför inte som meningsfull och
ägnad att förbättra betingelserna för åkerinäringens ställning i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
särskill problem ulgör etablering inom de transportområden, som för<br>
närvarande är undanlagna från tillständskrav, såsom vissa transporter för<br>
jord- och skogsbruket, renhållning, bärgning m.m, (SFS 1979:871, 1 kap,<br>
4 §), Vär uppfattning har sedan länge varit, att dessa undantag bör avskaf<br>
fas eller i vart fall kraftigt begränsas. Frågan aktualiseras ytterligare, om<br>
nya krav för etablering pä transportområdet skulle införas. Att viss yrkes<br>
mässig trafik skulle vara underkastad särskilda krav och annan icke, är helt<br>
oacceptabelt,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.3.8
Svenska Taxiförbundet:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anför (s. 296) atl pä grundval av redovisat material, talar mycket för att det
finns betydande missförhållanden inom taxinäringen. Kommissionens slutsats
grundar sig på taxeringsrevision vid en länsstyrelse avseende ett taxeringsår
avseende tre orter för hela landet. Vid en jämförelse med riksrevisionsverkets
revisionsstatistik kan avsevärda skillnader mellan de redovisade höjda
taxerade inkomsterna påvisas. Alt på grundval av detta bristfälliga material
införa de ytterligare regleringar som kommissionen redovisar i sitt
delbetänkande, kan för laxibranschens del icke accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Taxiförbundet har emellertid inget atl invända mot kommissionens förslag all
en särskild utredning av förhållandena inom laxinäringen görs. Den osäkerhet i
bedömningarna som redovisas hittUls bör undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.9
Svenska Transportarbetareförbundet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har valt ut fem branscher där missförhållandena anses särskilt graverande. Man
har företagit omfattande utredningar som med all önskvärd tydlighet
dokumenterar detta. Förbundet har inga skäl atl tvivla på kommissionens
slutsatser och kan vitsorda att för transportbranschen är dessa de rätta.
Förbundel kan dessulom vitsorda att laxibranschen är föremål för
fiffelverksamhel i minsl lika slor omfattning som de andra aktuella branscherna
och vkl i detla sammanhang rikta en allvarlig invändning mot all man för
taxibranschens vidkommande endast föreslår fortsatt utredning. Vi anser att
detta är slöseri med lid och resurser; fusket med taxametrar och svartkörningar
är allom bekant och andra oegentligheter inom branschen är åtminstone bekant
för oss. Sådana vanligt förekommande är atl åkaren lånar eller hyr ut
taxitillständel (plåten), kör med en "vit" och en "svart"
bil, etc. I de fall där polis och skattemyndigheter har företagit granskning av
taxinäringen har detta i så gott som samtliga fall lett till dryga
efterräkningar för berörda åkare. För förbundet är det ett oeftergivligt krav
atl även taxibranschen innefattas av den nya lagen om näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
förslagel framgår vidare alt det får avgöras från bransch till bransch om
samtliga eller endast vissa av de uppställda tillståndskriterierna skall gälla.
För transportbranschens vidkommande kan förbundel intyga all behov föreligger
för samtliga tre kriterier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundel
tillstyrker avslutningsvis kommitléns förslag om upprättandel av
branschregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.3.10
Intresseföreningen för enhetscheferna vid länsstyrelsernas juridiska enheter:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Renl
allmänt får inledningsvis framhållas alt kommissionen mot ekonomisk
brottslighet (i fortsättningen benämnd kommissionen) hell synes ha bortsett
från atl yrkestrafiklagen är ell instrument för förverkligande av bl.a.
trafikpolitiska och trafiksäkerhetsmässiga mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
skall endast erinras om att 1972 års författningsändringar bl.a.<br>
syftade tiU alt genom en utbyggnad av lämplighetsprövningen vid tiU-<br>
slåndsgivning stödja en från trafikpolitisk synpunkt och med hänsyn till<br>
trafiksäkerhelsintressena önskvärd utveckling av den yrkesmässiga last<br>
bilsnäringen i företagsekonomiskt sunda och rationella former.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
år 1972 beslutade formen för lämplighetsprövning har fr. o. m. 1983 Prop.
1985/86:126 ersatts med en ordning, som lill stor del bygger på utbildning och
uppföljning. Även den nya ordningen torde ha inslag av trafikpolitiska och
trafiksäkerhetsmässiga värderingar bakom sig. I vart fall är något annat inte
klart uttalat i lagförarbetena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämväl
i prop 1983/84:65, s. 15, har departementschefen anfört att arbetet alt genom
en konsekvent genomförd lämplighetsprövning åstadkomma så goda förhållanden
som möjligt inom yrkestrafiken bör fortsätta - inte minst mot bakgrund av all
detta arbete även är betydelsefullt ur såväl trafiksäkerhelsmässig som
trafikpolitisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill med hänvisning till det nu sagda framhålla att elt förverkligande av
kommissionens förslag beträffande åkerier bör föregås av en djupare analys och
bedömning från trafikpolitisk och trafiksäkerhelsmässig synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sagda är särskill viktigt efiersom kommissionen inte angivit vad som skall ske
med åkerierna sedan tvånget på näringstillstånd upphört. Skall åkerierna då
återföras till yrkestrafiklagen eller skall de vara utan särskild reglering?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har beträffande taxi ej tagit slutlig ställning utan endasl föreslagit
ytterligare ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TiU
skillnad från åkerirörelse är taxirörelse vid tillståndsprövning utsatt även
för behovsbedömning, Kommissjonen har inte närmare redovisat hur
behovsbedömningen skall komma in vid prövningen av näringstillstånd. Måhända
kommissionen har tänkt sig en dubbel tillståndsprövning beträffande taxi dels
en behovsbedömning enligt yrkestrafiklagen, dels vandelsprövning med mera
enligt den föreslagna lagen om näringstillstånd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nu sagda äger motsvarande tillämpning på närliggande branscher, som inte
berörts av kommissionen, nämligen uthyrning av bussar, transportförmedling och
bussrörelse (linje- och beställningstrafik).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta frågor om behovsprövning inom trafiksidan har naturligare hemvist inom
planeringsavdelningen än inom allmänna enheten. Denna naturliga hemvist
accentueras då en bransch efter en viss tid lyfts ur regleringen enligt den
föreslagna lagen om näringstiUstånd. När detta sker saknas all anknytning till
allmänna enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovsbedömningsfrågorna
har ofta en nära anknytning till Irafikplane-ringsfrågorna, vilka handläggs
inom planeringsavdelningen, som har nära kontakter med länstrafikbolaget och kommunala
trafikorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller prövningen av den yrkesmässiga trafiken enligt yrkestrafiklagen i
jämförelse med prövningen enligt den föreslagna lagen om näringstillstånd vill
vi framhålla att den s.k. vandelsprövningen i stort sett är den samma i båda
fallen. Den föreslagna bredare prövningen av styrelseledamöter m. m. i
aktiebolag torde lätt - om så finnes önskvärt - tas in i yrkestrafiklagen.
Vidare skulle transportrådels anvisningar kunna omarbetas så atl
"undersökningstiden" blir fem år i stället för två,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningskravel
är i de båda fallen jämbördiga, även om det för närvarande enligt
yrkestrafiklagen ej finns något särskill utbildningskrav i fråga om buss. Krav
på sädan utbildning torde dock ganska snart komma atl ställas inom ramen för
yrkestrafiklagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
bestämmelser om krav på säkerhel kan med lätthet - om så önskas - föras in i
yrkestrafiklagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan inte finna atl kommissionens förslag skulle medföra några nämnvärda
förbättringar belräffande tillståndsprövning, lillsyn m, m, i förhållande lill
nuvarande ordning. Vi har också pekat på några ofullständigheter i förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av det anförda vill vi såviti avser den yrkesmässiga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>trafiken avstyrka all
förslagel genomförs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.3.11
Föreningen för cheferna för länsstyrelsernas allmänna enheter:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan angår den yrkesmässiga trafiken vill föreningen i detta sammanhang
understryka vikten av att denna ärendegrupp får en ändrad organisatorisk
handläggning inom länsstyrelseorganisalionen. Bl. a. har det i Statskontorets
rapport 1983:41 s. 154 och i Riksrevisionsverkets rapport 1982:420 påtalats atl
det ur ett flertal synpunkter är fel alt den yrkesmässiga trafiken handläggs
inom länsstyrelsens planeringsavdelning. Föreningen instämmer således i
kommissionens förslag om att den yrkesmässiga trafiken bör bli föremål för
näringstillstånd och bör handläggas pä den allmänna enhelen där bil- och
körkortsregislrel organisatorisk är beläget och där den kommande
näringsfunktionen även skall ha sitl hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.4 Schaktentreprenadbranschen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.4.1
Schaktentreprenörernas riksförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
rekommendation vad gäller schaktentreprenadbranschen är att bankgaranti och
viss utbildning skaU uppställas som villkor för näringslillsländ.
Vandelsprövning rekommenderas däremol inte av kommissionen för
schaklenlreprenadbranschens del. Del innebär att ekonomisk brottslighet i
egentlig mening inte förekommer i denna bransch enligt kommissionen.
Vandelsprövning är ju medlet mol ekonomisk brottslighet enligt kommissionens synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
EKO-kommissionen själv påpekar, så är överkapaciteten en tungt bidragande orsak
till skatte- och avgiftsundandragandet i branschen. En rimlig förstahandsåtgärd
från statsmakternas sida - om man vill komma till rätta med dessa ekonomiska
oegentiigheter - vore alt arbeta för en jämnare sysselsättning inom bygg- och
anläggningsbranschen i stället för att försöka "straffa" bort
överkapaciteten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKO-kommissionen
pekar på (s, 229) att av de i skatteregistret närings-grenskodade
schaktförelagen i Slockholms län (1 217 st) var år 1983 554 st restförda hos
kronofogdemyndigheterna, vilket motsvarar 46%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Molsvarande
undersökningar under våren 1984 visar pä en väsentligt minskad
reslföringsfrekvens bland ifrågavarande förelag - omkring 30%. Det innebär en minskning
av reslföringen med 15 procentenheter eller 33%, jämfört med EKO-kommissionens
undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga delar av landet har motsvarande jämförelser inte kunnat göras. Det är
dock sannolikt att restföringsfrekvensen även där har sjunkit i motsvarande
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsakerna
härtill har inte närmare analyserats av oss. En rimlig förklaring kan dock
vara atl sysselsättningen inom branschen förbättrats något under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad som här anförts är det emellertid rimligt atl hävda<br>
atl om EKO-kommissionens undersökning hade gjorts några år tidigare -<br>
dä branschen ännu inte kommit in i den djupa sysselsätlningssvackan -<br>
eller några år senare - då ändringarna i upphandlingsförordningen och<br>
-reglementet slagit igenom med full krafl och sysselsättningen eventuellt<br>
också hade varit bättre - sä skulle den uppmätta restföringsfrekvensen ha<br>
varit lägre. Schaktentreprenader och andra grundarbeten skulle då mycket<br>
väl genomsnittligt ha kunnal falla under 20%-gränsen och därigenom inte<br>
blivit föremål för kommissionens rekommendation till näringstillstånd.<br>
Kommissionens urval av s.k. krisbranscher framstår således som något<br>
slumpartat.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgörande teknisk invändning mol tanken på näringstillstånd inom Prop. 1985/86:
126 schaktentreprenadbranschen är oklarheten om vad denna bransch skall anses
omfatta. Begrepp som "bransch" eller "näringsgren" har
ingen entydig innebörd, medger kommissionen (s, 222), "Det finns ingen
hell entydig definition av schaklentreprenörverksamhet" påpekar kommissionen
ocksä, "Till näringsgren brukar räknas sådana förelag som till
schaklnings-, anläggnings- och rivningsverksamhel ställer maskiner och
maskinskötare till förfogande. Förutom renodlade schaktningsmaskiner såsom
grävskopor och bulldozers förekommer även lastare och s, k, dumpers m, m,"
(s, 129—130),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandena
är emellertid mer komplicerade än vad kommissionen föreställer sig. Frågan är
om man med schaktenlreprenader menar typen av arbete som utförs eller de
redskap - maskiner - som används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar alltså att det är praktiskt ogörligt atl definiera ett schaktentreprenadföretag,
därför atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>schaklningsarbelen utförs av
andra än schaklentreprenörer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>schaklentreprenörer utför annat
än schaklningsarbelen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med den tekniska utvecklingen och anläggningsarbetenas minskning, så blir
detta definitionsproblem alll mer uttalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vår egen del har vi allt mer börjat att betrakta oss som en organisation för
företag som tillhandahåller enlreprenadmaskiner med förare, oavsett
användningsområde. Vi har därmed blivit mer ett förbund för maskinentreprenörer
än för schaklentreprenörer, även om schaklningsarbelen i egentlig mening
fortfarande torde vara den dominerande sysselsättningen bland medlemsföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med många andra branschorganisationer, så efterlyser vi ett register
över dem som är verksamma i branschen. Elt branschregister i bemärkelsen
företagsregister är emellertid meningslöst för vår del, eftersom det - som
torde ha framgått - inte går alt avgöra vilka företag det är som skall
registreras. Vårt branschregisler är i stället elt register över
arbetsredskapen - enlreprenadmaskinerna eller motorredskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill med bestämdhet hävda, all utan elt hekäckande molorredskaps-register så är
del i stort sett meningslöst alt försöka tillgripa reglerande ålgärder mol den
bransch som sysslar med uihyrning av entreprenadmaskiner med förare, bl.a. för
schaklningsarbelen. Detta innebär emellertid inte alt vi menar all
näringstillstånd är den rikliga sanerande ålgärden om och när ett
motorredskapsregisler införs. Till den frågan får vi återkomma när registret är
införi, med beaktande av de förhållanden som dä föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av kommissionens delbetänkande (s. 300), så har vi hävdat att
förekommande problem i första hand är atl hänföra till storstadsområdena, samt
alt det är en markant skillnad mellan organiserade och icke organiserade
företag i vad gäller förekomsten av ekonomiska'oegentligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Restföringsfrekvensen
bland våra medlemmar i Slockholms län skulle således ligga på 18,4%, vilket
ligger under den nedre gräns på 20% som EKO-kommissionen har satt för
rekommendation till näringstillstånd (s, 270),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Våra
medlemmar är också restförda för lägre belopp än genomsnillet.<br>
Mindre än 30% av våra restförda medlemmar i Slockholms län resterar<br>
med belopp över 50000 kr. Enligt EKO-kommissionen var vid deras un<br>
dersökningstillfälle 47% av alla restförda med näringsgrenskoden Schakt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>entreprenader
och andra grundarbeten restförda för belopp över 50000 kr. Prop. 1985/86:
126 Oavsett av om man jämför restföringsfrekvensen bland våra medlemmar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i Stockholms län (18,4%)
med EKO-kommissionens uppgtfter om den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genomsnktiiga reslföringen
i länet (46%) eller med våra molsvarande,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>senare uppgifter (30%) så
kan man hävda att restföring är väsentligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mycket
vanligare utanför än inom våra led. Motsvarande beräkningar kan göras för
övriga län som omfattas av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>REX-systemel, De skulle
med all sannolikhet utvisa i stort sett samma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relationstal
som i Slockholms län, EKO-kommissionen nämner atl vi har vidtagit vissa åtgärder
för alt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åstadkomma en
självsanering bland schaktföretag. Med hänsyn till de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>resultat som vi kan
redovisa för Stockholms län så får man säga att de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtgärder som vi vidtagit
har varit framgångsrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
starkt bidragande orsak till de goda resultat som vi har uppnått, torde vara
våra stränga antagningskrav i kombination med en lokal medlemsan-lagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
våra stadgar skall medlem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ha ordnad ekonomi och vara
välkänd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara registrerad i
handelsregister, aktiebolagsregister eller föreningsregister;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ha företagsförsäkringar, minst
omfattande försäkring för enlreprenadmaskiner, ansvarsförsäkring och
förelagsrällsskyddsförsäkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>besitta godtagbara tekniska,
ekonomiska och administrativa kunskaper, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara ansluten till
arbetsgivarorganisaiion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.5 Måleribranschen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.5.1
Målaremästarnas riksförening:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en ständig ökning av den arbetsintensiva ommålningssektorn är måleriets
marknadsutsikter goda. Trots detta har branschens arbetsvolym under de senaste
10 åren sjunkit med cirka 7000 årsarbetare. Den huvudsakliga förklaringen
härtill är den växande svartsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hemliga målerimarknaden har uppskattals till cirka 18000 årsarbetare. Cirka
6500 av dessa årsarbeten var enligt en BRÅ-utredning 1979 atl hänföra till den
svarta marknaden. Det lorde finnas anledning att anta alt den sislnämnda
siffran snarast ökat under början av 80-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till den svarta målerimarknaden är naturiigtvis i första hand marginalskatle-
och avgiftssiluationen som ger särskilt svåra förutsättningar för en
arbelskraftsintensiv verksamhet som måleri. Drivkraften bakom etableringen inom
denna sektor är enligt vår mening uteslutande en strävan att undgå skatter och
avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Schablonbeskattningen
av villor är också en starkt bidragande orsak till måleribranschens problem med
oseriös företagsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Måleribranschen
befarar dessulom att ytterligare tillskott till den svarta målerisektorn kommer
alt uppstå genom alt fastighetsägarens ovillkorliga skyldighet att ombesörja
lägenhetsunderhållet slopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Måleribranschen
är en utpräglad hanlverksbransch och de hjälpmedel<br>
som behövs för att etablera ett s. k. enpersonsföretag eller alt arbeta svart<br>
utanför etl anställningsförhållande är i stort sett inga. De verktyg som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>målaren
arbetar med dagligen ägs också av honom själv och därför kan en Prop.
1985/86:126 målare från en dag lill en annan etablera sig som s. k.
enmansförelagare. Ofta har också målaren redan som anställd tämligen omfattande
kundkontakter vilket gör all även denna del av etableringen kan ske
lättvindigt. Efiersom denna typ av målertförelag i slort sett saknar substans
är del också hell naturligt atl indrivningen av eventuella skatte- och avgiflsskulder
erbjuder slora problem för myndigheterna. Delta har också i hög grad bekräftas
vid de kontakter som Målaremästarnas Riksförening hafl med
Kronofogdemyndigheten i Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även ur konsumenlskyddssynpunkt är de oseriösa
enmansförelagen inom måleribranschen etl stort problem. Del har visat sig atl
Allmänna Reklamationsnämnden haft mycket svårt att få dessa företag alt efierieva
de beslul som fallats. Detla beror som regel på att företaget i sin tidigare
form inte längre existerar eUer på alt del upphör all existera när Reklamationsnämndens
beslut meddelals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De seriösa mäleriföretagen som skall belala skatter och
sociala avgifter har som tidigare nämnts myckel svårt atl konkurrera med de
oseriösa företagen när del gäller måleritjänsler till privatpersoner såsom
villaägare, fritidshusägare och bostadsrältsinnehavare. Dessulom har under de
senas-le åren de oseriösa företagen även gjort marknadsinbrytningar bland de
professionella beställarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målaremäslarnas Riksförening anser att problemen med
svartarbele inte i första hand är all statskassan undrandras inkomster ulan det
är framför alll de fördelningspoliliska effekterna som är problemet. Genom
dessa urholkas människors förtroende för skattesystemet och i vissa branscher
kan dessa problem ge rent förödande effekter. Enligt vår mening har
måleribranschen nätt en punkt då man inte längre kan acceptera en ständig
avtappning på personella resurser till den svarta marknaden. Vi har vidare
noterat alt del politiska intresset för atl vidta åtgärder på områdel hittills
varit tämligen svalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.5.2 Målareförbundet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar inte helt kommissionens uppfattning alt en väl
fungerande konkurrens reglerar antalet företag som är av behovel. Förbundel
stödjer trots del kommissionens uppfattning atl begränsa prövningen till
vandelsprövning, och kontroll alt grundläggande utbildning föreligger
kompletterat med eventuella ekonomiska garantier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målareförbundet anser all situationen är sådan i
branschen, all ovanstående ingredienser i kommissionens förslag om
näringslUlståndsprövning bör ingå när det gäller måleribranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill dock understryka att billackeringsbranschen är
även den infekterad av fiffel på etl sätt som gör den kvalificerad för
inrättandet av närings-lillständprövning. Vi delar dock kommissionens
uppfattning, att man icke bör la för många områden ål gången, varför
billackeringsbranschen kan anslå tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar uppfatningen atl näringslillståndsprövning bör
omfatta säväl nytillträdande som befintliga företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.6 Byggbranschen</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.6.1
Riksförsäkringsverket:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitl remissyttrande den 11 februari 1977 över statens industriverks ulredning
Etablering och konkurser i byggnadsindustrin (SIND 1976:2) har verkel bl.a,
anfört följande beträffande de i uiredningen nämnda missförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkel
har erfarenhet av de påtalade förhållandena inom byggnadsindustrin i
huvudsakligen två avseenden. Dels föreligger vissa svårigheter alt påföra
vederbörliga arbetsgivaravgifter inom entreprenad-området, dels förorsakar
avgöranden i arbetsgivar- och arbelstagarfrågor beträffande mindre och
tillfällig byggnadsverksamhet ofta etl omfattande utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
med misskötsamma småföretagare i byggbranschen lorde dock i framtiden bli
mindre genom den fr.o.m. år 1983 gällande lagen (1982; 1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
har velat framhålla alt missförhållanden - i huvudsak beträffande
arbetsgivaravgifter - föreligger och att en sanering är önskvärd. Verket har
ocksä påpekat att det finns en mängd andra problem är del statliga
kontrollintresset all beakta vid ell ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.6.2
Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandena
inom byggbranschen har lidigare utretts av Statens Industriverk. Av
Industriverkets utredningsrapport (SIND 1976:2). Elableringar och konkurser i
byggnadsindustrin framgår bl. a. att antalet konkurser i relation liU förelagsbeslåndet
var osedvanligt högt i delar av byggnadsindustrin samt all skuldbelastningen
vid konkurstiltfället syntes vara högre för konkurser i byggnadsindustrin än
för konkurser i näringslivet som helhet. Rapporten har hillills inte lett till
några ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Konsumentverkets erfarenheter är behovet av skydd för enskUde konsumenten
ovanligl slort i samband med förvärv av småhus men även i samband med större
om- och tillbyggnader samt reparationer av bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlal
om uppförande eller köp av småhus rör oftast värden av sädan storlek alt den
enskildes ekonomi påverkas på etl avgörande sätt. Har den enskilde anlitat elt
byggnadsföretag som av ekonomiska skäl inte kan ta ansvar för fel och brister
som del avtalsmässigt åvilar entreprenören all avhjälpa drabbas konsumenten
osedvanligt hårt ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
garanti- och försäkringssystem som numera är obligatoriskt för statsbelånade
gruppbyggda småhus kan i framliden förväntas gälla för en slor del av den
statsbelånade slyckehusbyggnalionen. Del kan dock konstaleras atl del under en
lång lid kommer all finnas småhus med fel och brister som saknar detta
försäkringsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.6.3
Svenska Bleck- och Plåtslagareförbundet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundels uppfattning förekommer en inte oväsentlig del av ekono<br>
miska brott inom plåtslageriverksamheten. Förbundel vill speciellt åbero<br>
pa den ökning som skett av konkurser samt problematiken med alt en<br>
mansförelag slår sig samman och utför större entreprenader. Enmansföre<br>
lagen är ibland registrerade och ibland oregistrerade. Förbundet och i stort<br>
sett även myndigheterna saknar kontrollmöjlighet över dessa förelag, var-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för delta är etl uppenbart
problem, dels för branschens seriösa förelag och Prop. 1985/86: 126 även
för skattemyndigheterna mfl myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är av yttersta vikt all byggnadsplålslageriförelag omfattas av den tilltänkta
etableringskontrollen. Dels på grund av de negativa siffror som framgår i
uiredningen angående restförda företag och dels för all komma till rätta med
den ohämmade etableringen av enskilda näringsidkare. Dessa förelag för en
illojal konkurrens gentemot de seriösa företagen, vilket i sin lur innebär
svårigheter för de seriösa arbetsgivarna att kunna konkurrera inom lagliga
villkor. Den illojala konkurrens som dessa enmansförelag spekulerar i är bl.a.
underlåtenhet all liUhandahålla ställningar och skyddsanordningar. Dessulom
förekommer utbetalningar av s.k. "svarta löner" och ogrundade
traktamentesersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggplåtslageribranschen
kan till stora delar jämföras med vad som sker i måleribranschen. Vad som
belänkandet uttryckt om måleribranschen är i stort gällande även för
plålslageribranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundets
motpart, således Plåtslageriernas Riksförbund, är införstält med all del bör
stäUas vissa krav på den som vill etablera sig som näringsidkare inom
plålslageribranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.6.4
Svenska byggnadsarbetareförbundet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått ovan har kommissionen föreslagit sju branscher för vilka krav på
näringstillstånd införs. 1 princip har förbundet inget all invända mot atl
lagen omfattar de nämnda branscherna. Förbundet vill dock med skärpa framföra
ett krav på att också hela byggbranschen skall omfattas av lagen. Detta är elt
krav som förbundel drivit sedan början av 1970-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till förbundets krav på införandet av etableringskonlroll inom byggbranschen
slår all finna i förekomsten av en myckel omfattande oseriös verksamhet i
branschen. De försök som gjorts lill en kvantifiering av densamma har entydigt
visat alt byggbranschen är extremt utsatt i detla avseende. De flesta bedömare
synes också vara överens om att problemen nu blivit så akuta alt de seriösa
företagens överlevnadsmöjligheter allvarligt hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
under 1970-talet myckel starka tillströmningen av småföretag till branschen,
har medfört att del idag är näst intill omöjligt att kontrollera att lagar och
avtal följs inom branschens småförelagsseklor. Under 1970-lalel har antalet
enmansförelag inom byggnadshantverksinduslrin mer än tredubblats. Under samma
period har också antalet förelag inom husbyggnads- och anläggningsindustrin nära
nog fördubblats. Då marknaden samtidigt stagnerat har denna explosionsartade
företagslillväxt inneburit atl konkurrensförhållandena skärpts mycket markant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förklaringen
till all antalet förelag ökat så kraftigt trots all marknaden stagnerat, slår
bl, a, att finna i produktionens låga kapitalintensitet. Denna gör del möjligt
att etablera sig som egen företagare med endast en mycket begränsad egen
kapitalinsats. Tyvärr har detla också i många fall medfört atl man startat elt
förelag utan all äga ens elementära kunskaper vare sig om ett företags skötsel
eller om gällande lagar och avtal. Därigenom har man ofta, med eller ulan
avsikt, kommit all åsidosätta sina skyldigheler såväl mot kunder, leverantörer
och anställda som gentemot samhället. Som en följd av detta har branschen sedan
1970-talets början bl. a. uppvisat etl exceptionellt slort anlal konkurser.
Samtidigt har också andelen mindre konkurser bland dessa ökat oroväckande
snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan man alltså konstatera att problemens omfatt<br>
ning idag är så väl kända alt det inte föreligger någon som helst ivekan om<br>
del angelägna i alt inkludera byggföretagen bland de företag för vilka</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näringstillstånd skall krävas. Förbundel vill därför
upprepa sitt, vid flera Prop. 1985/86: 126 tidigare lillfällen framförda
krav på införandet av näringstillstånd i byggbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12.7 Städbranschen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.7.1 Riksförsäkringsverket:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande städbranschen har riksförsäkringsverket i silt
remissyttrande den 5 december 1980 över betänkandet (SOU 1979:88) Städbranschen
bl.a, anfört följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket kan vitsorda, att del förekommer
problem i avgiftshänseende belräffande slädförelagen. Problemen beslår i
huvudsak dels i att städförelagen använder s, k, "svart" eller
"grå" arbetskraft, dels i att de genom att teckna
"entreprenadavtal" med användarna ger dessa den uppfattningen, alt de
inte skall behöva betala arbetsgivaravgifter, 1 många fall torde dock
initiativtagaren lill "entreprenadavtalet" vara användaren själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringspliktssektionen inom riksförsäkringsverkets
avgiflsbyrå har under senare år handlagt många ärenden, där fråga varit om
städare varit arbetstagare eller egen företagare (rörelseidkare). Någon uppgift
om antalet ärenden kan dock inte lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremol kan nämnas att verkets beslul i dessa ärenden
blivit föremål för försäkringsdomstolens (numera försäkringsöverdomslolen)
prövning i ett 40-tal fall. I de aktuella målen förekommer såväl fysiska som
juridiska personer på arbetsgivarsidan. I sä gott som samtliga mål har arbetsgivaren
uppgetl, att de utbetalade ersättningarna till slädarna grundats på skriftliga
eller muntliga entreprenadkonlrakt med personer som drev verksamheten som egna
företagare med eller ulan egna firmor. Endast i elt fall har
försäkringsdomslolen med hänsyn till att städaren hade en inregistrerad firma
funnit, all han inte var att anse som arbetstagare. I samtliga övriga mål har
försäkringsdomslolen funnit städarna vara all anse som arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket har även utrett elt slort anlal
arbelstagarfrågor inom fönsterputsarbranschen. Här förekommer del att större
företag anlitar s.k. "underentreprenörer", vilka verket dock i
allmänhet funnit vara arbetstagare, trots att de ibland haft inregistrerade
firmor eller anlitat medhjälpare. Även inom denna kategori har
försäkringsdomslolen i samtliga avgjorda mål utom etl funnit
arbetstagarförhållande föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med nu nämnda citat ur tidigare remissyttranden har
riksförsäkringsverket velat framhåUa, att verket i olika sammanhang påpekat
att missförhållanden - i huvudsak belräffande arbetsgivaravgifter - föreligger
inom vissa branscher och atl en sanering vore önskvärd. Däremol finns anledning
att också peka på, alt det finns en mängd andra problem än del slatUga
konlrollintresset alt beakta vid ett ställningstagande till ett sådant förslag
som det nu aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.7.2 Konsumentverket:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom slädbranschen är inga större konsumentproblem kända
för konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.7.3
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
yttrade sig 1980-06-19 över belänkande av städbransch-utredningen (SOU 1979;
88). Därvid framhölls alt de kontrollåtgärder, som behövde vidtas på skatte-,
avgifts- och uppbördsområdena, var sådana som gällde alla förelag vilka
arbetade under liknande förhållanden som städentreprenadföretagen. Åtgärderna
borde därför inte riktas mol en enda bransch ulan mot företeelser som var
gemensamma för branscher med liknande arbetsförhållanden och struktur.
Länsstyrelsen avstyrkte förslag om obligatorisk registrering. Förhållandena
inom städbranschen ansågs inte vara sädana att det kunde anses vara motiverat
att separat för branschen införa en obligatorisk registrering vid sidan av
redan förekommande registrering i handels- och akliebolagsregisler.
Länsstyrelsen uttalade vidare alt de missförhållanden, som framkommit
beträffande städentrepre-nadbranschen, inte var av den omfattningen alt en
obligatorisk tillståndsgivning var motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.7.4
Sveriges Städentreprenörers Förbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommissionens förslag är slädbranschen en av de branscher som bör omfattas av
systemet med näringstillstånd. Ell tungt vägande skäl härför är att
kommissionen anser atl branschen har en oacceptabelt stor andel förelag med
restförda skaller och avgifter (22,6%). Detta visas med exempel ur kronofogdemyndigheternas
s. k. REX-register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
undersökta branscher är städbranschen antalsmässigt den näst minsta. Detta gör
att även ett litet antal felande företag ger ett stort procentuellt utslag vid
jämförelser inom den egna gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ser
man däremot lill det totala antalet restförda företag i de undersökta
branscherna svarar städbranschen för mindre än två procent. VVS-bran-schen
anges av kommissionen som exempel på en bransch där förhållandena är mera
normala. Denna bransch svarar dock för närmare fem procent av det totala
antalet restförda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
hänvisar flera gånger lill den statliga slädbranschutred-ningen (SOU 1979:88)
och anser sig där finna argument för atl branschen bör omfattas av
näringstillstånd. Det går emellertid också bra att i släd-branschutredningen
finna argument för en motsatt ståndpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
städbranschulredningen konstateras t, ex. att medlemsföretagen i SSEF (f. n. 62
företag) svarar för huvuddelen av omsättningen inom städ-enlreprenadbranschen.
Företagen sysselsätter också ca 80 procent av alla anslällda inom
enlreprenadsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar vidare att samtliga de största förelagen betalade källskall och
arbetsgivaravgifter i vederbörlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
problem kommissionen anser sig finna i slädbranschen hänför sig alltså till elt
antal mindre företag som ställt i relation till omsättning och antal anställda
endasl svarar för några få procent av den totala branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste då vara fel att angripa dessa problem med generella metoder som omfattar
hela den seriösa branschen i stället för att föreslå åtgärder som riktar sig
mot de försumliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
tycks dåligt ha satt sig in i slädbranschens förhållanden<br>
och i betänkandet finns också en del fördomsfulla antydningar som allvar<br>
ligt måste ifrågasättas. Det talas om städyrket som något okvalificerat:<br>
"Några städredskap räcker - och inte heller behövs några egentliga yrkes<br>
kunskaper". Delta beskriver illa den verksamhetsom bedrivs av medlems<br>
företagen i SSEF (ca 75 % av branschen) och många andra seriösa städ<br>
företag,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Modern
rengöring kräver stor sakkunskap från förelagens sida och en Prop, 1985/86:126
stor yrkesskicklighet från de anställda. Komplicerade städmaskiner används,
det krävs belydande kunskaper om kemikalier osv. Samtliga medlemsföretag har
också introduktionsutbildning av sina anslällda och före-tagsinternat och j
SSEF:s regi bedrivs en omfattande arbetsledarulbild-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till delta kan läggas att det för medlemskap i SSEF krävs
alt företagel varit etablerat minsl tre år, atl det drivs som aktiebolag och
alt det ska vara delägare i SAF och därigenom ha kollektivavtal för sina
anställda. Del ställs också en rad andra krav på medlemmarna som bl, a, gäller
marknadsföring, försäkringsskydd osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan ett förelag anlas som medlem granskas ocksä del
sökande företagets bokslut av en opartisk revisionsbyrå, en granskning som
även innefallar en kontroll hos skattemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill vidare erinra om atl städbranschulredningen inte
ansåg alt förhållandena i branschen var av den arten att t, ex, obligatorisk
tillståndsprövning kunde anses motiverad. Man föreslog i stället registrering
av företagen, en effektivisering av samhällets kontrollåtgärder avseende bl,
a, skatter, arbetsgivaravgifter, efterievnaden av
arbetsmarknadslagstiftningen, akliebolagsregisler, handelsregister etc. samt en
arbetsgrupp som skulle följa branschen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I värt remissvar till utredningen framhöll vi att de medel
samhället behöver för alt kontrollera företagens beteenden redan finns. Vi
framhöll också att åtgärder successivt vidtagits för att komma till rätta med
oseriöst företagande. Som exempel härpå nämnde vi att den organiserade och
ekonomiska broltslighelen blivit föremål för översyn och utredning, att
skattereglerna för fåmansbolag skärpts, atl bokföringslagen utvidgats, all
ändringar i aktiebolagslagen genomförts, att ändringar i konkurslagstiftningen
genomförts, atl kontrollen vid utfärdandel av B-skattesedel skärpts, atl
obligatorisk skyldighet för uppdragsgivare alt erlägga socialförsäkringsavgifter
för anlitade uppdragstagare införts, att en belalnings-säkringslag införts och
att medbestämmandelagen ger möjlighel för de fackliga organisationerna all
inlägga veto mot entreprenader då entreprenören bryter mol lagar och avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då som nu har vi inget atl invända mol alt dessa medel
används på etl effektivt sätt. I synnerhet bör kontrollen av företag av
tillfällighetsnatur skärpas. En sådan skärpning av alt samhällets regler
efterlevs av förelagen kan emellertid enligt vär mening inte bara gälla ett
fätal branscher utan måste omfatta hela näringslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSEF delade städbranschutredningens uppfattning atl en
obligatorisk registrering av företagen kan möjliggöra en effektivisering av
samhällets kontrollåtgärder. Vi ansåg dock all det i första hand borde
undersökas om inte denna registrering kunde ske inom ramen för redan
förefintliga företagsregister, Förslagel till särskild arbetsgrupp för
slädbranschen av-slyi'kles av oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen föreslår alltså att städbranschen ska
omfattas av systemet med näringstillstånd, I försia hand bör ekonomiska
garanlier övervägas, Åven utbildning i förelagsskölsel och vandelsprövning kan
diskuteras anser kommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de etablerade företagen är del naturligtvis inte några
svårigheter att<br>
ställa önskade ekonomiska garantier på 50000 kr. Möjligen kan sådana<br>
garanlier också hindra några oseriösa personer från alt starta företag i<br>
branschen. Men lika troligt är det att detla krav hindrar seriösa personer<br>
från att starta eget. Man försöker idag t ex uppmuntra arbetslösa ungdomar<br>
att starta egna förelag. Vi anser del då vara mycket betänkligt att kommis-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sionen
genom sitt förslag effektivt utestänger huvuddelen av denna katego- Prop.
1985/86: 126 ri från alt etablera sig i städbranschen. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
säger atl oseriösa personer kan utnyttja det förhållandet att städbranschen
allmänt sett är svårkontrollerad och sålunda medvetet driva företagen på elt
oseriöst sätl. Vi kan inte finna all kommissionen på någol sätt visat alt
städförelagen skulle vara mer svårkontrollerade än företag inom andra delar av
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.7.5
Fastighetsanställas Förbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har i sill belänkande intagit delar av den statiiga städbranschutredningens
betänkande (SOU 1979:88) Städbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill här understryka alt förhållandena i städbranschen ingalunda förbättrats
sedan belänkandet offentliggjordes. Mänga företag har som enda målsättning att
göra snabba vinster på kort tid. Efter konkurs eller nedläggning återkommer man
i nytt namn eller nylt bolag med återtaget namn. Brott mol gäUande
arbelsmarknadslagstiftning och kollektivavtal är mycket vanliga.
Organiationsprocenten är låg både bland arbetsgivare och arbetstagare. Knappt
5% av arbetsgivarna är anslutna till bransch-eller arbetsgivarorganisationer.
Okunnigheten om gällande regier på arbetsmarknaden och företagens skyldigheter
mot samhället är omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser att städbranschen tillhör de branscher som redan frän början skall
omfattas av syslemet. Vi vill här hänvisa till de uttalanden förbundel redan
beretts lillfälle alt avlämna. Del bör också påpekas all branschen tillhör den
som har störst andel restförda företagare vad gäller skatter och avgifter,
vilket framgår av kommissionens ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill förbundel ange ytterligare entreprenadverksamhet inom
vårt organisationsområde som snabbt bör bli föremål för ulredning, nämligen
entreprenörer sysselsatta med fastighetsskötsel och fönsterputsning. Dessa
förekommer främsl inom storstadsregionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:275.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>12.8 Bilbranschen </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>12.8.1 Konsumentverket:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
rekommenderar alt bilbranschen — bilreparationer och försäljning av begagnade
bilar - omfattas av krav pä näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
anser atl om registrering av nämnda branschgrenar införs så bör detta inte
enbart ske utifrån rena eko-brotlsaspekter. Konsumentproblemen inom områdena
bilreparationer och begagnade bilar är enligt verkels erfarenheter belydande.
Konsumentverket har lidigare utföriigl rapporterat dessa problem lill
statsmakterna och föreslagit bl.a. registrering och obligatoriskt
konsumentgrundskydd inom bilverkstadssektorn. Åtgärder för att förbättra
konsumenternas situation på det området har ännu inte vidtagits från
statsmakternas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
konsumentproblemen sannolikt är av minst samma ekonomis<br>
ka storleksordning som den ekonomiska brottsligheten inom området bör<br>
en registrering av verkstäderna kopplas ihop med ell obligatoriskt grund<br>
skydd för konsumenterna. Det bör övervägas närmare hur delta bäst kan<br>
ske och hur konsumentskyddet bör utformas. Del kan även finnas anled<br>
ning atl överväga en avgiftsbelagd registrering. Tanken alt de företag som<br>
genom sitt agerande på marknaden skapar konsumentproblem även skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finansiera de insatser som
behövs för atl söka minska problemen, är enligt Prop. 1985/86: 126 verkets
mening riktig. Ett sådant syslem fungerar exempelvis sedan mer än 10 år i
Kalifornien med gott resultat. ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vad gäller handeln med begagnade bilar finns anledning att väsentligen
förbättra konsumenternas grundskydd. I en promemoria 1974-04-25, som
överiämnades till regeringen och sedan vidarebefordrades till
hemför-säljningskommittén för övervägande, konstaterade verket sammanfattningsvis
att förhållandena inom handeln med begagnade bilar från konsumentsynpunkt i
betydande utsträckning var otillfredsställande. Situationen har knappast
förändrats sedan dess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.8.2 Motorbranschens
Riksförbund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
har under en lång rad av år arbetat för atl förmå statsmakterna att vidta
åtgärder för att komma till rätta med oseriöst företagande inom bilbranschen.
Såväl av myndigheter utförda undersökningar som branschens egna kartläggningar
visar alt den "svarta" verksamheten inom bilbranschen är omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
visar atl det är lätt att bedriva verksamhet inom motorbranschen ulan alt
återfinnas i register hos berörda myndigheter. Förbundel och dess
distriktsföreningar har vid åtskilliga sammanträffanden med både centrala och
lokala myndigheter under årens lopp fått bekräftat alt dessa har belydande
problem med alt spåra upp de oregistrerade företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund härav har förbundel hemställt hos statsmakterna om inrättande av etl
särskilt branschregisler för bilverkstäder. Avsikten med elt sådanl register är
atl förse myndigheterna med etl effektivt instrument i deras fortlöpande
kontrollarbete. Del är därvid tänkt att registermyndigheten skall samarbeta
med andra myndigheter och den reguljära delen av branschen för atl fortlöpande
få uppgifter om befintliga näringsutövare inom bilverksladssektorn. Förbundet
menar att elt sådant branschregisler är konkurrensneutralt och knappast kan
sägas utgöra ett ingrepp i rådande näringsfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
utgår från alt närmare detaljföreskrifter kommer att utfärdas för de berörda
branscherna. Vi förutsätter härvid atl branschorganisationerna ges möjlighet
all närmare diskutera innehållet i sådana föreskrifter, så att de blir sä
branschanpassade som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att lagstiftningen skall omfatta bl.a. handeln med begagnade bilar och
bilverkstäder. Närmare definitioner torde erfordras härvidlag. Vi förutsätter
att förbundet ges möjlighet att närmare diskutera avgränsningsproblemen med
statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.8.3 Svenska
Metallindustriarbetareförbundet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundel
har lidigare aktualiserat krav på åtgärder för alt sanera bilhandels- och
bilreparationsbranschen. De förslag Eko-kommissionen nu framlagt bedömer
förbundet som väl lämpade för dessa branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4 Prop.
1985/86: 126</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av näringsförbudskommitténs betänkande (SOU
1984:59) Näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätt. Kommitténs uppdrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige råder i princip näringsfrihet. Var och en har en grundläggande rätt atl
idka näring. Ett undantag gäller sådan verksamhet för vilken särskilda
tillståndsregler ansetts nödvändiga. Hänsynen till liv, hälsa, säkerhet,
personlig integritet och stora ekonomiska intressen har sålunda motiverat
inskränkningar i näringsfriheten pä vissa områden. Sädana inskränkningar finns
exempelvis när det gäller hantering av läkemedel, alkohol, brandfarliga varor
och skjulvapen samt belräffande banker, inkassoföretag och
kredilupplysningsverksamhet. Även risken för brottslighet har på vissa områden
motiverat alt del uppställts särskilda krav på tillstånd liksom det
förhållandel atl ett utpräglat behov av skydd för konsumenter ansetts finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
näringar är alltså undantagna frän näringsfriheten. Också vissa personer är
undantagna. Ulomnordiska medborgare måsle ha ett särskik näringstillstånd, och
den som är i konkurs får inte driva näring så länge konkursen pågår
(konkurskarantän), Dessulom finns i konkurslagen en möjlighet för domstol atl
genom särskill beslut förordna om näringsförbud för konkursgäldenären eller -
om gäldenären är en juridisk person - den som företräder gäldenären, Ell sådant
förbud upphör inte att gälla med konkursens avslutande ulan fortsätter att vara
verksamt under en av domstolen bestämd lid, som får vara maximalt fem är,
Förbudel innebär atl den drabbade personen utestängs från all rätl att idka
näring, vare sig det sker i enskild verksamhet eller i juridisk person, Alla
former av näringsverksamhet omfattas, men det finns möjlighet för domstolen
all medge begränsade undantag. Överträdelse av näringsförbud bestraffas med
fängelse eller dagsböter. Vidare kan förbudet förlängas med maximalt fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén
har hafl i uppdrag alt se över konkurslagens bestämmelser om näringsförbud och
att undersöka om det är lämpligt atl utvidga reglernas tillämpningsområde sä
att förbud kan meddelas även utan samband med konkurs. Kommittén har i detta
sammanhang haft i uppgift atl göra en bred undersökning av näringsförbudets
olika effekter och alt ulreda om förbudspåföljden är etl effektivt medel i
kampen mot ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter som förekommer i samband
med näringsverksamhet. Som etl led i denna undersökning har ingått en genomgång
av de gällande reglernas lillämpning och de erfarenheter som vunnits sedan
bestämmelserna trädde i kraft för något mindre än fyra år sedan, den 1 juli
1980. Under denna tid har meddelats knappt 150 näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utvärdering
av de gällande bestämmelserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
undersökning har visat på vissa problem och brister. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kanske allvarligaste
problemet har gällt kontrollen över de personer som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddelats näringsförbud.
Denna har inte fungerat som man skulle önska. Prop. 1985/86; 126
Övervakningsuppgiflen ligger på de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter
i konkurs. Vissa av dessa myndigheter har bedrivit en aktiv och väl fungerande
kontroll. Andra har klarat sin övervakningsuppgift mindre väl. Pä många håll
har man inte haft någon som helst kännedom om huruvida de näringsförbjudna
personerna åtlylt förbudet eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en slor mängd fall har del förekommit misstankar om att näringsförbudet
överlrälts. Sålunda har flera av de personer som ålagts förbud fortsatt atl
vara verksamma i samma företag som tidigare, bara med den skillnaden att någon
annan tagit över den formella ledningen. Huruvida den andre då också tagit över
der\ faktiska ledningen har varit svårt att avgöra. Misstankarna har många
gånger varit starka om att del i realiteten rört sig om en bulvan. Åtal för
överträdelse har dock, såvitt kommittén känner till, bara väckis mol tre
personer, I övrigt har, enligt de uppgifter kommittén fått, utrednings- och
bevissvårigheterna varit så stora atl del inte ansetts meningsfullt atl
försöka styrka överträdelse. Bevissvårigheterna är uppenbarligen ell stort
problem i detla sammanhang. Ell annal problem är alt det rått osäkerhet om var
gränsen gått mellan tillåtna och otillåtna handlingar för den som ålagts
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har alltså brustit i effektiviteten när del gäller tillsynen och möjligheterna
att beivra överträdelser. Också i ett annat avseende har det funnits anledning
att klaga på effektiviteten, nämligen när del gäUer snabbheten i förfarandet.
Del har i genomsnitt dröjt elt år från konkursbeslutel lill dess alt
näringsförbud kunnat meddelas. I 10% av fallen har del tagit mer än två år.
Långsamheten synes ha hafl sin huvudsakliga grund däri atl polis och åklagare
haft stora ärendebalanser på den ekonomiska brottslighetens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytteriigare
en brist, om än mindre påtaglig, gäller rättstillämpningen. Denna har varierat
avsevärt, och vissa felaktigheter har förekommit. Näringsförbud och lång lid
har i några fall meddelats, faslän omständigheterna knappasl värk så graverande
att fallen varit alt hänföra liU de "gravt illojala" som lagstiftaren
sade sig ta sikte på. Samtidigt har i några domar förbudsliden gjorts relativt
kort, faslän den brollslighel som förekommit varit utomordentligt omfattande. I
någol fall har delta inneburit alt förbudsliden nästan hunnit gå ut innan
vederbörande avtjänat del fängelsestraff han ådömts. I två mål har
näringsförbud ålagts i direkl slrid med lagens föreskrifter. Vidare finns del
åtskilliga exempel på domar där sättet att ange tiden för förbudel medfört
oklarheter eller varit direkt felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu nämnda rättslillämpningsproblemen har delvis haft sin grund däri<br>
att lagen medfört tolkningssvårigheler och i att förarbetena gett förhållan<br>
devis ringa ledning. Som exempel kan nämnas, atl domstolarna hafl stora<br>
problem att tolka rekviskel "särskUda skäl" (199 b § 3 st och 199 g §
1 sl).<br>
Delta rekvisit har i stor utsträckning kommit att sakna egenlUgl innehåll.<br>
Vidare har kravet på samband med konkurs medfört underliga effekter,<br>
bl.a. på så säll alt det bara varit möjligt att beakta oegentligheter som<br>
förekommit i en rörelse som slutat i konkurs. Missförhållanden som hän<br>
fört sig lill något annal förelag har inte kunnat beaktas, även om de<br>
framstått som utomordentligt relevanta för frågan om näringsförbud.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan oklarhet i lagen har nämnnts ovan. Det har förelegat slora Prop. 1985/86:
126 svårigheter alt avgöra vad som är tillåtet resp. förbjudet för den som har
näringsförbud. Som en följd härav har det varit svårt alt konstatera när
överträdelser ägt rum. Såväl effektiviteten som rättssäkerheten har blivit
lidande. En brist i regleringen kan vidare sägas vara, att det inte stått klart
i vad mån den som fått näringsförbud haft rätt att driva sin verksamhei vidare
i avvecklingssyfte. Slutligen har tillsynsmyndigheternas skyldigheter och
rättigheter varit oklara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har alltså funnits avsevärda problem och brister, I många hänseenden måste
dock systemet med näringsförbud sägas ha fungerat, Ell relativt stort antal
förbud har meddelats, och lagstiftningen har således i hög grad kommit lill
praktisk lillämpning, I de allra fiesla fall har rättstillämpningen varit utan
anmärkning och även tillsynen har på sina håll fungerat väl,
Näringsförbudslagsliflningen och intentionerna bakom denna synes ha accepterats
hos såväl myndigheter som allmänhet, Inga röster har höjts för etl upphävande
av regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kommittén har det varit en självklar uppgifl att försöka få näringsförbudet
att fungera bättre. Framför alll måste problemen med misstänkta överträdelser
bemästras. Vidare bör det vara en strävan att förbud kan meddelas snabbare än i
dag. Slutligen bör en del brister i lagen undanröjas, inte minsl för alt öka
rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regleringens
huvudsakliga uppbyggnad. Syfte. Förutsättningar för förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar, att det uppenbariigen föreligger elt behov av förstärkta och effektivare
insatser mol den ekonomiska brottsligheten. Vi har gjort en ingående genomgång
av fördelar och nackdelar med näringsförbudspåföljden och funnit, atl
näringsförbud måste anses vara elt lämpligl vapen mol den ekonomiska
brottsligheten och även mol vissa andra missförhållanden som förekommer i
samband med näringsverksamhet. Dock förutsätter delta i hög grad att påföljden
kan göras effektiv. Det är därför utomordentligt viktigt all de konstaterade
bristerna kan undanröjas eller avsevärt begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
är enig om atl kravel på konkurs för näringsförbud bör släppas. Visserligen
lorde under alla förhållanden de flesta förbud komma all meddelas efler det alt
oegentligheter upptäckts i samband med konkurs, men konkursen bör inte vara
något krav. Som nyss sagts medför konkursrekvisitet vissa praktiska och
systematiska brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
är vidare enig om att den nuvarande särskilda möjligheten atl meddela
näringsförbud vid upprepade konkurser bör slopas. Del bör dock sägas, att detta
förslag inte är ett uttryck för en mildare syn på oegentligheter i samband med
konkurser. Förslagel föranleds i stället av att "flerkonkursfallet"
vid en närmare granskning ter sig såväl onödigt som systematiskt svårmoliveral.
Härtill kan det få vissa egendomliga effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har ingående diskuterat frågan om det för näringsförbud bör<br>
erfordras, att vederbörande gjort sig skyldig till broll. Skälen för och emot<br>
elt sådanl krav finns redovisade på s. 194 ff. Kommittén är enig om atl man</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
förbudsprövningen måste få beakia även andra oegentligheter än så- Prop.
1985/86: 126 dana som utgör brott. Frågan är om man ska kunna meddela utan att
det över huvud lägel förekommit nägon brottslig handling. Detta är möjligt
enligt gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriteten föreslär att del inie uppställs något krav på
brott. Som skäl för delta har pekats på framför allt det förhållandet, att ett
krav på brott kan medföra egendomliga tröskeleffeker. För frågan om
näringsförbud kan del då bli helt avgörande om ett mindre brott begåtts, vilket
kanske i och för sig vid en samlad bedömning framstår som hell oväsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minoriteten (ledamöterna Ollen, Olsson och Thörner)
förordar etl särskilt brottsrekvisit. Man har menat, att ett sådant krav ökar
rättssäkerheten. Medan övriga rekvisit enligt minoriteten inte ger regleringen
erforderlig stadga, uppnås genom kravet på brott alt man i den allmänna
rättsuppfattningen får åtminstone ett påtagligt rekvisit för näringsförbud.
Minoriteten har också i detta sammanhang betonat, att etl brotlsrekvisil
medför alt utredningen i näringsförbudsärenden kan knytas till en
brottsutredning på elt i flertalet fall naturligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriteten har menat, alt rättssäkerhetsvinsterna med ett
brotlsrekvisil är myckel begränsade, eftersom de krav som mäste ställas för
näringsförbud är sådana, att de i själva verket ligger på en mycket högre nivå
än som speglas av kravet pä brott, särskilt som det av minoriteten inte
uppställs något krav på att brottet ska ha viss svårhetsgrad. Härigenom har ett
krav pä brott enligt majoritetens mening inte heller nägon påtaglig betydelse
för antalet näringsförbud och således inte heller för de tillsynsresurser som
erfordras. Majoriteten har för sin del menat, att kravet pä rättssäkerhet måste
tillgodoses genom att lagens förutsättningar för näringsförbud görs mera
lättolkade och genom att förarbetena ger klarare besked än som i dag är fallet;
härigenom kan det uppnås en större enhetlighet i tillämpningen på en från
rättssäkerhetssynpunkt hög nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriteten har, när det gäller resursåtgången, pekat på
det förhållandet att näringsförbudsfrågan alllid fordrar exlra
utredningsresurser om det blir aktuellt alt syna sådana förfaranden som inte är
brottsliga. Har del bara förekommk ell mindre brott, är polisutredningen om
detla enligt vad majoriteten anföri helt otillräcklig för frågan om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt uppnå större enhetlighet i tillämpningen och för
att undvika alt näringsförbud meddelas i annat än mycket allvarliga fall,
föreslär kommittén vidare, alt det införs en minimitid för näringsförbud, tre
är. Ett annat viktigt skäl för atl införa en minimitid har kommittén ansett
vara, alt kortvariga förbud främst leder till störningar i en rörelse som kan
förväntas snart bli återupptagen. Däremot tjänar det knappast lill att definitivt
avhålla vederbörande från näringsverksamhet. Den nuvarande maximitiden för
förbudet, fem år, föreslås bli kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det enligt kommitténs förslag inte ska fordras
konkurs för<br>
näringsförbud, passar beslämmelserna inte i konkurslagen. Med majorite<br>
tens ståndpunkt i fråga om kravel på brott hör bestämmelserna inte heller<br>
hemma i brottsbalken. Kommittén föreslär därför att reglerna tas in i en<br>
särskild lag om näringsförbud. Bestämmelserna om förbud för konkursgäl<br>
denär att idka gärning under konkursen bör dock behållas i konkurslagen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200<br>
(199a §).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Syftet med näringsförbud
är enligt kommitténs uppfattning närmast alt Prop. 1985/86: 126 förhindra
forisaii skada. De näringsidkare som genom sina oegentligheter i verksamheten
åstadkommer stora skador för borgenärer, konkurrenter, konsumenter, anställda
m.fl, kan genom ett näringsförbud hindras att fortsätta med sädan skadlig
verksamhet. Ett annal syfte med näringsförbudet är, att denna påföljd ska
fungera som en sista utväg att komma till rätta med de personer som ideligen
nonchalerar de regler som gäller för näringsverksamhet och som inte kan fås
att ta rättelse genom de övriga korrektionsmedel som står samhället till buds.
Ytterligare ett syfte är allmänpreventionen. Risken för näringsförbud kan
tänkas avhålla vissa näringsidkare från sådana oegentligheter som, om de
uppläcktes, skulle kunna rendera etl näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
är en myckel ingripande påföljd, och enligt kommitténs mening bör den användas
med slor restriktivitet. Förbud bör sålunda åläggas endast i grava
missbruksfall. Det förhållandet att en person från vissa aspekter kan anses
"olämplig" som näringsidkare på grund av bristande fallenhet för
affärsverksamhet, begränsade förståndsgåvor el, dyl, . bör inte kunna föranleda
förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
som allt innebär kommitténs förslag den principiellt viktiga utvidgningen att
näringsförbud kan meddelas som en följd av även andra oegentligheter än sädana
som har samband med konkurs. Härmed blir det möjligt att i enstaka fall meddela
förbud på grund av grova åsidosättanden av förpliktelser mot exempelvis
konsumenter och anställda, vilket enligt dagens regler ibland hindras av
kravel på konkurs. Kommitténs inställning är dock, all man i princip först
måste ha uttömt övriga sanktionsmöjligheter, innan näringsförbud ska
aktualiseras på grund av åsidosättanden av nu nämnt slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt innebär kommitténs förslag snarast en skärpning av kraven på
näringsförbud. Detta kommer delvis till uttryck i en något mer detaljerad
lagtext än den nuvarande men främst i motiven. Där preciserar kommittén en
inställning till näring.sförbudet som i en del hänseenden är betydligt
strängare än den som kommer till uttryck i vissa av de domar på näringsförbud
som hittills meddelats. Enligt nuvarande regler finns vidare ell vissl uttrymme
för att ålägga näringsförbud som en följd av "allmän oduglighet".
Enligt kommitténs förslag är det, som nyss sagts, klart att detta inte ska vara
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
näringsförbud ska det enligt kommitténs förslag fordras, enligt / §,<br>
atl näringsidkaren grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidka<br>
re ',och alt förbud därjämte är påkallat från allmän synpunkl. Del ska<br>
sålunda krävas inte bara att de missförhållanden som förekommit i sig är<br>
mycket allvarliga utan också att det vid en samlad bedömning framstår<br>
som motiveral att ålägga förbud. Vid den senare prövningen ska beaktas<br>
inte bara de oegentligheter som förekommit utan även t, ex. hur verksam<br>
heten skötts i övrigt. 1 lagtexten anges tre omständigheter som domstolen<br>
ska la särskild hänsyn lill, nämligen om missbruket varit systematiski, om<br>
det medfört betydande skada och om det fortsatt sedan vederbörande<br>
dömts för brott i näringsverksamhet. Kommittén har bedömt, att dessa<br>
omständigheter typiskt sett är särskilt ägnade att ge en bild av näringsid-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>karen,
av hans instäUning till de regler som han har atl följa och av Prop.
1985/86: 126 förekommande missbruk. Därmed är de av mycket slor betydelse för
frågan om ett förbud är befogat. De ulgör dock inte några ovillkorliga krav för
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i några konkreta exempel angett sin uppfattning i frågan om näringsförbud
kan anses motiveral. Se angående dessa exempel s. 400 ff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna regleringen ska, liksom den gällande, endast äga tillämpning på
näringsidkare och på vissa personer som i detta sammanhang bör jämstäUas med
näringsidkare. I 2§ anges vilka kategorier som härigenom föreslås falla under
regleringen. Bland annal sägs, att den som faktiskt ulöver ledningen över
näringsverksamhet alltid omfattas. Härigenom träffas bl. a. de personer som
häller sig i bakgrunden och vars verksamhet formellt drivs av någon annan, en
bulvan. Denna regel överensstämmer i huvudsak med den som i dag gäller. I
kommitténs förslag nämns emellertid också uttryckligen, alt den som utåt
framstår som ansvarig alltid ska anses som näringsidkare. Härigenom är det helt
klart att även bulvanen faller under bestämmelserna och kan drabbas av förbud
under förutsättning alt skäl i övrigi föreligger för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
gör en relativt ingående analys av vad som i detta sammanhang ska avses med
begreppet "näringsidkare" och vad som bör menas med ullrycket
"faktiskt utöva ledningen". Denna analys har också betydelse för
frågan om förbudels verkan, dvs. frågan om vad man ska vara förbjuden att göra
när man ålagts förbud. Vi återkommer därför något till de nämnda uttrycken i
det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ledamoten
Ollen har avgett ett särskilt yttrande angående näringsidkarbegreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Verkan
av förbud. Problemet med överträdelser. Tillsynen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
3-5 §§ i kommkténs lagförslag finns regler om vad som är förbjudet att göra för
den som ålagts näringsförbud. I första hand är det förbjudet att vara
näringsidkare. Gränsdragningen mellan näringsidkare och arbetstagare
diskuteras och det konstateras, atl man i stort sett får följa den praxis som
utvecklat sig i arbets- och socialrältsliga sammanhang. I gränsfall får man
fästa stor vikt vid de möjligheter som personen i praktiken hafl att åsidosätta
de regler som hör samman med näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
näringsidkarbegreppels avgränsning i övrigt diskuteras. För att man ska anses
som näringsidkare krävs att verksamhelen har ett visst omfång och en viss
varaktighet. Här hänvisas lill den precisering som gjorts när det gäller
bokföringsskyldigheten. Verksamheten ska sålunda avse en följd av
affärshändelser och inte bara en enstaka affär. Det ska dessutom vara fråga om
en rörelse efter en viss plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
krav på vinstsyfte för alt det i detla sammanhang ska anses föreligga
näringsverksamhet bör enUgt kommittén inte finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ibland
kan det vara tveksamt vem av flera personer i en enskild firma<br>
som ska anses som näringsidkare. Enligt kommittén bör den som utåt<br>
uppträder som näringsidkare - t. ex. i register och i förhällande liU myn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>digheter
i övrigi - alllid anses som sådan. Likaså bör den som har ägarin- Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Iresse
i en enskild firma anses som näringsidkare, även om han inte utåt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sett
ansvarar för företaget. Med "ägarintresse" avses i detla sammanhang</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
vederbörande är den som har den primära rällen lill den vinst som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhelen
ger. Däremol bör inte den som faktiskt förestår rörelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anses
som näringsidkare bara på grund av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
näringsförbud bör också innebära ett förbud mot all fakiiski ulöva ledningen av
näringsverksamhet. Detta bör, till skillnad från i dag, gälla oavsett
företagsform. Det bör dock enligt kommitténs förslag inte vara förbjudet att
inneha en ledande ställning i den meningen att man ansvarar för en viss sektor
inom ett företag. Endast den som har den faktiska slutliga bestämmanderätten
avses. Härtill kommer dock, all vissa poster precis som i dag bör vara
automatiskt förbjudna för den som ålagts näringsförbud. Angående vilka poster
som avses, se 3 § i den föreslagna lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandets huvuddel har på s. 263 f inlagils några exempel i vilka kommitténs
förslag i de nu angivna delarna konkretiserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande regler görs undanlag från näringsförbudei för sådan verksamhet som
berörs av grundlagsskyddade rättigheter. Undantaget för sådan verksamhet bör
enligt kommittén behållas i nuvarande uiformning. Detta innebär atl en
grundlagsskyddad verksamhet aldrig kan bli förbjuden på grund av ett
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag undantas också jordbruk och skogsbruk frän näringsförbudets område. Detta
undantag föreslås bli upphävt, främst av det skälet att olika
näringsidkarkalegorier i princip bör behandlas lika. Kommittén anmärker dock i
detta sammanhang, all särskild försiktighet bör iakttas när det gäller bl.a.
jordbrukare. Anledningen härtill är all näringsförbud i praktiken ibland kan få
karaktär av yrkesförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare sagls finns det i dag slora problem att övervaka efterlevnaden av
meddelade näringsförbud. Tillsynen fungerar inte som den borde. Det föreUgger
vidare oklarhet angående när överträdelse av förbud ska anses ske, och
bevisproblemen är stora. Vi har ansett del nödvändigl alt föreslå regler som
avsevärt förstärker möjligheterna alt komma lill rätta med de överträdelser som
i dag misslänks ske i stor omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de rättsliga bedömningarna har som framgått gjorts vissa
preciseringar i lagtexten, varjämte det i motiven gjorts en ganska ingående
analys för att underlätta de bedömningar som domstolarna ställs inför. Trots
dessa preciseringar kvarstår betydande rättsliga avvägningsproblem.
Bevissvårigheterna kvarstår likaså.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har diskuterat om det borde införas en särskild bevisregel för att<br>
mildra problemen, antingen en regel om omkastad bevisbörda (presum<br>
tion) eller en regel om bevislätlnad för åklagaren. En sådan bevisregel<br>
kunde verka generellt vid misstänkta överträdelser av näringsförbud eller<br>
också bara i vissa fall där del finns särskild anledning atl anta att överträ<br>
delse sker. Vi har emellertid avvisat tanken på en särskild bevisregel,<br>
framför alll därför alt en sådan inger starka principiella betänkligheter och<br>
innebär en belydande försvagning av rättssäkerheten för den enskilde.<br>
Härtill kommer att en bevisregel inte är liU någon nytta när det gäller de<br>
nämnda rättsliga bedömningssvårighelerna.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efler att ha vägt olika
alternativ mol varandra har vi funnit det mest Prop. 1985/86: 126
ändamålsenligt atl föreslå en särreglering för sådana fall där det finns
särskild anledning atl befara överträdelser. Del har visat sig, att så gott som
alla misstänkta överträdelser sker på så sätt att en närstående lill den dömde
tar över företagel och däri "anställer" den som fått näringsförbud.
Starka misstankar finns i sådana fall om alt det i själva verket rör sig om en
skenkonstruktion och atl den närstående bara är bulvan för den verklige företagsledaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har stannat för att föreslå en utvidgning av näringsförbudet för dessa
situationer. Vi föreslår således en bestämmelse om förbud för den som ålagts
näringsförbud att vara anställd hos vissa närstående personer eller alt motta
återkommande uppdrag av sådana närstående. Vi är naturligtvis medvetna om atl
detla är ett mycket kraftigt ingrepp och att det inte i och jör sig finns
anledning atl förbjuda vederbörande att vara anställd hos en närstående.
Riskerna för atl överträdelser sker i dessa fall och intresset av atl
näringsförbudet verkligen ska bli effektivt gör emellertid att vi anser
förbudet befogat. Samtidigt mäste del finnas möjlighel att få dispens från
delta "närstäendeförbud", då det uppenbarligen kan finnas fall då det
inte finns någon som helst anledning att misslänka atl överträdelse kommer att
ske. Kommittén diskuterar ingående förutsättningarna för dispens i dessa fall.
Det uttalas bl,a,, atl domstolarna bör inta en förhållandevis generös attityd
när det gäller dispens från närstäendeförbudet. Sådan dispens bör, enligt
kommitténs uppfattning, alllid kunna medges i de fall då det inte finns någon
anledning alt anta att överträdelse kommer atl ske. Så är exempelvis normalt
fallet om det rör sig om en anställning i etl förelag som sedan lång tid
drivits av en närstående ulan atl den som ålagts förbud haft något med rörelsen
atl göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
möjligheterna att förhindra och upptäcka överträdelser är det vidare av stor
vikt att tillsynen effektiviseras. Kommittén har diskuterat hur denna bör
organiseras, bl.a. frågan om vUken myndighei som bör anförtros
tillsynsuppgiflen. Majoriteten anser, alt uppgiften även i fortsättningen bör
ligga hos de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs (TSM).
Här föreligger dock en reservation (ledamöterna Ollen, Olsson och Thörner) lill
förmån för atl uppgiften flyttas över på polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TSM;s
lUlsynsskyldighet bör gälla hela förbudsliden. TSM har alltså att kontrollera
såväl alt vederbörande avvecklar pågående engagemang i näringsverksamhet som
alt han inte startar något nytt. För atl kontrollen ska kunna bli effektiv är
del av slor vikt att TSM agerar aktivt och söker hålla sig underrättad om
personens sysselsättning. Kommittén har bedömt del nödvändigt all TSM ges en
möjlighet atl kalla vederbörande till förhör och föreslår en regel härom.
Uppstår misstankar om att överträdelse sker bör TSM liksom i dag anmäla detta
till åklagare, TSM bör enligt kommitténs uppfattning inte själv ha tillgång
till några polisiära tvångsmedel. Anser TSM att det finns behov av husrannsakan
el.dyl., bör anmälan ske till åklagaren så att polisen får ta över
undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs förslag ska det i skalteregisleriagen tas in en bestäm<br>
melse som ger TSM terminalåtkomsl till vissa uppgifter i skatteregistret. I<br>
denna del föreligger en reservation av ledamoten Ollen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fortsättningen ska enligt kommitléns förslag ett särskilt närings- Prop.
1985/86: 126 förbudsregister föras hos riksskatte:verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som ålagts näringsförbud är skyldig all avveckla sin inblandning i
näringsverksamhet i den mån den är förbjuden för honom. I dag föreligger
oklarhet om huruvida avvecklingsåtgärder är tillåtna trots näringsförbud.
Kommittén föreslår en uttrycklig regel om att näringsförbudet inte ska innebära
något hinder mot all avvecklingsåtgärder vidtas. Det bör emellertid gälla en
bestämd tidsgräns för avvecklingen. I de fall näringsidkaren har en pågående
verksamhet när förbudel meddelas ska därför domstolen bestämma
avvecklingstidens längd. Någon möjlighet att förlänga denna tid finns inte
enligt kommitténs förslag. En särskild fräga är vad som ska avses med
"åtgärder som är etl led i avvecklingen". Denna fråga diskuteras
relativt ingående i motivtexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
elt särskill yttrande har experterna uttryckt den uppfattningen, att utrymme
för avveckling bör skapas på sä sätl att domstolen vid behov fattar ett
särskilt beslul om att förbudet ska gälla från en senare tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Tillfälligt förbud.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår inte några ändringar av betydelse när del gäller förfarandel i mål om
näringsförbud. Vissa justeringar i jämförelse med gällande regler föranleds
därav alt beslämmelserna förs ul från konkurslagen. Därjämte föreslår
kommittén, alt domstolen åläggs all överlämna en särskild underrättelse lill den
som åläggs förbud. I underrättelsen ska redogöras för innebörden av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om tUlfälligt förbud föreslås en ändring i rekvisiten. Enligt gällande
lag ska tillfälligt förbud åläggas "om särskilda skäl föranleder
det". Delta rekvisit har vållat besvär. Kommittén föreslår att kravel på
särskilda skäl tas bort men att tillfälligt förbud bara ska kunna meddelas när
det är uppenbart all förbud är befogat. Detta innebär en skärpning i jämförelse
med gällande rätt, där det inte över huvud laget uppställs någon förutsättning
som avser sannolikheten för att slutligt förbud kommer att meddelas.
Skärpningen är föranledd av all det enligt kommitténs uppfattning måste anses
utomordentligt olyckligt om tillfälligt förbud meddelas på för lösa grunder.
Del har inträffat i några fall att talan om näringsförbud har ogillats sedan
tillfälligt förbud försl meddelals. Givetvis kan etl obefogat tillfälligt
förbud orsaka stora skador för näringsidkaren, och det är därför enligt
kommitténs uppfattning motiverat att skärpa förutsättningarna. Å andra sidan är
det enligt kommittén av mycket slor vikt att tillfälliga förbud meddelas så
snart som möjligt i de fall förbud verkligen är befogat. Åklagare och polis
bör därför så snart som möjligt pröva om förutsättningar för tillfälligt förbud
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
regler om förfarandet som föreslås finns ingen som är ägnad att öka<br>
snabbheten i förfarandet. Snarare innebär den föreslagna ändringen beträf<br>
fande tillfälligt förbud en risk för ytteriigare förseningar i vissa fall. Kom<br>
mittén har tvingats konstatera, atl det inte går all införa regler som ökar<br>
snabbheten utan att andra iniressen därmed blir lidande på ett oacceptabelt<br>
sätt. Desto viktigare är det då all polis och åklagare kan agera snabbt och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att nuvarande ärendebalanser
när det gäller ekonomisk brottslighet kan Prop, 1985/86: 126 minskas avsevärt.
Från de aspekter kommittén främst har att beakia är del utomordentligt viktigt
all polis och åklagare får tillräckliga resurser för arbeiei och att alla
möjligheter till effektiviseringar tillvaratas. Som tidigare sagts bör frågan
om tillfälligt förbud prövas så snart som möjligt. För att
näringsförbudspåföljden ska fungera på etl acceptabelt sätl är det mycket
viktigt att ärendena förs fram raskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dispens</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande regler får, om särskilda skäl föreligger, en viss verksamhei undantas
frän näringsförbudet. Denna regel behälls i kommitténs förslag. 1 den
föreslagna lagtexten (10§) benämns undantaget "dispens". Enligt
förslaget ska del också finnas möjlighet atl få dispens från det tidigare
omtalade "närståendeförbudel". Dispens kan beviljas både i samband
med all näringsförbud åläggs och efler en senare gjord ansökan. Förutsättningarna
för dispens diskuteras relativt ingående i betänkandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag finns ingen särskild regel om återkallelse av dispens. Kommittén föreslär
all en sådan införs, Återkallelse ska enligt denna få ske, om näringsidkaren
"åsidosätter vad som åligger honom i verksamhelen". Återkallelse kan
också ske vid överträdelse av näringsförbud (14 § 3 st).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de gällande beslämmelserna finns också en möjlighet atl helt häva elt
näringsförbud. Denna möjlighet bör enligt kommittén upphävas. Enligt kommitténs
uppfattning kan det inte gärna finnas någon situation där del kan vara befogat
att helt häva förbudet. Dispensmöjligheten torde tillgodose de behov som kan
finnas. Dessutom torde det vara möjligt att upphäva förbudet genom nåd, om
exceptionella omständigheter av oförutsett slag inträffar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
11§ finns regler om förfarandet i mål om dispens, 1 jämförelse med gällande
rätl har gjorts etl par mindre tillägg och justeringar i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sanktioner
vid överträdelse av förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
om överträdelse av näringsförbud (14§) är oförändrad i jämförelse med gällande
rätl sånär som på atl det gjorts etl tillägg angående möjligheten att
återkalla dispens. Detta innebär att straffet för överträdelse är fängelse i
högst tvä år eller, om brollet är ringa, böter eller fängelse i högst sex
månader. Vidare kan förbudet förlängas. Förlängning får ske med högsl fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slora förändringen när del gäller överträdelsebroltet har vi berört tidigare.
Gränserna för brottet påverkas sålunda en del genom de ändringar som föreslås i
reglerna om förbudets verkan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
15 § föreslås en särskild regel för det fall att det blir aktuellt att ålägga
ell nylt förbud medan etl gammalt gäller. Åläggs ell nytt förbud ska enligt
denna regel det gamla upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser
och preskription</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår, att äldre bestämmelser ska tillämpas, om talan väckis före
ikraftträdandet. Vidare ska det inte vara möjligt att ålägga förbud enligt de
nya reglerna om samtliga de oegentligheter som åberopas inträffat före den
tidpunkt då reglerna trätt i kraft. Under en övergångstid pä ett år ska dock
lalan kunna väckas om förbud enligt de gamla beslämmelserna. Om talan väcks
enligt de nya reglerna ska det enligt kommitléns uppfattning vara möjligt att
beakta även sådana oegentligheter som inträffar före ikraftträdandet. Härmed
sammanhänger att det inte föresläs nägon preskriptionstid när det gäller
näringsförbud, I princip ska del alltså vara möjligt för domstolen atl ta
hänsyn även till mycket gamla missförhållanden som vederbörande har på sitl
samvete, Oegentligheter som ligger många år tillbaka i tiden bör dock, enligt
kommitténs mening, inte tillmätas nägon betydelse annat än undantagsvis och
marginellt. Det bör över huvud laget inte komma i fråga alt ålägga
näringsförbud enbart som en följd av missförhållanden som ligger många år
tillbaka i tiden, Detla gäller alltså även om de i och för sig inlräffat efler
ikraftträdandet av de nya reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5 Prop, 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbudskommitténs lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åläggande avförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Näringsförbud
får, om det är påkallat från allmän synpunkt, meddelas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskild
näringsidkare som grovt åsidosatt vad som ålegat honom som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömning av om näringsförbud är påkallat skall
särskiU beaktas om missbruket varit systematiskt, om del medfört betydande
skada och om det fortsatt sedan näringsidkaren dömts för brott i
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud skall åläggas för viss tid, lägst tre och högst fem
år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med enskild näringsidkare jämställs vid lillämpning av 1 §
bolagsman i handelsbolag, styrelseledamot och suppleant för styrelseledamot i
aktiebolag och ekonomisk förening saml verkställande och vice verkställande
direktör i aktiebolag. Detsamma gäller den som eljest faktiskt utövar ledningen
av näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliklig
enligt bokföringslagen även om den inte bedriver näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utåt framstår som ansvarig för en enskild firma
skall alltid anses som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan avförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som ålagts näringsförbud har inte rätt att idka
näringsverksamhet eller att vara bolagsman i elt handelsbolag. Han får inte
heller vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot i elt
aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening, eller i en sädan
ideell förening eller sliflelse som driver näringsverksamhet, eller vara
verkställande eller vice verkställande direktör i ell aktiebolag. Inte heller
fär han eljesl faktiskt utöva ledningen av näringsverksamhet eller av en sådan
juridisk person som är bokföringspliklig även om den inte idkar näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud utgör inget hinder mot alt driva sådan
verksamhei som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap, I §
regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 5 §
tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som ålagts näringsförbud får inte vara anställd eller
ta emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående
till honom eller där en närstående har en sådan ställning att denne enligt 2§
skall jämställas med enskild näringsidkare. Som närslående anses make, sambo,
förälder, barn och syskon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Den
som ålagts näringsförbud får under en begränsad avvecklingstid fort-sälta sådan
verksamhei eller inneha sådan befattning som är förbjuden för honom enligt 3
och 4 §§, Han får dock inte vidla andra åtgärder än sådana som är ell led i
avveckling av verksamhelen eller befattningen. Om inte domstolen besiämmer
annal när förbudet åläggs, måste avvecklingen vara avslutad två veckor från det
all förbudet börjat gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om näringsförbud förs i lingsräii av allmän åklagare. Angående utredningen och
förfarandel i mål om näringsförbud skall, om annat inte föreskrivs i denna lag,
i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om mål som rör
allmänt åtal för brott, för vilket är stadgat fängelse i högsl elt år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i 24 och 25 kap. rättegångsbalken skall inte tillämpas i fråga om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del är uppenbart alt näringsförbud är befogal, får rätten meddela förbud för
tiden till dess frågan om näringsförbud slutligt har avgjorts (lillfälligt
näringsförbud).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om tillfälligt näringsförbud tas upp på yrkande av åklagaren. Innan ell
tillfälligt förbud meddelas skall den som yrkandet avser få lillfälle att yttra
sig i frågan, såvida det inte finns anledning anta att han har avvikit eller på
annal sätt håller sig undan. Rätten får hålla förhandling för frågans prövning.
Till förhandlingen skall den som avses med yrkandet kallas personligen. I
kallelsen skall han erinras om alt frågan kan avgöras även om han inte
inställer sig. Om förfarandet i övrigi vid en sådan förhandling gäller i
tillämpliga delar föreskrifterna i 24 kap. 14 § rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
beslut om tillfälligt näringsförbud skall gälla omedelbart. Beslulel skall
delges den som avses med förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
ett beslut om tillfälligt näringsförbud, som har meddelals under rättegången,
skall lalan föras särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
liUfälligt förbud meddelats i samband med dom får högre rätt omedelbart
förordna, att förbudet inte skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
rätlen meddelar tillfälligt näringsförbud, skall den utsätta en tid inom vilken
talan enligt 6§ skall väckas, om inte sådan lalan redan har väckts. Tiden får
inte bestämmas längre än vad som bedöms oundgängligen behövligt. Är den
utsatta tiden inte tillräcklig, får rällen på framställning som åklagaren har
gjort före lidens utgång medge förlängning av tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lalan enligt 6§ inte har väckts inom den föreskrivna liden och del inte heller
har kommit in en framställning om förlängning av tiden, skall beslutet om tillfälligt
näringsförbud omedelbart hävas. Detsamma gäller om talan återkallas eller
lämnas utan bifall eller om annars skäl för det tillfälliga näringsförbudet
inte längre föreligger. Om lalan bifalls, skall rällen pröva om det tillfälliga
näringsförbudei fortfarande skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
får i samband med domen självmant förordna om tillfälligt näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med all näringsförbud eller tillfälligt
näringsförbud meddelas skall rätten till den förbudet gäller överlämna en
särskild underrättelse, i vilken redogörs för innebörden av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten skaU sända etl exemplar av domen eller beslutet
till den myndighet som enligt 13 § har att svara för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dispens</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det finns särskilda skäl fär den som ålagts
näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud medges dispens för viss
näringsverksamhet, viss anställning eller visst uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dispens frän förbud enligt 3§ får återkallas, om den som
meddelals förbud åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhet som avses
med dispensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 14§ iredje siycket finns bestämmelser om återkallelse av
dispens vid överträdelse av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ll§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga angående dispens får prövas, förutom i samband med
dom eller i samband med beslut om tillfälligt näringsförbud, efter senare gjord
ansökan. När frågan prövas i ett särskill mål gäller i tillämpliga delar vad
som i 6§ har föreskrivits angående mål om näringsförbud. Åklagaren har ställning
som motpart till sökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om dispens las upp av den tingsrätt som lidigare
handlagt målet om näringsförbud. Målel fär också las upp av rätlen i den ort
där sökanden har sitl hemvist, om rällen med hänsyn lill utredningen saml
kostnader och andra omständigheter finner det lämpligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om dispens från näringsförbud får avgöras utan
huvudförhandling om saken är uppenbar. Har rällen beslutat, att målet skall
avgöras utan huvudförhandling, skall parterna ges tillfälle atl slutföra sin
talan, om del inte är uppenbart atl de redan gjort detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan om återkallelse av dispens förs av allmän åklagare.
När frågan prövas i ett särskilt mål gäller i tillämpliga delar vad som i 6§
har föreskrivits angående mål om näringsförbud. Målet las upp av den tingsrätt
som meddelat dispensen. Målet får också tas upp av rätten i den ort där
sökanden har sitl hemvist, om rätlen med hänsyn till utredningen samt kostnader
och andra omständigheter finner det lämpligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUlsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket skall föra ett register över
näringsförbud och tillfälliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger de kronofogdemyndigheter som är
tillsynsmyndigheter i konkurs atl vaka över att näringsförbud och tillfälliga
näringsförbud efterlevs saml att göra anmälan till åklagaren vid misstanke om
överträdelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten får hålla förhör med den som ålagts
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt tillsynsmyndighet är den inom vars område den person
som ålagts<br>
näringsförbud är bosatt. Tillsynsmyndigheternas områden motsvarar<br>
domkretsarna för tingsrätterna enligt uppräkningen i förordningen<br>
(1979; 755) om tillsynsmyndighet i konkurs,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överträdelse av förbud m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som överträder ell näringsförbud döms lill fängelse i
högsl två år eller,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överträds ell näringsförbud får del förlängas med högst
fem år. Sker flera förlängningar, får den sammanlagda tiden för förlängning
inte vara mer än fem år. Talan om förlängning skall väckas innan förbudstiden
har gäll ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid överträdelse får dispens som meddelats med stöd av 10
§ återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den som har näringsförbud åläggs elt nytt förbud medan
det gamla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ännu gäller, skall rällen upphäva det tidigare meddelade
förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Näringsförbud
får meddelas med tillämpning av lagen om näringsförbud endast om del efler
lagens ikraftträdande förekommit sådana grova åsidosättanden som sägs i I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har lalan om
näringsförbud väckts före ikraftträdandet av den nya lagen, skall äldre
bestämmelser lillämpas. Har lalan väckis efler ikraftträdandet men före den</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>, får näringsförbud åläggas med lillämpning av äldre
bestämmelser, om föreskriften i 2. medför alt förbud inte kan meddelas enligt
lagen om näringsförbud. Vad nu sagts gäller även talan om tillfälligt förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När näringsförbud
meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall dessa bestämmelser gälla
angående verkan av förbudet. Vid överträdelse av näringsförbud som skett efler
ikraftträdandet skall dock alltid 14 § i lagen om näringsförbud lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1921:225)'
dels att 199 b-d och 199 f-j §§ skall upphöra att gälla, dels alt 55, 185b och
212 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55 §2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltaren skall så snart ske kan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltaren skall så snart ske kan<br>
upprätta skriftlig berättelse om</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upprätta
skriftlig berättelse om<br>
boets tillstånd, så ock om orsa-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>boets
tillstånd, så ock om orsa<br>
kerna till gäldenärens obestånd, så-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kerna
till gäldenärens obestånd, så<br>
vitt de kunnat utrönas, I berättelsen</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vitt
de kunnat utrönas, I berättelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>199 b § 1980:264 199 g § 1980:264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I99c§"</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199
h§"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>199 d§ "</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>199 1 § "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>199 f§ "</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>199 j § ",</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Senaste
lydelse 1980: 264,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section917>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
upplagas en översikt över tillgångar och gäld av olika slag ävensom särskilt
anmärkas, huruvida förhållande har förekommk som kan föranleda återvinning till
konkursboet och huruvida skälig anledning förefinnes lill anlagande, att
gäldenären gjort sig skyldig till gäldenärsbrott. Förefinnes anledning till
antagande, som nyss sagls, skall grunden därför angivas. Om gäldenären är
eller under det senare året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig,
varde i berättelsen tillika anmärkt, vilket bokföringssystem han har
tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts, och skall i sådant
fall vid berättelsen fogas den av gäldenären senasi uppgjorda balansräkningen.
Finns del skälig anledning till antagande atl gäldenären eller, om denne är
en juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 199 b § har förfarit
på ett sådant sätt att näringsförbud enligt samma paragraf kan meddelas, skall
även det angivas jämte grunden för antagandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
upplagas en översikt över tillgångar och gäld av olika slag ävensom särskik
anmärkas, huruvida förhållande har förekommit som kan föranleda återvinning
lillkon-kursboel och huruvida skälig anledning förefinnes till anlagande, alt
gäldenären gjort sig skyldig till gäldenärsbrott. Förefinnes anledning lill
antagande, som nyss sagts, skall grunden därför angivas. Om gäldenären är
eller under del senare året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig,
varde i berättelsen tillika anmärkt, vilket bokföringssystem han har tillämpat
och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts, och skall i sådant fall vid
berättelsen fogas den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen. Finns det
skälig anledning tiU anlagande atl gäldenären eller, om denne är en juridisk
person, någon sådan företrädare som avses i 2§ lagen (0000:00) om
näringsförbud har förfarit på ett sådanl säll alt näringsförbud enligt / §
nämnda lag kan meddelas, skall även det angivas jämte grunden för antagandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section918>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrift av
berättelsen med den balansräkning, som må vara därvid fogad, skall av
förvaltaren utan dröjsmål tillställas konkursdomaren och tillsynsmyndigheten
samt varje borgenär, som det begär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section919>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om förvaltaren finner att
gäldenären kan misslänkas för gäldenärsbrott, skall han omedelbart underrätta
allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för misstanken. Detsamma
gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och det under
konkursförvaltningen kommer fram atl gäldenären kan misslänkas för annal brott
av ej ringa beskaffenhet, som har samband med verksamheten. Kan del misstänkas
atl gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan företrädare
som avses i 199 b § har förfarit på elt sådanl sätt alt näringsförbud enligt
samma paragraf kan meddelas, skall förvaltaren omedelbart underrätta åkla-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om förvaltaren finner att
gäldenären kan misslänkas för gäldenärsbroll, skall han omedelbart underrätta
allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för misstanken. Detsamma
gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och det under
konkursförvaltningen kommer fram att gäldenären kan misstänkas för annat brott
av ej ringa beskaffenhet, som har samband med verksamheten. Kan det misstänkas
atl gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan företrädare
som avses i 2§ lagen (0000:00) om näringsförbud har förfarit på etl sådant sätt
att näringsförbud enligt / § nämnda lag kan meddelas, skall förvaltaren</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section920>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section921>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>garen om detta och ange grunden för misstanken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omedelbart underrätta åklagaren om detta och ange grunden
för misstanken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section922>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section923>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=60>
<tr>
<td valign=top align=left height=60 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>185 b §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om förvaltarens allmänna åligganden äga 51, 51a
och 52 §§, 53 § första styckel, 57 §, 58 § första och andra styckena samt 60§
andra siycket motsvarande tillämpning. Vidare äger 54 § motsvarande
tillämpning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltaren
skall lämna konkursdomaren och tillsynsmyndigheten skriftlig uppgift om
orsakerna till gäldenärens obestånd, såviti de kunnat utrönas. Samtidigt skall
anmärkas, om det har förekommit förhållande som kan föranleda återvinning
lill konkursboet och om del finns skälig anledning antaga att gäldenären gjort
sig skyldig lill gäldenärsbrott. Finns anledning till sådant anlagande, skall
grunden därför angivas. Om gäldenären är eller under det senasie året före konkursansökningen
varit bokföringsskyldig, skall vidare anmärkas, vilket bokföringssystem han
har till-lämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts. I sådanl fall
skall samtidigt den av gäldenären senasi uppgjorda balansräkningen ingivas.
Finns det skälig anledning till antagande all gäldenären eller, om denne är en
juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 199 b § har förfarit på
ett sådant sätl atl näringsförbud enligt samma paragraf kan meddelas, skall
även det angivas jämte grunden för antagandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltaren
skall lämna konkursdomaren och tillsynsmyndigheten skriftlig uppgift om
orsakerna till gäldenärens obestånd, såviti de kunnal utrönas. Samtidigt skall
anmärkas, om det har förekommit förhållande som kan föranleda återvinning
till konkursboet och om det finns skälig anledning antaga att gäldenären gjort
sig skyldig till gäldenärsbroll. Finns anledning lill sådant anlagande, skall
grunden därför angivas. Om gäldenären är eller under del senasie året före konkursansökningen
varit bokföringsskyldig, skall vidare anmärkas, vilket bokföringssystem han
har till-lämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts. I sådant fall
skall samtidigt den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen ingivas.
Finns del skälig anledning till anlagande alt gäldenären eller, om denne är en
juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 2§ lagen (0000:00) om
näringsförbud har förfarit pä etl sådant sätl alt näringsförbud enligt / §
nämnda lag kan meddelas, skall även del angivas jämte grunden för antagandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section924>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så snart kunskap har vunnits om löne- eller pensionsskuld
skall förvaltaren anmäla sådan skuld till kronofogdemyndigheten i den ort där
gäldenären bör svara i tvistemål som angå gäld i allmänhet. Finnes ej löne-
eller pensionsskuld, skall förvaltaren anmärka detla i bouppteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bouppteckningen
skall jämte uppgifter enligt andra styckel tillställas konkursdomaren och
tillsynsmyndigheten snarast och senasi en månad från konkursbeslutet. När
särskilda omständigheter föreligga, får konkursdomaren bevilja uppskov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section925>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förvaltaren finner att gäldenären kan misstänkas för atl ha gjort sig skyldig
till gäldenärsbrott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förvaltaren finner all gäldenären kan misslänkas för alt ha gjort sig skyldig
till gäldenärsbrott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section926>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section927>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1980: 264,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section928>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section929>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1985/86:126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section930>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section931>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall han
omedelbart underrätta allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för
misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och det
under konkursförvaltningen kommer fram alt gäldenären kan misstänkas för
annal brott av ej ringa beskaffenhet, som har samband med verksamheten. Kan det
misstänkas all gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan
företrädare som avses i 199 b § har förfarit på ett sådanl säll att
näringsförbud enligt samma paragraf kan meddelas, skall förvaltaren
omedelbart underrätta åklagaren om delta och ange grunden för misstanken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall han
omedelbart underrätta allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för
misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och det
under konkursförvaltningen kommer fram att gäldenären kan misslänkas för
annal brott av ej ringa beskaffenhet, som har samband med verksamhelen. Kan det
misstänkas alt gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan
förelrädare som avses i 2§ lagen (0000:00) om näringsförbud har förfarit på
etl sådant sätt att näringsförbud enligt / § nämnda lag kan meddelas, skall
förvaltaren omedelbart underrätta åklagaren om detta och ange grunden för
misstanken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section932>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section933>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>212§'' Gäldenär som bryter mot 199 a § döms lill böler.
Den som överträder ell näringsförbud eller ett tillfälligt näringsförbud döms
till fängelse i högsl två år eller, om brottet är ringa, till böter eller
fängelse i högst sex månader. Överträds etl näringsförbud, får del förlängas
med högsl fem år. Sker flera förlängningar, får den sammanlagda liden för
förlängning inie vara mer än fem år. Talan om förlängning skall väckas innan
förbudstiden har gått ut.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. Angående fortsatt giltig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>het i vissa fall av de upphävda bestämmelserna stadgas i
övergångsbestämmelser till lagen (0000; 00) om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1980:264,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section934>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att I och 10 §§ skalleregisterlagen
(1980; 343) skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>!§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp
av automatisk databehandling föras ett centralt skatleregister för hela riket
och ett regionalt register för varje län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Registren skall användas för beskattning för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samordnad
regisierföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska
personer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>planering,
samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomst- och
förmögenhetslaxering saml bestämmande av pensionsgrundande inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestämmande och
uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen (1968; 430) om
mervärdeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det centrala skatteregistrel skall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Del cenlrala skatteregistret skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ocksä användas för utredningar i också användas för
utredningar i<br>
kronofogdemyndigheternas exeku- kronofogdemyndigheternas exeku<br>
tiva verksamhei och för riksskatle- tiva verksamhet, för riksskattever-<br>
verkets lillsyn enligt lagen kels lillsyn enligt lagen (1974; 174)<br>
(1974:174) om identitetsbeteckning om idenlitetsbeleckning för juridis-<br>
för juridiska personer m.fl.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ka personer m.fl. samt för Ullsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt lagen (0000:00) om näringsförbud.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Terminalåtkomst lill uppgifter i register enligt denna lag
får finnas endast för de ändamål som anges i I § och i den utsträckning i
övrigt som anges i andra-femle styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha
terminalåtkomsl till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7§ 1-6, 9, 15 och 17
samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och
dubbleltskattsedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelse och lokal skallemyndighet får vidare ha
terminalåtkomsl lill uppgifter som avses i 7 § 7, 8, 10-14 och 18 och som
hänför sig till länel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§samt7§ 1-15, 17 och 18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronofogdemyndighet fär ha terminalåtkomsl lill det
centrala skatteregistret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7§ I, 3
och 4, Kronofog-defnyndighel i del län där ell mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomsl i fråga om uppgifter enligt 7 § 7,
8, 12 och 13, Terminalåtkomslen får avse den som är registrerad som gäldenär
hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas
med gäldenären. I fråga om uppgiften enligt 7§ 1 får terminalåtkomslen avse
också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i iredje meningen
är delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1983: 143,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>''Senaste lydelse 1983: 143,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section935>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section936>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronofogdemyndighet som är lUlsynsmyndigtiei enligt lagen
(0000:00) om näringsförbud får ha terminalåtkomst till det centrala skatteregistrel
ifråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ saml 7§ 1-4, 7-10, 14, 17 och 18.
Terminalåtkomslen får avse den som ålagts näringsförbud.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section937>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>förordning
om ändring i förordningen (1980: 420) om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>näringsförbudsregister</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 6§ förordningen (1980:420) om
näringsförbudsregister skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section938>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underrättelser
om de uppgifter som förs in i näringsförbudsregislret och om de ändringar som
sker i registret skall fortlöpande sändas till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>akliebolagsregistrel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handelsregislren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
föreningsregisler som avses i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underrättelser
om de uppgifter som förs in i näringsförbudsregislret och om de ändringar som
sker i registret skall fortlöpande sändas till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>aktiebolagsregistret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handelsregislren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
föreningsregister som avses i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter enligt 13 § lagen (0000:00) om
näringsförbud.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section939>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section940>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna förordning
träder i kraft den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section941>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section942>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 6 Prop. 1985/86:
126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över
näringsförbudskommitténs betänkande (SOU 1984:59) Näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler..........................................
218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna för
näringsförbud. Grovt åsidosättande av åligganden som näringsidkare. Brott.
Underlåtenhet all belala skatt m.m. Konkurs. Påkallat från allmän synpunkt........................................................
266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personkretsen. Enskild
näringsidkare. Den som faktiskt utövar ledningen av näringsverksamhet, m.m.
Vissa befattningshavare hos näringsidkare som är juridisk person 296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudets innebörd.
Förbud mot all idka näringsverksamhet. Förbud mot att faktiskt ulöva ledningen
av näringsverksamhet, m.m. Förbud mot att inneha vissa befattningar hos
juridiska personer m.m. Förbud mol att arbeta hos närslående och i den gamla
rörelsen. Förbudslidens längd. Dispens. AvveckUng 299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förfarandel m. m. Ansvariga
myndigheter och det rättsliga förfarandet. Tillfälligt näringsförbud m.m............................................
318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen över dem som meddelats
näringsförbud. Ansvariga myndigheter. Tillsynens omfattning och inriktning.
Samarbete mellan myndigheter m. m. Ändring i skalteregisleriagen.
Resursfrågor. , 330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överträdelse av näringsförbud.
Övergångsbestämmelser 353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section943>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section944>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anm. Under rubriken
"Vissa organisationer inom näringslivet" har sam- Prop. 1985/86:126
manförts dels Sveriges Industriförbund m.fl. organisationer, vilka avgett ett
gemensamt yttrande, dels vissa ytterligare organisationer, vilka anslutit sig
till del gemensamma yttrandet. Organisationerna är följande; Sveriges
Industriförbund, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges grossislförbund.
Näringslivels delegation för marknadsrätt. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Sveriges köpmannaförbund, SHIO-Familjeföretagen, Svenska åkeriförbundet,
Schaktenlreprenörernas Riksförbund och Sveriges städentreprenörers förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
har tidigare avgivit yttrande till justitiedepartementet över belänkandet (SOU
1984:8) Näringstillstånd. I yttrandet uttalade hovrätten atl näringsförbud
torde vara ett bättre sätt atl komma tUl rätta med den ekonomiska
brottsligheten än etl system med näringstillstånd i vissa branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Stockholms tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
godlar i stort kommittéförslaget. Några smärre justeringar -en del av saklig
art och andra av redaktionell natur - föresläs dock. Tingsrätten vill dock
framhåUa att värdet av tingsrättens ställningslagande när del gäller
godtagandel av föreslagna tillsyns- och kontrollfunktioner är begränsat eftersom
tingsrätten saknar erfarenhet i dessa hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta sammanhang vill tingsrätten även uttala atl den delar kommitténs
värderingar när denna avvisar tanken på atl införa omvänd bevisbörda i vissa
brottmål (s. 268 ff) och för näringsförbudsfallen (s, 250), Tingsrätten
ansluler sig också lill den av kommittéledamolen Joakim Ollens i särskilt
yttrande redovisade uppfattningen att del snarast bör göras en översyn av
näringsidkar- och arbetstagarbegreppen i syfte att skapa enhetiiga regler och
en förutsebar lagtillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Malmö tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
delar kommitténs uppfattning att del från samhällets sida finns behov av att
kunna hindra illojala näringsidkare från att utöva näring och alt näringsförbud
därvid kan vara en verksam metod. Möjligheten atl besluta om näringsförbud
innebär emellertid etl väsentligt avsteg från principen om näringsfrihet. Det
är därför viktigt att rältssäkerhetsaspek-terna noga beaktas. Tingsrätten anser
att kommitténs förslag uppfyller rimliga krav på rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Göteborgs tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvärdering
av beslämmelserna om näringsförbud i konkurslagen. Utredningen har gjort en
förtjänstfull genomgång av den hittillsvarande tillämpningen av
förbudsbeslämmelserna. Genom det material som har tagits fram har kommittén fått
möjlighet alt diskutera olika problem på ett verk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lighetsanknutel
sätt. Utredningens kommentarer - i detta och andra av-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section945>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section946>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>snitt
- lill olika avgöranden synes vara väl motiverade och ägnade alt Prop.
1985/86: 126 underiätta den framlida tillämpningen av förbudsinstitutel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
påtaglig svårighet när det gäller atl bedöma den nuvarande lagstiftningen och
ta ställning till en framtida utformning är den korta tid som gått sedan
lagstiftningen trädde i kraft. Erfarenheterna i denna tingsrätt är också
begränsade, vilket försvårar bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tingsrättens uppfattning är del tre problem som i den praktiska tillämpningen
har framträtt som särskill påtagliga. Del första är att alllför lång lid ofta
förflyter från del behovet av förbud klarläggs i enskilda fall tills förbud
meddelas. Det andra är alt praxis är så påtagligt ojämna, vilket från
rättssäkerhetssynpunki är betänkligt. Del tredje slutligen är att övervakningen
är uppenbart bristfällig. Resursbristen och del ansträngda stalsfinansiella läget
gör det svårt all komma till rätta med lidsutdräkten och den bristfälliga
övervakningen. Däremol bör del vara möjligt att åstadkomma en jämnare praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
uttalar pä s. 114 att det är angeläget i alt näringsförbudsärendena ges hög
prioritet. Tingsrätten vill med skärpa framhålla att detta inte är ett sätt att
komma till rätta med en resursbrist. Frän en eller annan synpunkt är alla -
eller nästan alla - mål angelägna. Redan har i olika sammanhang understrukits
att mål om ekonomisk brottslighet, mål om narkotikabrott, mål mot tilltalande
som är berövade friheten, mål mol ungdomar, mål mot tilltalade som fortsätter
sin brottsliga verksamhet, mililärmål och mål om våld mol polisman bör ha
prioritet. Skall alla dessa mål las med förtur kommer övriga mål alt fördröjas
kraftigt. Situationen är knappast rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
som instrument mot oegentligheter inom näringslivet. En brist i belänkandet är
att kommittén inte ställer och besvarar den viktiga frågan i vad mån
näringsförbudet faktiskt i väsentlig grad kan bidra till att begränsa
oegentiighelerna inom näringslivet. Tingsrätten vill något uppehålla sig vid
detla problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår av kommitténs bedömningar atl åtskilliga oegentligheter f.n. inte
föranleder näringsförbud bl.a. pä grund av kravet att konkurs skall inträffa
innan förbud meddelas. Även om detta krav tas bort kommer självfallet
åtskilliga missbruk atl förbli utan reaktion därför alt de inte uppdagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
— inte alltför många — fall som hittills har upptäckts och föranlett
näringsförbud kan på sätt och vis sägas vara exempel på förbudsinstilutels
misslyckande. Förbud ifrågasätts ju inte förrän oegentligheter redan är ett
faktum. Allvarligare är emellertid att sä många har överträtt meddelade förbud
antingen direkt eller med anlitande av bulvan. Om man dessutom beaktar att en
del av de övriga förmodligen skulle ha avstått från att driva näringsverksamhet
även om förbud inte hade meddelats, kan det med skäl ifrågasättas om förbuden i
realiteten har nägon betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
antar visserligen att förbudsinstitutel kan ha allmänpreventiva effekler men
tingsrätten finner detta tveksamt. De förfaranden som det är fråga om är i
allmänhet belagda med straff, ofta frihetsstraff. Det finns knappasl anledning
all anla att risken för näringsförbud blir elt ytterligare avhällande moment av
betydelse i sådana skuationer. Inte heller i de fall näringsförbud kan följa
ulan att broll föreligger synes risken för förbud kunna ha någon egentlig
effekt. De vinster som kan uppnås genom oegentligheterna är alltför slora för
att ett eventuellt näringsförbud, som lätt kan kringgås, skall upplevas som
avskräckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär emellertid inte att tingsrätten ställer sig avvisande till<br>
näringsförbudsinstilulet. Det är uppenbart att den allmänna opinionen ser<br>
myckel allvarligt på upprepade oegentligheter och missbruk av näringsfri-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section947>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section948>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heten, Detla är i sig ett
starkt skäl för näringsförbud. Den situation som Prop. 1985/86: 126
föreligger är i själva verkel densamma som man finner i fråga om motiven för
straff. Man bör även när del gäller näringsförbud ha klart för sig de verkliga
motiven och inte.göra sig överdrivna föreställningar om vad man kan uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
tar upp en rad problem som skulle kunna vara förenade med näringsförbud.
Tingsrätten kan i stort instämma i kommitténs överväganden så länge det är
fråga om en lagstiftning med begränsad räckvidd. Skulle del bli fråga om att
använda näringsförbud i större skala måsle bedömningen bli en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Riksåklagaren (RÅ):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
framlägger ett förslag till en särskild lag om näringsförbud. Förslagel har
föregåtts av en översyn av den nuvarande regleringen av näringsförbud i
konkurslagen och en undersökning av näringsförbudets olika effekter. Åven
frågan om näringsförbudet är etl verksamt medel mot ekonomisk brottslighet och
andra oegentligheter i samband med näringsverksamhet har därvid analyserats.
Kommittén har enligt min mening gjort elt utomordentligt gott arbete. Den
noggranna utvärderingen av hur gällande regler fungerar i praktiken utgör ett
utmärkt underlag för att kunna bedöma behovet av en ändrad lagstiftning. Även
om förslaget inte skulle leda till lagstiftning ger betänkandet god vägledning
när det gäller att tillämpa de nuvarande reglerna om näringsförbud i konkurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av betänkandet får näringsförbud som instrument för atl bekämpa grövre
oegentligheter inom näringslivet anses accepterat hos såväl allmänheten som hos
myndigheter och andra organ. Några principiella betänkligheter mot
näringsförbudet i dess nuvarande form har knappast framförts. I många
hänseenden har, som kommittén funnit, det nuvarande sysiemel med näringsförbud
fungerat väl. Emellertid har kommittén även konstaterat väsentliga problem och
brister. Det gäller främst i fråga om kontroll, bevismöjligheter, gränserna
mellan tillåtna och otillåtna handlingar för den som ålagts näringsförbud,
långsamheten i förfarandet samt vissa brister i rättstillämpningen, Kommitléns
analys och bedömning är här enligt min mening riklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebär i vissa hänseenden utvidgningar medan del i andra avseenden
ulgör skärpningar och preciseringar. Totalt sett gör jag den bedömningen att
kommitléns förslag, om de genomförs, kommer atl ställa ökade krav på bl.a,
åklagarväsendet. Eftersom åklagarväsendel redan med nu gällande lagstiftning
har stora svårigheter att uppfylla de krav som kan ställas känner jag mig
tveksam till ett lagstiftningsförslag som ytterligare vidgar
tillämpningsområdet. Från mera allmänna utgångspunkter skulle jag vilja
framföra följande synpunkler på hithörande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet angelägel att den ekonomiska brottsligheten inom<br>
näringslivet motverkas i största möjliga utsträckning. Som kommittén<br>
anfört är därvid näringsförbudet elt värdefullt hjälpmedel. Institutet bör<br>
således finnas kvar. Möjligheter finns sannolikt också alt förbättra och<br>
utveckla systemet. För alt syftet med lagstiftningen skall kunna nås är del<br>
emellertid av vikt alt utredningsresurser finns och att övervakning och<br>
kontroll av de personer som ålagts näringsförbud fungerar på avsett sätt. I<br>
annat fall blir förbudel föga verksamt. Effektiviteten av näringsförbudsin<br>
stitutet är således bl, a, beroende på respektive myndigheters insatser och i<br>
hög grad avhängig av vilka resurser som myndigheterna kan förfoga över<br>
för utredning av sådana fall där näringsförbud kan komma i fråga och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section950>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kontroll
av att utdömda näringsförbud efterievs. Resursfrågan är med Prop, 1985/86: 126
andra ord av väsentlig betydelse när frågan om en utvidgning av gällande
näringsförbudsregler nu las upp lill diskussion. Del framgår av belänkandet
att stora brister föreligger bl. a. när det gäller myndigheternas möjligheter
alt få de nuvarande näringsförbudsreglerna atl verka effektivt. Mot den
bakgrunden kan det ifrågasättas om del i första hand är nya och utvidgade
sanktioner som behövs. Enligt min mening är det mera fråga om alt myndigheterna
har de resurser som erfordras för all tillgodose de krav som lagstiftningen
ställer på dem. Del bör i delta sammanhang framhållas alt den förstärkning på
åklagarsidan med ett tjugofemtal EKO-ljänster som skett under de senaste åren
har varit etl värdefullt bidrag för att öka åklagarväsendets slagkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu aktuella lagstiftningen har endast funnits sedan 1980. Del kan därför göras
gällande alt en utvärdering av hur lagstiftningen fungerar i praktiken inte kan
bli hek rättvisande efter så kort tid. Bl.a, kan det hävdas att en fasl
domslolspraxis inte har hunnit växa fram, för få fall har varit uppe lill
domstols prövning osv. Enligt min mening saknar denna argumentering inte skäl
för sig. Som riksåklagaren tidigare anfört vid kontakter med kommittén borde
möjligen erfarenheterna av nuvarande regler om näringsförbud avvaktas
ytterligare någon lid, innan en utvidgning övervägs. Riksåklagaren har i detta
sammanhang särskilt pekat på vissa oklarheter i lagstiftningen (se s. 457). En
hel del av de brister i gällande reglering som kommittén pekat på är emellertid
av sådan nalur all de omgående bör kunna rättas till. Med hänsyn härtill ser
jag inte något hinder mot att redan nu överväga förbättringar i
näringsförbudslagstiftningen i dess helhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Sverige råder i princip näringsfrihet. Som redovisats i betänkandet har från
flera håll hävdats att en utvidgning av institutet näringsförbud fär ses som en
allvarlig inskränkning i denna frihet. Bl. a. frän riksåklagarens sida har
detta påpekats såsom en principiell nackdel. Med hänsyn lill alt principen om
näringsfrihet genombrutits på flera andra områden och då intresset av alt
moverka grövre ekonomiska oegentligheter inom näringslivet väger så tungt
finner jag dock inte att invändningar i detla hänseende bör medföra att man
avstår från atl om möjligt effektivisera näringsförbudsinstilulet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydelsefull fråga när man överväger en förändring och utvidgning av
näringsförbudet är om polis och åklagare skall vara exklusiva när det gäller
utredning och talerätt. I nuläget är så förhållandet trots alt brott inte är en
förutsättning för atl en person skall kunna åläggas näringsförbud. Visserligen
är del ovanligl alt frågan om näringsförbud kommer upp ulan att i varje fall
misstanke om brott i samband med konkurs har uppkommit, men den omständigheten
att möjligheten finns gör att principiella invändningar kan riktas mot att
polis och åklagare tas i anspråk för icke brottsutredande verksamhet. Dessa
invändningar kan i ännu högre grad göras gällande mot kommitténs förslag, som
innebär en utvidgning av området för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrunden av del anförda ärjag inte beredd atl tillstyrka kommit<br>
téns förslag till ett utvidgat näringsförbud såsom del kommer till uttryck i<br>
förslagets 1 §, Jag återkommer senare till de invändningar som jag har i<br>
denna del, I likhet med kommittén finner jag del emellertid angelägel att<br>
söka effektivisera systemet med näringsförbud. Kommittén har på många<br>
punkter föreslagit ändringar som enligt min mening är väl ägnade att bidra<br>
till en säkrare och mer enhetlig rättstillämpning. Dessa förändringar i<br>
kombination med ökade resurser hos berörda myndigheter kan antas kom<br>
ma att bidra till ett effektivare utnyttjande av näringsförbudet som sank<br>
tionsmöjlighet mot grövre ekonomisk brottslighet inom näringslivet,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section952>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén
har föreslagit atl reglerna om näringsförbud Prop. 1985/86: 126 skall las upp i
en särskild lag. Kvar i konkurslagen blir endasl den nuvarande bestämmelsen i
199 a § om konkurskarantän. Del är enligt min uppfattning logiskt att man
behåller denna bestämmelse i konkurslagen eftersom den endast aktualiseras i
samband med konkurs. Med hänsyn till att konkurs som förutsättning för
åläggande av näringsförbud i övrigt slopas i förslaget har jag inte någon
erinran mot att dessa regler bryts ut ur konkurslagen. Några systematiska
nackdelar synes inte följa av delta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Överåklagaren i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
har i sitl belänkande om näringsförbud i myckel skingrat det dunkel som rått
när det gäller tillämpningen av 199 § konkurslagen. Etl mycket förtjänstfullt
arbete är utfört och det finnes anledning till all i huvudsak ansluta sig lill
det förslag kommittén framlagt. Sålunda tiUstyrkes bestämmelsernas överförande
till särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Länsåklagaren i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel har institutet näringsförbud renodlats genom alt det gjorts oberoende
av om konkurs inträffat. Del är därför naturligt att bestämmelserna därom
utgör en särskild lag. Då institutet är relativt nytt och fast praxis ännu inte
hunnit utbildas kan man förvänta sig att lagen kommer att behöva överses i
framtiden innan näringsförbudet nått full effektivitet. Enligt min mening kan
emellertid förslagel i allt väsentligt läggas till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att etl meddelat näringsförbud skall komma att efterlevas är
att myndigheternas tillsyn fungerar på ett tillfredsställande sätl. Del har för
åklagarna framstått som uppenbart att överträdelse av ett näringsförbud varit
nästan omöjligt atl beivra beroende pä bristande tillsynsinsatser men
huvudsakligen p.g.a, att förbudel kunnal kringgås genom bulvaner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Länsåklagaren i Norrbottens län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu gällande lagstiftningen på områdel trädde i kraft så sent som den 1 juli
1980. Det var då en ny lagstiftning som inte hade en tidigare motsvarighet.
När helt ny lagstiftning skall tas i bruk uppstår alltid i begynnelsen
rättstillämpningsproblem. Förarbetena till nu gällande lagsliftning ger förhållandevis
ringa ledning. Oaktat dessa problem har ändå ett relativt stort antal förbud
meddelats och lagstiftningen har således i hög grad kommit lill praktisk
tillämpning. Härigenom har även en viss praxis utvecklals. Det kan därför
finnas skäl atl fundera över om erfarenheterna av nuvarande lagstiftning är
tillräckliga för alt redan nu utvidga reglernas tillämpningsområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Kommitténs förslag är rekvisiten för näringsförbud förhållandevis all<br>
mänt och oprecist skrivna. Kommitténs förslag till lagtext har därigenom<br>
kommit att fä drag som liknar sådan administrativ lagstiftning där besluten<br>
fattas efter en lämplighetsprövning och inte efter en rättsprövning. Sådan<br>
lagstiftning kännetecknas av att den inte exakt uttrycker lagstiftarens<br>
uppfattning om vilka effekter lagstiftningen ska få utan överiämnar den<br>
frågan till de som ska tillämpa lagen. Detla innebär i sin tur alt lagen kan<br>
komma atl lillämpas olika beroende på vilka värderingar som för tillfället<br>
råder i sarnhället. Vad som "är påkallat från allmän synpunkt" är ju
inte<br>
något som en gång för alla är givet. En sädan lagstiftningsteknik är självfal-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section954>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>let
ur rättssäkerhetssynpunkt inte tillfredsställande inom sådana för den Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enskilda
människan så ingripande lagstiflningsområden som exempelvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud.
Brislen på exakthet i lagtextens utformning kan ej heller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppvägas
av att förarbetena till lagen förses med en mångordig utläggning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
vad som egentligen menas med lagtexten. En lagtext om näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
ska fylla krav på förutsebarhel och rättssäkerhet för den enskilde blir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
nödvändighet mera omfattande till sin volym än Kommitléns förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
ställer därigenom också större anspråk på lagstiftaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
krav bör med fog kunna ställas beträffande elt område som näringsförbud, vilket
i så hög utsträckning bygger på rättsliga bedömningar och avgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan följande förhållanden framhållas. Den nuvarande lagstiftningen pä området
har varit gällande så kort lid att några slutsatser om lagens effektivitet
inte med säkerhet kan dras. Under den tid lagen varit i kraft har likväl en
viss praxis utformats som skulle bli utan värde om lagen ändrades. Kommitténs
förslag till lagtext har brister ur rättssäkerhetssynpunkt. Dessa förhållanden
leder lill all kommitténs förslag i sin nuvarande utformning inte bör läggas
lill grund för en ny lagstiftning om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.9 Rikspolisstyrelsen (RPS):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
har ställt sig tveksam till införandet av näringstillstånd för visst slag av
näringsverksamhet som ett effektivt medel i kampen mot den ekonomiska
broltslighelen. Enligt styrelsens uppfattning är det däremot hell uppenbart
att samhället skall kunna förhindra personer, som inte följer de
näringsrällsliga bestämmelsen, atl i fortsättningen under viss tid få driva
näringsverksamhet. Rikspolisstyrelsen ställde sig också positiv till införandet
av beslämmelserna om näringsförbud för konkursgäldenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Brottsförebyggande rådet (BRÅ):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har på ett förtjänstfullt sätt analyserat näringsförbudet i dess nuvarande
uiformning och tillämpning och har gjort en värdefull probleminventering samt
har presenterat ett väl underbyggt förslag, BRÅ godlar kommitténs förslag men
vill göra några påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om BRÅ förslår kommitléns ställningstagande atl samla näringsförbudet i en
lag, kan ändå en användning av näringsförbud som sanktion inom
specialstraffrätten diskuteras. Bestämmelserna om näringsförbud kunde då
inarbetas i respektive lag. Om tillsynsmyndigheterna har näringsförbudet som
en sanklionsmöjlighel torde uppmärksamheten skärpas jämfört med om
näringsförbudet finns i en särskild lag. En viss risk med näringsförbudet kan
annars vara den att sakmyndighelerna frestas låta bli att använda de medel man
har i förlitan pä atl näringsförbud ändå skall komma till stånd efter
hänvändelse också från flera andra myndigheter -en "samlad bedömning"
är ju i praktiken inte sällan en ansamling av skäl som, tagna var för sig, inte
när så att säga ända fram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslulningsvis
vill BRÅ understryka betydelsen av alt ell utbyggt näringsförbud kompletteras
med en skärpt bulvanlagstiftning. Utan en sådan blir lätt de föreslagna
åtgärderna verkningslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation;
Ledamoten av rådets styrelse Körlof har anslutit sig lill<br>
Ollens reservation (betänkandet s. 445-446),<br>
övriga reservationer, se avsniti 2.12.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section956>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 Datainspektionen:</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har utfört alt förtjänstfullt juridiskt utredningsarbete som i flera avseenden
kan vara värdefullt även i andra sammanhang, bl.a. för datainspektionens
ställningstaganden vid tUlämpning av kreditupplysningslagen och inkassolagen.
Sålunda kan l.ex, kommitténs klarläggande av näringsidkarbegreppet uigöra
underiag för en närmare avgränsning av begreppei personupplysning kontra förelagareupplysning
i kreditupplysninglagen. Vidare kan kommitléns resonemang om avveckling av den
näringsförbjudnes näringsverksamhet ligga till grund för hantering hos
dalainspektionen då liUslånd atl bedriva inkassoverksamhet återkallats och den
berörda inkassoverksamheten skall avvecklas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.12 Riksskatteverket (RSV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
har på ett utomordentligt sätt gått igenom hela den gällande
näringsförbudslagsliflningen. Förutom de sakliga och laglekniska ändringar som
föreslås innebär betänkandet därför också en omfattande diskussion om den nu
gällande lagstiftningen. Belänkandet kommer följaktligen att ha stort värde för
domstolar, åklagare och andra också vid tillämpningen av de bestämmelser som
inte föreslås bli ändrade i sak. RSV ansluter sig i alll väsentligt till de
förslag kommittén lagl fram. Verket tillstyrker därför förslagel till ny lag om
näringsförbud. Härutöver anförs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tidsuldräklen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
har i olika sammanhang betonat att den största brislen med näringsförbudsinstitutet
hittills värk att beslämmelserna i praktiken inte kommit att tillämpas med den
skyndsamhet som är påkallad och avsedd. Del har konstaterats atl tidsuldräklen
mest beror på långa handläggningslider hos polis och åklagare, i viss män också
pä alt konkursförvaltarna dröjt med sina anmälningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig kan krav på skyndsammare handläggning ställas i många fall. t.ex. i
fråga om svåra broll och särskilda slag av brott. RSV anser dock att det finns
särskilda skäl atl lyfta fram näringsförbudei. Näringsförbud grundas på
allvarlig, skadlig och omfattande illojal verksamhei inom näringslivet. Blir
personen för vilken näringsförbud ifrågasätts inte föremål för snabba
ingripanden p. g. a. brottsmisstanke är risken stor att han hinner fortsätta
sin skadliga verksamhet, t.o, m, på ett ännu allvarligare sätt än tidigare
under hotet om kommande ingripanden. Risken att sådan näringsverksamhet kan
fortsätta kan till och med jämföras med risken för fortsatt brottslig
verksamhet som häktningsskäl. Också andra skäl, såsom aUmän-preventionen, talar
för atl det är angelägel med snabba ingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har inte heller från något håll beslritts alt del är viktigt med snabbare
hantering av näringsförbudsfrågor. Kommittén har (s, 327) understrukit
angelägenheten av större resurser och bättre utnyttjande av dessa. Verket
befarar dock att del också behövs andra mer konkreta åtgärder för att komma
till rätta med, eller åtminstone minska, problemet. T, ex, frågan om
prioriteringsordning och preskriptionslid bör ännu en gång diskuteras i detta
sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.13 Kronofogdemyndigheten i Falun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
måste konstateras att sedan näringsförbud infördes har i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kopparbergs
län en näringsidkare ålagts sådant förbud. Inte heller i framti-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section957>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section958>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
förväntas all del blir myckel mer än en eller annan som drabbas av Prop.
1985/86: 126 denna påföljd. Myndighetens yttrande skall ses mot denna bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
finner del någol tidigt med hänsyn till bestämmelsernas<br>
införande att redan nu revidera dessa. Samtidigt infinner sig en viss förstå<br>
else för ålgärden mot bakgrund av de uppenbara tolknings- och rältslill-<br>
lämpningnsproblem som de tillämpande myndigheterna uppenbarligen<br>
ställts inför. Betänkandet innehåller myckel få förändringar till gällande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagstiftning
men desto mer bedömningar och utvärderingar lill ledning för domstolar,
åklagare m.fl. I sislnämnda avseende är det mycket utförligt och väl
genomarbetat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsaknad av en allmän etableringskonlroll finner myndigheten det nödvändigt med
en möjlighel alt utestänga olämpliga personer från alt driva näringsverksamhet.
Etl näringsförbud bör emellertid enbart drabba de verkligt kvalificerade fallen
av misskötsamhel, vilket kommittén betonar genom atl l.o.m. skärpa reglerna i
detla avseende genom en mer detaljerad lagtext. Myndigheten ansluler sig till
förslagen frånsett vad som sägs nedan. Delta gäller såväl att sambandet med
konkurs upphör som atl man försöker komma åt bulvanförhållanden. Alt det skall
ha företagits en brottslig handling finner inte heller myndigheten uigöra nödvändig
indikation på misskötsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.14 Kronofogdemyndigheten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KFM
hyser den grundläggande synen att misskötsamhel som näringsidka<br>
re i försia hand skall angripas genom ett regelsystem om näringsförbud av<br>
den typ som del nu gällande. Myndigheien har följaktligen också i ell<br>
tidigare yttrande avstyrkt från den föreslagna konstruktionen i belänkan<br>
det "Näringstillstånd" varvid vi bl.a. anfört atl nu föreliggande
instru<br>
ment, såsom näringsförbud vid sidan om återvinning etc. i försia hand bör<br>
förbättras och utnyttjas. Del nuvarande regelsystemet om näringsförbud<br>
har fungerat så länge all en utvärdering är motiverad. De vunna erfarenhe<br>
terna ger vid handen atl en översyn för en förbättring är motiverad.<br>
Myndigheten delar kommitléns sammanfattande överväganden sid. 14<br>
överst, atl förbättringarna måsle syfta till all försöka åstadkomma</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.___ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— etl
bättre system med övervakning av meddelande näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— ett
snabbare förfarande framtill domstolens avgörande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— bättre
avvägda formuleringar i lagtexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
lagstiftningens lillämpning fram lill denna dag vill myndigheten göra följande
överväganden och kritiska granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
stora och alll överskuggande problemet är det relativt tunga och tidsödande
förfarandet från konkursbeslutel fram lill avgörande i näringsförbud sf rågan,
KFM som fortlöpande lar del av förvaltarnas synpunkter i förvaltaruppgiften
resp. förvaltarberätlelsen om bl.a. näringsförbudei konstaterar, att man
vanligen gör mycket finstämda avvägningar av skälen för och emot näringsförbud,
varefter man inte sällan stannar vid att inte förorda en utredning. De fall man
påtalar är således vanligen ur förvaltarens synpunkl mycket väl underbyggda,
det är således fall där med förvaltarens goda insyn i gäldenärens förehavanden
man menar all en person är något av en fara för det ekonomiska Uvet. Vid
kontakter med andra KFM har denna erfarenhet befästs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bl.a. denna bakgrund ler sig missförhållandet mellan de mänga anmälningar och
det begränsade antalet meddelade näringsförbud som ytterst oroande. Också
lidsutdräkten mellan konkursbeslutet och beslulel om näringsförbud inger
betänkligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är således välmotiverat atl fråga sig vilka lösningar kommittén har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
delta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section959>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section960>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessvärre konstaterar man
all i delta hänseende finns inga egentliga Prop. 1985/86: 126 konstruktiva
idéer. Tvärtom medför vissa, i och för sig motiverade förändringar, risker för
ytterligare förseningar eller nedlagda utredningar. Det som åsyflas är exempelvis
frågan om förutsättningarna för tillfälliga förbud (se s. 346) och vidare
slopandet av "preskriptionsregeln". KommUtén har visserligen i flera
sammanhang betonat viklen av att polis/åklagarmyndigheten tillförs resurser
men KFM hyser farhågor beträffande resursresonemanget. Mot bakgrund av våra
erfarenheter av andra reformer klingar vanligen vädjanden av denna typ ohörda
förutom atl del är ganska omfattande ytterligare resurser som erfordras.
Dessutom räcker det inte med atl resurser tillförs de aktuella myndigheterna
utan det förutsätts att resurserna även omgående sätts in just på
näringsförbudsmålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.15 Kronofogdemyndigheten i Kristianstad:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
delar kommitténs uppfattning att det föreligger ell behov av förstärkta och
effektivare insatser mot den ekonomiska broltslighelen och att näringsförbud är
ett lämpligt vapen mol sådan brottslighet men även mol vissa andra
missförhållanden som förekommer i samband med näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att näringsförbud skall kunna meddelas som en följd av även andra
oegentligheter än sådana som har samband med konkurs. 1 övrigt innebär
förslaget en viss skärpning av kraven på näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
bedöms av kommittén inte komma all leda till vare sig en ökning eller minskning
i avsevärd grad av antalet personer som kan komma all åläggas näringsförbud.
Antalet samtidigt gällande förbud bedöms komma atl uppgå till omkring 300. Det
är överraskande alt kommittén utgår från en så snäv begränsning när del får
anses vara uppenbart atl elt väsentligt större antal personer missbrukar
näringsfriheten i stor omfattning. Trots atl kommittén inte uttalar sig därom
får del antas att kommkténs koncentration till en så liten grupp utgår ifrån
atl andra lagstiftningsåtgärder vidtas för atl komma till rätta med återstoden
av den slora grupp som grovt missbrukar näringsfriheten utan risk för påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
koncentrerar sitt yttrande lill all huvudsakligen belysa vilka effekler
förslaget kan väntas fä för kronofogdemyndigheternas verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i indrivningsverksamhelen ett slort problemområde som bör diskuteras i
del här sammanhanget. Det gäller gäldenärer som bedriver rörelse och bedöms ha
åtminstone medelgoda inkomster men som konsekvent underlåter att belala skatt
och därför snabbt får slora skalleskulder. De fortsätter på den inslagna vägen
därför all del är lönsamt och ofarligt. Samhället har f, n, inga metoder att
komma lill rätta med den här gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
stor den beskrivna gruppen är, är svårt att ange bestämt men det kan antas att
det rör sig om elt anlal i storleksordningen 10000 fysiska personer i hela
landet om lägsta skuldbelopp sätts till 100000 kronor, 1 den gruppen ingär då
inte juridiska personer och inte heller fysiska personer som har skuld över
100000 kronor men som har anstånd eller någon form av betalningsuppgörelse.
Gruppen omfattar enbart indrivningsimmuna personer med stor skuld som
fortsätter rörelsedrift med hyggliga inkomster utan att belala nägon skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vara en viktig pedagogisk uppgift för exekutionsväsendet atl förmedla
kunskap om den beskrivna situationen till regeringen inför del fortsatta
lagsltftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag lar inte sikte på den beskrivna gäldenärskategorin.<br>
Även om kriterierna i den föreslagna lagens försia paragraf möjligen skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section961>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section962>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
tolkas så, är del uppenbart att kommittén inte avser atl näringsför- Prop,
1985/86: 126 budsinstilutel skall användas i tillnärmelsevis så många fall som
del här är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommittén föreslår beträffande den lilla grupp man tar sikte på inger inga
betänkligheter i slort. Tvärtom förefaller förslaget vara ovanligt väl
genomtänkt, om avsikten är att använda näringsförbudet i ett så begränsat antal
fall som kommittén anger. Kronofogdemyndigheten anser sig därför böra avstå
från all punkt för punkt behandla förslaget. Allmänt kan sägas atl del
nuvarande näringsförbudsinslitulel föresläs få en stabilare teoretisk grund att
slå på men alt del varken underlättar eller försvårar arbetet med
skatteindrivningen. Del får i stället anses vara viktigt för exekuiionsväsen-.
det all peka på de problem som inte blir lösta om förslaget genomförs.
Kronofogdemyndigheten lägger därför tyngdpunkten i yttrandet på frågan om det
är möjligt alt i del fortsatta lagstiftningsarbetet mot ekonomisk brottslighet
och andra oegentligheter, som förekommer i samband med näringsverksamhet, ta
fram etl verksamt instrument mot den mycket slora grupp som systematiskt
försummar alt betala skatter och avgifter till det allmänna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
till lag om näringsförbud bör ses tillsammans med brotlskom-missionens förslag
om näringstillstånd. Kronofogdemyndigheten hade lillfälle all yttra sig också
över det sistnämnda förslaget. Myndigheten anförde därvid bl, a, alt ett
system med näringstillstånd skulle beröra ell alllför stort antal personer. Del
skulle vara bättre med regler mot en mindre men väl definierad målgrupp, dvs,
reglerom näringsförbud för dem som åsidosätter "god näringslivssed" i
stället för tillslåndslvång för etl mycket stort anlal personer av vilka de
flesta är skötsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kronofogdemyndigheten ser saken är nu problemet alt varken brottskommissionens
eller näringsförbudskommitténs förslag löser problemet med de
indrivningsimmuna näringsidkarna trots all det kan anlas att bakom direktiven
för utredningarna ligger en önskan om att få en lösning också i del avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vara förenat med negativa konsekvenser atl systematiskt underlåta att
belala skatt som är eller får antas vara bestämd på ett korrekt sätl. All
straffbelägga försummelse att betala skatt tillämpas visserligen redan
beträffande innehållen källskall och diskuteras för närvarande också beträffande
mervärdeskatt och arbetsgivaravgift men det är knappast någon tilltalande
lösning, eftersom del straffbelagda hänför sig till varje enskild
belalningsförsummelse för sig. Meloden drabbar ocksä dem som vanligtvis betalar
men som tillfälligtvis saknar pengar till inbetalningen. 1 stället är det
upprepad tredska alt betala löpande skaller som bör föranleda någon form av
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
framkomlig väg kan kanske vara alt ersätta nuvarande 199 a § konkurslagen, som
enligt kronofogdemyndighetens erfarenhet knappast har nägon funktion, med en
beslämmelse som vid konkurs ställer etl automatiskt krav på näringstillstånd
för fortsatt rörelse som är förenad med bokföringsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som försatts i konkurs och sedan, i enskild firma eller genom juridisk person,
driver bokföringspliklig rörelse ulan näringstillstånd bör vara förfallen till
straffansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den skisserade konstruktionen vinner man följande fördelar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Systematisk försummelse av
näringsidkare att belala skatt blir inte längre sanktionsfri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Krav på näringstillstånd riktar
sig enbart till én kvalificerad riskgrupp, nämligen dem som försatts i konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Del uppkommer en situation där
näringsidkarens inlresse av att börja</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section963>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section964>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>belala
antas öka vid konkurshot, eftersom han kan riskera atl bli förväg- Prop.
1985/86: 126 rad näringstillstånd om han försätts i konkurs efler regelbunden
belalningsförsummelse. För närvarande har konkursholet knappast någon verkan
på den angivna gäldenärskategorien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu lämnade grova skissen lill lagteknisk lösning på kronofogdemyndigheternas
problem med indrivningsimmuna gäldenärer är naturligtvis bara en idé lill en
lösning. Del finns sannolikt flera andra vägar all gå om man bestämmer sig för
att vidta effektiva ålgärder mot det utbredda "likvida fusket". Del
vikliga är alt frågan blir uppmärksammad och i del avseendet anser
kronofogdemyndigheten att riksskatteverket som remiss-myndighet bör la på sig uppgiften
all närmare beskriva omfattningen av och detaljerna i den angivna
indrivningsproblematiken. Det är sannolikt atl utsikterna att få liU stånd en
ändring är särskilt goda just nu när såväl betänkandena
"Näringsförbud", "Näringstillstånd" och "Ny konkurslag"
som promemorian "Uppbördsbrott. Åtgärder mot det Ukvida fusket" på en
gång prövas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.16 Kronofogdemyndigheten i Malmö:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén
har i betänkandet konstaterat, alt den rådande ordningen i huvudsak synes ha
fungerat väl. Kronofogdemyndigheten i Malmö anser sig kunna instämma delvis i
denna uppfattning. Totalt i landet har meddelats omkring 160 näringsförbud.
Siffran torde uigöra bevis för stor framgång med användningen av institutet.
Den vid skapandet av näringsförbudei gällande kalkylen pekade på endasl några
få fall per år. Generellt sett får alltså lagstiftningen anses ha fungerat väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
har emellertid tvärt emot det sagda uppfattningen atl reformen lokalt sett
inte har fungerat särdeles väl. 1 själva verket anser myndigheten, atl
lagstiftningen inte har slagit igenom på lokalplanet. Situationen här ser ut
att stämma ganska väl överens med uppfattningen hos en del dåtida
remissinstanser, som ifrågasatte det positiva i reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.17 Kronofogdemyndigheten i Stockholm:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KFM
anser all näringsförbudsinstitutel är nödvändigt i kampen mot oegentligheter
inom näringslivet. För att institutei skall vara verksamt krävs dock atl
lagstiftningen på området utformas pä ell sätt som medger berörda myndigheter
möjlighet atl verka effektivt. Om inte efterlevnads-kontrollen blir verkligt
effektiv uppnås inte vad man vill åstadkomma. Såväl saneringseffekten som den
allmänprevenliva effekten av förbudet uteblir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KFM
ansluter sig i allt väsentligt till de förslag som framlagts. Yttrandet
begränsas dock lill alt avse de avsnitt som närmast berör KFM, främst frågor
som sammanhänger med efterlev nadskonlrollen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.18 Kronofogdemyndigheten i Sollentuna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
vill KFM i Sollentuna framhålla att betänkandet på ett förtjänstfullt sätt
behandlat och diskuterat institutet näringsförbud. Möjligtvis skulle kommittén
kunnat ha koncentrerat dokumentationen av sitl arbete i nägon mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna ljusa bakgrund vill emellertid KFM i Sollentuna särskilt uppmärksamma
några frågeställningar som ytterligare kan diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omedelbara reaktionen inför sanktionen näringsförbud är alt del<br>
varit ell alltför tungrott institut med svårigheter runt i slort sett varje
hörn,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section965>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section966>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KFM
hälsar därför med tillfredsställelse näringsförbudskommillén ambi- Prop.
1985/86: 126 tioner att försöka effektivisera förbudspåföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.19 Kronofogdemyndigheten i Sundsvall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommitléns
förslag till lag om näringsförbud är etl steg i rätt riktning. Steget synes
dock vara för kort. Myndigheten befarar all vissa av de nuvarande
tillämpningssvårigheterna kommer att kvarstå. Kommittén säger sig vilja skärpa
efterievnaden men synes inte ta de fulla konsekvenserna av detta uttalande dä
man ger förslag till lagtext.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighetens
bestämda uppfattning är att förslaget tyvärr inte kommer alt väsentligt ändra
vare sig hittillsvarande lillämpning eller tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.20 Bankinspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
bankinspektionen framhållit i vissa andra remissyttranden anser inspektionen
all ekonomisk brollslighel bör bekämpas med krafl. Näringsförbud kan därvid
anses vara ett lämpligt vapen. Genom näringsförbud kan även andra
missförhållanden som förekommer i samband med näringsverksamhet molverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén
har på etl förtjänstfullt sätt utvärderat de gällande beslämmelserna om
näringsförbud. Kommittén har också ingående redovisat sina överväganden.
Bankinspektionen anser att kommittén pä ett lillfredsslällande sätt behandlat
de i många fall svåra frågor kommittén hafl att ta ställning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har därvid, utan atl ge avkall på rättssäkerhelskraven. åstadkommit ett
förslag lill lagstiftning som bör ge möjlighet lill en effektivare tillämpning
av institutet näringsförbud. De olika åtgärder som kommittén föreslår framstår
för bankinspektionen som både välmotiverade och genomförbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
vill dock påpeka viklen av all kommitténs uttalanden att näringsförbud bör
användas med stor restriktivitet och åläggas endast i grava missbruksfall inte
får leda till att domslol avhåller sig från all meddela näringsförbud trots
all de i lagen angivna förutsättningarna är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av del anförda kan bankinspektionen tillstyrka bifall till del
remitterade betänkandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.21 Marknadsdomstolen (MD):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har på ett förtjänstfullt sätt belyst tillämpningen av nu gällande regler om
näringsförbud. Övervägandena vid utformningen av förslagel till en ny,
fristående lag om näringsförbud präglas likaså genomgående av grundlighel och
utförligt motiverade ståndpunkter. Marknadsdomstolen kn i allt väsentligt
instämma i kommitténs överväganden och slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de förslag som kommittén lägger fram kan väntas leda till en effektivisering
av systemet som är mycket angelägen. Till dessa hör bestämningen av de
kategorier som kan åläggas näringsförbud och det s. k. närståendeförbudel,
liksom reglerna om interimistiskt förbud vilka innebär att sådant förbud
regelmässigt bör meddelas i uppenbara fall. Del är mera tveksamt om kommitténs
förslag i väsenllig män kan bidra till all göra tillsynen effektivare. Av
betänkandet framgår alt intresset för denna uppgift varierar starkt bland de
olika tillsynsmyndigheterna. Delta är givetvis även en fråga om resurser.
Övervakningsuppgifterna är dock av sådan art all del torde vara svårt att
anvisa helt effektiva metoder på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
utförliga och belysande motivuttalanden har kommittén skapat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section967>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section968>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>goda förutsättningar för
att rättstillämpningen kommer att präglas av nöd- Prop. 1985/86: 126 vändig
hänsyn lill rättssäkerheten och, mer än hittills, av enhetliga bedömningar.
Kommittén framhåller (bl.a. på s. 199 och 396) att näringsförbud skall ses som
en sista utväg för atl komma till rätta med konstaterade oegentligheter. Det
har inte ställts upp någol formellt krav att resultatet av andra åtgärder måsle
avvaktas innan näringsförbud meddelas, men kommitténs ordval skulle ändå kunna
ge upphov till en sådan tolkning. Meningen kan dock inte vara atl en domstol
inte omedelbart, om omständigheterna ger anledning därlill, skulle kunna
meddela näringsförbud. Härför talar även den omständigheten att åtal och lalan
om näringsförbud ofta handläggs i samma rättegång. Vad kommittén uttalar i
delta sammanhang bör väl således uppfattas som ytterligare en påminnelse om
vikten av att inte slentrianmässigt ådöma näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.22 Näringsfrihetsombudsmannen (NO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
innefattar dels en utvärdering av gällande system med näringsförbud och dels
förslag lill utvidgade möjligheter att utfärda näringsförbud. Huvudsyftet med
näringsförbud är enligt kommittén atl förhindra den som grovt åsidosätter vad
som åligger honom som näringsidkare all åstadkomma fortsatt skada. NO delar
kommitténs uppfattning att näringsförbud med den angivna målsättningen inte
medför nägon menlig begränsning av den fria konkurrensen. Näringsförbud är
tvärtom enligt NOs mening ett från konkurrenssynpunkt önskvärt medel mot de
ohederiiga näringsidkare som skaffar sig konkurrensfördelar genom att inte
fullgöra sina lagstadgade skyldigheter t, ex, mol del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kombination med vissa andra åtgärder för atl effektivisera gällande
lagsliftning på t.ex, skatieområdei framstår vidgade möjligheter liU näringsförbud
mot den som grovt missbrukar näringsfriheten som det primära sättet att gä
fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Att, såsom föreslagits från
andra håll. införa förhandskontroll av alla företagare i bransch efter bransch
(elableringskontroll) är etl hell väsensskilt angreppssätt som skapar fler
problem än det löser. NO har i sitl yttrande 1984-06-20 över belänkandet
Näringstillstånd (SOU 1984:8) närmare utvecklat sin syn pä vikten av
etableringsfrihet och på olika åtgärder mol ekonomisk brottslighet. NO hänvisar
till detta yttrande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etableringsfrihet
är en grundsten i vårt ekonomiska syslem. Den har genom åren. trots återkommande
krav från olika intressegrupper, med belydande konsekvens och framsynthet
värnats av statsmakterna, främst av hänsyn till konsumentkolleklivels
långsikliga intressen. Rätlen att fritt etablera företag har hafl en avgörande
betydelse för framväxten av ett livs-och konkurrenskraftigt näringsliv i vårt
land. Varje förändring i vårt ekonomiska regelsystem som riskerar all medföra
begränsningar i närings- och etableringsfriheten måste därför noga övervägas.
NO finner alt kommittén på ett föredömligt sätt sökt utvärdera olika effekler
av sitl förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har mol bakgrund av sin utvärdering kommit fram till att ett<br>
utvidgat näringsförbud kan utgöra etl effektivt medel i kampen mot ekono<br>
misk brottslighet och andra oegentligheter som förekommer i samband<br>
med näringsverksamhet. NO finner att den föreslagna förstärkningen av<br>
instrumentet näringsförbud bör kunna göra näringsförbudei till etl verk<br>
samt medel mol ekonomisk brottslighet. Förslaget slår väl i överenssläm<br>
melse med NOs uppfattning att man skall sträva efter atl med selektiva<br>
metoder ingripa mol de näringsidkare som missbrukar gällande lagar och<br>
föreskrifter. Genom atl sådana möjUgheter finns förebygger man också<br>
beteenden av oönskad arl. En viktig föruisäiining för atl näringsförbud</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section969>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section970>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
få dessa avsedda allmänpreventiva effekter är dock all del tillämpas Prop.
1985/86: 126 effektivt. Bl. a. framgår det av uiredningen alt övervakningen av
dem som ålagts näringsförbud bör och kan förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse för att göra näringsförbudet till ett effektivt medel mot ekonomisk
brollslighel är också de åtgärder, som nyligen vidtagits eller som är under
utformning och som syftar till att öka möjligheterna att ingripa mot de
näringsidkare som inte följer gällande lagstiftning. NO tänker då främst på
åtgärder som förbättrad företagsregistrering, prioritering av skattekontroll
av företag och snabbare uppbörd. Bland andra åtgärder som föreslagits förtjänar
nämnas förbättrad skatteregislrering, förenklat skalle- och avgiftssystem,
avdragsrätt för reparationer av småhus, konkurrenskraftigare lönesättning i
skatteförvaltningen för högre kompetens, förstärkning av polis- och
åklagarresurserna, bättre samarbete mellan myndigheter på skatte- och
avgiftsområdet, ökat internationellt samarbete på skallesidan. En vidgad
kriminalisering av lagstridiga förfaranden på skatteområdet kan ocksä visa sig
önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
behov av ytterligare åtgärder framdeles visar sig föreligga kan näringsförbudet
förstärkas med kompletterande regler som alternativ för mindre kvalificerade
fall där näringsförbud inte synes böra ifrågakomma. Man kan för dessa skapa
olika individuella påföljder som l.ex. krav på bankgaranti, försäkring el. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
finner NO att etl näringsförbud utformat i enlighet med kommitléns förslag kan
bli ell verksamt medel för atl diskvalificera näringsidkare som inte vill följa
gällancJe lagstiftning. 1 kombination med redan beslutade ålgärder och olika
förslag till vissa nya ålgärder mol dem som begär oegentligheter inom
näringslivet bör näringsförbudet avsevärt öka möjligheterna att komma till
rätta med den ekonomiska brottsligheten. Som NO utvecklat lidigare och i annat
sammanhang bör det nu framlagda förslaget - och icke näringstillstånd som ger
negativa effekter utan att leda till avsedda mål - vara den primära formen för
samhällets ingripande mot missbruk av näringsfriheten. Del nu tillstyrkta
systemet med näringsförbud bör efter en lid utvärderas. Skulle vid en sådan
prövning ytterligare förstärkning visa sig önskvärd vill NO peka på att
ålgärder med samma principiella inriktning i form av t, ex, individuella krav
pä bankgaranti, försäkring el. dyl. skulle kunna utgöra en ytterligare
påbyggnad av systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.23 Statens pris- och kartellnämnd (SPK):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet redovisas dels erfarenheterna av de år 1980 i konkurslagen införda
beslämmelserna om näringsförbud, dels ett förslag till utvidgning av dessa
bestämmelser, av innebörd att en näringsidkare kan meddelas näringsförbud även
ulan alt denne har gått i konkurs. SPKs huvudsakliga uppgifter ligger inom
områdena konkurrens- och prisfrågor. SPK har i sin granskning av kommitténs
redogörelser och förslag därför främst inriktat sig på de aspekter i
betänkandet som berör prisfrågorna samt nämndens verksamhei som
konkurrensvårdande myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SPKs bedömning påverkas prisfrågorna endast i ringa mån av de<br>
beteenden som kommitténs förslag är avsett att förhindra. En sådan påver<br>
kan kan uppslå om företagare som undandrar sig t.ex, momsredovisning<br>
därmed kan hålla lägre priser än konkurrenterna. Det kan emellertid anses<br>
lika sannolikt atl en sädan företagare i stället tar ul marknadspriser och<br>
själv tillgodogör sig de undandragna beloppen. Medan påverkan på prisni<br>
vån i allmänhet kan bedömas vara av underordnad betydelse i samband</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section971>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section972>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med de överväganden som
kommitténs förslag föranleder, är i stället Prop. 1985/86: 126 problem
kring konkurrens och konkurrensbegränsning av central betydelse för SPKs
ställningslagande till förslagen i kommitténs betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt resurserna i samhället skall få effektivast möjliga allokering, utnyttjas
optimalt och ge en eftersträvad balans mellan tillgång och efterfrågan på
varor och tjänster, krävs att varje marknad har en effektivt fungerande
konkurrens. Tillträdet till marknaden för nya företagare bör vara fritt och
kundernas information om olika varors och tjänsters priser och egenskaper bör
vara så fullständig som möjligt. Det fria tillträdet till marknaden kan i vissa
fall motverka störningar i den fria prisbildningen på varor och tjänster. Sådana
störningar kan lätt uppslå om antalet företag inom en sektor är myckel litet,
om kartelliknande samarbete utvecklas, eller om offenlliga regleringar eller
dylikt styr vilka företagare som skall få verka på en viss marknad. I sådana
situationer tenderar prissättningen att ulgå mer frän kostnaderna inom det
minsl effektiva företagel och mindre från marknadens värdering av utbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är således svårt atl upprätthålla en väl fungerande konkurrens på en marknad
där del inte råder full näringsfrihet. När utövandet av viss näringsverksamhet
underkastas genereUt tillståndslvång eller om en större grupp företagare skulle
uteslängas från marknaden, innebär detta vanligen slora risker för hämmad
effekliviletsulveckling och högre prisnivå, eftersom redan existerande företag
får en skyddad ställning. Del uppslår lätt etl artificiellt skydd för
existerande enheter, även om dessa inte skulle vara effektiva, när
svårigheterna för nyetablering på en marknad är av administrativ art. På
sådana marknader kommer de redan etablerade förelagen ofta alt i slor
utsträckning sätta sina priser med utgångspunkt från sina existerande
kostnader utan större incitament till rationaliseringar. När marknadens
värdering genom prissystemel ersätts med administrativ prissättning är risken
för slöseri med samhällets totala resurser stor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
har i olika sammanhang hävdat konkurrensens betydelse för etl effektivt
fungerande näringsliv, I vissa specieUa fall måsle dock inskränkningar av den
fria etableringsrätten accepteras. Exempel på sådana sektorer där en
adminislraliv reglering framstår som ofrånkomlig är branscher där
konsumenternas liv och hälsa berörs och branscher där man handskas med särskUl
farliga varor. Endast inom sådana verksamheter måste kravet på konkurrens vika
för näringsfrihelsinskränkande regleringar såsom tillståndslvång av olika
slag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
yttrande över delbelänkandet (SOU 1984; 8) Näringstillstånd avstyrkte SPK etl
förslag om s, k, näringstillstånd, som föreslogs atl gälla för vissa branscher,
ett förslag som huvudsakligen motiverades med förekomst av ekonomiska
oegentligheter i de berörda sektorerna av ekonomin. Som SPK framhöll i sitt
yttrande kan sådana generella tillståndstvång inte accepteras annat än i de
fall t, ex, omsorg om konsumentens liv och hälsa är orsaken lill
lillståndslvånget, SPK förordade i stället olika selektiva åtgärder riktade mot
försumliga näringsidkare. Bland de åtgärder som härvid kunde komma i fråga
syntes enligt SPK meddelande av näringsförbud vara en lämplig åtgärd. Liksom
kommissionen ansåg SPK alt möjligheterna att utfärda näringsförbud borde
utvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
en så fri etableringsräll som möjligt på marknaden, är det en<br>
förutsättning för en väl fungerande marknad, all konkurrensen sker på lika<br>
villkor för alla de företagare som erbjuder köparna sina varor eller tjänster.<br>
Samhället har pä en mängd områden beslutat om ramar, regler, som<br>
bestämmer de skyldigheler en företagare har och vad han får och inte får<br>
göra. Dessa regler måste följas av alla företag på marknaden. Fördelarna<br>
med en helt fri etableringsräll måsle vägas mot den skada som uppkommer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section973>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section974>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genom atl vissa företagare
etablerar sig på marknaden utan avsikt atl hålla Prop. 1985/86: 126 sig lill de
regler för verksamheten som samhället uppställt. Vid denna avvägning
aktualiseras näringsförbudskommitléns förslag om utdömande av näringsförbud i
vissa fall. Syftet med näringsförbud är atl under viss tid stoppa sådan
näringsverksamhet som bedrivs på etl grovt oegentligt säll. Den inskränkning i
näringsfriheten som påföljden näringsförbud utgör är utomordentligt omfattande
för näringsidkaren. Om denne emellertid tillåts fortsätta sin verksamhet kan
han även fortsätta all skaffa sig illojala konkurrensfördelar på bekoslnad av
samhället, konkurrenter och kunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgrund har nämnden ingen erinran mot kommitténs förslag att
näringsförbud skall finnas kvar och i fortsättningen kunna utdömas i flera fall
än vad som för närvarande är möjligt. De krav på graverande omständigheter, som
måsle förefinnas innan elt näringsförbud kan utdömas, är enligt nämndens
mening en tillräcklig garanti för att påföljden enbart drabbar personer där den
totala minskade risken för skada i samhället uppväger nackdelarna med den
konkurrensbegränsning som samtidigt uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.24 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar detaljerna i utredningens förslag får länsstyrelsen hänvisa till
bifogade promemorior som upprättats vid taxeringsavdelningen och administrativa
avdelningen (uppbördsenheten). (Se även avsniti 2.21.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>L24.1
Taxeringsavdelningen:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén
har lagl fram elt förslag till lag om näringsförbud som taxeringsavdelningen
tillstyrker. Det framlagda förslaget är en utveckling av det sedan år 1980
gällande näringsförbudsinstitutet som finns inrättat i konkurslagen. Genom den
nya lagen har man önskat åstadkomma ett bättre fungerande regelsystem med klara
definitioner av vad näringsidkare är, vad som är förbjudet under
näringsförbudei, förbudets minimi-och maximitid, hur länge man får avveckla ell
företag, rättigheter och skyldigheter för tillsynsmyndigheten i konkurs (TSM)
som skall övervaka besluten. Man har även sökt åstadkomma snabbare förbud och
man har även ansett att kravet på konkurs för näringsförbud bör släppas, saml
förbud mot anställning hos närstående under näringsförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl få ytterligare bakgrund tUl de personer som ålagts näringsförbud har
taxeringsavdelningen plockat fram några offenlliga uppgifter om dessa personer.
Härvid framkom följande uppgifter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Av de för oss 124 kända
personer som fått näringsförbud har två bytt efternamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Antalet som hade flyttat efter
näringsförbudet var 55 personer, dvs. 44 procent. Adressändringen kommer inte
RSV;s näringsförbudsregisler tillhanda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid den senasie liUgängliga
laxeringen hade 47 av dem redovisat inkomst av tjänst, dvs. 38 procent. De
övriga 62 procenten hade således inte redovisat någon anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid den senasie laxeringen hade
34 stycken blivit nolllaxerade och 43 stycken hade en taxering till statlig
inkomstskatt mellan noll och 40-tusen kronor, dvs. 62 procent var laxerade
under 40000 kronor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den sammanlagda kvarskatl som
staten har att fordra efler bara det sista årets taxering uppgår till 3415000
kronor pä 48 av de personer som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
näringsförbud. De övriga 76 personerna skall dela pä 228000 kronor i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överskjutande
skatt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section975>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section976>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6) Majoriteten hade lämnat deklaration lill 1984 års
taxering men 36 Prop, 1985/86: 126 personer av de som hade näringsförbud
måste anmanas ijuni 1984, dvs, 30 procent lämnade inte deklaration frivilligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L24.2 Uppbördsenheten:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har på ett bra sätt utrett både de principiella
och de praktiska problem som är förknippade med bestämmelserna om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det lagda förslaget tillgodoser till slor del kraven pä
effektivitet och rättssäkerhet. Uppbördsenheten tillstyrker det i huvudsak och
anser alt det är av stor vikt att det snarast genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns elt slorl behov av klara regler och enhetiig
rättstillämpning. Näringsförbud är en ingripande åtgärd som bara bör komma i
fråga när flagranta oegentligheter begås i näringsverksamhet. Samtidigt är det
viktigt atl det träffar skilda slag av medvetna grova skadegörande förfaranden.
Effektiva, adekvata näringsförbud bör kunna vara etl viktigt led i åtgärderna
mot "ekonomisk brottslighet". En sådan reglering väcker betydligt
mindre betänkligheter än t, ex, de i samma syfle framförda förslagen om
kraftigt utvidgad etableringskonlroll som allvariigt skulle inskränka näringsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har valt all i lagtexten och motiven utforma
noggranna anvisningar för rättstillämpningen genom utförliga rekvisit och
exemplifieringar. Genom denna metod klargörs grunderna och avgränsas området
för näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.25 Utvecklingsfonden i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsfonden instämmer i kommitténs konstaterande att
det föreligger ett behov av förstärkta och effektivare insatser mot den
ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden stöder förslaget om att kravet på konkurs för
näringsförbud bör släppas, (Upprepade oegentligheter bör räcka som grund,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med näringsförbud, att förhindra fortsalt skada
gentemot borgenärer, konkurrenter, konsumenter, anställda m, m,, anser
Utvecklingsfonden som utomordentligt viktigt att framhålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om vem som är näringsidkare, anser
Utvecklingsfonden att för att undvika bulvanförhållanden skall hänsyn tas lill
den specifika kunskap som tidigare ägare har. Om bolaget återuppstår med samma
verksamhetsinriktning efter konkurs med gamla ägaren som anställd, och hans
kunskap är etl mäste för förelaget, skall vederbörande betraktas som
näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsfonden understryker vikten av att kontrollen av
efterlevnaden ifråga om fastställda näringsförbud, fungerar
tillfredsställande, Försl då kan näringsförbud fullt ut få avsedd effekt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.26 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med näringsförbud bör vara att ge det allmänna ett
verksamt medel för alt kunna ingripa mol näringsidkare, som genom grovt
illojalt beleende vållar konkurrenter, konsumenter, arbetstagare och samhället
allvariig skada. Reglerna bör vara så utformade atl de av allmänheten upplevs
som en adekvat reaktion mol elt grovt klandervärt beleende och att de genom sin
styrka verkar avskräckande även på sådana personer som eljest är immuna mol
andra ingripanden från myndigheternas sida såsom böter,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section977>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section978>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kortare
frihetsstraff och sedvanliga indrivningsålgärder. Dessutom måsle Prop.
1985/86: 126 kringgåenden och överträdelser i möjligaste mån omöjliggöras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven till näringsförbudskommillén anförs att "näringsförbud är en
för den drabbade mycket drastisk åtgärd. Klart är därför atl förbud inte får
meddelas i andra fal! än när det gäller uppenbart oseriösa näringsidkare som på
ett kvalificerat sätl dokumenterat olämplighet all bedriva näringsverksamhet".
Av detta framgår alt näringsförbudsinstilulet inte är avsett atl användas i
fall av allmän oduglighet eller inkompetens. Mot denna bakgrund finner
länsslyrelsen alt kommitléns förslag till såväl utvidgning som åtstramning av
institutets tillämplighet är välmotiverade. De höga krav på rättssäkerhet som
oundgängligen måsle ställas tillgodoses genom såväl föreslagen lagtexts
utformning som utförlig motivering till densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
alt frikoppla näringsförbudei frän kravet på genomförd konkurs öppnas möjlighet
för myndigheter att ingripa mot näringsidkare som trots etl klandervärt
beteende lyckats undgå konkurs. Domstolen ges möjlighet alt vid sin prövning av
huruvida någon förtjänar näringsförbud ta hänsyn till näringsidkarens handlande
i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
finner länsslyrelsen kommitténs förslag till utvidgning av näringsförbudsinslitutets
tillämpning och innebörd säväl motiverat som önskvärt. Rekvisiiens utformning
borgar för atl inga andra än de som genom grovt illojalt beleende kvalificerat
sig för förbud meddelas sådant. Länsstyrelsen tillstyrker del av kommittén
lämnade lagförslaget med undanlag för närslående- och
anställningsförbudsreglerna vilka bör utvidgas samt att det för näringsförbud
bör krävas att brott begåtts i näringsverksamheten. Slutligen vill
länsstyrelsen understryka alt lagändringen, för atl få önskad effekt, måsle
följas upp med resursförstärkning på berörda myndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Reservation,
se avsniti 2,22,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.27 Jönköpings polisdistrikt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regler om näringsförbud finns i konkurslagen och ger domslol möjlighel alt
genom särskill beslul förordna om näringsförbud för konkursgäldenär eller — om
denne är en juridisk person - den som företräder gäldenären. Näringsförbudet,
som kan gälla max fem år, är sålunda knutet till konkursförfarandet.
Överträdelse av förbudet kan straffas med fängelse eller dagsböler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Översynen
av nu gällande regler har bl. a. visat att det lar alltför lång tid alt få fram
ett näringsförbud, delvis beroende på bristande utredningsresurser hos polis
och åklagare. Del har också visat sig mycket svårt all bevisa överträdelser av
meddelade näringsförbud, vilket medfört alt ytterst få personer drabbats av
åtal för överträdelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
viktigaste punkterna i kommitténs förslag till ändring är all man släpper
kravet på konkurs. Därmed finns ingen anledning att ha kvar bestämmelserna om
näringsförbud i. konkurslagen och man föreslår därför en särskild lag om
näringsförbud. Givetvis kvarstår reglerna om näringsförbud i konkurslagen för
konkursgäldenär under tiden konkursen pågår (konkurskarantän). Man har också
genom majoritetsbeslut inom kommittén kommit fram till att man icke bör kräva
att vederbörande gjort sig skyldig lill straffbar gärning för alt näringsförbud
skall kunna meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om möjligheten all använda näringsförbud som ett vapen i kam<br>
pen mot den ekonomiska brottsligheten har varit myckel omdiskuterad.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section979>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section980>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Opponenter
har framhållit atl näringsförbudet - åtminstone för vissa Prop. 1985/86:
126 personer - blir detsamma som yrkesförbud. Man har också framhållit att det
strider mol våra principer om näringsfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
principiellt finns inget all erinra om alt näringsförbud användes som en
yttersta sanktion mot personer som klart visat att de icke kan bära den
näringsfrihet vi alla strävar efter alt behälla. Polisstyrelsen vill peka på
att det förr - när vår lagstiftning om näringsfrihet tillkom - fanns ett fåtal
näringsidkare jämfört med nuläget och att dessa näringsidkare ofta hade en lång
tradition bakåt i generationer av näringsidkare. Efter hand har denna bild
blivit helt förändrad. Man har tvingats reglera en rad näringsfång, som
inneburit hantering av fariiga ämnen, betjänande av allmänheten efter viss taxa
etc. Dessutom finns det numera långt fler näringsidkare och formerna för
näringsverksamheten har också blivit mer och mer komplicerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt samhället över huvud laget skall kunna konstatera om näringsidkarna
fullgör sina medborgerliga skyldigheter i form av momsredovisning, redovisning
av arbetsgivaravgifter, avlämnande av inkomstuppgifter lill skattemyndigheter,
egna inkomstdeklaralioner etc. fordras det att sam-hällsmyndigheterna
åtminstone vet vilka som driver näring av det slag att lagstadgade skyldigheter
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
näringsidkare är mycket svåra för att icke säga omöjliga alt över huvud taget
kontrollera med avseende på skyldigheter mot samhället. Som exempel kan nämnas
all ambulerande handel på marknader, festligheter och liknande folknöjen - en
företeelse som kraftigt tilltagit på senare år både i antal och omfång. Hit hör
också torghandel, som bedrivs av kringresande näringsidkare. Det vore icke
något större inträng i dessa näringsidkares frihet atl införa skyldighel för
dem att alltid medföra ett med identitetsuppgifter försett bevis om atl de
registrerat sig för mervärdeskatteredo-visning hos resp. myndighet. Liknande
skyldighet föreligger när del gäller t. ex. skrotuppköpares tillstånd alt driva
sin näring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.28 Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit alt avsevärda problem och brister är förknippade med den nuvarande
lagstiftningen om näringsförbud. Den har därför strävat efler all göra lagstiftningen
effektivare som elt led i verksamheten att motarbeta den ekonomiska
brottsligheten och vissa andra av samhället oönskade förhållanden, Förbudel
skall enligt kommitléns förslag bara användas dä det är fråga om kvalificerade
illojala förhållanden. Del skall fungera som en sista utväg när andra medel
visat sig otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagstiftningen ökar möjligheten atl ålägga någon ett näringsförbud
även om de krav som uppställts för meddelande av sådanl förbud närmast innebär
en skärpning av lagstiftningen. Avsikten är vidare alt göra övervakningen av
meddelade näringsförbud effektivare. Lagstiftningen avses emellertid vara så
restriktiv alt någon större utökning av ' meddelade förbud inte påräknas.
Antalet förbud uppskattas av kommittén under de närmaste åren
efter'lagstiftningens ikraftträdande komma att uppgå till mellan 50 och 100 per
år. Med en genomsnittlig förbudslid på fyra är skulle, enligt kommitténs
uppskattning, antalet förbud så småningom stabiliseras kring ca 300.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belänkandet
präglas av grundlighet och utförlighet. Härigenom kommer del atl bli ett gott
stöd för rällslillämpningen och tillsynen. Länsstyrelsen har inte funnit
anledning lill kritik i något avseende mot innehållet i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Reservation,
se avsnitt 2.25 och 6.23.)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section981>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section982>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.29 Skånes
handelskammare:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förändring av reglerna om näringsförbud måste enligt Handelskammaren ske med
mycket stor försiktighet. Den utvärdering som kommittén gjort av nu gällande
regler om näringsförbud och dess för- och nackdelar avser tiden från 1980 då
reglerna om näringsförbud infördes. Detta är emellertid en allt för kort
tidsperiod för all några säkra och tillräckligt rättvisande slutsatser skall
kunna dras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
alt ålägga näringsidkare generellt förbud att idka näring under<br>
viss lid, högsl fem är, infördes 1980-07-01. En förutsättning för sådanl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbud
är all det förekommit oegentUgheler i näringsverksamhet, som slutat med
konkurs. Beslämmelserna om näringsförbud finns därför intagna i konkurslagen
(1921:225).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén
har haft i uppdrag att se över gällande bestämmelser och all därvid utreda om
del är behövligt med ell utvidgat tillämpningsområde ulan direkl koppling lill
en konkurssiluation. I kommittédirektiven framhåller chefen för
justitiedepartementet, att näringsförbud är en myckel drastisk åtgärd och atl
särskild uppmärksamhet därför måste ägnas åt att förutsättningarna för förbud i
rättssäkerhetens inlresse ges en preciserad och klar uiformning.
Departementschefen uttalar vidare, atl förbud inte får meddelas i andra fall än
när det är fråga om uppenbart oseriösa näringsidkare, som på elt kvalificerat
sätt har dokumenterat sin olämplighel att bedriva näringsverksamhet över huvud
taget eller inom en viss bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också haft till uppgift att överväga frågan om vilka myndigheter eller
domstolar som bör få rätt att meddela näringsförbud och vem som bör åläggas atl
föra det allmännas talan. I tilläggsdirektiv har kommittén uppmanals all
samråda med kommissionen mol ekonomisk brottslighet i dess utredning av
förutsättningarna för näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
från skalle- och arbetsgivarkontrollen visar, alt det krävs ökade insatser för
atl komma till rätta med det systematiska skatteundandragandet och annan
ekonomisk kriminalitet. Nägon säker indikation på att de ekonomiska brotten
ökat i antal under senare år finns visserligen inte men de har av allt all döma
en sådan omfattning alt det finns anledning överväga regler som ger myndigheterna
bättre möjligheter alt temporärt uteslänga oseriösa företagare och företrädare
för näringsverksamhet från rätten till fortsatt förelagande. Del kan inte
godtas alt företag, som lojall fuUgör sina skyldigheler mol del allmänna,
borgenärer, anställda m.fl.-, utsätts för osund konkurrens från förelag som
inte gör rätt för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har i yttrande 1984-06-21 över kommissionens mot ekonomisk brottslighet
delbetänkande "Näringstillstånd" uttalat, alt kommissionens förslag
till lag om näringstillstånd inte bör genomföras, I stället har länsslyrelsen
förordat elt utvidgat näringsförbud och därvid hänvisat till
näringsförbudskommitléns ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser liksom kommittén, att del finns behov av utvidgat näringsförbud ulan
koppling till konkurs och att beslämmelserna om sådanl förbud bör tas in i en
särskild lag. Detta innebär inte all länsslyrelsen i alla delar har samma
uppfattning som kommitléns majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section983>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section984>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser länsslyrelsen Uksom kommittén, atl del behövs elt utvidgat näringsförbud
ulan koppling lill konkurs och att polis- och åklagarmyndigheterna även i
fortsättningen skall ha utrednings- och processansvarel för dessa ärenden.
Länsslyrelsen anser emellertid i motsats lill kommitténs majoritet, atl
brottslig handling i näringsverksamhet skall vara en grundförutsättning för
näringsförbud och atl det övergripande ansvaret för atl näringsförbud efterlevs
skall vila på polismyndighet. Slutligen förordar länsstyrelsen en annan
utformning av 2 § andra stycket och 5 § i lagförslagel samt att en allmän
anmälningsskyldighet införs om uppdagade förhållanden, som kan motivera
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skiljaktig
mening av ledamölerna Göran Axell, Erling Sundwall, Gösta Björck, Siv Falkensson,
Ingemar Svensson och Bertil Nilson saml tjänstgörande suppleanten Lennart
Nilsson;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening borde länsstyrelsen ha lillslyrkl del förslag som utredningens
majoritet lagt fram i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.31 Länsstyrelsen i Norrbottens län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker förslaget om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ledamöterna
Filip Johansson, Erik Holmkvist, Birger Simu och Owe Ericson reserverade sig
lill förmån för den mening som uttrycks i den reservation som inom
näringsförbudskommittén avlämnats gemensamt av Joakim Ollen, Johan A Olsson och
Brivio Thörner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.32 Sveriges Domareförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om näringsförbud i konkurslagen har nu gällt i drygt fyra år. Domareförbundet
instämmer i kommitténs konstaterande att regleringen visat sig fylla ett
behov. Härav följer dock inte utan vidare alt del nu är dags alt ge reglerna en
utvidgad tillämpning, I många fall där näringsförbud ifrågasätts torde
befintliga sanktioner vara liUfyllest om de utnyttjas effektivt och där
tillräckliga sanktioner för närvarande saknas kan andra åtgärder visa sig
lämpligare än näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.33 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att ingen skall kunna åläggas näringsförbud som inte gjort<br>
sig skyldig lill brott i sin näringsverksamhet. Med denna reservation anser<br>
samfundei kommitténs förslag väl underbyggda och lämpliga för sitt syfte.<br>
Gällande bestämmelser om näringsförbud enligt 199 b-j §§ konkursla<br>
gen, vilka trädde i kraft den I juli 1980, motiverades främsl av nödvändig<br>
heten att komma till rätta med rådande missförhållanden avseende ekono<br>
misk brottslighet i samband med konkurs och s, k. upprepade konkurser.<br>
Vid det remissförfarande som föregick denna lagstiftning reserverade sig<br>
samfundet mot att konkurslagskommitléns förslag om inskränkningar i<br>
principen om näringsfrihet skulle komma till stånd utan en mer ingående<br>
ulredning angående missbruk av konkursinstituiet samt ändamålsenlighe<br>
ten av näringsförbud till motverkande av konkursmissbruk. Erfarenheter<br>
na av den därefter genomförda lagstiftningen och det förhållandel att en ny<br>
kommitté - näringsförbudskommillén - tillsalts relativt kort tid senare<br>
för atl bl.a, se över konkurslagens bestämmelser om näringsförbud visar<br>
enligt samfundets mening att dess tidigare framförda uppfattning varit<br>
välbetänkt, I sin utförliga utredning pekar näringsförbudskommillén på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section985>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section986>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
problem och brister förknippade med den nuvarande lagstiftningen Prop.
1985/86: 126 samt nödvändigheten av ändrade regler för att göra näringsförbudet
mer effektivt som vapen i kampen mol den ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
utredning och erfarenheterna av gällande lagsliftning visar atl näringsförbud
kan vara etl lämpligt medel för att motverka fortsatt missbruk och skada.
Samfundei vill emellertid kraftigt understryka viklen av atl näringsförbud
endasl tillgrips i mycket kvalificerade fall med hänsyn till de många gånger
vittgående konsekvenserna av ett förbud för den enskilde, hans familj och
affärsförbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.34 Föreningen Sveriges åklagare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar kommitléns uppfattning alt det finns etl uttalat behov av alt förslärka
och effektivisera insatserna mol ekonomisk brottslighet. Enligt föreningens
uppfattning är del emellertid inte i första hand utvidgade sanktioner som krävs
utan bättre resurser - inte minsl till åklagarväsendet. Gällande regler om
näringsförbud är så nya att den utvärdering som kommittén företagit måhända
inte ger en fullt rättvisande bild av hur reglerna skulle kunna fungera med en
tillfredsslällande utredningsapparat och en effektivare övervakning av
meddelade näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.35 Föreningen Sveriges kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
arbete som kommittén presenterat är ett i många stycken imponerande arbete. De
aspekter som kan läggas på de aktuella spörsmålen har lagits fram och
ventilerats noggrant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
av nuvarande ordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av institutet näringsförbud fanns ett sedan mänga är samlat behov
av åtgärder mot den kategori av näringsidkare som på ett grovt och systematiskt
sätt missbrukat de regler som gäller för näringsverksamhet. Antalet personer
som var aktuella för näringsförbud var kanske därför större då än vad som blir
fallel vid en löpande tillämpning av reglerna om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av att institutet var nytt för svenska förhållanden och reglernas något
vaga uiformning har näringsförbudei drabbat "fifflare" av myckel
olika art, I efterhand kan konstaleras att några som belagts med näringsförbud
inte är så kvalificerade att de borde ha ålagts näringsförbud. Enligt
föreningens mening föreligger därför etl behov av precisering av beslämmelserna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
grund av bl.a. reglernas vaga utformning har handläggningen av näringsförbud
inte alltid fungerat på önskvärt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendena
synes ha haft en myckel låg prioritet hos åklagare och polis och anmälningar
har ofta fått ligga utan åtgärder i avsevärda lider. Dessutom kan föreningen
inte utesluta att åklagarna har överskattat problemen med bevisning. I ett
flertal fall har kronofogdemyndigheterna ställt ekonomer lill åklagarnas
förfogande för ulredning. Enligt föreningens uppfattning har detla underlätlat
och påskyndat utredning och lagföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller efterlevnaden av ådömda näringsförbud har det rått tveksam<br>
het om vilken eller vilka myndigheter som haft alt fuUgöra övervakning.<br>
Klart har stått alt tillsynsmyndigheterna i konkurser har haft att tillse att<br>
den verksamhet gäldenären haft vid förbudels ikraftträdande har avveck<br>
lats. Numera lorde det råda enighet om att tillsynsmyndigheterna i kon<br>
kurser har haft att tillse att den verksamhet gäldenären haft vid förbudets</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section987>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section988>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ikraftträdande har
avvecklats. Numera torde det råda enighet om alt Prop. 1985/86: 126
tillsynsmyndigheterna även har alt fortlöpande kontrollera alt gäldenären inte
ägnar sig ål näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
lill kontroll är emellertid mycket begränsade. Del har oftast rört sig om
ljusskygg verksamhei. Då näringsförbud träder i kraft blir del naluriigl inte
lättare alt få reda på vad som händer. Visseriigen finns möjligheter lill
kontroll i register hos oUka myndigheter huruvida gäldenären förekommer i någol
näringssammanhang. Av förklarliga skäl är dessa regislerkontroller inte
särskill resullatbringande. Den kategori som ålagts näringsförbud har oftast
haft sin inkomst i enbart näringsverksam-hel. Man kan därför ulgå från all del
enda sätt de kan försörja sig på även fortsättningsvis är genom
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
möjlighet att ålägga gäldenären atl själv berätta vad han sysslar med har inte
funnits och ej heller har resurser för spaning och fältkontroller funnits. För
atl tillsynsmyndigheten skall fä reella möjligheter alt fullgöra sina
övervakningsskyldigheter behövs bättre instrument. Här bör även påpekas atl
prioritering hos åklagare och polis måsle ändras när det gäller att ulreda
överträdelser av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Författningsförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de utgångspunkter kommittén haft för silt ställningslagande anser föreningen
alt författningsförslaget är väl genomtänkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med---- gjorda
påpekanden om befogenheter för lillsynsorganel, priori<br>
tering i handläggningen och övrigi tillstyrker föreningen de förändringar<br>
som kommittén föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.36 Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FAR
avstyrker förslaget i vad del avser brott som rekvisit, avvecklingslid och
tillsynsmyndighet. FAR tillstyrker förslaget i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ föreslår
FAR all aktualiserade frågor om näringsförbud, närings<br>
tillstånd och betalningsansvar behandlas i etl sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.37 Svenska Revisorsamfundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
kan ansluta sig till utredningens principiella uppfattning att näringsförbud i
vissa fall skall kunna meddelas ulan samband med konkurs. Invändningar måsle
dock göras mot de förslag som på en del punkter framställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvärdering
av gällande regler i konkurslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
kommitléns undersökningar har framkommit bl. a. att elt av de allvar<br>
ligaste problemen är övervakningen och kontrollen av de personer som<br>
hittills meddelats näringsförbud. Överträdelser av meddelade förbud har<br>
konstaterats i en mängd fall. Tidigare erfarenheter visar all just möjlighe<br>
terna lill övervakning och kontroll av efterlevnaden av denna typ av<br>
lagstiftning ulgör etl problem som måste ägnas större uppmärksamhet än<br>
hittills. Principiellt är samfundet därför tveksamt till en lagstiftning, där<br>
möjligheterna till kontroll av efterlevnaden i praktiken är starkt begränsa<br>
de, I sammanhanget bör uppmärksamheten fästas på den sociala situa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section989>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section990>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tionen
för de personer som drabbats av näringsförbud. Möjligheterna till Prop.
1985/86: 126 anställning på den öppna arbetsmarknaden blir sannolikt i många
fall små eller obefintliga. De som belagts med näringsförbud lorde därför i
mänga fall komma alt i varierande omfattning vara hänvisade lill samhällets
sociala resurser. I sammanhanget kan ocksä beröras det förhållandet atl tredje
man kan komma atl lida ekonomisk skada vid meddelade näringsförbud exempelvis
vid avveckling av rörelse. Det inger myckel starka betänkligheter att personer
som inte på något sätt är inblandade i eller medvetna om den oseriösa
verksamheten skall riskera - kanske förödande - ekonomiska konsekvenser av alt
en annan person meddelats näringsförbud. All möjlig hänsyn bör las lill denna omständighet
vid övervägande om förbud skall meddelas eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.38 Vissa organisationer inom näringslivet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetens
betydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett land och dess medborgare är näringsfriheten en garanti för tillskott av nya
affärsidéer, skapande av arbetstillfällen, effektiv konkurrens och allmän
utveckling av välståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
för den enskilde och för samhället representerar således näringsfriheten
omistliga värden. Begränsningar i näringsfriheten måste kunna motiveras av
alldeles särskilda hänsyn till speciella förhållanden, som vid en restriktiv
prövning kan befinnas föranleda något ingrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
under året har organisationerna avgett yttrande över betänkan-del
Näringstillstånd (SOU 1984:8). Organisationerna avstyrkte förslagel och var
allmänt myckel kritiska till införande av etableringskonlroll i vissa
branscher. De allvarliga effekterna för den seriösa näringsverksamheten och
brislen på effektivitet i etl sådant syslem framhölls starkt i remisssvaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
förslagen om näringstillstånd och näringsförbud torde bli föremål för en
samtidig behandling inom departementet vill organisationerna hänvisa till vad
de anförde med anledning av förslaget om näringstillstånd och refererar till
sina olika remissyttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
system med näringstillstånd kan under inga förhållanden accepteras. Däremot har
organisationerna ingen erinran mot att näringsförbudsinstilulet byggs ul
enligt de linjer som anges i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
näringsförbud innebär otvivelaktigt elt stort ingrepp i den principiella närings-
och etableringsfrihet som av tradition råder i värt land. För den som träffas
av etl näringsförbud utgör detla en synnerligen ingripande åtgärd. Ett
näringsförbud är för den enskilde ett straff som i praktiken kan innebära ett
yrkesförbud. Vid sådana förhållanden bör institutet näringsförbud komma ifråga
som sanktion enbart i undantagssitualioner då mycket speciella förhållanden
föreligger och det är uppenbart att andra mindre långtgående åtgärder inte kan
antas vara verkningsfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
möjligheten införs atl meddela näringsförbud på elt visst område måsle det
krävas att man noggrant preciserar i vilka situationer och under vilka närmare
förutsättningar elt förbud kan komma ifråga. Det är särskill viktigt att kraven
pä rättssäkerhet sätts högt när det gäller tvångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill emellertid också framhålla att det är i allas intresse<br>
- inte minsl de seriösa företagarnas - atl älgärder vidtas mol mindre<br>
nogräknade personer som systematiskt grovt åsidosätter gällande regler i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>syfte
all slävja denna verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section991>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section992>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
har i sitt betänkande med stor noggrannhet Prop. 1985/86: 126 analyserat hur de
nuvarande möjligheterna att ålägga en person ett näringsförbud har fungerat
saml utföriigl behandlat de flesta av de problem som kan bedömas vara förenade
med ett utvidgat näringsförbudsinstitut. En avsevärd svårighet i sammanhanget
har dock varit att ett näringsförbudsinstitut funnits i Sverige under en
förhållandevis myckel kort tid. Några mera bestämda slutsatser är därför ännu
inte möjliga att dra i synnerhet om effektiviteten i systemet. Den begränsade
erfarenheten bör mana lill försiktighet när man nu överväger att vidga
möjligheterna ält meddela näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
tillstyrker förslaget i stort. Vi vill emellertid understryka uttalandena i
betänkandet om att näringsförbud bara skall användas som en sista utväg och
inte får tillgripas med mindre det är absolut nödvändigt. Detta uttalande från
kommittén bör om möjligt återspeglas i själva lagtexten. I vart fall bör det
återges i motiven på ett sådant sätt att de dömande myndigheterna verkligen
uppfattar ullalandet som ett klart uttryck för lagstiftarens intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill också understryka att ell fungerande näringsför-budssyslem kräver en
effektiv tillsyn. Annars kan det lätt bli elt slag i luften. Avsevärda
ansträngningar bör göras för att få till stånd en sådan ordning. Det är också
önskvärt atl man i del fortsatta beredningsarbetet noga uppmärksammar de
problem som kan vara förenade med avveckUng av en verksamhet efler
näringsförbud. Särskilt bör beaktas all tredje mans intressen inte onödigtvis
kommer i kläm vid avvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
några väsentliga punkter har organisationerna en från kommittén avvikande
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfatining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
tillstyrker alt möjligheterna atl meddela näringsförbud utvidgas. För att
näringsförbud skall kunna komma ifråga måste dock enligt vår uppfattning
personen ifråga ha gjort sig skyldig till ett mera kvalificerat brottsligt
beteende i enlighet med vad som närmare preciseras i yttrandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
pä klara regler och en enhetlig rättstillämpning tillgodoses bäst om man så
långt möjligt uttryckligen anger vid vilka brott näringsförbud kan komma
ifråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.39 Företagareförbundet, SFR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har hafl i uppdrag atl se över konkurslagens bestämmelser om näringsförbud och
att undersöka om det är lämpligt alt utvidga reglernas tillämpningsområde så
att förbud kan meddelas även ulan samband med konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
finner atl kommittén på elt noggrant och objektivt sätt försökt att belysa
problemen kring näringsförbud. Betänkandet är elt föredöme i förhållande till
Eko-kommissionens ofta hafsigt och dåligt underbyggda betänkanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den 1 juli 1980 finns möjlighet för domstol alt genom särskilt beslut<br>
förordna om näringsförbud för konkursgäldenären eller - om gäldenären<br>
är en juridisk person den som företräder gäldenären. Ett sådant näringsför<br>
bud upphör inte att gälla med konkursens avslutande ulan fortsätter att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section993>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section994>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
verksamt under en av domstolen bestämd tid som fär vara maximalt Prop.
1985/86: 126 fem år. Sedan bestämmelserna trädde i kraft för något mindre än
fyra år sedan har knappt 150 näringsförbud meddelals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
frän de nu gällande reglerna är varierande men en allvarlig kritik har riklats
mol kontrollen över de personer som meddelals näringsförbud. Denna har enligt
belänkandet inte fungerat som önskat. Övervakningsuppgiflen ligger pä de
kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndighet i konkurs, Pä många håll
"har man inte haft någon som helst kännedom om huruvida de
näringsförbjudna personerna åtlylt förbudet eller inte",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en stor mängd fall har det förekommit misstanke om att näringsförbudet
överträlls. Åtal för överträdelse hardock bara väckts mot tre personer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ocksä
i ett annat avseende har kommittén funnit anledning att klaga pä
effektiviteten, nämligen när det gäller snabbheten i förfarandet. Det har i
genomsniti dröjt ett år från konkursbeslutet till dess att näringsförbud kunnat
meddelas. I 10% av fallen har del tagit mer än tvä år. Långsamheten synes
enligt kommittén hafl sin huvudsakliga grund däri att polis åklagare hafl slora
ärendebalanser på den ekonomiska brottslighetens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit atl näringsförbud trots allt måste anses vara ett lämpligt vapen mot
den ekonomiska brottsligheten och även mot vissa andra missförhållanden som
förekommer i samband med näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär att kravet pä konkurs för näringsförbud bör släppas samt att den
nuvarande särskilda möjligheten att meddela näringsförbud vid upprepade
konkurser bör slopas. Kommitténs majoritet föreslår vidare att det inte
uppställs något krav på brott. För att undvika att näringsförbud inte meddelas
i annat än myckel allvarliga fall föreslås alt en minimitid för näringsförbud
införs. Denna skall vara tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagarförbundet
konstaterar att myndigheterna hittills inte hafl tillfredsställande
möjligheter alt övervaka del nu gällande syslemet. Detla beroende på bristande
resurser på såväl åklagar-, domstols- som kronofogdesidan. Samtidigt som detta
konstateras föreslår kommittén i princip en utvidgning av påföljden
näringsförbud. Genom förslaget blir del i princip möjligt att meddela förbud på
grund av grova åsidosättanden av förpliktelser mot exempelvis konsumenter och
anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
näringsförbud skall det enligt kommitténs förslag fordras att näringsidkaren
grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare och att förbud därjämte
är påkallat från allmän synpunkt. I lagtexten anges tre omständigheter som
domstolen skall ta särskild hänsyn till "all missbruket varit
systematiskt, att del medfört belydande skada saml att del fortsatt sedan
vederbörande dömts för brott i näringsverksamheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förbundels
slällningslagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av att myndigheterna hittills inte haft möjlighet atl kontrollera
nuvarande regler om näringsförbud finner vi del ologiskl alt utvidga del i dag
gällande förbudet, 1 kommitléns betänkande finns inget belägg för en bättre
uppföljning och kontroll av atl ell näringsförbud följs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
regeringens proposition 1984/85; 32 om riktlinjer för det framtida arbe<br>
tet mot ekonomisk brottslighet m.m. sägs behovet "att ta till nya krimi<br>
naliseringar litet. Bristerna i dag gäller främst förutsättningarna för att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section995>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section996>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>upptäcka och beivra
överträdelser av de lagar som fmns. Den viktigaste Prop. 1985/86: 126
uppgiften när det gäller straffsystemet är inte att skriva nya straffbestämmelser
ulan att se lill att de som finns kan tillämpas när brott begåtts".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar denna uppfattning och menar att ytterligare lagförslag är onödiga så
också förslaget till utvidgat näringsförbud. Förbundel avslyrker alltså att
Näringsförbudskommitléns förslag läggs lill grund för lagsliftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår i stället att polis-, åklagar- samt domstolsmyndigheterna tillförs
ytterligare resurser för att tillse att dagens lagregler efterlevs. Därtill
föreslår vi atl avsevärda resurser läggs ned på atl utbilda de anställda i
ovanslående myndigheter. Tills detta hunnit genomföras bör myndigheterna köpa
kompelens på den öppna marknaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.40 Motorbranschens Riksförbund (MRF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
har tidigare i år avgivit remissyttrande beträffande den s.k. Eko-kommissionens
förslag till näringstillstånd. Vad förbundet därvid anfört står fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att komma lill rätta med oseriös näringsverksamhet anser förbundet alt etl
syslem med näringstiUstånd enligt Eko-kommissionens förslag klart är att
föredra framför ett utbyggt näringsförbudsinstitut. Näringstillståndet får
antas få en förebyggande effekt medan näringsförbudei endasl kan leda till ett
eventuellt försvärande långt i efterhand för sådana näringsidkare som på ett
myckel kvalificerat sätl ådagalagt missbruk av näringsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
betvivlar atl näringsförbudet har någon större praktisk betydelse i kampen mot
oseriösa näringsidkare. Detta gäller även om reglerna för näringsförbud skärps
enligt kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
förordar därför att förslaget om näringstiUstånd genomförs, I den mån det anses
alt näringsförbud bör finnas vid sidan härav har förbundel inget atl erinra
mot det nu remitterade förslagel, dock alt kriterierna för meddelande av
näringsförbud bör preciseras närmare än vad som skett i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.41 Schaktentreprenörernas Riksförbund (SER):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har lagil del av del yttrande som har avgivils gemensamt av Sveriges
Indusiriförbund, SHIO-Familjeföretagen, Svenska Handelskammareförbundet,
Sveriges Grossistförbund, Näringslivets Delegation för Marknadsrätt och
Svenska Arbetsgivareföreningen, Vi instämmer i allt väsentligt i vad som där
anförs. Vi vill emellertid för egen del särskill framhålla följande,'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens proposition 1984/85; 32 om riktlinjer för det framtida arbetet mot
ekonomisk brottslighet m,m. anförs (s, 81) att det föreligger elt nära samband
mellan det av den s.k. Eko-kommissionen föreslagna nä-ringslillståndssyslemet
och elt utvidgat näringsförbud enligt näringsförbudskommitléns förslag,
"De kan i viss män ses som alternativa vägaratt ingripa mot de oseriösa
näringsidkarna,,," sägs det i propositionen. Vi menar all etl utvidgat
näringsförbud klart är att föredra framför näringstillstånd, som vi helt
avvisar som medel mot ekonomiska oegentiigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vårt yttrande 1984-06-14 över Eko-kommissionens förslag lill näringstillstånd
tar vi ställning för ett utvidgat näringsförbud. Vi pekar emellertid också på
betydelsen av en jämnare sysselsättning, etl kraftfullare agerande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' Se
även avsnitt 2.36,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section997>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section998>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från kronofogdarnas sida, ett allmänt molorredskapsregister,
införande av Prop. 1985/86: 126 skallebevis och stöd ät
branschorganisationernas utbildningsverksamhet för att komma till rätta med
förekommande ekonomiska oegentligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.42 Sveriges Hotell- och Restaurangförbund (SHR):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR, som är en samorganisation för Hotell- och
Restaurangarbelsgivare-föreningen. Hotell- och Restaurangbranschföreningen och
regionala organisationer, representerar ca 75 % av den egentliga hotell- och
restaurangnäringens omsättning. Varje någorlunda välkänt hotell- och restaurangförelag
är medlem i SHR, Medlemsantalet är f. n, ca 1 800 och ökar årligen med ungefär
etl hundratal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR har sedan millen av 70-talel arbetat intensivt för en
sund utveckling av restaurangbranschen. Därvid har inriktningen varit alt i
första hand hindra olämpliga personer att etablera eller fortsätta verksamhet
inom näringen. Från denna utgångspunkt har SHR således tillstyrkt ändringar i
Lagen om handeln med drycker, LHD, som trädde i kraft halvårsskiftet 1982 och
avstyrkt Eko-kommissionens förslag "Näringstillstånd" SOU 1984:8,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR är av den bestämda uppfattningen att åtgärder riktade
mot olämpliga individer är överlägsna branschinriktade, generella regler. En
utveckling av systemet med näringsförbud ligger därför i linje med SHRs mening
om hur en alll igenom sund restaurangnäring skall åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personer verksamma i ledningen för restauranger med
serveringstillstånd kontrolleras av länsstyrelser, kommuner, arbetsmarknadens
organisationer, m.fl, Etl utvidgat näringsförbud har därför särskilt goda förutsättningar
atl bli effektivt inom restaurangbranschen. Det är emellertid viktigt att
meddelade näringsförbud blir kända både av myndigheter och andra intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser SHR alt kommitténs förslag är väl
ägnat all förbättra förutsättningarna för en allt igenom sund
restaurangbransch. Med vad som ovan sagts' tillstyrker SHR förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.43 Målaremästarnas Riksförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Måleribranschen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målaremästarnas Riksförening organiserar som bransch- och
arbetsgivarorganisation något över I 000 måleriföretag. Detta skall ställas i
relation lill de 6000 registrerade måleriförelag som enligt Kommissionen mot
ekonomisk brottslighet finns i landet. Trots delta svarar medlemmar i
Målare-mästarnas Riksförening för över 60 procent av det organiserade måleriet
och tillsammans med BPA och de allmännyttiga bostadsföretagens måleriavdelningar
för drygt 85 procent. Av detta framgår atl en stor del av de registrerade
måleriföretagen är s, k, enpersonsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen mot ekonomisk brottslighet har beskrivit de
problem som måleriföretagen förorsakar ur uppbördssynpunkt. Man har därvid
konstaterat att en slor del av de registrerade förelagen var restförda för
skaller och sociala avgifter. Mot denna bakgrund föreslog kommissionen att
mäleribranschen skulle omfattas av reglerna om näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur måleribranschens synpunkt ter sig problemen med
ekonomisk brottslighet något annorlunda än vad som ovan angivils. All begränsa
den svarta sektorn och återställa begrepp som konkurrens på lika villkor mellan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Se även avsnitt 2.37,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section999>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1000>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>seriösa
företag är i dag ett överlevnadsvillkor för måleribranschen. Den Prop. 1985/86:
126 slora svarta sekiorn beslår naturligtvis lill en del av de förelag som
enligt Eko-kommissionen finns registrerade men den helt övervägande delen torde
vara "förelag" som över huvud taget inte finns upptagna i något
register. Vi har i vårt remissvar på Eko-kommissionens belänkande "Näringstillstånd"
SOU 1984:8 angivit några av de problem som den svarta sektorn förorsakar. De
kanske allvarligaste problemen är i första hand inte marknadsförlusler utan den
arbetskraftsbrist som uppkommer i förelagen när man ständigt förlorar resurser
till den svarta sekiorn och får del rykte av "skum bransch" som den
utbredda oseriösa näringsverksamheten ger. Målaremästarnas Riksförening vill
således kraftigt betona viklen av atl ålgärder vidtas så att seriösa
måleriföretag har möjlighel atl under realistiska ekonomiska förhållanden
konkurrera med varandra. En förutsättning för detta är enligt vår mening all den
svarta måleribranschens möjligheter atl agera minskas. Om sä ej sker kommer
måleribranschen alt trots en hög nyrekrytering utarmas på resurser i så hög
grad alt möjligheter saknas att betjäna de återstående "vila"
marknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud — nuvarande regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De hittills gäUande reglerna om näringsförbud trädde i
kraft den 1 juli 1980. Det ligger i sakens nalur atl näringsförbud är en åtgärd
som endasl skall tillgripas i sällsynta fall. Atl detta också varit fallel
framgår av den statistik som redovisas i betänkandet. Det framgår också alt
reglerna tillkom för alt slävja ell allt mer utbrett missbruk av
bolagskonkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För måleribranschens del kan redan inledningsvis
konstaleras alt de nuvarande reglerna ej i någon nämnvärd grad påverkal den
ekonomiska brottsligheten inom branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målaremästarnas Riksförening känner ej lill något fall då
måleriföretagare drabbats av näringsförbud lill följd av oegentligheter i
samband med konkurs. Orsaken till alt måleriförelagare ej ådömis näringsförbud
förklaras framför allt av att den ekonomiska brottsligheten inom branschen i
huvudsak har en annan skepnad än den som näringsförbudsreglerna skall slävja.
Detta hindrar ej alt även missbruk av bolagskonkurser förekommer inom
måleribranschen. Detta missbruk har dock uppenbarligen ej varit av sådan arl
att näringsförbud aktualiserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kännetecknande för konkurser inom måleribranschen är att
ny verksamhet startas omedelbart efter konkursbeslutel. Detla trots de
konkurs-karantänbestämmelser som återges i betänkandet. Orsaken lill att ny
verksamhet ofta startas på delta sätt är atl mäleriföretagen vid
konkurstillfället har pågående entreprenader och beställare vill naturligtvis
ha dessa entreprenader färdigställda. Del enklaste sättet att åstadkomma delta
är då alt anlita de personer som redan finns på arbetsplatsen och därigenom är
en ny verksamhei påbörjad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan således konstatera atl de hittillsvarande
näringsförbudsreglerna ej varit inriktade på den ekonomiska brottslighet som är
den dominerande inom måleribranschen. Och dessutom atl den ej varit effektiv
inom de begränsade områden för vilka näringsförbudsreglerna varit avsedda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén konstaterar ocksä att de nuvarande
reglerna är behäftade med vissa problem. De problem som angivits är atl;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kontrollen över
de personer som meddelats näringsförbud har brustit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bevissvårigheler
i samband med bulvanförhållanden har uppställ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överträdelser
ej har beivrats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>man haft långa
handläggningslider för näringsförbud (genomsnittligt 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- rättstillämpningen har varierat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1001>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1002>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de långa handläggningsliderna finns anledning atl påpeka all Prop. 1985/86:
126 om tillfälligt näringsförbud ej meddelals kommer ny verksamhet sedan länge
vara etablerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått ovan är huvudregeln inom mäleribranschen att nytt förelag startas
redan innan tidigare konkurs avslutats. Detta sammanhänger naturligtvis med att
man som tidigare nämnts arbetar med entreprenader som måste avslutas, att
förelagaren har upparbetade "personliga" kundkontakter och atl
etableringen kräver litet kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommitténs
förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven till de nu framlagda belänkandet framgår all "kommitténs
huvuduppgift bör vara att ta ställning till det allmänna behovet och de
principiella och de praktiska aspekterna på utvidgade regler om näringsförbud",
I tilläggsdirektiv ålades ocksä kommittén all samråda med Ekokommissionen med
frågor där uppdragen nära berörde varandra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av ovanslående direktiv och den problembild som man själv skisserat
har näringsförbudskommiltén konstaterat alt del "uppenbarligen föreligger
elt behov av förstärkta och effektivare insatser mol den ekonomiska
brottsligheten". Därför barman föreslagit att;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>kravet
på konkurs för atl näringsförbud skall åläggas en person bör slopas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>den
nuvarande särskilda regeln om s. k, flerkonkursfall.slopas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kravet pä brottslig handling
som orsak till utdömt näringsförbud slopas (på denna punkt är kommittén ej
enig)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>minimitiden för näringsförbud
skall bestämmas till 3 år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
diskuterar kommittén möjligheterna att nedbringa de långa handläggningstiderna
dock utan att konkret ange hur detla skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare framgått berör varken de hittillsvarande eller de nu föreslagna
reglerna om näringsförbud på någol mer påtagligt sätt den ekonomiska brottslighet
som finns inom måleribranschen. Näringsförbudsreglerna har ju heller
uppenbarligen inte lill syfte atl i första hand motverka svart
näringsverksamhet ulan riktar in sig pä sådan oseriös verksamhet som förekommer
i mer etablerade former. Den redovisning av den svarta ekonomins omfattning
som finns återgiven i betänkandets kapitel 7 (s, 155-156) saknar också
betydelse i detla sammanhang efiersom inget av kommitténs förslag är inriktat
pä oredovisade skattepliktiga inkomster. Det skatteundandragande som förekommer
i samband med konkurser gäller är i allra högsla grad redovisade medel även om
uppbörden av dessa misslyckats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om vi således konstaterar all näringsförbudskommitténs förslag ej<br>
kommer atl påverka omfattningen av den svarta målerimarknaden vill vi<br>
göra några påpekanden belräffande näringsförbuden. Om reglerna skall bli<br>
effektiva för det begränsade syfte som finns krävs enligt vår mening i första<br>
hand en betydligt snabbare handläggning. Del finns dessutom särskild<br>
anledning alt fråga sig varför vissa branscher över huvud taget ej drabbats<br>
av några näringsförbudsfall. Det kan naturligtvis vara så atl
"brotten" i<br>
samband med konkurserna ej varit tillräckligt allvariiga. Men det kan<br>
också vara sä att konkurserna är tämligen små och ej utreds särskilt<br>
noggrant. EnUgl vår mening bör ifrågasättas om detta inte är fallel i ett<br>
slort antal konkurser och man därigenom aldrig får elt underiag för att<br>
väcka åtal om gäldenärs- eller bokföringsbrolt. Det kan också ha en viss</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1003>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1004>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betydelse att handläggningstiden
för näringsförbudsärenden är så lång atl Prop. 1985/86: 126
konkursförvaltare som överväger att anmäla ett brott drar sig för detta. Del
hade således enligt vär mening varit värdefullt med en kartläggning av även
sädana konkurser där näringsförbud aldrig aktualiserats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
diskussionen belräffande huruvida kravet på brottslig handling skall kvarstå
som grund för näringsförbud diskuteras också konsumentintressen. Som
föreningen påtalat bland annal i remissyttrande över näringstillstånd (SOU
1984; 8) är just åsidosättande av konsumentintressen problem som ofta
sammanhänger med oseriös verksamhei inom måleribranschen. Dessvärre lorde
möjligheterna att med hjälp av näringsförbud komma åt denna verksamhet vara
obefintliga. Den företagare som döms till näringsförbud kommer sannolikt atl
fortsätta med en helsvart verksamhet utanför myndigheternas
kontrollmöjligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfatining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
konstaterar således Målaremäslarnas Riksförening all betänkandet Näringsförbud
SOU 1984:59 ej innehåller sådana åtgärder som på något påtagligt sätl begränsar
den ekonomiska brottsligheten inom måleribranschen. Mot bakgrund av att
reglerna om näringsförbud ej tidigare haft någon inverkan på detla område är
förslaget ur denna synvinkel ett bibehållande av nuvarande förhållanden.
Eftersom förslaget ej berör de för måleribranschen huvudsakliga problem har vi
ej funnit anledning all framföra detaljsynpunkler på de enskilda förslagen. Vi
finner ej heller anledning atl avstyrka förslaget eftersom reglerna myckel väl
kan ha effekt inom andra branschområden, Däremol förtjänar atl ytterligare en
gång understrykas vikten av alt kraftfulla åtgärder vidtas inom de områden som
särskill berör bygghantverkssektorn och måleribranschen nämligen den utbredda
svarta verksamhelen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.44 Svenska Byggnadsentreprenörföreningen (SBEF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SBEF
vill inledningsvis framhålla alt den näringsfrihet som idag i princip råder
måste värnas och bevaras. Enligt SBEFs uppfattning ulgör näringsfrihet en
grundläggande förutsättning för ekonomisk utveckling och individuell frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om elt näringsförbudsinstitut i principiellt hänseende innebär etl ingrepp i
den näringsfrihet som bör råda, anser SBEF all skäl talar för all institutet i
fräga bör finnas och för atl reglerna för delsamma bör utsträckas lill alt
omfatta situationer utanför konkursens ram, SBEF har sålunda i detla hänseende
inga invändningar mol kommitléns överväganden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SBEF
anser--- alt kommitléns förslag till regler om näringsförbud i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvudsak
är godtagbart. Den främsta invändningen som kan riktas mot förslaget är enligt
SBEF alt det, när del gäller förutsättningarna för näringsförbud, inte
uppfyller de krav på rättssäkerhet som bör ställas på en sanktion som
näringsförbud. I denna del anser SBEF det förslag som framförs av reservanterna
Ollen, Olsson och Thörner är bättre ägnat att ligga till grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1005>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1006>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1.45 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF):</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
1980-07-01 gäller särskilda bestämmelser i konkurslagen om näringsförbud.
Kommittén har hafl i uppdrag att se över dessa bestämmelser och undersöka om
det är lämpligt att utvidga reglernas tillämpningsområde så all förbud kan
meddelas även ulan samband med konkurs. Kommitténs undersökningar har visat på
vissa problem och brister i gällande system. Kommittén föreslår att kravet på
konkurs för näringsförbud utgår, att det inte heller i fortsättningen skall
vara nödvändigt med brottslig handling som grund för näringsförbud och att nya
verksamhetsområden införes under förbudels område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har ulfört elt omfattande arbete och genomfört analyser som innefattar argument
både för och emot kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
yttrade sig 1979 över dåvarande förslag lill näringsförbudslagstiftning och
konstaterade då atl LRF och dess medlemmar i mycket begränsad mån berördes av
förslagel. LRF godtog att möjlighet all meddela näringsförbud infördes. I
anslutning härtill lämnade LRF vissa synpunkter på bl. a, prövningen av
näringsförbud i olika fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Idag
är verksamheterna jordbruk och skogsbruk undanlagna från näringsförbudets
område. Detta undantag föreslås bli upphävt, främst av det skälet att olika
näringsidkarkalegorier och verksamheter i princip enligt kommittén bör
behandlas lika. Kommittén anmärker dock i detla sammanhang atl särskild
försiktighet med hänsyn lill förhållandena bör iakttas när det gäller bl, a,
jordbrukare och att förbud, om del vore möjligt, torde bli mycket ovanligt för
denna grupp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig är jordbrukare som näringsidkare redan nu underkastade
näringsförbudsreglerna i konkurslagen. Näringsförbud kan dock inte avse jord-
eller skogsbruksverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
noterar kommitténs anmärkning atl det belräffande jord- och
skogsbruksverksamhel inte framkommil något behov av atl stävja missbruk av
näringsfriheten genom näringsförbud. Som nedan påvisas innefattar också den
föreslagna utvidgningen till jord- och skogsbruks verksamhet sådana problem,
sammanhängande med gränsdragningen mol yrkesförbud och de speciella
förhållandena rörande bl, a, boende, familjeförhållanden och skötsellagstiftning
under vilka nämnda verksamheter bedrivs, att LRF pä sakliga grunder finner det
rimligt att de även fortsättningsvis undantas från näringsförbudets
tillämpningsområde. Instrumentet näringsförbud skulle bli praktiskt nära nog
oanvändbart. Det finns ocksä andra regelsystem atl tillgå, t, ex,
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
det på rent principiella grunder befinnas ofrånkomligt all utvidga<br>
näringsförbudets verksamhetsområde vill LRF föreslå atl det övervägs om<br>
det är möjligt att såvitt avser jord- och skogsbruk och därmed jämförliga<br>
verksamheter, t. ex. trädgårdsnäring, införa någon särskild kvalifikations-<br>
grund för näringsförbud, t. ex. ett brott av viss högre svårighetsgrad. LRF<br>
vill om så inte sker understryka alt näringsförbud skall kunna komma<br>
ifråga endast då enskild näringsidkare eller därmed jämställd grovt åsido<br>
satt vad som ålegat honom som näringsidkare. LRF vill också mycket<br>
starkt betona det nödvändiga i all största uppmärksamhet ägnas rätlssä-<br>
kerhetsaspekterna. Vad gällerjord- och skogsbrukare är verksamheten i<br>
regel särskilt förknippad med bostads- och familjeförhållandena, vilket<br>
innebäratt elt förbud i praktiken i regel skulle vara liktydigt med yrkesför<br>
bud. Dessa förhållanden liksom dispens- och avvecklingsreglernas utform<br>
ning och tillämpning kräver största uppmärksamhet. Detla beröres särskilt<br>
nedan'.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Se främst avsnitt 4,27,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1007>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1008>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nedan behandlas kommitténs
förslag utifrån främst den situationen atl Prop, 1985/86: 126 jord- och
skogsbruksverksamhet införs under näringsförbudets område. De synpunkter som
anförs är dock även, och i första hand, alt se som skäl mot den föreslagna
utvidgningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
undersökning har visat pä vissa problem och brister i nuvarande förhållanden.
Kommittén har också haft i uppdrag atl undersöka om det är lämpligt att utvidga
reglernas tillämpningsområde, 1 detta sammanhang har kommittén gjort en bred
undersökning av förbudets olika effekter och utrett om förbudspåföljden är etl
lämpligt medel i kampen mot ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter i
samband med näringsverksam-hel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
noterar särskill att det brustit i kontrollen över de personer som meddelats
näringsförbud. Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet i konkurser.
Kommittén framhåller ocksä att rättstillämpningen varierat avsevärt mellan
domstolarna och atl del i vissa fall förekommit felaktigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.46 Kooperativa förbundet (KF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har gjort en undersökning av de olika effekterna av de gällande reglerna om
näringsförbud. Kommitténs uppdrag härvidlag har varit alt ulreda om
näringsförbudet är etl effektivt medel i kampen mot ekonomisk brottslighet och
andra oegentligheter i samband med näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar, på grundval av sin utvärdering, all del uppenbarligen föreligger
ell behov av förstärkta och effektivare insatser mot den ekonomiska
brottsligheten. Kommittén föreslår, att kravet på konkurs, för att
näringsförbud skall kunna meddelas, slopas. Kommitténs majoritet föreslår
vidare, att del inte uppställs krav pä att brott skall ha begåtts för alt
näringsförbud skall kunna meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Personer
som "håller sig i bakgrunden" — bulvaner - och vars verksamhet
formellt drivs av någon annan, skall kunna träffas av förbud. Den som åläggs
näringsförbud skall kunna förbjudas att vara anställd hos vissa närslående
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
minimitid om tre år föreslås för elt förbud. Reglerna om näringsförbud
föreslås meddelade i en särskild lag härom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KF:s
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sitl remissyttrande över betänkandet "Konkurs och rällen att idka näring"
(SOU 1979; 13) tiUstyrkte KF konkurslagskommitléns förslag att näringsförbud
infördes i konkurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eko-broltskommissionens
förslag "Bulvanlag" (SOU 1983:46) avstyrktes av KF, främsl under
hänvisning lill att förslaget enligt KF;s uppfattning var baserat på otillräckligt
underlag och ägnat alt väcka betänkligheter från rättssäkerhetssynpunki. Av
konsument- och konkurrens-frihelsskäl avstyrkte KF samma kommissions förslag
"Näringstillstånd" (SOU 1984:8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommitléns
föreliggande förslag är grundat på en omfattande och förtjänstfull genomgång
av gällande regler och deras tillämpning. Kommittén har också grundligt och
utföriigl redovisat sina överväganden och ståndpunkter, KF kan därför i princip
tillstyrka kommitténs förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
som i sina överväganden särskilt beaktat, att förslaget är en brott spå-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1009>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1010>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följd
och atl del som sådanl inte inkräktar på näringsfriheten men syftar till
Prop. 1985/86: 126 alt skydda bl. a. konsumentintressen, tillstyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.47 Landsorganisationen i Sverige (LO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
näringsförbudssystem har enligt LO ett flertal brister. Bl.a, föreligger
betydande tröghet i systemet beroende på otillräckliga resurser, låg
prioritering av uppgifterna och organisatoriska brister hos de handläggande
myndigheterna. Detta medför att en avsevärd tid kan förflyta mellan det att
frågan om näringsförbud väcks, till dess att näringsförbud prövas av domslol.
Lagmotiven är pä många punkter vaga och tvetydiga vilket medför att reglerna
uppfattas som sväröverstigliga och svära att tillämpa. Vidare föreligger
sakliga brister i regelsystemet genom reglernas i vissa hänseenden snäva
tillämpningsområde. T. ex. är konstruktioner med olika bulvanförhållanden
tillåtna och kan ske relativt obehindrat om näringsverksamheten bedrivs av
fysisk person. De mest allvarliga bristerna föreligger i kontrollen och
efterlevnaden av de meddelade näringsförbuden. Del saknas idag en systematisk
kontroll och uppföljning från berörda myndigheter av de beslutade
näringsförbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förulsältningar
för etl förbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
föreslår att kravet på konkurs slopas för näringsförbud. Enligt förslagel
fordras alt näringsidkaren grovt åsidosatt vad som ålegat honom som
näringsidkare och att förbud är påkallat från allmän synpunkt. En utvidgning
sker således atl näringsförbud kan meddelas som en följd av även andra
oegentiigheter än sådana som har samband med konkurs. Vidare skall vid
förbudsprövningen andra oegentligheter än sädana som ulgör brott få beaktas.
Det blir således möjligt alt meddela förbud på grund av grova åsidosättanden av
förpliktelser mot konsumenter och anställda. Lagen kommer alt äga tillämpning
på näringsidkare och vissa personer som jämställs med näringsidkare. Den som
faktiskt utövar ledningen över näringsverksamheten omfattas alltid, vilket
innebär atl personer som håller sig i bakgrunden och vars verksamhet formellt
drivs av någon annan, bulvan, straffas. Vidare föresläs att den som utåt
framstår som ansvarig alltid skall anses som näringsidkare, vilket medför att
bulvanen faller under bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att oegentligheterna i näringslivet är mycket omfattande och medför
betydande samhällsskador. Ett utvidgat näringsförbud bör införas som etl
komplement lill andra påföljder. Det utvidgade näringsförbudet bör kunna
fungera som en ålgärd såväl för alt förebygga ekonomisk kriminalitet som för
all minimera dess skadeverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
föreslår alt etl näringsförbud innebär förbud mot att vara<br>
näringsidkare. Gränsen mellan näringsidkare och arbetstagare föreslås<br>
följa den praxis som utvecklat sig i arbets- och socialrältsliga samman<br>
hang. För näringsverksamhet skall krävas verksamhet av viss omfattning<br>
och viss varaktighet, dock bör inte krav på vinstsyfte finnas. Undantag<br>
från näringsförbudet föreslås för verksamhet som berörs av grundlags<br>
skyddade rättigheter, vilket även gäller i nuvarande reglering. Förbudet<br>
bör vidare innebära förbud mot att faktiskt utöva ledningen av närings<br>
verksamhet, oavsett företagsform. En utvidgning av förbudel föreslås så<br>
att förbud införs för den som ålagts näringsförbud all vara anställd hos<br>
vissa närstående personer eller motta återkommande uppdrag av sådana<br>
närslående. Dock kan dispens meddelas. Förbud skall åläggas för viss lid,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lägst tre och högst fem
år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1011>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1012>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén
föreslår att tillsynen även i fortsättningen bör Prop. 1985/86: 126 ligga
hos de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs och gälla
hela förbudsliden. Tillsynen skall omfatta såväl kontroll all vederbörande
avvecklar pågående engagemang i näringsverksamhet som alt han inte startar
något nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som ålagts näringsförbud är skyldig alt avveckla sin inblandning i
näringsverksamheter. En sådan avveckling skall vara avslutad inom två veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser atl del är av yttersta vikt att definitionen av näringsverksamhet blir
så tydlig att sanktionen i praktiken inte blir ett yrkesförbud. LO anser att
förslaget i den delen uppfyller organiationens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
mellan näringsförbud och elableringslillstånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
är i motsats till etableringskonlroll ett kriminalpolitiskt sanktionsinstrument
mol de företagare som har gjort sig skyldiga till grova oegentligheter och
därigenom missbrukat näringsfriheten, LO vill starkt understryka atl
näringsförbud aldrig kan bli mer än ett litet bidrag i kampen mot ekonomisk
brottslighet och annan osund näringsverksamhet. Enligt LO måste andra åtgärder
sättas in, LO har i sitt remissyttrande över Eko-kommissionens delbetänkande
"Näringstillstånd" (SOU 1984:8) krävt atl samhället ställer vissa bestämda
krav på företagare i branscher som präglas av omfattande ekonomisk
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LOs uppfattning hör frågorna om näringsförbud och elableringskontroll i allra
högsta grad ihop. Näringsförbudets konkreta utformning är i hög grad beroende
av hur etableringskontrollen kommer att utformas, Näringsförbudei kommer all
uigöra elt kompletterande instrument till den branschinriktade
etableringskontrollen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.48 Tjänstemännens centralorganisation (TCO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommiltén
har haft i uppdrag att se över konkurslagens bestämmelser om näringsförbud och
undersöka om det är lämpligt alt utvidga reglerna sä att förbud kan meddelas
även ulan samband med konkurs. Kommittén är enig om att kravel på konkurs för
näringsförbud bör släppas, Å andra sidan föreslår man att den nuvarande
särskilda möjligheten alt meddela näringsförbud vid upprepade konkurser tas
bort,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen diskuteras bl, a, frågan om det för näringsförbud bör erfordras,
att vederbörande gjort sig skyldig lill brott. Majoriteten föreslår atl del
inte uppställs något sådant krav. Härutöver föreslås all en minimitid på tre år
införs för näringsförbud. Den nuvarande maximitiden på fem år föresläs bli
kvar. Kommittén anser ocksä all reglerna ska tas in i en särskild lag om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås en bestämmelse om förbud för den som har näringsförbud atl vara
anställd hos vissa närslående personer. Slutligen anser kommittén alt
möjligheten att helt upphäva ett näringsförbud inte bör finnas kvar.
Möjligheten atl i vissa fall få dispens från förbudet bör tillgodose de behov
som kan finnas därvidlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar kommitléns principiella inställning lill näringsförbudet, näm<br>
ligen all del endasl skall utfärdas i mycket allvariiga missbruksfall som en<br>
sista utväg. Detta medför bl, a, atl förbudels effekter dels begränsas till den<br>
allra grövsta ekonomiska brottsligheten, dels ytterligare begränsas av de i<br>
och för sig naturliga krav på rättssäkerhet och strikt rättstillämpning som<br>
uppställs. Slutsatsen blir att näringsförbudsinstilulet inte - oavsett om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1013>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1014>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lillämpning, tillsyn m,m.
effektiviseras - kan ersätta andra ålgärder i Prop. 1985/86: 126 kampen mot
ekonomisk brollslighel. Enligt TCOs mening finns bl.a. elt sådanl uttalat behov
när det gäller effektivare medel i förebyggande syfte, som l.ex. de förslag om
skallebevis och näringstillstånd som redovisats från kommissionen mot ekonomisk
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt ställer sig TCO positiv till de förtydliganden och förändringar som
föreslås av kommittén. I huvudsak kan de föreslagna reglerna förväntas förslärka
näringsförbudsinstilulet, vilket enligt TCOs uppfattning är väl motiveral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.49 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
mot ekonomisk brollslighel har i elt delbetänkande föreslagit en lag om
näringstillstånd med inbyggda elableringskontroller. Traditionellt har
emellertid näringsfriheten betraktats som en av de svenska medborgarnas
grundläggande fri- och rättigheter. I slort sett har detta system fungerat väl.
JUSEK anser att skäl saknas att inskränka den gällande näringsfriheten och
tillstyrker i stället atl missbruken möts genom åläggande av näringsförbud
enligt näringsförbudskommitléns förslag. Det finns inte heller någon erinran
emot alt institutet regleras i en särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande beslämmelserna om näringsförbud i 199 b-j §§ konkurslagen har gällt
mycket kort tid nämligen från den 1 juli 1980. Dessa bestämmelser innebär i
korthet atl åklagare hos allmän domstol för talan om förbud samt att
tillsynsmyndighet i konkurs övervakar att förbud efterlevs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritik
har framförts mot den gällande ordningen. I viss mån är kritiken befogad.
Relativt lång tid har som regel förflutit innan lalan väckis och övervakningen
i frågan om insatser och metoder har varierat från tillsynsmyndighet till
tillsynsmyndighet. Kritiken bör emellertid ses mol bakgrund av den korta tid
som förbudsinstitutel funnits. Successivt har såväl åklagare som
tillsynsmyndigheter vunnit alll större erfarenhet på områdel. Det är lämpligt
atl dessa erfarenheter las till vara även i en ändrad lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.50 Fastighetsanställdas Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>L
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
huvuduppgift har enligt direktiven varit att ta ställning till behovel av
utvidgade regler om näringsförbud och effekterna därav. I tilläggsdirektiv år
1983 ålades kommittén all samråda med kommissionen för ekonomisk brottslighet i
de frågor uppdragen nära berörde varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.
Kommitténs förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag, som kommittén avger innebär en skärpning av kraven på näringsförbud
mot bakgrund av alt del föreligger behov av förstärkta och effektivare insatser
för alt bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Näringsförbud skall kunna
meddelas även om konkurs ej föreligger, likaså för broll som enligt
brottsbalken ej medför straff. Kommittén föreslår därför att reglerna om
näringsförbud tas in i en särskild lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1015>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1016>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Fastighetsanställdas
förbunds uppfattning om kommitténs förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) Lag om näringsförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utvidgning kommitténs förslag innebär, att
näringsförbud kan meddelas som följd av andra oegentligheter än sådana som kan
ha samband med konkurs, häri inbegripet åsidosättandet av förpliktelser mol
anslällda, är tUlfredsställande. Förbundel utgår härvidlag från att grova
kollektivavtalsbrott och grovt åsidosättande av gällande
arbetsmarknadslagstiftning ensamt kan utgöra grund för näringsförbud. De
sanktionsmöjligheter som för närvarande står till förfogande exempelvis genom
skadestånd är otillräckliga för atl avhålla vissa arbetsgivare från nämnda
brott. Tvärtom är det inte sällan företagare kalkylerar med sådana utgifter i
sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) Tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel vill, i likhet med vad majoriteten i kommktén
anser, understryka vikten av att tillsynen effektiviseras både vad gäller att
förhindra och upptäcka överträdelser. Det är likaledes väsentligt atl
tidsuldräklen mellan broll och straff göres så kort som möjligt genom alt
tillräckliga resurser slälls till de handläggande myndigheternas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) PublicUet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad från kommitténs uppfattning anser förbundet
all beslut om näringsförbud ska ges offentlig publicitet eftersom det förutsätts
att den dömde begått grovt brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Näringsförbud - näringstUlslånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet är av den uppfattningen att kommitténs förslag
lill lag om näringsförbud samt del förslag till lag om näringstillstånd, över
vilket förbundet lidigare beretts tillfälle yttra sig, som kommissionen mot
ekonomisk brottslighet lagt, kompletterar varandra. Det är sålunda nödvändigl
all båda lagstiftningarna införes,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis tillstyrker, under hänvisning till ovan
angivna synpunkter, Fastighetsanställdas förbund näringsförbudskommitténs
majoritetsförslag till lag om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.51 Hotell- och Restauranganställdas Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det näringsförbud som för närvarande gäller tillkom under
den borgerliga regeringsperioden och har enligt vår mening etl flertal brister.
Bland annal har endast ett fåtal oseriösa - eller synnerligen oseriösa -
företag berörts av nuvarande lagstiftning. Dessulom har de ärenden som prövats
tagit alldeles för lång lid mellan det alt frågan om näringsförbud prövas till
dess att delsamma avgjorts genom domstolsbehandling. Tyvärr har inte heller del
förhållandevis lilla fätal näringsförbud som utfärdals följts upp med
tillfredsställande kontroll av fattade besluts efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad frän näringstillstånd är näringsförbud ett
instrument som kan<br>
användas mol oseriösa näringsidkare efler del all de etablerat sin verksam<br>
het. Det effektivaste medlet mot oseriös verksamhei måsle naturiigtvis</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1017>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1018>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
att hindra brottslig verksamhet redan innan brottet begåtts, det vill Prop.
1985/86: 126 säga att införa Eko-kommissionens förslag lill
"Näringstillstånd", (SOU 1984:8). Näringsförbudet kan vara ett
viktigt komplement till näringstillståndet men kan aldrig ersätta detsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa synpunkter hälsar vi med tillfredsställelse ett utökat näringsförbud
enligt näringsförbudskommitléns betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.52 Svenska Byggnadsarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har haft alt la ställning till huruvida näringsförbud är ett effektivt
instrument för att komma tillrätta med oegentligheter inom näringslivet.
Vidare har man hafl i uppdrag alt utreda om nuvarande regler bör utvidgas i
någol avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar inledningsvis atl kampen mol den ekonomiska brottsligheten måsle
förstärkas. Del är en åsikt som förbundet med krafl instämmer i. Kommittén
anser att näringsförbud är elt lämpligl vapen i denna kamp. För atl göra detla
så effektivt som möjligt föreslås en rad förbättringar av nuvarande syslem. Bl,
a, förordas alt konkursrekvisitet släpps. En majoritet av kommittén anser
vidare att näringsförbud skall kunna ulfärdas utan atl något brott blivit
begånget. Enligt kommitténs förslag krävs dock att näringsidkaren "grovt
åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare och att förbud därjämte är
påkallat från allmän synpunkl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
har under utredningsarbetet besvarat en enkät innehållande olika frågor i
anslutning till kommitténs arbete. Vi har då bl, a, pekat på behovet av en
översyn av gällande regler för näringsförbud. Samtidigt har vi förordat en
utvidgning av reglerna lill atl omfatta icke enbart ekonomis- , ka
oegentligheter ulan också brott mot gällande avtal och/eller arbetsmiljölagstiftning,
I sammanhanget har vi också hävdat all näringsförbud i sig inte är tillräckligt
i kampen mol den oseriösa verksamheten inom byggbranschen. Ännu viktigare är
att elableringskontroll, omfattande branschens samtliga yrkesområden, införs.
Förslag till hur elt sådanl system kan utformas har presenterats i förbundels
näringspolitiska rapport som behandlades på årets kongress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
komplement till etableringskonlroll skulle enligt förbundets mening ett
utvidgat näringsförbud bli ett effektivt instrument i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten. Förbundet ställer sig därför bakom huvudtankarna i kommitléns
förslag till systemutformning. Förbundet avslår dock från alt närmare
kommentera näringsförbudets detaljutformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.53 Svenska Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
utgör en gedigen redovisning av företagandets villkor, möjligheter och
avarter. En omedelbar reflektion, efter att ha tagit del av betänkandet, är
att den etablerade näringsfriheten blivit så total alt inte ens begränsade
förståndsgåvor och allmän oduglighet skall utgöra hinder för alt driva förelag.
På sidan 16 sägs sålunda; ",,, begränsade förståndsgåvor bör inte kunna
föranleda förbud", och på sidan 17; "Enligt nuvarande regler finns
vidare etl visst utrymme för att ålägga näringsförbud som följd av allmän
oduglighet. Enligt kommitténs förslag är det klart all detta inte ska vara
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
detta kontrasterar starkt ansvaret och kompetenskravet på de som har ett
anställningsförhållande där del oftast helt saknas överseende med begränsade
förståndsgåvor eller allmän oduglighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
vill vi också konstatera att näringsförbud i nuvarande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1019>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1020>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>form, men även omfattande
utvidgade möjligheter till näringsförbud, knap- Prop, 1985/86: 126 past kan bli
något annat än komplement till näringsprövning (elableringskontroll). Båda
dessa begrepp slår i beroendeställning till och är komplement till varandra.
Varje del ensamt är ell ganska verkningslösl instrument i kampen för att få
sundare förhållande vad gäller företagsetablering och förelagsdrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målareförbundet
har ringa erfarenhet av de tidigare reglerna med näringsförbud. Självfallet
kan detta i nägon män bero på att näringsförbudet tidigare varit knutet till
konkursförhållandet. Att näringsförbud i vår bransch inte blivit prövat i någon
större omfattning beror sannolikt på konkursförvaltarna, som i huvudsak ser som
sin uppgifl att så snabbi som möjligt avsluta konkurserna. För dem är del närmast
en ointressant bifråga om näringsidkaren grovt åsidosatt vad som förelegat
honom, om inte detla drabbat enskild borgenär, som därför påkallat
uppmärksamhet. Om företagarens falsarier drabbat slalen, har del förmodligen
inte föranlett konkursförvallaren all vidta nägon särskild åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överbelastade
kronofogdemydnigheter och åklagare torde dessutom knappast ha tillräcklig
motivation för initiativ i sådana ärenden. Vi vill sälunda påtala alt utvidgat
näringsförbud ovillkorligen måste förknippas dels med inrättandet av
näringsprövning av nya företag i de branscher där behovel finns, dels att
tillsynsorgan, så som polis, kronofogdemyndighet och åklagareämbelel. förstärks
så att ärendena kan prövas med behövlig snabbhet och påföljd kan följas upp på
etl effektivt sätt. Först då får näringsprövningen och näringsförbudet den
preventiva verkan som är nödvändig för tillfrisknande i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.54 Svenska Transportarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har haft i uppdrag alt se över konkurslagens regler om näringsförbud och
undersöka huruvida det vore lämpligt att utvidga reglernas tillämpningsområde
att gälla även utanför konkursfallel. Kommittén konstaterar att behov
föreligger av en förstärkning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. En
utvidgning av reglerna om näringsförbud torde vara etl lämpligt medel härför.
Kommittén föreslår att det nuvarande kravel på konkurs för näringsförbud bör
överges till förmån för elt system som tar sikte pä kvalificerade
oegentligheter i näringsverksamhet överhuvudtagel. Härmed blir det bl.a.
möjligt att meddela förbud på grund av grova åsidosättanden av förpliktelser
mol konsumenter och anslällda. För näringsförbud skall krävas att
näringsidkaren grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare och att
förbud därjämte är påkallat från allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
krav pä all handlingen vid förbudsprövningen är brottslig upp<br>
ställs ej. Domstolen skall la särskild hänsyn till om missbruket varit syste<br>
matiskt, om det medfört belydande skada och om det fortsatt sedan veder<br>
börande dömts för brott i näringsverksamhet. Med näringsutövare menas<br>
den som faktiskt utövar ledningen av företaget, dock skall lagen alltid<br>
omfatta bolagsman i handelsbolag, styrelseledamot (och suppleant) i aktie<br>
bolag och ekonomisk förening saml vice och verkställande direktör i<br>
aktiebolag. Vidare skall för enskild firma den som utåt framstår som<br>
ansvarig anses som näringsidkare. Till näringsförbudei är kopplat ett för<br>
bud att ta anställning i näringsverksamhet som drivs av nägon honom<br>
närstående såsom maka, sambo, förälder, barn och syskon. Kommittén<br>
föreslår en minimitid på tre år och en maximitid på fem år för näringsför-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1021>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1022>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bud.
Straffet för överträdelse blir fängelse i högst två år eller om brottet är
Prop. 1985/86: 126 ringa, böter eller fängelse i högsl sex månader.
Kronofogdemyndigheten föreslås bli tillsynsmyndighet vid frågor om
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förbundels
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
presenterade förslagel om utvidgat näringsförbud är till sin beskaffenhel
närbesläktat med förslaget till näringstillstånd (SOU 1984:8) som förbundet i
sitl remissvar 1984-07-12 med vissa smärre ändringar och tillägg tillstyrkte.
Förbundet anförde där inledningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska brottsligheten sådan den utvecklats utgör ell av samhällets största
problem. Enligt en ganska nyligen presenterad vetenskaplig studie uppskattas
enbart skatteundanhållandet till 20-30 miljarder kronor i . 1980 års
penningvärde. Sådan kriminalitet svarar självfallet för många allvarliga
ekonomiska, sociala, politiska och inte minst samhällsmoraliska skador.
Arbetare- och fackföreningsrörelsen har allt sedan problemets omfattning blivit
allmänt känt pläderat för atl kraftfulla insatser sä snart som möjligt måsle
vidtas för atl motarbeta ekonomisk brottslighet. Denna kamp har vi i allt väsentligt
fått föra ensamma. Borgeriiga politiker och företrädare för näringslivet har i
denna kamp bara undantagsvis slutit upp vid vår sida. Delta ointresse bottnar i
en ideologisk grundsyn där rättvise-och jämlikhetsaspekter aldrig hafl någon
framskjuten position. De förslag till åtgärder som kommissionen mot ekonomisk
brottslighet här framlägger utsätts idag av borgerligheten och näringslivet för
hård och onyanserad kritik. Man har framhållit att lagen är ett hot mot vär
hävdvunna rätt lill näringsfrihet, man pekar pä tekniska brister i lagens
utformning, på hotel mot rättssäkerheten, ja, man har lill och med påstått att
lagen påskyndar en utveckling som leder till ett samhälle av öslslatsmodell.
Allt delta är självfallet nonsens och deras kritik är inget annat än etl
förläckt försvar för den nu rådande ordningen där "marknadskrafterna"
kan spela fritt på löntagarnas och samhällets bekostnad. Styrkan Ideras
argument bör enligt förbundet värderas mot denna bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
rader får utgöra inledning även för föreliggande remissvar om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
branschvisa näringstillstånd med vandelsprövning, företagarutbild- . ning och
ekonomiska garantier skulle få en preventiv brottseffekt för de berörda
branscherna slår för förbundel utom all diskussion. Elt vägral eller återkallat
näringstillstånd fär dock endast effekt inom den bransch som tillståndet
omfattar, del slår den oseriöse fritt att utan särskild prövning etablera sig
i någon annan bransch. Vidare är sanktionsbestämmelserna avsevärt lindrigare
vid brott mot bestämmelserna om näringstillstånd än vid överträdelse av
näringsförbud. Det föreliggande förslagel utgör sålunda ett betydelsefullt
komplement till förslaget om näringstillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>'1.55 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder ell nära samband mellan det nu föreliggande förslaget till lag om<br>
näringsförbud och del förslag lill lagsliftning om näringstillstånd (SOU<br>
1984; 8), varom fakultetsnämnden nyligen yttrat sig. Del synes till stor del<br>
vara fråga om alternativa metoder all komma till rätta med problem som<br>
hänger samman med förekomsten av påtagligt oseriös näringsverk.samhet.<br>
Fakultetsnämnden riktade i sill remissyttrande ang. förslaget till lagstift<br>
ning om näringstillstånd stark kritik på elt slorl antal punkter mol försla<br>
get. Nämnden fann att detta inte kunde läggas till grund för lagstiftning, i<br>
varje fall inte utan en ordentlig omarbetning. Nämnden framhöll bl, a, alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1023>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslagets
genomförande i hög grad torde komma all begränsa marknads- Prop. 1985/86:
126 tillträdet i berörda branscher, vilket skulle få betydande konkurrensbegränsande
effekler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
valet mellan en generell näringstillståndsreglering i en rad branscher och etl
näringsförbudsinstitul synes enligt fakullelsnämndens mening del senare klart
vara att föredra. Härigenom undviks en omfattande administrativ apparat för
tillståndsprövning och samhällets ingripanden inriktas direkt mot den grupp
näringsidkare som lagsliflningen syftar till att träffa. Genom att det fria
marknadstillträdet bibehålls för alla utom den särskilda grupp av personer som
belagts med näringsförbud, medför detla institut inte samma etableringshämmande
och i övrigt konkurrensbegränsande effekter som ett system med
näringstillstånd. Vidare är atl märka att nä-ringstillslåndssyslem många gånger
torde fungera på del sättet, all själva tillslåndsprövningen blir
förhållandevis formell medan risken för indraget tillstånd (dvs, i realiteten
näringsförbud) vid misskötsamhel fungerar som den reella kontroll- och
påtryckningsmekanismen (härom l.ex. Bernitz, Näringsförbud, Konsumenträtl &
Ekonomi 1980; 1 s. 23 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
också framhållits av näringsförbudskommittén är emellertid näringsförbud en
ålgärd som slår mycket hårt mot den som drabbas därav och som också kan medföra
påtagliga negativa konsekvenser för anslällda och borgenärer m.fl. I en hel del
fall kan ett näringsförbud innebära stora svårigheter för den drabbade atl
överhuvud fortsättningsvis vara verksam inom silt yrkesområde, framför allt
inom områden där det normala är att den yrkesverksamme är egen företagare. Även
om kommittén för sin del betonat att det är angeläget att ell näringsförbud
inte kommer atl innebära ell yrkesförbud (s. 171), får man inte blunda för all
så i vissa situationer lorde komma alt bli fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
betraktas inte som ett straff i rättsteknisk mening. För den drabbade torde
dock elt näringsförbud ofta vara mera kännbart än i vart fall etl bötesstraff
och i vissa fall sannolikt även kännbarare än ett kortare frihetsstraff. Man
lorde också i stor utsträckning kunna räkna med att näringsförbud lika väl som
straff kommer att uppfattas som en prickning i sociall-moraliskt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudsinstilutels
ingripande verkningar för enskilda nödvändiggör enligt fakullelsnämndens
mening alt de legala förutsättningarna för institutets användning är klart och
fast angivna. Det är likaledes angelägel all institutets räckvidd inte bestäms
vidare än nödvändigt. Båda dessa grundläggande krav diskuteras närmare i det följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfatining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden
finner det framlagda belänkandet i huvudsak välgjort i rätislekniskl hänseende
och tillstyrker atl näringsförbud skall kunna tillgripas även utanför
konkursområdet och all en särskild lag om näringsförbud införs. Däremot
avstyrker fakultetsnämnden bestämt den föreslagna generalklausulen och
förordar, bl. a. med hänvisning till legaliletsprincipen, att del klart anges i
lag vilka gärningar som kan föranleda näringsförbud. Dä
näringsförbudsinstkutets räckvidd inte bör vara vidare än nödvändigt, förordar
fakullelsnämnden alt näringsförbud bör kunna begränsas till ett visst
verksamhetsområde eller en viss verksamhetslyp och alt varningsmöjlighet bör
finnas som komplement. Vidare avstyrker nämnden den föreslagna utvidgningen av
skatteregislerlagens bestämmelser och diskuterar hur tillsynen bör vara
ordnad, bl, a, vilka krav som härvid bör ställas på den som ålagts
näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1024>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1025>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av professor Madeleine Löfmarck, vartill professor Lars Prop, 1985/86: 126
Hjerner anslutit sig;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar den i fakultetsnämndens yttrande framförda åsikten att de gärningar som
kan föranleda näringsförbud skall vara klart angivna i lagtext. Då emellertid
kommitténs utredning inte ger underlag för att näringsförbud är en av behovel
påkallad sanktion utanför området för broll och då uppställandet av ell krav på
styrkt broll ger rätissäkerhetsgarantier som är starkt befogade i fråga om en
så ingripande sanktion kanjag inte tillstyrka förslaget atl reglera
näringsförbudet i en särskild lag; att fakullelsnämndens majoritet gör detla
sammanhänger med alt den inte utesluter atl näringsförbud kan vara motiverat t,
ex, på konsumentskydds- och arbets-rätlsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
behov av näringsförbud som kommittén kunnat belägga läcks enligt min mening
tillräckligt väl genom att näringsförbud utformas som en särskUd rälisverkan av
brott och regleras i brottsbalken. Därvid bör för varje brottstyp, som kan
anses innebära försummelse av vad som åligger en näringsidkare, övervägas om en
möjlighet bör finnas att i samband med att ansvar för sådanl broll ådömes en
näringsidkare denne även skall kunna meddelas näringsförbud. Vid brott där så
anses vara fallel bör delta uttryckligen anges i anslutning till uppgiften om
den för brottet uppställda straffskalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
om det i framtiden kommer atl kunna beläggas elt verkligt behov av
näringsförbud utan samband med brott är en reglering i en särskild lag utanför
straffrättens område befogad. Den "omgång" som del kan synas innebära
att inte redan idag, innan elt s.ådant behov visats, öppna för en vidare
tillämpning av sanktionen är enligt min mening snarast en fördel. En breddad
användning av denna ingripande sanktion kräver noggranna överväganden, där
riskerna för att ovidkommande hänsyn kan komma all beaktas vid tillämpningen
noga måste utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.56 Stockholms kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>L56.1
Foredragande borgarrådet:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
erinrar i sitt belänkande om att det i värt land i princip råder näringsfrihet.
Var och en har således rätt alt driva rörelser av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med konkurser har dock domstolar rätt att uifärda näringsförbud. Ett
sådant beslul - som i dag kan ulfärdas på högsl fem år - fallas med stöd av
konkurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har vid sin genomgång av konkurslagen funnit att näringsförbud är ett lämpligt
vapen i kampen mot ekonomisk brottslighet, men all del nuvarande sysiemel visat
sig ha betydande brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår mol denna bakgrund alt domstolarnas möjligheter atl utfärda
näringsförbud skall utvidgas. Enligt en nV lag som föreslås inrättad - lagen om
näringsförbud - kan näringsförbud ulfärdas för person som "grovt
åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
domstolens bedömning av om näringsförbud är motiverat, skall särskild hänsyn
tas till om missbruket varit systematiskt, om det medfört " betydande
skada och om det fortsatt efter del alt personen dömts för brott i
näringsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med drätselnämnden ansluler jag mig lill kommitténs bedömning<br>
alt näringsförbud kan vara ett verksamt och motiverat medel i arbetet mot<br>
ekonomisk brottslighet. Min och nämndens bedömning grundar sig här på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1026>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1027>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de erfarenheter
kammarkonlorel vunnit i sitt dagliga arbete med dessa Prop. 1985/86: 126
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
drätselnämnden har jag vid min granskning av kommitténs förslag, funnit alt
det undanröjer de problem och brister som i dag finns vid utfärdande av
näringsförbud. Jag delar därför drätselnämndens bedömning att förslagel
förbättrar samhällets möjligheter att motverka och bekämpa ekonomisk
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller vissa delar i den lagtekniska utformningen, har kammar-kontoret och
juridiska avdelningen framfört förslag lill justeringar och förbättringar. 1
likhet med drätselnämnden hänvisar jag i den delen till förvakningarnas
yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillstyrker således näringsförbudskommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Borgarrådsberedningen
biträdde föredragande borgarrådets framställning och kommunstyrelsen beslutade
i enlighel därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av Borgarrådet Margareta Schwarlz (m)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har betydande resurser lagts ned på förslag till åtgärder för alt
komma tillrätta med vad som brukar benämnas ekonomisk brottslighet inom
näringslivet. Del är självfallet av yttersta vikt att sådan brottslighet
-liksom annan brottslighet - framgångsrikt bekämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
måsle naturligtvis mycket starka krav på rättssäkerhet ställas på de åtgärder
som föreslås mol oönskade företeelser inom näringsUvet.
Näringsförbudskommitléns föreliggande betänkande präglas av slor noggrannhet
och skiljer sig på ett föredömligt sätt från de tidigare förslag som redovisats
av kommissionen mot ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
föreläggande av näringsförbud är etl myckel långtgående ingrepp, måste del
förses med mycket starka garantier för rättssäkerheten. Av del skälet bör ett
brottsrekvisit knytas till näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
på brott i samband med näringsförbud torde stämma väl överens med den allmänna
rättsuppfattningen. Etl så allvarligt ingrepp som näringsförbud får inte
baseras på vaga och oklara förutsättningar. Genom kravel på brott knyts
dessutom på elt naturligt sätt utredning om näringsförbud liU brottsutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till det anförda hemställs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
kommunstyrelsen som svar pä föreliggande remiss måtte överlämna och åberopa vad
som anförts i denna reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.56.2
Kammarkontorets tjänsteutlåtande:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommiltén
har haft i uppdrag att se över konkurslagens<br>
bestämmelser om näringsförbud och atl undersöka om det är lämpligt att<br>
utvidga reglernas tillämpningsområde så atl förbud kan meddelas även<br>
utan samband med konkurs. Kommittén har i detta sammanhang haft lill<br>
uppgift att göra en bred undersökning av näringsförbudels olika effekler<br>
och att ulreda om förbudspåföljden är etl effektivt medel i kampen mot<br>
ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter som förekommer i sam<br>
band med näringsverksamhet. Som ell led i denna undersökning har ingått<br>
en genomgång av de gällande reglernas tillämpning och de erfarenheter<br>
som vunnits sedan bestämmelserna trädde i kraft för knappt fyra år sedan.<br>
Kontoret begränsar sina synpunkler till att i första hand bedöma försla<br>
gens ändamålsenlighet när det gäller all stävja ekonomisk brottslighet. Det<br>
ligger i sammanhanget också nära till hands att jämföra näringsförbuds<br>
kommitléns förslag med de förslag avseende näringstillstånd och näriig<br>
gande frågor som kommissionen mol ekonomisk brottslighet framlagt med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1028>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1029>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betänkandena
"Näringstillstånd" (SOU 1984:8) och "Bulvanlag" (SOU
Prop. 1985/86: 126 1983:46).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommittén
konstaterar atl näringsförbudsinstilulet är etl lämpligt vapen i kampen mol
ekonomisk brottslighet, men alt del nuvarande systemet visat sig vara
förknippat med belydande brister. Kammarkonlorel kan utifrån erfarenheter frän
kontrollavdelningen, vars uppgifl bl.a. är alt ulreda och samordna de kommunala
insatserna mol ekonomisk brottslighet, vitsorda alt sysiemel har de brister och
problem i fräga om lagstiftningen, tillämpningen och kontrollsystemet som
kommittén beskrivit. Dessa förhållanden har starkt begränsat institutets
preventiva effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
mot ekonomisk brottslighet framlade ett förslag till lag om näringstillstånd,
som konstruerades som en ramlag där regeringen bemyndigades all införa krav på
näringslillsländ i vissa branscher eller delar av branscher. Kommissionen
förutsatte att endasl ett fätal branscher skulle falla in under reglerna om
näringstillstånd. Kommissionen tillade dock att begränsningen av antalet
branscher förutsatte ett utvidgat näringsförbud som kan utdömas även då andra
omständigheter än konkurs föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreliggande
förslag om en utvidgning av näringsförbudei syftar lill atl göra systemet
effektivare i arbetet att stävja ekonomisk brottslighet. Även andra
omständigheter än konkursrekvisitet föreslås sålunda kunna föranleda
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
de brister som uppenbarats med nuvarande syslem i fråga om näringsförbud har
institutet med viss framgång kunnat användas i arbeiei för att stävja ekonomisk
brottslighet. Så långt kammarkonlorel har kunnat finna har
näringsförbudskommittén med de förslag som nu framläggs anvisat hur nuvarande
brister och problem kan undanröjas. Syslemet lorde därmed kunna bli effektivare
och få avsedd preventiv verkan. Liksom juridiska avdelningen vill dock kontoret
förorda en klarare precisering av de omständigheter — utöver konkursrekvisitet
- som kan föranleda näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förutsättning alt den slutliga lagsliflningen ges etl mer påtagligt och konkret
innehåll bedömer kontoret näringsförbudsinstilulet som elt mer effektivt
instrument än de förslag som aktualiserats av kommissionen mot ekonomisk brollslighel
i betänkandet "Näringstillstånd". Skatte- och avgiftsundandragandet
inom vissa branscher måste dock bedömas som så allvarliga och frekventa atl
behovel av näringstillstånd, som komplement lill näringsförbudsreglerna,
alltfort torde kvarstå. Antalet branscher eller näringsgrenar för vilka kravet
på näringstillstånd krävs borde dock kunna begränsas i förhållande till vad
kommissionen föreslagit. Kontoret får i sammanhanget hänvisa lill vad som i
denna fråga anfördes i förslaget till remissyttrande över betänkandet
"Näringstillstånd" (KK:s tjänsleullå-tande 1984-05-09 och
1984-05-29).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslag till "Bulvanlag" har kommissionen mot ekonomisk brottslighet
föreslagit atl huvudmannen och/eller bulvanen i vissa fall själva tvingas
bevisa sin oskuld. Denna omvända bevisföring anser kommissionen vara nödvändig
för all man ska få bukt med bulvanskapsproblemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
näringsförbudskommiltén har diskuterat och föreslagit ålgärder<br>
för att komma tillrätta med bulvanförhållanden. För personer som håller<br>
sig i bakgrunden och vars verksamhet formellt drivs av någon annan, en<br>
bulvan, gäller enligt lagtexten att den som faktiskt utövar ledningen över<br>
näringsverksamheten alltid skall omfattas av bestämmelserna. Bulvaner<br>
skall ocksä kunna meddelas näringsförbud. Förslaget nämner uttryckligen<br>
att det är den som utåt framstår som ansvarig som skall anses som närings<br>
idkare. Härigenom är det helt klart att även bulvaner faller in under</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>261<br>
beslämmelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1030>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1031>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kammarkonlorel anförde i
sill yttrande över lagförslagel avseende bul- Prop. 1985/86: 126 vanlagen bl.a.
följande "trots lagförslagels utformning torde fortfarande kvarstå stora
utrednings- och bevisproblem för att klarlägga vem som var huvudman bakom en
bulvan och erhålla tillräckligt med material och information för att lagförslagets
presumlionsregler skall kunna tillgripas. 1 huvudmannens intresse ligger ju att
så långt som möjligt hålla sig dold. Kontoret har inte kunnat finna alt
kommissionen med sitt förslag helt kunnat lösa dessa problem".
Näringsförbudskommittén har, anser kammarkontoret, mer entydigt kunnat
klariägga bulvanskapsbegreppet och också bättre än kommissionen mot ekonomisk
brottslighet kunnal lösa problemen kring bulvanförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkontoret
har utifrån kontrollavdelningens erfarenheter kunnat konstatera all släktingar
ofta anlitas som bulvaner. Genom den i lagförslaget om näringsförbud intagna
regeln om "närståendeförbud", dvs, förbud för dem som ålagts
näringsförbud att vara anställd hos vissa närstående personer, har även dessa
bulvanförhållanden särskilt uppmärksammals. Kammarkonlorel delar dock juridiska
avdelningens uppfattning att personkretsen i sammanhanget bör göras vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan kammarkonlorel i slorl ansluta sig lill föreliggande förslag om utvidgning
av näringsförbudet, efiersom man därigenom kan komma tillrätta med de brister
och problem som del nuvarande systemet visat sig behäftat med. Kontoret
bedömer det möjligt alt föreslagna förändringar och kompletteringar av
nuvarande lagsliftning kan leda till effektivare insatser mol den ekonomiska
brottsligheten samt fä avsedd preventiv verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontoret
delar dock juridiska avdelningens uppfattning i fråga om den lagtekniska
utformningen. Vidare förutsätts att tillsynsmyndigheten -kronofogdemyndigheten
- ges möjligheter atl snabbare ingripa och agera än vad som hittills varit
fallet saml atl kontrollsystemet utvecklas för att efterlevnaden av den
föreslagna lagstiftningen skall kunna garanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stig
Dingerlz m, fl, (m) reservaiion är av följande lydels</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår drätselnämnden besluta att till kommunstyrelsen som svar på
föreliggande remiss överiämna kammarkontorels tjänsleutlålande och därutöver
anföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
är elt myckel långtgående ingrepp i enskilda personers förhållanden. Det är
därför av största vikt atl rättssäkerhetssynpunkter för den enskilde blir
vägledande vid utformningen av regleringen av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om nämnden delar kammarkontorels och juridiska avdelningens uppfattning att
föreliggande förslag i väsentliga avseenden är vida överlägset dem som
framlagts av kommissionen mol ekonomisk brottslighet, kvarstår belydande
Iveksamheter, Enligt näringsförbudskommitléns förslag skall den aktualiserade
regleringen intas i en särskild lag om näringsförbud. Det finns enligt
nämndens uppfattning starka principiella betänkligheter mol en utökad flora av
lagstiftning inom näringslivsomrädel. Såsom stadsjuristen påpekat saknas i del
föreliggande förslaget klara preciseringar av rekvisiten för föreläggande av
näringsförbud. Starka rättstrygghetsskäl talar för all rekvisiten preciseras.
Enligt nämndens uppfattning är en självklar utgångspunkt därvid alt ett
särskill brottsrekvisit uppställs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravel
på brott som förutsättning för föreläggande av näringsförbud<br>
stämmer enligt nämndens uppfattning väl överens med den allmänna rätts<br>
uppfattningen om förutsättningarna för att ett så kraftfullt ingrepp som<br>
näringsförbud skall få göras. Starka skäl talar därutöver för atl utredning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1032>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1033>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om eventuellt föreläggande av näringsförbud kopplas till
ulredning om Prop. 1985/86: 126 brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårigheterna avseende rättsliga avvägningar och
bevisfrågor får inte leda till sänkta krav på hög rättssäkerhet för enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Drätselnämnden anser atl preskriptionslid skall finnas för
förhållanden som kan påverka näringsförbud. Kommitténs förslag står pä denna
punkt enligt nämndens uppfattning i strid med den allmänna rättsuppfattningen.
Det är inte rimligl all beslul om näringsförbud skall baseras på förhållanden
tiotals är tillbaka i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Drätselnämnden anser således sammanfattningsvis atl
näringsförbudskommitténs föreliggande förslag måsle bli föremål för betydande
överarbetning innan det kan omsättas i praktisk tillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lennart Rydbergs (fp) suppleantyltrande är av följande
lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syflel med det föreslagna näringsförbudei är i huvudsak
rimligl. Till skillnad från krav på näringstillstånd handlar del här om atl
hindra personer som dokumenterat ulfört klandervärda handlingar. De framlagda
förslagen kan därför i stor utsträckning accepteras, dock bör, som minoriteten
i uiredningen föreslagit, ell särskill brottsrekvisit föreligga för att näringsförbud
skall kunna ulfärdas. Det måste vara elt absolut rättssäkerhetskrav att brott
har konstaterats, innan eft sä allvarligt ingrepp i friheten kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av Staffan Hedblom (fp) och Elisabet
Söderström (c)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med det föreslagna näringsförbudei är i huvudsak
rimligl. Till skillnad från krav på näringstillstånd handlar det här om all
hindra personer som dokumenterat utfört klandervärda handlingar. De framlagda
förslagen kan därför i stor utsträckning accepteras. Dock bör, som minoriteten
i utredningen föreslagit, ett särskilt brottsrekvisit föreligga för att näringsförbud
skall kunna utfärdas. Det måste vara ett absolut rättssäkerhetskrav att brott
har konstaterats, innan ett så allvarligt ingrepp i friheten kan accepteras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L56.3 Stadsjuristen:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De diskussioner som förs av kommittén och de förslag som
kommittén lägger fram beträffande institutet näringsförbud har sin grund i
behovet av förstärkta och effektivare insatser mol den ekonomiska
brottsligheten och andra oegentligheter som förekommer i samband med
näringsverksamhet. Kommunen har otvetydigt ett starkt intresse av att
näringsidkare uppfyller sina förpliktelser, och att oegentligheter inom
näringslivet stävjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ankommer inte på juridiska avdelningen atl bedöma
kommitténs<br>
förslag ur rena lämplighets- och ändamälssynpunkter. Avdelningen har<br>
däremot att granska förslaget ur lagieknisk synvinkel .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av de synpunkter som angivils bör
enligt juridiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avdelningens mening lagtexten genomarbetas om förslagel
skall läggas lill grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.57 Göteborgs kommunstyrelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen kan inte finna annat än atl bekämpandet av den
ekonomiska brottsligheten gagnas av elt utvidgat näringsförbud utan koppling
till kon-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1034>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1035>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kurs
och atl beslämmelsen härom bör las in i särskild lag, Kommunslyrel- Prop,
1985/86: 126 sen tillstyrker därför huvuddragen i den föreslagna
lagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingen av detta ärende i kommunstyrelsen anförde Carin Staffansson (m),
Lennart Olsson (fp) och Rune Thorén (c) på respektive partigrupps vägnar
reservation mot styrelsens beslut med hänvisning till reservation av
kommiltéledamöterna Joakim Ollen, Brivio Thörner och Johan A Olsson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.58 Malmö kommunstyrelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
avgav på sin lid yttrande över betänkandet "Näringstillstånd" (SOU
1984:8), och uttalade därvid att kommunstyrelsen delade den av kommissionen mot
ekonomisk brottslighet uttalade uppfattningen all ell utvidgat näringsförbud
erfordrades för atl begränsa antalet branscher som kräver näringstillstånd.
Kommunstyrelsen menade att ett sådant utökat näringsförbud i viss män kanske
skulle kunna ersätta näringstillstånd och än mer begränsa antalet branscher
med krav på näringstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
vill under detla avsnitt endast understryka all den nu föreslagna
lagstiftningen kan komma alt bli ell effektivt komplement lill en lagsliftning
om näringstillstånd. Kommunstyrelsen får således förorda den föreslagna
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår uppfattning borde kommunstyrelsen ha instämt i de synpunkter som anförs i
de tvä reservationerna av ledamöterna Ollen, Olsson och Thörner samt i den
motion som avgivits av ledamoten Ollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
så ingripande åtgärd som näringsförbud måste omges av strikta regler. Av
rättssäkerhetsskäl är det angelägel att näringsförbud endast kommer ifråga i
fall av grava ekonomiska oegentligheter. Den praxis som redovisas av
näringsförbudskommittén visar att med nu gällande regler näringsförbud i vissa
fall ålagts personer som reglerna knappast var tänkta all träffa. Detta visar
atl regleringen i vissa avseenden bör göras snävare än vad som f.n. är fallet.
Del är vidare av största vikt atl reglerna är förutsebara, inte bara för de
rättstillämpande myndigheterna, utan även för allmänheten. Mot bakgrund av vad
nu har sagts instämmer vi i kravet från reservanternas sida på atl brott bör
vara en förutsättning för atl näringsförbud skall komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konsekvens härmed och med hänsyn till alt undersökningar om näringsförbud
närmasl är av polisiär karaktär instämmer vi också i kravet på alt del bör vara
polismyndigheten som skall vara ansvarig för reglernas efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med ledamoten Ollen menar vi vidare att det av integritetsskäl och av
rent praktiska skäl är olämpligt att göra den förändring i skalteregisleriagen
som majoriteten förordar. Del är en viktig integriletspolilisk princip all
uppgifter som insamlats för ett ändamål inte skall användas för elt annat.
Vidare är del antalet fall då direkl terminalåtkomsl kan leda till praktiska
fördelar så lilel, att det inte heller av detta skäl är motiverat med den
föreslagna lagändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
kommunstyrelsens majoritet avslog vårt yrkande om all ovanstående</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1036>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1037>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>synpunkter skulle infogas
i yttrandet, reserverar vi oss härmed lill förmån Prop. 1985/86: 126 för
detla vårt yrkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Joakim
Ollen</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Sten Sterning</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>BertU
Persson</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Elsie Renée</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer i de synpunkter som gäller brott som förutsättning för näringsförbud
och val av tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gösta
Jigin Kerstin Tyrslrup</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.59 Sveriges ackordscentral:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ackordscentralen
har medverkat i en enkät och en hearing, anordnad av kommittén. De synpunkter
som härvid anförts är refererade i betänkandet. Någon anledning lill ändring
föreligger icke, knappasl heller något tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i teoretiskt hänseende väl klargjort frågeställningen. Den praktiska
tUlämpningen - incitament och kontroll - är emellertid, som det nu är,
utomordentligt bristfällig. Alt den skulle bli bättre med kommitténs förslag
finner vi tveksamt med beaktande av TSM:s arbetsbörda. I Slockholm finns det
f. n. en enda liUsynsfogde, som har att vaka över ca 2000 pågående konkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
praktiskt exempel bifogas en aktuell förvallarberäilelse' i en konkurs för etl
aktiebolag, som föregåtts av att gäldenärens företrädare systematiskt ägnat
sig ål "luflfakturering" och därmed bl. a. lurat ell finansbolag på
åtskilliga miljoner. Vederbörande är dömd för grovt bedrägeri till tre års
fängelse och är inlagen på fångvårdsanstall av typ pensionat utanför Norrköping.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hans
hustru står som ägare lill ell aktiebolag med en rörelse av likartad
beskaffenhet och är formellt också företagsledare. Det har framgått att
"vår" gäldenär tUlåls alt från fängelset ostört och tydligen i
obegränsad omfattning telefonledes dirigera hustruns affärsrörelse delvis till
förfång för konkursförvaltningen. I avvaktan pä domen — före konkursutbrollel —
tilläts han alt göra affärsresor utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anlägges
betänkandets förslag på delta exempel framstår det som en uppenbar fördel att
det automatiska näringsförbudet vid konkurs skall gälla inte bara gäldenären
som fysisk person utan också gäldenärens förelrädare ifråga om juridisk
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
företrädare menas vanligen verkställande direkiör i aktiebolag, åtminstone vid
skalterestantier. Enligt vår uppfattning kan vid näringsförbud ifrågasättas om
inte krelsen bör vidgas till all omfatta också annan firmatecknare. Därmed
skulle man närma sig det norska systemet, där hela styrelsen kan beläggas med
näringsförbud - dock med relativt generösa möjligheter lill dispens, vilket
förefaller välbetänkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
exemplet framgår vidare, atl det dröjt närmare ett år innan förvaltningsberättelsen
kunnat avges. Det är jämförelsevis en ovanligt kort tid vid en konkurs av denna
omfattning och beskaffenhel. Gäldenärens förelrädare dömdes här lill elt långt
fängelsestraff. Enligt förslaget ges åklagaren möjlighet att yrka näringsförbud
såsom kopplat redan till bedrägeribrotlet. Del är en välkommen förenkling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Bilagan utelämnad här,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1038>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1039>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan antagas alt åklagaren ändå behöver närmare information av Prop.
1985/86:126 förvaltai-en. Önskvärt hade därför varit att konkursförvallaren
åläggs atl avge förvaltarberätlelsen inom viss tid från konkursutbroltel - låt
säga tre månader som vissa tillsynsmyndigheter ansett rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
detta har invänts atl det i slora och komplicerade fall kan ta betydligt längre
lid alt utreda boet. Det är väl inte osannolikt men bör inte hindra all
förvaltaren åläggs atl lämna elt "förskott" på berättelsen genom etl
uttalande i ansvarsfrågan, däri innefattat näringsförbud. Senast inom tre
månader förefaller vara lagom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt återgå till exemplet sä hade inte elt näringsförbud kunnal hindra
,"vår" gäldenär i fängelset från all telefonledes dirigera hustruns
affärsrörelse. Mot den groteska bakgrunden ter det sig föga meningsfyllt att i
detalj granska det välskrivna betänkandet i dess olika beståndsdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
man möjligen kan efleriysa är ett försök till broslagning mellan ifrågasatt
näringsförbud och jämsides diskuterat näringstillstånd, delta särskilt som
medelvägen en generell etableringskonlroll inte vunnit gehör ens i Undrig form,
dvs. krav på elementära kunskaper om skattelagstiftning och lagarna på
arbetslivets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förutsättningarna för näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grovt
åsidosättande av åligganden som näringsidkare. Brott, Underiåtenhet atl belala
skatt m, m. Konkurs. Påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Justitiekanslern (JK):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att näringsförbud skall kunna meddelas krävs det enligt kommitténs förslag alt
näringsidkaren grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare och att
förbud därjämte är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitléns uppfattning all kravel på konkurs för näringsförbud bör
slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har ingående diskuterat frågan huruvida det för näringsförbud bör krävas alt
vederbörande har gjort sig skyldig till brott. Kommitténs majoritet har
stannat för atl föreslå alt del inte bör uppställas något sådanl krav medan en
minoritet har reserverat sig mot förslaget i denna del och föreslagit etl
särskill brottsrekvisit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till vad reservanterna har anfört i
detta sammanhang (bet. s. 441 ff). Jag vill särskill framhålla att det ur
rättssäkerhetssynpunkt är väsentligt att de objektiva rekvisit som erfordras
för att en så ingripande påföljd som näringsförbud skall kunna meddelas är
tillräckligt klart angivna direkt i lagtexten. Elt brottsrekvisit uppfyller
just detta krav. En näringsidkare har då möjlighel atl själv bedöma om ett
vissl förfarande är av sädan beskaffenhel all han riskerar att drabbas av ell
näringsförbud. Även domstolarnas bedömning av frågan bör underlättas. Nu bör
det enligt min uppfattning inte vara tillräckligt att näringsidkaren har gjort
sig skyldig lill broll i sin näringsverksamhet ulan det bör ställas krav på att
brottet skall vara av viss beskaffenhet för atl näringsförbud skall kunna
följa. Jag delar kommitténs uppfattning all det kan vålla olägenheter och
medföra vissa oönskade effekter om man ställer upp ett formellt krav på att
brottet skall vara av viss svårighetsgrad eller ha medfört viss påföljd, I
stället bordet lämpligen föreskrivas att brottet skall vara av allvariig arl
för att näringsförbud skall kunna meddelas. Vidare bör näringsförbud kunna
meddelas om en näringsidkare har gjort sig skyldig till fortsatt brottslighet i
sin näringsverksamhet även om brotten är av lindri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1040>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1041>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gare
beskaffenhel. Härtill skall givetvis krävas alt näringsförbud är påkal-
Prop. 1985/86: 126 lat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en sådan ordning som jag nu har föreslagit ges den inledande bestämmelsen om
näringsförbud en bättre stadga än vad som blir fallel enligt kommitténs
förslag. Härtill kommer att jag för min del anser det ytterst betänkligt atl
lägga icke-kriminaliserande förfaranden till grund för näringsförbud. Är elt
visst beteende av sä allvarlig arl att det skall kunna läggas lill grund för en
så ingripande sanktion bör lagstiftaren först kriminalisera delta. Del
förhållandet alt en näringsidkare inte har uppfyllt vissa rent civilrätlsliga
förpliktelser eller i övrigi i någol avseende brustit i förhållande till sina
kunder o.d., bör enligt min uppfattning över huvud tagel inte kunna läggas till
grund för bedömningen huruvida näringsförbud skall meddelas. Mol sädana
förfaranden bör marknadskrafterna i förening med eventuella ingripanden från
andra myndigheter, t. ex. marknadsdomstolen, kunna tiUskapa tillräckligt
effektiva sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kommittén i övrigt har föreslagit föranleder inte någon erinran från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
anser atl del är en fördel alt del absoluta kravet på konkurs slopas. I
hovrätten har förekommit mål rörande ekonomisk brottslighet där vissa
tilltalade i motsats till andra inte kunnat åläggas näringsförbud därför alt
den nödvändiga kopplingen till konkurs saknades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
delar reservanterna Ollens, Olssons och Thörners åsikt att rättssäkerhet och
förutsebarhel kräver att påtagliga rekvisit skall uppställas för alt
näringsförbud skall få meddelas. Rekvisitet brott i näringsverksamhet måste i
princip anses tillgodose rällssäkerhetskravet. För atl eliminera sådana
Iröskeleffekter som kommittén berör bör enligt hovrättens mening som
förutsättning för näringsförbud uppställas, alt näringsidkaren genom brottslig
handling grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare. Är väl delta
brotlsrekvisil uppfyllt, skall även andra omständigheter tillmätas betydelse
och beaktas vid prövningen av om elt förbud är påkallat från allmän synpunkl.
Genom atl knyta näringsförbudet till brottslig handling får man också en viss
garanti för att inte förhållanden som ligger långt tillbaka i tiden medför
näringsförbud, eftersom förbud ej kan ådömas när ansvar för brott på grund av
preskription ej längre kan utkrävas. Den av hovrätten föreslagna lösningen
synes lagtekniskt kunna åstadkommas genom att i reservanternas alternativ till
1 § första stycket orden "eller eljesl" strykes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
alternativ hovrätten nu föreslår innebär naturligtvis atl möjligheten atl
meddela näringsförbud blir något mera inskränkt än vad som skulle följa av kommitténs
förslag. Skillnaderna i effektivitet bör dock inte överdrivas; även l.ex.
upprepade bokföringsbrott bör bedömas som etl grovt åsidosättande. Uppställer
man krav på broll bör man dock som elt akerna-livl rekvisit upplaga konkurs. I
annal fall kan konsekvensen bli den alt förfaranden som nu faller under 199 b §
tredje siycket konkurslagen i en del fall inte kan föranleda näringsförbud.
Vidare är, åtminstone för närvarande, upprepad och allvarlig underlåtenhet all
belala skatt och avgifter inte kriminaliserad men leder normall till konkurs
och kan därigenom föranleda näringsförbud enligt hovrättens alternativ. Att ett
icke straffbart beteende i samband med konkurs skall vara särskilt kvalificerat
för atl motivera näringsförbud följer av att förbudet skall vara påkallat från
allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
vill också göra några påpekanden med anledning av vad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1042>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1043>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommittén anför i motiven
till 1 §, Det är förenat med inte obetydliga Prop. 1985/86: 126 svårigheter att
bestämma vad som åligger någon som näringsidkare. Det framstår l.ex. som
naturligt att hävda atl del åligger en näringsidkare all tillhandahålla
prestationer av rimlig kvalitet. Kommitténs uppfattning härvidlag är något
oklar; på s. 391 anförs alt oskicklighet inte motiverar näringsförbud medan ett
sådanl enligt vad som sägs på s. 194 kan drabba den som medvetet utför
undermåliga arbeten. Det är oklart om kommittén anser all "ont
uppsåt" skall utgöra skiljelinjen. En sådan gräns lorde dock vara omöjlig
att upprätthålla i praktiken; varken domar i civilmål eller avgöranden i
reklamationsnämnden anger normalt om prestationens brist-fällighel har den ena
eller andra orsaken. Reglerna om näringsförbud bör endast få användas för atl
komma tillrätta med oegentligheter inom näringslivet och del är angeläget all
de inte kan användas som en omvänd auktorisation. Det förhållandel all en
näringsidkare tillhandahåller bristfälliga varor eller tjänster bör inte
tillmätas självständig betydelse vid bedömningen av om näringsförbud skall
meddelas. Detta bör framgå av motiven. Vidare vill hovrätten framhålla vikten
av att gränsen mol yrkesförbud upprätthålls så lill vida atl ålgärder som
framstår som en åsiktsyttring -även om åsikten är främmande för samhället i
slorl - inte kan läggas lill grund för näringsförbud. Underlåtenhet att teckna
- eller följa (s. 194) -kollektivavtal bör t.ex. inte föranleda näringsförbud.
Däremot bör naturligtvis anlitande av svart arbetskraft vara en faktor av
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Stockholms tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
anser att ordel "missbruket" i 1 § 2 sl i förslaget bör bytas ut mol
ordel "åsidosällandel" för att andra styckels innehåll skall
korrespondera med verbet "åsidosätta" i 1 st och erhålla täckning i
de överväganden kommittén gjort. Vid utformandet av 2 sl bör ges möjlighel atl
särskilt beakta inte endast att "åsidosättandet medfört belydande
skada" ulan även atl åsidosällandel är ägnat alt medföra betydande skada.
Om hänsyn tas till föreslagna justeringar kan 2 st ges följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömning av om näringsförbud är påkallat skall särskilt beaktas om
åsidosättandet varit systematiskt, om del medfört eller är ägnat atl medföra
belydande skada och om det fortsatt sedan näringsidkaren dömts för brott i
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Malmö tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
anser i likhet med kommittén, all konkurs ej bör vara en nödvändig
förutsättning för näringsförbud. Tingsrätten ansluter sig också till
majoritetens ståndpunkt atl brottslig gärning ej skall erfordras för åläggande
av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
har ej granskat lagförslaget från språklig synpunkt. Dock vill tingsrätten
fästa uppmärksamheten på en formulering i förslagel som enligt tingsrättens
mening kan förbättras. I 1 § 1 st i kommitténs förslag talas om att
näringsidkare "grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare"
under det att det i 2 st föreskrivs alt det särskilt skall beaktas "om
missbruket varit systematiski" etc. Språkligt sett vore uttrycket
"åsidosällandel" här mer adekvat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1044>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1045>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Göteborgs tingsrätt:</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>P-P- ''- '6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som har föranlett reservaiion av tre ledamöler gäller om brott skall vara
en förutsättning för näringsförbud. Tingsrätten delar här majoritetens
uppfattning att en sådan förutsättning inte bör gälla. Det finns systematiska
oegentligheter som utan alt innefatta brott är av sä allvarlig nalur atl
näringsförbud är påkallat. Som exempel kan nämnas sädana förfaranden som
redovisas av kommittén på s, 158 och 159, dvs, underiåtenhet alt belala vissa
skatter och avgifter och kränkningar av konsumenters rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
instämmer emellertid i reservanternas kritik såtillvida som att kommitténs
författningsförslag ger alltför dålig upplysning om förutsättningarna för
meddelande av förbud. Det måsle vara etl oeftergivligt krav alt
förutsättningarna för en så allvarlig reaktion som näringsförbud är klart
angivna. För delta talar såväl den enskildes intresse av all kunna bedöma
riskerna för elt förbud som domstolarnas behov av ledning för tillämpningen, I
sislnämnda hänseende vill tingsrätten erinra om den ojämna praxis som blivit
följden av vagheterna i nuvarande lagsliftning. Om annat än brott skall kunna
föranleda näringsförbud mäste alltså i lagtexten anges vilka oegentligheter som
kan komma ifråga, t, ex. genom formuleringar som "underlåtenhet att betala
skatter och avgifter" och "kränkningar av konsumenternas
rättigheter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
till lag om näringsförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Jfr vad tingsrätten har anfört om behovet av ytterligare precise<br>
ringar i vissa fall. De i paragrafen myckel allmänt angivna rekvisiten<br>
kommer att innebära risk för en ojämn rättstillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Riksåklagaren (RÅ): </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna § kommer kommitténs förslag till utvidgning av området för näringsförbud
särskilt lill uttryck. Konkurs har som tidigare nämnts lagits bort som
förutsättning för förbud. Jag biträder förslagel i denna del. Ändamålet med
näringsförbud skall, som anges av kommittén, vara att hindra de personer som i
sin näringsverksamhet orsakar slora skador att fortsätta med detla. Det skall
således röra sig om kvalificerat illojala förfaranden. Del är naturligt att oegentligheter
av sådant slag oftast upptäcks i samband med konkurs. Emellertid förekommer
sädana förfaranden även ulan atl konkurs inträffar. Det kan inte anses
tillfredsslällande all av två likadana - i båda fallen kanske brottsliga -
handlingssätt endasl det ena skall kunna leda till näringsförbud. De skäl som
kommittén i övrigt anfört för sill förslag i nu beröri hänseende finner jag
bärande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fråga som därefter inställer sig är vilka förutsättningar som skall<br>
föreligga för att näringsförbud skall kunna åläggas en person. Kommittén<br>
har därvid diskuterat huruvida brottslig handling skall vara nödvändig för<br>
förbud. Man kommer därvid också in på frågan om man vid näringsför<br>
budsprövningen skall kunna beakta även annat än brottsliga handlingar.<br>
Den sista frågan har kommittén funnit okomplicerad; elt beaktande av<br>
annat än brottsliga handlingar måste få ske. Jag delar den uppfattningen.<br>
Det vore märkligt om man vid en förbudsprövning inte skulle kunna beakia<br>
sådana förfaranden som — utan att vara brottsliga — är att anse som<br>
åsidosättande av en näringsidkares åligganden. Däremot kanjag inte biträ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1046>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1047>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>da
kommitténs förslag atl inte kräva brottslig handling som en förutsätt-
Prop. 1985/86: 126 ning för att näringsförbud skall kunna meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller att reglera förutsättningarna för förbud gör sig lill en början
kravet på förutsebarhet starkt gällande. Som förslagel nu är formulerat ger
lagtexten inte någon egentlig ledning om vilket missbruk som är kvalificerande.
En strävan bör vara all lagstiftningen ger en näringsidkare en rimlig möjlighet
att av lagtexten utläsa vilka lyper av förfaranden som kan medföra
näringsförbud för honom. Om möjligheten alt ålägga nägon näringsförbud knyts
lill en eller flera handlingar som utgör brott ökar enligt min mening
förulsebarheten i väsentlig grad. En näringsidkare vet då atl så länge han inte
handlar kriminellt i sin verksamhet så kan han inte drabbas av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att syftet med näringsförbud är att endasl grova illojala
förfaranden skall motverkas torde - även om kommitténs förslag genomförs - i
huvudsak endast brottsliga handlingar komma alt ligga lill grund för
förbudsprövningen. Jag vill i del sammanhanget erinra om att flera av de i
betänkandet angivna handlingarna av icke straffbar natur som enligt kommittén
bör kunna föranleda näringsförbud inom kort kan vara kriminaliserade. Sålunda
har i BRÅ;s promemoria (1983:5) bl, a, föreslagits atl den som inte betalar
mervärdeskatt eller arbetsgivaravgifter gör sig skyldig till brottslig handling.
Vad i promemorian föreslagits i detta hänseende har för övrigt tillstyrkts av
riksåklagaren, I den mån det kriminaliserade områdel utökas vad beträffar
sådana för näringsverksamhet typiska oegentligheter varom nu är fråga torde
tyngden i kommitténs förslag minska. Enligt min mening talar även delta skäl
för atl brottslig handling skall utgöra en förutsättning för åläggande av
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
skäl kan anföras för den av mig förordade lösningen när del gäller
förutsättningarna för näringsförbud. Enligt min mening är det naturligt och
praktiskt atl näringsförbudsfrågan handläggs av polis och åklagare när den
uppkommit till följd av brottslig handling. Om det däremol ej är fråga om brott
bör inte utan vägande skäl de brottsutredande myndigheterna tas i anspråk för
handläggning av frågor av den typ som näringsförbud utgör, Etl näringsförbud
grundat på andra omständigheter än brott borde principiellt därför utredas och
påtalas av andra myndigheter än polis och åklagare. Som nämnts i en bilaga lill
betänkandet kan exempelvis länsstyrelserna eller kronofogdemyndigheterna här
komma i fråga. En sådan lösning har dock uppenbara svagheter. En uppdelning av
ansvarsområdet på olika myndigheter framstår som orationell, försvårar en
enhetlig rättstillämpning och skapar lätt gränsdragningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av det anförda talar enligt min mening flera skäl för atl brottslig
handling skall utgöra en förutsättning för att näringsförbud skall kunna
meddelas. Om en sådan linje väljs måste spörsmålet om vilka brottsliga
förfaranden som skall komma i fråga fä sin lösning. Självfallet bör inte alla
typer av brott kunna läggas till grund för näringsförbud. Med hänsyn lill
regleringens syfle bör enligt min mening endast sådana brott som begås i
näringsverksamhet kunna åberopas. Näringsverksamhet bör då ha den i kommitléns
förslag angivna innebörden. 1 författningstexten kan lämpligen som
förutsättning för näringsförbud anges brottsligt förfarande i
näringsverksamhet eller med anknytning därtill. Mot kommitténs förslag alt
därjämte kräva alt förbudet skall vara påkallat ur allmän synpunkt har jag
ingen erinran. En prövning i detla hänseende bör bl.a. garantera atl mindre
broll inte läggs till grund för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1048>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1049>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.7 Överåklagaren
i Göteborg:</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>•■OP- ''- '26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes mig-- mindre bra att slopa möjligheten att ge näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>efter
upprepade konkurser. Näringsförbud är inte någol straff ulan en åtgärd till
borgenärers skydd. En person som under kort tid är inblandad i ett flertal
konkurser med stora föriuster för borgenärer är väl sä fariig att ha kvar i
näringslivet som den som genom brott berikat sig pä borgenärernas bekoslnad.
Vi skall inte förglömma alt trots alt den nuvarande lagstiftningen inte för
grovt oiillböriigt förfarande mot borgenärer och grovt åsidosättande av vad som
åligger en person som näringsidkare kräver brott, del i praktiken med stöd av
vad som departementschefen yttrat vid tillkomsten av
näringsförbudslagsliflningen domstolarna hittills krävt relativt kvalificerad
brottslig verksamhei för utdömande av förbud. Detta sagt med bortseende från
flerkonkursfallet, som inte är den vanligaste anledningen lill förbud. Bärande
skäl har inte framförts för borttagande av möjligheten atl ge förbud efter
upprepade konkurser. Bland dessa senare till synes enbart okunniga eller
olursförföljda kan dölja sig de skickligaste brottslingarna som lyckats lägga
en dimridå över sin förfaranden så att koppling till brott inte kunnat visas
föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar reservanternas uppfattning att i I § lag om näringsförbud uttryckligen
bör stadgas att brottslig handling skall föreligga i näringsverksamhet.
Realiter är sä fallet nu enligt 199b § första styckel konkurslagen. Den av
kommittén föreslagna lydelsen är inte mycket mindre dunkel än nuvarande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
har kommittén föreslagit atl sambandet mellan konkurs och näringsförbud skall
hävas. Redan den person som försl meddelades näringsförbud i Sverige hade en
medbrotlsling som inte kunde få näringsförbud, enär han inte gått i konkurs.
Båda herrarna hade medverkat vid spridande av osanna fakturor frän den försl
nämndes företag, vilket gått i konkurs. Båda lika skyldiga lill brott, båda
hade vållat staten mycket stora skatteföriuster genom fakturorna. Endast den
ene kunde fä förbud, vilket föreföll mig orimligt, men hell i enlighel med
gällande lag. Sambandets hävande tillstyrkes. Den föreslagna ändringen har dock
en konsekvens som förefaller olycklig, nämligen att man kommer att sakna en
konkurs att räkna preskriptionstid ifrån. Kommitténs tanke all hell släppa lid
inom vilken talan skall väckas förefaller inte bra, Å ena sidan talar man om
att talan bör väckas snabbt å andra sidan vill man tillåta långt tillbaka
liggande händelser som grund för förbud, Detla förefaller inte rältssäkert.
Rimligen bör man kunna införa en regel som gör atl mer än fem år gammall grovt
åsidosättande, det vill säga brott i näringsverksamhet, inte kan grunda förbud,
1 likhet med detta bör i seriekonkursfallen lalan vara väckt inom lämplig klart
begränsad tid frän sista konkursen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Länsåklagaren i Stockholms och Gotlands län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning alt näringsförbud bör användas endast ifråga om de
verkliga missbruksfallen och att näringsförbud ej skall vara beroende av om
konkurs har inträffat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga är om näringsförbud bör begränsas till sådana fall där<br>
näringsidkaren gjort sig skyldig till brottslig handling, 1 reservationen<br>
framförda synpunkter om rättssäkerhet och förutsebarhet bör tillmätas<br>
stor vikt eftersom näringsförbud kan vara en synnerligen ingripande åtgärd<br>
samtidigt som institutet även med den föreslagna restriktiva utformningen<br>
lämnar utrymme för skönsmässiga bedömningar. Om näringsförbud</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>271</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1050>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1051>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gjordes
beroende av att brottslig handling förelåg, skulle institutet få en Prop.
1985/86: 126 mera lätthanterlig och praktisk avgränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av reservanterna föreslagna tillägget i 1 § 2 st
lagförslaget nämligen att det skulle vara av betydelse för bedömningen av om
näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt att åsidosättandet syftat till
betydande egen vinning, anserjag dock vara mindre lämpligt. Grundtanken bakom
näringsförbud är att eliminera en skadehärd. Det ter sig då ologiskt att
näringsidkarens egen vinning skulle tillmätas betydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Länsåklagaren i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har föreslagit att särbehandlingen av
flerkonkursfallen avskaf<br>
fas (s, 192)--- . Särskilt ur rättssäkerhetssynpunkt tillstyrker jag försla<br>
gen. Av samma skäl anserjag del rimligt all en preskriptionsregel införs av<br>
innehåll att oegentligheter, som ligger mer än tio år tillbaka inte får ligga
lill<br>
grund för talan om näringsförbud. Jag är medveten om alt en sådan regel är<br>
av ringa betydelse under förutsättning att lagen kommer alt tillämpas enligt<br>
förslagets intentioner (s. 335),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 § 2 st binds de tre omsiändigheterna samman med ordet
"och", inte med ordet "eller". Förklaringen härtill (s.
399) överensstämmer enligt min mening inte med vad kommittén i övrigt anfört i
frågan (s, 398 2 och 3 st). Som förslaget är utformat kan man få det intrycket
atl en dom för brott i näringsverksamhet är ett nödvändigt villkor för
näringsförbud. Jag föreslår all "och" utbytes mot "eller",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Länsåklagaren i Norrbottens län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en granskning av Näringsförbudskommitténs förslag mer
i detalj kan följande omständigheter förtjäna att framhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bygger på att näringsförbud kan meddelas utan
föregående konkurs och utan alt en person gjort sig skyldig till någol
brottsligt. Frågan om näringsförbud ska åläggas kommer därför alt utsätta
domstolarna för stora bedömningssvårigheler, Laglexten är förhållandevis
abstrakt som lidigare framhållits och specialmotiveringen ger endast begränsad
och dessutom i vissa fall motsägelsefull ledning för lillämpning i konkreta
fall. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det därför angeläget betona antingen alt
konkurs eller brott borde vara en av förutsättningarna för atl näringsförbud
skall få meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tveksamt om näringsförbud bör kunna meddelas utan
konkurs,<br>
särskill som det i praktiken torde vara så att det ofta är just de personerna<br>
som upprepade gånger förekommer i samband med konkurser som är<br>
kvalificerade för näringsförbud. Det finns naturligtvis näringsidkare som<br>
på ett flagrant säll utnyttjar näringsfriheten för att genom brott och andra<br>
oegentligheter skaffa sig personliga ekonomiska fördelar eller som genom<br>
brottslighet åsamkar del allmänna och andra borgenärer betydande skada.<br>
Mot detta kan emellertid sägas alt oegentligheterna upptäcks ofta i sam<br>
band med konkurs samt all konkurser också i framtiden förmodligen<br>
kommer att spela en viktig roll för upptäckt av broll. Vidare torde elt<br>
näringsförbud för nägon som ej är försatt i konkurs ha mycket negativa<br>
effekler för Iredje man, I all ny lagstiftning måsle man särskill beakta<br>
följderna för tredje man sä att inte lagstiftaren i sin nit atl täppa lill hål
i<br>
redan befintlig lagstiftning lägger över sådana bördor på iredje man som<br>
inte står i proportion till vunnen effektivitet. Ur rättssäkerhetssynpunkt är<br>
det angelägel alt betona antingen konkurs eller brott som en av förutsätt<br>
ningarna för att näringsförbud skall fä meddelas. Genom en sädan kon-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1052>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1053>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>struktion
blir såväl rättssäkerheten som förulsebarheten bättre tillgodo- Prop.
1985/86: 126 sedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det krävs begånget brott som rekvisit för all meddela näringsförbud innebär
delta även alt uiredningen i näringsförbudsärendet kan knytas lill en
brottsutredning på etl naturligt säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
rekvisitet begånget brott eller konkurs krävs naturligtvis ytterligare
rekvisit för att näringsförbud verkligen skall komma i fråga. Kommitténs förslag
att näringsidkare som grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare
kan vara ett lämpligl komplement,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Rikspolisstyrelsen (RPS):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
vid tillskapandet av näringsförbudet förelåg uppfattningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
det rikliga i att lagstiftaren begränsade förbudel att idka näring till
konkurssituationer — uppfattningar som växt sig starkare och som lett fram till
elt klart behov av en utökning av tillämpningsområdet. Rikspolisstyrelsen
delar därför näringsförbudskommitténs förslag att kravel på konkurs för
näringsförbud upphävs, Lagförslagel i denna del tillstyrks. Däremot ställer
sig styrelsen tveksam lill kommitténs förslag att enskild näringsidkares
allmänna oduglighet inte i fortsättningen skulle kunna utgöra ett motiv för
näringsförbud; särskill när den enskildes brist på erfarenhet och kunnande
leder lill upprepade konkurser med inte sällan avsevärd ekonomisk och annan
skada för samhället och enskilda. Kravet på broll uppställs ej enligt
kommitténs förslag. Detta sammantaget med idéerna bakom etableringskonlroll -
kompelens- och ekonomisk prövning - medför enligt styrelsens uppfattning att
näringsförbud skall kunna åläggas även den som utan atl oegentlighet kunnal
påvisas bedrivit näringsverksamhet sä oskickligt och oerfaret alt han därigenom
grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Brottsförebyggande rådet (BRÅ):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att näringsförbud skall kunna meddelas den som grovt åsidosatt vad som
ålegat honom som näringsidkare. Den som åläggs näringsförbud har inte rätt att
idka näringsverksamhet m.m. på 3-5 år. Förslaget innebär atl del tidigare
kravet pä konkurs avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
ligger systematiskt nära straffrätten och för tankarna till en särskild påföljd
för vissa gärningar som inte är önskvärda. Något krav på atl näringsidkare
skall ha gjort sig skyldig till broll uppställs inte - de gärningar som grundar
näringsförbud behöver inte vara straffbelagda. En möjlig väg kommittén kunde ha
valt hade varit atl föreslå kriminalisering av dessa gärningar i stället för
det nu föreslagna näringsförbudet. Genom kriminalisering markerar ju samhället
tydligast när gärningarna är socialt förkastliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
inser emellertid atl samhället inte kan kriminalisera allt del ogillar och att
andra former av formell social kontroll ibland är att föredra. Näringsförbud
kan vara etl värdefullt komplement lill straffrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som skiljer näringsförbudet frän straff enligt brottsbalken - särskilt böler
och korta fängelsestraff - är bl, a, att näringsförbudet är mera
framåtblickande. Med näringsförbudet vill lagstiftaren hindra fortsatt illojalt
beteende genom all den dömde hindras att delta i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittéförslaget
innebär som nämnts att näringsförbud skall kunna<br>
meddelas den som grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidka<br>
re. Det äpinte klart vad som åligger en näringsidkare och följaktligen inte<br>
heller vad ett grovt åsidosättande av delta åliggande innebär. Kommittén</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>18
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1054>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1055>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>talarom atl nägon på ett
flagrant och utstuderat sätl utnyttjat näringsfrihe- Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ten för alt genom broll
och andra oegentligheter skaffa sig personliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ekonomiska fördelar (s.
389). Det är enligt kommittén inte fråga om att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stämpla alla fall av
oskicklighet, okunnighet eller bristande affärssinne.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med förbudet vill man
(endast) nå personer med en kvalificerad illojal</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inställning (s, 391),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
formulering kan styra rättstillämpningen mot en restriktiv praxis, där endast
de mest flagranta fallen leder till näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
yttrande har avgelts av rådets styrelse, 1 beslutet har deltagit ledamölerna
Nilsson, ordförande, Berger, Gustafsson, Ingvardsson, Körlof, Nygren, Persson,
Ringholm, Romander, Rosenblad. Skärvik. Schönmeyr, Sveri, Svensson och Unge
samt Hjelm och Sterfeldl, de båda sislnämnda personalförelrädare. Körlof,
Persson, Skårvik, Schönmeyr och Unge har reserveral sig mol detta yttrande och
har avgivit yttrande i enlighel med den reservaiion som inom
näringsförbudskommiltén avgivits av ledamöterna Ollen, Olsson och Thörner (SOU
1984: 59 s. 439-445).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Romander har avgivit
särskilt yttrande och därvid biträtt BRÅs föreliggande yttrande med undantag
för passusen "En möjlig väg,.," t,o,m, ",,, komplement till
straffrätten".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1056>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>■></span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>.13
Kronofogdemyndigheten i Göteborg:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1057>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Män
har från vissa håll anfört kritik mot de allmänna beskrivningarna av själva
förutsättningarna för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
myndighetens syn bör författningsformuleringen få just den något allmänna
karaktär som den har idag och som nu ytterligare förfinas i det föreslagna
betänkandet. Det är en välavvägd formulering att stadga, att näringsförbud
skall kunna meddelas om någon "grovt åsidosatt" vad som ålegat honom
som näringsidkare och att tillika kräva atl det måsle vara "påkallat från
allmän synpunkl". KFM är också tilltalad av metoden att sädana, i och för
sig välmotiverade, vaga, skrivningar bör kompletteras med exemplifieringar i
förarbetena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den allmänna inriktning som lagstiftningen har är det välmotiverat att släppa
kopplingen lill konkursen som den utlösande faktorn för atl initiera
näringsförbud. Av samma skäl är det välmotiverat atl inte hävda någol krav att
oegentligheterna som talar för ett näringsförbud skall innefatta brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Kronofogdemyndigheten i Malmö:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
föreliggande belänkande föreslås en utvidgning av lagstiftningen. En<br>
skärpning aktualiseras samtidigt genom atl kravel pä konkurs i samband<br>
med näringsförbud slopas. I motiven intas dock en generös hållning. Med<br>
hänvisning till fallen 3 och 4 på s. 401 i betänkandet vill kronofogdemyn<br>
digheten ställa frågan "Vari ligger skillnaden mellan fallen'?" 1
fallel nr 3<br>
föreligger upprepade betalningsbrott avseende skatter m.m,, vilket myc<br>
kel rikligt leder fram lill näringsförbud. I fallet nr 4 driver näringsidkaren<br>
företagel vidare pä leverantörernas bekoslnad under en följd av är. Han<br>
förvärrar förelagels ekonomiska ställning avsevärt och gör sig skyldig lill<br>
vårdslöshet mot borgenärer. Han bryter dessulom även mot andra regler.<br>
Underligt nog anser kommittén inte. alt näringsidkaren skall drabbas av<br>
näringsförbud. Det synes myndigheten irrelevant att del inte bevisats all<br>
han inte haft personlig vinning av sin tilltagsenhél. Jämförelsen mellan<br>
dessa två fall visar, att det inte är tillåtet att driva förelag samtidigt som<br>
man underiåter att betala skatt. Däremot är det tillätet all idka närings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1058>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1059>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhei
på leverantörernas bekostnad under förutsättning att ingen Prop. 1985/86:
126 kan bevisa att förelagaren har haft personlig vinning av detla. Den här
skisserade skillnaden bör elimineras, LIr näringsförbudssynvinkel bör de båda
förelagarna behandlas på samma sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
anser det vara riktigt att föreslå en utvidgning av bestämmelserna om
näringsförbud, så all även icke-konkursfallen kommer att omfattas av dem.
Självklart skall näringsförbudet verka generellt mot all näringsverksamhet.
Kravet på grovt åsidosättande skall hällas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
vid tillämpningen av de nya reglerna om näringsförbud bör dock vara
restriktivitet. Starka krav bör ställas på uppfyllande av rekvisiten. Ett
återknytande till antalet beslutade näringsförbud kan medföra tanken alt
nuvarande bestämmelser kan ha tillämpats alltför "idogt", generellt
sett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
åsidosältanden i samband med näringsverksamhet skall beaktas. Brott bör inte
heller i fortsättningen utgöra förutsättning för beslut om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
övergår nu lill atl kommentera lagförslaget i de delar som har befunnits mest
intressanta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/
§ Utgångspunkten här är att näringsidkare skall ha "grovt åsidosatt vad
som ålegat honom som näringsidkare" för att näringsförbud skall kunna
meddelas. Vidare talas om systemalik, betydande skada och fortsatt verksamhet
sedan näringsidkaren dömts för brott i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
i Malmö kan inte ställa sig bakom uppfattningen, alt den som gjort sig skyldig
till grova oegentligheter skall kunna gå fri, om delta inte skett tidigare och
han därvid dömts för brott. Jämförd med kommentaren är lagtexten märklig.
Formuleringen ler sig oklar och rent av olycklig. Tillämpningen kan försvåras i
sådan utsträckning atl inga näringsförbud kommer atl meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrummet torde inte endast gäldenärsbrott avses. Även andra brott skall kunna
leda till näringsförbud. I varje konkurs föreligger en skadesi-luation. Många
anmälningar lill åtal görs mot konkursgäldenärer, som tidigare aldrig varit i
konkurs. Faller dessa personer in under vad som sagls om att en näringsidkare
bör få en chans till, om han inte tidigare dömts för brott i näringsverksamhet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
ställer sig också frågande inför uppfattningen att det i detta sammanhang
saknar betydelse hur många gånger en näringsidkare blivit försalt i konkurs.
Naturiigtvis är missförhållandena hos en näringsidkare, som flera gånger
försatts i konkurs, av den storleksordningen att näringsförbud måste vara
motiveral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.15 Kronofogdemyndigheten i Sundsvall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
orsak till utebliven effekt torde vara att en näringsidkare fortfarande skall
ha "grovt åsidosatt...". Ordet grovt bör utbytas mol annal ord eller
annan formulering som kan tillåla något mindre restriktiv tillämpning, T, ex,
"på elt otillbörligt sätl,,,",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i praktiken många fall som kanske inte kan betecknas som grova men där
det ändå framstår som klart alt näringsidkaren förfarit otillbörligt på sådant
säll att näringsförbud kan vara klart motiveral. Det sagda utesluter inte
heller fall av "oduglighet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>275</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1060>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1061>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.16 Marknadsdomstolen
(MD):</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit all kravel på konkurs som förutsättning för närings-rförbud bör
slopas. Den har även funnit att brott inte bör uppställas som formellt
rekvisit. Enligt marknadsdomstolens mening har kommittén visat övertygande skäl
för sin ståndpunkt i dessa frågor. Genom den bestämning förslaget ger ål
näringsförbudei får denna sanklionsform mer än tidigare en ställning som
självständig påföljd för brottsliga förfaranden och andra oegentligheter inom
näringsverksamhet. Reglerna om näringsförbud bör härigenom få en framskjuten
plats bland åtgärderna mol ekonomisk brottslighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet omnämns att överträdelser av marknadsrältsliga regler är bland de
omständigheter som kan åberopas lill stöd för atl ålägga nägon näringsförbud, 1
anslutning till behandlingen av frågan om talerält för KO vid sådana
överträdelser sägs att de fall där det kan bli aktuellt all åberopa enbart
"konsumentoegenlligheler" till stöd fören lalan om näringsförbud
lorde bli myckel ovanliga (s, 326), Marknadsdomstolen saknar anledning att
direkl motsäga detta eller eljesl söka gradera olika förseelser som kan begås i
näringsverksamhet. Det finns emellertid anledning att i detla sammanhang
erinra om alt de marknadsrältsliga reglernas uppbyggnad innebär all
otillbörliga förfaranden i endasl begränsad omfattning är straffsanktionerade
och att den dominerande sanktionsformen är vilesförbud. Det har ansetts alt
kriminalisering inte är en lämplig metod inom delta område. Detta förhällande
bör dock inte innebära all det allmänt sett skulle vara mindre angelägel att
beivra överträdelser av dessa regler. Det torde tvärtom råda slor enighet om
vikten av att konkurrens- och konsumentlagslifl-ningens normer respekteras. Med
utgängspunkt i denna uppfattning är det vidare naturligt att inte kräva brott
som förutsättning för näringsförbud. Konsekvensen av en motsatt ståndpunkt
skulle bli att marknadsrätten, som i väsentliga avseenden preciserar
näringsidkarens skyldigheler, fär en omotiverat underordnad betydelse vid
lagens tillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.17 Näringsfrihetsombudsmannen (NO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de allvarliga konsekvenser ett näringsförbud innebär för den
enskilde har ifrågasatts om inte brott bör vara en förutsättning för meddelande
av näringsförbud. Det är framför allt kraven på rättssäkerhet och förutsebarhel
som åberopats för en brotlsanknyining, NO delar dock kommitténs uppfattning att
brott inte bör utgöra en absolut förutsättning för näringsförbud, I de fall
någon utan att begå brott grovt åsidosatt sina skyldigheter som näringsidkare
bör således näringsförbud kunna komma ifråga, NO finner alt den nya ramen inom
vilken en domslol kan meddela näringsförbud har fått en tillfredsställande
avgränsning i kommitténs förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.18 Statens pris- och kartellnämnd (SPK):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central fråga ur rättssäkerhetssynpunkt är om näringsidkaren skall ha<br>
begått brott för atl näringsförbud skall kunna meddelas. Enligt nuvarande<br>
regler kan näringsförbud meddelas endast i samband med konkurs. Det<br>
remitterade förslaget innebär alt reglernas tillämpningsområde utvidgas sä<br>
alt förbud kan meddelas även utan sådant samband. För näringsförbud<br>
, skall det enligt förslaget fordras all näringsidkaren grovt åsidosatt vad som<br>
ålegat honom som näringsidkare och att förbud därjämte är påkallat från</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1062>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1063>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmän synpunkt, I det sistnämnda hänseendet skall
särskilt beaktas om Prop. 1985/86: 126 missbruket varit systematiskt, om
del medfört belydande skada och om del fortsatt sedan näringsidkaren dömts för
brott i näringsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 betänkandet förs en ingående diskussion om det för
näringsförbud bör fordras att näringsidkaren gjort sig skyldig lill brott.
Kommitténs majoritet föreslår atl det inte uppställs något krav på brott.
Motiven fördetta förslag är främsl dels atl brott inte i dag är en
förutsättning för näringsförbud, dels all vissa icke brottsliga förfaranden kan
åstadkomma väl sä allvarliga skador som brott. Som exempel på sådana
förfaranden nämns underiåtenhet att betala skatter och avgifter saml
oegentligheter på konsument- och kollektivavtalsområdena. Om det rör sig om
mycket allvariiga åsidosältanden av väsentliga förpliktelser skall enligt
förslaget näringsförbud kunna meddelas, även om näringsidkaren inte gjort sig
skyldig till något brottsligt. Till vägledning för rättstillämpningen lämnas i
belänkandei flera synpunkler och exempel pä i vilka fall näringsförbud skall
kunna meddelas utan all brott föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud är — som lidigare framhållits - en mycket
ingripande påföljd som bör användas med slor restriktivitet. I betänkandet
kommer denna grundsyn, som delas av SPK, klart lill ullryck. Med delta som
bakgrund är det i princip ofrånkomligt att brottslig verksamhei i de allra
flesta fall bör vara en förutsättning för eller åtminstone en starkt bidragande
orsak till att näringsförbud meddelas. I den föreslagna lagtexten anges dock
inte broll i näringsverksamhet som exempel på sådan omständighet som innebär
alt näringsidkaren grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SPKs mening bör näringsförbud i princip knytas lill
broll i näringsverksamhet, I undantagsfall bör dock synneriigen allvarliga
försummelser av annal slag än brott kunna föranleda atl näringsförbud
utfärdas. Som i stort sett enda exempel på sädana försummelser kan nämnas underlåtenhet
alt betala skatter och avgifter. Enligt del lidigare nämnda förslaget om
näringstillstånd kunde sådan underlåtenhet om den förekommer i betydande
omfattning i en bransch vara etl kriterium atl införa krav på näringstillstånd
inom denna bransch. Sådanl tillsländ föreslogs dock inte kunna införas
beträffande branscher som utmärks av andra typer av förseelser såsom t. ex,
uppenbar och systematisk nonchalans med avseende på konsumenters eller
arbetstagares rälligheter. Inte heller enligt nämndens mening bör denna art av
försummelser som enda faktor kunna leda lill näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lagen om näringsförbud bör givelvis vara
konkret och lättförståelig, I detta syfte och mol bakgrund av vad som nyss
anförts rekommenderar SPK atl den föreslagna 1 § i lagen om näringsförbud utformas
klarare. Den bör kunna inledas; Näringsförbud fär, om det är påkallat från
allmän synpunkt, meddelas enskild näringsidkare som gjort sig skyldig lill
brottslig handling i sin näringsverksamhet eller som eljest grovt åsidosatt
vad som ålegat honom som näringsidkare såsom att underlåta atl fullgöra sina
skyldigheter enligt skatte- eller avgiftsförfallningarna eller att,..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.19 Konsumentverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket tillstyrker förslagel att del skall bli
möjligt alt uifärda<br>
näringsförbud också i andra fall än vid konkursmissbruk. Detta ligger i<br>
linje med vad Konsumentverkel/KO har anfört bl. a. i remissyttrandet över<br>
betänkandet (SOU 1979; 13) Konkurs och rätten att idka näring. Det tycks<br>
också tillgodose det förslag om näringsförbudslagstiflning som Konsu-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1064>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1065>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mentverket
lade fram i rapporten 1977:5 Konsumentskydd vid bilrepara- Prop. 1985/86: 126
tioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår av betänkandet att det skall vara möjligt att utfärda näringsförbud i
sådana fall där näringsidkare på ett kvalificerat sätt nonchalerar vikliga
spelregler för marknaden. Som exempel nämner utredningen fall där
näringsidkaren systematiskt visar likgiltighet inför konsumenternas
rättigheter. Som ytteriigare exemplifiering anförs (s, 400):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Antag
exempelvis atl en person säljer odugliga produkter och utför undermåliga
tjänster. Han fortsätter med detta trots att han upprepade gånger förlorar i
allmänna reklamationsnämnden och trots vitesföreläggande från
Marknadsdomstolen, Han utnyttjar systematiski vissa konsumenters bristande
kunskaper och oförmåga all skaffa sig rättelse. Normall reagerar marknaden i
ett fall som delta och sätter förr eller senare stopp för vederbörande. Det kan
dock finnas fall där personer genom att byta firma eller verksamhetsort kan
fortsätta en verksamhet som den beskrivna under lång tid, I ell sådanl fall bör
det vara möjligt att inskrida med näringsförbud".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
tvekan skulle möjligheten att ingripa med näringsförbud i fall som del angivna
innebära en behövlig förstärkning av konsumenternas ställning på marknaden. Som
utredningen anför kan det inte bli aktuellt atl tillgripa näringsförbud förrän
andra tillgängliga sanktionsmedel har uttömts. Del innebär på konsumentområdet
atl Konsumentverket/KO i första hand måste söka angripa problemen med de medel
som slår till buds genom marknadsrätlslig lagsliftning, 1 regel är denna
lagstiftning tillräcklig för atl åstadkomma den nödvändiga saneringen på
marknaden. Bara i undantagsfall torde det därför komma i fräga all behöva
tillgripa näringsförbud som yttersta sanktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
kan enligt Konsumentverkets mening behöva tillgripas också i andra situationer
än dem som uiredningen beskrivit i citatet ovan, Etl sådanl fall är då ell
företag upprepade gånger bedriver grovt vilseledande marknadsföringskampanjer
riktade mol stora grupper av konsumenter och vägrar att följa beslut av
Marknadsdomstolen om att upphöra med förfarandet. Lägel kan också vara att
näringsidkaren gång på gång kringgår förbud eller ålägganden av
Marknadsdomstolen eller KO, något som kan ske p, g, a, alt förbuden och
äläggandena är utformade så att de tar sikte på i första hand en viss närmare angiven
marknadsföringsåtgärd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.20 Patent- och registreringsverket (PRV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår ett utvidgat näringsförbud som kan åläggas utan samband med konkurs.
Reglerna skall samlas i en särskild lag om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
reglering som infördes 1980 begränsade möjligheten att ålägga näringsförbud
till de fall då näringsidkare hade försatts i konkurs. Bakom * denna reglering
låg det omfattande konkursmissbruk som dä var aktuellt. Det uppfattades som
angelägel att snabbt tillskapa en reglering som gjorde alt man kom till rätta
med detta problem. Kommittén föreslår nu ett utvidgat näringsförbud där
anknytningen lill konkurs slopas. Patentverket delar kommitténs uppfattning att
också missförhållanden som saknar samband med konkurs bör kunna föranleda
näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.21 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreligger ett klart behov av effektivare insatser mot den ekonomiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsligheten.
Länsstyrelsen tillstyrker därför utredningens förslag om alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>278</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1066>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1067>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud skall kunna
meddelas som följd av även andra oegentlighe- Prop. 1985/86: 126 ter än
sådana som har samband med konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av ledamöterna Rosell, Berglund, Cederschiöld, Dingerlz, Hjertsson och Könberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stycket
"Del föreligger ell klart ..." utgår och ersätts med följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har belydande resurser lagts ned på förslag till åtgärder för att
komma till rätta med vad som brukar kallas ekonomisk brottslighet inom
näringslivet. Det är självfallet av största vikt atl sådan brollslighel -liksom
all annan brottslighet - framgångsrikt bekämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
måste naturligtvis mycket starka krav på rättssäkerhet ställas på de ålgärder
som föreslås mot oönskade företeelser inom näringslivet.
Näringsförbudskommitléns föreliggande betänkande präglas av slor noggrannhet
och skiljer sig på etl föredömligt sätt från de tidigare förslag, som
redovisats av kommissionen mol ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
näringsförbud är ett ytterligt långtgående ingrepp i den enskildes möjligheter
lill framlida försörjning, måste förbudel omges med ytterst klara garantier för
rättssäkerheten. Av det skälet bör elt särskilt brolls: rekvisit knytas lill
näringsförbudei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Krav
pä brott i samband med näringsförbud lorde stämma väl med den allmänna
rättsuppfattningen. Etl så allvarligt ingrepp som näringsförbud får inte
baseras på vaga och oklara förutsättningar. Genom kravel pä all broll skall ha
begåtts knyts dessutom utredning om näringsförbud på ell naturiigt sätl till
brottsutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser vidare, att preskriptionslid skall löpa för förhållanden som kan påverka
näringsförbud. Det är inte rimligl att beslut om näringsförbud skall baseras på
förhållanden decennier tillbaka i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.21.1 Uppbördsenheten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
l § 1 st. anges de grundläggande rekvisiten. Näringsförbud får om det är
påkallat från allmän synpunkl, meddelas enskild näringsidkare som grovt
åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
majoritet diskuterar på s. 194 och s. 399 om näringsförbud ska knytas lill
brott. Man avstår härifrån av i huvudsak två skäl. Del första, är att vissa
icke brottsliga förfaranden åstadkommer lika stora skador som allvarliga brott,
t, ex. underlåtenhet all inbetala moms och arbetsgivaravgifter eller
systematiskt ådagalagd likgiltighet inför miljökrav eller konsumenters eller
arbetstagares rättigheter. Det andra skälet är atl det vore olämpligt att ett
ringa brott som i praktiken saknar betydelse för näringsförbudsfrågan skulle
få avgörande betydelse som rekvisit. Man. skulle tvingas leta upp ett småbrott
för att få till stånd ett väl motiverat näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tre
reservanter har dock anfört att brottsrekvisit är av stor betydelse med hänsyn
till önskemålet atl skapa en regel som präglas av etl slort mått av
rättssäkerhet och förutsebarhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsenhelen
instämmer i reservanternas uppfattning att rekvisitet "grovt åsidosatt vad
som ålegat honom som näringsidkare", trots de inskränkningar och
exemplifieringar som görs, kan öppna dörren för ett vitt tillämpningsområde och
inbjuda till olika tolkningar. Uppbördsenheten är dock tveksam lill reservanternas
förslag atl knyta näringsförbudet lill en fällande dom i brottmål. På olika
områden har det skapats olika former av rättsliga sanktioner för att
upprätthålla laglydnaden. I vissa fall ådöms straff, i andra fall viten eller
skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitléns förslag lorde näringsförbud aldrig kunna bli aktuellt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27g</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om inte näringsidkaren
begått handling som föranlett en rättslig sanktion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1068>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1069>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan man utgå ifrån alt en enstaka sådan handling aldrig kan föranle- Prop.
1985/86: 126 da näringsförbud. Detta bör komma till uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ 1 st. kan t. ex. byggas upp enligt följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
får, om det är påkallat ur allmän synpunkt, meddelas enskild näringsidkare som
vid mer än ell tillfälle under de senasie fem åren i sin näringsverksamhet
begått brottslig handling eller sådan handling som har föranlett domstol att-
utdöma vite, skadestånd eller annat personligt ansvar, om han genom
handlingarna eller eljest grovt åsidosatt vad som ålegat honom som
näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
tillgodoser kravet på klar begränsning och förutsebarhet och inrymmer ändå
alla de fall kommittén har exemplifierat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
personligt ansvar avses t.ex, betalningsskyldighet enligt 48a mervärdeskallelagen
m.fl. författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
grund för en utredning om eventuellt näringsförbud skulle härigenom alltid
ligga antingen en domstols dom eller beslut eller en pågående brottsutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
skulle underlätta för konkursförvaltare som enligt förslaget torde vara
skyldiga all anmäla alla slags förfaranden som kan föranleda näringsförbud.
Det skulle underlätta även för andra myndigheter eller enskilda som överväger
om en anmälan kan vara befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att näringsförbudet inte görs beroende av den rättsliga sanktion som
valts mol förfaranden på ett visst område. Del råder ju myckel delade meningar
om i vilken utsträckning kriminalisering är etl effektivt medel mot ekonomiska
oegentligheter. Ett antal utredningar har kommit till hell olika resultat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.22 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
majoritetens förslag har reservationer anförts. Reservanterna förordar alt
särskilt brotts- och vinningsrekvisit införs såsom förutsättning för utdömande
av näringsförbud. Länsslyrelsen delar den av reservanterna framförda meningen
och anser att lagen bör ges den utformningen reservanterna föreslagit, dock
att del av lagen bör framgå alt det lill grund för näringsförbudet liggande
brottet inte behöver ha lett till lagakraft vunnen dom, ulan endast dom i
första instans. Detta för all förhindra alt näringsidkare utnyttjar lidsutdräkten
i domstolen för atl förhala ell näringsförbud. Detla skulle på ett bättre sätl
än majoritetens förslag tillgodose de höga krav pä rättssäkerhet och
förutsebarhet som måste ställas när fräga är om så ingripande följder som
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
vad avser krav på brotts- och vinningsrekvisit anfördes av Ingvar Andersson,
Värnamo, Lars Axeheim, Lars Isaksson, John Johansson, Rune Kling, Håkan
Sandgren och Hans Söderhorn saml av Börje Svanström, Henrik Konkel och Dag
Lundmark, vilka ansåg, att det styckel i yttrandet vilket börjar med "Mot
majoritetens förslag..." och motsvarande del i den avslutande
sammanfattningen' borde utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.23 Kronofogdemyndigheten i Jönköping:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven till näringsförbudskommiltén anfördes bl.a. (s. 58) alt "Klart</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är---- att förbud inte bör
få meddelas i andra fall än när det gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppenbart
oseriösa näringsidkare som pä ett kvalificerat sätt har dokumenterat
olämplighet att bedriva näringsverksamhet över huvud taget eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Se avsniu 1,26</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1070>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1071>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
en viss bransch". Kommittén har därigenom inte haft uppdrag att Prop,
1985/86: 126 föreslå någon väsentlig skärpning av nuvarande regler om
näringsförbud i konkurslagen, Kommitléns förslag innebär både utvidgning och
inskränkning av nuvarande förutsättningar för meddelande av näringsförbud. Sålunda
föreslås alt del nu gällande kravet på konkurs för näringsförbud slopas. Såvitt
kronofogdemyndigheten kan bedöma kommer denna ändring att få liten praktisk
betydelse. Kronofogdemyndigheten tillstyrker kommitténs förslag i denna del, I
likhet med kommittén anser kronofogdemyndigheten all del för näringsförbud
inte bör krävas atl vederbörande gjort sig skyldig lill brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag om förutsättningarna för meddelande av näringsförbud (1 §) synes
innebära en klar skärpning i förhållande till vad som nu ■gäller. Enligt
förslaget är det för meddelande av förbud inte tillräckligt att näringsidkaren
"grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare" utan
därtill krävs att näringsförbud "är påkallat från allmän synpunkt".
Kommittén anför härom (s. 396 nederst); "Försl om näringsidkaren visat
sig mer eller mindre immun mot andra sanktioner och påtryckningsmedel bör
näringsförbud tillgripas". Delta uttalande i förening med exemplifieringen
i 1 § andra stycket skulle sannolikt leda lill atl näringsförbud kommer alt
meddelas i betydligt mindre omfattning än för närvarande. Näringsförbud kan ses
som etl led i bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Med hänsyn lill den
vikt denna fråga tillmäts i olika sammanhang inger del betänkligheter alt
uppställa så stränga krav på näringsförbud som kommittén gjort.
Kronofogdemyndigheten anser det i stället befogal alt vidga nuvarande
förutsättningar för meddelande av näringsförbud. I det hos riksskatteverket
förda näringsförbudsregistret fanns i mitten av juli 1984 146 personer
registrerade. I förhållandel till antalet konkurser (5000-6000 per år) är
sålunda antalet meddelade näringsförbud litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
mol ekonomisk brottslighet föreslog i betänkandet "Näringstillstånd"
(SOU 1984:8) ett system med krav på näringstillstånd för samtliga näringsidkare
inom ett antal s. k. kritiska branscher. I yttrande över belänkandet avstyrkte
kronofogdemyndigheten kommissionens förslag och föreslog i stället ändring av
förutsättningarna för näringsförbud så alt dylikt förbud kunde meddelas
illojala näringsidkare i fler fall än enligt gällande regler. Enligt
kronofogdemyndighetens mening bör förslagen om näringstillstånd och
näringsförbud prövas i etl sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.24 Jönköpings polisdistrikt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
krav på brottsligt förfarande bör i och för sig inte finnas för atl<br>
näringsförbud skall kunna utdömas. Det ligger i sakens nalur alt det i alla<br>
fall ofta kommer att röra sig om straffsanktionerade handlingar. Etl prak<br>
tiskt fall som-- berörts är när näringsidkare underlåter atl momsregis-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>trera
sig. Enligt vår mening bör en sådan näringsidkare efler en varning meddelas
näringsförbud om han ändå forlsätler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.25 Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar kommitténs uppfattning atl kravel på konkurs för meddelande av
näringsförbud kan slopas. Kommitténs skäl härför är övertygande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler erfordras ej alt brollslig handling förekommit<br>
för att näringsförbud skall kunna meddelas. Kommittén föreslår ingen<br>
ändring härvidlag. Länsslyrelsen delar kommitléns uppfattning. Genom<br>
den uppbyggnad som förbudsparagrafen föreslås fä uppställs garantier för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1072>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1073>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt prövningen av
förbudsfrågan ändå kan göras på ell för rättssäkerheten Prop. 1985/86: 126
tillfredsställande säll. Konstruktionen lorde dock med nödvändighet medföra
all resurserna hos de utredande myndigheterna, polis och åklagare, måste
förstärkas. Utredning måste ju ske även i sådana faU som är strafffria.
Härtill kommer all frikopplandet från kravel på konkurs gör atl utredning av konkursförvaltare
ej alltid föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skiljaktig
mening av ledamöterna Nils-Erik Andersson, Erik Blom, Lennart Engholm,
Thorvald Froslemark. Curt Åke Olsson och Lars Samze-lius;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med reservanterna i kommittén - och på av dem angivna grunder - anser vi
att som ett särskilt rekvisit för meddelande av näringsförbud bör uppställas
all vederbörande gjort sig skyldig lill brottslig handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.26 Skånes handelskammare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskammaren
kan inte tillfullo acceptera den uiformning som kommittén vill ge reglerna om
näringsförbud. Näringsförbudet är etl stort och allvariigt ingrepp i principen
om näringsfrihet, en av grundpelarna i svenskt rättsväsende och en av de
viktigaste bland de faktorer som medverkat till alt ge vårt land en ställning
som en framträdande industrination. Det är därför utomordentligt viktigt atl
beslämmelserna om näringsförbud utformas så att kravet på en hög grad av
rättssäkerhet tillgodoses. Eftersom kommittén föreslår slopandet av konkurs
som elt villkor för näringsförbud, vilket Handelskammaren i och för sig inte
har någon erinran emot, är del angeläget all sladgandel om näringsförbud förses
med elt rekvisit, som på samma sätt som konkursrekvisket ger möjlighel atl
förutse regelns tillämpning, I likhet med reservanterna Joakim Ollen, Johan A
Olsson och Brivio Thörner anser Handelskammaren därför att man skall uppställa
ett krav på broll för att näringsförbud skall kunna komma ifråga. Handelskammaren
anser därutöver alt brottet skall vara av kvalificerad art och avse en handling
som kan klassas som ekonomisk brottslighet. Ett sådant brottsrekvisit uppfyller
enligt Handelskammaren såväl kravel pä rättssäkerhet som kravet på
förutsebarhel och ger regleringen behövlig stadga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.27 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs förslag (§ </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span
style='font-family:Verdana'>skall näringsförbud kunna meddelas fysisk person,
som grovt åsidosatt sina skyldigheter som näringsidkare, om delta är motiverat
från allmän synpunkl. Därvid skall särskilt beaktas om förseelserna upprepas
och om de medfört betydande skada. I fråga om skaderekvisilet syftas inte
enbart på ekonomiska skador, som förorsakas del allmänna, andra borgenärer och
konkurrenter m.fl., utan också personskador och sakskador, som är en följd av
försummelser i fråga om t. ex. arbetsskydd och miljökrav. Vid bedömning av
förutsättningarna för elt näringsförbud är det enligt kommittén också av
intresse om näringsidkaren bort la varning av atl han tidigare dömts för brott
i någon form i näringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
enskild näringsidkare skall enligt lagförslagets 2 § jämställas delägare i
handelsbolag, styrelseledamöter och suppleanter i aktiebolag och ekonomiska
föreningar saml bolagsledning i aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
är enig om atl kravel på konkurs för näringsförbud bör<br>
slopas. Länsstyrelsen är av samma uppfattning. Frågan är emellertid om<br>
utformningen av lagens tillämpningsområde i 1 § är så preciserad och klar,<br>
att den tiUgodoser kommittédirektivens rättssäkerhelskrav. För dem som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1074>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1075>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
drabbas av näringsförbud kan de av kommittén uppställda rekvisiten Prop.
1985/86: 126 vara svårtolkade. Det är viktigt, att reglerna utformas sä att
riskerna för näringsförbud sä längt del är möjligt kan förulses, 1 en
reservation har förordals den begränsningen, att näringsförbud skall kunna
åläggas endasl om näringsidkaren gjort sig skyldig lill brott. Enligt
reservanterna skapas härigenom en regel som bättre uppfyller kraven på
rättssäkerhet och förutsebarhel. Länsstyrelsen delar denna uppfattning.
Problemet är emellertid, alt vissa förfaranden, som för närvarande inte är av
brottslig karaktär, kan vålla det allmänna betydande skador. Här syftas i
försia hand på atl underlåtenhet all i vederböriig ordning belala mervärdeskatt
och arbetsgivaravgifter inte är straffsanktionerad. Försummelse att belala
innehållna källskatter kan däremol enligt uppbördslagens (1953:272) bestämmelser
medföra böter eller fängelse. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i en PM
(1983:6) föreslagit straffansvar också vid uteblivna betalningar av
arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt, I yttrande över promemorian 1984-09-17
har länsstyrelsen förordat, att uppbördslagens straffrättsliga bestämmelser
skall tillämpas också i fråga om arbetsgivaravgifter genom en hänvisning i
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Eftersom det
redovisnings- och uppbördssyslem som nu lillämpas i fråga om källskatter också
kommer att gälla för arbetsgivaravgifter från 1985-01-01, finns del anledning
anta, att de straffrättsliga reglerna kommer att samordnas för de båda
medelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
vad som sker med BRÅ;s förslag anser länsstyrelsen, atl övervägande skäl talar
för reservanternas förslag om att näringsförbud bör kopplas lill brottslig
handling i näringsverksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Reservation,
se avsnitt 1,30,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.28 Sveriges domareförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundels mening är det främst som elt led i kämpen mot de allvarligare
formerna av ekonomisk brottslighet som näringsförbud bör tillgripas. Mot denna
bakgrund kan förbundet inte ansluta sig till förslaget att näringsförbud skall
kunna åläggas utan att näringsidkaren vare sig gäll i konkurs eller begått
brott. Om anknytningen lill konkurs skall släppas instämmer förbundel i
minoritetens krav på ett särskilt brotlsrekvisil. Utöver minoritetens skäl, som
förbundel i aUl väsentligt ansluler sig lill, kan anföras atl majoritetens
förslag sannolikt skulle medföra betydande osäkerhet om stadgandets räckvidd
och därmed ökade risker för en alltför skiftande praxis hos åklagarna i fråga
om att väcka talan om näringsförbud. Wilhelmson, Grolander och Lenter är av skiljaktig
mening och anför: I nuvarande lagstiftning rörande näringsförbud uppställs inte
som förutsättning för sådant förbud atl brollslig gärning begåtts. Någon
ändring i detla avseende finner vi inte vara påkallad. Vi ansluler oss till de
överväganden kommitténs majoritet redovisat i betänkandet (s. 194-199).
Laglexten bör dock ha en mer restriktiv utformning och återspegla den
återhållsamhel vid meddelande av näringsförbud ulan samband med brott varom
utredningen givit uttryck i sina överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.29 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
delar kommitléns uppfattning angående vikten av all även<br>
kvalificerade oegentligheter, som inte har anknytning till konkurs, skall<br>
kunna beaktas och medföra näringsförbud.<br>
Eftersom näringsförbudet i sig skall utgöra en påföljd bör näringsförbud</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1076>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1077>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddelas endast i sådana
fall där vederbörande gjort sig skyldig till ell Prop. 1985/86: 126 brott av
väsenllig betydelse för förbudsfrågans bedömning. Tvärtemot vad kommittén
uttalat som skäl för att inte bibehålla anknytningen lill brott menar samfundet
att rättssäkerhetsaspeklerna är av sådan hög dignitet att dessa klart överväger
de fördelar kommittén redovisat som skäl för att slopa kravet på begånget
broll. Samfundet delar således helt de synpunkter som reservanterna anföri i
denna del och ansluter sig till deras uppfattning att lagtexten i § 1 bör ges
den lydelse som återges på s, 443 i betänkandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.30 Föreningen Sveriges åklagare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om elt näringsförbud skall kunna meddelas ulan samband med konkurs är i första
hand av principiell nalur. Den föreslagna utvidgningen skulle inte innebära
någon begränsning i den lojala konkurrensen utan syftar ju enbart till all
stävja sådan konkurrens som sker med otillbörliga metoder. Mot bakgrund härav
och då det redan idag finns inskränkningar i näringsfriheten vill föreningen
inte från de intressen som föreningen i försia hand har atl bevaka anföra några
principiella invändningar mot alt kravet på konkurs slopas. Sannolikt skulle
etl genomförande av kommitléns förslag inte innebära någon större utvidgning
med hänsyn till atl rekvisiten i övrigt skulle få en uppslramning. Del
starkaste argumentet för alt slopa krav på konkurs är all del ofta är en
tillfällighet om näringsidkaren drabbas av konkurs; det kan bero på
omständigheter som är ovidkommande i sammanhanget. Det förekommer onekligen
allvarliga ekonomiska brott som saknar samband med konkurs men där det finns
elt allmänt inlresse av alt förebygga fortsatta skadeverkningar. Föreningen
tillstyrker sålunda att reglerna om näringsförbud bryts ul ur konkurslagen och
atl en ny lag om näringsförbud tillskapas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förutsällningarna
för näringsförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den utvidgning som ett slopande av kravet pä konkurs onekligen skulle medföra
bör, enligt föreningens mening, ett brotlsrekvisil införas. Föreningen kan i
den delen i allt väsentligt ansluta sig lill vad en minoritet (Ollen, Olsson
och Thörner) anfört rörande kravet på rättssäkerhet. De fall då näringsförbud
skulle komma ifråga utan all vederbörande gjort sig skyldig till brott lorde
vara relativt få, Elt brottsrekvisit bör emellertid ha en sådan utformning att
inte bagateUartade brott skulle kunna vara näringsförbudsgrundande. Föreningen
anser därför att minoritetens förslag lill lagtext "näringsidkare som
gjort sig skyldig till brottslig handling i sin näringsverksamhet" bör
kompletteras. Man skulle förslagsvis kunna tillfoga kravel alt brottet skall
kunna leda till svårare straff än fängelse sex månader. Genom att införa ett
brottsrekvisit med sådan utformning skulle förutsebarheten öka och
inskränkningen i näringsfriheten minska. Viktigaste argumentet för ett
brottsrekvisit är emellertid att åklagarna, enligt föreningens mening, även i
fortsättningen bör ha exklusiv talerält och atl utredningar i
näringsförbudsärenden då på elt naturligt sätt kan knyta an till
brottsutredningen. Det är visserligen inte självklart att alla oegentligheter
inom näringslivet i framtiden skall bemötas med kriminalisering. Så torde
emellertid alltid bli fallel belräffande oegentligheter av så allvarlig beskaffenhet
alt de skall kunna ligga till grund för ell näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller lagtexten delar föreningen kommitténs uppfattning att den<br>
bör göras klarare. Föreningen avstyrker ett slopande av rekvisitet uppre<br>
pade konkurser. Kommitténs motiv för denna ändring saknar enligt för-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1078>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1079>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eningens
mening bärighet. Däremot föreslår föreningen, som nämnts, infö- Prop,
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>randel
av ett brottsrekvisit. Bortsett härifrän skulle rekvisiten möjligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ytterligare
kunna skärpas, men föreningen har inget konkret förslag i den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riktningen
och i huvudsak inget att erinra mot utformningen av 1 § 2 st, i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
föreslagna lagen. Då näringsidkaren för ett näringsförbud grovt skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare markeras lydligl all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud
inte kan grundas på en allmän lämplighetsprövning, vilket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreningen
finner tillfredsslällande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.31 Föreningen Sveriges kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär enligt föreningens mening en uppslramning av rekvisiten för
näringsförbud. Nägon erinran mot att kravel på konkurs slopas finns inte. Samma
gäller frågan om förbud skall kunna meddelas ulan all brott har kunnat styrkas.
Del skulle medföra egendomliga iröskeleffekter om etl sådanl krav fanns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om föreningen- efterlyst en precisering av beslämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>råder
tveksamhet om de rekvisit som kommittén angett kan komma alt innebära en
alllför hård skärpning av kraven på näringsförbud. Här vill föreningen anknyta
till det resonemang som förts i yttrande över betänkande om näringstillstånd
(SOU 1984: 8), Det förslag som framfördes där avvisades av föreningen bl, a,
med motiveringen att förelåg risk för en kostnadskrävande byråkrati utan att
man nådde de grupper man avsåg. Föreningen har uppfattningen alt man bör
inrikta resurserna på de som bevisas med oegentligheter i stället för alt
konstruera etl generelll system med tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
indrivningsområdet finns elt stort problemområde som bör diskuteras i detta
sammanhanget. Det gäller gäldenärer som bedriver rörelse och bedöms ha
åtminstone medelgoda inkomster men som konsekvent underlåter all belala skatt
och därför snabbt får slora skalleskulder. De fortsätter på den inslagna vägen
därför all det är lönsamt och ofarligt. Samhället har för närvarande inga
praktiska metoder all komma till rätta med den här gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
stor den beskrivna gruppen är, är svårt atl ange bestämt men del kan antas all
del rör sig om ett anlal i storleksordningen 5000-10000 fysiska personer i hela
landet om lägsta skuldbelopp sätts lill 100000 kr, I den gruppen ingår då inte
juridiska personer som har skuld över 100000 kr,, men som har anstånd eller
någon form av belalningsuppgörelse. Gruppen omfattar enbart betalningsimmuna
personer med stor skuld som forlsätler rörelsedrifl med hyggliga inkomster
utan atl belala någon skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag tar inte sikte på den beskrivna gäldenärskategorin. Det kommittén
föreslår beträffande den lilla grupp man lar sikte på inger inga betänkligheter
i slort. Tvärtom förefaller förslaget vara ovanligt väl (genomtänkt, om
avsikten är atl använda näringsförbudet i ett sä begränsat antal fall som
anges. Föreningen ifrågasätter emellertid om inte gränsen gjorts väl snäv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.32 Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FAR
anser i likhet med reservanterna Ollen, Olsson och Thörner att en förutsättning
för att näringsförbud skall få meddelas är att enskild näringsidkare gjort sig
skyldig till brottslig handling i sin näringsverksamhet. Härvid förutsattes atl
den brottsliga handlingen ej är av ringa betydelse i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
komplettering av lagförslagel med ett sådant brotlsrekvisil ökar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rättssäkerheten
och förulsebarheten, vilket FAR anser vara väsentligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1080>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1081>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.33 Svenska
Revisorsamfundet:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>°P- 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
delar utredningens uppfattning alt det inte skall uppställas krav på konkurs
för atl näringsförbud skall kunna meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser - i likhet med reservanterna - att brottslig handling skall vara en
förutsättning för alt näringsförbud skall kunna meddelas. De
"iröskeleffekter", som enligt utredningsmajoriteten kan befaras vid
uppställande av brollslig handling som rekvisit. torde vara överdrivna. Starka
krav på rättssäkerhet bör gälla vid genomförandet av en för den enskilde så
ingripande lagsliftning som näringsförbudei innebär, Samfundei instämmer
därför med reservanternas bedömning all kravet på brott i detta sammanhang
utgör ett för den aUmänna rättsuppfattningen påtagligt rekvisit för
näringsförbud. Vid rättstillämpningen får det förutsättas alt en sammanvägning
sker av såväl det begångna brottets svårighetsgrad som övriga omständigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.34 Vissa organisationer inom näringslivet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som här lidigare anförts' måste lagstiftaren hålla fasl vid
kravet på atl det skall röra sig om kvalificerade missbrukssituationer.
Rättssäkerheten kräver vidare precisa kriterier för när ett näringsförbud kan
komma ifråga. Kommitténs förslag uppfyller inte på alla punkter dessa båda
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu angivna båda förutsättningarna för ell utbyggt näringsförbudsinstitul, dvs,
alt det skall begränsas lill kvalificerade missbrukssilualioner och att
kriterierna för ingripande med näringsförbud måste vara exakta, leder till att
näringsförbud bara kan komma ifråga då en näringsidkare gjort sig skyldig till
mera kvalificerade brottsliga förfaranden. Atl brott konstaterats måsle alltså
vara en förutsättning för alt näringsförbud skall meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturligtvis
får inte vilken som helst typ av brott kvalificera för näringsförbud. Detla är
uppenbarligen inte heller kommitténs mening, Åven kommittén betonar att det
skall röra sig om mera kvalificerade brottsliga beteenden enligt de linjer som
dras upp i betänkandet (s, 391),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en person skall kunna åläggas näringsförbud måsle han pä ett kvalificerat
sätt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare genom enstaka grova
brott. Delta får dock inte föranleda atl det förhållandet alt etl grovt brott
konstaterats automatiskt skall leda till näringsförbud. Frågan är betydligt
mera komplex och det kan inte anses alt lagstiftaren - när han elikelterat ett
visst handlingssätt som grovt brott — därigenom lagil ställning lill
lämpligheten av elt näringsförbud. Detta torde t, ex, gälla för sladgandel i 36
§ konkurrenslagen. Sådana situationer kan myckel väl uppkomna där gärningen
faller under nämnda bestämmelse i konkurrenslagen, men ändock inte bör föranleda
näringsförbud. Bedömningen om det på ett grovt brott skall följa näringsförbud
måste således göras för varje enskilt fall och förbud meddelas bara om det är
absolut nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
atl meddela näringsförbud bör också finnas vid någol mindre allvarlig
brottslighet "upprepad under lång tid eller vid etl flertal
tillfällen" (belänkandet s. 391). I situationer då enstaka brott av nyss
nämnd art har begåtts kan organisationerna också acceptera att en person åläggs
näringsförbud om han i näringsverksamheten dessutom företagit grava och klart
lagstridiga - om än icke kriminaliserade - handlingar som upprepats under lång
tid eller vid ett flertal tillfällen. Därutöver bör krävas att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Se avsniu 1,38,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>286</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1082>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1083>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vederbörande
genom handlingarna grovt åsidosatt sina förpliktelser som Prop, 1985/86:126
näringsidkare. Här finns emellertid anledning all upprepa vad som tidigare
anförts, nämligen att näringsförbud bara skall användas som en sista utväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
majoritet menar atl näringsförbud bör kunna meddelas också med anledning av
sådana förfaranden, där brott inte finns med i bilden. Efter att den aviserade
kriminaliseringen av underiåtenhet att betala skatter och avgifter genomförts
kan enligt organisationernas uppfattning endast komma ifråga att diskutera om
näringsförbudsmöjligheten - förutom brottsfallen - också bör täcka missbruk av
konkursinslilutel. Organisationerna kan. i enlighet med vad som gäller idag,
tänka sig att näringsförbud bör kunna åläggas en näringsidkare även i sädana
situationer. Å andra sidan ger del av kommittén presenterade materialet vid
handen, atl så gott som alla de personer vilka ålagts näringsförbud i samband
med konkurs gjort sig skyldiga till brott. Den praktiska nyttan av en
näringsförbudsmöjlighet vid konkursmissbruk, ulan all broll föreligger, kan
därför ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har som exempel pä situationer där näringsförbud kan meddelas, ulan att brott
har begåtts, angett oegentligheter på konsument- och kolleklivavlalsområdena.
Kommittén har inte på något sätt dokumenterat all näringsförbud skulle vara
motiverat på dessa områden. Härtill kommer att det både på konsument- och
arbetsrättens område finns myckel effektiva sanktioner (viten resp. kännbara
skadestånd). Del är med hjälp av dessa man får söka komma lill rätta med
eventuella problem inom respektive system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
praktisk synpunkl är det ingalunda oviktigt hur man lämpligen beskriver och
lagtekniskt placerar de brott som skall kvalificera för näringsförbud.
Organisationerna anser att de bästa förutsällningarna för klara regler och en
konsekvent och enhelUg rättstillämpning skapas genom att man i lag söker
uttryckligen ange vid vilka brott näringsförbud kan meddelas. Detta kan
antingen ske i anslutning lill varje aktuell straffbestämmelse eller genom
någon form av uppräkning i en allmän lag om näringsförbud. Organisationerna
anser alt den senare metoden är att föredra, Etl tungt vägande skäl är härvid
att det torde erfordras en "uppsamlingsregel" i enlighel med vad som
tidigare anförts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.35 Företagarförbundet, SFR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
även avsniti 1.39.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kommitléns förslag- genomförs finner vi att ell oavvisligt krav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
atl krav på brott uppställs för atl näringsförbud skall kunna åläggas.
Härigenom läggs en klar och otvetydig gräns när förbud kan komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.36 Schaktentreprenörernas Riksförbund (SER):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med ledamölerna Ollen, Olsson och Thörner menar vi alt brott bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>krävas för näringsförbud.
Del är dels en fråga om att skapa regler som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>präglas av rättssäkerhet
och förutsägbarhet. Men det är också i minsl lika</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hög grad etl
hänsynslagande lill atl erfarenheterna hittills av näringsförbu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dels effekter och
efterlevnad är begränsade. Förändringar i reglerna om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud bör av detla
skäl göras med försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
utgår härvid från att underiåtenhet all betala skaller och avgifter kommer atl
kriminaliseras och således utgöra broll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har förståelse för uppfattningen alt även vissa icke kriminaliserade<br>
handlingar skulle kunna ligga till grund för näringsförbud. Med hänsyn lill</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>287</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1084>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1085>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de begränsade
erfarenheterna av näringsförbud anser vi det emellertid i Prop. 1985/86;
126 dagsläget olämpligt att utsträcka möjligheterna alt utdöma näringsförbud så
långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syslemet
med näringsförbud bör enligt vår mening även fortsättningsvis följas upp.
Erfarenheterna härav kan ligga till grund för en omprövning och eventuell
utvidgning av näringsförbudei om några år. Om man då kommer fram till atl även
icke kriminaliserade handUngar skall kunna ligga lill grund för näringsförbud,
så bör dessa i så fall specificeras med hänsyn bl.a. till kravel på
förutsägbarhet. En sådan - nödvändig - specificering är i dag inte möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.37 Sveriges Hotell- och Restaurangförbund (SHR)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga är om näringsförbud skall kunna meddelas även om vederbörande
inte har begått något brott. En avvägning måste göras mellan kraven på
rättssäkerhet och kraven på effektivitet. Enligt kommitténs förslag skall
näringsförbud meddelas av allmän domstol efter talan av allmän åklagare. Häri
ligger en viss garanti för atl anknylningen till brottsliga gärningar förblir
stark. Del vore dock av värde om det gjordes etl uttalande av denna innebörd.
Om så sker är SHR berett acceptera kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.38 Svenska Byggnadsentreprenörföreningen (SBEF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
kännetecknas av atl de olika frågor som sammanhänger med ett näringsförbud
genomgående mycket utföriigl analyseras och diskuteras. Den av kommittén
gjorda utredningen är sålunda mycket grundligt och väl utförd. Detta lar sig
bl.a, ullryck i en ingående behandling av de skuationer i vilka kommittén anser
etl näringsförbud bör få tillgripas. SBEF delar i huvudsak den uppfattning som
framförs av kommittén och anser, liksom kommittén, att ell näringsförbud endasl
skaU få tillgripas när en näringsidkare gjort sig skyldig till mycket grova
överträdelser av "spelreglerna" i en näringsverksamhet. Även om
kommitléns uttalanden i fråga om förutsällningarna för näringsförbud sålunda
utmärkes av den nyssnämnda inställningen - dvs. att näringsförbud skall
användas med stor restriktivitet — finns ändock några punkter i kommitténs
resonemang som enligt SBEFs uppfattning inte svarar mol denna restriktiva
tillämpning. SBEF anser sålunda att näringsförbud inte skall få tillgripas i de
fall näringsidkaren enbart gjort sig skyldig till exempelvis överträdelser på
kollektivavtalsområdel eller konsumentområdet, vilket alltså kommittén på något
ställe i betänkandet låter antyda. En lagstiftning som ger utrymme för elt
näringsförbud enbart på grund av överträdelser på dessa områden kan enligt
SBEFs uppfattning leda till alt vitt skilda beteenden i olika
samhällssituationer kan komma atl innefattas i förutsällningarna för etl
näringsförbud. Detta är enligt SBEFs uppfattning inte förenligt med de krav på
rättssäkerhet som måsle ställas på ett sådanl kännbart ingrepp mot en person
som näringsförbudet ändock innebär,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommktén
anför (s. 190) - med hänsyn till att näringsförbud utgör en mycket ingripande
sanktion - atl det är angelägel atl preciserade riktlinjer för tillämpningen
ges. Kommittén menar att detta kan ske i lagtexten och i motiven lill denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SBEFs uppfattning är det av rättssäkerhetskäl väsentligt att de<br>
"preciserade riktlinjerna" och den åsyftade restriktiva tillämpningen
av<br>
näringsförbudet i försia hand kommer till uttryck direkt i lagtexten. Själv<br>
fallet måste det förutsättas atl de rättstillämpande myndigheterna ocksä</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1086>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1087>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>går lill lagmoliven för
atl hämta vägledning för sina beslut, men uppenbart Prop. 1985/86:126 är del
vad som sägs i lagtexten som främsl sätter gränserna för tillämpningen. Delta
visas om inte annal av de erfarenheter som vunnits belräffande tillämpningen av
nuvarande näringsförbudsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar sålunda själv alt domstolarnas lillämpning av nuvarande
näringsförbudsregler inte varit enhetlig, utan att en belydande ojämnhet i
tillämpningen varit för handen. Atl notera är då alt också i förarbetena till
den nuvarande lagstiftningen uttalades atl förbudet skulle lillämpas
restriktivt. Trots detta har alltså kommittén funnit fall som enligt kommittén
inte svarar mol en sådan lillämpning. Detta stöder uppfattningen alt del inte
är lämpligt alt "lagstifta" genom uttalanden i lagmotiven. Del
resultat som åsyflas med en lagsliftning bör i stället komma lill uttryck i
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
lagförslag belräffande förutsättningarna för näringsförbud (1 §) uppfyller
alltså enligt SBEFs uppfattning inte nyssnämnda krav. Vad innebär sålunda
egentligen uttrycket att någon "grovt åsidosatt" sina åligganden som
näringsidkare och när är del från "allmän synpunkl påkallat" med ell
näringsförbud på grund av åsidosätlandena? En mängd olika beteenden synes kunna
rymmas under nämnda kriterier, trots alt de inte enligt kommittén skall kunna
rendera någon ett näringsförbud. Med denna tämligen vaga utformning av
förutsällningarna för näringsförbud, finns en uppenbar risk - och delta oavsett
vad som uttalats i lagmotiven - för en alllför vid och inte avsedd tillämpning.
Bl.a. för atl undvika detla bör, enligt SBEF, del i lagtexten anges atl
brottslig handling skall utgöra en förutsättning för atl ålägga någon ett
näringsförbud. Med detta skapas redan i laglexten "preciserade
rikllinjer" för en restriktiv lillämpning av näringsförbudet. Det torde
också för det allmänna rättsmedvetandet le sig naturiigt atl en påföljd som
näringsförbud endast får tillgripas mol direkt kriminella beteenden i
näringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har pekat på all ell brottsrekvisit kan orsaka icke önskvärda Iröskeleffekter i
tillämpningen. I undanlagsfall kan givelvis detta bli följden men betydelsen
härav bör inte överdrivas. Nästan undantagslöst lorde det nämligen förhålla sig
så all den som avses träffas av ett näringsförbud också gjort sig skyldig till
sådana oegentligheter som är straffbara. Om det i en framtid skulle visa sig
att vissa beteenden som bör kunna föranleda näringsförbud på grund av
brottsrekvisitet inte kan nås med näringsförbudet är del enligt SBEF
naturligare all dessa situationer uttryckligen då tas in i laglexten i stället
för att denna nu ges en alllför vag uiformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda innebär sammantaget alt SBEF avslyrker alt kommitléns lagförslag om
förutsättningar för näringsförbud görs till föremål för lagstiftning. SBEF
anser i stället att det förslag som framförs av reservanterna OUén, Olsson och
Thörner är bättre ägnat all ligga lill grund för en lagstiftning, bl. a. då
förslaget uppfyller de rättssäkerhelskrav och de krav på förutsebarhet som
enligt SBEF måsle ställas pä en sådan sanktion som näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.39 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår atl kravel på konkurs för näringsförbud utgår. LRF vill inte motsätta
sig förslagel i denna del då det kan förekomma fall utanför konkurs som
rimligen bör leda till näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår också (majoriteten) att det som hittills inte skall vara<br>
nödvändigl med krav på brott för atl näringsförbud skall kunna meddelas.<br>
Ett sådant krav skulle leda till Iröskeleffekter. Kommittén menar dock att i<br>
praktiken kommer förbud mycket sällan att meddelas utan att brott konsta-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1088>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>terats. Detta synes ocksä
LRF sannolikt. En minoritet i utredningen föror- Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dar dock ell särskilt
brottsrekvisit som man anser ökar rättssäkerheten och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för den allmänna
rättsuppfattningen framstår mera påtagligt. Majoriteten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anser för sin del att rätissäkerhetsvinslerna
med brottsrekvisitet är mycket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>begränsade. Å andra sidan
synes minoriteten inte ställa krav på viss</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kvalifikation på brottet
för näringsförbud. Skillnaden i praktiskt hänseende</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lorde därför inte bli
särskilt slor, LRF finner övervägande skäl tala för att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del inte generelll bör
krävas brollslig gärning för förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till utredningsförslagets innebörd synes en särskild lag om
näringsförbud, som föreslås, vara lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar atl näringsförbud är en mycket ingripande påföljd och atl den
givetvis bör användas med stor restriklivket. Förbud bör således åläggas endasl
i grava missbruksfall. Rena "olämplighetsfall", där näringsidkaren
har bristande fallenhet för affärsverksamhet, begränsade förståndsgåvor e. d. bör
inte kunna föranleda förbud. LRF instämmer i den restriktiva bedömning som här
redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagförslagel skall för näringsförbud krävas alt näringsidkaren grovt åsidosatt
vad som ålegat honom som näringsidkare och all förbud därjämte är påkallat från
allmän synpunkl. Kommittén framhåller i lagtexten att särskild hänsyn skall
las lill om missbruket varit systematiskt, om det medfört betydande skada och
om det fortsatt sedan vederbörande dömts för brott i näringsverksamhet. LRF kan
ansluta sig lill uppläggningen av förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.40 Kooperativa förbundet (KF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överträdelse
av marknadsrältsliga regler är mer undanlagsvis förenade med straffpåföljd och
i stället företrädesvis med vilesförbud, KF vill framhålla, alt nyssnämnda
omständighet inte gör del mindre angeläget att beivra överträdelser av de
regler som har lill primär uppgift alt skydda konsumentintressen. Systematiska
och notoriska åsidosältanden härav bör sälunda vägas in i bedömningen av
huruvida en näringsidkare grovt åsidosätter vad som åligger honom i denna hans
egenskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.41 Landsorganisationen i Sverige (LO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
tillstyrker alt näringsförbud skall kunna meddelas mot personer som i sin
näringsverksamhet har gjort sig skyldiga till andra kvalificerade fall av
oegentligheter än sådana som sker i samband med konkurs. LO tillstyrker vidare
alt näringsförbud skall kunna meddelas även vid oegentligheter som inte utgör
brott. Enligt LOs uppfattning är mänga icke straffbara handlingar väl så
samhällsskadliga som kriminaliserade förfaranden och dels är avgränsningen
mellan brottsliga och andra förfaranden icke sällan godtycklig. Således anser
LO att grova eller upprepade lag- och kolleklivav-talsslridiga förfaranden ska
kunna föranleda näringsförbud om dessa vid en helhetsbedömning framstår som
samhällsskadliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.42 Tjänstemännens centralorganisation (TCO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den period som reglerna om näringsförbud varit gällande har TCO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunnat
notera atl beslämmelserna hittills varit tämligen uddlösa. Med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hänsyn
till del ringa antalet förbud som hittills meddelals är del uppenbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
mänga oseriösa företagare kan undgå näringsförbud med de nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>reglerna.
EnUgt TCOs uppfattning är det därför rikligt att, som kommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslår,
utvidga reglerna bl. a. genom all ta bort kravel på konkurs för att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud
skall kunna meddelas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1089>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1090>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
kommittén ä andra sidan föreslär att upprepade konkurser inte Prop. 1985/86:
126 längre i sig skall kunna motivera näringsförbud saml atl utrymmet för alt
ålägga näringsförbud som en följd av "allmän oduglighet" skall las
bort kan TCO dock inte ansluta sig till förslagel. Ur arbetslagarsynpunkt kan
del många gånger vara likgiltigt om bristerna i ell företags ledning bottnar i
medvetet missbruk eller inkompetens. Möjligheten alt meddela näringsförbud i
dessa fall bör därför enligt TCO bibehållas. Givetvis bör dock näringsförbud
liksom tidigare komma i fråga endast i de mest flagranta fallen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.43 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att en näringsidkare skall kunna åläggas näringsförbud även om han
inte varit inblandad i konkurs. Del har förekommit att en näringsidkare gjort
sig skyldig till grova ekonomiska brott men lyckats undgå konkurs. Han har då
inte kunnal åläggas näringsförbud, JUSEK tillstyrker kommitlténs förslag i
denna del, Mol förslagel om vilka rekvisit som skall fordras för näringsförbud
finns inte heller någon erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan dock ifrågasättas om begreppet "grovt åsidosatt" i förslagets 1 §
1 sl. har samma innebörd som "missbruk" i 2 sl. Elt åsidosättande kan
innebära såväl underlåtenhet som positivt handlande medan missbruk närmasl för
tankarna till elt positivt handlande. 2 sl. borde därför formuleras "...
särskilt beaktas om åsidosättandet varit systematiskt.,.".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservanterna
förespråkar att brottslig handling skall ha förekommit innan förbud kan
åläggas, medan utredningens majoritet inte uppställer något sådanl krav. JUSEK
ansluter sig här till majoritetens uppfattning alt brott inte skall utgöra
förutsättning för förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.44 Hotell- och Restauranganställdas Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
näringsförbudskommitténs förslag skall kravet på konkurs för näringsförbud
slopas. Härigenom sker en utvidgning på så säll att även andra oegentligheter
än själva konkursförfarandel kan uigöra grund för näringsförbud. Exempelvis
blir del möjligt alt meddela näringsförbud om någon brister i förpliktelser mot
de anställda och frångår gällande kollektivavtal och arbetsmarknadslagar. Det
är enligt vår mening mycket viktigt att etl utvidgat näringsförbud kan få denna
tillämpning. Vi vill alltså tillstyrka alt näringsförbud skall kunna meddelas
personer som i sin näringsverksamhet gjort sig skyldiga lill andra
oegentligheter än sådana som sätts i samband med konkurs. Det är enligt vår
mening inte heller nödvändigt all grunden för näringsförbud nödvändigtvis måste
vara en brottslig handling. Att systematiskt frångå gällande kollektivavtal kan
ofta vålla nog sä stor skada för både anställda och det allmänna som exempelvis
etl direkl brottsligt förfarande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.45 Svenska MetaJlindustriarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
ser näringsförbud som elt viktigt medel att förhindra ekonomisk brottslighet.
En näringsidkare som i väsentliga delar underlåter att uppfylla sina
förpliktelser mot leverantörer, kunder, arbetstagare och samhälle ska kunna
förhindras atl bedriva näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebär emellertid att personer som pä grund av<br>
bristande fallenhet för affärsverksamhet, begränsade förståndsgåvor eller<br>
dylikt kan anses olämpliga som näringsidkare inte ska kunna åläggas<br>
näringsförbud på den grunden. Förbundet menar all en lagsliftning som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1091>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1092>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avser
att förhindra oseriöst förelagande inte kan utesluta atl även sådana Prop,
1985/86: 126 omständigheter beaktas vid prövning om näringsförbud ska åläggas
någon eller ej. Intresset av atl förhindra fortsalt skada måste vara det
primära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar kommitténs ställningstagande att det är viktigt alt samhället har en
möjlighet att ingripa trots frånvaron av brottsligt handlande, om en
näringsidkare visar likgiltighet för ingångna kollektivavtal, arbetsrättsliga
förpliktelser eller skyldigheler gentemot myndigheter. Delsamma gäller
naturiigtvis andra civilrätlsliga anspråk. Det är också rikligt atl frågan om
näringsförbud prövas genom en samlad bedömning av de omständigheter som
förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
flerkonkursfallen delar förbundet inte utredningens uppfattning atl upprepade
konkurser inte ska ses som ett självständigt skäl alt utdöma näringsförbud.
Brott eller brottsmisstankar finns i de flesta konkurser, Förbundel anser
därför all starka skäl talar för att upprepade konkurser ska uigöra
självständig grund för näringsförbud. Kommittén synes också dela den
uppfattningen, se bland annat s, 192 f och s, 391.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kommittén anfört mol de upprepade konkursfallen bör lämpligen kunna beaktas i
en regel som innebär att en näringsidkare som upprepade gånger varit inblandad
i konkurser ska kunna åläggas näringsförbud, trots att det i och för sig inte
kunnat ådagaläggas atl han låtit grov misskötsam-het komma sig till last, om
näringsidkaren inte förmår visa atl de upprepade konkurserna berott på
omständigheter varöver näringsidkaren inte kunnal råda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommillén
har som utgångspunkt att näringsförbud ska syfta lill atl undanröja en
skadehärd, Förbundel delar helt den uppfattningen. Brott i näringsverksamhet
skiljer sig emellertid väsentUgt från annan brottslighet. De är lättare atl
dölja och svårare att upptäcka och bevisa. Avgörande för möjligheten atl utreda
vad som sketl är hur näringsidkaren skött sin bokföring och sin
uppgiftsskyldighel gentemot samhället. Ur preventiv synpunkl bör brister i
detla avseende tillmätas en väsentligt självständigare betydelse för uldömande
av näringsförbud än det kommittén föreslår. Näringsidkaren kommer på så säll
enbart all bli mer jämställd ur kontrollsynpunkt med övriga medborgare i
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigi tillstyrker förbundel kommitténs förslag att näringsförbud ska kunna
utdömas oberoende av konkurs och all grova åsidosättanden av åligganden från
näringsidkaren ska kunna medföra förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förslagel all förbud enbart ska kunna utdömas om det är påkallat ur allmän
synpunkl behöver en mer preciserad vägledning ges än vad som finns i
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.46 Svenska Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer i kommitténs förslag om att näringsförbud bör begränsas till
näringsidkare som grovt åsidosatt vad som förelegat honom som näringsid-' käre.
Enligt vår mening skall en försvårande omsiändighei vara om del huvudsakliga
motivet varit egen vinningslystnad. Vi anser dock att det grova åsidosättandet
inte behöver vara riktal mot alla kontaktytor för att näringsförbud skall
utfärdas. Vi anser det sålunda tillräckligt om näringsidkaren grovt åsidosatt
sina förpliktelser gentemot någon av följande; anställda, konsumenter, staten
och tillsynsmyndigheter såsom yrkesinspektion och hälsovårdsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1093>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1094>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.47 Svenska
Transportarbetareförbundet:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>P''°P'
'985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som lill sin effekt torde vara mest väsentligt är atl kunna utdöma
näringsförbud utanför konkursfallel. Alt ingripa innan den ekonomiska
situationen bUvil sådan alt konkurs står för dörren lorde vara ell mål som
borde bejakas av leverantörer, kunder, de anslällda och samhället. Dessulom är
det en rätlsideologisk fråga av väsentlig betydelse alt oegentligheter. vare
sig dessa föranleder konkurs eller ej nås av en reaktion som ell uttryck för
samhällets ogillande av illojal näringsverksamhet. All det ej skaU uppställas
något ovillkorligt krav på brottslig handling för uldömande av näringsförbud är
för förbundel självklart. Ett av de utmärkande dragen för dessa typer av
handlingar är just vissa personers fallenhet att med outtröttlig brio ,åka
slalom meUan paragrafer och bestämmelser så att de blir oåtkomliga för poliser
och myndigheter. Egenheter som dessa har i avsaknad av erforderlig
uppmärksamhet från lagstiftaren hittills fåll blomma i ohämmad yppighet.
Illojala beteenden som de utpekade verkar upplösande på samhällsmoralen. En
moral vilken förutan vår rättssäkerhet endasl är en chimär. Om inte
medborgarnas tilltro till vårt rättssamhälle skall bli allvarligt slukad måsle
lagstiftaren snabbi och bestämt stoppa dessa personers förehavanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
av fackföreningsrörelsen länge hävdat krav på näringsförbud för grova
åsidosättanden av kollektivavtal har av uiredningen hörsammats. Del är utmärkt,
Ell kännetecknande drag för "fifflare" är just frånvaron av ansvar
för sina anslällda. Förbundet anser atl upprepade eller grova broll mol
kollektivavtal skall verka särskill graverande vid utdömande av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.48 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regler om näringsförbud finns i konkurslagen. I lagförslagel har man slopat
näringsförbudsinslitutets nuvarande anknytning lill konkurs och lagreglerna
föreslås i omarbetad och utvidgad form överförda från konkurslagen till en
särskild lag om näringsförbud. När det gäller huvudfrågan för
utredningsarbetet, nämligen under vilka förutsättningar näringsförbud skall
kunna meddelas, är kommittén dock inte enig. 1 majoritets-förslaget anges
förutsättningarna härför i en generalklausul, enUgl vilken näringsförbud får,
om det är påkallat från allmän synpunkt, meddelas enskild näringsidkare som
grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare. I ell andra stycke
tilläggs, i syfte atl ge vissa rikllinjer för tillämpningen, atl "vid
bedömning av om näringsförbud är påkallat skall särskill beaktas om missbruket
varit systematiskt, om del medfört betydande skada och om det fortsatt sedan
näringsidkaren dömts för brott i näringsverksamhet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
minoritet finner rekvisiten i den av majoriteten formulerade generalklausulen
alllför vida och förordar alt som etl ytterligare rekvisit i generalklausulens
försia stycke skall tillfogas, atl näringsidkaren skall ha gjort sig skyldig
lill brottslig handling i sin näringsverksamhet. Härvid görs inget undantag för
konkurssituationer, varför minoritetens (outtalade) uppfattning tydligen är
alt i framliden inte heller i konkurssituationer näringsförbud skall få
förekomma annat än vid brottslig gärning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
motiven lill majorkelsförslaget framgår alt man tänker sig att nä<br>
ringsförbud i första hand skall förekomma i konkursfall och andra obe<br>
ståndssituationer, alt bedömningen bör vara restriktiv och att näringsför<br>
bud skall användas sparsamt. Å andra sidan måste konstateras alt förslaget<br>
är vagt och knapphändigt när del gäller all konkretisera vilka typer av för-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1095>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1096>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>faranden som skall kunna
föranleda näringsförbud. Hit hör enligt motiven Prop. 1985/86: 126 bl.a.
allvarlig ekonomisk brottslighet i näringsverksamhet, systematiskt
nonchalerande av klara civilrättsliga anspråk eller myndigheters förelägganden
eller förbud - även när detta inte är brottsligt - och systematiska
belalningsförsummelser främst i fråga om betalning av skatter och avgifter lill
det allmänna (se särskilt s. 391 f i betänkandet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vaghet med vilken förutsättningarna för meddelande av näringsförbud beskrivs i
den föreslagna lagtexten är uppenbarligen oförenlig med den legalilelsprincip
som sedan gammall gäller inom straffrätten; jfr 2 kap 10§ första siycket RF,
art. 7 Europarådskonventionen och 5§ brottsbalkens promulgationslag (se härtill
bl.a. Thornstedt i Festskrift för Heriitz, särskill s. 329 ff. och dom
1984-02-21 av Europeiska domstolen för mänskliga rälligheter i "Öztiirk
Case", nr 9/1982/55/84). Enligt fakullelsnämndens mening ligger
näringsförbudei till sin karaktär och sina effekler så nära straffet, i all
synnerhet när del föreslås tillämpat som en ytterligare reaktion vid ekonomisk
brottslighet, att legaliletsprincipen ler sig fullt ut lika berättigad på
näringsförbudsområdet som inom straffrätten. 1 vart fall ter det sig oförenligt
med i Sverige vedertagna rättsslatliga principer alt ge de legala
förutsättningarna för en mot den enskilde så ingripande samhälls-reaktion som
näringsförbud en sä vag utformning som har skett i kommitténs förslag. Hur
tillämpningen av den föreslagna lagstiftningen skulle komma alt utvecklas i
praxis är svärförutsebart och riskerna för en ojämn praxis uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här framförda kritiken drabbar i huvudsak även minoritetsförslaget, efiersom en
begränsning lill brottslig gärning i näringsverksamhet utan närmare precisering
inte innebär någon egentlig avgränsning. Härunder faller ju straffstadganden av
de mest skilda slag och betydelse, inbegripet mycket stora delar av
specialstraffrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all tillgodose de rättsslatliga krav, som kommer lill uttryck i legaliletsprincipen,
måsle del enligt fakullelsnämndens mening krävas alt man i lagtext klart anger
vilka gärningar som kan föranleda näringsförbud. Detla kan ske genom en
enumeralion i den före'slagna lagen om näringsförbud. En annan metod är att
låta den föreslagna lagen om näringsförbud bli en allmän lag om
näringsförbudsinstilulet men låta dess lillämpning vara avhängig av all del i
annan lag särskilt,angivils alt överträdelse av denna senare lag eller angivna
stadganden däri kan medföra näringsförbud. Lagtekniskt kan man i detta fall
dra en viss parallell med metoderna för kriminalisering av försök och
förberedelse och de straffrättsliga verkställighetslagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravel
att det i lagtext skall klart anges vilka gärningar som kan föranle<br>
da näringsförbud ter sig inte bara nödvändigt frän rättsstallig synpunkt<br>
utan också starkt motiverat av andra skäl. Fakullelsnämnden delar i och<br>
för sig kommitténs uppfattning att det i vissa fall kan vara befogat att<br>
ingripa med näringsförbud också utanför konkursområdet. Det bör emel<br>
lertid vara en uppgift för lagstiftaren - och inte för enskilda åklagare och<br>
tingsrätter — alt ta ställning lill vilka dessa fall lämpligen skall vara. Del
är<br>
sålunda uppenbart att inte alla brott bör kunna medföra näringsförbud och<br>
alt även "brott i näringsverksamhet" eller "ekonomiska
brott" är en<br>
alltför vag avgränsning. Här behövs en precisering i lag av vilka broll som<br>
avses. De största problemen uppkommer emellertid i den mån man vill<br>
möjliggöra ingripande med näringsförbud i rent civilrätlsliga förhållanden<br>
utanför konkursområdel. Här mäste inte minst uppmärksammas atl redan<br>
etl hot om anmälan för åtgärd enligt en lag om näringsförbud kan komma<br>
att fungera som elt mycket starkt påtryckningsmedel i den ena partens<br>
hand.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1097>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1098>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller
konsumentskyddsomrädet, som i all korthet nämns i lagfor- Prop. 1985/86: 126
slagets motiv som ell område där näringsförbud skulle kunna komma i fråga, är
atl märka atl lagstiftaren hittills, med fä undanlag, medvetet avstått från all
ingripa med kriminalisering. Införande av näringsförbud som sanktion har
diskuterats i flera betänkanden på områdel (bl. a. Konsumenltjänstiag, SOU
1979; 36 s, 205 f och Ny hemförsäljningslag, SOU 1979; 76 s. 161 ff.) men
hittills ej föranlett ålgärd från lagstiftarens sida. Det är möjligt, att
näringsförbud pä konsumentskyddsområdet kan vara en lämplig reaktion mot grava
fall av systematiska överträdelser av lagstadgade skyldigheter, l.ex. enligt
hemförsäljningslagen, men kommittén har inte lagt fram någol som helst material
till belysning av frågan. Beslut om införande av näringsförbud som sanktion på
konsumentskyddsomrädet bör inte fattas förrän elt sådanl material föreligger
och en konkret bedömning kunnat göras av vilka de situationer är i vilka
näringsförbud bör kunna tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
överväganden gör sig gällande för arbetsrättens del. På delta område har
utbildats särskilda mönster både när det gäller balansen mellan
arbetsmarknadens organisationer och deras tillgång till stridsålgärder och i
fråga om lagstadgade sanktioner. Enligt elt motivutlalande skall näringsförbud
kunna komma i fråga "vid uppenbar likgiltighet för vad kollektivavtal
föreskriver och för arbetsrättsliga förpliktelser i övrigi" (s. 391). Del
är inte lätt atl bedöma hur detla skulle kunna komma all lillämpas och fungera
i relation lill den arbetsrättsliga lagstiftningen i övrigi. Frågan om i vilka
fall del ev. finns behov av näringsförbud motiverade av arbetsrättsliga
förhållanden bör övervägas i den ordning som normalt gäller för arbetsrättslig
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Reservation,
se avsnitt 1.55.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.49 Stockholms kommun, stadsjuristen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har på goda grunder föreslagk atl näringsförbud skall kunna<br>
åläggas utan samband med konkurs. Juridiska avdelningen har i sig intet<br>
all erinra mot denna utvidgning av förbudsmöjligheten. Visserligen utförs<br>
eller uppdagas ofta sådana handlingar som bör utlösa näringsförbud just i<br>
samband med konkurs. Men med den uiformning lagtexten har fått kom<br>
mer dessa handlingar ändå alt omfattas av lagen. Emellertid saknas i den<br>
föreslagna lagtexten någon motsvarighet till den tidigare klara begräns<br>
ningen av vilka omständigheter som kunde föranleda näringsförbud som<br>
konkursrekvisitet utgjorde. Vad som innefattas i att en person "grovt<br>
åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare" framgår inte på någol<br>
mera klargörande sätt av lagtexten. Detla gäller i viss män även rekvisitet<br>
"påkallat från allmän synpunkt". Visserligen har kommittén motiveral<br>
och exemplifierat vilka förfaranden som skulle kunna föranleda näringsför<br>
bud. Men sådana kommitléultalanden är inte bindande för domstolarna.<br>
Detta innebär atl rällslillämpningen kan bli olika i olika domstolar lill dess<br>
en klar och heltäckande rättspraxis utbildats i HD. Den utformning lagtex<br>
ten fått i förslagel innebär således att del i realiteten överlämnats till<br>
domstolarna atl avgöra vad som åligger en näringsidkare i hans verksam<br>
het. Del kan ifrågasättas om inte i stället för både domstolar och allmänhet<br>
mer konkreta och påtagliga rekvisit borde intagas i lagtexten. Detta kan<br>
ske genom alt som förutsättning för näringsförbud uppställa elt krav på alt<br>
näringsidkare "grovt åsidosatt vad som enligt lag, förordning, annan rätts<br>
regel, dom eller myndighets föreskrift ålegat honom som näringsidkare".<br>
Därigenom skuUe kraven på rättssäkerhet och förutsebarhel tillgodoses på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1099>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett betydligt bättre sätl.
Elt sådant rekvisit torde dessutom ha förankring i Prop. 1985/86: 126
rättsmedvetandet då åsidosättande av rättsregler och föreskrifter uppfattas som
elt klandervärt beleende. Även om näringsförbud inte kan anses som en rent
straffrältslig påföljd, torde dess ingripande karaktär också påfordra att man
tar hänsyn tUl legalketsprincipens krav. Genom att knyta förbudspåföljden till
åsidosättande av rättsregler, domar och myndighets föreskrifter torde
allmänheten bättre kunna förutse i vilka situationer ett näringsförbud kan bli
aktuellt. Den föreslagna lydelsen torde också omfatta de situationer som
kommittén avsett, dvs. inte bara brott mol sådana regler som är straffbelagda
utan även mot åsidosättande av andra lagregler och föreskrifter, t.ex. av
miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden ävensom icke straffbelagda
åligganden, t.ex. enligt konkurslagen och aktiebolagslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
I § 2 sl. skall vid bedömningen av om näringsförbud är påkallat ur allmän
synpunkt särskUl beaktas om "missbruket varit systematiskt, om del medfört
belydande skada och om del fortsall sedan näringsidkaren dömts för brott i
näringsverksamhet". Kommittén har på elt flertal ställen understrukit alt
syftet med lagen är all näringsförbud inte skall drabba allmänt oskickliga
eller okunniga näringsidkare ulan enbart sådana som visat ett kvalificerat
ointresse av att följa "spelreglerna" för verksamheten. Huruvida näringsidkarens
förfaringssätt skett för egen vinnings skull lorde därför vara en omständighet
av stor betydelse för bedömningen av om förbud är påkallat ur allmän synpunkt.
En situation där en näringsidkare som enbart på grund av uttalad oskicklighet
eller avsaknad av kunnighet och omdöme gör sig skyldig till grov misskötsamhel
men ändå inte har någon egentlig fördel av oegentligheterna kan emellertid
mycket väl tänkas. För att i lagtexten klarare markera gränsdragningen mot
grupper av allmänt olämpliga, bör ifrågasättas, om inte kravel på personlig
vinning i lagtexten bör anges som sådan omständighet som bör beaktas särskilt.
I detta sammanhang bör rekvisitet "belydande skada" uppmärksammas.
Kommittén har här hänvisat lill de "avsevärda ekonomiska skador" som
kan förorsakas samhället, borgenärer, konkurrenter och avialskontra-henler
m.fl. Kommittén påpekar alt även person- och sakskador bör beaktas, men atl
bedömningen av vad som skall anses vara "belydande" får överlämnas
till rättstillämpningen. Innebörden därav kräver dock en närmare precisering.
Krävs atl skadan skall anses som belydande enbart ur allmän synpunkl? Eller bör
hänsyn lagas även till en enstaka person-eller sakskada, vilken allmänt sett
inte framstår som anmärkningsvärd, men som från den skadelidandes synpunkl är
nog så betydande? Även svårbedömda vållande- och kausalitelsfrågor kan uppkomma
i dessa sammanhang, exempelvis i samband med miljöbrotl och dylikt. Dessa
frågor förtjänar i del fortsatta lagstiftningsarbetet ett närmare studium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Personkretsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enskild
näringsidkare. Den som faktiskt utövar ledningen av näringsverksamhet, m.m.
Vissa befattningshavare hos näringsidkare som är juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
behandlar bl.a. pä s. 209 ff. i betänkandet gränsdragningen mellan
näringsidkare och arbetstagare. De gränsdragningsproblem som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppkommer
vid prövningen av om näringsförbud skall meddelas lorde Prop. 1985/86: 126 vara
likartade dem som enligt förslaget lill konsumentljänstlag uppkommer när man
skall avgöra om en tjänst utförts av en näringsidkare (se s. 131 f i
belänkandet SOU 1979:36 Konsumentljänstlag). Enligt hovrättens uppfattning bör
skillnaderna mellan det civilrätlsliga och det sociala arbeistagarbegreppei
inte överdrivas. Särskill mol bakgrund av att tillämpningen på det nu aktuella
området får konsekvenser som står straffet nära anser hovrätten att kommitténs
rekommendationer är väl vidlyftiga. Det förhållandet att en person är alt anse
som arbetstagare enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bör väl inte
hindra atl han åläggs näringsförbud. Däremot kan det knappast vara riktigt att
betrakta den som arbetar under kollektivavtal som näringsidkare (s, 212),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kategorier som omfattas av elt förbud enligt 3 § är inte helt desamma som de
som enligt I och 2 §§ kan åläggas etl förbud. Det kan ifrågasättas om
skillnaden är motiverad. Genom att anpassa bestämmelserna till varandra vinns
systematiska fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Riksåklagaren (RÅ):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
§ anges den personkrets som skall jämställas med näringsidkare. Särskill
betydelsefull ur utrednings- och bevissynpunkl blir den föreslagna bestämmelsen
när oklara bolagsförhållanden föreligger. Regeln kan även förväntas underlätta
hanteringen av bulvanförhållanden, som i nuläget medför de kanske största
problemen vid tillämpningen av näringsförbudslagsliflningen. Den föreslagna §
är enligt min mening väl ägnad atl ligga lill grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Riksskatteverket (RSV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
personer som kan ådömas näringsförbud anges i 1 och 2 §§. Vad som är förbjudet
på grund av näringsförbud anges i första hand i 3 §. Kretsen av de personer som
omfattas i dessa bestämmelser sammanfaller till stora delar, men inte hell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RSVs mening skulle lagen vinna i klarhet om bestämmelserna gjordes helt
kongruenta. Tillämpningen och efterlevnadskonlrollen skulle underlättas av en
sådan förenkling. Kommittén har diskuterat frågan (s. 207) men stannat för att
ge bestämmelserna olika omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olikheten
i personkretsarna i I och 2 §§ samt 3 § gäller närmasl styrelseledamöter och
suppleanter till dessa i handelsbolag och i ideella föreningar och stiftelser
som driver näring. Dessa personer drabbas av straffansvar för överträdelse av
näringsförbud utan alt det i del enskilda fallet behöver prövas om de haft
någon ledande funktion i näringsverksamheten. Däremol kan det ådömas
näringsförbud först om åklagaren visar atl de fakiiski haft en ledande roll i
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Härutöver
har "styrelseledamot eller suppleani för styrelseledamot i
handelsbolag" tagits upp i 3 § men inte i 2 §. Det vanliga lorde vara all
elt handelsbolag leds av bolagsmän, utan att dessa formellt bildat en styrelse.
1 vart fall har del inte angetts skäl som motiverar olikheter i nu diskuterat
hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare olikhet mellan 2 och 3 §§ är att del i 2§ hänvisas till<br>
juridiska personer som är bokföringspliktiga enligt bokföringslagen medan<br>
3 § omfattar alla bokföringsplikliga juridiska personer, dvs. också dem som<br>
är bokföringsskyldiga enligt jordbruksbokföringslagen. Den vidare omfatt<br>
ningen i 3 § är inte närmare kommenterad.)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>297</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att personkretsen gjorts
vidare i den straffsanktionerade 3§ motiveras Prop. 1985/86: 126 (s, 260)
av atl beslämmelsen velat ges så klar innebörd som möjligt och av hänsynen till
eljest befarade bevissvårigheler. Kommittén anmärker dock också att förbudet
kan bli onödigt ingripande och i många fall få aktualisera dispensmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av näringsförbud och frågan om överträdelse av förbudet har sina tyngdpunkter i
annat än vilka personer som automatiskt kan komma ifråga och i vilka fall det
först måste visas att vederbörande haft ledande funktion i verksamhelen.
Förenkling bör därför kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Kronofogdemyndigheten i Malmö:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§.
Paragrafen innehåller en lovvärd utvidgning. Preciseringen av begreppet
näringsidkare är utmärkt och kan vara mycket användbar. Enligt nu gällande
bestämmelser är bl, a, ledare av enskild firma ofta omöjliga att "fånga
in". Tillämpningen kan likväl bjuda på vissa svårigheter. Sälunda är det
inte sällan mycket svårt att bevisa vem som "faktiskt utövar ledningen"
och därigenom har den reella bestämmanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagförslagets 2§ har i etl särskilt slycke intagils bestämmelse om att den som
utåt framstår som ansvarig för en enskild firma alltid skall anses som
näringsidkare. Enligt motiven i betänkandet (s. 218-222, 395 och 406) är syflel
med denna bestämmelse att dels bulvaner för enskild näringsidkare skall anses
som näringsidkare och därigenom kunna åläggas näringsförbud, dels eliminera
bevisproblem i de fall då påstådd enskild firma i verkligheten visar sig vara
handelsbolag. Såsom lagförslaget utformats kan det emellertid bli tillämpligt
pä enbart bulvanförhållanden. Bevisproblemen avhjälps däremol inte, efiersom
lagtextens lydelse förutsätter att det i verkligheten är fråga om en enskild
firma och inte någon annan förelagsform. Länsstyrelsen föreslår därför, alt 2§
andra styckel i stället får en sädan lydelse, atl del klart framgår att den som
utåt framstår som ansvarig för en enskild firma eller för en verksamhei som
bedrivs i annan företagsform men utåt framstår som enskild firma, alllid skall
anses som näringsidkare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Föreningen Sveriges åklagare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag såvitt avser den personkrets som skall kunna drabbas av näringsförbud
tillstyrks. Föreningen vill särskilt understryka viklen av atl del bör vara
vederbörandes faktiska ställning i företagel som är avgörande och inte som
idag företagsformen. Kommittén har föreslagit atl inte någon kategori
näringsidkare helt bör undantas från näringsförbudsbestämmelserna. Enligt nu
gällande regler omfattar elt näringsförbud bl.a. inte sådan jordbruks- och
skogsbruksnäring som bedrivs av en enskild. Föreningen är tveksam till
kommitténs förslag att slopa detla undanlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den krets som kan bli föremål för näringsförbud jämställs med<br>
näringsidkare vissa kategorier av personer. Härigenom infångas bl. a, bul-<br>
vanverksamhet, Atl kringgåenden kan åtkommas synes nödvändigl, LRF<br>
vill bl, a, nedan ta upp speciella frågor i anslutning lill 4§ i förslagel.<br>
Som framhålls i ledamoten Ollens särskilda yttrande innebär de olika</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>298</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsidkarbegreppen
i svensk lagstiftning svårigheter i rättstillämpning- Prop. 1985/86: 126
en. Det är av värde alt begreppen klargörs och samordnas så långt det är
praktiskt möjligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Landsorganisationen i Sverige (LO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller personkretsen som kan bli föremål för näringsförbud anser LO del viktigt
atl den som styr förelaget bakom kulisserna och verkar genom en bulvan ska kunna
omfattas av näringsförbudet, liksom bulvanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Stockholms kommun, stadsjuristen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anslutning till kommitténs diskussion om näringsidkarbegreppet förtjänar
påpekas att kommuner pä många områden bedriver affärsverksamhet. De är på olika
sätt engagerade i verksamheter, där de mot betalning erbjuder prestationer av
olika slag direkt lill allmänheten. Exempel på sådana kommunala verksamheter är
bostadsföretag, el-, gas- och värmeverk, renhållningsverk, saluhallar,
trafikförelag, hotell- och restaurangrörelser, parkeringsanläggningar, olika
fritids- och nöjesanläggningar m. m. I de fall där verksamheten bedrivs genom
en fristående juridisk person som exempelvis ett aktiebolag torde de
diskussioner kommittén fört angående vilka som enligt 2 och 3 §§ skall vara
jämställda med näringsidkare gälla i samma utsträckning för dessa bolag som för
andra. Emellertid kan kommunal affärsverksamhet också bedrivas direkt av
kommunen som juridisk person. Verksamhelen kan även då komma alt bli betraktad
som näringsverksamhet Gmf. l.ex. MD:s beslut 30/1973, PKF 1974; 1-2, där MD
uttalade att en kommun som drev trafikskola genom kommunens skolstyrelse var
att bedöma som "företagare" i den tidigare
konkurrensbegränsningslagens mening, saml uttalandena i förarbetena lill nya konkurrenslagen
angående begreppet näringsidkare prop. 1981/82; 165 s. 158 ff.). Viss kommunal
verksamhet kan följaktligen länkas falla under den föreslagna lagens tillämpningsområde.
Givetvis får verkan därav när det gäller tillämpningen av 1 och 2 §§ endasl
teoretiskt intresse. Däremot kan fråga tänkas uppkomma beträffande
tillämpligheten av 3 och 4 §§ vad avser sådan person som faktiskt utövar
ledningen av näringsverksamhet. 1 del fall exempelvis en kommunal nämnd skuile
anses som huvudman för näringsverksamhet (jmf. ovannämndt MD-fall), kan det
möjligen innebära att en person som är ålagd näringsförbud inte kan anställas
på en ledande befattning inom den kommunala förvaltning som utövar
verksamheten. Problemet förtjänar att någol beröras i detta sammanhang p. g. a.
den något oklara avgränsningen av näringsförbudets räckvidd. Problemställningen
får betydelse när det gäller alt avgöra i vilka fall en kommun i egenskap av
arbetsgivare skall genomföra en kontroll i näringsförbudsregislret beträffande
sökande till dylika ledande befattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Näringsförbudets innebörd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
mot alt idka näringsverksamhet. Förbud mot alt faktiskt utöva ledningen av
näringsverksamhet, m, m. Förbud mot atl inneha vissa befattningar hos
juridiska personer m, m. Förbud mot att arbeta hos närstående och i den gamla
rörelsen. Förbudstidens längd. Dispens, Avveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Göta
hovrätt:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kategorier som omfattas av ett förbud enligt 3 § är inte hek desamma som de som
enligt 1 och 2 §§ kan åläggas elt förbud. Det kan ifrågasättas om skiUnaden är
motiverad. Genom att anpassa beslämmelserna till varandra vinns systematiska
fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av 5 § i förslaget innebär en betydande osäkerhet belräffande omfattningen av
det straffbara området; i praktiken lorde det ofta vara omöjligt att avgöra om
en affärstransaktion utgör "etl led i avveckling av
näringsverksamheten". Hovrätten instämmer i vad Francke och Sandström
yttrat härvidlag. Hovrätten ställer sig också tveksam till det motiverade i
atl ha en i lag föreskriven avvecklingslid. Det skall i sammanhanget framhållas
att om inte tillfälligt näringsförbud meddelas kommer beslutet alt gälla försl
från och med den dag då domen vunnk laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vare
sig kommitténs eller Franckes och Sandströms modell anlas, bör det enUgl
hovrättens mening vara möjligt att av synnerliga skäl förlänga den
avvecklingslid som föreskrivits vid meddelande av ett näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Stockholms tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kommitléns redovisade uppfattning om risken för "yrkesförbud"
(s, 254, 288 och 426) är del tingsrättens mening att alla yrkeskategorier bör
bedömas efter samma grunder när man söker uppskatta hur hårt ett tillfälligt
näringsförbud kommer alt drabba vederbörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
anser vidare med avseende å förslagets 3:e paragraf att näringsförbud även i
fortsättningen bör ha den verkan alt vederbörande inte får vara firmatecknare.
Därigenom försvåras bulvankonstruktioner mellan andra än anhöriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motsats till kommktén anser tingsrätten atl det i vissa fall kan vara lämpligl
alt förena ett dispensbeslut med villkor, exempelvis beträffande revision.
Innan slullig förhandling i näringsförbudsfrågan äger rum bör därför frågan om
dispens villkor förberedas sä atl domstolen utan uppskov har underlag för ell
individuellt nyanserat dispensbeslui.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Göteborgs tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
noterar med tillfredsställelse atl kommittén inte föreslår bevis-lättnad eller
omkastning av bevisbördan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
s. 252—264 behandlar kommittén en rad olika problem som kan uppkomma när det
gäller att bedöma om en person har överträtt elt näringsförbud. Tingsrätten
vill gärna uttrycka sin uppskattning av kommitténs sätt atl behandla
problemen. Genom atl använda exempel som utgångspunkt för resonemangen uppnår
kommittén en konkretisering som underiättar förståelsen. Tingsrätten kan i allt
väsentligt instämma i de synpunkler som förs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
redovisning bör underlätta för domstolarna när det gäller _.att la StäUning
till olika fall av ifrågasatta överträdelser. Däremot tillgodoses inte del
minsl lika angelägna behovel av vägledning för dem som har meddelats
näringsförbud, eftersom dessa inte kan förväntas all på eget initiativ ta del
av förarbetena till lagstiftningen. Tingsrätten vill därför aktualisera frågan
om inte envar som meddelas näringsförbud i den skriftliga underrättelse som
skall lämnas enligt 9 § bör få en motsvarande lättbegriplig information om
förbudets innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén har påpekat är problemet med användningen av bul-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>300</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vaner
för atl kringgå näringsförbud påtagligt. För en bättre avgränsning Prop.
1985/86: 126 mellan vad som är tillåtet och förbjudet talar både
rättssäkerhetsskäl och effektivitetsskäl. Svårigheterna när det gälleratt komma
fram till en rimlig lösning är emellertid slora, vilket också framgår av betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan har framhållits vill tingsrätten inte godta en särskild bevisregel, dvs.
bevislättnad eller omkastad bevisbörda. Inte heller etl genereUt förbud mot atl
arbeta hos närslående är i sig tilltalande. Såsom framgår av kommitténs
överväganden är det emellertid svårt all finna någon annan lösning, om man vill
försöka komma lill rätta med de mest uppenbara fallen av kringgående.
Tingsrätten delar ocksä uppfattningen att de knappasl är möjligt all ange
specificerade undanlag i författningstexten. Därmed tvingas man överväga etl
alternativ med undanlag enligt förhandsbesked eller dispens. Tingsrätten
instämmer i alt ell dispensförfarande är atl föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
blir sammantaget atl tingsrätten biträder kommitténs förslag till
närstäendeförbud och dispensförfarande. Tvyärr finns det nog anledning all
vara pessimistisk när det gäller effekterna av förbudet från kontrollsynpunkt.
Möjligheterna att kringgå näringsförbudei t.ex. genom att anlita någon anställd
som bulvan kommer sannolikt alt utnyttjas i stället. Förhoppningsvis kan dock
bevissvårigheterna i sådana fall vara något mindre. Tingsrätten ser emellertid
med oro på risken för all nya kringgåen-deformer kommer alt leda lill alt
lagstiftningen om näringsförbud utvidgas och kompliceras med ytterligare
inskränkningar av näringsfriheten som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av eventuellt pågående verksamhei som drivs av den som meddelas
näringsförbud bör inte ske genom myndighets försorg. Med tanke på de
oegentligheter som har förekommit i verksamheten skulle det innebära elt
orimligt ansvar för en myndighei all la hand om avvecklingen. Ofta torde en
konkurs vara enda möjligheten att fä till stånd avveckling under lagliga
former. Risken för all förelagaren fortsätter oegentligheterna även under en
avvecklingstid är sä påtaglig att det kan ifrågasättas om etl särskill
stadgande bör införas om rätt lill avveckling. Del synes dock vara svårt alt
undvara en sådan beslämmelse och tingsrätten ser sig därför tvingad all
acceptera den. Möjligheten atl sätta avvecklingsliden längre än 14 dagar bör
utnyttjas sparsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i 5 § om avveckling avses gälla även lillfälligt näringsförbud. Delta bör
anges i 7 § tredje slyckel. "Etl beslut ... gälla omedelbart, om inte
annal följer av 5 §."</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Riksåklagaren (RÅ):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att elt näringsförbud skall gälla i minsl tre år biträds. Därigenom markeras
ytterligare atl endasl grova eller omfattande oegentligheter skall kunna
föranleda förbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anger i denna § vilka följder elt meddelat näringsförbud får,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dvs. vilka förfaranden som
är förbjudna och i vilka egenskaper den med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud älagde inte
får uppträda. Kommittén har därvid fastslagit</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>principen atl de
kategorier som kan åläggas förbud också skall utgöra den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbjudna krelsen. Regeln
beskriver på elt klart sätt näringsförbudets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innebörd. Jag anser därför
att den bör lagfästas. Det synes dock enligt min</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mening kunna le sig
slötande all en person, som ålagts näringsförbud, skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna uppträda som
firmatecknare. Jag förordar därför att denna kategori</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>las in i den förbjudna
kretsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§4</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
åklagarsynpunkt torde förslagel atl utvidga näringsförbudsreglerna lill att
avse anställda eller uppdragstagare hos närstående vara den mest
betydelsefulla. Antagandet alt näringsförbud i slor omfattning överträds genom
atl den som ålagts förbud forlsätler sin verksamhei i skydd av en närstående
torde vara välgrundat. Ett genomförande av kommitténs förslag kan därför
förväntas i hög grad effektivisera näringsförbudet. Erfarenheterna av innevarande
reglering visar hur svårt det varit atl komma lill rätta med bulvanförhållanden
mellan närstående, Etl införande av den föreslagna regeln skulle därför
innebära all belydande bevisproblem rörande en persons faktiska ledning av en
näringsverksamhet försvinner. Det vanligen förekommande åberopandet av
konsullförhållandet kan exempelvis många gånger lämnas utan avseende. Den
angivna kretsen av närstående synes ha begränsats på ell lämpligl sätt.
Förslaget tillstyrks,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>__</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
alt tillåla den som ålagts näringsförbud en kortare avvecklingstid synes
välgrundat. Förhållandel mellan tiUfälligl näringsförbud och den enligt
förevarande § tillåtna avveckUngsverksamheten synes dock kunna ge anledning
till vissa oklarheter. Kommktén påpekar atl regeln om avvecklingslid
"givetvis" gäller även vid tillfälligt förbud. Om t.ex. en domstol i
samband med en brottsmålsdom finner alt näringsförbud skall meddelas och därvid
kommer fram tUl att tillfäUigt förbud är påkaUat medför avvecklingsregeln att
den åsyftade effekten med det tillfälliga näringsförbudet ofta går förlorad.
Om nämligen avvecklingsliden i sådanl fall skall vara två veckor kommer det
tillfälliga näringsförbudei alt gälla endast en vecka om domen inte överklagas.
Exemplet visar att de iniressen som avvecklingsregeln och del tillfälliga
näringsförbudei representerar kan komma alt kollidera med varandra. Av
formuleringen av förevarande § kan utläsas all kommittén ansett att de
iniressen som avvecklingsregeln är avsedd atl tillgodose dock bör ha företräde.
Enligt min mening är del tveksamt om en sådan presumtion bör råda. Det lorde
inte vara ovanligt att behovet av ett tillfälligt näringsförbud, som börjar
gälla omedelbart, framstår som mycket angelägel. Intresset av att vederbörande
genast tas bort ur näringslivet kan vara avsevärl myckel större än behovet av
en avveck-lingstid. Det senare behovel kanske inte ens föreligger. För att söka
åstadkomma en för varje enskilt fall lämplig avvägning mellan de nu diskuterade
intressena bör enligt min mening övervägas en regel som säger att domstolen vid
meddelande av tillfälligt näringsförbud alltid skall avgöra huruvida någon
avvecklingsverksamhet överhuvudtaget skall fä äga rum och om sä är fallet under
hur lång lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§§10
och 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn främsl till den föreslagna utvidgningen av området för näringsförbud i
§4 finner jag de i förevarande § intagna dispensreglerna välgrundade. Det
framstår som synnerligen angelägel all domstolarna ges möjlighet alt se
välvilligt på frågan om dispens från närståendeförbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Överåklagaren i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte finna bärande skäl för att inte fortfarande undantaga den som driver
jordbruk och skogsbruk från tillämpningen av bestämmelserna om näringsförbud.
En självägande boende som får näringsförbud torde vara nödsakad gå från gård
och grund utan atl äga kunskaper i annal än jord-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och skogsbruk. Ett som jag
ser det exempel på yrkesförbud, vilket kom- Prop, 1985/86: 126 mitten i
annat sammanhang skyggar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
bärande skäl för all tillåta den som fäll näringsförbud att vara firmalecknare
har inte framförts. Tvärtom lorde det väl på allmänheten göra elt underligt
intryck om en med näringsförbud ålagd person skulle kunna uppträda som
firmatecknare. Det generella förbudet mot anställning hos närstående hälsas med
slor tillfredsställelse. En möjlighel till dispens frän förbudel synes vara en
lämplig ventil för att i enstaka sällsynta fall förhindra möjliga orimligheter
vid tillämpning av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig lill reservanterna när det gäller bestämmelserna om<br>
avveckling av företag efler meddelat förbud. Några nackdelar med de<br>
nuvarande bestämmelserna har inte visals. Ell förtydligande av dessa kan<br>
måhända vara påkallat, men en reglering enligt kommitténs förslag med,<br>
om inte annal säges, 14 dagars avvecklingstid förefaller på av reservanter<br>
na anförda skäl inte lämplig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>\</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till förslaget om en minimitid för näringsförbud om tre år, vilket
redan nu synes vara förhärskande i praxis. En maximitid på fem år inkluderande
interimistiskt förbud, såsom nu gäller förefaller vara helt rätt med hänsyn
till hittillsvarande erfarenheter. Så vitt känt är, är del väl endasl en
domslol i landet som inte inräknat liden för interimistiskt förbud i
femårsperioden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Länsåklagaren i Stockholms och Gotlands län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
i 4§ lagförslaget införda närståendeförbudel kan kanske vara etl botemedel mot
bulvanförhållanden i dessa situationer. Man bör dock vara medveten om att även
med det föreslagna förbudel kan etl näringsförbud mycket enkelt kringgås genom
att man låter en anställd formellt företräda förelaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
3 § lagförslagel skall den som meddelats näringsförbud inte få vara lill
exempel styrelseledamot eller suppleant i ett aktiebolag. Däremol kan han få
vara firmalecknare. Det synes mig svårförståeligt att man undantar
firmatecknare från den s.k. förbjudna kretsen, eftersom man härigenom
underlättar ett kringgående av förbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Länsåklagaren i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller bulvanförhållanden delar jag kommitténs uppfattning all
när-slåendefallen (4§) intar en särställning. Del föreslagna förbudet
tillstyrkes. Jag ifrågasätter dock om inte personkretsen borde utvidgas i
enlighet med 36 kap 3 § rättegångsbalken eller i vart fall till att avse även
f, d, make. Mot atl f, d, make skulle innefattas i förbudet kan invändas alt om
det är fråga om en "skenäklenskapsskillnad" regeln om sambo kan bli
tillämplig. Om så är fallet måste utredningen huruvida förbudet överträtts även
avse om näringsidkaren är sambo, vilket erfarenhetsmässigt är mycket svårt och
tidsödande. Trots att förbudet kan förväntas få viss effekt ärjag övertygad om
alt näringsidkare med näringsförbud myckel snabbi kommer att finna andra vägar
alt kringgå näringsförbudei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Riksskatteverket (RSV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
även avsnitt 3.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Aktieinnehav</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget (s, 261) skall aktieinnehav i sig inte innebära överträdelse av
näringsförbud, inte ens om vederbörande äger samtliga aktier i ett företag, om
han inte utnyttjar den makt aktierna ger honom. Delta överensstämmer med
dagens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teoretiskt
sett är sädan ordning måhända rimlig och riklig. Med tanke på den kategori
näringsidkare som överhuvudtagel kan komma ifråga för näringsförbud framstår
ordningen emellertid som verklighetsfrämmande. Enligt verkets mening bör
effektivitetskravet och allmänpreventionen medföra att den person som har fått
näringsförbud inte skall få ha dominerande ägarinflylande i ett aktiebolag.
Med hänsyn till atl överträdelsen är straffsanklionerad kan ägarinflylandel
anknytas till aktiemajoritet, dvs, över 50%, Också kommittén har (s, 409)
anmält all etl dominerande aktieägande nästan alltid innebär att överträdelse
sker. Också i tydlighetens intresse är del därför en fördel om innehav av
aktiemajoritet direkt anges innebära överträdelse av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Firmatecknare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RSVs mening bör näringsförbud också fortsättningsvis innebära förbud mot att
vara firmatecknare. Verket anser att man i delta avseende bör lägga större vikt
vid bevismöjligheter i överträdelsefall än till de -enstaka? - fall där
firmateckningsrätl sakligt sett borde kunna tillkomma en person som meddelals
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förbud
mol anslällning hos närslående</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
tillstyrker förslaget, i förhoppning om att möjligheterna till de mest
närliggande överträdelserna av näringsförbud härigenom minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig är del inte helt bra alt närståendebegreppet får en ytterligare
annan innebörd än vad som finns i konkurslagen (29 a §) och rättegångsbalken
(36; 3) och vad som föreslagils i belänkandet Lagen om skatleansvar (SOU 1983;
23), Kommittén har dock på elt övertygande sätt motiverat sill
slällningslagande. Enligt RSVs mening bör kretsen av närstående emellertid
göras något vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anser all svågerlag bör omfattas, på samma sätt som i 36:3 rättegångsbalken.
Enligt verkets mening bör dessutom foster- och styvbarn samt styvsyskon
jämställas med "barn" och "syskon". Med den ändring av
familjemönster som skett och sker förefaUer det knappast rimligt alt göra sådan
skillnad som anges i specialmoliveringen (s. 413). Eventuellt borde anpassningen
till dagens verklighet ske samtidigt i flera författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
större praktisk betydelse är frågan om anslällningsförbudel också bör omfatta
lidigare kompanjoner och andra personer lill vilka vederbörande genom sin
verksamhei kommit atl slå i särskilt förhåUande. Detla skulle i och för sig
vara önskvärt eftersom möjligheterna alt fakiiski fortsätta den lidigare
verksamheten därigenom skulle minska avsevärl. Rällssäkerhetskravet och
hänsynen till att inte för myckel försvåra vederbörandes utkomstmöjligheter får
dock för närvarande anses väga tyngre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tvångsavveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
synnerhet när konkurs inte längre skall vara en förutsättning för näringsförbudet
kan del något oftare inträffa atl förbudet aktualiserar en avveckling av
förelag som inte ens är på obestånd. Del kan i och för sig befaras atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
person, som meddelats näringsförbud, inte fullgör sin skyldighet att Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avveckla
sina engagemang inom den lid som föreskriviis i domstolens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dom/beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såviti
RSV förstår skulle bestämmelser om särskilt förfarande om tvängsavveckling med
nödvändighet bli relativt omfattande och komplicerade. Del är svårt alt bedöma
hur stort behov av tvångsåtgärder det kommer atl finnas. Verkel anser därför
alt man för närvarande bör utgå ifrån alt de straffrättsliga sanktionerna bör
räcka för all avveckling skall kunna tvingas fram. Först om det i praktiken
skulle visa sig alt avvecklingsproblemen inte kan lösas på annat sätt bör
särskild lagstiftning ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser alt TSM skall höras innan dispens meddelas. TSM kan ofta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>antas
ha information som kan vara av betydelse för frågans bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Kronofogdemyndigheten i Falun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel skall en person som ålagts näringsförbud inte få la anslällning hos
vissa närslående. Bestämmelsen som sädan är välkommen. Däremot finner
myndigheien det betänkligt att man nu i den offenlliga lagsliflningen får in
ytterligare en betydelse av begreppet "närstående". Förutom
konkurslagens och rättegångsbalkens finns förslag lill en annan i delbelänkandet
Lag om skatleansvar (SOU 1983:23). Skulle inte en anpassning kunna ske till
gällande lagstiftnings krets av närstående utan att befara allt för slora
ingrepp mot den drabbade mol bakgrund av de föreslagna dispensreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
person som ålagts näringsförbud måste med nödvändighet ha viss tid pä sig för
all avveckla sin verksamhei. Delta har också tagits upp bestämmelser om i 5§ i
förslaget. Tiden härför har i normalfallet bestämts lill fjorton dagar.
Möjlighet till längre tid kan i det enskilda fallet fastställas av domstolen
men detta måste då observeras av den tilltalade och denne göra framställning om
detla. Med hänsyn till de skiftande rörelser det kan komma att röra sig om
finner myndigheien normaltiden alldeles för knappt tilltagen. I många fall kan
del räcka, men i flertalet fall måsle man räkna med en betydligt längre
avvecklingstid. TSM åläggs att övervaka avvecklingen i de fall en person inte
är försatt i konkurs och det kan då komma i den situationen all
avvecklingsfasen inte nog beaktas av domstolen eller av den dömde med ty
åtföljande ansvar för överträdelse för den enskilde personen. För att komma
runt dessa problem ansluter sig kronofogdemyndigheten lill experterna Francke
och Sandström i denna del. Genom deras förslag kommer denna fråga under
prövning i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 Kronofogdemyndigheten i Malmö:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
resonemang om det tillåtna i att vara aktieägare - t, o, m, till 100% - fast
man ålagts näringsförbud är enligt myndighetens mening tveksamt, I varje fall
situationen då samtliga aktier ägs av den som ålagts näringsförbud är rent
hypotetisk. Hur denna person än beter sig måste han nästan med
naturnödvändighet nägon gäng komma att utöva sitt ägarinflylande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Regleringen omfattar här en kalalog över i näringsförbudssammanhang<br>
förbjudna verksamhetsområden. Bestämmelsen är bra, men pä en punkt<br>
måste allvarliga erinringar resas. 1 specialmotiveringen slår "Del är
enligt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>20
Riksdagen 1985/86. I .saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslaget
inte förbjudet för en person med näringsförbud atl vara firma- Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tecknare
i juridisk person, Detla är en inskränkning i förbudet jämfört med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gällande rätt".
Kronofogdemyndigheten anser tveklöst, alt näringsförbud </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
innebära förbud också all vara firmalecknare. Firmatecknaren är ju</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>oftast
den som faktiskt handhar ledningen av företagel genom atl han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företräder
del. Om inte denna inskränkning i näringsförbudei upphävs,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>torde utomordentliga
svårigheter komma alt inställa sig vid tillämpningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4§
Närståendebegreppet enligt den föreslagna lagstiftningen definieras i detta
lagrum. Naturligtvis kan fråga väckas, om del finns anledning atl frångå
konkurslagens närståendebegrepp. Krelsen enligt denna lag är mycket vid och
det bedöms av kronofogdemyndigheten som fördelaktigt alt man i den föreslagna
lagen gör den begränsning av personkretsen som denna paragraf innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§
I del föreslagna lagrummet ges möjligheter till atl fortsätta näringsverksamhet
under en begränsad avvecklingstid. Tiden för avvecklingen inskränks till två
veckor, om domslol inte bestämt annan tid. Den föreslagna bestämmelsen är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten
i konkurs (TSM) bör bedriva en aktiv kontroll av alt avvecklingen sker på rätl
sätt och inom tidsbegränsningen, Detla lorde inte ställa sig svårare än att kontrollera
alt näringsförbud efterlevs, TSM skall följa upp och hålla sig orienterad och
har som instrument härför bl, a, möjligheten alt kalla näringsidkaren till
förhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10§
Kronofogdemyndigheten i Malmö anser att institutet dispens skall hanteras restriktivt.
Respekten för lagstiftningen om näringsförbud kan annars avta. Man bör också
sträva efler att undvika alltför mycket byråkrati i det här aktuella
sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheten
anser del mycket viktigt, att domstol åläggs skyldighel att inhämta TSM;s synpunkter
i dispensfrägan, innan beslut fattas. TSM skall ha som uppgift att övervaka
även efterlevnaden av meddelade beslut om dispens,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>§ I paragrafen ges
möjlighet lill handläggning av frågan om återkallelse av dispens även vid annan
domstol än den som meddelat dispensen. Kronofogdemyndigheten vill inte ställa
sig bakom denna lösning. Den domstol som har meddelat beslut om dispens bör
också utan tvivel vara den som är klart bäst skickad atl behandla återkallelse
av dispensen. Den samlade kunskapen om förhållandena i målet finns ju där. Att
del blir den "ursprungliga" domstolen som skall ta ställning i saken
är enligt myndighetens mening mest en fräga om rättssäkerhet och denna bör ha
företräde framför ekonomiska och andra synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
anser kronofogdemyndigheten, alt TSM skall ha samma rätt som åklagare att föra
lalan om återkallelse av dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- kronofogdemyndigheten
i Malmö anser minimi- och maximitiderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
näringsförbud lämpligl avvägda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Kronofogdemyndigheten i Sollentuna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
vill KFM betona vikten av del föreslagna s. k, närståendeförbudet.<br>
Kommittén har emellertid kanske väl lättfärdigl bestämt sig för atl använ<br>
da elt annal närstäendebegrepp än i konkurslagen (29a §), Man skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>306</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gärna ha sett en mer
ingående diskussion om konsekvenserna av all Prop. 1985/86: 126
näringsförbudsbelagda personer låter "vänner", som alltså ej är närstående
i förslagets bemärkelse, officiellt stå för'företagel. Detla är dessvärre en
vanlig form av bulvanskap. Mol bakgrund av hur verkligheten ter sig förefaller
kommitléns slällningslagande pä den här punklen vara olyckligt och en ändring
bör övervägas. Vidare ställer sig KFM i Sollentuna överhuvudlaget tveksam till
alt det införs en möjlighel att erhålla dispens för att arbeta i närståendes
företag. Dispensen öppnar alltför många möjligheter till svårbevisbara
överträdelser av näringsförbudet. Sanktionen är ju tidsbegränsad vilket
urholkar behovet av dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har framfört goda argument mot en tvångsavveckling av en rörelse. I sin diskussion
har kommittén emellertid undvikit atl föra in lidsaspeklen. Detta gör
kommitténs argumentation mera övertygande än den i själva verket borde vara.
Antag all en rörelseidkares verksamhet avvecklas genom konkurs. Under
avvecklingen köper rörelseidkaren själv maskiner och inventarier och startar en
ny rörelse som utgör en direkt fortsättning av den gamla. I sinom tid anmäler
förvaltaren elt anlal misstänkta brott till åklagaren och ifrågasätter om inte
näringsförbudstalan också borde väckas. Efter kanske ell par år blir del
aktuellt att döma vederbörande till näringsförbud. I del lägel framstår del som
utomordentligt teoretiskt att tänka sig att rörelseidkaren frivilligt skall
avveckla sin nya rörelse, där han plöjt ner nya pengar som han skulle riskera
alt inte få ut. En möjlighel lill tvängsavveckling synes vara den enda länkbara
utvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.12 Kronofogdemyndigheten i Sundsvall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närståendebegreppet
synes vara någol för snävt. Det bör bestämmas pä samma sätt som i 29 a §
konkurslagen med tillägget "... saml den som står eller har stått
näringsidkaren personligen eller ekonomiskt nära".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.13 Marknadsdomstolen (MD):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
etl näringsförbud vunnil laga kraft, eller förordnals interimistiskt, skall
näringsidkaren avveckla sin näringsverksamhet. Frågan hur detla rättsligt skall
regleras har ingående behandlats av kommittén och föranlett elt särskill
yttrande av kommitténs experter. Enligt detta yttrande bör lagen ge möjlighet
all låta näringsförbudei gälla först sedan en viss tid gått till ända för alt
nödvändiga avvecklingsåtgärder skall kunna vidtas under denna tid. Denna
lösning synes undgå mänga av de gränsdragningsproblem som kommittéförslaget kan
ge upphov till. Den har även den fördelen atl näringsförbudet då kommer atl
gälla fulll ul under hela den av domstolen fastställda tiden. Enligt
marknadsdomstolens mening är därför experternas förslag att föredra framför
kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.14 Konsumentverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kommitténs utvärdering av nu gäUande regler framgår att del aUvarii<br>
gaste problemet i anslutning lill nuvarande regler om näringsförbud har<br>
gällt kontrollen av de personer som meddelats sådana förbud. För atl<br>
avhjälpa detta problem har kommittén föreslagit förbud för den som ålagts<br>
näringsförbud atl vara anställd hos vissa närstående personer. Det finns<br>
skäl atl tro alt kontrollen av meddelade förbud kan bli effektivare än hittills<br>
med en regel om närstående-förbud. Konsumentverket tillstyrker därför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all en sådan införs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.15 Patent- och registreringsverket (PRV):</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
del framlagda lagförslaget har palenlverket följande synpunkter. Enligt
gällande bestämmelser, 199 c § KL, får den som meddelals näringsförbud inte
vara ställföreträdande för juridisk person. Delta medför atl den som har
näringsförbud inte kan vara firmalecknare. Det nu framlagda förslaget innebär
all firmalecknare inte kommer all omfattas av reglerna om näringsförbud om han
inte har ett avgörande inflytande i företaget. EnUgl patenlverkets uppfattning
måste dock en firmatecknare anses ha en sådan position i förelaget all det vore
klart olämpligt om den som har näringsförbud får vara firmalecknare. Vidare
kommer del om kommitténs förslag genomföres all uppslå slora bevissvårigheter
atl avgö-' ra vilket inflytande en person har som firmatecknare i ell bolag.
Palenlverket anser följaktligen inte att det finns tillräckliga skäl att
begränsa kretsen av personer som drabbas av näringsförbud på säll utredningen
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:199.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.16 Länsstyrelsen i Stockholms län: </span><span
style='font-family:Verdana'>4,16.1 Uppbördsenheten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förbudets
omfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande 199 c § konkurslagen får inte den som meddelats näringsförbud i
någon egenskap vara ställföreträdare för juridisk person som bedriver
näringsverksamhet. Han får således inte vara firmatecknare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har vall all inte medla firmalecknare i den uppräkning som görs av förbjudna
uppdrag. Uppbördsenheten anser inte atl del finns några bärande skäl för denna
ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har på s, 261 anfört alt näringsförbudet, om det innefallar förbud all vara
firmalecknare, utsträcks onödigt långt och kommer all omfatta vissa fall där
vederbörande definitivt inte kan anses jämställd med näringsidkare. Den som är
firmalecknare bör istället enligt kommittén bedömas enligt den allmänna regeln
om förbud "att faktiskt ulöva ledningen" varvid givetvis hans
firmateckningsrätl får betydelse för bedömningen av vilken ställning han
faktiskt hafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsenheten
anser att detta är olämpligt främsl med hänsyn till den f, d, näringsidkaren
själv. Vid en eventuell ulredning om överträdelse torde firmateckningsrälten
väga tungt. Ofta torde den initiera en ulredning. Firmatecknaren företräder ju
utåt den juridiska personen vid avtal och gentemot myndigheter och disponerar
rörelsens medel. Både för den som meddelats förbud och för den som ska utreda
en eventuell överträdelse lorde det vålla slora problem att visa vilken
ställning han egentligen haft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
uppräkningen bör således även firmatecknaren medlas. Möjligheten atl medge
dispens enligt 20 § medför att det förbjudna områdel inte utsträcks i onödan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5 § i förslagel får den som ålagts näringsförbud under en begränsad tid
avveckla sin förbjudna verksamhet. Om inte domstolen bestämmer annal måsle
avvecklingen vara avslutad inom tvä veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lorde endast i undanlagsfall vara möjligt att genomföra en avveck<br>
ling av en rörelse inom två veckor utan avsevärd kapilalförstörelse, pro<br>
blem med anställda m.m. Om det inte är påkallat med konkurs ställs<br>
domstolarna inför slora problem. Det lorde vara mycket svårt att bestäm<br>
ma en rimlig avvecklingslid.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>308</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som är avvecklingsålgärder och vad som är förbjudet lorde vara Prop.
1985/86: 126 mycket svårt att avgöra både för näringsidkaren själv och för
tillsynsmyndigheten vid kontroll. Tillsynsmyndigheten har knappasl möjlighel
atl i detalj följa en avveckling som kanske lar flera månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ell särskill yttrande har tvä experter föreslagit att domstolen ska fastställa
en begränsad lid innan förbudel ska gälla om det behövs för avvecklingen. Delta
skulle visserligen öka rättssäkerheten för näringsidkaren men lorde samtidigt
lämna utrymme för alla transaktioner som inte rätlen uttryckligen förbjuder.
Rätlens möjlighet alt i förväg bedöma transaktionernas nödvändighet torde vara
liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
diskuterar men avvisar tanken på en av myndighet ledd avveckling. Kommittén
diskuterar dock inte det närmast till hands liggande alternativet: atl rätten
utser en god man,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsenhelen
föreslår alt rätlen ska kunna förordna en god man om avvecklingen inte synes
kunna slutföras inom tvä veckor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
5 § bör då anges alt den som ålagts näringsförbud får, under två veckor från
del att beslutet börjar gälla fortsätta sådan verksamhet eller kvarstå i sådan
befattning som är förbjuden enligt 3 och 4 §§, Domstolen får förordna god man
om inte en avveckling synes kunna slutföras inom denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om god man bör kunna utformas på ett liknande sätt som i ackordslagen, t, ex.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som ålagts näringsförbud ska under avvecklingen samråda med gode mannen, som
ska övervaka alt avveckling kommer till stånd med hänsyn till såväl enskilda
som allmänna intressen. Gode mannen ska till rätten anmäla när avvecklingen är
avslutad och bifoga en berättelse om avvecklingsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den som ålagts näringsförbud avstått från möjligheten all ha god man innebär
varje ålgärd som efter två veckor vidtas i strid mol 3 och 4 §§ en
överträdelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
åtgärd efter två veckor vidtagits ulan samråd med förordnad god man är det all
anse som överträdelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en reglering efter här angivna riktlinjer skulle rättssäkerheten och
förulsebarheten bli bättre. Avvecklingen skulle tillåtas ta den lid som behövs
och kontrollen över avvecklingen skulle bli enkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
näringsförbudet har samband med näringsverksamhet i handelsbolag och den som
ålagts näringsförbud inte uteslutits bör alltid en utomstående likvidator
förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.17 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sin genomgång av nuläget konstaterar kommittén alt kringgående av<br>
meddelade förbud ofta sker genom alt anhöriga uppträder som bulvaner<br>
för den drabbade. För att slävja möjligheten till överträdelser föreslär<br>
kommittén att näringsförbud även skall medföra atl den drabbade inte får<br>
vara ansläUd i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till<br>
honom. Som närstående definieras make, sambo, förälder, barn och sys<br>
kon. En sådan utvidgning av näringsförbudels innebörd kan synas väl<br>
drastisk men är myckel välgrundad, för att lagstiftningen inte skall bli etl<br>
slag i luften. I specialmotiveringen föreslår kommittén all fosterbarn och<br>
styvbarn undantas från närstående kretsen. Denna begränsning framstår<br>
enligt länsstyrelsens mening som omotiverad och skulle i den praktiska<br>
tillämpningen kunna leda lUl orättvisor och inkonsekvenser mellan i övrigt<br>
likartade fall. Av samma skäl bör kretsen av närstående vidgas lill alt<br>
jämväl avse sammanboendes barn.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>309</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen är dessutom
av den uppfattningen att bulvanförhållanden Prop. 1985/86: 126 är lika vanligt
förekommande även utanför den uppräknade närslående kretsen. Kommitténs förslag
om generelll anslällningsförbud hos en snäv krets av närslående bör därför
kompletteras med att den som åläggs näringsförbud och i samband därmed avyttrat
sin rörelse inte heller får vara anställd hos eller motta återkommande uppdrag
av den som övertagit näringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.18 Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
införandet av en minimitid på tre år för etl näringsförbud poängteras att
förbudel bara är avsett atl meddelas i mycket allvarliga fall. En sådan
föreskrift är motiverad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.19 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som ålagts näringsförbud fär enligt förslaget inte rätt atl engagera sig i
någon form av näringsverksamhet under viss lid - lägst tre och högst fem år
(3§). För alt komma till rätta med bulvanförhållanden föreslås, att ett
näringsförbud också skall innebära förbud alt vara anställd eller ta emot
uppdrag i näringsverksamhet, som drivs av närstående (§4). Del närstäendebegrepp
som därvid föreslås - make, sambo, förälder, barn och syskon - innefattar en
betydligt trängre personkrets än motsvarande begrepp i annan lagstiftning.
Närslåendebegreppet finns i flera olika lagar och har inte givks ett helt
entydigt innehåll. Delta är knappasl tillfredsslällande. Länsstyrelsen anser
likväl att kommitléns förslag till klart avskiljbar personkrets bör kunna
godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär, atl den som drabbats av näringsförbud får fortsätta sin verksamhet
eUer inneha förbjuden anstäUning under en avvecklingsperiod på i allmänhet två
veckor (5§), Detta innebär etl generelll undantag från förbud att idka näring
oavsett om del finns behov av avvecklingsålgärder eller inte. Kommitténs
experter föreslår en annan lösning, som innebär, atl rätten i det enskilda
fallet avgör om det finns behov av avvecklingsperiod och - om sådant behov
föreligger - beslutar atl näringsverksamheten får fortsätta under begränsad
lid. Länsstyrelsen anser, atl experternas förslag är atl föredraga framför
kommitléns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.20 Sveriges domareförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller innebörden och verkningarna av näringsförbud har förbundet ingen
användning mol kommitténs förslag, som grundas på en ingående analys med
värdefulla synpunkter lill ledning för rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.21 Föreningen Sveriges åklagare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommittén vill föreningen ta avslånd från en genereU regel om<br>
bevislätlnad. Föreningen ansluter sig också till de synpunkter som kom<br>
mittén anfört rörande gränsen meUan näringsidkare och arbetstagare samt<br>
avgränsningen av näringsbegreppet i övrigi. Kommittén vill slopa gällande<br>
förbud för den som ålagts näringsförbud alt vara firmatecknare under<br>
motiveringen att en firmalecknare bör bedömas enligt den allmänna regeln<br>
om förbud att "faktiskt utöva ledningen". Föreningen avstyrker kommit<br>
téns förslag i den delen. Det kan le sig stötande om den som ålagts elt<br>
näringsförbud alltjämt skall få teckna firman. Något verkligt behov av att<br>
kunna teckna firman lorde inte föreligga för den som inte är berättigad alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>310</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ha något inflytande på
näringsverksamheten. Tvärtom kan en sädan lätt- Prop, 1985/86: 126 nad i
näringsförbudels innehåll leda lill all bulvanförhållanden lättare kan döljas.
Även andra bevissvårigheler kan förutses med en sådan regel. Däremot delar
föreningen kommitténs uppfattning alt ett ägande (aktier eller andelar i
ekonomiska föreningar) inte bör förbjudas. När del gäller frågan om
särreglering av vanliga överträddsesitualioner delar föreningen kommitténs
uppfattning att del är närståendefallen som är de mest frekventa och
svårbemästrade. Föreningen har i yttrande över EKO-kommissionens förslag till
bulvanlag (SOU 1983; 46) ställt sig positiv till en omkastad bevisbörda. Om
EKO-kommissionens förslag genomförs i den delen, behövs ingen särreglering för
närstäendefallen. Om å andra sidan den föreslagna bulvanlagen inte genomförs,
bör i konsekvens härmed inte heller tillskapas en särskild bevisregel för
närstäendefallen. Däremol bör i så fall på av kommittén anförda grunder införas
elt generellt förbud för den som ålagts näringsförbud att vara verksam i
förelag som leds - eller påstås ledas - av en närstående. Kommitténs förslag om
möjligheten till dispens bör i så fall genomföras. Under angivna
förutsättningar tillstyrker föreningen kommitténs förslag i dessa delar.
Krelsen av närstående som berörs av förslagel har, enligt föreningens mening,
fått en lämplig avgränsning. Som nämnts ansluler sig föreningen till kommitléns
uppfattning i frågor rörande dispens från närståendeförbudel. Sålunda bör
dispens inte meddelas generellt. Det bör heller inte vara möjligt för
domstolen atl förena en dispens med villkor. Styrkt överträdelse bör krävas för
ett återkallande. Dispens skall inte heller kunna återkallas interimistiskt. -
Utformningen av 5 § i den föreslagna lagen om näringsförbud och vad kommittén i
övrigt anföri rörande avveckling föranleder ingen erinran. På av kommittén
anförda grunder tillstyrker föreningen införandet av en minimitid för
näringsförbud på tre år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.22 Föreningen Sveriges kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
hälsar med tillfredsställelse all kommittén behandlat frågan om atl den som
ålagts näringsförbud inte får vara anställd hos närslående. När del gäller all
bestämma kretsen av närslående anser föreningen emellertid att det är angeläget
att reglerna här korresponderar med konkurslagens regler om närstående. I annat
fall blir del relativt enkelt att kringgå förbudel med hjälp av andra än
familjemedlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser den tid under vilken förbudel ska gälla anser föreningen att förslagel om
en minimitid om tre år är en klar förbättring mol nuvarande bestämmelse om
högsl fem år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.23 Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
hänsyn till rättssäkerheten ansluler sig FAR lill del förslag till utformning
av 5 § i lagförslagel som framlagts av experterna Francke och Sandström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FAR
instämmer i experternas uppfattning atl det kommer alt föreligga stora
svårigheter alt avgränsa avvecklingsåtgärder från andra ålgärder i verksamheten
och att del därför är bättre atl ge domstol möjlighet atl fastställa viss
begränsad lid innan förbudel skall gälla förutsatt att det bedömes behövas för
avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>311</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.24
Svenska Revisorsamfundet:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>P''°P' '985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av utredningen föreslagna förbudel mot anställning hos vissa närstående ger
enligt samfundets uppfattning möjlighet till kringgåenden och
bulvankonstruktioner. Risk föreligger därför alt del avsedda förbudet kan komma
att visa sig i stort sett verkningslösl. Denna uppfattning styrks av all del i
många fall där näringsförbud kommer i fråga lorde röra sig om medvetna
förfaranden av vad man i dagligt tal kallar "slipade" personer.
Samfundet ifrågasätter på grund härav utformningen av lagförslagets §4 med den
däri intagna släktkalalogen, Möjlighel bör införas till en individuell
bedömning av anställningsförbudet i varje särskilt fall. Detta medför krav på
att tillsynsmyndigheten utövar en aktiv kontroll av efterievnaden av
anställningsförbudet,Då det enligt utredningens uppfattning endasl torde komma
att röra sig om etl myckel begränsat anlal personer som kan bli aktuella, torde
en dylik aktiv kontroll vara fullt genomförbar, Anställ-ningsförbudels
omfattning bör avgöras samtidigt med meddelande av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.25 Vissa organisationer inom näringslivet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Närståenderegleringen
i 4 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har förståelse för de motiv som ligger till grund för förslaget i denna del och
instämmer med kommittén i alt del behövs en speciell regel för
närstäendefallen. Det måste emellertid också här beaktas atl erfarenheterna av
näringsförbudsinstilulet ännu är högst begränsade. Redan den föreslagna
utformningen av de grundläggande reglerna om åläggande av näringsförbud, även
på sätt vi här förordat, skulle medföra en betydande utvidgning av
näringsförbudsinstilulet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén påpekar innebär del automatiska anslällningsförbudel ell för svensk
rätt ovanligt ingrepp. Synpunkter av olika slag kan anföras på förslaget, Å ena
sidan kan ifrågasättas om man med regeln verkligen träffar alla de personer som
man vill komma åt. Elt avgörande inflytande pä ell företag kan ju utövas utan
atl del föreligger etl anställningsförhållande el.dyl. Å andra sidan blir
regeln mycket vid. Den kommer, som framgår av kommitténs exempel, atl innefatta
även sådan verksamhet som inte bör träffas av ell förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
invändningar kan således riktas mot den föreslagna regeln. Metoden alt genom
etl dispensförfarande söka eliminera de alltför vittomfattande effekterna av
regeln synes inte helt tilltalande. Man bör istället inrikta sig på atl utforma
själva regeln så atl den endasl iräffar de förfaranden som man verkligen vUl
förhindra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är emellertid medvetna om de svårigheter som är förenade med att söka finna elt
godtagbart alternativ till en generell förbudsregel. Kommittén har också
ingående redovisat de nackdelar som skulle vara förknippade med de alternativa
lösningar som övervägts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
accepterar med hänsyn till angelägenheten av att söka skapa ett fungerande
system en särregel för "närståendefallen". Vi anser det dock
nödvändigt alt ytterligare försök görs atl finna en formel där
effektiviletsintressena tillgodoses utan atl förbudsadressalen betages möjligheten
att i underordnad befattning förtjäna silt levebröd hos närstående. En länkbar
lösning kunde vara alt i lagtexten ange atl anställningsförbudet gäller
befattningar som medför möjlighet att utöva inflytande på verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.26 Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen (SBEF):</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närståenderegeln</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 4 § av kommitténs lagförslag finns en regel av innebörd
atl den som ålagts näringsförbud bl.a. inte får vara anställd hos vissa
närslående personer. SBEF kan i och för sig förslå motiven för denna regel,
nämligen atl försvåra kringgåenden av näringsförbudei. Som regeln är utformad
kommer den dock atl träffa också sådana situationer som uppenbart inte är
avsedda, 1. ex. alt hindra en person alt ta anslällning i ett slort börsföretag
där en närstående har viss befattning som jämställer honom/henne med en
näringsidkare eller att hindra en anslällning i en underordnad befattning i en
närståendes näringsverksamhet. Även om regeln är försedd med en
dispensmöjlighet anser SBEF regeln böra modifieras så att den bl, a, inte
omfattar de exemplifierade situationerna. Det bör sålunda direkt i bestämmelsen
framgå vilka befallningar i en närslåendes verksamhet som inte får innehas av
den som ålagts näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avvecklingsregeln i5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 5§ i kommitténs lagförslag finns en regel som lar sikte
pä vilka åtgärder den som ålagts näringsförbud får vidta efler förbudet.
Innebörden av bestämmelsen är att åtgärder endasl fär vidtas för att avveckla
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna del har SBEF inga invändningar mot kommitténs
förslag. Däremot anser SBEF det vara något diskutabelt atl avvecklingen i
princip skall ske utan att några hänsyn tas till det ekonomiska utfallet av
avvecklingen. I sin lur riskerar delta alt leda till atl Iredje man kan
drabbas. Regeln skiljer sig därvid också frän konkurssituationen där det torde
ankomma på konkursförvallaren att tillvarata borgenärernas intresse vid en
avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skall också anmärkas atl de resonemang kommittén för
belräffande avvecklingen i vissa delar är motsägelsefulla. Samtidigt som
kommittén sålunda på någol ställe uttalar alt det i vissa situationer måste
vara tillätet alt fullfölja ingångna avlal m. m. påpekas att avvecklingen måste
ske myckel snabbt och i regel på etl ur företagsekonomisk synvinkel olönsamt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är givelvis en närmasl omöjlig uppgift atl i detalj
reglera vilka åtgärder som får vidtas i samband med en avveckling. Den
föreslagna avvecklingsregeln riskerar dock att medföra såväl tvister i fråga om
vad som inryms i en avvecklingsåtgärd som ekonomiska skador för Iredje man. För
all åtminstone till en del komma tillrätta med delta anser SBEF det böra
övervägas en möjlighel all - i de fall där det är uppenbart att en avveckling
kan komma all bli komplicerad och en "riktig" avveckling kräva
tämligen lång tid — på motsvarande säll som i en konkurs utse en
'"avvecklingsförvallare". Den främsta grunden för atl en sådan
förvaltare i ell visst fall skall utses bör vara intressena gentemot Iredje man
och alltså inte del inlresse som den som ålagts näringsförbudet kan ha av att
avvecklingen sker på ett ekonomiskt lönsamt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.27 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår, liksom vad gäller för närvarande, att
reglerna om<br>
näringsförbud skall vara tillämpliga pä alla näringsidkare. Däremot särbe<br>
handlades i den gällande lagen vissa kategorier i den meningen alt den<br>
verksamhet de utövar aldrig omfattas av etl förbud. Förutom grundlags-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>313</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyddade rättigheter
gäller detta också jordbruk och skogsbruk. Här finns Prop.' 1985/86: 126 en
koppling lill att dessa verksamheter inte är underkastade bokföringslagen utan
en särskild lag, jordbruksbokföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebär att ocksä jordbruk och skogsbruk som verksamheter skall kunna
bli föremål för näringsförbud i den mån näringsidkaren är verksam inom dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
konstaterar alt ell av skälen tiU nuvarande undanlag från jordbruk och
skogsbruk är alt belräffande dessa verksamheter inte framkommit något behov av
atl stävja missbruk av näringsfriheten genom näringsförbud. Detta framhålls
också i betänkandet. Kommittén medger atl jordbrukarna är en speciell kategori
i den meningen alt deras näring är särskilt starkt förknippad med deras boende
(s. 284). Kommittén framhåller också att ett förbud för jordbrukare att
fortsätta med näringen slår särskilt hårt därigenom alt det normalt betyder alt
jordbrukaren och familjen måste lämna silt hem. Detla är, säger kommittén, ulan
tvekan en omständighet atl beakta i en näringsförbudsprövning, men bör inte
vara utslagsgivande vid bedömningen av hur lagen skall utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
framhåller vissa gränsdragningsproblem och konstaterar atl viss verksamhet,
l.ex. djuruppfödning, ibland faller under jordbruksbokföringslagen, ibland
inte. Vidare konstateras alt jordbruksbokföringslagen endasl gäller för enskUda
personer som bedriver jordbruk, inte för bolag eller förening. För dessa skall
bokföringslagens regler tUlämpas och verksamhelen faller då under nuvarande
näringsförbudsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
stannar för att det inte finns tillräckliga skäl för att upprätthålla de
nuvarande undantagen för jordbruk och skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar alt beträffande näringsidkare inom vissa verksamhetsområden är etl
näringsförbud ulomordentiigl ingripande. Delta gäller också jordbrukare och
skogsbrukare. Etl näringsförbud kan därför, framhåller kommittén, i realiteten
komma att medföra yrkesförbud. Kommittén anser alt man inte kan lösa problemet
i lagtexten utan måste överlämna lill domstolarna alt från fall tUl fall göra
en bedömning av om undanlag är motiverat med hänsyn just till
yrkesförbudsaspekten. Det framhålls all de aspekter som nu berörts synes ibland
börja leda lill att undantag görs för en viss verksamhet, ibland kanske till
att lalan hek ogillas. Kommittén framhåller (s. 285) atl del torde bli myckel
ovanligl med änringsförbud för jordbrukare och vidare s. 286; "Det nu
sagda äger för övrigi i stor utsträckning tillämpning på jordbrukare. Del
förhällandet att det lagstadgade undantaget för denna kategori föreslås upphävt
behöver därför i praktiken inte innebära nägon större förändring,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om kommittén finner att näringsförbud såvitt avser jord- och skogsbruk skulle
bli mycket sällsynta anser LRF det angeläget att peka på vissa förhållanden i
nämnda verksamheter, LRF vill starkt understryka vikten av all
rättssäkerhetsaspeklerna blir tillgodosedda och de speciella förhållanden som
råder inom jordbruk/skogsbruk fulll ut beaktas i rällstill-lämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lantbrukare som på grund av näringsförbud måste avveckla verksam<br>
heten och sälja gården lär få stora svårigheter atl återkomma till verksam<br>
heten. En oplanerad försäljning kan medföra skatteeffekter som kan göra<br>
det ekonomsikt omöjligt för lantbrukaren atl förvärva ny gård. Försäljning<br>
av inventarier, djur m. m. medför normalt stor kapitalförstöring som är<br>
omöjlig att reparera. Vid nyll förvärv skall lantbrukarnas yrkeskunskap<br>
prövas enligt jordförvärvslagen 6§ 2, Risken för att ett näringsförbud<br>
diskvalificerar honom är uppenbar, Slutiigen har lantbrukaren normalt<br>
vuxit sig in i verksamhelen, övertagit faderns roll'osv, och saknar utbild<br>
ning inom andra områden, Hans försörjningsmöjligheter utanför lantbruket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>314<br>
torde i normalfallet vara små.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flertalet lantbruk drivs i
form av familjeförelag och familjen bor på Prop. 1985/86: 126 gården. Familjens
försörjning har normalt lantbruket som grund. Etl näringsförbud för den
huvudansvarige gör det omöjligt all driva lantbruket vidare. Makan kan
naturiigen inte förutom alla egna uppgifter dessutom fullgöra makens
arbetsuppgifter. Av lönsamhetsskäl är det ocksä normalt helt orealistiskt att
anslälla ersättare för den förbudsdrabbade. Näringsförbudet lorde i regel
medföra atl verksamhelen hell måste läggas ned och gården säljas. Härigenom
kommer inte endast den huvudansvarige all drabbas ulan hela familjen och även
eventuella delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruket
är kringgärdat av skötselföreskrifter som berör åkermarken, skogen,
djurhållningen m. m. Etl näringsförbud lorde normalt medföra atl dessa
föreskrifter inte kan följas. Den avveckling av lantbruket som följer med ell
näringsförbud torde normalt erfordra mycket lång lid, sannolikt ofta
överstigande ett år, för undvikande av kapitalförluster. Under avvecklingstiden
föreligger stor risk att skötsellagarna måste åsidosättas. Man måsle också
beakta att lantbrukaren som medlem i oftast flera ekonomiska föreningar har
långsikliga relationer till dessa och förpliktelser som medlem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall arrendator drabbas av näringsförbud uppkommer särskilda svårigheter vad
avser förhållandel till markägaren. Denne är för brukandet beroende av
arrendalorn och lär inte under förbudstiden i normalfallet kunna få annan
arrendator att sköta brukandet. Fråga uppkommer huruvida elt näringsförbud för
arrendator skall medföra förverkande av arrende-rätlen. Vid förverkande
uppkommer för arrendalorn ovan berörda negativa effekler avseende
kapitalförstöring vid försäljning av inventarier, förlust av familjens boende
m. m. Vidare lär markägaren drabbas av skada på grund av svårigheter alt
tillräckligt snabbt finna annan arrendator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att det skall bli möjligt att genom dispens undanta viss verksamhei
från förbudet. Tekniken är således inte särskilda lagundanlag ulan dispens av
domslol i varje särskill fall. Det framhålls, s. 288, alt särskilt i de fall
etl undantagslöst näringsförbud skulle innebära all det blir omöjligt för
vederbörande att försörja sig inom sitt yrke bör dispens kunna förekomma. LRF
vill starkt understryka detla för det fall jord- och skogsbruksverksamhel intas
under näringsförbudels område. Ell näringsförbud drabbar ju här hela familjen
och yrkesverksamheten på ell utomordentligt ingripande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innefattar också en bestämmelse (4 §) om förbud för den som ålagts
näringsförbud att vara anställd hos vissa närstående personer eller alt motta
återkommande uppdrag av sådana närslående. Detta är etl myckel långtgående
ingrepp i rådande familjeförhållanden som LRF hyser tveksamhet inför. Vad avser
jord- och skogsbruksverksamhel torde förhållandena nödvändiggöra dispens av bl.
a. ovan anförda skäl. Kommittén understryker också att dispens från detla
närstäendeförbud måsle kunna ges och alt domstolarna bör inta en förhållandevis
generös attityd, LRF instämmer häri. Man måsle respektera rådande
arbetsgemenskap inom jord- och skogsbruksenheterna i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller avveckling av den näringsverksamhet som omfattas av förbud<br>
föreligger idag viss oklarhet om vilka åtgärder som är tillåtna. 1 jord- och<br>
skogsbruksverksamheler blir avvecklingsproblemen myckel besvärliga.<br>
En maka t. ex. som bedriver verksamheten tillsammans med sin make som<br>
drabbas av näringsförbud skall ju inte behöva sluta själv som näringsidkare<br>
och lämna gården. Jfr. dispensmöjlighelen enligt ovan. Kommitténs majo<br>
ritet föreslår att ålgärder som är elt led i avvecklingen skall kunna undan<br>
tas från förbudet. En avvecklingstid som inte kan förlängas skall bestäm<br>
mas, LRF noterar atl experterna i kommittén i ett särskilt yttrande fram-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hållit all utrymme för
avveckling bör skapas på så sätt atl domstolen vid Prop. 1985/86: 126 behov
fattar ett särskill beslut om atl förbudel skall gälla från en viss senare
tidpunkt. Experternas linje förefaller LRF mera praktisk mol bakgrund av att
en avveckling i lantbrukarfallel lar åtskillig lid i anspråk om bl. a.
omfattande kapitalförstöring skall undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ifrågasätter om inte möjligheten att häva elt förbud på grund av ändrade
förhållanden bör kvarstå. I lantbrukarfallel kan t, ex, ej förutsedda effekter
av ett förbud motivera ett hävande. En genomförd omorganisation med nya
delansvariga personer i lantbruket skulle även del kunna motivera etl hävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.28 Landsorganisationen i Sverige (LO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
har inget alt erinra mot förbudstiden. Vad gäller avvecklingen delar LO
utredningens uppfattning atl avvecklingsliden bör vara kort. Delta kan i och
för sig medföra problem vid tillämpningen en övrig lagstiftning. LO anser att
utredningen borde ha belyst dessa problem. Exempelvis borde uiredningen ha
belyst förhållandel mellan näringsförbud och arbetsrätlslig lagstiftning. Dessa
frågor måsle utredas innan förslag läggs om näringsförbud. Exempelvis bör
anställningsskyddslagens regler om saklig grund för uppsägning vid ell
näringsförbud belysas, Uksom vilken möjlighel arbetstagare har all erhålla
eventuell uppsägningslön efler avvecklningsliden av en arbetsgivare som fått
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.29 Tjänstemännens centralorganisation (TCO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att i viss mån komma ål uppenbara bulvanförhållanden föreslår kommittén förbud
mot anslällning hos vissa närslående för den som ålagts näringsförbud. TCO vill
i detta sammanhang understryka vikten av all åtgärder vidtas mol
bulvanförhållanden generelll inom området ekonomisk brottslighet.
Organisationen vill här hänvisa till sitt yttrande över Ekokommissionens
förslag om bulvanlagstiftning. Därför får näringsförbudskommitténs förslag ses
som ett steg i rätt riktning. En brist med förslagel är att ytterligare ett
närstäendebegrepp införs - andra finns redan t.ex. i skattelagstiftningen. Från
många utgångspunkter är del angeläget atl begränsa antalet icke enhetliga men
likartade begrepp i olika rättsliga sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.30 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4§ lagförslaget föreslås all den som ålagts näringsförbud inte fär vara
anställd i en näringsverksamhet som drivs av en närstående m. m. Ur
övervakningssynpunkl är detta en myckel betydelsefull bestämmelse, eftersom
den lill slor del undanröjer en av de väsentligaste svårigheterna vid övervakningen,
nämligen att komma till rätta med viss typ av bulvanför-hållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.31 Svenska Metallindustriarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
tillstyrker- kommitténs förslag om verkan av näringsför<br>
bud. Förbundet vill särskiU påpeka vikten av närståendeförbudet med<br>
hänsyn till möjligheten all förhindra bulvanförfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.32 Svenska
Målareförbundet:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>PP- 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget begränsas utdömandet av näringsförbud lill lägst tre och högsl fem
år. Förbundet kan för sin del instämma i förslaget, men anser alt näringsidkare
som under förbudstiden uppenbarligen inte förbättrat sina förutsättningar att
bedriva näring inom ramarna för del tillbörliga, kan bli föremål för prövning
om förlängt näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.33 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
näringsförbudskommitléns betänkande skall näringsförbud verka generelll, dvs.
innefatta hinder mol alla sorlers näringsverksamhet. Motivet härtill är enligt
kommittén att förbud som endast avser viss typ av verksamhei skulle stå i strid
med ändamålen bakom reglerna om näringsförbud. Undanlag från förbudet gäller
dock för grundlagsskyddad verksamhet. Om särskilda skäl föreligger kan
dessulom en näringsidkare få dispens från förbudel såvitt avser en viss
näringsverksamhet, en viss anställning eller etl visst uppdrag, 10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
näringsförbud som meddelas p.g. a. alt en näringsidkare grovt åsidosatt sådana
skyldigheter som följer med all näringsverksamhet, t. ex. alt föra räkenskaper
eller atl betala skatter och avgifter, bör omfatta all näringsverksamhet.
Däremol kan det ifrågasättas om inte ett näringsförbud bör kunna begränsas
till vissa verksamhetsområden eller verksamhelstyper när det är fråga om
åsidosättanden av mer speciellt slag. Det torde t, ex, inte föreligga
tillräckliga skäl atl hindra en person som fått näringsförbud p, g, a, att han
varit VD för elt aktiebolag och därvid gjort sig skyldig lill allvarliga broll
mot miljöskyddslagsliflningen från alt som enskild näringsidkare verka som
ekonomisk konsult. Inte heller torde det vara behövligt - förutsatt alt
näringsförbudsmöjlighet införs på områdel -all hindra en person som enbart
överträtt skyldigheler enligt arbetsrätts-lagstiftning och kollektivavtal från
att driva verksamhet som ensamföretagare. Med tanke på atl näringsförbud inte
bör göras mer omfattande än nödvändigl, finns del anledning all införa en
möjlighet att begränsa ett näringsförbud till elt visst verksamhetsområde eller
en viss verksamhets-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>typ-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan påpekas att behovet av en möjlighet att meddela dispens från ett näringsförbud
kvarstår även om del blir möjligt all meddela begränsade förbud, eftersom
behovel av en dispens kan uppkomma efter del att förbudet meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.34 Stockholms kommun, stadsjuristen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4§ får den som ålagts näringsförbud inte vara anställd eller la emot
återkommande uppdrag i näringsverksamhet som drivs av närstående eller där
närslående har en sådan ställning att denne skall jämställas med enskild
näringsidkare. I lagtexten anges att som närstående skall räknas bl. a. barn
och syskon. Med kännedom, om hur frekvent användningen av bulvaner är i dessa
sammanhang bör personkretsen enligt juridiska avdelningens mening göras
vidare, och i vart fall omfatta sådana närslående som avses i 29a §
konkurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.35 Göteborgs kommunstyrelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
vill-- fästa uppmärksamheten på vissa enskildhe<br>
ter i förslaget.</span><span style='font-family:Verdana'>-------- </span><span
style='font-family:Verdana'>317</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen vill
erinra om att kommunerna bedriver en betydande Prop. 1985/86; 126
affärsverksamhet, som vid lillämpning av näringslagsliftningen kommit all
betecknas som näringsverksamhet. Förhållandet kan få betydelse framför alll när
den kommunala verksamheten bedrives i bolagsform. Den som ålagts näringsförbud
får inte enligt 3 § i förslagel vara styrelseledamot eller verkställande
direktör. Oklarare är förslaget när verksamhelen bedrives i förvaltningsform, I
3§ föreslås alt den som ålagts näringsförbud inte får utöva ledningen av
näringsverksamhet, 1 del fortsatta lagstiftningsarbetet bör klargöras om delta
avser även den offentliga förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
konstaterar atl den som meddelals näringsförbud förutsattes vara valbar till
ledamot i en kommunal nämnd som handhar näringsverksamhet, Detla förhållande
stämmer mindre väl överens med vad som föreslås gälla i
akliebolagsförhållanden. Kommunstyrelsen vill emellertid inte förorda någon
inskränkning i valbarheten till kommunala uppdrag. De politiska partierna kan
förväntas verka för att den som meddelats näringsförbud inte väljes till eller
bibehålles vid kommunall uppdrag av det slag som det här är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.36 Malmö kommunstyrelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>l§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
skall åläggas för viss tid, lägst tre och högst fem år. Vidare föreslås enligt
14 § atl näringsförbud vid överträdelse kan förlängas med högst fem år och vid
flera förlängningar med högst fem är. Totalt kan således ett näringsförbud
gälla högst 10 är. Dessa lider förefaller väl avvägda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes rikligt att ålagt näringsförbud även kan gälla för verksamhet i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
ideell förening eller stiftelse, som driver näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstol
skall kunna bestämma tiden för avvecklingen, och enligt kommentaren bör denna
lid endast i undanlagsfall sältas längre än tre månader. Häremot är intet alt
erinra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf öppnas möjligheter till dispens från näringsförbud eller
tillfälligt näringsförbud. Kommunstyrelsen finner det tveksamt om denna
möjlighel bör finnas. Under alla förhållanden bör den lillämpas med största
restriktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förfarandet m. m. Ansvariga myndigheter och det
rättsliga förfarandet. TillfäUigt näringsförbud m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Justitiekanslern (JK):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning lill vad kommittén har anfört beträffande möjligheterna alt<br>
meddela tillfälligt näringsförbud villjag framhålla följande. Som kommit<br>
tén har uttalat (s, 339) kan etl tillfälligt näringsförbud ge mycket besväran<br>
de effekler för den som drabbas, effekler som många gånger inte kan<br>
repareras om det vid den slutliga prövningen skulle anses alt förbud trots<br>
allt inte bör åläggas, 1 sådana fall kan man förvänta sig atl vederbörande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>318</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsidkare
vänder sig mot staten med anspråk på ersättning för den Prop. 1985/86: 126
skada han har drabbats av. För klarhels skull bör det i ell motivuttalande e.d,
anges all statens ansvar i sådana situationer begränsas till vad som följer
enligt 3 § skadeståndslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Göta hovrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av 6 § andra slyckel är, med hänsyn till innehållet i 7 § andra stycket sista
meningen, inte helt konsekvent. Hovrätten föreslår att 6§ andra slyckel får
följande lydelse: Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap rättegångsbalken får inte
tillgripas i fråga om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7§ tredje styckel skall beslul om tillfälligt näringsförbud gälla omedelbart.
Även när tillfälligt näringsförbud meddelas föreligger emellertid rätt till
avveckling enligt 5§ (s, 419), I tydlighetens intresse bör i 7§ göras en
hänvisning lill 5 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör gä att samordna forumreglerna i 11 § andra och fjärde styckena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Stockholms tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
föreslär att 8§ 3 st i kommittéförslaget överförs till 6§ som etl tredje
slycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
i 7 § förslagel uppställda kravel för tillfälligt näringsförbud - atl del är
uppenbart atl näringsförbud är befogal - framstår som sä strängt all del
hindrar en önskad lillämpning i praktiken och medför all lagrummet följaktligen
inte blir meningsfullt. Om rekvisitet "uppenbart" skall vara uppfyllt
lär tillfälligt näringsförbud kunna åläggas endast då beslutsunderlaget också
medger ett slutligt ställningstagande i näringsförbudsfrågan, Föratt etl
långvarigt friheisberövande i form av häktning skall kunna ske i brottmål -
ett frihetsberövande är det allvarligaste ingreppet mot den personliga
integriteten - krävs såvitt avser skuldfrågan endast att någon är på sannolika
skäl misstänkt för brott. Strängare krav bör såvitt nu är i fråga knappasl
uppställas när det gäller frågan om näringsidkare grovt åsidosatt vad som
ålegat honom som sådan. Med beaktande av vad som anförts kan i 7 § ges följande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
sannolika skäl föreligger all näringsidkare, som avses i 1 § och 2§,<br>
grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare och näringsför<br>
bud i övrigt framstår som befogal får rätten meddela förbud etc. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan tänkbar lösning är all för tillfälligt näringsförbud kräva att del
framstår som sannolikt all näringsförbud slutligen kommer att meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Göteborgs tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
uttalar (s, 333 O att en särskild tryckt handling med uppgift om
näringsförbudets innebörd bör överlämnas till den som berörs av förbudet. Som
framgår av vad tingsrätten har anfört ovan (avsnitt 4.3) har tingsrätten
uppfattningen att informationen bör vara betydligt fylligare än vad kommittén
synes avse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§<br>
På s. 422 uttalas som en förutsättning för tillfälligt näringsförbud "atl<br>
bevislägel vad gäller skuldfrågan måste framstå som hell klart". Med<br>
uttrycket "skuldfrågan" måste åsyftas frågan om vederbörande har
gjort<br>
sig skyldig till brott. Efiersom brott inte ulgör en förutsättning för närings<br>
förbud kan skuldfrågan inte rimligen tillmätas en avgörande betydelse vid<br>
bedömningen om lillfälligt näringsförbud är befogal,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.5 Riksåklagaren
(RÅ):</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>P'"«P- '- 'ö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående talerätten när det gäller näringsförbud har
riksåklagaren vid kontakter med kommittén hävdat den ståndpunkten att endast en
myndighet bör ha sådan rätt. Samordningsproblem och kompelenskonflikler kan
annars uppkomma. Skäl att frångå denna grundläggande uppfattning föreligger
enligt min mening inte. Kommittén har ocksä föreslagit alt allmän åklagare
skall ha exklusiv talerält. Emellertid har jag som ovan utvecklals den
inställningen att åklagare endast bör handlägga näringsförbudsfrägor som har
samband med brottslig handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om näringsförbud däremol skall kunna meddelas utan att
brottslig handling förekommit uppstår problem i fråga om vilken myndighet som
skall föra talan i olika lägen. Som jag lidigare anfört talar åtskilliga skäl -
både principiella och praktiska - mol all åklagaren handlägger ärenden, som
inte grundar sig på brott. Svårlösta problem uppkommer också om annan myndighet
skall föra talan i de fall åklagaren ej väcker åtal. Här angivna problem löses
enligt min mening bäst genom alt brottslig handling blir en förutsättning för
näringsförbud. Som jag tidigare anföri är det då naturligt att åklagaren för
lalan om sådant förbud. Om däremol kommitténs förslag genomförs
(näringsförbudei ej anknutet till brott) framträder svagheter både vid en
ordning där åklagaren eller annan myndighet ensam har talerätt och vid en
lösning där olika myndigheter skall dela på ansvarsområdet. I ett sådant läge
förordarjag - särskilt mot bakgrunden av att det stora flertalet fall av
näringsförbud lorde komma atl vara förenade med brottsliga handlingar - ändock
en lösning där åklagaren ensam har lalerätt. Från olika synpunkter framstår en
sädan ordning, som ju också föreslagits av kommittén, som den mest lämpliga.
Skulle en sådan lösning inte anses böra komma i fråga synes kronofogdemyndigheten
vara det organ som bör ges rätten atl föra talan om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§§ 7, 8 och 9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte något alt erinra mot den föreslagna regeln om
tillfälligt näringsförbud. I övrigi får jag beträffande avvecklingsverksamhet
contra tillfälligt näringsförbud hänvisa lill vad jag anföri vid § 5, Jag
tillstyrker förslaget till utformning av §9,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Överåklagaren i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till även i framliden hell vissl förekommande
broltsmålsan-knytning i näringsförbudsfallen synes elt bibehållande av nuvarande
regler om alt åklagare för talan och om anknylningen lill brottmål vara helt
riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>, Den föreslagna ändringen av beslämmelsen om tillfälligt
näringsförbud tillstyrkes. Särskilda skäl i den nuvarande lagstiftningens 199g
§ för meddelande av interimistiskt näringsförbud har vållat myckel huvudbry.
Rättspraxis synes utvisa alt särskilda skäl tolkats så atl dessa inte ansetts
föreligga när åklagaren inte kunnal visa alt vederbörande avser all ägna sig ål
näringsverksamhet som annat än anställd. Är man anställd anses man inte
fortsätta näringsverksamhet och kan inte ens handlande får negativa följder för
del allmänna eller borgenärerna och då är tillfälligt näringsförbud inte
påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om hittills, som kommittén anfört, endasl ett fall av
hävande av<br>
näringsförbud föreligger, varvid en i etl statligt verk anställd vars avance<br>
mang hotades av förbudet, fick förbudel hävt, kan jag inte finna annat än</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>320</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1150>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
nuvarande bestämmelser bör bibehåUas. Kommitténs hänvisning till atl Prop.
1985/86: 126 man av nåd bör kunna få förbudel hävt är inte övertygande. Del
synes mig osäkert om nådeinslilulet verkligen kan tillämpas i dessa fall. I
vart fall är del myckel enklare med en domstolsprövning på begäran av den
berörde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är en utmärkt idé atl föreskriva, att rätten skall överlämna en särskild
redogörelse tiU den förbudel gäller om vad som avses med näringsförbud eller
tillfälligt näringsförbud. Förutsättningen bör dock vara atl underrättelsen på
säll kommittén framhållit framställes på centralt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.7 Länsåklagaren i Stockholms och Gotlands län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7§ lagförslagel får tillfälligt näringsförbud meddelas om del är uppenbart att
slutligt förbud är befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
näringsförbud kan vara en myckel ingripande ålgärd och del skulle därför vara
synnerligen olyckligt om ett lillfälligt förbud senare hävdes. Med hänsyn
därtill bör också ell tillfälligt näringsförbud begränsas till de allvarligaste
fallen. Jag vill dock ifrågasätta om inte kommittén gått för långt genom all
använda ordel uppenbart. Med den valda formuleringen ställer man i stort sett
samma krav på ell tillfälligt förbud som på ett slutligt. Man skulle kanske
någol tillspetsat kunna säga att man genom atl använda ordet uppenbart
avskaffat tillfälligt näringsförbud som självständigt institut. Jag vill
därför föreslå all man väljer en något mindre restriktiv formulering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.8 Länsåklagaren i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår (6§) att allmän åklagare - liksom för närvarande -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
föra lalan om näringsförbud. Som jag framhållk kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbud
all kunna meddelas utan samband med konkurs eUer brott, således för förfaranden
som inte ens bedömts vara värda all kriminalisera. Renl allmänt ifrågasätter
jag om del är en åklagares uppgifl alt bedöma om en näringsidkare grovt
åsidosatt sina åligganden. Då jag emellertid är medveten om alt knappasl några
utredningar om näringsförbund i praktiken kommer all ske utom i samband med
konkurs eller brott vill jag inte avstyrka förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.9 Riksskatteverket (RSV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
TSM finns flera som anser all TSM borde få föra lalan om näringsförbud. TSM
skulle också vara kompetent alt klara av uppgiften. RSV anser alt del i vissa
situationer kunde vara ralionelk med en sådan ordning. Enligt kommittén (s. 325
f) talar dock praktiska och principiella skäl mot alt dela uppgiften på flera
myndigheter. Mot bakgrund härav bör del enligt RSVs mening försl prövas om
förbättringar med de långa handläggningsliderna inte kan uppnås med det
nuvarande systemet. Om så inte är fallet bör frågan las upp lill ny prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.10 Kronofogdemyndigheten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de betänkligheter som KFM hyser mot kommitténs<br>
överväganden vill myndigheten föreslå en annan totallösning av hela frå<br>
gan om vem som skall utreda näringsförbudsmålen och vem som skall föra<br>
målen i tingsrätten. Vare sig kopplingen lill eventuell brottsutredning efter<br>
polis/åklagares normala arbetsuppgifter är bärande skäl mol att målen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21
Riksdagen 1985186. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överförs till annan
myndighet. Det kan tvärtom påslås atl näringsförbuds- Prop. 1985/86: 126
målen är väsenskilda från vanliga brottmål vilket talar mot hela den straffprocessuella
kopplingen. Såsom utredningen själv nämner (s. 392) är del inte frågan om
straffrättsliga överväganden utan prövningen är snarast "näringsrältsligl
inriktad".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KFM
i Göteborg vill för sin del föreslå atl uppgifterna alt utreda
närings-förbudsmälen och föra dessa i tingsrätten tillförs landels KFM. Dessa
myndigheter har i sin dagliga verksamhet vana av kontakter med illojala
näringsidkare. De utredningar som verkställs framför allt om den ekonomiska
skötsamheten ligger till grund för myndighetens agerande. Del är också bekant
att de personer som meddelats näringsförbud och som enligt förvaltarens syn
borde meddelas förbud är välkända för KFM på elt eller annal sätt. Påståendena
om dubbelarbete ifall utredningarna ligger på annan hand än polismyndigheterna
ter sig inte övertygande. Det skaU noteras atl myckel av del material som
ligger lill grund för polisens utredning är sådant som emanerar från KFM eller
som med enkla ålgärder kunnal sammanställas där ur KFMs befintliga material,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligl
kan också anföras all kronofogdarna som tjänstemän p. g, a, sin utbildnings-
och erfarenhetsbakgrund lorde vara väl skickade att föra målen vid tingsrätten.
Visseriigen kan en överföring av nu nämnda uppgifter till landets KFM inte ske
utan resurstilldelning men sannolikt blir detta alternativ billigare än om
resurser skall tillföras polis/åklagarmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.11 Kronofogdemyndigheten i Malmö:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§
Här utvecklas reglerna om förande av talan och utredning samt forum angående
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
som bör diskuteras noga är frågan om vem som skall föra,talan om näringsförbud.
Åven med den föreslagna utvidgningen i bestämmelserna torde de flesta
näringsförbuden också i framliden komma att drabba näringsidkare i konkurs.
Detta medför naturligtvis att material, som är användbart och nödvändigt i en
näringsförbudsprocess strömmar in till TSM i kommunikationen med förvaltare och
gäldenär saml borgenär. TSM, som sålunda omedelbart vid konkursulbrotlel får
inblick i gäldenärens/närings-idkarns silualion, bör följaktligen ha rätt att
föra talan om näringsförbud. I varje fall är det i hög grad lämpligt att TSM
får föra talan om interimistiskt näringsförbud. En lösning sådan som den
skisserade är rationell och sakligt sett välunderbyggd men torde förutsätta
atl antalet tillsynsmyndigheter reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
beträffande forumregeln är enligt kronofogdemyndighetens i Malmö mening inte
bra. Lagrummet bör omfatta både konkurslagens regel och den som föreslås i
belänkandet. Ståndpunkten intages på grund av del ovan sagda om atl de flesta
förbudsfallen även i fortsättningen kommer att vara ocksä konkursfall, vilket
då skulle motivera atl konkursforum behålls. I övriga fall kommer de föreslagna
forumreglerna att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
{i Förslaget angående tillfälligt näringsförbud är enUgt myndighetens me<br>
ning mindre bra. Formuleringen "Om det är uppenbart all näringsförbud<br>
är befogal,,," innebär i praktiken, all bevislägel måste framstå som hell<br>
klart, för att näringsförbud skall kunna åläggas en näringsidkare. Fråga är<br>
om bestämmelsen kommer all kunna lillämpas, efiersom beviskravet är så<br>
högt. En bättre formulering synes vara "Om del är sannolikt atl någon kan<br>
åläggas näringsförbud och det är fara för betydande skada genom fortsatt<br>
näringsverksamhet, fär rätten förordna om tillfälligt näringsförbud".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>322</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del
tiUfälliga näringsförbudet utgör ell hårt ingrepp och de.föreslagna Prop.
1985/86: 126 reglerna synes myckel svåra atl tillämpa. Delta sammantagel leder
fram lill uppfattningen, atl de närmare omständigheterna i problemkomplexet bör
utredas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.12 Kronofogdemyndigheten i Stockholm:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väckande av talan m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KFM anser all övervägande skäl talar för ell bibehållande
av nuvarande ordning all allmän åklagare för lalan om näringsförbud vid allmän
domslol. En uppdelning av talerätten i fall där åtal väcks för brott och övriga
fall anser KFM mindre lämplig. Talan om näringsförbud utan samband med åtal
lorde endasl förekomma i sällsynta fall. Den myndighei - tillsynsmyndigheten i
konkurs (TSM) eller annan - som skulle föra talan i sådana fall skulle knappast
få nödvändig vana vid handläggning av dessa ärenden. Vidare framstår del som
klart opraktiskt om en åklagare efler all ha lett en förundersökning rörande
brott och ifrågasatt näringsförbud skulle ha alt överlämna näringsförbudstalan
ål annan myndighet om åtal för broll av en eller annan orsak ej skall väckas.
Än mer opraktiskt skulle delta framstå om lalan redan väckis rörande säväl ansvar
för brott som ifrågasatt näringsförbud och åtalet av någon anledning nedläggs,
varvid åklagaren skulle behöva överlämna lalan tiU annan myndighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller i fråga om tUlfälliga förbud bör annan än
allmän åklagare föra lalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om trots vad nu anförts en uppdelning av lalerätten skulle
äga rum vid KFM framhålla all TSM med sitt allmänna engagemang i näringsförbudsfrågorna
och med den allmänna processvana som i andra sammanhang förulsälls hos denna,
är klart lämplig för uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälningsskyldighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KFM delar kommitténs åsikt all skyldighet att till
åklagare anmäla fall för näringsförbud bör åvila konkursförvaltare och tiUsynsmyndighet,
Skyldighet för annan myndighei bör ej föreskrivas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KFM vill dock la upp frågan om behovet av nedbringande av
den tid som förflyter från konkursbeslut lill förvaltarens anmälan i förvallarberäl-telse/-uppgift.
Det är KFMs erfarenhet att förvaltarna i många fall anser sig behöva avsevärt
längre lid för sina berättelser än kommittén redovisat (s. 79). Olika
anledningar som KFM inte ansett sig böra ifrågasätta har uppgivits härtill. I
sådana fall där skäl till näringsförbud framkommer på ett tidigt stadium borde
förvaltaren ha skyldighet alt göra anmälan härom fastän andra omständigheter
som skaU redovisas i berättelsen ännu ej färdigutretts. Ett tillägg till 55 §
och 185 b § konkurslagen med sådant innehåll föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillfälligt förbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KFM utgår från att polis och åklagare tilldelas sådana
resurser all den tidsutdräkl som konstaterats ha varit fallet (s. 327), och som
även är KFMs erfarenhet, kan nedbringas avsevärl. Även om polis och åklagare
får tillräckliga resurser kommer utredningen i många fall av komplicerad ekonomisk
brottslighet all dra ut på tiden. Del kan i sådana fall redan i början av
utredningsarbetet vara uppenbart all näringsförbud är motiverat. KFM delar
kommitténs uppfattning atl institutet tillfälligt förbud bör komma lUl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>användning oftare än hiltUls.
Enligt KFMs mening bör åklagaren ha skyl- Prop. 1985/86: 126 dighet atl i
varje särskill faU så snart del lämpligen kan ske pröva om förutsättningar för
tillfälligt förbud föreligger och i så fall omgående föra lalan om sådant.
Denna skyldighel bör inskrivas i lagen om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.13 Kronofogdemyndigheten i Sundsvall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighetens
uppfattning är alt del i framliden torde bli ytterst svårt alt få lill stånd
tillfälligt näringsförbud. Det torde vara hart när omöjligt alt på elt tidigt
stadium ha klart för sig all del är "uppenbart" alt näringsförbud är
befogat. Ordel uppenbart bör utbytas mot annal ord eller annan formulering
syftande till all ge någol vidare bedömningsram på detla preliminära stadium.
Man kunde kanske analogisera med uttryckssätten belräffande anhållande och
häktning. Med hänsyn till uttalanden om snabbhet i handläggningen och de
regler om tidsfrister som finns angivna torde rättssäkerheten inte bli lidande
om reslikrivitelen bleve något mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.14 Marknadsdomstolen (MD):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har övervägt om marknadsdomstolen borde anförtros uppgiften all pröva
ansökningar om näringsförbud. Kommittén har dock stannat för att de allmänna
domstolarna, och åklagarna, även i fortsättningen bör ha huvudansvaret för
tillämpningen av beslämmelserna. Ocksä marknadsdomstolen anser övervägande skäl
tala för all denna ordning behåUs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.15 Konsumentverket:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har inget alt invända mot alt näringsförbudsprövningen ligger kvar hos aUmän
domstol. En sädan ordning ler sig naturlig med tanke på de straff- och civUrättsliga
frågor som ofta torde aktualiseras i mål om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
har heller ingenting emot att man prövar en ordning där åklagaren har ensam talerält
i detta slags mål. I de fall där en förbudstalan aktualiserats av atl ett
företag har grovt åsidosatt gällande konsumenl-skyddsregler är det angeläget atl
åklagaren nära samråder med Konsumentverket/Kö under förundersökningen och
under rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.16 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.16.1
Taxeringsavdelningen:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samband
mellan skaitebrotislagen — lagen om näringsförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
taxeringsavdelningen kommer anmälningar enligt lagen om näringsför<br>
bud i framliden bli vanliga, dels för atl vi utreder systematiska brott och<br>
dels för atl vi utreder broll som medför betydande skada för staten. Dessa<br>
typer av brott har lidigare medfört att vi lämnat åtalsanmälningar. Under<br>
år 1983 lämnades från taxeringsavdelningen och uppbördsenheten i Stock<br>
holm 828 stycken ålalsanmälningar gällande brott mol skatlebroltslagen.<br>
Etl anlal av dessa anmälningar kommer alt leda lill all personer kommer<br>
all bli dömda till grovt skattebedrägeri. Vid bedömning om skattebedrägeri<br>
skall anses som grovt skall särskUt beaktas, om det rört mycket betydande<br>
belopp eller eljest varit av synnerligen farlig arl (Skatlebroltslagen 4§).<br>
Under samma lagrum faller exempelvis både om man undanhållit etl be<br>
lopp på 500000 kronor från beskattning eller om man systematiskt undan<br>
hållit flera små belopp på sammanlagt 500000 kronor.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>324</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1157>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
försia paragrafen i förslag lill lag om näringsförbud stadgas:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbud
får, om del är påkallat från allmän synpunkt, meddelas enskild näringsidkare
som grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömning av om näringsförbud är påkallat skall särskill beaktas om missbruket
varit systematiskt, om det medfört belydande skada och om det fortsatt sedan
näringsidkaren dömts för broll i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
skall åläggas för viss tid, lägst tre år och högst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmoliveringen förklaras paragrafen bland annat med följande om när
näringsförbud bör anses påkallat: sid 399.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagtexten binds de tre omständigheterna samman med ordet "och", inte
med ordel "eller". Avsikten härmed är att det klart ska framgå all
alla tre omständigheterna ska beaktas och all man alltså inte för all ålägga
näringsförbud ska nöja sig med att konstatera att en av dem är för handen, sid
397.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör återigen anmärkas alt del här inte är fråga om någon rekvisit i egentlig
mening. Del är därför inte nödvändigl att här bestämt avgränsa när ett missbruk
ska anses ha skett systematiskt. Det är inte heller nödvändigl atl domstolen
intar en bestämd ståndpunkt till frågan om missbruket ska anses ha skett systematiski
eller inte. Således är det inte heller nödvändigt atl del här görs någon
regelrätt uppsåtsbedömning. Del är dock klart, som redan sagts, atl det måsle
ligga ett mått av beräkning i förfarandel för alt man ska ha anledning alt beakia
del särskilt i enlighet med vad ovan sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Specialmoliveringen
lar även upp frågan om bokföringsbrott och uppbördsbrotl på följande sätt; sid
391.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
brottslighet som traditionellt uppfattats som någol mindre allvarlig
-exempelvis vissa bokföringsbrolt och uppbördsbrotl - bör kvalificeras som elt
grovt åsidosättande, om den upprepals under lång tid eller vid ell flertal lillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man sedan lar upp exempel på frågor så tas elt rent gäldenärs- och skattebrott
upp som exempel på när näringsförbud inte är adekvat: sid 401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rörelseidkare tar inför en hotande konkurs ut alla medel — ca. en halv miljon
kronor - från förelagels bankkonton och ger sig iväg med pengarna till
utlandet. I övrigt har han skött sig kianderfrill. - I detta fall är, enligt
kommitténs uppfattning, näringsförbud inte någon adekvat sanktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Taxeringsavdelningen
anser all frågan om näringsförbud aUlid skaU las upp i samband med att någon
blir dömd för grovt skattebedrägeri. Framför alll är del viktigt atl man får
korrelation mellan lagarna. Den lucka som annars skapas kan medföra att den
ekonomiska brottslingen föredrar all undanhålla endast ett stort belopp i
stället för att undanhålla flera små belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Taxeringsavdelningen
föreslår - att frågan om näringsförbud alllid tas upp till prövning när någon
döms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
grovt skallebedrägeri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.16.2
Uppbördsenheten:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsskyldighet
åligger enligt förslaget endast konkursförvaltare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och tillsynsmyndighet.
Kommittén diskuterar anmälningar från andra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>myndigheter och anför all
det får anses vara en naturiig del av deras</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyldigheter atl fästa
åklagarens uppmärksamhet på förhållanden som kan</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föranleda näringsförbud.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsenheten finner det
otillfredsställande alt andra myndigheters Prop. 1985/86: 126 rätt och
skyldighet atl göra anmälningar inte regleras närmare. De föreslagna reglerna
för näringsförbud måste komma att medföra att frågan i de flesta fall
aktualiseras innan en konkursutredning hinner göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt all myndigheternas informationer verkligen kommer till åklagarens
kännedom. Polisens resurser kommer alltid att vara för små för all medge en
konsekvent kontroll hos olika myndigheter. Myndigheter som vidtar åtgärder mot
förfaranden i en viss näringsverksamhet får ofta kännedom om andra graverande
omständigheter. Myndigheterna behöver stöd av regler annars kan del länkas att
vissa underlåter all göra anmälningar i avvaktan på konkursutredning eller på
grund av osäkerhet om sekretessbestämmelserna, medan andra är mycket nitiska.
Om rättstillämpningen ska bli enhetlig och effektiv och kunna omfattas med
förtroende krävs det att likartade beteenden får en likartad prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsenhelen
anser all lagen bör innehålla beslämmelserom anmälningsskyldighet och anmälningsräll
som gäller generelll för alla myndigheter, t.ex.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighei,
som gör anmälan om misstänkt broll i näringsverksamhet, ska, om del i övrigt
föreligger sådana omständigheter som enligt 1 § ger anledning atl anla atl
näringsförbud kan komma att åläggas, göra anmälan härom med angivande av
omständigheterna ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighet
som i sin verksamhet har vidtagit ålgärd som föranlett sädan sanktion som anges
i 1 §, får, om det i övrigt föreligger andra omständigheter som enligt 1 § ger
anledning atl anla all näringsförbud kan komma atl åläggas, göra anmälan härom
med angivande av omständigheterna i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan reglering skulle medföra att myndigheterna alltid skuUe få la ställning
till frågan om eventuellt näringsförbud och alt åklagaren i befogade fall
skulle få en bra utredning som grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.17 Jönköpings polisdistrikt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att domstolen på yrkande av åklagare kan meddela ett tillfälligt
(interimistiskt) näringsförbud att gälla under tiden som utredningen pågår.
Härigenom undviker man de förseningar, som en utdragen ulredning kan medföra.
Att utredningen kan ta lång tid behöver icke alltid bero på all polis och
åklagare har stora arbetsbalanser. Det finns goda möjligheter för en
näringsidkare atl förhala förfarandet och därigenom kunna fortsätta sin
tvivelaktiga näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.18 Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om meddelande av näringsförbud handläggs nu av polis, åklagare och tingsrätt.
Kommittén föreslår ingen ändring härvidlag. De brister i handläggningen, lidsuldräkt
och oenhetlig lagiillämpning, som kommittén konstaterat avses bli undanröjda
genom tydligare utformning av förutsättningarna för meddelande av
näringsförbud, genom resurstillskott till polis., och åklagare samt utvidgalsamarbete
med andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.19 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår, att talan om näringsförbud skall föras i lingsräii av<br>
allmän åklagare (§ 6). När del gäller frågan om vilka myndigheter som skall<br>
ha ansvarel för utredning och för alt föra talan, har lill kommittén i några<br>
fall framförts förslag om att överföra dessa funktioner från polis och<br>
åklagare till andra myndigheter, bl.a. lill tillsynsmyndigheten i konkurser.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>326</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(TSM).
Den klart dominerade uppfattningen har dock varit all ansvaret Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>liksom
i dag skall ligga på polis och åklagare. Länsslyrelsen delar denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
anknytningen lill konkurs släpps i kommitténs förslag, kan näringsförbud
aktualiseras för näringsidkare, som över huvud taget inte är kända hos
kronofogdemyndighet och TSM. Vid taxerings- och skatterevisioner kan uppdagas
förhållanden, som motiverar näringsförbud också för näringsidkare, som utåt
framstått som skötsamma i fråga om sina skyldigheler mol del allmänna och
därför undgått all bli föremål för betalningsanmärkningar. Redan härav
framgår, att TSM och kronofogdemyndighet inte bör anförtros uppgiften all föra lalan
om näringsförbud. Härtill kommer, all någon form av brott i de flesta fall
finns med i bilden när näringsförbud kan bli aktuellt. Länsstyrelsen har för
övrigt förordat, att brottslig handUng skall vara en grundförutsättning för
näringsförbud. Det framstår därför som naluriigl - inte minsl ur
processekonomisk synpunkt - all åklagare liksom hittills skall ha exklusiv lalerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurslagen
innehåller bestämmelser om skyldighel för konkursförvaltare och TSM att anmäla
tiU åklagare sådana fall där näringsförbud kan komma i fråga. Också inom andra
områden än konkursområdel kan det framkomma omständigheter som motiverar
anmälan till åklagare om ifrågasatt näringsförbud - särskilt som konkurs
enligt kommkténs förslag inte längre skall vara en förutsättning för sådant
förbud. Här kan som exempel nämnas länsslyrelsens ansvarsområde i fråga om
skattekontroll och naturvärd. Misskötsamhel som här uppdagas bör också kunna
föranleda anmälan till åklagare. Länsstyrelsen anser därför, att konkurslagens
regler om anmälningsskyldighet slopas och all det i stället i lagen om
näringsförbud las in en allmän bestämmelse om skyldighet för alla berörda
myndigheter all lill åklagare anmäla förhållanden som kan medföra förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.20 Länsstyrelsen i Norrbottens län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokföringsbrott
och skallebrolt lorde komma atl vara dominerande or<br>
saker till näringsförbud även i framtiden, antingen isolerade eller ocksä i<br>
förening med andra brott i näringsverksamhet. Dessa brott upptäcks till<br>
allra största delen genom skatteförvaltningen och dess revisionsverksam-<br>
hel. En av huvuduppgifterna för den verksamheten är just alt identifiera<br>
och åtgärda företag som har bristfälligt underlag för sina skatteuppgifter,<br>
dvs. dålig bokföring, eller som av andra skäl lämnar missvisande uppgifter.<br>
Detta innebär atl del sannolikt blir skattemyndigheterna som kommer<br>
alt la initiativ tiU de flesta ärendena om näringsförbud. 1 dessa fall kan det<br>
vara inte bara lämpligl ulan också nödvändigt all utnyttja skatterevisorer<br>
nas särskilda kompelens för atl göra den basulredni.ng som behövs som , . ,<br>
underlag för förundersökningen i brottmålet. Härigenom sparas också tid<br>
och resurser hos åklagar- och polismyndigheterna. En sådan ordning bör<br>
bidra lill alt handläggningsliden förkortas avsevärt, vilket ju är ytterst<br>
angelägel bl.a. med tanke på huvudsyftet med näringsförbud - att för<br>
hindra fortsalt skada.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.21 Sveriges domareförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
kan-- godta de föreslagna reglerna om förfarandet - - -.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>327.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.22 Sveriges
Advokatsamfund:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>P™P- 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den utformningen förslagel fått rörande förfarandel i mål om närings<br>
förbud, innebärande atl talan skall föras av allmän åklagare vid allmän<br>
domstol, anser samfundei att rättssäkerhetsintressena tUlgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.23 Föreningen Sveriges åklagare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar kommitténs uppfattning att del även i fortsättningen bör vara allmän
domstol som beslular i näringsförbudsärenden på talan av allmän åklagare. En
ordning med talerält i vissa fall för fackmyndighet eller med delad talerält
mellan åklagare och annan myndighet skulle stöta på myckel stora praktiska
svårigheter, även om elt sådanl brottsrekvisit som föreningen i likhet med en
minoritet inom kommittén föreslår skulle införas. Däremol är det självklart att
ell ökat samarbete mellan fackmyndigheterna och åklagarna skulle vara lill
gagn för effektiviteten. Formerna för etl sådant utökat samarbete bör
emellertid ankomma på Riksåklagaren och berörda fackmyndigheter atl bestämma.
Föreningen ställer sig helt bakom kommitténs uppfattning att åklagaren bör ges
ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar kommitténs uppfattning all de tvångsmedel som idag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slår
till buds i elt näringsförbudsmål (husrannsakan, kroppsbesiklning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kroppsvisitation)
inte bör utökas. Om ett brottsrekvisit införs på sätt som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreningen
föreslagit kan normalt förutsättningar för olika tvångsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:244.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreligga
redan på grund av brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kommittén anfört om lillfäUiga fårbud föranleder ingen erinran. Föreningen
tillstyrker att lagtexten får den utformning som framgår av 7 § i .den
föreslagna lagen om näringsförbud. Nuvarande rekvisit "särskilda
skäl" har uppenbarligen varit svårtolkat i nu aktuellt hänseende och någol
krav på risk för fortsalt skada bör inte uppställas för ell tillfäUigt förbud.
Del finns inget skäl atl lägga uppgiften atl väcka talan om tillfäUigt förbud !på
annan än åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.24 Föreningen Sveriges kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
tillfälligt näringsförbud torde det vara nästan omöjligt att på ett tidigt
stadium få klart för sig all det är "uppenbart" all näringsförbud är
befogal. Ordel "uppenbart" bör bytas ul mol annal ord eller annan
formulering för all ge någol vidare bedömningsram i etl preUminärl stadium. Ell
förslag är atl analogisera med uttryckssätten beträffande anhållande och
häktning. Detta lorde inte innebära någon risk ur rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.25 Tjänstemännens centralorganisation (TCO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också behandlat forumfrågan. TCO delar kommitténs uppfattning att den
nuvarande ordningen bibehålls innebärande, att enbart åklagare får föra talan saml
alt utredningen sköts av polis och all ärendena handläggs i tingsrätt.
Huvuddelen av ärendena torde även med de ändrade reglerna komma all
aktualiseras i samband med brottsutredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.26 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att rekvisitet för lillfälligt näringsförbud avsevärt<br>
skärps. Del kan i och för sig finnas skäl till en skärpning men JUSEK anser<br>
all en sådan formulering som innebär atl domstolen föregriper den slulliga<br>
frågan om näringsförbud bör undvikas. Den slulliga prövningen föregås</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>328</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>oftast
av en ulredning som tar flera månader i anspråk. Också under denna Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lid
kan del finnas myckel starka skäl för etl näringsförbud. Såsom förslagel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ulformals
torde emellertid interimistiskt beslut i praktiken endast komma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
meddelas då domstolen, i samband med att den skiljer sig från målel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>önskar
utsträcka näringsförbudei alt gälla under liden intill dess domen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vinner
laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
vissa håll, däribland från juslkieombudsmannen, har ifrågasatts om det inte
vore mest ralioneUt, att tillsynsmyndigheten förde talan om näringsförbud. JUSEK
anser dock i likhet med kommktén all övervägande skäl talar för att allmän
åklagare för sådan talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.27 Svenska Metallindustriarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kommitténs förslag om förändring av reglema för utdömande av tilkälligl
näringsförbud, delar förbundel kommitléns uppfattning alt det är olyckligt om
tillfälligt näringsförbud senare visar sig sakna grund. Kommitléns förslag atl
tillfälligt näringsförbud endast ska kunna utdömas i uppenbara fall kan
emellertid få en annan lika olycklig effekt. Nämligen all inga tiUfälliga
förbud utdöms. Verkan av de risker förslagel innebär för domstolar och åklagare
kan medföra all tillfäUigt näringsförbud inte yrkas eller utdöms ens i
uppenbara fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.28 Svenska Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövning
av näringsförbund bör ulöver polis, kronofogdemyndighet, och konkursförvaltare,
kunna föreslås av konsumentombudsman, näringsfri-helsombudsman och av
näringsidkaren berörd facklig organisalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.29 Juridiskafakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsförbudskommiltén
har övervägt (s. 203) om det borde införas en möjlighel all utdela uttryckliga
varningar till näringsidkare som närmar sig "näringsförbudsgränsen".
Någon sådan möjlighet föreslås dock inte, eftersom nackdelarna ansågs
avsevärda och en näringsidkare själv bör kunna avgöra om hans agerande medför
att näringstillstånd kan bli aktuellt. I detta sammanhang uttalar kommittén
vidare att en dom för brott i näringsverksamhet bör anses utgöra en påtaglig
varning. Åsikten har kommit till uttryck i 1 §, 2 sl på så sätt alt del vid
bedömningen av om elt näringsförbud är påkallat särskill skall beaktas bl.a,
om missbruket fortsatt sedan näringsidkaren dömts för brott i
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden
delar kommitténs uppfattning alt del inte bör vara någon förutsättning för
meddelande av näringsförbud all varning tidigare utfärdats. Däremol bör del
vara möjligt alt uifärda varningar lill näringsidkare som i sådan omfattning
åsidosatt sina skyldigheter all gränsen för vad som krävs för alt näringsförbud
skall kunna ulfärdas börjar närma sig. Del är svårt atl inse vilka avsevärda
nackdelar en sådan ordning skulle medföra. Del kan här erinras om all en möjlighel
alt utfärda varning regelmässigt finns inom etableringsrätten, t. ex. i yrkestrafiklagen
och fasligheismäklar-lagen. SärskUt motiverad framstår möjligheten alt utfärda
varningar i de situationer då en näringsidkares åsidosättande av sina skyldigheler
inte är av så allvarlig art all näringsförbud kan meddelas men en friande dom
skulle kunna ge intrycket av alt det är fritt fram all fortsätta den påtalade
näringsverksamheten som förut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>329</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.30
Malmö kommunstyrelse:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
skall i vissa fall kunna meddela lillfälligt näringsförbud. I och för sig kan
man ställa sig tveksam till ell förbud som meddelas innan alla fakta i saken
föreligger, men å andra sidan torde det vara nödvändigt med alt snabbt ingripa
i vissa fall. Kommunstyrelsen kan därför acceptera förslaget även i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Tillsynen över dem som meddelats näringsförbud.
Ansvariga myndigheter. Tillsynens omfattning och inriktning. Samarbete mellan
myndigheter m.m. Ändring i skatteregisterlagen. Resursfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Malmö tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
största betydelse är all meddelade näringsförbud verkligen efterlevs. Det är
här fräga om elt område där möjligheterna till kringgående är betydande och där
hänsynen till den enskildes integrket lägger hinder i vägen för en verkligt
effektiv övervakning. Enligt tingsrättens mening är detta del mest
svårbemästrade problemet. Tingsrätten anser dock all några vägande invändningar
ej kan riktas mol kommitténs förslag lill lösning av problemet. Således anser
tingsrätten i likhet med majoriteten att de kronofogdemyndigheter, som är
tillsynsmyndigheter i konkurs, bör svara för tillsynen över dem som ålagts
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Göteborgs tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
delar uppfattningen atl tillsynsmyndigheten i konkurs även fortsättningsvis
skall vara övervakningsmyndighet. En överföring till polismyndighet av
ansvaret skulle sannolikt - med hänsyn till de knappa resurserna och mångfalden
av uppgifter - leda till sämre effektivitet i övervakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt anser sig tingsrätten inte böra anlägga synpunkter beträffande
övervakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
torde inte vara realistiskt att hoppas på snabbare handläggning och. bättre
övervakning utan att berörda myndigheter får resursförstärkning. Med hänsyn lill
vad tingsrätten har anfört (avsniti 1,4) om vilka resultat som man kan uppnå
genom näringsförbud är tingsrätten tveksam om man ■ bör salsa ytterligare
resurser på näringsförbudsinslitulel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Riksåklagaren (RA):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar den uppfattning soni majoriteten i kommittén förfäktar, nämligen<br>
att kronofogdemyndigheterna även fortsällningsvis skall ha uppgifteii att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övervaka
atl meddelade näringsförbud efterföljs..Praktiska skäl talar enligt<br>
min mening härför. När del gäller den speciella typ av brottslighet.som en<br>
överträdelse av näringsförbud innebär synes kronofogdemyndigheternas<br>
möjligheter atl i sin ordinära verksamhet upptäcka misstänkta överträ<br>
delser vara mer gynnsamma än polisens. Detta gäller givetvis även den<br>
kontroll av avvecklingsverksamheten som berörts under §5. Oavsett om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>33q</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>näringsförbud grundas på broll
eller inte anserjag att en sådan ordning bör Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gälla. I denna del
tillstyrks således förslaget. Del väsentliga är alt tillsynen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>effektiviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kommitténs förslag all kronofogdemyndigheten i sin övervakande verksamhei
skall få hålla förhör med den som ålagts näringsförbud vill jag hävda en
avvikande mening. Någon reglering av dessa förhör har inte föreslagils. Detta
gör bl.a. atl syftet med dessa förhör framstår som oklart. Det kan inte
uteslutas att den föreslagna typen av förhör kan vara lill men för den
eventuellt kommande brottsutredningen. Enligt min uppfattning bör
kronofogdemyndigheternas övervakning i försia hand ske genom tillgängliga
register. Även iakttagelser som kronofogdepersonalen gör i sin fällverksamhet
bör utnyttjas. Så fort misstanke om överträdelse uppkommer bör myndigheten
anmäla detta till polis eller åklagare. Jag vill i det sammanhanget betona
vikten av att kronofogdemyndigheten dokumenterat alla uppgifter, iakttagelser
och övriga åtgärder som föregått anmälan och alt denna dokumentation bifogas
anmälan. Därigenom underlättas brottsutredningen och risken minskar för atl
onödiga bevisproblem skall uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt syftet med lagstiftningen skall kunna nås är del av vikt alt utredningsresurser
fmns och alt övervakning och kontroll av de personer som ålagts näringsförbud
fungerar på avsett sätt, I annat fall blir förbudet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föga verksamt,-- Mot den
bakgrunden kan del ifrågasättas om det i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försia
hand är nya och utvidgade sanktioner som behövs. Enligt min mening är det mera
fråga om alt myndigheterna har de resurser som erfordras för atl tillgodose de
krav som lagsliflningen ställer på dem. Del bör i detta sammanhang framhållas
att den förstärkning pä åklagarsidan med ett tjugofemlal Eko-tjänster som sketl
under de senasie åren har varit ■ elt VärdefuUl bidrag för alt öka
åklagarväsendets slagkraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Överåklagaren i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i all som hittills de kronofogdemyndigheter som är tillsyns<br>
myndigheter i konkurs bör vaka över näringsförbudens efterlevnad, men<br>
motsätter mig helt atl tillsynsmyndigheterna skall kunna hålla förhör med-<br>
den som ålagts näringsförbud. Enbart det förhållande all inte några regler<br>
föreslås som reglerar dessa förhör och möjliggör tvång för all säkerställa<br>
förhörens hållande får mig atl hesilera inför förslagel. Av större vikt synes<br>
dock vara dels all polispersonal med sin särskilda utbildning och rutin är<br>
mer lämpade att hålla förhör ock dels alt stor risk föreligger, att bevis</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>undanröjes om
tillsynsmyndigheten går in och håller förhör utan tillgång</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. ■</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lill de tvångsmedel, som
kan bli erforderliga. .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>• . .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.5 Länsåklagaren
i Stockholms och Gotlands län:</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
13 § lagförslagel skall tillsynsmyndighet övervaka all näringsförbud!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>efterlevs.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■':..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. , ■ • •</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har ingående diskuterat om polisen eller tillsynsmyndighe-' len skall vara
övervakningsmyndighet. Majoriteten har valt tillsynsmyndighet. Jag tycker
emellertid alt de synpunkler som kommittén själv framfört närmast talar för
alt polisen bör vara övervakningsmyndighet. Det åligger ju polisen all upptäcka
och beivra brott och den nu aktuella övervakningen går mycket naturligt in
under ekorotlarnas verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan fråga sig vilka möjligheter en tillsynsmyndighet har att uppläc-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ka en överträdelse. Såsom
kommittén har beskrivit del är tjänstemännen i<br>
slort sett hänvisade lill regislerspaning. Man nämner visserligen även all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>331 •</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>viss yttre spaning kan äga
rum. Kommittén anser dock uppenbarligen att Prop. 1985/86: 126 en
tillsynsmyndighets möjligheter att upptäcka överträdelser är alllför
begränsade. Man har därför gett tillsynsmyndigheten möjlighet hålla förhör med
den som ålagts näringsförbud. Denna lösning anser jag vara olycklig ur både
principiell och praktisk synvinkel. En tjänsteman på en tillsynsmyndighet kan
nämligen komma i den situationen atl han i praktiken inleder förundersökning,
en situation som han varken har erfarenhet av eller utbildning för. Utöver
detta villjag tillägga alt mina erfarenheter av tillsynsmyndighets
övervakningsarbete är ganska dåliga. Jag anser således alt polisen skall vara
övervakningsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Länsåklagaren i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i förslaget diskuterats om bl.a. kronofogdemyndigheterna eller polisen
skulle vara ansvariga för tillsynen. TUlsynsskyldigheten är en ny arbetsuppgift
och oberoende av vilken myndighei som skall utöva tillsynen är effektiviteten
helt beroende av vilka resurser som slälls till förfogande för ändamålet. Då
denna tillsyn syftar till atl uppdaga brott ligger del närmast lill hands alt
polisen utövar verksamhelen. Näringsförbud kan ådömas ulan samband med broll.
Då även kopplingen lill konkurs föreslås slopad får man förutsätta att viss
verksamhet förekommer för alt kontrollera om näringsidkare grovt åsidosätter
sina åligganden. Denna kontroll synes av ekonomiska skäl knappast kunna ske på annal
sätt än genom registerspaning och genom skalterevision. På detta stadium är det
enligt min mening lämpligast alt kronofogdemyndigheten har ansvar för atl frågan
om näringsförbud skaU aktualiseras. Efiersom det är olämpligt att flera
myndigheter har att ulöva kontroll över näringsverksamhet talar övervägande
skäl för alt kronofogdemyndigheterna har ansvar för tillsynen både beträffande kontroU
huvuvida näringsidkare grovt åsidosatt sina åligganden och om näringsidkare
överträtt näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.7 Länsåklagaren i Norrbottens län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all förhindra och upptäcka överträdelser av näringsförbud krävs en effektiv
tillsyn. Idag är det de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i
konkurs som också har ansvarel alt övervaka alt näringsförbud efterlevs. Också
i fortsättningen bör kronofogdemyndigheten anförtros tillsynsuppgiflen. Så fort
tillsynsmyndigheten misstänker eller får indikationer på atl överträdelse av
ett näringsförbud äger rum bör detla anmälas tUl åklagare. Det finns ej några
skäl till alt tillsynsmyndigheten skall ges befogenhet alt kalla tUl förhör.
Föreligger misstanke om överträdelse eller finns skäl för mer ingående spaning
på personen ifråga skall anmälan göras till åklagare varvid polisen i samarbete
med åklagare får fortsätta undersökningarna. Finns ej misstanke om alt
vederbörande överträder ett givet näringsförbud finns ej heller skäl att kalla
vederbörande lill förhör. Polismyndigheten har den spanings- och förhörsvana
som krävs för alt på ell effektivt sätt följa upp och ulreda överträdelser av
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.8 Datainspektionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringsfårbudsuppgifter
i kreditupplysning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som åläggs näringsförbud utsätts därigenom alldeles uppenbart för ell<br>
intrång i personlig integrket, I princip är emellertid inte detta intrång<br>
otillböriigi,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>332</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att näringsförbud
skall bli effektivt fordras alt beslulel härom är Prop. 1985/86: 126
tillgängligt som en varningssignal för omgivningen. Den som ålagts näringsförbud
lorde ha större benägenhet alt överträda gällande regler - det är del som är
grunden lill förbudet, och del gör också kontroll av alt förbudet inte
överträds angelägen. Någon aktiv informalionsspridning genom myndighels
försorg har hktills inte förekommit av uppgifter om meddelat näringsförbud. Datainspekiionen
delar kommitténs uppfattning (s. 366) alt någon publicering genom kungörelse,
annonsering eller liknande inte bör ske. Däremot sprids uppgifterna, som
kommittén anför på s. 362 i belänkandet, av kreditupplysningsföretag.
(Datainspektionen har i sina föreskrifter till kreditupplysningslagen angivit
all uppgift om näringsförbud får insamlas och lagras av kreditupplysningsföretagen
och att uppgiften får utlämnas även i s.k. personupplysningar, se DIFS 1981:2
avsnitt 3.1 första meningen.) Kommkténs uppgifl alt även etl inkassoföretag
inhämtar uppgifter ur RSV;s näringsförbudsregister lorde grunda sig på en
missuppfattning. (Kredilupplysningsskriflen Svensk Handelstidning Juslitia ägs
ingalunda av ell inkassoföretag.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
majoritet föreslår atl näringsförbud även i framtiden skall kunna meddelas även
om den förbudel avses gälla inte fällts för brottslighet, medan en minoritet
föreslår alt en fällande brottmålsdom bör vara en förutsättning för
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån minoritetens förslag i denna del läggs lill grund för lagsliftning
uppkommer en situation där del av uppgifl om etl föreliggande näringsförbud -
som måste vara offentligt - framgår alt vederbörande blivit dömd för brott -
vilken senare uppgifl i t. ex. allmänt kriminalregister är sekretessbelagd.
Gällande rätt medför då atl den nuvarande spridningen av uppgifter om
näringsförbud i kreditupplysning normall inte kan ske. Enligt 6§
kreditupplysningslagen (1973:1173, senasi ändrad 1984:394) får uppgift om att nägon
misstänkts eller dömts för brott icke insamlas, lagras eller utelämnas i
kreditupplysning om inte datainspekiionen lämnat medgivande härtill.
Datainspektionen får endasl lämna medgivande om synnerliga skäl föreligger. Del
kan knappasl göras gällande all synnerliga skäl föreligger såsnarl ett
näringsförbud meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det likväl är angeläget alt uppgifl om näringsförbud kan lämnas i
kreditupplysningar synes erforderligt alt för det fall minoritelsförslagel
läggs lill grund för lagsliflningen i denna del nämnda bestämmelse i kreditupplysningslagen
kompletteras med ett undantag för uppgift om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
ändring av skalteregisleriagen m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågorna
om näringsförbudsregislrets inlemmande i ulsökningsregislrel och om
kronofogdemyndigheternas registerspaning i egenskap av tillsynsmyndigheter för
meddelade näringsförbud, vari frågan om ändring i skalteregisleriagen (1980;
343) utgör en delfråga, upptas av datainspektionen i annan ordning.
Inspektionen finner dock skäl alt i detta sammanhang instämma i de synpunkter
som ledamoten i kommittén Joakim Ollen reservationsvis anföri på s. 445-446 i
betänkandet. Del bör därvid särskilt betonas all antalet registrerade
näringsförbud f. n. uppgår till blott etl hundratal (s. 75), vilket torde
innebära att åtskilliga kronofogdemyndigheter inte har tillsyn över någol
näringsförbud. Kommitténs förslag i övrigi bör enligt kommitléns egen
uppfattning (s. 185) enbart medföra en begränsad ökning av antalet förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>333</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1175>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samordning
av näringsförbud och återkallelse av särskilt näringstillstånd Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av kommitténs redovisning (s. 67), förekommer inskränkningar i
näringsfriheten pä en rad områden. Datainspektionen är tillslånds-och
tillsynsmyndighet för kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Har fysisk
person (enskild firma) eller handelsbolag vederböriigt tillslånd atl bedriva
viss sådan verksamhei när fråga uppkommer om meddelande av näringsförbud mot
näringsidkaren (eller bolagsmannen i det näringsid-kande handelsbolaget)
uppkommer normall även fräga om återkallande av tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
för återkallande av tillståndet finns normall i de författningar som reglerar tillståndsgivningen.
Ett näringsförbud - enligt säväl gällande rätt som enligt kommitténs förslag -
innebär förbud även mot utövande av den verksamhet vederbörande i särskild
ordning fält tillstånd att bedriva. Kommittén diskuterar denna fråga (s, 322)
och finner all tillståndet skall återkallas av den myndighei som meddelat
tillståndet med åberopande av näringsförbudei som grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
förutsätter emellertid att tillslåndsmyndigheten på lämpligt sätt får kännedom
om förbudet. Denna fråga berörs inte av kommittén. Domstolen som meddelar
näringsförbud bör således, om del är känt att näringsidkaren hafl sådanl
särskilt tillslånd på lämpligt sätt åläggas att underrätta tillständsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
bör gälla även för lillfälligt näringsförbud enligt 7§ i föreslagen lagtext.
Del synes dock tveksamt om ett sådant tillfälligt näringsförbud i sig kan
läggas lill grund för en återkallelse av tillståndet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kerstin
Gustafssons skiljaktiga mening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser atl hänvisningen till Joakim Ollens reservation i betänkandet bör utgå.
Stycket rörande föreslagen ändring av skatteregislerlagen m, m, bör således
sluta med orden "i annan ordning",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.9 Riksskatteverket (RSV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om uppgiften alt upptäcka och beivra brott primärt tillhör polisens område
talar starka skäl för att ha kvar förstahandskontrollen hos TSM. Den kännedom
som TSM i de flesta fall har om de personer som fält näringsförbud och deras
förhållanden bör las till vara i övervakningen. TSM kan också allmänt antas ha
ett större intresse än polisen för att kontrollera efterlevnaden av
näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterlevnadsfrågan
har i belänkandet blivit föremål för mera genomgående analys än var fallet vid
lagens tillkomst. Genom alt uppgiften härigenom fått fastare konturer kan
kontrollen förväntas bli aktivare än den hitintills varit på de allra flesta
håll, RSV anser därför, i likhet med rfiajoritelen i kommittén, alt
efterlevnadskontrollen också i framtiden skall vara en uppgift för TSM,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna bättre bevaka atl näringsförbud inte överträds behöver TSM starkare
ställning än vad kommittén givit myndigheten. Man bör hålla i minnet atl
näringsförbud meddelas endasl personer som pä grovt sätt brutit mot vad som
gäller på näringslivets område. Om en person fått näringsförbud, som han
därefter överträder, är det närmast uppenbart att han inte avslöjar sitt brott
genom alt ärligt svara på TSMs osanktionerade frågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TSM
bör ges möjlighet att tvångsvis kunna skaffa sig information om en person som
meddelats näringsförbud. Myndigheten bör därför kunna kalla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
förhör, vid äventyr av vite eller hämtning, TSM bör också få rätt all Prop.
1985/86: 126 göra en kontrollerande förrättning på den plats där vederbörande
verkar, eventuellt efler del all anledning därtill uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan också ifrågasättas om TSM borde ha rätt alt skaffa information från annan
än den som ålagts näringsförbud. Detta kan i viss mån ske om den person som
fått näringsförbud är föremål för l.ex. kronofogdemyndighetens indrivningsålgärder
och del av utsökningsbalkens regler följer atl Iredje man får höras. Atl enbart
för atl kontrollera efterlevnaden av. näringsförbud hålla förhör l.ex. med vederbörandes
bankkontakter kan däremot vara tveksamt. I vart fall kan TSM inte ha större
befogenheter än polisen har i samband med ulredning om misstänkt broll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrollen
av avvecklingen kommer att underlättas genom att domstolarna - för alt bl.a.
la ställning till awecklingslidens längd - enligt förslaget bör skaffa närmare
utredning om vederbörandes samtliga verksamheter. Syflel skulle främjas
ytterligare om domstolarna gjordes uppmärksamma på all de, när så är möjligt,
i domen bör ange "inblandade" juridiska personers
organisationsnummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
belänkandet skulle TSM, så fort en misstanke om överträdelse uppkommit, lämna
ärendet till polisen (s. 431 O- Del finns emellertid skäl att anla atl polisens
resurser och prioritering inte skulle tillåta en snabb och aktiv utredning om
anmäld misstanke. RSV anser därför - i likhet med de TSM som yttrat sig lill verkel
- atl det bör åligga TSM, såsom övervakningsmyndighet enligt 13 §, att närmare
utreda frågan innan ärendet (eventuellt) lämnas till polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ andra och tredje styckena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beslämmelsen bör anges atl "Myndigheien får hålla förhör" och att "Rätl
myndighei är den kronofogdemyndighet inom..." efiersom någon
tillsynsmyndighet inte finns enligt delta lagförslag. I motiven bör betonas all
beslämmelserna syftar på kronofogdemyndighet i sin egenskap av
tillsynsmyndighet i konkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förordning
om ändring i förordningen om näringsförbudsregisler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
KFM - inte bara TSM — bör underrättas om uppgifter i näringsförbu dsregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
angående dispens skall anmälas till näringsförbudsregisler och las in där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.10 Kronofogdemyndigheten i Falun:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar tillsynen över meddelade näringsförbud har kommittén fast<br>
nat för atl landets TSM även fortsättningsvis skall handha denna uppgift. I<br>
slutändan har man här vall mellan polis och kronofogdemyndighet (TSM).<br>
Kronofogdemyndigheten i Falun finner det helt naturligt atl TSM bibe<br>
håller denna uppgifl trots all sambandet med konkurs föreslås upphöra.<br>
Del allt övervägande antalet fall i vilka en person meddelas näringsförbud<br>
kommer även i fortsättningen all ske i samband med konkurs. Hur skall<br>
"näringsförbudssiluationer" uppmärksammas om inte konkurs föreligger?<br>
Kommer åklagaren all inleda förundersökning? Kommer ev, ulredning alt<br>
föranleda åtal? Hur ställer sig domstolen? Fallen av näringsförbud utanför<br>
konkursförfarandels ram kommer med all sannolikhet att vara få. Det sist<br>
sagda föranleder ocksä kronofogdemyndigheten att anta att myndighetens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>335</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lillsynsroll belräffande
avvecklingen kommer alt vara minimal. Man skuUe Prop. 1985/86: 126 annars kunna
befara att just i dessa faU skuUe myckel slora insatser behöva göras eftersom
en avveckling av en rörelse liknar den som förvaltaren tvingas göra i
rörelsekonkurser. Men som sagts torde dessa faU bli säUsynta. Mol denna
bakgrund har myndigheien ingenting alt erinra heller mot denna del i förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.11 Kronofogdemyndigheten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
reglerna om övervakning, av meddelade näringsförbud välkomnas nyheterna. Särskill
angeläget ler det sig atl TSM ges möjlighel alt kalla lill förhör. I kommitténs
överväganden framskymtar atl förhör skulle endast tillgripas om skäl föreligger
men enligt vår uppfattning bör det, oberoende av misstankar, vara en
rutinåtgärd alt vederbörande inkallas till förhör eller besvarar skriftliga
frågor inom vissa tidsintervaller. Enligt KFMs uppfattning är det emellertid
påkallat all TSM ges möjlighel all tillgripa vite akernalivl hämtning om
personen i fråga inte efterkommer myndighetens kallelse till förhör. Förslaget
att då göra övervakningen till ell polisiärt ärende är ägnat alt i många fall
skapa komplikationer exempelvis vad avser informationsförmedling etc.
Förfarandet blir dessutom tungrott med inslag av diskussion av
behörighetsfrågor och kommunikationsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överhuvud
ställer sig KFM tveksam till resonemanget å s. 350 nederst och s. 351 överst om
skälen lill alt se övervakningen som en polisiär uppgifl. Överträdelse av en näringsrältslig
sanktion måsle ses som etl agerande väsensskilt från vanlig brottslighet. En
övervakning av nu nämnt slag lorde under alla förhållanden ligga närmare lill
för exempelvis KFM som har större vana från personers agerande som
näringsidkare och olika förelagskonslruktioner. En svaghet i uiredningen ligger
i atl man inte tillräckligt tydligt analyserat å ena sidan TSMs och å andra
sidan polisens roll i övervakningsfrågan. Skall polisen inleda förundersökning
när person inte inställt sig till förhör hos TSM? Är TSM frånkopplal ansvarel
om anmälan gjorts till polismyndighet? Fulll möjligt är atl den dömde intar
olika attityder gentemot polismyndigheten resp TSM med risk för alt ärenden
bollas mellan myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.12 Kronofogdemyndigheten i Kristianstad:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 199 a § konkurslagen bör inte finnas kvar i den nuvarande utformningen. Inga
åtgärder synes vidtas för alt beivra överträdelser och därför är del bättre alt
slopa den eller ändra den så atl den får etl innehåll som blir tillämpat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
tillstyrker att tUlsynsmyndigheterna i konkurser också i fortsättningen skall
övervaka näringsförbuden. Förslaget innebär alt den nuvarande oklarheten om
omfattningen av tillsynsmyndigheternas övervakning försvinner. Övervakningen
föreslås omfatta inte bara atl befintliga förelag avvecklas utan ocksä alt
nyetablering inte sker. Del stämmer väl med kronofogdemyndighetens uppfattning
om vad tillsynsmyndigheten bör utföra i övervakningshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är självfallet en fördel att tillsynsmyndigheten kan hålla förhör med<br>
den som ålagts näringsförbud. Kronofogdemyndigheten utgår emellertid<br>
från all gällande rätt inte utgör något hinder mol alt tillsynsmyndigheten<br>
tillfrågar den som har näringsförbud om sädana omständigheter som har<br>
betydelse för bedömningen av om förbudel efterlevs. Sådana frågor förut<br>
sätts för övrigi få ställas också till Iredje man även om metoden naturligtvis</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>336</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ställer
krav på återhållsamhet för all inte i onödan utsätta den som fåll Prop.
1985/86: 126 näringsförbud för obehag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
anser all den föreslagna regeln all tillsynsmyndigheten får hålla förhör kan molverka
sitt syfle. Om del är en riktig, bedömning att frågor om efterlevnaden av
näringsförbud får ställas redan enligt gällande rätt, både till den som har
näringsförbud och annan som kan antas kunna lämna upplysningar i saken, kan den
inskrivna rätlen att hälla förhör med den som har näringsförbud möjligen tolkas
så alt frågor om efterlevnaden av förbudel inte får ställas tiU annan. Därmed
skulle uppkomma en osäkerhet om vad som är tUlälel och kanske en försvagning
av den övervakning som sker f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser kronofogdemyndigheten all den föreslagna beslämmelsen om förhör kan öka
effektiviteten i övervakningen om den kombineras med sanktioner på molsvarande
sätt som är fallel med förhör enligt utsökningsbalken och utvidgas lill alt
gälla också iredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.13 Kronofogdemyndigheten i Malmö:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande-- förhör
Uder förslagel av en brist. Fastslående av befo<br>
genheter för TSM saknas. TSM måste kunna göra ingrepp för atl nå sina<br>
syften och bör få tillämpa förhörsinstilutet enligt utsökningsbalkens be<br>
stämmelser. Härigenom ges också möjlighel all hålla förhör med Iredje<br>
man, som måsle åläggas upplysningsskyldighel. Vidare måsle sanktioner<br>
kunna riktas av TSM mol tredskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TSM
måsle få rätl all erhålla upplysning redan i inledningsskedet om hur avveckling
är tänkt atl gå tUl och sedan i fortsättningen förlöper. Näringsidkaren kan
komma all ha vissl inflytande på verksamheten trots avvecklingen t. ex. genom
bankförbindelser i form av borgensåtaganden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan förutsättning för en väl fungerande tillsynsfunktion är, all åklagare
inför varje mål om näringsförbud håller TSM underrättad om situationen
exempelvis för all yrkanden från förelagaren skall kunna bedömas. Redan från
denna tidpunkt måsle TSM aUlså ha möjlighel all lägga fram sina synpunkler i
näringsförbudsfrågan. T. o. m. redan under polisutredning måsle TSM informeras
om den misstänktes skuation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Bestämmelser om näringsförbudsregisler skall las in i förordningen om näringsförbudsregisler.
Av förordningen bör också framgå, atl beslut om näringsförbud skall registreras
i skatteregistrel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13§
Belräffande TSM;s,tillsynsskyldigheter är inte annal atl säga än all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>myndigheien
vill återkoppla till del tidigare sagda om all förhör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
få hållas av TSM enligt utsökningsbalkens regler. Vidare måsle ges möjlighet atl
förhöra även tredje man och denne mäste åläggas upplysningsskyldighet, vilket
är särskill viktigt för all TSM skall kunna genomföra sin tiUsynsuppgifl på rätl
säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.14 Kronofogdemyndigheten i Stockholm:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ansvarig
myndighet för efterlevnadskontroU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdagande
och beivrande av broll är en av polisens huvuduppgifter. Det<br>
kan därför tyckas naturligt att övervakning av efterlevnaden och beivrande<br>
av överträdelser skulle vara en uppgifl för polisen. Kommittén har i betän<br>
kandet på flera ställen understrukit vikten av alt efterlevnadskonlroUen<br>
blir verkligt effektiv. KFM delar till fullo denna uppfattning, men känner</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig tveksam till polisen
som kontrollmyndighet. Anledningen härtill är att Prop. 1985/86:126 uppgiften
hos polisen skulle få en låg prioritet. Andra komplicerade ekonomiska brottsutredningar
är så krävande alt näringsförbudskontrollen skulle få komma i andra hand. KFM
är därför posiliv lill kommitléns förslag all tillsynsmyndigheterna skall vara
ansvariga för kontrollen. Dessa myndigheter har som ceniral uppgift alt verka
för ell väl fungerande konkursinsli-lut. Näringsförbudsinstilulet har en
naturlig anknytning till konkurs. Del förhållandel saml den roll
tillsynsmyndigheterna hillills haft i näringsförbudsfrågorna gör att KFM
känner uppgiften som näriiggande och naturlig. Med de knappa resurser TSM
alltsedan dess tillkomst arbetat med har efterlevnadskontrollen inte kunnal ges
den prioritet den borde ha. Med redan beslutade personella förstärkningar och
med den ytterligare resursökning som måsle följa om kommitténs förslag
genomförs kommer TSM all förfoga över tillräckliga resurser för en effektiv
övervakning. För atl nå delta mål krävs dock större befogenhet i
kontrollarbetet än kommittén föreslagit. Frågan härom utvecklas nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hur
skall kontrollen gå lill?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är KFMs erfarenhet atl de personer som ålagts näringsförbud i de flesta fall är
särskilt svårarbetade. Det är inte fråga om några dunungar. De är erfarna och
slipade i umgänget med myndigheter. De är i många fall försedda med rådgivare
och vet väl atl tillvarata sina rättigheter. En del kan förväntas inställa sig
villigt när myndigheien kallar tUl förhör. Andra åter kan förväntas inte
avhöras alls. Man kan aldrig ulgå från all erhållna uppgifter är rikliga ulan
sådana måsle alltid kontrolleras. Kommittén har i belänkandet på åtskilliga
ställen givit uttryck för uppfattningen all man genom kontroll i olika register
kan avgöra om grund för misstanke om överträdelse föreligger. KFM delar inte
kommitténs uppfattning. Registren kan visserligen vara lill hjälp vid
framtagande av ett grundmaterial för vidare undersökning, men uppgifterna kan
inte tas för goda annat än i sällsynta undantagsfall. Om exempelvis en person
som ålagts näringsförbud vid regislerkonlroll visar sig ha anmäld arbetsgivare
eller uppbära sjukpenning kan förhållandet inte anses vara tillräckligt för
avslutande av utredningen. Vidare kontroll måsle göras om den skall vara lillfredsslällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl bilda sig en uppfattning om värdet av den regislerkontroU som kommittén
föreslagit (s. 356 fl) har KFM låtit utföra kontroll av 54 personer som ålagts
näringsförbud av tingsrätt i Slockholms län. Kontrollen har utförts i de av
kommittén föreslagna registren med undanlag av slällföre-trädarkontroll i akliebolagsregistrel,
som inte varit åtkomligt. Av resultatet kan enligt KFMs uppfattning följande
bedömning göras;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en person behöver inte f n.
ytterligare kontrolleras då han innehar anställning där införsel pågår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åtta personer har anmäld anslällning,
men den inkomst som redovisats hittills är så låg att fortsatt undersökning
måste göras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en person synes vara anställd
hos närstående</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en person har registrerats som
skattskyldig för mervärdeskatt under tid då förbudel gäller. Förhållandet har
anmälts lill tillsynsmyndigheten i del område där vederbörande är bosall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen
visar enligt KFMs mening att den av kommittén föror<br>
dade regislerkonlrollen kan vara av etl tvivelaktigt värde och konstaterar<br>
samtidigt atl kontrollen inte givit någon i sammanhanget intressant infor<br>
mation alls rörande 43 av de undersökta personerna. Av övriga måste<br>
uppsökande kontroll göras i 9 fall.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>338</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén ocksä funnit (s. 355) mäste alla som får näringsförbud Prop. 1985/86:
126 utsättas för en uppsökande övervakning. Vid kontorsspaning erhållna uppgifter
måste i regel kontrolleras genom yttre spanings- och kontrollåtgärder. En
personlig kontakt med den förbudet gäller är normalt nödvändig. Sådan kontakt
kan uppnås genom den anvisade möjligheten alt hålla förhör. Den kan också
uppnås genom atl tillsynsmyndigheten besöker vederbörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från vad kommittén redovisat som sin uppfattning anser KFM alt ärende
om ifrågasatt överträdelse inte bör överiämnas till polisen utan att
tillräcklig grund för skälig misstanke om överträdelse föreligger. Sålunda
anser KFM inte all obstruktion från den övervakades sida (vägran alt lämna svar
på frågor, underlätenhet alt inställa sig pä kallelse, vägran alt lämna
tillträde lill lokal m. m.) utgår sädan grund för misstanke. Om inte polisen i
samband med anmälan förses med tillräcklig grund för misstanke om överträdelse
lorde ärendet få låg prioritet. KFM har sett åtskilliga exempel på delta när
del gäller konkursförvaltares brollsanmälningar. Grunderna för uttalade misstankar
har enligt polisen varit så svaga atl ärendet inte ansetts böra las upp med hög
prioritet. Denna fråga har varit uppe till behandling mellan KFM och
polis/åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KFM
anser sålunda atl ärendet inte skall överlämnas till polisen förrän det är mer
eller mindre klart att överträdelse förekommer. För att kunna utreda frågan så
långt är det nödvändigl alt tillsynsmyndigheterna ges befogenheter ulöver vad
kommittén föreslagit. Sälunda bör samma tvångsmedel stå till buds vid
utebliven inställelse lill förhör som gäller när kronofogdemyndighet kallar
till förhör enligt utsökningsbalken. Dock måste, som ovan framhållits,
tillsynsmyndigheten räkna med all så gott som alltid behöva kontrollera lämnade
uppgifter. Detta gäller även om de lämnats under straffansvar. Mot bakgrunden
av karaktären hos det klientel varom fråga är, känner därför KFM elt starkt
behov av ytterligare befogenheter. Sålunda borde tillsynsmyndigheterna ha
befogenhet att göra förrättning på den plals där den verksamhei bedrives, som
misslänks innebära en överträdelse av förbudet. Sådan förrättning bör kunna ske
ulan föregående underrättelse. Vid dessa förrättningar kan etl akut behov
uppkomma alt eftersöka och omhänderta bevismaterial. Tillsynsmyndigheterna bör
därför utrustas med befogenhet som möjliggör detta.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>339</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har diskuterat frågan om tvångsmedel till tillsynsmyndigheternas förfogande i
kontrollarbetet men funnit all behov härav inte föreligger då ärendet i
stället kan överlämnas till polisen. Alt KFM likväl föreslår sådana
befogenheter har sin grund i att TSM har upplevt problemen och känner all den
föreslagna lösningen inte skulle komma alt medföra den effektivitet i
kontrollen som är en förutsättning för hela institutets funktion. Om någon
anser alt en sådan utvidgning av tvångsmedlens användning är förenad med
betänkligheter ur rättssäkerhetssynpunkt eller annan synpunkt vill KFM erinra
om all myndigheien redan i dag har den för TSM föreslagna rätten att genomföra
förrättning, nämligen i samband med indrivning. Näringsförbudskontrollen kan
således redan i dag ulföras i förrättningsform med de befogenheter utsökningsbalken
ger, nämligen i de fall där den som ålagts näringsförbud tillika är gäldenär
hos kronofogdemyndigheten, vilket inte är ovanligl. När det gäller farhågor
rörande en spridning av befogenheter av polisiär natur utanför
polis/åklagarväsendet vill KFM peka på bevissäkringslagen, där sådana
tvångsåtgärder tillagts annan myndighet, KFM vill i delta sammanhang peka på
ett exempel för atl understryka problemen. Sålunda gjordes för snart elt år
sedan en anmälan (bifogas)' om ifrågasatt överträdelse av näringsförbud. Särskill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagan
utesluten här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mot bakgrunden av vad som
därvid anfördes om angelägenheten av en Prop. 1985/86: 126 snabb
handläggning är det med stark besvikelse KFM tvingas konstatera att frågan om
åtal ännu i dag inte avgjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta fall ansåg ändå TSM mislanken relativt väl grundad. Det är lätt all
föreställa sig att ringa energi och resurser skulle ägnas utredningen om
anmälan grundar sig på obstruktion (t. ex. uppmaning lill tjänstemannen all
avlägsna sig när tillsynsmyndigheten inställer sig för kontroll).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omständigheter
som talar för att eftersträvad effektivitet skulle uppnås med KFMs förslag är
sammanfattningsvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>TSM upplever kontrollarbetet
som en av sina huvuduppgifter samtidigt som TSM har en stark känsla av att
uppgiften hos polisen betraktas som mindre central</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kommitténs förslag ger
tillsynsmyndigheterna alltför små möjligheter all utreda om ett förbud har
överträtts. Följden blir atl ärendet måste överlämnas till polisen på etl
stadium där grunden för misstanke om överträdelse är mycket svagt underbyggd. TSMs
uppfattning är atl sådana anmälningar löper stor risk att självdö hos polisen. TSM
jämför härvid med erfarenheterna från vad som händer - eller snarare inte
händer - med de broll som anmälts i förvaltarberätlelser/uppgifler och där
grunderna för misstankarna inte underbyggts tillräckligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppgiften skulle komma alt
kännas mer meningsfuU med effektiva arbetsmetoder, vilket i kombination med
del inlresse TSM känner sig ha för uppgiften skulle borga för den eftersträvade
effektiviteten i kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
särskilda frågor rörande kontrollen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommittén anser KFM att bosättningsorten bör vara avgörande för
vilken tillsynsmyndighet som skall vara ansvarig för kontrollen. Likaledes
instämmer KFM i kommitténs uppfattning att den som ålagts näringsförbud inte
bör åläggas skyldighel alt göra anmälan till tillsynsmyndigheten vare sig vid
flyttning eller eljest. Även kommitléns mening i frågan rörande publicering av
näringsförbud delas av KFM,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Resursåtgång</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit alt arbetskraftsbehovet enbart för näringsförbudslillsynen kan
beräknas till 1/2-1 årsarbetskraft för en tillsynsmyndighet av genomsnittlig
storlek. För Stockholms del gäller att klientelet här är mera svårarbetat än
genomsnillet, bl, a. på grund av de stora möjligheter som här råder att verka
anonymt. Härtill kommer att mängden näringsförbud är större här än någon
annanslans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiften
skall under ansvarig kronofogde handhas av en erfaren exekutiv tjänsteman, som
visat fallenhet och intresse för spaningsarbele. Med rätt person på tjänsten
bedömer KFM kunna klara den effektiva kontroll som är önskvärd. Skulle antalet
näringsförbud komma alt öka avsevärt uppkommer fråga om ytterligare
arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.15 Kronofogdemyndigheten i Sollentuna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med lillsyn över näringsförbuden har hittills varit förenat med uppenbara
svårigheter. Kommittén har uppmärksammat detla. Kommittén förordar ett aktivt
uppsökande övervakningsarbete, men går inte närmare in på hur det i detalj bör
vara utformat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>340</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhoppningsvis
bör tillsynen i någon mån förenklas av att det införs ell Prop. 1985/86:
126<br>
närstäendeförbud, särskilt om del utvidgas .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
synes dock märkligt alt förslaget inte öppnar fler möjligheter för TSM att
försäkra sig om att den näringsförbjudne inte gör sig skyldig till
överträdelser. Den enda kontrollmöjligheten, som är föreslagen, är rätten att
hålla förhör. Kommer inte den kallade kan TSM inte göra någol åt del. Om han
kommer så behöver han i vart fall inte tala sanning. KFM vill ställa frågan på
sin spets genom att påstå alt de personer som ålagts näringsför- ■ bud
inte precis frivilligt berättar om sitl liv och leverne, minst av alll för
kronofogden. I dessa fall menar kommittén att TSM skall, om misstanke om
överträdelse uppkommer, anmäla vederbörande till åklagaren för eventuell ulredning
om misstanken är befogad. Detta framstår som elt slag i luften. Alla inblandade
vet att åklagaren varken har tid eller praktisk möjlighet all ulreda frågan
snabbt. KFM vill dock erinra om de ännu inte permanenta grupperna som
specialiserar sig på svåra indrivningsfall vilka har både kunskap och förmåga
till ett meningsfullt övervakningsarbete och bör bistå TSM med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sislnämnda för oss in till kärnan i hela näringsförbudsinstilulet, nämligen
snabbheten i utredningsarbetet. Kommittén har understrukit det angelägna i att
ytterligare resursförstärkningar och omprioriteringar sker . till förmån för
utredningar rörande ekonomisk brottslighet. Men även om resurserna stärks
kvarstår det faktum att det tar lång tid och är mödosamt innan en utredning är
genomförd och etl näringsförbud föreligger. Kommittén har inte föreslagit
något som skulle kunna göra förfarandet snabbare än idag. Del räcker inte med
all säga atl det skall gå forl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>--- finns
det anledning atl ytterligare beröra TSMs övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TSM
skall hålla sig underrättad om personens sysselsättning. För all göra detta
skall TSM kunna få tillgång lill vissa delar av skatledatabasen. Nu säger inte
den informationen tillräckligt, vilket också kommittén ansett. Därför skall TSM
också ha en uppsökande verksamhet och vidare skaffa information från dem som
kan ha bättre lokalkännedom. Den uppsökande verksamheten förutsätter en
fullständig medverkan från den dömdes sida. Någon rätl atl l.ex. se rörelsens
bokföring etc. finns inte. Tydligen skall TSM förlita sig på polisens
möjligheter all efter åklagarens beslut göra husrannsakan. Åtgärden står
knappast i proportion lill syftet nämligen att med någorlunda säkerhel
fastställa all den dömde inte bedriver näringsverksamhet. Någon form av
mildare tvångsmedel än husrannsakan, l.ex. rätt för TSM att på ort och ställe
ta del av rörelsens bokföring torde vara på sin plals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen,
som ell begränsat men inte desto mindre viktigt led i övervakningsarbetet är
registreringen och andra tillkännagivanden av näringsförbud. Kommittén har
ställt sig bakom alt näringsförbud antecknas i det s.k. REX-registret. Delta
finner KFM i Sollentuna som en självklar förbättring av informationskanalerna.
Vidare menar KFM atl det kan finnas behov av atl ett näringsförbud kommer till
allmänhetens kännedom, t. ex. genom annonsering särskill mol bakgrund av all
inte alla förbud kommer att vara en följd av konkurs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.16 Kronofogdemyndigheten i Sundsvall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittillsvarande
lillsyn säges ha varit både si och så. Detta vill man söka komma tillrätla med
genom att ge tillsynsmyndigheten rätlen atl hålla förhör. Det är gott och väl
men torde vara alldeles otillräckligt. Tillsyn i detta sammanhang kan sägas
vara detsamma som kontroll av individer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>341</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
tidigare visat ätt de inte är så nogräknade. Effektiv kontroll kan enligt Prop.
1985/86: 126 myndighetens bedömande aldrig ske utan tillgång till vissa
tvångsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däresl
kronofogdemyndigheten i framliden skall vara tillsynsmyndigheter enligt näringsförbudslagsliflningen
ställer myndigheten som krav alt tillsynsmyndigheten får tillgång till ungefär
samma tvångsmedelsarsenal som står kronofogdemyndigheten till buds enligt
bestämmelserna i främsl 2 kap utsökningsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
redaktionell synpunkl bör bestämmelserna i 199 e § konkurslagen flyttas över
till den föreslagna särskilda lagen om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.17 Näringsfrihetsombudsmannen (NO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till kritiken mol tidsutdräkterna vid tillämpningen av nuvarande
bestämmelser viU NO betona vikten av alt polis- och åklagarmyndigheter
tillförs tillräckliga resurser för att förfarandet skall kunna effektiviseras
och all möjligheter finns all meddela tillfälligt näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
än mer avgörande betydelse för att näringsförbud skall bli ett verkningsfullt
medel mol ekonomisk brottslighet och oegentiigheter inom näringslivet är som
nämnts att övervakningen blir effektiv. Ett viktigt steg i riktning mol all
underlätta övervakningen är del föreslagna närståendeförbudet. Att
tillsynsmyndigheten ges nödvändiga resurser i form av personal och tillgång lill
behövlig information ur befintliga register, som t. ex. skatleregistren, är
högst angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.18 Patent- och registreringsverket (PRV):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- skall
enligt 12 § förslaget tiU lag om näringsförbud ett näringsför<br>
budsregisler föras av riksskatteverket. Uiredningen har inte närmare dis<br>
kuterat behovet av en samordning av riksskatteverkets näringsförbudsre<br>
gisler och akliebolagsregistrel. Akliebolagsregistrel innehåller informatio<br>
ner om det stora flertalet av de personer som i praktiken blir föremål för<br>
näringsförbud. I praktiken kommer också hinder för dem som har närings<br>
förbud atl idka näring att beaktas vid förandet av aktiebolagsregistret. En<br>
särskild komplikation i delta sammanhang är all en motsvarande gransk<br>
ning måste ske hos länsstyrelserna. Akliebolagsregistrel lorde vara del<br>
register som är mest lämpat som informationskälla belräffande personer<br>
som ådömis näringsförbud. Patentverket skulle om näringsförbudsregis<br>
lret fördes hos verkel kunna underrätta tillsynsmyndigheten om någon<br>
person som meddelats näringsförbud finns i aktiebolagsregistret. Även ur<br>
decentraliseringssynpunkl är del lämpligl all näringsförbudsregislret till<br>
förs bolagsbyrån. Med hänvisning till vad ovan sagts föreslår patentverket<br>
att näringsförbudsregislret skall föras vid patentverkets bolagsbyrå. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.19 Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majorkelens
yttrande, se avsnitt 1.24 och 2.21.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av ledamöterna Rosell, Berglund, Cederschiöld, Dingertz, Hjertsson och Könberg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med att anknytningen lill konkurs föreslås upphöra, bör polisen och inte
kronofogdemyndighet vara tillsynsmyndighet. Inom polisen byggs numera upp
enheter för ekobrottslighet, vilket talar för polisen som tiUsynsmyndighet. Dessutom
förfogar polisen över elt större kontaktnät.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1193>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.19.1
Taxeringsavdelningen:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Registerhållning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
framstår som sannolikt alt antalet personer som fått näringsförbud successivt
kommer all öka år från år. Delta medför i sin tur en successiv ökning av
kontrollen all överträdelser mol näringsförbudet inte sker. Informationen från
den övervakande myndigheien (TSM) måsle även gå ul till andra myndigheter såsom
länsstyrelsemas skatteavdelningar, lokal skattemyndighet och polisen. För alt
på ell enkelt säll sprida informationen kan man använda redan befintiig adb-teknik
hos de berörda myndigheterna. Det manuella registret som i dag finns hos RSV uppfyUer
inte de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mest
elementära krav på aktualitet belräffande personernas adresser </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-.
RSV förfogar i dag över en skaltedatabas från vilken länsstyrelser och lokal
skattemyndighet redan i dag hämtar uppgifter, liksom kronofogdemyndigheterna
inom en snar framtid kommer att göra. Om man genom skatledatabasen varje år
markerade på laxeringsavin för de som har näringsförbud, så skulle TN kunna
meddela TSM ev. ansläUningsförhållan-den och adressuppgkler. Till polisens
allmänna brottsregister skulle enkelt en överföring med aklueUa uppgifter månatligen
kunna göras från RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bevakning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
ell adb-slöd i bevakningen föreslår taxeringsavdelningen atl de som har fått
näringsförbud skall ha någon form av anmälningsplikt lill TSM. Exempelvis kunde
anmälningspUklen innefatta två besök hos TSM per år, varvid personen som fåll
näringsförbud skulle redogöra för sina anställnings- och
försörjningsförhållanden. Om personen inte inställer sig, måsle TSM tillsammans
med polis aktivt bevaka var personen ifråga bor och vad han arbetar med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har diskuterat men senare förkastat frågan om en presumtionsregel, där den som
ålagts näringsförbud skuUe bevisa all han inte brutit mot förbudel. Man har
även markerat hur ulomordentiigl viktigt en effektiv övervakning är för all sysiemel
med näringsförbud skall fungera tillfredsställande. Om det visar sig att de
personer som ålagts förbud kan fortsätta med sin verksamhet som förut, förlorar
allmänheten sin tiUtro och respekt för regleringen, delvis kanske för
rättssystemet över huvud taget. Kommittén har även nämnt alt del inte kan vara tiUräckligt
all myndigheten bara väntar på atl eventuella överträdelser skall visa sig.
Sådan passivitet från myndigheternas sida kan få en avsevärd negaliv inverkan
på allmänhelens förtroende för näringsförbudsreglernas effektivitet. Del kan
även innebära att näringsförbud inte framstår som något reellt hot för berörda
näringsidkare. Risken är ju också all personen i fråga fortsätter atl orsaka
skador i samma omfattning som före förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man ålägger TSM uppgiften atl bevaka all näringsförbuden efterlevs, så bör man
beakta de relationer som de personer som fåll näringsförbud har lill
myndigheter, speciellt gäller detla i storlänen, där den sociala kontrollen
saknas. De erfarenheter som taxeringsavdelningen har av dessa personer är att
de inte bryr sig om regler över huvud taget, än mindre bryr sig om all
efterleva våra skattelagar. Det är därför av vikt atl TSM ges möjlighel all
samarbeta med polis för exempelvis hämtning lill förhör som bör kunna ske i
stället för ev. friviUiga besök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>343</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Taxeringsavdelningen
föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alt adb-teknik används för atl
hålla näringsförbudsregislret aktuellt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl det årligen markeras på laxeringsavin
vem som har näringsförbud, så alt taxeringsnämnden kan meddela TSM ev.
ändringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att de som har fåll
näringsförbud skall ha anmälningsplikt lill TSM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all TSM kan få hjälp av polisen
för hämtning när anmälningsplikten ej fullföljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.19.2
Uppbördsenheten:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kontrollen är avgörande för effektiviteten av näringsförbudslagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har stannat för att låta övervakningen ligga kvar hos tillsynsmyndigheterna.
Som skäl har anförts atl de flesta näringsförbud även i fortsättningen torde
utdelas i samband med konkurs och att den som åläggs näringsförbud nästan
alltid är känd av tillsynsmyndigheten eller kronofogdemyndigheten. Vidare har tUlsynsmyndigheterna
byggt upp rutiner för koniroUer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsenheten
anser atl det väcker betänkligheter all utvidga lill-synsmyndigheternas arbetsuppgifter
utanför konkursområdel och all dessutom utöka befogenheterna. Ansvarsområdet
torde bli mycket oklart och avgränsningen liU rent polisiära uppgifter
flytande. En effektiv kontroll måste omfatta inhämtande av uppgifter från olika
register och ofta utredning om personliga och ekonomiska förhållanden. I vUken
mån sekretessbestämmelser lägger hinder härför och i vilken mån enskilda och
myndigheter kan vägra att lämna uppgifter är oklart. Tillsynsmyndigheten torde
inte ha rätt all bedriva den typ av registerforskning som åligger den exekutiva
myndigheten. För tillsynsmyndighetens verksamhet finns inte några
sekretessbestämmelser. Inkomna uppgifter och vidtagna utredningai* torde alltså
vara offenlliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsenheten
anser att det finns behov av en generell övervakning av personer som ålagts
näringsförbud. Hur denna ska göras och hur gränserna ska dras måste klart
framgå. Det synes vara.mindre lämpligl atl lägga in arbetsuppgifterna i de
löpande rutinerna hos någon myndighei. Som utvärderingen av den nuvarande
lagstiftningen visat har både ambitionsnivåer och resurser varierat myckel hos
tillsynsmyndigheterna. Framför allt i storstadslänen och efler flyttningar är
svårigheterna alt effektivt bevaka efterlevnaden slora. Del är också då som
risken för överträdelser är störst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bli enhetiig och tillgodose rättssäkerhetsaspeklerna bör den generella
kontrollen utföras av en myndighei. Efiersom riksskatteverket för näringsförbudsregislret
bör. även övervakningar tillsvidare skötas där, som ett särskUt åliggande. Det
kan naturligtvis förändras vid eventuell omorganisering av
skatteförvaltningarna och kronofogdemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
näringsförbud lorde bli begränsat. Kontrollen bör utan aUlför slora svårigheter
kunna göras genom inhämtande av uppgifter från olika i lag eller förordning
angivna myndigheter. Kontrollen bör avse samtiiga som ålagts näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsenheten
föreslår alt uppgifter generellt ska inhämtas om adress,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>registreringar
i akliebolagsregistrel eller handelsregislren,<br>
förelags- laxerings- och kontrolluppgiftsregistreringar i cenlrala skattere<br>
gistrel,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hos
kronofogdemyndighet registrerade uppgifter,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hos
försäkringskassa lämnade uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
ytterligare uppgifter kan tänkas. Vissa av uppgifterna bör avse även
närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
regislerforskning bör göras när någon ålagts näringsförbud och sedan t. ex. en
gång om året, under den lid förbudet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslår uppbördsenhelen alt myndighet som i sin verksamhei har fält uppgift om
förhållande som ger anledning all anla atl ett näringsförbud överträds ska
anmäla förhållandet lill RSV. RSV ska efter alt ha gjort ulredning i samråd med
berörda myndigheter besluta om älalsan-mälning ska göras. RSV bör inte tilldelas
några särskilda befogenheter eller rättsmedel för utredningsverksamheten. Det
bör göras helt klart att spaning, förhör o.dyl. är polisens uppgifter.
Uppgifterna hos RSV bör vara sekretessbelagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.20 Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kritik som i belänkandet framförs mot nuvarande regler riktar sig framför alll
mot de långa handläggningstiderna och den bristfälliga tillsynen av meddelade
förbud. I många fall kan det dröja mer än elt år från konkursbeslul till alt
näringsförbudet vinner laga krafl. När det gäller tillsyn har flertalet
tillsynsmyndigheter uppgivii att tillräckliga resurser f. n. saknas för en
effektiv kontroll av efterlevnaden av näringsförbud. Innebörden av den
framförda kritiken bedöms som myckel allvarlig. I kritikens förlängning skymtar
att lagstiftningens intentioner inte kommer all uppfyllas på ell godtagbart
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebäratt näringsförbudsfall skall beivras generellt och inte endasl i
samband med konkurs. Delta torde innebära att förbud, trots viss skärpning av rekvisiten,
kan komma i fråga i fall fler än lidigare. Samtidigt kommer större krav all
ställas på den ulredning som del allmänna måste prestera. Kommitténs förslag
innebär därför en inte oväsentlig utökning av arbetsuppgifterna hos.såväl
polis, åklagare som kronofogdemyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
vill därför kraftigt understryka alt del är hell nödvändigl alt ytterligare
resurser tillförs berörda myndigheter, I annat fall torde kommitténs förslag
till utvidgning av näringsförbudets lillämpning i praktiken ej bli
genomförbart. Av rättspolitiska skäl är det helt oacceptabelt att de som gjort
sig förtjänta av näringsförbud eller överträtt etl meddelat förbud inte annat
än undanlagsvis riskerar ingripanden från myndigheternas sida, vilket enligt länsslyrelsens
mening kommer all bli följden om inte del framlagda lagförslagel följs upp av
en resursförstärkning, 1 vilken omfattning detta skall ske ligger utanför
länsstyrelsens möjlighet att bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har inhämtat yttrande från kronofogdemyndigheten i Jönköping. I yttrandet
anförs alt frågan om näringsförbud bör lösas i ell sammanhang tillsammans med
näringstillstånd. I övrigt tillstyrker kronofogdemyndigheten betänkandet.
Liknande synpunkter har anförts av Jönköpings polisdistrikt. Även dessa
myndigheter understryker vikten av atl ytterligare resurser tiUförs de
myndigheter som skall handlägga näringsförbudsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.21 Kronofogdemyndigheten i Jönköping:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
har såsom tillsynsmyndighet i konkurs hela länet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
verksamhetsområde. All ulöva en effektiv tillsyn inom elt så slorl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>345</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>distrikt är mycket svårt.
Vid en nyligen gjord undersökning hade endast Prop. 1985/86: 126 fyra personer
med gällande näringsförbud sitt hemvist här i länet (samtliga inom Eksjö
kronofogdedistrikt). Möjlighet finns alt förordna annan kronofogdemyndighet atl
handlägga tiUsynsuppgifl i konkurs, t. ex. övervakning av alt meddelade
näringsförbud efterlevs (42 § konkurslagen). Även om del principiellt bör
åligga polisen atl övervaka överträdelse av näringsförbud lorde övervakningen
bli effektivare om den läggs på tillsynsmyndigheterna i konkurs.
Kronofogdemyndigheten har därför inte något alt erinra mot kommitténs förslag
angående tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.22 Jönköpings polisdistrikt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
bör ligga kvar hos kronofogdemyndigheterna men man bör införa skyldighet för
polismyndighet att informera tillsynsmyndigheten om förhållanden som kan
inverka på frågan om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt få en effektiv övervakning av meddelade näringsförbud krävs atl man för etl
centralt register över dessa och att detta register blir tillgängligt "on line"
för kronofogde- och polismyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.23 Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
snabb handläggning av ärenden om näringsförbud är en förutsättning för alt
sådana förbud skall få avsedd verkan. Det förefaller därför nödvändigl alt,
såsom redan påbörjats, förslärka samhällets insatser på området genom
resurstillskott och omprioriteringar. Det kan förmodas all sådana satsningar
även skall vara samhällsekonomiskt fördelaktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt ett näringsförbud skall respekteras erfordras att tiUsynen över alt förbudel
iakttas är någorlunda effektiv. Kommittén har funnit atl tillsynen f. n. är
bristfällig på många håll. Kommittén föreslår atl de kronofogdemyndigheter som
är tillsynsmyndigheter belräffande konkurser även i fortsättningen skall handha
övervakningen av att meddelade näringsförbud iakttas, Länsslyrelsen delar denna
uppfattning. Dessa myndigheter torde vara de mest skickade för tillsynen som är
en mycket svår uppgift. Den torde huvudsakligen få lösas genom fältarbete och regislerkontroU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skiljaktig
mening av ledamöterna Nils-Erik Andersson, Erik Blom, Lennart Engholm, Thorvald
Frostemark, Curt Åke Olsson och Lars Samze-lius;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser----- alt åtskiUiga skäl kan åberopas till förmån för reservan<br>
ternas förslag alt polismyndigheten i fortsättningen bör vara tillsynsmyn<br>
dighet. Detta förslag bör alltså närmare prövas under den fortsatta bered<br>
ningen av lagstiftningsärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.24 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär, med viss tvekan, atl kronofogdemyndigheter, som är
tillsynsmyndigheter i konkurs, liksom hillills skall vaka över all näringsförbud
efterlevs och därvid anmäla misstanke om överträdelse till åklagare. TSM
föreslås få rätt hålla förhör med den som ålagts näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betänkandet framgår, att det i en del fall brustit i effektiviteten när<br>
det gäller efterlevnadskonlrollen och möjligheterna att beivra överträ<br>
delser. TSM;s befattning med näringsförbudsärenden kommer, som fram<br>
går av vad som ovan anförts, inte längre all vara lika självklar som hittills,<br>
om kommitténs förslag genomförs. Det kan för övrigt ifrågasättas, om alla<br>
de ålgärder för kontroll av efterlevnaden av näringsförbud som riksskatte<br>
verkets avdelning för administration av exekutionsväsendet nu anvisar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>346</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(MEX 1983; 8) står i
rimlig proportion till nyttan och resultatet av tillsynen. Prop. 1985/86:
126 Polisen måste i nuvarande system likväl förr eller senare kopplas in för
att utreda misstanke om broll mot näringsförbud. Av betänkandet framgår (s.
351), att riksskatteverket anser TSM mindre lämplig atl ha hand om efterlevnadskonlrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens mening bör polismyndighet, som har läng erfarenhet av bekämpning
av ekonomisk brottslighet, i fortsättningen ha ett övergripande ansvar för
tillsynen av näringsförbud. Del framstår som självklart alt detta måsle ske i
fortlöpande samverkan med andra myndigheter. Skaltemyndigheterna kan här spela
en ceniral roll. Om en särskild markering läggs in i skalleregisiret för dem
som ålagts näringsförbud, kan polismyndighet automatiskt underrättas, när
något inträffar på skattesidan i fråga om dessa personer som motiverar närmare
utredning. Det kan vara fräga om l.ex. uppgifter som framkommit i samband med
taxeringsrevision, eller vid ansökan om registrering i arbetsgivare- eller mervärdeskal-leregislren.
På samma sätt bör underrättelse kunna ske från centrala akliebolagsregistrel,
om liknande markering införs där. Genom den lösning som länsstyrelsen här
skisserat förenklas regislerkonlrollen samtidigt som motiven för all TSM skall
få direkt terminalåtkomsl liU skatteregistrel faller bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebär, alt registrerande myndighei, som upptäcker att person som
överträder eller är i färd med atl överträda näringsförbud, skall anmäla detta
förhåUande till TSM, som i de flesta fall torde överlämna ärendet lill
polismyndighet för fortsatt ulredning. Länsslyrelsen kan inte finna annal än
att delta är en onödig omgång. Direktinformation från registrerande myndighei
till polismyndighet, en ordning som länsslyrelsen förordar, är en mer
rationell lösning som ger möjlighet till snabbare agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.25 Länsstyrelsen i Norrbottens län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser liksom majoriteten i kommittén att tillsynsfunktionen bör ligga hos
tillsynsmyndigheten (TSM).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
är en viktig men ingalunda lätt uppgift i sammanhanget. TSM bör i silt löpande
arbete ha betydligt större möjligheter att upptäcka misstänkta fall av
överträdelser av näringsförbud än vad polisen har. Detta bl.a. genom sambandet
med kronofogdemyndigheterna och deras kännedom om och arbete med ekonomiska
aktiviteter av skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skallemyndigheterna
har också myckel god överblick över näringsverksamheter av olika slag inom
sina respektive områden. Redan nu underrättas bl.a. länens skalleavdelningar
genom riksskatteverkets försorg om meddelade näringsförbud. Ifall den
informationen användes aktivt bör skattemyndigheterna mycket verksamt kunna
bidra lill all misstänkta fall av överträdelser av näringsförbud kommer till TSMs
kännedom. En aktivitet av delta slag ligger i skallemyndigheternas eget
intresse och kan göras ulan några merkostnader av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.26 Sveriges domareförbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga, som särskilt berördes av förbundet i dess remissvar på det<br>
betänkande som låg till grund för gäUande lagstiftning, är hur man skall<br>
åstadkomma en effektiv kontroll över hur näringsförbud efterievs. Del är<br>
en klar fördel alt del, som kommittén föreslår, ges föreskrifter i lagen om<br>
hur kontrollen skall ske. Att ansvaret primärt skall ligga hos kronofogde<br>
myndigheten (tillsynsmyndigheterna) även om anknytningen till konkurs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>347</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upphör
kan förefalla tveksamt men förbundet anser atl kommitténs majori- Prop.
1985/86: 126 tet angett godtagbara skäl för sin ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.27 Sveriges Advokatsamfund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
delar- kommitténs uppfattning atl den nuvarande lagstift<br>
ningen om näringsförbud bör ändras i olika avseenden för all göra förbudet<br>
verksamt. En förutsättning härför är emellertid att erforderUga resurser<br>
ställs till förfogande för snabba och effektiva utredningar saml för kontroll<br>
av atl förbud efterlevs. Detla är så mycket mer angelägel med hänsyn till<br>
att del av näringsförbudskommillén framlagda förslaget utmynnar i en ny<br>
lag om näringsförbud, enligt vilken sådanl förbud skall kunna åläggas<br>
enskild näringsidkare oberoende av inträffad konkurs. Ulan denna be<br>
gränsning blir det möjligt atl meddela flera förbud än lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.28 Föreningen Sveriges åklagare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
delar kommitténs uppfattning all tillsynen även i fortsättningen bör åligga
kronofogdemyndigheterna som är tillsynsmyndigheter i konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har föreslagit all tillsynsmyndigheten skall ges rätl atl hålla förhör med den
som ålagts näringsförbudet. I den föreslagna lagtexten anges emellertid inte
förutsättningarna för etl sådanl förhör: Ej heller finns någon sanktion mot den
som ej hörsammat kallelse eller som vägral lämna begärda upplysningar. Enligt
kommittén bör i sistnämnda fall anmälan göras lill polisen. Föreningen
avstyrker förslaget. Eko-rotlarna inom polisen förfogar över spaningsenheter,
vars personal är mer skickade alt hålla förhör. Under alla förhållanden bör
tillsynsmyndigheten aldrig få kalla lill förhör ulan föregående kontakt med
vederbörande Eko-rotel, I annat fall skulle en pågående utredning eller ett
planerat tillslag helt kunna saboteras. Om tillsynsmyndigheten skall ges rätt
all kalla till förhör, bör under alla förhållanden vissa förutsättningar härför
uppställas, I lagtexten kan exempelvis anges att förhör får hållas om utredning
av betydelse för tillsynen av näringsförbudet inte kan ske på annal säll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.29 Föreningen Sveriges kronofogdar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller kontrollen av efterlevnaden av näringsförbud har kommittén<br>
föreslagit att tillsynsmyndigheterna i konkurser även i fortsättningen skall<br>
fullgöra denna uppgift, I belänkandet har bl, a, diskuterats atl lägga denna<br>
uppgifl på polis. Näringsförbud har stark anknytning till gäldenärsbrott,<br>
vilka har visat sig ha en mycket låg prioritet hos polis och åklagare. Trots<br>
inrättandet av s, k, Eko-rotlar inom flera polisdistrikt har någon förbättring<br>
inte skett. Föreningen har i olika yttranden över kommissionens mol<br>
ekonomisk brottslighet betänkanden påtalat den otillräckliga utredningska<br>
paciteten hos polis och åklagare i denna del. Föreningen instämmer därför<br>
i det val kommittén har gjort då uppgifter att utöva tillsyn över de som<br>
ålagts näringsförbud troligtvis skulle bli en opriorilerad uppgifl hos poli<br>
sen. Dessulom är del föreningens uppfattning atl polisen alltsedan förstat<br>
ligandet strävat efter atl göra sig av med arbetsuppgifter som icke är av<br>
direkt polisiär karaktär. Tillsyn över de som ålagts näringsförbud kan inte<br>
klassas som en polisiär fråga. Till skillnad frän polisen har kronofogdemyn<br>
digheterna dessutom genom sina ekonomer tillgång till ekonomisk sakkun<br>
skap vilket är av särskill värde i dessa frågor. I de fall som kan komma alt<br>
leda lill anmälan för misstanke om överträdelse kan åklagare och polis</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>348</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>räkna med en fyllig och
välgrundad anmälan. Föreningen vill däremol hälla Prop. 1985/86: 126 frågan
öppen huruvida uppgiften skall läggas på tillsynsmyndigheterna eller på
samtliga kronofogdemyndigheter. Skäl finns som talar i båda riktningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller övervakningen anser föreningen del tveksamt om tillsynsorganet erhåUer
tillräckliga resurser atl på ell kraftfullt sätl fullgöra sina åligganden. För atl
hålla sig underrättad om en persons sysselsättning skall man få tillgång lill
vissa delar av skatledatabasen. Denna information säger inte särskUl myckel,
vilket också kommittén insett. Därför skall man ha en uppsökande verksamhet och
vidare skaffa information från den som kan ha bättre lokalkännedom. Denna
verksamhet förutsätter medverkan från den dömdes sida. Någon rätl alt få se t.ex.
rörelsebokföring finns inte. Tydligen skaU man här förlila.sig på poUs och
åklagares möjligheter alt genomföra husrannsakan. Någon form av mildare
tvångsmedel än husrannsakan, t. ex. rätl alt la del av bokföring torde vara
meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har föreslagk att lillsynsorganel skall ha möjligheter all hålla förhör med den
som ålagts näringsförbud. Detla är i sig elt bra förslag. Vad händer emellertid
om gäldenären inte inställer sig till elt sådant förhör eller väl inställer sig
men vägrar lämna upplysningar. Kommittén har inte föreslagit några sanktioner
för all få gäldenären atl lämna upplysningar vid sådana förhör. Det är någol
naivt alt tro atl den kategori del nu gäller frivilligt i någon större
utsträckning skulle lämna uppgifter vid förhör. För att förhör skall bli
meningsfullt krävs sanktioner mol dem som vägrar medverka. Föreningen anser atl
en koppling i denna del lill de sanktioner som finns i utsökningsbalken är
lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all näringsförbudsinstilulet skall bli meningsfullt är del framför alll viktigt
med snabbhet i handläggningen. Föreningen anser det därför angeläget all de
myndigheter som skall föra lalan om näringsförbud och övervaka dess
efterlevnad tilldelas resurser och disponerar sin verksamhet så all dessa mål
verkligen prioriteras. Föreningen anser inte all kommittén föreslagit någol som
skulle kunna göra förfarandet snabbare än i dag. Del räcker inte med vällovliga
uttalanden att det skall gå forl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.30 Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FAR
anser i likhet med reservanterna Ollen, Olsson och Thörner att
effektivitetsskäl talar för atl polisen blir tillsynsmyndighet för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.31 Svenska Revisorsamfundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
etl led i kontrollen och övervakningen av de personer som ådömts näringsförbud
föreslår samfundei, alt straffbestämmelserna kompletteras med en skyldighel för
den som åläggs näringsförbud att lill kronofogdemyndigheten anmäla om
anställning upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.32 Vissa organisationer inom näringslivet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ändring i 1 § skalleregisterlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
instämmer i vad reservanten Joakim OUén i denna del har anföri. Förslaget bör
således enligt vår mening inte genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>349</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1207>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.33 Landsorganisationen
i Sverige (LO):</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>°P- 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort problem med nuvarande näringsförbud är kontroll- och övervak-ningssvårighelerna.
För alt effektivisera konlroUverksamhelen bör tUlsynsmyndigheterna få ökade resurser.
LO tiUstyrker atl det förs elt centralt register över näringsförbud hos riksskatteverket.
Verkel bör i sin lur lämna uppgift om beslutet tiU myndigheter som för register
över handels-, förenings- och aktiebolag. Vid nyregistrering bör den registrerande
myndigheten kontrollera om sökanden är belagd med näringsförbud och om så är fallel
vägra nyregistrering. Vidare bör myndighet vid kännedom om broll mol
näringsförbud vara skyldiga att anmäla saken till polis. LO anser även all beslul
om näringsförbud bör meddelas fackförbunden. Fackföreningarna har stora
möjligheter alt upptäcka om en arbetsgivare, som meddelals näringsförbud,
försöker etablera sig på olika håll i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.34 Tjänstemännens centralorganisation (TCO):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allvarlig brist i dagens förfarande i samband med näringsförbud är
tidsfördröjningen innan förbud utfärdas. Detta konstaterar också kommittén,
men samtidigt ullalar man all enda synbara lösningen är att tillräckliga
resurser avsätts för arbetsuppgiften. Några förslag lill resursförändringar
jämfört med nuläget förs emellertid inte fram. Delta är enligt TCOs mening inte
lillfredsslällande. Behov av åtgärder finns och är slort - polis och åklagare
bör därför tillföras ytterligare resurser för dessa arbetsuppgifter. Till viss
del bör detla kunna ske gencm en omfördelning/delegering av befintliga
arbetsuppgifter inom de båda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har kritiserat tillsynen av ådömda näringsförbud. I delta sammanhang vill TCO framhåUa
atl orgasationen delar kommitténs uppfattning atl tillsynsskyldigheten bör
ligga på kronofogdemyndigheten. TCO föreslår att denna uppgift vidgas och ges ell
mer serviceinriktat innehåll, för all den som ålagts näringsförbud ska kunna få
uppgift - dels hur avveckling av näringsverksamheten ska gå till, dels få hjälp
med tillsynsmyndighetens syn på den nya verksamhelen och
anställningsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
vill i detla sammanhang även framhålla att avgränsningen mellan
kronofogdemyndighetens och polismyndighetens uppgifter bör göras på del sättet atl
ärendet direkl överlämnas till polisen när misstanke uppslår atl överträdelse
av näringsförbud skell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.35 Centralorganisationen SACO/SR:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
föreslår att näringsförbud skall övervakas av tillsynsmyndig<br>
heterna, medan reservanterna förordar polismyndigheterna. Riksskatte<br>
verket menar (s. 111), att tiUsynsmyndigheterna är väl lämpade att kontrol<br>
lera avvecklingen av ett företag, men mindre väl skickade alt handha<br>
tillsynen i övrigt. RSV nämner de lokala skaltemyndigheterna som tänk<br>
bara tillsynsmyndigheter. Lokala skattemyndigheterna är - till skillnad<br>
mot myndigheterna inom rättsområdet - administrativa förvaltningsmyn<br>
digheter. JUSEK anser del därför inte lämpligt att ålägga lokala skatte<br>
myndigheterna en uppgift som markant skiljer sig från deras traditionella<br>
arbetsuppgifter. När det gäller polisen, har man där sedan förstatligandet<br>
1965 strävat efter all bli befriade från arbetsuppgifter som inte kan anses<br>
vara klart polisiära. Att övervaka efterlevnaden av näringsförbud är ingen<br>
polisiär uppgift. Den skulle därför om den anförtroddes polisen med all<br>
sannolikhet få en mycket låg prioritet. Polisen bör därför inte komma<br>
ifråga. JUSEK tillstyrker därför majoritetens förslag all det skall åligga de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>350</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kronofogdemyndigheter som
är tillsynsmyndigheter i konkurs atl övervaka Prop. 1985/86: 126
efterlevnaden av förbud. Dessa myndigheter har erfarenhet av verksamheten och
har dessulom en mycket god överblick över reslföringar och övriga skuldförhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om atl tillsynsmyndigheten får hålla förhör med den som ålagts näringsförbud
tillstyrks. Sedan utsökningsbalkens lUlkomsl har kronofogdemyndigheterna vunnil
god erfarenhet av denna typ av förhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.36 Hotell- och Restauranganställdas Förbund:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- anser
vi atl del är ytterst viktigt all meddelade näringsförbud också</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>får
avsedd verkan. Del slälls därmed stora krav på kontroll och eflerievnad. Den
kontrollerande myndigheien måsle ges tillräckliga resurser öch upprättandet av etl
centralt register bör snarast genomföras. De fackliga organisationerna bör ha
tillgång lill detta register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.37 Svenska Målareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- måste
tillsynsverksamheten förslärkas betydligt om utdömt nä<br>
ringsförbud skall vara verkningsfullt. Vi anser därför att om förelag där<br>
näringsidkaren fåll näringsförbud och förelaget övergår till annan ägare,<br>
bör i domslutet ingå alt samhällsrevisor följer företaget verksamhei minst<br>
så lång tid som det utdömda näringsförbudet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.38 Svenska Transportarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kontrollera alt näringsförbudet efterlevs bör de meddelade besluten även
delges fackföreningarna. Fackföreningarna har nämligen stora möjligheter all
upptäcka om en person som har meddelals näringsförbud på nyll försöker all
etablera sig som näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser slutligen all övervakningsproblemen förtjänar särskild uppmärksamhet i
framliden. Uiredningen konstaterar i sammanfattningen alt det allvarligaste
problemet med nuvarande lagstiftning gällt kontrollen av de personer som meddelals
näringsförbud. Denna har inte fungerat tillfredsstäUande. Förbundet är inte
övertygat om all föreliggande förslag innebär nägon väsenllig förbättring
härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.39 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ceniral fråga gäller tillsynen över alt meddelade näringsförbud efter-leves.
Tillsynen avser huvudsakligen två omständigheter, nämligen dels atl
näringsidkaren avvecklar den eller de rörelser han vid lidpunkten för förbudel
bedriver, dels atl han inte startar någon ny rörelse eller överhuvudtagel
involverar sig i förbjuden verksamhet. Kan efterlevnaden inte kontrolleras
effektivt är givetvis risken stor atl näringsförbudei bara blir elt slag i
luften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den utvärdering kommittén företagit angående de nuvarande reglernas
tillämpning framgår, alt övervakningen på sina håll varit bristfällig och alt
kommittén ser detla som del kanske allvarligaste problem som förelegat. Övervakningsskyldighelens
omfattning har också varit oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
diskuterar till atl börja med utförligt frågan, vilken myndig<br>
hei som bör anförtros uppgiften (s. 347 ff, jfr också s. 444 f). De två<br>
huvudalternativen har varit TSM, dvs. de kronofogdemyndigheter som är<br>
tillsynsmyndighet i konkurs, och polisen. En rad skäl för (och emot) de<br>
båda myndigheterna anges. Etl viktigt argument mol TSM är naturligtvis,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>351</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all anknylningen till
konkurs föreslås upphävd. Huruvida detta är en Prop. 1985/86: 126 avgörande
invändning beror enligt fakullelsnämndens mening på vilka omständigheter som
enligt de nya reglerna skall kunna ligga till grund för elt näringsförbud och
vad övervakningen således skall gälla. TSM är naturiigen bäst rustad att följa
utvecklingen på det exekutionsrättsliga området, dvs. alt övervaka aktiviteter
som kan avslöjas genom betalningsanmärkningar o. dyl. Om emellertid
näringsförbud, såsom synes framgå av förslaget, skall kunna meddelas enbart på
grund av all näringsidkaren åsidosatt t.ex. konsumentintressen blir
anknytningen till TSM mindre naturlig. Skulle de slutiiga reglerna få en sådan uiformning
borde övervägas, om inte konsumentverket/Kö vore en lämpligare övervakningsmyndighet
i nu nämnda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
valet mellan TSM och polisen finner fakultetsnämnden emellertid, på samma säll
som kommittén, att TSM med viss ivekan får anses bäst lämpad. Fakultetsnämnden
noterar också, all TSM själva i huvudsak synes ha varit positiva lill att
fortsätta med övervakningsuppgiften (s, 350),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av övervakningsskyldigheten preciseras i belänkandet i flera hänseenden (s, 353
ff, 431 O- TSM skall agera aktivt och söka hålla sig underrättad om vederbörandes
sysselsättning. Bl, a. skall TSM kontrollera relevanta register och la
kontakter med andra myndigheter som kan förväntas ha uppgifter atl lämna.
Kommittén föreslår samtidigt en utvidgning av skatteregisterlagens
bestämmelser, för att ge TSM terminalåtkomst till vissa uppgifter i skatteregistrel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden
anser det principieUt viktigt alt utvidgning av registerlagar sker ytterst
restriktivt och endast om starka skäl talar härför. I del aktuella fallel
gäller, dels atl TSM kan åtkomma uppgifterna efter vanlig prövning enligt
sekretesslagen, dels att antalet undersökta personer inte lorde bli så stort
alt en direkl terminalåtkomst blir nödvändig av arbetsbesparande skäl. Fakullelsnämnden
anser därför, atl förslaget i denna del inte bör genomföras. (Jfr.
reservationen s. 445 f)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
stort praktiskt problem uppkommer, då en person som ådömis näringsförbudily/for
från ett tillsynsområde till ett annat (se t. ex, s, 102 f, 109, 363 ff). Del
finns i dag inga rutiner för detta fall och del är lätt alt näringsidkaren i
samband med flyttning "försvinner" och atl TSM på den nya
bostadsorten av olika anledningar inte forlsäller kontroUen, Kommittén avvisar
frågan om en skyldighet för näringsidkaren alt anmäla flyttning med att delta
många gånger skulle uppfattas som en onödig kränkning av den personliga
friheten och all del normalt finns möjligheter atl relativt snabbt ta reda på
vart en person flyttat (s, 364 f). Fakultetsnämnden anser dock, att en
skyldighet att anmäla flyttning ter sig som en mycket liten belastning i
jämförelse med den synnerligen ingripande påföljd som själva näringsförbudei
innebär. Eftersom frågan uppenbarligen vållat praktiska problem vore det enligt
fakullelsnämndens mening att förorda att en näringsidkare med näringsförbud ålägges
att anmäla eventuell flyttning lill TSM, varefter TSM har atl meddela TSM på
den nya bostadsorten, vilken enligt förslagels 13 § iredje st. skall överta
övervakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
senast sagda aktuaUserar en större fråga, som rör näringsidkarens egen
aktivitet i förhållande till TSM. Kommittén har ansett att nägon aktivketsskyldighel
överhuvudtagel inte kan åläggas honom, utan att TSM själva skaU efterforska del
som är värt att la reda på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden
ställer sig tveksam lill denna aUmänna utgångspunkt. Nämnden anser i stället,
alt en skyldighet för näringsidkaren att hålla regelbunden kontakt med TSM, t.ex.
att vid vissa lidpunkter anmäla sin sysselsättning, borde övervägas. (Jfr. bl.a.
utformningen av institutet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>352</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddstillsyn,
som i och för sig torde vara en mindre ingripande påföljd än Prop. 1985/86:
126 ett näringsförbud.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktigt
är givelvis, atl TSM ges tillräckliga resurser tor atl sköta övervakningen
tillfredsställande, Å andra sidan synes övervakningen hittills inte ha lagil alllför
slora resurser i anspråk, inte heller bland de TSM sorn utfört avsedd
övervakning (s. 104 f, 365 f). Del är här principiellt viktigt att understryka,
atl riktlinjen måste vara all verksamheten inte skall öka i någon större
omfattning under kommande år, utan att det rör sig om en påföljd som skall
användas endast som en yttersta utväg i kanske 50-100 fall per är i hela
landet. Avsikten får inte vara, att en långsam utvidgning av användningsområdet
för näringsförbud skall komma lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.40 Stockholms kommun, Stadsjuristen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
bör kontrollsystemet utvecklas, då det hittills visat sig otillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:188.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Överträdelse av näringsförbud. Övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Göteborgs tingsrätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår inte helt klart av kommitténs överväganden under 13,2, om man anser atl
ell annal uppsätsbegrepp än inom straffrätten i övrigt -särskilt när det gäller
s. k, subsumlionsvillfarelse - bör gälla ifråga om överträdelse av
näringsförbud. Tingsrätten vill emellertid ifrågasätta om det finns anledning atl
göra någon avvikelse. Under alla förhållanden är det dock oacceptabelt att
tänka sig etl särskilt uppsätsbegrepp i dessa fall ulan att del anges i
författningstexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Riksåklagaren (RÅ):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sanklionsreglerna
föreslås oförändrade i förhållande till vad som nu gäller. Jag tillstyrker förslagel
i denna del. Alt dispens kan återkallas vid överträdelse synes välgrundat.
Regeln om atl endast elt näringsförbud kan gälla vid en och samma tidpunkt är
ägnad alt skapa klarhet. Jag har inte nägon erinran mot de föreslagna
övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:188.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:12.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Överåklagaren i Göteborg: </span><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget till övergångsbestämmelser tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:12.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Länsåklagaren i Malmöhus län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
lagtekniskt föreslårjag all 14 § får följande lydelse "Den som överträder
ell näringsförbud elier förbud enligt 4§ döms etc..." eftersom
förbudsregeln inte är direkl straffsanktionerad i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har föreslagit- atl lagen inte görs retroaktiv (2, över<br>
gångsbestämmelserna och s, 385), Särskilt ur rättssäkerhetssynpunkt till<br>
styrker jag förslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>353 </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr
126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7.5 Riksskatteverket
(RSV):</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>P''«P- ''- '6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna
bör utformas så atl de personer, vilkas fall ligger för utredning när lagen
träder i kraft, inte orättmätigt kan komma ifrån lagföring p. g, a, för korta
frister. Enligt vad som anförts i motiven (s, 436) skulle tiden i bestämmelsens
andra mening sättas lill etl år. Detta torde vara för kort tid för att uiredningen
skall hinna ske och talan väckas i alla de ärenden, som ligger i balans,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.6 Kronofogdemyndigheten i Göteborg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
frågan om förlängning av förbud jämfört med nytt förbud har KFM endast en
detaljsynpunkt. 1 kommitléns övervägande anges å s. 376 att domstolen bör vid
valet av de båda alternativen vara bunden av åklagarens yrkande, KFM anser atl
sådan bundenhet inte skall uttalas. Om således åklagaren yrkar all nytt förbud
skall meddelas vid överträdelse, något som innefallar en minimigräns å tre år
borde domstolen kunna istället föreskriva förlängning och underskrida
treårsgränsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.7 Kronofogdemyndigheten i Malmö:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- ställer
sig myndigheten positiv till det som sägs om förlängning av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>liden för näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.8 Kronofogdemyndigheten i Stockholm:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sanktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KFM
anser de av kommittén föreslagna straffreglerna väl avvägda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
har KFM i sin verksamhei iakttagit fall där näringsidkare överträder meddelat
näringsförbud genom att fortsätta rörelse och inte upphör med denna faslän
polisutredning igångsatts. Fall finns även där rörelse fortsalts av den som
ålagts näringsförbud även under tid då denne varit intagen i kriminalvårdsanstalt.
Härtill kommer att polisutredningen ofta tar så lång tid att ell är och mer kan
gä innan anmälan lett lill åtal och dom. Under tiden bedrivs rörelsen som om
ingenting hänt. Anledningen till atl häktning inte tillämpats är obekant för KFM
och förefaller f ö, mindre intressant dä rörelse som ovan nämnts t, o, m, kan
bedrivas från kriminalvårdsanstalt. Ur såväl saneringssynpunkl som av allmänprevenliva
skäl är detta förhållande djupt otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kan då göras åt delta? KFM anser att det finns etl behov av alt kunna stänga
till och/eller avveckla rörelse som drivs på detta sätt. På talan av åklagare
borde rätlen ha möjlighet all besluta om sådan åtgärd. Åklagaren borde ha
skyldighet att dra fråga om sådan ålgärd inför rällen. Genom atl beslut om
avveckling fallas av rätten efter rättegång kan sådana avgränsningsproblem
lösas som kommittén behandlat på s. 297 ff. Åtgärden skulle därför kunna
användas även där den verksamhei som skall avvecklas drivs som juridisk
person. Avvecklingen kan tänkas verkställas av god man som förordnas av rätten.
Kraven på dennes kompetens bör överensstämma med vad som krävs av den som
förordnas som förvaltare i könkurs. Tillsyn över avvecklingen skulle
förslagsvis kunna ligga på tillsynsmyndigheterna. För respektive företagsform
bör sedan gällande likvida-tionsbeslämmelser kunna tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>354</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>7.9
Sveriges domareförbund:</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
kan-- godta de föreslagna reglerna om överträdelse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>355</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
7- Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremissens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande avförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud får meddelas den som i egenskap av enskild
näringsidkare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gjort sig
skyldig lill brott som inte är ringa, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåtit att belala
sådan skatt, lull eller avgift som omfattas av lagen (1978; 880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om underiåtelsen inte är
ringa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbudei får meddelas endasl om näringsidkaren
grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet och förbudel är
påkallat från allmän synpunkt. Vid bedömningen av om så är fallet får hänsyn
tas till även andra åsidosättanden av näringsidkaren än som avses i första styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud får också meddelas den som försatts i
konkurs och då var enskild näringsidkare, om han förfarit grovt otillbörligt
mot sina borgenärer eller på annal sätl grovt åsidosatt vad som ålegat honom i
näringsverksamhet och förbudel är påkallat från allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövningen av om näringsförbud är påkallat från allmän
synpunkl skall särskill beaktas om åsidosättandet varit systematiskt eller
syftat lill betydande vinning, om det medfört eller varit ägnat att medföra
betydande skada eller om näringsidkaren tidigare dömts för brott i
näringsverksam-hel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud får vidare meddelas den som varit bolagsman
i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller komplemenlär i elt kommanditbolag
under lid då bolaget underlåtit atl betala skatt, lull eller avgift i sådant
hänseende som avses i 1 § försia slyckel 2, om förutsättningarna för förbud
enligt I § andra stycket är uppfyllda. Detsamma gäller om han själv i bolagels
verksamhet gjort sig skyldig till brott som inte är ringa. Han får även
meddelas näringsförbud om bolaget försatts i konkurs och förutsällningarna i övrigi
för förbud enligt 2 § är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i försia styckel om bolagsman i elt
handelsbolag gäller<br>
även styrelseledamot och suppleant för sådan i ett aktiebolag och en<br>
ekonomisk förening, verkställande och vice verkställande direkiör i ett<br>
aktiebolag samt den som i annan egenskap faktiskt utövat ledningen av en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>356</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näringsverksamhet. Delsamma gäller den som utåt framställ
som ansvarig Prop. 1985/86: 126 för en enskild näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud fär dessutom meddelas annan
befattningshavare än som anges i försia och andra styckena, om han haft
befogenhet alt fullgöra en näringsidkares skyldigheter i särskilt avseende och
i den egenskapen gjort sig skyldig lill brott som inte är ringa samt
förutsättningarna för förbud enligt I § andra styckel är uppfyllda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud skall meddelas för en viss tid, lägst tre
och högst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:310.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan avförbud 6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är underkastad näringsförbud har inte rätt att
driva näringsverksamhet eller atl vara bolagsman i elt annat handelsbolag än
kommanditbolag eller komplemenlär i ell kommanditbolag. Han får inte heller
vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot i ett aktiebolag, etl
handelsbolag eller en ekonomisk förening, eller i en sådan ideell förening
eller stiftelse som driver näringsverksamhet, samt ej heller vara verkställande
eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag eller i annan egenskap vara
ställföreträdare för en s.ådan juridisk person som har angetts nu. Inte heller
får han på annat sätl faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller
av en sådan juridisk person som är bokföringspliklig även om den inte driver
näring. Dessutom gäller att han inte får äga så många aktier i ell aktiebolag atl
hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget kommer atl översliga
femtio procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsförbud ulgör inget hinder mot all sådan verksamhet
bedrivs som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap, 1 § regeringsformen
eller I kap, 1 §, 4 kap, I §, 6 kap, I § eller 13 kap, 5 §
tryckfrihetsförordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är underkastad näringsförbud får inte vara
anställd eller ta emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av
en närstående lill honom eller där en närstående har en sådan ställning som
anges i 4§, Som närstående anses make, sambo, förälder, barn och syskon samt
den som är besvågrad i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är
gift med den andres syskon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller får den som är underkastad näringsförbud vara
anställd eller la emot återkommande uppdrag i den näringsverksamhet där han
åsidosatt sina åligganden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandel vid prövningen av frågor omförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan om
näringsförbud förs i lingsräii av allmän åklagare. Angående</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uiredningen
och förfarandel i mål om näringsförbud skall, om inte annal</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreskrivs
i denna lag, i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreskrivet
om mål som rör allmänt åtal för brott där straffet är fängelse i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högst ett
år. Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken fär dock</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte
tillgripas i fråga om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 126. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan om
näringsförbud mot någon som försatts i konkui-s fär tas upp av Prop.
1985/86: 126 samma tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje kronofogdemyndighet skall särskilt uppmärksamma när
det kan finnas skäl att meddela näringsförbud i fall som anges i 1 § första slyckel
2. Så snart myndigheten finner anledning till det, skall den göra anmälan om
förhållandet till åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det uppenbart atl näringsförbud skall meddelas, får
rätlen meddela förbud för liden till dess frågan om näringsförbud slutligl har
avgjorts (tillfälligt näringsförbud).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga om tillfälligt näringsförbud tas upp på yrkande
av åklagaren, om inte annal följer av fjärde slyckel. Elt sådant yrkande kan
prövas såväl innan talan enligt 8§ har väckis som därefter. Innan ett
tillfälligt förbud meddelas skall den som yrkandet avser få lillfälle att yttra
sig, om del inte finns anledning att anta atl han har avvikit eller på annat sätl
häller sig undan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten får hålla förhandling för frågans prövning. Till
förhandlingen skall den som avses med yrkandet kallas personligen. I kallelsen
skall han upplysas om all frågan kan avgöras även om han inte inställer sig. Om
förfarandet i övrigt vid en sådan förhandling gäller i tillämpliga delar
föreskrifterna i 24 kap. 14 § rällegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bifalls en lalan om näringsförbud, får rällen i domen
självmant förordna om tillfälligt förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl beslut om tillfälligt näringsförbud gäller omedelbart,
om inte annal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordnas. Beslutet skall delges den som avses med
förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell beslut om tillfälligt näringsförbud, som har meddelats
under rättegången, överklagas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagas elt beslul om tillfälligt förbud, får högre
rätt omedelbart förordna atl förbudel inte skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätlen meddelar ett lillfälligt näringsförbud, skall
den utsätta en tid inom vilken talan om näringsförbud skall väckas, om inte en sädan
lalan redan har väckts. Tiden får inte bestämmas längre än vad som bedöms
absolut nödvändigl. Är den utsatta liden inte tillräcklig, får rätten medge
förlängning om åklagaren före tidens utgång gjort framställning om sädan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med alt näringsförbud eller tillfälligt
näringsförbud meddelas,<br>
skall rällen till den som avses med förbudet överlämna en särskild under<br>
rättelse, där innebörden av förbudel beskrivs.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>358</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten skall sända etl exemplar av domen eller beslutet lill
den myndig- Prop. 1985/86: 126 het som enligt 24 § skall svara för
tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den som fåll näringsförbud eller tillfälligt
näringsförbud tillstånd av myndighei alt driva näring inom särskilt reglerat
näringsområde, skall rätten sända etl exemplar av domen eller beslulel till den
myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphävande avförbud 15§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har talan om näringsförbud inte väckis inom utsatt tid,
och haren framställning om förlängning av liden inte heller inkommit, skall
ett beslut om tillfälligt näringsförbud omedelbart upphävas. Detsamma gäller om
talan återkallas eller lämnas ulan bifall eller om del inte längre finns skäl
för det tillfälliga näringsförbudet. Om talan bifalls, skall rätten pröva om
det tillfälliga näringsförbudei fortfarande skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frikänns den som genom en lagakraftvunnen dom fått
näringsförbud för brott som utgjort förutsättning för förbudet enligt I § försia
stycket I, skall rätten samtidigt upphäva förbudet. Avser frikännandet endast
en viss del av brottsligheten eller hänförs denna under mildare
straffbestämmelser, skall rätten pröva om och under vilken tid förbudel
fortfarande skall gälla, I fall som avses nu fär den högre rätlen också upphäva
eller ändra ett beslul om skyldighel alt svara för rättegångskostnader, om ett
sådant har meddelats i samband med domen om förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphäver rätten det konkursbeslul som utgjort
förutsättning för ett näringsförbud enligt 2§, skall rätten samtidigt upphäva
näringsförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlens beslul om all upphäva eller ändra ell näringsförbud
skall gälla omedelbart,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett lagakraftvunnel beslut om förbud enligt 1 eller 2§ fär
upphävas pä ansökan av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att
den som fått förbudel inte hade grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande mål om upphävande av förbud gäller i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i 8§ om talan om förbud, Elt sådanl mål
las upp av den lingsräti som tidigare handlagt målel om näringsförbud. Målet
får i stället tas upp av rätten i den ort där sökanden har sitt hemvist, om
rätten med hänsyn lill uiredningen saml koslnader och andra omständigheter
finner det lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om upphävande av förbud får avgöras utan
huvudförhandling, om saken ändå kan utredas tillfredsställande. Har rätten
beslutat att målel skall avgöras ulan huvudförhandling, skall parterna ges
tillfälle atl slutföra sin lalan, om del inte är uppenbart att delta inte
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättens beslut om atl upphäva ett näringsförbud skall
gälla omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>359</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tid för avveckling av förbjuden näringsverksamhet m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En domstol som meddelar beslul om näringsförbud eller om
tillfälligt näringsförbud skall fastställa en begränsad tid innan förbudet
skall gälla, om det behövs för avvecklingen av näringsverksamhet, anställning,
uppdrag, delägarskap i handelsbolag eller aktieinnehav som anges i 6 och 7 §§.
Rätten får föreskriva vilka åtgärder som får vidtas eller som skall vara
förbjudna under denna tid och vad den som fått näringsförbud i övrigt då har att
iaktta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det föreligger synnerliga skäl. får tiden för
avveckling förlängas på ansökan av den som fått förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande mål om förlängning av liden för avveckling
gäller vad som sägs om upphävande av förbud i 17 § andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dispens från förbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
finns särskilda skäl, får den som är underkastad näringsförbud eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillfälligt
näringsförbud medges dispens för viss näringsverksamhet, viss</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anslällning,
vissl uppdrag, visst delägarskap i handelsbolag eller visst</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>aktieinnehav.
Rätten fär föreskriva vad den som medges dispens har att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iaktta då dispensen utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En dispens frän ett förbud att driva näringsverksamhet
eller inneha anställning, uppdrag, delägarskap i handelsbolag eller aktier
enligt vad som sägs i 6§ får återkallas, om den som är underkastad förbudet
åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhet som avses med dispensen. En
dispens fär också återkallas om den som är underkastad förbudet åsidosätter en
föreskrift som rätten meddelat med stöd av första siycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 26 § tredje styckel föreskrivs att en dispens kan
återkallas om näringsförbudet överträds,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga om dispens får prövas i samband med dom om
näringsförbud, i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samband med beslut om tillfälligt näringsförbud eller
efter en senare gjord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansökan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2l§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en fråga om dispens prövas särskill, gäller i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i 8§ om mål om näringsförbud. Om behörig
domstol gäller vad som sägs i 17 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om dispens från näringsförbud får avgöras utan
huvudförhandling, om saken ändå kan utredas tillfredsställande. Har rätlen
beslutat alt målel skall avgöras ulan huvudförhandling, skall parterna ges lillfälle
atl slutföra sin talan, om det inte är uppenbart atl detta inte behövs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan om återkallelse av dispens förs av allmän åklagare.
När frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövas i etl särskilt mål, gäller i tillämpliga delar vad
som föreskrivs i 8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om mål om näringsförbud. Om behörig domstol gäller vad som
sägs i I7§</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynen av meddelade förbud m.m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1985/86:126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket skall föra ett register över
näringsförbud och tillfälliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet
är den tillsynsmyndighet i konkurs inom vars område</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som är
underkastad näringsförbud är bosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del åligger tillsynsmyndigheten atl vaka över att
näringsförbud och tillfälliga näringsförbud efterlevs. Om det finns skäl att
misstänka att etl förbud överträds eller att den som fält dispens enligt 19 §
åsidosätter vad som åligger honom i den verksamhet som avses med dispensen,
eller vad som rätten föreskrivit i samband med all den beviljade dispens, skall
tillsynsmyndigheten göra anmälan om förhållandet till åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten har rätt att av den som är underkastad
näringsförbud begära sådana upplysningar som behövs för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överträdelse avförbud m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som överträder elt beslul om näringsförbud eller
tillfälligt näringsförbud skall dömas till fängelse i högst två är eller, om
brottet är ringa, till böler eller fängelse i högst sex månader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett näringsförbud som överträds får förlängas med högst
fem år. Sker flera förlängningar, får den sammanlagda liden för förlängning
inte vara mer än fem är. Talan om förlängning skall väckas innan förbudstiden
har gått ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en fråga om förlängning prövas särskill, gäller i lilllämpliga
delar vad som föreskrivs i 8§ om mål om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid överträdelse fåren dispens som meddelats med stöd av 19§
återkallas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om den som
är underkastad ell näringsförbud får ett nylt förbud, skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rätlen
undanröja det lidigare meddelade förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i krafl den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 15 §, 16§ andra och tredje siycket, 17§ saml 19-27 §§ tillämpas även i fråga
om sådant näringsförbud och tillfälligt näringsförbud som har meddelats enligt
äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid en prövning
av om en näringsidkare har gjort sig skyldig till broll eller Underlätelse atl
betala skatt, lull eller avgift som kan medföra förbud enligt 1 § försia slyckel
I och 2 liksom av om han grovt åsidosatt sina åligganden får hänsyn las lill
endast sådana förfaranden som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet. Det
som sagts nu gäller även talan om ell tillfälligt förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelas elt beslul
om näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med anledning
av konkurs och grundas bedömningen att näringsidkaren</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>361</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1231>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förfarit grovt
otillbörligt mot sina borgenärer eller på annat sätl grovt Prop. 1985/86; 126
åsidosatt sina åligganden på förfaranden som hänför sig lill liden före
ikraftträdandet, gäller i stället för 6 § försia stycket och 7§ all den som är
underkastad förbudet inte får driva verksamhet med vilken följer bokföringsskyldighet
enligt bokföringslagen (1976; 125). Han får inte heller såsom styrelseledamot
eller i nägon annan egenskap vara ställföreträdare för ett aktiebolag, ell
handelsbolag eller en ekonomisk förening eller en sådan ideell förening eller
stiftelse som driver bokföringspliklig verksamhei. Inte heller får han faktiskt
handha ledningen eller förvaltningen av verksamhetens angelägenheter. Rätten
skall i sitt beslut erinra om näringsförbudets verkan enligt denna punkt. Vad
som i 5 § föreskrivs om att näringsförbud skall meddelas för lägst tre år
gäller ej i ell sådanl fall som sagts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>362</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om konkurslagen (1921:225)'
dels att 199 b-d och 199 f-j §§ skall upphöra atl gälla. dds aiv55, 185 b, 199a
och 212 §§ skall ha följande lydelse</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1235>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1236>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-55 §'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltaren
skall så snart ske kan upprätta skriftlig berättelse om boets tillslånd, så ock
om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de kunnat utrönas. 1
berättelsen skall upptagas en översikt över tillgångar och gäld av olika slag
ävensom särskilt anmärkas, huruvida förhållande har förekommit som kan
föranleda återvinning lill konkursboet och huruvida skälig anledning
förefinnes lill antagande, alt gäldenären gjort sig skyldig till gäldenärsbrott.
Förefinnes anledning till anlagande, som nyss sagts, skall grunden därför
angivas. Om gäldenären är eller under det senare året före konkursansökningen
varit bokföringsskyldig, varde i berättelsen tillika anmärkt, vilket bokföringssystem
han har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts, och skall i
sådant fall vid berättelsen fogas den av gäldenären senast uppgjorda
balansräkningen. Finns det skälig anledning till antagande att gäldenären
eller, om denne är en juridisk person, någon sådan företrädare som avses i I99b§
har förfarit på ett sådant säll all näringsförbud enligt samma paragraf kan
meddelas, skall även det angivas jämte grunden för antagandel. "</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltaren
skall så snart ske kan upprätta skriftlig berättelse om boets tillstånd, så ock
om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de kunnal utrönas. 1
berättelsen skall upptagas en översikt över tillgångar och gäld av olika slag
ävensom särskilt anmärkas, huruvida förhållande har förekommit som kan föranleda
återvinning till konkursboet och huruvida skälig anledning förefinnes till
anlagande, att gäldenären gjort sig skyldig till gäldenärsbroll. Förefinnes
anledning till antagande, som nyss sagls, skall grunden därför angivas. Om gäldenären
är eller under del senare året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig,
varde i berättelsen tillika anmärkt, vilket bokföringssystem han har
tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts, och skall i sådant
fall vid berättelsen fogas den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen.
Finns det skälig anledning till antagande atl gäldenären eller, om denne är
en juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 4§ lagen (1985:000)
om näringsförbud har förfarit på etl sådant sätt atl näringsförbud kan meddelas
honom, skall även det angivas jämte grunden för antagandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avskrift
av berättelsen med den balansräkning, som må vara därvid fogad, skall av
förvaltaren utan dröjsmål tillställas konkursdomaren och tillsynsmyndigheten samt
varje borgenär, som det begär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1239>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av I99b§ 1980:264 199 g § 1980:264 199c§
1980:264 199h§ 1980:264 I99d§ 1980:264 199 i § 1980:264 199f § 1980:264 199j §
1980:264,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1980:264,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>363</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1241>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1243>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förvaltaren finner all gäldenären kan misslänkas för gäldenärsbrott. skall
han omedelbart underrätta allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för
misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och
det under konkursförvallningen kommer fram atl gäldenären kan misstänkas för
annat brott av ej ringa beskaffenhet, som har samband med verksamhelen. Kan
del misstänkas alt gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon
sådan företrädare som avses i I99b§ har förfarit på ett sådant säll alt
näringsförbud enligt samma paragraf kan meddelas, skall förvaltaren
omedelbart underrätta åklagaren om detla och ange grunden för misstanken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förvaltaren finner alt gäldenären kan misstänkas för gäldenärsbroll. skall
han omedelbart underrätta allmän åklagare därom och därvid angiva grunden för
misstanken. Detsamma gäller orn gäldenären har drivit näringsverksamhet och
det under konkursförvallningen kommer fram all gäldenären kan misstänkas för
annat brott av ej ringa beskaffenhet, som har samband med verksamheten. Kan
det misstänkas atl gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon
sådan förelrädare som avses i 4§ lagen (1985: 000) om näringsförbud har
förfarit pä etl sådant sätt all näringsförbud kan meddelas honom, skall
förvaltaren omedelbart underrätta åklagaren om delta och ange grunden för
misstanken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185
b §-1 fråga om förvaltarens allmänna åligganden äga 51.51a och 52§§, 53 § försia
stycket. 57 §, 58 § första och andra styckena samt 60§ andra stycket
motsvarande tillämpning. Vidare äger 54 § molsvarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltaren
skall lämna konkursdomaren och tillsynsmyndigheten skriftlig uppgifl om
orsakerna lill gäldenärens obestånd, såvitt de kunnat utrönas. Samtidigt skall
anmärkas, om det har förekommit förhållande som kan föranleda återvinning lill
konkursboet och om det finns skälig anledning antaga att gäldenären gjort sig
skyldig till gäldenärsbrott. Finns anledning till sådant antagande, skall
grunden därför angivas. Om gäldenären är eller under det senaste året före konkursansökningen
varit bokföringsskyldig, skall vidare anmärkas, vilket bokföringssystem han
har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts, I sådant fall
skall samtidigt den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen ingivas.
Finns det skälig anledning till antagande atl gäldenären eller, om denne är
juridisk person, någon sådan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltaren
skall lämna konkursdomaren och tillsynsmyndigheten skriftlig uppgift om
orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de kunnat utrönas. Samtidigt skall
anmärkas, om del har förekommit förhällande som kan föranleda återvinning lill
konkursboet och om det finns skälig anledning antaga all gäldenären gjort sig
skyldig till gäldenärsbroll. Finns anledning till sådant antagande, skall
grunden därför angivas. Om gäldenären är eller under del senaste året före konkursansökningen
varit bokförings-skyldig, skall vidare anmärkas, vilket bokföringssystem han
har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts. I sådant fall
skall samtidigt den av gäldenären senasi uppgjorda balansräkningen ingivas.
Finns del skälig anledning lill anlagande att gäldenären eller, om denne är
juridisk person, någon sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1246>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1980:264,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1249>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1250>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=71>
<tr>
<td valign=top align=left height=71 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>företrädare
som avses i 199 b § har förfarit på elt sådant säll all näringsförbud enligt
samma paragraf kan meddelas, skall även del angivas jämte grunden för
antagandel.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företrädare som avses i 4§ lagen (1985:000) om
näringsförbud har förfarit på ett sådanl sätt att näringsförbud kan meddelas
honom, skall även det angivas jämte grunden för antagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sä snart kunskap har vunnits om löne- eller pensionsskuld
skall förvaltaren anmäla sådan skuld lill kronofogdemyndigheten i den ort där gäldenären
bör svara i tvistemål som angå gäld i allmänhet. Finnes ej löne- eller
pensionsskuld, skall förvaltaren anmärka detta i bouppteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bouppteckningen skall jämte uppgifter enligt andra stycket
tillställas konkursdomaren och tillsynsmyndigheten snarast och senasi en månad
från konkursbeslutet. När särskilda omständigheter föreligga, får konkursdomaren
bevilja uppskov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förvaltaren finner att gäldenären kan misstänkas för att ha gjort sig skyldig lill
gäldenärsbrott, skall han omedelbart underrätta allmän åklagare därom och
därvid angiva grunden för misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har
drivit näringsverksamhet och det under konkursförvaltningen kommer fram all gäldenären
kan misslänkas för annal brott av ej ringa beskaffenhet, som har samband med
verksamheten. Kan det misslänkas att gäldenären eller, om denne är en juridisk
person, någon sådan företrädare som avses i 199 b § har förfarit pä ett sådant
sätt att näringsförbud enligt samma paragraf kan meddelas, skall förvaltaren
omedelbart underrätta åklagaren om detta och ange grunden för misstanken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förvaltaren finner att gäldenären kan misstänkas för atl ha gjort sig skyldig
till gäldenärsbrott, skall han omedelbart underrätta allmän åklagare därom och
därvid angiva grunden för misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har
drivit näringsverksamhet och del under konkursförvallningen kommer fram all gäldenären
kan misstänkas för annal brott av ej ringa beskaffenhet, som har samband med verksamhelen.
Kan del misstänkas atl gäldenären eller, om denne är en juridisk person, nägon
sådan företrädare som avses i 4 § lagen (1985:000) om näringsförbud har
förfarit på etl sådanl säll att näringsförbud kan meddelas honom, skall
förvaltaren omedelbart underrätta åklagaren om detta och ange grunden för
misstanken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>199 a §" Gäldenären får inte under konkursen driva
näringsverksamhet, varmed följer bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen
(1976; 125), Verksamhet som innebär utövning av rällighel som avses i 2 kap. I
§ regeringsformen eJler I kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen
omfattas dock inte av förbudet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
2§ lagen (1985:000) om näringsförbud föreskrivs om möjlighel för domstol alt
meddela en enskild näringsidkare som försatts i konkurs näringsförbud i vissa
fall.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1980:264,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>365</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>212§5 Gäldenär som bryter mot 199a§ döms till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:244.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som överträder etl näringsförbud eller elt tillfäUigt
näringsfår-bud döms till fängelse i högsl två år eller, om brottet är ringa, lill
böter eller fängelse i högst sex månader.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:244.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överträds ett näringsförbud, får det förlängas med högsl
fem år. Sker fiera förlängningar, får den sammanlagda tiden för förlängning
inte vara mer än fem år. Talan om förlängning skall väckas innan förbudsliden
har gått ul.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1986, Har näringsförbud eller tillfälligt
näringsförbud meddelats enligt äldre bestämmelser, gäller dock 199 i § i fråga
om verkan av förbudet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har talan om
näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud väckts före ikraftträdandet
prövas frågan enligt äldre bestämmelser, Beslul om tillfälligt näringsförbud fär
dock meddelas endast om sådan omständighet föreligger som sägs i 10 § första styckel
lagen (1985; 000) om näringsförbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
upphävande av förbud, dispens från förbud, tillsynen av meddelade förbud saml
överträdelse av förbud som meddelats enligt äldre bestämmelser gäller vad som
sägs i punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1985:000) om näringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1980: 264,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>366</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1985/86: 126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973: 1173)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 6 § kredilupplysningslagen
(1973:1173) skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgift om någons politiska eller religiösa uppfattning,
ras eller hudfärg får icke insamlas, lagras eller vidarebefordras i
kreditupplysningsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifl om all någon misstänks eller har dömts för brott
eller har avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller har
varit föremål för åtgärd enligt socialtjänstlagen (1980:620). lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelserom värd av unga, lagen (1981; 1243) om vård av
missbrukare i vissa fall, lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall, lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,
11-14§§ polislagen (1984:387), lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade
personer m.m. eller utlänningslagen (1980:376) får ej utan medgivande av
dalainspektionen insamlas, lagras eller vidarebefordras i kredilupplysningsverksamhet.
Detsamma gäller uppgifl om sjukdom, hälsotillstånd eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om
synnerliga skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som anges i andra slyckel utgör ej hinder för atl uppgifl
om näringsförbud insamlas, lagras eller vidarebefordras i krediiupplys-ningsverksamhel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den I juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1984: 394,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>367</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1979: 559)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 2 kap, 3§ yrkestrafiklagen
(1979:559) skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1261>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1262>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1263>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiktillstånd får ges endasl liU den som med hänsyn till
yrkeskunnande, personliga och ekonomiska förhållanden samt andra omständigheter
av betydelse bedöms vara lämplig all driva verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos sådana juridiska personer som anges i 2 § gäller
kraven i fråga om yrkeskunnande och personUga förhållanden den eUer dem som
skall ha ansvarel för Irafikutövningen, En prövning av dessas ekonomiska
förhållanden skall göras i den utsträckning som bestäms av regeringen eller
den myndighet som regeringen utser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiktillstånd får ges endasl till den som med hänsyn
till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, laglydnad och benägenhel all fullgöra
sina skyldigheter mol del allmänna samt andra omständigheter av betydelse
bedöms vara lämplig atl driva verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hos
sådana juridiska personer som anges i 2 § gäller kraven i fråga om
yrkeskunnande och laglydnad den eller dem som skall ha ansvaret för Irafikutövningen,
En prövning av dessas ekonomiska förhållanden skall göras i den utsträckning
som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Prövningen
av benägenheten all fullgöra skyldigheler mol del allmänna skall avse både den
eller dem som skall ha ansvaret för trafikutövningen och den juridiska
personen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>368</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 40 § lagen (1977:293) om handel
med drycker skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1269>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>40 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillståndsprövningen skall särskilt beaktas behovet av
serveringen, sökandens lämplighet och serveringsslällets tjänlighet för ändamålet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillståndsprövningen skall särskilt beaktas behovet av
serveringen, sökandens lämplighet att bedriva servering av alkoholdrycker och
serveringsställets tjänlighel för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
prövningen skall särskild hänsyn las till sökandens lämplighet med avseende på
laglydnad och benägenhet att fullgöra sina skyldigheter mot del allmänna.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>369</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilagedelens
innehållsförteckning</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>'■°p-
</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>' ''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:278.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I Sammanfattning av eko-kommissionens belänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1984:8) Näringstillstånd ............... I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Eko-kommisionens
lagförslag ............. 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena över eko-kommissionens betänkande (SOU
1984:8) Näringstillstånd ,,, Il</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Sammanfattning av näringsförbudskommitténs betän<br>
kande (SOU 1984; 59) Näringsförbud ..... 197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Näringsförbudskommitténs lagförslag .. 208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6 Sammanställning av remissyttrandena över näringsför<br>
budskommitténs betänkande (SOU 1984:59) Näringsför<br>
bud .,,'............................................... 217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7 Lagrådsremissens lagförslag ............. 356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 370</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G903126prop_198586__126.pdf30267813pdfom lag om näringsförbud, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/59381346-9507-4AB0-BBAA-BCEA78F8B5AA