2451427G9031211985/86121propproppropProposition 1985/86:121PropositionProposition12101986-02-27 00:00:002024-12-27 15:16:002008-06-13 08:49:59om inriktningen av konsumentpolitiken m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G903121/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G903121https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G903121
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om inriktningen av konsumentpolitiken m.m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><sub><span style='font-size:
20.0pt;font-family:Verdana'>m</span></sub></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 27 februari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bengt
K. A. Johansson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås all målet för konsumentpolitiken skall vara atl stödja
hushållen i deras strävan atl effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka
konsumenternas ställning på marknaden. Konsumentpolitiken föreslås sålunda bli
tydligare inriktad på hushållsekonomiska frågor. Tre särskill viktiga
utvecklingslinjer utpekas. För det första skall den lokala verksamheten
utvecklas. Del gäller säväl att verksamhet bör finnas i alla kommuner som atl
arbetsuppgifterna och samarbetet med andra intressenter lokall ges större
omfattning. Bl. a. föreslås att reklamalionshanleringen decentraliseras
ytteriigare. För det andra skall särskill utsatta grupper stödjas, vilket bl.
a. tar sig uttryck i förslag om ökade insatser från det allmänna när det gäller
budgelrådgivning. För det iredje förordas atl fler grupper i samhället
engageras i konsumentpolitiken. Konsumenternas möjligheter att påverka
produktion och distribution av varor och tjänster kan på det sättet förstärkas.
Elt ökat engagemang från organisationer föreslås. Vidare föreslås atl företagen
skall ha ett större ansvar för att förbättra konsumenternas förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen markeras del samband som finns mellan pris-, konkurrens- och
konsumentpolitik. En fungerande, effektiv konkurrens erfordras för all skapa
sådana förhållanden på marknaden som ger konsumenterna fillgång till goda och
ändamålsenliga varor till så lågt pris och lill så förmånliga villkor i övrigi
som är möjliga. Bl, a, konsumentpolitiska insatser behövs för alt molverka de
ofullkomligheter som ändock finns i syste-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1985186. I saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>met.
Också den allmänna ekonomiska politikens betydelse för konsumen- Prop.
1985/86:121 terna betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl uppnå målet föreslås vidare särskilda insatser när del gäller atl utveckla
konsumenternas kunskaper genom utbildning, konsumentinformation och
information från företagen m. m. Forskning och andra undersökningar om
konsumenternas förhållanden föreslås få hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
organisafionsfrågor behandlas i propositionen. Allmänna reklamalionsnämnden
föreslås bestå som en självständig central myndighet. För atl nämndens
verksamhet löpande skall kunna värderas i ell konsu-mentpolitiskt perspektiv
föreslås alt ett råd med företrädare för konsumenter, näringsliv och kommuner
knyts till nämnden. En omorganisation av konsumeniverkei föreslås också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt förverkliga de förslag som lämnas föreslås att konsumentverket fr, o, m,
budgetåret 1986/87 tillförs sammanlagt 1,8milj. kr. Resurslillskot-tel föreslås
bli finansierat genom atl medel som frigörs hos allmänna reklamalionsnämnden på
gmnd av den ökade decentraliseringen m. m. förs över lill konsumentverket,
genom andra överföringar inom sjunde huvudtiteln saml genom atl verket
tillförs resurser från tionde huvudtitelns kommittéanslag. Inom
konsumentverket bör vidare vissa resurser omfördelas för atl möjliggöra den
inriktning av verksamhelen som förordas i propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 27 februari 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I, Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Dahl, R, Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Johansson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om inriktningen av konsumentpoHtiken m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
för den statliga konsumentpolitiken fastställdes senast år 1972 (prop, 1972:
33, NU 40, rskr 225), Därefter har en rad konsumentpoliliska reformer
genomförts. Bl. a. har ny lagsliftning tillkommit. Arbetsuppgifterna har
delvis ändrats för berörda myndigheter. Verksamhelen och organisationen av den
bygger dock alltfort pä de förutsättningar som gällde vid 1972 års beslul.
Samtidigt har de yttre förutsättningarna för konsumentpolitiken ändrats genom
den allmänna ekonomiska utvecklingen men också genom sådana förhållanden som
den tekniska utvecklingen och det ökade varuutbytet med utiandel. Mol denna
bakgrund tillkallades i mars 1983 en kommitté (riksdagsledamolen Roland
Sundgren, ordförande, saml organi-sationssekreleraren Thord Fjällslröm,
dåvarande riksdagsledamoten Stina Gustavsson, direktören Ernst Olaf Holm,
riksdagsledamolen Inga-Britt Johansson, direktören Lennart Körner,
utredningssekreteraren Jan-Erik Nyberg, numera riksdagsledamoten Ulla Orring,
ombudsmannen Ann-Marie Petersson, avdelningschefen Turid Ström och dåvarande
riksdagsledamoten Inger Wickzén, biträdda av sakkunniga och experter) med uppdrag
atl göra en översyn av konsumentpolitiken. Kommitléns uppgift var bl. a. atl ta
ställning till de centrala målen för konsumentpolitiken, vilka prioriteringar
som borde gälla och om tyngdpunkterna i den behövde förskjutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén,
som har arbetat under namnet konsumentpolitiska kommittén, överlämnade i
oktober 1984 rapporten (Ds Fi 1984:15) Konsumentin-flylande och
konsumentorganisering och i september 1985 betänkandet (SOU 1985:32)
Hushållning för välfärd. Den framtida konsumentpolitikens inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
protokollet i detta ärende bör som bilaga 1 fogas en sammanfattning av
betänkandet (SOU 1985:32).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta
ärende som bUaga 2.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har i en skrivelse till regeringen den 10 fdruari 1986 Prop. 1985/86:121
hemställt om att verkel skall få genomföra en omorganisation. En tablå över
verkets förslag bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Konsumentpolitikens utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken
har en lång tradition i Sverige. Den har engagerat människor i breda
folkrörelser såsom löntagarorganisationer, konsumentkooperationen saml kvinno-
och hushållsorganisationer. Grunden till den offentiiga verksamhet som finns
idag har lagls av frivilliga organisationer. Dessa är alltjämt också engagerade
i konsumentpoUtiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt tidiga skede var konsumentpolitiken framför alll inriktad mot hushållens
resurser i form av arbete och tid. Målet var i slor utsträckning alt
rationalisera hushållsarbetet. Under efterkrigstidens ekonomiska tillväxt med
höjda reallöner, etl ökande konsumlionsutrymme och en expanderande varumarknad
förändrades konsumenternas situation snabbt. Kon-sumenlorganens arbete
inriktades från slutet av 1950-talet i alll högre grad på provning av och
upplysning om varor. Syflel var att öka konsumenternas kunskaper och deras
möjligheter att agera rationellt på marknaden, bl. a. genom atl rätt bedöma
förhållandet mellan varors pris och kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsutvecklingen
ledde också till atl varudislributionen förändrades. Detaljhandelns
koncentration, handelns internationalisering, ökningen av reklam och annan
marknadsföring m. m, påkaUade särskilda åtgärder frän det allmännas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska konsumentpoUtiken genomgick en kraftig reformering i början av
1970-talel. År 1970 inrättades konsumenlombudsmannaämbelet (KO). Nya riktlinjer
för konsumentpolitiken lades fast år 1972. Enligt dessa skulle målet för
konsumentpolitiken vara att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning
på marknaden. I försia hand skulle detta ske genom att hushållens möjlighet alt
planera den egna verksamheten förbättrades. Detta kunde ske bl. a. genom atl
hushällen försågs med bättre information om marknadens utbud och olika sätt all
tillgodose de egna behoven. Del ansågs också viktigt alt informationsflödet i
andra riktningen nämligen från konsumenterna lill producenterna,
distributörerna och marknadsförarna påverkades på etl sådant sätl som innebar
en anpassning till konsumenternas behov. Samtidigt skulle större krav ställas
på näringslivets egen informationsverksamhet. Den producenlpåverkan som
konsu-menlmyndigheterna sålunda skulle ulöva skulle i försia hand åstadkommas
genom ett frivilligt samarbete med näringslivet i obundna former. Konsumentpolitiken
skulle vidare inriktas på atl la liU vara svaga gmppers intressen.
Konsumentpolitiken skulle avse de problem som hängde samman med köp och
användning av varor och tjänster, som bjöds ul på den privata marknaden eller
marknader som arbetade enligt likartade principer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med alt riktlinjerna lades fast inrättades konsumentverket som en
ceniral förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor. De viktigaste
arbetsmetoderna för verket var utredningar, producentkontakter, informa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tion
och utbildning. Några år lidigare hade aUmänna reklamalionsnämnden Prop.
1985/86: 121 inrättats på försök. I rikllinjeproposilionen förespråkades vidare
en ulbyggnad av den kommunala konsumentverksamheten. År 1975 drogs närmare
rikllinjer upp för sislnämnda verksamhei (prop. 1975:40, NU 26, rskr 170).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu beskrivna riktlinjema för konsumentpoUtiken har legal lill gmnd för den
konsumentpoliliska verksamhelen sedan år 1972. Inga avgörande förändringar har
sedan dess gjorts när det gäller mål och medel för verksamhelen. Vissa
justeringar har gjorts främsl när del gäUer organisation och resurser för
verksamhelen. Bl. a. kan nämnas atl konsumentmyndigheterna omorganiserades år
1976. Konsumeniverkei fick därmed sin nuvarande uppbyggnad, vilket bl. a.
innebar att verkels chef även blev KO. Allmänna reklamationsnämnden som
inrättades på försök är 1968 var lill en början knuten lill konsumentverket.
Fr.o. m.den 1 januari 1981 har nämnden varit en självständig statlig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagsliflningen
på del konsumentpoliliska områdel har expanderat kraftigt. Inom den
marknadsrältsliga lagstiftningen intar marknadsföringslagen (1975:1418) och
lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden en central plats.
Deras syfle är främst all skydda konsumenterna som kollektiv genom atl påverka
förelagens marknadsföring och avtalsvillkor. Med de båda lagarna som grund
iräffar verkel överenskommelser med företag och näringslivels
branschorganisationer om förbättringar av bl. a. marknadsföring och
avtalsvillkor. KO för också lalan i marknadsdomstolen som prövar om
marknadsföringsåtgärder, information, produklsäkerhel och avtalsvillkor i
enskilda fall överensstämmer med den nämnda lagsliflningen. Konsumentverket utfärdar
vidare med stöd av marknadsföringslagen riktlinjer rörande förelagens
marknadsföring, information och produktutformning. Riktlinjerna är
rekommendationer medan tvingande beslul i enskilda fall som nyss har berörts
fattas av marknadsdomstolen. Riksdagen har nyligen prövat systemet med
rikllinjer för producentpåverkan och funnit att det bör bibehållas (prop.
1984/85:213, LU 1985/86: 10, rskr 25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
civilrätlsliga, konsumenlskyddande lagstiftningen är inriktad på alt stärka den
enskilde konsumentens ställning i avtalsförhåUanden med en näringsidkare. Som
exempel pä sådan lagstiftning kan här nämnas konsumentköplagen (1973:877),
hemförsäljningslagen (1981:1361), konsumenl-kredUlagen (1977:981) och
konsumentförsäkringslagen (1980:38). Reformarbetet på detta område går vidare.
Bland de förändringar som är aktuella kan nämnas all en konsumentljänstlag
kommer atl träda i kraft den 1 juli 1986 och atl frågan om förbättringar av
konsumentköplagen bereds inom regeringskansliet. Frågan om en utveckling av konsumentskyddet
på försäkringsområdet utreds också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal av de initiativ som tagils på konsumenlområdel under de senaste tio
åren har haft till syfte att förbättra produktsäkerheten. Jag vill här erinra
om att en kommitté för närvarande överväger om lagstiftning angående
återkallelse av farliga produkter bör införas. Denna kommillé överväger även om
förbud mol export av farliga varor bör möjliggöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har här givit en översiktlig beskrivning av några utvecklingslinjer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
konsumentpolitiken som är av intresse för min fortsatta framstäUning Prop.
1985/86: 121 om de framtida riktlinjerna för verksamheten. När det gäller en
mer detaljerad redovisning av verksamhetens inriktning, lagstiftningen och
organisationen på området hänvisar jag till konsumenlpolitiska kommitténs betänkande
och lill propositionen (1984/85:213) om ändring i marknadsföringslagen, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Konsumentintresset i ett brett perspektiv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Ekonomin i centrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska utvecklingen i samhället är av yttersta vikt för konsumenterna. Del
är enbart genom en stabil tiUväxl, som en ökning av hushållens konsumtion kan
åstadkommas. För alt del skall vara möjligt alt nå en stabil tillväxt är det
nödvändigt att budgetunderskottet ytterligare minskas, alt bytesbalansen
förbättras och att pris- och kostnadsökningarna nedbringas till högst den nivå
som gäller i våra konkurrentiänder. En låg inflation är givelvis också ett
viktigt mål i sig från konsumentsynpunkt. En hög inflation bidrar bl. a. till
stora och godtyckliga omfördelningar av förmögenheter och inkomster som går ut
över stora gmpper av löntagare och konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultaten
av den ekonomiska politik som har förts sedan år 1982 är goda, I en rad
väsentliga hänseenden har de ekonomiska obalanserna minskat. Den ekonomiska
tillväxten har varit god och har överträffat genomsnittet i Västeuropa.
Industrin har byggts ut och underskotten har minskats. Urholkningen av
löntagarnas köpkraft har hejdats. Avgörande för konsumenternas situation under
de närmasl kommande åren är att denna politik fullföljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1970-talet steg de reala disponibla inkomsterna kontinuerligt fram till år
1977. Därefter sjönk de reala disponibla inkomsterna fram t. o. m. år 1983 med
i genomsnitt drygt 3 %. De två senaste åren har de reala disponibla inkomsterna
åter ökat. För år 1986 förulses en fortsalt ökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av de reala disponibla inkomsterna besiämmer utrymmet för privat konsumtion.
Under första delen av 1970-talet ökade den privata konsumtionen volymmässigt år
från år. Mellan är 1971 och år 1976 ökade den privata konsumtionen volymmässigt
med drygt 17 %. Därefter minskade den. Under de tvä senasie åren har den
privata konsumtionen äter ökat i volym - år 1984 med 1,3 % och år 1985 beräknas
den ha ökat med 2,8 %. För är 1986 fömtses en fortsatt volymmässig ökning av
den privata konsumtionen mot bakgrund av den förväntade inkomslutvecklingen.
Enligt regeringens proposition om riklUnjer för den ekonomiska politiken på
medellång sikt (prop. 1984/85:40), som riksdagen ställt sig bakom, beräknas med
de förutsättningar som givils utrymmet för en volymmässig ökning av den
privata konsumtionen till 1,5 % per är fram lill år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är glädjande att hushällens ekonomi har förbättrats något under de senasie åren
och all utvecklingen mol försvagning av hushållens reala köpkraft kunnat
brytas. Jag vill betona all en förstärkt ekonomi även framdeles måste stå i
centmm för ansträngningarna all på olika sätt bistå konsumenterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konsumenternas intresse ligger emellertid inte bara en ökning av kon- Prop.
1985/86:121 sumtionsutrymmet ulan också en rättvis fördelningspolitik som
särskilt beaktar de mindre välbeställda hushållens problem. En bättre
hushållning i samhället med begränsade nalur- och produktionsresurser och en
bättre hushållning inom ramen för de enskilda konsumenternas ekonomi är också
av yttersta vikt. Konsumenternas och därmed hushållens ekonomi är sålunda
intimt förknippad med många områden i samhället. Del gäller särskill den
allmänna ekonomiska politiken, lönepolitiken, fördelningspolitiken och
näringspolitiken. Ambitionerna måsle sältas högt när del gäller all klarlägga
hur hushållens ekonomi påverkas av åtgärder inom bl. a. dessa områden. Omvänt
kan ökad kunskap om hushållens ekonomi och anpassningsmekanismer förbättra
politiska beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samhällsnivå kan ett hushållsekonomiskl underlag och angreppssätt vidga
debatten och påverka de politiska besluten. Det kan gälla butiks- och
servicestruklur, byggnormer, arbetstidsfrågor och miljöfrågor. Beaktande av
konsumentaspekter kan många gånger leda lill samhällsekonomiska vinster. Som
exempel vill jag nämna varudislributionen i glesbygd. Stöd som gör det möjligt
för befintlig handel atl överieva kan också leda lill all andra koslnader
undviks och alt den samhälleliga nyttan är större än kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
största betydelse för konsumenternas ekonomi är givelvis effektiviteten i
produktion och distribution, dvs. effektiviteten i del marknadsekonomiska
syslemet inom vilket konsumentpolitiken bedrivs. Enligt den ekonomiska teorin
fungerar delta syslem så, att utbudet på marknaden visseriigen initieras av
producenterna men all det är konsumenternas fria val som avgör utbudets
innehåll och sammansättning. En ytterligare drivkraft i marknadsekonomin är
konkurrensen mellan förelagen. För dessa är lönsamhet den nödvändiga och
cenlrala faktorn. Konkurrensen fömtsätter etl decentraliserat beslutsfattande
med en betydande frihet för de ekonomiska enheterna atl besluta om olika
ålgärder beträffande produktion, distribution och konsumtion. En fungerande
konkurrens främjar effektiviteten inom näringslivet och driver fram ell brett
och kvalitativt bra utbud av varor och tjänster lill låga priser. Därmed ökar
konsumenternas valfrihet och möjligheter att träffa rationella val. Det
decentraliserade beslutsfattandet kan bl. a. skapa goda fömtsättningar för
både löntagar- och kon-sumenlinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsekonomin
har dock i praktiken många brister. Kommittén<br>
anför i denna del alt konsumenterna inte alllid är tiUräckligt informerade<br>
om marknadens utbud och inte heller alltid handlar rationellt. Företagen<br>
kan inte tillgodose alla behov som konsumenterna har. Via marknaden kan<br>
enbart de behov tillgodoses som representerar köpkraft. Denna köpkraft är<br>
inte jämnt fördelad i samhället och därigenom kommer produktionens<br>
inriktning också delvis all avspegla de inkomstskillnader som finns. Före<br>
lagens marknadsföringsåtgärder påverkar vidare konsumenterna. I vissa<br>
lägen söker företagen via s. k. suggestionskonkurrens bibringa köparna<br>
uppfattningen att deras produkter är bättre än konkurrenternas. Otillbörlig<br>
marknadsföring förekommer. Konkurrensen fungerar inte alltid tillfreds<br>
ställande. Nyetableringar begränsas ibland på grund av tekniska eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finansiella
hinder. Negativa yttre effekter av produktion och konsumtion Prop.
1985/86:121 är inte ovanliga. Jag kan i huvudsak ansluta mig till denna
beskrivning av bristerna i marknadsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
politik i konsumenternas iniressen bör ta fasta pä marknadsekonomins goda
sidor och främja dessa. Centralt är därvid att konsumentintresset kanaliseras
sä att produktion och distribution anpassas till det och alt konkurrensen är
god. En politik för alla konsumenter måste därutöver innehålla korrigeringar av
marknadsekonomins brister på etl sådant sätl att en rättvisare fördelning av
både materiella och icke materiella tillgångar och en god hushållning med
natur- och produktionsresurser uppnäs. Här har konkurrens- och
konsumentpoUtiken, Uksom miljöpolitiken och regionalpolitiken viktiga
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken
bör som jag återkommer till sålunda tydligare inriktas på hushållens ekonomi.
Konsumentpolitiken bör därvid från hushållsekonomisk synpunkt värdera olika
skeenden i marknadsekonomin samt söka påverka dessa i linje med konsumenternas
intressen. Hushållens inkomster är som jag redan har framhållit av största vikt
vid bedömningen av deras situation. Också sparandet och skuldsättningen i
samhället är givetvis av stort intresse. Hushällens sparande uttrycks ofta som
sparkvoten, dvs. nettosparandet i förhållande till disponibel inkomst.
Sparkvoten varierade under olika år på 1970-lalet mellan 2,3 % och 5 %. De
senaste åren har sparkvoten legat på en lägre nivå. År 1984 var den 0,5 %.
Under år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985 beräknas
netlosparandet ha minskat ytterligare. Prognosen för år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1986 är
atl minskningen fortsätter ytteriigare något. Den minskning av<br>
hushällens reala köpkraft och deras sparande som jag här har beskrivit har<br>
lett till att många hushåll har blivit beroende av kortfristiga krediter till
hög<br>
ränta. Konsumentverket har under de senasie fyra åren låtit undersöka hur<br>
hushållen upplever atl deras ekonomiska silualion har förändrats (Rappor<br>
ten Konsumtion i förändring. Allmänna byrån 1985:6-04). Resultaten från<br>
1985 års undersökning visar bl. a. all mänga anser alt de har fått det sämre<br>
och att de inte kan minska sina utgifter. Jag vill i detla sammanhang betona<br>
att de samhälls-och privaiekonomiska förhållandena som jag nu har redo<br>
gjort för måsle medföra alt budgelrädgivningen till enskilda hushåll bör<br>
vara en central uppgift för konsumentpolitiken när det gäller det allmännas<br>
insatser på området. Jag återkommer senare till denna fråga (avsnitten 7.3<br>
och 9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
närmare inriktningen av den egentliga konsumentpolitiken återkommer jag till i
del följande. Innan jag går in på del offentligas insatser på konsumenlområdel
vill jag göra några kommentarer angående bl, a, konkurrensens betydelse som
ett led i konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Effektiv konkurrens - ett led i konsumentpolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsekonomin
fömtsätter bl. a. all konkurrensen kan bedrivas hell<br>
fritt. I verkligheten begränsas dock denna. Del kan bero på företagsåt<br>
gärder såsom monopolisering, kartellbildningar, prissamverkan och sälj-<br>
vägran, men det kan också bero på offenlliga åtgärder.<br>
För all syslemet med en vidsträckt näringsfrihet, konkurrensfrihet och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avtalsfrihet
skall fungera tillfredsställande krävs sålunda bl, a. atl föreia- Prop.
1985/86: 121 garna inte utnyttjar sin handlingsfrihet på elt säll som är lill
skada för konsumenterna. Genom konkurrens- och prispoliliken kan konsumenternas
intressen skyddas. Åtgärder som främjar en fri och effektiv konkurrens inom
näringslivet kan skapa sådana förhållanden på marknaden som ger konsumenterna
tillgäng lill goda och ändamålsenliga varor och tjänster på sä förmånliga
villkor som möjligt. Flera remissinstanser, bl, a. marknadsdomstolen,
näringsfrihetsombudsmannen (NÖ) och statens pris- och karlellnämnd (SPK), har
påpekat det samband som finns mellan pris-, konkurrens- och konsunientpolitik.
NO anför bl. a. att konkurrenspolitiken från en viss synpunkt kan sés som en
del av konsumentpolitiken. Ytterst syftar konkurrenspolitiken till att la
liUvara de positiva effekler för konsumenterna som en effektiv och fungerande
konkurrens för med sig. Därigenom främjas effektiviteten inom näringslivet och
priserna pressas. Jag vill här särskilt framhålla alt åtgärder för alt främja
priskonkurrensen har haft en framträdande plats i de konkurrensvårdande
myndigheternas arbete. Så bör vara fallet äveh framdeles vUket jag återkommer
tiU senare (avsnitt 7.3). Konkurrensen kan också driva fram en bredd i utbudet.
Därmed ökar konsumenternas möjligheter atl träffa rationella val men också
deras svårigheter. Målel är att uppnå bästa möjliga fördelning av samhällets
resurser. Konsumentpoliliska ålgärder leder vidare ofta till förbättrad
pris-och preslalionskonkurrens. Samtidigt måsle man dock vara medveten om att
enskilda åtgärder inom konsumentpolitiken kan begränsa konkurrensen vilket
också kan ha negativa konsekvenser för konsumenterna. Detta måste uppmärksammas
när konsumenlpolitiska åtgärder övervägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
räcker givetvis inte med en fri och effektiv konkurrens för all ett
marknadsekonomiskl system skaU fungera på ett för konsumenterna
lUI-fredssläUande sätl. Det fordras också atl konkurrensen inriktas på sådant
som är av positivt värde för konsumenterna, i första hand de utbjudna varornas
pris och kvalitet. Det är uppenbart att det finns ett mycket nära samband inte
bara mellan löner och priser ulan också med vad konsumenterna kan erhålla för
sina pengar när de köper varor och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatta
och intensifierade insatser för att befrämja konkurrensen är alltså av central
betydelse för konsumenterna. SPK: s pris- och marginalundersökningar avseende
olika branscher utgör här en viktig grund. Dessa belyser bl. a. förekomst av
olika prisbindningar, t. ex. cenlrala drkaprislis-lor och liknande företeelser.
Kapacitetsutnyttjande och produktivilelsut-veckUng belyses också. Genom lokala
prisundersökningar kartiäggs priserna på en ort för vissa varor och tjänster.
Detta utredningsmaterial befrämjar priskonkurrensen. Detla i sin tur bör kunna
påverka prissättningen hos befintliga företag och/eller befrämja en från
konsumentsynpunkt rationell strukturutveckling. Här ser jag också möjligheter
tUl samarbete med kon-sumenlorganen, främst på lokal nivå, något som jag
återkommer till i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO:s
arbete avser främsl tUlämpningen av konkurrenslagen. Med stöd<br>
av den kan marknadsdomstolen på talan av NO förbjuda eller framtvinga<br>
olika beteenden, när en effektiv konkurrens så kräver. Med stöd av lagen<br>
kan man bl. a. framtvinga leveranser av varor till lågprisföretag, när dessa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
blivit vägrade sådana på grunder som är till förfång för konsumenterna. Prop.
1985/86:121 Skadlig prissamverkan kan också angripas liksom marknadsuppdelning
i syfte att undvika konkurrens. Dessa insatser är uppenbariigen av direkt värde
för konsumenterna. De ofta mera långsiktiga effekterna av koncentrationen i
näringslivet uppmärksammas också. En utveckling som enligt min mening är
särskilt intressant är tillkomsten av olika typer av samarbetsavtal, licens-
och franchisegivning, kedjesamverkan etc. inom handeln. Ofta tillkommer sådana
arrangemang som ett led i en effektivisering av distributionen och
marknadsföringen och stundtals för att kunna vidmakthålla en konkurrens med
andra, större företag, vilket är till fördel för konsumenterna. På längre sikt
finns dock risker för att beslut om priser, inköp m. m. genom att de fattas
längre bort frän marknaden också påverkas mindre av konsumenternas behov och
får en mer administrativ karaktär. En annan strukturell fräga av betydelse är
vilka former av detaljhandel som skall fä etableras runtom i landet.
Kommunernas hantering av planmonopolet är här avgörande. NO har elt uppdrag att
lägga konkurrenssynpunkter på bl. a. dessa mera stmkturella frågor. Jag vill
här skjuta in alt varuförsörjningsfrägorna är av stort intresse från
konsumentsynpunkt. Jag återkommer lill detta (avsnitt 8.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som hänger samman med de förhållanden på marknaden som jag nu har beröri
är de tjänster som tillhandahålls medborgarna genom den offentliga sektorn och
de regleringar som finns inom denna. Här kan nämnas att elt flertal
remissinstanser, däribland universilel, länsstyrelser, .näringslivsorganisationer
och andra intresseorganisationer beklagar att kommittén inte behandlar den
offentliga sektorn och offentliga regleringar. Jag vill i denna del anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionen
inom flertalet sektorer av ekonomin styrs av utvecklingen<br>
på marknaden, I prisbildningen återspeglas normalt såväl konsumenternas<br>
betalningsvilja som producenternas koslnader. Det finns emellertid regle<br>
ringar inom vissa produktionsområden. De ingrepp som därigenom har<br>
gjorts i marknadsprisbildningen har olika motiv. Det kan vara beredskaps-,<br>
regional-, miljö-, produktions- och fördelningspolitiska aspekter som mäs<br>
te beaktas. Dessa regleringar är dock normalt förknippade med samhälls<br>
ekonomiska koslnader. En avvägning måste därför alllid göras mellan<br>
kostnaderna och fördelarna med regleringarna. Inom långtidsutredningens<br>
ram (LU 87) gör SPK studier som skall belysa konsekvenserna av regle<br>
ringssystem på tre områden som är särskilt intressanta från konsumentsyn<br>
punkt, nämligen bostads-, livsmedels- och transportområdena. Konse<br>
kvenserna för effektiviteten inom ekonomin skall belysas och då särskilt<br>
effekterna på lönebildningen och inkomstfördelningen. Redan lidigare har<br>
SPK i sin ordinarie verksamhei ofta belyst konsekvenserna för pris- och<br>
konkurrensförhållanden av skilda offentliga regleringar. Vid en diskussion<br>
om konsumenternas intressen inom olika samhällssektorer är de områden<br>
som svarar för en stor del av konsumenternas nödvändiga utgifter naturii<br>
gen av särskilt intresse, dvs. boende, mathållning, beklädnad och transpor<br>
ter. Det är också på dessa områden som olika former av offenlliga regle<br>
ringar är vanliga. Frågan om konsumentintresset på livsmedelsområdet<br>
behandlades i proposition 1984/85: 166 om livsmedelspolitiken. Därvid be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slutades
att vissa ålgärder skulle vidtas i syfte all stärka konsument- Prop.
1985/86: 121 intresset på detta område. Det är enligt min mening angelägel all
ytteriigare insatser görs för atl belysa och förstärka konsumentintresset inom
de reglerade områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss framhöll gör SPK redan viktiga insatser på detta område. Jag anser det
önskvärt att detla arbete fullföljs. Delta bör lämpligen komma lill uttryck i
SPK: s instmktion. genom att där anges atl SPK i anslutning till sin
utredningsverksamhet särskilt skall belysa hur offentiiga regleringar påverkar
pris- och konkurrensförhållanden och därmed konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
utredningar bör också kunna vara av nytta för konsumeniverkei i anslutning till
de vidgade uppgifter beträffande hushållens ekonomi som jag i det följande kommer
att föreslå skall åvila verket (avsnitt 8.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget erinra om alt regeringen år 1983 tillkallade en arbetsgmpp,
den s. k. normgmppen (I 1983: H), med uppgift alt gå igenom den statliga
normgivningen gentemot näringslivet i syfle all nå regelförenklingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan också nämnas att regeringen driver en återhållsam politik när det gäller
pris- och taxehöjningar inom den ofTentliga sektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liberaliseringen
av den internationella handeln under efterkrigstiden har haft stor betydelse
för konsumenterna genom alt främja tillgängen till ell brett sortiment av varor
och tjänster tiU konkurrenskraftiga priser. Under senare år har dock tendensen
varit atl den internationella handeln har begränsats genom alt antalet icke
tariffära handelshinder har ökat. I Sverige har vi främsl av beredskapsskäl
sett oss nödgade alt skydda vissa hemmamarknader genom handelsrestriktioner.
Detla gäller bl. a. lexlilom-rådel. Givetvis måste koslnader och nytta när del
gäUer denna typ av reglering löpande bevakas. I detla sammanhang förtjänas att
nämnas atl den internationella organisationen OECD, som Sverige medverkar i, på
ministerrådsnivå har beslutat atl ge större tyngd ät konsumentpoliliska
överväganden i organisationens arbete med handels- och handelsrelale-rade frågor.
Konkreta samarbelsprojekt under Nordiska ministerrådet avser att på samma
gmnder främja handeln mellan de nordiska ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Konsumentaspekter på offentlig service</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
offentliga sektoms förnyelse är f n.ett viktigt reformområde. I den senasie regeringsdeklarationen
uttalades bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
för den enskilde all påverka innehållet i den offentiiga verksamhelen bör ökas,
liksom möjligheterna alt inom den offentliga sektorn välja t. ex. daghem,
skola och läkare. Kampen mot byråkrati och krångel skall drivas vidare, service
och effektivitet främjas. Ansvar och befogenheter skall delegeras och
decentraliseras. Kooperativa aUernaliv, folkrörelseallernativ och ideeUa
alternativ stimulerar utvecklingen av den offentiiga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
april 1985 lade regeringen fram ett samlat program för den offentliga Prop.
1985/86:121 sektorns förnyelse (skr. 1984/85:202). En proposition om en ny
förvaltningslag (1985/86:80) som innehåller bestämmelser om myndigheternas
serviceskyldighet har nyligen överlämnats lill riksdagen. Under våren 1986
avser regeringen alt överlämna en skrivelse lill riksdagen med en redovisning
av vad som hittills har gjorts i fråga om regelförenklingar och förbättrad
service. Regeringen avser vidare alt inom kort presentera en handlingsplan för
arbetet under perioden 1986-1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del av regeringens arbete med att förnya den offenlliga sektorn omfattar
stats- och kommunalförvallningamas arbetssätt och förhållande lill medborgarna.
Ledord för del pågående arbeiei är valfrihet, demokrati, effektivitet och
kvaUlet saml minskad byråkrati och bättre service. Inom ramen härför övervägs
bl. a. medborgarinflytande, brukarmedverkan och formerna för kontakt mellan det
allmänna och medborgarna. I del breda konsumentperspektivet är delta arbete
myckel viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nu beskrivit hushållens iniressen och problem i etl brett samhällsekonomiskt
perspektiv. Jag har därvid bl. a. framhållit atl främjandet av en effektiv
konkurrens är elt led i konsumentpolitiken. Som framgått av min redovisning
finns elt slort konsumentintresse bl. a. inom reglerade sektorer i samhället.
Inom dessa finns dock i stor utsträckning redan organisationer etablerade för
atl förverkliga den poUlik statsmakterna vill driva. Del pågående arbetet med avregleringar,
regelförenklingar och ålgärder för atl förbättra servicen inom förvaltningen
är politiska insatser av slorl intresse för konsumenterna. Också inom de tunga
konsumtionsområdena finns specialmyndigheter som har till uppgift alt
förverkliga den politik statsmakterna har lagt fast för områdena i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis
måste konsumenternas röst höras och deras intressen bevakas allmänt i
samhället. Jag är dock inte beredd atl hänföra alla samhällsproblem lill
konsumentpolitiken. En alltför vidlyftig definition av det konsumentpolitiska
begreppet kan skapa förvirring. Jag ansluter mig sålunda i denna del till den
syn på den statliga konsumentpolitiken som angavs år 1972 när riksdagen
fastställde riktlinjer för verksamhelen. Jag återkommer till avgränsningen av
och målet förden statliga konsumentpolitiken senare. Jag vill samtidigt erinra
om all del allmännas konsumentpolitik omfattar offentlig verksamhei som bedrivs
på marknader som arbetar enligt likartade principer som den privata marknaden
gör. Konsumentmyndigheternas arbetsområde, den marknadsrältsliga lagstiftningen
etc. avser även de statliga bolagen liksom de affärsdrivande verken och i viss
mån också andra delar av den offentliga sekiorn. Allmänt har medborgarna
givetvis elt inflytande på den offenlliga sekiorn genom den politiska
demokratin. Konsumentpolitikens roll i det breda perspektivet är att fästa
ansvariga poU-tikers, myndigheters, intresseorganisationers, företags m. fl.
uppmärksamhet på förhåUanden som påverkar konsumenternas och hushållens situation.
Med en ökad tyngd ål hushållsekonomin i det konsumentpoliliska arbetet blir
denna roll viktigare framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är här naturligt att ta upp frågan om samordning mellan olika<br>
myndigheter som arbetar med frågor i vilka del finns ett konsumentin<br>
tresse. Kommittén menar alt en medveten konsumenlpoUlik kräver insat-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ser
inom många samhäUssektorer och på olika nivåer i samhället. För alt Prop.
1985/86: 121 kunna förverkliga de intentioner som förordas behövs enligt
kommittén en förstärkning av samordningsinsatserna på ceniral politisk nivå.
Flera remissinstanser har beröri behovel av samordning. Konsumentverket menar
att del finns myckel all göra genom erfarenhelsöverföring mellan myndigheter
på del centrala och lokala planet. Som exempel på elt område där verkels och
den lokala konsumentverksamhetens arbete har bidragit fill all politiska
älgärder har vidtagits nämns småhusbyggandet. Kooperativa förbundel (KF) med
instämmande av Kooperativa konsumenlgillesförbundel. Oljekonsumenternas förbund
(OK), HSB: s riksförbund och Folksam anser all förstärkta insatser för
samordning på central politisk nivå av olika myndigheters konsumentpoUliska
arbete krävs. Man anser atl en konsumentpolitisk beredning bör tiUsältas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det redan anförda betonat alt elt slort konsumentintresse finns inom
olika samhällssektorer och alt detla måste bevakas. Inom regeringskansliet har
arbetsorganisationen för konsumentpolitiken förstärkts genom atl
finansdepartementet har tillförts ell särskilt statsråd med ansvar bl. a. för
konsumentpolitiken. Jag viU vidare betona atl på myndighetsnivå konsumentverket
har viktiga uppgifter och en samordnande roll när det gäller alt göra olika
beslutsfattare inom andra delar av den offentliga förvahning-en uppmärksamma på
förhållanden av betydelse för konsumenterna. Givetvis är del viktigt atl en
debatt om konsumentfrågorna initieras och inspireras och atl konsumentfrågornas
ställning i samhället stärks. Jag välkomnar därför del konsumentråd som KF,
Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Folksam och
OK har bildat. Jag återkommer till konsumenlinflylandel senare (avsnitt 5). Jag
anser mot den här bakgrunden det inte påkaUat att inrätta en permanent
beredning för konsumentfrågor inom regeringskansliet. Detla utesluter givetvis
inte atl särskilda samordningsinsatser kan initieras på central politisk nivå
när det gäller speciella frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all konsumentintressena skall kunna göra sig hörda pä elt brett plan i
samhället krävs att många engageras. Del allmännas insatser inom
konsumentpoUtiken kan av både praktiska och principiella skäl inte ensamma
läcka in och driva alla frågor av betydelse för konsumenterna. Dessa är så
många och så artskilda atl de uppenbarligen inte låter sig inordnas i ell enda
och färdigt system. Marknadens roll är som jag har berört i del föregående
central. Systematiska insatser behövs dämlöver av folkrörelser, andra
organisationer och olika gmpper. Jag återkommer lill detla (avsnitt 5).
SärskUda insatser från företagen bör också ges en viktig roll (avsnitt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>4 Målet
för och den närmare inriktningen av konsumentpolitiken</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Målet för konsumentpolitiken skall vara alt stödja hushållen i deras strävan
atl effektivt utnyttja sina resurser samt atl stärka konsumenternas ställning
pä marknaden. Konsumentpolitiken skall sålunda tydligare inriktas på de
hushållsekonomiska frågorna och då särskill pä hushållens baskonsumtion.
Vikliga utvecklingslinjer är också att den lokala konsumentpoliliska verksamhelen
utvecklas, atl särskilt utsatta grupper stöds och atl fler grupper i samhället
engageras i konsumentpolitiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Den framlida konsumentpoUtiken bör ulgå från elt hushållsekonomiskl
synsätt. Den utgångspunkten ger ell vidare mål för konsumentpolitiken än det
som gäUer f. n. Målet bör vara atl ultfrån konsumentsynpunkt stödja en effektiv
och medveten hushåUning med resurser. Inom ramen för detta mål måste
konsumentpolitiken förbättra konsumenternas möjligheter atl uttrycka sina behov
och påverka sin situation, stödja hushållen i deras strävanden atl bättre
utnyttja sina resurser och stärka konsumenternas ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
När det gäUer utredningsarbetet i aUmänhel framhåller flera remissinstanser
alt de hade värdesalt ett mera genomarbetat underlag för beslul om nya mål och
ändrad inriktning av konsumentpolitiken. Kritiken avser utvärderingen av den
hillills bedrivna konsumentpolitiken och den framtidsinriklade analysen av
hushållens fömtsättningar m.m. Denna typ av synpunkter förs fram huvudsakligen
av myndigheter, universitet och näringslivsorganisalioner. Några
remissinstanser, bl. a. universitet och näringslivsorganisationer, anser att
kommittén inte har ulgåtl från en vedertagen syn på marknadsekonomin. Flera
instanser beklagar atl kommittén inte varit enig i sina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
hushållsekonomisk inriktning av den konsumentpoliliska verksamheten har fått
etl positivt mottagande av i stort sett alla remissinstanser. Många stöder del
föreslagna målel för konsumentpolitiken och den angivna inriktningen av
verksamhelen. Ell flertal synpunkler lämnas dock på hur det hushållsekonomiska
synsättet skall förhålla sig lill målet för konsumentpolitiken. Flera anser
alt nuvarande mål, dvs. atl stödja konsumenlema och förbättra deras ställning
på marknaden, bör ligga fast. Marknadsdomstolen och allmänna
reklamalionsnämnden som är av denna uppfattning menar alt del mål som
utredningen har formulerat ger konsumentpolitiken en alltför vid omfattning.
Också KF anser atl del nuvarande målet bör bibehåUas. Det hushållsekonomiska
synsättet är enligt KF en självklar utgångspunkt för arbetet inom ramen för
detla mål. Industriförbundet och några ytterligare näringslivsorganisalioner
kan inte acceptera en breddning av konsumentpolitiken i enlighet med kommitténs
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rad olika synpunkler lämnas av remissinstanserna när del gäUer inriktningen av
konsumentpolitiken och de prioriteringar som bör gälla för konsumentorganens
arbete. Enligt svaren måste ett brett spektmm av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medel
vara tillgängligt. Konsumentpolitiken måste arbeta genom utbild- Prop. 1985/86:
121 ning, forskning, utredningar, producenlpåverkan etc. Utvecklingslinjer som
att arbetet måste bedrivas lokalt, att utsatta grupper måste stödjas, att konsumenlinflylandel
mäste öka och att fler grupper måsle engageras godtas allmänt. Områden som
livsmedel, bostäder, service, vård, kommunikationer måsle enligt många, bl. a.
fackföreningar och folkrörelser, prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
instanser anser mot den bakgrunden att del är en brist alt den offentliga
sektorn inte behandlats i betänkandet. Bl. a. universUeten, länsstyrelser,
näringslivsorganisalioner och andra intresseorganisationer är av den
uppfattningen. Främst universiteten framhåller vidare viklen av en framlidsinriktad
analys av, förutom offentlig konsumtion, varu-och Ijäns-tekonsumtionens roll,
lönearbetets ställning, ekonomiska klyftor, utlandsberoende och dynamiken i
förelagsledet. Mer avgränsade framtidsfrågor såsom reklam i nya media och
datorisering som berör konsumenterna nämns också som områden som måste
prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvärdering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
konsumentpolitik som bedrivits sedan 1970-talels början har enligt
konsumentpolitiska kommittén i många avseenden varit framgångsrik. De mest påtagliga
effekterna sammanfattar kommittén enligt följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det allmännas
konsumentinformation har ökat väsentiigt och främsl genom kommunernas
engagemang fått en bättre spridning över landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>slödel lill konsumenter vid
klagomål och reklamationer har ökat väsentligt, särskill på lokal nivå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en påtaglig sanering av
marknaden har skett då del gäller vilseledande marknadsföring och oskäliga
avtalsvillkor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fariiga varor har stoppats och
etl systematiskt arbete med produklsäker-hetsfrägor har etablerats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på arbetsområden som bilar,
försäkringar, glesbygdsservice och hus-hällsekonomi har konsumentorganen kunnal
utveckla nya insatser. Kommittén noterar dock svagheter när det gäller
förelagens information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
konsumenterna, utbildningen i konsumentkunskap, forskningen på
konsumentområdet, konsumenlorganens möjligheter all upprälthålla sin egen
kunskapsnivå och de frivilliga organisationernas medverkan i konsumentpolitiken
centralt och lokall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
menar all det framtida behovet av åtgärder inom konsumentpoUtiken måsle
bedömas utifrån en helhetssyn på konsumenternas situation. Kommittén har härvid
granskal elt anlal faktorer såsom hushållens sammansättning, konsumtion och
resurser i form av lid, arbete, pengar och kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
anlal remissinstanser har kritiserat kommitléns utvärdering av del<br>
hittills bedrivna konsumentpoliliska arbetet och den mer framtidsinriklade<br>
analysen av fömlsätlningama för konsumentpolitiken. Utgångspunkten<br>
för flera remissinstanser är därvid att en genomgripande förändring av<br>
målet för konsumentpolitiken och verksamhetens inriktning är föreståen<br>
de.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del konstatera att det i och för sig hade varit värdefullt Prop.
1985/86: 121 om en mera samlad utvärdering av konsumentpolitiken hade kunnal
göras av kommittén. Av tidsskäl och med hänsyn till uppdragels räckvidd har
delta inte varit möjligt. Detta innebär dock inte att underlag saknas för de
beslul som nu är aktuella. De delvis förändrade arbetsuppgifter inom
konsumentpolitiken som jag idag förordar bygger lill väsentlig del pä
erfarenheter som löpande har gjorts främst under tiden från år 1972, då de nu
gällande grunddragen i konsumentpolitiken fastställdes. Under den tiden har
förvisso åtskilliga utvärderingar gjorts, vilka också redovisats för
statsmakterna. Det gäller bl. a, den lokala konsumentpolitiska verksamheten,
riktlinjearbetet hos konsumentverket och allmänna reklamationsnämndens
verksamhei. Vidare har organisations-och ralionaUserings-utredningar gjorts
avseende konsumentverket. Sammantaget finner jag atl konsumentpolitiska
kommitténs förslag är väl ägnade att ligga lill grund för de beslut som nu
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den verksamhet som har bedrivits delar jag kommitléns syn att den i
många avseenden varit framgångsrik. Myndigheter, konsumentkooperationen, andra
frivUliga organisationer och företagen har gjort värdefulla insatser. De
konsumentpolitiska landvinningar som har gjorts måste försvaras, men
konsumentpolitiken måsle också utvecklas och anpassas till de fömtsättningar
som gäUer, Jag vill i det sammanhanget något kommentera den förändrade miljö
konsumentpolitiken har atl verka i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de skäl som angavs i direktiven till kommittén för att göra en översyn av
konsumentpolitiken fanns den ekonomiska konjunkturen, del utökade vamutbylel
med utlandet, introduktionen av nya reklammedia och marknadsföringen över
gränserna. Flera remissinstanser av vilka jg särskilt vill nämna Lunds
universitet pekar på behovet av analys av tjänstesektorn och effekiema av
internationalisering m. m. Konsumentpolitiken blir aldrig färdigutvecklad.
Utveckling som påverkar konsumtionsfömt-sätlningar, konsumtionsmönster,
konsumtionsbehov måste löpande analyseras. Det är inte möjligt atl bär j
detalj ange hur och på vilka områden detta bör ske. Slutsatsen måste vara atl
berörda organ skall vara flexibla och tidigt kunna identifiera
utvecklingsmönster av betydelse för konsumenterna. Det får ankomma på
vederbörande offentUga organ alt bevaka att så sker inom olika politikområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mål
och inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som påverkar hushållens sUuation understryker enligt<br>
kommittén betydelsen av atl den framtida konsumentpolitikens inriktning i<br>
högre grad än f.n.bör utgå från ett hushåUsekonomiskl synsätt. Den<br>
utgångspunkten ger enligt kommittén en bredare målsättning för konsu<br>
mentpolitiken. Kommittén menar aft hur samhällets totala resurser utnytt<br>
jas kan bedömas från hushållsekonomisk synpunkl och därmed ge en<br>
viktig aspekt på välfärdens utveckling. Målet för konsumentpolitiken mås<br>
te enligt kommittén vara att ultfrån konsumentsynpunkt stödja en effektiv<br>
och medveten hushåUning med resurser. Inom ramen för detla mål måste<br>
konsumentpolitiken</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbättra konsumenternas
möjligheter att uttrycka sina behov och på- Prop. 1985/86: 121 verka sin
silualion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stödja hushållen i deras
strävanden all bättre utnyttja sina resurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stärka konsumenternas ställning
på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
utpekar två utvecklingslinjer för konsumentpolitiken, nämligen alt
konsumenlproblemen måsle lösas närmare människorna, dvs. lokalt och att strukturella
förhållanden måsle påverkas. Vidare måsle konsumentpolitiken inriktas på alt
öka konsumenternas medvetenhet och kunskaper, kunskaperna om hushållens
situation och konsumenlinflylandel i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
påpekar atl konsumentpolitiken måsle ha tillgång tUl elt brett register av
konsumenlpolitiska medel för atl lösa de problem som uppstår för hushållen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målel
för konsumentpolitiken är enligt del beslul som fattades år 1972 (prop.
1972:33) och som alltjämt gäller att stödja konsumenterna och förbättra deras
ställning på marknaden. I samband med detta beslul diskuterades om
konsumentpolitiken skulle ges en bredare inriktning. Föredraganden avvisade
tanken på atl hänföra alla samhällsproblem där en godtagbar måluppfyllelse
inte förelåg till konsumentpolitiken. Den definition som fastställdes och som
gäller innebär att konsumentpoUtiken skall avse de problem som hänger samman
med konsumenternas köp och användning av varor och tjänster, som bjuds ut på
den privata marknaden eller på marknader som arbetar enligt likartade
principer. Föredraganden framhöll all en sådan avgränsning inte hindrar all man
kan lägga konsumentpolitiska aspekter på mänga andra samhällsproblem men all
dessa aspekter bör bedömas inom resp. sektor av den offentliga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag tidigare har anfört delar jag denna syn. När del gäller
avgränsningen av arbetsområdet i del avseende jag nu har berört bör sålunda
inga förändringar göras. Konsumentpolitiken bör dock i övrigt tydligare
inriktas på att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina
resurser. Detla gäller framförallt den s. k. baskonsumtionen. Jag delar
synpunkterna, som bl. a. fackliga organisationer fört fram i sina remissvar,
alt del i ekonomiskt kärva tider är särskill viktigt atl konsumenterna får ul
sä mycket som möjligt av de resurser de disponerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hushållsekonomiska ansats som jag sålunda förordar sätter hushål<br>
lens verksamhet i centmm och studerar sambandet med den övriga sam<br>
hällsekonomin. Tyngdpunkten bör dock ligga på siudier av del enskilda<br>
hushållet. Samhällets mål för de enskilda hushåUen är atl de skall uppnå<br>
fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För all kunna utnyttja sina<br>
resurser effektivt måste hushållen fatta rationella konsumtionsbeslul. Som<br>
beslutsunderiag behövs objektiv information. Det är här som den hushålls<br>
ekonomiska ansatsen har sin främsta roll. Strävan är att få hushållen att på<br>
olika sätl bete sig ralioneUl exempelvis genom alt planera sin användning<br>
av lid och resurser. Del kan gälla atl planera inköp, göra kalkyler före<br>
större köp, göra upp hushållsbudget, göra avvägningar mellan egenproduk-<br>
lion och köp etc. Krav måsle vid denna ansats också ställas på företagens<br>
information till konsumenterna. Självfallel har också del allmänna elt<br>
ansvar för konsumentinformation.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
konsumentpolitiken skall fungera på rätt saft måste den förankras Prop.
1985/86:121 bland människor. Det innebär ofta atl problemen måste lösas lokalt.
Del handlar ju om människors vardag. Nya idéer och initiativ inom konsumentpolitiken
måsle hämtas ur eifarenhelema frän vardagslivet. I likhet med kommittén
anserjag att en mångsidig lokal verksamhei i bred samverkan meUan kommunernas
konsumentverksamhet, andra kommunala organ, frivilliga organisationer, företag
och övriga aktörer är elt nödvändigt inslag i den konsumenlpolitiska utveckling
som enligt min mening måsle komma liU stånd. Jag återkommer senare till vad en
lokal konsumentpolitisk verksamhet bör omfatta och hur den kan bedrivas
(avsnitt 9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken
måsle också stödja utsatta grupper. Den måste särskilt la tiUvara intressena
för dem som på gmnd av dålig ekonomi, sjukdom, handikapp, bristande erfarenhet
och utbildning eller av andra skäl har sämre möjligheter än flertalet alt
själva bevaka sin rätl. Här finns ell samband med den allmänna
välfärdspolifiken, nämligen strävan all minska klyftoma mellan starka och svaga
konsumenter. Såväl ålgärder för alt stödja hushåUen i deras strävan all
effektivt utnyllja sina resurser som satsningar på lokal konsumentpoUtisk
verksamhet har också slor betydelse för de utsatta grupperna. Jag vill särskilt
framhålla atl den hushållsekonomiska ansats som jag förordar bör leda till alt
konsumentpolitiken i än högre grad inriktas pä hjälp och stöd ät de konsumenter
som bäst behöver detta. Många konsumenter och hushåU klarar de påfrestningar de
ställs inför och de har tid och möjligheter alt tillgodogöra sig den
information som finns atl tillgå. Alllför många är dock inte i den situationen.
Förhållandet för de hushåll som har det sämst kan vara alt köpkraften har
urholkals, ekonomin är ansträngd, sparkapilalet ianspråktagel och län med tunga
räntor och amorteringar har tagUs. Del måsle vara en framträdande uppgtfl för
konsumentpolitiken alt stödja de konsumenter som befinner sig i en sådan
situation. Budgetrådgivningen kommer härvid att bli en myckel viktig uppgift
för konsumenlorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utvecklingslinje inom konsumentpoUtiken som också är viktig och som jag kommer
all redovisa senare är all fler grupper i samhället bör engageras (avsnitten 5
och 6). Konsumenlinflylandel bör öka bl. a. genom all
frivilligorganisationernas och dä särskilt folkrörelsernas dellagande och
delaktighet i konsumentpolitiken vidgas. Företagen har ell huvudansvar gentemot
konsumenterna. Kraven på förelagen bör ställas högre när det gäUer all
förbättra konsumenternas förhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
kommittén anserjag alt etl brett register av konsumentpoliliska<br>
medel måsle finnas lillgängligl för atl de problem konsumenlema möter<br>
skall kunna lösas. De medel som angavs i 1972 års riksdagsbeslut och som<br>
återfinns i direktiven lill kommittén är utredningar, producentpåverkan,<br>
information, utbildning och forskning. Jag delar i slort kommitténs syn på<br>
de avvägningar som bör göras i detla avseende. Uiredningsverksamhei<br>
måste få en starkare ställning och dessulom stödjas av ell målmedvetet<br>
arbete på forskningsområdet. En förbättrad kunskap om hushällens situa<br>
tion och de olika förhållanden som påverkar deras resursutnyttjande och<br>
välfärd behövs. Del producenlpåverkande arbetet måsle i ökad utsträck<br>
ning inriktas på grundläggande frågor om säkerhel, funktion m.m.hos</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produkterna.
Dessutom är del viktigt, atl få ett effektivare genomslag på Prop. 1985/86: 121
marknaden av de regler som har etablerats. Kraven på företagen måste ställas
högre. Jag viU också stryka under atl del lokala samarbetet meUan kommuner,
organisationer och företag också innebär en form av producentpåverkan.
Konsumentpolitiken måste vidare tydligare inriktas på all öka konsumenternas
medvetenhet och kunskaper. Detta kräver utbildning, information, debatt och
opinionsbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förstärkning av konsumentpolitiken som jag sålunda förordar kräver enligt min
bedömning att vissa resurser tillförs verksamheten. Jag återkommer till
resursfrågor och finansiering senare (avsnitt 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverkets
uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
framtida konsumenlpoUlik som jag nu har angivit huvuddragen i kräver som jag
har påpekat insatser från offentliga organ, frivilliga organisationer och
företag. Jag ämnar nu behandla konsumentverkets uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
är central förvaUningsmyndighel för konsumentfrågor och har lill uppgift att
stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. Verkets
övergripande uppgtfl bör ändras med hänsyn lill den justering av
målformuleringen som jag har föreslagit. Verkels huvuduppgift bör sålunda vara
all stödja hushållen i deras strävan all effektivt utnyttja sina resurser saml
alt stärka konsumenternas ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkels
arbete bör även framdeles bedrivas inom ramen för de åligganden som anges i
dess nuvarande instruktion (1976:429, ändrad senast 1984:942). Några
lyngdpunklsförskjutningar mellan dem blir dock nödvändiga beroende på de
delvis nya prioriteringar som jag förordar. I detla sammanhang kommer jag
huvudsakligen atl uppehålla mig vid dessa förskjutningar. Det innebär alt den
verksamhei som inte närmare behandlas avses bedrivas i huvudsak enligt hittills
gällande riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av remissinstanserna har berört priorileringama inom konsumentpolitiken. De
tunga konsumtionsområdena måste enligt svaren prioriteras i de statiiga
organens arbete. Speciell inriktning, exempelvis mot hälsa och säkerhel, las
också upp i sammanhanget. Som jag redan har nämnt framhålls också atl arbetet
måste vara framlidsinriklat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prioriteringarna
i konsumentverkels arbete diskuteras årligen i samband med budgetarbetet. För
närvarande koncentrerar verkel sig på produktsäkerhetsfrågor, frågor av större
ekonomisk betydelse för hushållen samt på frågor av betydelse för särskill
utsatta konsumenlgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att konsumentverkets roU oeh kontaktyta i vissa avseenden bör ändras som
en följd av de ökade satsningar kommittén föreslår när del gäUer
konsumenternas kunskaper, konsumentinfiytande, kunskapsutveckling, forskning,
lokal verksamhei och reklamalionshantering. Jag återkommer lUl dessa förslag
senare. Kommittén lämnar inga förslag till begränsningar av den verksamhet som
konsumeniverkei för närvarande bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del göra följande påpekanden. Liksom kommittén och<br>
remissinstanserna anser jag naturligtvis att konsumentverket måste kon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>centrera sitt arbete tiU
områden som är särskilt viktiga för konsumenterna. Tunga konsumtionsområden är
sedan länge bosläder, livsmedel och transporter. Tjänstesektorn hör redan nu
dit vilket torde bli aUl tydligare i framtiden. Produklsäkerhetsfrågorna är
alltid centrala. Detta har påverkal och kommer också i framtiden att påverka de
löpande prioriteringarna. Den inriktning av verksamheten som jag har förordat
kommer ocksä atl innebära alt de hushållsekonomiska frågorna kommer att ges en
än mer framskjuten plats i verkets arbete. Över huvud taget bör utvecklings-och
stmkturfrågor av betydelse för konsumenlema ges hög prioritet. Del måsle
vidare skapas utrymme inom verkel för arbete med framtidsfrågor, exempelvis ny
teknologi och reklam i nya media. För atl detla skall bli möjligt krävs, ulöver
de resurstillskott som jag ämnar föreslå, också all vissa områden ges mindre
resurser. VUka dessa bör vara kan givelvis skifta över liden. Verkels
arbetsuppgifter mäste sälunda fortlöpande kunna omprövas med hänsyn tiU
utvecklingen i samhället. Som elt exempel på en utveckling som kan leda till
att verkel satsar mindre resurser pä vissa områden vill jag nämna
internationaliseringen av handeln. Intemationellt samarbete och tillgodogörande
av internationella erfarenheter, exempelvis när del gäller vamprovningar och
standardisering, kan minska belastningen på konsumenlorganen i Sverige. Också
det ökade engagemanget som nu kan förväntas från kommuner, friviUiga
organisationer, företag m. fl. bör kunna medge att verkets egna insatser på
vissa områden kan minska. Slutligen bör den nya organisationen av verket som
jag senare skaU behandla (avsnitt 11.1) medge vissa effektivitetsvinster. Jag
ser också vissa möjligheter alt öka verkets intäkter som jag återkommer tUl
(avsnitt 12).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5 Konsumentinflytande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Konsumenternas möjligheter alt påverka produktion och distribution av varor och
tjänster förstärks. Ett ökat engagemang från frivilliga organisationers sida,
främst folkrörelser, eftersträvas. De offenlliga konsumenlorganen skaU stödja
och stimulera de organisationer som arbetar för konsumentintresset. Konsumentverket
tillförs medel för stöd till sådan verksamhei.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i slort med milt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kommitléns förslag om att förstärka konsumentin-flytandei i samhället har
mottagits väl. Myndigheter, kommuner, fackföreningar, kooperation,
folkrörelser och andra frivilliga organisationer är posUiva. Industriförbundet
är dock tveksamt tiU kommitléns förslag i flera avseenden. Folkrörelserna
framhåller sina möjligheter att stå för en väsentiig del av
konsumentpolitiken. Främst från folkrörelsehåll framhålls också vikten av atl
organisationerna självständigt får utforma sina insatser men alt de offentliga
konsumenlorganen måste stödja och stimulera deras arbete. Del påpekas alt ökat
engagemang från folkrörelser m. fl. inte får tas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
intäkt för nedrustning av den statliga konsumentpolitiken. När det Prop.
1985/86: 121 gäller fomm eller kontaktpunkt hos konsumeniverkei redovisar KF
alt man tiUsammans med LO, TCO, OK och Folksam på eget initiativ har bildal ett
konsumentråd med elt konsumentfomm för folkrörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommittén anser alt den svenska modellen för
konsumentinflylande, som bygger pä ell samarbete mellan del allmänna,
näringslivet och konsumenlema, företrädda av fackföreningar, konsumentkooperationen
och de politiska partierna, bör förstärkas. Kommittén menar vidare atl den
relativa tystnad som råder kring konsumentfrågorna i samhället måsle brytas.
Konsumenternas iniressen måsle klarare föras fram i debatt och
opinionsbildning. För att förslärka konsumenlinflylandel i samhället behövs
enligt kommittén såväl ökade insatser från konsumentorganen som ökat
engagemang från frivilliga organisationers sida. Kommittén anser all
konsumentverket i större utsträckning, utifrån det hushållsekonomiska perspektivet,
bör la fram underlag för den politiska diskussionen på olika områden. De
lokala organisationerna måste i framliden också enligt förslaget spela en mer
offensiv roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår all ett konsumentfomm, vari LO, TCO, konsumentkooperationen och andra
organisationer ingår, bildas i syfle att utveckla samarbetet bland dem som har
atl företräda konsumenterna. Elt alternativ skuUe enligt kommittén vara atl
organisera en kontaktpunkt för frivilliga organisationer inom konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vUl för egen del anföra följande. För all öka konsumenternas kunskaper,
medvetenhet och inflytande behövs ell brett dellagande av människor och deras
organisationer i konsumentpoUtiken. Konsumenternas möjligheter all påverka
produktion'och distribution av varor och tjänster måsle förstärkas. Ett
fortsatt engagemang från frivilliga organisationer, särskill från
folkrörelsehåll, är enligt min mening avgörande för en gynnsam utveckling av
konsumentpolitiken, speciellt när det gäller de sämst ställda gmpperna. Med
tinfredsslällelse kanjag konstalera atl de frivilliga organisalionema har
redovisat ett stort intresse för atl delta i det konsumentpoliliska arbetet.
Jag har ocksä noterat all man har markerat sin självständiga ställning gentemot
det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väg till demokratiskt inflytande över produktion och distribution är all
människor organiserar sig kooperativt som konsumenter. Den förnyelse av bl. a.
produktutbud och marknadsföring som kan ske inom kooperationen i nära kontakt
med konsumenterna är värdefuU. Ökat löntagarinflytande i förelagen har ocksä
ell värde i detta sammanhang. Samarbetet mellan de lokala organisationerna och
den kommunala konsumentverksamheten kan underlätta lösningar av problem för
enskilda konsumenter. Del kan gälla påverkan på distributionsförhållanden,
handikappanpassning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitléns uppfattning all det är angelägel alt samarbetet<br>
mellan de organisationer som företräder konsumenterna förstärks. Jag vill<br>
därför här erinra om det konsumentråd kompletterat med forum för folk<br>
rörelser som KF, LO, TCO, Folksam och OK nyligen har lagil initiativet<br>
till. Detla visar organisationernas aUvar när det gäller del konsumenlpoli<br>
tiska engagemanget. Ålgärden kompletterar det allmännas insatser på ell</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdefullt
sätt och gör det vidare inte påkallat att inrätta ett sådant forum med
anknytning till konsumentverket som kommittén har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken mäste
ha en lokal förankring. De frivilliga organisationernas roll i det lokala
konsumenlarbetet är enligt min mening av särskilt inlresse. Det är just i del
lokala arbetet som organisationernas engagemang och inflytande kan bli som
störst. Lösningar som passar speciella lokala förhållanden kan utarbetas. Jag
delar sålunda kommitléns bedömning att folkrörelserna lokalt bör spela en mer
offensiv roll. Jag återkommer till den här frågan vid behandlingen av den
kommunala konsumentverksamheten (avsnitt 9).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har redan givit min
syn pä avgränsningen av konsumentpolitiken. Denna blir vägledande för min
uppfattning om de offentliga organens insatser för all öka konsumenlinflylandel
i samhället. Givetvis är deras roll alt fästa ansvariga politikers,
intresseorganisationers, företags m.fl. uppmärksamhet på förhållanden som
påverkar konsumenternas och hushållens situation. Deras uppgift är dock inte
atl ulöva ell inflytande i syfte att lösa alla samhällsproblem där
konsumenterna på något säll kan sägas vara part. Deras mera operativa uppgifter
bestäms av målet för konsumentpolitiken. En viktig uppgift för de offentliga
organen som här bör framhållas är att stödja och stimulera de organisationer
som verkar för konsumentintresset. Det kan gäUa stöd till projekt, stöd till
utbildningsverksamhet etc. Jag kommer att föreslå alt konsumentverket tillförs
medel för stöd lill sådan verksamhei (avsnitt 12).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Företagens ansvar och egenåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Kraven på företagen stäUs högre när det gäller att förbättra konsumenternas
förhållanden. I vissa delar bör egenåtgär-derna spela en större och delvis
friare roll än för närvarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Kommittén ställer också ökade krav pä företagens egenåtgärder. Kommittén
föreslår inga ändrade former på central nivå för samverkan mellan det allmänna
och företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
remissinstanser som berör frågan är allmänt positiva till mer egenåtgärder
från företagen. Några - däribland Konsument-vägledarnas förening - ifrågasätter
dock om egenålgärderna verkligen leder till förbättringar för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
En ceniral roll i konsumentpolitiken spelar förelagen och dessas
organisationer. Delta följer redan av den omständigheten alt del är genom de
dagliga aktiviteterna på marknaden som konsumenterna får flertalet av sina
materiella behov tillgodosedda. Hur företagen lyckas med atl tillhandahåUa
olika varor och tjänster - som svarar mol olika behov, är lättillgängliga och
så billiga som möjligt-är uppenbarligen av avgörande betydelse för
konsumenternas ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening
fungerar, som jag redan har anfört, den svenska marknaden i stort sett
lillfredsslällande. Men där finns förhållanden som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>behöver
förbättras, vilket ju också är en utgångspunkt för konsumenlpoli- Prop.
1985/86: 121 liken. Detla ser jag dock inte som uttryck för en allmän ovilja
hos företagen alt svara upp mol konsumenternas önskemål ulan åtminstone delvis
som resultatet av strukturella och liknande förändringar av skilda slag, vilka
påverkar både företag och konsumenter och vilka måste få återverkningar också
på förelagens sätl att ta till vara konsumentintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
dessa förändringar hör en ökande komplexitet i konsumtion och produktion. Allt
fler varor blir sälunda tekniskt avancerade vilket släUer nya krav på säljare,
brukare och servicepersonal. Samtidigt har vi en allmän strävan inom handeln
lill rationaliseringar, vilka bl, a. har inneburit minskade möjligheter till
personlig service och längre vägar-både geografiskt och organisatoriskt - lill
dem som kan bistå konsumenterna. Samordnade inköp för flera förelag och/eller
butiker är ytterligare etl exempel på omständigheter som ökar avståndet i
kommunikationerna på marknaden. På grund av bl. a. ökat förvärvsarbete och
längre arbetsresor har de flesta hushåll samtidigt fält mindre tid över för
sina inköp och för eventuella reklamationer och reparationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
jag nu har sagt är avsett att visa, att samtidigt som produktion och
disiribution utvecklas i syfte alt möta nya konsumentkrav, öka den materieUa
välfärden och sänka kostnader så läggs grunden för nya konsumentproblem. Vid
sidan härav finns naturligtvis alllid konsumenlproblem, som föranleds av
oseriösa näringsidkare. Problemens nalur blir förslås avgörande för vilka
rätlelsemekanismer som blir effektiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det företagens förstahandsansvar att motverka och söka lösa såväl
de mer strukluella konsumentproblem som jag nyss har nämnt som sådana kanske
mera påtagliga problem som bristande produklsäkerhel, otillbörlig
marknadsföring, bristande produktinformation och dåliga reklamationsrutiner.
Detta för oss in på företagens ansvar för utvecklingen och vad som kommit atl
kallas förelagens egenåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen 1984/85:213 om ändring i marknadsföringslagen<br>
m. m. behandlades frågan om näringslivels egenåtgärder för att lösa konsu<br>
mentproblem. Där konstaterades atl det sedan lång lid hade vidtagits<br>
ålgärder inom näringslivet för all främja relationerna till konsumenterna.<br>
Del framhölls dock alt sädana initiativ under senare tid inte hade tagits pä<br>
samma sätl som tidigare. Det konstaterades vidare atl utvecklingen också<br>
lett lill all konsumeniverkei i betydande omfattning fått ta initiativ till att<br>
identifiera konsumenlproblem och till all lösa dem. Enligt propositionen<br>
måste rollfördelningen mellan del allmänna och företagen ändras. Del<br>
ansågs inte möjligt för statsmakterna all i framliden i samma breda omfatt<br>
ning som under de senasie tio åren söka lösningar på konsumentproblem<br>
just genom regelframtagning i del allmännas regi. I propositionen angavs<br>
som en konsumentpolitisk målsättning att del på marknaden skall före<br>
komma ett stort inslag av initiativ från näringslivels sida när det gäller att<br>
spåra och lösa konsumentproblem. Elt påtagligt vidgat område för egenåt<br>
gärder skulle enligt propositionen också ge konsumentverket ökade möjlig<br>
heter all omfördela resurser lill särskUl prioriterade områden. Allmänt sett<br>
skulle detta innebära att näringslivet tog ett betydligt mer aktivt ansvar för<br>
all gällande regler och överenskommelser följdes och för atl den etiska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>standarden
m. m. på olika områden höjdes. Konsumentverket skulle i fråga Prop.
1985/86: 121 om de vidgade egenålgärderna inom näringslivet ha det övergripande
ansvaret för utvecklingen. Egenålgärderna skulle dock kunna avse olika nivåer
och samarbete skulle kunna ske med andra berörda än konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
arbetet med propositionen påbörjades tre projekt om egenåtgärder inom
näringslivet. De avsåg marknadsföringen på hemelektronik-området,
prenumerationserbjudanden inom veckopressen och telefonförsäljning. Del senare
projektet resulterade hösten 1985 i handlingsprogrammet Nöjda kunder vid
teledirekthandd, antaget av Direktförsäljningsföretagens förening. Programmet
innehåller bl. a. regler för hur kontakterna med konsumenterna skall tas, hur
säljargumenteringen får vara utformad och hur avlal skall ingås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
konsumenlpolitiska kommittén lägger etl slort ansvar på företagen bl. a. när
det gäller produktutformning, information till konsumenterna,
reklamationshantering och utbildning av personal i marknadsföringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
behandlar inte frågan särskilt ingående. De instanser som gör det är aUmänl
positiva till ökat ansvar och mer egenåtgärder från företagen. Några —
däribland Konsumenlvägledarnas förening — ifrågasätter dock om egenålgärderna
verkligen leder tUl förbättringar för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag betona alt den rollfördelning mellan del allmänna och
näringslivet som statsmakterna angav i samband med ändringen av
marknadsföringslagen år 1985 ligger fast. Jag vill samtidigt framhålla atl jag
utgår från atl egenålgärderna nu får en ökad omfattning än vad som hittills
varit fallet. Delta är nödvändigt för att konsumentverket skall kunna ägna mer
resurser åt bl. a. hushållsekonomiska frågor. Men min bedömning grundar sig
också på den allmänna strävan att avreglera samhället som präglar del politiska
arbetet på en rad områden idag saml på förvissningen att näringslivet har både
krafl och eget intresse av alt än mer aktivt ta tag i egenålgärderna. Mol
bakgmnd av detla finner jag del lämpligt att här ytteriigare belysa olika
former av egenåtgärder och möjligheterna till utveckling i vissa hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsentliga
delar av den lagstiftning som gäller företagens uppträdande på marknaden saknar
färdiga handlingsregler. I stället är både marknadsföringslagen och
avtalsvillkorslagen uppbyggda kring generalklausuler, med stöd av vilka
marknadsdomstolen kan förbjuda eller påbjuda vissa beteenden hos etl företag,
som stämts in vid domstolen. Av stor praktisk betydelse är emellertid också de
riktiinjer för företagen som konsumentverket -vanligen efter överenskommelse
med en branschorganisation - utfärdar med indirekt stöd av lagstiftningen.
Tanken är den atl om ell förelag inte följer en riktlinje så kan saken föras
till marknadsdomstolen för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inget
är dock sagt i lagstiftningen eller dess förarbeten om vilka områden<br>
eller hur många som bör bli föremål för riktiinjer. Samtidigt är dess lUlämp<br>
ningsområde inte beroende av om rikllinjer finns eller ej. KO kan alltså<br>
föra enstaka företeelser under domstolens prövning när del bedöms påkal<br>
lat. Avgörande för genomslaget på marknaden av lagstiftningen som sådan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>blir
de priorileringsgrunder som konsumenlverket/KO tillämpar i sin all- Prop.
1985/86:121 manna verksamhei och de resurser som kan avdelas för arbetet. Detta
betyder i sin lur atl man väl kan tänka sig förhåUanden på marknaden som
myndigheterna inte har reagerat på trots atl lagstiftningen möjliggör ingripanden.
Detla är både naturligt och nödvändigl med lagstiftning av förevarande slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
nu näringslivets egenåtgärder skaU få en större betydelse uppkommer, som jag
redan berört, frågan om konsumentmyndigheternas medverkan. I propositionen om
ändring i marknadsföringslagen m.m.uttalades, som jag har nämnt i det
föregående, att konsumeniverkei har det övergripande ansvaret för utvecklingen
av de vidgade egenålgärderna. Uttalandets innebörd är bl. a. det självklara
all konsumenlverket/KO aldrig kan frånhända sig sitt ansvar för tillämpningen
av gällande rätt och ätt sälla in de åtgärder som delta kräver. Vid sidan härav
skall verkel naturligtvis stimulera förelag, branschorganisationer m. fl. all
vidta egenåtgärder där sådana är ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda hindrar dock självfallet inte alt näringslivet hell ulan inblandning
från myndigheterna systematiskt griper sig an konsumenlproblem med olika
former av åtgärdsprogram eller egna riktlinjer. I verkligheten är del ju så,
atl egenåtgärder ulan samråd med myndigheter aUiid har skett och dagligen sker
på den svenska marknaden och är en oskiljaktig del av den. Del är genom
tillkomsten under 1970-talet av ny lagstiftning och av konsumeniverkei som vi
har fåll ett läge där större, mera genereUa problem behandlas i en dialog
mellan verkel och näringslivet, en dialog som förvisso har avkastat många
nyttiga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag nu förordar kraftigt ökade egenåtgärder vill jag också förorda all dessa i
större utsträckning än för närvarande tas fram ulan all konsumentverket i
varje läge skaU ha en uppfattning om dem. Härigenom kan företagen kanske se en
särskUd motivation till vUken jag skall återkomma i det följande. Vidare är
denna ordning nödvändig för att konsumentverket skall avlastas arbete i någon
mera påtaglig utsträckning. Systemet blir friare också i den meningen alt
alternativa lösningar på samma problem kan prövas och att lokala förhållanden
kan fä genomslag. Naturligtvis kommer både konsumentverket och näringslivet alt
vilja förvissa sig om att områden som är prioriterade i verkels arbete inte
blir föremål för lösningar som inte kommer upp liU den standard som
lagstiftningen förutsätter eller som eljesl bör vara normgivande. Vidare gäller
som jag nyss framhöll redan idag alt förhållanden som i och för sig kan medge
ingripande med stöd av lag av priorileringsskäl ändå måste lämnas opålalade av
myndigheterna. På sådana områden blir naturligtvis egenålgärderna av särskill
intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de delar som egenålgärderna vidtas av näringslivet självt vill jag anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagen
har de ojämförligt tätaste kontakterna med konsumenterna. Med en positiv och
aktiv ansats måste det rimligen många gånger vara i dessa kontakter som icke
tillgodosedda eller icke kända behov och önskemål liksom kritiska synpunkter
borde kunna sugas upp och behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
strukturella förhåUanden och problem som jag log upp inled<br>
ningsvis i delta avsnitt menar jag alt man normalt bör förvänta sig att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företagen
klarar av själva. Det gäUer först att se till aft det finns kanaler Prop.
1985/86:121 och former för att identifiera konsumenternas behov och önskemål i
olika hänseenden. Många förelag har inrättat konsumentkontakter, dU konsumenterna
kan vända sig. Under förutsättning atl dessa kontakter följs upp av
marknadsansvarig personal finns där en grund för olika egenåtgärder. Andra har
gått längre och ordnar systematiska konsumentkontakter. KF har sålunda vid
kongresser och i andra liknande sammanhang tagit fram konsumentönskemål som
redan omsatts i konkreta marknadsaktiviteler. Glesbygdsbutiker med sviktande
underlag utser kundråd som för att förbättra varuförsörjningen i trakten bl. a.
kallar samman kringboende konsumenter för diskussion. Några av affärsverken
har utsett kund- eller serviceråd. Exemplen på metoder vör problemuppfångning
kan göras många. Många gånger kan givetvis initiativen till dessa insatser ha
kommit från allmänna organ, t. ex. från den kommunala konsumentverksamheten. En
ökad grad av egenåtgärder från näringslivets sida utsluter självfallel inte att
initiativen kan komma från konsumenlorganen. Tvärtom bör ocksä dessas
problemuppfångning aktivt utnyttjas för egenålgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller frågan om vUka lyper av problem för vilka egenåtgärder kan
vara både lämpliga och möjliga kan exemplen göras många. I anslutning tUl min
beskrivning av vissa stmkturella förhållanden vill jag som lämpliga områden
bland andra ange följande. Företagen kan ordna särskilda möjligheter liU
fördjupad information om varor och tjänster där sådan inte kan tillhandahållas
omedelbart på säljslällel. De kan anta egna riktlinjer för hantering av
reklamationer så utformade, alt man minskar risken för prestigefyllda låsningar
hos de inblandade personerna. Och de kan anta en målsättning för service,
tillgänglighet till reservdelar under viss tid etc. och garantera konsumenterna
denna nivå. Dessa exempel har del gemensamt att problemen antas inte uppkomma
ur något grundläggande intressemotsättning. Annorlunda blir det förstås när
problemen härrör från en ovilja eUer total oförmåga hos näringsidkaren alt leva
upp till marknadens spelregler och tillämpa sunda affärsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för min del se mer av denna form av konsumentinflylande, där företagen
aktivt spårar de konsumenlproblem som kanske inte omedelbart kan avläsas i
konsumenternas beteende i t. ex. köpsituationen. Också konfliktsituationerna
bör förslås många gånger kunna angripas framgångsrikt genom väl avvägda,
konsumenlanpassade strategier. Genom att dessa ålgärder knyts lill förelagens
eget affärsintresse ökar också förutsättningarna för alt egenåtgärder
verkligen kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ordning medför samtidigt alt samma konsumentproblem kan komma att lösas på
olika sätt och kanske olika effektivt, någol som ideaU sett inte skall bli
fallel vid cenlrala riktiinjer från t. ex. konsumentverket. Detla följer redan
av organisationen av arbetet men också av del förhåUandet all förelagen kan
vilja presentera "konsumentskyddsprogram" med egen profil som ett led
i marknadsföringen och uppbyggnaden av good-wiU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser ingen nackdel i detta, så länge de grundläggande och prioriterade<br>
konsumenlskyddsfrågorna hanteras i enlighel med uppställda mål. Tvärt<br>
om tror jag alt accepterandet av sådana olika yttringar av egenålgärdspro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gram
på gmnd av den ökade motivationen hos berörda förelag kan ge Prop. 1985/86:
121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>snabbare
resultat. De kan också bli effektivare, genom att geografiska och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
lokala förhållanden kan ges ökad betydelse. De kan också leda till att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
och kanske bättre lösningar, än vad cenlrala uppgörelser skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunnal
omfatta, kommer till stånd på vissa håll och sedan får efterföljare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medan
äter andra lättare kan förkastas när de inte ger önskvärt resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordarjag sålunda alt egenålgärderna i vissa delar bör spela en större och
delvis friare roll än för närvarande. Självfallet innebär inte detla atl
konsumentmyndigheterna skall eller ens kan undandra sig ansvarel för alt gripa
in där förhåUandena så påkallar, där egenåtgärder inte kommer tiU stånd och
där egenåtgärder inte ger önskat resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
viU jag erinra om risken för all näringslivets egenåtgärder utformas eller
tUlämpas så, alt de fär skadliga konkurrensbegränsande effekler. Så kan vara
fallel exempelvis om man i dessa åtgärder lar in ovidkommande moment, såsom
prissamverkan m. m., eller om gemensamma regler i en viss bransch innebär
olämpliga hinder mot nyetablering eller mol mindre och medelstora företags
förmåga att hävda sig i konkurrensen. Det är en självklarhet alt det
förhållandel atl jag förordar en ökning av egenålgärderna inte kan åberopas liU
försvar för skadliga konkurrensbegränsningar. Om sådana uppkommer kan
ingripanden från NO: s sida ske. Konsumentverket är medvetet om risken för en
på detta sätt negativ utveckling och som uttalades i prop. 1984/85:213 (s. 29)
kan det vara av betydelse alt samråd sker med NO. Risken för negativa effekter
minskar då företagsvisa lösningar väljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nu behandlat huvuddragen i mina förslag om den framlida konsumentpoUtiken.
Jag har koncentrerat mig på de viktigare ulvecklings-Unjema. Jag går nu över
till alt behandla de specieUa insatser som behövs för all målen för konsumentpoUtiken
skall kunna förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Konsumenternas kunskaper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaper
behövs för all hushåUen skaU kunna fä ut mesla möjliga av sina<br>
resurser i form av pengar, lid och arbete. I den hushållsekonomiska ansats<br>
som jag förordar för konsumentpolitiken är goda kunskaper hos konsu<br>
menterna en viktig del. Del gäller då inte bara kunskaper om hur olika val<br>
påverkar hushållet utan även möjligheter för konsumenterna att värdera<br>
del kommersieUa budskapet från företagen. Utvecklingen av informations-<br>
och andra teknologier ställer nya krav på konsumenterna i detta avseende.<br>
Kommittén anser att konsumenternas kunskapsbehov i hushållet och på<br>
marknaden måste bU väsentligt bättre tUlgodosedda genom ökad utbildning<br>
och förbättrad information. En huvudinriktning måsle enligt kommittén<br>
fortsalt vara all företagen själva skall svara för informationen om enskilda<br>
produkter. Det allmänna bör å sin sida inrikta sig på all föra ut mera<br>
övergripande och långsiktigt nödvändig kunskap till hushållen om mark<br>
nader, marknadsföring, rättigheter och skyldigheter, budget- och plane-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ringsfrågor, hemarbete
etc. De remissinstanser som har ytlral sig om konsumenternas kunskaper är
positiva tiU denna inriktning. Jag går nu över till att närmare behandla dessa
frågor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Konsumentverket ges ytteriigare medel för arbeiei med och stöd till
konsumentutbildning. Läramtbildningen och produktionen av läromedel ges hög
prioritet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ell stort antal remissinstanser har yttrat sig om kon-sumenlutbildningen.
Majoriteten av dessa stryker under viklen av alt den främjas inom alla
relevanta ulbildningsvägar i samhället. Industriförbundet ser för närvarande
ingen möjlighel all förstärka skolans roll när del gäller
konsumentutbildningen. Konsumentverkets roll i sammanhanget, dvs. att arbeta
med konsumenlulbildning och alt stödja andra som arbetar med sädan utbildning,
har ej tfrågasatls av remissinstanserna. Arbetet i gmndskolan anses bedrivas i
rätt anda. Kommitténs propå om alt konsumenlulbildning skall vara obligatorisk
på gymnasienivå har tagits emot positivt. Inom vuxenutbildningen nämns särskill
folkrörelsernas engagemang i utbildning av kommunala politiker. Gmndulbildning
och fortbildning av lärare bör enligt en övervägande majoritet av dem som har
yttrat sig prioriteras. Konsumentkunskap inom socionomutbildningen nämns också
som viktig. Viklen av alt läromedel finns tillgängliga betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet vill
jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentutbildningen
har haft en central betydelse i konsumentpolitiken under läng tid. I
propositionen som låg till grund för beslutet om riktiinjerna för
konsumentpolitiken år 1972 uttalades det all det torde vara elt på sikt
effektivt konsumentpoUliskt medel all genom olika former av utbildning medverka
till all konsumenlema blir bättre i stånd alt bedöma och tillgodose de egna
behoven. Liksom kommittén och remissinstanserna anser jag att utbildningen i
konsumentfrågor bör främjas inom en rad ulbildningsvägar som finns i samhället.
Det handlar om att ge eleverna vardagskunskaper som de har nytta av i livet.
Del kan gälla frågor om hushållsekonomi, kost, hälsa, bosättning etc. samt
kunskaper om konsumenternas räUigheler och skyldigheter. En viktig uppgift är
också all ge underlag för diskussion om attityder och värderingar i samhället.
I delta ingår atl lära sig att kritiskt granska kommersiella budskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KonsumentutbUdning
ingår på olika sätt i en rad olika utbildningsvägar i samhället. I läroplanen
för grundskolan, Lgr 80, har konsumentfrågorna fält ett ökat utrymme och nämns
som ett av flera ämnesövergripande områden. Inom gymnasieskolan förekommer
konsumentkunskap som särskill ämne på elt antal linjer och som moment i andra
ämnen. Också inom högskola och vuxenutbildning behandlas konsumentfrågor.
Kommittén har lämnat viktiga synpunkter när del gäller möjligheterna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
nå förbättringar av konsumenlulbildningen som är väl värda atl över- rop.
1985/86: 121 väga. De förändringar som aktualiseras är dock av den naturen att
de ryms inom ramarna för de riktlinjer som för närvarande gäller. Del blir här
närmasl en fråga ,om vilka deluppgifter som framöver bör få den tyngsta rollen.
Förslag om konsumentulbildningens ställning inom gymnasieskolans
yrkesinriktade del kommer inom kort alt läggas fram av en arbetsgrupp som på
uppdrag av chefen för utbildningsdepartementet har gjort en översyn av den
gymnasiala yrkesutbildningen. I övrigt är frågan om konsumenlulbildningen i
gymnasieskolan en uppgift för skolöverstyrelsen (SÖ) all bevaka i del löpande
arbetet med läroplansulveckling. Det gäller såväl behovet av allmän
medborgarkunskap på konsumenlområdel som behovet av fördjupad kunskap inom
särskilda yrkesförberedande Unjer. Universitets- och högskoleämbetet (UHÅ) har
vidare etl ansvar för konsument-kunskapens plals i läramtbildning samt för atl
den allmänt bevakas inom högskolorna vid förändringar i utbildningslinjernas
planer. Jag har här med tillfredsställelse noterat atl UHÅ i sitl remissvar har
påpekat att konsumentintresset finns med i ämbetets arbete med
utbildningsplaner för den nya gmndskolläramlbildningen och med översynen av
utbildningen på den sociala linjen. Det senare välkomnar jag särskilt mol
bakgrund av all de hushållsekonomiska synpunkterna skall ges större tyngd inom
konsumentpolitiken. Som jag återkommer till bör ett fmklbärande samarbete
kunna utvecklas meUan kommunens konsumentverksamhet och dess socialtjänst när
del gäller bl. a. budgetrådgivning. Lärarutbildningen är central när del gäller
möjligheterna all få in konsumentfrågorna allmänt i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uppgift för konsumeniverkei är atl medverka lill förbättringar av utbildningen
i konsumenlkunskap. Del gäUer ulbUdningen inom ungdomsskolan och högskolan
saml vuxenutbUdningen. Liksom kommittén och remissinstanserna ser jag ingen
anledning alt ändra verkels roU när det gäller utbildningsfrågorna. Verkel bör
sålunda som hittills ha vikliga uppgifter på områdel. Jag delar uppfattningen
all verkel bör tillföras ytterligare resurser för arbeiei med
utbildningsfrågor. Särskilt bör beaktas de förändringar som successivt sker i
utbildningsutbudet, bl. a. vuxenutbildningens ulbyggnad. Verkels arbete på områdel
tar sig en rad ullryck. Verket har atl bevaka utbudet av läromedel från
konsumentsynpunkt och all kursplaner beaktar konsumenlaspekler. Del kan gälla
all stödja utbildning och fortbildning av lärare samt utvecklings- och
försöksprojekt. Samarbetet med skolansvariga centralt och lokall samt med
folkrörelser är viktigt. Insatser behövs på alla dessa områden. Ansvarel för
att konsumentfrågorna får en ordentlig förankring i undervisningen ligger dock
i första hand på lokal nivå. Jag viU här särskilt markera all konsumentverkels
stöd är mycket viktigt för den lokala utvecklingen på utbildningsområdet. I
uppgiften ingår även all stimulera och påverka kommunerna alt arbeta för atl
lärarna får nödvändig fortbildning i konsumentkunskap. Regeringen fastställer
årligen en förteckning över särskill prioriterade fortbildningsbehov. Denna
ligger bl. a. tUl gmnd för SÖ: s arbete med fortbildningsfrågor. Denna
förteckning måste givetvis beaktas av konsumentverket i dess arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vUl nu i några avseenden närmare kommentera just konsumenlver-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kels uppgifter på området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En uppgift är således att
bevaka att det finns aktuella och lämpliga läromedel. Om så inte är faUet söker
verket initiera atl sådana las fram av andra, exempelvis förlag. I vissa fall
utarbetar verket självt läromedel och annat studiematerial. Försäljningen av
konsumentverkels malerial har ökat kraftigt under senare år, trots all den
lolala läromedelsmarknaden varit vikande sedan slutet av 1970-talet. Detta
visar all materialet fyller ett viktigt behov. Jag vill här också peka på att
de läromedel och annal studiematerial verkel initierar och producerar på eft
nyttigt sätt balanserar del underiag som närigslivet, ofta gratis,
tillhandahåller skolorna. Enligt min mening bör produktionen av läromedel ges
hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
verkels arbete ingår också stöd till utbildning och fortbildning av lärare.
Ökade satsningar i denna del har fått ell starkt stöd av remissinstanserna.
Åven jag finner det naturiigt alt verkets arbete förstärks på detta område. Sådana
insatser är del givelvis naluriigl alt förankra i de önskemål som kommer från
skolväsendet och lärarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverkels
samarbete med olika folkbildningsorganisationer är viktigt. Jag vill i detla
sammanhang skjuta in att studieförbundens utbildning i konsumentfrågor i
studiecirklar för allmänheten är av ganska betydande omfattning. Kommitténs
förslag om atl ökat ekonomiskt stöd bör ges till studieförbundens utbildning av
förtroendevalda dvs. främst konsu-menlnämndsledamöler och konsumenlombud i
frivilliga organisationer och på arbetsplatser har tillstyrkts av många
remissinstanser. Jag anser för egen del alt del bör finnas möjligheter till ett
sådant stöd och förutsätter alt de medel, som jag föreslår skall tillföras
konsumentverket för utbildning, också kan användas för delta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigi bör del ankomma på konsumentverket alt med ledning av vad som sägs i
betänkandet fortsätta silt utvecklingsarbete inom konsumenlulbildningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 AUmän konsumentinformation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I
den allmänna konsumentinformationen skall mera vikt läggas vid hushållens
större planeringsfrågor, budgetrådgivning och prisinformation. Konsumentverkets
faktaböcker skall ges bredare spridning. Konsumentverkets
varuprovningsverksamhet utvecklas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt när det gäller den övergripande
beskrivningen av inriktningen av den allmänna konsumentinformationen.
Kommittén har inte gjort sådana konkretiseringar som jag gör när det gäller
budgetrådgivning, prisinformation och vamprovningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Det fätal remissinstanser som har yttrat sig om den allmänna
konsumentinformationen är positiva till kommitténs förslag. Flera framhåUer
viklen av vamprovningar som underlag för sådan information. Industriförbundet
ifrågasätter den nuvarande uppgiftsfördelningen mellan olika myndigheter i
denna del.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommittén framhåller all offentlig rådgivnings Prop. 1985/86:
121 och informationsverksamhet riktad till enskilda konsumenter spelar, kvantitativt
sett, en liten roll i förhållande till företagens information till konsumenterna.
Konsumentpolitikens huvudinriktning bör därför, enligt kommittén, vara atl
genom stmktuella insatser påverka innehållet i den information som företagen
skall svara för. Remissinstanserna delar i princip detla synsätt. Det framgår
av vad jag redan har anfört alt jag är av uppfattningen all förelagen har ell
huvudansvar för alt konsumenterna på marknaden får produkter som är säkra och
av god kvalitet, får tydlig och tillräcklig information om dessa saml erbjuds
tillfredslällande reklama-lionsmliner. Detla påverkar behovel och inriktningen
av den allmänna konsumentinformationen. Också utbildning i konsumentfrågor
påverkar givelvis behovet av sådan information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivningen
och annan information till enskilda konsumenter kommer dock framdeles alt vara
en nödvändig del av de offentliga konsumentorganens verksamhet. Kommittén
framhåller i sin bedömning av det hittills bedrivna konsumentpoliliska arbeiei
alt del allmännas konsumentinformation har ökat väsentligt och främst genom
kommunernas engagemang fåll en bättre spridning i landet. Delta är givelvis
glädjande. Jag bedömer emellertid alt den offentiiga konsumentinformationen kan
utvecklas ytterligare och all den kan kompletteras med insatser av olika
intresseorganisationer exempelvis studieförbund och andra folkrörelser. Åven
näringslivsorganisalioner, banker och försäkringsbolag kan ha viktiga bidrag
atl ge. Del är också viktigt atl söka efter nya kanaler för spridning av
konsumentinformation. Som jag redan har angivit bör konsumentpolitiken
tydligare inriktas på att stödja hushållen atl effektivt använda sina resurser.
Liksom kommittén anserjag atl mera vikt bör läggas vid hushållens större planeringsfrågor,
budgetrådgivning etc. Detta påkallar vissa tyngdpunktsförskjutningar när del
gäller den allmänna konsumentinformationen. Det blir ännu mer angelägel all
informationen sätter ekonomin i centrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverkels
uppgifter i sammanhanget är främsl alt tillhandahålla underlag i olika
avseenden för den allmänna konsumentinformationen. Del kan gälla alt pubUcera
information och stimulera till debatt och opinionsbildning i frågor som är av
betydelse för konsumenterna. Verket har också all svara för alt kommunala
konsument vägledare, organisationer och massmedia förses med underlag för sitt
arbete i konsumentfrågor. Verkets arbete kan också avse att utarbeta och
sammanställa mer övergripande information som inte kan komma fram genom
enskilda företags eller branschorganisationers försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av verkets arbete gäUer information. Särskilt de båda tid<br>
skrifterna Råd och Rön och Konsumenlrätl och ekonomi har en belydande<br>
roll både som kunskapsförmedlare och som opinionsbildare. Verkel lar<br>
också löpande fram faktaböcker, rapporter och faktablad av stort värde för<br>
konsumenterna. Efterfrågan särskilt på vissa faktaböcker har varit slor.<br>
Enligt min mening når de dock en aUtför begränsad krets av konsumenter<br>
och inte alltid dem som skulle behöva materialet bäst. Konsumentverkets<br>
publikationer måste därför få en bredare spridning. Särskilt tilltalande<br>
skulle vara om skrifterna kunde lillhandahållas på köpslällena. Ansträng-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
bör göras att i aU möjlig utsträckning eftersträva detla. Jag vill också Prop.
1985/86: 121 erinra om alt etl ökat engagemang från friviUiga organisationers
sida i konsumentpolitiken bör kunna leda lUl en mer omfattande spridning av
konsumentverkels material. Jag anser all konsumentverket bör, i större
omfattning än för närvarande, söka träffa överenskommelser med olika
branschorganisationer, konsumentkooperationen m. fl. om en ökad spridning av
publikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de närmare arbetsområdena inom den allmänna konsumentinformationen
är budgetrådgivning och prisinformation av särskill inlresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
budgetrådgivningen kan nämnas all verkel har utarbetat en modell som numera är
etl viktigt underlag i bl. a. de kommunala konsumenlvägledarnas arbete.
Modellen ger underlag för beräkning av hushållens utgifter. Med hjälp av en
blankett kan en total kostnad för vatje hushåll räknas fram. Med stöd av
underlaget kan en diskussion föras med enskilda konsumenter om hur de kan få
konlroU över sin ekonomi genom alt göra en budget, hur de kan minska sina
ulgtfler etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
syn på de hushållsekonomiska frågorna leder till slutsatsen att
budgetrådgivningen måste bli än mer central inom konsumentpolitiken.
Rådgivningskontaktema med enskilda bör enligt den ordning som gäller vara en
lokal angelägenhet. Som jag kommer all utveckla senare bedömer jag all elt
utökat samarbete meUan den kommunala konsumentverksamheten och socialljänslen
kan vara fruktbärande i detla arbete. Mänga kommuner har också inlett ett
sådant samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU här nämna att det även finns möjligheter till givande samarbete med andra
intressenter. Som ell exempel vill jag nämna del samarbete som etablerats
mellan fackföreningar, banker och försäkringsbolag i hushållsekonomiska frågor
som bl. a. avser lån, sparande, juridisk rådgivning oph försäkringar. De
fackliga konsumentombuden som finns på vissa arbetsplatser kan vidare spela en
viktig roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med att budgetrådgivningen och de bakomliggande beräkningarna får ökad
betydelse i samhäUel ökar också kraven på dess innehåll. Jag har inhämtat all
konsumentverket fortlöpande ser över sin modeU för budgetrådgivning med sikte
på alt utveckla den bl. a. när del gäller anpassningen till den allmänna
utvecklingen i samhället och på att göra den mer flexibel i förhållande till de
enskUda hushållens varierande situation. Jag viU i detla sammanhang markera all
modellens uppgtfl är alt ta fram referenspunkter för vad som i
budgetrådgivningen bedöms vara skälig konsumtion. Enligt min mening är det
därför inte låmpligt om den får direkt normerande verkningar för olika
standardbedömningar i samhället, Det är av denna anledning angeläget att
materialets karaktär tydligt framgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisinformationen
tiU enskilda konsumenter äx central i ett hushålls-<br>
ekonomiskt perspektiv. Både konsumentverket och SPK har uppgtfter på<br>
detta område. SPK skall svara för den mer kortsiktiga och nyhetsförmed-<br>
lande prisinformation. För att få underlag för direkt konsumentinriktad<br>
information har SPK under senare år utvecklat en ny typ av lokala prisun<br>
dersökningar som redovisar priser och prisnivåer inom en ort. De har<br>
utformats för alt direkt ligga lill grund för konsumentinformation men har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hämtöver
visat sig stimulera den lokala konkurrensen på etl för konsumen- Prop.
1985/86:121 tema värdefuUl sätl. Prisinformation som har långsiktig och
utbildnings-mässig inriktning bedrivs av konsumentverket. Verket har en rad
aktiviteter på området. Bl. a. har verkel utfärdat rikllinjer för hur
prisinformationen aUmänt skall ges samt riktiinjer angående exempelvis
extrapriser och jämförpriser. Flera projekt som syftar till förbättrad
prisinformation pågår för närvarande. Jag viU betona atl prisinformationen är
en viktig uppgift som måste ges hög prioritet inom konsumentpoUtiken. Del är
angelägel atl den verksamhei som jag nu har beskrivit utvecklas ytterligare.
Som exempel på angelägna insatser kanjag nämna elt utökat samarbete mellan den
kommunala konsumentvägledningen och länsstyrelsernas priskontor. Jag
återkommer lill frågan om prisinformation på produkterna senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här också nämna några andra aktiviteter inom konsumentverket som ger
betydelsefullt underlag för den allmänna konsumentinformationen, nämligen
varuprovningarna och marknadsöversikter. Medel för provningar finns inom ramen
för verkets anslag. Dessa kan antingen ulföras inom verkel eller läggas ul på
andra provningsorgan. DärtiU kommer alt konsumeniverkei utför vamprovningar på
uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med verksamheten är all främja utvecklingen av bättre produkter saml all
utarbeta underiag för information. Delta uppnås bl. a. genom att företagen
genom uppdragsprovningarna ges möjlighet all testa sina produkter under olika
utvecklingsstadier och innan de lanseras på marknaden saml att företa de
ändringar som de med ledning av resultatet finner motiverade. Konsumentverket
förbehåller sig rätlen all offentliggöra resultaten från provningarna om de
provade produkterna kommer ut på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdragsverksamheten
bedrivs efler principen om full kostnadstäckning. Konsumentverket har under
budgetåret 1984/85 haft 53 uppdragsprojekt under arbete. Den ekonomiska
omslutningen har under denna tid varit drygt 1,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
området hushållskapitalvaror förfogar konsumeniverkei över de<br>
enda statliga provningsresursema i landet för funktionsundersökning av<br>
tvättmaskiner, diskmaskiner, lorklumlare och köksfläklar. Resurserna an<br>
vänds såväl inom den av verket finansierade verksamheten som för upp<br>
dragsverksamheten. Efterfrågan frän allmänheten och konsumentvägleda<br>
re på information om dessa apparater är stor. Resultaten frän uppdrags<br>
verksamheten är en viktig källa för bl. a. sådan produktinformation som<br>
verkel publicerar. Det bedöms av verket som myckel betydelsefullt för<br>
myndighetens aUmänna konsumenlpolitiska arbete att den tekniska kom<br>
petensen finns atl tUlgå i organisationen. Jag delar denna syn. Det arbete<br>
verket bedriver på området är viktigt och bör fortsätta. Behovel av metod<br>
utveckling vad avser provning av konsumentvaror anses allmänt vara<br>
mycket stort. Om konsumentverket skall kunna bidra aktivt tUl utveckling<br>
av metoder förutsätter det alt kompetens finns inom organisationen. Den<br>
na byggs bäst upp genom det dagliga arbetet med provningar. Jag finner<br>
del därför också intressant från konsumentsynpunkt att pröva om verkets<br>
provningsverksamhet kan utvecklas och expandera både vad avser voly-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
och provningsområden. Jag utgår från att konsumentverket överväger Prop.
1985/86:121 möjligheterna därtill. Jag bedömer det lämpligt atl i samband med
utvecklingen av vamprovningsverksamhelen pröva en ordning som innebär alt
marknadsmässig hänsyn las vid prissättningen och att verket tilläts få
ekonomiskt överskott av provningarna. Del är alltså lämpligt alt verkel i
samband med nya regler för verksamhelen ser över den taxesättning som tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har framhållit all del är önskvärt all massmedia gör större insatser för alt
sprida konsumentinformation. Radio och TV nämns särskilt. Också
remissinstanserna har funnU delta angeläget. Jag ansluter mig till denna
uppfattning. Jag vill särskilt betona atl lokala massmedias bevakning av
konsumentfrågor torde vara särskUl angelägen. Goda erfarenheter vad gäller
påverkan på marknaden, möjligheten att nå många och framför allt utsatta
konsumenter etc, finns redovisade i denna del. Här bör bl, a, uppmärksammas att
kommunerna numera genom en ändring i närradiolagen har möjlighel all sända
information om kommunal verksamhet i närradio. I den utsträckning som reklam
kan komma i radio och TV framstår det som än mer angeläget med obunden
konsumentinformation i dessa medier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:199.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Företagens informationsansvar </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>7.4.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för bl. a. marknadsföringen av varor och tjänster ligger i försia hand hos de
enskilda företagen. Detla var utgångspunkten redan år 1972 då riktlinjerna för
konsumentpolitiken lades fasl. Ansvarel preciserades år 1976 i och med
tillkomsten av marknadsföringslagen. Kommittén har strukit under förelagens
ansvar gentemot konsumenterna. Remissinstanserna delar i huvudsak denna syn.
Också min utgångspunkt är atl politiken som statsmakterna tidigare har
formulerat den i princip skall ligga fasl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omfattande
insatser har gjorts när det gäller att förbättra företagens information tUl
konsumenterna. Utgångspunkten har därvid varit att förändringar i första hand
skall åstadkommas genom frivilliga åtaganden från företagens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har alllid prioriterat informationsfrågorna högt. Verkets uppgift har främsl
varit all på olika sätl påverka förelagen all i stigande utsträckning la på sig
ansvaret för produktinformationen. Detta har skett genom opinionsbildning för
atl uppmuntra konsumenterna att ställa informationskrav och förelagen all
tUlgodose konsumenternas informationsbehov. Samarbete med förelag och
näringslivsorganisationer samt utfärdande av rikllinjer efler förhandlingar med
näringslivet har också varit viktiga inslag i arbetet på alt förbättra
informationen. Ytterst har verket med stöd av marknadsföringslagen möjligheter
alt ställa krav på marknadsföringen i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin utvärdering av den hittiUs bedrivna konsumentpolitiken konstaterar<br>
kommittén alt en påtaglig sanering av marknaden har skett när det gäller<br>
vilseledande marknadsföring och oskäliga avtalsvillkor. Gällande lagstift<br>
ning och konsumentorganens insatser har enligt kommittén dock inte,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
än punktvis, lett tiU någon väsentlig höjning av nivån på företagens Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>information
tiU konsumenterna. Kommittén lämnar därför några förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
som jag nu avser all kommentera. Innan jag går in på detaljerna i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslagen
vill jag dock allmänt erinra om all jag inom ramen för det ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
enligt statsmaktemas tidigare beslut åvilar näringslivet, förutsätter att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förelagens
egenåtgärder för atl förbättra konsumenternas förhållanden ges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
större och delvis friare roll än för närvarande (avsnitt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
jag nu kommer atl la upp avser informationen i marknadsföringen i vid
bemärkelse. Jag kommer all behandla frågor om vUken information som bör lämnas
och hur den bör utformas men också hur informationen skall ges exempelvis på
produkter, på säljslällel etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.2
Marknadsföringslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringslagen
har liU ändamål all främja konsumenternas intressen i samband med
näringsidkares marknadsföring av varor, tjänster och andra nyttigheter samt att
motverka marknadsföring som är otUlbörlig mot konsumenter eller näringsidkare.
Lagen är uppbyggd kring tre generalklausuler vilka i allmänna ordalag anger
vad en näringsidkare har alt iaktta vid sin marknadsföring. Vissa
marknadsföringsåtgärder kan förbjudas och marknadsförare kan även åläggas all
lämna viss information. Den första generalklausulen anger all marknadsdomstolen
kan förbjuda marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenterna eller andra
näringsidkare, t. ex. vilseledande påståenden i reklam. Den andra säger att
domstolen kan ålägga näringsidkare all i sin marknadsföring lämna information
som är av särskUd betydelse från konsumentsynpunkt. EnUgt den tredje
generalklausulen kan domstolen förbjuda försäljning av produkter och tjänster
som är farliga från säkerhetssynpunkt eller otjänliga för silt huvudsakliga
ändamål. Vissa marknadsföringsåtgärder är straffsanktionerade. Detta gäller
uppsåtlig användning av vilseledande framställning vid marknadsföring (6 §)
samt vissa former av kombinationserbjudanden (7 och 8 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringslagens
lillämpning bygger i praktiken i stor utsträckning på utrednings- och
förhandlingsverksamhei. Inom konsumentverkel/KO sker en omfattande
ärendehantering på gmndval av lagen. Årligen behandlas ca 2500 anmälningar.
Huvuddelen av dessa ärenden kan lösas i samråd med berörda parter och
förardeder därmed inga tvångsåtgärder. Genom denna marknadsbevakning sker
kontinuerligt en viktig sanering av marknadsföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
framhåller atl denna verksamhei inte får försvagas. Mot bakgmnd av de brister som
har kunnal konstaleras när del gäller företagens information lUl konsumenlema,
bl. a. i fråga om priser och kredilkosl-nader, har kommittén övervägt om en
skärpning av lagstiftningen är påkallad. Kommittén har dock kommit fram till
alt lagstiftningens räckvidd inte har prövats tillräckligt. Kommitténs slutsals
är därför all del för närvarande inte finns skäl all aktualisera skärpta
lagregler för atl tiltförsäkra konsumenterna bättre information.
Intensifierade insatser av företagen och av konsumentorganen för att förbättra
informationen efterlyses. Remissinstanserna delar i stort denna syn. Några
röster har dock höjts för skärp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
av lagen. Behovet av bl. a. bättre prisinformation har särskilt nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs syn på behovet av cn aktiv bevakning av marknadsföringen.
Trots de problem som har redovisats när det gäller företagens information till
konsumenterna anser inte heller jag att en skärpning av marknadsföringslagen är
påkallad. Del naturiiga är att pröva vilken information som kan krävas med stöd
av lagen och vilka förbättringar som kan åstadkommas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller marknadsföringsfrågor bör prisinformationen uppmärksammas. Jag
anser alt konsumenterna har en grundläggande rätt att få fullgod
prisinformation vid valet av varor på säljstället. Prisinformationen är central
ocksä när del gäller priskonkurrensen företag emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har efler förhandlingar med representanter för handeln utfärdat rikllinjer för
prisinformation lill konsumenter vid marknadsföring av varor i detaljhandeln.
Riktlinjerna trädde i kraft den 1 januari 1983. Om prisinformation i aUmänhel
gäller enligt riktlinjerna atl den skall vara tydlig och lättläst och
presenteras på elt sådant säll all del inte uppstår någon Ivekan om vilken vara
den avser. I förebyggande syfte träffade konsumentverket år 1979 en
överenskommelse med näringslivet om att vid införandel av buliksdator den
individueUa prismärkningen skulle behållas till dess atl en för konsumenterna
tillfredsställande prisinformation och kontroll säkerställts. Förhandlingar
pågår för närvarande mellan konsumentverket och handeln om formerna för detla.
SPK har gjort vissa undersökningar med anledning av de pågående
överläggningarna. Med hänsyn till de pågående förhandlingarna saknas anledning
för statsmakterna att nu uttala sig om formerna för denna prisinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare här erinra om alt marknadsdomstolen under hösten 1985 på talan av
KO har beslutat atl elt förelag skall vara skyldigt alt ange jämförpriser på
visst sätt. Genom en prövning i domstolen har sålunda konsumenternas positioner
kunnat flyttas fram i denna vikliga fråga. Detla visar atl del finns
möjligheter atl ytterligare förbättra informationen inom ramen för gällande
lagstiftning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.3
Livsstilsreklam m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Konsumentverket skaU kontinuerligt och systematiskt följa reklamens utveckling
från konsumentsynpunkt, föreslå åtgärder för att motverka negativa drag i
utvecklingen, stödja andra parters engagemang i frågan och initiera debatt och
opinionsbildning. Verkel tillförs vissa medel för uppgiften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Konsumentverket får i uppdrag atl samla olika intressenter för atl diskutera
reklamens innehåll, metoder och effekter saml föreslå metoder atl molverka
negativa drag i utvecklingen. För alt åstadkomma en allsidig belysning av
reklamen bör resurser tiUföras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera
remissinstanser känner oro inför den s. k. livsstilsreklamens utveckling.
Myndigheter, konsumentkooperationen, fack-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreningar
och bildningsförbund påkaUar ökade insatser. Näringslivsföre- Prop.
1985/86: 121 Irädare är dock tveksamma lill förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommittén har hafl i uppdrag alt utreda frågan om behovet av
åtgärder mot s. k. livsstilsreklam och reklam riktad till barn och ungdom.
Kommittén har på gmnd av den korta tid som ställ till förfogande för
utredningsarbetet inte haft möjlighel att samla in och analysera material i
dessa frågor. Etl annal problem för kommittén har varit all del saknas en mera
allmängiltig precisering av begreppet livsstilsreklam. Kommittén har dock gjort
vissa bedömningar av behovet av åtgärder och föreslagit vissa aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av reklamens utveckling anser kommittén att del behövs
konsumentpoliliska insatser för all stimulera en fortlöpande debatt och
opinionsbildning om reklamens innehåll och metoder. Kommittén menar all, när
symbolvärden och sociala egenskaper hos produkter intar en ceniral plats i
reklambudskapet, det inte är tillräckligt alt bara granska reklamens
informationsvärde. Kommittén föreslår därför att konsumentverket får i uppdrag
att samla olika intressenter för att diskutera reklamens innehåll, metoder och
effekler samt föreslå metoder all molverka negativa drag i utvecklingen.
Arbetet skall särskilt ta sikte på s.k. livsstUsreklam och reklamen till barn
och unga. Ulöver konsumentorganen bör enligt kommittén frivilliga
organisationer, statens kulturråd, statens ungdomsråd, reklambranschen,
näringslivet i övrigt, mediaforskare m.fl. kunna engageras i detla arbete.
Kommittén menar också att del krävs ökad forskning om massmedias betydelse för
effekterna av Uvsstilsreklamen. Arbetet bör kunna finansieras av
konsumentverket, reklambranschen och företagen. Kommittén föreslår en
utvärdering av insatserna inom en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser känner oro inför den s. k. livsstilreklamens utveckling.
Insatser på området efterlyses av bl. a. konsumentverket, statens kulturråd,
statens ungdomsråd, länsslyrelsen i Jämtlands län, Östersunds kommun, KF, TCO,
ABF saml socialdemokratiska kvinnoförbundet. Några av dessa vill ha skärpt
lagstiftning. Bl. a. Näringslivets delegation för marknadsrätt (NDM) är kritisk
tUl förslagen mol bakgrund av atl man anser 2 § marknadsföringslagen vara
tillämplig om livsstUsreklam delvis är Uktydig med suggestiv reklam och om den
är vilseledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei
har i silt remissvar givit följande bild av utvecklingen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har från näringslivet rests elt motstånd mot informationskraven,<br>
vUkel delvis kan ha samband med en annan samtidig tendens i utveckling<br>
en. Marknadsföringen har under senare år i alll större utsträckning över<br>
gått till all arbeta med utstuderade psykologiska medel. För närvarande är<br>
det bild, färg och "action" som ofta dominerar reklamen, det verbala<br>
budskapet har reducerats i betydelse och omfattning. Man skulle kunna tro<br>
atl del är fråga om elt tillfälligt "mode" bland marknadsförare, om
inte<br>
trenden underbyggdes av utvecklingen i nya media. 1 dessa media präglas<br>
budskapet inte endasl av bild och färg ulan även av ljud och rörelse.<br>
Utrymmet för information är minimalt. Reklamen utformas ofta med ut<br>
gångspunkt i avancerade beteendevelenskapUga modeller och utnyttjar på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
selektivt och systematiskt sätt de kunskaper som finns om konsumen- Prop.
1985/86: 121 temas förhållanden och attityder. Detta kännetecknar ofta det som
brukar betecknas som livsstilsreklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
känner en djup oro för den pågående utvecklingen. Skälet härför är främsl atl
konsumenterna inte har nägon möjlighet atl genomskåda dess ofta manipulativa
karaktär. Livsstilsreklamen slår bort grunden för tron all marknaden i någon
utsträckning fungerar enligt en konkurrensteori som betraktar reklamen som etl
medel att hjälpa konsumenterna aft vid sina köpbeslut la hänsyn till pris och
kvalitet. Ökad livsstilsreklam innebär således all det marknadsekonomiska
inslaget inom konsumenlsekiorn reduceras eller försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger också i sakens natur atl det är de konsumenter som har relativt
begränsad egen erfarenhet och som saknar fasta, under lång tid invanda
värderingar, som är lättast atl påverka med känslomässiga argument. Således
torde barn och ungdom höra till dem som har särskilt svårt att värja sig mot
livsstilsreklamen. Denna utsatthet kan visa sig antingen genom atl köpbesluten
påverkas eller genom att konsumenterna känner sig stressade av att inte kunna
anpassa sig lill reklamens budskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
redovisning jag har lämnat talar enligt min mening för ökade insatser när det
gäller analys av reklamens utveckling. De bör omfatta reklamens metoder,
innehåll och effekter och bör därför naturiigen inriktas också mol s. k.
livsstUsreklam. Det finns såväl etl konsumentpoliliskt som ell kullurpolitiskl
intresse i denna fråga. Den nya mediashuationen med etl ökat TV-utbud via
satelliter och kabelnät ökar behovel av insatser på området. Jag räknar med atl
forskning om denna typ av reklam kommer tiU stånd. Insatser som ger resultat i
ett kortare perspektiv mäste dock också göras. Några remissinstanser har menat
alt situationen är så allvariig alt lagstiftning bör införas. Konsumentverket
pekar i delta sammanhang på atl del typiska för livsstilsreklamen är alt del är
vanskligt all i konkreta fall fastställa dess innebörd. Den spelar på känslor
och associationer. Det gör det också svårt alt med hjälp av framtvingad
information försöka balansera exempelvis en bilds suggestiva effekt.
Konsumentverket bedömer atl marknadsföringslagens regler endast kan tillämpas i
liten utsträckning när del gäller s. k. livsstilsreklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag frågan alllför komplicerad för all några enkla slutsatser
från statsmakternas sida nu skall kunna inställa sig. Samtidigt som de nu
berörda inslagen i reklamen kan fördunkla de mera sakliga 'aspekterna pä de
utbjudna varorna eller tjänsterna så går del oftast inte att skilja
livsslilsfrågorna från produkterna som sådana, vilka ju i sig mänga gånger
används i speciella miljöer, situationer etc. vilka är en del av ett
Uvsmönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
den här bakgrunden bedömer jag alt den framkomliga vägen är atl<br>
en principiell debatt om reklamens nalur initieras. Många parter har elt<br>
inlresse i denna fråga. Jag kan nämna folkrörelser och folkbUdningsorgan,<br>
andra frivilliga organisationer, reklambranschen, näringsUvet i övrigt och<br>
konsumenlorganen. Jag vill särskilt betona folkrörelsernas roll. Del är med<br>
tillfredsställelse som jag noterar att ABF i sitt remissvar har uttalat att<br>
folkbildningen har elt stort ansvar för atl bedriva opinionsbildning i denna<br>
fråga. Del konsumenlpolitiska råd som kooperationen och fackförenings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rörelsen
bildat bör också bli ett viktigt forum för diskussion om reklamens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är också nödvändigl med insatser från del allmännas sida. Liksom kommittén
anserjag det naturiigt att konsumentverket kontinueriigt och systematiskt följer
reklamens utveckling, föreslår ålgärder för alt motverka negativa drag i
utveckUngen, stödjer andra parters engagemang i frågan, initierar debatt och
opinionsbildning m. m. Givetvis skall verkets arbete avse konsumentintresset i
reklamen. Konsumentverket häri sitt remissvar uttalat all verkel är berett all
mer aktivt la itu med frågorna men all man inte vill låsa sig för hur del
framtida arbeiei bör bedrivas. Jag förutsätter att konsumentverket, i kontakt
med berörda parter, tar de initiativ som erfordras för att de åtgärder
angående reklamen som jag här har förordat skall komma lill stånd. Jag kommer
atl föreslå all verket tillförs vissa medel för uppgiften (avsniti 12).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.4
Könsdiskriminerande reklam</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Konsumentverket skall i samarbete med berörda parter följa och dokumentera den
könsdiskriminerande reklamens omfattning och utveckling. Konsumentverkels
erfarenheter och bedömningar bör redovisas till regeringen senast vid utgången
av år 1988. Verkel tillförs vissa särskilda ulredningsmedel för uppgiften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Kommittén har haft i uppdrag alt behandla frågan om
könsdiskriminerande reklam och alt överväga åtgärder. Kommittén har därvid sökt
belysa hur lagregler mol kränkande könsdiskriminerande reklam skaU kunna
utformas. Efiersom en sådan lagstiftning kräver gmndlagsändring och en sådan
kan aktuahseras tidigast år 1989 föreslår kommittén att liden fram tills dess
att lagstiftningsfrågan kan tas upp pä nytt används lill atl ta fram bättre
underiag i frågan och liU opinionsbildning. Kommittén föreslår alt
konsumentverket och jämställdhetsombudsmannen (JämO) får i uppdrag alt lill
ulgången av år 1988 följa och dokumentera reklamens utveckling pä området. De
bör också inrätta ett särskilt fomm för debatt och dialog.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: När del
gäller frågan om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam är remissbilden
splittrad. Flera remissinstanser påpekar atl underiaget är för bristfälligt för
att lagstiftning nu skall kunna införas. Flertalet remissinstanser anser all
opinionsbildning är en framkomlig väg för all vinna en attitydförändring.
Konsumeniverkei efterlyser i sitl remissvar konkreta åtgärder och verkel är
berett att tillsammans med JämO ta ansvar för att frågorna bevakas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt min mening är del angelägel att komma lUl rätta med de
avarter inom reklamen som tar sig uttryck i framställningar av
könsdiskriminerande natur och som människor kan ta anstöt av. Det är också
viktigt all reklamen återspeglar elt livsmönster som bygger på principen om
kvinnors och mäns lika värde och på jämställdhet mellan könen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I likhet med kommittén
anser jag det därför angeläget atl utvecklingen på området följs uppmärksamt.
En viktig uppgift för konsumentverket är atl bevaka förelagens marknadsföring i
olika avseenden. Verkel har därvid i olika sammanhang uppmärksammat frågan om
könsdiskriminerande reklam. Jag förordar därför i samråd med statsrådet Gradin
alt konsumentverket får i uppdrag alt i samarbete med berörda parter följa och
dokumentera den könsdiskriminerande reklamens omfattning och utveckling. Del
utredningsmaterial verket lar fram kan tjäna som underlag för den opinionsbildning
som äger mm på området. Jag vill betona alt ökade egenåtgärder inom branschen
bör vara elt viktigt inslag i del fortsalla arbetet. Konsumentverkets
utredningar kan också vara elt underlag för reklambranschen och andra
näringslivsorganisationers arbete med all sanera den könsdiskriminerande
reklamen. Verkels arbete kommer vidare att ge underlag för överväganden om
eventuella framlida åtgärder mol könsdiskriminerande reklam. Verkel bör därför
senasi före ulgången av år 1988 redovisa sina erfarenheter och bedömningar till
regeringen. Efter samråd med statsrådet Gradin förordar jag att särskilda
ulredningsmedel tillförs verket för denna uppgift.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4.5
Informationen på produkterna m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Produktinformation förutsätts i ökad utsträckning tas fram genom
näringslivets försorg. Konsumentverket lar liksom hittills initiativ till
utveckling av standardiserad information främst genom frivilliga
överenskommelser mellan verket och berörda branschorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
skall söka trälfa överenskommelser med olika branscher om information från
företagen till verket om olika produkters grunddata m. m. som underlag för
marknadsöversikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bredare produktinformation eftersträvas. Del ankommer på ansvariga
seklorsmyndigheter all precisera vilka informalionskrav som skall ställas.
Konsumentverket bör vidga sina insatser när det gäller atl samordna spridningen
av sådan information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Enbart elt fåtal remissinstanser har yttrat sig. De är i huvudsak positiva till
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
förslag: Den information jag kommer alt ta upp under denna rubrik avser
produktinformation, driftkostnader, innehåll, säkerhet, funktion, prestanda och
skötsel. Sådan information kan förmedlas på förpackningar, i butiken, i
annonser m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Varufakta</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommitténs uppdrag har ingått atl bereda frågan om standardiserad
varuinformation på grundval av vamprovningskommilténs betänkande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1982:38) Fakta för konsumenter och konsumentverkets rapport Prop. 1985/86: 121
Information på säljsläUet (Rapport 1982:7-01) jämte de remissyttranden som
avgivits över dessa förslag. Kommitténs slutsats är all det i nuläget inte är
möjligt eller önskvärt alt fä lUl stånd etl omfattande informationssystem av
VDN-karaklär. Kommittén erinrar om atl konsumeniverkei genom förhandlingar med
branschorganisationer har träffat frivilliga överenskommelser med näringslivet
om informationen på produkterna för olika varuslag. Kommittén pekar också på
all näringslivet har aviserat egenåtgärder gällande denna typ av iitformation.
Kommittén anser all man bör gå vidare på denna väg. Kommittén fömlsätler atl
näringslivet är berett atl förstärka sina egeninsatser och i samverkan med
konsumentverket nå fram till en bättre fungerande produktinformation. Enligt
kommittén mäste vidare konsumentverket la initiativ till utveckling av
standardiserad information. Endast ell fåtal instanser har kommenterat
förslaget. De flesta av dem är positiva tiU det. Några instanser har dock
ullalat sig för alt etl enhetligt varufaktasystem införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen alt produktinformationen bör förbättras. Den väg som
kommittén har angivU för all nå därhän är också den jag viU förorda. Jag
fömtsätter sålunda all produktinformation i ökad utsträckning las fram genom
näringslivels försorg. Jag vill särskUt stryka under näringslivets möjligheter
till egenåtgärder. Liksom kommittén anserjag alt del i många fall kan vara
lämpligt alt detla arbete sker i samverkan med konsumentverket. Detta
samarbete kan bl. a. ta sig formen atl rikllinjer utarbetas. Någol krav på samverkan
mellan myndigheter och näringslivet bör dock inte släUas. Som jag lidigare har
anföri bör egenålgärderna i vissa faU bedrivas i friare former än för
närvarande. Jag vill erinra om det jag lidigare anfört om önskvärdheten av atl
konsumentverkets faktamaterial finns alt tillgå på säljställena. Om delta kan
åstadkommas kan konsumenterna få en än bättre produktinformation i samband med
själva köpet av en vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har föreslagit elt vidgat samarbete mellan konsumeniverkei och berörda förelag
eller branschorganisationer för alt underiätla framtagandet av
marknadsöversikter. Kommittén finner del lämpligt atl konsumentverket kommer
överens med berörd bransch om information från förelagen lill verkel om olika
produkters grunddala saml uppdatering av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsöversikter
ger konsumenterna viktig information vid övervä<br>
ganden om köp. Flera remissinstanser bl. a. kommuner har framhåUit att<br>
behovet av översikter är stort och all det är angeläget atl fler sådana tas<br>
fram. Också jag tycker atl del är myckel angeläget atl marknadsöversikter<br>
las fram. Jag stöder därför förslaget om ell samarbete mellan konsument<br>
verket och näringslivet i syfte atl enklare, snabbare och i större omfattning<br>
få fram sådan information. Jag vill också betona vikten av alt översikterna<br>
finns lältUlgängliga för konsumenterna. Jag vill därför erinra om vad jag<br>
tidigare har anföri om spridningen av informationsmaterial m. m. från kon<br>
sumentverket. Konsumeniverkei har vidare sedan länge ADB-baserad<br>
malerialservice till kommunerna. Inom ramen för denna service pågår<br>
försök i syfte att ytterligare underlätta och effektivisera det lokala rådgiv-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsarbetet.
Under år 1985 har försök bedrivits som bl. a. avser spridning- Prop.
1985/86: 121 en av marknadsöversikter. Jag finner detta arbete intressant och
förutsätter atl konsumeniverkei löpande prövar möjlighetema att la ny leknik
lill hjälp vid spridningen av konsumentinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bredare
produktinformation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser all del finns anledning för konsumeniverkei all successivt ställa krav
på bredare information från förelagen på vissa produktområden. Kommittén avser
med detta information om exempelvis verkningsgrad, miljöpåverkan, teknisk
livslängd, service, skrotning och allergi-risker. Kommittén menar atl del
ligger elt värde i atl producent- och konsumentintressena för en dialog och
därmed bidrar till en medvetenhet om mer långsiktiga aspekter på produkterna
och användningen av dem. Kommittén stryker under alt de frivilliga
organisationerna här har etl särskill ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endasl
elt fätal remissinstanser har kommenterat förslagel. Dessa är i princip
positiva. Konsumentverket, statens naturvårdsverk samt några kommuner,
fackföreningar och intresseorganisationer stödjer uttryckligen förslagel.
Industriförbundet redovisar viss tveksamhet lill del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vidgade produktinformation som kommittén föreslår avser frågor av slort
samhällsintresse. För atl vi exempelvis skall kunna värna om miljön och
hushålla med våra naturtillgångar är det önskvärt all vi som bmkare av olika
produkter får bättre kännedom om de effekler tillverkning, konsumtion,
skrotning etc. av dessa har på miljön, energiförbrukningen etc. Del kommittén
kallar bredare produktinformation omfattar fakta i många avseenden. Jag bedömer
del inte förenligt med de uppgifter jag här har preciserat för konsumentverket
atl verkel självt kräver information från företagen i alla de avseenden
kommittén anger. Exempelvis när del gäller en produkts påverkan på den yttre
miljön ankommer del på naturvårdsverket atl göra bedömningar i denna fråga.
Paralleller lill exemplet finns på andra områden där en bredare
produktinformation skulle kunna bli aktuell och där seklorsmyndigheter har alt
svara för utvecklingen inom områdel i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del väl har konstaterats alt bredare information bör ges bör denna givelvis
spridas i så effektiva former som möjligt. I delta avseende bedömer jag all
konsumeniverkei kan vidga sina insatser när det gäller en bredare
produktinformation. Detta påkallar ell utökat samarbete mellan verket och andra
myndigheter men även med näringslivet och olika intresseorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Kunskapsutvecklingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
menar atl en höjd kunskapsnivå krävs för alt man i del konsu<br>
menlpolitiska arbeiei skall kunna vidareutveckla och hävda hushållsper<br>
spektivet i samhället. Det behövs också som gmndval för debatt och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>opinionsbUdning om
hushållens villkor saml för all mäta effekterna av vidtagna åtgärder. Elt slorl
antal remissinstanser har yttrat sig om kommitténs förslag angående
kunskapsutvecklingen och de är genomgående positiva till kommitténs ansats.
Jag anser också alt det finns ell behov av elt förbättrat kunskapsunderlag. Jag
kommer nu all behandla utredningens förslag angående utredningar om hushållens
förhållanden, brukaraspekter på produktutformningen saml forskningen vid
universilel och högskolor. Jag vill redan här betona alt dessa områden delvis
går in i varandra bl. a. genom alt de tvä förstnämnda givelvis i sig också
omfattar forskningsinsatser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Utredningar om hushållens förhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Utrednings-och undersökningsverksamhet inriktad på att förbättra kunskaperna om
hushällens situation ges ökat utrymme inom konsumentpolitiken. Siudier av
vam-och serviceförsörjningens strukturutveckling och hushållens insatser inom
vamdistribu-lionen ges hög prioritet. Vissa medel tiltförs för arbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Ett flertal remissinstanser uttalar sig mycket positivt för ökad utrednings-och
undersökningsverksamhet om hushållens förhållanden. Till denna grupp hör
konsumentverket, forskningsrådsnämnden saml flera kommuner, fackföreningar,
folkrörelser och andra intresseorganisationer. Konsumeniverkei framhåller all
denna typ av studier ulgör en väsenllig gmnd för en betydande del av verkels
arbete. Del framhålls av andra all del är en fömtsättning för atl
konsumentintresset skall kunna hävdas. Varuförsörjningsfrågorna betonas särskUt
av bl. a. NO, Trollhättans kommun, Handelsanställdas förbund och Sveriges
folkpensionärers riksförbund. I denna del betonar flera länsstyrelser behovel
av regionala kontakter. Bättre statistiskt underlag, bl. a. fler
hushållsbudgelundersök-ningar, efterlyses av fackföreningar. Industriförbundet
menar atl underlaget för bedömningen av all mer resurser bör avdelas för
utredningar och undersökningar är bristfälligt och all en ökning av resurserna
eller omprioriteringar därför inte kan göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommittén konstaterar atl det finns betydande brister i
kunskapen om hur ändrade samhäUsförhållanden påverkar hushällens situation.
Kommittén ger exempel pä undersökningar inom vUt skilda områden som är
angelägna, exempelvis om detaljhandelns och vamdislri-butionens struktur,
datoriseringen inom detaljhandeln, olika konsumtionsområdens utveckling,
förändringar av reklam saml olycksfallsutvecklingen. Kommittén framhåller dock
särskilt vikten av snabba och systematiska åtgärder när det gäller studier av
servicestrukturens ulveckhng och hushållens insatser i vamdistributionen. En
starkare betoning av utrednings- och undersökningsverksamheten inriktad på alt
förbättra kunskapen om hushållens situation ställer enligt kommUtén en rad
krav på konsumentverket. Myndigheten måste vidareutveckla sill samarbete med
andra offentliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>organ
samt med företagen, som också i ökad utsträckning skall bidra tiU att Prop.
1985/86:121 kunskaper om hushällens situation dokumenteras, för att kunna
precisera sina önskemål om vilken statistik, vilka fakta som behöver las fram
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del instämmer jag i uppfattningen att utrednings- och undersökningsverksamhet
inriktad på att förbättra kunskaperna om hushållens silualion bör ges ökat
utrymme inom konsumentpolitiken. Detla ger bl. a. möjligheter lill den
framtidsinriklade analys som jag tidigare har uttalat mig för. Sådana
undersökningar ulgör också grunden för de hushållsekonomiska bedömningar som
nu får en mera framskjuten plals inom konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU betona atl det inom många myndigheter och andra organ görs omfattande
siudier som måsle kunna nyttiggöras när del gäller alt beskriva konsumenternas
situation. Kommittén nämner arbete hos SCB, socialstyrelsen, SPK och
livsmedelsverket. Regeringen har också tagit särskilda initiativ när det gäller
all belysa den fördelningspolitiska utvecklingen. Under hösten 1985 fick en
arbetsgrupp inom socialdepartementet regeringens uppdrag atl analysera
ökningen av antalet socialhjälplagare. Regeringen har vidare nyligen beslutat
att uppdra åt SCB alt göra en bred karlläggning och analys av inkomst-och
förmögenhetsutvecklingen. Långtidsutredningen kommer också all behandla
välfärdsfrågor. S. k. hushållsbud-getundersökningar genomförs vidare
regelbundet. SCB har hafl i uppdrag all överväga om dessa kan utformas på annat
sätl och göras oftare. I SCB: s långtidsbudget har hushållsbudgetundersökningar
planerats in med mindre lidsmellanmm än tidigare. Jag delar kommitténs
uppfattning atl konsumentverket måsle utveckla sitl samarbete med andra organ i
dessa frågor, alt verkel måsle ha kapacitet och kompelens all precisera vilka
fakta som behöver tas fram samt all verkel måsle ha resurser för egna
undersökningar. Jag anser atl vissa medel bör tillföras verkel för utredningar
om hushållens ekonomi och funktioner (avsnitt 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till det område som kommittén vill ge särskiU hög prioritet när det
gäller undersökningar om hushållens silualion, nämligen siudier av vam-och
serviceförsörjningens slmklurutveckling samt andra varudislribulionsfrågor.
Kommittén menar atl lägel är akut på detla område och föreslår alt medel förs
över från glesbygdsanslaget under industridepartementets huvudtitel till
konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
samråd med chefen för indusiridepartementel vill jag i denna del anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utveckling av buliksslmkluren m. m. som nu kan skönjas inger i<br>
vissa delar oro. Elableringar av s. k. lågprismarknader, med ofta begränsat<br>
sortiment, stormarknader och blandade försäljningsställen, l.ex. bensin<br>
stationer med livsmedelsförsäljning, är föremål för intensiv debatt. Vi kan<br>
räkna med ytteriigare elableringar av denna arl. Onekligen har exempelvis<br>
stora livsmedelshallar, ofta lokaliserade så atl de främst riktar sig lill<br>
bilburna konsumenter fördelar för många konsumenter. Genom bl. a. låg<br>
markhyra kan sortimentet hållas brett och priserna låga. Så tiU vida svarar<br>
den typen av elableringar mot kravel på låga koslnader och priser. Dessa<br>
enheter kan dock inte bära sig om inte kundunderlag tas från andra butiker.<br>
Dessa får sämre lönsamhet och måsle i vissa fall läggas ned. Särskilt äldre,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hushåll
ulan bil och handikappade kan därför missgynnas av omslrukture- Prop.
1985/86:121 ringar inom handeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
har ell ansvar för att trygga konsumenternas varuförsörjning. I detta måsle
anses ligga atl ta liU vara alla konsumentgruppers behov av service. Kommunema
har också ett ekonomiskt intresse av atl klara varuförsörjningen så effektivt
som möjligt. Ökade kostnader för social hemhjälp, färdtjänst, hemsändning av
dagligvaror m.m.kan följa med omstruktureringar inom handeln. I kommunerna
finns nu en ökande medvetenhet om dessa ting. Genom den nya plan- och
bygglagen får kommunerna ökade möjligheter atl besluta om ändamål med
markanvändning och all därigenom påverka butiksutvecklingen. Detta ger
förväntningar om ett fördjupat konsumentinflylande på varuförsörjning m. m.
inom ramen för den kommunala demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentiig fråga i sammanhanget är då hur konsumenternas stundtals skilda
intressen kring butikselableringar skall effektivt kunna föras fram och beaktas
i den kommunala beslutsprocessen. Särskilt gäller det förslås intressena hos
dem, som har del svårast atl göra sig hörda på marknaden. Här finns
kunskapsproblem som måsle lösas, om etableringsfrågorna skall få den allsidiga
belysning som de förtjänar. Det gäller kunskap både om hur priser och
servicenivå påverkas av olika elableringar och om hur olika konsumentkalegorier
påverkas av skilda butiksslruklurer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbete
pågår för all höja denna kunskap. Allmänt kan konstateras alt butiksfrågor
under de senare åren kommit all få ökad betydelse i det konsumenlpolitiska
arbetet. I början av 1970-talel infördes slödel till kommersiell service i
glesbygd. Det har sedermera utvecklats och utökats. Utvärderingar har gjorts
rörande slödels koslnader m. m. för det allmänna och om de hushåUsekonomiska
vinstema. Den sorlens studier har givelvis slort värde för stäUningslaganden i
vissa etableringsfrågor. Vidare har många kommuner upprättat
varuförsörjningsplaner, vilka på olika sätl innehåller värderingar av
butiksslmkturen. Lokala samråd i butiksplane-ringsfrägor har ägt rum.
Konsumentverket arbetar med distributionsfrågor utifrån etl hushållsekonomiskl
perspektiv där man bl. a. värderar hushållens inköpsarbele. SPK genomför
utredningar om prisnivåer i olika butiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
bidrar också med prismälningar i ell samnordiskt projekt som konsumentverket
genomför om de hushållsekonomiska effekterna av s. k. lådbutiker. Vad jag nu
har pekat på är alltså en ambitionsnivåhöjning hos samhällsorganen när det
gäller atl ta fram underlag för och formulera ståndpunkter i
butiksplaneringsfrågor. Jag anser atl området bör få ytterligare ökad
uppmärksamhet framöver. Det gäller särskilt stmkturfrågorna på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
regeringskansliet har industridepartementet ansvaret för allmänna<br>
strukturfrågor rörande inrikes handel. År 1984 beslutade regeringen att<br>
inrätta ett råd för frågor om handel och distribution (I 1984: D) med<br>
knytning till industridepartementet. Rådels uppgift är att följa utvecklingen<br>
inom inrikes handel och distribution, att ta initiativ till åtgärder inom detta<br>
område samt alt vara kontaktorgan mellan företrädare för handeln och<br>
regeringskansliet. I rådet ingår bl.a.företrädare för näringsUv, koopera-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tion,
fackföreningsrörelsen och myndigheter. Jag ser det som naturiigt att rådet
fortsättningsvis följer slrukturutvecklingen inom handel och distribution,
initierar projekt och föreslår åtgärder av betydelse för utvecklingen inom hela
distributionssystemet. Detla innefattar även siudier av hushållens insatser i
varudislributionen. Konsumentverket har som jag har nämnt vikliga uppgifter på
distributionsområdet, främst när det gäUer vamförsörj-ningen i glesbygd. Det är
sålunda naluriigl alt konsumentverket har etl nära samarbete med rådet för
handels- och distributionsfrågor vilket underlättas av all verkel ingår i
rådet. Som jag redan har behandlat bör vissa medel tillföras konsumentverket
för skilda insatser rörande hushållens förhållanden, häribiand frågor om
varuförsörjningens stmktumtveckling. Med hänsyn till detta och de uppgifter som
rådet har ärjag inte beredd atl genomföra den föreslagna överföringen av medel
från glesbygdsanslaget till konsumentverket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Brukaraspekter på produktutformningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Insatser för atl få bmkaraspekler beaktade vid produktutvecklingen förstärks.
Konsumentverket ges medel för att kunna initiera sådana insatser på viktiga
områden samt för all till viss del kunna framställa eget underiag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Myndigheter, universitet, kommuner, bransch-forskningsinstitut, fackföreningar
och andra intresseorganisationer har uttalat sig positivt för ökade insatser
för atl få bmkaraspekler beaktade vid produktutformningen. Flera uttalar sig
för all ökade resurser bör tiltföras konsumentverket. Några remissinstanser
betonar i sammanhanget vikten av vamprovningar och av alt provningsmeloder
utvecklas. Industriförbundet framhåller all produktutveckling och
produktutformning främst sker genom en anpassning i marknadsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Anpassningen av produkter och service till konsumenternas
krav och behov är en viktig konsumentpolitisk fråga. Produkternas utformning
styrs av olika iniressen. Det kan gäUa produktions-och materiallekniska hänsyn,
företagens uppfattningar om produktens avsättningsmöjligheter och experternas
uppfattning om bmkarnas problem. Konsumentemas möjligheter att göra sina krav
gällande genom köpbeslut (eller avstående från köp) eller i begränsad
utsträckning genom reklamationer förmår inte atl registrera aUa
konsumentbehov, särskill dem hos gmpper med speciella problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei
har gjort undersökningar som visar alt konsumenterna är oroade över
kvalitetsutvecklingen inom en rad områden. Också i flera av remissvaren på
konsumenlpolitiska kommitténs belänkande las kvalitetsaspekterna upp. Vidare
har konstaterats atl produklulveckUngen inte alllid behöver innebära
förbättringar för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser liksom kommhlén del angelägel all den bmkarorienterade produktutvecklingen
främjas. Det hushållsekonomiska synsätt som enligt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mitt
förslag skall vara vägledande inom konsumentpolitiken är en lämplig Prop.
1985/86:121 utgångspunkt för strävan all öka bmkarinflylandel över
produktutvecklingen. Produkternas förmåga all tillgodose själva behovet, deras
bmks-värde och anpassning tUl hushållens situation är cenlrala aspekter för
konsumenterna. Givetvis har företagen det yttersta ansvaret för att konsumentintressena
tas tiUvara och självklart ett starkt egenintresse av att göra del. Företagen
har dock inte alllid motivation eUer tiUräckliga kunskaper för att kunna beakta
alla bmkarkrav. Det finns emellertid många andra parter som kan bidra med
intressant underlag i form av exempelvis funk-tionssludier och konkreta krav-specifikationer
utifrån bmkarintresset. Jag tänker då på STU, Svenska livsmedelsinstitutet
(SIK), Svenska textitforskningsinslilutel (TEFO), Svenska
förpackningsforskningsinstitutet (Packforsk) , Möbelinslilulel, branschorgan,
affärsverk, konsumentkooperationen, fackliga organisationer, andra
intresseorganisationer m. fl. Del är glädjande all flera av dessa i sina
remissvar har uttalat sig positiva lill insatser för få ökade kunskaper om
bmkarkrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt min mening också naturligt att det allmänna satsar resurser för all
främja en produktutveckling i konsumenternas intresse. Flera statliga organ
arbetar också redan i olika avseenden med detta. Forskning bedrivs, som jag
återkommer till, vid universUet och högskolor och etl antal myndigheter har uppgtfter
som rör bmkarkrav. För konsumentverket som central förvaltningsmyndighet på
konsumenlområdel är delta naturiigen en viktig fråga. Jag delar kommitténs syn
all en ökad tonvikt vid brukarorienterad produktutformning i konsumentpolitiken
ställer större krav på konsumentverket. Verket måste framställa underlag för en
vidgad diskussion om bmkaraspekler. Kvalitetsutvecklingen inom olika produktområden
är därvid av slort intresse. Jag vill här särskill betona betydelsen av
vamprovningar samt utveckling av provnings- och mätmetoder. Varuprovningarna
har som jag redan har berört (avsnitt 7.3) slort inlresse som underlag för
information fiU konsumenterna om varors kvalitet, livslängd etc. Ett annat
viktigt resultat av dem är den producenlpåverkan de ger. Strävan bör som jag
har nämnt vara att utveckla verkels provningsverksamhet. Elt särskilt problem
i sammanhanget är all få fram reproducerbara provningsmetoder. Delta arbete
måsle ske på många håU inte minsl i inlemationella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
myckel viktig uppgift för verket är atl spela rollen som inUialivtagare och
pådrivare gentemot företag, näringslivsorganisalioner, frivilliga organisationer,
forskningsinstitutioner m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga som kommittén lar upp i delta sammanhang är konsu<br>
mentverkets representation i branschforskningsinslilutens styrelser samt i<br>
vad män STU bör samråda med konsumentverket inför förhandUngar om<br>
avtal med branschforskningsinsliluten. De kollektiva forskningsinstitutens<br>
stadgar kan ändras genom beslut av institutens styrelser. Besluten skall<br>
faslslällas av regeringen. STU utser enligt gällande stadgar etl anlal leda<br>
möler i institutens styrelser. STU har till ledamot i SIK: s styrelse utsett en<br>
företrädare för konsumentverket. I TEFO:s, Möbelinslitutets och Pack-<br>
forsks styrelser finns bl. a, företrädare för fackföreningsrörelsen. STU har<br>
i sill remissvar uppgivit alt man ser del som naturligt atl konsumentverket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
STU framdeles har löpande kontakt så att konsumentaspekter kan beaktas i
branschforskningsinslilutens arbete. STU har vidare framfört att man gärna ser
alt konsumentverket aktivt deltar i de kollektiva forskningsprogrammen och att
formema för etl utvidgat dellagande måsle prövas från fall till fall. Det
anförda visar enligt min mening all det finns goda förutsättningar för atl
konsumenlaspekterna skaU få en rättmätig uppmärksamhet i
branschforskningsinslilutens arbete. Jag förutsätter alt STU samarbetar med
konsumentverket på lämpligl sätl i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser jag sålunda att insatserna för all få bmkaraspekler beaktade vid
produklulveckUngen bör förslärkas. Konsumentverket bör tiUföras vissa medel
för initiering av studier hos andra organ saml för framställning av visst eget
underlag om bmkarintresset.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Forskning vid universitet och högskolor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Konsumentverket tilldelas ytterligare medel för del
forskningsstimulerande arbete som verket redan har till uppgift alt bedriva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna till
och formerna för en varaktig finansiering av den konsumentlekniska forskningen
utreds.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Förslaget överensstämmer i huvudsak med mUt. KommUtén har dock
föreslagit all den konsumentlekniska forskningen vid Chalmers tekniska högskola
permanent skaU finansieras genom all medel förs över från STU liU
konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Elt slort anlal remissinstanser har yttrat sig om konsumentforskningen. De
vittnar om atl den för närvarande är begränsad och uttalar sill stöd för alt
insatserna på området ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En rad synpunkter förs
dock fram när det gäller hur det ekonomiska slödel skall kanaliseras.
Universiteten m.fl. instanser med främst intressen inom forskningen framhåUer
atl forskningen måste ha en oberoende ställning och att konsumeniverkei inte
får ges uppgifter som bör ankomma på forskningsråden. Man menar atl medel till
konsumentforskningen bör gå via högskolomas anslag och forskningsrådsnämnden.
Tveksamhet förs också fram tiU att konsumeniverkei som sektorsmyndighel skulle
ges en mer aktiv roU på forskningsområdet. Industriförbundet har synen alt konsumentforskningen
måste prövas mot annan forskning inom de reguljära forskningsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Många instanser, bl. a.
universiteten, är positiva tUl all ökade möjligheter tiU kontakt mellan
konsumenlforskama skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget om att åtgärder bör
vidtas så att den konsumentlekniska forskningen vid Chalmers tekniska högskola
i Göteborg kan fortsätta stöds av i stort sett alla instanser som yttrat sig,
bl. a. av konsumentverket, UHÅ, universitet och högskolor.
Forskningsrådsnämnden (FRN), SIK, LO och Göteborgs kommun. TEFO anser att
tjänsteinriktningen på professuren bör omprövas. Delade meningar råder om hur
verksamheten skaU finansieras. Tanken på elt centmm för konsument-och
bmkarinriklad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>forskning
i Göteborg har fått elt positivt mottagande. Flera anser dock alt Prop.
1985/86: 121 förslagel måsle utvecklas innan ställning tUl det kan tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Efler samråd med cheferna för utbildnings- och
industridepartementen vill jag anföra följande när det gäller konsumentforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpoliliskt
relevant forskning bedrivs för närvarande inom olika ämnen vid universitet och
högskolor. Elt kännetecken är all forskningen inriktas på konsumenternas och
hushållens situation och intressen. På de samhäUsvelenskapliga och juridiska
områdena finns tjänster för konsu-menlforskning vid universiteten i Lund,
Slockholm och Umeå. Vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg finns vidare
tjänster för konsu-menlteknisk forskning. Forskningsinsatser av
konsumentpoliliskt intresse sker även vid andra universitet och högskolor.
Konsumentverket har vidare vissa möjligheter all stimulera konsumenlforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser all forskningen på del konsumentpoliliska området måste förslärkas.
Resurser måste därför enligt kommittén tUlföras konsu-menlforskningen dels
genom tradifioneUa forskningsstödjande organ, dels genom att konsumentverket
ges ökade möjligheter alt stimulera forskningen. Kommittén pekar särskilt på
behovel av samordnande insatser, bl. a. när del gäller kontakter meUan
forskare, och vUl i denna del lägga ansvar på såväl universketen som på
konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för en konsumentpolitik som beaktar hushåUens skuation och behov
är atl del finns gmndläggande kunskaper i ämnet. Forskningen är av central
betydelse. Den kan bl. a. ge oss fördjupad kunskap om hur behövliga
konsumentpoliliska ålgärder skall utformas. Del behov av ökade kunskaper på
olika områden som jag redan har berört (avsnitten 8.2 och 8.3) innefallar som
jag har påpekat ocksä behov av forskningsinsatser. År 1972 när de nuvarande
riktlinjema lades fast behandlades också forskningsfrågorna. Det uttalades
därvid all en självklar utgångspunkt för konsumentpolitiken måste vara kunskap
om konsumenternas faktiska situafion. Del anfördes vidare all den mera gmndläggande
analysen av hushällens situation måste komma att avse metodutvecklingsarbete
av forskningskaraktär. Föredraganden menade att del var såväl ell
konsumenlpoli-tiskl som ett allmänpolitiskt intresse att forskning med en sådan
inriktning kunde stödjas inom ramen för konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har sålunda under ell anlal år funnks en etablerad ordning för stöd tiU
konsumentforskning. Jag har inledningsvis berört det arbete som bedrivs vid
universitet och högskolor. Kommittén och flera av remissinstanserna anser det
vara ett samhällsintresse att konsumenlforskningen intensifieras. Ansvaret för
denna fråga bör ligga på vederbörande organ inom högskolans organisation saml
andra aktuella finansiärer. Konsumentforskningen får här på sedvanligt sätt
konkurrera med andra forskningsområden om de medel som finns tillgängliga. I
anslutning därtill vill jag skjuta in atl förelagen givelvis av kommersiella
skäl bör ha ett inlresse av all forskning om konsumentpodukler m. m. kommer
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentforskningen
är tvärvetenskaplig lill sin karaktär. Med detta<br>
följer specieUa problem. Konsumenlforskningen kan aUlså inte hänföras<br>
till någol särskill universitetsämne. Bl. a. av del skälet ulgör de forskare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
arbetar med konsumentpoliliskt relevant forskning inte ett homogent Prop.
1985/86: 121 och slagkraftigt forskarsamhälle. Delta har bidragit lill att den
konsumentpolitiska forskningen har haft svårt att etablera sig vid
universiteten. Konsumenlforskningen behöver bl. a. av denna anledning särskilt
stöd. När riktlinjerna lades fast för konsumentpolitiken år 1972 uttalades att
även konsumentverket borde kunna stödja och la initiativ till
konsument-inriktad forskning. Den allmänna principen skulle vara att
forskningen låg i linje med verkels mål och inriktning samt att
forskningsresultaten kunde komma till praktisk användning. Verket skulle vidare
kunna lämna bidrag lill grundläggande forskning om hushållens silualion.
Verkets styrelse skulle ha ansvarel för fördelning av tillgängliga medel.
Verket disponerade som mest drygt 1 milj. kr. för forskningsstimulerande
arbete. Genom beslut av den dåvarande riksdagsmajoriteten avvecklades dessa
medel budgetåret 1981/82.1 budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83: 100 bil.
9) uttalade föredraganden all forskning som ger fördjupad kunskap om hushållens
situation och om effekterna av olika konsumentpoliliska åtgärder är angelägen
och atl konsumentverket borde ha medel för atl stödja sådan forskning. Verkel
tillfördes därför ånyo vissa medel för sådan verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt den kvalificerade konsumenlforskningen skall kunna förstärkas bör
konsumentverket få ytterligare medel för stöd och initiativ tUl sådan
forskning. Eftersom flera remissinstanser har behandlat konsumentverkets
uppgifter i sammanhanget vill jag betona att verkels roll i jämförelse med
tidigare inte skall ändras. Verkets uppgift blir alltså också fortsättningsvis
att stödja och la initiativ tUl konsumentinriktad forskning. Det kan ske genom
att verket pekar ul intressanta forskningsområden. Elt annal sätl för verkel
att stimulera forskningen är att medverka lill atl kontaktulbytel mellan
konsumentforskare kommer till stånd i mer organiserade former. Detta kan ske
genom all konsumentverket ordnar forskarseminarier, dokumenterar och sprider
resultatet av forskning etc. Verket bör också kunna stödja konkreta
forskningsprojekt främsl i samråd med andra an-slagsgivande organ. Jag
återkommer senare till frågan om resurser och finansiering (avsnitt 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till frågan om den konsumentlekniska forskningen vid Chalmers
tekniska högskola i Göteborg (CTH). Bakgrunden är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
och statens konsumentråd gav i april 1969 dåvarande docenten<br>
Marianne Kärrholm i uppdrag alt genomföra en utredning angående konsu-<br>
mentleknisk forskning. Som etl resultat av uiredningen beviljade STU år<br>
1971 medel för en konsumenlteknisk forskningsgmpp i Göteborg under<br>
ledning av Marianne Kärrholm. Sedermera knöls verksamhelen till CTH.<br>
Sedan den 1 juli 1980 är konsumentteknik ell forskarulbildningsämne vid<br>
högskolan. Den 1 juli 1984 inrättades en personlig professur för Marianne<br>
KäiTholm. Vid den konsumentlekniska institution som hon sålunda leder<br>
arbetar ytterligare ca fem forskare. Verksamheten har sedan tillblivelsen<br>
haft en nära anknytning till STU som också under hela perioden nästan<br>
hell har finansierat den. STU: s åtagande upphör dock den 1 juli 1987.<br>
Kommittén anser att statsmakterna måsle ta ell ansvar för all den konsu<br>
mentlekniska forskningen vid CTH kan bedrivas också i framtiden. Kom<br>
mittén föreslår därför all tjänster för en professor, två forskarassistenter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
en assistent på halvlid inrättas vid CTH fr. o. m. budgetåret 1987/88.
Tjänsterna föreslås bli finansierade med medel som förs över från STU till
konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till alt bölja med vill
jag betona all jag, liksom kommittén och de remissinstanser som har yttrat sig
i frågan, finner den konsumentlekniska forskningen värdefull. Detta har också
redan framgått av vad jag har anfört om bmkarkrav på produktutformning m. m. (avsnitt
8.3). Från konsumentpolitisk synpunkl är del därför angelägel all den
konsumentlekniska forskningen får en fast förankring inom
högskoleorganisationen. Jag kommer senare alt föreslå regeringen att
möjligheterna lill och formerna för en varaktig finansiering av den
konsumentlekniska forskningen utreds i särskild ordning. Detta
utredningsarbete bör ske efler samråd med UHÄ, STU, CTH och konsumentverket men
också i kontakt med andra intressenter, exempelvis
branschforskningsinsliluten. Utredningsarbetet bör vara slutfört senasi i
september 1986.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>9 Lokal konsumentpolitisk verksamhet </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>9.1 Verksamheten i stora drag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
UtveckUngen av den lokala konsumentpoUliska verksamheten ges hög prioritet
inom konsumentpolitiken. Verksamheten skaU vara frivillig. Del är önskvärt att
den har en särskUd politisk förankring. Arbetsområden såsom rådgivning,
reklamalionshantering, information, marknadsuppföljning, vam-och
serviceförsörjning, utbildning och stöd lill organisationer ingår i
verksamheten. Samverkan med övriga lokala aktörer inom konsumentpoUtiken utvecklas.
Det kan gälla samarbetet med andra förvaltningar inom kommunen, friviUiga
organisationer, näringsliv och massmedia.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna framhåller överlag att den lokala konsumentpoUliska
verksamheten är en viktig del av konsumentpolitiken och man tiUstyrker atl
arbetet med alt utveckla den ytterligare ges hög prioritet. En fortsall
friviUig verksamhei förordas av en majoritet av dem som yttrat sig i detta
avseende. En aktiv polilikermedverkan framhålls av många som viktig. I slort
anses de arbetsuppgifter som angivks för den kommunala konsumentverksamheten
vara lämpliga. Ell mer aktivt agerande från konsumenlvägledarnas sida när det
gäller reklamationer välkomnas av många. Kritiska röster höjs också. Det
påpekas av flera all det inte får bli fråga om en formeU tvistlösning. Viklen
av samarbete mellan olika aktörer stryks under av en rad instanser. Etl förslag
om lag om vissa befogenheter i kommunal konsumentpolitisk verksamhei har fått
etl blandat mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Ett viktigt inslag i konsumentpolitiken sedan
riksdagsbeslutet år 1972 är den lokala verksamhelen. År 1975 drogs rikl-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>linjer
upp för verksamhetens innehåll och organisation (prop. 1975:40). Prop. 1985/86:
121 Intentionerna var atl få en väsenllig ulbyggnad av kommunernas medverkan i
konsumentpolitiken. Jag har redan framhållit att en viktig del av den framlida
konsumentpolitiken är den vidare utvecklingen av arbetet på lokal nivå.
Konsumentpolitiken måste förankras bland människor. Lokalt finns de största
fömlsätlningama för alt medborgarna aktiverar sig i konsumentpolitiska frågor
och där är det lättare all fånga upp konsumentproblemen. Det är ocksä på den
lokala marknaden som huvuddelen av företagen finns som ju är den part som har
ett huvudansvar gentemot konsumenterna. Samtidigt är förutsättningarna all nå
dem som i försia hand behöver hjälp de bästa lokall. Min syn på behovet av en
utvecklad lokal konsumentverksamhet, i vUken en stark kommunal verksamhei är
central, överensstämmer med kommkténs förslag och remissvaren föranledda av
dessa. Denna utvecklingslinje är också väl förenlig med den allmänna strävan
inom förnyelsearbetet på den offenlliga sektorn atl öka servicen i förhållande
till medborgarna. Enighet råder sålunda om all arbetet lokall måste ges hög
prioritet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala konsumentpoliliska verksamheten är ell friviUigt åtagande för
kommunerna. Verksamheten har successivt byggts upp. Del har under del dryga
decennium som denna utveckling pågått vid olika tillfällen ifrågasatts om
utbyggnaden går tillräckligt snabbi och om kommunerna avdelar tillräckligt
mycket resurser för verksamhelen. När slalsmaklerna tidigare tagit ställning
lUl kommunernas engagemang i konsumentpoUtiken har frågan om verksamheten skall
göras obligatorisk eller ej diskuterats. Man har hittills stannat för all den
bör vara frivillig. Också kommittén gör den bedömningen. Flera remissinstanser
har kommenterat detta. En majoritet av dessa uttalar sig för en fortsatt
frivillig verksamhet. Några, bl. a. konsumentverket, vissa kommuner, TCO och
vissa frivilliga organisationer, anser dock atl tanken på ett framtida
obligatorium inte kan släppas. Om utbyggnaden inte blir tillfredsställande
borde enligt dessa obligatorium införas. Jag vill nu redovisa min syn på
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitisk
verksamhet finns i 240 av landets 284 kommuner<br>
(januari 1986). Drygt 90 % av landets befolkning bor i kommuner med<br>
någon form av konsumentverksamhet. I ell anlal kommuner finns en bred<br>
och mångsidig verksamhei. Decentraliseringen av del konsumenlpolitiska<br>
arbeiei har givit klart positiva effekler. Antalet kontakter med enskilda<br>
konsumenter och konsumenlpolitiska aktiviteter avseende information,<br>
undersökningar m. m. har mångdubblats. Utvecklingen av den kommunala<br>
verksamheten har dock gäll långsammare än vad man räknade med vid<br>
1975 års riksdagsbeslut. Omfattningen, ambitionsnivån och inriktningen av<br>
den verksamhet som bedrivs i kommunerna uppvisar vidare stora skill<br>
nader. Några remissinstanser anför att elt hinder mot ytterligare satsningar<br>
på kommunal konsumentverksamhet är kommunernas knappa resurser.<br>
Detla anserjag delvis vara en felsyn. Kommunerna kan nämligen genom<br>
atl salsa på konsumentpolitisk verksamhet spara inte oväsentliga belopp<br>
inom andra förvaltningsområden exempelvis socialtjänsten. Jag återkom<br>
mer till detla i det följande. Insikten om detta lorde få gynnsam påverkan<br>
på utbyggnadstakten. Vid bedömningen av frågan bör framhållas aft ul-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vecklingen
under den allra senaste tiden har varit glädjande. Antalet kom- Prop.
1985/86:121 muner som under det senaste året inrättade konsumentverksamhet var
drygt 30. Del är den största ökningen sedan millen av 1970-lalet. Kommunförbundels
remissvar ger anledning all förvänta en fortsall ulbyggnad. Förbundet anför att
med tanke på att konsumentpoUtik är en relativt ny kommunal verksamhet och att
utbyggnaden pågår kontinuerligt bör delta resultera i atl samtliga kommuner
kommer atl ha konsumentpolitisk verksamhet om några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Min
samlade bedömning är sålunda all den beräknade utbyggnadstakten för den
kommunala konsumentverksamheten inte ger anledning att överväga ett
obligatorium. Del finns också andra argument mol elt sådanl. Allmänt är strävan
all den statliga styrningen av kommunemas verksamhet skall minska. De lokala
belingelsema kan vidare vara starkt sktflande. OUka kommuner kan därför ha
olika behov när del gäller konsumentverksamheten. Slutligen vill jag framhålla
att en framgångsrik verksamhet givetvis fömtsätter atl kommunen själv är
övertygad om värdet av den. Sammantagel anser jag del varken nödvändigt eUer
lämpligt med lagstiftning om obligatorisk verksamhet utan utgår från att kommunernas
utbyggda medverkan i konsumentpolitiken kommer till stånd genom friviUiga
åtaganden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning lill del jag nu har anfört vill jag la upp den kommunala
konsumentverksamhetens poUtiska förankring. Jag delar synen som kommittén och
flera remissinstanser ger uttryck för, nämligen atl en aktiv politikermedverkan
är nödvändig om den kommunala konsumentverksamheten skall få tillräcklig bredd
och tyngd. De förtroendevalda har en viktig uppgift alt fylla när det gäller
atl skapa den nödvändiga medvetenheten och ta de behövliga initiativen i syfle
alt få tUl stånd en tUlfredsställande utveckling av verksamhelen. De cenlrala
konsumenlorganen har härvidlag den vikliga uppgiften alt ge de förtroendevalda
vägledning och stöd genom alt sprida erfarenheter meUan kommuner, utveckla
modeller för verksamheten etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den organisatoriska uppbyggnaden i kommunerna anser<br>
kommittén atl en konsumenlnämnd bör vara den normala formen för<br>
politikermedverkan i arbetet. Några av de remissinstanser som yttrat sig<br>
håller med om detta, medan andra menar atl kommunerna själva måsle få<br>
avgöra hur verksamheten skall organiseras. Den här frågan behandlades år<br>
1975 då riktiinjerna för den kommunala konsumentverksamheten lades<br>
fasl. Föredraganden anförde då atl hur organisationen närmare skall utfor<br>
mas borde vederbörande kommun själv få avgöra. Föredraganden utgick<br>
från att kommunerna skulle finna del lämpligl och naturligt att förankra<br>
verksamhelen hos förtroendevalda och alt en självständig resurs skulle<br>
tillskapas för det löpande arbetet. Jag anser all dessa uttalanden bör ha<br>
fortsatt giltighet. Kommunerna måsle alltså också i fortsättningen själva få<br>
besluta om organisationen av arbetet. Erfarenheterna från den hittillsva<br>
rande verksamhelen är dock sådana all man får räkna med alt aUl fler<br>
kommuner kommer alt finna atl inrättandet av en särskUd konsument-<br>
nämnd kan förstärka politikemas engagemang och därmed också verksam<br>
hetens effektivitet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till innehållet i den kommunala verksamheten i stora Prop.
1985/86:121 drag. Kommktén anser att rådgivning, reklamationshantering, information,
marknadsuppföljning, serviceförsörjning, utbildning och stöd lill organisationer
är nödvändiga arbetsområden. Kommittén föreslår också ell mer aktivt agerande från
konsumenlvägledamas sida för atl så långt som möjligt lösa reklamationsfrågor
lokalt. Vägledarens roll skuUe bli att aktivt söka medverka till en uppgörelse
mellan näringsidkare och konsument. De remissinstanser som har yttrat sig är i
stor utsträckning positiva lill de angivna arbetsuppgifterna. Många av dem
framhåller atl de överensstämmer väl med de uppgifter som faktiskt utförs.
Industriförbundet har uppfattningen att rådgivningen till enskilda är den
viktigaste uppgtften lokalt. Tveksamhet finns dock hos några remissinstanser
främst när det gäller utökade uppgifter på reklamationsområdet. Några instanser
betonar att konsumentverksamheten också måste fungera som remissinstans i en
rad frågor som rör exempelvis trafik-, bebyggelse-och vamförsöijningsplane-ring.
Påpekanden görs också om att utbildning och information till småföretagare
måste ligga inom verksamhetsområdet eftersom brister i förelagens uppträdande
många gånger kan bero på okunskap. Del betonas också av etl flertal
remissinstanser alt var tyngdpunkten i verksamheten skall ligga bör avgöras
lokaU. Flera instanser ger i sammanhanget uttryck för all man vill prioritera
förebyggande verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig till de synpunkter på verksamhetens innehåll som
lämnats av kommittén och remissinstanserna. Deras redovisning ger en bra
beskrivning av vad en rimlig konsumentverksamhet bör omfatta. Jag ställer mig
också bakom förslaget atl de tjänstemän som arbetar med konsumentfrågor i
kommunerna mera aktivt skall kunna söka medverka till en uppgörelse mellan
näringsidkare och konsument när del gäller reklamationer. Jag återkommer mer i
detalj till den frågan senare. Del jag nu har redovisat är en katalog av
arbetsområden som ger en samlad bild av uppgtfter som del är i konsumenternas
intresse all kommunerna arbetar med. Jag vill dock här stryka under att det
inte är något mål i sig atl verksamhelen skall vara enhetlig i hela landet. De
lokala betingelserna kan vara starkt skiftande och givelvis måste
konsumentverksamheten anpassas därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare förordat all fler parter engagerar sig i konsumentpoliti<br>
ken. Det gäller inte minst det lokala arbetet. Organisationer och folkrö<br>
relser har redan idag en tämligen omfattande konsumentverksamhet på<br>
lokal nivå. Kommittén framhåller möjligheterna att bredda de konsument<br>
poUliska insatserna genom all poUtiker, olika kommunala organ, frivilliga<br>
organisationer m. fl. engagerar sig. InformeUa kontakter med näringsidkare<br>
och deras lokala organisationer kan också enligt kommittén bidra till<br>
snabba, praktiska och effektiva lösningar av många konsumentproblem.<br>
Kommittén pekar också på atl de kan bUda gmnd för kontakter i mer<br>
strukturella frågor. Remissvaren visar att det finns en god vilja hos berörda<br>
parter att arbeta i den föreslagna andan. För egen del finner jag denna<br>
samverkan ytterst angelägen. Jag utgår från alt en sådan samverkan kom<br>
mer tiU stånd lokalt mellan olika aktörer inom konsumentpoUtiken. Arbets<br>
formerna torde med nödvändighet bli olika beroende på skilda fömtsall-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
i kommunema. Jag kommer i del följande alt kommentera denna Prop.
1985/86:121 samverkan i oUka avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
vill jag framhålla all den kommunala konsumentverksamheten, på samma sätl som
den statliga på central nivå, bör kunna spela en viktig roU när del gäller alt
tillföra andra kommunala förvaltningar synpunkter utifrån, erfarenheter om
konsumenternas och hushållens förhållanden i kommunerna etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förutsätter att vad jag nu har anföri beaktas i samband med den fortsatta
utbyggnaden av den kommunala konsumentverksamheten och att de ytterligare
rekommendationer som kan erfordras utfärdas av Svenska kommunförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
tiU en formell fråga. För all skapa klarhet om gränserna för den kommunala
konsumentverksamheten har kommittén föreslagit en lag som skall ge kommunen
rätt, men inte skyldighel all bedriva sådan verksamhei. Del har därvid gällt
atl klargöra vilka möjligheter kommunerna har all arbeta med
reklamalionshantering och marknadsbevakning. Förslagel har fåll ett blandat
mottagande av remissinstanserna. Många menar att det kan vara bra med en lag
medan andra har framhållit atl verksamheten inte slår i slrid med
kommunallagen. För egen del har jag kommit fram till alt lagsliftning inte är
nödvändig för att den kommunala konsumentverksamheten skall kunna få den
inriktning som jag har förordat. Jag återkommer till detta (avsniti 9.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Vissa särskilda arbetsområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
min genomgång av den huvudsakliga inriktningen av den lokala konsumentpoliliska
verksamheten har jag i princip stäUt mig bakom kommitténs förslag till
arbetsområden. Jag kommer nu alt närmare kommentera vissa arbelsuppgtfter. Jag
vill markera atl del jag nu kommer att la upp är verksamhetsområden som bör
förändras i olika avseenden jämfört med idag. Övriga områden som jag har nämnt
är givelvis viktiga även framdeles. Den närmare inriktningen härvidlag framgår
av riksdagsbesluten år 1972 (prop 1972:33) och år 1975 (prop 1975:40) saml av
betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning
till enskilda konsumenter är av tradition en viktig del av samhällets
konsumentpolitik. I och med atl den lokala verksamhelen har byggts ut har del
blivit möjligt att decentralisera konsumentrådgivningen. Detla har också lett
tiU atl rådgivningen blivit mer omfattande. Den totala offenlliga rådgivningen
omfattade enligt uppgifter från konsumeniverkei 140000 kontakter år 1972.
Motsvarande stffra var år 1984 drygt 300000 kontakter. Undersökningar visar
också atl den lokala rådgivningen i högre utsträckning når korttidsutbildade
och låginkomsttagare än vad den centrala gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen år 1975 om kommunal konsumentpolitisk verksamhet<br>
uttalades atl vägledning för enskUda konsumenter skulle vara en huvud<br>
uppgift för den kommunala konsumentverksamheten. Kommittén konsta<br>
terar all även om den kommunala verksamheten byggs ul måsle rådgivning<br>
tiU enskilda uigöra elt väsentligt inslag i verksamheten men all strävan bör<br>
vara att relativt minska den till förmån för mer förebyggande ålgärder.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
påpekar att behovet av hushållsekonomisk rådgivning har ökat Prop. 1985/86:121
och utgör ett allt viktigare inslag i rådgivningsarbetet. Vikten av samarbete
med bl. a. socialtjänsten betonas. Remissinstanserna delar i huvudsak
kommitléns syn på rådgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att rådgivning till enskilda kommer atl vara en
framträdande uppgift i den kommunala konsumentverksamheten även i framtiden.
Också jag menar dock alt del torde vara möjligt alt relativt sett salsa en
mindre del av resursema på området. Jag viU här peka på företagens ansvar och
också på den vilja att svara för information, reklamationshantering etc. som
näringslivet givit uttryck för i sina remissvar. De kommunala vägledarna har
en viktig uppgift i all förbättra fömlsätlningama för förelagen på den lokala
marknaden att ta detta ansvar. Det kan ske exempelvis genom alt vägledarna
informerar företagen om vilka regler som gäUer och om vad som är god sed på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
rådgivningen etablerades skulle den svara mot ett stort och föränderligt utbud
av varor och tjänster på marknaden och en ständigt stigande privat konsumtion i
samhället. Förhållandena har ändrats. Många kommuner har också tagit
konsekvenserna av detta och inriktat sin rådgivning mol budgelrådgivning, ofta
i samarbete med socialförvaltningen inom kommunen. Jag har förordat att konsumentpolitiken
tydligare skall inriktas mol de hushållsekonomiska frågorna. Detta innebär all
rådgivningen i kommunema i än högre grad bör inriktas mot budgetrådgivning. Man
når på det sättet de mest utsatta konsumenlema som ju allra bäst behöver stöd. Samtidigt
är det i kommunernas intresse bl. a. av ekonomiska skäl alt budgetrådgivningen
och samarbetet med socialtjänsten får en framträdande plats i den kommunala
konsumentverksamheten. Jag vill här betona alt elt samarbete utanför den
kommunala förvaltningen, exempelvis med frivilliga organisationer,
konsumenlombud, banker och försäkringsbolag, är angeläget om budgetrådgivningen
skaU ge bästa möjliga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare utvecklat vUket stöd konsumentverket kan ge kommunerna härvidlag
(avsnitt 7.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över lill reklamalionsfrågorna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag att tvister så långt del är möjligt bör lösas lokalt. Liksom
kommittén anserjag atl förelagens egen reklamalionshantering är en
grundläggande fömtsättning för en fungerande marknad. Jag vill här särskUl
nämna konsumentkooperationens köptrygghel och det kundskydd-syslem, innebärande
att konsumenterna garanteras den rätt som aUmänna reklamalionsnämnden
rekommenderar, som Sveriges köpmannaförbund och Motorbranschens riksförbund
antagit. Erfarenheterna från olika lokala samarbetsprojekt, bl. a. i
Trollhättan och Landskrona, ger anledning räkna med att ytterligare resultat
skaU kunna nås genom atl företagen tar ökat ansvar för sina reklamationer. Av
remissvaren framgår atl det också finns en sådan vilja inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommer dock naturligtvis alllid atl finnas ett behov av insatser från<br>
det allmänna när det gäller att bistå konsumenterna i tvister. Ungefär en<br>
tredjedel av konsumenlkontakterna på lokal nivå gäller tvister. Del inne<br>
bär atl den kommunala konsumentverksamheten för närvarande hanterar<br>
ca 75 000 reklamationskonlakler per år. Endasl ca fem procent av dessa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förs
vidare till allmänna reklamationsnämnden. En undersökning frän är Prop.
1985/86: 121 1984 visar att närmare älta av tio tillfrågade konsumenter var
nöjda med den hjälp de fick i kommunerna med sina reklamationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
i propositionen år 1975 om den kommunala konsumentverksamheten var att det
saknades förutsättningar att inom ramen för en kommunal konsumentpolitisk
verksamhet lösa tvister i strid mot någon parts önskan. Delta skulle inte
utesluta alt reklamationsfrågor ändå kunde lösas genom kommunal medverkan.
Genom all den kommunala vägledaren utredde om tvisl över huvud taget förelåg
eller om parterna missförstått varandra kunde problemet bringas tiU en
lösning. Längre än så ansågs dock inte den kommunala verksamheten böra sträcka
sig. Skulle problemet kvarstå olöst skuUe ansträngningarna inriktas pä atl
lämna konsumenten råd om hur denne kunde gå vidare med sin sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning
är dock erfarenhetsmässigt ofta inte etl tillräckligt instrument för all
hjälpa konsumenten atl själv med säljaren reda upp en rekla-mationsfråga.
Erfarenheterna visar ocksä alt resurssvaga konsumentgrupper i högre grad än andra
har behov av hjälp vid reklamationer. Jag delar därför kommitténs uppfattning
att konsumentvägledaren bör kunna agera mer aktivt för att lösa
reklamationsfrågor lokalt än vad som förutsattes år 1975. I själva verket har
en sådan mer aktiv insats från konsumenlvägledamas sida redan blivit ell
normall inslag i kommunernas konsumentverksamhet. Förslagel har också stöd av
många remissinstanser. Bl. a. har Sveriges köpmannaförbund uttalat atl tvister
bör lösas så nära marknaden som möjligt och all man finner det principiellt
intressant med en lokall orienterad medUngsfunktion. Tveksamhet lill förslagel
finns dock hos vissa remissinstanser. De pekar på bl. a. risken för
rättsförlust för enskilda konsumenter samt sämre praxisbildning på det
konsumenljuridiska områdel. Det betonas alt arbetet inte får omfatta formell
tvistlösning. Bristande resurser och kompetens inom kommunerna utpekas också
som problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag som jag har stäUl mig bakom innebär atl de kommunala<br>
vägledarna i ökad utsträckning bör kunna medla i reklamationstvister. Det<br>
betyder all de skall ha möjligheter att lägga fram förslag lill uppgörelser i<br>
reklamationsfrågor. Jag vUl betona all verksamhelen inte skall ha karaktä<br>
ren av formell ivistiösning. Givelvis skall kravel alt vägledaren inte får<br>
söka lösa tvist i slrid med någon parts önskan gälla också i framliden. Vad<br>
kommittén har uttalat i specialmoliveringen till silt lagförslag synes all<br>
mänt sett spegla principer som bör tUlämpas i verksamhelen, även om<br>
någon lagstiftning inte sker. Den utvidgning av det lokala arbetet med<br>
reklamationer som sålunda nu är aktuell bör enligt min mening ses som en<br>
anpassning av den kommunala konsumentverksamheten liU den samhälls<br>
utveckling som sker. Jag vUl erinra om all många kommuner redan idag<br>
bedriver den typ av reklamationsarbete som jag nu har förordat. Del<br>
förtjänar alt särskilt nämnas att försöken i bl. a. Trollhättan och Landskro<br>
na, som bygger på samarbete med den lokala handeln, har slagit väl ul.<br>
Bl. a. har andelen reklamationer som behövt gå vidare lill allmänna rekla<br>
malionsnämnden minskal. Försöken torde också ha lett till en allmänt<br>
förbättrad kundbehandling hos handeln.<br>
Jag bedömer all en vidareutveckling av konsumenlvägledarnas roll när</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
gäller reklamationshantering kommer att få ett flertal positiva effekler. Prop.
1985/86:121 Årendena kan klaras av snabbi och billigt. Del blir lättare att nå
särskilt utsatta grupper. Årenden som inte kan prövas av allmänna reklamalionsnämnden
sållas bort. Problem och frågeställningar kan preciseras. En sammantagen
posiliv effekt lorde också bli all kommunernas kompelens i dessa frågor kan
utvecklas gynnsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
reklamalionsärenden kommer dock inte all kunna lösas lokalt.
Reklamationshanteringen i kommunerna måste få utvecklas i den takt resurser och
tillgänglig kompetens medger. Jag viU dock påminna om att man nu har anledning
all räkna med en positiv utveckling av den kommunala konsumentpolitiska
verksamhelen. Del finns också tvister som är av den arten atl de inte passar
för en lokal behandling. Det kan gälla komplicerade ärenden eller sädana som
samtidigt rör ett slort antal konsumenter. Givelvis bör det i den
konsumentpoliliska organisationen finnas etl centralt reklamalionsorgan. Som
jag återkommer till senare bedömer jag dock all de älgärder som jag nu har
förordat får en gynnsam effekt pä belastningen centralt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s.k. marknadsbevakningen framhölls som en viktig uppgift för kommunerna när
riktlinjerna för den kommunala konsumentverksamheten lades fast år 1975.
Verksamheten skulle bl. a. avse rapporteringen tiU cenlrala myndigheter om
missförhållanden på marknaden men den skulle också vara ett instrument för alt
mäta effekiema på marknaden av centralt vidtagna åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsbevakningen
syftar dock inte enbart liU alt få fram ell underlag för del cenlrala
konsumentpoliliska arbetet. Liksom kommittén anserjag alt den kommunala
verksamhälen måste ha goda kunskaper om den lokala marknaden för all kunna
verka effektivt. Marknadsbevakningen ökar möjligheterna lill en framgångsrik
producentpåverkan lokalt. Denna bör bl. a. kunna ta formen av ett konstruktivt
samarbete med förtagen lokalt. Strävan bör, som jag tidigare har förordat,
vara all förelagen i ökad utsträckning vidtar egenåtgärder i syfle att
förbättra förhållandena för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser atl marknadsbevakningen bör ges ökad tyngd i det kommunala
konsumentpoliliska arbetet. Huvudskälet är strävandena all öka producentpåverkan
lokall. Elt annal skäl är atl hemkonsulentorganisationen har avvecklats. Del är
naturligt all kommunema med stöd av konsumentverket i ökad utsträckning
rapporterar förhållanden av inlresse på den lokala marknaden liU ansvariga
cenlrala organ. En viktig uppgift i sammanhanget är en systematisk uppföljning
av de riktiinjer som konsumeniverkei utfärdar (jfr prop. 1984/85:213).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Samverkan lokalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har föreslagk atl formerna för samverkan med övriga aktörer<br>
inom konsumentpolitiken utvecklas lokall. Förslaget har fått ell brett stöd<br>
av remissinstanserna. Som redan har framgått av mina ställningstaganden i<br>
del föregående anserjag delta vara en viktig utvecklingslinje inom konsu<br>
mentpolitiken såväl centralt som lokalt. På det lokala planet gäller det alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utveckla
samarbetet i en rad avseenden, exempelvis med frivUliga organi- Prop. 1985/86:
121 sationer, näringsliv, andra förvaltningar i kommunen och andra kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan givit uttryck för betydelsen av all många olika frivUliga
organisationer engagerar sig i konsumentpolitiken. Framför alll är del på lokal
nivå som ell sådanl engagemang kan ges konkreta uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här frågan uppmärksammades redan är 1975 dä riktlinjerna för den kommunala
verksamheten lades fasl. Det ströks då under alt en kommunal konsumentpolitisk
verksamhei inte minskade behovet av insatser från organisationer och
folkrörelser. Deras engagemang ansågs vara en förutsättning för en bred
förankring av konsumentpolitiken och för atl den skulle nå grupper som bäst
behöver samhällets stöd. Det framhölls att dessa organisationer förutom all
svara för den aktiva fria och värderingsin-riklade opinionsbUdningen dessutom
kunde sprida allmän konsumentpolitisk information. Organisalionslivels
informerande och opinionsbildande aktivitet ansågs öka förutsättningarna för en
effektiv kommunal verksamhet. Dessa uttalanden bör alltjämt vara vägledande
förarbetet. Jag vill här peka på atl många lokala projekt där
konsumentverksamhet och folkrörelser har samarbetat har varit framgångsrika.
Jag kan nämna några exempel på intressanta aktiviteter som bygger på samverkan
mellan kommuner och organisationer. Del pågår försök med konsumenlombud på
arbetsplatser som bygger på lokala fackklubbars engagemang. Liknande försök
genomförs inom Pensionäremas riksorganisation där konsumenlombud arbetar inom
de lokala föreningarna. Konsumenlgillesförbundel och handikapporganisationerna
har arbetat med dagligvarubulikernas uiformning utifrån de handikappades
fömtsättningar. Husmodersförbundel Hem och Samhälle har gjort undersökningar om
hur butikerna följer riktlinjerna om prisuppgifter i skyltfönstren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
arbete är viktigt. Etl ökat engagemang inom organisationerna på lokal nivå är
en väsenllig fömtsättning för alt konsumentpolitiken såväl lokalt som centralt
kan utvecklas på önskvärt sätl. Alt stimulera och stödja organisationernas engagemang
i konsumentpolitiken är en viktig uppgift för det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagen
måste la silt ansvar och ges tillfälle atl spela en aktiv roll inom
konsumentpolitiken. Jag har redan berört företagens egenåtgärder (avsnitt 6).
Erfarenheterna av näringslivels eflerievnad av t. ex. överenskommelser och
riktiinjer är i mänga fall dåliga. En orsak lill detla kan vara all
näringslivsorganisationernas information och ulbUdningsinsalser inte når de
enskilda näringsidkarna. Erfarenheterna visar all okunnigheten kan vaia stor
hos såväl detaljhandlare som affärsanslällda. Det finns givelvis också andra
orsaker. Erfarenheterna av samarbete som har bedrivits lokall med företag är i
många avseenden goda. Detta arbete bör därför utvecklas. Del kan ske i många
olika former bl. a. genom information och utbildning till företagare, genom
uppföljning av deras beteende pä marknaden etc. Jag vill betona att den
kommunala konsumentverksamhetens samverkan med förelagen lokall får ses som en
viktig form av producentpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan berört behovel av samverkan i konsumentpolitiska frågor<br>
mellan olika förvaltningar i kommunen. Ell av de vikligaste samarbetsom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rådena är det jag då
behandlade, nämligen samarbetet mellan konsument- Prop. 1985/86: 121
verksamheten och socialtjänsten. Kommittén har framhållit detla område. Ell
flertal remissinstanser instämmer i behovel av samarbete. Flera kommuner
påpekar alt de redan utvecklat ell sådant samarbete. De hushållsekonomiska
frågorna och arbeiei på all nå särskilt utsatta gmpper bör som jag tidigare har
sagt här ges högsta prioritet inom konsumentpolitiken. Detta nödvändiggör ell
samarbete med socialförvaltningen när del gäller bl. a. budgelrädgivningen. Jag
viU äter framhålla atl kommunerna bör ha goda skäl all satsa på ell sådanl samarbete
efiersom siudier har visat atl del är lönsamt för kommunerna genom atl de
sociala utgifterna kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också samband mellan konsumentverksamheten och andra förvaltningsområden.
Det kan gälla frågor om skolan, barns miljö och säkerhel, trafik- och
bebyggelseplanering, vam- och serviceförsörjning, energibesparing etc. Också
här bör samarbetet utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser lar upp frågan om samarbetet mellan kommunerna. Bl. a. med
hänsyn till begränsade resurser pekar man på möjligheterna till och behovet av
inlerkommunalt samarbete på konsumenlområdel. Man önskar all Kommunförbundel
lar på sig etl samordnande ansvar därvidlag. Konsumentverket å sin sida har
redovisat en tveksamhet lill den här typen av samarbete av det skälet att det
enligt verket medför risker för alt verksamheten inte utvecklas tillräckligt
snabbt och atl den i många kommuner kommer att begränsa sig tiU rådgivning.
Min kommentar till detta är atl samarbetsavlal mellan kommuner om kommunal
konsumentverksam-hel inte bör uteslutas under den närmaste tiden. I avvaktan på
alt kommunerna inrättar egen konsumentverksamhet är en sådan åtgärd bättre än
ingen alls. De problem konsumeniverkei pekar på måsle dock noga bevakas.
Ambitionen är alt aUa kommuner skall ha en kvantitativt och kvalitativt god
konsumentverksamhet. Under alla förhåUanden synes det önskvärt med en tydlig
politisk förankring av frågorna i varje kommun som medverkar i sådanl
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Konsumentverkets stöd till det lokala arbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av den lokala konsumentverksamheten ställer krav på insatser från
konsumentverkels sida. Verket lägger redan idag ner belydande resurser på alt
stödja arbetet. Det sker bl. a. genom all verket löpande ger kommunerna
underlag för deras rådgivning, att verkel bidrar lill informations- och
erfarenhetsutbyte mellan kommuner, atl verket bistår kommunerna i deras
uppbyggnad av verksamhet och att verkel erbjuder tjänstemän utbildning i
konsumentfrågor. Många remissinstanser har framhållit behovet av stöd frän centralt
häll för att utvecklingen lokalt skall kunna främjas. Vikten av alt
konsumenlvägledarna får en lämplig utbildning stryks under. Åven jag vill
betona atl konsumentverket också framdeles kommer atl ha viktiga uppgifter när
det gäller atl stödja del lokala arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>9.5
Lagstiftningsfrågan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: Den
föreslagna lokala konsumentpolitiska verksamhelen ryms inom den s. k.
kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Någon särskild lagstiftning
föreslås därför inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: I en särskild lagsttftning bör det klargöras att kommunerna har rätl
att låta konsumenlvägledare dels vid rådgivning i reklamationsfrågor mer
aktivt söka medverka lill en uppgörelse mellan konsument och näringsidkare,
dels i samband med marknadsbevakningen föra fram till ansvarigt organ
information om företagsbeleenden som kan föranleda ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kommittéförslaget har fått ett blandat mottagande. Av de remissinstanser som
ullalat sig i frågan har många tillstyrkt eller lämnat ulan erinran förslagel
alt tillskapa särskild lagreglering. Flera har å andra sidan avstyrkt
förslagel, oftast av det skälet att lagstiftning bedöms obehövlig då
verksamheten inte anses stå i slrid med kommunallagen. Ell annal skäl mot
lagsttftning är atl en sådan snarast skulle kunna skapa ytterligare oklarhel om
var gränserna för konsumentvägledarens verksamhet går. Ell belydande anlal
remissinstanser, även sådana som i och för sig är positiva till en särskUd lag
i ämnet, ställer sig dock kritiska till den uiformning lagförslaget fält. De
menar att lagen tydligare måsle ange hur långt konsumenlvägledarens
befogenheter sträcker sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Frågan om det behövs en särskild lagstiftning rörande den
kommunala konsumentpoliliska verksamhelen hänger ihop med tolkningen av reglema
om den s. k. kommunala kompetensen. Den grundläggande beslämmelsen härom finns
i lkap.4§ kommunallagen (1977:179). Där sägs alt kommun och landstingskommun
själva får vårda sina angelägenheter. En redogörelse för innebörden av denna
beslämmelse och för dess förhållande liU den kommunala konsumentpoliliska
verksamheten har lämnais i en bilaga lill kommitlébelänkandet. Jag skaU här
endasl i korthet erinra om all kommunallagens allmänna kompetensbestämmelse
inte har något en gång för alla givet innehåll utan tvärtom förändras från tid
liU annan. Detla klargjordes myckel tydligt i samband med 1948 års
kom-pelensreform då vi fick det kompetensbegrepp som gäller idag (prop.
1948:140 s. 71 ff). Departementschefen framhöll då atl kommunerna genom
bestämmelsens allmänna avfattning hade frihet all med beaktande av de lokala
förhållandena och lidslägets växlingar ta egna initiativ och göra självständiga
insatser på olika verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
lagförslag gmndas på bedömningen alt de gränser för den kommunala kompetensen
som följer av kommunallagens kompetensregel kan innebära hinder för del mera
aktiva agerande som föreslås för konsumenlvägledarnas del i samband med
rådgivning i reklamalionsfrågor och när del gäller all föra information om
enskilda företags marknadsbeteende vidare till ansvarigt organ. Mol denna
bakgmnd har kommittén ansett del befogat atl skapa ett uttryckligt lagstöd i
dessa hänseenden och därmed tydliggöra den kommunala befogenheten. Kommittén har
emellertid inte varit enig i denna bedömning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller behovet av lagstiftning har remissinstanserna som sagt gjort Prop.
1985/86: 121 olika bedömningar. De instanser som motiverat varför de funnit en
lagstiftning påkaUad har understmkii del värdefuUa i ell klargörande av hur
långt kompetensen sträcker sig. Samma instäUning återfinns mer eller mindre
uttalad hos de instanser som lämnat kommittéförslaget utan erinran. Mol dessa
slår de som avstyrkt lagförslaget av del skälet atl lagstiftning är obehövlig.
Bland dem återfinns bl. a. kammarrällen i Göteborg, som anser atl de nya
uppgtfter för kommunerna som utredningen föreslår, främst konsumenlvägledamas
uppgifter vid reklamalionshantering, ligger väl i linje med de uppgifter på
konsumentområdet som kommunerna redan har. Enligt kammarrällens mening strider
varken de hitliUsvarande eller de nu föreslagna uppgifterna på del
konsumenlpolitiska området mot de kommunala lokaliserings- och
likslällighetsprinciperna. Nägon lagstiftning av det slag kommittén föreslår
bör därför inte komma lill stånd. Det skulle i annat fall kunna uppstå
tveksamhet på andra områden om annan verksamhet liU kommunmedlemmarnas fromma
faUer inom den kommunala kompetensen. Allmänna reklamationsnämnden och
Sveriges advokatsamfund anser för sin del lagstiftning obehövlig när del gäller
marknadsuppföljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del gör jag den bedömningen atl en särskild lagstiftning inte är
nödvändig. När det gäller konsumenlvägledarnas verksamhet i hanteringen av
reklamalionsfrågor har jag betonat att vägledaren inte heller i framtiden
skall söka nå en uppgörelse i strid med någondera partens önskan eller i sin
medlingsverksamhet göra sådana rättsliga uttalanden som tillkommer exempelvis
domstolama. Till bilden hör också atl reklamalionshantering av den art som
kommittén beskriver redan är en naturlig del i många kommuners
konsumentpoUliska arbete. Detta i kombination med den av mig nyss berörda
omständigheten — atl den kommunala kompetensens gränser kan ändras över tiden -
gör del enligt min mening än tydligare atl lagstiftningen inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan naturligtvis sägas all en särskild lagstiftning i sig kan ha etl
informationsvärde gentemot kommunerna och allmänheten genom atl uttryckligen
nämna vissa av de uppgifter kommunens tjänstemän har rätl atl ägna sig ål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
en särskild lagstiftning talar dock helt allmänt svårigheterna att genom en
sådan skapa en tillräckligt tydlig avgränsning av den verksamhet som
konsumentvägledaren bör ha rätl atl utöva. Flera remissinstanser har också
pekat på att en lagreglering - inte minsl den av kommittén föreslagna - skulle
kunna molverka skl syfle genom alt skapa nya oklarheter. Del fmns vidare en
strävan att begränsa antalet s. k. smålagar om den kommunala kompetensen på
särskilda områden. Redan vid 1948 års kompetensreform framhölls alt elt syslem
med en rad särskilda lagar binder den kommunala förvaltningen och försvårar
den önskade smidiga anpassningen efter ändrade förhållanden (prop. 1948:140 s.
71).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda lorde ge vid handen alt en särskild lagsttftning bör undvikas om inte
mycket starka skäl talar för en sådan. Jag har aUlså inte funnk sådana skäl och
föreslår därför inte någon lag av det slag kommktén har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>10 Reklamationshanteringen centralt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
AUmänna reklamalionsnämnden skall även framdeles vara en rällsbUdande och
praxisskapande instans när del gäller konsumenllvisler. Nämndens arbete
förändras till viss del på gmnd av ökad decentraUsering av reklamationsärenden
till den kommunala konsumentverksamheten. Nämndens resurser anpassas härtiU.
Näringslivets ansvar betonas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt med den avvikelsen att kommittén
föreslår väsentiigt större begränsningar av nämndens resurser. I tillägg till
detta föresläs vidare att fler konsumenllvisler förs till aUmän domstol samt
all del i ell utvecklat samarbete mellan konsumentverket och
branschorganisationer prövas om branschvisa lösningar kan användas för
reklamationer som måsle behandlas centralt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna är över lag myckel positiva tUl allmänna reklamationsnämndens
arbete och anser att dess ställning inte får försvagas. Förslagen rörande ökat
anlal ärenden till allmän domslol saml branschvisa lösningar gäUande den
centrala reklamationshanteringen har fått ell väsentligen negativt mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mina förslag: Jag har redan tagit ställning till hur
reklamations-hanteringen i princip bör skötas. Del innebär all tvister mellan
konsumenter och näringsidkare i största möjliga utsträckning skall lösas
lokalt. Givetvis har förelagen huvudansvaret för alt så sker. Konsumenten som
vanligen är den svagare parten måste dock kunna få hjälp och stöd av det
allmänna all hävda sina iniressen när en tillfredsställande uppgörelse inte kan
träffas med näringsidkaren. Jag har i det föregående uttalat att denna hjälp i
första hand bör ges av den kommunala konsumenlvägledaren. Kommunerna svarar
redan idag för huvuddelen av de rådgivningskontakter i reklamationsfrågor som
konsumenterna lar med det offenlliga. Enligt konsumentverkets statistik las ca
75000 sådana kontakter årligen. Jag anser alt del decenlraUserade förfarande
som jag har uttalat mig för kan utvecklas ytteriigare. Jag har därför
föreslagit all konsumentvägle-dama mer aktivt skall kunna verka för uppgörelser
mellan konsument och näringsidkare. Detla får återverkningar på den centrala
reklamalionshantering som jag avser att la upp nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AUmänna
reklamationsnämnden inrättades på försök år 1968. Numera är nämnden en
självständig statlig myndighet. Verksamheten rönte redan från början stor
uppskattning och antalet ärenden som kom in liU nämnden ökade successivt fram
till budgetåret 1979/80. ÅrendetiUslrömningen har under de senasie åren varit
drygt 7000 per år. Mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 minskade antalet
ärenden som kom in tiU nämnden med fem procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
menar atl allmänna reklamationsnämndens roll inom konsumentpolitiken har
ändrats mot bakgrund av främsl utvecklingen av den kommunala
konsumentverksamheten, lagsttftning som kommit till stånd och
förhandlingsöverenskommelser särskilt beträffande avlal som träffats.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
hävdar att en ökad decentraUsering av reklamationshantering- Prop. 1985/86:
121 en kommer att minska belastningen på reklamationsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har yttrat sig i frågan är mycket positiva tiU
reklamationsnämndens arbete. Det gäller i slort alla kategorier av remissinstanser.
Man menar all nämnden erbjuder ett enkelt, billigt, snabbi, rältssäkert och
effektivt förfarande för lösande av tvister. Nämndens rätts-bildande och
praxisbildande funktion betonas. De remissinstanser som är parter i nämnden
uttalar stort förtroende för verksamhelen. Ett stort anlal remissinstanser,
såsom myndigheter, kommuner, näringslivsorganisalioner och andra
intresseorganisationer menar atl allmänna reklamalionsnämnden inte bör
försvagas. Några tillägger alt nämndens resurser i vart fall inte bör minskas i
den omfattning som kommittén har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
på det konsumenlpolitiska områdel ändrar givelvis fömtsättningarna för
allmänna reklamationsnämndens arbete. Decentralisering till kommunema,
lagstiflningålgärder, sanering av avtalsviUkor, andra förebyggande åtgärder,
näringslivels egenåtgärder etc. bör därför påverka inriktningen och
omfattningen av nämndens arbete. Jag vill dock betona all jag med detla inte
avser atl nämndens ställning och roll i slorl inom den konsumentpolitiska
organisationen ändras. Det bör finnas en ceniral instans som enskilda
konsumenter kan vända sig tUl. Nämnden kommer även framdeles alt ha viktiga
uppgifter när del gäller rättsbildning, praxis-skapande, erfarenhetsåterföring,
stöd till kommuner m. m. pä det konsumentpolitiska områdel. Rättegångsulredningen
har nyligen avlämnat belänkandet (SOU 1986:1) Översyn av rättegångsbalken 2,
som bl. a. behandlar rättsbildningen inom del konsumentpoUliska området.
Årendet bereds inom justitiedepartementet. Mot den bakgmnden avstår jag från
atl här kommentera kommitténs förslag om att fler konsumenllvisler bör föras
liU allmän domslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ytterligare decentralisering av reklamationsärenden lill kommunerna som jag
förordar innebär atl nämnden i större utsträckning än för närvarande kan
inrikta sill arbete pä principiellt intressanta och mer komplicerade tvister.
Jag bedömer också atl en behandling av fler ärenden lokall kommer atl minska
volymen på arbetet centralt. Kommittén uppger att endasl hätften av de
skriftliga ärenden som allmänna reklamalionsnämnden behandlar varje år först
har varit hos den kommunala konsumentvägledningen. Övriga ärenden kommer in
direkl eller som en följd av de närmare 15000 rådgivningskontakter som
konsumenterna tar med nämndens kansli. Här måste finnas möjligheter att avlasta
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill jag också behandla kommitténs förslag om att<br>
allmänna reklamalionsnämndens direklrådgivning till enskilda konsu<br>
menter skall avvecklas. I princip är rådgivning till enskilda konsumenter<br>
en kommunal angelägenhet sedan år 1975. Stalsmaktema har tagk konse<br>
kvensema av detta bl. a. genom alt år 1982 besluta att konsumentverkets<br>
direktrådgivning skulle avvecklas. Jag anser det rimligl all, i den mån<br>
reklamationsnämnden arbetar med sådan rådgivning, också denna avveck<br>
las. Jag vill betona all kommunerna är positiva lUl kommitténs förslag<br>
bl. a. av del skälet all de ser fördelar i atl så många klagomål som möjligt<br>
passerar den lokala nivån. Detta ökar erfarenheterna och kompetensen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lokall.
Allmänna reklamationsnämnden är tveksam tiU åtgärden. Skälet är Prop.
1985/86:121 främst atl man upplever att en del av den rådgivning som ges är av
den karaktären som myndigheter måste ge enligt serviceförordningen. Jag vill
därför klargöra att nämnden givetvis också framdeles måsle kunna ge medborgarna
service i det avseende nämnden lar upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
erfarenheterna av det lokala arbetet med reklamationer är goda bedömer jag
sålunda det möjligt atl i samband med en ytterligare decentralisering minska
nämndens resurser. Jag bedömer dock i likhet med flera remissinstanser atl del
inte bör ske i den omfattning kommittén har föreslagit. Jag återkommer till
resursfrågoma senare (avsnitt 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att decentraliseringen skall lyckas krävs att konsumenterna verkU-gen vänder
sig tiU kommunerna. Kommittén har varit inne på att man skall kräva att ett
ärende har passerat den kommunala vägledaren innan del far behandlas i allmänna
reklamationsnämnden. Jag vill inte gå så långt. Del finns ärenden för vilka del
kan vara uppenbart alt en direkt prövning i nämnden är lämplig. Det kan gälla
ärenden som är komplicerade på vissl säll eller som berör många konsumenter
samtidigt. Man måste i sammanhanget också beakta alt alla kommuner inte har
konsumentpolitisk verksamhet. Jag vill i stället betona att det bör ankomma på
berörda parter, dvs. Kommunförbundet, konsumentverket, allmänna
reklamalionsnämnden och näringslivets organisationer att aktivt verka för att
decentraliseringen kommer till stånd. Jag avser att i det följande redovisa
ett organisatoriskt förslag, som bl. a. avser att befrämja denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som har klara beröringspunkter med resursbehovet hos nämnden är
företagens insatser för att undvika och för att lösa tvister med konsumenter.
Jag har i tidigare avsnitt berört frågan. Kommittén har bedömt del som möjligt
att i elt utvecklat samarbete meUan konsumentverket och branschorganisationer
pröva om branschvisa lösningar kan användas för reklamationer som måste
behandlas centralt. I den mån sådana lösningar etableras bör enligt kommittén
delar av allmänna reklamationsnämndens nuvarande verksamhet avvecklas. De
remissinstanser som har yttrat sig över förslaget, bl. a. rättsliga instanser,
konsumentverket, reklamationsnämnden och NDM, är tveksamma tiU det. För dagen
finns inget konkret underlag som gör det möjligt för mig att ta ställning till
utredningsförslaget. Jag vill dock erinra om vad jag har anfört om
näringslivets egenåtgärder. Givelvis är det angeläget alt handeln utvecklar sin
reklamationshantering. Del lorde också finnas utrymme för nytänkande på områdel.
Detta visar bl. a. de lokala försök som har bedrivits inom Landskrona och
Trollhättans kommuner. Om åtgärdema inom en bransch leder tUl att antalet
reklamationer centralt drastiskt minskar kommer det givetvis alt övervägas i
vad mån allmänna reklamationsnämnden skaU avveckla en viss nämndavdelning för
atl i stället satsa resurserna på områden med större problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>11
Organisatoriska frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.1 Konsumentverket</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Konsumeniverkei omorganiseras delvis. Den nya organisationen skapar utrymme
för mer flexibelt och effektivt resursutnyttjande. Den beaktar också de
prioriteringar av olika sakområden inom konsumentpolitiken som jag har
förordat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Huvuddragen i den organisation som gäller för konsumentverket
saml grunderna för den programindelning som lillämpas fastställdes av
statsmakterna år 1976 (prop. 1975/76:159, NU 63, rskr 385).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
leds av en lekmannastyrelse samt av en verkschef som tillika är
konsumentombudsman (KO). Verkschefen är ordförande i verkels styrelse. 1 denna
ingår företrädare för politiska partier, konsumenter, löntagare, näringslivet
och kommunema samt livsmedelsverkets generaldirektör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskUd nämnd, glesbygdsnämnden, med företrädare för bl. a. enskUd och
kooperativ handel, centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, är knuten
tiU verket som rådgivande organ i frågor som rör distribution och
varuförsöjjning i glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utanför
själva Unjeorganisalionen tinns elt KO-sekretariat och ett informationssekretariat
direkl underställda generaldireklören/KO. KO-sekre-tarialets främsta uppgift är
att biträda konsumentombudsmannen med uppgifter enligt marknadsföringslagen och
lagen om avlalsvUlkor i konsumentförhållanden. Informationssekretariatet
svarar främst för massmediefrågor och samordning av information som är
gemensam för verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
verkets linjeorganisation finns två avdelningar som vardera leds av en
avdelningschef. Avdelningarna är uppdelade på byråer för hemproduktion,
boende, transporter och övrig konsumtion. Vidare finns en allmän byrå, en
teknisk byrå, en administrativ byrå och en tidskriftsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har i en skrivelse lill regeringen den 10 februari 1986 föreslagit atl verket
delvis omorganiseras. Motivet till förändringen är behovet av en anpassning tUl
de nya krav som slälls på verket och till de resurser verket disponerar.
Verkets strävan är att decentralisera ansvar i organisationen, förkorta
beslutsvägarna, få färre enheter som är större och effektivare samt atl
förbättra den verksövergripande samordningen. Den nya organisationen skall
underiätta prioriteringar saml skapa utrymme för ett mer flexibelt och
effektivt resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
föreslår att de nuvarande avdelningarna, allmänna byrån och tekniska byrån
avvecklas och ersätts med fem enheter direkt underställda verkschefen.
Enhetsindelningen svarar mot prioriteringarna av olika sakområden inom
konsumentpolitiken. Till detla kommer en förstärkt verksledningsfunktion
bestående av två chefstjänster direkt under verkschefen. Båda
chefsljänstemännen föreslås få utvecklingsansvar för bestämda verksamhetsområden.
En av chefsljänstemännen skaU vidare vara verkschefens ställföreträdare. I
övrigt föreslås inga förändringar av organisationen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En konsekvens av
omorganisationen bör enligt verket bli atl den program-slmktur som för
närvarande tillämpas avvecklas. Konsumentverkets förslag framgår av en tablå
som bör fogas lill protokollet i detta ärende som bUaga 3.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag kan för egen del
ansluta mig lill huvuddragen i konsumentverkets organisalionsförslag.
Indelningen i verksamhetsområden ligger väl i linje med de prioriteringar jag
här tidigare har förordat inom konsumentpolitiken. Den förstärkta
verksledningsfunklionen innebär alt chefstjänsterna avlastas det direkta
ansvarel för arbetet i linjeorganisationen. De får i stället elt uttalat
utvecklingsansvar. Sammanlaget bedömer jag att den föreslagna förändringen bör
ge effektivitetsvinster som kan nyttiggöras verksamheten. Jag tillstyrker
vidare all programindelningen avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
får ankomma på regeringen och myndigheien all besluta om den närmare
indelningen i enheter m. m. Den nya organisationen bör träda i kraft den IjuU
1986.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>11.2 Allmänna reklamationsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Allmänna reklamalionsnämnden bibehålls som en självständig statlig myndighei.
Ell råd med företrädare för konsumenter, näringsidkare och kommuner knyts till
nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Allmänna reklamalionsnämnden upphör som frislående myndighei och
återknyts organisatoriskt till konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
En majoritet av de remissinstanser som har yllrat sig om allmänna
reklamationsnämndens organisalion anser all den fortsatt bör vara en
självständig statiig myndighet. Bland dessa finns myndigheter, kommuner,
näringslivsorganisalioner, folkrörelser och andra intresseorganisationer.
Vissa myndigheter, vissa kommuner, konsumentkooperationen, ABF och
socialdemokratiska kvinnoförbundet anser alt nämnden bör återföras till
konsumentverket. LO anser all verkels styrelse bör vara huvudman för nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Under den lid allmänna reklamalionsnämnden drevs som en
försöksverksamhet var den knuten lill konsumentverket. Statsmakterna beslutade
år 1980 atl aUmänna reklamationsnämnden skulle vara en självständig statiig
myndighei. Skälen för beslutet var främst principiella. Det ansågs viktigt att
en organisalion som hade en dömande funktion stod hell fri från de parter som
hade iniressen i verksamhelen. Frågan har därefter behandlats i riksdagen. Mot
bakgmnd av ett motionsyrkande om all riksdagen skulle uttala sig för all
allmänna reklamationsnämnden återfördes till konsumentverket fann
näringsulskottet det motiverat att frågan om allmänna reklamationsnämndens
organisatoriska ställning prövades på nyll. Utskottet ansåg det lämpligt atl
den konsumenlpolitiska kommittén fick elt särskilt uppdrag all överväga om en
återgång lill den tidigare ordningen borde genomföras. Riksdagen biföll
utskottets hemställan (NU 1982/83:45, rskr 1982/83:398). Regeringen gav därför
konsu-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mentpolitiska
kommittén i uppdrag att pröva allmänna reklamationsnämn- Prop. 1985/86:121
dens organisatoriska ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår alt nämnden upphör som självständig myndighet och att den
organisatoriskt åter knyts tiU konsumentverket. Motivet är alt skapa
förutsättningar för en konsumenlpolitiskl sammanhållen bedömning av behovel av
olika insatser för att verksamheten långsiktigt skall utvecklas
lillfredsslällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anser atl nämnden
bör bibehåUas som en självständig myndighet. Bland dessa finns myndigheter,
kommuner, näringslivsorganisationer, folkrörelser och andra
intresseorganisationer. Huvudskälet för deras ställningstagande är att de anser
atl nämnden måsle vara hell fri och oberoende från olika partsintressen om
förtroendet för verksamheten skall kunna upprätthållas. Bland dem som
tillstyrker all nämnden återförs liU konsumeniverkei återfinns vissa
myndigheter, vissa kommuner, konsumentkooperationen, ABF och socialdemokratiska
kvinnoförbundet. LO anser atl konsumentverkets styrelse bör vara huvudman för
nämnden. De huvudsakliga skäl som anförs för omorganisationen är
konsumentpoliliska. Också konsumentverket betonar viklen av konsumentpoliliska
bedömningar angående reklama-lionsverksamhelens utveckling. Verkets slutsats är
dock att del finns förutsättningar all ändå åstadkomma den angelägna
samordningen utan en ålerföring av nämnden till verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening har vägande skäl anförts både för en självständig reklamalionsnämnd
och för en nämnd inordnad i konsumentverket. Jag har tagit intryck av alt en
majoritet av dem som har yttrat sig, företrädande vilt skilda partsintressen,
anser atl nämnden även framdeles bör vara självständig. Näringslivet hör lill
denna grupp. Eftersom verksamhelen vid allmänna reklamalionsnämnden bygger på
bl. a. friviUiga åtaganden från de branschorganisationer som ingår i den och
eftersom genomslagskraften av nämndens beslul lill slor del beror på
näringslivels förtroende för och deltagande verksamheten, måste dessa
synpunkter lUlmätas stor betydelse. Vidare anser jag alt några nämnvärda
ekonomiska vinster inte synes kunna uppnås genom en samordning. Snarare finns del
risker för effekfivi-tetsförlusler, åtminstone i elt kortare perspektiv på
grund av del nödvändiga arbetet med omorganisationen. Jag har därför funnit
alt nämnden också i fortsättningen bör vara självständig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser dock samtidigt att de mera konsumentpolitiska skäl som an<br>
förts för en nära knytning liU konsumentverket måsle tillmätas betydelse.<br>
Nämndens verksamhei måsle löpande värderas i elt konsumenlpolitiskl<br>
perspektiv. Det gäller t. ex. prioriteringar i verksamhelen såsom mol vUka<br>
konsumtionsområden nämnden skall rikta sitt arbete, om lyngdpunklsför<br>
skjutningar i verksamheten erfordras, hur ärendetUlströmningen bäst bör<br>
styras etc. Den effektivisering och decentralisering av reklamalionshanle<br>
ringen som jag har förordat stäUer också krav på insatser. Samspelet med<br>
den kommunala nivån blir här av största betydelse liksom kontakterna<br>
med näringsUvels organisationer. Praxisspridningen angående reklamatio<br>
ner är också en viktig utvecklingsfråga. Jag har noterat förslaget från LO<br>
om all konsumentverkels styrelse bör vara huvudman för allmänna rekla-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mationsnämnden. Jag har
för egen del stannat för alt elt partssammansatt råd bör knytas tiU aUmänna
reklamationsnämnden för alt ge nämnden vägledning i sådana policyfrågor som jag
här har beskrivit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del gäller rådels
sammansättning vill jag förorda att konsumenter, näringsidkare och kommuner är
företrädda i del. Det ankommer på regeringen att fatta de beslut och vidta de
åtgärder i övrigt som erfordras för inrättande av rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill stryka under att allmänna reklamationsnämndens behandling av enskilda
tvister liksom personal- och ekonomiadminislrativa frågor självfallet måste
ligga utanför rådels kompetensområde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>12 Resurser och finansiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Konsumentverket tillförs sammanlagt fr. o. m. budgetåret 1986/87 1,8 milj. kr.
för alt förverkliga de förslag som jag har lämnat. Resurstillskottet bör
finansieras genom överföring av medel till konsumentverket från allmänna
reklamationsnämnden, genom andra överföringar inom sjunde huvudlkeln samt genom
att verket tillförs resurser från de medel som beräknas för forsnings- och
utvecklingsarbete under tionde huvudtitelns kommittéanslag. Vidare bör vissa
ytterligare resurser frigöras genom omfördelningar, vissa effektiviseringar och
vissa inläklsförslärkningar hos konsumentverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Totalt bör 7,2 milj. kr. tiltföras konsumentverket fr. o. m.
budgetåret 1987/88. Tillskottet bör under budgetåret 1986/87 begränsas liU4
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ResurstiUskotten
bör finansieras genom överföring av medel till konsumentverket från
spardelegationen, STU, industridepartementets glesbygdsanslag och aUmänna
reklamationsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Huvuddelen av dem som ytlral sig i frågan anser att konsumentverket bör
tiltföras ytterligare resurser. Remissinstanserna redovisar en spUllrad
uppfattning om hur medelstillskollen bör finansieras. Detla gäller dock inte
förslaget om överföring av medel från glesbygdsanslaget. Detta avstyrks i
princip av aUa som yttrat sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommittén har föreslagit ökade resurser på vissa områden inom
konsumentpolitiken. För konsumentverkets del föreslås för budgetåret 1986/87
ell liUskoll på 4 milj. kr. Från och med budgetåret 1987/88 föreslås etl
tiUskoft på totak 7,2 milj. kr. Kommittén föreslår all resurser tillförs enligt
följande. l,9milj.kr. tUl utbildning och stöd till frivilliga organisationer,
4,7 milj. kr. lill forskning och undersökningar samt 0,6 milj. kr. för arbete
med reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har föreslagit att förstärkningarna skall finansieras på följande säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
sparddegationens informationsverksamhet enligt kommittén sammanfaller i vissa
avseenden med den inriktning på hushållsekonomiskl arbete, som kommittén
förordar, föreslås all 2 milj. kr. förs över från spardelegationen till
konsumentverket fr. o. m. budgetåret 1986/87.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bekostar projekt som gäller konsumenlteknisk forskning och ut- Prop. 1985/86:
121 veckling saml i princip den konsumentlekniska institutionen vid Chalmers
tekniska högskola. Kommhlén föreslår att 1,5 milj.kr.förs från STU iHl
konsumentverket för insatser beträffande brukarorienterad produktutveckling,
forskning och delfinansieringen av professuren vid Chalmers tekniska högskola
fr. o. m. budgetåret 1987/88.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
butiksetablering i tätort som sker kommer enligt kommittén alt få regionala
konsekvenser för varu- och serviceförsörjningen både i tätort och i glesbygd.
Kommittén anser det därför motiveral all föra över medel från
industridepartementets glesbygdsanslag tiU konsumentverket fr. o. m. budgetåret
1987/88 för att verket skall kunna arbeta på det sätt kommittén har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag kommittén lämnar angående decentralisering av reklamalionshanleringen
m. m. bedöms leda till minskal resursbehov hos allmänna reklamalionsnämnden med
1 milj. kr. under budgetåret 1986/87 och med ytterligare 1,7 milj.kr.
fr.o.m.budgetåret 1987/88.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har övervägt möjlighetema lill besparingar inom den del av konsumentverkets
verksamhetsområde som inte ges högsla prioritet men kommit fram till att sådana
inte är möjliga eftersom en försvagad bevakning i denna del ger negativa
följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har fömtsall att medel som finns hos andra myndigheter för exempelvis
information och undersökningar som rör konsumentfrågor även framdeles skall
finnas tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har yttrat sig i resursfrågan är tämligen eniga om alt
konsumentpolitiken och konsumentverket bör tUldelas mer resurser om kommitténs
förslag skall kunna förverkligas. Industriförbundet kan inte biträda
resursförstärkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller finansieringen är remissinstanserna splittrade utom på en punkt. I
slort sett alla som har yttrat sig om glesbygdsanslaget anser det olämpligt att
begränsa detla. Några instanser har föreslagit att satsningar inom konsumentpolitiken
delvis bör finansieras med de medel som reklamskatten ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i mina förslag redan markerat i vad mån ytterligare resurser bör tillföras
för olika verksamheter. Jag kommer nu atl redovisa i vilken storleksordning
medel bör tillföras för olika ändamål. Jag beräknar att 0,9milj. kr. bör
tillföras för utbildningsinsatser inkl. det stöd som bör ges till friviUiga
organisationers arbete. Forskning, siudier av bmkaraspekler på produkter och
undersökningar om hushållens förhållanden bör tillföras ytterligare 1,4milj.
kr. För studier av reklamens utveckling bör beräknas 0,3 milj. kr. DärtUI bör
särskilda medel om 0,2 milj. kr. ställas lill verkels förfogande för de förslag
som jag har lämnat när det gäller könsdiskriminerande reklam. Jag föreslär
sålunda alt ytterligare 2,8 milj. kr. förs till de områden där jag förordar
förstärkta insatser. Kommittén har beräknat resursförstärkningar för dessa
ändamål. Jag vill här nämna alt i kommitléns totala förslag till
resursförstärkningar ingår 1,7 milj. kr. för åtgärder som jag förordar skall
hanteras i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller finansieringen vill jag göra följande kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att den förändring av reklamationshanteringen som jag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>*</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslår kommer att leda
till besparingar under allmänna reklamations-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nämndens anslag. Jag är
dock inte beredd all godta kommitténs bedömningar, som innebär
anslagsminskningar med 2,7 milj. kr., utan gör bedömningen att den totala
besparingen kommer alt uppgå lill 0,7 milj. kr. Denna besparing bör kunna
tillgodoräknas fr. o. m. budgetåret 1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser vidare all del
finns utrymme för omprioriteringar i konsumentverkets arbete. Några sådana har
jag angett i det föregående (avsnitt 4). Resurser bör kunna frigöras genom
ökade egenåtgärder hos företagen och de gynnsamma verkningarna på marknaden som
en utbyggd kommunal konsumentpolitisk verksamhet bör medföra. Jag bedömer också
atl del finns möjligheter lill vissa effektiviseringar och vissa
inläklsförslärkningar i verksamhelen. Verkels nya organisalion (avsnitt 11.1)
avses leda till bl. a. effektivare ärendehantering, vilket också frigör
resurser. Vissa inläklsök-ningar bör kunna erhållas genom ökad försäljning av
publikationer och genom en utveckling av verkels uppdragsprovningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samråd med statsrådet Gradin föreslårjag vidare all konsumentverket, för
arbeiei med könsdiskriminerande reklam, tillförs 0,2 milj. kr. från de medel
som beräknas för forsknings- och utvecklingsarbete under tionde huvudtitelns
kommittéanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigi bör resursförstärkningen finansieras med vissa överföringar inom sjunde
huvudtiteln.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>13
Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87 </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 4. Konsumentverket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1984/85 Utgift 1985/86
Anslag 1986/87 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>45628000 45651000 50001000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I prop. 1985/86; 100
(bil. 9 s. 50) har regeringen föreslagit riksdagen alt i avvaktan på
beredningen av de frågor som hänger samman med konsumentpolitiska kommitténs
belänkande (SOU 1985:32) Hushållning för välfärd lill konsumentverket för
budgetåret 1986/87 beräkna etl förslagsanslag av 45651000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=92 rowspan=2 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=158 colspan=2 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1986/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsument-</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verket</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.95pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></b></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>197</span></b></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag*</span></b></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.
Förvaltnings-</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnader</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49216000</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-1-2734000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-3
761000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(därav lönekostnader)</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(33 015000)</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(-H 396000)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(+148000)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.
Lokalkostnader</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4864000</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H- 215000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-1-
19000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
Engångsanvisning</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-1620000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-(-1620000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.
Vamprovningar m. m.</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på uppdrag</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa kostnader</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54081000</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+4569000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+5400000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgår intäkter</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under anslaget</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8430000</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 820000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+
1050000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa anslag</span></b></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45651000</span></b></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-1-3749000</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+4350000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
redovisades tidigare i programtermer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till den pågående beredningen av de konsumentpolitiska frågorna har
konsumentverket i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 inte
föreslagit några väsentliga förändringar av verksamheten. Konsumentverket anför
bl. a. följande i sin anslagsframställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Huvudförslaget
budgetåret 1986/8749214000kr. Minskningen av ut<br>
giften fördelas under en treårsperiod med fördelningen 2, 2 och 1 % för<br>
försia, andra resp. tredje budgetåret. Under huvijdförslaget har en uppräk<br>
ning av kostnaderna för iryckeriljänster gjorts beroende på konstaterade<br>
kostnadsökningar (+ 350000kr.). Anslaget har också räknats upp för<br>
ökade marknadsföringsinsatser i samband med prishöjning på tidskriften<br>
Råd och Rön (+ 300000 kr.). Dessa resursförstärkningar finansieras med<br>
ökade intäkter under anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
har faltals om anskaffning av ny telefonväxel vid verket. En engångsanvisning
på 1320000 kr. har beräknats härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pris- och löneomräkning
4108000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>För ökade arbetsuppgifter i
samband med den nya konsumenltjänstla-gen begärs en extra tjänsl (+ 186000kr.).
ResurstiUskottet föreslås bli finansierat med ökade intäkter under anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Intäkter under anslaget
beräknas öka i jämförelse med del belopp som angivits i regleringsbrevet för
budgetåret 1985/86 (+ 820000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående föreslagit att konsumentverket skall erhålla resursförstärkningar
för de ändrade uppgifter som följer av att konsumentpolitikens inriktning
delvis förändras. Verkets anslag bör tillföras ytterligare 1,6 milj. kr. DärtUI
bör konsumentverket tillföras 0,2 milj. kr. från de medel som beräknas för
forsknings- och utredningsarbete under tionde huvudtitelns kommittéanslag. Jag
bedömer att verket självt genom omprioriteringar, rationaliseringar och
intäktsökningar dessutom bör kunna frigöra ytterligare resurser för de ändamål
som jag har föreslagit. Jag har tidigare utvecklat mer konkret genom vilka
åtgärder resurser skall kunna frigöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
i övrigt vid anslagsberäkningen har varit huvudförslaget för verket med en
real minskning av utgifterna på 5 % under en treårsperiod. Jag accepterar
verkets förslag att, inom ramen för huvudal-lemativel, viss särskild
prisomräkning avseende Iryckeriljänster och en engångssalsning på
marknadsföringen av Råd och Rön görs. Jag räknar med all resursförstärkningarna
kan finansieras med ökade intäkter under anslaget. Under huvudförslaget bör
medel också beräknas för anskaffning av en ny telefonväxel vid verkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar konsumentverkels bedömning att det är mycket angeläget att den
konsumentljänstlag som träder i kraft den 1 juli 1986 snabbi får genomslag på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillstyrker därför att konsumentverket får en tUlfällig resursförstärkning för
de insatser som är nödvändiga härvidlag. Jag utgår från att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ekonomiskt utrymme för
detla arbete kommer atl finnas genom att intäk-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>72 terna under anslaget
ökar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>c 5.
Allmänna reklamationsnämnden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1984/85 Utgift</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8347000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86 Anslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8262000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1986/87 Förslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8424000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I prop. 1985/86:100
(bil. 9 s. 51) har regeringen föreslagit riksdagen atl i avvaktan pä
beredningen av de frågor som hänger samman med konsumenlpolitiska kommitténs
belänkande (SOU 1985; 32) Hushållning för välfärd till aUmänna
reklamalionsnämnden för budgetåret 1986/87 beräkna ell förslagsanslag av
8262000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(därav
lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7700000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(6310000)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>502000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8262000</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>762000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(+</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>440000)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>403 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1397000</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-362000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(-146000)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+292000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+232000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 162000</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden har i sih anslagsframställning för budgetåret 1986/87
anföri i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
budgetåret 1984/85 kom 7499 ärenden in till nämnden. Detla är en minskning med
5 % i jämförelse med föregående budgetär. Hjälp ati fä tiU stånd föriikning mellan
parterna m. m. utgör en omfattande del av arbeiei vid nämndens kansli. Under
budgetåret 1984/85 har 3087 ärenden avgjorts av kansliet. Antalet nämndbeslut
har uppgått lUl 4470. Ärendebalansen var 2371 vid utgången av budgetåret
1984/85. Del är en minskning med 58 ärenden i jämförelse med föregående
budgetår. Genomförda undersökningar visar att näringsidkarna i mycket slor
utsträckning ger konsumenterna de rättelser som nämnden rekommenderar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Huvudförslaget budgetåret
1986/87 9071000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pris- och löneomräkning 931000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nämnden bedömer ati
konsumenterna kommer aft ställa anspråk på nämnden i sådan utsträckning att
anslag utöver huvudförslag behövs. Nämnden begär därför elt pris- och
löneomräknal anslag. Nämnden bedömer alt etl oförändrat anslag under
planeringsperioden kommer atl medföra en viss föriängning av
handläggningsliderna och en ökning av ärendebalanserna. Nämnden yrkar vidare
medel för atl kunna utvidga verksamhetsområdet till att omfatta
snickeritjänster, för besiktningar m. m. (+210000 kr.) samt för anskaffning av
en ny telefonväxel (+ 292000 kr.).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående lämnat förslag om atl reklamalionshanleringen omfattande
också lelefonrådgivning i reklamationsnämnden bör decentraliseras ytterligare.
Jag har bedömt del möjligt att i samband därmed minska nämndens resurser.
Sammanlaget bedömer jag atl detta möjliggör en besparing under nämndens anslag
på 0,7 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigi har jag beräknat nämndens anslag med utgångspunkt i ett begränsat
huvudförslag. Jag har vidare beräknat medel under anslaget för anskaffning av
en ny telefonväxel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>14 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna den inriktning av
konsumentpolitiken som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna huvuddragen i den
omorganisation av konsumentverket som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Konsumentverket för
budgetåret 1986/87 under sjunde huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av
50001000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Allmänna reklamationsnämnden
för budgetåret 1986/87 under sjunde huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av
8424000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>15 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagl
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av konsumentpolitiska kommitténs betänkande
(SOU 1985:32) Hushållning för välfärd. Den framtida konsumentpolitikens
inriktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs uppdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiska
kommktén har haft i uppdrag alt göra en översyn av konsumentpolitiken. Sedan
riktlinjema för konsumentpolitiken senast faststäUdes har en rad
konsumentpoUliska reformer genomförts i Sverige. De yttre fömtsättningarna för
konsumentpolitiken har samtidigt ändrats. I kommitténs direktiv (1983:15) nämns
den aUmänna ekonomiska utvecklingen, som medfört etl minskat
konsumtionsutrymme för hushållen. Likaså nämns det ökade varuutbytet med
utiandel, marknadsföringen över gränserna och tillkomsten av nya media.
Nedskärningarna av resurserna för den statliga konsumentverksamheten i böljan
av 1980-talel synes enligt direktiven i otillräcklig mån ha ulgåtl från samlade
överväganden. Sammantaget motiverar dessa förändringar en översyn av
konsumentpoUtiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
en helhetssyn har kommittén haft atl ta ställning liU de cenlrala målen för
konsumentpolitiken, vilka prioriteringar som bör gäUa och om tyngdpunkterna i
den offenlliga verksamheten behöver förskjutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vikliga
frågor i övrigt har varit: Hur bör arbetsfördelningen vara mellan kommunala och
statliga organ respektive meUan insatser av offentliga organ, friviUiga
organisationer och förelag? Hur skall de liUgängliga resurserna fördelas meUan
de oUka konsumenlpolitiska medlen? Bör avvägningen mellan olika typer av
insatser ändras? Behövs del ökade eller minskade insatser i form av
hushållsekonomiska utredningar, ålgärder som påverkar producenternas agerande,
konsumentinformation, utbUdning i konsumenlkunskap, forskning, etc?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
mer avgränsade frågor har dessulom ingått i kommitténs uppdrag. Det är frågor
som rör etiken på marknadsföringsomrädet, standardiserad konsumentinformation,
den ökade användningen av datateknik i servicesektorn samt allmänna
reklamalionsnämndens verksamhetsområde och organisatoriska ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för kommitléns analys och ställningstaganden är marknadsekonomin,
med dess samspel mellan utbud och efterfrågan. Likaså fömtsätter direktiven att
konsumentpoUtikens nuvarande institutionella ram i stort skall ligga fast.
Kommitténs förslag skaU också kunna genomföras med oförändrade eller minskade
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs utgångspunkter och målformulering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att den konsumentpolitik som har bedrivks sedan<br>
1970-talets böijan i mänga avseenden har varit framgångsrik. De mest<br>
påtagliga effekterna av de gångna årens insatser summeras i följande<br>
punkter:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det allmännas
konsumentinformation har ökat väsentligt och främst Prop. 1985/86:121 genom
kommunemas engagemang fått en bättre spridning över landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stödet lill konsumenter vid
klagomål och reklamationer har ökat väsentligt, särskilt på lokal nivå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en påtaglig sanering av
marknaden har skett då del gäller vilseledande marknadsföring och oskäliga
avtalsvillkor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>farliga varor har stoppats och
ell systematiskt arbete med produktsäker-hetsfrågor har etablerats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- på
arbetsområden som bilar, försäkringar, glesbygdsservice och hus<br>
hållsekonomi har konsumentorganen kunnat utveckla nya insatser.<br>
Svagheter kan emellertid enligt kommittén noteras. Företagens informa<br>
tion till konsumenterna, utbildningen i konsumentkunskap, forskningen på<br>
konsumentområdet, konsumentorganens förmåga att upprätthålla sin egen<br>
kunskapsnivå och de frivUliga organisationernas medverkan i konsument<br>
politiken anses otillfredstäUande. Målet för konsumentpolitiken måste<br>
vara all utifrån konsumentsynpunkt stödja en effektiv och medveten hus<br>
hållning med resurser. Konsumentpolitiken måste bidra med underlag för<br>
samhällets agerande i en rad avseenden och belysa hur olika beslut påver<br>
kar hushållens resurser i form av pengar, tid, arbete och kunskaper. Inom<br>
ramen för detta mål måste konsumentpolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbättra konsumenternas
möjligheter att uttrycka sina behov och att påverka sin situation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stödja hushållen i deras
strävan alt bättre utnyttja sina resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stärka konsumenternas ställning
på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl kunna lösa de problem som uppstår för hushållen måste konsumentpolitiken
ha tillgång till ett brett register av konsumentpolitiska medel. Det måsle
också finnas elt utvecklat samspel mellan olika aktörer. Kommittén utpekar två
ulvecklingsUnjer för konsumentpoUtiken, nämUgen att konsumentproblemen måste
lösas närmare människorna dvs. lokall och atl strukturella förhållanden måste
påverkas. Den framtida konsumentpolitiken bör enligt kommittén tydligare
inriktas på att öka konsumenternas medvetenhet och kunskaper,
konsumentinflytande i samhället och kunskaperna om hushållens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenternas
kunskaper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 80, har konsumentfrågorna fått<br>
ett större utrymme än tidigare. Kommiftén ansluter sig till läroplanens<br>
synsätt. Ansvarel för att konsumentfrågorna får förankring i undervisning<br>
en ligger i första hand på lokal nivå hos kommunala politiker och skolled<br>
ning. Konsumentnämndema kan här göra viktiga insatser för att få med<br>
konsumentfrågorna i undervisningen. De cenlrala konsumenlorganens<br>
uppgift är att stödja del lokala arbetet genom att utarbeta studiematerial,<br>
stödja utbildning och fortbildning av lärare, och deka i melodutveckUngs-<br>
arbete m. m. Stödet till läramtbildningen bör prioriteras. Kommittén anser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
utbildning i konsumenlkunskap måste bli obligatorisk på gymnasienivå. Prop.
1985/86:121 Även för äldre kortulbildade måste insatser göras så att de får
möjligheter lill utbildning i konsumentfrågor. Kommittén anser det viktigt all
UHÄ aktivt arbetar för alt konsumentfrågorna kommer in i högskolan. Kommittén
framhåller särskUt socionomutbildningen och utbildningen för dem som kommer atl
verka i produktion, marknadsföring och distribution. Det är också viktigt atl
konsumentverket bevakar innehållet i de högskoleutbildningar som tar upp ämnet
dislribulionsekonomi. Utbildningen inom den tekniska sekiorn är också
belydelsefuU. Kommittén menar också alt förelagen och deras organisationer kan
göra betydande insatser för all få till stånd förändringar i näringslivels
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förelagens
informationsansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
slår fasl atl förelagen självfallet har etl huvudansvar för all informera
konsumenlema om varor och tjänster och att bistå enskilda konsumenter i köpsituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har haft alt pröva frågan om ett enhetligt varufaktasystem och har därvid
kommit fram till alt ett sådanl inte bör införas. Konsumentverket bör i
stället gä vidare på vägen atl genom förhandlingar med förelag och
branschorganisationer träffa frivilliga överenskommelser om informationen på
produkterna. Kommittén fömtsätter alt näringslivet är berett atl förstärka sina
egna insatser och i samverkan med konsumentverket nå fram till en bättre
fungerande produktinformation. Kommittén anser det lämpligt att konsumentverket
träffar överenskommelser med olika bran-, scher om information tiU verket från
berörda företag om olika produkters grunddata som underlag för
marknadsöversikter. Det finns också anledning för KOV alt successivt släUa
krav på bredare information från förelagen på vissa produktområden exempelvis
i fråga om energtförbrukning, miljöaspekter och allergirisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit att företagen inte ger konsumenterna tillfredsslällande information
på vissa vikliga områden t. ex. prismärkning och redovisning av
kreditkoslnader. Komnuttén föreslår dock inte skärpta lagregler för atl
tillförsäkra konsumenterna ytterligare information efiersom man menar alt det
ännu inte tillräckligt har prövats vilken information som kan krävas med stöd
av marknadsföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser i likhet med reklamulredningen alt reklamen bl. a.<br>
skall vara informativ. Kommittén menar alt det allmänt sett behövs konsu<br>
mentpolitiska insatser för all stimulera en fortlöpande debatt och opinions<br>
bildning om reklamens innehåU och metoder. Reklamens utveckling bör<br>
kontinuerligt följas särskill med sikte på livsstUsreklam och reklam lill barn<br>
och ungdom. Konsumentverket bör enligt kommittén få i uppdrag att<br>
samla olika intressenter för all diskutera reklamens innehåll, metoder och<br>
effekter samt aft föreslå hur en negaliv utveckling skall molverkas. Kom<br>
mittén framhåller alt den nya mediaskuationen förstärker behovel av<br>
forskning om massmedias betydelse för effekterna av livsstilsreklam m. m.<br>
Konsumentverket, reklambranschen och näringslivet i övrigt bör samver<br>
ka för atl sanera reklamen i dessa avseenden. En utvärdering bör göras</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'><br>
inom en femårsperiod.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommitténs uppdrag har också ingått att överväga åtgärder mot köns- Prop.
1985/86:121 diskriminerande reklam. Kommittén har sökt belysa hur lagregler mot
kränkande könsdiskriminerande reklam skulle kunna utformas. Efiersom en sådan
lagstiftning enligt kommktén kräver en gmndlagsändring och en sådan kan
aktualiseras tidigast år 1989 föreslår kommittén inte formellt alt en lag mol
könsdiskriminerande reklam införs omgående. Tiden fram tills dess
lagstiftningsfrågan kan las upp på nytt bör användas lUl all la fram bättre
underiag i frågan och lill opinionsbildning. JämsläUdhetsombudsmannen och
konsumentverket bör få i uppdrag atl till utgången av 1988 följa och
dokumentera reklamens utveckling på könsdiskrimineringsområ-del. De bör också
inrätta etl särskik forum för debatt och dialog om den schabloniserande och
kränkande könsdiskriminerande reklamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konsumentinformation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
påpekar all offentiig rådgivnings- och informationsverksamhet riktad lill
enskilda konsumenter kvantitativt är liten i förhållande till förelagens
information till konsumenterna. Konsumentpolitiken måste därför genom
strukturella insatser påverka innehåUet i den information som förelagen skall
slå för. Det är nödvändigt alt företag och andra aktörer väsentligt ökar sina
insatser för atl bistå konsumenterna med produktcenlrerad information och
rådgivning. De offentiiga konsumentorganen kan därigenom arbeta mer med
utbildning och information om hushåUens större planeringsfrågor,
budgetrådgivning o. d. Kommittén anser det önskvärt all massmedia gör större
insatser för alt sprida konsumentinformation. Lokala media bör bli en viktig länk
för spridning av konsumentinformation. En viktig uppgift för konsumeniverkei
blir atl tillhandahålla underlag för en seriös och allsidig behandling av
konsumentfrågorna i massmedia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentinflytande
i samhället</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser alt den svenska modellen för konsumentinflylande som bygger på ett
samarbete mellan det allmänna, näringslivet och konsumenterna företrädda av
fackföreningar, konsumentkooperation och politiska partierna bör förstärkas.
Den relativa tystnad som råder kring konsumentfrågorna i samhället måste
brytas. Konsumenternas iniressen måsle klarare föras fram i debatt och
opinionsbildning. För atl förslärka konsument-inflytandet i samhället behövs
såväl ökade insatser från konsumentorganen som ökat engagemang från frivilliga
organisationers sida. De lokala organisationerna måste i framtiden spela en mer
offensiv roll. Konsumentverket bör i större utsträckning utifrån det
hushållsekonomiska perspektivet ta fram underlag för den politiska
diskussionen på området. Del behövs också en förstärkning av
samordningsinsatserna på ceniral politisk nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
mera utvecklat samarbete mellan konsumentorganisationerna skulle<br>
kunna ske i elt konsumentfomm. Här skulle LO, TCO, konsumentkoope<br>
rationen och andra organisationer kunna ingå. Etl alternativ skulle vara alt<br>
organisera en kontaktpunkt för frivilliga organisationer inom konsument<br>
verket. De offentliga konsumenlorganen bör stödja de frivilliga organisa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78<br>
tionemas arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapsutvecklingen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
menar atl om kunskapsproduktionen skall kunna få en ceniral plats i det
konsumentpoliliska arbetet måsle resurserna hos konsumentorganen för
utredningar, undersökningar och forskning ökas. En mer målmedveten samordning
av de resurser för kunskapsutveckling som olika myndigheter, institutioner,
organisationer och förelag förfogar över bör också kunna bidra till ökad
kunskap på konsumenlområdel. Kommittén vill starkare betona utredningar om
hushållens förhållanden. Del kan gälla studier av servicestmklurens utveckling
och hushållens insatser i varudi-stribulioner. Många andra frågor exempelvis
reklam och konsumtionskre-dker ryms inom detta utredningsomräde. Kommittén vill
vidare prioritera brukaraspekter på produktutformningen. Här gäUer del alt
anpassa produkter och service till konsumenternas behov. Kommittén menar att
konsumentverket måste ha tillräckliga resurser för att initiera sådana undersökningar
via forskningsråd, Styrelsen för teknisk utveckling (STU), Svenska
livsmedelsinslkulel (SIK), Svenska lexlilforskningsinslkulel (TEFO), Svenska
förpackningsforskningsinslitutel (Packforsk), Möbelin-slitutet, olika
branschorgan m. fl. Konsumeniverkei bör vara representerat i
branschforskningsinslilutens styrelser. Vidare bör STU samråda med verket inför
förhandlingar om avlal med branschforskningsinslilul. Forskningen vid
universilel och högskolor måsle enligt kommittén i framtiden också ge ökade
bidrag liU kunskapsutvecklingen på konsumenlområdel. Del behövs forskning av
både grundläggande och tillämpad karaktär. Kommittén anser att resurser mäste
tillföras forskningen. Vidare är samordnande insatser nödvändiga om
konsumenlforskningen skall kunna utvecklas. En mera organiserad kontakt mellan
forskare bör eftersträvas. Konsumentverket bör som sektorsmyndighet ha ett
ansvar för utveckUngen på områdel bl. a. genom alt identifiera problem där
forskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad behövs. Kommittén lyfter särskilt
fram den konsumentlekniska forskningen och menar all statsmakterna måste ta ett
ansvar för atl den brukarinriktade forskningen vid Chalmers tekniska högskola
kan fortsätta efter 1 juli 1987 då STU:s gällande åtagande all finansiera
forskningen upphör. Kommittén menar att ny kunskap kan fås om ell centmm för
konsument- och bmkarinriklad forskning organiserades i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lokal
konsumentpolitisk verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser atl en stark kommunal verksamhet är den nödvändiga<br>
basen för etl målmedvetet konsumenlpolitiskl arbete på lokal nivå. En<br>
särskild konsumentnämnd bör uigöra den normala formen för det politiska<br>
arbetet. Samverkan med andra kommunala förvaltningar, näringslivet och<br>
olika organisationer bör utvecklas. Kommittén har kommk fram till all det<br>
inte är ändamålsenligt alt genom särskild lagstiftning ålägga kommunema<br>
skyldighet att bedriva konsumentpolitisk verksamhet. Däremot föreslår<br>
kommittén en lag om vissa befogenheter i kommunal konsumentpolitisk<br>
verksamhei. Syftet med lagregeln är att undanröja eventuella tveksam-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>heter
tiU om den kommunala konsumentverksamheten kan rymmas inom Prop. 1985/86:121 de
principer som gäller för den kommunala kompetensen. De arbetsområden som
kommittén anser bör ingå i en kommunal verksamhet är rådgivning,
reklamationshantering, information, marknadsuppföljning, service-försörjning,
utbildning och stöd till organisationer. Denna kalalog över arbetsområden bör
uigöra underlag för ell nytt normalreglemente för kommunal
konsumentverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamationshanteringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommktén
betonar atl huvudansvaret för alt klagomål och reklamationer hanleras snabbi
och smidigt Ugger på företagen, Lgkala och centrala konsumentorgan har en
viktig uppgift i alt stimulera företagen alt effektivisera sin verksamhet i
detta avseende. Förslagel till lag om vissa befogenheter i kommunal
konsumentpolitisk verksamhei, som nämnis ovan, ger kommunerna utrymme att låta
konsumenlvägledarna i samband med rådgivning mer aktivt försöka aft medverka
till uppgörelser mellan konsumenter och näringsidkare, Kommktén menar att
reklamationer i första hand skall lösas lokall. Alternativet att föra ärenden
till allmänna domstolar bör mer medvetet än f. n. övervägas i de fall formell
ivistiösning blir aktuell. Kommittén anser dock att det behövs en central
reklamationshantering men att endast sådana ärenden som det inte är möjigt att
lösa lokall får föras vidare till den centrala nivån. Defta innebär alt den
cenlrala reklamalionshanleringen kan inriktas på principfrågor. Kommittén menar
att företagen bör ta etl större ekonomiskt ansvar för den centrala reklamationshanteringen.
I ell utvecklat samarbete mellan konsumentverket och branschorganisationerna
bör det vara möjligt att pröva om branschvisa lösningar kan användas för
reklamationer som måste behandlas centralt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en konsekvens av att reklamationerna i första hand skall behandlas lokalt
föreslås all aUmänna reklamationsnämndens direklrådgivning till enskilda
konsumenter avvecklas, I syfle all underlätta prioriteringar och styrning av
verksamhelen genom utbildning och informationsinsatser, branschvisa
överenskommelser om förtydligar säljviUkor, ökad lokal hantering, stimulans av
företagens självsanering, etablering av branschvisa nämnder etc, föreslår
kommittén att allmänna reklamalionsnämnden upphör som frislående myndighet och
att nämnden organisatoriskt återknyts liU konsumentverket. Förslagen när det
gäller reklftrpationshanteringen bedöms sammanlaget leda till att färre ärenden
skall behöva förs till aUmänna reklamalionsnämnden, För alt understryka
nämndens fristående ställning vid bedömning av enskilda ärenden anser kommittén
fttt nämndens ordförande, vice ordförande och avdelningsordförandena skall
utses av regeringen. Vidare föreslås atl regeringen beslutar vilka
organisationer som skaU ingå i nämnden och atl dessa organisationer själva
utser sina ledamöler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resursbehov
och finansiering</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår all 7,2 milj.kr.tillförs konsumentverket budgetåret 1987/88 för
satsningar på utbildning, uppföljning av reklamens metoder, innehåll och
effekter, stöd tUl frivilliga organisationer, hushållsundersökningar, varu-
och serviceförsörjning, bmkaraspekler på produktutformning och forskning.
Redan under budgetåret 1986/87 föreslås att 4 milj. kr. tillförs verket för de
nämnda uppgifterna. Reformerna föreslås bli finansierade med medel från
spardelegationen, styrelsen för teknisk utveckling, industridepartementets
glesbygdsanslag och allmänna reklamationsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservationer
och särskilda yttranden har avgells av flera ledamöler och experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>81
</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 Riksdagen
1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över konsumentpolitiska
kommitténs betänkande (SOU 1985: 32) Hushållning för välfärd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas
yttranden redovisas sammanfattningsvis under</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>föl<br>
jande mbriker:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:280.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanser ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumenternas kunskaper ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbildning .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>AUmänl ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Grundskolan .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gymnasieskolan ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vuxensludier ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3 Förelagens
information </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Produktinformation ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföring ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>AUmän konsumentinformation ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Könsdiskriminerande reklam ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 Konsumentinflylandet i
samhället m. m................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den svenska modellen m.m.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Offentiiga konsumenlorgan ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Frivilliga organisationer ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 Kunskaper om
konsumenternas förhållanden m. m..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utredningar om hushällens
förhåUanden ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bmkaraspekler på
produktutformningen ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning vid universket och
högskolor ............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 Lokal konsumentpolitisk
verksamhei ..................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1
Kommunal verksamhet .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Reklamationshanlering ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän information .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsuppföljning ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Serviceuppföljning ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>UtbUdning ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd tiU organisationer ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 Ceniral
reklamationshantering ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna reklamalionsnämndens
arbete ............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna reklamationsnämndens
organisation ... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 Resursbehov och
finansiering ............................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanser</span><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgells av hovrätten för Övre Norrland,
kammarrätten i Göteborg, Slockholms tingsrätt, domstolsverket (DV),
rättegångsutredningen (JU 1977:06), marknadsdomstolen, näringsfrihetsombudsmannen
(NO), slalens pris- och karteUnämnd (SPK), konsumentverket (KOV), allmänna
reklamationsnämnden (ARN), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
skolöverstyrelsen (SÖ), universitels-och högskoleämbetet (UHÄ), styrelsen för
teknisk utveckling (STU), universiteten i Slockholm, Lund, Göteborg och Umeå,
Chalmers tekniska högskola (CTH), forskningsrådsnämnden (FRN), statens
kulturråd, slalens ungdomsråd, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), slalens
livsmedelsverk, statens jordbmksnämnd (JN), jämställdhetsombudsmannen (JämO),
länsslyrelserna i Uppsala, Kronobergs, Malmöhus, Kopparbergs, Jämtiands och
Västerbottens län, produktåterkallelsekommittén (PÅK) (H 1982:06),
spardelegationen (Fi 1985:03), närradiokommittén (U 1978:11), delegationen för
social forskning (DSF) (S 1974:05), Svenska kommunförbundel,
Landstingsförbundet, Landskrona, TroUhällans, Motala, Kristianstads, Mullsjö,
Vetlanda, Göteborgs, Karlskoga, Gislaveds, Nacka, Umeå och Kimna kommuner,
Kooperativa förbundet (KF), Sveriges industriförbund, Sveriges
köpmannaförbund, Näringslivets delegation för marknadsrätl (NDM) - med
instämmande av Sveriges grossislförbund, SHIO-familjeförelagen, Svenska
handelskammarförbundet, Sveriges marknadsförbund - Sveriges marknadsförbund
(eget yttrande). Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges
advokatsamfund. Kooperativa konsumenlgillesförbundel, Husmodersförbundet Hem
och Samhälle, Hushållslärarnas riksförening (HLR), Fredrika-Bremer-förbundet
(FBF), Yrkeskvinnors riksförbund, Riksförbundei för sexuell upplysning (RFSU),
Komsumentvägledarnas förening. Hushållningssällskapens förbund. Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Folksam, Svenska försäkringsbolags riksförbund,
Oljekonsumenlernas förbund (OK), HSB: s riksförbund, ek. för. (HSB), Riksbyggen
ekonomisk förening, FolkbUdningsförbundel, Arbetarnas bildningsförbund (ABF),
Studieförbundet Vuxenskolan, Medborgarskolans riksorganisation,
Nykterhetsrörelsens bildnings verksamhei (NBV), Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO), Miljöförbun-del (Mf), Jordens Vänner,
Handikappförbundens centralkommitté (HCK), Pensionäremas riksorganisation
(PRO), Sveriges folkpensionärers riksförbund (SFRF), Hyresgästernas
riksförbund, Sveriges villaägareförbund. Svenska livsiiiedelsinstitulel (SIK),
Svenska lextilforskningsinstitutet (TEFO), Svenska
förpackningsforskningsinslilulel (Packforsk) och Möbelinslilulel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
anlal remissinstanser har bifogat yttranden från andra instanser.<br>
Sålunda har universitets- och högskoleämbetet bifogat yttrande från uni<br>
versitetet i Uppsala, länsstyrelsen i Kronobergs län från Alvesta, Växjö<br>
och Älmhulls kommuner, länsstyrelsen i Malmöhus län från Helsingborgs<br>
och Ystads kommuner, Skåne-Blekinge köpmannaförbund saml Skånes<br>
handelskammare, länsstyrelsen i Jämtlands län från länsskolnämnden. Ös-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>g3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tersunds,
Åre och Ragunda kommuner samt Jämtlands läns bildningsför- Prop. 1985/86:121
bund, länsslyrelsen i Västerbottens län från Lycksele, Skellefteå och Sor-sele
kommuner samt Västerbottens läns TCO-distrikt, Landsorganisationen i Sverige
från Handelsanställdas förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
eget initiativ har inkommit yttranden från statens naturvårdsverk (SNV),
Instkulionerna för huslig utbildning vid Göteborgs, Umeå och Uppsala
universitet, konsumentnämndema i Kramfors, Halmstads, Bolkyrka, Västerås,
Nynäshamns och Luleå kommuner, Konsumentvägle-dama i Bengtsfors m.fl. kommuner,
ST-ARN Avd. 447 av Stalstjänste-mannaförbundet, Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund (SSKF), Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (RÖKS),
Synskadades riksförbund, Konsumenl-Fomm, Researrangörsföreningen i Sverige
(RIS), och Svenska resebranschens förening (SRF) samt Stellan Ahnfeldt, Helsingborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anger atl den vall det hushållsekonomiska synsättet som ut<br>
gångspunkt för atl klargöra konsumentpolitikens inriktning och uppgift.<br>
Denna utgångspunkt ger enligt kommittén en bredare målsättning för kon<br>
sumentpolitiken än som nu gäller. De formuleringar som belänkandet<br>
innehåller om innebörden av delta är inte särskilt klargörande. Belänkan<br>
det kan tolkas så, att konsumentpolitiken omfattar så gott som alla frågor i<br>
samhället. Även om en sådan uppläggning kan försvaras teoretiskt, är den<br>
inte meningsfuU som vägledning för hur arbetet med konsumentfrågor bör<br>
praktiskt bedrivas och avgränsas.---------- Enligt marknadsdomstolens me<br>
ning bör uppgiften för den konsumenlpolitiska verksamheten med fördel<br>
kunna formuleras såsom lidigare och således vara att stödja konsumen<br>
terna och förbättra deras stäUning pä marknaden. Inom denna ram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
och bör självfallel hushåUsekonomiska synpunkter av olika slag beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framställningen
i betänkandet kan från sakUg och logisk synpunkt föranleda åtskUliga
invändningar, såsom framgår av tUl betänkandet fogade reservationer och
särskilda yttranden. Marknadsdomstolen kan inte gå in närmare på dessa
förhållanden men anser alt etl mera genomarbetat underlag krävs för beslut om
mera väsentliga ändringar 1 konsumentpolitiken. Mot bakgmnd av den lagstiftning
domstolen har att tillämpa framstår det bl. a. som viktigt alt mera
uppmärksamma sambandet mellan konsument-och konkurrensfrågor och
konkurrenspolitikens betydelse för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de frågor som las upp har fält en alllför kortfattad behandling<br>
och de skäl som läggs fram saknar ofta nödvändig tyngd. Etl exempel på<br>
detta är frågan om bmkarorienterad produktutveckling. Denna fråga är av<br>
ceniral betydelse för marknadsekonomin, och den mäste rimligen bli före<br>
mål för mer djupgående analyser än betänkandet innehåller innan konsu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mentverket
och andra myndigheter ges större uppgifter på området. Ett Prop. 1985/86:121
annat exempel är frågan om s. k. livsstilsreklam. Kommittén medger alt frågan
inte utretts i sak. Trots detta föreslås att konsumentverket skaU göra särskUda
insatser med sikte på detta slag av reklam. För denna ståndpunkt redovisas inga
övertygande skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
viU inledningsvis framhålla vikten av att frågan om konsumentpolitikens
framtida inriktning inte ses isolerat från det rådande samhäUssysle-met och de
övriga medel som samhäUel har tUl sitt förfogande för atl tiUvarala
konsumentemas iniressen. Konsumentpolitiken i Sverige bedrivs inom det
marknadsekonomiska systemets ram. Drivkraften i marknadsekonomin är
konkurrensen mellan förelagen. Konkurrens fömlsätler elt decentraliserat
beslutsfattande med en betydande frihei för de ekonomiska enhelema att besluta
om olika åtgärder beträffande produktion, distribution och konsumtion m. m.
Utbudet av varor m. m. initieras visserligen av producenterna, men
konsumenternas fria val avgör utbudets innehåll och sammansättning. Etl växelspel
kan på delta sätt råda mellan utbud och efterfrågan. Konsumentpolitiken är
endast ett av flera medel för atl uppnå konsumentpoUliska mål inom detla
marknadsekonomiska syslem. Konkurrenspolitiken är ett annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KonkurrenspoUtiken
kan ur viss synvinkel ses som en del av konsumentpolitiken. Ytterst syftar
konkurrenspolitiken till all la tillvara de positiva följder för konsumenterna
som en effektiv, fungerande konkurrens för med sig. Därigenom främjas
effektiviteten inom näringslivet och priserna pressas. Konkurrensen kan också
driva fram en bredd i utbudet. Därmed ökas konsumenternas valfrihet och
möjlighet atl träffa rationella val. Målet är att uppnå bästa möjliga
fördelning av samhällets resurser. Enkelt uttryckt gäller del alt få fram så
bra varor och tjänster som möjligt och tiU så låga priser som det går.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
hinder för konkurrensen kan emellertid skapa ell skyddat utrymme för förelag
alt höja sina priser. Offenlliga ålgärder kan minska utrymmet för
konkurrensfrihet. Förelagsåtgärder såsom kartellbildningar, prissamverkan och
säljvägran kan hindra effektivitet och prispress. Vidare har köparna inte
alllid full överblick över marknadens utbud i fråga om pris, kvalitet och
alternativ, köparna får inte alltid riktig och tillräcklig information om
utbudet från företagen och köparna kan inte alltid hanlera dessa kunskaper på
del vettigaste sättet och alltså fatta de från ekonomisk synpunkt klokaste
besluten. Del är uppenbart alt det allmänna på olika sätl fortlöpande måsle
söka molverka dessa brister i det marknadsekonomiska systemet. Vikliga inslag
är då bl. a. konkurrenspolitiken och konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns således ett starkt samband mellan konsument- och konkur<br>
renspolitik. En anledning till att konsumentpolitiken under senare år har<br>
byggts ul är just för alt marknadsmekanismen och konkurrensfrämjande<br>
åtgärder inte har räckt för alt skapa etl lillfredsslällande konsumentskydd.<br>
Vid utformningen av konsumentpolitiken bör även åtgärdernas konkur-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>renseffekler beaktas på
sätl som redovisas enligt följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ofta
leder de konsumentpolitiska åtgärderna tiU förbättrad pris- och Prop.
1985/86:121 preslalionskonkurrens. Genom marknadsföringslagens (1975:1418) generalklausul
om oliUbörlig marknadsföring kan t. ex. vissa former av konkurrens förhindras.
Detta behöver dock inte strida mot de intressen som konkurrenspolitiken syftar
tUl att skydda, när den konkurrens som hindras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
är önskvärd.--- Den verksamhet som KOV bedriver för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>påverka
företagens produktutveckUng att förbättra utbudet av varor och tjänster kan
även leda lill en förbättrad prestationskonkurrens. Principöverenskommelser om
jämförprismärkning är en insats av ett annat slag, som direkt syftar till att
förbättra priskonkurrensen. Att på dessa sätt främja användningen av önskvärda
marknadsföringsmeloder och molverka olämpliga konkurrensmedel är helt i
överensstämmelse med konkurrenspolitikens syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
måste man vara medveten om att samhällets konsumentpolitiska åtgärder minskar
företagens möjligheter atl fritt välja konkurrensmedel och därmed kan öka
deras kostnader, vilket i sista hand drabbar konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu påvisade konkurrensbegränsningarna kan givelvis även uppkomma i samband med
näringslivets egenåtgärder. Det är, som framhåUks i prop. 1984/85:213, viktigt
att motverka att egenålgärderna får olyckliga konkurrensbegränsande effekter. I
propositionen uttalas också alt det, i det enskilda fallet, kan vara av
betydelse att samråd sker med NO. Konsumentorganen bör uppmärksamma delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och kartellnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare konsolidering av den konsumentskyddande verksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>synes-- —
motiverad i den mån resurser kan stäUas lill förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härvid
borde man enligt SPKs mening främst eftersträva en förstärkning av den hillills
något ojämnt utbyggda kommunala konsumentverksamheten. Del torde exempelvis
vara genom upplysnings- och stödåtgärder på det lokala planet som man mest
effektivt kan bistå de resurssvaga konsu-mentgmpperna, vilka del enligt
statsmakternas beslut är konsumentpoUtikens uppgift alt särskilt uppmärksamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den principiella inriktningen av de konsumentstödjande åtgärderna
synes det naturligt atl även i fortsättningen utgå från den hittiUs omfattade
gmndsynen att konsumenterna allmänt sett gynnas bäst om företagens utbud av
varor och tjänster får ske i öppen tävlan på en marknad som är fri från
konkurrensbegränsningar. Genom en sådan ordning uppnås säkrast att
köparna-konsumenterna får tillgång tUl sådana nyltigheter som de efterfrågar,
och detla till så låga priser som det vid varje tillfålle är möjligt för
vederbörande säljare atl erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med detta synsätt-- krävs emeUertid kompletterande insat<br>
ser av det slag som utvecklats inom ramen för konsumentpolitiken i mera<br>
inskränkt mening. Ofullkomligheter och brister när det gäUer marknadens<br>
funktionssätt behöver sålunda hållas under uppsikt och vid behov angripas<br>
genom åtgärder som kan påverka producenter och distributörer och ytterst</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
hjälp av oUka rättsliga system. För att konkurrensen skaU uppfylla Prop. 1985/86:
121 funktionen som urvalsinslmmenl med avseende på kvalitetsaspekten och
samtidigt som prisregulalor är del också en förutsättning alt konsumenterna är
väl informerade; insikter krävs både om marknadsförhållanden, kvalitets-,
service- och prisfrågor i stort och mera i detalj om motsvarande faktorer
gällande del vam- eller tjänsteområde och den lokala marknad där ell inköp är
aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
(KOV) är ett av de organ som på ceniral nivå skaU bidra lill all de här
skisserade principerna får praktiskt genomslag. Del är från dessa
utgångspunkter angeläget atl verkets möjligheter inte ytterligare beskärs när
del gäller atl underlätta konsumenternas orientering på marknaden genom l.ex.
kvalitetsundersökningar och konsumentinformation eller att genomföra vissa mera
övergripande studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
å sin sida bidrar genom sina utredande och övervakande funktioner inom
konkurrenspolitiken tiU atl stärka konsumenternas ställning på marknaden
allmänt sett. Nämnden har också under många är - och för övrigt redan långt
före konsumentverkels tillkomst - medverkat till eller genomfört speciella
utredningsinsatser på pris- och konkurrensområdet, vilkas resultat kunnal
utnyttjas för information direkt liU olika konsumenlgmpper. Nämnden är i
princip beredd all även framdeles inom ramen för tillgängliga resurser lämna
ett bistånd av denna karaktär. Emellertid har SPKs resurser under de senasie
åren blivit aUl hårdare ansträngda till följd av nedskärningar som beslutals av
statsmakterna, vilket begränsar nämndens möjligheter all för närvarande gå in
i nya samarbelsprojekt. Elt dellagande från SPKs sida kan bli aktuellt endast i
fråga om sådana utredningsprojekt som är förenliga med inriktningen av SPKs
normala utredningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller malerial som framkommer genom SPKs ordinarie utrednings- och
övervakningsverksamhet ligger ansvaret för informationsinsatser i del kortare
perspektivet på nämnden själv. SPK söker uppfylla detta ansvar genom
publiceringsåtgärder av olika slag och kan konstatera att genomslaget i
nyhetsmedierna för nämndens utredningsresultat ofta blir mycket gott. Det kan
emellertid diskuteras om inte åtminstone en del av SPKs material skulle kunna
utnyttjas någol mera aktivt även av konsumentverket, nämligen för sådana
informations- och utbildningsinsatser med en mera långsiktig inriktning som det
numera åligger KOV - och inte som tidigare SPK - alt svara för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
ansluler sig till kommitténs allmänna konsumentpoliliska syn. Verket avstår
därför från alt kommentera kommitténs aUmänna delar och inriktar sill yttrande
på överväganden och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
pekar på hur ell hushållsekonomiskl synsätt kan berika och<br>
vidga debatten inom en rad områden som inte bmkar betraktas som en del<br>
av konsumentpoUtiken men som ändå har en nära anknytning till den.<br>
Kommittén hänvisar i detta sammanhang till hur arbetet med atl la fram</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hushållsekonomiskt
underlag tiU budgetrådgivningen har tillfört viktiga Prop. 1985/86: 121
dimensioner tUl familjepoUtiken. Kommittén pekar på behovet all beakta
konsumentaspekter inom en rad andra sektorer, främst bostads-, energi-och
miljöområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
är enigt med kommittén om atl det inom de nämnda och vissa andra områden finns
mycket alt göra genom samarbete och erfarenhetsöverföring bl. a. mellan
myndigheterna på del centrala eller lokala planet. Det finns också exempel på
att sådanl samarbete redan påbörjats och lett till resultat. Exempelvis har
verkets och de kommunala konsumentverksamheternas erfarenheter av allvariiga
konsumentproblem i samband med småhusbyggande bidragit till att olika slags
bostadspolitiska ålgärder vidtagits. Samtidigt har några kommuner bedrivit
egna aktiviteter inom området och i vissa fall uppnått resultat snabbare än
vad som varit möjligt på det centrala planet. Verket delar således kommitténs
bedömning atl det är angeläget att utveckla konsumentinflytandet såväl på del
lokala planet som inom andra sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belänkandet
innehåUer en ganska fyllig redogörelse för de insatser tUl konsumenternas
fromma som f.n. görs på olika nivåer i samhället. Redogörelsen är dock i
huvudsak deskriptiv. Den utmynnar närmast i elt konstaterande atl den
hittillsvarande inriktningen väsentligen är riktigt avvägd. De brister och
ofullkomligheter jämfört med vad som vore önskvärt som ändå kan konstateras
beror med kommitténs betraktelsesätt främst på OlUlräckliga resurser för den
centrala konsumenlmyndigheten. Betänkandet har därigenom fått drag av en slags
anslagsframställning för konsumentverkels (KOV) räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamalionsnämnden (ARN) vill inte här polemisera mot kommitténs allmänna
slutsatser som sådana men skulle ha värdesatt om betänkandet hade innehålUl
mera av kritisk analys och utvärdering som bakgmnd lill slåndpunktstagandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
perspektiv har medfört att den, såvkt kan utläsas i betänkandet, inte på aUvar
synes ha salt i fråga atl finansiera sina förslag om ytterligare insatser från
verkels sida genom besparingar inom någon annan del av KOV: s verksamhet.
Expansionen skall enligt förslagel i stället bekostas av andra myndigheter, bl.
a. av ARN. Det är kanske begripligt om ARN som trott sig bedriva en nyttig och
av konsumenter och näringsidkare uppskattad verksamhet inte finner den
ompriorilering som belänkandet utmynnar i aUdeles självklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapUel 6 tecknar kommittén en bild av den framtida konsumentpoliti<br>
ken. Nämnden är dock tveksam till om kommitléns "breda problembild"<br>
är hell meningsfull som utgångspunkt för en diskussion om den framtida<br>
konsumentpoUtiken. Med detta synsätt berör konsumentpolitiken i slorl<br>
sett alla delar av samhällslivet. I konsekvens därmed föreslås inrättande av<br>
olika fora där myndigheter, institutioner, förelag och organisationer kan<br>
mötas och diskutera framtida insatser inom området. Detta medför dock<br>
risk alt samhällets resurser för konsumentpoliliska ålgärder sprids ul över</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alltför
stora områden och att några påtagliga resultat därför inte uppnås. Prop.
1985/86:121 Nämnden ifrågasätter om det inte varit lämpligare all försl analysera
var de största brislema finns för att koncentrera resurserna dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
kan konstalera atl kommittén enligt egen uppgkl arbetat under stark tidspress
varför man tvingats utnyttja existerande information och underlag från främsl
konsumentverket. Del har inte funnits utrymme för några djupare analyser och
siudier av den förda politiken. Utvärderingen har därför inskränkt sig tUl att
beskriva de olika statliga och kommunala organen och dessas arbetsuppgifter.
Statskontoret konstaterar atl betänkandet inte fått det djup och den tyngd som
krävs för all betänkandet skall kunna ligga liU gmnd för den framtida
konsumentpoUtiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om anvarsfördelning mellan olika statliga organ har inte berörts av
uiredningen. Denna bör falla ut som ell resukal av den framtida inriktningen
av konsumentpoUtiken. Statskontoret viU dock peka på den resurs som staten
pris- och karlellnämnd ulgör. Detla organ bör kunna spela en mer ceniral roll i
den framtida konsumentpolitiken. Beträffande förslagel om all liUdela
konsumentverket en aktiv roll inom glesbygdsstödet avstyrker statskontoret
detta. Glesbygdsstödet bör ingå i länsstyrelsernas regionalpolitiska arsenal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har valt etl hushållsekonomiskl synsätt som utgångspunkt för all klargöra
konsumentpolitikens inriktning och uppgifter. RRV noterar alt detta synsätt
redan används av konsumentverket (KOV) i dess arbete bl. a. med att föra ut
kunskap lUl konsumenlvägledare och lärare. Dessutom finns det myndigheter och
organisationer som i sin verksamhet arbetar med frågor som lar sin utgångspunkt
i det hushåUsekonomiska perspektivet, t. ex. statistiska centralbyrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
anser frågor rörande resurshushållningen i samhället vara av största vikt och
ställer sig i princip bakom de synsätt som framkommer i konsumentpoUliska
kommitléns betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
arbetsgrupp bestående av sju representanter för hushålls- och
lextillä-rarlinjerna vid institutionen för utbildning av barnavårdslärare,
ekonomifö-reslåndare, hushåUslärare och textUlärare (Insl för BEHT) vid
universitetet i Uppsala vill med anledning av remissbehandUngen av ovan
rubricerade utredning lämna följande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis viU vi
understryka viklen av atl Sverige har en väl funge<br>
rande konsumentpolitisk verksamhei med uppgift alt "stödja en effektiv</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
medveten hushållning med resurser". Vi ansluter oss här till den Prop.
1985/86: 121 vidgade omfattning som målsättningen för konsumentpolitiken fått i
utredningen genom denna formulering. Konsumentpolitiken synes allt mer angelägen
i tider då konsumenternas kunskaper i frågor som gäller kost, hälsa och ekonomi
av allt att döma minskar, samtidigt som utbudet av varor och tjänster ökar och
blir alll mer svåröverskådligt. Konsumenternas situation har dessutom
försvårats under senare år p.g.a. sjunkande realinkomster och en allmän
åtstramning av ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
är dock av den uppfattningen, att den framtida konsumentpolitiken skall ges en
utformning som är väl anpassad till rådande marknadsekonomi. Det främsta syftet
för konsumentpolitiken måste vara att bidra till att stärka konsumenternas
ställning på marknaden genom att öka konsumenternas medvenlenhel och kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste beklagas att kommittén inte haft möjlighet att genomföra mera djupgående
undersökningar om hur konsumentskyddet faktiskt kommit att fungera i Sverige.
En sådan fördjupning hade med sannolikhet kunnal ge kommitléns allmänna
överväganden elt fastare underiag och inte minst en större konkretion. Tyvärr
präglas kommitténs gmndläggande överväganden, sådana de framlagts i
betänkandet, av en betydande svårtillgänglighet och en benägenhet till svepande
uttalanden. Resonemangen innebär i vissa hänseenden en återgång till den
konsumentpoliliska debatten kring 1970.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan särskilt beklagas atl kommittén redovisar en så omfattande oenighet också i
bedömningen av centrala frågor. Det har hittiUs varit etl för det svenska
konsumentskyddet karakteristiskt drag all lagstiftning och andra åtgärder i
regel kunnal genomföras i bred politisk enighet. Denna bakgmnd har varit en
styrka inte minst i konsumentmyndigheternas arbete. Det är förvånande att
grundläggande resonemang om marknadsekonomins roll och samspelet meUan
konkurrens- och konsumentlagstiftningen, som torde vara i stort sett aUmänt
accepterade och bl. a. lagts till grund för den nya konkurrenslagen, måste
föras inom ramen för reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
diskussion och analys av konsumenlekonomiska frågor som återfinns i
belänkandet är enligt fakullelsnämndens mening ganska gmnd och ofullständig och
präglas av ett snävt synsätt. Resonemangen på olika punkter ger elt intryck av
atl utredningen inte gjort sig tillräckligt förtrogen med forskningsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är värt alt notera att av hushållens totala konsumtion ca 40 procent<br>
utgörs av varor och tjänster tiUhandahällna av stat och kommun. Visserli<br>
gen utpekar direktiven främst den privata konsumtionen som analysob<br>
jekt. Men i en ulredning med uppdrag att utreda konsumentpolitikens<br>
inriktning i ett långsiktigt perspektiv hade det varit naturiigt alt åtminstone<br>
visa på betydelsen av den offentligt producerade servicen. Inte heller tar<br>
kommittén upp exempelvis jordbrukspolitiken och diverse inslag i handels-<br>
polkiken, som ganska starkt påverkar hushållens konsumlionssituation.<br>
Politiken på dessa områden — och kanske också inom delar av den offent<br>
liga serviceverksamheten - synes i själva verket till viss del utformad i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>syfte
att främja producent- och arbetslagarintressen snarare än konsu- Prop.
1985/86: 121 menlintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
trycker på betydelsen av elt "hushållsekonomiskt synsätt" i
konsumentpolitik och forskning om konsumentproblem men klargör knappast den
närmare innebörden. Om man vill hävda atl hushållens interna relationer —
arbetsfördelning etc. — borde beaktas mer än som hitlUls varit vanligt i
forskning och andra analyser kan det ha visst berättigande. Om syftet är atl
plädera för ökad individorientering är del därmed missriktat såvitt gäller lagstiftning
och rättstUlämpning, där den enskUde individens situation som konsument och
annorledes är den självklara utgångspunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
talar myckel om samspelet mellan lagstiftning och marknader, men betänkandet
innefattar ingen egentiig analys av detla samspel. En ceniral fråga är
förhållandel mellan de fördelar för konsumenterna som konsumentpolitiska
åtgärder direkt medför och de indirekta nackdelar som kan uppstå i form av
fördyring, inskränkning av sortiment, försvårande av nya eller potentiella producenters
verksamhet, etc. Man får intrycket all kommittén till konsumentpoUtikens
koslnader huvudsakUgen räknar utgifter för de offentiiga myndighelema och ev.
även administrationskostnader inom företagen. Dessa poster torde dock vara
förhållandevis blygsamma i sammanhanget. Inte heller diskuteras den
intressanta och viktiga frågan i vilken utsträckning faktiskt vidtagna
ändringar i fråga om garantier, reklamationsrält, bylesrätt osv. är spontant
genererade av marknaden och i vilken utsträckning de uppstått genom
lagstiftning eller rättspraxis-gestaltning. Det kan nämnas alt dessa och många
andra frågor av liknande slag är föremål för ytterst livlig forskning
intemationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
nu sagts om utredningens syn på konsumentpoUtikens koslnader för över lill en
annan gmndläggande iakttagelse. Enligt fakullelsnämndens mening slår det klart
alt de slora kostnaderna för konsumentpolitiken inte utgörs av kostnaderna för
alt bestrida verksamheten inom statliga och kommunala konsumentorgan ulan
ligger i de koslnader som kontinuerligt bärs av förelagen som en konsekvens av
alt konsumenternas skyddsnivå ligger väsentligt högre än förr. Inte minst
gäller detla kostnaderna för upprätthållandet av den skyddsnivå som de nya,
renl civUrättsliga lagama kräver (konsumentköplagen, konsumentljänstlagen,
konsumenlkreditlagen, konsumentförsäkringslagen etc). Det är i själva verket
den konsumenlskyddande lagsliflningen och dess fortgående tiUämpning som utgör
ryggraden i del svenska konsumentskyddet. Utredningen tenderar att bortse
härifrån och överbetona konsumentpoliliska ålgärder av väsentligen icke
rätlslig karaktär från olika offenlliga konsumentorgans sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är fakullelsnämndens uppfattning atl del föreliggande utredningsförslaget är
behäftat med fundamentala brister och att det inte innehåller några förslag som
bör medföra lagstiftning eller andra särskilda ålgärder frän statsmakternas
sida. Behovel av en samlad, djupgående utvärdering av konsumentpoUtiken - inte
minst konsumentiagstiflningen - kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Företagsekonomiska
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KPK:
s betänkande ger den första övergripande översynen av svensk konsumentpoUtik
sedan konsumeniverkei bildades 1973. KPK har hafl kort lid på sig atl utföra
sitt arbete och har haft knappa resurser i förhållan- ■ de till sitt
uppdrag. Den har ändå gjort etl ambitiöst försök atl gripa an de uppdrag som
finns i dess direktiv. Med sina många förslag utstakar och utvecklar KPK den
framlida konsumentpolitikens inriktning. Modema utredningar skall kännetecknas
av kortare och stramare mandat än tidigare samt av borttagandet av kraven på
enighet på samtliga punkter. Flera reservationer till majoritetens förslag
understryker alt KPK har uppfyllt de förväntningar man numera stäUer på
offentiiga utredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sociologiska
institutionen (Christer Palmborg)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
uppfattning är all utredningen på ett olyckligt sätt sammanblandar välfärd med
konsumtion! Medan välfärd är etl generellt begrepp och därför omfattas av samhällets
samtiiga medlemmar, l.ex. sjukvård och utbildning, så är konsumtion etl
individueUl fenomen vars gmndläggande kriterium är vatfrihel. Inom
välfärdssystemels ramar fattar konsumenter beslut om sin egen konsumtion. Detta
i sin tur leder tiU den variation i konsumtionen som kännetecknar vårt fria
och demokratiskt förankrade samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu 1972 gäUande konsumentpoUtiken "skaU stödja konsumenlema och förbättra
deras ställning på marknaden". Denna i min mening korrekt utformade
målsättning bör enligt uiredningen ersättas med "atl utifrån
konsumentsynpunkt stödja en effektiv och medveten hushåUning med
resurser". Som en konsekvens av denna generella syn på konsumtion föreslår
också uiredningen följdriktigt att individuell konsumentrådgivning ska minska
och ersättas med "dialogfora" där representanter för "bmkarintresset"
agerar på konsumenternas vägnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
radikala förändring av målet för konsumentpolitikens framtida utformning är
olycklig. Konsumtion ses som elt planekonomiskt problem och inte som uttryck
för individuella krav och önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sociologiska institutionen har utbildning och forskning kring konsumenternas
beteenden, deras orsaker och konsekvenser bedrivits av mig och kollegor till
mig sedan drygt lio år. Den bild av konsumenlema och konsumtionen och
bakomliggande orsaker och effekter av beteenden som därvid har erhåUits stämmer
föga med den bild utredningen presenterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bör i Sverige ha såväl en aktiv konsumentpolitik som välfärdspolitik. Dessas
innehåll och mål är dock åtskilda. Medan välfärdspolitiken syftar lill att
förbättra situationen för samhället i dess helhet och vars konsekvenser berör
samtliga medborgare, så bör, enligt min bestämda mening, målet för
konsumentpoUtiken vara alt, i enlighet med 1972 års beslul, stödja konsumenterna
i deras stäUning på mafknaden. Konsumentpolitik är inte välfardspolkik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lunds
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nationalekonomiska
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
inträngande analys av problemområdet presenteras inte. Framställningen är
delvis ytlig och visar ingen bekantskap med modem forskning om hushåUens
ekonomi och marknaders funktion. Kommitléns underlag för gjorda överväganden
och förslag måste därför betecknas som torftigt. HittUlsvarande politik blir
inte gmndligt utvärderad. Komnutténs huvud-anlaganden - atl konsumenlema
befinner sig i etl underläge gentemot producentema, att företagen i högre grad
borde ägna sig ål "bmkaraspekler" i produktionsulformningen - är
obestyrkta, men tas som utgångspunkt för långtgående förslag. Fördelama av atl
som kommittén föreslår öka konsumentverkets uppgifter och inflytande är enligt
vår mening inte visade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Företagsekonomiska
instUutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar i utvärderingen att en hel del blivit bättre men alt<br>
det också kvarstår arbete på att förverkliga politikens intentioner. Målet<br>
för den framlida konsumentpolitiken, måsle säger man, ses i ett vidare<br>
sammanhang"--- den måste vara att utifrån konsumentsynpunkt stöd<br>
ja en effektiv och medveten hushållning med resurser". Vidare betonas att<br>
konsumentpolitiken skall arbeta för alt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbättra konsumenternas
möjligheter alt uttrycka sina behov och påverka sin silualion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stödja hushåUen i deras strävan
atl bättre utnyttja sina resurser och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stärka konsumenlemas ställning
på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
i kommitléns stäUningslaganden har vi tolkat som att konsumentpolitiken bör
fortsätta i de tidiga formerna och att tonvikten skaU läggas på fortsatt
genomförande. Emellertid, om samhäUel och konsumenlemas villkor förändrats så
påtagligt sedan den nuvarande konsumentpolitiken formulerades och
förändringstakten bedöms fortsatt hög, finns det inget nytt som kan skönjas som
kan kräva omprövning eller nya grepp?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärdsförslagen
innebär som framgått en fortsättning på den nuvarande politiken med vissa
kompletteringar. Olika forskare har beskrivit konsumentpolitikens utveckUng
som cyklisk med samma förlopp som en pro-duktcykel. Med den analogen skulle den
svenska konsumentpoUtiken nu vara inne i en dynamisk mognadsfas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är emellertid vad som kommer efter denna fas och hur konsu<br>
menternas silualion och de traditioneUa konsumenlfrågoma ler sig i elt<br>
framtidsperspektiv. En viktig del av utredningens arbete borde ha varit att<br>
analysera konsumenternas stäUning och konsumtionens roU i alternativa<br>
framtida samhällsstrukturer. Med en sådan utgångspunkt hade det varit<br>
möjligt atl göra en framlidsinriktad utvärdering: är de ft-ågor som drivs och<br>
det sätl på vilka de drivs relevanta i etl längre perspektiv, och vilka nya<br>
frågor bör las upp. Vi skall här med några olika exempel Ulustrera den<br>
ansats som vi tycker hade bort ingå.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga värd aft diskutera är hur konsumentproblemen ser ut i del Prop.
1985/86:121 framlida tjänstesamhället. Vilken roll kommer den privata
konsumtionen att få relativt den i offentlig regi. Under de senaste 20 åren har
den offentliga konsumtionen - av utbildning, hälsovård, transporter etc. — ökat
från 23% till 36% av totala konsumtionen. Hur kommer den fortsatta utvecklingen
att bli? Och hur skall bmkarintresset tillgodoses inom delta slora falt?
Behovet av konsumentpolitik på den privata marknaden motiveras med all
marknadskrafterna har en otillräcklig förmåga all fånga upp och beakta
konsumenternas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan finnas goda skäl alt ifrågasätta om den slyming medels parlamentarisk
demokrati som sker inom den offentliga sekiorn bättre kan beakta konsumentemas
alltmer dkferentierade behov. Ju mer av konsumtionen som går över den
offentiiga sekiorn, desto viktigare framstår det att ett bmkarinflytande
organiseras även här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat drag i utvecklingen är vårt lands ökade utlandsberoende. Vår
produktionsapparat är beroende av export liksom vi för vår konsumtion är
avhängiga av import i mycket större utsträckning än många andra länder. Det
föreslås i betänkandet atl KOV skall få ökat inflytande vad gäller information
och produktutveckling. Men hur rimmar förverkligandet med att allt fler av
besluten fattas utanför vårt lands gränser?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en aspekt som har betydelse för konsumtionsmöjlighetema är dynamiken i företagsledet.
En belydande del av våra hemmamarknads-orienterade vam- och tjänsteproducerande
företag möter stagnerande efterfrågan och stigande kostnader. Den strategi som
är vanligt förekommande inriktas på rationaliseringar och
kostnadsneddragningar, fusioner och samverkansformer mellan förelag
horisontellt och vertikalt. Vilka konsumenlproblem medför denna utveckling och
kan de lösas med konsumentpolitiska medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Företagsekonomiska
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin rapport har kommittén gjort en beskrivning av konsumentpolitikens
utveckling och dess nuvarande inriktning på ca 30 sidor, därefter har
"hushållens fömtsättningar" granskats på 15 sidor saml
"konsekvenser på hushållsnivå av de ändrade fömtsättningarna"
analyserats på 3 sidor, främsl i form av ell hypotetiskt exempel om
livsmedelskonsumtion. Sedan följer ca 90 sidor "Överväganden och
förslag" och ca 60 sidor reservationer och särskilda yttranden.
Sidfördelningen i sig kan ses som eft tecken dels på hur kommittén velat
förlägga arbetets tyngdpunkt, dels på de meningsskiljaktigheter som funnks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
granskning av utredningen ger vid handen, aU kommktén icke lyc<br>
kats göra den utvärdering av den hittillsvarande konsumentpoUtiken som<br>
direktiven avsett eller lyckats göra den analys som krävs av ändringarna i<br>
de "yttre förutsättningarna" och deras länkbara betydelse för en ev.<br>
förändrad konsumentpolitik. Del försök tiU analys av de yttre fömtsätt<br>
ningarna som presenterats är ingen förändringsanalys utan består främst</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
en ytlig beskrivning vid en eller två tidpunkter av vissa hushållskarak- Prop.
1985/86: 121 terisliska (hushållssammansättning, sysselsättning och
tidsanvändning, hushållsekonomi, utbildning, konsumtionens fördelning på
vamgmpper). Förändringarnas storlek och deras betydelse för konsumentemas
beteenden i olika avseenden resp. kopplingen lill konsumentpolitiken har ej
analyserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
granskning av utredningen ger vid handen, atl kommittén icke lyckats göra den
utvärdering av den hittillsvarande konsumentpolitiken som direktiven avsett
eller lyckats göra en analys som krävs av ändringarna i de "yttre
fömtsättningarna" och deras länkbara betydelse för en ev. förändrad
konsumentpolitik. Del försök till analys av de yttre fömtsättningarna som
presenterats är ingen förändringsanalys utan består främst av en ytiig
beskrivning vid en eUer tvä lidpunkter av vissa hushållskarakteristiska
(hushållssammansätlning, sysselsättning och lidsanvändning, hushållsekonomi,
UtbUdning, konsumtionens fördelning på varugmpper). Förändringamas storlek och
deras betydelse för konsumenternas beteenden i olika avseenden resp. kopplingen
tiU konsumentpoUtiken har ej analyserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
säger kommittén (s. 61) "I många avseenden har hushållens situation förändrats
sedan den nuvarande konsumentpolitiken utformades. Vår genomgång av olika
förändringar som påverkar hushållets situation understryker betydelsen av att
överväganden om den framtida konsumentpoUtikens inriktning måsle utgå från det
hushåUsekonomiska synsättet i högre grad än vad som nu görs". För denna
slutsals - vilken i sig är svårförståelig — finns ej någol belägg i analysen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
den gmndläggande utvärderingen av den hittillsvarande konsumentpolitiken
saknas och analysen av de "ändrade förutsättningarna" är så
bristfällig finns ej heUer tUlräckligl underlag för de överväganden och förslag
som presenteras. Detta framgår ju även av utredningens reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
för barnavårds-, hushålls- och texlillärarlinjerna samt linjen får kost och
näringsekonomi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
linjenämndens uppfattning är konsumentpolitiken ulomordentiigl viktig i ett
land som Sverige med del slora utbud av varor och tjänster som förekommer;
varor och tjänster med en komplicerad sammansättning som ofta är svår att
överblicka och kontrollera för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sett
ur detla perspektiv är den nedskärning av resurser för konsumentupplysning och
-vägledning som skett under början av 1980-lalet djupt olycklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedgången
i ekonomin och krympande realinkomster för de enskilda hushållen under senare
år borde rimligen leda liU en förstärkning av konsumentstödet — inte en
minskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sociologiska
instUutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det aktuella betänkandet formuleras det övergripande konsumentpoliliska målel
som "alt utifrån konsumentsynpunkt stödja en effektiv och medveten
hushållning med resurser." Det hushållsekonomiska synsättet skaU
fortfarande gälla Som utgångspunkt och målsättningen drar i riktning mol
medvetandehöjning hos enskUda konsumenter. Förutom alt de konsumenlpolitiska
åtgärderna skaU stödja hushåUen i deras strävan att köpa och bmka mera
resursmedvetet, skall de förbättra konsumenternas möjligheter att uttrycka sin
behov. (6.3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
förskjutning har konsekvenser för synen på utbildning och forskning på det
konsumentpolitiska områdel. I den mån insatser under senare år inte haft
åsyftad verkan, lorde del till slor del bero pä atl man underskattat
betydelsen av en medveten konsument i samhällsekonomin. Man har därför också
försummat utbildningen. Beslular man nu om riktlinjer som betonar medventehet
på hushållsnivå, måsle information, utbildning och kunskapsutveckling
förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ansluler oss tiU utredningens förslag tUl övergripande mål för framti dens konsumentpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill understryka att möjligheten atl nå delta mål är avhängigt en förstärkning
av konsumentpolitisk utbildning och forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Chalmers
tekniska högskola</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Professor
Björn Linn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger ett värde i att utredningen lar upp "Hushållens fömtsättningar"
(kap 4), men i övrigt är resonemangen i väl hög grad konventionellt beskrivande
och oanalytiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle behövas en analys av producent-konsument-balansen i samhället med en
undersökning av hur den förskjutils (stora producentföretag, ändrad
försäljningsslruktur, ändrad disiribution med större arbete överias-tat på
konsumenten etc).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör man ta upp typproblem som konsumenten/brukaren i dag upplever och som har
samband med denna ändrade struktur. Dessa problem har stora konsekvenser för
bmkarskuationen. Exempel är följande: n Svåröverblickbarl utbud, samlat kring
produkttyper med begränsade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>variationer
som fömtsätter en myckel väUnformerad konsument. n Arbetet med atl skaffa sig
en någorlunda fullständig information kräver sädan tid och därmed koslnader all
det ofta är rationellt atl genomföra köpet på begränsad information. Hur kan
faktorernas avvägning påverkas på ett för konsumenten gynnsamt säll? D Brister
i design, speciellt när del gäller föga gloriösa vardagsprodukter där del skenbart
stora utbudet inte varierar tillräckligt för atl reella alternativ ska kunna
erbjudas. Mängder av önskemål fångas aldrig upp. Saknas det från tillverkarna
frislående forskningsledet? Ta dammsugare som etl välkänt exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Problem som skapas av ändringar i (officieU eUer producenlbeslämd) Prop.
1985/86: 121 standard, där konsumenten viU komplettera lidigare ulmstning
("årsmodeller" l.ex.). D "Inbyggt åldrande", dåliga
reparationsförulsättningar. D Brist på slandardbasvaror, svårigheter atl hitta
bra normalprodukler på modedominerade områden såsonri kläder och skor. Stor
tidsåtgång i sökandel efter tiUfredsställande produkter utan säker utsikt till
framgång. D Ofta uppträdande tiUverkningsfel, ofullsländigheter i förpackning
etc. som, även när de täcks av garantier, föranleder återbesök som med
centralisering av försäljningsställena blir arbetskrävande och kostsamma. Har
tiUverkningskontroll helt eller delvis ersatts av garantiviU-kor och arbete
därmed flyttats över till konsumenten? D Allmänt förekommande undermålig
förpackningsdesign som fömtsätter muskelstyrka, speciell teknik eller verktyg
vid öppnande. Svårt all klara för många muskel- eller synsvaga, kvinnor, äldre,
handikappade etc. D Brister i information beträffande uppackning, montering och
användning — monterings- och bmksanvisningar lorde ofta vara skrivna i
efterhand av dåligt kvalificerad personal. Detta moment har ingen status i
produklionsledel. m Brister i garantiviUkor för produkter som ska bmkas under
lång tid och är så komplexa att konsumenten inte rimligen kan granska dem
direkt -t. ex. småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samtliga dessa punkter upplever brukaren i dag problem. Vissa av dem kan mötas
med bättre utbildning av tekniker och övriga i producentie-det engagerade - del
gäller t. ex. frågorna om förpackningar och monteringsanvisningar. Dessa
frågor behöver kunna ägnas utrymme i undervisningen. Andra problem, t. ex.
garantiviUkor, har stor betydelse för teknikens sätl atl fungera i samhället
men måsle angripas genom konsumentpolitiska ålgärder såsom lagsliftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Institutionerna
för huslig utbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ansluler oss till den vidgade målsättning man föreslår för den framtida
konsumentpolitiken. Konsumentpoliliska ålgärder blir aUlmer angelägna i lider
då konsumenternas kunskaper i frågor som gäller kost, hälsa och ekonomi av alll
alt döma minskar, samtidigt som marknadens utbud av varor och tjänster ökar och
blir aUtmera komplicerat och svåröverskådligt. De senasie årens krympande
reaUnkomsler medför också en påfrestning för hushållen, elt förhåUande som
borde leda tUl en förstärkning och inte en försvagning av konsumentstödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
kulturråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
konsumentpoliliska kommittén (s 110) framhåller finns det kopplingar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
konsumentpolitik och kulturpolitik. Mest konkret tar de sig uttryck</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
att koncentrationen av detaljhandeln leder tiU att tUlgängligheten för Prop.
1985/86:121 konsumenter utanför storstadsområdena tiU l.ex. böcker, fonogram
och noter försämras och alt urvalet här tenderar att begränsas till det kommersiellt
mest gångbara delarna av utgivningen. Det finns också koncentra-lionstendenser
inom produklionsledel vilket gör att del samlade utbudet blir beroende av ett
fåtal utgivare, vilket kan leda lUl alt utbudet snävas in och blir ensidigt. I
vissa fall är det också svårt för konsumenterna att informera sig om del
faktiskt tUlgängliga utbudet och därmed välja i detta. Rådet följer fortlöpande
utvecklingen inom litteraturområdet bl. a. vad gäller nyssnämnda aspekter. På
fonogramområdei har rådet tillsammans med statens pris- och kartellnämnd gjort
en ingående analys av fonogram-branschen (se Fonogrammen i kulturpolitiken,
rapport från kulturrådet 1979:1). I anslutning tUl anslagsframställningen för
budgetåret 1986/87 har rådet i en promemoria, Nolområdel, bl. a. beskrivit
utgivningen och tillgängligheten av noter i landet. I nämnda sammanhang har
också informationen till konsumenterna tagks upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
ungdomsråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
viU inledningsvis konstalera alt utredningen bygger på ell hushåUsekonomiskl
synsätt. Detla gmndläggande synsätt vill statens ungdomsråd ansluta sig tiU.
Trots denna gmndsyn har vi på några områden funnit brister som vi här närmare
vill kommentera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inledningen till betänkandet konstateras att utredningen har genomförts på
kort lid. Utredningen av utvecklingen och inriktningen av det
konsumentpolitiska arbeiei har därför i huvudsak byggts på redan befintligt
material. I ett särskilt yttrande liU utredningen anför ledamölerna Gustavsson
och Orring atl utredningens eget material inte kunnat redovisas på ell
tilU"redsställande sätt genom att utredningen inte hunnit bearbeta
materialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
ungdomsråd ser del som beklagansvärt atl utredningen inte fått den lid och de
resurser som krävs för atl på elt mer fullständigt sätl kunna belysa inriktning
och utveckling på del konsumenlpolitiska området. Särskik när del gäUer
avsnittet hushållens fömtsättningar, menar vi atl det hade varit värdefullt med
en bredare belysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
flera år tiUbaka har hushållen drabbats av reallöneminskningar. Som en
konsekvens av delta har konsumtionen minskat, enligt belänkandet, med i
genomsnitt 0,2% per år under perioden 1977-83. Självklart har detta lett lUl
alt fler hushåll har fått en bekymmersam ekonomi. Ett allvarligt tecken på
detta är den kraftiga ökningen av antalet mottagare av socialbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
utredningens direktiv framgår alt hushållens gmndläggande konsumtion har en
särskild betydelse med tanke på den svära privatekonomiska skuation många
hushåU befinner sig i i dag. Därför borde del ha varit en angelägen uppgift för
utredningen all på ell mer ingående säll analysera förändringarna i
konsumtionen av framför aUl bostäder och livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadskostnaden
utgör den största andelen av hushållens konsumtion.<br>
Dessutom är det ell område som tar en ständigt större del av hushållens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumtion.
Man kan ifrågasätta om detta är ett medvetet val av konsu- Prop. 1985/86:121
menterna. Myckel talar isläUel för all bostadskostnaden är svår att påverka
för den enskUde konsumenten. Mot denna bakgmnd borde frågan ställas om hur en
fortsalt ökning av bostadskostnaderna, påverkar hushållens ekonomi. Detta är
exempel på problem som vi anser utredningen inte behandlar på ett
tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som vi menar inte behandlats tillräckligt utförligt är de stora
skillnader som finns i förutsättningama för hushållens konsumtion. Vi menar alt
det skulle vara intressant att t. ex. speciellt se på den gmpp ungdomar som
nyligen flyttat hemifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
uiredningen framgår bl. a. atl ungdomar i regel har ringa erfarenhet av
hushållsarbete och att skolan har brister i sin konsumenlulbildning. När det
gäller ungdomars roll som konsumenter så är detla intressanta områden, men del
finns fler som borde belysas. Som exempel kan anges bostadskostnaderna. För
många ungdomar är det svårt att bära de höga bostadskostnaderna. Detta gäller
ofta både studerande och arbetande ungdom. Ungdomars sociala problem är
speciella på detta område eftersom det ofta innebär slora kostnader alt
etablera sig på bostadsmarknaden. Det handlar om en kombination av i regel låga
inkomster och höga kostnader för bosättning samt hyror och kanske
kapitalkostnader. Detta och många liknande områden skulle behöva utredas
betydligt noggrannare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
instämmer med uiredningen att konsumentpoUtiken skall inriktas på alt öka
konsumenternas medvetenhet och kunskaper, verka för atl konsumenlinflylandel
stärks i samhället och all öka kunskapsutvecklingen om hushållens situation
och de olika förhållanden som påverkar deras resursutnyttjande och välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
konstaterar inledningsvis att flera av förslagen i betänkandet är så aUmänt
håUna att det är oklart vad som åsyflas. Del hade varit önskvärt med en större
tydUghet och konkreta ålgärdsförslag, i synnerhet som kommittén säger sig vilja
arbeta med breda lösningar och engagera såväl enskilda som organisationer i den
framtida konsumentpoUtiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar kommitténs uppfattning, att målel för den framtida konsumentpolitiken
måste vara atl utifrån konsumentsynpunkt stödja en effektiv och medveten
hushållning med resurser. Även målet all öka medvetenheten och kunskaperna hos
konsumenterna måsle ges en framträdande roll i den framtida
konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
kommer inte med några omvälvande förslag på del konsument<br>
poliliska området. Den betonar ell hushållsekonomiskl synsätt och lägger<br>
också slor vikt vid atl den lokala konsumentverksamheten breddas till alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avse aUa de områden som
påverkar konsumentens livssituation ex. vam- Prop. 1985/86:121 och
servicefrågor, butiksstmktur och god samhällsplanering. Denna verksamhet
fordrar utöver den kommunala konsumentverksamheten att kommunalpolitiker,
näringsUvsorganisationer, skolan, frivilliga organisationer med
konsumenlpolitiska ambitioner engagerar sig i konsumentfrågorna. För den
framlida konsumentpolitiken är inte huvudmålen alt förstärka det skyddsnät som
skapats under 1970- och hittiUs under 1980-talet. Självsanering och egna
åtgärder inom näringslivet bUr elt alternativ tlU lagstiftning. Näringslivet
bör också ha huvudansvaret för konsumentinformation. Målet på sikt är att
skapa medvetna och kunniga konsumenter som är väl förtrogna med marknadsföring
och med de spelregler som gäller på marknaden. Länsstyrelsen instämmer med
kommittén i dessa ulgångspunkler för den framtida konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
instämmer i utgångspunkter för den framtida konsumentpolitiken, vilka
redovisas i belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Välfärden
i etl samhäUe bestäms av många olika faktorer. Hushållens välfärd beror främst
av tillgången på resurser och på hur effektivt hushållen kan utnyttja dessa.
Olika förhållanden som råder i samhället, den miljö som omger hushåUen,
politiska beslut m. m. påverkar hushållens möjligheter att utnyttja sina
tillgängliga resurser. Hur samhällets lolala resurser utnyttjas kan bedömas
från hushållsekonomisk synpunkl och därmed ge en viktig aspekt på välfärdens
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kan också mera specifikt uttryckas som att hushållens köpkraft inte bara
bestäms av deras inkomster och den skatt de betalar. Köpkraften påverkas också
av om priserna på varor och tjänster är rimliga, om kvalitén är god, om
varorna har lång ekonomisk livslängd och om de marknadsförs på elt sunt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
detta synsätt har utredningen lagt sina förslag om bl. a. att stärka
konsumentens stäUning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att i den redovisning som beskriver situationen för olika hushåU borde
även en regional aspekt ha anlagts. Ulan atl ha några speciella statistiska
dala på detla anser länsstyrelsen alt befolkningen i glesbygden i Norrlands
inland i jämförelse med den exempelvis i storstäderna har helt andra
fömtsättnigar - i grunden betydligt sämre sådana bl. a. genom långa avstånd och
betydligt sämre utbud av varor och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
av en sådan analys borde enligt länsstyrelsens mening ha lett tUl en avvägning
av åtgärder/insatser där den regionala/regionalpolitiska aspekten varit
framträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
exempel: I Västerbotten saknar sex kommuner av femton någon<br>
form av konsumentverksamhet. Flertalet av dessa är små glesbygdskom<br>
muner med sviktande ekonomiska resurser. Här borde en stimulans ha<br>
föreslagits för alt utveckla sådan verksamhet i dessa kommuner.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Närradiokommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närradiokommiltén
konstaterar med tillfredsställelse atl konsumentpolitiska kommittén anger
närradio som en möjlig väg all sprida konsumentupplysning och annan
konsumentinformation, (s 39 och 91)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
vill dämtöver peka på atl genom ändring i närradiolagen (SFS 1982:459) har de
på varje ort gemensamma närradioföreningarna fäll möjlighet att, i begränsad
omfattning, sända information om kommunal verksamhet. Det kan på säll som l.ex.
sedan länge skett i Karistad, användas för atl regelbundet sända
konsumentprogram med den kommunala konsumentsekreteraren som programledare.
Dessa program innehåller konsumentupplysning om t. ex. möbelvård, inköp av mal
m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
livsmedelsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i silt betänkande lagil upp allmänna konsumentpolitiska frågor. De
livsmedelspolitiska frågorna, som utgör en viktig del av de enskilda hushållens
intressesfar, har legat utanför kommitténs uppdrag. Livsmedelsverket finner
inte anledning atl i remissyttrandet gå igenom kommittébetänkandet i detalj,
särskilt som verket delar den syn på konsumentpolitiken som legal lill gmnd
för kommitléns arbete och som präglar förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén framhåller bör den framlida politiken på konsumenlområdel inriktas
på all stärka hushållens möjligheter atl effektivt använda sina resurser och
atl la upp frågor av betydelse i första hand för grupper i samhäUel med knappa
resurser. Livsmedelsverket har inget all erinra mot kommitténs förslag, vUka
bör verka i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén framhåller är de enskUda hushållen små och kunskaps-mässigl ofta
underlägsna produktions/försäljarsidan. Företagen är måna om all följa
marknadsutvecklingen och har en omfattande kunskap om hushållens förhållanden.
HushåUen har å sin sida däremot för det mesla mycket begränsade kunskaper på
produktområdet. Företagen är i många branscher välorganiserade. Konsumenterna
däremot saknar stöd av starka organisationer. Till konsumenlemas hjälp måsle då
finnas offentliga myndigheter, dit den enskilde kan vända sig och där han kan
förvänta sig alt få sina iniressen bevakade. De centrala och lokala
myndigheterna på konsumenlområdel har därför en ulomordentiigl viktig uppgift
i detta avseende. Konsumeniverkei har under några lidigare år fält vidkännas
extraordinära nedskärningar. En förstärkning av verket är nödvändig om de
vidgade konsumentpoliliska uppgifterna skall kunna genomföras på elt
menings-fuUl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
normala sätt all fungera ger upphov lill miljöproblem. Nästan<br>
aUl vi gör påverkar direkl eUer indirekt mUjön. Del uppstår ofta men<br>
ingalunda alltid en rad målkonflikter meUan hänsyn till miljön å ena sidan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
sysselsättning, lönsamhet, exportmöjligheter och bekvämlighet å den Prop.
1985/86:121 andra, målkonflikter som innebär en rad besvärliga avvägningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknaden
löser inte miljöproblemen av sig själv. Miljöproblemen är negativa externa
effekter, ur förelagarens, förorenarens, ibland också ur köparens synpunkl är
de någon annans huvudvärk. Miljövård handlar till stor del om konsten alt förmå
andra alt uppföra sig väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väl fungerande marknadsekonomi fömtsätter informerade konsumenter. Allmänheten
har ett stort och dokumenterat intresse för miljöfrågor. SNV är övertygat om
att allmänheten är beredd att ta ett ökat ansvar för miljön. Men ansvar
fömtsätter kunskap. Mänga konsumenter skulle med andra ord välja miljövänliga
varor, om de bara hade kunskaper/fick information om vilka varor, som är mer
miljövänliga än andra. Köparen skulle därigenom kunna påverka utbudet och
utformningen av olika varor. Rådgivning fungerar bra, om den som får rådet
åtminstone inte förlorar på alt följa del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifterna
om olika varors funktionella egenskaper bör enligt SNV för vissa varor på någol
sätt kompletteras med uppgifter om miljöpåverkan och med skrolningsanvisningar.
Detta kan ske successivt. Sådan information kan bidra till att öka
medvetenheten om miljöaspekterna i samband med tillverkning, användning och
skrotning av vissa varor. Detta är elt sätt att förhindra miljöförstöring, att
bedriva miljövård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
möjligheter att åstadkomma denna miljöinformation måsle undersökas. De
västtyska erfarenheterna av den särskilda märkning som informerar konsumenten
om att varan är särskUl "miljövänlig" bör utnyttjas. SNV anser att
utgångspunkten vid bedömningen av olika varors "miljövänlighet" i
första hand bör vara jämförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
är nyckelpersonen. Bmkaren - i de fall denne inte är densamme som köparen, t.
ex. inom myndigheter och oUka organisationer — och den som har det slutiiga
ansvaret för skrotningen kan mycket väl lägga betydligt större vikt vid varors
miljöegenskaper än köparen. Ansvaret för informationen om varor bör i första
hand Ugga på tillverkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är således väsentligt all miljöaspekterna kommer in som en naturlig del i
konsumentpolitiken på samma sätl som aspekterna om kvalitet, pris, bekvämlighet
etc. Inom ramen för konsumentverkets sektoransvar bör ligga att på olika säll
söka få in miljöaspekterna i det konkreta konsumentpoliliska arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbruksnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungefär
20% av vår privata ekonomi går åt tiU inköp av mat. Prisbildning<br>
en på livsmedel är därför en viktig del av vår privatekonomi. 1983 års<br>
livsmedelskommilié tog därför även upp konsumentfrågorna, inte bara ur<br>
ekonomisk synpunkl utan även ur näringssynpunkt. Kommktén behand<br>
lade även frågor om konsumentens insyn och utbildning i livsmedelsfrågor.<br>
En viktig del i dessa frågor ansåg kommittén vara sambanden mellan pris,<br>
kvalitet och sammansättning. Kommittén fömlsatte att dessa frågor skulle<br>
tas upp av den konsumentpoUtiska kommittén.<br>
Konsumentkommitténs förslag gäller framför allt utbildning och infor-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mation.
JN delar utredningens uppfattning att del är på dessa områden Prop.
1985/86:121 insatser måste göras för att åstadkomma förbättrad medvetenhet på
livsmedelsområdet. Enligt JN: s mening har emellertid inte konsumentkommittén
lagl särskilt stor vikt vid det vikliga livsmedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
instämmer i de mål för en framlida konsumentpolitik som kommittén anger,
nämligen att stödja en effektiv och medveten hushåUning med resurser. Detla
innebär all man inom konsumentpolitiken skall verka för att förbättra
konsumenlemas möjligheter att uttrycka sina behov och påverka sin situation.
Man bör också stödja hushållens strävan alt bättre utnyttja sina resurser och i
övrigt stärka konsumenternas ställning på marknaden. Den konsumentpoUtiska
verksamhelen måsle därför även i fortsättningen parallellt inriktas på både
konsument- och förelagsinriktade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är väsentligt alt konsumentpolitiken inriktas på insatser som främjar
hushållens ekonomi och koncentreras på frågor av större ekonomisk betydelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
instämmer i huvudsak i kommitténs förslag. Kommunen väljer därför alt i detla
yttrande beröra de områden där kommunen har särskilda synpunkter vilka lorde
beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun har som ett klart uttalat mål att ge kommuninvå-nama den service som
efterfrågas. Detla gäller också inom konsumentpolitikens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dagens samhälle, med elt ständigt utökat utbud av varor och tjänster och med
begrepp som märkesmystik, suggestiv reklam och Uvsslilsreklam blir del för
konsumenterna alll svårare att överblicka marknaden och göra rationeUa inköp
baserade på egna behov och preferenser. För den enskilde konsumentens ekonomi
och för den samhäUsekonomiska utvecklingen vill kommunen slå fast all den
framlida konsumentpolitikens mål måste vara atl slå vakt om konsumenternas
ställning på marknaden och ur konsumentsynpunkt STÖDJA EN EFFEKTIV OCH
MEDVETEN HUSHÅLLNING MED RESURSER.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principiellt
kan den konsumenlpolitiska verksamheten delas in i fyra verksamhetsområden som
var och en för sig är lika väsentliga för konsumenterna och som dessulom
starkt påverkar den kommunala verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
Hushållning ställs i centrum. Detta innebär att konsumenternas resurser i form
av pengar, lid, arbetskraft och kunskaper specieUl måsle uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken förs närmare
konsumenterna. Kommunernas an- Prop. 1985/86: 121 svar för och
möjligheterna att stärka konsumentemas ställning ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Aktivare folkrörelser. Ökat
ansvar för kommuner och myndigheter atl söka samarbete med organisationerna.
Konsumenternas inflytande kan stärkas genom ökad medverkan och engagemang av
frivilliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökade krav på företagen.
Förelagens huvudansvar för produktinformationen betonas liksom ansvaret för
reklamationshandläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitikens
mål måste vara att stödja och stärka hushållens möjligheter tiU atl effektivt
utnyttja sina resurser. HushåUens väUard beror tiU slor del på hur man kan
utnyttja dessa. Det innebär följande tre verksamhetsområden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken måste
tydligare inriktas på alt ÖKA KONSUMENTERNAS MEDVETENHET OCH KUNSKAPER så att
de bättre skall kunna ge uttryck för sina behov, utnyttja sina resurser
effektivare och fungera bättre på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>KonsumentpoUtiken måste verka
för att KONSUMENTINFLYTANDET STÄRKS I SAMHÄLLET genom att människor och deras
organisationers dellagande i konsumentpolitiken breddas och fördjupas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>KonsumentpoUtiken måste ge en
ÖKAD KUNSKAPSUTVECKLING OM HUSHÅLLENS SITUATION och de olika förhållanden som
påverkar deras resursutnyttjande och välfärd. Ett sådanl förbättrat kunskapsunderlag
är nödvändigt för konsumenter, samhäUsorgan och näringsUv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
politiska förankringen är nödvändig och grundprincipen skaU vara atl ha en
konsumentnämnd som bas för den kommunala verksamheten. Utvecklingen i kommunema
måsle noggrant följas om och hur kommunerna tar sitl ansvar för
konsumentpolitiken. I händelse av atl alltför många kommuner ligger kvar på en
allför låg nivå eller ingen verksamhet alls, lorde elt införande av
obligatorium ånyo prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
påverkar att en väl fungerande konsumentpolitik måste bedrivas närmare
människorna och sker bäst genom kommunal konsumentpolitisk verksamhet och alt
denna måste drivas med kraft. Inte minsl för alt kunna påverka de särskUt
utsatta konsumentemas situation är det en nödvändighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningarna
finns delvis redan på lokal nivå men de måsle stärkas och aktiviteterna
fördjupas. SpecieUt angeläget är det att de förtroendevalda i kommunerna på
ett aktivare sätl än hittills känner ansvar och får utrymme för att förverkliga
de allmänna konsumentpoUtiska målen på lokal nivå. En mångsidig lokal
verksamhet i bred samverkan mellan kommunens konsumentverksamhet, andra
kommunala organ, frivilliga organisationer, näringsliv och övriga är ett
nödvändigt inslag i den konsumenlpolitiska utveckling som måste komma lUl
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
ställer sig helt bakom förslaget och kan genom egna erfarenhe<br>
ter instämma i att dessa förutsättningar behövs för att "lyckas" på
lokal</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'04</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nivå.
Genom en politisk vald nämnd har vi kunnat påverka straktueUa Prop.
1985/86:121 förhållanden på marknaden som formar hushåUens viUkor. Detta har
krävt i många fall etl stort engagemang av de förtroendevalda för att nå ut med
de nödvändiga målen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- alt öka konsumentemas
kunskaper och medvetenhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>— atl förslärka
konsumenlinflylandel i samhället, saml</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- att öka
kunskapsutvecklingen om hushåUens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun hemställer slutligen att utvecklingen av konsumentpolitiken i landet
sker i huvudsak enligt konsumentpoliliska kommkténs förslag med beaktande av
vad som ovan anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kritianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väl fungerande kommunal konsumentpoUtisk verksamhet är gmnden för landets
framlida välbefinnande, samt en fömtsättning för att vam- och tjänstemarknaden
skall kunna fungera någorlunda effektivt, ty pga. den stora mängd varor som
finns inom livsmedelsområdet och märkesmystiken bland hushållskapitalvaroma
plus den suggestiva reklamen har del blivit allt svårare för konsumenterna att
överblicka marknadsutbudel respektive göra någorlunda rationeUa köp baserade på
sina egna behov och preferenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
viU med krafl understryka atl det fortfarande är en viktig uppgift för
konsumentpoUtiken att slå vakt om konsumenternas stäUning på marknaden. Därvid
måste målet för den framtida konsumentpolitiken vara all utifrån
konsumentsynpunkt stödja en effektiv och medveten hushållning med resurser.
Principiellt innebär del följande tre verksamhetslinjer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken måsle
tydligare inriktas pä att öka konsumenternas medvetenhet och kunskaper så att
de bättre skaU kunna ge uttryck för sina behov, utnyttja sina resurser
effektivare och fungera bättre på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken måste verka
för all konsumentinflylandet stärks i samhället genom all människor och deras
organisationers dellagande i konsumentpolitiken breddas och fördjupas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken måste ge en
ökad kunskapsutveckling om hushållens skuation och de olUca förhållanden som
påverkar deras resursutnyttjande och välfärd. Etl sådanl förbättrar
kunskapsunderlag är nödvändigl för konsumenter, samhällsorgan och näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlnämnden
har lätt atl instämma i kommitténs förslag tiU arbetsområden enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- rådgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>reklamalionshantering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>information</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- marknadsuppföljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>serviceförsörjning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- stöd till organisationer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tiUfallet förekommer i några kommuner mycket bra lösningar på vart Prop.
1985/86: 121 och elt av dessa verksamhetsområden men i ingen kommun utförs
samtliga dessa nödvändiga arbeten i tiUräckligt hög grad. Det innebär att det i
elt långsiktigt perspektiv måste ske elt utbyte av erfarenheter mellan kommuner
med olika väl utbyggda arbetsmodeller, så varje kommun täcker hela
arbetsschemat och gör del i väsentligt högre grad än i dagsläget. Detta innebär
att det måsle tillföras mer resurser till de lokala konsumentpolitiska
verksamheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl kunna fördela de konsumentpolitiska resursema effektivast möjligt krävs
engagerade politiker som tar sig tilU-äckligt tid att diskutera vilka områden
och arbetsformer som skall prioriteras. Entydiga erfarenheter visar att en
konsumentnämnd är bäst skickad att svara upp mot konsumenternas krav
åtminstone i en medelstor kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
utredning och bearbetning av datoremas möjliga användning i näringslivs- och
samhäUsinstitutioners kontakt med konsumenlema bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
hemställer kommunen i Kristianstads kommun att utvecklingen av
konsumentpolitiken i landet sker i huvudsak enUgt konsumenlpolitiska
kommitténs förslag med beaktande av vad som ovan anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mullsjö
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjunkande
livslängder på hushåUskapilalvaror och även andra varor medför att aUl fler
hushåll får ekonomiska problem. Kommunen delar därför kommitténs uppfattning
att det är viktigt att stödja en effektiv och medveten hushållning med
resurser, med andra ord förbättra konsumentemas möjligheter all välja en för
dem passande vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
konsumentpolitiska målet att utifrån konsumentsynpunkt stödja en effektiv och
medveten hushållning med resurser kräver att vi bl. a. arbetar för atl stärka
utbildningsinsatserna i skolan, företagens informationsansvar saml
konsumentinformationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gislaveds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmnden
för landels framlida välbefinnande är en väl fungerande kommunal
konsumentpoUtik. Den är dessutom en fömlsältning för all vam- och
tjänstemarknaden skall fiingera någorlunda effektivt. På gmnd av den ständigt
växande varumängden inom Uvsmedelsomrädet och märkesmysli-ken bland
hushållskapitalvarorna plus den suggestiva reklamen har det blivit alll svårare
för konsumenterna all överblicka marknadsutbudel och alt göra någorlunda
rationella köp som baserats på del egna behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
vill understryka att del fortfarande är en viktig uppgift för<br>
den framlida konsumentpolitiken atl slå vakt om konsumenternas ställning<br>
på marknaden. Därför måste målel för den framlida konsumentpolitiken<br>
vara all utifrån konsumentsynpunkt stödja en effektiv och medveten hus-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hållning med resurser.
Verksamheten kan indelas i tre huvudlinjer:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. KonsumentpoUtiken
måsle inriktas på att öka konsumenternas medve- Prop. 1985/86:121<br>
tenhet och kunskap så att de bättre kan ge uttryck för sina behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utnyttja
sina resurser effektivare och fungera bättre på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken måste verka
för atl konsumentinflytandet stärks i samhäUel genom att människor och deras
organisationers deltagande i konsumentpolitiken breddas och fördjupas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>KonsumentpoUtiken måsle ge en
ökad kunskapsutveckling om hushållens situation och de olika förhållanden som
påverkar deras utnyttjande av resurser och deras välfärd. Etl sådant förbättrat
kunskapsunderlag är nödvändigt för konsumenter, samhällsorgan och näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som uttalas i betänkandet anser kommunen att konsumentemas
medvetenhet och kunskap bör ökas för atl på så sätt stödja och förbättra deras
stäUning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör konsumentinflytandet i samhället stärkas genom en allmän debatt och genom
olika organisationers engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
kunskapen om hushållens situation är dålig behöver kommunen veta vilka
förhåUanden som påverkar hushållens resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun som tagit del av konsumentpolitiska kommitléns betänkande (SOU 1985:32)
viU inledningsvis beklaga att en utredning om en så viktig fråga som den
framtida konsumentpolitikens inriktning inte har kunnat genomföras med större
enighet än vad som nu är fallet. Oaktat detta vill dock kommunen yttra sig över
några vikliga punkter i det presenterade utredningsmaterialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allmän princip för konsumentpolitiken i framtiden måsle vara att lösningen av
den enskilde konsumentens problem förs närmare människorna. Detla är också
kommitténs uppfattning. Denna princip är ulan Ivekan fömtsältningen för alt
konsumentpolitiken skaU kunna uppnå de fastlagda fundamentala målen. Om inte
medvetna och kraftfulla insatser görs för att förankra verksamheten på lokal
nivå, kommer knappast de tilldelade resurserna liU meningsfuU användning.
Detta gäller aUa kategorier av enskilda konsumenter och också direkt och
indirekt produktion och distribution. Samma fömtsättning måsle i minst lika hög
grad gäUa för att tillgodose kunskaps- och informationsbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
många sektorer av samhällslivet förekommer en mer eUer mindre medveten tendens
till ökad centralisering och centralstyrning, eUer åtminstone försvar för
befintiig sådan. Denna tendens måsle molverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
gör upprepade och förmodligen också välmenande uttalan<br>
den om den lokala roUen, dvs. i första hand kommunernas uppgifter. Men<br>
trots detta lever inte heller kommittén upp lill inriktningen att bryta ovan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnda
trend. Några nya konkreta åtgärder till stöd för den lokala verk- Prop.
1985/86:121 samheten föreslås inte och allraminst beträffande resursfördelning
mellan centralt och lokalt agerande. Snarare kan man hos kommittén spåra tendenser
i motsatt riktning t. ex. i fråga om glesbygdsproblemen och resurserna för
deras lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Växjö
kommuns informationsnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
målsättning innebär en utvidgning av konsumentpolitiken jämfört med 1975 års
riksdagsbeslut där målel var atl stödja konsumenterna och förbättra deras
ställning på marknaden. Utvidgningen av synen på konsumentpoUtiken är en
anpassning av hur de konsumentpolitiska organens arbete har breddats under
senare år. Informationsnämnden kan i stort ansluta sig tUl denna målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Helsingborgs
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser all föreslagna mål och riktiinjer inom konsumentpoUtiken är riktiga.
Särskill betydelsefullt är därvid strävandena att utveckla och fördjupa den
lokala konsumentverksamheten. Även om redovisat förslag tiU "Lag om vissa
befogenheter i kommunal konsumentpoUtisk verksamhei" närmasl får uppfattas
som en kodifiering av den verksamhet som bedrivs i kommunema redan i dag, kan
förslagel samtidigt utgöra en lämplig plattform för det fortsalla
utveckUngsarbelet. Med hänsyn härtill och med beaktande av vad konsumentnämnden
anfört tillstyrker kommunstyrelsen bifall till utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
instämmer i det hushållsekonomiska synsätt som konsumentpoUtiska kommittén
förespråkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Östersunds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
instämmer i analysen och de mål som satts upp. HushåUen har fått minskat
konsumtionsutrymme och ökad lidspress. Dessulom kan man konstatera atl
hushåUens praktiska kunskaper atl utnyttja sina resurser effektivt har sjunkk.
Det kommersiella trycket har samtidigt ökat. Det här är slutsatser man bl. a.
kan dra från del praktiska arbetet med budgelrådgivning till ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun instämmer i utredningens förslag all målel för den framtida
konsumentpolitiken måsle vara att utifrån konsumentsynpunkt stödja en effektiv
och medveten hushållning med resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trots atl Sverige idag har
en mycket hög levnadsstandard är det svårt all<br>
vara konsument. Utvecklingen springer iväg, kunskaper hos enskilda kon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sumenter och inom
samhällsplaneringen hinner inte med.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslulningsvis
vUl kommunen framföra att man är poskiv tUl utredning- Prop. 1985/86:121 en
och dess förslag. Del är viktigt med elt hushållsekonomiskl synsätt så att
effekterna av olika beslut bedöms utifrån hushållens synpunkt och utifrån de
följder besluten inom olika delar av samhället har för hushållens välfärd och
resurser i form av pengar, tid, arbete och kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sorsele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att särskilda konsumentnämnder bör inrällas för alt utöka politikernas
medverkan i den konsumentpolitiska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sorsele
kommun kan snabbi konstatera att ärendemängden i en liten glesbygdskommun inte
försvarar kostnaderna för inrättande av en särskild nämnd för konsumentfrågor.
Små kommuner har hellre inte ekonomiska resurser alt anstäUa personal som är
speciellt inriktade på dessa frågor. Sorsele kommun anser därför att
indragningen av hemkonsulentljänsterna vid länsslyrelsema var mycket olyckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Kramfors kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
delar tUl stor del kommitléns förslag. På några punkter är nämnden av annan
åsikt, nämligen ätt kommunen skuUe få kompelens och möjlighet att inrätta
lokala reklamationsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tiUstyrker utredningens förslag till ändrad målsättning för del konsumentpolitiska
arbetet, all hushållen och deras resurser sätts i centmm. HitliUs har
konsumentpolitiken främst varit inriktad på konsumenternas situation i
förhåUande till näringslivet. Del har vi upplevt vara en alltför snäv
inriktning efiersom vår vardag till stor del styrs av beslut som tas på helt
andra ställen än i näringslivet. Så fattas exempelvis inom kommunerna beslut
som i hög grad påverkar vår situation. Del kan gälla samhällstjänster av olika
slag, taxor och avgifter m. m. Dessa beslut fattas många gånger med andra
utgångspunkter än konsumentens situation. Vi önskar därför ett ökat engagemang
från politikers, organisationers och enskildas sida när det gäller samhälleliga
beslut som direkt påverkar konsumenlema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Västerås kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken
rör flera oUka samhällsområden. Framlidens konsumentpolitik kräver därför
slora insatser inom ell brett fäll med utgångspunkt från etl
hushållsekonomiskl synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlnämnden
instämmer i de mål för en framlida konsumentpolitik som kommittén anger,
nämligen atl stödja en effektiv och medveten hushållning med resurser och viU i
likhet med kommittén inrikta verksamhelen på alt öka konsumenternas
medvetenhet och kunskaper för all bättre hävda sig-på marknaden.
Konsumentinflylandet i samhället måsle förstärkas genom alt människors och
organisationers dellagande breddas och elt bättre kunskapsunderlag skapas om
hushållens silualion. Nämnden vill understryka behovel av konsumentpolitisk
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
förbundet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
har i anslutning tUl kommitténs ulgångspunkler främsl tre gmndläggande
reflektioner atl anföra. Dessa refleklioner sammanhänger med KF: s och därtiU
anslutna föreningars verksamhei som en konsumentemas intresseorganisation med
uppgift all inköpa, producera och distribuera goda konsumtionsvaror, främsl
Uvsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
vill KF hänvisa tUl att livsmedelspoUtiska kommittén nyligen framlagt sill
huvudbetänkande "Jordbruks- och livsmedelspoUtik" (SOU 1984:86), vari
två kapilel behandlar konsumentpolitik och -inflytande på livsmedelsområdet
(kap. 7 och 8). I den fortsatta beredningen av kommitténs förslag måste därför
enligt KF de konsumenlpolitiska delarna av livsmedelsverkels - Uksom
socialstyrelsens - verksamheter uppmärksammas och koordineras med KOV: s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
konstaterar KF all konsumenlpolitiska kommitténs överväganden och förslag i
kap. 7-13 till stor del gäller vidgade insatser från kommuner,
undervisningsväsende, organisationer och företag. KF vill här allmänt framhålla
viklen av alt KOV: s roU i samhäUets totala konsumentpolitik - dvs. vid
offentliga och enskilda institutioner, cenlrak och lokalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- ej
görs alltför beroende av nämnda icke-statliga institutioners växlande<br>
resurser och konsumentpoUtiska ambkioner. Delta fömtsätter atl KOV: s<br>
egna resurser måsle vara tillräckligt stora och därtiU stabila.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
förespråkar i olika sammanhang som en referensram för konsumentpoUtiken etl
"hushållsekonomiskl synsätt". Se särskilt kap. 5. För
konsumentkooperationen är ell sådanl synsätt sedan gammalt självklart. KF
anser alt kommitténs hushållsekonomiska synsätt och värderingar ska vägleda
konsumentpolitikens huvuduppgifter atl stödja, komplettera eller korrigera
marknaden beroende på hur denna fungerar ur konsumentsynpunkt.
Konsumentkooperationens utveckling hittills har kännetecknats av alt utnyttja
marknadsekonomins ur hushållssynpunkt starka sidor och atl på samma gång
molverka dess svaga sidor. Det är viktigt all uppmärksamma i vilken hög grad
vårt samhäUe präglas av marknadsbe-leenden. Konsumentpolitikens uppgifter är
således</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alt stödja marknaden så atl den
fungerar bättre och underlättar en god resurshållning enligt klassisk ekonomisk
teori (l.ex. information, kunskap)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl komplettera en bristfällig
marknad så atl angelägna behov hos alla eller vissa konsumenlgmpper möts med
ändamålsenlig produktion och distribution (t. ex. glesbygdsstöd,
produktutveckling för handikappade)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all korrigera marknaden där den
fungerar dåligt eller negativt ur konsumentsynpunkt (l.ex. hälso- och
miljövådliga varor, monopol).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utvärderingen av den sedan 1970-talels början bedrivna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumentpoUtiken (kap.
6:1) vill KF framhålla följande. KF anser all</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samhällets konsumentpoUtik
i fråga om livsmedel inte utvecklals positivt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>under den nämnda perioden.
Dessutom konstaterar KF all insatserna för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bättre hälsa och miljö
inte varit prioriterade i konsumentpolitiken. Vidare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vill KF nämna utvecklingen
sedan 1970-lalels början av s. k. extra- eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:372.0pt'><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kampanjpriser
som exempel på marknadsföringsåtgärder, vars utbredning Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>visserligen
lätt förklaras av hårdare villkor på många marknader men vars</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsekvenser
för hushållen dock ofta måsle bedömas som diskutabla bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>efiersom
de ger intryck av en priskonkurrens som i verkligheten ofta är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skenbar.
Konsumentkooperationen har under 1970- och 80-lalen vid flera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillfäUen
erfarit atl rörelsens egen konsumentpolitik försvårats därför att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällets
konsumentpoUtik i nyssnämnda frågor varit otUlfredslällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiska
kommittén föreslår för framtiden elt primärt mål: "att utifrån
konsumentsynpunkt stödja en effektiv och medveten hushållning med
resurser" (sid. 74). Inom detta primära måls ram föreslås vidare följande
delmål:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"-
atl förbättra konsumentemas möjligheter att uttrycka sina behov och påverka sin
situation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl stödja hushållen i deras strävan
atl bättre utnyttja sina resurser och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att stärka konsumentemas
ställning på marknaden."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
lorde i det sammanhanget vara överflödigt atl närmare ange de villkor och
förutsättningar, vilka bör vara uppfyllda för all marknaden ska fungera väl ur
konsumentsynpunkt. Kunniga och väl informerade konsumenter är ell av
villkoren. Frånvaron av monopol och karteller är ett annat. Motarbetande av
s.k. negativa externeffekter av enskilda förelags produktion eller enskilda
hushåUs konsumtion är etl tredje. Dessutom fungerar marknaden ofta imperfekt
när del gäller att tillgodose behov hos grupper med svag (relativ) köpkraft,
svag organisering och därmed även svag förmåga att uttrycka sina behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitikens
mål syftar lUl atl förtydliga men också att ge en gmnd för prioriteringar inom
politiken. Elt givet mål, som fastlades redan 1972 och som blivk ännu mer
aktuellt fram liU idag, är all konsumentpolitiken ska i hög grad inriktas på
atl tillgodose behov och intressen hos särskUt utsatta (resurssvaga) folkgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
KF; s mening bör detla mål klart utsägas även i fråga om den framtida
konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
annal mål, vars angelägenhet framkommer bl. a. vid studier av de senasie årens
svenska konsumenldeball men också i FN: s, OECD:s, EG: s och Nordiska
ministerrådets aktuella program för konsumentpolitik, avser insatser för att
främja konsumenternas hälsa och säkerhel. Ytterligare ell mål, som bl. a. den
svenska konsumentkooperationen i hög grad uppmärksammat i silt 1976 beslutade
handlingsprogram, avser insatser för all främja såväl yttre miljö som
konsumentmiljö. På denna punkt finns elt i växande grad sammanfallande
konsument- och producentintresse i den meningen all konsumentkooperaliva och
löntagarfackliga strävanden visat sig gemensamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag all "förbättra konsumenternas möjligheter atl ut<br>
trycka sina behov och påverka sin skuation" finner KF betydelsefullt. Det<br>
är viktigt atl så slora och många konsumentgrupper som möjligt får sina<br>
röster hörda i de konsumenlpolitiska verksamheterna. Detla fömtsätter<br>
dock att konsumenternas deltagande och delaktighet i organiserade verk<br>
samheter med anknytning till konsumentpolitiken stimuleras. Del är där-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
viktigt att den statliga och kommunala konsumentpoUtiken mer är Prop.
1985/86:121 hittiUs tar hänsyn tiU och samverkar med de organisationer, där
konsumentemas deltagande redan är stort och som kan förmedla belydelsefuUa
konsumentopinioner lill de politiska organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
föreslår således all konsumentpoUtikens mål i framtiden blir att "stödja
konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden" samt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- att stödja särskilt
utsatta konsumentgrupper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att främja konsumenternas hälsa
och säkerhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alt främja yttre mUjö och
konsumentmiljö samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alt verka för att
konsumenternas deltagande och delaktighet i konsumentpolitiken vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
nämnda mål har egenskapen all de anknyter till aktuella internationella
konsumentpolitiska program, alt de kan lillämpas på såväl KOV;s som SPK:s,
livsmedelsverkets, socialstyrelsen m.fl. konsumentpoliliskt inriktade
verksamheter, att de underlättar preciseringar av del svårtoUcade ämnet
"konsumentkunskap" i utbildningsväsendet och "konsumentfrågor"
i forskningen samt att de syftar på såväl konsumeotpolkik som
konsumtionspoUlik. Med konsumlionspolitik avses sådana insatser, vUka gäller
att stimulera eller motverka konsumtionen av sådana varor och tjänster som är
nyttiga resp. skadliga för alla eUer vissa konsumenlgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
förordade mål mbbar inte vad kommittén på sid. 76 anför om vikten av att den
framtida konsumentpolitiken särskUt inriktas på att öka konsumentemas
medvetenhet och kunskap, att vidga konsumentinflylandet i samhället och atl
bidra liU ökad kunskapsutveckling om bl. a. hushållens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin beskrivning av statlig konsumentpolitisk verksamhet (kap. 3.1) begränsar
sig kommittén lUI KOV och ARN. Del förekommer dock ålskil-liga andra statliga
verksamheter med klar konsumentpolitisk syftning. Med ledning av
finansdepartementets i augusti 1985 utgivna "KonsumentpoUtisk
översikt" kan ulöver KOV och ARN även nämnas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>näringsfriheisombudsmannen (NO)
och marknadsdomstolen (MD) för ärenden om bl. a. konkurrensbegränsning,
marknadsföring och oskäliga avtalsvillkor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>socialstyrelsen för ärenden om
läkemedel och hälsoaspekter på bl. a. livsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kommerskollegium för ärenden om
urspmngsmärkning av kläder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uvsmedelsverket för ärenden om
kvalitets- och tiUsalskonlroU m. m. i fråga om mat och dryck</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kemikalieinspektionen för
ärenden om farligheten hos kemiska ämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sjöfartsverket för ärenden om
fritidsbålars säkerhel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>slalens provningsanslall för
ärenden om bl. a. färdigförpackade varors volym och vikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>statens pris- och kartellnämnd
(SPK) för bevakning av priser och konkurrens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bostadsstyrelsen m.fl. för
ärenden om småhus (utreds f. n.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
vill hell instämma i kommitténs ståndpunkt att del snarast krävs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förstärkta
insatser på central politisk nivå för samordning av olika myndigheters
konsumentpolitiska verksamheter. Den nuvarande konsumentpolitikens splittring
på central statlig nivå måsle leda till inte enbart en misshushåUning med
resurser ulan också en belastning i varje strävan att utveckla samverkan mellan
å ena sidan staten och å andra sidan kommuner, organisationer och företag. Även
sett ur konsumenternas synpunkler är den nuvarande splittringen ägnad att
minska nyttan och överblickbarheten av den lolala konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
hemstäUer därför att en samordning av nuvarande konsumentpoliliska
verksamheter inom statliga myndigheter kommer till stånd eUer -när viss sädan
samordning redan förekommer — ytterligare utvecklas. Samordningen bör främst
gälla mellan KOV och livsmedelsverkets, socialstyrelsens och SPK: s
konsumenlpolitiskl inriktade verksamheter saml bör bl. a. avse utrednings-,
utbildnings- och informationsinsatser. Företas inte den här begärda
kompletterande översynen riskerar den statiiga konsumentpolitiken atl utmärkas
av ineffektivitet och riskerar de tidigare nämnda konsumenlpolitiska målen all
ej motsvaras av önskvärda praktiska resultat. Det bör vara en angelägen
uppgift för del statsråd, som nu explicit fält ansvar för konsumentpolitik och
konsumentfrågor att la initiativ lill all en konsumentpolitisk beredning tillsätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning lill de statiiga konsumenlpolitiska organens verksamheter och
samordningen därav aktualiseras även frågan om samverkansformer mellan
offentliga konsumenlorgan och bl. a. konsumentkooperationen (kap. 9.4). KF viU
här i princip uttala ståndpunkten alt de mest belydelsefulla organisationerna
som representerar konsumentintresset, nämligen KF, LO, och TCO bör vara
representerade i bl. a. KOV:s styrelse. KF återkommer i sitl remissyttrande
över verksledningskommitténs betänkande med ytterligare synpunkter i denna
fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
delar kommitténs ståndpunkt om betydelsen av att hushåUsekonomiska synsätt ska
vara en generell utgångspunkt för konsumentpolitikens insatser för atl höja
medvetenhet och kunskaper. Dessutom vill KF framhålla det angelägna och
ändamålsenliga i atl konsumentpolitiken prioriterar bl. a. särskill utsatta
folkgrupper saml hälso- och miljöfrågor. Därigenom blir det lättare alt
precisera och konkretisera innebörden i "konsumentkunskap" och
"konsumentfrågor", vUka begrepp eljesl tenderar all bli väl diffusa i
bl. a. utbildningssammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
konsumentpolitiska kommittén gavs i direktiven ell vittomfattande<br>
uppdrag. Visseriigen har den tillmälta tiden varit knapp, men även med<br>
beaktande därav framstår resultatet av kommitléns arbete som i grunden<br>
onöjaktigt. En del frågor har inte alls behandlats, medan andra förvisso<br>
diskuteras men ulan vare sig djup eller konkretion. Över huvud laget<br>
präglas betänkandet av flytande, svårgripbara resonemang och påtaglig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>oskärpa.
I betydande mån torde detla förklaras av att kommittén på Prop. 1985/86:121
väsentliga punkter underlåtit all la fram faktaunderlag eller alt nyttiggöra
sig befintligt sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
är vidare starkt splittrad och belänkandet upptar inte mindre än dryga tiotalet
reservationer och särskilda yttranden. Värderingar och förslag i huvudtexten
stöds således av en majoritet som i skilda delar har varierande sammansättning.
Knappast något av betydelse röner anslutning från hela kommktén, eller ens från
samlhga ledamöter. Delta är inte i och för sig förvånande, efiersom frånvaro av
gemensam och rimligl träffande verklighetsbeskrivning naturiigen leder tiU
divergerande meningar om existerande problem och lämpliga åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan emellertid också konstateras atl avgörande skiljaktigheier inom kommittén
ytterst bottnar i delade synsätt på det principiella planet. Särskill gäller
delta uppfattningen om marknadsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
utmålar marknadsekonomin som ell problembelaslat system, vilket inte i
praktiken fungerar tillfredsställande ulan avsevärda ingrepp av både generell
och selekliv nalur. Den konflikltes majoriteten uppställer innebär atl det
råder skarpa motsättningar mellan företagen och konsumenterna, där de senare
alltid är i underläge. Detta är en från såväl teoretiska som praktiska utgångspunkter
felaktig beskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatta
i sitt sammanhang - elt högt utvecklat överflödssamhälle med miljontals
transaktioner dagligen - får de svenska konsumentproblemen allmänt anses
måttliga, åtminstone på konkurrensmarknaderna. En konsumentpolitik som syftar
lill atl förbättra det marknadsekonomiska systemets funktionssätt och komma
lill rätta med eventuella missförhållanden förutsätter all faktiska problem
identifieras och ges rätta proportioner; undantagssituationer får inte motivera
ålgärder långt ulöver sin egen omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
har tydligt fjärmat sig från den värdegemenskap som — trots skilda bedömningar
i många sakfrågor - utgjort gmnden för ett under lång tid betydande samarbete
mellan näringsliv och myndigheter på det konsumentpoliliska fallet. Detla är
Uka anmärkningsvärt som det är beklagligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inställningen
hos majoriteten kontrasterar också mol den principvärdering av
marknadsekonomin som ligger bakom aktuell konkurrenspolitik. Detta är likaså
uppseendeväckande. Över huvud tagel uppmärksammas konkurrensens
konsumenlpolitiska implikationer generande lite i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
framlägger ett stort anlal, mer eUer mindre löst utformade förslag. Oftast
klargörs del inte vart man konkret vill komma. Inte heller finns någon prioritering
värd namnet förslagen emellan. Enligt direktiven skulle kommittén uppskatta
förslagens kostnader för förelagen och därmed konsumenterna. Kostnaderna skulle
vidare sältas i relation till den förväntade nyttan för konsumenterna. I
betänkandet kan inte ens ansatser i den riktningen spåras. Förbundet anser
denna underlåtenhet, i uppenbar slrid med direktiven, värd den allvarligaste
kritik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken
bör, såvitt man kan förslå majoriteten, breddas tiU<br>
all omfatta snart sagt varje samhälls- och politikområde av betydelse för<br>
medborgarna. Resonemanget låter sig måhända utföras på elt filosofiskt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>plan,
men duger ingalunda som gmnd för någon praktisk verksamhet. Prop. 1985/86:121
Förbundet menar all del enda realistiska är att även fortsällningsvis i slort
hålla fast vid den avgränsning som angavs i 1972 års riksdagsbeslut om
konsumentpoUtiken. Att företeelser i sammanhanget bedöms ur ett hushållsperspektiv
innebär inte, vilket majoriteten tycks vilja påstå, någol nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av vad som här sagls anser Förbundel all belänkandet inte alls kan
bilda underlag för utformningen av den framlida konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Merparten
av den konsumentpoUtiska lagstiftningen har tillkommk under 1970-lalet. Sedan
dess har den offenlliga sekiorn starkt ökat. Här har på senare tid framkommil
konsumentpolitiska problem som i större utsträckning borde ha uppmärksammats
av utredningen. Inte bara monopoliserade branscher som exempelvis Televerket
och Postverket har expanderat kraftigt ulan framför alll slora delar av den
kommunala sektom berör i dag allmänheten i deras dagliga konsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skåne—Blekinge
köpmannaförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
innehåller inte några omvälvande förslag på del konsumentpoliliska områdel.
Inriktningen att de praktiska konsumentfrågorna skaU lösas på det lokala planet
ligger i Unje med vad vi anser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av de viktigare kapitlen innehåller idéer och tankar kring den lokala
konsumenlpolitiska verksamheten. Inriktningen är hek klar, nämligen all de
praktiska konsumentpolitiska frågorna bör föras ut så nära konsumenlema som
möjligt. Även fortsättningsvis fömtsälts, atl de praktiska konsumentfrågorna i
försia hand skall lösas mellan konsument och företagare men även stort ansvar
läggs på kommunerna vad gäller klagomål och reklamationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är etl liU såväl form som innehåU ganska särpräglat belänkande som
Konsumentpolitiska Kommittén lägger fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belänkandet
saknar sedvanlig sammanfatining. Detta är en anmärkningsvärd brist, i
synnerhet som del inte är alldeles lätt atl vid en översiktlig genomgång av
belänkandelexten bilda sig en klar uppfattning om vad de bärande tankegångarna
i betänkandet egentligen innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
betänkandet värderas mol bakgrunden av den ambitionsnivå som var direktivens,
måste konstateras atl del inte ens tillnärmelsevis håller måttet.
Utredningsuppgiften har synbarligen varit Kommittén övermäktig - i vart fall på
den förhållandevis korta tid som i direktiven ulmätts för uppdragets
fullgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
måste alltså redan inledningsvis med beklagande konstalera all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delegationen
ser sig nödsakad aft rikta allvariig kritik mot belänkandet. Prop.
1985/86:121 NDM vill emellertid samtidigt betona atl man på näringslivshåll i
och för sig delar departementets uppfattning att liden är mogen alt efler elt
decenniums verksamhet i nuvarande former se över den konsumentpolitiska
verksamheten. Krkiken gäller inte ansatsen ulan resultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
menar alt själva tanken att föra fram hushåUet som huvudobjekl vid
konsumentpoUtiska överväganden kan ha goda skäl för sig. Konsumentutredningen,
som hade mycket stora resurser till skt förfogande, lyckades emellertid aldrig
utveckla tanken till en praktiskt brukbar modeU. Det måsle också med beklagande
konstateras all Konsumenlpolitiska Kommittén inte förmält fullfölja sin
ambitiösa ansats. I belänkandet redovisas inte ens ett försök tUl seriös
analys av vad ett hushåUsekonomiskl synsätt egentligen innebär och på vilket
sätl delta skiljer sig från det mer individcenlrerade betraktelsesätt som
hittills tillämpats i det konsumentpoUtiska arbetet i vårt land liksom i andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
läsning av betänkandet finner man således alt Kommittén för del mesla utgår
från ett konventionellt kosumenl- eller brukar-begrepp. Såvitt NDM kunnat finna
har del deklarerade hushållsekonomiska synsättet aUlså i praktiken inte
använts som analysmodeU i Kommitténs arbete. Man kan därför fråga sig om det
inte varit klokare av Kommktén att hell avslå frän resonemang om en
hushåUsekonomisk grundsyn när Kommittén ändå inte haft resurser atl fullfölja
dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsaknaden
av tiUräckliga resurser och den förelagda korta utredningstiden har medfört
atl Kommitténs sekretariat inte kunnal genomföra de omfattande och gmndliga
förstudier som utredningsuppgiften krävt. Del är slående alt resonemangen såväl
i bakgmndsbeskrivningen (del I) som i övervägandedelen (del </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II) </span><span style='font-family:
Verdana'>förs i allmänna ordalag. Konkreta exempel och dokumentation lyser i
slort sett med sin frånvaro. Resonemangen är påfallande ofta vaga och
svepande. Dessa förhållanden medför atl det är vanskligt för en remissinstans
atl yttra sig över betänkandet. Detla gäller alldeles oavsett vUken inställning
man kan ha i sak till de olika förslag som Kommittén lägger fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
ställer sig härvidlag bakom den kritik som ledamoten Körner i sin reservation
framfört i sak mol framställningen i betänkandet. Detsamma gäller ledamoten
Holms allmänna sakkritik i hans särskilda yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
konstaterar NDM atl konfimktén inte förmält förverkliga sina ambitioner atl presentera
etl konsumenlpolitiskl program grundat på en hushållsekonomisk grundsyn. De
omprioriteringar som föreslås synes, sett i ell historiskt perspektiv,
innebära en viss återgång till den inriktning som konsumentpoUtiken hade före
1970. Kommittén synes förorda en tyngdpunktsförskjulning i de statliga
insatserna i riktning mol mer övergripande informationsåtgärder. De individueUl
inriktade aktiviteterna vill Kommittén i ökad omfattning anförtro dels de
lokalt verksamma konsumentpoliliska organen dels förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
omnämner även frågan om den framlida sammansättningen<br>
av KOVs styrelse. Under hänvisning tUl Verksledningskommitléns på-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gående
arbete går man dock inte närmare in på frågan men understryker Prop.
1985/86:121 betydelsen av alt de frivilliga organisationerna även i
fortsättningen blir representerade i verket. Delta föranleder NDM atl här
betona atl det av samma skäl är viktigt att näringslivels organisationer är
representerade i verket på elt molsvarande sätt som konsumentorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Helhetsomdömet
är alt belänkandet inte kan läggas tiU gmnd för den långsiktiga planering av
den svenska konsumentpolitiken som det var Kommitléns uppgift att dra upp
riktiinjer för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skånes
handelskammare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
någol pressade tidschema kan inte motivera den intetsägande
utredningsproduklen. Del malerial som ligger till grund för kommitténs
bedömningar är i många avseenden otillfredsstäUande. På flera områden saknas
egna undersökningar, vUkel helt uppenbart försvårat kommitténs bedömning och
dess möjligheter atl göra en objektiv analys. På flera ställen i betänkandet
och särskik under kapitlet om kunskapsutvecklingen sägs alt det måste vidtagas
ålgärder eftersom slora behov föreligger. Detta föreslås ulan all det redovisas
varför del är viktigt och utan alt del påstådda behoven på någol sätl
dokumenteras. Enligt Handelskammarens mening kan denna
"utredningsmetod" icke godkännas. Betänkandet är i sin helhet myckel
svårgripbart och oöverskådligt. Detla bevisas av atl kommittén ej ens kunnat åstadkomma
en sammanfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direktiven tiU kommittén skuUe denna göra en kostnads- och nyttoanalys samt
noggrant granska förslagens konsekvenser för bl. a. företagen. Det finns inga
ansatser till detta i betänkandet, vUkel är anmärkningsvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en reservation av ledamoten i kommittén Lennart Körner redovisas en ingående
kritik mol kommitténs förslag. Handelskammaren kan i alll väsentiigt ansluta
sig liU de synpunkter och stäUningslaganden som anförs i reservationen.
Följande bör därvid särskilt poängleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskammaren
tar avstånd från kommitténs beskrivning av marknadsekonomin. Det sägs i
betänkandet all syslemet beslår av en rad svårbemästrade problem samt att
hushållen generellt är i underläge i förhållande till företagen.
Handelskammaren anser att kommittén hell bortsett från konkurrensens slora
betydelse i sammanhanget. Detta medför alt bilden blir ensidig och därmed
felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
granskningen av hushållens fömtsättningar har kommittén lagil fram elt slort
antal mer eller mindre relevanta punkter. Uppseendeväckande är alt
skattesystemets effekler för konsumentpolitiken inte behandlats utförligare.
Kommittén har vidare helt bortsett från den vikliga frågan om offenlliga
monopol, vilka medför klara nackdelar ur konsumentsynpunkt. Överhuvudtaget är
förslaget i denna del en mycket klen utredningsprodukt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår alt en "bred problembUd" bör läggas tUl grund för<br>
bedömningarna. Detta betyder alt bl. a. ekonomiska, tekniska, sociala och<br>
kulturella förhållanden skall beaktas i konsumentpoUtiken. Handelskam<br>
maren anser del vara väsentiigt alt markera atl konsumentpolitiken är en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>offentlig
verksamhet som inte bör användas till alla möjliga sorlers hänsyn. Prop.
1985/86:121 Det är viktigt att hålla fast vid den inriktning som fastslogs
redan genom 1972 års proposition, nämligen alt konsumentpolitiken skall stödja
konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. Har man andra
intentioner riskerar man all konsumentpolitiken uttunnas och ej förmår angripa
de mest överhängande problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslulningsvis
instämmer Handelskammaren i ledamoten Ernst Olaf Holms reservation mot att ARN
organisatoriskt förs in under Konsumentverket. Del är av vikt all elt
konfliktlösningsinslrumenl som stalsmaktema tillhandahåller är helt fristående
från partsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
marknadsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår uppfattning är de två väsentligaste faktorerna lill gagn och skydd för
konsumenterna i det moderna samhället i dess nuvarande utvecklingsfas den fria
konkurrensen och konsumentens självständiga ställning i ekonomiskt hänseende.
Det är på dessa två områden som samhället med sin lagstiftningsmakt bör agera,
om målet är konsumentens väl. Arrangemang i offentlig regi av typ
konsumentrådgivning, reklamationsorgan, Konsumentverk osv. fyller givetvis en
funktion men har endast marginell betydelse såvitt gäller konsumentens
ställning. Den stora strömmen av varor och tjänster hanteras ulan problem
liksom tillkomsten av nya varor och tjänster. Det offentligas ingripande tarvas
därför endast undanlagsvis. Bland de effektivaste bevakarna av konsumenternas
ställning och rättigheter är tredje statsmakten, pressen. Den lunga påverkan
av varu- och tjänstemarknaden sker via konsumenternas val bland mångfalden,
slutsatser av köpen samt återköp. Uteblivna köp och återköp sanerar marknaden
effektivt. Företagen tvingas med andra ord atl konkurrera, atl arbeta med
produklidé, pris och kvalité för att vinna och behålla konsumenternas gunst.
Enligt vår mening bör därför lagstiftningen framför allt ta sikte på en förstärkning
av den fria konkurrensen. Konsumenten skaU ges makt all välja fritt i vad avser
varor och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den andra faktorn, konsumentens självständiga ekonomiska ställning,
tycker vi oss finna uttalanden i betänkandet som stöder vår uppfattning.
Industrisamhället har skapat möjligheten, all alla människor kan uppnå en
självständig ekonomisk status. I den situationen växer trygghet och
självständighet. Fömtsätlningarna är då goda att konsumenten gör skl val med
sitt eget bästa för ögonen, i allmänhet etl gott val. På detla område bör
således politiken inriktas på atl stärka aUa individers självständiga
ekonomiska ställning. Det kan ske genom en posiliv inställning till sparande
och kapitalbUdning hos enskilda. Det ter sig exempelvis naturligt, atl den
enskUde äger sin bostad. Även om vägen är lång bör inriktningen göras klar.
Lotter och klipp som nu godias för förmögenhetsbildning, bör framstå som
främmande företeelser. Sparande av arbetsinkomst bör däremot behandlas som
föredömligt och eftersträvansvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
tillstyrker kommitléns förslag men vill ytterligare markera följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Områden som har att göra med
livsmedel, bostäder, service, vård och kommunikationer bör prioriteras inom
konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bildningsförbund måsle ges
sådana ekonomiska resurser atl ledamöter i konsumenlnämnder och konsumentombud
i organisationer och på arbetsplatser kan ges en bra utbildning i
konsumentpoliliska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommittén visar på de betydande
brister som finns hos berörda myndigheter om hushållens ekonomiska standard.
Mot denna bakgrund bör fler och mera omfattande hushållsbudgetundersökningar
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Frågan om könsdiskriminering i
marknadsföring måste beaktas i del fortsatta grundlagsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Företagen måste ta elt större
ansvar för reklamationer och i samband därmed stå för en rimlig andel av
kostnaderna för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser all man inom konsumentpolitiken inte kan värdera vissa behov framför
andra. Man menar atl behov har att göra med människors värderingar och
uppfattningar om att någol är värt att eftersträva. LO delar inte detta
synsätt. Enligt LO är det väsentUgt att områden som livsmedel, bosläder,
service, vård och kommunikationer prioriteras inom samhällets konsumentpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt instämmer LO i de synpunkter som lämnats i yttrandet av
Handelsanställdas Förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handelsanställdas
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
kommitténs förslag skall kunna genomföras med oförändrade eller mindre resurser
innebär förslagen en ompriorilering av budgeten. Förslagen syftar lill atl
stärka den förebyggande verksamhelen samt kunskapsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelsanställdas
förbund är positivt tUl en ompriorilering, som syftar lill en offensivare
konsumentpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelsanställdas
förbund vill här kommentera några delar av konsumentpolitiken, som är
angelägna från förbundels sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
konsumenterna utgör detaljhandeln en mycket viktig marknad då en stor del av
hushållens inköp sker i denna sektor. Livsmedelskonsumtionen är den näst
största i hushållens budget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
av stor betydelse för konsumenterna på delta område är av flera slag, l.ex.:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- Hur skall
delaljhandelsnälet dimensioneras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Butikens
inre miljö - t. ex. prisinformation, jämförpriser och sortiment.<br>
Handelsanställdas förbund ser det som angeläget - både för konsu<br>
menter och anställda - atl vamförsörjningsnälet planeras och styrs på etl<br>
sådant sätt alt alla konsumenter har tillgång till butik inom rimligl avslånd<br>
frän bostaden. Vi instämmer i kommkténs åsikt all det är av stor vikt alt<br>
snabba och systematiska åtgärder vidtages när det gäller studier av servi<br>
cestmklurens utveckling och hushållens insatser i varudislributionen. Lä<br>
get är - som kommittén säger - akut på detta område.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna
av överdimensionering och underdimensionering bör Prop. 1985/86: 121
utredas. Dessutom finns andra problem som är gemensamma för både konsumenterna
och den etablerade handeln - l.ex. tillfällig handel och mindre seriösa
näringsidkare. Även externetableringarna samt trafikbutikernas roll i
varuförsörjningsnätet bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
såväl samhällets, konsumenternas som de handelsanställdas synvinkel är det
viktigt att få ett väl dimensionerat varuförsörjningsnät. Systematisk
kartläggning och analys av faktamaterial för all hushållsekonomiskt belysa
utveckUngen inom varuförsörjningsområdel sker inte i någon större omfattning
inom statliga myndigheter, forskningsinstitutioner eller kommuner. I sitl
förslag säger kommittén alt varu- och serviceförsörjningens utveckling måste
bli föremål för ökad uppmärksamhet och föreslår ökade resurser för
undersökningarna. Kommittén pekar ocksä på behovet av alt metoder för varu- och
serviceplanering saml konsumentsamråd utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
Handels sida ser vi del som önskvärt att samhället ökar skl engagemang i
varuförsörjningsfrågorna. Vid etl flertal tiUfällen har förbundet ställt sig
positivt till en ökad samhällelig styrning. Vi har l.ex. ställt oss positiva
till obligatorisk serviceplanering, vilket skulle gagna såväl konsumenter som
anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Direktivens
formulering har gjort det svårt för kommittén atl föreslå konkreta
konsumentpoliliska reformer. Sådana kostar i allmänhet pengar; men i direktiven
sägs, att kommittén skaU hålla sig "inom ramen för den offenlliga sektorns
totala resurser för konsumentpolitiken". Enligt regeringens direktiv
(dir. 1980:20) lill samtliga kommilléer om finansiering av reformer åligger det
vidare varje kommitté atl noga beräkna kostnadseffekterna av sina förslag och
anvisa hur förslagen skall kunna finansieras inom ramen för det
verksamhetsområde som kommittén är satt atl granska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiska
kommitténs arbete har inte underlättats av att direktiven i övrigt antyder en
karaktär av reformulredning, som naturligtvis är svår atl leva upp till
"inom ramen för den offenlliga sektorns totala resurser för
konsumentpolitiken". Som bekant har denna ram dessutom blivit snävare.
Resurserna för den statliga konsumentpolitiken skars ner både före och under
utredningsarbetets gäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken har det således förväntats atl konsumentpoUtiska kommittén all den
skulle föreslå reformer inom ramen för krympande totala resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Västerbottens
läns TCO-distrikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
får TCO-distriktel beklaga att utredningen inte har kunnal ena sig om en
gemensam uppfattning i de olika avsnitten om konsumentpoUtiken i dag och i
framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
syn som TCO-distriktet har på konsumentpolitiken är den atl det är<br>
konsumenten som är den svagare parten och i behov av olika stödåtgärder.<br>
Därför måste konsumentpolitiken prioritera åtgärder tUI de resurssvaga<br>
konsumenternas stöd. Genom del stora utbudet av varor och tjänster är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
omöjligt för konsumenterna att känna till alla varors och tjänsters Prop.
1985/86: 12] kvaliteter och priser. Säljsidan satsade är 1984 10 miljarder kr
på marknadsföring samtidigt som Konsumeniverkei hade en budget på 40 miljoner
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO-distriktet
instämmer i utredningens syn på en bredare produktinformation från företagen
lill konsumenterna när det gäller exempelvis produktens funktionella
egenskaper, livslängd, serviceintervaller, miljöpåverkan m.fl. egenskaper.
Företagen ska också ge en korrekt bild av produkten i sin marknadsföring samt
informera om priser, jämförpriser och redovisa ev. kreditkoslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
största konsumenlgmppen är löntagama som pressas alll hårdare i ekonomiska
åtstramningar och minskad köpkraft. Samhället bör därför med all krafl sätta in
resurser för atl någol balansera snedsilsen mellan konsumenter och säljare.
Enbart med en ökad ekonomisk medvetenhet hos konsumenterna, som gmndas på
kunskaper och rådgivning, skulle sparkvoten öka totalt vilket i sin tur leder
till en bättre ekonomisk samhällsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
genomläsning av konsumentpoUtiska kommitténs betänkande kan TCO-distriktet
konstatera atl samhället vall ytterligare besparingar på konsumentpoUtikens
område. Hemkonsulenlverksamheten i länen har avvecklats och mer besparingar
föresläs inom Konsumentverket och på Allmänna Reklamationsnämnden. Del
frivilliga mål för en utbyggd kommunal konsumentverksamhet som släUdes i
millen av 1970-lalel ler sig alltmer avlägset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
konsumentpolitiska kommittén har, med utgångspunkt i direktiven och en
helhetssyn på konsumentens silualion, skisserat mål och utveck-Ungslinjer för
den framlida konsumentpoUtiken. Kommittén utgår från ell resursekonomiskt,
snarare än etl penningekonomiskl, synsätt. Målet är alt utifrån
konsumentssynpunkl stödja en effektiv och medveten hushållning med resurser.
Enligt kommittén måste man, med denna ram, inom konsumentpolitiken arbeta för
att förbättra konsumentemas möjlighet att uttrycka sina behov och påverka sin
situation, stödja hushållen i deras strävan atl bättre utnyttja sina resurser
och stärka deras ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag i denna del innebär en tyngdpunktsförskjulning. Med utgångspunkt i ell
hushållsekonomiskl synsätt kan effekiema bU all samarbetet med näringsliv och
frivilliga organisationer, utbildning och information samt stödet liU den
kommunala verksamhelen utökas. Det kan innebära att utrymmet för vad som nu
kaUas sysleminriktade aktiviteter ökar medan däremot resurser för ingripande
med stöd av den marknadsrältsliga lagstiftning, som slår till Konsumentverkets
förfogande minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av kommittén uppsatta målen fömtsätter, som kommittén påpekar,<br>
tillgång lill ett brett register av konsumentpoliliska medel och ell nära<br>
samspel med andra sektorer i samhället. Kommittén har emellertid inte<br>
föreslagit några utökade lagliga styrmedel utöver en fakultativ lag för att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>legalisera
den redan nu etablerade lokala konsumentverksamheten. Den Prop. 1985/86:121
centrala statiiga konsumentpoliliska verksamheten kommer alltså även i
fortsättningen all i stort sett vara hänvisad lill de lagliga eller de på
frivillighetens grund använda styrmedel som hillills ställ till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
dessa förutsättningar slälls stora krav på alt Konsumentverket, som ceniral
myndighei, skaU kunna ge en klar och för de olika aktörerna övertygande
innebörd åt konsumentpolitiken insatt i sitl samhälleliga sammanhang samt all
på frivillig grund få näringslivets representanter att solidariskt ställa upp
kring denna politik. Redan de många reservationerna och särskilda yttrandena i
kommittén tyder emeUertid på alt frivillig samverkan kommer atl medföra stora
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lokala utvecklingslinjen måste också drivas vidare. Denna del av
konsumentverksamheten måsle ges ett centralt stöd, inte bara genom utbildning
och information utan också genom all konsumentpolitiken klart artikuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All,
som kommittén föreslagit, påverka de stmkturella förhåUandena på marknaden
kräver myckel kvalificerade insatser från Konsumentverkets sida och förutsätter
en överblick av marknaden samt en insyn i de särskilda förelagens verksamhet
som verket för närvarande i slort sett saknar. Kommittén har inte föreslagit
några medel, som mol företagens önskan på ell förberedande stadium skulle göra
del möjligt alt få en inblick i företagens arbete, t. ex. när det gäller
produktutformning, produktiansering och förelagens inbördes förhållanden. Utan
lagliga styrmedel syns svårigheterna alt påverka strukturella förhållanden
nästan oöverstigliga även om andra aktörer centralt och lokalt skulle vara
villiga all bistå Konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av de redovisade allmänna förhållandena anser kommittén att
konsumentpolitiken tydligare skall inriktas på att öka konsumenternas
medvetenhet och kunskaper, verka för atl konsumentinflylandet i samhället
stärks och för alt utveckla kunskaperna om hushållens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagen
har ett slorl inflytande över konsumenternas val i fråga om produkter. Denna
makt utövas i stor utsträckning genom reklamen. För att under sådana
förhållanden öka konsumenternas medvetenhet och kunskaper, fordras stora
insatser av den centrala konsumenlmyndigheten och andra organ. Det gäller inte
bara att öka medvetenheten och kunskapen om materieUa behov och hushåUning med
ekonomiska resurser. Det rör ocksä ökade insikter om icke-materiella behov, t.
ex. av social eller kukurell art. Sådana insikter bör kunna ge konsumenterna
ökade möjligheter all motstå negativa inslag i det kommersiella utbudet och öka
konsumenternas förmåga atl uttrycka sina behov och ställa krav på företagens
varor och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad kunskap om hushållens situation och de olika förhållandena som påverkar
deras resursutnyttjande och välfärd är ytterst viktig. Även i detla avseende
måste Konsumentverket som cenlrak statligt organ utarbeta underlag och
initiera forskning och utbildning på området samt sprida kunskaper härom.
Vidare behöver resultaten av gjorda rön och effekler härav förklaras och föras
ul lill en vid krets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
redovisning av effekterna av de samlade konsumentpoUliska ålgärder som
vidtagits under de senasie decennierna - i form av lagstiftning, inrättandet
av konsumentverket/konsumentombudsmannen, allmänna reklamationsnämnden,
kommunal konsumentvägledning, utbildning, forskning, förelagsinriktade
åtgärder m. m. är enligt samfundets uppfattning inte tillräckligt inträngande
och utförlig. Redovisningen synes ej ge tiUräckligt underlag för kommitténs
ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sakens natur ligger att kommitléns förslag endasl kan avse ålgärder som skall
vidtas av statiiga och - med reservation för principen om kommunak självstyre -
kommunala organ och myndigheter. Konsumenternas StäUning i samhäUel är
emellertid inte enbart eller ens huvudsakligen betingad av ålgärder från del
allmännas sida. På marknaden verkar privata förelag. Där finns även utrymme för
en mångfald enskUda initiativ av annat slag. Till dessa hör bl. a. ideella
organisationer som kan ge uttryck för konsumentopinion och stärka
konsumenternas stäUning. Till exempel i USA tycks sådana medborgarinitiativ ha
en belydande genomslagskraft. Som framgår av kommitléns historiska genomgång,
har konsumentkom-milléer som organiserats av folkrörelser i Sverige visat alt
någol liknande är möjligt även i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
elt säll som gäller för många andra samhäUsområden i Sverige synes del allmänna
under de goda åren på 1950, 60- och 70-talen genom frikostiga anslag till statiiga
och kommunala åtgärder ha gjort folkrörelseinilialiven på det
konsumentpoliliska området "onödiga". När sedan de ekonomiska
fömlsätlningama för dessa åtgärder nu tryter, och exempelvis konsumentverkets
resurser begränsas, återstår inte mycket av ideella arrangemang för
konsumenterna att falla tillbaka på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
naturliga begränsningen av räckvidden hos de ålgärder som en statiig utredning
överhuvudtaget kan eller bör föreslå tycks inte slå hek klar för kommittén.
Samfundei har ingen erinran mol kommitténs förslag all prioritera ålgärder som
leder till ökning av konsumenternas kunskaper; detta måsle vara den enda
pålitliga vägen — ehum långsam — till ökat konsumentinflylande. Man kan
knappasl heller invända mol förslagel att stat och kommun bör bidra till en
ökad kunskapsutveckling på området, fömisatt atl delta sker med vedertagna
metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mera
dunkelt synes dock vara vad som menas med alt "konsumentinflylandet
stärks i samhället". Ell så aUmänt formulerat mål ger knappast någon
vägledning belräffande konkreta åtgärder från del aUmännas sida. Samfundei lar
avstånd från varje tanke på statligt styrd opinionsbildning eller statiig
styrning av ideella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
konsumentgillesförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
Konsumenlgillesförbundel hälsade med tillfredsställelse tUl<br>
komsten av den konsumenlpolitiska kommittén och viU i slora delar till<br>
styrka dess förslag till utveckUng av den konsumentpoUliska verksamhe<br>
len. Vi vill dock särskilt kommentera några områden och påpeka vissa<br>
enligt vår uppfattning nödvändiga kompletteringar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
Konsumentgillesförbundet anser generellt att en satsning Prop. 1985/86:121
på konsumentpolitiken är nödvändig och ocksä borde fä kosta något mer än vad
direktiven medgett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
områden som väl skulle försvara ökade ekonomiska resurser är t. ex. stöd till
folkrörelseprojekl pä det konsumentpoliliska områdel liksom lUI forskning på
konsumenlområdel - för alt bara nämna etl par. På icke alllför lång sikt torde
samhället tjäna på sådana satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
KonsumentgUlesförbundet har med tilLfredsställelse noterat alt ett av
statsråden - på ett mera direkt sätt än tidigare - har fått ansvaret för
konsumentpolitiken och konsumentfrågorna. Vi vill gärna tolka det som att
regeringen på detla säll velat understryka vikten av en kraftfull
konsumentpoUtik och hoppas därför att del ansvariga statsrådet nu medverkar
lill alt utredning jämte remissvar snarast kan omsättas i praktisk handUng
liksom atl vissa nödvändiga kompletterande snabbutredningar omgående tillsätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Husmodersförbundet
Hem och Samhälle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverksamheten
skall tydligare inriktas på all öka konsumenternas medvetenhet och kunskaper
så att de får bättre möjligheter att uttrycka sina behov och påverka sin
situation. Konsumentinflylandet skall stärkas bl.a. genom atl flera människor
engageras i konsumentverksamheten och där har de frivilliga folkrörelserna en
stor uppgift atl fylla. De kan samla in, sammanställa och föra fram
medlemmarnas/konsumenternas åsikter och synpunkler. De kan agera på lokal,
regional och ceniral nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Husmodersförbundel
Hem och SamhäUe har haft konsumentfrågor på silt program från år 1919 och har
gjort olika insatser anpassade lill lidens krav. Förbundel har ca. 30.000
medlemmar med spridning över hela landet i ca. 410 lokalföreningar, 23
länsförbund och en sammanhållande riksorganisation. En studieverksamhet är
knuten till de olika nivåerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Husmodersförbundet
Hem och Samhälle är ekonomiskt och partipolitiskt obundet och kan därför agera
och tillvarata konsumenternas/medlemmarnas iniressen såväl inom näringslivet
som inom det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenterna
måste göras medvetna och få ökade kunskaper. Konsumentkunskap ska därför ingå
i läroplan för såväl förskola, gmndskola som gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
behövs elt ökat stöd lill de frivilliga folkrörelserna för atl utbilda och
stimulera medlemmarna/konsumenterna till etl aktivt dellagande i
konsumentverksamheten. De friviUiga organisationernas medverkan i konsumentpolitiken
är fortfarande otillräcklig både lokall och centralt. Det behövs offenlliga
ålgärder för all underlätta för organisationerna för att dessa skall kunna öka
sitt engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningens/öri/a del redogörs bl. a. för konsumentpolitikens utveck<br>
Ung och nuvarande inriktning. Här nämns bl. a. atl de av hushållssällska<br>
pens hemkonsulenter som överfördes till lantbmksnämnderna 1967 och tUl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länstyrelserna
1970 skulle förmedla information mellan den lokala och den Prop. 1985/86: 121
centrala verksamhelen. Länslyrelsernas hemkonsulentverksamhet är nu som bekant
nedlagd genom ell riksdagsbeslut. Genom delta beslut blev konsumeniverkei (KOV)
fråntaget den viktigaste kontakten ute pä fältet. I uiredningen beskrivs vidare
hushällens förutsättningar och i vissa avsniti talas om etl hushållekonomiskt
synsätt där hushållens resurser sätts i centrum. Förbundet anser i detta
sammanhang att det nuvarande skatte-och bidragssystemets roll för hushållens
ekonomi och särskill barnfamiljemas borde belysts bättre liksom betydelsen för
konsumenten av den fria konkurrensens roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandets andra del återfinns utredningens överväganden och förslag. I
fråga om den framtida konsumentpolitiken instämmer förbundel i alt dess mål bör
vara att stödja en effektiv och medveten hushållning med resurser och atl
konsumenternas kunskaper och medvetenhet om livsmedel och ekonomi bör ökas.
Problem i samband med köp och användning av tjänster måste enligt utredningen
lösas nära människorna. Detta innebär att lokala insatser bör prioriteras
enligt vår mening. I linje härmed bör den individuella rådgivningen och
informationen stärkas i motsats lill vad utredningen föreslår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnittet om konsumenternas kunskaper diskuterar uiredningen utbildningens
roll och anser därvid bl. a. all undervisningen i konsumentfrågor bör
förbättras i grundskolan. Dessa frågor bör också enligt uiredningen beaktas
mera i lärarutbildningen och i fortbildningen av lärare. I betänkandet
konstateras också atl aktuella marknadsöversikter är intressanta för
konsumenterna, särskill i fråga om kapitalvaror, liksom opartiska varudeklarationer.
Förbundet, som instämmer i dessa yttranden om skolutbildningen och om värdet
av objektiva marknadsöversikter, vill särskilt betona skolans roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
delar i huvudsak utredningens synpunkler på livsmedelskonsumlion, hushåll samt
information och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser inte atl man i etl välfärdssamhälle kan acceptera de brister i
konsumtionsstandard som uiredningen påvisar hos närmare en kvarts miljon
hushåU. En snabb väg liU förbättring är sänkt eller slopad moms på baslivsmedel
alternativt höjda livsmedelssubventioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser vidare atl en utökad och förbättrad information och utbildning är
vikliga vägar liU bättre hushållning och kostvanor. Kunniga och medvetna
konsumenter är en förutsättning för kvalitelsinriklad produktion av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolutbildningen
är inte komplett förrän det ingår en bra och praktiskt inriktad utbildning för
alla i hushållning och matlagning. SärskUt viktigt är detla i gymnasiet, vilket
bör observeras i de planerade förändringarna där. Sådan utbildning liU alla är
också en viktig jämställdshetsfaklor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
konstaterar alt del finns en brett omfattad övertygelse i hela samhället om
all skolulbUdningen på områdel sedan länge är bristfällig och att en reform
därför är nödvändig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sammanfattande omdöme om föreslagna informationsinsatser ulan- Prop.
1985/86:121 för skolan, är att de klart otillräckliga för att kunna åstadkomma
någon allmän höjning av konsumenternas kunskapsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
vill med skärpa understryka den kritik som uiredningen framför mol slopandet av
länsstyrelsernas hemkonsulenter. Vi finner det också anmärkningsvärt att delta
kunde ske utan att den pågående konsumentpoliliska uiredningen blev hörd i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemkonsulenterna
på länsstyrelsen hade delvis andra arbetsuppgifter än kommunernas
konsumentsekrelerare och dessa kan därför inte fylla den lucka som uppstått.
Inte minsl hade de en viktig uppgift i fortbildningen av och informationen
till konsumentsekreterarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
hemkonsulenter som konsumentsekreterare har i enlighel med cenlrala intentioner
prioriterat andra uppgifter än brett inriktad informa tion i kost och
hushållningsfrågor. Även med en belydande ompriorilering av arbetsuppgifterna
kommer konsumentsekreterarna i kommunerna aldrig att kunna täcka det
informationsbehov hos "den förlorade generationen" som den bristande
grundutbildningen gett upphov tiU. Behovel av insatser från studieförbund och
andra frivilliga organ är och förblir därför stort och dessa behöver aUl stöd
och aU uppmuntran de kan få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget förtjänar också TV: s roU en kommentar. Mediet är utormodentligl
väl användbart för intressanta, sakliga och engagerande informations- och
utbildningsinsatser i mat och hushållningsfrågor på olika kunskapsstadier. Men de
ansatser som gjorts på ämnesområdet hittiUs har hafl större kuriosietels- än
informationsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
elt litet bidrag liU informationsverksamheten kommer LRF försöksvis all stödja
Hushållningssällskapens hemkonsulenter i deras utåtriktade upplysning. Del är
dock begränsade resurser som både Hushållningssällskapen och LRF kan satsa på
sådan verksamhei. Dessulom har Hus-hällningssäUskapen inte hemkonsulenter i
alla län och de som finns har i flertalet fall endast deltidstjänstgöring.
Verksamheten är dessulom av sådan karaktär all den egentligen bör finansieras
av allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folksam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har gått drygt lio är sedan riksdagen lade fast rikllinjer för konsumentpolitikens
inriktning. En översyn av det slag som kommittén nu gjort är därför både
angelägen och viktig inte minst i dagens läge när slora grupper har fält sill
konsumtionsutrymme minskat. Samtidigt möler konsumenten idag elt utökat vam-
och tjänsteutbud saml en allt intensivare marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Kooperativa Förbundels yttrande framförs en rad principiella synpunkler samt
kommenteras kommitléns olika överväganden och förslag. Folksam kan lUl slora
delar ansluta sig lUl KF: s synpunkter och vi begränsar därför värt yttrande
lill att i huvudsak beröra några områden som speciellt rör försäkringsbolagens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundei
har vid sin granskning av betänkandet främst inriktat sig på frågor som har
anknytning till försäkringsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framtida behovel av åtgärder inom konsumentpolitiken måste, enligt kommitténs
mening, bedömas utifrån en helhetssyn på konsumenternas situation. Från denna
utgångspunkt har kommittén i generella och svepande formuleringar angivit
olika problem som bör lösas inom ramen för konsumentpoUliska ålgärder.
Riksförbundei vill i och för sig inte ifrågasätta att det på flera områden kan
finnas behov av olika insatser för att stärka konsumenternas ställning på
marknaden. Den av kommittén uppmålade problembilden är emellertid aUlför
onyanserad och ger, enligt riksförbundels mening, i flera avseenden en direkt
missvisande bild av verkligheten, särskill såvitt avser försäkringsbranschen.
Riksförbundet finner därför det vara angeläget atl översiktligt redovisa några
av de insatser som gjorts på försäkringsområdet för all förbättra
konsumenternas ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringens
avtalskaraktär och ekonomiska betydelse för den enskilde gör atl bolagen sedan
länge insett nödvändigheten av alt lämna en omfattande, konsumentanpassad
grundinformation om sina produkter. Hämtöver har lagstiftaren genom detaljerade
bestämmelser i konsumentförsäkringslagen (1980:38) ålagt bolagen särskilda
informationsuppgifler. Dessa bestämmelser kompletteras av konsumentverkets
riktlinjer för information om vissa konsumenlförsäkringar och en i anslutning
därtill träffad övenskommelse mellan KOV och försäkringsbranschen. Reglema
avser att tillgodose del informationsbehov som föreligger såväl innan försäkring
tecknas som under dess löptid. Dessutom betonas viklen av att konsumenterna får
information om möjligheterna all få eventuella tvister om ersättning prövade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av branschen inrättade cenlrala rådgivningsinstansen — Konsumenternas
försäkringsbyrå - har till huvudsaklig uppgift att vägleda och hjälpa
konsumenterna i försäkringsfrägor saml atl tillhandagå kommunala och regionala
konsumentvägledare med upplysningar och hjälp. Härutöver skall byrån tillställa
berörda myndigheter och försäkringsbranschen sammanställningar m. m. rörande
sädana konsumentproblem inom försäkringsområdet som uppmärksammas i
verksamheten. Huvudmän för denna verksamhei är KOV, försäkringsinspektionen och
branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
produklkonlroUen inom försäkringsväsendet är lagreglerad. Enligt
försäkringsrörelselagen (1982:713) åligger del försäkringsinspeklionen alt
koritrollera all bolagens försäkringsviUkor är skäliga. Granskningen motsvarar
den som på konsumenlområdel i övrigi görs av konsumentombudsmannen med stöd av
1971 års avtalsviUkorslag. Inspektionens granskning sker i nära samarbete med
KOV. Arbeiei bedrivs bl. a. i ett särskik organ. Konsumentverkets kontaktforum
för försäkringsfrågor, i vilket ingår företrädare för verket, inspektionen och
branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsbranschen
har även ett väl utbyggt system för prövning av skadeärenden. Flera bolag har
egna kundombudsmän eller prövningsnämnder som avger rådgivande yttranden eller
i något fall bindande beslut i tvister mellan bolaget och den skadelidande.
Inom branschen finns ocksä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
gemensamma nämnder, dit bolagen enligt försäkringsvillkoren är Prop. 1985/86:121
skyldiga att vända sig för prövning av olika frågor av betydelse för skaderegleringen.
Hk hör Ansvarighetsförsäkringens personskadenämnd, Liv-respeklive
Skadeförsäkringens Villkorsnämnd samt Olycksfalls- och sjukförsäkringsnämnden.
En särsläUning bland dessa nämnder intar Trafikska-denämnden vars reglemente
fastställs av regeringen. Ulöver dessa branschgemensamma nämnder finns Allmänna
reklamationsnämnden (ARN) som ell självständigt organ för tvistelösning.
Försäkringsbolagen är enligt den ovan nämnda överenskommelsen i anslutning tiU
KOV: s riktlinjer för information om vissa konsumenlförsäkringar skyldiga att
underrätta konsumenterna om möjligheten all vända sig lill ARN för alt få
ersättningsfrågan prövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör även framhållas atl konsumenternas ansvar för kostnader i samband med
reklamation är mycket begränsat. Den branschinlema skaderegleringen är
kostnadsfri. Genom den rättskyddsförsäkring som finns i olika
konsumentsförsäkringar utgår ersättning för kostnader vid tvister såväl utom rätta
som inför domslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av den här lämnade översiktliga redogörelsen vill riksförbundet
framhåUa atl förelagen inom försäkringsbranschen redan har lagil etl slorl
ansvar i förhållande lill konsumenterna. Inom branschen pågår etl fortlöpande
samarbete med KOV och försäkringsinspeklionen i syfle alt ytterligare förbättra
konsumenternas ställning. Erfarenheterna av detta arbete är goda. Riksförbundei
kan därför inte finna all det på försäkringsområdet föreligger sådana brister
i relationerna mellan producenter och konsumenter all de bör föranleda
ytterligare konsumentpoliliska insatser från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Oljekonsumenternas
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är en angelägen översyn som har gjorts mot bakgrund av den samhäUsekonomiska
utveckling vi hafl i Sverige under senare år och som vi sannolikt har alt se
fram emot från hushållsekonomiska utgångspunkter: en relativt långsam
utveckling av inkomster och utrymmet för konsumtion. En förstärkning av den
samhäUeliga konsumentpolitiken är således klart angelägen för alt stödja
konsumenternas hushållning med sina resurser. Från OK:s verksamhei har vi märkt
sådana behov l.ex. i samband med ökad användning av våra
gör-det-själv-anläggningar, vilket också kommittén har observerat i anslutning
till sin genomgång av hushållens fömtsättningar (kap. 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
allmän bedömning ser OK kommitténs översyn och förslag som en god utgångspunkt
för förstärkning av konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
måsle dock OK konstalera, alt del sedan början av 70-talet -<br>
då den statiiga konsumentpoUtiken på allvar inleddes - vuxk fram en<br>
mycket splittrad organisation av myndigheter, organ och insatser på del<br>
konsumentpoliliska områdel. Säkerligen finns här mycket att vinna på<br>
enstaka samordning, både vad gäller effektivare hushåUning med offentUga<br>
resurser och effektivare konsumentpoUtik för hushållen. Denna sida av<br>
översynen har inte ingått i kommitléns uppdrag, vilket är en brist.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OK
viU uppmana finansdepartementet atl omedelbart och snabbt låta Prop.
1985/86:121 komplettera kommitténs arbete med en samordnande översyn av konsumentpolitikens
organisation. Sannolikt går det att den vägen åstadkomma mer resurser för
konsumentpolitiken än de som nu föreslås i kap. 14.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OK
instämmer allmänt i kommitténs bedömningar av utgångspunkter och inriktning för
den framtida konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OK
instämmer också aUmänt i kommitléns bedömningar av de tre in-slansområden, som
bör ges ökat utrymme i konsumentpolitiken:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>insatser
för atl öka konsumenlemas kunskaper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>insatser
för alt stärka konsumentinflylandet i samhäUel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>insatser
för att öka kunskapsutvecklingen om hushållens situation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OK
viU avsluta detta yttrande med alt återigen betona del angelägna i alt stärka
konsumentpolitiken mot bakgmnd av senare års och sannolikt kommande års svaga
inkomstutveckling för merparten av svenska hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>HSB:
s riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt HSB: s mening viktigt alt framhåUa folkrörelsemas möjligheter och
förmåga att utgöra en väsenllig del av konsumentpolitiken. Särskild betydelse
har här de konsumentkooperativa folkrörelserna. HSB har tidigare anfört och
har alltjämt meningen, atl en slor del av ansvaret för konsumentpolitiken skall
ligga hos konsumenterna själva, uttryckt och preciserat genom deras egna organ,
med mål alt omdana samhället mol ökat konsumentinflytande och vidga del mot
ekonomisk demokrati. Det räcker då inte med en konsumentpolitik för
konsumenter, det måste också vara en konsumentpolitik av konsumenterna. En
politik som konsumenlema gemensamt utvecklar och tar ansvarel för. Detta
utesluter inte nödvändigheten av samhällsinsatser bl. a. när det gäUer
rättsliga och ekonomiska frågor till stöd för konsumenlema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens direktiv skall den statliga organisationen på det<br>
konsumentpoUtiska områdel med bl. a. etl konsumentverk som central<br>
förvaltningsmyndighet i slort sett ligga fasl. Huvudinriktningen i kommit<br>
téns arbete har därför varit att pröva konsumentpolitikens inriktning och<br>
inte dess institutionella ram. Detla har på ett olyckligt sätt kommk alt<br>
begränsa och styra utredningsarbetet inom kommittén. Vid bedömning av<br>
kommitténs överväganden och förslag måste man därför ha i minne den<br>
begränsning som direktiven i detla hänseende har inneburit. Trots detta<br>
har uiredningen på elt förtjänstfullt säll behandlat konsumentpoUtiken<br>
sedd utifrån hushåUens fömtsättningar och behov. En given utgångspunkt<br>
för bedömning av konsumentpoUtiska insatser är hushållens egna resurser.<br>
Del är viktigt att enskilda hushåll får tillgång till hushållsekonomiska<br>
kunskaper som hjälpmedel för all gå på ell rikligt sätl kunna tillgodose<br>
hushållens behov. Uiredningen framhåller atl ett hushållsekonomiskl un<br>
derlag och angreppssätt på samhällsnivå kan vidga debatten och påverka<br>
de politiska beslul som behöver tas t. ex. belräffande bidragsnormer, bu-<br>
tiks-och serviceslmktur, byggnormer, arbetstidsfrågor och miljöfrågor lik<br>
som ifråga om fördelningspoUtiska beslut där särskilt de resurssvaga hus-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hållens
situation måste beaktas. HSB delar denna mening och vill också Prop.
1985/86:121 framhåUa viklen av atl det i etl marknadsekonomiskl system skapas
riktiga ulgångspunkler för den viktiga dialogen meUan producenter och konsumenter
alll i syfte alt ytterst hjälpa konsumenterna i del underläge dessa typiskt
sett befinner sig gentemot producenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB:
s utgångspunkt är aUtså atl konsumentpolitik bör vara en polkik av konsumenter
för konsumenter och alt samhället skaU bidra med stöd och inte med ålgärder som
lill sin karaktär ibland får effekten alt motverka verksamheten. Medlemmarna
inom HSB viU utveckla frågor som rör den totala boendemiljön, hustyper,
gemensamhetsulrymme och den yttre miljön m. m. Det är där nya kvaliteter
utvecklas liksom i det intema föreningsarbetet. Det kan emeUertid ibland vara
svårt att få gehör hos myndigheterna för sådana i och för sig
kostnadsfördyrande krav. Man kan till och med säga atl det allmännas ökande
engagemang på bostadsområdet med normering och aUtmer detaljerade krav knutna
till belåningen utgör elt hinder för förnyelse inom bostadsområdessektorn. Samhället
bör stödja utveckling av konsumentkrav som konsumenlema själva upplever som
angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har beträffande den framtida konsumentpolitiken konstaterat att de gångna
årens insatser har lett tiU att det allmännas konsumentinformation har ökat
väsentligt genom alt del skett en påtaglig sanering av marknaden när det gäller
vilseledande marknadsföring och oskäliga avlalsvUlkor samt att stödet till
konsumenter i klagomål och reklamationer har ökat. Det finns också av
utredningen konstaterade svagheter. Utbildning i konsumentkunskap, forskning på
konsumenlområdel är otillfredsstäUande respektive har tiU och med försvagats.
Det finns brister i producentemas information tiU konsumenlema och
konsumenlorganen har själva svårigheter atl uppehålla sin kunskapsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgmnd och med hänvisning tiU det ovan anförda bör enligt HSB: s mening
den framtida konsumentpolitiken i huvudsak koncentreras på två områden.
Samhället bör aktivt stödja den konsumentpoUliska utveckling som bedrivs inom
de konsumentkooperativa folkrörelserna och i övrigi växer fram på likartat sätl
i andra jämförbara organisationer. Samhället bör dämlöver koncentrera de
konsumentpoliliska insalsema i resursknappa tider lill övergripande frågor
framför alll för de mest resurssvaga konsumenlema. Genom en sådan kraftsamling
borde det utifrån konsumentsynpunkt vara lättast att uppnå målet för den
framtida konsumentpolitiken att stödja en effektiv och medveten hushållning
med resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
pekar främst på två linjer för att förbättra konsumentpoliti<br>
ken. Den ena innebär alt den lokala utvecklingslinjen måsle drivas vidare<br>
med kraft, medan den andra viktiga linjen i konsumentpoUtiken som måste<br>
utvecklas vidare är påverkan på de stmkturella förhållandena på markna<br>
den och samhället i övrigt. I förstnämnda hänseende ulgör de kooperativa<br>
konsumentorganisationerna i samverkan med kommunala och andra organ<br>
och organisationer ett lämpligl och nödvändigl inslag i den konsumenlpoli<br>
tiska utveckling som måste komma tiU stånd. I den senare delen får de<br>
samhälleliga övergripande insatserna större betydelse, men det krävs även</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>där ett ökat engagemang
från organisationer och enskUda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhåUks ovan är bosladskooperalionens inriktning klar. Bostads- Prop.
1985/86:121 kooperationen strävar efter all öka konsumenlemas medvetenhet och
kunskaper. Bostadskooperalionen är också beredd all la sin del av ansvarel för
att stärka konsumentinflylandet i samhället. Någon allmän konsumentorganisation
erfordras inte härför. HSB delar utredningens uppfattning alt man bör bygga
vidare pä den svenska modellen med löntagarnas organisationer och de
konsumentkooperaliva folkrörelserna som representanter för konsumenlema på den
centrala nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
brist i utredningen, som sammanhänger med hur dess direktiv är utformade, är
atl utredningens översyn inte tagk upp den offentUga och särskik då den
statliga konsumentpolitikens institutionella ram. Enligt HSB: s mening bör
utredningens översyn kompletteras med atl den nuvarande konsumentpoliliska
verksamheten inom skilda statliga myndigheter samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
understryker betydelsen av de synpunkler och förslag uiredningen framlagt i
fråga om kunskapsutvecklingen och forskningen kring de konsumenlpolitiska
frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riksbyggen
ekonomisk förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsfrågorna
har behandlats ganska knapphändigt i utredningen. De generella överväganden och
förslag som uiredningen kommit fram liU har Iken praktisk betydelse inom
bostadsbranschen. De problem som en bo-sladskonsument möter är i regel av sådan
speciell natur all de kräver speciella ålgärder för all kunna förebyggas
respektive lösas. De ålgärder för all öka konsumentskyddet som man under senare
år vidtagit inom bostadsbranschen har begränsad effekt därigenom atl de är
aktuella i fråga om vissa särproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
den bakgmnden bör konsumenlskyddsfrågor inom bostadssektorn fortlöpande
behandlas i särskild ordning under medverkan av branschföreträdare. I fråga om
utredningens allmänna överväganden och förslag hänvisar vi liU yttrandet från
Kooperativa Institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är medvetna om de begränsningar som direktiven skapat för kommittén och med
tanke på den korta tid som stått liU kommitténs förfogande inser vi all vissa
områden, exempelvis livsstilsreklamen och datoriseringen inte kunnal belysas i
önskvärd omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
beklagar all konsumentpolitikens framtida inriktning på detta säll inte har
kunnal få en fylligare översikt, men vi noterar alt kommittén har inom sina
ramar gjort ett gott arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
yttre förutsättningarna för konsumentpolitiken har förändrats de<br>
senasie lio åren. Den aUmänna ekonomiska utvecklingen har begränsat<br>
konsumtionsulrymmel för genomsnittshushållen. Olika grupper av hushåll<br>
har drabbats olika hårt. Del gamla klassamhället lever kvar vilket visar sig<br>
i atl de ekonomiska resursema är mycket ojämnt fördelade. Barnfamiljer<br>
nas situation är mycket svår och nio procent av aUa barnhushåll visar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>underskott
i hushållsbudgeten. Boendekostnaderna ökade mellan 1976 och Prop. 1985/86:121
1983 med 122 procent medan löneökningarna stannade vid 76 procent.
Bostadskostnadernas andel av hushållsbudgeten har ökat under senare år och står
nu för i genomsnitt 26 procent av hushåUens budget. Denna ökning av
bostadskostnaderna påverkar hushållens utgifter påtagligt eftersom de för de
flesta är mycket svåra all påverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ABF
anser all kommitténs inrikting av konsumentpolitiken tiU ett hushållsekonomiskt
synsätt är riklig. Utifrån del som sagls ovan är del viktigt alt vi kan
beskriva de praktiska insatser som konsumentpolitiken ska åstadkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om vi delar kommitléns uppfattning av inriktningen har vi en annan uppfattning
än kommittén när det gäller möjligheten all prioritera olika behov. Vi menar
tiU skillnad från kommittén att de viktiga områdena mat, bostad, service, vård
och kommunikationer måste prioriteras framför andra behov. Vi anser också alt
de begränsade resurser som finns för konsumentpoUtiken måste i första hand
riktas till dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiken
hittills har hafl sina svagheter. Etl viktigt område som inte har utvecklats
tillräckligt är utbildningen och forskningen på konsumenlområdel. Under
sjuttiotalets försia år fanns vissa medel för delta område, vilka dock senare
logs bort av riksdagen. Detta har lett tiU många förlorade år för
konsumenlulbildning och konsumenlforskning. För den framtida konsumentpolitiken
är det viktigt alt den gmndas på en analys om beaktar samhällets ekonomiska,
tekniska, sociala och kukurella förhållanden. Etl brett register av
konsumentpoliliska medel är nödvändigl Uksom ett nära samarbete mellan olika
organisationer och institutioner i samhället för en framgångsrik framtida
konsumentpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ABF
stöder utredningen när det gäUer målen för konsumentpoUtiken.
Konsumentpolitiken måste rikta in sig på atl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>förbättra
konsumenlemas möjligheter alt uttrycka sina behov och påverka sin situation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>stödja
hushållen i deras strävan atl bättre utnyttja sina resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>stärka
konsumenternas ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
detla krävs en utökad konsumenlulbildning. ABF anser det angeläget all
folkbildningen ingår i delta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är det angelägel atl den lokala utvecklingen av konsumentpolitiken kan
bedrivas kraflfuUl. Det hushållsekonomiska synsättet kan ge politiska partier,
kommuner och organisationer en mer positiv inställning till konsumentpolitiken
och dess möjligheter. Detla är viktigt om vi ska kunna överbrygga klyftorna
mellan olika samhällsgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
tid då de flesta familjer får känna av minskad realinkomst, blir de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hushållsekonomiska frågoma
allt viktigare. Uiredningen tar upp många</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vikliga frågor för den
enskilde konsumenten. Särskilt viktigt är det atl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommitténs förslag tiU
insatser för de sämst stäUda diskuteras. De gmpper</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som kan behöva särskUt
stöd är barnfamiljer, äldre, handikappade, barn</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och ungdomar samt
invandrare. De kommer annars att drabbas hårt i ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alltmer komplicerat
samhälle.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarskolans
riksorganisation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
bygger delvis sina förslag på en beskrivning av hur den svenska
marknadsekonomin fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarskolan
anser, Uksom flera reservanter, alt denna beskrivning är starkt förenklad,
felaktig och onyanserad. Uiredningen konstaterar i vårt tycke någol beskäftigt
atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"det
ankommer på människoma själva atl utifrån en god kunskapsnivå och etl kritiskt
länkande bedöma oUka faktorers betydelse för den egna konsumtionen. Det
väsentliga är dock atl denna valfrihet kan utövas medvetet av hushåUen och atl
de har möjlighel alt göra sina bedömningar självständigt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
annal ställe konstaterar utredningen all "konsumenterna inte alllid är
tillräckligt informerade om marknadens utbud och alt de heller inte alllid
handlar ralionelk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
Medborgarskolans sida anser vi att många känner glädje och tillfredsställelse
i att göra val som för en utomstående ter sig alll annal än rationella. Elt
sådant handlande måste accepteras och kan inte betraktas som oansvarigt. Kraven
på individuell frihei i tillvaron måste innebära all mångfald och olika
värderingar skall slå igenom i konsumenternas val. Det är dock naturiigtvis
önskvärt att dessa val träffas utrifrån en "upplyst" utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkhögskolan har
en speciell stäUning i del svenska ulbUdningssyslemel genom all den når vuxna
människor under en lång ulbildningsperiod (i regel elt eller två
utbildningsår). I regel bedrivs dessa studier i internat-miljö. Den frihet som
ligger i avsaknaden av centralt fastställda läroplaner skapar förutsättning för
t. ex. tematiska studier kring angelägna ämnesområden. Dessa kan t. ex.
behandla konsumentpoliliska frågor. Blandningen av unga och äldre
kursdelalagare är i detta avseende en uppenbar tillgång. Vid
samhäUsvelenskapliga studiekurser blir de konsumentpolitiska frågorna givelvis
ofta föremål för studier. Delta gäller t. ex. reklamens roU i samhället som
uiredningen lar upp som ell väsentligt sludieområde. Utredningen säger bl. a.
"Den nya massmediesituationen förstärker behovet av en ökad forskning om
massmedias betydelse för effekten av livsstilsreklamen." Bland
rörelsefolkhögskolorna finns i dag en klar beredskap för fördjupade studier
kring massmediesilualionen både teoretiskt och praktiskt. Detla gäller inte
minsl medievärlden sett ur konsumentens synpunkl! Även vid naturvetenskapligt
inriktade siudier behandlas redan i dag vid många rörelsefolkhögskolor
hushållningsfrågor sett ur nationellt och globalt perspektiv. Ansträngningar
görs i dag för att öka lUlströmningen till denna typ av kurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna utvidgade målet för konsumentpolitiken innebär ett förmyndarskap
över konsumenterna och konsumentrörelsen, som Miljöför-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bundet
bestämt avvisar. Del är konsumenternas egen uppgift "att uttrycka
Prop. 1985/86:121 sina behov och påverka sin situation" och när det gäller
all "stärka konsumenternas ställning på marknaden" så bör det göras
på de grunder konsumentrörelsen själv kräver och inte utifrån en gmmlig teori
om "hushållsekonomi".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
huvuduppgift som därmed kvarstår enligt kommitléns förslag är all "stödja
hushåUen i deras strävan alt bättre utnyllja sina resurser". Denna kan
uppfattas som en krånglig omskrivning av gällande mål enligt 1972 års
proposition och beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
närmast totala avståndstagande från utredningens huvudsakliga inriktning
innebär inte att Miljöförbundet underkänner alla dess tankegångar kring t. ex.
konsumentmakt. Många av dem kan användas av kon-sumenlrörelsen själv och leda
lill förslag och krav från dess sida så småningom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyvärr
är betänkandet något svåranvänl för detta syfle också, eftersom det i sin
betoning på de offentliga organens arbete och sin framställning av
konsumenlrörelsen såsom i stort sett liktydig med löntagarorganisationerna och
konsumentkooperationen förfalskar såväl dagens verklighet som utvecklingen av
konsumenlengagemangel efler andra världskriget. Den i och för sig
förhållandevis svaga konsumentrörelsen i Sverige osynliggörs därmed i slora
stycken av betänkandet. Tvärtemot detta behöver den i dag självtillit i stora
mätt som gmnd för självförståelse och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Miljöförbundet kan den statliga konsumentpolitiken inte stärka konsumenterna,
annat än möjligen tiltfälligt och till priset av en långsiktig försvagning
(genom att rörelsens självständiga verksamhet gröps ur). Det slalen och
kommunerna kan göra är i första hand att följa efterlevnaden av marknadsförings-
och köplagarna, och ge service åt enskilda konsumenter som söker hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
är det särskilt servicen kommittén prioriterar ned, genom att försvaga
Allmänna Reklamationsnämnden och vrida den kommunala verksamheten mer mol
olika slag av propagandainsalser (i skolan, närradion och lokalpressen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
är att Miljöförbundel inte anser alt belänkandet kan läggas till grund för
beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jordens
Vänner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessvärre
tycks utsikterna vara små för all konsumentpolitiken under de<br>
närmaste åren skall få de ökade resurser som den skulle behöva. Del<br>
ansträngda statsfinansiella läget för dock del goda med sig att intresset för<br>
atl söka samarbete med folkrörelser och föreningar ökar. Jordens Vänner<br>
viU betona det värdefuUa i kommitténs vilja att bredda och fördjupa konsu<br>
mentpoUtiken genom bl. a. utökat samarbete mellan å ena sidan konsu<br>
mentpolitiska myndigheter, inklusive de kommunala verksamheterna, och<br>
å andra sidan föreningar och folkrörelser. Jordens Vänner anser det ange<br>
läget all snarast finna former för etl dylikt samarbete då vare sig fackför<br>
eningarna eller konsumentkooperationen ensamma kan sägas företräda<br>
konsumenterna. I bägge fallen är del uppenbart att intressekonflikter kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppstå.
I synnerhet gäller detta konsumentkooperationen, som i många fall Prop.
1985/86:121 kan sägas representera ägarintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordens
Vänner anser att kommittén inte har förmått atl närmare penetrera de
långsiktiga konsekvenserna för hushållen av industrisamhällets kris. På sikt
får många hushåll anledning alt bl. a. ompröva sina konsumtionsmål och
-mönster. Utrymmet för atl, visserligen förgäves, försöka kompensera brister i
Uvet - sociala, känslomässiga, andliga - genom köp och konsumtion av varor och
tjänster, minskar. HushåUens ekonomi klarar det inte. Samhällets ekonomi
medger det inte. Miljön tål del inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ironiska är all på liknande säll som del slatsfinansiella lägel stimulerar ett
sökande efter nya vägar som kan leda till förbättrade arbetsformer för slalen,
kan hushållens ekonomiska situation leda tUl en omprövning, som kan resultera i
förbättringar för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordens
Vänner anser att kommittén utförligare borde ha analyserat vUka möjligheter
denna nya situation kunde innebära för hushållen alt öka sin välfärd - i vid
mening. Med välfärd kan inte endast avses kroppens välmåga ulan även själens.
En fömtsättning för själsligt välbefinnande lorde bl. a. vara vetskapen om att
man med sin konsumtion inte föröder naturen, plågar sina medlevande, djuren,
eller fårstör livsförutsättningarna för sina medmänniskor och för kommande
generationer. Genom en sådan analys kunde man bl. a. ha förstärkt gmnden för
angrepp mot de krafter, som arbetar för all vår konsumtion ska följa hell andra
värderingar. Etl steg i fel riktning kommer elt eventuellt införande av
reklam-TV all innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handikappförbundens
centralkommitté</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HCK
konstaterar att handikappade har ägnats myckel litet uppmärksamhet trots atl
vi är en eftersatt gmpp i konsumentsammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnittet Hushållens förutsättningar l.ex. har man redovisat hushållens
konsumtion under rubriker som bostäder, transporter, fritidskonsumtion etc.
Under transporter nämns atl "ensamstående ålderspensionärer är en grupp
som ofta har mycket dåliga transportresurser". Trots att handikappade är
eftersatta på samtliga områden, samt extremt eftersatta när del gäller
transporter och fritidskonsumtion har utredningen helt förbisett oss som
konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Synskadades
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyvärr
måste vi konstatera att betänkandet endast på ett ytligt sätt tar upp
handikappades viUkor som konsumenter. Alla konsumenter är inte Uka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Konsument"
är inte ell ullryck man kan använda så schablonmässigt som görs i betänkandet.
Vissa grupper, exempelvis synskadade, har speciella problem som måsle
uppmärksammas. Samhället måsle la ansvar för atl lösa problemen för alla
konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
tar i sitl belänkande upp konsumentens roU i framtiden,<br>
bl. a. med tanke på den tekniska utvecklingen. För synskadade ter sig<br>
utvecklingen inom detaljhandeln aUvarlig. Morgondagens synskadade kon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sumenter
kommer att bli ännu mer eftersatta än dagens om inte något Prop. 1985/86:121
radikalt görs från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har inte salt in handikappaspekten som en aspekt av de olika konsumentfrågorna
utan som en särskUd fråga vilket är olyckligt. Handikappade människors
situation måste beaktas när produktutformning, information, distribution,
inflytande osv. behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnitten
om handikappades konsumentproblem är en besvikelse. Visserligen anser vi all
frågorna bör integreras i aUa delaspekler, men när man väl skriver ett
speciellt avsniti borde man ha någonting konkret alt komma med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en hel del uttalanden i betänkandet som i och för sig är bra: Den
positiva synen på bmkaraspekler på produktutformningen; konstaterandet att
lägel beträffande siudier av servicestmklurens utveckling är akut; att
lagstiftningen i många sammanhang är nödvändig som bas för atl fä genomslag för
konsumenternas krav m. m. Vi måste med beklagande emellertid konstatera att
många av uttalandena inte leder till några förslag till ålgärder. Kommitténs
belänkande genomsyras av en aUmänt poskiv inställning, men vi upplever all
kommittén har en övertro på marknadens förmåga att lösa problem. Speciellt för
eftersatta gmpper som synskadade krävs aktiva insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
människor har problem med synen. Ålgärder inom konsumenlområdel som skulle
förbättra synskadades förutsättningar, är ofta lösningar som kan vara bra för
alla människor och t.o.m. utvecklande för olika produkter och serviceområden.
Knappasl någonsin skulle åtgärder för synskadade bli lill hinder för andra
konsumenter. Med en fortsall "låt-gå-polilik" riskerar synskadade all
bli en än mer eftersatt gmpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pensionärernas
riksorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pensionärerna
utgör en betydande konsumenlgmpp i samhället varför större möjligheter måste
skapas för PRO att påverka samhällsplanering, vamproduklion och handel.
Samhället bör i högre grad tillvarata de kunskaper och erfarenheter som finns
hos de äldre samtidigt som ökade utbildningsmöjligheter ges för att följa den
snabba samhäUsutveckUngen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsentligt
är att konsumenternas behov och intressen är avgörande för den framtida
inriktningen. Vi viU då peka på det faktum atl begreppei pensionärer icke är
entydigt utan innehåUer lika stora olikheter som samhället i övrigt vad gäller
ekonomiska viUkor, utbildning, intressen, fysiska och psykiska krafter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
äldre är att se som en resurs i samhällsarbetet. Den snabba samhälls<br>
utvecklingen — exempelvis från närbutik till stormarknad, från traditioneU<br>
butik till butik med datakassa samt tUlkomsten av nya media - skapar<br>
dock en situation som kräver intensifierad information och utbUdning för<br>
alt förstärka de äldre i konsumentrollen. Delta är även av vikt för atl<br>
molverka en kunskapsklyfta mellan generalionema. Dessa insatser bör<br>
kunna ske genom elt förstärkt lokalt konsumenlorgan, vilket skulle möjlig<br>
göra ökad konsumentinformation i första hand tUl kortulbildade och andra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136<br>
svaga konsumenlgmpper.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lämpliga
ålgärder för att stärka konsumentrollen måste alltså anses vara Prop. 1985/86:
121 ökad UtbUdning vilket leder tiU etl större engagemang och därmed ökade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheter
alt påverka den framtida konsumentpolitiken. En till </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>information
vid köplillfäUet är ytterligare ett sätl all stärka konsumentens möjligheter
lill en förstärkt roU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PRO
som folkrörelse måste ges tillfälle och ekonomiska resurser alt bättre kunna
bevaka de äldres konsumentpoliliska iniressen. Detla kan ske både på del
cenlrala och lokala planet genom inflytande i samrådsgmpper med
Konsumentverket, med kommunala konsumentorgan och genom att vara remissinstans
även kommunalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PRO
ser del som angeläget atl åtgärder vidlages i enlighel med belänkandet, vilket
bör leda tiU att underlätta ett ökat engagemang. Med detta ställer sig PRO
myckel positiv tUl förslagen om ett ökat stöd från de offenlliga
konsumentorganen för en sådan utveckling. Bidrag för projekt och ökad
utbildningsverksamhet är en fömlsältning för ökade konsument-kunskaper som
leder till att konsumentemas behov styr den framtida konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
äldre konsumenternas gmndläggande behov skiljer sig inte i slort från övriga
gmppers. Bostaden och dess utformning och standard är dock av större betydelse
för de äldre samt utgör livsmedelskonsumtionen en mycket tung post i en knappt
tilltagen ekonomi för en stor gmpp pensionärshushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
folkpensionärers riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktuell
statistik visar, att antalet mycket gamla personer i Sverige kommer att öka
successivt en god bil in på 2000-talet. Vid sekelskiftet beräknas hälften av
pensionärsgmppen vara över 75 år, och 28 % är då 80 år och äldre. Utvecklingen
inom gmppen över 80 år präglas också av en kraftig ökning av antalet kvinnor. I
gmppen 90 år och äldre kommer då tre av fyra personer att vara kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ParaUellt
med denna demografiska utveckling kommer den omslmkturering av de äldres
boende — från institutionsvistelse mot ell kvarboende i det egna hemmet — alt
försiggå. Följden av dessa samtidiga och genomgripande förändringar av gamla
människors livssituation blir bl. a. att ett myckel slort antal människor i hög
ålder — tiU övervägande delen kvinnor - kommer atl bo ensamma i vanliga,
enskilda bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den plan för den ovan nämnda omslmkturering av äldreomsorgen, som
Socialstyrelsen nyligen lagt fram, kommer de flesta av de gmpper som nu normalt
vistas på institution atl år 2000 bo i egen lägenhet i de vanliga
bostadsområdena. Planen ("Samordnad service och vård för äldre och
långvårdssjuka") fömtsätter att de äldre i princip skaU kunna klara etl
självständigt boende utan mera omfattande stöd från social hemtjänst eller
hemsjukvård. Även i mycket hög ålder skaU man klara etl eget boende och man ska
kunna bo kvar även i Uvets slutskede och dö hemma. Ålderdomshemmen och en
betydande del av andra institutioner kommer vid denna tidpunkt att vara avvecklade
enligt planema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlpolitiska
kommittén betonar atl resurssvaga gmpper bör</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>stödjas
av en aktiv konsumentpolitik. Bl. a. med tanke på den här påtalade Prop.
1985/86:121 bostadssociala skuationen, som äldregmppen i en nära framtid kommer
alt befinna sig i, bör enligt SFRF: s mening pensionärsgruppen ägnas speciell
uppmärksamhet vid planering och uiformning av den kommande konsumentpolitiken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgäslemas
Riksförbund ansluter sig liU kommitténs förslag om mål och inriktning av
konsumentpolitiken. Organisationernas arbete med konsumentpolitiska frågor bör
stödjas av de offentiiga konsumentorganen. Dessulom bör forskning och
kunskapsutveckling om boendet från konsumentsynpunkt ges större resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
villaägareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motsats lill vad som gäller för konsumentemas ställning i relation tiU
producenter inom den privata sekiorn har medborgarnas stäUning gentemot
myndigheter av olika slag inte förbättrats under senare år. Medborgarnas
rättsställning vid en tvisl är avsevärl svagare då del gäller en myndighet än
då det är fråga om elt företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
den privata sektom, som konsumentpolitiken mest är inriktad på, stärks
konsumentens ställning inte endasl genom konsumentpoliliska åtgärder i vanlig
bemärkelse utan också genom att del normalt förekommer en konkurrens mellan
olika förelag, som härigenom måsle vinnlägga sig om att tUlhandahålla goda
produkter tUl godtagbara priser. I de faU inte konsumentens krav uppfyUs sker
en självsanering inom marknaden. Inom den offentliga sektorn föreligger normall
inte denna konkurrens och självsanering. Också detta medverkar tUl att
konsumentens stäUning blir i motsvarande mån svagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en väl utvecklad konsumentpoUtik borde som en självklarhet ingå ocksä en rätl
och en möjlighel för konsumenten att fritt kunna välja mellan olika produkter.
En väl fungerande marknad med ell tillräckligt brett sortiment av varor och
tjänster är därför ett angelägel mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i detta avseende skiljer sig den privata sektorn från den offentiiga.<br>
Särskill framträdande är detta inom bostadssektorn. Politikerna och de<br>
ansvariga myndigheterna har ofta visat etl aUtför begränsat intresse av atl<br>
ta reda på och rätta sig efter bostadskonsumentemas önskemål, eller,<br>
uttryckt i mera alldagliga termer, efter "hur folk viU bo". Detta har<br>
medfört, att bostadsproduktionen särskik under del s.k. miljonprogram<br>
met fick en inriktning - och bostadsbeståndet härigenom fått en samman<br>
sättning - som inte alls motsvarar önskemålen ifråga om bostadstyp och<br>
upplåtelseform. En och en halv gånger fler än som nu bor i småhus skulle<br>
vilja bo i småhus. Endast en tredjedel så många som nu hyr sin boslad<br>
skulle vilja hyra. Många bostadskonsumenler är hänvisade lill bosläder<br>
som de själva inte önskat men som myndigheterna beslutat om.<br>
---- </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Villaägareförbund vill med det anförda endasl understryka, att Prop.
1985/86: 121 behovet av en stärkt ställning för den enskUda människan i dessa
avseenden är myckel slort, och alt önskemålen om förbättringar i de avseenden
som utredningen behandlat måsle ses i relation till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
textilforskningsinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
verkar som om kommittén i huvudsak byggt upp sina ståndpunkter efler synpunkter
på och hörsägner från konsumentpolitikens företrädare. Några egna undersökningar
presenteras inte. Om sådana hade presenterats, skuUe det varit etl plus för
ulredningsresukalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Möbelinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vUl gärna betona att konsumentpolitiska kommitténs markering av
"hushållning" som ett övergripande konsumentpoUliskt mål stämmer väl överens
med den inriktning MöbeUnstitutels arbete har. Funktionsanalyser och
funktionsprovningar tillsammans med objektiv produktinformation av del slag
som Möbelinslilutel utvecklat syftar lill en sådan optimering för konsumenten
som väl låter sig beskrivas som hushållning med resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
framtida konsumentpolitikens inriktning är en oerhört viktig fråga för
hushållen i Sverige i dag. Vi finner det därför märkligt alt de politiska
organisationerna ställts utanför krelsen av remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
ger en gmndlig beskrivning av konsumentpolitikens utveckling och nuvarande
inriktning. Det är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
offenlliga "gemensamma" sektorn tas inte alls upp i betänkandet.
Detta anser vi vara en allvarlig brist, eftersom den berör konsumenterna mycket
påtagligt. De offentUga tjänsterna måste i sin konsumentvänlighel bli en
förebild för andra som liUhandahåller privata tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Konsumenternas kunskaper </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>3.1 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret,
som är myckel tveksamt tiU ökade centrala resurser för<br>
konsumentpolitiken, vill hävda alt en ökad fokusering på det lokala konsu<br>
mentpoUliska arbetet öppnar möjligheter för en förbättrad undervisning<br>
inom hela skolväsendet. Genom atl utnyttja den resurs som kommunema<br>
beskter i form av konsumenlrådgivare eller dyUkt kan konsumentfrågor<br>
integreras i undervisningen och även i lärarfortbildningen. Den senare<br>
skall främst vara en kommunal angelägenhet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
anser i likhet med kommittén alt det är genom utbildning och förbättrad
information som konsumenlemas kunskapsbehov i hushållet och på marknaden måste
bli bättre tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om konkreta kunskaper och etl konsumentekonomiskt synsätt är viktigt för atl
skapa medvetna konsumenter måsle skolan också lägga vikt vid att främja
elevemas utveckling mot personlig stabilitet. Införandet av mediaämnen i
gymnasieskolans utbildning är ett exempel på all skolan strävar efter att
stärka elevernas förmåga all kritiskt bedöma den påverkan de utsätts för från
olika media, främst film och video. Även svenskämnet kan liU eleverna förmedla
medvetenhet om texters påverkande och styrande effekt. BUdämnet kan göra dem
observanta på dolda budskap och symbolvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
betänkandet föreslår kan skolan vidare se till att samverkan kommer till stånd
med andra gmpper i samhället som har konsumentfrågor i inlressefället, l.ex.
Konsumentverket, kooperationen och Sparfrämjan-del, bl.a. för framtagande av
läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samverkan
med hemmen bedöms som myckel viktig. Ungdom lär inte enbart genom atl inhämta
ordkunskap utan väl så myckel genom känslo-konlakter med vuxna som förebilder.
Med förvärvsarbetande föräldrar minskar tiden för ungdomamas föräldrakontakter.
Lärarnas roll som vuxenförebilder ökar i betydelse. SÖ instämmer i kommitléns
synpunkt att det är värdefullt att satsa på läramtbildning och lärarfortbUdning
i konsumentfrågor. Detta är viktigt både från ren faklainlärningssynpunkl och
för attitydbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar kommitténs uppfattning att utbildning i konsumentfrågor är synnerligen
angelägen om konsumentpolitikens målsättning skall kunna förverkligas. Behovet
av kunskaper om t. ex. sambandet kost - hälsa och om hushållsekonomi och
hushåUning har framhållits av tidigare utredningar (Ds Jo 1984:9 och SOU
1984:38). Del är angeläget atl konsumenlfrågoma ges det utrymme i
undervisningen på olika stadier och i oUka skolformer som läroplanerna anger.
Vi ställer oss dock tveksamma till den starka betoning kommittén gör av
kommunernas ansvar i detta sammanhang. Vi vill understryka det övergripande
ansvar som SÖ skaU ha för innehållet i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår uppfattning är KOV: s främsta uppgift i detta sammanhang inte att producera
studiematerial utan att stimulera läromedelsförlag, branschorganisationer,
myndigheter m.fl. att utarbeta läromedel. Det är viktigt med elt varierat utbud
av malerial producerat av olika intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
konstaterar med tillfredsställelse att kommittén anser att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumentkunskap måsle få
en given plals i de nya läramtbildningarna. Vi</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vill erinra om att ämnet
konsumenlkunskap sedan länge är väl etablerat vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>institutionerna för
utbildning av hushålls- och lextillärare vid universiteten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i Göteborg, Umeå och
Uppsala. Vid dessa institutioner finns omfattande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunskap
och lång erfarenhet av undervisning i delta ämne som bör utnytt- Prop.
1985/86:121 jas i de nya lärarutbildningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i första hand högskolans ansvar atl utforma och genomföra fortbUdningskurser
för lärare, men det är kommunerna/skolstyrelserna som beslular om vUka kurser
som skaU prioriteras för kommunemas lärare. Vi vill dock med skärpa betona att
SÖ har etl stort ansvar i detla sammanhang för att påverka de lokala
beslulsfaltama så alt fler lärare erhåller fortbUdning i konsumenlkunskap. Del
finns f.n. aUt för många lärarkategorier både i gmnd- och gymnasieskolorna med
brister i den egna utbildningen på detta område. Många lärare saknar helt
utbildning i konsumenlkunskap till stort förfång för behandlingen av
konsumentfrågorna i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förtjänar alt påpekas, atl även i fortbildningen av lärare bör de resurser och
erfarenheter som finns vid instkulionerna för utbildning av hushålls- och
textillärare utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
för barnavårds-, hushålls- och textillärarlinjerna samt Unjer för kost och
näringsekonomi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
delar utredningens uppfattning om vikten av fortbildning av mycket stora
lärargrupper i ämnet konsumentkunskap. Lärarfortbildningen bör givetvis vara
kontinuerlig med hänsyn till de förändringar som ständigt sker på marknaden och
inom lagstiftningen. Det är vidare positivt att kontakten mellan skola och hem
förstärks när vikliga vardagskunskaper prioriteras i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är, anser nämnden, viktigt all Konsumeniverkei arbetar för — och medverkar i -
produktionen av aktuellt studiematerial för skolan, anpassat till olika
skolstadier. Behovel av läromedel för olika stadier i konsumentkunskap (l.ex.
slordiabilder, ljudbildband etc.) är slort, och sådan produktion behöver alll
stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare viktigt alt Konsumentverket arbetar för, och medverkar i,
fortbildning i konsumenlkunskap för olika lärargmpper genom kurser, studiedagar
och dylikt, samt alt försöksprojekt för olika skolor far stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bra att konsumenlkunskapen får en given plals i den nya lärarutbildningen,
och Konsumentverket bör kunna medverka i arbeiei på alt utarbeta metoder för
arbete med konsumentfrågor inom olika ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
vill i detta sammanhang peka på att ämnet är väl utvecklat vid landets
institutioner för huslig utbUdning, varför lärarutbildare vid dessa
institutioner bör kunna användas som resurs vid ulbUdningen av grundskollärare
i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma säll bör hushålls- och lextillärare kunna användas som resurspersoner i
skolorna, då de sannolikt kommer all ha de djupaste och mest omfattande
kunskaperna i konsumentekonomi vid respektive skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Institutionerna
för huslig utbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå och Prop.
1985/86:121 Uppsala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar kommitténs uppfattning atl utbildning i konsumentfrågor är synnerligen
angelägen om konsumentpolitikens målsättning skall kunna förverkligas.
Konsumentfrågorna bör ges utrymme i undervisningen på olika stadier och inom
olika skolformer. Vi viU dock understryka atl undervisande lärare bör ha
utbildning och fortbildning i ämnet konsumentkunskap. De lärare som hittUls
haft huvudansvaret för undervisningen i konsumentfrågor - hushåUslärare och
textillärare - bör även i fortsättningen ha huvudansvaret och vara en resurs
för andra lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
ungdomsråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av skolans vUctigasle uppgifter är att fostra eleverna tUl självständigt och
kritiskt länkande. Delta får en allt större betydelse i dagens konsumtionssamhälle.
Ständigt ökande utbud av varor och tjänster ökar kunskapskraven på
konsumenten. Utbildning i konsumenlkunskap är en angelägen uppgift både inom
gmndskola och gymnasium. Vi menar därför atl del är väsentUgt att eleverna
redan på gmndskolenivå både teoretiskt och praktiskt lär sig hushålla.
Undervisningen i konsumenlkunskap är en viktig del i detta arbete. Dessutom är
del av slor vikt atl eleverna praktiskt lär sig hushålla med skolans resurser.
Om eleverna i högre utsträckning blir delaktiga i detta arbete tror vi att de
blk bättre mstade i sin roU som konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att de framlida konsumenlema, dvs. dagens barn och ungdomar redan i
skolan får lära sig atl hushålla med sina och andras resurser och också bli
medvetna om den påverkan de utsätts för i olika sammanhang. Alt fostra till
kritiskt tänkande går som en röd tråd genom de delar av den nya läroplanen, LGR
80, som berör konsumtionsfrågoma. För skolan har detla i slor omfattning bUvil
ett nytt område all undervisa om och länsstyrelsen vet av erfarenhet att
behoven är stora inom skolväsendet när det gäller såväl lärares gmnd- som
fortbUdning på konsumenlområdel. Länsstyrelsen delar uppfattningen alt eleverna
på gymnasiet på lämpligt säll bör ges utbUdning i konsumentkunskap. Sådan utbUdning
bör inriktas på områden som är av direkt betydelse för ungdomarnas förmåga atl
hushålla med sina resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
ansluter sig således till kommitténs förslag atl satsa på utbildningssidan inom
konsumentområdet på alla stadier inom ungdomsskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktäterkallelsekommittén
(PÅK) har enligt sina direktiv att - som elt<br>
komplement tUl gäUande lagsliftning om produktsäkerhet — överväga frå<br>
gan om en lagstiftning för att möjliggöra återkallelse av farliga varor och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tjänster,
begreppet återkallelse därvid använt i en mycket vid bemärkelse. Prop.
1985/86:121 I direktiven erinras om att lagstiftning riktad mot farliga varor
finns på en rad områden och all flera myndigheter är engagerade i arbeiei på
produklsäkerhel. Därvid nämns, utom KOV/KO och marknadsdomstolen, bl. a.
socialstyrelsen, livsmedelsverket, naturvårdsverket och arbeiarskyddssiyrelsen.
Flera andra myndigheter skulle lika väl ha kunnat nämnas, l.ex. energiverket
och trafiksäkerhetsverket. Del anges i direktiven också, atl bl.a. resursskäl
talar för atl de myndigheter som inom en viss sektor f.n. har ansvarel för
produktsäkerhelsfrågor också utnyttjas för uppgifter i en utbyggd
produktsäkerhetsreglering. PÅK har funnit mycket tala för en sådan ordning men
har samtidigt i sill arbete mött betydande svårigheter, när del gällt att
åstadkomma en god lösning av problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
faller sig naturligt för PÅK all i silt yttrande över konsumentpoliliska
kommitténs betänkande begränsa sig tUl frågor som rör produktsäkerhet. Från
konsumentpoliliska ulgångspunkler bör produktsäkerhelsfrå-goma anses vara av
stor vikt. I del remitterade betänkandet har de knappasl fått del utrymme som
de förtjänar: de har kortfattat berörts i samband med frågorna om
kunskapsutveckling och lokal konsumentpolitisk verksamhet samt i ekonomiska
resonemang om hur man skall fördela tillgängliga resurser. Detla är i och för
sig förklarligt med hänsyn lill det sätt varpå kommitléns arbetsuppgifter
begränsats i direktiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
livsmedelsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
vUl också understryka betydelsen av ytterligare utbildning på
konsumenlområdel. Denna bör sättas in redan i gmndskolan och fortsätta i
gymnasiet. I högskolan har konsumenlproblemaliken f.n. en undanskymd ställning.
Det gäller både i fråga om undervisning och forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlemas
kunskaper är många gånger i markant underiäge gentemot förelagens
informationsflöde som ofta dessulom saknar för konsumenlema belydelsefull
information. Då konsumentkunskapen är den plattform man står på, är del
nödvändigt att lgr 80: s intentioner genomföres. De praktiska kunskaperna bör
börja redan iförskolan för att sen successivt övergå tUl teori i gymnasie- och
eftergymnasial utbildning. Obligatoriskt ämne i alla linjer, även vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
delar kommitténs uppfattning att grunden till konsumenternas<br>
kunskap skall läggas i skolan. Detta innebär att i första hand de synpunkter<br>
på konsumentutbUdning som finns i LGR 80 skall ges bättre genomslag.<br>
Dessulom behövs verkligen förstärkta insatser för utbildning och fortbild<br>
ning av lärare, gymnasieundervisning och vuxenutbildning i studieförbun<br>
dens regi.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>l'3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
planeringen av den nya läramlbUdningen anser kommunstyrelsen att en viktig
uppgift blir atl ge konsumenlfrågoma en sådan plats i utbildningen atl lärarna
får goda kunskaper i och intresse för ämnet samt idéer för undervisningens
uppläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UlbUdningen
i konsumenlkunskap har blivk bättre men stora brister är fortfarande synlig
framför allt på gymnasienivå. Här bör om möjligt insatserna ökas. En tänkbar
möjlighet för ökning av utbildningen till vissa konsumentgrupper är alt på
något sätt prioritera sludiecirkelverksamheten med inriktning på konsumentkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Östersunds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
instämmer i alt ansvaret för att konsumentfrågorna las upp i skolarbetet i
första hand är en lokal angelägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
angelägen målgmpp atl påverka är skolledarkolleklivet. Här måsle konsumentnämnd
och skolstyrelse visa en klarare viljeinriktning och exempelvis genom en mer
långsiktig fortbUdningsplan ange att åtminstone någon av de fem årligen
återkommande studiedagama används för fortbildning kring konsumentfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsammans
med lokala och centrala personalutbUdningsgmpper inom skolan avgörs hur ofta
denna konsumentfortbildning kan återkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun viU särskilt betona värdet av atl konsumentkunskap bUr elt obligatoriskt
ämne inom samtliga utbUdningslinjer vid gymnasieskolan samt att konsumenlfrågoma
kommer in i högskoleutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
konsumenlnämnd viU betona vikten av kunskaper hos konsumenten. För atl den
information som finns inom konsumentområdet ska nå fram i del enorma utbud av
information som människor av idag utsätts för, krävs kunskap för atl kritiskt
kunna värdera informationsflödet. Med den minskning av resurser som under
senare år drabbar konsumentverket är det mycket svårt att kunna hävda
konsumentinformationen i konkurrens med företagens marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Kramfors kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlnämnden
stöder helt förslaget om att myckel måste satsas på<br>
skolan. Del är dock ett slort ansvar alt lägga utbildningsansvaret lokalt.<br>
Nämnden anser atl de största resurserna bör satsas på högskolan och dess<br>
läramtbildning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentnämnden i Halmstads kommun</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligt atl skola och hem går hand i hand. Vi
vill dock påpeka, alt föräldrarna ofta själva saknar de baskunskaper de skall
förmedla. Det är många gånger dem vi möler i den lokala verksamheten, när de
både behöver hjälp med reklamationer och klagomål på marknadsföring och
avtalsvillkor etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentfrågorna har i grundskolan gjorts till ett
ämnesövergripande område. De hör med andra ord hemma överallt och ingenstans. För
alt de inte skall komma bort i mängden av aUa andra angelägna ämnen som skolan
också skall hanlera är del nödvändigl, atl lärarna genom en aktiv fortbildning
förstår all detta är viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vår verksamhei ser vi många exempel på
otillfredsställande kunskaper i konsumentfrågor. Del handlar då inte bara om
brist på kunskaper i konsumenträtt ulan också i praktiska frågor - hur man
tvättar, sköter sill hus, lagar bra och nyttig mat liU lågt pris, hur man
sköter sin ekonomi. Utbildningen i konsumenlkunskap måste utökas pä alla
stadier i ungdoms-och vuxenskolan. Även andra medier än skolan måsle engageras.
Varför inte undervisning i konsumentkunskap i radio och TV?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentnämnden i Botkyrka kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden hälsar med tillfredsställelse de förslag som
kommittén ger ang. satsningar på konsumentutbildningen inom främst grundskolan.
Även en förstärkt utbildning och fortbildning av lärare, gymnasieundervisning
och vuxenutbildning i studieförbundens regi föresläs. Många kommunala försök
har gjorts på senare tid i syfle all stärka kunskapen hos bara och ungdom om
konsumentfrågor. Del är konsumentnämndens bestämda uppfattning att utbildning
är ett myckel viktigt instrument i konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en uppgift för skolan att ge gmndläggande
konsumentkunskap. Konsumentkunskap bör finnas med i lim- och kursplaner på alla
stadier och ingå som en del i lärarutbildningen. TCO vill särskill understryka
vikten av atl blivande gmndskollärare ges goda kunskaper inom ämnesområdet.
Del är nämligen angelägel alt skolan redan på dessa stadier kan ge eleverna
gmndläggande insikter i ekonomiska sammanhang med utgångspunkt i
familjeekonomin och hjälpa dem atl förstå hur olika konsumtionsmönster
påverkar hälsa, miljö och familjeekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även på gymnasieskolan behöver konsumentfrågornas stäUning
stärkas. Kommittén anser all konsumentkunskap bör ingå i alla
utbildningslinjer. TCO delar denna uppfattning, men vill samtidigt framhålla
det väsentliga i att gymnasieskolan dämlöver erbjuder någon utbildningsväg, där
fördjupade och mer omfattade kunskaper inom ämnesområdet kan erhållas, bland
annat som gmnd för vidare yrkesutbildning och yrkesutövning.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller vuxenutbildning vill TCO särskilt peka på
de vuxna kortutbildades behov av utbildning i konsumentekonomi inom ramen för
grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommittén anser JUSEK att konsumenternas kunskapsbehov måste
tillgodoses genom ökad utbildning och information. Förbundet stöder också de
ålgärder som kommittén föreslagit när del gäller utbildning i konsumentfrågor i
skolan, studier efler grundskolan och vuxenstudier. Det är här av särskUt
inlresse att utbildningen når gmpper som kan föra konsumenlkunskaper vidare t.
ex. lärare m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
förslagen om hur gmndskolans läroplan bör fullföljas när det gäller
konsumentfrågor och om hur konsumentverket bor bevaka vuxenutbildningens och
högskoleutbildningens behov finns inget atl invända. Tillräckliga skäl
redovisas dock inte varför utbildning i konsumenlkunskap mäste bli obUgaiorisk
på gymnasienivå. Ell ställningstagande lill förslaget försvåras av att det ej
är kant vUket eUer vilka andra ämnen som skall reduceras eller om kommittén tänker
sig att skoltiden skall utökas för att bereda tid för ämnet konsumentkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållslärarnas
riksförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaper
i hushållning ger inte bara del enskilda hushållet handlingsfrihet, det är en
akut nödvändighet i dagens samhälle. Uiredningen påslår atl antalet
hemkunskapstimmar har ökat något i gmndskolan sedan början av 1960-talel. Delta
är en missuppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förhåller sig så att hemkunskapen är ell av skolans minsta ämnen. Av de totalt
ca. 11000 timmars undervisning en elev får under sin grundskolelid är ca. 200
tim. hemkunskap dvs. 2%!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har aUtså, tvärtemot var uiredningen påslår, alltsedan 60-lalel skett en
successiv nedmstning inom hushållsundervisningen. Delta har skett parallellt
med alt hemmens roll som kunskapsförmedlare har reducerats tiU etl minimum, och
den större delen av hushållens produktion flyttats ul i samhället. Vi har fått
flera kullar av ungdomar som fostrats i andan atl hushållning inte behövs, atl
man kan köpa alll för pengar. Man kan dock inte köpa den kunskap vi nu så väl
behöver i en tid av åtstramning för både enskilda hushåll och samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är skolan som måste ge denna kunskap, helst så tidigt som möjligt för all
gmndlägga goda konsumenlekonomiska vanor. I hemmen finns inte längre den
kunskapsreserv som förr gick i arv från generation lUl generation. I hemmen
finns inte heller någon tiU hands som kan förmedla kunskaper eftersom familjen
och samhället i dag är beroende av alt båda föräldrarna förvärvsarbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
påslår att det tidigare var främst i ämnet hemkunskap som konsumentfrågorna
behandlades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hävdar all del fortfarande i huvudsak i ämnet hemkunskap som aUa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>elever
får sina kunskaper i hushållning. Hemkunskapen är del enda ämne Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har huvudmomentet Konsumentekonomi. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
noterar med tillfredsstäUelse förslagel om samarbete meUan Skolöverstyrelsen
och Konsumentverket. Tyvärr måste vi konstatera alt Skolöverstyrelsens roll
som centralt organ för skolfrågor reducerats, och inflytandet på lokal nivå
har minskal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Yrkeskvinnors
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
framhåller bl.a. nödvändigheten av all konsumenterna får ökade kunskaper och
ökad medvetenhet om produkter och produktutformning och vilka krav som kan
släUas på dessa. Man tänker sig exempelvis all KOV liksom de kommunala konsumenlvägledarna
skall kunna förse de olika läroanstalterna med material och expertis för
undervisningen i konsumentfrågor. Vi instämmer i detla och frågar oss också om
man inte i detta sammanhang skulle kunna få med information om jämställdhet och
könsroller och hur dessa frågor framträder i reklamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
krävs mycket för atl lärare och politiker ska bU medvetna om alt
konsumentkunskapen är en nödvändig plattform atl stå på för atl fungera som en
allsidig vuxen människa. Vi anser därför alt kommunema bör få än mer stöd och
vägledning från SÖ, än vad som här föreslås, så alt intentionerna i Lgr-80
verkligen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
vill således, mer än uiredningen, betona vikten av alt både praktisk och
teoretisk konsumenlkunskap kommer in i skolan på aUa stadier. Uiredningen
framhåller vidare myckel starkt betydelsen av de friviUiga organisationernas
medverkan i konsumentpolitiken och utbildningen. Uppfattningen är i sig riktig
men att organisera frivilligorganisationernas engagemang lokall är en
grannlaga uppgift. Den kommer med all säkerhel all stå och falla med huruvida
den kommunala konsumentverksamheten tar sig an uppgiften. I denna viktiga
fråga ter sig avsaknaden av resursresonemang för den kommunala verksamheten än
mer allvarligt. Mänga vägledare har stora erfarenheter av de frivilliga
organisationernas engagemang på konsumenlområdel. Myckel har åsladkommks, men
lack vare alt organisationerna sökt sig till eller blivit uppsökta av den kommunala
konsumentverksamheten. Om inte kommunens vägledare lagil lag i uppgiften hade
förmodligen Utel eller inget bUvil uträttat. I dag avstår en del vägledare atl
la utökade kontakter med frivUligorganisationerna eftersom man ej orkar la
fler arbetsuppgifter ulan alt få ökade personella resurser. Arbetet med
folkrörelser och organisationer är oerhört tidskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vardagskunskaper
och praktiska färdigheter betonas i Lgr 80 och förbun<br>
det anser dessa vara en förutsättning för människors förmåga atl klara sig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>själva
och sina vardagsmiljöer. Det är därför betänkligt när den praktiska Prop.
1985/86:121 undervisningen i hemkunskap naggas i kanten, när den i stället
borde ökas. Hemmen har inte längre samma betydelse som naturlig läroplats av
praktiska färdigheter och livsmedelshantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
aUa klasser och stadier av skolan borde hemkunskap vara obligatoriskt ämne och
den lagstadgade skollunchen bättre utnyttjas som schemalagt läromedel.
Konsumlionslinjernas kurser måsle få ökad status. Del borde vara en merit och
ett minimikrav, helst i alla fortsatta utbildningar, men särskilt inom sektorn
vård - socialservice och konsumtion, med minsl en 20-veckors kurs.
Nedläggningen av de skolor som lidigare benämndes lanthushållsskolor måsle
stoppas omgående. I stället borde man satsa betydUgt större resurser på den
utbildning som här bedrivs i form av hushållsundervisning och ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet (sid. 51) sägs alt "hushåUens kunskapsresurser är ofta hell
avgörande för tillgången till och användningen av resurser som tid, arbete och
pengar". Förbundel instämmer i delta och vill understryka atl hushällens
möjlighel atl balansera kostnaderna för de viktiga behoven boslad, mal, kläder
och. fritid är beroende av de resurser i form av lid, arbetskraft, pengar och kunskap
som hushållen har tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
gör i kapitlen 3 och 4 en förtjänstfull analys av hitliUsvarande
konsumenlpoUlik med betoning på Konsumentverkets roll liksom av hushållens
fömtsättningar, skuation och beteenden. LRF delar utredningens uppfattning att
hushållens förmåga att använda sina resurser har stor betydelse för välfärden.
I en tid med stagnerande eller endast långsamt ökande realinkomster ökar
självfaUet hushållningens betydelse i detta avseende. Bristen på utbildning,
den relativt låga genomsnittliga kunskapsnivån, konsumtionens nuvarande
sammansättning, olika informationsåtgärders bristfälliga anpassning lill
hushållens verkliga slmklur osv. indikerar väsentliga möjligheter till
välfärdsökning genom förbättrad hushållning. Liksom i övrigt när det gäller
attityder och gmndläggande beteenden är våra kunskaper om medel och metoder för
påverkan brislfäUiga. Även oavsett detla vet man att sådana förändringar lar
avsevärd tid. LRF vill därför betona viklen av långsiktighet i informations-
och ulbildningsinsat-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riksbyggen
ekonomisk förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är självklart önskvärt att boendel får en större plals i skolutbildningen. Det
är förståeligt all skolan med sina begränsade möjligheter inte kan ge
fullständig information om alll som rör sig inom samhällssektorn. Bostaden är
emellertid inte bara ekonomiskt ulan också socialt, kultureUl och frän
hälsosynpunkt av sä slor betydelse all kunskap om boendels villkor och
förutsättningar borde kunna beredas större plats inom den obligatoriska
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
understryker vikten av mer aktiva insatser från studieförbunden. Två områden
betonas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Insatser för atl nå fler
deltagare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utveckling av nya pedagogiska
metoder, särskill med intriklning på användning av ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare nämnis är siudieförbunden vikliga resurser för att nå svaga grupper i
samhället. Del samhällsstöd siudieförbunden behöver är främsl ekonomiskt stöd
för uppsökande verksamhet och lokala projekt. De kommunala konsumenlvägledarna
kan dessulom bidra med information kring sina specialområden vid
studieförbundens olika aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundens
verksamhet bör rikta sig främst till de gmpper som betecknas som svaga
konsumenter — barn och ungdomar, barnfamiljer, äldre, handikappade och
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontakten
med kooperationen är viktig för konsumentverksamheten. Kooperationen har en
särsläUning genom atl inte ha vinsl som huvudsyfte. Efiersom deras ideologi
isläUet bygger på atl la tillvara medlemmarnas intresse, är dialogen med
kooperationen viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
marknadsföring, rådgivning och information som hklills främst lar sikte på
idealfamiljen med två barn har man naturligtvis starkt begränsat möjligheten
lUl positiva effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ålgärdsförslag och rekommendationer gäller framförallt utbildning och
information. LRF delar utredningens uppfattning att det är på dessa områden som
de väsentiiga insatserna måsle göras om man skall åstadkomma förbättrade
kostvanor och förbättrad hushållning. Under senare är har insikten härom växt
liU en brett omfattad övertygelse i hela samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bra yrkesutbildning lägger gmnd för bra prestationer, goda inkomster, trivsel
och framgång i arbetslivet. En god allmänbildning i vid bemärkelse gör del
lättare all klara sig i samhället och lägger grunden för etl rikare liv. På
samma sätt måsle en bra utbildning på hemkunskapsområdet lägga grunden lill en
bra ekonomisk hushållning, god mathållning och därmed god prestationsförmåga,
hälsa och social trivsel. SkolulbUdningen är inte komplett förrän denna sida
blivit tillgodosedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fömlsältning är all hushällsämnels status höjs i skolan och i samhället.
Detta är också ett sätt att öka motivationen hos eleverna. Ett tecken på ämnets
låga status är utredningens uppgifter om ungdomens myckel låga dellagande i
hushållsarbetet i hemmen. En förutsättning för en framtida jämnt delad
ansvarsfördelning för hemarbete är en gmndlig gemensam hushållsutbildning för
pojkar och flickor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folksam</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
försäkringsområdet torde del vara obestridligt att försäkringsbolagen<br>
svarar för merparten av den information som lämnas såväl kring enskilda<br>
produkter som mera allmänorienlrande belysning av t. ex. vårt socialför-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säkringssystem,
skatteregler, säkerhetsaspekter, m.m. Vi kan för Folk- Prop. 1985/86: 121 sams
vidkommande som exempel nämna skrifter (och studie/skolmaterial i anslutning
till dessa) som Vår Trygghet, Gift eller inte - spelar det någon roll. Skriften
Säkra bilar och farliga bilar är elt exempel pä hur vi till konsumenternas
kännedom för ut resultatet av den forskning baserad pä vårt skademalerial som
vi kontinuerligt bedriver. Vårt skolmaterial som rör en rad områden röner stor
efterfrågan. Exemplen är nämnda för atl förslärka kommitténs propåer om vikten
av alt öka konsumenternas kunskaper och atl huvudansvaret åvilar förelagen.
Del är även för försäkringsområdets del en belydande framlida uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jämtlands
läns bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
utbUdning kan man förbättra konsumenternas möjligheter atl hävda sig på
marknaden. Särskilt gäller delta de konsumentgrupper, som av ekonomiska,
sociala och utbildningsmässiga skäl har särskilda svårigheter härvidlag. På
grund av studieförbundens långa erfarenhet av vuxenutbildning, särskill bland
kortulbildade och med hänsyn lill deras anknytning till de stora
folkrörelserna, har del bedömts som angeläget atl inom ramen för
konsumentverkets FoU-anslag stödja studieförbundens konsumenlpolitiskl
motiverade verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sina erfarenheter som vuxenulbildningsanordnare har studieförbunden och
folkhögskolorna en viktig uppgift när del gäller konsumentutbildning och andra
aktiviteter med syfle alt stärka konsumenternas ställning på marknaden. Med
sina skilda ideologiska förankringar har studieförbunden dessulom särskilda
möjligheter att medverka lill en mångsidig debatt kring konsumentfrågorna,
vilket är en förutsättning för en vidareutveckling av samhällets
konsumentpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller konsumenternas kunskapskällor tänker sig kommittén all de offentliga
organen ska fortsätta att stå för dem. Vi anser atl detla är en överflödig
ambition; dessutom mer konfliktfylld än atl den enkelt kan hanteras av organ
som måsle försöka vara opartiska. Konsumentverkets allmänna information och
lidskriften Råd och Rön kan således läggas ned. Konsumentrörelsen mäste få
försöka fylla det tomrummet själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Pensionärenas
riksorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som anslås för utbildning idag och framöver måste i högre grad användas
för att stödja de kortulbildade, vilket flera statliga utredningar idag pekar
på. Del finns ell slort antal äldre med kort utbildning varför det fär ses som
en fråga med hög prioritet även på del konsumenlpolitiska områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
folkpensionäres riksförbund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet framhålles förbättrad konsumentkunskap och information som vikliga
faktorer i den framtida utveckUngen av detta område. SFRF vill här understryka
behovet av ökade kunskaper och effektiv informationsverksamhet för just
äldregmppen. Här finns uppenbara brister i dagens läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang sägs i betänkandet, atl "de frivilliga organisationernas
engagemang i konsumentpolitiska frågor betyder myckel" och atl
"frivilliga organisationer har större möjligheter än många andra aktörer
all hävda den helhetssyn på människors behov, som kan behövas i en grundlig
analys". Man säger vidare, att "det ankommer på organisationerna att
själva bestämma vilken roll de vill spela i framliden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
markering av elt önskvärt samarbete mellan centrala konsumentpolitiska organ
och l.ex. pensionärsorganisationerna ser SFRF som en intressant möjlighel alt
åstadkomma ökade kunskaper hos de äldre konsumenterna. Men en sådan ömsesidig
dialog borde också kunna ge konsumentexperterna ökade kunskaper om de äldres
aktuella behov och önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
förslag om utbildningsinsatser i gmndskolan, gymnasieskolan och högskolan saml
om forskning är en viktig förstärkning av konsumenlkunskaper hos slora grupper
av befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betänkandet framgår dock inte klart om läromedelsresurser kommer alt satsas och
på vilket sätl Skolöverstyrelsen skall påverkas alt prioritera
konsumentfrågorna i högre utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsument-Forum</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkunskap
är över lag alltför eftersatt och är ett absolut krav från vår sida, för att över
huvud laget någonting ska kunna göras från konsumenthåll gentemot i övrigi
resursslarka krafter med obegränsad tillgång till utbildning och forskning, på
konsumenternas bekoslnad! Vi kräver (eller kommer alt kräva) atl livskunskap
och konsumenlkunskap i väsentiig grad prioriteras i grundskolan i framliden och
att med omedelbar effekt vuxenutbildningen inriktas på dessa kunskaper med
betoning på konsekvensmedvetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns några utbildningar, som berör barn och ungdom, som kommittén<br>
inte nämner. En sådan är särskolan. Konsumentverkets arbete inom sär<br>
skolan är visserligen begränsat, men de insatser som görs är vikliga efter<br>
som de riktar sig tiU en särskUt utsatt konsumentgrupp. Samhällets mål-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sättning
är att de förståndshandikappade i så stor utsträckning som möjligt Prop.
1985/86:121 ska lämna institutionerna för ett mer normalt liv. Insikt i bl. a.
vardagsnära konsumentfrågor underiättar en sädan anpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
arbetar f.n. i begränsad omfattning med att öka konsumentinslagen iförskolan.
Främst handlar det om att inom ramen för det vardagliga arbetet och i samarbete
med föräldrar ge barnen gmndläggande insikter om kläder, mat, boende, pengar,
hushållning med resurser och åleranvändning. HittUsvarande erfarenheter är
poskiva varför detta arbete bör fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lunds
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Företagsekonomiska
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del sedan gäller gmndulbildningen framhåller uiredningen mycket riktigt i kapilel
7 vikten av att de som kommer atl verka i produktionen, marknadsföringen och
distributionen har kunskaper som gör dem lyhörda för konsumenternas önskemål
och synpunkter. Samtidigt konstaterar utredningen alt den särskilda
konsumentpolitiska utbildningsUnjen blivit alltmer inriktad mol
marknadsföring. Detta påpekande är riktigt och del sammanhänger med att
arbetsmöjligheterna för personer med, renodlat konsumentpoUtisk inriktning mer
eller mindre försvunnit. Inriktningen mol marknadsföring, men med en förmåga
atl analysera konsumenternas behov och önskemål utifrån elt konsumentperspektiv
har i den föreliggande situationen snarare varit tUl fördel än lill nackdel
för det långsiktiga konsumentintresset. Med denna uppläggning av linjen
upplever vi atl vi i Lund kunnat dra till oss en hel del begåvade och
målinriktade studenter. Att dessa studenter är kapabla är ytterst viktigt om de
skall kunna göra sig hörda ute i företagen med sin speciella kompetens och
fungera som konsumenternas spjutspets in i förelagen. Utan alt samtidigt vara
mycket skickliga marknadsförare låter detla sig knappast göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
kommenterar även den omläggning av utbildningen som innebär att den
konsumentekonomiska linjen försvunnit och i Göteborg och Lund ersatts av elt
fördjupningsalternaliv som erbjuds parallellt med andra fördjupningsaltemativ i
ekonomulbUdningen, däribland i marknadsföring. Vid uppläggningen av
fördjupningsalternaliven har differentieringen meUan konsumeniekonomi och
marknadsföring erbjudit vissa svårigheter. Under de år som gått har såväl
forskning som institutionens utbildning inom den konsumentekonomiska linjen
påverkat lärarstaben. Den konsumenlekonomiska linjen har också genererat
doktorander som numera undervisar i grundutbildningen och kommer atl undervisa
i båda fördjupningsalternaliven. Resultatet har blivit alt marknadsföringen
kommit atl få ökade inslag av konsumentekonomiska perspektiv samtidigt som
konsumentekonomiska linjen resp. fördjupningsalternativet kommit att påverkas
av kompetensen i marknadsföringsutbildningen. Det är svårt alt avgöra om delta
är en ur konsumentpolitisk synvinkel gynnsam eUer ogynnsam utveckling. Kanske
är det elt uttryck för alt den nuvarande konsumentpoliliska gmndsynen fått en
bred förankring och blivit allmänt accepterad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
hör till mognadsfasen. Eftersom marknadsföringslinjen kommk alt Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bli den antalsmässigt
dominerande, ser vi alt del finns positiva drag i denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UtveckUng.
För alt säkerställa alt konsumentintresset håUs levande och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fortlöpande beaktas, krävs
en långsiktig uppbyggd forskning av god klass,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framför
allt en god empiriskt gmndad sådan. I detta avseende stöder vi helt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningens
förslag. Konsumentförståelsen och uppfattningen om vad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
är konsumenlemas vikliga problem vilar aUtjäml tiU slora delar pä en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intuitiv
gmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Institutionerna
för huslig utbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ser positivt på kommitténs förslag att föra in konsumenlkunskap i bl.a. de nya
lärarulbildningama. Vi viU i detta sammahang peka på den utbildningsresurs som
finns vid de husliga utbildningamas institutioner; en resurs som bör
liUvaralagas i även andra lärarutbildningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är visserligen högskolans ansvar att utforma och genomföra fortbUd-ningen av
lärare, men det är kommunala myndigheter som beslutar om kurserna. Vi vUl
kraftigt understryka all SÖ har etl slort ansvar för all påverka de lokala
beslutsfattarna, så atl fler lärare erhåller fortbildning i konsumenlkunskap.
Många lärare har brister i, eller saknar helt, utbildning i konsumenlkunskap
lill slort förfång för behandUngen av konsumenlfrågoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JämO
har i flera olika remissyttranden och i andra sammanhang fört fram förslag med
innebörd all de i läroplanen för gmndskolan och gymnasiet redan intagna kraven
på utbildning i könsrollsfrågor och jämställdhels-kunskap förverkligas och även
införs i läramtbildningen. Det finns nu anledning all tillfoga alt sådan
utbildning också måsle införas i andra högskoleutbildningar, närmare bestämt /
reklamulbildningen och i utbildningen i marknadsföring. Läromedel och
studiematerial måste här utformas så all genomförandel av sådan utbildning
underlättas. Lämpligl studiematerial som redan finns måste också komma till
användning. JämO vill här som elt gott exempel på läromedel som har tagks fram
framhålla konsumentverkets (KOV) "Del köpta språket".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens uppfattning alt utbildning i konsument<br>
kunskap skaU utvecklas, men enligt länsstyrelsens mening bör ämnet ut<br>
vidgas lill atl även omfatta koslkunskap och hushållsekonomi. I flera<br>
undersökningar, bl. a. Hälso- och sjukvård inför 90-talet och Livsmedels-<br>
kommitténs huvudbetänkande, framhålles all ökade kunskaper hos befolk<br>
ningen om kostvanor förbättrar en god hälsa. Utredningen föreslår som<br>
nämnts etl hushåUsekonomiskl synsätt och delta bör också återspeglas i<br>
samhällets utbildningsväsende. Länsstyrelsen instämmer i kommitténs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
att utbildning i konsumentkunskap måste bli obligatorisk på gymna- Prop.
1985/86:121 sienivå och även ingå i utbildningslinjer som i nuläget saknar
undervisning i detla ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
inlagningsplalser till såväl gymnasieskolans tvååriga linje som till
konsumenlekonomiska specialkurser, dels årskurser och dels terminskurser,
minskar i flera kommuner i Malmöhus län. Molsvarande nedskärningar sker i hela
landet. Länsslyrelsen anser all man bör undvika dessa nedskärningar intill dess
man inför obligatorisk undervisning i konsumentkunskap, hushållsekonomi och
kostkunskap på gymnasiets utbildningslinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landskrona
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolstyrelsen
har, med hänvisning lill all konsumentfrågorna har fått ökat utrymme i läroplan
för grundskolan, framhållit all det är av största vikt all eleverna så tidigt
som möjligt görs medvetna om vad som behövs för alt man på ett positivt sätl
skall klara av boende, arbete och fritid. Eleverna bör ges möjlighet alt
kritiskt värdera det budskap som framförs av bl. a. massmedia och tränas att
själv la ställning till dessa budskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna ge eleverna dessa möjligheter bör planering av undervisningen i
konsumentfrågor las med i skolornas arbetsplan. Det är viktigt alt
studiematerial för såväl lärare som elever tas fram och att lärarna fortbildas
i hur man undervisar i konsumentfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlnämnden
har redogjort för konsumentpolitikens utveckUng i Landskrona och har uppgivit
Ett nämndens uppfattning om konsumentpolitik i stort överensstämmer med
konsumentpolitiska kommitténs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
har framhållit att det är viktigt att slora resurser satsas på utbildning redan
i grundskolan och atl kunskaper i hushållsekonomi, kost-och konsumentfrågor
integreras i skolans olika ämnesområden. Förutom till elever i gmndskolan och
gymnasiet bör utbildning även ges till vuxenstuderande. Den lokala konsumentverksamheten
kan därvid vara etl komplement lill skolans utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
har påpekat att konsumenlvägledarnas utbildning borde tagils med i utredningen.
Utbildningen borde finnas på högskolenivå och omfatta bl. a. viss utbildning i
pedagogik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del lokala konsumentpoliliska arbetet konstateras klart alt kunskaperna hos de
enskilda konsumenterna i konsumenlpolitiska frågor är myckel bristfälliga.
Givetvis beror delta i stor utsträckning på att skolans insatser på området är
alldeles för små. Av gmndskolans läroplan framgår atl konsumentfrågorna är etl
ämnesövergripande arbetsområde och att det handlar om vardagskunskaper som
eleverna har nytta av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planeringen
av skolarbetet ska ske inom varje rektorsområde i en lokal<br>
arbetsplan. Därför bör de lokala konsumentpoUlikerna påverka skolpoliti-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kerna
liU att ta ansvar för alt konsumentfrågorna kommer in i arbetsplaner- Prop.
1985/86:121 na ocn därmed i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att den nya utbildningen av grundskollärare anordnas är del myckel
viktigt atl Konsumeniverkei får möjlighet alt påverka utbildningen så atl
konsumenlkunskapen beredes tillräckligt utrymme i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortbildningen
av lärare måsle pågå parallellt och där kan de kommunala konsumentsekreterarna
göra en insats genom att lämna aktuell konsumentinformation t. ex. i samband
med studiedagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
delar kommitténs uppfattning atl grunden lill konsumenlemas kunskap skall
läggas i skolan. För detla behövs förstärkta resurser för UtbUdning och
fortbildning av lärare. För såväl utbildning inom KOMVUX som för
siudieförbunden fordras förstärkning. Det är även väsentiigt atl
gymnasieskolans och högskolans läroplaner förbättras. Grundskolan bör
stimuleras atl ge bättre genomslagskrafl åt de anvisningar som finns i LGR 80.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser här att samarbete med skola, förelag/handel och den kommunala
konsumentverksamheten kan vara till gagn. Del är också av vikt all del upplages
i läroplaner alt samhällsutveckling och konsumtionsmönster skall följas i
ämnet konsumenlkunskap. Det återstår myckel alt göra vad gäller information och
utbUdning av elever i deras framlida roll som konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkunskap
bör kunna integreras i andra ämnen i både grundskolan och på gumnasieskolan.
Del är av speciell vikt atl ämnet upptages på de yrkesinriktade linjerna i
gymnasieskolan. Utbildning bör även ges lill förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Lgr 80 har konsumentfrågorna fått ökat utrymme och man betonar alt de bör ingå
som en naturlig del i olika ämnen. Detla stödjer vi helt dä ju konsumentfrågor
inte är etl isolerat område ulan något som varje människa stöter på inom många
områden. Men i praktiken tror vi inte att någon större ändring har skett inom
skolan. Fortfarande betraktas konsumentfrågor som något som i huvudsak ingår i
ämnet hemkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har vid elt anlal tiUfällen kontaktat skolor för alt få in konsumentfrågorna i
olika ämnen men med myckel klent resultat. Vi har mötts med ointresse av
lärarna där man menat att man har fuUl upp med allt annal som prioriteras
högre. Elt skäl till detta anser vi vara den brist på kunskaper som finns hos
lärare om vad konsumentfrågor är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
viU därför betona viklen av att konsumentfrågorna förs in i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>läramtbildningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Halmstads kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar fortbUdningen av lärare konstaleras att det är kommunerna/skolstyrelserna
som beslutar vilken fortbildning som skall prioriteras samt att konsumentverket
och de kommunala konsumentorganen kan bidra till alt del utvecklas lokalt
anpassade modeller för fortbildningen. Detla är alldeles för vagt. Del måsle
slås fasl, atl konsumentfrågorna skall prioriteras, och all det är kommunernas
skyldighet atl tillhandahålla denna fortbildning. Del är för myckel "bör"
och "kan ", och risken är stor, alt kommunerna slår sig till ro med
sina hemkunskapslärare, och att konsumentfrågorna drunknar i all annan
fortbildning som betraktas som mer angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KonsumentpoUtiska
kommittén framhåller vikten av all utbilda konsu-mentnämndsledamöter m.fl. för
alt få lill stånd en intensifierad lokal konsumentpolitik. Detta ser vi fram
emot!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
uiredningen kommenteras socionomulbildningen som "konsumenlpolitiskl
intressant". Vi delar den uppfattningen. Skulle man dessulom i UlbUdningen
kunna betona samarbetet mellan socialtjänst och lokal konsumentverksamhet,
skulle alla gmpper i samhället få utbyte av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar utbildningen av dem som skall verka "i produktion, marknadsföring
och distribution", är den en nyckelfråga. Kunde man få alla företag att
inse, alt de faktiskt skulle tjäna på att vara lyhörda för konsumenternas
önskemål och synpunkler, så kunde vi få till stånd en seriös marknadsföring,
som i första hand säg till konsumenternas behov av bra varor och korrekt information,
i stället för tiU förelagens behov att sälja. Det ena behöver ju inte utesluta
del andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
bör fä lill uppgift atl bevaka kursplaner och Ulleratur-listor. När det gäller
utbildning av marknadsförare, vill vi betona viklen av alt inte samhället talar
med kluven lunga. En högskoleutbildning som går tvärt emot samhällets egna
intentioner vad beträffar konsumentpolitiken kan inte accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser atl etl av de viktigaste medlen för alt öka kunskapen och medvetenheten
kring konsumentpolitiska frågor är olika former av utbildning. En av de
brister som utredningen pekar på rör just delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverkets
(KOV) resurser för utbildning har minskal under de senare åren. Delta innebär
atl KOV har fått prioritera sina insatser till grundskolan, vilket är
otillräckligt. Livsmönsler och värderingar grundläggs i unga år och dagens
barn och ungdomar möler tidigt en kraftig påverkan när del gäller konsumtion av
olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO är del viktigt att redan i förskolan nå barnen med saklig information om
konsumentfrågor. Därför är det nödvändigt atl KOV har sådana ekonomiska
resurser atl bra utbildningsmaterial kan tas fram för barn och ungdom, men
också för att utbilda de övriga målgrupper utredningen nämner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
LO finns många kortulbildade medlemmar. Del är därför enligt LO</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändigl
att bildningsförbunden får ekonomiska medel för atl utbilda Prop. 1985/86:
121 ledamöler i konsumenlnämnder och konsumenlombud som verkar på arbetsplatserna.
Därutöver behövs ekonomiska resurser för en omfattande medlemsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folkbildningsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
utbildning kan man förbättra konsumenternas möjligheter alt hävda sig på
marknaden. I synnerhet gäller detta de konsumentgrupper, som av ekonomiska,
sociala och utbildningsmässiga skäl har särskilda svårigheter härvidlag. På
grund av studieförbundens långa erfarenhet av vuxenutbildning, främsl bland
korlutbUdade och med hänsyn till deras anknytning till de slora folkrörelserna
har del bedömts som angeläget att inom ramen för konsumentverkets FoU-anslag
stödja studieförbundens konsumentpoliliskt motiverade verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sina erfarenheter som vuxenulbildningsanordnare har studieförbunden en viktig
uppgift när det gäller konsumentutbildning och andra aktiviteter med syfle alt
stärka konsumenternas ställning pä marknaden. Med sina skilda ideologiska
förankringar har siudieförbunden dessulom särskilda möjligheter atl medverka
till en mångsidig debatt kring konsumentfrågorna, vilket är en förutsättning
för en vidareutveckling av samhällets konsumentpolitik. FolkbUdningsförbundel
tillstyrker kommitléns förslag om en omfördelning som ger ökade ekonomiska
resurser för siudier i konsumentfrågor inom siudieförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt atl konsumentfrågorna finns med i den tillämpning som görs av
läroplanen från förskolan genom hela skolsystemet. Särskilt viktigt är det att
i grundskolan och gymnasiet kunna få in konsumentkunskaper. För resten av livet
är vardagskunskaperna en ovärderlig källa för att människor ska kunna förbättra
sin livssituation. Vi vet att mänga ungdomar som flyttar hemifrån och många
unga barnfamiljer har bristande vardagskunskaper. Del leder till felaktiga och
dyra inköp, felaktig kost och bristande kvalitet i tillagningen. AUt delta kan
leda till svårigheter som kan bli svåra att>"komma till rätta med under
resten av livet. Det leder också till högre hushållsutgifter än nödvändigl och
skapar ofta ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår av vad som sagts ovan alt folkbildning och vuxenutbildning är
nödvändigt för alt människor ska kunna kompensera sina brister från skoltiden
senare i livet. Stöd till utbildning i det aUmänna skolsystemet och till
folkbildningen på dessa områden är därför angelägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
föreslår atl totalt 1,4 mkr. ska avsättas till utbildning, fördelat på 700000
kronor till ungdomsskolan och 700000 kronor liU vuxenutbildning. Del är elt
bra förslag även om summorna inte läcker behoven och är klart otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller studieförbundens verksamhet inom det konsumenlpoli- Prop.
1985/86:121 tiska området bör den vara inriktad på all ge såväl övergripande
som praktiska konsumentkunskaper, att ge aktiva och förtroendevalda inom
folkrörelser och organisationer bättre kunskaper för sina uppdrag. Vi anser atl
folkbildningsarbetet kan bedrivas på fyra olika nivåer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlpolitiskl aktiva -
nämndledamöter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Opinionsbildare - ex.
konsumentombud på arbetsplatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Aktiva i folkrörelser och bland
allmänheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskild inriktning på att nå
kortulbildade och svaga konsumenlgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan vill också understryka att konsumenlekonomiska kunskaper måsle
förmedlas i ungdomsskolans alla stadier. En viktig fömtsättning för
jämställdhet mellan kvinnor och män är atl både flickor och pojkar fostras lill
medvetna konsumenter, som kunnigt och kreativt kan forma hushållsarbetet och
hushållsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NB
V delar kommitléns uppfattning att siudieförbunden har goda förutsättningar att
nå äldre kortulbildade när del gäller alt stimulera lill studier i
konsumentpoliliska frågor. Behov torde föreligga av såväl en allmän konsumentpolitisk
som lill speciella gmpper riktad studieverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundels mening är del myckel viktigt all konsumentfrågorna kommer in i
skolan. Ungdomar är en utsatt grupp på bostadsmarknaden. De drabbas ofta av
både dyra och ovissa andrahandskontrakt och har svårt att få sina behov och
rättigheter uppfyUda. Förbundet anser atl del därför är speciellt viktigt atl
bostadsfrågan kommer in i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållslärarnas
riksförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HushåUsläramas
Riksförening föreslår följande ålgärder för att förbättra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den konsumentekonomiska
kunskapsnivån:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
undervisningen i hemkunskap får etl ökat utrymme i gmndskolans timplan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
konsumentekonomiska ämnen bUr obligatoriska ämnen på samtiiga gymnasielinjer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
ansvaret för grundläggande vuxenundervisning i konsumentekonomiska ämnen
ålägges KomVux och ej siudieförbunden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
gymnasieskolan erbjuder studielinjer med konsumenlekonomisk inriktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
en bestämd lärarkategori med adekvat utbUdning skall handha under<br>
visningen i hemkunskap och övriga konsumentekonomiska ämnen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
undervisning i konsumenlekonomiska ämnen skall ges i samtliga lärar- Prop.
1985/86: 121 utbildningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
del i varje högskoleregion tUlskapas resurser för atl bevaka undervisningen i
konsumentfrågor och ge service åt utbildningarna inom högskolan (resurslärare
eller konsulent)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
resurser tillförs högskolorna så att forskning inom det konsumentekonomiska
områdel kan komma liU stånd i samtliga högskoleregioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.2
Grundskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
delar kommitténs uppfattning alt elevernas kunskaper om konsumentfrågor måsle
förbättras väsentligt. Verkel prioriterar f.n. insatser riktade till
grundskolan. Ungefär två tredjedelar av ulbildningsre-sursema satsas pä denna
skolform. I enUghet med den nya läroplanens (Lgr 80) synsätt betraktar verkel
konsumentfrågorna som ell ämnesövergripande område som skall tas upp på alla
stadier och i de flesta av grundskolans ämnen. Verkel arbetar således på det
sätl som kommittén förespråkar. Fördelen med detta är atl konsumentfrågorna tas
upp i elt bredare och för eleverna naturligare sammanhang än lidigare. Nackdelen
är atl del krävs långsiktiga och omfattande ålgärder för all nå olika stadier
och lärargmpper. För atl i undervisningen fä tillräckligt utrymme för ell
ämnesövergripande område krävs det nämligen insatser av varierande . slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktion
av studiematerial är ett viktigt medel i sammanhanget. All Konsumentverkets
malerial fyller ell behov framgår bl. a. av all försäljningen har ökat
kraftigt under senare är, trots atl den totala läromedelsmarknaden har varit
vikande sedan slutet av 1970-lälel. Läromedelsproduktionen är ell viktigt
komplement lill övriga insatser som verket gör på utbildningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätl delar verkel kommitléns uppfattning att det är nödvändigl all
konsumentfrågorna ges utrymme i den nya lärarutbildningen. Inte minsl gäller del
de metodologiska frågorna. I inledningsskedet krävs det insatser av
övergripande slag som Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) borde svara för,
därefter måsle verket göra belydande insatser för atl ge utbildningen etl
konkret innehåll. Detta kan ske genom fortbUdning av lärarutbildare,
framtagande av nya material och uppläggning av praktiska försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan viktig del i arbeiei med atl stärka konsumentfrågornas ställ<br>
ning i skolan är fortbildning av de redan verksamma lärarna. Drygt 100000<br>
lärare undervisar f.n. i gmndskolan. Därför är det inte möjligt atl la sig an<br>
hela behovet av fortbildning på en gång. För närvarande prioriterar verket<br>
fortbildningen av klasslärare på låg- och mellanstadiet. Del finns ca. 43000<br>
sådana lärare och verkels mål är att under en tioårsperiod nå 20-30 % av<br>
dessa med fortbildning. Del kan nämnas all verket under de senaste åren<br>
har prövat oUka fortbildningsmodeller. Bl.a. har en extra satsning på<br>
skolan gjorts i Örebro län. Erfarenheterna från försöken visar alt utbild-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
får god genomslagskraft när fortbildningsprogram läggs upp tillsam- Prop.
1985/86:121 mans med resp. kommun. Spridning av resultat från de försöksprojekt
som drivits i olika skolor har också ökat lärarnas förståelse för och förmåga
atl behandla konsumentfrågor. Verket anser, Uksom kommittén, atl försöksprojekten
är belydelsefuUa och bör drivas vidare. Särskik bör de pedagogiska frågorna
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
mellan konsumentorganen och de skolansvariga är en viktig fömtsättning för all
konsumenlfrågomas utrymme i gmndskolans undervisning skall kunna öka. Delta
samarbete måsle ske på alla nivåer. På central nivå fungerar samarbetet väl
meUan Skolöverstyrelsen och verket. Nya former för samarbete mellan verkel och
länsskolnämndema har prövats, men ytteriigare insatser behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökad
delegering till den kommunala nivån avseende beslul om t. ex. fortbildning gör
all samarbete på det lokala planet blir särskill viktigt. Att
konsumentfrågornas ställning i gmndskolan i betydande utsträckning beror på
hur samarbetet mellan den kommunala konsumentverksamheten och de skolansvariga
i kommunen fungerar, framgår bl. a. av vissa försöks-aktiviteter som genomförts
i Östersund och Norrköping.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
ovanstående framgår att arbetet med alt utveckla konsumentundervisningen i
gmndskolan är en mycket omfattande arbetsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
instämmer i kommitténs åsikt att ansvarel för all konsumentfrågorna får en
ordentlig förankring i undervisningen nu ligger på lokal nivå. Del är
väsentligt all de kommunala politikerna tillsammans med skolledningen tar
ansvarel för alt konsumentfrågorna tas upp i skolarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PrincipieUt
bjuder ämnesövergripande, samlad undervisning inom ell ämnesområde på
väsentliga svårigheter i dagens grundskola, särskill på högstadiet. Skall
sådan undervisning bli effektiv och verkligen påverka eleverna krävs
stödåtgärder av olika slag, främst skolanpassat planerings- och faktamaterial.
SÖ: s kommenlarmalerial är i detta sammanhang av värde liksom det skolmaterial,
som konsumeniverkei fortlöpande lUlsläller skolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkunskap
bör ingå som en naturlig del i olika ämnen i grundsko<br>
lan. Praktisk färdighet i atl sköta ett hem, laga mat, reparera boslad,<br>
möbler och kläder bör ingå på alla stadier. Även i de teoretiska ämnena bör<br>
konsumentkunskap ingå. (Exempel: matematikläraren kan lära eleverna<br>
hur man räknar ul vad en kredit kostar, svenskläraren kan tillsammans<br>
med eleverna kritiskt granska språket i annonser och annan marknadsfö<br>
ring. Ämnet konst kan studera reklamens bildmässiga utbud. Exemplen är<br>
olaliga.)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
allt detta krävs en översyn av äldre läromedel samt tiUgång till nya Prop.
1985/86: 121 läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållslärarnas
riksförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HLR
anser alt enda sättet all öka medvetenheten och kunskapen i hushållning är en
ökning av ämnet hemkunskap i gmndskolan saml alt konsumentundervisningen
förstärks i ovanförliggande ulbUdningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
stödjer i allt väsentligt det som uiredningen här säger och vUl framföraUt
betona följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemundervisningen måsle läggas
upp praktiskt. Framförallt gäller detta matlagningen. Brist på ulmstning får
inte stå i vägen. Teoretisk matiagning i skolan är en orimlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Undervisning om mat måsle också
på elt naturligt sätl knytas lill den dagliga lunchen i skolan genom alt
måltiden, som läroplanen anger, integreras i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genom sådan integrering och
genom vuxennärvaro saml en trevlig mållidsmiljö ökar måltidens status, elevemas
prestationer förbättras, oro och discipUnproblem minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gmndskolan måsle den konsumenlekonomiska utbildningen pånytl ges ökat utrymme,
bl. a. genom atl ämnet hemkunskap ges en stärkt ställning. Men också i
gymnasieåldern, då intresset för den egna bosättningen vaknar, måsle både
flickor och pojkar få konsumentekonomisk utbildning. Delta oavsett vilken
utbildning och yrkesinriktning de väljer. Jämställd-hetsslrävandena ger
argument för detta, men också andra starka skäl kan anföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.3
Gymnasieskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
från såväl lärare och kuratorer som från ungdomarna själva, visar atl
undervisningen på gymnasiet behöver ge kunskaper som har anknytning liU vanliga
vardagsproblem. Hit hör bl.a. hushållsekonomi, konsumentens rättigheter och
skyldigheler, frågor om mat, fritid, boende, kommersiell påverkan saml
hushållning med resurser. Ungdomamas förulsältningar atl klara sig när de t.
ex. flyttar hemifrån och själva får ansvara för sin ekonomi förbättras
väsentligt om de får sådana kunskaper i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei
ansluter sig av ovannämnda skäl liU kommitténs för<br>
slag, atl konsumentkunskap bör införas som obligatoriskt ämne i gymna<br>
sieskolan. All man, såsom kommittén föreslår, vid utformningen av ämnet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
utgå från det befintiiga ämnet konsumentkunskap, är också enligt Prop.
1985/86: 121 verkets uppfattning riktigt. Möjligheterna att tillföra det nya
ämnet moment från ämnet samhällskunskap bör prövas. Del ökar möjligheterna alt
på ett naturligt sätl koppla konsumentfrågorna lill andra samhällssektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anser det självklart all de ungdomar, som skolan har ell uppföljningsansvar
för, skall ges samma konsumentkunskaper, som de som går på gymnasiet. Efiersom
det är fråga om en särskill utsatt konsumenlgmpp anser verket atl del borde
vara obligatoriskt med utbildning i konsumentfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
all undervisa i konsumenlkunskap på de yrkesinriktade utbildningarna i
framtiden synes vara avhängigt av vad arbetsgmppen för översyn av
gymnasieskolans yrkesutbildningar (ÖGY) kommer alt föreslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av ämnet konsumentkunskap kan i gymnasieskolan direkta konsumentfrågor
också knytas till de förelagsekonomiska ämnena på de två- och treåriga
ekonomiska linjerna, på den tvååriga distributions- och kontorslinjen, i
försöksverksamheten med tvåårig handels- och kontorslinje samt i ell flertal
påbyggnadsulbildningar inom den ekonomisk-merkantila sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
kursplanernas mål finns bl.a. alt eleverna skaU "utveckla sin förmåga all
kritiskt bedöma varor och tjänster", och bland huvudmomenten finns
konsumentekonomi med i flera sammanhang, likaså konsument-rätt. Introduktionen
till företagsekonomiämnet görs med fördel med anknytning lUl elevernas egna
privatekonomiska erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ämnet samhällskunskap kan konsumentfrågor behandlas med ett'mer övergripande
synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hushållning
i vidare bemärkelse berör inte enbart ekonomiämnen. I betänkandet framkommer
önskemål om atl konsumentsynpunkter integreras även i andra sammanhang än ren
konsumentutbildning. Således hänger problemen med resurshushållning intimt
samman med t. ex. miljöfrågor i vid bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
stöder principen atl etl konsumentekonomiskt synsätt betonas i t. ex. följande
ämnen inom gymnasieskolan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetsteknik på tvååriga
yrkestekniska linjer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>teknikämnen på två- och
fyraåriga tekniska linjer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kemi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ergonomi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ADB-ämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vårdämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniska
ämnen innehåller ofta inslag av kvaliletsresonemang. Det är därvid viktigt all
begreppet kvalitet inte enbart likställs med hållfasthet eller liknande utan
görs lill elt vidare begrepp. Blivande tekniker bör bibringas insikten all
begreppet kvalitet skall i sig innefatta alla faktorer som åstadkommer en nöjd
kund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska ämnen som omnämns tidigare och som innehåller kon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sumentekonomiska
avsnitt behandlar ofta konsumentfrågor ur en mycket Prop. 1985/86: 121 konkret
aspekt, l.ex. reklamationer och kreditformer. Men dessa ämnen kan även sorteras
in under begreppet konsumentekonomiskt länkande integrerat i många olika skolämnen.
Som exempel kan nämnas atl marknadsföringsämnen kan vinkla reklamfrågor mer
eller mindre konsumentin-riklal, och koslnads/intäklsanalyser kan vara mer
eller mindre inriktade på att ta hänsyn även till underhålls- och
reparationskostnader saml koslnader för avfall och destruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner inte atl uiredningen tydligt föreslår, atl konsumentkunskap skall utgöra
ell separat ämne på gymnasieskolans samtiiga linjer. Kommitténs förslag all del
istäUet kan vara lämpligl atl göra om ett befintligt ämne måste innebära all
annat stoff utgår. Avser man att integrera konsumentfrågorna i flera olika
ämnen finns det uppenbara risker all ämnet förlorar sin identitet och
sammanhängande struktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
för barnavårds-, hushålls- och texlillärarlinjerna samt linjen får kost och
näringsekonomi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
delar uppfattningen alt konsumentkunskap bör vara obligatoriskt ämne på
gymnasieskolans samtliga linjer. Det är angeläget all skolan i delta sammanhang
betonar också vardagslivels kunskaper, och inte bara utbildar för arbetslivet.
Omfattningen av den tid och del arbete som läggs ned i hemmet framgår f.ö. av
utredningen själv (ss 44f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Institutionerna
för huslig utbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar hek kommitténs uppfattning att konsumentkunskap bör bli obligatoriskt
ämne på alla linjer inom gymnasieskolan. Vi ansluter oss ocksä till åsikten att
ämnet skall intriklas på kunskaper och färdigheter som är av direkl betydelse
för ungdomarnas förmåga all agera som medvetna och kunniga konsumenter.
Undervisningen bör inriktas dels på konsumentekonomiska frågor, dels på frågor
som rör kost, boende och arbetet i hemmet. Kommitténs förslag all göra om befintiiga
ämnen och integrera konsumenlkunskapen i flera olika ämnen ställer vi oss
mycket tveksamma liU. Det finns då uppenbara risker för atl konsumentfrågorna
behandlas ytligt och godtyckligt, samt atl ämnet förlorar sin identitet och
sammanhängande struktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
ungdomsråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar utredningens uppfattning att konsumentkunskap bör finnas på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gymnasieskolans samtliga
Unjer. Utbildningen bör inriktas pä kunskaper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
färdigheter som är vikliga för ungdomars förmåga atl hushålla med Prop.
1985/86: 121 sina egna resurser. Statens ungdomsråd avvisar tanken på etl
särskill ämne för konsumentkunskap pä de linjer som inte har del idag.
Trängseln på schemat i gymnasieskolan är redan så stor att konsumentkunskap
istället bör komma in som en del av andra ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anknytning tiU gymnasieskolans reformering är det ytterst angelägel att
konsumentfrågorna kommer in. Ämnet bör inriktas på kunskaper och färdigheter
som eleverna direkl har nytta av när de kommer ul i arbelsUvel och bildar eget
hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentfrågorna
bör integreras i undervisningen på alla linjer i gymnasieskolan, komvux,
folkhögskolor och övriga liknande skolformer efler grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala konsumentvägledningen kan stödja med information om lämpligt studiematerial,
med egen kunskap och erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser emellertid all det är myckel viktigt all konsumentfrågorna kommer med i
gymnasieskolans alla linjer. I många fall är eleverna där motiverade all la
emot dessa kunskaper då man inom en snar framlid ska ut i förvärvslivet, flytta
hemifrån, ges möjlighel till kredkköp m. m. I dag anser vi att
konsumentfrågorna begränsas till alllför få linjer i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Västerbottens
läns TCO-distrikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO-distriktet
kräver</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
konsumentkunskap blir obligatoriskt ämne på alla linjer i gymnasieskolan.
Dagens studerande är redan konsumenter och är en viktig målgrupp för säljarna
då ungdomsgrupperna har pengar. En medveten ungdom blir också ännu mer medveten
konsument som vuxen ute i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlkunskap
måsle bli elt obligatoriskt ämne för alla på gymnasienivån. De förändringar
som planeras inom ämnesramen genom nyligen lagda förslag av VSKgmppen inom ÖGY
får inte innebära alt de elever som står i begrepp atl lämna skolan får sämre
kunskaper som konsumenter. De måsle i stället garantera att alla
gymnasieelever får en bra utbildning på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
del stöd som siudieförbunden och folkrörelserna kan ge tonåriga och vuxna
konsumenter fordras därför atl gymnasieskolan prioriterar konsumentekonomisk
undervisning. Detla såväl genom inslag i aUa gymnasieutbildningar som genom
bibehållen Ivå-årig konsumlionslinje och fortsalt satsning på halvårs- och
årslånga specialkurser i konsumentekonomi. Social servicelinje måsle ges ett
innehåll som svarar mol de krav som ställs på hemvårdare i sin yrkesroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.4
Vuxenstudier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildning
för vuxna bedrivs som yrkesutbildning, komplettering av tidigare utbildning
eller folkbildning. En del av den poslgymnasiala yrkesutbildningen bedrivs vid
högskolorna. Verkets insatser inom högskolesek-tom är av resursskäl begränsade
lill den tidigare nämnda klassläramtbild-ningen samt socionomutbildningen.
Arbetet avseende den senare är fortfarande i ett inledande skede. Dessutom har
verkel löpande kontakter med hushållsläramlbildningama. Liksom kommittén anser
verkel att arbetet med de nämnda utbildningarna måste fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har lidigare arbetat med alt stärka konsumentfrågornas ställning inom
högskoleutbildningen, främst inom förelagsekonomi. Dessa insatser reducerades
kraftigt i samband med atl verkets forskningsanslag drogs in i början av
1980-lalel. Skälet var dock inte endast de ändrade ekonomiska fömlsätlningama
ulan även atl erfarenhelema inte var enbart positiva. Det visade sig alt det
inte fanns några naturliga rekryteringsområden för företagsekonomer med
konsumentekonomisk inriktning. Vidare uppstod i själva utbildningen en
konflikt mellan del konsumenlekonomiska och del mer företagsekonomiska
innehållet. Efiersom verkets resurser för högskoleutbildningen är mycket
begränsade är det naturligt all främsl salsa på sådana utbildningar där
konsumentfrågorna kommer in på ell naluriigl sätt. Delta innebär i sin tur all
sannolikheten ökar för all de på längre sikt ska "överleva" av egen
kraft. Sådana utbildningar är, förutom de tidigare nämnda socionom-,
hushållslärar- och klassläraratbildningama, vissa tekniska och juridiska
utbildningar, en del beteendevelenskapUga utbildningar saml förskollärar- och
fritidspedagog-utbildningar. Det är också angeläget, att de som i sin
yrkesutövning ska verka i produktion, marknadsföring och distribution även kan
se verksamheten pä ett konsumentorienteral sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anser det nödvändigl med en systematisk genomgång av de oUka
högskoleutbildningarna för att bedöma var konsumentfrågorna har naturliga
anknytningar. Del är önskvärt all UHÄ och Konsumentverket tillsammans med
t.ex. arbetsmarknadens parter gör en sådan kartiäggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt anser verkel Uksom kommittén all UHÄ ska la ansvar för all de<br>
olika utbUningsplanerna omfattar lämpligt konsumentinriktat stoff. Detta<br>
måsle sedan följas upp av Konsumentverket på ell liknande sätl som inom<br>
den obligatoriska skolan. Att bearbeta högskolan på en sådan bred front är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resurskrävande.
I detta sammanhang kan man inte heller på samma sätt Prop. 1985/86: 121 som
ifråga om ungdomsskolan räkna med insatser från den kommunala
konsumentverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkets
insatser inom vuxenutbildningen är koncentrerade lill utbildningar där man når
särskill utsatta konsumentgrupper såsom invandrare, intagna inom kriminalvården
och andra socialt utsatta gmpper. HitliUsvarande erfarenheter visar att en
viktig utbildning i detla sammanhang är den kommunala vuxenutbUdningen på
gmndskolenivå (GRUNDVUX). Del är önskvärt alt öka verkets utbildningsinsatser
för de nämnda gmpperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
den vardagsnära baskunskapen finns behov av specialinriklad konsumentkunskap
inom vissa yrkesutbildningar inom l.ex. den arbelsmarknadspolitiska sektorn.
Detta är ell splittrat och brett arbetsområde med många olika
utbildningsanordnare och specialinriktade utbildningar. Arbetet är därför
resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
ställer sig tveksamt lill kommitténs förslag om särskilda ekonomiska resurser
för studieförbundens insatser för äldre korttidsutbildade. Resurserna bör
användas för all förstärka stödet tiU flera av de särskUt utsatta
konsumentgmpperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser verket att ett ökat ekonomiskt stöd bör ges tiU studieförbundens
utbildning av förtroendevalda, dvs. främst konsumentnämndsle-damöter och
konsumentombud. Detla är angeläget med tanke på den kommunala
konsumentverksamhetens vidgade arbetsfält. Liksom hittiUs bör stödet fördelas
via Konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
ovan anförts belräffande gymnasieskolan gäller i tillämpliga delar även för
arbetsmarknadsutbildningen (AMU), folkbUdningen och den kommunala och statliga
ulbUdningen för vuxna (komvux).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
vill som sammanfallande uttalande betona all del är synnerUgen VärdefuUl om ell
hushållsekonomiskl tänkande kan främjas. I samband därmed vUl vi understryka
behovet av de s. k. debattfora som omnämns i betänkandet. För atl skolan på
rätl sätt skall kunna fyUa sin uppgift krävs en ständig debatt om mål och medel
samt tillfällen och kanaler för ständiga avstämningar och dialoger med övriga
myndigheter och med organisationer av olika inriktning på vägen mol del
övergripande målel - det goda samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller högskolans utbildningsUnjer är det riktigt atl, som görs i
betänkandet, skilja mellan innehåUet i utbildningsplaner och innehållet i de
olika kursplanerna: Utbildningsplaner fastställs av UHÄ, kursinnehållet av de
lokala linjenämnderna. På den lokala nivån finns således möjligheter för
konsumentpolitiska intressen atl göra sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ingår i UHÄ: s mtiner alt med jämna lidsintervaU följa upp och<br>
eventuellt förändra innehåUet i utbildningslinjernas utbUdningsplaner. För<br>
närvarande pågår en översyn av socionomutbildningen och del bör påpe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kas
atl frågor av konsumenlpoUtiskt itnresse finns med i arbetet bl. a. mot
Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bakgmnd
av en skrivelse till UHÄ från Svenska kommunförbundet om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>behovel
av kunskaper i hushållsbudgelering för socionomer. — När det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
innehållet i ekonomulbUdningen är det, som påpekas i betänkandet, i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dag
för tidigt alt bilda sig en uppfattning om pä vilket säll konsumenleko-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nomin
kan hävda sin ställning i ekonomiutbildningen genom att erbjudas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
fördjupningsinriklning i den nya ekonomUnjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
står inför arbetet alt bl. a. utarbeta utbildningsplaner för den nya
grundskollärarutbildningen. Konsumenlkunskapsinlresset finns, liksom flera
andra angelägna specialintressen, med i UHÄ: s perspektiv. I den försöksvis
anordnade flerämnesutbildningen om 160 poäng på hushållslärarlinjen förhåller
del sig så atl de studerande kan välja inriktning mol miljö- och
konsumentkunskap och studera upp tUl 80 poäng inom områdel. Inom
flerämnesutbildningen kan miljö- och konsumenlkunskap kombineras med l.ex.
samhällskunskap för kommande lärartjänst även i detta ämne. Detta ger
fömtsättningar för atl konsumentfrågorna inte isoleras utan all de i
skolundervisningen integreras i samhällsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
viU understryka behovel av hushållsekonomisk ulbildn. för blivande socionomer.
Det finns skäl alt påpeka all denna utbildning ocksä bör omfatta gmndläggande
kunskaper i konsumenträtl och kunskaper i de verksamheter som bedrivs i
hushållet t. ex. måltids- och inköpsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vUl vi framhålla all kommittén inte tillräckligt noterat det faktum att det
redan existerar kvalificerad utbildning på högskolenivå i frågor som rör hela
det konsumentpoliliska områdel och då inte minsl frågan om hushållens
produktion, dvs. den slutiiga bearbetningen och vården av marknadens produkter
i hushållens konsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
högskoleulbUdningar som idag ger en allsidig konsumentinriktad utbildning av
"tvärvetenskaplig" karklär är hushålls- och lexlUläramlbild-ningarna.
Vid dessa utbildningslinjer ges fömtom undervisning i hushållsekonomi också
undervisning i kost- och näringsfrågor, textil konsumentkunskap, bostadens
inredning och ulmstning, vård och underhåU etc Den helhetssyn på hushållens
situation som ständigt efterlyses i konsumentpolitiska sammanhang har alllid
präglat utbildningen på dessa linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Företagsekonomiska
instUutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan vidare påpekas atl förelagsekonomiska institutionen vid Stockholms
universitet förstärkt det konsumentekonomiska inslaget både på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>basnivån
och fördjupningsnivån inom ämnet distributionsekonomi. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kursutveckling
av en enstaka kurs i konsumentekonomi är också under förberedelse vid
företagsekonomiska institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
för barnavårds-, tiushåtts- och texlillärarlinjerna saml linjen för kost och
näringsekonomi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
vill gärna understryka utredningens uppfattning att lärarnas UtbUdning och
fortbildning bör prioriteras vad gäller högskoleutbildningen, men måste
samtidigt konstatera alt försöksverksamheten med fyraårig hushållslärarlinje
endast ger en obetydlig ökning av ämnet konsumeniekonomi. De 40 poäng som
tillkommer ägnas helt ät ämnesstudier i s. k. annal ämne (matematik, engelska,
samhällskunskap eUer biologi).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
delar uppfattningen atl del är viktigt all UHÄ aktivt arbetar för all
konsumentfrågorna kommer in i högskoleutbildningen. Vid Institutionen för
huslig utbildning (IHU) vid Göteborgs universitet har f.ö. även tidigare det
konsumentekonomiska perspektivet varit förhärskande, och avsnitten
konsumentekonomi på hushålls- och textillärarlinjerna förstärks med kunskaper
från övriga ämnesstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med atl UHÄs och högskolans ansvar betonas, vUl linjenämnden gäma
framhålla behovet av päbyggnadsulbildning i konsumentekonomi för hushålls- och
texliUärare samt av överbryggande kurs för forskarutbildning. Vidare förtjänar
behovet av fortbildningskurser i konsumenlkunskap för lärare på alla stadier
atl understrykas ytterligare. UlbUd-ningarna kan ges vid IHU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Umeå
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden
är positivt instäUd till tanken att del konsumentorien-terade perspektivet
börges etl större utrymme inom högskoleutbildningen. Däremot är nämnden tveksam
till atl detta mål verkligen kan uppnås genom de åtgärder som beskrivits. En
bättre idé är alt — som utredningen också föreslår — satsa på fortbildning av
högskolelärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
av de slora problemen inom högskoleutbildningen är emellertid bristen på
"konsumenlorienierade" läromedel. Även om denna brist delvis
sammanhänger med kunskapsbrister inom forskningen, borde ändå produktionen av
läromedel på högskolenivå kunna stimuleras. Det är inte otänkbart att ett
sådant ekonomiskt stöd - åtminstone inledningsvis -skuUe kunna innefattas inom
ramen för den föreslagna resursförstärkningen för Konsumentverket. Kanske är
del i detta arbete särskilt angeläget att söka tiUvarala de erfarenheter och den
kompetens som finns inom hus-håUsläramlbildningen. Medlen skuUe då också kunna
ses som en resurs för atl bättre nå ul med resultaten från
konsumenlforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sociologiska
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har förbisett behovet av kompetenta lärare för den högskole<br>
utbildning som rekommenderas. Idag ulbUdas endast lärare i konsumenl<br>
kunskap för gmndskola och gymnasieskola, lärare som ej kan anses behö<br>
riga för läramtbUdning och annan högskoleutbildning. Inom ex. sociak<br>
arbete, företagsekonomi, sociologi m. fl. ämnen där konsumentfrågor be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handlas,
bör man ställa krav på lärarkompetens i ämnet konsumentekono- Prop.
1985/86: 121 mi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskolan
förfogar redan över en utbUdning i konsumentekonomi, den inom
hushållslärarulbildningarna i Göteborg, Umeå och Uppsala. Undervisningen ges
endast på gmndnivå och inriktas på lärarbehörighel för gmnd- och
gymnasieskolan. Den päbyggnadsulbildning som föreslogs 1972, har UHÄ ännu inte
inrättat. Även på andra håU inom högskolan har undervisningen i huvudsak legat
på gmndnivå. Ell relativt fåtal har deltagit i forskarkurser med
konsumenlekonomisk inriktning. Behovel av kompetenta lärare är kort sagt akut
om utredningens förslag till "mera konsumenlkunskap i högskolan" är
allvarligt menade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
betonar KOV: s roll i utbildningen. Man menar all KOV bör "bevaka"
kursplaner, Ikleraluriislor och innehåll för oUka ämnen. Utan tvivel är KOV en
viktig resurs, framför alll för samordningen av kunskapsutvecklingen, och
samarbete med KOV är viktigt i all utbUdning. Vi anser dock att högskolans
utbildningar bör ha ell autonomi ansvar för kursplaner m.m. i alla ämnen. KOV:s
roll kan inte vara alt "bevaka" högskolans arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Institutionerna
för huslig utbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nuvarande situationen är del mycket viktigt alt prioritera utbildning och
fortbUdning av lärare. Vid genomförandel av de nya läramtbildningarna ges
unika möjligheter all bevaka konsumenlfrågomas utrymme i utbUd-nings- och
kursplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att kommittén inte tillräckligt beaktat del faktum att det redan finns
kvalificerad utbUdning på högskolenivå i frågor som rör hela del
konsumentpoUtiska området, då inte minsl frågan om hushållens produktion;
bearbetningen av marknadens produkter för slutiig konsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
enda högskoleutbildningar som idag ger konsumentinriktad utbildning av den
tvärvetenskapliga karaktär som kommittén efterlyser, är de husliga
utbUdningarna, främst hushålls- och lextillärarUnjema. Vid dessa linjer ges,
fömlom undervisning i hushåUsekonomi, undervisning i kosl-och näringsfrågor,
textil konsumentkunskap, bostadens inredning och ulmstning, vård och underhåU,
hemarbetets organisalion m.m. En helhels-syn på hushållens silualion har aUtid
präglat utbildningen på dessa linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner del anmärkningsvärt att kommittén inte berör behovel av högskolelärare
för den utbUdning som föreslås: Läramtbildningama, socionom- och
förelagsekonomutbildningarna m. fl. Kommittén berör överhuvudlaget inte
kompetensen för de lärare som förväntas medverka i den hushållsekonomiska
utbildningen inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att UHÄ: s ansvar för konsumentfrågorna i högskoleut<br>
bildningen betonas, vill vi påtala behovet av päbyggnadsulbildning framför<br>
alll för högskolans lärare. Denna påbyggnadsutbildning bör snarast inrät<br>
tas vid de institutioner som ger grundutbildning inom ämnesområdet. Del<br>
bör ligga i de konsumentpolitiska organens intresse all verka för en sådan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
betonar KOV:s roll som övervakare av bl.a. kursplaner, Prop. 1985/86:121
litteraturlistor och innehåll i högskoleutbildningen vad gäller konsumentfrågorna.
Vi menar all KOV är en viktig resurs även i denna utbildning, men viU
understryka alt högskolan bör ha ett autonomt ansvar för sina kurser. Via
styrelser och nämnder har de konsumentpoUliska organen möjligheter till
inflytande över all utbildning inom högskolan, så även denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en myckel viktig målgmpp som bör nämnas i delta sammanhang är de kommunala
socialsekreterarna. I vår kommun har konsumentverksamheten medverkat i
utbildning av socialsekreterare vad gäUer hushållsekonomiska frågor. Detla har
bidragit lill all personal inom socialljänslen erhåUit förbättrade kunskaper
om levnadskostnader, fält exempel på metoder för ekonomisk rådgivning saml fått
kännedom om på vilket säll den kommunala konsumentsekreteraren kan samarbeta
med socialkontorels tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentfrågor
måste få en större plats i undervisningen på främst lärarhögskolor och
högskolans socionomlinjer. Kunskapen hos lärare och socionomer i ämnet
konsumentkunskap är många gånger mycket låg. Den kommunala
konsumentvägledningen räcker inte lill för att ge bredare kunskaper ål dessa
gmpper ulan kan endast komplettera befintlig kunskap och vidareförmedia nyheter
inom konsumenlområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
fömtsätter atl förelagen, på motsvarande sätt tar ansvar för att utbilda och
informera företagsansvariga och övrig personal. Kommunen anser att en stor del
av reklamationerna kan förebyggas med bättre produktinformation och ökad
kunskap om konsumenträtt från handelns sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållslärarnas
riksförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller konsumentutbUdning för vuxna föreslår utredningen atl<br>
siudieförbunden skall stimuleras alt göra mer aktiva insatser. HLR anser<br>
atl del i argumenteringen är svårt atl hitta annat än rent ekonomiska skäl<br>
till detla förslag. Utredarnas kunskaper om studieförbundens organisation<br>
och studieverksamhet tycks oklara. Siudieförbunden arbetar som regel<br>
under konkurrens. Det torde vara mycket svårt att locka med kurser i<br>
konsumenlkunskap i del rika utbud av hobbyinriktade kurser som råder.<br>
En uppenbar risk med förslaget är att man inte når gmpperna av omed<br>
vetna och okunniga konsumenter utan att de medvetna konsumenterna blir<br>
ännu mer medvetna och kunskapsklyftan ökar. Hushållning för välfärd bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gälla
alla! Därför är del inte rimligt atl salsa på konsumenternas eget Prop.
1985/86: 121 initiativ när del gäller all inhämta kunskaper på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieförbunden
har ej heller kravel på sig alt erbjuda kompetenta och kunniga
kunskapsförmedlare. Vi anser att utredarna genom att bygga upp denna vikliga
undervisning på frivillig bas med mer eller mindre godtyckliga krav på
lärarkompetens fråntar sig ansvaret för all verklig kunskap förmedlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar hittiUsvarande utbildning på högskolenivå. Bl. a. nämns
företagsekonomiska ulbUdningar med konsumenlinriklning, socionomutbildning
m.fl. men knappasl alls hushållslärarutbildningen. Detla finner vi märkligt med
tanke på att den är den enda högskoleutbildning som idag ger en mer allsidig
konsumentinriktad utbUdning. Den hushåUsekonomiska UlbUdningen kompletteras
där med utbUdning i kost- och näringsfrågor, bostadens inredning och vård,
hushåUens ansvar för miljön osv. Med andra ord, den helhetssyn på hushållens
problem som ständigt efterlysts i konsumentpoliliska sammanhang har alllid
präglat hushållsläramtbildning-en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rörelsefolkhögskolomas
intresseorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
talar vid flera lillfällen om fördelen i samverkan mellan lokala organisationer.
Vi anser atl en sådan integration borde vara naturlig inte minst när del gäller
kortkurssatsningar vid folkhögskolorna. Ofta utgör inte minst
rörelsefolkhögskolorna elt kulturcentrum i bygden där en idédebatt på ett
naturligt sätl hör hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkhögskollärarnas
vuxenpedagogiska erfarenhet skall också framhållas liksom det
folkrörelseengagemang som man ofta finner hos dessa lärare vad gäller t. ex.
fackliga, kooperativa m.fl. intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörelsefolkhögskoloma
bör alltså kunna fungera som goda resursförmedlare när del gäller projekt av
utredningsskisseral slag. Inte minsl som de fackliga och kooperativa intressena
har tradition på några av våra medlemsskolor liksom andra i utredningen
skisserade frivilUgorganisa-lioner som pensionärsorganisationer,
nyklerhetsorganisalioner, handikapporganisationer etc. har sina
folkhögskoleanknylningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Företagens information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
möter i regel vid diskussioner en principiellt posiliv inställning lill en
uttalad vUja från näringslivets sida atl la på sig det i belänkandet framlyfta
informationsansvaret. Trots denna deklarerade goda vilja saknas alltför ofta
den information som skuUe göra del möjligt för konsumenlema att fatta sina
köpbeslut på rationeU gmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>statens
jordbruksnämnd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar frågan om information menar JN att marknadsföringen av livsmedel är
mycket inriktad på priset. Erfarenheterna visar också alt kunderna är väldigt
känsliga för prisargumentet. Man bör därför enligt JN:s uppfattning sträva
efter atl från marknadsförarnas sida ge en mer kvalitetsmedveten information
och använda mer resurser härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
delar utredningens uppfattning att ansvarel för information kring de olika
produkterna främst bör ligga på näringslivet medan konsumentverket svarar för
marknadsöversikter och utveckling av standardiserad information, som ger
konsumenlema möjlighel liU jämförelse och överblick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagens
huvudansvar för produktinformation betonas av kommittén. För atl delta skall
ges genomslagskraft måste Konsumentverkets rikllinjer ändras liU bindande
föreskrifter för samtliga företag. Detta skuUe väsentligt minska nuvarande
arbetsinsatser hos såväl Konsumeniverkei som i kommunerna. En ändring av
rUctlinjernas bindande verkan är också etl stöd lUl seriösa näringsidkare.
Dessa konkurrerar idag på olika vilUcor med lycksökare och mindre seriösa
förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagen
har informationsansvaret och försöken att få bättre och allsidigare
produktinformation bör stödjas och utvecklas. Frivilliga branschöverenskommelser
skaU uppmuntras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Butiksutvecklingen
bör rimligtvis i en framtid innebära att priser och annan produktinformation
som stöd tUl konsumenterna vid köpvalet snabbi kan fås via bl. a. datorer.
Speciellt borde del innebära utveckling av datorbaserad information i
specialvambiiliker, där konsumenten via terminaler skaU kunna få reda på aUa
behövliga prestanda hos hushållskapkal-varor, samt även resultat från eventueUa
opartiska tesler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagen
ska självfaUet åläggas informationsansvaret för sina produkter.<br>
Målsättningen ska vara att konsumenten får den information som är av<br>
särskild betydelse vid val av vara eller Ijänsl. Delta är etl högt stäUt mål<br>
och atl nå det kommer förmodligen att ta Ute lid. Därför kommer rådgiv<br>
ningen och informationen lill enskUda konsumenter atl vara en nödvändig<br>
del av den kommunala verksamhetens arbete ytterligare några år. De</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunala
resurserna måste dock användas effektivare än tiU enskild Prop. 1985/86:121
rådgivning. I vår kommun har vi valt att inrätta vad vi kaUar för en
självbetjäningsbutik. Där kan informationssökande konsumenter själva på ell
myckel enkelt sätt finna sin information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
krav bör ställas pä företagens informationsansvar. Varje bransch har
specialkunskaper inom sitl område, kunskaper som endast till viss del kan
förmedlas av en kommunal vägledning. Samarbete och information branschvis
skulle höja konsumenternas möjligheter alt välja rätl vara. Elt exempel är
Möbelinslitutets Möbelfakla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsöversikter
av "sällanköpvaror" är till stor nytta för den kommunala
vägledningen liksom jämförande tester av hushållskapitalvaror, bilar m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en god service från branscherna och KOV på delta område kan
konsumentvägledningen på kommunal nivå avlastas många mtinfrågor före köp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TCOs mening vore det givelvis önskvärt om företagen i sin marknadsföring levde
upp liU sådana krav. Men del är inte realistiskt att anla något sådant. Syftet
med företagens marknadsföring är all stimulera försäljningen av varor och
tjänster. Det är knappast att förvänta alt konsumentinformation som motverkar
del syftet skulle ges någol större utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Information
i reklam och annan marknadsföring är en subjektiv partsinlaga och kan aldrig
ersätta objektiv konsumentupplysning i ordels vedertagna bemärkelse. Ansvaret
för all lämna konsumentupplysning åvilar i första hand konsumenlmyndigheler och
massmedia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
är det en annan sak all man med bland annal lagstiftning tämligen effektivt kan
förhindra företag all lämna direkl vUseledande uppgifter i marknadsföringen.
Men atl gå ell steg längre och ålägga företagen atl informera om sådant som de
inte vill upplysa om lorde bara vara möjligt i vissa faU och då bara under
klart preciserade omständigheter. Annars skuUe man lätt komma i en principieUt
besvärlig konflikt med åsikts- och yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
vi lidigare angett hyser vi i konsumentvägledarleden inte samma poskiva
förhoppningar om näringslivels medverkan till en uppbalansering på marknaden.
Det kan omöjligt Ugga i dessa branschers iniressen att förstärka
konsumentsynsältet pä näringsidkarinlressets bekostnad. När uiredningen tänker
sig att t. ex. reklambranschens organisationer bör kunna bidra till att
undersökningar om reklamens utveckling kommer tUl stånd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tror inte föreningen alt
detta kan ske med den opartiskhet och målsättning</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som borde tjäna det här
tänkta syftet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill hävda all en rejäl och genomgripande prisinformation är en nödvändighet
för hushållens planering. Prisinformation i reklam, annonser och skyltning samt
vid köptUlfället är nödvändigt. Kommitténs förslag om prisinformation är enligt
SSKF klart otillräckliga. Detla är beklagligt då Sverige redan i dag ligger
långt efter många andra länder i detta avseende, t. ex. Danmark och Schweiz.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Produktinformation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
viU NO, i anledning av förslaget om ökad samverkan och ökade egenåtgärder vid
produktutformningen, fästa uppmärksamhet på att standardiseringar, som i flera
avseenden kan vara positiva för konsumenlema också kan få konkurrensbegränsande
effekter som är till nackdel för konsumenterna. Alla typer av
standardiseringar innebär en risk för hämmande av utvecklingen och snedvridning
av konkurrensen. De kan t. ex. försvåra nyetablering och skapa kvalitetskrav
som går så långt att mindre förelag slås ut, kanske ulan all detta var
behövligt för konsumenlemas skull. Förelag vars produktion överensstämmer med
standardnormerna gynnas på bekostnad av förelag vars produkter inte har denna
utformning men som är av likvärdig kvalitet. De kan också medföra att bättre
villkor för köparen än standardvillkoren blir svåra att uppnå. Incitamenten tUl
all utveckla och förbättra produkterna minskar eller fösvinner helt, i värsta
fall. Vidare kan krav som inte överensstämmer med internationella normer
försvåra importkonkurrensen och skapa en skyddad ställning för svenska förelag,
vUket i sista hand kan drabba konsumenterna i form av mindre utbud och
inlernationeUt sett höga priser. Denna typ av effekter bör beaktas och
motverkas när överenskommelser om produktutformning träffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Information
om de varor och tjänster som utbjuds tUl försäljning är viktig<br>
för konsumenterna vid köpet men också i etl senare skede i samband med<br>
användning av de köpta produkterna. Konsumenternas informationsbehov<br>
och/eller -önskemål har dokumenterats i många undersökningar, l.ex. av<br>
Konsumeniverkei genom en intervjuundersökning som genomfördes 1982<br>
(Rapport 1984:8-1). Konsumenternas önskemål bmkar gälla förbättrad<br>
information, vanligen om kvaUtet och pris. Med kvalitet kan man mena en<br>
rad olika egenskaper, varav flertalet avser varans eller tjänstens funktion<br>
och håUbarhet. Givetvis finns det många andra egenskaper som kan vara<br>
viktiga för många konsumenter eller för särskilt utsatta gmpper av konsu<br>
menter. T.ex. kan uppgtfl om malerial m. m. vara av särskild betydelse för<br>
allergiker eller personer som är överkänsliga mot vissa ämnen. I det<br>
fortsatta arbetet med produktinformation bör läggas vikt vid deklaration av<br>
ämnen som kan framkaUa aUergier eUer överkänslighetsreaktioner. Proble-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>met
är aktueUt för beklädnadsartiklar, möbler, kosmetika, hushållskemika- Prop.
1985/86:121 lier m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet har man lyft fram vissa egenskaper som enligt kommitténs
uppfattning inte i tillräcklig utsträckning har beaktats i produktinformationen.
Då avses främsl produkters effekter från hälso- och miljösynpunkt, deras
livslängd och energiförbrukning. Konsumentverket har ingen annan uppfattning än
kommittén i dessa avseenden. En del har också åstadkommits vad avser energi
och hållbarhet. Inom hela områdel är man dock beroende av att del kommer fram
metoder så alt det bUr möjligt alt fa fram önskad jämförbar information om
produkterna. Särskill stora lorde svärig-helema vara avseende miljöegenskaper
och hållbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén,
som har haft lill uppgift all la ställning tiU Vamprovningskommilténs förslag
all återinföra ett slags friviUigt varufaktasystem med för aUa produktområden
enhetligt utförande och gemensamt kännemärke, anser all man f.n. inte bör
införa något nyll sådanl syslem. Konsumentverket delar denna uppfattning.
Verket anser att det inte finns skäl all anla atl ell nyll system skulle
fungera bättre än det tidigare. Risken är slor alt man åter skulle bygga upp
ett tungroll och dyrt syslem med olUlräcklig genomslagskraft. Förhållandena i
olUta branscher är också så olika alt del måsle vara effektivare all låta
informationen utvecklas efler de särskilda fömtsättningar som finns i varje
bransch. Konsumentverkets möjligheter atl styra utvecklingen sammanhänger med
tillämpningen av marknadsföringslagens 3 § och riktiinjesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är förvånansvärt all antalet branscher som tagit fram egna informationssystem
i praktiken är myckel litet trots näringslivels uttalade vilja atl ta ansvar
för produktinformation. Vid sidan om information som lämnas enligt lag (främsl
Uvsmedel) eller enligt Konsumentverkets riktlinjer finns endasl etl fåtal
märkningssyslem och även dessa har ringa anslutning. MöbeUnslilulel gjorde t.
ex. i slulel av 70-talel en undersökning av utnyttjandet av Möbelfakta och
fann då all av de närmare 15.000 olika slags möbler som fanns pä den svenska
marknaden knappt 15 procent var provade enligt Möbelfaklasyslemel och knappt 10
procent var märkta. Någon senare undersökning av delta slag finns inte. Några
dramatiska förändringar förefaller dock inte ha inträffat sedan dess. Den låga
utnytl-jandefrekvensen torde sammanhänga med marknadsstrukturen med många små
tillverkare saml korta serier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei
anser atl del är viktigt all forsälta med arbetet att påverka förelagen så all
de blir mer aktiva i sin egen information lill aUmänheten. Delta får, som
hitliUs, ske väsentligen genom överenskommelser, utfärdande av riklUnjer och
genom ingripanden i enskilda ärenden. Del är också möjligt all näringslivets
egenåtgärder kan leda tiU förbättrad produktinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Konsumentverkets uppfattning kommer konsumenterna i över<br>
skådlig framtid ändå inom vikliga varuområden att vara beroende av<br>
information som bygger på jämförande provningar. Det finns därför inte<br>
några skäl atl ändra verkels nuvarande provningspolicy som beskrivits<br>
ovan. Näringslivet bör finna former för att i ökad utsträckning låta konsu<br>
menterna få del av resultat från vamprovningar som genomförs genom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>175<br>
deras egen försorg, exempelvis provningar av Statens provningsanslall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gislaveds
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
produktförsämringar som anges i betänkandet är väl kända frän den kommunala
konsumentverksamheten. Sjunkande livslängder på hushåUskapilalvaror, kläder,
skor m. m. tillsammans med andra typer av felköp på grund av brister i
produktinformationen eller bristande konsumentkunskap innebär att allt fler
hushåll på sikt knäcks ekonomiskt och blir en belastning för socialvården.
Trots denna insikt delar konsumentulskoltel kommitténs uppfattning att ell
vaminformalionssyslem, typ VDN, skulle bU aUdeles för kostbart atl genomföra i
nuvarande läge. De friviUiga överenskommelserna är därför tills vidare en
godtagbar lösning på etl problem som tenderar alt växa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Växjö
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Växjö
kommun ansluler sig till den reservation som lämnats av kommitté-ledamöterna
Stina Gustavsson och Ulla Orring. De framför här all konsumenternas tillgång
lill objektiv information ute i butikema måsle förbättras. Idag får man nästan
alllid bara producenternas glättade försäljningsbroschyrer. Reservantema
ansluter sig tUl vamprovningskommilténs förslag om ett varudeklarationssystem
på frivillig grund, i former som kan godkännas av konsumentverket. Förbättrad
information tUl konsumenterna är så angelägen att den borde vara en
huvuduppgift för konsumentverket. Den borde kunna förverkligas genom att
konsumeniverkei satsade mindre på den juridiska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Halmstads kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
konstaterar, all vi delar de synpunkter som förs fram av konsumentpolitiska
kommktén belräffande informationsöverföring via teledaia, och att vi även delar
konsumentpoUtiska kommitténs tveksamhet tUl etl nyll VDN-syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
förbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
delar i princip kommitténs ståndpunkt när det gäUer företagens produktinformation,
vilken f.ö. dessutom regleras av marknadsföringslagen (MFL) § 3. Vi vill även i
detta sammanhang framhålla betydelsen av atl marknadsöversikter o.d. utarbetas
med inte enbart KOV utan också - när så är motiverat — tiUsammans med
livsmedelsverket, socialstyrelsen, SPK, kemikalieinspektionen m. fl. såsom
kompetenta oberoende samhäUsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
ifrågasätter kommitténs uttalande att marknadsöversikter o.d.<br>
främst ska avse sällanköpsvaror. Också när det gäller livsmedel och andra<br>
dagligvaror är behovet av marknadsöversikter o.d. med särskild betoning<br>
av exempelvis hälso- och miljöaspekter ofta starkt. Som framgått av livs<br>
medelspoliliska kommitténs belänkande (SOU 1984:86, kap. 8) måsle en<br>
förändring av de svenska konsumenternas nuvarande kostvanor eftersträ<br>
vas av hälsoskäl, vUket givetvis bör uppmärksammas även i den konsu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176<br>
menlpolkik KOV svarar för.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
delar kommitléns uppfattning att ett omfattande system av VDN- typ inte bör
komma lUl stånd nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angelägel att informationsåtgärder inriktade på hushållen kan sättas in i
sitl sammanhang. Informationen om mal är bred och omfattande och del är bara en
mindre del som kommer via myndigheter, rådgivande organ, studieförbund och
andra friviUiga organisationer. Den helt övervägande delen av
informationsflödet är i en eller annan form kopplat till marknadsföring, dags-
och veckopress och andra kommersiellt betonade intressen. Denna typ av åtgärder
har dessulom fördelen all vara kopplade direkl till varan och inköpsögonblicket
i butiken, då fömtsätlningarna för påverkan är mest gynnsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miyöförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många faU är del inte en bättre produktinformation som är angelägen, ulan rena
förbud mot olämpliga artiklar. Det finns i dag t. ex. en uppsjö
konserveringsmedel tillsalla bröd och charkuteriprodukler, vilka man med hjälp
av E-nyckel kan utläsa ur den finstilta innehållsdeklarationen. Del är inte liU
glädje för konsumenten alt få läsa atl en limpa eller en leverpastej håller
lill nästa kvartalsskifle. Dessa produkter uppfattas i vår matkultur som
färskvaror, och finns ingen anledning att tillåta atl förelagen genom
tillsatser förändrar denna karklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
några faU är den intressanta frågan miljö- och naturresursbelastningen från en
produkt eller dess förpackning. I de fallen är del lämpligare med förbud eller
höga panter eller avgifter som visar vad varan ger upphov till av kostnader i
andra led än den direkta konsumtionen. Miljöförbundet har sålunda, tiUsammans
med Livsmedelsarbetarförbundet och KF verkat för all förbjuda aluminiumburken
för öl och läskedrycker, och vi räknar med återkomma liU detla när del visat
sig all återvinningen av burkarna inte fungerar väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordens
Vänner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordens
Vänner menar, alt för all konsumenterna skall kunna välja bort miljöförstörande
varor måste de få information om dessas miljöeffekter och denna information
måsle vara lällillängUg. Så länge informationen inte finns, kan dessutom inte
marknaden ge vettiga signaler i detla avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordens
Vänners erfarenhet är, att många konsumenter vill och försöker handla
solidariskt, men de har svårt att hitta information om hur de kan göra detta.
De behöver stöd i sitl handlande!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
är den i betänkandet föreslagna utvidgningen av produktinformationen
glädjande, men Jordens Vänner anser att den bör göras mer omfattande och alt
den bör prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möbelinstitutet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möbelinslilutel
instämmer i kommitléns slutsatser (sid 87) när del gäller frågan om införandel
av elt generelll allomfattande informalionssyslem "av VDN-lyp". Det
är vår erfarenhet alt ett sådanl syslem blir utomordentligt tungrott och
svåradminislrerat. Även om det kan vara beslickande med den enhetlighet, och
därmed möjlighel till större klarhet, som etl sådant allround-system skulle
innebära, manar inte erfarenheterna från VDN-liden lill etl återupprättande.
Inte minsl med tanke på de tillgängliga resurserna bör i stället de branschvisa
informationssystemen ges en chans att förbättras och utvecklas i nära samarbete
med konsumentorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
borde vara möjligt för andra branscher att göra på molsvarande sätt som
möbelbranschen här gjort: gå samman och ena sig om en lämplig form för seriös
konsumenlriktad information kring del aktueUa varuområdet. Arbetet med sådan
information kan leda lill väsentliga produklförbältring-ar genom atl
kvalitetskriterier formuleras och slälls till industrins förfogande. Här bör
också finnas stora möjligheter all i framliden inom ramen för sådana
"branschvisa" system dra lärdomar av varandras erfarenheter och
därigenom nå fram tiU en för varje produktområde mest lämpad men någorlunda
likformig vamfakladeklaration. Vår erfarenhet är alt det finns elt stort och
levande inlresse från såväl medvetna konsumentgrupper som från seriösa företag
och organisationer all medverka till sådan produktinformation. Elt aktivt stöd
från konsumentorgan och konsumentpolitiker i detta arbete bör kunna leda liU
såväl påtagliga produklförbättringar som bättre spridning av
konsumentinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
naturlig del av den varufakla-verksamhel som friviUiga branschorgan enligt
föregående bör kunna ägna sig åt är marknadsöversikter. Sådana görs
regelmässigt av MöbeUnstitutel för olika möbeltyper. Översikter finns sålunda i
dag för småbarnssängar, höga bamstolar, våningssängar, spiral/resår-madrasser,
kontors/arbetsstolar och köksinredning, som vid provning klaral kraven för all
få deklareras med MÖBELFAKTA. Detta är en utomordentlig och myckel efterfrågad
konsumentinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bra atl kommittén föreslår en förbättrad produktinformation genom bl.a. ökat
ansvar från företagens sida, som bl. a. innebär alt de ska lämna in gmnddata
om-varor till Konsumentverkets marknadsöversikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
beklagar dock alt kommittén inte kunnal framlägga klara rikllinjer för
varuinformation på säljstället för kapitalvaror. En sådan information skulle
vara av stort värde för att vägleda konsumenterna i det fria valet på en
marknad som översvämmas av olika varor och märken. Del skulle bl.a. göra det
lättare för konsumenten all genomskåda den alll vanligare situationen att
samma produkt säljs med olika namn och pris av olika handelskedjor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
framtida konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
stäUer sig bakom resonemangen i detta kapitel men vill betona alt i de
kommunala verksamheterna idag görs ideligen erfarenheter av all det finns allt
för många företag "som ägnar sig åt otUlbörlig marknadsföring,
tUlhandahåller bristfälUga varor, använder sig av oskäliga avtalsvillkor eller
hanlerar reklamationer på elt otillfredsstäUande säll". Uiredningen
antyder att dessa problem i stor utsträckning ska kunna lösas genom vad man
kaUar "producenlpåverkan" eller alt företagens egna organisationer
ska komma att ta initiativ för att lösa dessa problem. Föreningen anser att
det krävs en aUt starkare kommunal konsumentverksamhet för all systematiskt
kunna samla ihop människors negativa erfarenheter av dessa företag och arbeta
för en sanering av marknaden. Föreningen tror således inte på all sådana
företag låter sig påverkas av andra i branschen seriösa företag, eller alt
kommunala verksamheter i nuvarande utsträckning kan klara av den
"producenlpåverkan" som behövs. Vi bör redan nu konstatera atl den
nivå som de kommunala konsumenlorganen idag befinner sig på är olUlräcklig
resursmässigl i förhåUande liU de förväntningar som utredningen ställer. Idag
tvingas inom så gott som varje kommunal konsumentverksamhet en hård
prioritering utesluta eller minimera en mängd arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Marknadsföring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har saknat underlag för att bedöma behovet av eventuella åtgärder mot s. k.
livsstUsreklam. För atl bedöma behovel av åtgärden måsle etl underlag finnas,
speciellt som livsstUsreklam inte är ell entydigt begrepp. Vidare är det inte
aU livsstUsreklam, som det är önskvärt att molverka. Värderingarna på detta
område skiftar också från tid tiU annan. Alt i lagsliftning ange vad som är
icke önskvärd livsstilsreklam är närmasl olösligt och bör inte heUer eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med reklamsanering påbörjades både i Sverige och inlemationeUt som ett led i
kampen mol illojal konkurrens. Del var de konkurrerande företagens intressen
som tillvaratogs såväl i lagstiftning som i de egenåtgärder som stegvis växte
fram i olika länder. I del internationella arbetet, inom InternalioneUa
Handelskammarens ram, dellog svenskt näringsliv tidigt och aktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
hand fann de som arbetade med reklamsanering all sådana inslag<br>
som var iUojala mol konkurrenterna ofta ocksä var skadliga för konsumen<br>
lema. Stegvis kom konsumentaspekterna att alltmer dominera reklamsa<br>
neringen. Under en lång tid var dock intresset inriktat endast på sådant<br>
som kunde betecknas som osant, vilseledande eUer på annat sätl otillbör<br>
ligt. Möjligheterna all släUa krav på atl reklamen skaU ha ett visst informa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tionsinnehåU
aktualiserades först på 1970-talet. Från och med 1976 är det Prop.
1985/86:121 också möjligt att ställa sådana krav med stöd av 3 §
marknadsföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har från näringslivet rests ett motstånd mot informalionskraven, vilket delvis
kan ha samband med en annan samtidig tendens i utveckUngen. Marknadsföringen
har under senare år i allt större utsträckning övergått till alt arbeta med
utstuderade psykologiska medel. För närvarnade är del bild, färg och
"action" som ofta dominerar reklamen, del verbala budskapet har
reducerats i betydelse och omfattning. Man skulle kunna tro all del är fråga om
ett tillfäUigt "mode" bland marknadsförare, om inte trenden underbyggdes
av utvecklingen i nya media. I dessa media präglas budskapet inte endast av bUd
och färg utan även av ljud och rörelse. Utrymmet för information är minimak.
Reklamen utformas ofta med utgångspunkt i avancerade beteendevelenskapUga
modeller och utnyttjar på ett selektivt och systematiskt sätt de kunskaper som
finns om konsumentemas förhållanden och attityder. Detta kännetecknar ofta det
som bmkar betecknas som livsstilsreklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
känner en djup oro för den pågående utvecklingen. Skälet härför är främst att
konsumenterna inte har någon möjlighel alt genomskåda dess ofta manipulativa
karaktär. Livsstilsreklameti slår bort gmnden för tron att marknaden 1 någon
utsträckning fungerar enligt en konkurrensteori som betraktar reklamen som ett
medel att hjälpa konsumenterna atl vid sina köpbeslut la hänsyn tiU pris och
kvalitet. Ökad livsstUsreklam innebär således att det marknadsekonomiska
inslaget inom konsumentsektorn reduceras eller försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
Ugger också i sakens natur all del är de konsumenter som har relativt begränsad
egen erfarenhet och som saknar fasta, under lång tid invanda värderingar, som
är lättast att påverka med känslomässiga argument. Således lorde barn och
ungdom höra till dem som har särskik svårt alt värja sig mot Uvsstilsreklamen.
Denna utsatthet kan visa sig antingen genom all köpbesluten påverkas eller
genom atl konsumenterna känner sig stressade av att inte kunna anpassa sig tiU
reklamens budskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av marknadsföringslagen kan KO för närvarande bl. a. ingripa mol reklam
som är otUlbörlig eller som saknar viktig konsumentinformation. För att en
marknadsföringsåtgärd skaU kunna bedömas enligt otillbör-lighetsregeln måsle
först dess innebörd kunna fastställas, dvs. del budskap den förmedlar till
konsumenten. Med utgångspunkt däri kan man sedan bedöma om den är vUseledande
eller om den på annat sätt strider mot god affärssed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
typiska för bl. a. livsstUsreklamen är att det är vanskligt att i konkreta
fall fastställa dess innebörd. Den spelar på irrationella strängar som känslor
och associationer. Av samma skäl är det svårt att med hjälp av framtvingad
information försöka balansera t. ex. en bilds suggestiva effekt. Mol den
angivna bakgrunden bedömer Konsumeniverkei att marknadsföringslagens regler
här endasl kan användas i myckel Iken utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har inte tagit fram något underiag för en bedömning av<br>
tänkbara åtgärder inom områdena livsstilsreklam eller reklam till bam och<br>
ungdom. Den föreslår dock olika aktiviteter för alt under de närmaste åren<br>
få en mer detaljerad bild av problemen, bl. a. ökad forskning och undersök-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
om massmedias betydelse för effekterna av livsstUsreklamen. Re- Prop.
1985/86:121 surser för detla skall bl. a. skapas genom samverkan meUan
Konsumentverket och reklambranschen som ell led i näringslivels självsanerande
verksamhet. Verkel är myckel tveksamt liU den senare typen av samverkan. I en
rekommendation från Europarådet angående våld i massmedia m.m. (den 28 januari
1983) framhåUs i ell förklarande memorandum all "det är farligt atl låta
mediaorganisalionerna själva betala för forskning angående massmediaeffekter.
Fri, oberoende forskning är absolut nödvändig". Detta gäUer enligt verket
också forskning och ulredning om reklamens effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
anser liksom kommittén atl det finns ett stort behov av forskning och
undersökningar om reklamen och dess effekler. Men delta faktum får inte
innebära att ingenting görs i väntan på mera forskning. Vi vet redan idag
tUU-äckligt för att kunna vara säkra på att reklam, där de känslomässiga
argumenten dominerar, har stort inflytande på konsumenternas köpbeteenden, men
även på attityder och värderingar. Del är därför nödvändigt alt arbeiei med
den suggestiva Uvsstilsreklamen intensifieras. Verkel är berett att mer aktivt
la itu med frågoma, men vUl i dagslägel inte låsa sig för hur det vidare
arbetet bör bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
kulturråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamen
har betydelse för överförande av attityder och livsmönster, för kulturklimatet
i vid mening. Som kommittén framhåUer bör denna påverkansprocess närmare
studeras och debatteras, särskilt vad gäller s.k. UvsstUsreklam och reklam
riktad tUl bam och unga. Enligt kommittén bör konsumentverket få i uppdrag
tUlsammans med olUca intressenter, bl. a. kulturrådet, att diskutera reklamens
innehåll, metoder och effekter och föreslå metoder att motverka negativa drag i
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vUctigl att nyssnämnda frågor diskuteras av t. ex. folkrörelsen och att de
tas upp i folkbildningsorganisationemas verksamhet. För kulturrådet som
statlig myndighet är det däremot inte en prioriterad uppgift atl medverka i
arbete av den art kommittén föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
ungdomsråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
ungdomsråd beklagar atl uiredningen inte ansett sig haft tid atl belysa frågan
om livsstUsreklam. Inte minsl denna reklams betydelse gentemot ungdomar är så
viktig att den inte borde avfördas med några svepande formuleringar. Vikten av
delta understryks av utredningens eget konstaterande att det idag saknas ell
samlat underlag i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Däremol
har litet utrymme ägnats åt Uvsslilsreklam, vUket är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beklagligt
då frågan har stark anknytning tiU ungdomarnas konsumtionsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
med vilseledande marknadsföring måsle i detta sammanhang specieUl uppmärksammas.
Bristande kunskap om marknadsföringens regler och praxis föranleder såväl
förelagen som myndigheter och konsumenter onödiga problem och arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
sett behövs del konsumentpolitiska insatser för atl stimulera en fortlöpande
debatt och opinionsbildning om reklamens innehåll och metoder, framhåller
kommittén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
symbolvärden och sociala egenskaper hos produkter intar en central plats i
reklamens budskap är det inte tillräckligt all granska reklamen enbart utifrån
dess informationsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
bör få i uppdrag att samla olika intressenter för all diskutera reklamens
innehåll, metoder och effekter saml föreslå metoder all motverka negativa drag
i utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya mediesituationen, med ett ökat utbud via satelliter och kabel, förstärker
också behovet av ökad forskning om massmediemas betydelse för effekterna av
livsstUsreklam. Resurser måsle skapas för undersökningar och forskning som kan
ge en aUsidig belysning av reklamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är önskvärt att dessa insatser kan ske i samverkan mellan konsumentverket och
reklambranschen och alt förelagen som ett led i självsaneringen aktivt
medverkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att ovan föreslagna insatser bör utvärderas inom en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
räcker inte med enbart ökad forskning och undersökningar om reklamens innehåll
och påverkan som kommittén föreslår. Redan nu måste metoder till för att
molverka den ökade kommersialiseringen som svenska konsumenter kommer alt
utsättas för via nya medierna som kabel-TV är ett exempel på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutligen gäller s. k. livsstUsreklam delar NDM de kritiska anmärkningar som
ledamoten Kömer anfört mol Kommitténs argumentering och förslag. NDM vill
tillägga att om, som Kommktén synes vara inne på, livsstUsreklamen är
åtminstone delvis liktydigt med suggestiv reklam, den typen av reklam kan
föranleda ingripande enligt 2 § MFL, försåvitt den är vilseledande. Detsamma
torde gälla ifråga om "reklam till bam och ungdom".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommitténs uppdrag har också ingått atl utreda behovet av åtgärder mot<br>
suggestiv så kallad Uvsslilsreklam. Uiredningen föreslår av det skälet att<br>
en fortlöpande debatt och opinionsbildning om reklamens innehåll och<br>
metoder skall stimuleras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
föreslås få i uppdrag "all samla olika intressenter för Prop.
1985/86:121 alt diskutera reklamens innehåU, metoder och effekler saml föreslå
metoder atl molverka negativa drag i utvecklingen". TCO tillstyrker detta
förslag. Del borde kunna stimulera lill självsanering all reklamens innehåll
fortlöpande diskuteras i ell kvalificerat fomm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Västerbottens
läns TCO-distrikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO-distriktels
inställning tUl Uvsslilsreklam är densamma som utredningens och även här vUl
TCO-distriktet bidra i opinionsbildningen kring reklamen. För denna medverkan
behövs dock ytterligare informationsinsatser/pengar från samhället till de
fackliga organisationerna. Exempelvis särskilda projektbidrag för
opinionsbildning, konferensverksamhet och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller livsstilsreklam och reklam till bam och ungdom föreslår kommittén
etl samarbetsorgan i Konsumentverkets regi för diskussion. Utvärdering av dessa
frågor skall ske efter en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har redan genom olika insatser diskuterat dessa frågor och lorde vara redo alt
närmare utveckla ett samarbete med andra organ och samarbetspartner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd härav anser JUSEK all kommitténs förslag när del gäller diskriminerande
reklam bör göras mer vidsträckt. I övrigt anser förbundet att kommitléns
förslag i dessa delar tUls vidare är tillräckliga men vill understryka atl en
analys och utvärdering av dessa frågor också kräver kvalificerade insatser av
verkets personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån bevakningen av Uvsslilsreklam konkurrerar om resurser med t.ex. AUmänna
reklamtionsnämnden, kan inte samfundet finna atl en sådan bevakning bör anses
mer angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
stöder vidare utredningens förslag om mer resurser lill Konsumentverket vad
gäller bevakning och analys av reklam. Genom atl Konsumentverket ges resurser
alt delta i utbildning och debatt på etl brett plan skapas möjligheter att
trycket på företagen blir större vad gäller krav på relevant och informativ
reklam. Vi ser idag aUt för många exempel på motsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringen
av liv.smedel är starkt prisinriktad. Det är givelvis en effekt av
producenternas och handelns erfarenhet, att kunderna är mest känsliga för
prisargument. En växande - köpstark och debaltdominerande - gmpp är i ökande
omfattning kvalitetsmedveten. En annan minoritet låter främsl hälsoaspekter och
eliska attityder styra sin efterfrågan på livsmedel. Ju större och starkare
kvalitetsmedvetna grupper blu- desto större uppmärksamhet kommer de att få från
handelns och producentemas sida. Därigenom kan marknadsföringens resurser i
ökande omfattning komma all användas för mer kvalitetsmedveten information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
beklagar alt den ej haft möjligheter all gå på djupet när det gäller reklamens
oUka effekter. Den konservativa människosyn som gör sig gällande i
könsdiskriminerande reklam och Uvsslilsreklam löses dock inte enkelt genom
lagstiftning utan det handlar om en långsiktig utbildning och opinionsbildning.
Det fordras kunskaper på alla nivåer för att kunna åstadkomma förändringar i
människors attityder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
livsstUsreklamen beklagar vi atl uiredningen inte hafl möjligheter alt
gmndligt bearbeta denna fråga. Livsstilsreklam är en kulturpolitisk viktig
fråga. De stora företagens budskap blir alltmer likriktade och
intemalionaUserade och kan därför innebära en utarmning av vår kulturella
särart och vårt språk. ABF anser att folkbildningen har ell slort ansvar för
atl bedriva opinionsbildning i denna fråga. För att vi ska få nödvändiga
kunskaper för studiearbetet bör samhället mycket snabbi skapa resurser för
undersökning och forskning angående livsstUsreklamens utbredning och effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i frågor som rör ny teknik krävs kompletteringar lUI kommitténs förslag. Del
gäller särskilt nya reklammedia. Från andra länder ser vi hur När-TV utnyttjas
för alt sprida reklam. Reklam via satellitsändningar är ett redan käiit problem
för länder med reklamfri TV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om vilken reklam som ska inskränkas, har enligt Miljöförbundets<br>
uppfattning ställts fel både i direktiven och i utredningen. Utgångspunkten<br>
borde ha varit del krav på kåpfrid som har framförts av Gunnar Adler-<br>
Karlsson och senare av många konsumenldebaltörer. Köpfrid fömtsätter<br>
inga svårhanlerade och för tryckfriheten tvivelaktiga cencurförfaranden.<br>
Del betyder alt gå vidare pä den linje som gäller i radio och tv: människor<br>
ska skyddas mot den uppsökande och påträngande reklamen, främsl i<br>
brevlådan, men också på textsidor i tidningar som inte klart benämns<br>
"annonsblad", vidare mitt i trafiken och offentiiga miljöer. Däremot
skulle<br>
det vara tillåtet att ha reklam i eget skyltfönster och att skicka ut sådan tUl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prenumeranter.
Tidningar skulle nalruligtvis kunna välja all la in l.ex. Prop. 1985/86:121
radio- och Ivprogram som redaktioneUt material. IdeeUa annonser, l.ex. kaUelse
lill opionionsmöle, skulle likaså vara tUlålna. Del begränsningen skulle gälla
är just säljerbjudanden andra än dem konsumenten själv söker. Miljöförbundel
föreslår finansdepartementet alt snarast utreda konsekvenserna av en dylik
reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringslagens
§ 3 bör skärpas så atl prisinformation anges som en för konsumenten specieUl
viktig fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om livsstUsreklam - speciellt sådan som riktas lill barn och ungdom - har fått
en otillräcklig belysning i betänkandet. Man hänvisar tiU alt KOV bör skapa
debatt om Uvsslilsreklam och reklam riktad tiU barn och ungdom samt därefter
föreslå metoder för att påverka negativa drag i utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att denna avart av reklam redan genomgående belysts av Statens
Ungdomsråd. Ett samarbete mellan KOV och de seriösa reklam-företagen torde inte
lösa detta problem inom rimlig tid. Det behövs en stramare text i
marknadsföringslagen samt direkta rikllinjer för alt avsevärt begränsa denna
avart av reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är en typ av reklam som exploaterar konsumenter med svagt konsumentmedvetande
och knappa resurser - en gmpp som är i särskill behov av samhällets stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
stöder utredningens förslag om en ökad producentpåverkan. Detta bör ske genom
förhandlingsverksamhet och aktivt deltagande av konsu-mentförelrädare som
rådgivare - bl. a. vid produktutformning och planering av marknadsföring -
inom branscher som är vikliga för slora konsumenlgmpper. Rikllinjer som
förhandlats fram med en bransch bör bli generellt gäUande. För att ett
producenlpåverkande arbete ska kunna fungera är det viktigt all det finns en
lagsliflningsbas om produktsäkerhet, marknadsföring och konsumentinsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentinflytande
bör stärkas genom att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>företagen åläggs att ge bättre
möjlighet till insyn för konsumentorgan och konsumentrepresentanter - lokala
eUer centrala - i sin produktutformning och i sina marknadsföringsplaner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>KOV stöder föreningslivet i
deras arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsument-Forum</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
att ha hafl tillfålle atl sätta oss in i detta kapilel vill vi ändå framhålla<br>
att vi som konsumenter har för avsikt alt låta våra röster bli hörda.<br>
Medvetna om att all reklam, även TV-reklam, om den nu kommer i<br>
framliden, är hell betald av konsumenterna via varupriserna, anser vi all<br>
konsumenterna har inte bara rällen atl yttra sig, men borde ha rätten att<br>
även kunna påverka dessa kostnader och utformningen, så att den bättre<br>
överensstämmer med konsumenternas uppfattningar om vad som ska kon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>sumeras
och varför, utan att vi blu- "omedvetet påverkade" och att
"icke Prop. 1985/86: 121 önskvärda behov skapas". Ett lysande
exempel på vad vi inte viU vara med atl belala är upplysningskampanjen där ung
flicka ska lära hela svenska folket, utbildat eller ej, att öppna kapsyler.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förslag, om nu sådana får framställas i detta sammanhang: Låt skatten på
reklamen liUfalla den fria konsumenlrörelsen för alt kunna uträtta något och
låt därigenom konsumenterna, som ju utsätts för reklampåverkan, få utgöra
motvikten mot reklamen för all balansera den, skärpa upp den, atl bli mer
informativ och mindre nedvärderande gentemot konsumenlema. Livsstilar ska inte
reklamen bestämma, det ska konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Allmän konsumentinformation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om företagen skulle kunna förmås atl öka sin produktinformation återstår för
konsumentorganens del en rad informationsuppgifler. För Konsumentverkets del är
del fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att publicera information och
stimulera tiU debatt och opinionsbildning i frågor som är av betydelse för
konsumenterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att svara för att kommunala
konsumentverksamheter, organisationer och massmedia förses med underlag för
silt arbete i konsumentfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all utarbeta och sammanställa
mera övergripande information som inte kan komma fram genom enskilda företags
eller branschorganisationers försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av verkets arbete gäUer information. Särskilt de båda tidskrifterna
Råd och Rön och Konsumenträtl och ekonomi har en betydande roll både som
kunskapsförmedlare och opinionsbildare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
slutsatser innebär att del i framtiden blir ännu angelägnare än hittills all i
informationen behandla frågor som berör resurshushållningen i vid mening. Vi
delar den uppfattningen. En fömtsättning för detla arbete är ökade kunskaper
som kan utnyttjas som informationsunderiag. Inom mediaområdet sker det f.n. en
snabb utveckUng. Det är angeläget att följa denna och att utnyttja de nya
medierna. Frågan om kunskapsutveckling behandlas längre fram i yttrandet,
Uksom informationsservice till kommuner m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlnämndens
informationsarbete kräver etl objektivt underlags<br>
material i form av bl. a. tester och konkreta köpråd. De cenlrala myndighe<br>
terna och organen måste ges möjlighet att fortsättningsvis följa produktut<br>
vecklingen i förelagen för att ge den enskilde konsumenten beslutsunder<br>
lag för val av produkter. De för hushållen vanligaste hushållskapitalvaror<br>
na måste regelbundet testas och dessutom följas upp vad gäller håUbarhet<br>
och livslängd.<br>
---- </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle ur konsumenternas synvinkel vara angeläget att konsument- Prop.
1985/86:121 organen i ökad omfattning utförde jämförande lokala
prisnivåundersökningar. SPK har lidigare ulfört sådana inom dagligvamhandeln på
etl anlal orter i Sverige. De har väckt ett stort intresse och stimulerat den
lokala konkurrensen. Dessa undersökningar måste omfatta ett stort urval av
varor för att ge elt statistiskt säkert resukal och är därför både arbetskrävande
och relativt kostsamma atl utföra. Nämnden föreslår därför alt KOV, SPK och
lokala konsumentorgan samarbetar för att flera lokala
prisspridningsundersökningar skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
prisspridningsundersökningar kan, efter erforderlig planering hos KOV och SPK,
även ulföras lokall inom oUka sällanköpsbranscher, t. ex. radio, TV och
hushåUsmaskiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Speciellt
är behovet av ordentlig bred information när det gäller de vanligaste
hushåUskapitalvarorna. Konsumenterna efterfrågar tester på dessa varor i
följande prioriteringsordning tvättmaskiner, spisar, köksfläklar, dammsugare,
malberedningsmaskiner, diskmaskiner, kylskåp, frysar, TV och video.
Marknadsöversikter är i det sammanhanget en olUlräcklig information i
förhållande lill konsumenlemas krav. I kommitléns belänkande finns inte
upptaget tillräckliga resurser för atl utveckla det här området som för
tillfåUel blir allt mer bristfälligt. Om sådana resurser icke kan ställas till
konsumentverkets förfogande så måsle del skapas elt nytt syslem förslagsvis
med baskrav på hushållskapitalvaroma motsvarande möbelfakta. Utvecklingen på
de kommunala konsumentvägledningarna har olyckligtvis gått tUl allt fler
relativt intetsägande marknadsöversikter och kommunerna blir aUt mer hänvisade
lill specieUa tidskrifters mindre tester, som i de flesta faU icke är
marknadsläckande. Opartiskheten i omdömena kommer därmed i fara och
konsumentemas tiUit minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snedfördelning som råder mellan näringslivets satsningar på marknadsföring med
en begränsad kvalitetsinformation och konsumentverkels resurser för att erbjuda
konsumenlema kvalitetsinformation är inte lillfredsslällande. Det är därför
viktigt all konsumentverkels resurser för varuprovning och tester inte
begränsas. Del är också viktigt all nya vägar sökes för en ökad spridning av
tidningen Råd och Rön. Konsumentverket bör också ges möjligheten att pröva om
och hur kabel-TV skaU utnyttjas för spridande av konsumentinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kommuner är del angeläget alt resurser ställs tiU konsumentverkets<br>
förfogande, eUer alt en omfördelning av nuvarande resurser sker, för<br>
ändamål som underlättar för kommunerna all fullfölja de av kommittén</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsatta
uppgifterna. Något nytt statsbidragssystem behöver därför inte Prop.
1985/86:121 etableras, ulan stödet kan ske på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Halmstads kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlpolitiska
kommittén anser, atl den direkta rådgivningsverksamheten till enskilda
konsumenter borde minska lUl förmån för mera generella åtgärder som när större
grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill påtala några problem med detla synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del första, så verkar de enskilda konsumenternas behov av rådgivning vara hart
när omällligt. Vi upplever ständigt ökande siffror, när det gäUer konsumenter
som kontaktar den lokala konsumentvägledningen. Enda sättet atl styra antalet
kontakter torde vara, att radikalt skära ner på telefon- och
öppethållandetiderna, vilket skulle stå i bjärt kontrast till den nu aktuella
debatten om ökad samhällsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man på något sätt kunde öka de generella insatserna med ökade
utbildningsinsatser, uppsökande verksamhet m. m. så sprider man samtidigt
information om den lokala konsumentverksamheten, någol som med all säkerhel
torde resultera i ännu fler kontakter från enskilda konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiska
kommittén talar också om de frivilliga organisationemas roU i
informationsverksamheten. Visst är den viktig, men vi viU ändå framhålla att de
frivilliga organisationerna, i varje fall på den lokala nivån, är en skör tråd
att hänga upp en verksamhei på. De frivilliga organisationerna är för det mesta
beroende av några enskilda eldsjälars personliga insatser. Försvinner dessa,
rasar ofta aUl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Botkyrka kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetrådgivning
har blivit aUlmer belydelsefuU tUl följd av hushållens minskade köpkraft. Många
kommuner, bl. a. Botkyrka, ägnar sig redan åt sådan verksamhet. Samarbete har
etablerats med socialförvaltning, föreningar etc. För att få största möjliga
spridning bör så myckel som möjligt av verksamheten drivas av andra än
konsumenlvägledarna. Arbetsplatsombud, föreningar och studieförbund har här en
viktig roll att fylla. Botkyrka konsumentnämnd delar kommitténs gmndsyn i
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlnämnden
noterar att även kommittén menar atl detta område är högprioriteral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
förbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
ser med lillfredställse på KOV: s hittillsvarande arbete atl framställa<br>
och sprida kvalificerat material för ungdomsskola, vuxenutbildning och<br>
läramtbildning. Vi tillstyrker en vidareutveckling därav enligt kommitléns<br>
tankegångar. KF vUl i sammanhanget återigen erinra om betydelsen av<br>
prioriteringar i detta material och om viklen av att KOV: s insatser inom<br>
det här avsnittet samordnas med bl.a. livsmedelsverkets, socialstyrelsens<br>
och SPK: s insatser för utbildning och information.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkooperationen
bedriver själv, vUket kommittén också näm- Prop. 1985/86:121 ner (sid.
111), en omfattande studieverksamhet bland sina förtroendevalda och andra
medlemmar. Goda möjUgheter synes föreligga för vidgad samverkan, centralt
liksom lokall, mellan samhäUsorganens och konsumentkooperationens utbUdnings-
och informationsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
effektiv utbildnings- och upplysningsverksamhet kräver en fortlöpande
kunskapsutveckling i form av undersökningar och forskning. KF delar kommitténs
uppfattning i kap. 10 och 11 att undersöknings- och forskningsverksamheten inom
de konsumentpoliliskt aktuella områdena är eftersatt. Kunskapsutvecklingen
mäste bl.a. avse hushåUens situation, marknadens struktur och funktionssätt
samt produkt- och sortimenlsut-veckUngen ur konsumentaspekter. Även här finns
del starka skäl alt särskUt uppmärksamma utsatta folkgmpper saml hälso- och
miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
viU emellertid, i aU synnerhet om betald reklam introduceras i svensk TV,
framhålla viklen av all de konsumentpoliliska samhällsorganens egna
informationsinsatser i delta medium förstärks. Ska exempelvis de
marknadsöversikter o.d., som ovan nämnis, verkligen nå ul till de folkgmpper
som särskilt prioriteras i konsumentpolilUcen, finns knappast nägon effektivare
informationskanal än TV. Denna fråga är nu föremål för studium i bl.a. elt
projekt inom ramen för nordiska ministerrådets verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är viktigt att informationen om företagens varor och tjänster fungerar. Även om
förelagen måste la huvudansvaret för sådan information måste den kompletteras
med översiktiiga vamfakta och marknadsöversikter, särskilt när del gäller
dyrbara och nödvändiga sällanköpsvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
dessa punkter måste Konsumentverket ta initiativ för atl få fram uppgifter av särskild
betydelse från konsumentsynpunkt, t. ex. uppgifter om energiförbrukning,
allergifarliga produkter, verkningsgrad, leknisk Uvslängd och
serviceförpUklelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
vidare gäller konsumentinformationen stöder föreningen självfallel förslaget om
den bredare konsumentinformationen. Vi uppmanar tiU bevakning av vad som
händer när kommunema övergår till kommundels-nämnder och/eller
områdesstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Könsdiskriminerande reklam</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Schabloniserande
reklam</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
anförts i betänkandet lorde lagsliftning som inskränker förekomsten av
schabloniserande könsdiskriminerande reklam vara utesluten. Sådan reklam
speglar ofta medvetet eller omedvetet människornas egna värderingar och handlingssätt.
Värderingarna lorde också förändras med liden, varför del skulle bli svårt att
i lag precisera vad som borde förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kränkande
reklam</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet sägs alt intrycket av den ulredning som gjorts om könsdiskriminerande
reklam är alt exempelvis annonser som reducerar kvinnor lill endast sexobjekt
är sällsynta. Inte heller i övrigi har kommittén haft tillgång tUl underlag som
visar atl den typ av könsdiskriminerande reklam som kan anses kränkande är
särskUt vanligt förekommande i dag. Med beaktande härav ler del sig överflödigt
alt ta upp frågan om lagstiftning mot sådan reklam. Även erfarenhelema från
Norge tyder på atl sådan lagstiftning inte är nödvändig. Den självsanering som
finns inom näringslivet och den opinionsbildning som förekommer mol könsdiskriminerande
reklam har med all sannolikhet sådan effekt atl lagstiftning inte behövs.
Kammarrällen delar dock utredningens uppfattning att reklamens utveckling på
könsdiskrimineringsområdel bör följas och dokumenteras för alt senare kunna
utvärderas. Uppgiften bör kunna ges åt JämO och konsumentverket. Atl inrätta
ett särskilt forum med uppgift atl följa utveckUngen torde emellertid knappasl
behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om könsdiskriminerande reklam behandlas också något osyslematiskl i belänkandet.
Marknadsdomstolen delar kommitténs uppfattning atl det viktigaste på detta
område är opinionsbildning och egenåtgärder inom näringslivet. Del bör
framhållas all könsdiskrimineringen inte i första hand är etl reklamproblem
utan en allmän fråga om åsikter och attityder i samhället. Några bärande skäl
för att söka ställa upp lagregler om könsdiskriminering i reklamen har inte
lagts fram. Erfarenheterna från Norge tyder på alt en sådan lagstiftning leder
till bedömnings- och gränsdragningsproblem som i det längsta bör undvikas. En
fortlöpande upplysning och debatt lorde vara del effektivaste sättet atl
motverka könsdiskriminerande reklam. Lagstiftning i frågan bör sålunda enligt
marknadsdomstolens mening inte alls övervägas under nuvarande förhållanden. Det
bör här understrykas alt del utkast till lagtext som kommittén lägger fram inte
är elt lagförslag i vanlig mening. Inga av kommitléns synpunkler i anslutning
till lagtexten ger närmare vägledning om hur texten skall tUlämpas. Om
lagstiflningsalternativet trots alk blir aktuellt måste frågan om lagens utformning
utredas på nytt. - I betänkandet (s. 96) sägs all könsdiskrimine-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
reklaminslag med en kraftig suggestiv inverkan på etl köpbeslut i Prop.
1985/86:121 vissa särfall skulle kunna leda lill alt marknadsföringen bedöms
som oliUbörlig enligt marknadsföringslagen. Marknadsdomstolen vill inte
motsäga denna uppfattning. Uttalandet är kortfattat och synes inte vara uttryck
för någon förändrad uppfattning om räckvidden hos marknadsföringslagens
generalklausul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit all aktiva åtgärder bör vidtas mot den typ av könsdiskriminerande
reklam som kan betecknas som kränkande. Även den schabloniserande reklamen bör
motverkas inom ramen för den aUmänna debatten, menar kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
delar kommitténs bedömning och vill betona atl den kränkande reklamen är
oacceptabel både med hänsyn till alt den diskriminerar kvinnor som grupp och
till att den inte sällan ulgör ovidkommande och suggestiva inslag i marknadsföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
kommittén konstaterar (s. 96) har det sedan nästan 10 år funnits ell klart
avståndstagande även från näringslivets sida åtminstone mol den kränkande
reklamen. Trots detta förekommer denna reklam fortfarande. Näringslivets
principieUa syn har sålunda hittills inte inneburit att reklamen befriats från
könsdiskriminerande inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
åtgärder bör då vidtas? Lagstiftning är ell allemaliv som kommittén
diskuterar. Konsumeniverkei ansluler sig tUl kommitténs bedömning alt det krävs
grundlagsstöd för en lagreglering och all en sådan därför inte är aktueU för
dagen. Det synes ändå lämpligl att genomföra en sådan grundlagsändring som
öppnar möjlighet för lagsttftning mol könsdiskriminerande reklam i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
lagsttftningen inte är aktueU för dagen, återstår all vidta åtgärder för all
skapa opinion mol den könsdiskriminerande reklamen och för atl söka få fram en
frivillig sanering av den. Del är enligt Konsumentverkets uppfattning viktigt
all detta arbete inriktas på konkreta ålgärder som kan påverka reklamen både på
kort och lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
deklaration från 1976 rörande sin syn på könsdiskriminerande reklam bör i och
för sig kunna uigöra en gmndval för självsanering på områdel. Vad som
ytterligare krävs för all en självsanering skaU kunna bli effektiv — och som
hklills saknats — är en form av internt maskineri för övervakning av marknaden
och för åtgärder när sådana är påkallade. Konsumentverket är dock inte
övertygat om all del inom näringsUvet f. n. finns någon vilja till egna ålgärder
på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
är berett atl tUlsammans med JämO ta ansvaret för alt frågorna om
könsdiskriminerande reklam bevakas. Som ell led i detta bör då ingå att också
söka stimulera näringslivet lill egenåtgärder på områdel. Konsumentverket vill
dock inte ta ställning lill om elt "forum" av det slag som
uiredningen föreslår är den bästa lösningen atl ge sig i kast med den
könsdiskriminerande reklamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den s. k. könsdiskriminerande reklamen (kapud 8) är nämnden av den
uppfattningen alt delta knappasl är etl konsument- eller marknads-rättsligt
problem. Bortsett från rena särfall anser nämnden att könsdiskriminering - i
reklam eller på annat vis - närmasl är en jämslälldhelsfråga, som i försia hand
bör molverkas genom opinionsbildning men som inte hör hemma i det här aktuella,
konsumentpolitiska sammanhanget. Såvitt nämnden kan förstå är inte heller
kommktén främmande för detla synsätt ehuru den enligt sina direktiv
uttryckligen har haft tUl uppgift atl titta pä frågan. Efiersom de utredningar
på områdel som kommittén har initierat inte heller tyder på atl kränkande
reklam är elt frekvent problem har ARN svårt atl förstå kommitténs uttalande
(s. 102) att det "frän konsumentpolitisk synpunkt" är angelägel att
gmndlagen ger möjlighet alt ingripa mol könsdiskriminerande reklam. Inte heUer
kan nämnden inse behovet av vanlig lagstiftning som utfyllnad på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har haft att pröva den gamla frågan om könsdiskriminerande reklam och förordar
lagsliftning mot kränkande former av könsdiskriminerande marknadsföring.
Kommktén finner dock all för en sådan lagstiftning fordras en föregående
grundlagsändring och förordar all en dylik genomförs. I denna del innebär
kommitténs analys ett avståndstagande från marknadsdomstolens bekanta avgörande
MD 1976:8, KO/CRL-Lafo AB, där domstolen gick in i en sakprövning enligt
marknadsföringslagen av en annons som KO påstod vara könsdiskriminerande utan
all i domskälen la upp gmndlagsenlighelsfrågan. Fakullelsnämnden delar
kommitténs bedömning all en ev. lagstiftning mol könsdiskriminerande reklam
berör opinionsbUdningsfrågor på sådanl sätt atl den ej kan genomföras ulan
gmndlagsändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
har i remissyttrande till justitiedepartementet 1984-06-04 i anledning av
betänkandet Värna yltrandefriheten (SOU 1983:70) tagk stäUning till
utformningen av en gmndlagsreglering av yttranden i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sakfrågan är det fakullelsnämndens uppfattning att lagstiftning mol
könsdiskriminerande marknadsföring bör undvikas. Alla samhäUsfrågor lämpar sig
inte för lagreglering. De här aktuella problemen har i allt väsentligt att göra
med opinionsbildning och attityder och lösningar torde ligga i opinions- och
atlitydpåverkande ålgärder. Området lämpar sig också väl för etiska koder. I
tiUämpningen skulle en lagstiftning föranleda vanskliga gränsdragningar. Elt
reklambudskap som den ene uppfattar som kränkande kan den andre uppfatta som
poskivt eller humoristiskt. Tyvärr redovisar inte kommittén några erfarenheter
av den norska lagsttftningen på områdel, där vanskliga och svårmotiverbara
gränsdragningar ofta uppkommit. Härtill kommer att könsdiskriminerande reklam
inte är ett konsumentproblem ulan etl problem om integritetsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller det sislnämnda vill fakukelsnämnden tillägga all del finns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
integritelsskyddsproblem på marknadsföringsområdet där likaväl en Prop.
1985/86: 121 utvidgning av lagstiftningens räckvidd skulle kunna ifrågakomma.
Hit hör bl. a. reklambudskap som kan uppfattas som rasdiskriminerande eUer som
kränker den enskildes anspråk på personlighetsskydd ulan atl falla under den
särskilda lagen om skydd för namn och bild i reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller livsstUsreklam är del även här fakullelsnämndens uppfattning all
alla problem inte lämpar sig för lagstiftning och alt man bör vara försiktig
med utvidgningar av marknadsföringslagen, vars räckvidd och konsekvenser är
svåra all överblicka. Del är f. ö. påfallande att KO sällan funnit anledning
atl genom all föra fall till prövning i marknadsdomstolen testa räckvidden av
den nuvarande generalklausulen i 2 § MFL. Här kan särskill hänvisas till
analysen av Mathias André i den vid fakulteten framlagda avhandlingen
Marknadsföringsansvar, 1984 s. 178 ff. (avsnktel Känslopåverkande
marknadsföring).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KPK
har som könsdiskriminerande i vidslräkl mening behandlat såväl kränkande som
schabloniserande reklam. I det följande har JämO lagl samma vidsträckta begrepp
liU gmnd för sina synpunkler och kommentarer i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om könsdiskriminerande reklam har utgjort en liten del av ell slort
utredningsuppdrag och frågan har därmed inte fåll del utrymme och den
uppmärksamhet den enligt JämO förtjänar. Också direktivens utformning
förefaller ha begränsat utredningens arbete. KPK:s förslag om ytterligare
karlläggning kan därför ses som ett uttryck för all också KPK anser atl frågan
är värd mer arbete än den haft möjlighet alt lägga ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JämO
har aUtsedan myndighetens tillkomst år 1980 fått la emot anmälningar av
annonser som har uppfattats som könsdiskriminerande. Detta har sketl trots att
lillsyn över annat än arbetslivet inte ingår i JämOs uppgifter. Sedan
september, då KPK:s betänkande remitterades liU JämO, har ett 20-lal
anmälningar kommit in till myndigheien. JämO har dämtöver gjort ell antal egna
iakttagelser av bio-reklam och annonsreklam i press</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
tunnelbana,-- . Av anmälningarna och iakttagelserna anser sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JämO
kunna dra slutsatsen att varken reklam som innehåller kränkande avbildningar
och kvinnor eller andra anspelningar på kvinnor som sexual-objekt eller
schabloniserande reklam är ovanlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
ålgärder som kompletterar varandra är tänkbara för alt motverka<br>
könsdiskriminerande reklam. JämO har redan understrukit viklen av ut<br>
bUdning och kunskap inte minsl inom reklambranschen. Det är också<br>
nödvändigt all nå en jämn fördelning av kvinnor och män i ulbUdningen<br>
och på de enskilda arbetsplatserna i reklambranschen för att både kvin<br>
nors och mäns erfarenheter och värderingar skall kunna användas vid<br>
utformningen av reklam. Principuttalandet frän Näringslivels delegation<br>
för Marknadsrätl, som KPK citerar (s. 96 f), understryker bl. a. behovet av<br>
vaksamhet mot könsdiskriminering där företagen bör medverka. Saknas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunskaper
i jämställdhet blir dock den uppmaningen ulan verkan. Del Prop. 1985/86: 121
räcker heller inte som målsättning atl reklamen, som sägs i uttalandel,
"inte blir uppfattad" som könsdiskriminerande. Så länge konsumenterna
själva - både kvinnor och män - saknar kunskap och medvetenhet i dessa frågor
uppfattar de ofta inte reklam som könsdiskriminerande. Målet som skall ställas
upp måsle naturligtvis vara atl reklam inte är könsdiskriminerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Incitamenten
för näringsliv och reklamfolk all skaffa sig den nödvändiga kunskapen om vad
som är könsdiskriminerande reklam saknas dock i stor utsträckning. Enbart
kunskap räcker inte heller för alt sådan reklam skaU försvinna efiersom
reklamen har ekonomiska syften. Om könsdiskriminerande reklam vore
verkningslös skulle den knappast användas. Eftersom könsdiskriminerande reklam
förekommer får den också antas vara lönsam. Användningen av den kommer all vara
lönsam i vart fall till dess konsumenterna blir mer aUmänt medvetna och
kritiska läsare av reklambudskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tankar och uttalanden om egenåtgärder inom näringslivet som trots alll omsätts
i handling är givetvis värda alll erkännande och all uppmuntran.
Utbildningsinsatserna bör som redan framgått också intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
medel som effektivare och snabbare skulle bidra liU en förändring av reklamens
utformning vore troligen att förbjuda könsdiskriminerande reklam i lag. Då
skuUe även inckamenten lill egenåtgärder i branschen öka. Minoriletsgmpper i
samhället har t. ex. redan ett skydd mot missaktning med anspelning t.ex. pä
ras, hudfårg och etniskt urspmng. JämO syftar här på 7 kap. 4 § åttonde punkten
tryckfrihetsförordningen och 16 kap 8 § brottsbalken. Någol molsvarande skydd
för missaktning av kvinnor finns inte, trots atl del här rör sig om en
majoritet av befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
argument som kan anföras för och emot lagsttftning mol könsdiskriminerande
reklam är i slorl sett desamma som anfördes inför jämställdhelslagens
tillkomst. Lagstiftning kan också vara ell stöd t. ex. för sådana tidningar som
själva har som ambition atl sanera bland annonser som de idag inte anser sig
kunna vägra all ta emot. Erfarenheterna av jämställdhelslagen är sådana all
den nu tämligen allmänt anses vara elt viktigt och verksamt medel i jämslälldhelsarbetet
i arbetslivet. Inte minst den opinionsbildande effekten bör framhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KPK,
som inte förefaller hell ha släppt tanken på lagstiftning mot kränkande
reklam, har tagit upp frågan om att införa bestämmelser mot könsdiskriminering
i 16 kap. 8 § brottsbalken men ansett svårigheter som inte närmare anges, tala
emot en sådan lösning. JämO ser för sin del inte större svårigheter föreligga
än de som övervanns när lagstiftning införts mol diskriminering på annan grund
än kön. JämO finner det för sin del angelägel all utformningen av en
lagstiftning mol könsdiskriminerande reklam övervägs utan dröjsmål, förslagsvis
i samband med det nu pågående arbetet i regeringskansliet med elt förslag lUl
ny yttrandefrihetsgrundlag. En lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam bör
kunna träda i krafl samtidigt med en ny grundlag, dvs. snarast efler nyvalet
1988. JämO anser att tillräcklig kunskap och tillräckligt underiag för
lagstiftning redan finns. Ytterligare utredningsarbete medför endast en icke
försvarbar fördröjning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
frågans lösning. JämO finner emellertid inte anledning att granska det
Prop. 1985/86: 121 utkast tUl lagförslag som KPK har skisserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
alt ge JämO och KOV i uppdrag all fram till utgången av år 1988 aktivt följa
och dokumentera reklamens utveckling på könsdiskrimineringsområdet föranleder
i övrigt följande synpunkter fram JämO:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
egenlUgt arbete i enlighel med KPK:s förslag kan inte beräknas komma i gång
förrän i slulel av år 1986. Det är inte rimligt att vänta sig att
utvecklingstendenser i reklamen skall kunna iakttas under den korta tiden fram
tiU ulgången av år 1988. Detta hindrar inte att del ändå kan vara lämpligt all
någon myndighet får i uppdrag atl aktivt följa och dokumentera reklamen på
området under några år framåt. Ell sådant arbete skulle snarare avse en
utåtriktad aktivitet än en ny karlläggning av situationen på området. Den som
får uppdraget skulle kunna börja med att via massmedia sprida kännedom om detla
och bla uppmana allmänheten all sända in exempel på reklam som man finner
könsdiskriminerande. Med detta och annal insamlat malerial som grund vore del
lämpligl att ordna konferenser och uppmuntra lill debatt i del av KPK
skisserade fomm och i andra sammanhang. Verksamheten bör ses som ell av flera
sätt atl bearbeta opinionen och höja medvetenheten hos både kvinnor och män.
Den bör också kunna ge underlag för ytterligare läromedel och studiematerial rörande
könsdiskriminerande reklam. Den skisserade verksamheten bör pågå samtidigt med
att elt lagförslag i frågan förbereds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JämO
förordar alt en myndighet får i uppdrag att leda arbetet. Atl låta två dela
ansvaret medför risk för alt ingen av myndighelema känner ansvar för atl någon
verksamhet bedrivs. I valet mellan KOV och JämO föreslår JämO med hänsyn lill
befintliga resurser all uppdraget all leda arbeiei ges till KOV. JämO är för
sin del beredd att delta i arbeiei med sin kunskap och erfarenhet i
jämslälldhetsfrågor. Detta kräver dock oundgängligen en förstärkning av JämOs
resurser både på handläggarsidan och assistentsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl del av KPK respektive JämO föreslagna arbetet skall bli framgångsrikt är
kompetens dvs. kunskaper, erfarenhet och medvetenhet i jämställdhels- och
könsroUsfrågor del viktigaste. Som självskrivna i det opinionsbildande arbete
som fomm skaU bedriva bör därför ingå representanter för kvinnoorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl söka molverka könsdiskriminerande reklam kan uiredningen tänka sig olika
åtgärder, lagsliftning eller egenåtgärder inom näringslivet. Detla i
kombination med debatt, opinionsbildning och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
föreslår atl reklamens metoder, innehåll och effekter undersöks av
konsumentverket och jämställdhelsombudsmannen fram till 1989. Därefter kan en
lagsliftning aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att ett intensivare utbildnings- och opinionsarbete mol
könsdiskriminerande reklam bör stimuleras, vilket torde medföra en
självsanering inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ställer sig däremot tveksam till lagstiftning på området. Prop. 1985/86:121
Om lagstiftning kommer tfråga 1989 eller senare anser länsstyrelsen att denna
bör knytas an tiU marknadsföringslagen (MFL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samhället arbetas det för atl uppnå jämställdhet mellan könen. Den
traditionella synen pä mans- och kvinnorollen som fortfarande förekommer i
värt samhälle återspeglas i reklamen. Kommittén har ägnat stor uppmärksamhet åt
könsdiskriminerande reklam och de förslag tUl åtgärder som kommittén föreslår
ligger i linje med länsstyrelsens syn på jämsläUd-hetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Östersunds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser atl det fomm som föreslås riskerar all bli ännu elt slag i luften. Man
vill "effektivt påverka opinionen". Opinionsbildning och debatt har
förts och förs fortfarande av bl. a. kvinnoorganisalionema. Det är ett tungt
och segt arbete. Tyvärr påverkas även jämställdhetsfrågor av mode. Trenden idag
är att jämställdhet inte är del som är mest "inne" att debattera.
Därför räcker del inte med debatt och opinionsbildning. Om detla fomm inte får
någon större effekt kan del las som intäkt för all släppa frågan. I dagens
lagstiftningsarbete försöker man arbeta för en nordisk överensstämmelse. Den
norska modellen borde kunna slå som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
förbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kommitténs ställningslagande lill köndiskriminerande reklam,
Uvsslilsreklam m. m. (kap. 8) tillstyrker KF kommitténs förslag att inte nu
skärpa lagsttftningen men att istället under de närmaste 3-5 åren intensifiera
undersökningar och forskning på detla område. Givetvis måsle KOV tilldelas tiUräckliga
resurser därför. KF saknar i delta sammanhang en behandling av den stora och
möjligen snart akuta frågan om introduktion av Reklam-TV. Därmed aktualiseras
behovet av seriösa undersökningar och forskningsprojekt om reklamens innehåll
och effekter ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har särskik uppmärksammat s.k. könsdiskriminerande reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NDMs
inställning i sak lUl könsdiskriminerande reklam framgår av del uttalande som
delegationen avgav 1976 och som kommittén återger i betänkandet. Uttalandet
lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmän
enighet råder i dagens samhälle om att bilder och framställningar<br>
i textens form som uttrycker missaktning för endera könet, dvs. innefattar<br>
könsdiskriminering, inte bör få förekomma vare sig i reklam eller publici-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>,q</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tel.
Del Ugger såväl i näringslivets som de enskilda företagens inlresse alt Prop.
1985/86:121 dessas reklam och kommersiella publicitet inte blir uppfattad som
könsdiskriminerande. Vaksamhet mot könsdiskriminering i reklam och publicitet
utgör ell led i en samhällelig åsiktsbildning med syfte all komma till rätta
med förlegade uppfattningar om könsroller i samhäUel. Förelagen bör söka
medverka i denna åsiktsbildning. NDM uppmanar förelagen alt se till atl
könsdiskriminerande bilder, mbriker eller texter inte kommer lill användning i
reklam och kommersiell publicitet. Etl särskill ansvar påvilar härvidlag
reklambyråer och andra som framställer reklam och publicitet för förelagens
räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
noterar också med tillfredsställelse att kommittén i sina resonemang om
könsdiskriminerande reklam utgår från den definition som en arbetsgrupp
tillsalt av KO lade fram 1975 i en promemoria och som i huvudsak bygger på etl
utredningsarbete som på sin tid utfördes inom NDM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
koncentrerar, på goda gmnder, sina överväganden på den reklam som kan bedömas
vara i egentlig mening diskriminerande mol det ena könet ("kränkande"
reklam). Kommittén fastslår atl man inte fått fram någol underlag som visar alt
sådan reklam är särskill vanligt förekommande idag. Icke desto mindre menar
kommittén all det är nödvändigl "all kraftfullt gå vidare på
opinionsbildningsvägen för att vinna en attitydförändring riktad mot
könsdiskriminerande reklam". Kommittén föreslår att JämO och KOV får i
uppdrag att inrätta "etl särskilt fomm på detta område" med uppgift
att driva fram "en debatt och dialog med beslutsfattare och andra som kan
påverka utvecklingen". Kommittén stannar inte vid delta. Man påyrkar t. o.
m. ändringar i gmndlagen som gör del möjligt atl genom vanlig lag ingripa mol
"kränkande" könsdiskriminerande reklam och presenterar en skiss tiU
en lag med vissa bestämmelser om könsdiskriminerande marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt atl skönja logiken i kommitléns resonemang med utgångspunkt från
belänkandelexten. NDM antar emellertid atl kommitténs önskemål om åtgärder
bottnar i en oro för atl opinionen skaU svänga tillbaka i riktning mol en
mindre kritisk inställning till könsdiskriminerande reklam. På någol annat sätt
kan kommitténs inställning knappast förklaras. Som grund för yrkanden om
grundlagsändring och lagstiftningsåtgärder framstår dock farhågor om en
eventuell ogynnsam utveckUng i framliden som, milt uttryckt, inte särskilt
vägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
- som i övrigt hänvisar lUl ledamoten Körners reservation på denna punkt - avstyrker
bestämt kommitléns förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
vill dessulom med skärpa betona all frågan om könsdiskriminering i reklam inte
är en konsumentpolitisk fråga ulan en fråga om mänsklig värdighet, om enskilda
människors lika värde och om jämställdhet mellan könen. När kommittén uttalar
atl en grundlagsändring är angelägen "bedömt från konsumentpoUtisk
synpunkt" är kommittén ute på villovägar. Av samma skäl är del
rältssystematiskt förfelat att koppla samman en lagstiftning mot
könsdiskriminerande marknadsföring med marknadsföringslagen så som skell i
utkastet, liksom all anförtro KOV uppgifter som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:370.0pt'><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
inriktade enbart på att främja' 'en attitydförändring riktad mot könsdisk-
Prop. 1985/86:121 riminerande reklam".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om sälunda NDM bestämt lar avslånd från lagsttftning och omfattande
myndighetsålgärder i överensstämmelse med kommitténs förslag är NDMs
inställning tiU företeelsen könsdiskriminering densamma som den var 1976. NDM
anser alltså atl det samlade näringslivet såväl som de enskilda företagen har
ett ansvar för att reklam och kommersiell publicket utformas så att den inte
blir uppfattad som könsdiskriminerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utvecklingen inom svensk reklam skulle ändras och könsdiskriminerande reklam
skulle öka i omfattning är NDM beredd atl la inkiativ lill de egenåtgärder som
då bedöms lämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skånes
handelskammare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
könsdiskriminerande reklam har kommittén inte med några konkreta exempel
påvisat missförhållanden som skulle kunna motivera särskilda ålgärder. Del är
därför märkligt atl man trots detla anser atl åtgärder måste vidtagas. Såsom
det sägs i Lennart Kömers reservation förekommer det inom näringslivet sedan en
lång lid tillbaka en aktiv självsanering och utbildning för att höja reklamens
kvalité.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har tiUsammans med Centmm för masskommunikationsforskning tagit fram en
delstudie om reklamen i populärpressen. Studien visar atl veckopressreklamen är
schabloniserande och könsrollsbevarande. Någon liknande undersökning när det
gäller den direkl kränkande reklamen har kommittén inte hafl ekonomiska
resurser atl göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytlrandefrihelsutredningen
har intagit ståndpunkten att reklamen i sin helhel ska omfattas av
gmndlagsskyddet. Gällande tryckfrihetsförordning medger ej heller restriktioner
i reklamen utöver vad marknadsföringslagen (MFL) innebär. Möjlighet all ingripa
mol könsdiskriminerande reklam kräver således en ändring i grundlagen.
Kommittén gör bedömningen all del från konsumentpolitisk synpunkl är angeläget
alt genom vanlig lag kunna ingripa mol könsdiskriminering i reklam och atl del
bör beaktas i del fortsatta grundlagsarbetet. Kommittén förordar i försia hand
opinionsbildning och ökade egenåtgärder inom näringslivet med en utvärdering
1989.1 den händelse marknaden inte har sanerats då, har kommktén arbetat fram
förslag till lagstiftning avsedd atl ingå i MFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
instämmer i kommitténs synpunkter vad gäller vikten av att kunna ingripa mot
könsdiskriminering i reklam. Det är en slor brist atl reklamnäringen inte har
blivk mer seriös. Här finns etl slort utrymme för egenåtgärder. I Sverige har
vi bestämmelser om förbud mot könsdiskriminering i regeringsformen, i
jämslälldhelslag och -avtal på arbetsmarknaden. Därutöver har Internationella
handelskammaren en hederskodex för vad som kan anses vara god reklampraxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
kan inte acceptera atl kvinnor och män diskrimineras på gmnd av<br>
kön i marknadsföring och kan inte heller inse atl detta har med tryckfrihet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
göra. Mot denna bakgrund anser LO det viktigt atl frågan verkligen Prop.
1985/86: 121 beaktas i del fortsatta grundlagsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
har på elt ganska övertygande sätl redovisat de svårigheter som skulle följa
med en lag mol könsdiskriminerande reklam; avgränsningsproblem, det
förhållandet att tveksam reklam som inte fälls lätt skuUe anses godkänd och
dessutom svårigheter i förhållande till gmndlagarnas bestämmelser om
yttrandefrihet. TCO anser det dock ytterst angeläget att verkningsfulla
åtgärder genomförs för atl molverka könsdiskriminerande reklam. Om lagstiftning
visar sig omöjlig måsle andra ålgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Västerbottens
läns TCO-distrikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
får TCO-distriktet tiUstyrka konsumentpoliliska kommitténs förslag tUl
dokumentation av reklamens utveckling på könsdiskriminerings-området. TCO-distriktet
understryker behovel av en offensiv opinionsbildning för alt förändra
inställningen mot könsdiskriminering i reklam. I detla arbete är TCO-distriktel
beredd alt delta aktivt. Vidare motsätter sig TCO-distriktet inte en ev.
lagsliftning på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om tillåtligheten av könsdiskriminerande reklam kan knappasl anses vara av
konsumentpoUtisk nalur. Även om kommittén inte nu föreslår någon lagstiftning
mol sådan reklam — del gör inte samfundet heller — borde kommittén ha redovisat
åtminstone några skäl varför lagen i princip bör kunna ställa strängare krav i
detla hänseende på marknadsföring än på framställningar i andra sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagstiftning av den typ som kommittén lämnat utkast till uppställer belydande
svårigheter av yltrandefrihelsrällslig art. Hur tvister angående lagens
tillämpning skall handläggas är också en fråga som kräver omsorgs-fuUa
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att det ligger mycket i vad som anförs i detta hänseende i reservationen
av Lennart Körner (s. 191-92).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser inte atl vad kommittén anför kan uigöra underlag för några älgärder i
detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
konsumentgillesförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
Konsumenlgillesförbundel stöder jämväl kommitténs uppfattning atl del är
angelägel att grundlagen ger möjlighel atl genom vanlig lag ingripa mot
könsdiskriminerande reklam - en uppfattning som väl överensstämmer med de
synpunkter vi lämnade pä Yilrandefrihetsulredningens betänkande (SOU 1983:70).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-förbundet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FBF
instämmer i utredningens åsikt att man bör avvakta ännu några år innan man
föreslår en lagsliftning mol könsdiskriminerande reklam. Vi instämmer också i
kommitténs uppfattning, alt lagstiftning endast bör tillgripas mot den del av
den könsdiskriminerande reklamen som kan anses kränkande, dvs. A. Även
löpsedlar bör innefattas i den reklam som här avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Del
måste bli en klar minskning av den kränkande reklamen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med de av utredningen föreslagna åtgärderna under tiden fram till år 1989 måste
vara att dessa väsentligt skall minska förekomsten av könsdiskriminerande
reklam. Om den könsdiskriminerande reklamen inte minskar bör lagstiftning
tillgripas genom att det i grundlag införs en möjlighet att förbjuda
könsdiskriminerande reklam i allmän lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ett
särskiU forum välkommet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ser del som positivt all utredningen föreslår att ett särskill fomm, som skall
följa utvecklingen på delta område, bildas. Inte minsl är det viktigt att
initiera en allmän debatt i massmedia. Vi fömtsätter också att FBF får en plats
i delta forum bland kvinnoorganisationer och andra ideella föreningar med
SärskUl inlresse för denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Foral
måste även följa den könsrollsbevarande reklamen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FBF
anser, i motsats till industrins representant i utredningen, alt del föreslagna
foral även skall ha lill uppgift atl följa den schabloniserande reklamens
utveckUng. Det är ett alltför passivt synsätt när man påslår all reklamen
endasl speglar de värderingar som råder i samhäUel och att del följaktligen
endast är dessa värderingar som skall fokuseras och inte reklamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en av samhället uppställd målsättning. Detta kommer
till ullryck bl. a. i läroplanerna för gmndskolan och gymnasiet och i
lagstiftningen om jämsläUdhel mellan könen i arbetslivet. Den aUmänna
opinionen bör påverkas i stället för att bara passivt speglas i reklamen.
Särskilt för ungdomar, som får anses mer påverkbara än äldre, är del viktigt
att de inte blir offer för en ohämmad könsrollsbun-den och vinstinriktad
marknadsföring, där man har en schabloniserande attityd till kvinnor och män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hot
om lagstiftning — ett verksamt medel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FBF
anser atl inte bara lagstiftning i sig, utan även hot om lagstiftning kan vara
ell verksamt medel för en självsanering av reklamen. Som utredningen framhåller
har erfarenheterna från Norge visat, alt lagstiftningen haft en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sanerande effekt. Många
ärenden kommer aldrig tUl domstol. Efler mvn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dighels
kontakt med näringsidkarna ändras reklamen. På samma sätt borde Prop.
1985/86:121 - enligt vår åsikt — etl hot om lagstiftning och även en påstötning
från det av uiredningen föreslagna särskild foral vara ell verksamt sätt all få
till .stånd en sanering på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftning
- om självsanering inte hjälper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FBF
anser, all utredningens skrivning, all lagstiftning bör "övervägas"
om opinionsbildning och egenåtgärder inte får avsedd effekt, är för passiv.
Enligt vår mening bör lagsttftning införas om inte en väsentlig förbättring
kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man kan få bort den könsdiskriminerande reklamen ulan atl tillgripa
lagsliftning och därmed förenade koslnader och byråkrati, är detla givetvis det
allra bästa. Men om en väsentiig förbättring inte kommer till stånd fram till
år 1989 bör en lag mot könsdiskriminering införas. Vi vill också understryka,
att en självsanering under åren fram lill 1989 inte får leda till alt frågan om
könsdiskriminerande reklam avförs ur debatten och all myndigheters
uppmärksamhet minskar. Könsdiskrimimering i reklam tycks följa något slags
konjunklureU oregelbundenhet och förändras från lid till annan. Även om man får
till stånd en förbättring bör reklamen på detta område följas i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Yrkeskvinnors
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KonsumentpoUtiska
kommittén utgår från all könsdiskriminerande reklam är av två slag: dels sådan
som meddelar elt budskap, ägnat all nedvärdera könet - kränkande reklam - dels
sådan som återspeglar elt könsrollslänkande och därigenom motverkar
strävandena till jämsläUdhel meUan könen. Lagsliftning anses kunna ske, men i
så fall endasl ifråga om kränkande reklam. Man framlägger inte nu någol
förslag härom. I stället föreslås all KOV och JämO får i uppdrag atl följa och
dokumentera reklamens utveckling fram till år 1989. En ny tryckfrihetslag
beräknas då träda i krafl och man skuUe då bättre kunna bedöma om lagstiftning
behövdes. Man föreslår dessulom alt etl fomm för debatt och opinionsbildning på
området med dellagande av aUa berörda officiella och frivilliga instanser
skapas. Vidare skuUe man under denna tid söka påverka näringslivet till ökade
egenåtgärder, t. ex. regelframtagning (i likhet med internationella handelskammarens,
ICC, hederskodex för god reklampraxis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har inte funnit någol alt invända mol dessa förslag och synpunkler. Vi anser
alt information och opinionsbildning om könsroller och jämställdhet mellan
könen bör sättas in i alla tänkbara sammanhang för att molverka
könsdiskriminerande reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
för sexuell upplysning</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
dessa erfarenheter framstår könsdiskriminerande reklam som en väsentlig negaliv
faktor, ägnad all konservera traditionella uppfattningar om mannens
överiägsenhet. Effekten bUr sannolikt starkare om läsaren uppfattar det
könsdiskriminerande inslaget som naturligt och självklart, dvs. om han är
omedveten om det. Med hänsyn till delta förhållande tillstyrker RFSU starkt
utredningens förslag att JämO och KOV får i uppdrag all aktivt följa och
dokumentera reklamens utveckling på könsdiskrimineringsområdel och upprätta
ett fomm för debatt och dialog härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
delar också utredningens uppfattning alt del är "angelägel att grundlagen
ger möjlighet att genom vanlig lag ingripa mol könsdiskriminerande
reklam".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påpekandet
alt självsanerande åtgärder inom näringslivet är önskvärda instämmer RFSU
givelvis också i men vi hyser ingen större tilltro till alt sådana ålgärder
verkligen företas. Del är också därför vi tillstyrker förslagel alt lagstifta
mot könsdiskriminerande reklam. Hur en sådan lag mer exakt ska utformas — t.
ex. vilka kriterier som ska gälla - kan med fördel studeras i Norge, Lagen kom
där till för några år sedan och har, enligt vad utredningen anger, fungerat
bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Könsdiskriminerande
reklam, livsstilsreklam m. m. Vi ställer oss bakom ålgärdsförslagen. Del är del
minsta som kan göras i sammanhanget. Vi ställer samtidigt frågan: Täcker orden
kvinna eller man i lagförslaget alla åldrar? Vad gäller förväntningarna på att
ett av KOV och JämO framtaget fomm eller på atl s.k. egenåtgärder inom
näringslivet ska kunna åstadkomma faktiska förändringar ställer föreningen sig
skeptiska till. Det är dags att kräva åtgärder omgående som kan förändra
reklamulbudels könsrollsbevarande- och förstärkande funktion. Nya utbud i
mediateknik kan ytteriigare förvärra situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSKF
ställer sig bakom kommitléns uppfattning om att del från konsumentpolitisk
synpunkt är angelägel att gmndlagen ger möjlighel att genom vanlig lag ingripa
mol könsdiskriminerande reklam. Det är viktigt att denna uppfattning beaktas i
del fortsatta gmndlagsarbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
uppfattning stämmer också överens med vad SSKF gav uttryck för i sitl yttrande
över Ytlrandefrihetsutredningens betänkande (SOU 1983:70): "Förutom den
föreslagna ändringen vill SSKF göra en principiell markering i fråga om
missaktning av kön. Vi anser att diskriminering, som en logisk följd av
beslämmelsen i grundlagarna, borde likställas med 'missaktning för en
folkgrupp eller någon annan liknande grupp av personer'. Vi anser alt del skall
vara ett tryckfrihelsbrott atl missakla någon p.g.a.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>könstillhörighet. Hur
bestämmelsen om detta skall utformas är en teknisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:371.0pt'><span style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga
som vi inte närmare vill gå in på. Detta bör överiåtas på sakkunniga Prop.
1985/86: 121 att utreda."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ställer oss också bakom förslagel alt JämO och KOV fram lill ulgången av 1988
får i uppdrag atl aktivt följa och dokumentera reklamens utveckling på
könsdiskrimineringsområdel saml inrätta ell särskilt fomm på detla område med
representanter för en rad frivilliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riksorganisationen
för kvinnojourer i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksorganisationen
för Kvinnojourer i Sverige (RÖKS) har med slort intresse tagit del av det
kapitel i betänkandet som behandlar könsdiskriminerande reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
exempel från den norska lagstiftningen visar utredarna hur man<br>
med ett enkelt tillägg i lagtexten kan skaffa sig ell smidigt instrument för
all<br>
skydda sig mot de kommersiella avarter som förekommer inom reklam<br>
branschen. -- Vi har också själva resonerat omkring möjligheterna atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bekämpa
pornografi med hjälp av en lag mot könsdiskriminerande reklam - för hur ska man
kunna saluföra könsdiskriminerande varor utan könsdiskriminerande reklam?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Desto
större är vår besvikelse då vi ser att utredarna avslår från alt föreslå den
lagändring de själva har utrett på etl så utmärkt säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
i RÖKS anser att man med del snaraste skall föreslå en lagändring enligt
riktlinjerna i utredningen och med exempel från Norge och all man skall passa
pä tillfället just nu när ändringar i yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen
ändå är upp liU diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Konsumentinflytandet i samhället m. m. </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.1 Den svenska modellen m. m. </span><span
style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår på en rad områden ökad samverkan mellan konsumentorganen och företag,
näringslivsorganisationer, frivilliga organisationer m.fl. I vissa fall
föreslås inrättande av permanenta "dialogfora", samrådsgrupper,
kommilléer och liknande. Kommittén betonar även behovel av ökade egenåtgärder
inom näringsUvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anser alt en ökad samverkan mellan konsumenlorganen och olika representanter
för näringslivet, konsumenterna och andra intressen i samhäUel är nödvändig
för alt konsumentorganen, med begränsade resurser, på elt effektivt sätt skaU
kunna uppnå konsumentpolitiska mål. Del är vidare viktigt atl det
konsumentpoUtiska arbetet förankras bland dem del berör. I avsaknad av närmare
konkretion av samarbetet och dess karaktär har NO dock svårt alt ta ställning i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
viU i detta sammanhang poängtera att det föreligger en viss fara för<br>
konkurrenssynpunkt med övergripande samrådsgmpper som inbegriper<br>
samlade företrädare för näringslivet. En vanlig form av konkurrensbe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gränsning
består just i samverkan mellan olika konkurrenter. Samarbetet Prop. 1985/86:121
kan vara avtalsbundel, s.k. karteller, men även beslå i ett samordnat förfarande
ulan direkl avtal. Som konkurrensbegränsning kan vara alt bedöma ocksä det
fallet att skilda företagare uppträder enhetligt, utan atl delta sker i
samförstånd. Det är av vikt atl konsumentorganen är uppmärksamma på att de
föreslagna samrådsgmppema inte ger upphov till olika typer av
konkurrensbegränsande samverkan och att de i förekommande fall informerar NO om
konkurrensbegränsningarna. En annan effekt kan bli alt branschåtaganden m. m.
utformas så alt de passar vissa företag, men berövar andra ett viktigt
konkurrensmedel. Sådana effekler kan uppkomma t. ex. genom regler atl inte
annonsera om priser och prissättning, regler mol all ange speciaUsering eUer
regler som förhindrar uthyrning av bilar över en viss ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ser
man på de olika aktörernas roll i konsumentpolitiken i ett längre perspektiv
finner man atl en del av de friviUiga organisationerna under vissa perioder har
bedrivit ett relativt intensivt arbete inom konsumenlområdel. Detta har skett
både inom organisationernas ram och genom alt man påverkat statsmakterna till
alt agera starkare i konsumentpoliliska frågor. Delta arbete resulterade i
böijan av 1970-talet i att nya konsumenlmyndigheler tillskapades och att en
rad lagar infördes för att bevaka konsumenternas intressen. Trots atl de nya
lagarna lämnade belydelsefulla sektorer obevakade och att myndigheterna
saknade fömtsättningar atl la på sig hela ansvarel för konsumentfrågorna,
förefaller det som organisationerna uppfattade dessa reformer som en slutpunkt
i sin verksamhet. Under senare är har organisationerna dock äter blivit aktiva
inom konsumenlområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att åstadkomma en offensivare konsumentpolitik föreslår kommittén all
samarbete meUan konsumenlorganen och de organisationer som i olika avseenden
har anknytning tUl konsumentintresset förstärks både på det centrala och det
lokala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
anser att aktiviteter behövs såväl på lokal som på ceniral nivå samt atl de
lokala och centrala aktiviletema i elt väl utvecklat system måste komplettera varandra.
Om man idag vill förstärka konsumentintressenas genomslagskrafl i samhället så
kan särskilt stora vinster göras på den lokala nivån. Samarbetet mellan de
lokala organisationerna och den kommunala konsumentverksamheten kan underlätta
lösning av problem för enskilda konsumenter, angelägna konsumentgrupper eller
alla kommuninvånare. Det kan gälla påverkan på distributionsförhållandena för
dagligvaror, förekomst av olycksfall med barn, möjligheter att få tillgång
lill produkter som är nödvändiga för personer med särskilda krav,
handikappanpassning av den lokala miljön, organisalion av köpbojkott etc. Det
positiva med arbetet är alt resultaten på del lokala planet ofta bUr konkreta
och tydliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår ett särskilt resurstillskott för att stimulera och stödja<br>
de friviUiga organisationernas verksamhet inom konsumenlområdel. En-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
verkets uppfattning är del angeläget att kunna delta i och ekonomiskt Prop.
1985/86:121 stödja gemensamma projekt och atl genom bidrag möjliggöra verksamheter
som eljesl inte skulle komma tiU stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
behandlar även komplexet med konsumentinflylande. Detla är komplicerat och
bottnar i det faktum all konsumentemas iniressen uppvisar en så varierad och
splittrad bild alt del är svårt all finna någon organisalion som kan sägas
företräda alla dessa uitressen. Det är därför enligt statskontorets uppfattning
fåfångt alt försöka finna en modell för central samverkan och
konsumentinflylande som kan appliceras på alla områden. En omslmkturering med
ökad vikt för del lokala konsumentpoUtiska arbetet öppnar därför möjligheter
tiU lokala samverkansformer där olika organisationer ingår beroende på de
lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska modellen för konsumentinflytande bygger på etl Irepartssam-arbete
mellan del aUmänna, näringsUv och konsumenter där LO, TCO och
konsumentkooperationen jämte politiska företrädare oftast representerar
konsumenterna pä central nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
understryker viklen av alt flera organisationer bereds tillfälle att företräda
konsumentemas intressen både på ceniral och lokal nivå och etl led i den
kommunala verksamhelen bör vara alt utbilda, stimulera och finna
samverkanformer med olika organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbruksnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige finns i dag inte någon organisalion som direkt företräder konsumentintressena.
Sådana organisationer finns i några andra länder. Dessa iniressen företräds i
Sverige f.n. av de slora löntagarorganisationerna. Så är fallet i JN:s styrelse
och även i den tiU JN knutna konsumentdelegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska modellen för konsumentinflylande, där LO, TCO och KF centralt har
företrätt konsumenlemas intresse i styrelser och utredningar, bör
vidareutvecklas. Centralt måsle organisationerna stödjas och stimuleras för
breddad och fördjupad aktivitet i frågor kring bl. a. produktutformning,
marknadsföring och reklamationshantering. Detta är en förutsättning för en
aktiv och effektiv lokal verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska modeUen för konsumentinflylande bygger på ett trepartssam<br>
arbete mellan det allmänna, näringsliv och konsumenter, där LO, TCO och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumentkooperationen
jämte politiska företrädare representerar konsu- Prop. 1985/86:121 menterna
på central nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser all modellen bör vidareutvecklas för alt stärka konsumenternas
inflytande i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för olika inlressegmpper ger regelmässigt sina kommentarer när vikliga beslul
presenteras och beslul tas pä central nivå. Ofta saknas då kommentarer frän en
mer specifik konsumentsynpunkt. Läget är detsamma pä lokal nivå. Den relativa
tystnad som råder kring konsumentfrågorna måste därför brytas, säger
kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentfrågorna
rör grundläggande samhällsfrågor. Folkrörelser och frivilliga organisationer bör
ta etl ökat ansvar för alt hävda konsumenternas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Västerås kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
redovisar den "svenska modeUen" som en bra samarbetsform mellan
myndigheter, företag och organisationer. Nämnden ser positivt på detta
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
förbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
betydelsefullt led i konsumentpolitiken är atl upprätthålla och stärka
konsumenternas inflytande, delaktighet och deltagande. För konsumentkooperationen
är detla själva grunden för kooperationens egna verksamheter. Konsumentföreningamas
medlemmar kan genom sina stämmor, styrelser, siudier, butiksråd m. m. ulöva en
kontinuerlig kontroll över och påverkan av sina föreningars distributionsnät,
sortiment, marknadsföring och inköps- och säljviUkor. I de frågor, där lokala
föreningar har små möjligheter atl genomföra medlemmarnas krav och önskemål,
kan genom det av föreningama gemensamt ägda och drivna KF medlemsinflylandel
ofta leda lill praktiska åtgärder i form av bl. a. produkt- och
sortimentsul-veckling, informationsinsatser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
vUl i detta sammanhang framhåUa alt konsumentkooperationen dels<br>
utgör den mest välutvecklade och utbredda konsumentorganisationen i<br>
landet, dels praktiserar elt konsumentinflytande i sina verksamheter ulan<br>
motsvarigheter i andra frivilliga organisationer eller i samhällsorganen. Etl<br>
vidgat konsumentinflylande i samhäUel förutsätter som kommittén också<br>
säger en fortlöpande samverkan mellan de samhäUsorgan och de frivilliga<br>
organisationer, vilka på ceniral och lokal nivå arbetar med konsumenlpoli<br>
tiska frågor. När del gäUer den cenlrala nivån har KF ovan påtalat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vikten
av en bättre samordning meUan de olika statiiga myndigheter, som är verksamma
inom konsumentpolitiken. En sådan bättre samordning är ett av villkoren för atl
samhällsorganen och friviUiga konsumentorganisationer ska kunna samverka
bättre än nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
på ett centralt "konsumentfomm" eller någon slags informell</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>referensgmpp
vid KOV, där fömlom samhällsorgan även LO, TCO och Prop. 1985/86:121
konsumentkooperationen m.fl. skulle delta (sid. 113), känner KF tveksamhet
lill. I samband med sitt kommande yttrande över verksledningskommitléns
betänkande återkommer KF till denna fråga. KF vill för sin del förstärka
konsumenternas ställning genom skapandet av ell centralt konsumentpoUliskt råd
gemensamt för bl. a. LO, TCO, KF, Folksam och OK kompletterat med
konsumenlpolitiskl fomm för folkrörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
konsumenlinflylandel på lokal nivå ska kunna stärkas handlar till väsentlig del
om hur den kommunala konsumentverksamheten utvecklas. KF ställer sig
oreserverat posiliv lill de idéer, som kommittén framför i kap. 12 om
vidareutveckling av denna kommunala verksamhet. KF tillstyrker i konsekvens
därmed den utvidgning av den kommunala kompetensen, som kommittén föreslär i
samband med reklamationshantering och förmedling av information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
utgår ifrån atl de konsumentföreningar, som är anslutna liU förbundel, har
betydande förulsältningar all bättre än nu samverka med den kommunala
konsumentverksamheten — såväl i rådgivnings- och informationsfrågor som i
marknadsuppföljningar, serviceförsörjningsfrågor och utbildning. Det faktum all
många av konsumentföreningarnas förtroendevalda samtidigt är ledamöler i
konsumenlnämnder eUer andra kommunala nämnder, underlättar självfaUet en
utbyggd lokal samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation for marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna debatten har del även från näringslivshåll ofta påtalats såsom en
svaghet atl man i Sverige saknar en brett förankrad allmän konsumentrörelse av
den typ som finns i en del andra länder. Kommittén gör för sin del bedömningen
alt det mest reaUstiska är all bygga vidare på den s. k. svenska modellen med i
försia hand LO, TCO och konsumentkooperationen som konsumentintressets
företrädare på riksnivån. NDM noterar med någon förvåning all Kommittén i detla
sammanhang inte berör den roll som de politiska partierna faktiskt spelat och
väl också kommer all spela i fortsättningen på del konsumentpoliliska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
ullalar i sammanhanget också alt del finns starka skäl för all del "för
vissa frågor framdeles behövs ett fomm för samråd mellan KOV och
företagsintresset" men utvecklar inte vad man avser. Uttalandet ger NDM
anledning erinra om atl ell samråd meUan KOV/KO och NDM redan är etablerat
sedan många år. NDM log l.ex. på sin tid aktiv del i det utredningsarbete inom
KOV som statsmakternas beslut om att lansera elt riktlinjesyslem förde med sig.
Från senaste tid förtjänar särskill nämnas samverkan mellan KOV och NDM när det
gäUl all förverkliga statsmakternas intentioner beträffande s. k. egenåtgärder
inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
vill NDM framhålla atl NDM ser positivt på elt<br>
förbättrat konsumentinflylande. För egen del tror NDM atl det skulle vara<br>
tiU fördel för konsumentpolitikens vidareutveckling i vårt land om etl<br>
välbalanserat system kunde skapas där KOV/KO spelar roUen av parts-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>obunden
konsument- och marknads vårdande myndighet och friviUiga riks- Prop.
1985/86:121 organisationer på konsumenlsidan resp. på näringslivssidan
företräder sina resp. intressenter. Det långsikliga syftet bör vara all söka
skapa en organisatorisk struktur på det konsumentpoliliska området som främjar
ett kon-slmktivl samspel med konsumenternas behovslillfredsstäUelse som övergripande
mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när del gäller konsumentinflylandet på lokal nivå förespråkar Kommittén endasl
i aUmänna ordalag elt ökat engagemang från frivilliga organisationers sida. NDM
avstår därför frän kommentarer i nuläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
har redan nämnt atl man särskUt inom detaljhandeln ser positivt på del
samarbete som redan etablerats mellan de lokala näringslivsorganisationerna
och den lokala konsumentverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser det viktigt att slå vakt om den svenska modeUen på det konsumentpoUtiska
området. Ett mer utvecklat samarbete på det cenlrala planet skuUe ge
ytterligare styrka åt konsumentintresset. Konsumentkooperationen bör vara den
naturliga huvudmannen för etl fomm. Del är också angeläget alt resurser avdelas
på politisk nivå för etl aktivare arbete för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige saknas fömtsättningar för en slagkraftig konsumentorganisation som är
fristående och ekonomiskt oberoende av både staten och näringslivet. Skälet är
hell enkek all Sverige är för lilel för all kunna bära upp en sådan
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Den
svenska modeUen", som kommittén kallar det, innebär i stället atl stal och
kommun bär del huvudsakliga organisatoriska och finansiella ansvarel för
konsumentpolitiken men alt verksamheten utformas i samverkan med i försia hand
de fackliga och konsumentkooperativa organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TCOs mening har denna modell visat sig fungera väl. KonsumentpoUtik är ell
naluriigl och alll viktigare fackligt bevakningsområde. För alla fackliga
organisationer gäller ju - något förenklat - alt det inte räcker med atl medverka
till att medlemmarna får så goda inkomster som förhållandena medger. Del är
också angelägel all underiätta för medlemmarna alt få ut mesla möjliga av sina
inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att denna "svenska modell" skall fungera väl i framtiden krävs bland
annat att det finns fora, där det kan föras kvalificerade diskussioner om
konsumentpolitiska frågor och atl det finns organ som kan stödja och stimulera
forskning och utredningsverksamhet på områden av betydelse för
konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundels mening framhäver man i betänkandet aUlför myckel<br>
konsumentkooperationens roU, vUket också påpekas i till belänkandet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fogade
SärskUda yttranden. Kommitténs förslag om formaUsering av kon- Prop.
1985/86:121 taktorgan tUl KOV är också onödigt enligt vår mening. Däremot anser
förbundet all stöd tiU projekt för utveckUng av konsumenlpolitiskl arbete hos
olika organisationer bör utgå i enlighet med vad utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Oljekonsumenternas
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OK
ser det som en långsiktigt riklig utvecklingslinje, som kommillémajori-lelen
förordar, att samhället ger goda fömtsättningar för folkligt förankrade
organisationer att utveckla ett konsumentinflytande var för sig och i samverkan
enligt folkrörelsemodellen. Men detla får inte under överskådlig tid tas liU
intäkt för en nedrustning av den statliga konsumentpolitikens cenlrala
resurser. Båda lyper av konsumentpoliliska insatser behövs som kompletteringar
till varandra i en konsumentpoUtik med effektivt konsumentinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska modellen — trepartssamverkan är bra — om den fungerar. Samarbete lokalt
mellan konsumenlorganet och olika frivilliga organisationer måste stödjas av
de centrala huvudorganen. I övrigi hänvisas till våra kommentarer i kapilel 7 om
mer resurser till kommunen för att frivilligor-ganisalionen ska kunna leva upp
liU här stäUda förväntningar. Vi ser del vidare som en självklarhet atl
frivilligorganisalionerna även i fortsättningen blir representerade i
KOV-styrelsen. Vi vill dessutom betona vikten av förstärkning av insatta
konsumentrepresenlanler i denna styrelse genom alt föra fram förslaget om att
även konsumentvägledarnas förening borde finnas med. Vi viU också framhålla alt
med den kompelens de kommunala vägledarna besitter är dessa en resurs all la
lill vara i KOV-slyrelsearbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet
avvisar bestämt att konsumentintressen ska representeras utan konsumenternas
direkta medverkan. Bara en rörelse av människor som ser sig som konsumenter i
försia hand kan formera konsumentorganisationer och utse genuina
representanter. En av svårigheterna med konsu-menlorganisering är all aUa
organisationsledare kan påstå sig företräda konsumenter i någon mening. Man bör
avgränsa alla organisationer som i försia hand samlar folk kring någol annat
intresse. Fackförbundet har t. ex. sitl huvudintresse i ansläUningen. De kan
anlitas av konsumentorgan som konsulter om produktionsfömlsällningar och
kvalitetsfrågor. Det finns goda möjligheter till gynnsam samverkan mellan den
fackliga rörelsen och konsumenlrörelsen, men den bör starta utifrån ell
ömsesidigt erkännande av särarten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konsumentgillena
och deras riksförbund är däremot rena konsumentor<br>
gan; lokall ocksä buliksråden. Därtill finns nya, små konsumentorganisa<br>
tioner såsom inköpslag för mat, s. k. matfronter, och nykooperaliva kon-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>209<br>
sumlionsföreningar.<br>
</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14 Riksdagen
1985186. I saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästföreningar,
villaägareföreningar och bostadsrättsföreningar Prop. 1985/86:121 (om de
inte också är byggare) är vidare atl betrakta som konsumentföreningar på
bostadsmarknaden. Genomgången är inte fuUständig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundel
avvisar vad uiredningen kallar för en svensk modeU för Irepartssamarbele meUan
det allmänna, näringslivet och konsumenterna. Partssammansaiia organ är lämpliga
för tillfälliga samråd och för skiljedomsförfaranden, där syflel är att
försöka göra upp i godo. Annars måsle konsumenlrörelsen, liksom andra
folkrörelser, slå fri och självständig från både sin motpart, producenterna,
och från staten. Den måsle kunna tillgripa vapen som köpbojkotl av vissa varor
eller vissa distributörer när läget så kräver. Med sin ledning djupt inordnad i
ell permanent irepartssamarbele blir rörelsen handlingsförlamad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
Riksförbund och hyresgästföreningarna med dess avdelningar och
kontaktkommittéer är företrädare för bosladskonsumenlerna i en mängd olika
sammanhang. Fortfarande finns dock brister i möjligheterna alt påverka beslut
av betydelse för de boende. I många kommuner saknar hyresgästföreningen
remissrätl över planer och program för bostadsförsörjningen. Om del förslag
liU ny plan- och bygglag som ligger på riksdagens bord går igenom kommer
emeUertid både enskilda hyresgästers och hyresgästorganisationers möjligheter
all påverka kommunernas beslut om planer, program och bygglov att förbättras
väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
villaägareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
uttalar (s. 109) att de frivilliga organisationers engagemang i
konsument-politiska frågor betyder myckel för all man effektivt skall kunna
arbeta för alt stärka hushållens resurser. En samhällelig konsumentpolitik
som, utöver den offentiiga verksamheten, bärs upp av friviUiga organisationer
och deras medlemmar har också enligt uiredningen bättre möjligheter att bevaka
konsumentintresset. Sveriges VUlaägareförbund ansluler sig liU detla synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör också framhållas, att åsikterna om vad som är bäst för konsumenten kan
vara oUka i de offenlliga konsumentorganen och hos konsumenternas egna
intresseorganisationer. Detta har exempelvis varit fallet vad gäller
konsumentskyddet för småhusköpare. Den nu viktigaste formen för
konsumentskyddet, det tioåriga småhusköparskyddet Småhus 76/80, som numera i
oförändrad form är villkor för statliga lån lill gmppbyggda småhus, är ell
resultat av vUlaägareförbundets påverkan av byggbranschen och regering och
riksdag för alt få lill stånd ell i praktiken fungerande skydd med en ur både
den enskildes och samhällets synpunkl rimlig ambitionsnivå. Också den nu
föreslagna lösningen (prop. 1985/86:48) för atl ge elt retroaktivt, utökat
skydd åt köpare av småhus med fukt- och mögelproblem, är till slor del ett
resultat av aktiva insatser från förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villaägareförbundet
vill därför framhålla att del är viktigt all de frivilliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>organisationemas
insatser uppfattas som en värdefull komplettering till de Prop. 1985/86:121
offenlliga organens verksamhet och inte som ell inlrång i denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Offentliga konsumentorgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JämO
vill här endast uttrycka den uppfattningen att oavsett formerna för
konsumentinflylande i samhället måsle kvinnor och män i lika mån ingå i organ,
styrelser eller andra fora som skaU tillvarata konsumentemas iniressen.
Inflytande genom oUka friviUiga organisationer har hitlUls inte visat sig
utgöra någon garanti för all kvinnornas kunskaper och erfarenheter och
intressen i fråga om konsumentpolitikens verkningar tiUvaralas. I den mån
frivilliga organisationer skall föreslå ledamöler i olika organ som tillsätts
av stal och kommun bör det åläggas dem alt alltid föreslå två personer, en
kvinna och en man, för varje erbjuden plats. På så sätt blir del möjligt alt nå
en jämn könsfördelning vid liUsällningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet också viktigt att kvinnor och män är jämnt fördelade i de olika
grupper, kommilléer m. m. som fortiöpande skall genomföra utredningar om
hushåUens förhållanden och tillföra bmkaraspekler på produktutformningen t.
ex. vad gäller kökens utformning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
konsumentgillesförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
Konsumentgillesförbundet efterlyser dessutom en samordning av nuvarande
konsumentpoUliska verksamheter inom statiiga myndigheter. En samordning som
enligt vår uppfattning är absolut nödvändig om samhällets resurser på
konsumentpolitikens områden skall kunna las tillvara på ell effektivt och
meningsfullt - och icke minsl för konsumenten överblickbart sätt. Kommittén har
huvudsakligen begränsat sig liU Konsumentverket och Allmänna
reklamationsnämnden, men långt fler statliga verk och myndigheter ägnar sig ål
konsumentpolitisk verksamhei (SPK, livsmedelsverket, Socialstyrelsen, NO, MD
för alt bara nämna några).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Oljekonsumenternas
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller konsumenlinflylandel berör kommittén också inlresseföre-Irädares
representation i konsumentpolitiska myndigheters styrelser, särskilt Konsumentverkets.
På denna punkt ser OK det som naturligt och angelägel, atl
konsumentkooperationen som hklills ingår som representanter för
konsumentintressen i lämpliga myndigheter och verk. Den samhälleliga
konsumentpolitiken tillförs på detta sättet särskild kunskap och erfarenhet,
samtidigt som verkställighelsåtgärder (t.ex. konsumentinformation, rikllinjer)
får en bred samhällelig förankring, vilket är nödvändigt för effektiv
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Frivilliga organisationer</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkrörelserna
utgör en naturlig bas för konsumentpolitikens utveckling. Konsumenternas
inflytande kan stärkas genom ökad medverkan av frivilliga organisationer.
Bl.a. kan organisationerna nå en stor grupp konsumenter genom kampanjer,
studiecirklar och uppsökande verksamhet. Med målsättning atl nå ut till svaga
konsumenter kan också den kommunala verksamheten ha hjälp i elt samarbete med
organisationer. Organisationerna kan också i de egna leden uppmärksamma
konsumentproblem och påtala dessa tiU berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Trollhättan har konsumenlnämnden sökt ell öppet samarbete med samtiiga
föreningar och organisationer. De kanaler som används i informationsutbytet
får med följsamhet anpassas till organisationernas möjligheter att verka inom
organisationen. Som exempel på hur man kan arbeta viU konsumentnämnden nämna
några vägar som vid olika tillfällen gett resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samarbete med lokala
handikapporganisationer exempelvis för att visa speciella kläder för
rörelsehindrade eUer påtala problem med tUlgänglighet i affårer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>konsumentinformation genom
kontinuerlig information i lokal taltidning för synskadade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fackmannamedverkan på
medlemsmöten och i studiecirklar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>information tUl arbetsgmpper
inom organisationerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>tUlhandahållande av
mötesmateriel som utställningar eller vissa "läromedel"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>konsumenlombud utsedda av
organisationerna förses med kontinuerlig information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samtliga nämnda verksamheter har problemuppfångning kunnal ske. För närvarande
har de bästa resultaten uppnåtts genom ombudsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkrörelser
och frivilliga organisationer har en nyckelposition när det gäller all hävda
konsumentemas iniressen. Och ett brett synsätt på konsumentfrågor ökar
fömtsättningarna för organisalionema och deras medlemmar att vidga sitl
engagemang i konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
påslår atl delta är en mycket viktig bil i den konsumentpolitiska verksamheten.
Organisationslivet måste mer fungera som resurs för all nå nya konsumenlgmpper,
medvelandegöra och opinionsbUda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
på att överväga offenlliga ålgärder för att stödja och stimulera ett<br>
ökat engagemang från frivilligorganisalionerna är mycket god. Elt samar<br>
bete med dessa organisationer är nödvändigt och det måste statsmakterna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>understryka
på central nivå för atl del ska få tiUräckligt stark verkan ute i Prop.
1985/86:121 kommunerna. Dessutom är det viktigt atl på del lokala planet, både
bland politiker och tjänstemän, stimulera organisalionema till all aktivera sig
i konsumentfrågor. De s.k. referensgruppema som finns bildade inom många
kommunala verksamheter har inte fält den verkan som var tänkt. I stället för
dessa gmpper bör man aktivera skilda organisationer vid specifika tillfållen
när det kommer upp frågestäUningar som man med fördel kan förankra i organisationerna.
Att många organisationer med lite hjälp kan utvecklas till viktiga gmpper inom
konsumentpolitiken torde stå ganska klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Halmstads kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
etl övergripande plan kan organisationerna ha en belydelsefull roll som
språkrör för sina medlemmar. Del är mycket nog, men det är inte allt. De gmpper
som aUra bäst skulle behöva hjälp för all göra sin stämma hörd, finns för det
mesta aldrig med i organisalionema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Idén
med konsumenlombud är spännande, även om den inte är hell ny. Ingen skall dock
förledas tro atl den kan utgöra någon större avlastning för den lokala
konsumentverksamheten, eller all den skulle vara problemfri i övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fackels
uppgift är i försia hand alt la tillvara medlemmarnas intressen gentemot
arbetsgivaren, och det är också de frågor som prioriteras högst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det däremot gäller formerna för en eventuell organisatorisk koppling mellan
frivUliga organisationer och myndigheter med konsumentpolitiska uppgifter, dvs.
i första hand KOV, är man inne på frågor om den konsumentpoliliska
verksamhetens totala slmktur. Och dessa angår självfallet alla berörda parter.
Kommittén har emellertid underlåtit belysa hur elt intensifierat
konsumenlpolitiskl engagemang från frivilliga organisationers sida enligt de
olika allemaliven kommer alt påverka KOV/KOs stäUning och arbetsuppgifter.
Detta är, som NDM ser saken, en allvarlig brist i betänkandet. Om nämligen de
frivilliga organisationernas insatser på riksplanet utvecklar sig i den
riktning och får den omfattning som Kommittén synes önska, står det enligt NDMs
mening hek klart att detta måste komma atl förändra KOV/KOs roll, åtminstone i
del något längre perspektivet. Den i och för sig för etl centralt ämbetsverk
något särpräglade funktion som KOV nu fullgör - atl uppträda som representant
för etl partsintresse, närmare bestämt såsom ett slags stältförelrädande konsument
- blir inte lika markerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkrörelserna
har en nyckelposition när det gäller atl hävda konsumenter<br>
nas intressen. Deras möjligheter atl verka på del konsumentpoUtiska om<br>
rådet behöver stärkas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen diskuteras elt särskill forum för frivilliga organisationer. ABF
anser alt delta bör prövas. Enligt vår mening bör huvudorganisationer för
bildande av elt sådanl Konsumentfomm vara LO, TCO och KF. Andra organisationer
som vill arbeta med konsumentpolitik inbjuds att delta. Vi anser att
folkbildningen självklart skall vara representerad i etl sådant gemensamt
organ. Samordnare för hela denna verksamhei anser vi att KF bör vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser därmed att del inte finns något direkl behov alt upprätta någol formellt
organ kopplat lill KOV. Etl fristående Konsumentforum som drivs av
folkrörelserna själva svarar bättre mol behov och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
konsumentgillesförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
Konsumentgillesförbundet vill understryka behovet av och därmed kravel på
samverkan mellan den kommunalpolitiska verksamheten och lokalt aktiva
konsumenlpolitiskl verksamma folkrörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
bör i större utsträckning än som föreslås satsa resurser på föreningar. 1
direktiven lill kommittén skrevs att ett fortsatt engagemang från
folkrörelsehåll torde vara avgörande för en gynnsam utveckling av konsumentpolitiken.
Kommittén kräver en halv miljon kronor till projekt för föreningarnas räkning.
Vi anser all delta är otillräckligt, speciellt med tanke på svaga
konsumentgrupper som invandrare, barn- och ungdomsgrupper, allergiker,
hjärtsjuka osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsument-Forum</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste finnas en vilja från myndigheterna tiU samarbete med konsumenterna. Del
räcker inte med all konstatera att: "de friviUiga organisationemas
medverkan i konsumentpolitiken är fortfarande otillräckliga både lokalt och
centralt". Dylik myndighetsutövning skapar bara ökat
"poUlikerförakl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Kunskaper om konsumenternas förhållanden m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
hushållsekonomiska perspektivet i konsumentpolitiken kräver enligt<br>
kommitténs uppfattning etl väl utvecklat kunskapsunderlag. Denna syn<br>
överensstämmer med intentioner som fanns redan i 1972 års konsumentpo-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>litiska
proposition. Intentionerna har dock inte hell kunnal uppfyllas, till Prop.
1985/86: 121 stor del beroende på det långsikliga och omfattande
utvecklingsarbete som krävs och de alltför knappa ekonomiska resursema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei
har stegvis byggt upp ökade kunskaper om konsumenternas förhållanden tack vare
sina egna, ARNs, men framför allt de kommunala konsumentverksamheternas talrika
kontakter med allmänheten. Alla ärenden som beskriver konsumenternas problem
och rapporter från vägledarna om frågor som konsumenlema ställer har lett till
atl verkel anser sig ha en ganska god bild av konsumenternas silualion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
typ av problemuppfångning måsle naturligtvis kompletteras med bredare
utredningar om hushållens situation när del gäller tillgängen till och
användningen av viktiga resurser som pengar, lid och kunskap. Sådana
hushållsekonomiska studier är speciellt vikliga för all kunna belysa
situationen för hushåll som i något eller fler avseenden är resurssvaga. Dessa
hushåU har ofta mindre möjligheter än andra att ge uttryck för sina problem.
Därför behövs systematisk forsknings- och utredningsverksamhet om skilda
hushållsgruppers silualion och deras möjligheter atl klara kritiska händelser
och omställningar som t. ex. barnafödande, skilsmässa, arbetslöshet,
pensionering m. m. Del är också viktigt all beskriva, analysera och diskutera
hur hushällens ekonomi och tidsanvändning påverkas av beslut som fallas av
näringsidkare, politiker och andra. Dessa beslul kan gälla priser, löner,
skatter och bidrag, men också lokalisering av butiker, daghem, bostäder m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
har hittills hafl små möjligheter all genomföra sädana projekt. Endasl i
förhållandevis begränsad utsträckning har det varit möjligt atl använda
material från undersökningar som genomförts av andra myndigheter,
institutioner och organisationer. Svårigheten all utveckla och arbeta med elt
hushållsekonomiskl perspektiv sammanhänger till belydande del med alt den
offenlliga statistiken och annan uiredningsverksamhei utanför verket oftast
inte har en hushållsekonomisk inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har dock från och med 1960-talel pågått elt utvecklingsarbete för atl la fram
beskrivningar avseende levnadsförhållanden. Konsumeniverkei har tillhört de
myndigheter som samarbetat med SCB i syfte atl påverka statistikens utformning.
Konsumeniverkei har också bearbetat SCBs malerial för atl sälta in det i elt
hushållsekonomiskt sammanhang. T.ex. har dala från hushåUsbudgelundersökningen
1978 och undersökningen om hushållens inkomster 1982 bearbetats för alt
beskriva konsumtion och ekonomiska marginaler för skilda hushållsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av extern siatistik har emellertid begränsats av all en slor del av materialet
om konsumenternas ekonomi och andra levnadsförhållanden registreras på
individbas. Detta försvårar eller omöjliggör en lUlämpning av den
hushållsekonomiska ansatsen. Skuationen illustreras enklast av att det i
Sverige, trots en lång tradition med befolkningsregister, saknas etl i
analysarbete användbart hushållsregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
andra för konsumenterna väsentliga områden är statistiken fortfa<br>
rande sporadisk eller på etl experimentsladium. Det senare gäller l.ex.<br>
statistiken över hushållens tidsanvändning. Konsumentverket har lagt ner<br>
avsevärt arbete pä atl tUlsammans med SCB utveckla metoder för alt pä ell</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>användbart,
men inte alltför resurskrävande sätt, ta fram information om Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hushållens
tidsanvändning. Med tanke på alt hemarbetet är av ungefär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
omfattning som förvärvsarbetet är del beklagligt atl kunskapen om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lidsålgången
och dess samband med l.ex. arbetsmetoder och bostadens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utformning
och ulmstning fortfarande är ringa. Likaså skulle del från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämställdhelssynpunkt
vara viktigt att vela hur tidsanvändningen fördelar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sig
mellan olika hushåll och mellan individerna i hushållet. Inom hela</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
sektor finns det slora möjligheter atl genom elt bättre underlag och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
utvecklad analys föreslå åtgärder avseende t. ex. produktutveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vamdistribution
och samhällets omsorgsarbete. Sådana åtgärder skuUe</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
medverka till en silualion där hushåll och hushållsmedlemmar får en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rimlig
fördelning av liden för yrkesutövning, hemarbete och fritid. Det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>senare
är särskUl viktigt för bamfamiljerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brister
i statistiken inom den monetära sektom försvårar den hushållsekonomiska
analysen. Del finns alllför Utel kunskap om hushållens krediter, sparande och
finansiella eller reala investeringar. Konsumentverket är medvetet om de
metodologiska problemen i samband med låne- och spar-undersökningar, men finner
det trots detla angelägel all man försöker finna nya vägar alt mäta och
analysera denna för hushållen vikliga sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inledningen av kapilel 10 anför utredningen behovet av ell väl utvecklat
kunskapsunderlag för etl hushållsekonomiskt perspektiv inom konsumentpolitiken.
Vad som därvid är av särskUd vikt är bl.a. kunskaper om hushållens
konsumtionsvanor och situation, om deras resurser i form av arbetskraft, tid
och pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på brister i kunskaper om förhållanden som påverkar hushållens
situation nämner uiredningen bl.a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kunskaper om reklamens
utveckling och effekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kunskaper om vad, var och när
människor äter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hur förändringar i detaljhandelns
och vamdislribulionens struktur påverkar hushållens inköpsvanor och
resursanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
understryker vikten av atl denna kunskap förstärks men viU tillägga att det
naturligtvis är av högsla vikt atl också känna lUl vad som sryr t. ex. livsmedelskonsumtionen.
Vad just gäller matvanor och styr-ningsfaklorer i l.ex. detaljhandel och
distribution ingår dessa områden som väsentliga moment i Forskningsrådsnämndens
forskningsprogram kring livsmedelskonsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
uiredningen konstaterar i sin historiska tillbakablick var del främst<br>
frivilliga organisationer bl.a. kvinnoorganisationerna som fram liU 1957,<br>
då statens institut för konsumentfrågor inrättades, uppmärksammade frå<br>
gor som rörde hushållens konsumtion och hemarbetet. De inriktade sig<br>
ganska naturiigt i hög grad på kvinnorna som konsumenter. Därefter<br>
förefaller inriktningen på kvinnor ha bUvit mindre tydlig. JämO reagerar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
att befolkningens uppdelning i kvinnor och män döljs bakom uttrycket Prop.
1985/86:121 "konsumenterna" vilket osynliggör kvinnoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
KPK faller delvis in i samma mönster t. ex. när den beskriver hushållens
fömtsättningar. HushåUen beskrivs i termer som i stor utsträckning osynliggör
kvinnoma trots atl det är kvinnoma som svarar för huvuddelen av
hushållsarbetet och inköpen till hushåUen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
elt synliggörande av kvinnoma och deras villkor och fömtsättningar som
konsumenter saknas helt enkelt underlag för att aUsidigl bedöma hushållens och
hela befolkningens behov som konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
understryker del akuta behovet av ålgärder för att utveckla metoder för
vamförsörjningsplanering och servicefrågor, både för glesbygd och tätorter.
Detta arbete bör ske i nära samarbete med länsslyrelsens regionalekonomiska
enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentemas
kunskaper och medvetande måste höjas för alt åstadkomma bättre
hushållsekonomiska val och bättre påverkan på marknaden. För detta fordras
ökade resurser för undersökningar och tesler, liksom för utredningar och
forskning. Detla är arbetsuppgifter främsl för cenlrala myndigheter.
Konsumentverkets forskningsanslag om totalt 300000 kr. torde vara mindre än
1/10 promille av näringslivets forskningsanslag. Värdet av hushållens
produktion torde utan överdrifter uppgå tiU ca 1/3 av bmltonalionalprodukten.
(Se NEK; rapport 1985:1.) Konsumeniverkei måste därför ges möjlighet till
forskning kring hushållens behov, resursanvändning och tillgäng tiU säkra och
nödvändiga produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
forskningsområden i behov av resurser hör fömtom forskning kring produktemas
användarkrav, livslängd, prestanda m. m. även etableringsfrågor som l.ex.
stormarknaders påverkan på övrig detaljhandel. Trots glesbyggdsstöd och viss
försörjningsplanering sker en utarmning av stadsdels- och landsbygdshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skånes
handelskammare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet föreslås all belydande resurser skaU satsas på undersökningar,
utredningar och forskning på konsumentpolitikens område. Detla skulle kräva en
slor utvidgning av de resurser som i dagsläget anslås tiU ändamålet, något som
torde vara statsfinansieUt oförsvarUgl. Kommittén har inte heller gjort någon
sorts prioritering meUan de olika förslagen, vUkel av många anledningar är
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handelsanställdas
förbund</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven tiU uiredningen sägs alt "kommittén bör uppmärksamma den snabbi
ökande användningen av datateknik och dalakommunikation i handeln och
servicesektorn i övrigt. Konsekvenserna härav för konsumenterna och särskilt
för svaga konsumentgrupper bör belysas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handels
är medvetet om att kommittén hafl begränsad tid lill sitt förfogande och
därmed tvingats göra vissa avgränsningar i uppdragels omfattning. Även om
frågan inte behandlades i rapporten vUl förbundel framföra vissa synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
väsentligt mål i konsumentpoUtiken är atl underlätta för konsumenterna alt
handla rationellt och vara prismedvelna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tekniska utveckUngen som fortgår i handeln har inneburit att de tre
marknadsdominerade kedjorna har gjort eller planerar slora investeringar i
teknik som rationaliserar varuhanleringen. Man vill bl. a. införa elt
prisin-formationssyslem i dagligvaruhandeln, där uppgifter om varan enbart ges
på hyllkanlseliketi, pristavla eller dylikt. Vi menar all delta system skulle
innebära avsevärda ölägenheter för svaga konsumentgrupper t. ex. synskadade,
rörelsehandikappade och konsumenter med lässvårigheter. Möjligheten till
summering av vamkorg och kontroll av uttaget pris minskar också för
konsumenterna och kan pä längre sikt innebära en försämring av prismedvetandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag är cirka 40 procent av varorna i en vamkorg utan prislapp. Elt system med
hyllkantsmärkning skulle innebära att 100 procent av daglig-varoma saknar
prislapp. Handels menar alt det är ytterst angeläget att en utredning tillsätts
med uppgift all belysa vilka konsekvenser olika prisin-formalionssyslem inom
dagligvamhandeln fär för konsumenlema saml ta ställning till hur
prisinformation skall ges. I avvaktan på en sädan ulredning förutsätter vi att
nuvarande prisinformationssyslem upprätthålles med prismärkning på varorna
minsl enligt nuvarande nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar kommitléns uppfattning att konsumentpolitiken bör gmndas på en
"analys som beaktar ekonomiska, tekniska, sociala och kulturella förhållanden".
Men framför allt är det viktigt atl konsumentpolitiken grundas på en förbättrad
kunskap om hushållens levnadsviUkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
visar områden där del finns bristande kunskaper när det gäller hushållens
situation. Vi anser del viktigt atl KOV får sådana resurser att vi kan öka
kunskaperna om hushållens situation. De medel som finns idag samt de förslag
utredningen har lagt får inte minskas. Del är viktigt alt KOV ska kunna
formulera brukarnas krav med hjälp av forskning om produkter och för alt
bevaka områden där konsumenterna drabbas hårt, ex. vid mögelangrepp i nybyggda
hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om kunskapsutveckUngen inom konsumentverksamheten har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det---- påtalade
förmyndaraktiga perspektivet på rörelsen som gmnd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
avvisas därför av Miljöförbundel. När del diskuteras hur konsumentintresset
ska föras fram liU de ansvariga för företagens forskning och utveckling, är det
sålunda Konsumentverket som avses såsom aktör med etl osjälvständigt stöd av
frivUligorganisationer. Det är länkbart all verkel kan åstadkomma vissa
resultat på detta säll, men med en långsiktig försvagning av
konsumentintressenas förmåga atl formulera sina egna ståndpunkter som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Pensionärernas
riksorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
matvanor och tillgodoseende av behovet av näringsriktig kost finns inte heUer
för den konsumenlgmpp de äldre utgör ett tillräckligt kunskapsunderlag i likhet
med vad betänkandet ullalar för konsumenterna i stort, vilket vore av stort
värde. PRO vill därför, helt i enlighel med framlagt förslag, stödja en starkt
förbättrad kunskapsutveckling för all kunna hävda hushållsekonomiska perspektiv
i samhället genom utredningar om hushållens förhållanden och bmkaraspekler på
produktutformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
livsmedelsinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar utredningens uppfattning atl öppen forskning kring problemen i slutledet
av livsmedelskedjan, i distribution, handel och konsumtion är ett länge
försummat område. Detta har lidigare framhåUks i den Hjelmska utredningen om
livsmedelsforskningen. FörhåUandet är olyckligt, eftersom del gäller etl för
konsumenlemas ekonomi och välbefinnande myckel väsentligt område, liksom det är
viktigt för industrins produktutveckling och lönsamhet. Därmed inte sagt all
FoU på områdel saknas. Livsmedelsföretagen gör själva belydande insatser för
all klarlägga olika konsumentgruppers behov, attityder och preferenser saml
för all utveckla och marknadsföra produkter som motsvarar behovel hos
konsumenterna. Denna FoU är dock med nödvändighet sluten, med begränsat
informationsutbyte förelagen emellan. Endasl de verkligt stora förelagen har
möjlighet alt bedriva långsiktig kunskapsutveckling som underlag för sin
produktutveckling. Livsmedelsområdets slora sociala och ekonomiska betydelse
för såväl konsumenter som samhälle motiverar en betydligt starkare samhällsinsats
på sådan kunskapsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Utredningar om hushållens förhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del i Konsumentverkets ulveckUngsarbete avseende hushålls<br>
ekonomi har varit att ta fram skäliga levnadskostnader för hushåll av olika<br>
storiek. Kostnadsberäkningarna har i första hand använls vid budgelråd<br>
givning inom kommunal konsumentverksamhet. Särskilt viktigt har mate-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rialet
visat sig vara i kontakter med hushåll som har svårigheter att klara Prop.
1985/86: 121 sin ekonomi och som har behövt stöd av sociala eUer andra
myndigheter. Därför har elt specieUl utbildningspaket i hushållsekonomisk
rådgivning tagils fram i samarbete med Socialstyrelsen. I nästan alla län har
Konsumentverket, Socialstyrelsen och Kommunförbundet anordnat utbildning i
hushållsekonomisk rådgivning för socialarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkets
beräkningar av skäUga levnadskostnader bygger delvis på material från egna
utredningar och externa undersökningar inom konsumtionens olika delområden.
Dessa beräkningar utgör en nödvändig gmnd för det husshåUsekonomiska arbetet.
Som exempel på arbete med en hushållsekonomisk ansats kan nämnas analyser av
malkostnadernas utveckling, underlag för verkets krav på boendekoslnadskalkyler
och produktions-kostnadskalkyler för monteringsfårdiga hus, undersökningar om
bUekono-mi samt modeller för sanering av kontokrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resukaten
från sådana utredningar och undersökningar utnyttjas bl. a. i
informationsmaterial som gör det möjligt att bättre planera hushållens ekonomi
avseende t. ex. mal, boslad och bil. Materialet utnyttjas också för att hävda
konsumentemas intressen vid verkets förhandlingar för att uppnå bättre
avtalsviUkor och marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Materialen
om hushållens ekonomiska förhållanden har också visat sig ha betydelse även på
ett mer övergripande plan i samband med fördelningspolitiska diskussioner och
som underlag i familjepolitiska utredningar. Kostnadsberäkningen används av
kommunerna vid faststäUande av socialbidragsnormer. En utveckling av verkels
hushållsekonomiska modeller skulle i ökad utsträckning kunna användas som
fördelningspoliliska analyshjälpmedel för atl visa effekter för skilda
hushållsgmpper av beslut inom livsmedelspoliliken, bostadspolitiken,
IransportpoUtiken m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskUt utsatt gmpp är de som bor i glesbygd, där brister i service-och
varaförsörjning utgör problem. Konsumentverket har aktivt medverkat i
verksamheter som syftar tUl all liltförsäkra glesbygdsbefolkningen en
tUtfredsställande servicenivå. Arbetet har genontförts i nära samarbete med
länsstyrelser och kommuner. För att åtgärderna skaU få avsedd effekt har man på
olika säll försäkrat sig om ett ökat direkt konsumentinflylande. Delta har
skett genom enkätundersökningar, lokala samrådsmölen och försök med butiksråd
eUer kundråd. Seminarier har hållits med företrädare för organisationer bl. a.
från konsumentsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Siudier
som verket gjort visar all nedläggning av ett områdes sista butik<br>
kan medföra mycket allvarliga återverkningar för lokalbefolkningen. Ver<br>
kel har därför koncentrerat sina insatser inom distributionsområdet tUl<br>
glesbygden. Genom alt bl. a. bredda serviceutbudet i landsbygdshandeln<br>
har behovet av inköpsresor lill större orter minskat och samtidigt har<br>
lokalbutikens möjligheter att överleva ökat. I samverkan med Byggforsk-<br>
ningsrådet och några kommuner har verket kunnat visa hur en ökad<br>
samordning mellan kommersiell och samhällelig service också förbättrar<br>
möjligheten atl ha kvar servicen i glesbygden. Gjorda effeklmälningar<br>
visar att åtgärderna, inte endasl är positiva för lokalbefolkningen och de<br>
berörda företagen utan även medför en god hushållning med samhällets<br>
resurser.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UtveckUngen
på landsbygden har sina paralleller i tätorterna och områ- Prop. 1985/86:121
dena kring dessa. Konsumenternas inköp av daligvaror har minskat under senare
år samtidigt som stora nyetableringar förekommit i större tätorters
ytterområden. Butiker på landsbygden och inom tätorternas äldre områden har
till följd av utvecklingen fält ökade svårigheter. Del finns därför goda skäl
atl göra insatser avseende varuförsörjningen även utanför glesbygden.
Konsumentverket har hklUls kunnat göra detta i ringa omfattning och då lack
vare externa resurstillskott. För närvarande pågår en studie som rör
lådbutikernas effekler för konsumenterna. Den görs inom ramen för ell projekt
som huvudsakligen finansieras med nordiska medel. Studien visar att
erfarenheter från glesbygdsarbetet kan utnyttjas vid uppläggning av aktiviteter
i tätortsområden. Förhållandena i lätortema är dock i många avseenden mer
komplexa, varför kompletterande siudier, utvecklingsarbete och
försöksverksamhet krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
viU Konsumentverket, vad gäller "utredningar om hushållens
förhållanden", ansluta sig tUl kommitténs bedömning att utredningar av
det slag som berörts i det föregående ulgör en väsenllig gmnd för en betydande
del av Konsumentverkels verksamhet. Dessa utredningar ulgör dessutom en viktig
länk meUan de konsumenlpolitiska aktiviletema på olika nivåer och andra
närstående politikområden. Därigenom kan utredningarna i många fall utnyttjas
som grund för samarbetet med andra myndigheter såväl på central som på lokal
nivå. De kan också skapa ell växande intresse för konsumentfrågorna inom de
frivilliga organisationerna. I många fall kan utredningsarbetet bedrivas i
nära samarbete med andra intressenter. Exempel på detta är en rad projekt som
bedrivits gemensamt av Konsumentverket och kommunala konsumentverksamheter
samt utredningar som genomförts tillsammans med branschforsk-ningsinstitul
eller med andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
delar kommitténs uppfattning när del gäller siudier av servicestmklurens
utveckling på dagligvaruområdel och hushållens insatser i varudislributionen
att lägel är akut. Det finns nämligen en uppenbar risk med den nuvarande
reklamtälheten att en överetablering av butiker medför konkurrensmetoder som
allt mer avlägsnar sig från ren priskonkurrens och till slut skall komma all ge
en situation med totalt sett högre prislägen än det som skulle gälla om vi hade
en butiksstmktur som vore mer anpassad till människornas verkliga köppotential.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ytterligare problem är exlernelableringar av slora dagligvambuliker
(stormarknader i trafikorienterat läge) med elt utvidgat sortiment, som leder
till utarmning av slatskärnor och annan typ av äldre bebyggelse. Utöver detta
innebär det även en försämring av servicen i glesbygd/landsbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Storleken
i nyetableringarna är många gånger avsedda för mycket stora<br>
upptagningsområden vUkel innebär att även omgivande kommuners bu-<br>
tiksstmklurer starkt påverkas. Dessutom medför del ökade kommunala<br>
kostnader för vamdistribution tUl alla typer av transporthandikappade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>människor
dvs. de som saknar bil och tillräckliga lagemtrymmen. Dessa Prop.
1985/86:121 exlernelableringar medför att kommunerna på detta område blir
tvungna all i kraftigt ökad omfattning delta i vamförsörjningen via t. ex.
hemsändning, hemsamariler eller annars bygga upp någon annan form av
distribu-lionsåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
dessa problem borde kunna lösas inom varuförsörjningsplanernas ram. Del
fömlsatles då atl dessa planer utmynnar i butiksslmkturer inom vissa
förutbestämda ramar och med angivna lokaliseringsområden. Del är väsentiigt att
de så åstadkomna butiksstmkturerna är av den arten att de kan klara en
vamförsörjning inte enbart i fredslid ulan även i etl avspärrat läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
har i flera sammanhang krävt bättre och tätare hushållsbudgetundersökningar.
Uiredningen styrker alt detta varit riktigt. LO vill understryka vikten av alt
en ordentlig kartläggning görs av vilka områden som behöver ses över för att
öka kunskaperna hos berörda myndigheter m.fl. om hushållens ekonomiska villkor
och förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapen
om hushållens levnadsvillkor är idag ganska ofullständig. Statistiken är
fragmentarisk på många områden. Särskilt bristfällig är
förmö-genhelsslatisliken och statistiken över hushållens utgifter och konsumtionsmönster.
All hushållsbudgetundersökningar i Sverige hittiUs endast utförts ungefär vart
tionde år har enligt TCOs mening blivit en alltmer besvärande brist. Som
jämförelse kan nämnas all exempelvis i Storbritannien omfattar de årliga
undersökningarna av hushållens inkomster ocksä uppgifter om hushållens faktiska
utgifter, grundade på hushållsbudgetundersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
folkpensionärers riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgörande förutsättning för ett fortsatt kvarboende i hemmet i hög ålder är
möjligheten all själv skaffa sig nödvändiga dagligvaror. I glesbygdsområden,
där avstånden är stora till affärer, och där kommunikationerna ofta är
bristfälliga, måste samhället underlätta för befolkningen alt förse sig med
varor. Ensamma gamla och handikappade är naturligtvis särskill illa utsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
särskilda statliga stödet till glesbygdsbutiker är en stödåtgärd, som hafl stor
betydelse för glesbygdens folk. SFRF vUl understryka nödvändigheten av elt
fortsatt stöd och ifrågasätter utredningens antydan om en övergång till
"andra distributionsformer".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
textilforskningsinstitutet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
påpekas atl diskning, städning, tvätt, sömnad etc. tar mindre tid i anspråk än
förut på grund av arbetsbesparande maskiner, men alt detta inte aUlid betyder
en lidsbesparing för hushållen. Här borde man rikta uppmärksamheten på
forskning och undersökning så att bl. a. maskiner, tvällgods (textilier,
porslin etc), skötselföreskrifler etc avpassas till varandra så atl maximal
effekt uppnås. Inom detta område finns mycket ogjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
förpackningsforskningsinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fungerande marknadsekonomi fömtsätter att olika aspekter har möjlighet all
komma liU uttryck. Packforsk eftersträvar därför atl också konsumentpolitisk
expertis blir företrädd i konkreta forsknings- och utredningsprojekt och hyser
förhoppning om atl samarbetet med Konsumentverket och andra representanter för
förbrukarna också fortsättningsvis skall ge underlag för en vidgad diskussion
om kvalitetsutveckling och bmkarorien-tering inom oUka produktområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Brukaraspekter på produktutformningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en reservation tiU kommitléns belänkande ifrågasätts om Konsumentverket på
sikt bör fortsätta med egna provningar, detta trots atl det konstateras atl
verksamhelen har "tillvunnit sig elt gott anseende". Motivet är atl
man befarar att verkel därigenom påverkas till all prioritera provningar som
kan göras i del egna laboratoriet framför sådana som är mest angelägna från
konsumentsynpunkt. Detla skulle, menar man kunna leda till felaktig
resursanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan nämnts görs provningar i verkets laboratorier i allt väsentligt med externa
medel. Samtidigt utnyttjas de resurser som verket kan avsätta för provningar
för externa beställningar. Därför föreligger inte den påtalade risken för
felaktig resursallokering. Istället ser verkel påtagliga fördelar i tillgången
till egen leknisk service och möjligheten atl upprätthålla praktisk
ingenjörskompetens. Tack vare kombinationen med provningsverksamheten är
kostnaden för dessa resurser relativt låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
delar kommitténs uppfattning atl utformning av produkterna och deras funktionella
egenskaper inte i tillräcklig utsträckning kan styras genom konsumenlemas
köpbeteende. Detta innebär all marknadsmekanismen inte fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsaken
är att konsumenterna i köpsituationen ofta saknar möjlighet alt<br>
bedöma produkternas kvalitetsegenskaper. Hållbarhet och malerial i en<br>
tvättmaskin, effektiviteten hos en köksfläkt eller livslängd och ekonomi<br>
hos en värmepump är exempel på egenskaper som även en välutbildad och<br>
kunnig köpare har svårt atl bilda sig en uppfattning om. Andelen nya och<br>
komplicerade produkter, där inte ens tillverkarna själva alla gånger kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämma
kvalitén, har ständigt ökat. Under senare år har specieUl pro- Prop.
1985/86: 121 dukter inom uppvärmnings- och energisektorn samt mediaområdet
(video, kabelteve, parabolantenner) tiUhört denna kategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har i silt arbete prioriterat säkerhetsaspekterna. Särskilt det relativt
omfattande projektet som syftar liU alt etablera elt system för registrering av
hem- och fritidsolyckor, vilket genomförts i vissa län, har givit verket
värdefuUa kunskaper om hur olyckorna inträffar och vilka produkttyper som leder
tUl eller medverkar i olycksfaU. En fömtsättning för ett framgångsrikt arbete
inom produktsäkerhelsområdel är atl det nyligen beslutade registreringssystemet,
som skall drivas av Socialstyrelsen byggs upp så att Konsumentverket kan dra
nytta av resukaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
framhåller betydelsen av att utveckla olika former av bmkarinflytande på
produktutvecklingen. Delta kan ske genom undersökningar och forskningsinsatser
där bmkarnas behov och intressen tUlvara-tas systematiskt. I detta sammanhang
finns del skäl att erinra om Konsumentverkels ontfattande problemuppfångning.
Verkel delar kommitténs uppfattning att det är viktigt med nytänkande och nya
metoder för att identifiera och beakta vad som är viktigt för konsumenterna.
Därvid kan samarbetet med de kommunala konsumenlverksamhetema vara av stor
betydelse, men också samarbetet med organisationer som representerar
konsumentintressena eller särskilda konsumenlgmppers iniressen. Konsumentverket
har redan idag ell nära samarbete med en rad organisationer, t.ex. hyresgäst-,
villaägare-, pensionärs-, handikapp- och motororganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller branschforskningsinslitulels arbete är Konsumentverkets erfarenhet
att det krävs ekonomiskt stöd för att deras arbete ska inriktas på
konsumentfrågor. Detla har kunnat ske endast i ringa utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med alt STU och Konsumentverket bUdades övervägdes vilken myndighei som
skuUe vara huvudman för den konsumenttekniska forskningen. Enigheten om att STU
lämpligen kunde ta på sig detta ansvar sammanhängde i hög grad med tron alt man
därigenom säkersläUde atl den nödvändiga forskningen kunde drivas inom icke
alltför snäva ramar. STUs engagemang för konsumenttekniska frågor har tyvärr
minskat tUl nästan ingenting bortsett från de resurser som lämnas till den
konsumenttekniska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>forskningsgmppen
vid Chalmers tekniska högskola. Verkel viU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
uttrycka som sin uppfattning atl det inte kan accepteras att konsumenttekniska
FOU-projekt lågprioriteras inom STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
understryker särskUt atl de handikappades problem måsle beaktas. Verkel har
hitliUs försökt arbeta för en produktutveckling som leder till att produkterna
fungerar väl för så stor del av konsumenterna som möjligt. Vid arbetet med
vanliga vardagsvaror har ambitionen varit att de skaU vara så utformade att
personer med olika slags lättare handikapp, liksom äldre, skaU kunna använda
dem. De ska inte behöva anskaffa specialprodukter för att kunna klara sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
delar kommitléns uppfattning alt provningsmeloder<br>
är nödvändiga för att det skaU vara möjligt för verket att stäUa generella<br>
krav på säkerhets- och funktionsegenskaper hos en produkt. De är också</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändiga
för all företagen skaU kunna utveckla produkter som uppfyller Prop.
1985/86:121 konsumenternas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
behandlar frågan om bmkarmedverkan och hur framför allt producenterna skaU få
bättre information om konsumenternas behov. Statskontoret vill peka på atl konsumenlemas
behov knappast kan - eller bör - definieras på ett entydigt sätt. Via en väl
fungerande lokal konsumentrådgivning kan konsumenlema bli kunniga och
kritiska, dvs. producentpåverkan kommer atl ske via marknaden. Vissa gmpper
kan ha svårt att påverka producenterna, grupper som handikappade. Dessa har å
andra sidan intresseorganisationer av olika slag som kan företräda dem. Statskontoret
avstyrker alt resurser satsas på metodutveckling och andra insatser inom
konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser atl användarkrav ulgör ell viktigt inslag i industrins produktutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
insatser för att tillgodose konsumenternas krav är betydande. STU har inom
några avgränsade områden bl. a. yrkeskläder och långvårdsmiljö bedrivit en
kompletterande verksamhet, som kommer att vara avslutad lill bå 1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftning
och myndighelsorganisation på produktsäkerhelsområdel är som förut har antytts
splittrade och svåröverskådliga. PÅK utgår från all KOV/KO kommer alt spela en
ceniral - och på sikt sannolikt ökad - roll i det produklsäkerhetsarbele som
har anknytning tUl konsumentskyddet och de konsumentpolitiska frågorna. I detta
arbete ingår redan nu bl. a. alt samarbete med ett stort anlal andra myndigheter
och institutioner som är verksamma på områdel samt all överlägga med förelag
och organisationer om riktlinjer som berör säkerheten och om egenåtgärder från
företagens och organisationemas sida för atl åstadkomma ökad säkerhel. Däri
ingår också frågor om ingripanden i enskilda faU, då farliga varor uppträder på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lagsliftning som PÅK överväger - innefattande föreskrtfter om<br>
vamingsinformation och säljförbud belräffande farliga varor och tjänster<br>
och om åläggande för näringsidkare atl vidta särskilda åtgärder beträffande<br>
sådana nyltigheter - kommer om de genomförs all ge KOV/KO nya<br>
uppgifter som nära ansluter till dem verkel redan har. KOV kommer vidare<br>
bl.a. att fä ökade uppgifter för att fånga upp och analysera problem<br>
rörande olycksfallsulvecklingen i hemmen och skolan och på fritiden. Det<br>
gäUer exempelvis atl få den olycksfallsslalislik som nu skall anordnas<br>
genom socialstyrelsens försorg utformad på sådant sätl — särskilt att få<br>
den så produktorienterad - all den verkligen kan användas som underlag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
Riksdagen I9S5I86. I saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
produktsäkerhetsarbetet och sedan även effektivt utnyttjas för detla Prop.
1985/86:121 ändamål. Det gäUer för verket också att i ökad omfattning utnyttja
de kommunala konsumentvägledama i produktsäkerhelsarbetet. Över huvud laget
finns det enligt PÅK: s mening anledning räkna med atl KOV/KO kommer all få
ökade uppgifter som initiativtagare, samordnare och centralt språkrör på
produktsäkerhelsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
produktförsämringar som anges i konsumentpoliliska kommitléns betänkande är
väl kända från de kommunala konsumenlbyråernas dagliga verksamhei och den lista
som gjorts kan göras väsentligt mycket längre. Sjunkande Uvslängder på
hushållskapitalvaror, kläder, skor m. m. tiUsammans med andra typer av felköp
pga. bl. a. brister i produktinformationen innebär all alll fler hushåU på
längre sikt knäcks ekonomiskt och blir en belastning för socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av denna utveckling blir behoven av bmkar/konsumenla-spekler på
hushåUskapilalvaror i form av uppgifter om livslängder, ftinktioner,
prestanda, verkningsgrader, miljöpåverkan, serviceanvisningar, tiUverkamas
förpliktelser m. m. av största vikt. Om förelagen skaU kunna anses motsvara
konsumenlemas behov måsle en väsentligt myckel bredare produktinformation som
tillgodoser bmkaraspeklerna anses vara en av de väsentligaste frågoma att lösa
för det framtida näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Östersunds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenten
får ibland spela en oacceptabel roll som försökskanin. Företag släpper ut
undermåliga/farliga varor och konsumenten kan först i efterhand konstatera atl
del man betalat för l.o.m. kan visa sig farligt. Atl säkerhetstänkande kan vara
företagsekonomiskt lönsamt visar svensk bilindustri som sålt bilar i USA bl.
a. på gmnd av säkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
branschorganisationerna bör arbeta för större bmkarinflytande bl. a. genom
konsumentråd. Konsumentråden kan förutom all belysa konsumentbehov, diskutera
branschens etik, service, garantins innehåU och marknadsföringen. Näringslivet
tjänar på alt lyssna på konsumenten. På många håll är kanalerna idag dåliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenternas
krav på bra produkter som liUgodoser själva behovet och är anpassade till
hushållens resurser har inte tillgodosetts tillräckligt. Bättre anpassning tiU
bmkarnas önskemål behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar vidare uppfattningen alt del vore angeläget med ökad bmkar-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medverkan i
produktutformningen. Konsumenternas erfarenheter av varor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och tjänster tas alltför
sällan tUlvara; när det någon gång görs sker det ofta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på elt ganska slumpmässigt
och systematiskt sätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
större krav skall ställas på brukarorienterad produktutformning måste i
fortsättningen avsevärt större resurser ställas till Konsumentverkets förfogande.
Det kräver stor erfarenhet och kunskap om Konsumentverket mer än för närvarande
skall framsläUa underlag för en vidgad diskussion om kvalitetsutveckling inom
olika produktområden. Det fömtsätter också metodulvecklingsinsatser saml ökade
möjligheter för Konsumentverket all agera på olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pensionärernas
riksorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PRO
vill också starkt understryka vikten av produktutformning och service utifrån
de äldres och konsumenternas behov. Detta är en väsentlig fråga alt beakta för
all förebygga etl för tidigt inslilutionsboende och isläUel möjliggöra ett
kvarboende i den invanda miljön så länge som möjligt. Ökade kunskaper är en
nödvändighet för all kunna anpassa utvecklingen till de äldres och
handikappades behov och inte enbart tiU de starka konsumentgmpperna. Ett sådant
arbete ligger klart inom ramen för en ökad samverkan mellan samhällets
konsumenlorgan och berörda organisationer, där projekt och andra gemensamma
arrangemang leder lill ökade kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
folkpensionärers riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av nya produkter styrs i stor utsträckning av ungdomliga, köpstarka gmppers
intressen. Stora brister kan konstateras, då del gäller äldre människors behov
och önskningar. Kläder, möbler, förpackningar, TV-program kan var exempel på
detla. Etl normall åldrande medför funktionsnedsättningar, som för individen
kan innebära problem i det dagliga livet som konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsking
och utvecklingsarbete måsle la fram bättre kunskap om dessa frågor och förmedla
dem lill producenterna. I den mån marknadskrafterna ej själva kan styra en
utveckling mot mera bmkarinriklad produktion, måsle de for konsumentpolitiken
ansvariga söka påverka producenter och marknadsförare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del nuvarande konsumtionssamhället är hanlverkshjälp eller service av olika
slag svår eller omöjlig atl få. För en pensionär kan etl svårare fel på
elspisen eUer bilen bU nära nog kalastrofak. Bara alt få en expert som
konstaterar felet är kostsamt. Och reparationskostnader och serviceavgifter på
sådana - för det självständiga boendet nödvändiga kapitalvaror -är allmänt
mycket höga. Den som är rörelsehindrad eller på annat sätt har begränsad
förmåga att klara en "gör-del-själv"-lösning kan hamna i svåra
situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är av största betydelse atl de varor, som utbjuds i handeln, håUer<br>
god kvalité. Förelagen bör också se lill alt produkterna ät reparerbara och<br>
alt tiUräcklig information på elt klart och enkelt språk bifogas om monte-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>n'ng,
reparationsservice, reservdelar, skötselråd. För alla de ensamboende Prop.
1985/86: 121 gamla i mycket hög ålder, som kommer att finnas framöver, är delta
av slor vikt. För glesbygdens pensionärer - för vilka bilinnehav ofta är en
nödvändig fömtsättning - måsle erforderlig service finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äldre
människor är kanske i större utsträckning än andra beroende av klara och
entydiga uppgifter vid inköp av varor. Alllför sofistikerade tekniska syslem i
det kommersiella livet skapar osäkerhet och otrygghet. Man vill t.ex. själv
kunna avläsa prisuppgifter och kontrollera dem. I trafiken viU man ha
lättillgängliga, säkra och enkla färdmedel och trafiksystem. Man vill ha
tydliga och enhetliga prisuppgifter av konventioneUl slag - inte gärna
datoriserade betalningsrutiner och tekniskt komplicerade, automatiserade
metoder vid hantering av köp och betalningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pensionärer
är stora konsumenter av läkemedel. En effektiv information om läkemedel och
deras användning är av största betydelse. Likaså brister del mycket i forskning
kring och information om mat och matvanor bland de äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
livsmedelsinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagens
produktutveckling kan också betraktas som brukarorienterad. Den avser ju alt
utveckla produkter som konsumenten behöver och därför också köper. Den utgår
dock inte helt fömtsättningslösl från konsumentens behov, krav och önskemål,
utan är givelvis också baserad på en säljare/köpare-relalion och rimliga
lönsamhetskrav. Erfarenheterna från verksamheten vid konsumentlekniska
institutionen i Göteborg visar att deras brukarorienterade FoU-verksamhet lett
fram tUl produkter, l.ex. på texlilsidan, som fyllt elt verkligt behov hos
konsumenterna och som sannolikt ej skulle ha kommk fram inom textilföretagens
egen FoU-verksam-hel. De har också kunnal omsättas i en lönsam industriell
tillverkning. Vår uppfattning är därför atl denna typ av FoU-verksamhel är
intressant för både samhälle och industri, som ett komplement till företagens
egen FoU, och all den bör bedrivas i god kontakt med industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
förefaller lägga alllför slor vikt vid enskilda produkters näringsvärde och
aUtför liten vikt vid livsmedlens smaklighel och vid konsumenternas önskemål
och behov av omväxling och smakupplevelser. Under fömlsältning all man äter en
kost som är tillräcklig och är aUsidigt sammansatt, är del inget fel att kosta
på sig sådana smakupplevelser som glass, chips och tårta till kaffet, eller
rent av ett glas vin, utan att delta behöver föranleda pekpinnar om felaktig
skräpkost och dåligt omdöme. Del räkneexempel som ges om bl.a. olika
potalisprodukler förefaller slarvigt, och någon referens lill källa lämnas ej.
Det är t. ex. direkl fel atl påslå alt potatismos från kommersiellt mospulver
skulle vara näringsmässigl sämre än vanlig kokt potatis. Dåligt dokumenterade
påståenden av detta slag kan på etl olyckligt sätl påverka läsarens intryck av
utredningens allmänna saklighet. När del gäller de ökade koslnader som
konsumtionen av industriella potatisprodukter sägs representera, kan man med
Uka slort fog ifrågasätta hushåUens inköp av färg-TV, video och trendkläder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
förpackningsforskningsinstitutet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrning
av verksamheten sker genom Packforsks styrelse samt dess forskningsråd och
informationsråd och det löpande arbetet sker med hjälp av projektgrupper,
arbetsgmpper och referensgmpper för olika arbetsuppgifter. Packforsk eftersträvar
aUlid en så bred sammansättning som möjligt av olika arbetsgrupper och
välkomnar därför inkiativ och förslag till produktutveckUng med utgångspunkt
från bmkarsynpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tror också konsumentintressena kommer bäst tiU sin rätt i de fora där verkel
redan idag är representerat; nämligen Packforsks Forskningsråd och dess
Informalionsråd, mera än i dess styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Möbelinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
all la ställning tUl samtliga frågor som berörs i detla avsnitt kan vi i stort
ansluta oss till den beskrivning som görs av konsumentens svårigheter alt
överblicka marknadsutbud och bedöma produkters bmksvärde och
kvalitetsegenskaper i övrigi. Det är mot den bakgmnden som Möbelinsli-tutet
allt från sin tiUkomsl har arbetat med bmkarorienterad forskning kring möbler
och möblers användning och, knutet tiU denna forskning, utvecklat
vamdeklaralionssyslemel och kvalitetsmärkningen MÖBELFAKTA. Det kan möjligen
hävdas atl informationsdelen av MÖBELFAKTA inte fält önskad genomslagskrafl.
Del är då angelägel alt framhålla, att MÖBELFAKTA haft, har och kanske i
fortsättningen kommer att ha sin allra största betydelse ur bmkarsynpunkl däri
atl systemet fungerar som produktförbältringsinstmment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår kommitténs förslag atl konsumeniverkei bör vara representerat i
MöbeUnstitutels styrelse finns del inga formella hinder för delta i institutets
stadgar, fastställda av Kungl. Maj: t 18 juni 1971.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltsedan
stiftelsens tiUkomsl har minst en person med direkt anknytning lUl
konsumentverket varit ledamot av sttflelsens styrelse. Konsumentintressena är
således väl företrädda redan på etl tidigt stadium när riktiinjerna för
Möbelinslkutels verksamhet dras upp och därefter även i institutets styrelse
som har överinseendet över genomförande och verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Forskning vid universitet och högskolor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
vid universilel och högskolor ger inom de flesta samhäUssek<br>
torer värdefulla bidrag lill utveckling och förändring. Inom konsumentom<br>
rådet är sådana forskningsinsatser mycket begränsade eller saknas hell.<br>
Som exempel kan man peka på den mycket stora produktion som sker<br>
inom de enskilda hushållen och aldrig registreras i nationalräkenskaperna.<br>
Uppskattningsvis lorde denna kunna motsvara ca en Qärdedel av bmttona-<br>
tionalprodukten. Någon nämnvärd forskning om denna från hushållseko-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nomisk
synpunkt viktiga verksamhet finns inte, varken om arbetsmeto- Prop.
1985/86: 121 derna, arbetsförhållandena eller hjälpmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska förutsättningarna för konsumenlforskningen är i dag sämre än under
60- och 70-lalen. Statens konsumenlråd disponerade icke obetydliga medel som
delvis kunde användas för atl stödja för konsumenterna viktigt forsknings- och
utvecklingsarbete inom t. ex. del samhäUsvelenskapliga, juridiska och tekniska
områdel. Konsumentverket disponerade tidigare också elt forskningsanslag som
dock var mindre än det rådet hade. Del var ändå möjligt att följa forskningen,
all la olika initiativ samt att intressera forskare atl samarbeta med verket.
För närvarande har verket små möjligheter att medverka i eller stödja
forskning, utredningar och undersökningar. Samtidigt arbetar verket inom ell
område där del saknas kunskaper och underlag av gmndläggande slag, sådanl som
normalt kommer fram genom forskning vid universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår ett tillskott av resurser för framtagande av forskningsprogram,
bidrag liU förstudier, dokumentation, information om forskning och publicering
av forskningsresukal. Verket skall enligt förslaget ha en konlaktskapande
funktion mellan forskare som forskar inom konsumenlområdel. Delta kan ske
genom seminarier och konferenser och genom alt stödja debatt i
forskningsfrågor. Medel för den egentiiga forskningen får sedan sökas hos
forskningsråden och ur fonder av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Konsumentverkets uppfattning är kommitténs förslag om resurs-liUskott och dess
användning angelägna. Verkel vill dock peka på all det inte är lätt atl finna
finansiärer tiU konsumentforskning. Ett av skälen är att konsumenlprojekten
ofta uppfattas som alllför vardagsnära för alt kunna konkurrera med mer
teoretiskt inriktade projekt. Detla medför alt del också är angelägel atl verka
för atl konsumentforskningens anseende höjs. Del kan ske genom all man ställer
metodologiskt och utförandemässigl höga krav på projekten, men också genom
förbättrad information om forskningens syfte och resultat. Verket kan inte
acceptera inställningen alt det är mindre fint alt forska om människornas
verkliga och mer vardagliga problem än om annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
särskilt problem gäUer den konsumenttekniska forskningen. Kommittén har visat
all del är angeläget atl konsumentaspekterna beaktas av forskare inom många
olika specialområden. Inte minsl gäller delta det tekniska området. Det finns
få stödpunkter för en konsumenlsyn inom tekniska högskolor och universitetens
tekniska linjer. Inom boendeområdei är del främsl vid de båda institutionerna
för byggnadsfunklionslära som konsumenlaspekterna beaktas. I övrigi finns del
endast en konsumenlteknisk proffessur vid Chalmers tekniska högskola. Den
konsumenttekniska forskningen vid Chalmers har hiltUls i huvudsak finansierats
av STU. Den vidare finansieringen synes f n. inte vara tryggad. Enligt Konsumentverkets
uppfattning är det angelägel alt man inte förlorar denna unika stödpunkt för
konsumentteknisk forskning. Till finansieringsfrågan återkommer vi i
resursavsnittet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-och
högskoleämbetet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
delar uppfattningen i betänkandet att del krävs insatser vid universitet och
högskolor i form av nya ekonomiska resurser till stöd för utbyggnad av
konsumenlforskningen. I högskolan finns en bas för sådan forskning inte bara
inom de tekniska, samhäUsvelenskapliga och juridiska fakulte-tema utan även
inom de humanistiska, t. ex. i ämnen som historia, fUosofi, språk, litteratur
och etnologi. I betänkandet föreslås all konsumentverket (KOV) som seklorsorgan
på det konsumentpolitiska områdel engagerar sig i forskningsfrågor. UHÄ viU
inte invända mot förslagel, men vill betona atl om den i betänkandet förordade
ökningen av konsumentforskning skaU kunna förverkligas krävs att högskolan
tiltförs ytterligare medel samt all dessa garanteras under relativt lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om den konsumentlekniska forskningen vid Chalmers tekniska högskola (CTH)
kommer alt tas upp i samband med UHÄ: s anslagsframställning för budgetåret
1987/88. Enligt UHÄ: s bedömning kan CTH i dagens pressade resursläge ej rymma
verksamhelen inom ramen för fakultetsanslaget när extemfinansieringen upphör.
En fortsättning på den konsumentlekniska forskningen vid CTH frän och med
budgetåret 1987/88 mäste därför finansieras med antingen exlema medel under
tiUräckligt lång lid eller elt reellt resurstillskott på fakultelsanslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
främsta ansvaret för forskningen åvilar enligt vår bedömning universitet och
högskolor. KOV bör fungera som problemuppfängare och som sådan peka på
angelägna forskningsområden. Vi delar kommitténs uppfattning alt KOV kan
fungera som samordnare mellan olika forskare och forskande institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den vidare diskussionen om den befintliga och framtida konsumentforskningen
pekar kommittén på angelägna forskningsområden och orter där en
forskningsorganisation kan tänkas byggas upp. Chalmers tekniska högskola och
institutionen för konsumentteknik nämns i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
viU här erinra om att det även i Uppsala torde finnas goda möjligheter all få
till stånd ett liknande forskningssamarbete. Det forskningsområde som här kan
komma atl utvecklas är del som kommittén menar skall avse produktion i
hushåUen. Delta forskningsområde ligger väl lUl för del samarbete som redan
finns mellan olika institutioner och verksamheter i Uppsala, institutionen för
BEHT, institutionen för näringslära. Statens Uvsme-delsverk och Sveriges
lanlbmksuniversitel. De kontakter som redan nu finns gäller främsl hantering av
livsmedel och malberedning. I en framtid kan detta samarbete vidgas och bU en
väsentUg del inom den konsumentpoliliska forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Företagsekonomiska
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen inte noterat är att del inom undervisningen i ämnesområdet
dislribulionsekonomi och marknadsföring inom högskolan finns en ganska ny men
ändå påtaglig tendens i Sverige Uksom i många andra länder bort från en
renodlad inriktning på enskilda företags marknadsföringsproblem mot försök all
beskriva och förslå hur de distributions- och marknadssystem, i vilka
företagen och konsumenlema ingår, faktiskt fungerar. Denna utveckling ökar
inslaget av konsumentekonomiskt relevanta kunskaper i forskningen såväl som
undervisningen inom fördjupningsaltemati-vet marknadsföring i ekonomilinjen och
ämnet dislribulionsekonomi och marknadsföring i dess helhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer hell med utredningens bedömning att del är eller bör vara en
långsiktig uppgift att få till stånd kontinuerlig forskning på området. För att
konsumentforskning skaU få kontinuitet och möjligheter att utvecklas krävs, som
utredningen påpekar, bl.a. ekonomiska resurser, kompetenta forskare, stimulans
för forskningen och ell avnämarintresse. Alla dessa komponenter måsle utvecklas
och tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagel som lämnades av UKÄ-gmppen år 1976 om förstärkning av
basorganisationen för konsumenlforskning vid samhällsvetenskaplig fakultet
sökte man också tillgodose dessa olika komponenter. Förslagel kom dock endast
och i begränsad omfattning alt genomföras i fråga om inrättande av tjänster.
Några särskilda resurser för konsumentforskning avsattes inte från de
forskningsstödjande organens sida och Konsumentverkels anslag för alt stödja
och initiera forskning togs bort, som tidigare konstaterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
forskare som arbetar med konsumentpoliliskt relevant forskning utgör inte ett
homogent och slagkraftigt forskarsamhälle utan återfinns inom olika sektorer av
forskning. De fåtal konsumenlforskartjänster som finns är också spridda
geografiskt och ämnesmässigl. Som följd härav konstaterar utredningen atl
konlaklpunktema mellan olika forskare är för få för ell meningsfullt
vetenskapligt erfarenhetsutbyte kring konsumentfrågorna. Vi instämmer helt i
utredningens uppfattning. Möjligheten att identifiera var kunskap finns och
var den saknas, att utbyta idéer och få sina forskningsarbeten diskuterade med
intresserade och vetenskapligt kompetenta på konsumenlområdel är tämligen
begränsade idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer därför med utredningen om all fömlom all ekonomiska resurser måsle
lill, främst genom de traditionella forskningsstödjande organen, måste en mera
organiserad kontakt mellan forskare eftersträvas. Ett forskarsamhälle uppstår
dock inte av sig självt. De ad hoc möjligheter som finns redan idag inom ramen
för disciplinspecifika konferenser leder sällan lill mer kontinuerligt utbyte
och kan aldrig ersätta systematiska och återkommande kontakter över
ämnesgränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
anser alt KOV, som seklorsorgan på det konsumentpoli<br>
tiska området måste få möjlighet att engagera sig i forskningsfrågor. Vi<br>
delar inte utredningens syn på denna punkt. Vi ifrågasätter om Konsu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mentverket
idag har eller i framtiden kan skaffa den kompetensen för att Prop. 1985/86:121
klara forskningsstimulerande verksamhet, även med den föreslagna resursförstärkningen
på en miljon kronor. Vi tvivlar inte på nödvändigheten av etl tillskott i denna
storlek eller ännu större, men vi är mycket tveksamma till KOV som seklorsorgan
kan klara denna uppgift. En öronmärkl resursförstärkning bör istället tilldelas
Forskningsnämnden, som bättre kan klara forskningsstimulerande verksamhet och
redan idag besitter den professioneUa kompelens som krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt stimulera debatten och främja kontakter på det nationella och intemationeUa
planet föreslår utredningen vidare atl KOV kunde anordna konferenser och
seminarier kring forskningsleman av konsumenlpolitiskl intresse. Vi kan inte
heller dela KPK: s synpunkl om KOV: s roU på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
eller eventuellt del föreslagna konsumenlfommet bör istället få ansvar för
forskningsstimulerande verksamhet. Vi har däremol inga invändningar mol atl
KOV aktivt samverkar med anslagsgivande organ som FRN, HSFR, STU m. m. Vi är
dock eniga med utredningen om all KOV inte bör ha en forskningsrådsfunktion,
men vi tvivlar på att KOV som sektorsorgan ens bör liUdelas övergripande ansvar
för konsumenlforsk-ningsutveckling, forskningssamverkan och forskningskontakler
av oUka slag. Vi tycker naturligtvis atl KOV även i framtiden bör ha resurser
för utredningsarbete i egen regi eller genom utomstående utredare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lunds
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nationalekonomiska
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de diskutabla förslagen hör kommitléns slutsals alt konsumentverket bör
tilldelas anslag för konsumentpolitisk forskning och beträffande denna
forskning ges en samordnande funktion. Det framgår inte varför "samordnade
insatser" skulle vara nödvändiga, som kommittén påslår, eller ens
önskvärda. Vidare är det obestyrkt atl "ell långsiktigt bättre
kunskapsunderlag" bättre åstadkommes genom seminarier, stöd liU publikationer
osv. än genom t.ex. inrättande av tjänster för konsumenlekonomisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förelagsekonomiska
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller forskningen och den högre utbildningen delar vi i stort den<br>
bild som ges i betänkandet. Den förstärkning som gjordes i slutet av<br>
70-lalet av basorganisalionen för konsumentforskning hade en god avsikt,<br>
men genomförandel kom atl bli mindre framgångsrikt. Av de tjänster som<br>
planerades kom endasl en del atl inrättas. De faktiskt tillsatta tjänslema<br>
spreds över olika universitet och institutioner, vUkel gjorde atl konsumenl<br>
forskningen aldrig blev ell enhetligt forskningsområde ocn någon kritisk<br>
massa för forskningen kunde därmed ej uppstå. Forskarassistenlljänslema<br>
kom dessutom som fakultelstjänsler att bollas mellan olika institutioner,<br>
vUket gjort dem rotlösa och utan kontinuitet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningarna
för en aktiv och framgångsrik forskning inom elt Prop. 1985/86:121 ämnesområde
är, som utredningen framhåller, ekonomiska resurser, kompetenta forskare,
stimulans för forskning och etl avnämarintresse. Under 80-talet har stimulansen
för konsumentpolitisk forskning definitivt mattats av liksom avnämarintresset.
Konkurrensen om de ekonomiska resurserna har hårdnat. För problemorienterade,
tvärvetenskapliga projekt är det över huvud taget svårt att få anslag från de
stora fondema, vilket givetvis drabbar den konsumentpoUliska forskningen. För
alt tUlgodose forskningsintresset föreslår utredningen alt KOV som sektororgan
skall få möjlighet atl engagera sig i forskningsfrågor och handha
forskningsanslag. På den punkten delar vi inte utredningens syn. Det kan på
goda gmnder tfrågasättas om KOV idag eller i framtiden kan skaffa den kompelens
som forskningsstimulerande och forskningsfinansierande verksamhei kräver. En
som vi ser del mer påtaglig väg vore att tiUdela t. ex. FRN öronmärkta resurser
för konsumentekonomisk forskning. FRN har erfarenheter och kompetens för att hantera
denna typ av verksamhet på ett professionellt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
universitet, samhällsekonomiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Företagsekonomiska
instUutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kontinuerlig forskning rörande konsumenternas beteenden och marknadens
funktion och verkningsförmåga behövs även i framliden på universiteten och
ytterligare forskningsmedel är givetvis välkomna. Dessa forskningsmedel bör då
helst ges hell fritt utan någon slyming från sektorsorgan. Det skall vara den
individuella forskarens intresse som styr forskningen. BestäUningsforskning
kan läll leda till snedvridningar. Del vore alltså lämpligl om förstärkningar
av medel för konsumenlforskning kanaliserades via forskningsråden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
för barnavårds-, hushålls- och textillärarUnJerna samt linjen för kost och
näringsekonomi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är positivt alt kommittén betonar det hushållsekonomiska perspektivet och
vikten av både grundläggande och tillämpad forskning från detta perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
området är av tvär- och mångvelenskaplig karaktär vill nämnden understryka viklen
av organiserade kontakter mellan olika forskare inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
linjenämndens ansvarsområde framgår områdets karaktär tydligt i ljuset av
hushålls- och lextillärares arbetssätt och ämnesområden inom vilka alla
aspekter på hushållet belyses (t.ex. kost, hygien, boende och miljö,
konsumeniekonomi, samlevnad och textilkunskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
vill gärna understryka behovet av ökad forskning inom området och
nödvändigheten av atl forskartjänster inrällas för hela eller delar av områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
universitet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samhällsvetenskapliga
fakultetsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapsutvecklingen
inom konsumentforskningen kan knappast - varken kvantitet eller kvalitet -
betecknas som särskilt gynnsam. Utredningen har också identifierat väsentliga
kunskapsbrister inom följande områden: Effekten på hushåUens inköpsvanor av
detaljhandelns och vamdislribulionens strukturförändringar, hur hushållen
använder sina resurser i form av pengar, arbetskraft, tid och kunskaper,
reklamens utveckling, funktioner och effekler saml hur konsumenternas behov och
krav bättre kan tillgodoses vid produktutveckling och produktutformning. Elt
viktigt skäl lill dessa kunskapsbrisler är att ämnesområdet inte är riktigt
etablerat vid Universilel och högskolor vilket försvårar rekryteringen av
forskare liU ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför en angelägen uppgift att söka stimulera forskning av hög vetenskaplig
kvalitet inom de "kunskapssvaga" områdena. Utredningen föreslår
därför att Konsumentverket (KOV) — som sektorsorgan på del konsumentpolitiska
området - måste ges möjligheter atl engagera sig i forskningsfrågor. Detla
skulle främsl ske genom atl KOV - via seminarier och konferenser - skulle
främja nationella och internationella kontakter mellan konsumenlforskare.
Konlaktarbetel skulle utvecklas i nära samarbete med innehavarna av
konsumenlforskartjänster vid Universiteten och med andra forskare som har
erfarenhet av konsumenlforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden
finner del angelägel alt en sådan kontaktverksamhet mellan olika forskare
stimuleras, för alt utveckla ämnesområdet. Fakullelsnämnden är därför beredd
alt stödja förslagel om alt KOV som seklorsorgan — i varje faU inledningsvis —
tilldelas resurser för atl främja denna kontaktverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden
känner en viss tveksamhet inför alt KOV - som inte är en vetenskaplig
institution - skall tilldelas medel för atl stimulera forskning. Med hänsyn
tagen till atl verksamhelen avses begränsas tUl all i första hand stödja
igångsättningen av forskningsprojekt (snarare än del fortsatta
forskningsarbetet) ställer sig dock fakultetsnämnden posiliv lill förslagel.
Sådana "stimulansmedel" skulle kunna vara av värde både för atl
utveckla nya projektidéer och för all attrahera mer kvalificerade forskare
till ämnesområdet. Även här gäller dock atl den föreslagna verksamhelen bör
utvärderas och ev. omprövas när konsumenlforskningen finner fastare former.
Fakulteten menar här slutligen också all den föreslagna resursförstärkningen
för KOV för denna verksamhet - 1 miljon kr/år - i vatje fall inte är tilltagen
i överkant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden
finner det angeläget alt den konsumentlekniska forskningen vid Chalmers ges
ekonomiska förutsättningar alt fortsätta sin verksamhei. Förslagel om en
centmmbildning är dock för svagt underbyggt, för atl fakullelsnämnden skall
kunna ta ställning i just denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sodologiska
institutionen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av de problem som utredningen beskriver vad gäller kunskapsul-veckUng skuUe
kunna lösas om påbyggnadsutbildning och forskartjänster med inriktning på
konsumentekonomi inrättades. Dels skulle man få fler kompetenta lärare pä olika
nivåer, dels skulle en bred kunskapsutveckling på området stimuleras. En
påtaglig flaskhals inom konsumentpolitisk forskning är nämligen den smala
rekryteringsbasen; del fallas studenter med adekvat utbildning och intresse för
konsumentfrågor. Genom samverkan mellan olika ämnen inom den
samhällsvetenskapliga sektorn kunde behovet av tvärfacklighet tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
stödjer utredningens förslag atl KOV tilldelas rollen som samordnande organ
för den konsumentpoliliska forskning och resurser för att verka effektivt i
denna roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår alt de forskartjänster som hklills öronmärkts för konsumentpolitisk
forskning, förnyas vid utgången. Vi föreslår också alt motsvarande
forskartjänster inrällas för högskoleregionerna, för de institutioner som idag
har intresse av att utveckla hushållsekonomisk forskning i vid mening, men
saknar resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vUl understryka att det påtalade behovet av kunskap om hushållens villkor,
behov och alternativ endast kan mötas om relevant påbyggnads-och
forskarutbildning inrättas. Då - men först då — kan relevant forskning
genereras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Institutionerna
för huslig utbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
inom det konsumentpoliliska området är lågt prioriterad i vårt land.
Kunskapsutvecklingen har eftersatts, lill förfång för den högre utbildningen.
Del krävs, som kommittén också påpekar, en ökad kunskapsutveckling om
hushållens ekonomiska förhållanden, och vi ansluler oss till kommitténs
uppfattning om behovet av forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarel
för forskningen bör ligga på universitet och högskolor. KOV bör framför allt
fungera som samordnare och problemuppfängare och som sådan peka på väsentliga
problemområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
understryker behovet av forskartjänster för hela eller delar av det
konsumentpoUtiska området, och erinrar i detla sammanhang åter om behovel av
päbyggnadsulbildning. Ett problem inom konsumentpolitisk forskning har hittills
varit alt forskarstuderande med adekvat gmndulbildning ofta saknar intresse för
hushåUens problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar kommitténs uppfattning att KOV bör tilldelas resurser för alt kunna verka
som etl samordnande organ för den konsumentpolitiska forskningen. Dess insatser
under 70-lalet var värdefuUa och frånvaron under senare år har varit kännbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk ulveckhng</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen betonas behovet av atl inom ramen för konsumentverkets verksamhet
utveckla den konsumentlekniska forskningen. STU instämmer. Genom STUs lidigare
insatser finns inom Chalmers Tekniska Högskola ett embryo lill en
konsumenlteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare atl STU bör samråda med konsumentverket inför förhandlingar om
avtal med branschforskningsinsliluten och all konsumentverket får
styrelserepresentation i några institut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kollektiva forskningsprogrammen finansieras av industri och stat gemensamt. Den
statliga finansieringen bör, där så är aktuellt, delas mellan ansvariga
sektororgan i enlighel med forskningens sektoriella nytta. STU ser gärna atl
konsumentverket aktivt deltar i dessa program. Hur ett utvidgat dellagande
skall ske måsle dock prövas från fall till fall. De kollektiva
forskningsprogrammens inriktning och omfattning beror på bl. a. industrins och
de ansvariga seklororganens inlresse av all medverka finansiellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kollektiva forskningsinstitutens stadgar kan ändras genom beslul av institutens
styrelser. Besluten skall fastställas av regeringen. STU utser enligt gällande
stadgar elt anlal ledamöler i institutens styrelser. I huvudsak väljer STU
företrädare för forskning, industri och övrigi samhäUsliv. Som uiredningen
konstaterat har STU lill ledamot i SIKs styrelse utsett en företrädare för
konsumentverket. I TEFOs styrelse finns f.n. representation för försvarets
materielverk och Beklädnadsarbetarnas förbund. I Möbelinslitutets styrelse
finns representanter frän bl. a. KF, försvarsmaleriel-verkel och
Träinduslriarbelareförbundet saml i PACKFORSKs styrelse företrädare för
Handelsanställdas förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligt atl konsumeniverkei och STU också framledes har en löpande kontakt
så all konsumentaspekter beaktas på liknande sätt som sker vad avser t. ex.
arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Chalmers
tekniska högskola</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och utbUdning rörande användaraspekter vid utveckling av produkter och tjänster
är mycket väsenllig och bör vara en naturlig och integrerad del av verksamheten
vid en leknisk högskola. Redan idag beaktas sädana aspekter vid etl stort
anlal institutioner vid CTH. Exempel på ämnesområden, förutom konsumentteknik,
där dessa användarsynpunkler och krav är speciellt relevanta är industriell
marknadsföring, teknisk arbetsvetenskap, arkitektur, trafiksäkerhet saml
medicinsk teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Professuren
i konsumentteknik ulgör - med sin inriktning mol ergono<br>
miska samt kvalitelsmässiga aspekter vid konstruktion och utveckling av<br>
produkter och tjänter - en värdefull förstärkning och fördjupning av<br>
utbildningen och forskningen inom det konsumentlekniska området vid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>e</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>högskolan.
Institutionen för konsumentteknik har vidare ett speciellt ansvar för
produktansvarsfrågor samt spridning av konsumenlforskningen lill
avnämargmpperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CTH
anser alt det är av slor betydelse för den konsumentlekniska<br>
forskningen vid högskolan och landet som helhet all nuvarande verksam-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>het
vid institutionen för konsumentteknik drivs vidare vid högskolan även Prop.
1985/86: 121 efler professor Kärrholms pensionering. CTH vill i anslutning
härtill särskUt framhålla vikten av att forskamtbildningen får en fortsatt
kraftfuU och kompetent ledning. Utredningens förslag (sid 155) atl den
fortsatta verksamhelen i sin helhet skaU finansieras genom användning av
STU-medel liUslyrks av CTH som också anser att en professur bör inrällas inom
ramen för dessa medel. Under en övergångsperiod kan dock resursen för
professuren behöva användas mer fritt för fortsatt uppbyggnad och ledning av
ämnesområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
livsmedelsinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Vi
stöder utredningens uppfattning alt FoU-verksamhet med konsu<br>
menlteknisk inriktning är etl samhäUsintresse likaväl som elt industriin<br>
tresse, och atl slalligt stöd är väl motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Vi
anser all verksamheten vid den konsumentlekniska institutionen i<br>
Göteborg bör ges möjligheter att fortsätta sin verksamhet, i samarbete<br>
med branschorienterade forskningsinstitut m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
man i detta läge skall kunna få en förstärkning av vikliga forskningsområden
är elt svårlöst problem, men man måste förutsätta att de olika forskningsråden
och andra forskningsfinansiärer tUlsammans tar ell ansvar för atl forskning
kommer till stånd. KOVs uppgift skulle då bli att försöka initiera insatser
inom ramen för den normala forskningsstödjande verksamheten som råden och
övriga finansiärer bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutiigen gäller den personliga professuren i konsumentteknik vid Chalmers
tekniska högskola, anser nämnden del angeläget att en professur inom detta
ämnesområde finns kvar även efter det att den nuvarande innehavaren av tjänsten
pensioneras. Resurser bör aUtså garanteras för såväl professuren som en rimlig
kringverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för social forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DSF
delar kommitléns uppfattning alt konsumentforskningen är eftersatt.
Forskningsområdet är av tvär- och mångvelenskaplig karaktär och inte särskilt
väl definierat. Den forskning som bedrivs och som är intressant ur
konsumentpolitisk synvinkel, återfinns främsl inom tekniska, samhällsvetenskapliga
och juridiska ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DSF
delar uppfattningen atl del är angeläget alt konsumentforskningen får en fasl
förankring inom universitets- och högskoleorganisationen. F. n. finns direkta
tjänster för konsumenlforskning på det samhäUsvelenskapliga och juridiska
områdel i Lund, Stockholm och Umeå. På det konsumentlekniska områdel finns
tjänster vid Chalmers tekniska högskola. Det är viktigt all dessa tjänster
bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
exlema forskningsfinansiärers roll för konsumenlforskning<br>
en kan framhållas att DSF inte har prioriterat konsumentforskningen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ligger perifert i förhåUande tiU DSFs ansvarsområden, vUka är FoU Prop.
1985/86:121 inom del sociala trygghetssystemet, socialtjänst och
samhäUsplanering, barn-, ungdoms- och familjepolkik, alkohol och andra
beroendeframkallande medel, äldreomsorgs- och handikappfrågor samt samhälls-
och bete-endevelenskaplig hälso- och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DSF
delar uppfattningen att konsumeniverkei i egenskap av seklorsorgan skall ha
etl ansvar för att stimulera och initiera forskning inom silt område inom
högskoleorganisationen. Detla bör ske genom atl verkel anger och prioriterar de
områden inom del vida fäll som konsumenlforskningen utgör. Verkel bör även
ansvara för alt en dokumentation av pågående och avslutad FoU inom del
konsumentpolitiska området kommer till stånd, atl FoU-översikler utarbetas och
all därmed forskningsresulla-len sprids till avnämarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
bör även anordna seminarier där konsumentforskare ges tillfåUe lill
kontaklutbyte. Seminarieformen bör även utnyttjas för all låta forskare och
praktiskt verksammma mötas för atl utbyta erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
livsmedelsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsinsatserna
lorde under senare år snarast ha minskal i jämförelse med vad som var förhåUandet
under 60- och 70-talen, då slalens konsumenlråd disponerade medel för
ändamålet. Konsumentforskning berör flera olika vetenskapliga områden såsom de
tekniska, samhällsvetenskapliga, juridiska och förelagsekonomiska. Medel kan
således erhåUas från olika forskningsråd, universitet och högskolor. Risken är
emellertid påtaglig all konsumenlprojekten får slå tillbaka för annan
forskning. Medlen tUl konsumentforskning måste därför kanaliseras via ell
centralt organ, konsumentverket. Härigenom kan en samordning ske av
forskningsinsatserna och medel anvisas för sådana projekt som bedöms vara av
särskUl slor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av den forskning som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet har anknytning
tiU produktion och produktionsmetoder inom jordbmket, skogsbmket och
trädgårdsnäringen. Eftersom inte minst livsmedlens egenskaper i hög grad
påverkas av metoder och tekniker inom trädgärds-och jordbmket, har självklart
forskningen vid SLU ett myckel slort inlresse ocksä för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta kommer atl en slor del av den forskning som bedrivs inom<br>
landet och som berör förädling av livsmedel också bedrivs vid SLU. Den<br>
sammanlagda volymen av livsmedelsforskning i denna mening har samma<br>
omfattning vid SLU som vid vardera Lunds universitet och SIK - Svens<br>
ka Uvsmedelsinstilutel i Göteborg. Det gäller egenskaper och hantering<br>
hos färska grönsaker, livsmedelshygieniska aspekter, men också vikliga<br>
frågor kring tekniska och näringsfysiologiska aspekter på mjölk, kött,<br>
spannmål och potatis. Till detta kommer den ekonomiska forskningen som<br>
delvis behandlar frågor kring hela livsmedelssektorns ekonomi.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
intresse för konsumentpolitiken är ocksä en stor del av den forsk- Prop.
1985/86:121 ningsinformation som bedrivs vid SLU, inte minst inom SLUs
konsulentavdelning. Denna information är i första hand inriktad mol
jordbmkssek-torn, men omfattar under det senaste decenniet ocksä allt mera
information till intressenter utaitför de areella näringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
anser all det är angelägel alt den konsumentlekniska forskningen vid Chalmers
tekniska högskola även fortsällningsvis kan bedrivas i den omfattning som nu
sker. Den konsumentlekniska forskningen är också ett viktigt komplement till
arbelsmiljöforskningen vid Projekt Lindholmen AB. Kommitténs förslag atl
organisera elt centmm för konsument- och bmkarinriklad forskning i Göteborg
ses positivt. Utvecklingen av delta centrum bör dock inte ske på bekostnad av
den befintliga forskningen vid Chalmers.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
det behövs forskning inom konsumenlområdel kan säkert alla som arbetar med
frågorna betyga. Forskningen har legat på en myckel låg nivå de senasie åren
vilket har varit mycket olyckligt efiersom del medfört etl stort avbräck för konsumentpolitiken.
Ett resurstillskott för Konsumentverket är nödvändigl för forskningsinsatser
på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser att forskning är av slor betydelse. Bmkarsynpunkter bör ges utrymme i
produktutveckUng både sett från näringslivels och frän konsumenternas sida. Det
är till gagn för alla om kunskaper liUvaratages och alt brister åtgärdas på elt
tidigt stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
brist som kommunen har konstaterat är den brist på kunskaper som finns
belräffande gränsen för skador vad avser buller. Här bör särskill framföras alt
inom arbetslivet finns normer/regler för hur buller skaU hanleras medan i
hemmet saknas bullernormer. Detla problem gäller hela hemseklorn från leksaker
till dammsugare. Konsumentforskning som avser utveckling av metoder och tekniker
för alt studera konsumentens roll och agerande saml studier av anpassning
mellan produkter och marknadsföring och konsumentens skuation och behov är
viktiga. En utvidgad konsumenlforskning och ökat engagemang för konsumentfrågor
på högskolenivå kommer alt stimulera konsumentverksamheten i stort. Forskning
kring bra vardagsvaror får ej försummas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Halmstads kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktiga forskning som bedrivs vid Chalmers under Marianne Kärr<br>
holms ledning måsle permanentas och ges möjligheter tiU vidare utveck<br>
Ung.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
bör få forskningspengar, möjlighel att arbeta vidare Prop. 1985/86:121 på
alt utveckla forskning i olika konsumentfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Botkyrka kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentforskningen
är idag splittrad på en mängd discipUner. Pä det samhällsvetenskapliga och
juridiska området finns tjänster för konsumentforskning i Lund, Stockholm och
Umeå. På det tekniska området finns tjänster vid Chalmers tekniska högskola.
Vid Handelshögskolan i Stockholm har även tillkommit en professur med
inriktning på handel och konsumentbeteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som krävs är samordnade insatser för att konsumentforskningen skall kunna
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
initiativ till forskningsinsatser har inte kunnal få centralt stöd i och med
alt KOVs forskningsanslag har varit begränsat. Vi menar därför atl det är
mycket angeläget atl KOVs forskningsanslag utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
förbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlforskning
vid universitet och högskolor har under mitten och senare delen av 1970-lalel
fått etl visst uppsving, delvis genom KOVs aktiva stimulans. Genom den
ekonomiska åtstramningen vid såväl universketen som KOV under 1980-lalel har
dock nämnda forskning avtagit. KF anser, liksom kommittén, atl
konsumentforskningen åter bör stärkas. Vi delar därvid kommitténs tveksamhet
alt förlägga en forskningsrädsfunk-lion lUl KOV och förordar istäUet atl en
sådan funktion placeras inom forskningsrådsnämnden under en (säg) 5-årsperiod
och därvid ges karaktären av särskill prioriterat område. I anslutning därtiU
kan KOV ha rollen alt svara för initiering, kontakter, samordnande seminarier,
dokumentation etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
viU även instämma i kommitténs bedömning all den bmkarinriklade forskningen vid
Chalmers tekniska högskola fortsäller även sedan projektstödet dk från STU
upphört 1986/87. Formerna därför kan vi f.n. ej överblicka. Kommitléns förslag
om en centmmbildning i Göteborg som bas för en vidare kontakt och samarbete
finner KF intressant men förslagel bör utvecklas närmare i sina organisatoriska
och finansieUa aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommittén anser JUSEK att del krävs insatser vid universilel och
högskolor för alt en långsiktig kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad inom
del konsumentpolitiska områdel skaU kunna ske. Del gäller såväl grundforskning
som tiUämpad forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentområdet
är inte begränsat till vissa sektorer inom universkel-och högskoleområdet. Del
är ofta tvärvetenskapliga aspekter som måsle beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
typ av forskning är inte särskUt väl etablerad vid universitet och Prop.
1985/86:121 högskolor även om vissa tjänster för konsumentforskning finns,
t.ex. i Stockholm, Göteborg och Lund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
den samhällsvetenskapliga, juridiska och konsumentlekniska forskning som
bedrivs, behövs forskning inom ytterligare vetenskapliga discipliner, t.ex.
beteendevetenskaplig, sociologisk och naturvetenskaplig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
behövs också stöd för denna typ av forskning genom alt särskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medel
slälls lill förfogande för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kommittén föreslår i denna del har JUSEK i princip inget alt erinra mot även om
förbundel skulle önska en ytteriigare bredd och atl flera vetenskapliga
institutioner arbetade på del konsumentpolitiska områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållslärarnas
riksförening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HLR
finner det mycket tiltfredsstäUande atl man i utredningen föreslår utökade
forskningsinsatser inom området hushållning. En naturlig bas för sådan
forskning finns vid institutionerna för hushållsläraruibiklning. HLR anser alt
målet bör vara atl det inom samtliga högskolor tillskapas möjlighet att
bedriva konsumentekonomisk forskning, eftersom detta är ett myckel eftersatt
område i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
bör bedrivas enligt samma modeU som aU annan forskning, där respektive högskola
har huvudansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HLR
tfrågasälter utredningens förslag belräffande Konsumentverkets roll i detta.
Resurser bör i försia hand satsas i högskoloma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskning
vid universitet och högskolor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt alt inte ryckas med och bli entusiastisk av detla breda och
optimistiska kapitel. Föreningen kan inte annat än all instämma i förhoppningarna
om att vad som skrivs här skall bli verklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ABF
vill understryka behovet av atl utveckla konsumentforskningen. Den PM som Sören
Bergström skrev för uiredningen kan uigöra en utgångspunkt för utveckling av
en systematiserad planering av den framtida konsumenlforskningen. Del är
viktigt all forskningen relateras lUl utvecklingen i samhället. Del gäller all
skapa en helhetsbild för forskningen och även samla olika forskningssektorer
till en helhel. Vi anser alt del är angeläget all få till stånd ell
kontaklutbyte mellan olika forskare i mera organiserade former, så alt elt
"forskarsamhälle" så småningom skulle kunna utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumeniverkei
bör inte ha den föreslagna rollen som seklorsforsknings-organ, inte heUer i den
svaga form som kommittén föreslår. Ell slalligt verk med huvuduppgtfl att
genomföra den av stalsmaktema beslutade konsumentpoUtiken bör inte styra den
konsumenlforskning som måsle syfta till att undersöka konsumtionens betingelser
och även konsumentpolitikens svagheter. Miljöförbundet har dystra erfarenheter
av Naturvårdsverkets huvudmannaskap för miljövårdsforskningen atl anföra som
argument mol den ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Universket
och högskolor kan bättre själva sköta styrningen, inom de ramar som slalen
centralt sätter genom all inrätta högre tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
har länge upplevt all forskningen kring boendel hafl en snäv ekonomisk/teknisk
inriktning. Forskningen har utgått från producenters och förvaltares behov.
Konsumenlemas behov och önskemål har kommit i skymundan, Uksom forskningen om
bostäder och bostadsområden som social miljö. Det finns således elt slort behov
av konsumentinflytande över forskningen för all kunna hävda
bostadskonsumenternas iniressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl något råda bot på detla problem har förbundet nyligen inrättat en
forskningspanel. Denna består av forskare från oUka discipliner och representanter
från hyresgäströrelsen. Panelen har bl. a. till uppgtfl atl vara en länk meUan
forskningsvärlden och förbundet. På så sätt hoppas vi kunna påverka forskningen
så alt den i större utsträckning utgår från konsumenternas behov. En viktig
uppgtfl för panelen är också atl utvärdera och sprida för de boende viktiga
forskningsresultat. Då kan viktig kunskap spridas och komma till användning vid
bl. a. projektering och förvaltning av bosläder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
textilforskningsinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
Konsumentlekniska institutionen vid Chalmers bör man, som föreslagils i Köraers
reservation, ompröva tjänsteinriktningen vid ordinarie innehavares
pensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
med tanke på att den Konsumentlekniska forskningen inte ska begränsas till så
snäva områden all del bara berör en liten del av textila konsumtionsartUflar
och en begränsad del av städområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Lokal konsumentpolitisk verksamhet </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.1 Kommunal verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1.1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO instämmer i kommitténs
uppfattning att utvecklingen av den lokala</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumenlpolitiska
verksamhelen skall prioriteras högt, samt atl denna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
skall vara frivillig för kommunema. Det är viktigt att lägga det Prop.
1985/86:121 konsumentpoUtiska arbetet så nära konsumenterna som möjUgt för att
därigenom nå dem som bäst behöver hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiska
insatser måste göras på olika nivåer i samhället för atl bli verkningsfulla.
Erfarenheterna visar att konsumentpolitik på enbart central nivå blir exklusiv
i bl. a. den meningen all kontakterna med de enskilda konsumenlema blir
begränsade. Utbyggnaden av den kommunala konsumentverksamheten sedan mitten av
1970-talet har därför inneburit en väsentlig förändring. Antalet kontakter med
enskilda konsumenter och konsumentpoUtiska aktiviteter avseende information,
undersökningar m.m. har mångdubblats. Decentraliseringen av del
konsumentpolitiska arbetet har givk klart positiva effekter. På lokal nivå
finns fömtsättningar att åstadkomma ännu större och mer varaktiga förbättringar
för konsumenterna. Verket anser att en fortsatt utveckling av det
konsumentpolitiska arbeiei på lokal nivå måsle få hög prioritet under de
kommande åren. Den föreslagna lyngdpunklsförskjulningen till lokal nivå av
rådgivning, reklamationshantering, information och marknadsbevakning ställer
samtidigt ökade krav på samordning, erfarenhetsutbyte och dialog mellan den centrala
och lokala nivån. Konsumentverket avsätter redan nu belydande resurser för
detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip anser Konsumentverket all kommunal konsumentverksamhet bör vara
obligatorisk. Förutsättningar är dock all verksamhelen får det innehåll och den
bredd som kommittén skisserar. Men liksom kommittén är verkel i dagsläget
tveksamt tiU en obligatorisk kommunal konsumentpolitisk verksamhet. Man är på
lokal nivå inne i en utvecklingsfas där man prövar nya angreppssätt och
aktiviteter. Etl obligatorium skulle kunna innebära atl denna utveckling
stoppas tUl förmån för en reglerad verksamhet med låg ambkionsnivå. Delta
hindrar dock inte alt vissa krav ändå bör ställas på den kommunala
konsumentverksamheten. Verkel menar all det är angeläget att ultfrån
hitliUsvarande erfarenheter forma den framtida verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
visar atl de verksamheter som utvecklals bäst har en klar politisk förankring.
Man är på lokal nivå i hög grad beroende av etl aktivt politikerslöd. Ansvaret
för konsumenlfrågoma bör enligt verkets mening normall ligga hos ell särskill
organ, en konsumenlnämnd. I mindre kommuner kan konsumentfrågorna kombineras
med andra frågor, t.ex. invandrarfrågor, under en gemensam nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anser att en stark politisk förankring är en fömlsältning för alt<br>
kommitténs förslag till tyngdpunktsförskjutning av vissa konsumenlpoli<br>
tiska arbetsuppgifter från central lill lokal nivå skall kunna reaUseras. Del<br>
innebär också alt verkel utifrån hittillsvarande erfarenheter släUer sig<br>
tveksamt tiU sådan interkommunal samverkan på konsumenlområdel som<br>
begränsas till rådgivningsservice. En sådan samverkan gör del svårt att<br>
arbeta enligt de principer som kommittén föreslår. Avståndet tiU konsu<br>
menter och marknaden ökar samtidigt som möjlighetema liU politiskt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inflytande
över verksamhelen minskar. Erfarenheterna visar att konsu- Prop. 1985/86:
121 mentverksamheten i de kommuner som köper tjänster av andra kommuner oftast
inskränker sig till enskild konsumentrådgivning. Alt köpa tjänster från
frislående organisationer får liknande konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gångna årens erfarenhet visar enligt verkel all det behövs en hellids-ansläUd
tjänsteman på 20000-25 000 invånare. Endasl etl fåtal kommuner har för
närvarande resurser i sådan omfattning. Endast i de allra minsta kommunerna bör
vägledaren tjänstgöra mindre än heltid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
visar också att de kommunala konsumentvägledarnas arbelsuppgtfter är så
kvalificerade alt tjänsterna bör vara placerade på handläggarnivå. Del
accentueras av de arbetsuppgifter och del breda arbetsområde som kommittén
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anser liksom kommittén atl insatserna på lokal nivå måsle breddas lill andra
konsumenlområden än de traditionella (rådgivning och information). Precis som
på ceniral nivå måsle olika medel användas lokak för all förbättra
konsumenlemas situation. De arbetsområden som kommittén föreslår för den lokala
konsumentverksamheten har många kommuner redan börjat arbeta med. Det finns
alltså erfarenheter att ta tillvara i del framlida arbetet. Men kommunerna
måste ocksä fä stöd och stimulans för atl utveckla konsumentpolitiska insatser
inom de nämnda arbetsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
vill verket understryka att en ökad utbildning av såväl tjänstemän som
förtroendevalda krävs för atl möjliggöra de insatser som kommittén anser
nödvändiga. Särskik vill verket peka på behovel av ökad och fördjupad
utbildning av de senare. Idag finns i många kommuner en aUtför stor klyfta
mellan tjänstemännens och de förtroendevaldas kunskaper på det
konsumentpoliliska områdel. Del är därför angelägel att de förtroendevalda
under de närmaste åren får möjligheter alt öka sina konsumentpoliliska
kunskaper. Här vilar elt slort ansvar främst på deras egna organisationer
(partier, studieförbund). Konsumentverket anser alt del finns etl slort behov
av alt stödja en sådan utbildning även från del offentligas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detla sammanhang kan nämnas atl verkel innevarande år svarar för ca. 1500
utbildningsdagar för de kommunala vägledarna. Utbildningen avser såväl grund-
som fortbildning. Det är angelägel alt denna utbUdning kan upprätthållas och
fördjupas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt anser verkel liksom kommittén atl del vidgade konsumentpoliliska
arbetsområdet på kommunal nivå fömtsätter all ell nyll normalregle-menle utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
reklamationshantering konstaterar utredningen att även här<br>
spelar den lokala verksamhelen en viktig roll. Ca. 70000 rådgivningskon-<br>
takler avser olika reklamationsfrågor. Av dessa går ca. 8000 till allmänna<br>
reklamationsnämnden. Dessa siffror understryker än en gång viklen av del<br>
lokala konsumenlpolitiska arbetet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser sammanfattningsvis att en ökad satsning och elt Prop. 1985/86:121
ökat stöd till den lokala konsumentpoliliska verksamhelen ger de bästa
förutsättningarna för konsumentpolitikens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man som statskontoret starkt förespråkar avser atl låta del lokala
konsumentpoliliska arbetet utgöra del centrala i den framlida konsumentpoliliska
verksamheten, innebär detta atl konsumentverkets arbete kan få en delvis ändrad
inriktning. Tyngdpunkten måsle förskjutas mot atl ge de kommunala
konsumentrådgivarna all den service och det stöd som krävs för att dessa skall
kunna arbeta på avsett sätt. Konsumentverket måste därför priorkera områden som
utredningar, testningar, marknadsöversikter m.m. Arbete som innefattar
producenlpåverkan och andra mer sysleminriktade aktiviteter bör ges lägre
prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Linjenämnden
får barnavårds-, hushåUs- och textillärarlinjerna samt linjen för kost och
näringsekonomi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt all den lokala konsumentpoliliska verksamheten utökas, och atl
konsumenlvägledarna har adekvat utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
vUl vidare understryka behovet av fortbildning för konsumentvägledare, samt
Konsumentverkets ansvar för informationen liU de lokala konsumenlvägledarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är linjenämndens uppfattning att Konsumentverket borde ha tiUgång tiU en egen
rikstäckande organisation, och nämnden beklagar atl hemkon-sulenlorganisalionen
som hade anknytning till länsslyrelserna har avvecklats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Institutionerna
för huslig utbUdning vid universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ansluter oss till kommitténs åsikt att den lokala konsumentpoliliska
verksamhelen utvidgas. Vi vUl dock understryka vikten av att konsumenlvägledarna
får adekvat utbildning och fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frånvaron
av hemkonsulenter vid länsstyrelserna har lagt mera ansvar för bl.a.
skolkontakter och fortbildning för olika gmpper, socialassistenter, lärare m.
fl., på konsumenlvägledarna. Del ökade ansvaret för olika konsumentpolitiska
ålgärder, understryker behovet av utbildning för den kanske viktigaste
kategorin verksamma inom konsumentpolitiken: konsumenlvägledarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generelll
sett har utvecklingen av den kommunala konsumentverksamhe<br>
ten inte kommit atl motsvara de mål man 1975 fastlade. Konsumentpolitisk<br>
verksamhet finns fortfarande inte i alla kommuner. Enbart i Kopparbergs<br>
län saknades konsumentpoUtisk verksamhei i form av kommunala arbets<br>
uppgifter i sex av länels 15 kommuner. Flertalet av de kommuner som<br>
saknar kommunal konsumentverksamhet är glesbygdskommuner. Olika</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mellankommunala
samarbetsformer för alt erhålla ökat befolkningsunder- Prop. 1985/86:121 lag
har inte varit framgångsrika. Avvecklingen av den regionala hemkonsulenlverksamheten
medförde atl 20 procent av länets befolkning förlorade möjligheten liU
konsumentvägledning. Endasl i en kommun i länet har man upprättat en
heltidstjänst för konsumentvägledning; i resterande åtta kommuner sköts dessa
uppgifter via dellidsansläUning, sammanslagning med andra arbetsuppgifter, t.
ex. bibliotekarie, eUer löses på annal vis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar kommitténs uppfattning om fortsatt verksamhet på frivillig kommunal
basis, men ser, mot bakgmnd av hur den konsumenlpolitiska verksamhelen hktills
utvecklals i länet, slora svårigheter att uppnå de mål som kommittén ställer
för den lokala konsumentpoliliska verksamheten. Särskill de mindre kommunerna
och de kommuner, som idag inte har fulll utbyggd konsumentpolitisk verksamhei,
kan förmodas tveka inför de ökade kostnaderna som den höjda ambitionsnivån
skulle innebära. En bredare lokal konsumentpoUtisk verksamhei med förankring i
övriga kommunala förvaltningar, frivilliga organisationer osv. kan förmodas
vara enklare att genomföra i kommuner som redan bedriver aktiv verksamhet.
Därmed finns det risk för all skUlnaderna mellan olika kommuner vad gäller
verksamhetens omfattning ytterligare vidgas. Möjligheterna atl stödja
speciellt mindre, resurssvagare kommuners verksamhetsnivå bör därför särskilt
studeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av vad som nu sagls anser länsslyrelsen all elt återinförande av den
regionala konsumentverksamheten bör ses som ett realistiskt alternativ. Som
länsstyrelsen ser det var avskaffandet av hemkonsulent-verksamheten elt slorl
misslag. Arbetet som utfördes av hemkonsulenterna för alt ge alla invånare,
oavsett bostadsort, del av den i dagens samhälle mycket viktiga
konsumentrådgivningen m.m., var mycket betydelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationen
var särskill viktig genom stödet till de inkomslsvaga landsbygdskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resurser
för återinförandet av en hemkonsulentverksamhet på länsnivå bör decenlraUseras
från konsumentverkets cenlrala organisalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunala konsumenlvägledarna gör redan en icke oväsentlig insats i
produktsäkerhelsarbetet, bl. a. genom alt sprida information om skaderisker av
intresse för konsumenlema i den egna kommunen och genom att rikta KOV/KO: s och
andra cenlrala organs uppmärksamhet på farliga varor. I flera fall då KO funnit
anledning all väcka lalan om säljförbud vid marknadsdomstolen har det
urspmngliga initiativet kommk från en kommunal konsumenlvägledare eller
molsvarande kommunal befattningshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man genomför en reglering av del slag som PÅK överväger, kommer<br>
det atl öka behovet av insatser från kommunalt håll. Konsumentvägledar<br>
nas verksamhei för alt föra information om farliga varor vidare tiU ansvari<br>
ga centrala organ får då ännu större vikt och bör kunna effektiviseras.<br>
Framför allt bör emellertid konsumenlvägledarna kunna utnyttjas - både</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>av
centrala myndigheter som KOV och av näringsidkare - för atl inom Prop.
1985/86: 121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sina
kommuner sprida varningsinformation om farliga varor och tjänster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
för att vägleda konsumenter hur de skall förfara för alt utnyttja</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsidkarnas
erbjudanden atl la tiUbaka farliga varor eller rätta till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säkerhelsbrister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
instämmer i kommitléns slutsats atl den kommunala konsumentverksamheten även i
fortsättningen bör förbli en friviUig verksamhei för kommunerna. Beträffande
kommitténs påpekande om att utvecklingen sedan 1975 har gått långsammare än
väntat viU vi påpeka följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslöt 1975 att kommunerna i fortsättningen skulle svara för den lokala
konsumentverksamheten. Sedan dess har verksamheten kontinuerligt byggts ut.
För närvarande har över 80% av landets kommuner någon form av
konsumentrådgivning. Eftersom del i första hand är de små kommunerna som helt
saknar någon verksamhei har 90—95% av landels invånare tillgång till någon form
av konsumentrådgivning. Med tanke på att konsumentpolitiken är en relativt sett
ny kommunal verksamhet och atl utbyggnaden pågår kontinuerligt bör detta
resultera i alt samtUga kommuner kommer all ha konsumentverksamhet inom några
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock viktigt atl särskilt de mindre kommunema fär hjälp all hitta lämpliga
former för alt starta och bygga ul en konsumentverksamhet. Bl. a. är det
nödvändigt att nya former för samverkan utvecklas såväl internt inom respektive
kommun som extemt. Redan idag fmns en del försök med interkommunal samverkan
mellan två eller flera kommuner. Vanligast är all en mindre kommun köper
tjänster av en större grannkommun. Resultaten av olika former för
interkommunal samverkan har hklills varierat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
kommuner kan också utveckla sin konsumentpolitiska verksamhet genom en
förbättrad samverkan med andra förvaltningar inom den egna kommunen. Särskill
viktig är en samverkan med sociatförvallningen i frågor om hushållsbudgetrådgivning.
Det är också viktigt med samverkan med skolförvaltningen och
socialförvaltningen för utbildning av lärare respektive förskoUärare och
anstäUda inom äldreomsorgen i konsumentfrågor, samverkan med
fastighetsförvaltningen i frågor som rör koslnader m. m. för småhus saml
energtfrågor. Biblioteken kan ha en särskild konsu-menlhöma etc. Genom
samordning med andra förvaltningar kan man på ett bättre sätl nå ut på en
bredare front med konsumentinformation och konsumentrådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma säll kan kommunerna bredda sin verksamhei ytterligare genom en utökad
samverkan och gemensamma arrangemang med olika organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samverkan
av ovannämnt slag förekommer idag i större eller mindre utsträckning på många
håU. Den bör dock utvärderas och vidareutvecklas. Delta är troligtvis en
fömtsättning för atl en ulbyggnad av den lokala konsumentverksamheten skall bli
effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill understryka vad som sagts om atl en aktiv politikermed<br>
verkan är nödvändig för en väl fungerande verksamhei. De stora varialio-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ner
som finns meUan landels kommuner medför dock att fömtsättningarna Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skiljer
sig frän kommun tiU kommun. SärskUda konsumentnämnder kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
bra för större och medelstora kommuner. För mindre kommuner kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
andra lösningar vara all föredra. Efiersom det är fråga om en frivillig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhei
bör vatje kommun få avgöra organisationen ultfrån sina lokala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landskrona
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
konsumenlpolitiska arbetet på lokal nivå bör prioriteras högt. Utredningen
borde därför ha följt de intentioner som tidigare behandlats av riksdagen 1975
om att obligatorisk kommunal konsumentverksamhet skaU införas. Del finns idag
alllför många otiltfredsstäUande lösningar och variationer på kommunala
konsumentverksamheter, varför fortsalt frivillighet kan medföra att vissa
kommuner väljer en alltför låg ambitionsnivå på denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämndema
bör i större utsträckning än hitlUls bli remissinstanser i frågor om
vamförsörjning, etablering av dagligvambuliker och andra konsumentpoliliska
frågor. Reklamalionshanleringen skall liksom nu lösas på informell väg.
Nämndens erfarenhet av delta arbetssätt har varit mycket god och bra
överenskommelser har bl. a. träffals med bUhan-deln i Landskrona.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med all riksdagen 1975 beslöt att konsumentpoUtiken var en kommunal och
frivillig verksamhei inrättades i Trollhättan en konsumentnämnd. Nämndens mer
än 10-åriga verksamhei har visat etl slort behov av närhet till vägledning.
Konsumenlnämnden anser all erfarenheterna visat alt en kommunal
konsumentvägledning är värdefull för kommuninvånarna. En väl utbyggd
konsumentverksamhet kan också tiltföra kommunen sakkunskap och underlag för
rationella beslul inom såväl planeringsfrågor som i övriga ekonomiska frågor.
Som exempel kan nämnas del informations- och utbildningssamarbete
konsumenlnämnden i Trollhättan har bedrivit. Ökade kunskaper hos
socialförvakningens personal och dess klienter kan begränsa sociala utgifter
utan atl den enskUde kommuninvånaren blir ekonomiskt lidande. Kommunal
konsumentverksamhet kan också vara en fömtsättning för all kunna samla och
dokumentera väsentiiga problem inom bostadsplaneringen. Fukt och mögel i
bosläder är l.ex. ell problem som delvis måste förebyggas i planerings- och
uppförandeskedet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
anser att den fortsatta utveckUngen av kommunal konsumentverksamhet måsle
bevakas. Eventuellt behövs speciella stimulanser övervägas. För mindre
kommuner som inte anser sig kunna bära kostnaden för en väl utbyggd
konsumentverksamhet bör Kommunförbundet medverka för all åstadkomma
samarbetsavlal med närliggande kom-mun(-er).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommuner som idag frivilligt har tagit det ansvar riksdagen har givk<br>
dem avlastar de centrala organen delar av dessas ansvar för bl. a. stöd till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svaga
konsumenter. Det torde därför vara skäligt att regeringen överväger Prop.
1985/86:121 att mera strikt fördela de medel som anvisats för
konsumentpolitiska insatser. Konsumentnämnden ställer sig däiför bakom
kommitléns förslag all AUmänna Reklamalionsnämndens telefonrådgivning liU
enskilda konsumenter upphör. Vidare anser konsumentnämnden att en prövning i
Allmänna Reklamationsnämnden bör förutsätta en kommunal handläggning och
försök liU lösning av tvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
omfattningen av kommunal konsumentpolitik finner konsumenlnämnden att den
kalalog som belänkandet tar upp i kapitel 12 väl beskriver de områden som skall
ingå i en kommunal konsumentverksamhet. Flera kommuner arbetar idag inom dessa
verksamhetsområden. Dock lorde det vara angeläget all Konsumentverket ges medel
för spridning av de beprövade modeUer som redan finns i de olika kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ell komplement tUl kapilel 12.2 vill konsumenlnämnden betona behov av samarbete
mellan kommunala konsumentverksamheter och statliga myndigheter som SPK och
Priskonloren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dagsläget finns på ett flertal ställen i landet större kommuner som böljat med
en seriös konsumentpolitisk verksamhei. Dessa utnyttjas ofta service-mässigl av
grannkommunernas invånare på gmnd av atl deras egen hemkommun inte etablerat
någon verksamhet. För att råda bot på detla behövs någon form av inlerkommunala
samarbetsavlal. Om konsumenter i glesbygd och mindre kommuner icke skall komma
på efterkälken hushåUsekonomiskl sett krävs en mer homogen utveckling av den
kommunala verksamhelen. Om detta skaU kunna åstadkommas behövs något
överordnat organ som förhandlingsvägen skall kunna få till stånd
konsumentbyråer i alla kommuner vare sig del sker genom egen verksamhei eller
samarbetsavtal. Svenska kommunförbundels länsavdelningar skuUe kunna fungera
som etl sådant förhandUngsfomm, gärna i samarbete med konsumenlmi-nistem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mullsjö
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
delar också kommitténs uppfattning att den kommunala konsumentverksamheten
även i fortsättningen skall vara en frivillig uppgift för kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
mindre kommuner saknar idag konsumentrådgivning. Det är<br>
viktigt all dessa får hjälp all finna lämpliga vägar att starta en konsument<br>
verksamhet. Interkommunal samverkan förekommer redan meUan vissa<br>
kommuner. Vanligast är atl en större kommun säljer tjänster till mindre<br>
grannkommuner. För att få en bra konsumentpolitisk verksamhet i en<br>
kommun krävs samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen. Social<br>
förvaltningen kan medverka i frågor om hushållsbudgetrådgivning. Skol<br>
förvaltningen och sociatförvallningen kan utbilda lärare respektive förskol<br>
lärare och personal inom äldreomsorgen i konsumentfrågor. Fastighetsför-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>valtningen
kan medverka i frågor som rör kostnader för småhus saml i Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>energtfrågor.
Biblioteken kan ha utställningar, en särskild konsumenl-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hömam.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare framhållits saknar många kommuner fortfarande konsumentrådgivning.
Andra kommuner har idag rådgivning i begränsad omfattning. Man kan förvänta
sig atl kommitténs förslag atl konsumenterna i första hand skaU hänvisas till
atl lokall söka få hjälp med en lösning av reklamalionsärendet kan innebära
ökade arbetsuppgifter. Vidare kommer etl ökat utbildningsbehov atl medföra
ökade koslnader för kommunerna. Det är troligt atl kommunernas kostnader för
konsumentrådgivningen därför kommer alt avsevärt öka i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
får således ta på sig nya uppgifter utan atl erhålla kompensation från staten.
Utbyggnadstakten kan därför bli myckel ojämn i kommunerna beroende på oUka
ekonomiska fömtsättningar. Dessutom kan konsumentrådgivarnas utbildning och
därmed kompelens förväntas bli varierande i olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vetlanda
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverksamheten
i Vetlanda kommun, en kommun med ca. 28000 invånare, uppgår idag lUl 50% av
heltidstjänst. Verksamhelen domineras till stor del av telefonrådgivning, (både
vad gäUer råd före köp och reklamalionshantering) och därmed uppföljande
arbete. Uppskattningsvis inkommer ca. 800-900 samtal per år. Dessutom
tillkommer uppdrag i samband med personliga besök och brevförfrågningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmän
konsumentinformation lämnas idag huvudsakligen i kommunens skolor samt liU
föreningar och organisationer som särskill begär det. Egen uppsökande
verksamhei, typ utställning, marknadsuppföljning, studiecirklar m. m. blir
pga. tidsbrist av underordnad betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala konsumentverksamhet som idag bedrivs uppvisar myckel slora
variationer. 238 av landels 284 kommuner har konsumentverksamhet, men hela 124
kommuner har konsumentsekrelerare anställd på mindre än halvtid (enligt KoV
statistik 1985-07-01). Dvs. mer än hätften av kommunema driver verksamhet som
inte ger utrymme för nägon direkl aktivitet utåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är det myckel stora variationer på tjänstemännens kompelens, efiersom formella
kunskapskrav saknas för konsumentsekrelerare. Liten verksamhet ger inte heUer
någon färdighet och mtin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU dessa slora olikheter på verksamhet i kommunerna är det myckel svårt
atl ge allmängiltiga rekommendationer som är realistiska alt genomföra på
lokalplanet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Renl
allmänt kan pålalas viklen av etl politiskt engagemang i konsumentverksamheten.
Politikerna har etl kontaktnät, bl. a. liU andra politiska organ, vilket leder
tiU att verksamhelen sprids utåt. Ett aktivt politiskt engagemang ger även
verksamhelen viss dignitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommuner med relativt liten verksamhet, finns inget större utrymme<br>
för andra aktiviteter än den dkekla rådgivningen och råd i samband med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>reklamationer.
Verksamheten får i hög grad inriktas på telefonservice. Prop. 1985/86: 121
Dessutom tar materialhanteringen slor lid i anspråk. Det saknas då utrymme för
åtgärder som kräver politiska beslut och styrning, och därmed finns inte heller
behov av någon särskUd nämnd. Del väsentiiga torde inte vara humvida en
konsumentnämnd finns eller ej, ulan att söka fä en så bred verksamhet att en
politisk aktivitet kring konsumentfrågorna möjliggörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
saknar i belänkandet belysning av frågan om eventuella kostnader för kommunerna
som följd av föreslagna förändringar av viss kommunal verksamhei t.ex.
förändrad skolundervisning, ökat stöd till frivilliga organisationer,
ytterligare uppgifter för den lokala konsumentverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gislaveds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenluiskollet
delar kommitténs uppfattning atl den kommunala konsumentverksamheten även i
fortsättningen får bli en frivillig uppgift för kommunerna. En obligatorisk
verksamhei skulle knappast ge verksamhelen elt sådant innehåU som är
nödvändigt, ej heller få en sådan bredd som kommittén förordar. Kommunernas varierande
resurser och behov och även del faktum atl någol statligt ekonomiskt stöd inte
kan påräknas, gör att samarbetsavtal mellan flera kommuner när del gäller
konsumentpolitisk verksamhet, framstår som etl realistiskt akemativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun stöder kommitténs förslag om alt inrättandet av kommunal
konsumentverksamhet ska vara friviUig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun anser atl en konsumentnämnd/kommilté bör uigöra den normala formen för
politikernas medverkan i arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontakter
med enskilda konsumenter är en grundläggande uppgtfl i det kommunala arbetet,
främsl som problemuppfängare. Möjligheten för kommunal verksamhei all nå
större gmpper av människor och rikta sin verksamhet tiU speciella gmpper bör
dock ökas. Den kommunala vägledningen behöver stöd från KOV, press, radio och
TV såsom beskrivits av kommittén för atl nå ul till den enskilde konsumenten.
I etl långsiktigt perspektiv ökar detta konsumenternas möjligheter att hävda
sig på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun ser det som en angelägen uppgift all ge kommunmedbor<br>
garna rätten lill en väl fungerande konsumentverksamhet. I utredningen<br>
redovisas atl drygt 90% av landels befolkning bor i kommuner med någon<br>
form av kommunal konsumentverksamhet. Del ger anvisningar om ytterli<br>
gare elt område med slora regionala skillnader eftersom i Västerbotten<br>
saknar 6 kommuner av 15 denna verksamhei. Kommuner med egen konsu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>menlverksamhel
som befinner sig i resurssvaga regioner får av förklarliga Prop. 1985/86:121
skäl en större arbetsbelastning. Umeå kommun vill dock betona viklen av att
konsumentverksamheten fortsättningsvis utgår tfrån ett frivilligt kommunalt
engagemang, men för undvikande av snedbelaslningseffekten bör frågan om
inlerkommunala samarbelsformer inom detla område undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser vidare alt alla de arbetsområden som specificeras i kommitténs betänkande
är av slor vikt för all nå de mål som uppsläUs. Kommunen vill dock framhåUa
områdenas rådgivning, utbUdning och organisalionsstöd som särskilt viktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverksamheten
på lokal nivå bedrivs numera av kommunerna inom ramen för primärkommunal
verksamhei. I början var dock verksamhelen förankrad hos lokala
organisationer. Kommunerna har därför i belydande ontfattning tagit på sig ell
ökat ansvar för en verksamhet, som lidigare bekostades av staten. Kommunema har
inte heller protesterat mot alt överta sitt nuvarande ekonomiska ansvar, hell
enkelt av den anledningen all man funnit att verksamheten är av inlresse och
gagnar kommuninvånarna. Mot den bakgmnden borde tanken på lagsttftning om
obligatorisk kommunal verksamhet, som framförs i ett särskUl yttrande, kunna
avföras från vidare diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
förordar inte heUer obligatorium men uttrycker besvikelse över ulveckUngstakten
i den kommunala verksamhelen. Besvikelsen kan inte anses befogad mol bakgmnden
av den i delta sammanhang korta lid som kommunernas roll varit aktuell.
Kommunernas uppgtfter inom detta område har inte heller konkret definierats och
i viss mån råder tveksamhet om kompelensgränsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förhållandet atl konsumentverksamhet nu finns i de flesta kommuner visar väl
snarast atl utvecklingen trots ovannämnda och andra inledningsproblem varit
positiv. Del kan väl inte heller uteslutas alt verksamheten centralt och
regionalt inte varit anpassad lill en snabbare utveckling lokak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Växjö
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FriviUighelen
har medfört atl kommunernas satsning på verksamhelen visar stora variationer
inte alllid sammanhängande med kommunens storlek. T.ex. Växjö kommun har i
jämförelse med jämnslora kommuner som Kalmar, Halmstad och Kristianstad en
myckel låg ambkionsnivå för den konsumentpoliliska verksamhelen. Atl i detta
läge tillföra kommunerna ytterligare uppgifter som kommittén föreslår är
knappasl realistiskt. Detta gäller då främsl reklamationshanteringen och
marknadsuppföljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
1975 handlägges konsumentfrågorna i Ystads kommun av en konsu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mentnämnd
som är palamentariskt sammansatt och som enligt vår bedöm- Prop. 1985/86:121
ning fungerar bra. De första åren sköttes rådgivningen av en konsumentsekrelerare
på dellid. 1979 ingicks ett samarbetsavlal med angränsande kommuner och en
konsumentsekrelerare anställdes på heltid. Behovet av konsumentvägledning är
stort och har vuxit alltsedan starten. Kommunen delar kommitténs uppfattning
all konsumentpolitisk verksamhet är av fakultativ karaktär. Detla inte minst
med tanke på minskad statlig styrning av den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
instämmer i atl en stark kommunal konsumentverksamhet är den nödvändiga basen
för etl målmedvetet konsumentpoliliskt arbete på lokal nivå. Del är rikligt alt
verksamheten även i fortsättningen är frivillig. Det ger kommunerna möjlighet
all utforma verksamheten ultfrån sin egen situation. Ell nylt normalreglemenle
saml förslagel till ny lag blir etl stöd för kommunerna all på sikt utveckla
konsumentverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sorsele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att utöka konsumentverksamheten är befolkningssvaga kommuner hänvisade till atl
köpa tjänster från större kommuner alternativt stödja någon friviUig organisation
som bedriver konsumentverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Västerås kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommktén
ser den lokala verksamheten som en av hörnslenaraa i del konsumentpolitiska
arbetet. Ulöver den kommunala verksamheten med rådgivning och information
betonas organisationernas insatser och samarbetet meUan dessa och den
kommunala verksamhelen. Nämnden, som har en omfattande erfarenhet av samarbete
med organisationer, vUl livligt tillstyrka kommitléns övervägande gällande den
lokala verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
ser det angelägel alt den kommunala verksamhelen leds av en särskild, poUtisk
vald konsumentnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
ser del som önskvärt att Kommunförbundels normalreglemente omarbetas i linje
med kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om arbetsuppgtfterna på kommunal nivå viU nämnden poängtera viklen av
samarbetet med andra kommunala förvakningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Luleå kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
anser atl utredningen brister i all den inte samtidigt,<br>
på elt tydligare sätt klargör sambandet mellan den kommunala konsument<br>
verksamheten och de frivUliga organisationerna. Nämnden har stor erfa<br>
renhet av samarbete med de frivilliga organisationerna. Vi anser atl en<br>
förutsättning för att konsumentpoliliska insatser bedrivs inom organisa-<br>
tionslivel är att det finns en väl fungerande kommunal konsumentverksam<br>
het alt iHlgä. Om denna verksamhei saknas eUer bedrivs i för liten omfall-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
är vår uppfattning, atl man då inte skall ha förväntan på alt de Prop.
1985/86:121 frivilliga organisationerna kommer atl kunna bedriva någon
konsumentpoUtisk verksamhei av större betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan brist i uiredningen är den totala avsaknaden av resonemang om den
kommunala konsumentverksamhetens resursbehov. Visserligen innebar direktiven
till utredningen atl den inte kunde föreslå några nya resurser till den
kommunala konsumentverksamheten. Men utredningen borde ha utrett om den
kommunala verksamheten har resurser för den verksamhei man förväntas bedriva
idag. Vår erfarenhet är atl de flesta kommunala konsumentverksamheter har
personeUa resursproblem idag. Rådgivningen har slagit igenom hos allmänheten
som därmed stäUer ökade krav på verksamheten. De förtroendevalda i
konsumentnämndema blir aUt aktivare desto mer erfarenhet de får. Delta ställer
också ökade krav på verksamhelen genom ökad aktivket på många områden. Mot
bakgmnd av detta samt att utredningen föreslagit en rad nya arbetsuppgifter för
den kommunala verksamhelen, ser vi del som omöjligt att de frivUliga organisationerna
kommer alt öka sitt engagemang, som inte den kommunala verksamhelen också får ökade
personella resurser. Konsumenlnämnden har stöd för denna uppfattning från vår
referensgmpp för konsumentfrågor. Denna är sammansatt av lio frivilliga
organisationer och har funnits sedan 1974. Vi viU också framhåUa atl samverkan
med folkrörelser och organisationer är en mycket viktig uppgtfl men att den
samtidigt är mycket resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av alt utredningen föreslår en fortsatt frivillighet för kommunema att
ha konsumentverksamhet saml att det måste vara en omöjlighet all förutse hur
kommunerna kommer all bedriva reklamalionshanleringen de närmaste åren, är vår
uppfattning alt förslagel ej går all realisera i detta skede. Frågan bör
däremot aktualiseras om ett par år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Botkyrka kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har lidigare i detta yttrande klart påtalat den centrala roll som den lokala
konsumentverksamheten har. Idag finns någon form av konsumentverksamhet i 238
av 284 kommuner i landet. Del är vår förhoppning och övertygelse att fler
kommuner kommer lill insikt om behovel av lokal konsumentverksamhet. Vi tror
alt denna process gör alt någon lagsladgad skyldighel alt bedriva
konsumentverksamhet inte behöver införas för all få acceplans ute i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Halmstads kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår erfarenhet är det inte bara önskvärt ulan nödvändigl med konsu<br>
mentverksamhet i varje kommun. Om den lagsliftning, som nu föreslås,<br>
kan medverka lill att kommunerna bygger ut eller startar konsumentverk<br>
samhet är del bra. Vi har erfarenhet av hur utlämnade konsumenterna är i<br>
kommuner där konsumentverksamhet saknas. Dagligen måste vi avvisa<br>
konsumenter som ringer lUl oss från två grannkommuner som helt saknar<br>
konsumentverksamhet. Det är inga "onödiga" frågor som ställs och pro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>blemen skulle oftast kunna
lösas i en fungerande konsumentverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att konsumentverksamheten skall ha en politisk anknytning i Prop.
1985/86:121 första hand genom en egen nämnd. I mindre kommuner kan nämnden
ersättas med elt utskott i annan nämnd med nära anknytning till konsumentverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsument
vägledaren i Bengtsfors kommun m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
västra Götaland finns idag en "samarbelsgmpp" i konsumentfrågor
bestående av konsumentvägledare och konsumentsekrelerare från ett flertal
kommuner från norra Dalsland ner till Ale kommun. Flera av dessa kommuner är
relativt små och konsumentfrågorna har hittills haft en ganska undanskymd plats
i de kommunala förvaltningarna. Undanlag är bl.a. Trollhättan och Vänersborg
som vi företrädare från andra kommuner betraktar som "storebröder" i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledama
i dessa småkommuner har liksom i landet i övrigi en mycket liten tjänstetid som
kan ägnas åt dessa frågor. Med andra ord finns det en mängd andra
arbetsuppgifter som skall utföras på dessa tjänster. Flera av oss vägledare har
en tjänstetid av högst 2-4 timmar per vecka som vi skall sköta
konsumentfrågorna på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av Konsumentpoliliska kommkténs betänkande anser vi del därför myckel
viktigt atl man får klart för sig på finansdepartementet och konsumentverket
under vilka fömtsättningar konsumentvägledningen bedrives i vissa kommuner.
Principen att kommunerna bör ta över mera av den direkta vägledningen och även
hanteringen av reklamationsärenden från ARN ställer vi i och för sig upp på.
Tyvärr kan vi dock inte räkna med att de personeUa resurserna för denna
hantering alllid kommer att finnas i kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Köpmannaförbund anser — liksom kommittén — atl eventueUa tvister mellan köpare
och säljare skall lösas sä nära marknaden som möjligt. Vi finner det därför
principiellt intressant med en lokalt orienterad rådgivnings-, informations-
och medlingsfunktion på del kommunala planet. Försöken i Trollhällan och även
annorstädes i landet har fält ett poskivt ulfaU hos såväl lokala
konsumenlvägledare som hos konsumenter och företagare. Vi anser det kan finnas
anledning att vidareutveckla dessa modeller på bredare basis än vad som nu är
fallet. Vi vill emellertid starkt poängtera all några lokala, kommunala
reklamationsnämnder av samma karaktär som AUmänna Reklamationsnämnden inte bör
inrättas. De ärenden som inte kan lösas genom en lokal medUngsfunktion bör
vidareföras till den nuvarande Allmänna Reklamationsnämnden. Där finns i dag
den samlade kompelens och den ansvarskänsla som erfordras för alt kunna avgöra
tvistigheler mellan konsumenter och företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
delar Kommitléns uppfattning all den lokala konsumentpoUtiska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verksamhelen bör vara
frivUlig och alt del skulle vara varken reaUstiskl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eUer
ändamålsenligt atl lagstiftningsvägen ålägga kommunerna atl bedriva Prop.
1985/86:121 en sådan verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vidare framhållas all man särskilt inom detaljhandeln i slort sett har
poskiva erfarenheter av den kommunala konsumentpoliliska verksamhelen som den
bedrivits hillills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
vill understryka atl delegationen i och för sig delar Kommitléns uppfattning
att det lokala konsumentpolitiska arbetet är viktigt och värdefullt och därför
bör uppmuntras. Enligt NDMs mening främjas emellertid inte strävanden i denna
riktning av att man lägger fram en "katalog över områden, där lokala
insatser är önskvärda" (orden är Kommitléns) utan alt göra klart vad man
egentligen föreslår. NDM efterlyser en seriös och vederhäftig analys av de
olika arbetsområden som kräver insatser vilka lämpligen kan fullgöras på det
kommunala planet, vidare en ganska detaljerad beskrivning av hur dessa
insatser skall organiseras, område för område, saml vad insatserna kostar på
etl anlal definierade ambitionsnivåer. Med tillgång till ett sådant underlag
kan politikerna i varje kommun prioritera mellan de uppgifter som del finns
lokall inlresse och lokala förutsättningar att tillgodose. Utan tillgång till
detta underlag är risken mycket stor all kalalogen förblir en lista av fromma
önskningar som ingen kan la på allvar. Kommitténs tankegång all
"kalalogen" i belänkandet skall kunna bilda underlag för etl
"normalreglemente för kommunal konsumentpolitisk verksamhei" ler sig
verklighetsfrämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsaknaden
av en seriös behandling av de konsumentpolitiska insatserna på lokal nivå gör
del inte möjligt atl på ett mera djupgående säll behandla Kommitténs förslag
till arbetsområden och prioriteringen mellan dessa. NDM måste följaktligen
inskränka sig till några allmänt och principieUt hållna uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
anser att tyngdpunkten i den kommunala konsumentpolitiska verksamheten även i
framtiden bör ligga på rådgivning till enskilda kommunmedlemmar och
information lill kommunens innevånare i allmänhet. NDM gör den bedömningen all
dessa arbetsuppgifter under en överskådlig framlid kommer all dominera den
konsumentpoliliska verksamhelen i flertalet kommuner. NDM ser också positivt på
samarbete mellan den kommunala informationsverksamheten och friviUiga
organisationer som lar sig an konsumentfrågor. Däremot anser NDM all Kommktén
överskattat de praktiska möjligheterna för kommunerna alt med personella och
ekonomiska resurser stödja insatser av frivilliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
minsl mol bakgrund av den vikliga roll, som statsmakterna vUl tilldela
företagens egenåtgärder på det konsumentpolitiska området, synes del angelägel
att förelagen i kommunen ges lillfälle alt spela sin aktiva roll på det
kommunala konsumentpolitiska planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser vidare att en ytterligare utveckling av den lokala konsumenlpoli<br>
tiska verksamhelen är nödvändig om man ska nå svaga grupper. Kvalité-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
Riksdagen 1985186.1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ten
på den lokala verksamheten är mycket ojämn. Del krävs en väsentlig Prop.
1985/86: 121 utökning av resurserna om de uppgifter som föreslås av kommittén
ska klaras lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
vill särskilt understryka betydelsen av den lokala konsumentpolitiska
verksamheten. Det är beklagligt atl utbyggnaden gäll så långsamt. En del
kommuner bedriver fortfarande inte någon konsumentverksamhet och skillnaden i
aktivitet är betydande bland de kommuner som har konsumentverksamhet. En aktiv
politikermedverkan saknas dessulom pä alltför många håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
särskill politiskt organ - till exempel en konsumentnämnd - krävs i de flesta
fall för att ge tyngd ål de konsumenlpolitiska frågorna ute i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Västerbottens
läns TCO-distrikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har tidigare rekommenderat att den kommunala konsumentvägledningen ska byggas
ut i landets alla kommuner och att del ska finnas en anställd i
konsumentverksamheten per 20.000-tal invånare i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
mål är långt borta. Etl 50-tal kommuner saknar kommunal konsumentverksamhet
och många har endast några få limmar i veckan avsatt för konsumentfrågorna.
Bland de kommuner som är utan verksamhet eller har dåliga resurser finns många
i Norrland. I Västerbottens län saknar 6 kommuner av 15 kommunal
konsumentverksamhet. TCO-distriktet anser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
kriteriet för alt en kommun ska få hävda att man har kommunal konsumentverksamhet
ska sältas vid minst 20 timmars tjänstgöring per vecka för en anställd för
frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslär TCO-distriktet all en tidsgräns sätts för den frivilliga
konsumentverksamheten. Har inte utbyggnaden av kommunernas konsumentverksamhet,
med tjänstgö-ringskrilerium enUgt ovan, uppnått 95 procent av samtliga kommuner
år 1990, ska en lagstiftning tUlgripas som ålägger kommunerna lokal
konsumentverksamhet. I tidigare centrala yttranden har TCO satt frivilliggränsen
tUl år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
statligt stöd för start av kommunal konsumentverksamhet redan i dag ges i form
av regionalpolitiska insatser till de kommuner som finns inom stödområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att utbyggnaden av den kommunala konsumentverk<br>
samheten även i fortsättningen skall vara frivillig. Med tanke på atl kom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>munernas
resurser knappasl torde komma alt öka under den närmaste Prop. 1985/86:121
tiden är del inte troligt att utbyggnaden av konsumentverksamheten i kommunerna
kommer atl högprioriteras framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lokala verksamheten bör framförallt inrikta sig på rådgivning och hjälp alt
lösa enklare ärenden. Gentemot företagen kan den lokala verksamheten bidra
lill att företagen blir mer motiverade all själva lösa sina reklamationslvisler
med enskilda konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
konsumentgillesförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kooperativa konsumenlgillena har alltid arbetat med konsumenlpolitiska frågor,
oftast på elt myckel handfast, praktiskt och konkret sätl och på det lokala
planet — där det bäst behövs — och ställer sig därför självklart bakom
kommitténs uppfattning om behovet av en ökad och utvecklad lokal
konsumentpolitisk verksamhei liksom vi tillstyrker den utvidgning av den
kommunala kompetensen som kommittén föreslår i samband med
reklamationshantering och förmedling av information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dock
tror vi del är nödvändigl med lagsliftning om kommunal konsumentverksamhet om
inte klyftan snarare skall öka än minska mellan kommuner med bra respektive
mer eller mindre obefintlig kommunal verksamhet i takt med att uppgifterna för
den lokala kommunala konsumentverksamheten ökar. Kooperativa
Konsumentgillesförbundet vill förorda en ramlagstiftning som ger
kommuninvånarna rättighet atl ställa krav på kommunalpolitisk verksamhei
samtidigt som den ger kommunerna frihei alt välja lämplig modell för att lösa
de konsumentpoUtiska åtaganden som föreslås i utredningen och lämpligen skrivs
in i ramlagens målparagraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
ställer sig helt bakom bedömningen att den lokala konsumentpoliliska
verksamheten ska bedrivas med en politisk nämnd som bas. Politikermedverkan är
nödvändig, som utredningen påpekar, för att ge det kommunala konsumenlarbetet
bredd och tyngd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser med hänsyn till gjorda erfarenheter atl ell obligatorium är del bästa
för all snabbi skapa hjälp ål landels alla konsumenter. Det råder idag ell hårt
och tråkigt klimat ute på fältet meUan kommuner, som har verksamheter och
konsumenter som viU ha hjälp men som bor i kommuner utan verksamhei eller
otillräcklig sådan. Vad gäller de arbetsområden uiredningen anser nödvändiga
för den kommunala verksamhelen all hanlera vlU vi dessulom understryka all
många konsumentverksamheter idag fungerar som remissinstanser i planfrågor,
lillfållighetshandeln, kollektivtrafik, bostadsförsörjning m. fl. Detta för att
på ett mer uppenbart sätt än vad som annars ofta görs la till vara
konsumenternas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
läget i många kommuner är idag tvingas emellertid politikerna att hårt
prioritera bland uppgifterna på gmnd av bristande ekonomi och/eller brist på personallillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
större krav slälls på KOV: s roll som utbildare av de kommunala</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vägledarna.
Det är viktigt att konsumentverket kan bibehålla och tUl och Prop. 1985/86:121
med förstärka sina resurser härvidlag. Föreningen finner i detta sammanhang
lämpligt påpeka att de i kapitlet föreslagna arbetsuppgifterna är de idag
faktiskt utförda arbetsuppgifterna i många kommuner. Vi ställer oss därför
undrande inför de ifrågasättanden som förekommer i reservationer och särskilda
yttranden om vår yrkeskårs kvalifikationer. Lämpligare hade varit om
utredningen på något sätl förtydligat de krav man rimligen bör ställa på en
konsumentvägledare som skall arbeta med dessa "nya" arbelsuppgtfter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lokala konsumentpoUliska verksamhelen ägnas ell kapilel i betänkandet. Man
betonar där inledningsvis att den bör prioriteras högt. Förbundel instämmer i
detla men med del liUägget atl del bör också gälla den regionala, dvs.
länsvisa verksamheten. På det senare området bör hushåUnings-sällskapen -
liksom under ell anlal decennier fram tiU 1967 - bl. a. kunna fylla en viktig
funktion som regionall kontaktorgan och som replipunkt för KOV och andra
cenlrala organisationer. Flertalet hushållningssällskap har återigen anställt
hemkonsulenter (för närvarande 20 st.) för alt söka fylla en sådan funktion.
Dessa har snabbt mött en myckel stor efterfrågan på rådgivning och service inom
områdel hem, hushåll och hushållsekonomi; dels från hushållningssällskapens
egna medlemmar och dels (och i starkt ökande grad) från en bred allmänhet.
Flertalet av hushåUningssällskapens hemkonsulenter är, på gmnd av starkt
begränsade ekonomiska resurser, tills vidare deltidsanställda. Här finns
således en resurs och en verksamhei som hushållningssäUskapen är beredda alt
utveckla vidare i samverkan med andra organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folksam</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
elt antal år finns inom försäkringsområdet etablerat en ceniral självständig
rådgivningsbyrå - Konsumenternas försäkringsbyrå. Som huvudmän står
Konsumentverket, Försäkringsinspektionen och försäkringsbolagen.
Rådgivningsbyråns uppgift är atl hjälpa och vägleda konsumenterna i
försäkringsfrågor. Verksamheten är förlagd tiU Slockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en ceniral byrå av detta slag kan ses som en kritik mol de enskUda
försäkringsbolagens informationsverksamhet men visar också alt den kommunala
lokala konsumentverksamheten inte är utbyggd eUer fungerar på önskvärt sätt.
Vi delar kommitténs uppfattning alt en stark kommunal konsumentverksamhet är
den nödvändiga basen för ell effektivt konsumenlpolitiskl arbete. Det är etl
genereUt påslående som i hög grad även gäller rådgivning i försäkringsfrägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Oljekonsumenternas
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
senare gäller också om den lokala inriktningen av konsumentpolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(kap.
12), som OK vill ställa sig bakom som långsiktig huvudlinje. Denna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kräver
dock lokala stöd- och utvecklingsresurser för all genomföra och det Prop.
1985/86: 121 är vanskligt all i någon större utsträckning och på kortare sikt
lita till friviUiga insatser som förr i liden. Cenlrala resursförstärkningar
behövs paraUellt med alt de lokala långsiktigt utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
tio är tillbaka har kommunerna ansvarat för den lokala konsumentverksamheten.
Fortfarande saknar ell 50-lal kommuner en organiserad konsumentverksamhet.
Kommittén ger exempel där små kommuner gått samman och anställt gemensam
konsumenlvägledare. Naturligtvis finns del andra sätt all lösa de små
kommunernas hantering av dessa frågor. En intressant lösning är, enligt SVs
mening, all kommuner köper dessa tjänster från hushållningssällskapen.
Erfarenheterna av delta har hittiUs varit goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett särskilt yttrande tiU utredningen betonas det viktiga arbete som
hemkonsulenterna utförde. Studieförbundet Vuxenskolan vill instämma i detta.
Del är viktigt atl konsumenlvägledarna studerar del arbetssätt som från böljan
var hemkonsulenternas. Genom alt slor vikt lagts på arbete med
reklamationsfrågor, är del risk alt konsumentvägledarnas insatser riktar sig
tUl de redan starka - de som vet vart man vänder sig med sina klagomål. För atl
nå alla gmpper krävs uppsökande verksamhei med praktisk rådgivning.
Studieförbundet Vuxenskolan vill framhålla att kontakten med studieförbund och
frivilligorganisationer är viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siudieförbunden
kan vara kanalen för uppsökande verksamhet och projekt av olika slag.
Studieförbundet Vuxenskolan kan dessulom vara kontaktlänken lill olika delar
av producenlkooperationen. Del är viktigt alt få dialog mellan producenter och
konsumenter. Studieförbund och producenter kan tillsammans arrangera
informationsträffar kring inköpsplanering, råvamhantering m.m. För all nå de
sämst ställda vill vi också understryka viklen av elt samarbete med
socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer i kommitténs bedömning av nödvändigheten att förstärka den lokala
konsumentverksamheten. För närvarande fmns en särskild politisk nämnd endasl i
78 kommuner. Del är viktigt all konsumentpolitiken får egna politiska organ.
Läggs dessa frågor på redan befintliga politiska instanser finns del risk för
atl frågorna drunknar i andra frågor som anses ha större tyngd. Om vi inte får
egna politiska organ finns del dessutom en risk all tjänstemän lägger egna
prioriteringar på verksamheten. Arbetsuppgifter som utbildningsinsatser
riskerar i sådana fall all bli lågprioriterade och den traditionella
rådgivningsverksamheten högprioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala verksamheten ska enligt kommittén även i fortsättningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vara friviUig.
Miljöförbundet stöder den tanken, liksom argumentet att del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>knappast
går att tvinga fram kvalificerade kommunala ambitioner på detta Prop.
1985/86:121 område genom diktat. Men om det inte finns kommunal rådgivning alt
tillgå överallt, måsle enligt vår uppfattning statlig rådgivning och
reklama-lionshjälp finnas läll tillgänglig centralt eller länsvis, även per
telefon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bra all kommittén vill stimulera till en mångsidig lokal verksamhet. Del är
emellertid svårt atl i förslagen se någol konkret om hur man ska stärka
förutsättningarna för en sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
förordar atl många uppgifter flyttas från KOV till den lokala verksamhelen och
man lägger dessulom på ytterligare nya uppgifter. Detta innebär naturligtvis
atl klyftan kommer atl öka mellan konsumenter i de kommuner som har en väl
fungerande lokal verksamhet och konsumenter i de kommuner som saknar eller har
en ringa sädan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vet all politisk oenighet i dag medverkar till att frivilliga insatser får en
låg ambitionsnivå i många kommuner. SSKF anser därför att det finns behov av en
vägledande lagsttftning och en viss ekonomisk stimulans via KOV för atl vi ska
få en "lägsta ambitionsnivå" för den lokala konsumentpolitiken i
landels kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att reklamationer i försia hand bör lösas på lokal nivå. Det saknas
dock enligt SSKF: s mening förslag tiU hur detta ska gå lill. Därtill kommer
atl konsumenter i kommuner utan eller med ringa kommunal verksamhei blir
speciellt utsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
en större del av målen kommer all hänvisas lill domstolarna måste dessa få en
beredskap, exempelvis via utbildning, för atl kunna ge konsumenterna en bättre
handledning inför en "konsumentprocess".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar kommitténs uppfattning att organisationerna har en viktig funktion att
fylla i den lokala konsumenlpolitiska verksamhelen. Utöver inflytandet över
planer och program för bostadsbyggandet och över bostadsförvaltningen, bevakar
hyresgästföreningarna bl.a. kommunala taxor. Dessutom bedrivs en omfattande
hyresjuridisk rådgivning och service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1.2
Rådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har uttalat atl kommunerna bör överväga om inte en större</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andel
av resurserna kan användas för andra konsumentpolitiska insatser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>än personlig rådgivning
före köp av varor och tjänster. Såsom skäl härför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
kommittén anfört alt offentlig konsumentrådgivning och information till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enskilda konsumenter
endasl når en liten andel av befolkningen. Man</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anser atl andra, mer
generella åtgärder, typ utbildningsinsatser i skolor,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>marknadsbevakning, producentpåverkan,
vamförsörjningsplanering, upp-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sökande
verksamhet i samråd med friviUiga organisationer o.dyl., har Prop.
1985/86:121 större långsiktig konsumenlnytta i jämförelse med rådgivningen till
enskilda konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
delar kommitléns uppfattning alt genereUa ålgärder, typ utbildning, på
konsumentpoUtikens område har långsiktig betydelse för konsument-kollektivet.
NO är dock tveksam till om en utökning av sådana generella konsumentpolitiska
åtgärder bör ske på bekoslnad av kommunernas rådgivningsverksamhet lill
enskilda konsumenter. NO vill peka på alt del kan vara både dyrt och svårt att
nå ut med information av mer generell karaktär lill de konsumentgrupper som
bäst behöver den. Däremol finns del ell intresse hos massmedia atl föra ul
information om aktuella, praktiska fall. Denna typ av information om konkreta
fall, rätt ofta med lokal anknytning, är kostnadsfri för del allmänna och har
större fömtsättningar atl få genomslagskrafl även hos de svagare
konsumentgrupperna i samhället. NO avråder av dessa skäl från en minskning av
kommunernas rådgivnings- och informationsverksamhet lUI enskilda konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning
lill enskilda konsumenter är av tradition en viktig del i samhällets
konsumentpolitik. All en sädan verksamhet för att få god effekt skall finnas
nära människoina är väldokumenterat. I och med den lokala konsumentverksamhetens
utbyggnad har det blivit möjligt atl decentralisera konsumentrådgivningen lill
lokal nivå. Den lolala offenlliga rådgivningen har därigenom mer än fördubblats
sedan början av 1970-lalel, från 140000 kontakter år 1972 tiU drygt 300000 år
1984. Undersökningar visar också all man på lokal nivå genom direktrådgivningen
får kontakt med betydligt fler korttidsutbildade och låginkomsttagare än på
regional och central nivå. Erfarenhelema av konsumentrådgivning till enskilda
konsumenter på lokal nivå är myckel positiva. Liksom kommittén anser verkel alt
i en utbyggd kommunal konsumentverksamhet måsle rådgivning till enskilda konsumenter
uigöra elt väsentligt inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
menar samtidigt atl del stora behovel av enskild konsumentrådgivning indikerar
uppenbara brister i företagens egen information om varor och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
all den lokala konsumentverksamheten genom direklrådgivningen får kontakt med
ell slort anlal korttidsutbildade och låginkomsttagare är dessa gmpper
fortfarande underrepresenlerade i förhållande lill sin andel av hela
befolkningen. Därför har man sedan några år på lokal nivå mer aktivt försökt få
kontakt med mer utsatta konsumenlgmpper. Exempel på sådana aktiviteter är
konsumenlombud på arbetsplatser och i organisationer, samt samarbete med
socialtjänsten avseende hushåUsekonomisk rådgivning. Fömtom en breddning av
den traditionella konsumentrådgivningen innbär detta en icke oväsentlig
resursförstärkning för den lokala konsumentverksamheten. Verket anser det
angeläget atl denna utveckling kan fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivningen
tUI enskilda konsumenter bygger huvudsakUgen pä mate<br>
rial från Konsumentverket. Målsättningen är atl den lokala konsument-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamheten
skall ha tillgång till så aktuellt material som möjligt. För Prop. 1985/86: 121
närvarande får kommunerna material från verket varannan vecka. Del är en
omfattande kunskapsbank som på detta sätt kontinuerligt byggs upp. Verkets
resursinsats för framtagning, ajourhällning och distribution av materialet är
betydande. För atl öka aktualiteten och på längre sikt rationalisera
ajourhällning och distribution pågår sedan några år försök med datorisering av
vissa delar av materialet. Utvecklingsarbetet gäller den kommunala vägledarens
rådgivningsarbete. Konsumentverket anser det ytterst angeläget atl de nämnda
försöken fortsätter och all ökade insatser på datoriseringsområdel kan göras
under de närmaste åren på framför allt central nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>God
kunskap om den lokala marknaden är en fömtsättning för alt den kommunala
konsumentverksamheten på etl effektivt sätt skall kunna hjälpa konsumenterna
och förbättra deras situation. Erfarenheterna visar alt såväl rådgivning,
lösning av reklamalionsproblem, informationsåtgärder som mer stmkturella
insatser underlättas om man har god kunskap om förhållandena på den lokala
marknaden. Verket vill också peka på de starka sambanden mellan central och
lokal nivå avseende bevakning av marknaden. Den lokala konsumentverksamheten är
en viktig del i Konsumentverkets problemuppfångande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
har den gmndinställningen att den kommunala verksamheten har en viktig funktion
alt fylla och alt arbetsuppgifterna generellt sett utförs väl. Av naturliga
skäl varierar givelvis insatserna mellan olika kommuner till såväl kvantitet
som kvalitet. ARN vill gärna betona atl nämndens samarbete med de kommunala
vägledarna i allt väsentligt fungerar bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
slår fast att den allmänna strävan idag är att den statliga slymingen av
kommunernas verksamhet skall minskas och att det inte är ändamålsenligt att
ålägga kommunerna atl bedriva konsumentpolitisk verksamhet. Kommitténs
uppfattning är att konsumentverksamhet i stället måsle initieras på frivillig
väg ute i kommunerna. ARN delar kommitténs slutsatser i denna del. Detla
innebär att verksamhelen även i framtiden bör vara en fakultativ kommunal
angelägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lista av arbetsområden för lokal konsumentpolitisk verksamhei har stäUls upp
(s. 133). ARN har ingenting all invända mot omnämnda områden i sig men saknar
de bakomliggande övervägandena till preferenserna. I sammanhanget kan
ifrågasättas om inte kommitténs ambitioner för den kommunala verksamhetens del
är orealistiskt höga. Nämnden tror alt det på många håll kommer all bli svårt
atl få fram resurser, särskilt som verksamheten ju skaU vara frivillig för
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
en hastig blick på "listan" visar på svårighelema för en eller ett<br>
fätal personer på lokal nivå all fullgöra samtliga föreslagna arbetsuppgifter.<br>
Med all respekt för det arbete som idag utförs av de kommunala vägle<br>
darna synes del vara en närmast omänsklig uppgift all behärska en så pass<br>
slor materia varom nu är fråga. Den beskrivning som har gjorts av varje<br>
arbetsområde är visserligen något opreciserad men understryker vilken</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bredd
som verksamhelen avses få. Även om vissa av områdena langerar Prop. 1985/86:
121 varandra anser ARN atl del hade varit önskvärt med en något större
precisering. Bl. a. har under rådgivning angivils alt i denna ingår att åstadkomma
uppgörelser mellan köpare och säljare. Var gränsen går mellan sådan rådgivning
och del som kaUas reklamalionshantering synes oklart. Även gränsen mellan
(utvidgad) reklamalionshantering och formell tvist-lösning är oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vetlanda
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Växande
produktutbud, kortare livslängd på varorna och hushållens minskade köpkraft är
några av de orsaker som lett till att den direkta rådgivningen, även
hushåUsekonomisk rådgivning markant har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivnigen
är den verksamhet som, fömtom reklamationshanteringen, direkl riktar sig till
den enskilde konsumenten, och därmed upplevs som väldigt belydelsefuU av
individen. I detta sammanhang kan behovet av objektiva testresultat aldrig nog
pålalas. Kommitténs förslag all elt större ansvar på detta område skall läggas
på fabrikanterna, kan aldrig uppväga behovet av testresultat. Konsumenterna
önskar la del av någol objektivt framtaget material som klart utvisar fördelar
och nackdelarmed varan. Det torde inte förelagens eget informationsmaterial ses
som. De marknadsöversikter som Konsumentverket idag presenterar och årligen
reviderar, kan inte heller tillmätas samma betydelse för konsumenten som
testerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivningen
tiU enskilda konsumenter är etl slorl och betydelsefullt inslag i den lokala
konsumentverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivningen
är givetvis viktig i första hand för den rådsökande aUmänheten, men den ger
också myckel betydande informalionseffekler i båda riktningarna. Rådgivaren får
kännedom om arten och mängden av problem och rådgivningen i sig innebär en
informationsspridning till allmänheten. Den sistnämnda effekten får inte
underskallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
information som genom den direkta rädgivingen går ut och sprids har i många
avseenden en belydande genomslagskrafl och överträffar troligen effekten av
åtskillig skrtftlig information. Del finns kanske därför anledning alt för
konsumentverksamhetens framlida utveckling betona vikten av all rådgivningen
ges ökat utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fundamental fömtsättning för en effektiv kommunal
konsumentråd-givingsverksamhel är all konsumentverket lillhandahåUer aktuellt,
överskådligt och lättillgängligt referensmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
arbete måsle ges en hög prioritet hos verket, då de flesta kommuner helt
saknar resurser för denna uppgift. Materialet måste också anpassas till de
behov som finns i hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbeiei
med atl rationalisera informationsöverföringen mellan konsumentverket och de
kommunala konsumentvägledningarna måste också påskyndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>265</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hushållning.ssällskapens förbund</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet anser att ökad rådgivning till enskilda
konsumenter är en myc ket viktig uppgift särskilt sedan konsumentverkets
direktrådgivning upphörde för något är sedan. Vi anser ocksä att om en sådan
rådgivning skall kunna bedrivas med framgång krävs en viss specialisering hos
rådgivarna. Ett problem är atl konsumenlvägledarna vid kommunerna har alt verka
över etl myckel stort område som de knappasl kan behärska till alla delar
samtidigt som de har en mycket skiftande utbildning och erfarenhet. Om
hushållningssällskapens konsulenter, som i regel är inriktade pä kost-och
näringsfrågor samt hushållsekonomi, får verka i stort sett inom dessa områden,
ernås en sådan önsvärd specialisering. Andra konsumenlvägledare skulle då
kunna ägna sig mera odelat åt övriga delar inom konsumentrådgivningens område.
Härigenom skulle Sällskapens konsulenter medverka lill en breddning av hela
konsumentrådgivningen lill fromma för alla konsumenter. Detta motiverar enligt
förbundels mening att ett allmänt stöd för denna verksamhet utgår till
sällskapen, vilket skuUe kunna ge dessa större möjligheter att svara för
konsumentrådgivning och i större utsträckning också anställa hcltid8.srbetande
rådgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges foikpensionärers riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen förordar en rådgivningsverksamhet "så
nära konsumenterna som möjligt" och föreslår en förstärkning och breddning
av den nuvarande kommunala konsumentrådgivningen. SFRF biträder uppfattningen
atl enkla och raka vägar mellan rådgivare och konsument är alt föredra. Vi anser
också, att om man stannar för en sådan modell, bör tyngdpunkten ligga lokalt
och kommunalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:259.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1.3 Reklamationshantering Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DV avstyrker kommitléns förslag om en vidgning av
konsumenlvägledarnas uppgifter tUl att omfatta även medling i reklamationslvisler.
Den uppgiften bör i försia hand ankomma på den som genom utbildning och
erfarenhet har de erforderliga kvalifikationerna, nämligen advokaterna.
Rättshjälpen bör vara utformad så all konsultation av advokat inte blir omöjlig
för den enskilde av ekonomiska skäl. Detla får tyvärr sägas vara fallel i dag i
mycket stor utsträckning. Om samhällsresurser kan frigöras för en ökad insats
på reklamationsområdet så bör de heUre utnyttjas för att subventionera
rådgivning enligt rällshjälpslagen än lill alt bygga upp den kompelens som
behövs hos de kommunala konsumenlvägledarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DVs mening innebär förslaget så vittgående nyheter
alt det i vart<br>
fall inte bör ges frivillighelens prägel. Om reklamalionshantering skall bli<br>
en kommunal angelägenhet bör det i lag fastslås både vad konsumentvägle<br>
daren skall ha för kvalifikationer och hur långt hans verksamhet skall<br>
sträcka sig.<br>
------ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DV
vill starkt betona kommitléns uttalande om all formell Ivistiösning Prop.
1985/86: 121 inte skall ske i kommunal regi. Verkel håller också med kommittén
om alt problem meUan köpare och säljare såvitt möjUgt bör lösas lokalt och
utomprocessuellt. Om konsumenten behöver råd belräffande etl avtals giltighet,
fömtsättningarna för framgång med en talan mot näringsidkaren eller annan
juridisk hjälp bör vägledarna hänvisa honom till advokat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DV
delar uppfattningen atl del kan vara lämpligl atl ell samråd sker mellan
tingsrätterna och konsumentvägledningen. Det är emeUertid viktigt atl betona
tingsrätternas självständiga och opartiska stäUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
kan inte bedöma om det är lämpligl atl öka insatserna av kommunal
konsumentvägledning på bekostnad av de insatser som idag sker i statlig regi.
När del gäller själva reklamalionshanleringen synes kommunal verksamhei i regel
inte kunna ersätta del arbete som idag utförs av ARN. Om kommunerna över huvud
taget skall ge sig in på sådan hantering, ligger det slor vikt vid alt
konsumenlvägledarna har den kompetens som erfordras för att rätt kunna bedöma
rättsläget och medverka till malerielll rikliga lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig vore del sålunda säkert värdefullt, om fler reklamationsfrågor
kunde få en lokal hantering genom atl kommunerna byggde ut sin vägledande
verksamhei. En sådan verksamhei har emellertid också sina risker. Verksamheten
får inte ge sig ul för atl vara någonting annat än vad den egentligen är. Den,
som inte har de gmndläggande juridiska kunskaperna och inte heller har ell nära
samarbete med en jurist, måsle sålunda vara ytterst försiktig med alt ge råd i
juridiska frågor. I detta ligger all också förlikningsverksamhelen måsle
bedrivas med slor försiktighet. Parterna får inte bibringas den uppfattningen
atl en kommunal konsumentvägledare uppträder som någol slags "skiljedomare".
I nu angivna hänseenden kan vi ansluta oss lill flera av de ullaladen som görs
på s. 140 i belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu sagda leder enligt vär uppfattning till all en kommunal verksamhet av del
slag kommittén har förordat bara i blygsam omfattning kan avlasta allmänna
reklamalionsnämnden några arbetskrävande ärenden. Vi tror alt vår bedömning på
denna punkt kraftigt avviker från kommitténs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som i belänkandet sägs om all man i den kommunala verksamhelen bör styra vissa
typer av tvister till allmän domslol i stället för lill aUmänna
reklamalionsnämnden kan vi i allt väsentiigt ansluta oss till (s. 145 i
betänkandet). Vi viU påpeka vikten av atl man belräffande de enklaste fallen
inte försummar all upplysa om möjligheten att utnyttja del summariska
förfarandet (se våra förslag om delta i vårt delbetänkande om tingsrättsprocessen
SOU 1982:25-26).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
finner vidare kommitténs förslag alt ge kommunema möjlighel all något vidga
konsumenlvägledamas befogenhet, dels såviti avser försök att få till stånd
uppgörelser i reklamalionsfrågor, dels i fråga om deras förmedling av
information till behöriga organ i enskilda ärenden, välmotiverat. Det är dock
viktigt att betona att - såsom på flera ställen uttryckligen angivits i
betänkandet - konsumenlsvägledarens medverkan vid reklamalionshanleringen
endast skall vara av medlande karaktär och inte sikta liU en rättslig
Ivistiösning. Genom förslaget ökar fömtsätlningarna för snabba, praktiska och
effektiva lösningar på enskilda konsumenlproblem. Detta är till fördel både för
det allmänna och för förelagen. Del är samtidigt viktigt atl hälla i minnet all
denna typ av konsumentpolitisk verksamhei redan idag förekommer i vissa
kommuner. Del är därför av betydelse atl eventuella oklarheter angående
kommunernas kompelens i dessa frågor undanröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnittet om lokal konsumentpolitisk verksamhei har verkel allmänt beskrivit de
positiva erfarenheterna av den utbyggda kommunala konsumentverksamheten.
Ungefär en tredjedel av konsumenlkontakterna på lokal nivå gäller
reklamationer. Del innebär alt den kommunala konsumentverksamheten för
närvarande hanlerar ca. 75000 reklamationskontakter per år. Endast ca. 5
procent av dessa förs vidare tiU ARN i form av reklamalionsärenden. En
undersökning från 1984 visar all närmare 8 av 10 tiltfrågade konsumenter var
nöjda med den hjälp de fick i kommunerna med sina reklamationer, medan bara 4
procent var missnöjda. Erfarenheten av den kommunala konsumentverksamhetens
hantering av reklamationer är alltså positiv. Andra undersökningsresultat
visar atl en betydligt större andel av de korttidsutbUdades än av de högre
utbildades kontakter gäller just reklamationer. Det lyder på att den kommunala
konsumentverksamhetens reklamationshantering är särskilt viktigt för de
utsatta gmpperna. Den lokala reklamalionshanleringen är även en indikator på
hur den lokala marknaden fungerar för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
för konsumenterna väsentlig fördel med all lösa reklamationer lokalt är att det
ofta kan ske snabbt och i enkla former. I regel behövs heller inte någon
skriftlig procedur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Trollhättan och Landskrona har man startat försök i syfle alt nedbringa det
totala antalet reklamationer och atl minska den andel som behöver gå vidare
lill ARN. Försöken som bygger på elt samarbete med den lokala handeln har
hittills slagit väl ul och andelen reklamationer som behövt gå vidare till ARN
har minskat. Av allt att döma har försöken också lett tiU en allmänt förbättrad
kundbehandling hos handeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den nu redovisade bakgmnden finns det enligt Konsumentverkets<br>
mening goda skäl atl vidareutveckla kommunernas roll när det gäller<br>
hanteringen av reklamalionsfrågorna. Det är dock inte realistiskt alt räkna<br>
med all alla reklamalionsärenden kommer alt kunna handläggas i kommu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nerna.
Det finns inte någon skyldighet för parterna all medverka i en Prop.
1985/86:121 kommunal "medling" och alla tvister kommer inte all
klaras upp lokall. Det finns vidare kommuner med ingen eller begränsad
konsumentverksamhet. Tvister som aktualiserar svårbedömda rättsliga frågor
kommer även i framliden att behöva hänskjutas lill ell centralt
reklamationsorgan eller tiU domslol. Detsamma kommer ofta att gälla sådana
tvister som rör stora värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ARN:s uppfattning överskattar kommktén möjlighetema för de kommunala vägledarna
atl i mer väsentlig mån la över ARN: s nuvarande uppgifter på
Ivistlösningsområdel. Redan del förhållandel alt många tvister är av
"interkommunal nalur" dvs. att parterna geografiskt är långt ifrån
varandra talar mot detta. Som exempel kan nämnas sällskapsresor och
försäkringar samt poslorder. Härtill kommer att åtskilUga ärenden är såpass
komplicerade atl de inte med fördel kan hanteras av andra än de som har haft
möjlighet atl specialisera sig något på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett exempel på vad som ytterligare kan göras i kommunerna för all avlasta ARN
nämner kommittén en bättre "sållning" av ärenden som skickas vidare
till ARN eller allmän domslol. ARN skall senare utveckla sin syn på avvägningen
mellan nämnden och domstolarna som ivistlös-ningsorgan. Nämnden viU emellertid
redan här anmärka all valet av instans inte alllid är så lätt. Del fömtsätter
- fömlom en ordentlig ulredning i sak — ofta kunskap om bl. a. allmänna eUer i
särskilda avtal förekommande bevisbörderegler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet. Juridiska fakultetsnämden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår en utvidgning av den kommunala konsumentpoliliska verksamheten bl. a.
vad avser reklamalionshantering. Förslagel synes bygga på att konsumenlema bättre
kan hävda sina intressen om närkonlakter upprättas mellan konsumenterna och
lokala konsumentvägledare. Fakullelsnämnden anser all kommittén väsentligen
bortsett från atl rådgivningen måsle fylla de kvalitativa krav som svarar mot
den numera långt utbyggda konsumenlskyddslagsttftningen och den Ivistelösning
som handhas av domstolarna och ARN. Del är föga meningsfullt atl införa en
omfattande tvingande skyddslagstiftning utvecklad genom domstolamas och ARNs
praxis utan all detla skydd kommer väsentligen alla konsumenter tiU del. Man
kan knappasl förvänta sig att kommunala konsumentsekrelerare, utan juridisk
examen, alllid skall kunna lämna korrekta råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser all det inte är möjligt eller lämpligl atl i kommunal regi<br>
ägna sig åt formeU Ivistelösning (s 144). Kommittén synes mena atl de<br>
kommunala konsumenlvägledarna vid reklamationshantering hittills läm<br>
nat upplysning om gällande rätt och ARNs praxis. Kommktén föreslår att<br>
sekreterarna skaU söka medla i uppkomna tvister. Avsikten är att de skall<br>
få befogenheter atl föreslå lösningar som inte är förankrade i gäUande rätl.<br>
Det sägs visserligen atl handläggningen av reklamalionsfrågor skall vara</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>objektiv
och omdömesgill. Det sägs också att rådgivningen skaU ses som Prop. 1985/86:121
"en personlig bedömning" och uigöra försök till praktiska lösningar
där en uppgörelse "inte framträder som ett rättsligt
ställningstagande". Vidare uttalas atl en verksamhet som överstiger en
tjänstemans kvalifikationer saknar stöd i den föreslagna lagen. Likväl synes
kommittén mena att vissa förlikningsförsök kan göras i sådana fall, men all de
ibland "inte är lämpliga eller inte bör drivas längre än som skett".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden
anser att konsumenterna kan komma att lida rättsförluster om konsumentvägledama
pä grund av bristande juridiska kunskaper föreslår lösningar i strid med
gällande rätt eller praxis till nackdel för konsumenterna. Risken härför är
slor med tanke på all medlingen kan bygga på även praktiska hänsynstaganden och
kan avse kvalificerade fall, där den kommunala verksamheten motiveras med att
den bara utgjort ett första okvalificerat förlikningsförsök i syfte alt söka
undvika en mera noggrann judiciell prövning. Den lokala förlikningsverksamheten
kan urholka konsumentskyddet och försvaga eller omintetgöra domstolarnas, ARNs
och KOVs strävanden atl få företagen alt frivilligt följa gällande lagar vid
reklamalionshanleringen. Konsumentskyddet kan på olika håU i landet komma atl
urholkas i lägre eller högre grad. Kommittén har inte tillräckligt beaktat
denna preventiva synpunkl utan ansett, atl ett egenvärde ligger i en
decentralisering och en närkontakt mellan konsumenten och
reklamationshandläggaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kommunernas ansvar för felaktig reklamationshantering berörs inte närmare
av kommittén. Detta måste betecknas som en brist med tanke på risken för
oriklig rådgivning. Kommktén uttalar att den föreslagna verksamhelen inte kan
utgöra myndighetsutövning i skadeståndslagens mening. Del tilläggs atl den
kommunala konsumentpoliliska verksamhelen redan är "infogad i den
kommunala organisationen saml i dess budget och ansvarssystem". Man kan
fråga sig vad som avses härmed och om delta syslem kan ge konsumenten någol
ekonomiskt skydd vid felaktig rådgivning, som l.ex. kan bestå i förslag om en
oförmånlig uppgörelse eller ell felaktigt råd tUl konsumenten atl la kontakt
med advokai (onödiga advokatkostnader). Advokater är underkastade
skadeståndsansvar vid felaktig rådgivning. Elt ansvarsförsäkringssyslem har
nyligen införts genom Advokatsamfundels försorg. Vänder sig konsumenten tiU
domslol, t. ex. för atl få sin tvisl handlagd enligt småmålslagen, bär
personalen ell straffrättsligt och disciplinärt ansvar. Exempel finns på atl
ansvar utkrävts enligt dessa regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är sannolikt att kommunemas medverkan i form av medling mellan köpare och
säljare kan lösa vissa tvister på det lokala planet. Därigenom skuUe
ärendetiUslrömningen liU ARN minska och handläggningsliderna för resterande
ärenden avkortas. Detta skulle naturligtvis vara positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan organisation av kommunernas konsumentverksamhet kräver<br>
emellertid enligt länsstyrelsens bedömning ökade resurser såväl personellt<br>
som ekonomiskt. En hög kompetensnivå hos konsumentsekreterarna är en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fömtsättning
för all medlingen skaU kunna fungera på avsett säll. För alt Prop. 1985/86: 121
säkerställa en enhetlig praxis över hela landet måste omfattande rådgivning
ske från ARNs sida, vilket kan komma att kräva lika slora resurser som de som
frigörs p.g.a. minskad ärendetillslrömning. Länsslyrelsen anser del mindre
troligt att kommunerna självmant tar på sig ökade koslnader för atl ta över en
väl fungerande verksamhet som idag drivs i statlig regi. Enda sättet all
säkersläUa den resursförstärkning som måsle tiU vore atl införa ell
obligatorium för kommunema. Detta anser länsslyrelsen inte vara reaUstiskl.
Förslagel om en neddragning av ARNs verksamhei bör av dessa skäl inte
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet föreslås att reklamationsärenden i fortsättningen i större
utsträckning skall lösas lokalt. Uiredningen föreslår atl detta kan ske enligt
tvä handlingslinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alt konsumentvägledaren ger
allmän information och all reklamationsfrågor hänvisas till tingsrätten där de
får en lokal lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alt kommunfullmäktige beslutar
alt kommunen skall tillämpa en speciallag som innebär atl konsumentvägledaren
vid rådgivning i reklamationsfrågor skall söka medverka lill en uppgörelse
mellan konsument och näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
har inget atl erinra mot att de kommuner som så önskar kan besluta att bedriva
medlingsverksamhet enligt alternativ två. Det bör dock understrykas att
kommunfullmäktige väljer en av de båda handlingslinjerna och atl en kompromiss
inte är möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landskrona
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala konsumentverksamheten bör i större utsträckning än nu kunna handlägga
ärenden ål enskilda. Allmänna Reklamationsnämnden bör i framliden inte
fortsätta med rådgivning till enskilda, utan dessa bör hänvisas lill respektive
kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
har noterat atl antalet reklamationsärenden år efter år ökat och alt alll mer
av personalens arbetstid gått åt till denna del av verksamheten. Mol denna
bakgrund beslutade konsumenlnämnden våren 1984 all inleda elt samarbete med den
lokala handeln i form av ell s. k. Konsumenlråd. Försöksverksamheten pågick
under tiden sept.-84-mars-85. Konsu-menlrådet har hafl till uppgift all genom
att ge råd söka lösa tvister saml granska marknadsföring och samarbeta kring
konsumentproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådets
övergripande målsättning har varit all förebygga konsumenlproblemen på den
lokala marknaden i Trollhättan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlnämnden
hemställde efler försöksperioden hos Konsument<br>
verket atl Konsumentrådets verksarnhet skulle utvärderas vilket också<br>
skedde. (Konsumentverket, Allmänna byrån 1985:6-5, Lokalt Konsu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mentråd.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ett efterföljande samråd med representanter för den lokala handeln Prop.
1985/86:121 framfördes övervägande positiva synpunkler på elt fortsatt
samarbete i Konsumenlrådel. Återigen poängterades rådels förebyggande verkan
som det mest väsentliga. Nämnden vUl peka på all de ivisliga ärendena successivt
minskade i antal, och liU slut upphörde helt, under den korta tid som
Konsumenlrådel verkade. Därför anser nämnden det vara fulll möjligt att
utveckla Konsumentrådets uppgtfl i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun kommer inom kort atl inrätta ell permanent samarbetsorgan med den
lokala handeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
aktivt agerande av konsumenlvägledarna för alt lokalt lösa reklamalionsfrågor
har visat sig effektivt och uppskattat på den lokala marknaden. Genom en
särskild lag bör kommunema få möjlighel alt någol vidga delta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lokal samverkan i reklamalionshanleringen är lill gagn för alla parter genom
atl problemen oftast blir lösta innan någon egentlig tvist uppstår. Detta ger
snabbare resultat och därmed mindre kostnader för samhället. Försöken i
Trollhättan och Landskrona bl.a. visar näringslivets poskiva inställning. Delta
ställer självfallet krav på kommunerna alt anslälla kompetent personal där så
inte finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
anser vidare att om reklamationshanlering och marknadsuppföljning skall
fungera och bli positivt för aUa parter oavsett bostadsort, ställer detta krav
på samtliga kommuner alt eftersträva en någoriunda likvärdig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mullsjö
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet förelås aft reklamalionsärenden i större omfattning skall lösas
lokall i fortsättningen. Detta skall kunna ske enligt två alternativ, nämligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledaren ger allmän
information och reklamationsfrågor hänvisas till tingsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommunfullmäktige beslular alt
kommunen skall tillämpa en speciallag som innebär all konsumentvägledaren vid
rådgivning i reklamalionsfrågor skaU söka medverka liU en uppgörelse mellan
konsument och näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
anser alt all. b ställer myckel slora krav på konsumentrådgivningen och
dessulom kan komma atl medföra skadeståndsansvar för felaktig rådgivning från
konsumentvägledarens sida. För mindre kommuner som Mullsjö förordar vi därför
alt. a. Om allmänna reklamationsnämndens mtiner, vilket kommktén föreslår,
skall ändras så all konsumenterna lokall måsle söka hjälp med en lösning i
reklamationsfrågor, blir det således tingsrätten man bör vända sig tiU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>272</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller reklamationshanteringen lokall är del myckel viktigt för speciellt
de resurssvaga konsumenterna all få aktiv hjälp av konsumentsekreteraren för
all nå en uppgörelse med en säljare. Atl ett sådanl förfarande måsle lösgöra
slora resurser på reklamalionsnämnden lorde stå klart och förhoppningsvis
kommer de resursema atl utnyttjas bättre genom en omfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamationsärenden
från Nacka kommun behandlas till största delen på del lokala planet med hjälp
av den kommunala vägledningen. Ell fåtal ärenden går vidare liU ARN. Konsumenterna
måsle dock ha kvar möjligheten atl gå direkt lill ARN ulan atl behöva gå via
den kommunala rådgivningen. Dock bör alla ärenden som kommer till ARN gå via
den kommunala vägledningen. Delta för atl den kommunala konsumentvägledningen
ska få full kännedom om problemen på den lokala marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
vUl betona vikten av alt företagen lar ökat ansvar i reklamalionshanleringen.
Många branscher, ex. MRF, har en typ av kundskydd som i och för sig är
positivt. Men själva hanteringen av reklamationer ligger ju i första hand på de
enskUda företagen. Vi upplever all många förelag inte på ett tiltfredsstäUande
sätt behandlar de konsumenter som framför klagomål. Myckel vanligt är t. ex.
alt klagomålen förs fram lill fel person i företaget, någon som kanske inte aUs
är kompetent att bedöma klagomålet. Konsumenten hänvisas sedan inte vidare liU
rätl person. Detta anser vi bero på bristande kunskap hos företagels personal
om hur en reklamation ska handläggas. Del är därför viktigt atl förelagen internt
gör klart hur reklamalionshanleringen skall gå till. Detla kan också få den
positiva effekten att företaget får samlade erfarenheter om de reklamationer
man har. Som det är nu är företagsledningen ofta ovetande om många
reklamationer. I andra faU gör man det lätt för sig genom att utan närmare
diskussion med konsumenten hänvisa denna tiU ARN eller konsumentrådgivningen.
Svårast upplever vi här bUbranschen där det ju förekommer en slor mängd
reklamationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
instämmer helt i alt reklamationer i första hand ska lösas på det lokala
planet. Men formema för detla bör noggrant analyseras och vi kan inte ge någol
klart förslag. Del säll man använt sig av i t. ex. Trollhällan, med en egen
lokal "reklamationsnämnd" tror vi inte på och anser kan medföra vissa
risker. Risken finns att det blir mer etl "kvalificerat tyckande" i
brist på kunskaper och atl ärendet i och med delta anses avslutat. Många
ärenden kräver tekniskt utlåtande, expertkunskaper inom olika områden eller
kvalificerade juridiska kunskaper (ulöver den kompetens som konsumentsekreteraren
anses ha). AUl delta tiUsammans med koslnader för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>18
Riksdagen 1985186. I saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanträden
gör att hanteringen blir för dyr för kommunen och få Prop. 1985/86:121
kommuner har ekonomiska och personella resurser till delta. Lokala "reklamationsnämnder"
av typ ARN anser vi alltså inte vara någon bra lösning. Däremol att man inom
en spec. bransch, ex. bilbranschen, försöker göra någol gemensamt för
reklamalionshanleringen anser vi vara bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Botkyrka kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår atl reklamalionsärenden skall lösas lokall i större utsträckning än
idag. Konsumenlvägledarna föreslås få en aktivare roll, varför en särskild
lagregel föreslås som klargör kommunemas möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Botkyrka
konsumentnämnd är tveksam till dessa förslag. I princip skaU naturligtvis så
många reklamationer som möjligt lösas på det lokala planet. Erfarenheterna från
Bolkyrka visar atl endasl ca. 10% av samtiiga reklamationer går vidare lill
ARN. Etl försök med lokal reklamationsnämnd pågår f.n. i Trollhättan. Arbetet
har inte pågått särskilt länge, men parterna har i media framfört all
erfarenheterna är goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolkyrka
konsumentnämnd menar atl det med begränsade kommunala resurser är svårt all
tillskapa lokala reklamationsnämnder i större skala. Dessutom äger inte
konsumenlvägledarna rätt all göra rättsliga stäUningslaganden. Med de knappa
resurser som konsumentverksamheten i flertalet kommuner har kan det inte vara
en huvuduppgift all priorkera reklamationsfrågor. Det är angelägel att
handelns representanter och konsumenternas företrädare träffas regelbundet för
all dryfta gemensamma lokala frågor. Sådana träffar kan förebygga alt
reklamationer lämnas ulan rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledama
i Bengtsfors kommun m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet har uttalat all konsumentverksamheten på kommunerna även
fortsällningsvis bör vara frivUUg. Med detta som utgångspunkt kommer
kommunemas möjUgheter all ställa upp som medlare i ärenden som idag handläggs
på ARN att vara mycket sktftande. ARN måste därför även fortsättningsvis ha
resurser så att frantför aUt de mindre kommunerna på samma sätt som idag kan
utnyllja nämnden för medling i vissa ärenden. Om del sedan blir så att
konsumentvägledningen kan byggas ul även i våra kommuner kommer naturligtvis
även utökade arbetsuppgifter atl kunna läggas på tjänsterna och den lokala
förankringen och engagemanget i dessa frågor att öka. Så länge verksamheten är
frivUlig kommer dock varje kommun atl kunna besluta om organisationen av dessa
frågor ultfrån de lokala fömlsätlningama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
mest uppseendeväckande förslag gäller reklamationshante<br>
ringen, dvs. behandlingen av fall då konsumenten/köparen gör gällande fel<br>
eller brist i levererad vara eUer dröjsmål med leverans. Förslagen innebär<br>
dels en förskjutning av ärendehanteringen från del cenlrala reklamations-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>organet,
ARN, lill de kommunala vägledama, dels en bantning av ARN Prop. 1985/86:121
och en nedtoning av ARNs roU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av kommitténs förslag underlättas inte av all reklamalionsfrågorna inte las
upp till en samlad behandling: den kommunala hanteringen diskuteras för sig och
den centrala för sig. Dessutom presenteras kommitténs allmänna överväganden
rörande reklamalionshanleringen efler förslagen om en utvidgad kommunal
reklamationshantering, vilket i och för sig är en pedagogisk oformlighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamationshanteringen
är otvivelaktigt en av hörnslenaraa i en fungerande konsumentpolitik, sett
såväl från konsumentsynpunkt som ur före-lags-/näringslivssynvinkel. NDM delar
kommitléns uppfattning att företagen bör stimuleras all inom den egna
organisationen snabbt klara upp klagomål och reklamationer. Även om många
förelag har en väl fungerande "konsumenlkontakt" med sådana uppgtfter
finns del säkert på åtskilliga håll utrymme för förbättringar av den interna
reklamationshanteringen i företagel. NDM anser också all "det lokala
samspelet mellan företag och konsumenlorgan" bör utvecklas när del gäller
atl få till stånd en dialog i konkreta fall mellan säljaren och köparen. Som
kommittén själv betonar slälls konsumentorganet, närmare bestämt
konsumenlvägledaren, här inför en grannlaga uppgift. Denna blir så mycket mera
känslig som vägledaren måsle skifta roll från all vara konsumentintressets
företrädare lill alt fungera som neutral medlare. Kommittén berör problemet i
specialmotiveringen lill förslagel om befogenhetslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
finner del angelägel alt med skärpa understryka alt vägledarnas medlande
funktion under inga förhållanden får liUlåtas utveckla sig liU någol slags
lokal reklamationshanlering. I betänkandet framhålls all med-Ungsverksamheten
"inte fär ske i strid med någondera partens uttalade vilja" och alt
konsument vägledarens försök atl nä en uppgörelse inte får framträda "som
ett rättsligt stäUningstagande". NDM viU hävda atl varje handlande från
vägledarens sida som någon av parterna kan uppfatta såsom en påtryckning måste
undvikas, även om den görs i bästa välmening och kan te sig välmotiverad även
från rättsliga utgångspunkter. På etl annat ställe i belänkandet anges atl
vägledarens uppgtfl är all "informera båda sidor om gäUande regler och
praxis". NDM har för sin del svårt atl se hur en sådan information skall
kunna ges ulan atl den för parterna framträder som "ell rättsUgl
stäUningstagande".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
tanke atl problemet skulle kunna lösas genom exempelvis en av kommunen
upprättad "befallningsbeskrivning" anpassad "efter
tjänstemännens kompetens och kapacitet i kommunen" är oreaUstisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt vUl NDM hänvisa tUl vad ledamölerna Körner och Holm anfört i sina
reservationer beträffande lokal reklamationshanlering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
lägger förslag som innebär en aktivare reklamationshanlering<br>
närmare konsumenlema. För all delta ska bli möjligt måste fler ärenden<br>
klaras upp på lokal nivå under medverkan av rådgivare och förelag. Kom<br>
mittén föreslår en ny lagsttftning "Lag om vissa befogenheter i kommunal</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>275</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumentpoUtisk
verksamhet". Lagstiftningen innebär att konsument- Prop. 1985/86:121 vägledare
i lämplig omfattning får medverka i Ivistiösning. Endasl principärenden bör gå
vidare till reklamalionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att dessa förslag är värda all pröva. Det är hög tid atl företagen lar
etl större ansvar för reklamationerna. LO anser det skäligt att företagen
själva får stå för en rimlig del av reklamalionskoslnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar kommitténs uppfattning att fördelar skuUe kunna stå all vinna med en
lokal reklamationshantering. Det förutsätter dock resurser och utbildning så
atl den kommunala konsumentvägledningen kan ta ansvar för tvistlösning i
reklamationsärenden på del sätt som kommitténs förslag fömtsätter.
Erfarenheterna från försöksverksamhet med lokal reklamationshanlering i
Trollhättan visar enligt en försia utvärdering alt antalet ärenden varit ganska
litet. Detta minskar möjlighetema atl bygga upp en lokal kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verksamhet som nu bedrivs av Allmänna reklamationsnämnden kan emellertid inte
ersättas av lokal verksamhet. JUSEK har svårt atl se hur de kommunala
rådgivarna utan en omfattande utbUdning skall kunna ta över mer av den
tvistelösande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har inte redovisat någol malerial som stöder dess odelat positiva värdering av
de kommunala vägledamas hantering av denna uppgift. Denna måste ju vara oerhört
svår och implicera synnerligen intrikata överväganden av inte minst etisk nalur.
Både domarelik och advokaletik framstår ju som skäligen enkla och raka regelsystem
i jämförelse med de handlingsmönster som bör följas av en myndighetsperson som
både skaU vara konsumentens rådgivare och dessulom verka för en uppgörelse mellan
parterna. Varför en uppgörelse alltid är så eftersträvansvärd (jfr. kommitléns
lagförslag s. 138 punkt 2) motiveras inte närmare av kommittén. Uppgörelse
torde aUlid kunna nås, om ena parten efterger något av sin rätt. Konsumenten
har en hel del tvingande rättsregler på sin sida. Om det oftast blir han som
får ge efter, kommer inte lagsttftningens syften alt nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamalionshanleringen
på lokalplanet och i de här ofta förekommande<br>
kontakterna med AUmänna Reklamalionsnämnden är för de flesta vägle<br>
dare den mest resurskrävande arbetsuppgiften. Det kan därför synas un<br>
derligt att vi trots detla tiUstyrker förslaget om atl direklrådgivningen liU<br>
enskilda konsumenter bör styras över tiU kommunerna, men på så sätt<br>
skapas konsekvens i reklamalionshanleringen. Kommunen får dessulom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>elt
mer samlat grepp över hela reklamationsmängden och kan på så säll Prop.
1985/86:121 snabbare skapa medvetenhet om lokala insatser av bl.a. producenlpåverkande
nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är emellertid olyckligt att denna utveckling inte får ske i takt med all
kommuners verksamheter byggs ul. Såsom nu föreslås blir del konsumenterna som
förlorar. De som bor i kommuner som saknar konsumentrådgivning blir värst
utsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
som praxisskapande funktion på cenlralplanet och prövare av aUa tvister som av
olika anledningar ej hanleras på lokalplanet kan på intet säll få ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
har inte för avsikt atl ifrågasätta Tingsrätternas kompelens atl döma enligt konsumentlagsltftningens
intentioner men viU påpeka atl idag sker en medveten såUning av ärenden till
Tingsrätternas nackdel. Del är i många faU mer fördelaktigt för konsumenten all
låta tvisten bedömas av ARN trots all en medvetenhet hos konsumentrådgivaren
finns om att ärendet kanske ändå måsle gå lill Tingsrätten därefter. Förklaring
lill detta kan vara mångsidig. Vi saknar idag statistik över tingsrätternas
mål. En annan orsak kan vara all det är svårt för en enskild konsument alt
beskriva tvisten i stämningsansökan såsom Tingsrätterna idag många gånger
förväntar sig. Ytterligare en orsak kan vara alt del omtvistade beloppet
överstiger halva basbeloppet. Har emellertid tvisten bedömts av ARN går del
därefter alt pröva i Tingsrätten även om del omtvistade beloppet överstiger "mindremålsbeloppsgränsen".
Ytterligare en förklaring tiU all kommunerna hellre slussar ärenden vidare lill
ARN än lill Tingsrätterna är all på ARN besitter man ingående fackkunskap inom
del område man arbetar, man känner väl branschpraxis och god sed på marknaden.
Denna bakgmnd är någol som lingsrällema normalt saknar vilket innebär
svårigheter vid deras bedömning. Om som uiredningen föreslår en annan "sållning"
ska göras vad gäller ärendeslyrning från konsumentverksamheterna till ARN eller
Tingsrätt måste således även Tingsrätterna ändra sin policy. Del krävs bl. a.
en kontinuerlig uppföljning och feed-back från Tingsrätten till KOV eller liU
respektive kommunal konsumenlfunktion. Från ARNs sida är ju mtinen den idag atl
de förser resp. kommuner med alla de beslut som rör kommunens innevånare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill riksförbundei anföra alt det i princip inte har något all erinra<br>
mol atl de kommunala organen får ökade möjligheter alt medverka vid<br>
Ivistelösning. I sammanhanget viU riksförbundei emellertid framhåUa all<br>
de frågor som kan uppkomma i samband med försäkringslvisler ofta är av<br>
komplicerad nalur som ställer höga krav på vederbörande beslutsfattare.<br>
Som exempel kan nämnas atl både ordföranden och vice ordföranden i<br>
flertalet av de organ som för närvarande finns för Ivistelösning på försäk<br>
ringsområdet regelmässigt rekryteras bland domstolsjurister. Riksförbun<br>
det vill därför ifrågasätta om del är möjligt att erhålla tUlräcklig kompetens<br>
hos de lUllänkta lokala organen för handläggningen av dessa frågor. Härtill<br>
kommer alt den föreslagna decentraliseringen av reklamationshanteringen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
medföra en total splittring av den tämligen enhetliga rättspraxis som Prop.
1985/86: 121 för närvarande finns på försäkringsområdet. Sammanfattningsvis
anser riksförbundei all den föreslagna förändringen av reklamalionshanleringen
inte bör genomföras. Riksförbundet kan i denna del instämma i de synpunkter
som ledamoten Lennart Körner anfört i sin reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>HSBs
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagets förlängning ligger emellertid atl den kommunala konsumentpoliliska
verksamheten skall stimuleras och därigenom i praktiken ta över en del av de
uppgifter ARN idag har framför alll när det gäller rådgivning. I delta
hänseende delar HSB utredningens uppfattning men instämmer samtidigt i
uttalandet alt del inte vare sig är möjligt eller lämpligl atl i kommunal regi
ägna sig åt formell Ivistiösning på reklamationsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1.4
Allmän information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
har konstaterats all den individuella informationen (rådgivningen) bör ligga så
nära konsumenterna som möjligt. Delsamma gäller en stor del av den allmänna
informationen. Möjligheterna alt sälla lokal prägel på sådan information ökar
väsentligt intresset och genomslagskraften för del budskap man vill nå ul med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
traditionella skriftliga informationsbärarna, t. ex. foldrar, broschyrer och
utställningar, är fortfarande viktiga instrument i informationsarbetet, men
senare års erfarenheter lyder på alt även lokalpressen och lokalradion är
effektiva kanaler för viss konsumentinformation. Undersökningar visar också atl
man via lokalradion når många korttidsutbildade. Den kommunala
konsumentverksamheten bör därför bygga upp bättre kontakter med lokalpressen
och lokalradion. Många kommuner har redan etl fungerande samarbete med pressen
och radion på lokal nivå. Erfarenheterna från dessa kommuner bör las till vara
i del fortsalla arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anser det angelägel atl man på lokal nivå aktivt följer utvecklingen på
mediaområdet för alt pröva om och hur nya medier kan användas i den lokala
konsumentinformationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
många kommuner prövar nya grepp för all nå konsumenterna med information finns
det i de enskilda kommunerna kunskap som bör spridas lill övriga kommuner.
Delsamma gäller olika informationsmaterial som producerats lokalt. Det finns
ett stort behov av erfarenhetsutbyte mellan kommunerna bl.a. för atl undvika
dubbelarbete. System för erfarenhetsutbyte om olika informationsåtgärder bör
utformas gemensamt av verkel och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
påpekar all del föreligger en skillnad mellan information och kunskap. Att öka
konsumenternas kunskaper är en viktig uppgift. I avsnittet om utbildning
framgår atl verkels insatser på utbildningsområdet i stor utsträckning bygger
på och fömtsätter atl den kommunala konsumentverksamheten aktivt arbetar för
att stärka konsumentfrågornas ställning inom oUka utbildningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vetlanda
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentinformation
i oUka former, exempelvis utställningar, information i skolorna, föredragning
med särskUt tema, studiecirklar m.m., till kommunens invånare i större eller
mindre grupper, i syfle alt höja kunskapen och medvetenheten i konsumentfrågor
är en viktig del av konsumentverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentinformationen
i Vetlanda kommun riktar sig idag i slor utsträckning till eleverna i
kommunens skolor. I betänkandet föreslås att dylik information bör ges lill
lärarna istället för eleverna. Önskvärd modell vore dock atl man i skolan har
två målgrupper — både lärare och elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Östersunds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämndens
erfarenhet av "uppsökande verksamhet" är myckel god och idén med vidareinformatörer
för konsumentfrågor kan utvecklas ytterligare. Dock skapar alla utåtriktade
aktiviteter även en ökning av efterfrågan på enskild rådgivning. Om nämnden
prioriterar den uppsökande verksamhelen kan konflikt uppstå med serviceinlresset
för de enskilda konsumenterna som vill ha råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1.S
Marknadsuppföljning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är på den lokala marknaden lagar, förordningar och centrala överenskommelser
praktiskt skall tillämpas. Verkels hitliUsvarande erfarenheter av näringslivels
eflerievnad av t. ex. överenskommelser och rikllinjer är i många fall dåliga.
En orsak tiU detla kan vara alt näringslivsorganisationernas information och
utbildningsinsatser inte når de enskilda näringsidkarna. Erfarenheterna har
visat alt okunnigheten om de lagar och överenskommelser som gäller på konsumenlområdel
ofta är slor bland säväl enskUda detaljhandlare som affärsanslällda. En annan
orsak är atl de cenlrala konsumentorganens uppföljning av lagar och
överenskommelser varit otillräcklig bl. a. av resursskäl. Den lokala
konsumentverksamheten bör enligt verkel la ett ökat ansvar för att dessa
förhållanden förbättras. Man kan t. ex. ställa krav på all de lokala
branschorganisationerna intensifierar informationen till eller utbildningen av
sina medlemmar. En annan väsentlig uppgift är en mer aktiv uppföljning av lagar
och överenskommelser. Ett exempel på en sådan aktivitet är sju västsvenska
kommuners uppföljning av hur konsumenlkreditlagens bestämmelser följdes inom radio-
och TV-branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
menar atl en aktiv marknadsbevakning på lokal nivå kan göras på<br>
många olika säll. Den är samtidigt en fömtsättning för atl centrala konsu<br>
mentpoliliska åtgärder ska få verkliga effekler för de enskilda konsumen<br>
terna. Därför är del nödvändigt all undanröja de hinder som kommunalla<br>
gens regler kan innebära i detta sammanhang. Verkel stöder därför kom<br>
mitténs förslag om en särskild lag som gör del möjligt för den kommunala<br>
konsumentverksamheten att informera ansvariga organ om olika företags</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beteenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den lokala marknadsuppföljningen bör del vara konsument-sekreterarna
som är bäst lämpade för detta efiersom de oftast har den lokala kännedomen om
förelagen och deras produkter. Elt viktigt inslag är att samverkan med handeln
utvidgas och intensifieras lokall vilket i slutändan kommer konsumenlema till
del.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de lokala kontakter som en konsumentvägledare har sker en marknadsbevakning
och därigenom en sanering av felaktig eller på annal säll otillbörlig
marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
näringsidkare förhör sig ibland hos den kommunala konsumentvägledningen om
gällande lagar och regler, t. ex. inför en marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
att man genom information om kunskapsbrister hos säljare/marknadsförare kan nå
snabba resultat är säkert inte överdriven. Den kommunala konsumentverksamheten
måste i delta liksom i flera andra sammanhang riktas till båda parter för att
ge resultat. Därigenom uppfylles också kravel på objektivitet. I det längre
perspektivet är detta en viktig fömtsättning för att verksamhelen skall kunna
verka för att lösa frågor genom frivillighet och samverkan och därigenom undgå
att skapa motsättningar som begränsar kommunmedlemmarnas förtroende för den
kommunala verksamheten. Ur denna synpunkt kan det vara betänkligt all sanktionera
elt syslem, som kan innebära atl den kommunala konsumentinstansen framstår som
partsförelrädare. Denna konsekvens kan bli förödande för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>S.
k. marknadsuppföljning förekommer redan nu i en inte obetydlig omfatt<br>
ning. Syftet med denna verksamhet kan sägas vara alt bidra till alt molver<br>
ka och hindra företeelser på den kommunala marknaden som är oförenliga<br>
med lag eller god affärssed eUer i annat avseende, objektivt sett, onöjaktiga<br>
från konsumentsynpunkt. NDM delar Kommitténs uppfattning atl verk<br>
samheten har silt värde och vill understryka Kommitléns uttalande all<br>
åsidosältanden av marknadsrältsliga regler ofta verkar bero på bristfålliga<br>
kunskaper hos vederbörande näringsidkare och atl en information i dessa<br>
avseenden lill denne kan vara en lämplig ålgärd. Samtidigt slår del klart atl<br>
funktionen marknadsuppföljning är långt ifrån problemfri. Funktionen be<br>
står av två delfunktioner: direktpåverkan på företagen (menlorsuppgtften)<br>
och rapportering tiU "ansvarigt organ" om förelags onöjaktiga
marknads<br>
beteenden. Menlorsuppgiften kräver inte sällan djupgående kunskaper i<br>
gällande rätt, särskilt ceniral civilrätt och marknadsrätl, som den kommu-<br>
nale befattningshavaren i fråga ofta saknar. I praktiken måste därför men-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>280</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>torsuppgiften
begränsas till okomplicerade fall där rättsfrågan är lättbe- Prop. 1985/86:121
dömd och alldeles klar. Ytterligare etl känsligt förhållande är att befattningshavaren
vid fullgörande av sin mentorsuppgift lätt glider in i en domarroU, som han/hon
inte är behörig att bära upp. I många faU lorde detta problem kunna undvikas
genom atl befattningshavaren i känsliga situationer tar kontakt med
näringsidkarens organisation i stället för med denne själv. Den andra
funktionen, rapportering lill ansvarigt organ om företagsbeteenden som kan
föranleda ingripande, synes, som Kommittén anför, vara en sakligt sett nalurUg
uppgift i en kommunal konsumentverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1.6
Serviceuppföljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlema
bör ha tUlgång lill elt allsidigt sammansatt utbud av varor och tjänster och
kunna prioritera mellan t.ex. låga priser, närhet tiU butiken och hög
servicegrad. Kommunen har etl ansvar för all markens användning planeras så alt
denna vatfrihet så långt möjligt skall kunna upprätthållas. NO är i princip
positiv till att kommunerna anger riktiinjer i dessa frågor i form av s. k. vamförsöijningsplaner
på översiktlig nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för planeringen bör dock konkurrensen ges ett så fritt spelmm som möjligt
för att hålla priserna nere och öka företagens effektivitet lill konsumenlemas
fördel. Vid planeringen bör även uppmärksammas att detaljhandeln har ett
kortare tidsperspektiv än bebyggelsen i övrigt. Markanvändningsplaneringen måsle
vara flexibel, så all den möjliggör förändring och förnyelse av handeln, l.ex.
för att anpassa slmkluren tiU kommuninvånares ändrade prefrenser eller
möjliggöra etablering av nya butiksformer. I fömyelseprocessen ligger givelvis
en ulslagsmekanism, men samtidigt, och mer betydelsefullt, en dynamisk
anpassningsförmåga. Om vissa butiker slås ut innebär inte detla atl konsumenlema
för framtiden förlorar en välanpassad vamförsörjning. I de gamla butikernas stäUe
kommer i allmänhet nya, lUl konsumenternas behov bättre anpassade butiker. När
del gäller fördelama av etablering av nya butiksformer, såsom t.ex.
lågprisbutiker, måsle man beakta atl det inte bara tillkommer en butik med
annan affårsidé. Effekiema sprider sig även liU annan handel. Denna svarar
kanske med prissänkningar eller bättre service. De möjligheter som kommunerna
har atl hindra etablering av nya butiker bör inte användas annat än då del kan
påvisas klara nackdelar som inte uppvägs av fördelar för konsumenterna. När del
gäller butiksformer med klar lågprisprofil bör man ofta räkna med att
fördelarna på lång sikt är så stora all del uppväger nackdelarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig uppgift för den kommunala konsumentverksamheten är också att<br>
bevaka den stmkturella utveckling som sker inom olika sektorer av den<br>
lokala marknaden. Det är på lokal nivå som det blir tydligt hur strukturom<br>
vandlingens negativa konsekvenser drabbat vissa konsumenlgmpper. Ofta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
de socialt och ekonomiskt svaga som kommer i kläm i dessa samman- Prop.
1985/86:121 häng. Det kan röra sig om nedläggning av glesbygds- eller
närbutiker, bristande kommersiell service i nybyggda områden liksom utlokaiisering
av dagligvaru- och specialvamhandel lill tätorternas ytterområden. Men det
handlar ocksä om alt tiUvarala olika konsumentgruppers iniressen inom t.ex.
byggnads- och boendesektorn. Kollektivtrafiken och den sociala sekiorn är
andra sädana områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Strukturella
konsumentpoUliska insatser på lokal nivå förutsätter en aktiv
politikermedverkan och elt varierat arbetssätt. Exempel på sådana insatser är
fördjupad samverkan med lokala organisationer som företräder olika
konsumentintressen, anordnade av konsumentråd, undersökning av butikemas handikappanpassnirig,
samarbete med andra nämnder och näringslivsorganisalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
vill särskilt framhåUa betydelsen av alt den kommunala konsumentverksamheten
aktivt medverkar i den kommunala varuförsörjningsplaneringen saml bUr
remissinstans i frågor som rör bebyggelse- och trafikplanering. Etl ökat konsumentinflylande
på vamförsötjningsplaneringen är enligt verkel nödvändigl med anledning av bl.
a. den föreslående förändringen av plan- och bygglagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vetlanda
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
instämmer i kommitléns synpunkler angående behovel av en mera aktiv roU från kommunernas
sida i arbetet med frågor som rör dagligvamförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vetlanda
kommun driver även i övriga angelägenheter en aktiv glesbygdspolitik där</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- glesbygdsfrågorna
vägs in i och samordnas med övrig kommunal plane<br>
ring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>strävan är att uppnå god
samverkan mellan olika förvaltningar och myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>människoma i större
utsträckning skall ges möjlighel alt påverka sin egen närmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vamförsöijningsplaner upprättas och följs upp bör den kommunala
konsumentverksamheten medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är inte minsl viktigt för en kranskommun till Slockholm med dess slora utbud
och överievnadssvårigheler för butiker som kan ge service till äldre hushåll,
hushåll med små resurser osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all vi ska lyckas i våra strävanden krävs ett starkt stöd frän samhället i
övrigt, i likhet med vad konsumentpolitiska kommittén beskriver i sitt
betänkande "Hushållning för välfärd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stora delar av landet och framförallt inom norrlandslänen är serviceförsörjningen
ett allvariigt problem. Del är därför viktigt atl det allmänna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alltså
även kommunema, i detla avseende följer utvecklingen och medver- Prop.
1985/86:121 kar tiU atl ojämlikheten meUan glesbygd och tätort så långt del är
möjligt undanröjes. Både stat och kommun gör insatser här. Ell exempel på
kommunernas aktiva medverkan är trafikförsörjningen. En annan viktig uppgtfl
för kommunerna är alt medverka lill all statliga medel för ändamålet ger bästa
möjliga effekt. Den lokala kontakten med glesbygdsproblemen ger kommunerna en
mycket god kännedom i den problematik som föreligger och till möjligheterna alt
lösa dessa problem. Regionalt har länsstyrelsen motsvarande kompetens. Del är
därför synnerligen viktigt att glesbygdsinsatsema i alll väsentligt förläggs
till dessa nivåer. I denna sektor finns aU anledning atl stärka och stödja den
kommunala verksamheten. Det är beklagligt all kommittén, som i andra delar
gång på gång betonar viklen av den kommunala rollen, belräffande denna del
snarast viU begränsa den genom alt överföra statliga glesbygdsmedel tiU den cenlrala
konsumenlmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1.7
Utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill understryka vad som framhålls i betänkandet all utbildning är en av de
viktigaste förebyggande insatserna inom konsumentverksamheten. En bra
utbildning särskill i grundskolan ökar medvetandet bland konsumenterna. En
samverkan mellan konsumenlvägledarna och skolförvaltningen är en viktig del av
detta arbete. Dessutom måste malerial för skolundervisning tas fram och
kontinuerligt revideras från centralt håll i samverkan mellan konsumentverket
och skolöverstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
informerar och fortbildar konsumenlvägledarna. Delta är väsentligt för att
utveckla kunskapsnivåerna i nyetablerade verksamheter saml för atl
kontinuerligt hålla vägledarna informerade om förändringar på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
bedriver idag en förnämlig utbildning ål kommunernas vägledare. Denna får på
intet vis skäras ner ytterligare. Den kan behöva förstärkas då kommunerna beslular
om ökad verksamhei. Bidragen till studieförbunden för att de förtroendevalda skaU
erhåUa Hkvärdig utbildning, måsle ökas igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vetlanda
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att de kommunala konsumentsekreterarna ska ha möjlighet att klara av<br>
de nya arbetsuppgtftema krävs givelvis utbildning och vi förväntar oss alt<br>
Konsumentverket får utökade resurser för att på ett heltäckande sätt klara<br>
av del. Givelvis måsle varje kommun se liU att konsumentsekreterarnas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetstid
är tilltagen så att den räcker till för att utföra det arbete som Prop.
1985/86:121 kommunen bestämmer sig för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen
av KOV-kurser för konsumentvägledare är stor. Den skräddarsydda utbildningen
som konsumentvägledare erhåller på KOV finns inte all få inom någon skolform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
önskemål är att det inom högskolans ram finns etl ulbildningspakel omfattande
t. ex. juridisk översiktskurs, konsumentjuridik, hushållsekonomi och
varukunskap, i första hand avsedd för blivande konsumentvägledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1.8
Stöd till organisationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
kommittén anser verkel det angeläget all många olika organisationer aktivt
engagerar sig i konsumentpolitiken. Framför aUt är det på lokal nivå som ett
engagemang kan ges konkreta uttryck. Organisationerna är en viktig kanal för
all nå vissa konsumentgrupper. Del visar de pågående försöken med
konsumentombud på arbetsplatser, som bygger på lokala fackklubbars konsumenlpolitiska
engagemang. Liknande försök genomförs inom PRO där konsumentombud arbetar inom
de lokala föreningarna. Hittillsvarande erfarenheter av dessa försök är
positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationernas
aktiviteter kan ta sig många uttryck beroende pä medlemmarnas intresse och
engagemang. Av tradition har organisationerna rollen som opionsbildare. Oftast
behövs underlag i form av undersökningar för att man ska kunna driva en fråga.
Som exempel kan nämnas Konsumentgillesförbundels och Handikappsorganisalionernas
samarbete med den kommunala konsumentverksamheten avseende dagligvambuti-kernas
utformning utifrån de handikappades situation. Förbundel Hem och samhälle har
gjort undersökningar hur butikerna följer riktlinjerna om prisuppgifter i
skyltfönstren. Organisationernas aktiviteter äger ofta mm i nära samarbeta med
den kommunala konsumentverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
menar att etl ökat engagemang inom organisationerna på lokal nivå är en viktig fömtsättning
för att konsumentpolitiken såväl lokalt som cenlrak skall utvecklas i en för
konsumenterna positiv riktning. Att stimulera och stödja ett sådanl engagemang
är därför en viktig del av samhäUets konsumenlpolitiska insatser på både
central och lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vetlanda
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontakterna
med olika lokala organisationer är betydelsefull för den kommunala
konsumentverksamheten, vad gäller möjlighet atl sprida information, fånga upp
lokala problem m. m. Organisationerna kan även bedriva utbildning i
konsumentkunskap i egen regi, typ studiecirkel. Huruvida</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunen
i sädana faU, i likhet med vad den konsumentpoliliska kommit-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tén
föreslår, skall bidra till organisationerna med personella all. ekonomis- Prop.
1985/86:121 ka resurser är ett politiskt ställningstagande. Det naturliga är
alt verksamhelen finansieras via del ordinarie föreningsbidragel. Vid
studiecirklar o.dyl. bör dock konsumentsekreteraren kunna agera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
kontakter meUan kommunal konsumentvägledning och frivilliga organisationer kan
leda till atl debatten om konsumentfrågorna når nya grupper av människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.L9
Lagförslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Övre Norrland</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
rent lagtekniska utgångspunkter har hovrätten inte några</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>invändningar
mot dét förslag lill lag om vissa befogenheter i kommunal konsumentpolitisk verksamhei
som kommittén har lagt fram. Hovrätten instämmer i och för sig också i
kommitténs uppfattning all del för alt klariägga rättsläget framförallt i
förhållande till kommunallagen kan vara befogat att skapa elt uttryckligt
lagstöd för etl mera aktivt agerande från de kommunala konsumenlvägledarna dels
i samband med atl de skall lösa konsumentproblem på del lokala planet, dels i
samband med s. k. marknadsuppföljning. EnUgt hovrättens mening finns del
likväl klara risker för alt den föreslagna lagen skapar ytterligare och nya
oklarheter. Beaktansvärda exempel på sådana lämnnas i den reservation till
betänkandet som kommittéledamoten Kömer har avgivit. Hovrätten anser därför att
det finns god anledning alt ytterligare överväga innehållet i den föreslagna
lagstiftningen i syfte all undanröja de oklarheter som reservationen pekar på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
riksdagsbeslut år 1972 antogs riktiinjer för den konsumentpolitiska verk<br>
samheten. Där sades att det huvudsakliga målet för konsumentpolitiken<br>
skulle vara atl stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på<br>
marknaden. Detta skulle ske bl.a. genom information om marknadens<br>
utbud och om olika sätl atl tillgodose de egna behoven. Del skulle också<br>
ske genom att producenter, distributörer och rnarknadsförare anpassade<br>
sin verksamhei lill konsumenternas intressen. Ansvarel för information<br>
om varor och tjänster borde i första hand ligga på näringslivet. Som ceniral<br>
förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor inrättades konsumentverket<br>
och dess regionala organ skulle vara hemkonsulenterna vid länsstyrelser<br>
na. På lokal nivå förespråkades ulbyggnad av en kommunal konsument<br>
verksamhet och kommunerna skulle själva få avgöra hur verksamhelen<br>
skulle utformas. I riksdagsbeslut år 1975 bifölls ett förslag att kommuner<br>
nas konsumentpoliliska verksamhet huvudsakligen borde svara för sådana<br>
uppgifter som kräver nära kontakt med enskUda konsumenter och sådana<br>
som kräver särskild hänsyn till lokala förhållanden. En huvuduppgift för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>285</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
kommunala verksamheten skulle vara vägledning till enskUda konsu- Prop.
1985/86:121 menter och den borde även omfatta allmän informationsverksamhet saml
rapportering lill cenlrala myndigheter. Kommunernas engagemang skulle vara
frivilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med 1972 och 1975 års riksdagsbeslut har kommunerna fått speciella
uppgifter på det konsumenlpolitiska området, uppgifter som gäller rådgivning
till enskilda konsumenter, allmän informationsverksamhet och rapportering till cenlrala
myndigheter. De ytteriigare uppgifter för kommunerna som utredningen föreslår,
främst konsumenlvägledarnas uppgifter vid reklamationshanlering ligger väl i
linje med de uppgifter på konsumentområdet som kommunerna redan har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varken
de hittillsvarande eller de nu föreslagna uppgifterna för kommunerna på det
konsumentpolitiska området strider enligt kammarrättens mening mot de kommunala
lokaliserings- och likstäUighelsprinciperna. Någon lagstiftning av det slag kommktén
föreslår bör därför inte komma till stånd. I annat faU skulle det kunna uppstå
tveksamhet på andra områden om annan verksamhet tUl kommunmedlemmarnas fromma
faller inom den kommunala kompetensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördel
fall kommitléns förslag Ukväl skulle genomföras, förutsätter DV atl
lagregleringen blir mera distinkt än kommittéförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av att lagsltfta för alt åstadkomma en kommunal konsumentverksamhet av det
slag som förordas i betänkandet faller utanför värt expertkunnande. Del av
kommittén utarbetade förslaget lill lag om vissa befogenheter i konsumentpolitisk
verksamhei synes oss dock alltför valhänt formulerat för all kunna bilda
utgångspunkt för lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
finner- lagen oklar vad gäller den yttersta grän<br>
sen för den enskilde vägledarens behörighet i reklamationshanteringen.<br>
Vägledaren får enligt lagtexten "söka medverka till en uppgörelse".
Kom<br>
mittén anför (s. 140) all vägledaren inte får göra någol som kan ses som ell<br>
rättsligt ställningslagande. Samtidigt skriver kommittén (s. 141) all vägle<br>
daren skall kunna komma med förslag lill praktiska lösningar och tiU<br>
uppgörelser mellan konsumenten och näringsidkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Konsumentverkets uppfattning måsle elt förslag tiU uppgörelse<br>
från vägledaren naturiigen föregås av en enkel rätlslig bedömning av situa<br>
tionen. Det bör därför klargöras att konsumentvägledaren får göra denna<br>
typ av bedömning. Man bör i sammanhanget hålla i minnet atl parterna när<br>
som helst kan avböja vägledarens medverkan. Klargörs det inte alt vägle<br>
daren har en rätl alt göra en enkel rättslig bedömning och atl framlägga etl<br>
förslag till uppgörelse mellan partema, innebär den föreslagna lagregeln ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>286</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>steg tillbaka i förhållande till hur åtskiUiga
konsumentvägledare arbetar Prop. 1985/86: 121 redan idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ARN godlar kommitténs uppfattning atl den
konsumentverksamhet som f.n. bedrivs och som framdeles avses bedrivas kan löpa
risk att i vissa hänseenden komma i konflikt med reglerna för den kommunala
kompelen-sen. Nämnden har därför ingen erinran mol förslagel all del genom en
särskild lag görs klart atl en kommun är behörig all bedriva konsumentpolitisk
verksamhet enligt de linjer som har utvecklats i betänkandet. I nämndens tycke
är kommitléns förslag lill lagtext dock inte bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som bör framgå av en sådan lag är i första hand att konsumentpolitisk
verksamhei i och för sig utgör en kommunal angelägenhet, men alt del inte är
obligatoriskt för en kommun alt bedriva sådan verksamhei. Det kan vidare vara
påkallat att det uttryckligen sägs att en konsumentvägledare har rätt atl där det
är lämpligt försöka medla mellan konsument och näringsidkare i syfte alt få lill
stånd en uppgörelse mellan dem. I övrigi synes det inte behövligt all tynga
lagtexten med detaljbesiämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All en för ändamålet ulsedd tjänsteman kan ges rätt all följa
marknaden och atl i anslutning lill del underrätta vederbörande myndigheter om
i dennes tycke diskutabla beteenden ligger sålunda enligt nämndens mening i
sakens nalur och kräver knappasl någol särskill legak mandat. Nämnden har också
svårt all se vilken styrande eller begränsande effekt som skulle uppnäs genom
kriteriet "i lämplig omfattning". Befarar kommittén atl kommunerna eljesl
kan riskeras komma all ge sina konsumentvägledare befogenheter i olämplig
omfattning? ARN vill för sin del gärna hysa något större förtroende för det
kommunala omdömet. Härtill kommer atl uttrycket som sådant är vagt och föga
vägledande för bedömning av den kommunala kompetensens gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl klargöra den lokala verksamhetens roll i reklamationsprocessen
föreslår utredningen att en lag införs med innebörden att kommunen får låta
konsumentrådgivare följa och försöka påverka den lokala marknaden och vid
rådgivning försöka medla mellan konsument och näringsidkare. Redan idag synes
flertalet reklamationsärenden redas ul på lokal nivå. Idag gällande praxis
tycks följaktiigen fungera på ett tillfredställande sätt. Statskontoret
avstyrker alt en lag införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller den kommunala konsumentpolitiska verksamhelen
anser<br>
kommittén all det behövs särskild lagsttftning för att ge kommunerna<br>
klarhet om gränserna för verksamhelen när del gäller reklamationshanle<br>
ring och marknadsuppföljning. Enligt RRV: s uppfattning har kommittén<br>
inte redovisat sådana brister i den kommunala konsumentpoliliska verk-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samheten
alt en särskild lagstiftning är nödvändig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, Juridiska fakultetsnämnden</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgl
kommittéförslaget "får" en kommun "i lämplig omfattning"
låta konsumenlvägledare engagera sig i frågor rörande marknadsuppföljning och reklamationshanlering.
Genom de citerade orden markeras, att lagen har fakultativ karaktär, och atl
konsumentverksamhetens omfattning och innehåll skall anpassas "efter
tjänstemännens kompelens och kapacitet I kommunen. En verksamhet som överstiger
tjänstemannens kvalifikationer saknar alltså stöd av den föreslagna lagen och
kommer därmed i konflikt med KL". - Del synes egendomligt atl kommittén,
som förespråkar en utvidgning av den kommunala konsumentverksamheten, samtidigt
förordar en ordning som - när del gäller utbudet av tjänster - kan medföra
stora diskrepanser mellan landets olika kommuner. Den enskilde konsumentens
möjligheter att få hjälp, t.ex. i ett reklamalionsärende, bUr enligt förslagel
beroende av humvida det i kommunen finns en konsumentvägledare, som besitter
de kunskaper som krävs för alt korrekt kunna handlägga denna typ av ärende. Med
tanke på den vikt som kommittén uppenbarligen lägger vid kommunernas konsumenlpolitiska
verksamhet, borde den från sina utgångspunkter ha sökt skapa fömtsättningar för
att konsumenterna kan komma i åtnjutande av ungefårUgen samma tjänster, oavsett
i vilken kommun de är medlemmar. Härtill kommer atl del i elt
kommunalbesvärs-mål torde vara närmasl ogörligt all fastställa, om en
konsumentvägledare haft så bristfåUiga kunskaper, alt kommunen - genom all
tilldela honom sådana arbelsuppgtfter som avses i lagen — därigenom överskridit
sin befogenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
förbigår flera frågor, som lämpligen bort beaktas i sammanhanget. En sådan
gäller valet av konsumentvägledare, då konsumenten köpt en vara i annan kommun
än hemkommunen; skall han i sådanl faU vända sig lUl konsumentvägledaren i
hemkommunen, till konsumentvägledaren i den kommun där säljaren är verksam, eUer
kan han eventueUt vända sig lill båda? Ett annat spörsmål är, om kommunen
bryter mot lokaliseringsprincipen, då dess konsumenlvägledare i en
reklamationstvist medverkar tUl en uppgörelse med näringsidkare, som driver
rörelse i annan kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
stödjer utredningens lagförslag gäUande den kommunala konsumentverksamheten,
eftersom en sådan lag undanröjer de kompetensproblem gentemot kommunaUagen som
nu kan uppstå. Förslagel ger möjligheter lUIen aktivare roU i kontakterna med
näringslivet samt att följa och söka påverka den lokala marknaden och atl föra
fram lill ansvariga organ information om företagens beteende som kan föranleda
ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av den diskussion som i betänkandet förs angående beho<br>
vet av en lag om vissa befogenheter i kommunal konsumentpolitisk verk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhet
viU PÅK endast framhåUa, atl den ökning av konsumentvägledar- Prop.
1985/86:121 nas verksamhet som kan föranledas av produktsäkerhelsskäl inte kan
anses spränga ramen för den kommunala kompetensen och alltså bör kunna
genomföras utan stöd av någon sådan ny lagsliftning som kommittén föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
elt par punkter behövs dock klarlägganden beträffande den föreslagna speciallagsttftningen.
I belänkandet hävdas (sid. 141) att "konsumenlvägledarens agerande i
enskilda ärenden som gäller marknadsuppföljning och reklamationshantering inte
kan eller får ses som ell ullryck för kommunens vilja". Del är emellertid
oklart i vilken ontfattning en kommun skulle kunna dra på sig skadeståndsansvar
för felaktig rådgivning från konsumenlvägledarens sida. Delta bör klarläggas i
lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trollhättans
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
finner, med hänsyn tUl kommunemas olikartade konsumentpoUtiska verksamheter
och kompelens, lagförslaget vara väl anpassat till dessa förhållanden. Nämnden ansluler
sig tUl förslaget till lag om vissa befogenheter i kommunal konsumentpolitisk
verksamhet, saml de principer och förtydliganden som finns angivna i den
följande texten i kap. 12.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser del motiveral med "lag om vissa befogenheter i kommunal konsumentpoUtisk
verksamhet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övrigi är lagförslaget enligt 12.3 bara en framskrivning av vad som redan sker
i kommuner med väl utbyggd konsumentverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
delar inte kommitléns uppfattning atl del genom en särskild lagstiftning
behöver slås fasl alt kommunen får bedriva kommunal konsumentpolitisk
verksamhet. Kommunstyrelsen menar all den typ av kompetensvidgande lagsttftning
som föreslås tvärt om kan låsa utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i lagförslaget valda konstruktionen skapar en betydande osäkerhet om den
kommunala konsumenlnämndens möjlighet att påverka organisationen och
inriktningen av konsumentverksamheten. Enligt kommunstyrelsens uppfattning är begreppei
"i lämplig omfattning" aUlför vagt för alt ge någon vägledning. Det
bör därför ulgå om lagförslaget genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
sysslar konsumentsekreterarna redan idag med fler uppgtfter än</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
två som anses i lagförslaget. Om lagstiftning skall tUlgripas bör den inte Prop.
1985/86:121 utformas så alt den begränsar kommunens möjlighel all bedriva den
verksamhet som redan idag finns till gagn för medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
anser sålunda att en särskild kompetensvidgande lagstiftning är onödig och
olämplig. Därlill kommer alt det utarbetade lagförslaget såsom det gestallas i
betänkandet innehåller inslag som är främmande för den kommunala verksamheten.
Dessulom är lagförslaget vagt och ofuUsländigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om speciallagsttftningen är emellertid dtffusl motiverat och utformat. Om en
speciallagstiftning skall anses behövlig, bör den gmndas på myckel starka skäl
och vara väl avgränsad. Den uiformning som förslagel getts kräver dessulom en
närmare analys av bl. a. ansvarsfrågoma och förtroendemannanivåns roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
ell slällningslagande lill förslagel i denna del sker, bör det också närmare än
vad som gjorts, redovisas vad som varit möjligt all uträtta utan särskild
lagstiftning i frågor av detla slag. Förhållandet utgör exempel på det
begränsade utrymme som utredningen ägnat den lokala sidan av verksamhelen. Uiredningen
har alllför mycket präglats av den centrala sektoms dominans. Man har också
förbisett alt rådgivningen är riktad lUl både köpare och säljare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagsbeslutet
1975, som anslöt sig till ett förslag från en arbetsgmpp i handelsdepartementet,
innehöll atl den kommunala verksamheten bl.a. borde omfatta rapportering till
centrala myndigheter om eventuella missförhållanden på marknaden. Några
praktiska svårigheter alt ftillgöra denna uppgift redovisas inte i utredningen.
Om missförhållanden kan iakttas är det möjligt atl inom den i 1975 års beslul
givna ramen fösta uppmärksamheten på saken, ulan att delta behöver framstå som
ett stäUningstagande gentemot en enskild kommunmedlem, dvs. alt kravet på
objektivitet/rättvisa har åsidosatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagsttftning som direkt ställer den kommunala funktionen i en formell anmälanstäUning
kan på sikt riskera alt verksamhetens syfle molverkas, inte minst genom att det
förtroende som det kommunala organet behöver för sin insats begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttfrån
kompetensprincipen har förslag lagts tiU lag om vissa befogenheter i kommunal konsumentpolitisk
verksamhet. Det poängteras att tillämpningen inte är något obligatorium. Del
synes tveksamt om allmänheten och/eller företag i t. ex. reklamalionsärenden
gör den bedömningen alt del är tjänstemannens personliga uppfattning och inte etl
kommunall auktoritativt ställningstagande som framförs. Genom föreslagen lagsttftning
kan den kommunala konsumentpolitiska verksamheten indirekt få en inte önskad
inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Are
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åre
kommun har inget all erinra mol lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
ställer sig posiliv lill det förslag lill Lag om större befogenheter i kommunal
konsumentpoUtisk verksamhei som betänkandet redovisar. En dyUk lag ger ell
betydelsefullt stöd i konsumentvägledarens arbete och förtydligar den kommunala
befogenheten. Någon risk att vägledarna skall kunna utnyllja denna lag och
agera "domare" eller liknande ser vi inte. Kommunallagen finns ju
kvar och verksamheten ska ju bedrivas utan atl komma i konflikt med den. Dessulom
finns etl ansvar hos kommunen om hur verksamhelen ska bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Västerås kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår i en speciallag atl de kommuner som så önskar skall kunna följa och
påverka den lokala marknaden och föra fram lill ansvarigt organ information om
företags beteenden, som kan föranleda ingripanden. Vid rådgivningen i
reklamationsfrågor skall kommunema försöka medverka lill en uppgörelse mellan
konsument och näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
konstaterar atl dess verksamhet redan nu bedrivs på detta säll i syfle all
hjälpa konsumenterna. Del nya förslagel fastställer arbetssättet även formellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Luleå kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ställer oss bakom utredningens förslag om en speciallagsttflning som ger den
kommunala konsumentverksamheten möjUghet till en effektivare reklamationshantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
delar emellertid Kommkténs uppfattning alt en lagsliftning på denna punkt är påkaUad
i syfte att klargöra hur långt kompetensen sträcker sig. Den föreslagna lagen
uppfyller dock inte detta krav. NDM menar alt rapporteringsfrågan bör behandlas
i en beslämmelse för sig. Rekvisitet "i lämplig omfattning" synes
inte fylla någon uppgtfl i delta sammanhang. Rekvisitet "och söker
påverka" kan misstolkas därhän all vägledaren skulle vara oförhindrad atl
använda rapporteringsbefogenhelen som elt påtryckningsmedel. Del bör därför
utgå. Formuleringen "som kan föranleda ingripande" synes innebära atl
man kräver all vägledaren själv skall pröva om beteendet tfråga kan föranleda
ingripande men detla kan uppenbarligen inte vara meningen. Formuleringen kan
inte godias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Välutbildade
konsumentvägledare med etl väl definierat ansvar och motsvarande befogenheter
borde finnas i varje kommun. Därför tillstyrker TCO förslagel till lag om vissa
befogenheter i kommunal konsumentpolitisk verksamhet. En sådan lag skulle
skapa bättre förutsättningar all precisera konsumentvägledarnas ansvar och
befogenheter. Enligt TCOs mening krävs också ökad satsning på
personalutbildning. Åtskilliga vägledare behöver kompletterande utbildning för
atl höja sin kunskaps- och kompetensnivå. Konsumentverket som är den mest naturiiga
kursanordnaren saknar emellertid idag resurser alt anordna utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommktén
föreslår inte att den kommunala konsumentverksamheten skall göras obligatorisk.
Enligt TCOs mening kan en fortsatt frivilligUnje ha vissa fördelar framför
lagstiftning om elt obligatorium, men tanken atl del i framliden kan bli
aktuellt med tvingande åtgärder bör inte hek avfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftning
som stadgar atl en kommunal tjänsteman får underrätta Konsumentverket om sina
iakttagelser förefaller inte nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförts tidigare (under kommunal reklamalionshantering) inger den ställning
kommittén avser att ge den kommunala konsumenlvägledaren betänkligheter.
Samfundet avstyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tillstyrker förslaget till ny lagtext som ska ge de lokala konsumenlorganen
möjligheter all lösa reklamationer och andra kontakter mellan konsumenter och
företag. Vi är dock oroliga för hur en sådan uppgtfl kan klaras i de kommuner
som saknar personella resurser och särskilda politiska konsumentorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>HSB:s
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för kommitléns förslag är atl lokal konsumentpolitisk verksamhet
är en angelägenhet också för kommunerna. Det föreslås, atl den kommunala
befogenheten i detta hänseende tydligare skall markeras genom en särskild lagsliftning.
Lagsliflningen innebär att en kommun i sin konsumenlpolitiska verksamhet i
lämplig omfattning får låta konsumentvägledare arbeta aktivt med reklamalionsfrågor
mellan konsumenter och näringsidkare. Den föreslagna lagstiftningen är
intetsägande och liUför enligt sin lydelse knappasl något ulöver vad som redan
idag kan bedrivas inom kommunerna. Redan från denna gmnd finner HSB sig inte
kunna tillstyrka förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser aft det också är viktigt att kommunerna har en bra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumentpolitisk
verksamhet. Förslaget om en lag som klarlägger vissa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>befogenheter
i kommunal konsumentpolitisk verksamhet kan förbundet Prop. 1985/86: 121
därför tillstyrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Central reklamationshantering </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7.1 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN:s
avgöranden torde i dag vara vägledande när det gäller att lösa tvister mellan
enskilda konsumenter och näringsidkare. En betydande kompetens på ell brett
område har byggts upp inom ARN. Mot den bakgmnden kan det inte vara till fördel
för konsumenterna all flytta över uppgifter från ARN lill olika
branschorganisationer. I stället riskerar man atl få en svåröverskådlig och
oenhetlig praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlvägledamas
arbete med Ivistiösning lokall kommer sannolikt, åtminstone till en början,
all endast marginellt påverka ärendetiUslrömningen lill ARN. Uppgtflerna med reklamationshanlering
skall vidare vara ett frivilligt åtagande för kommunema, vilket sannolikt
medför atl verksamheten i fråga om såväl standard som intensitet kommer atl
variera från kommun till kommun. Även om konsumentvägledarnas uppgifter
utvidgas tiU alt gälla också Ivistiösning, synes ARN ändå ha sin givna plats i
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller synes man böra genomföra förslaget att reklamationsärendena först
behandlas lokalt innan de blir föremål för handläggning i ARN. Kompetensen hos konsumenlvägledarna
kommer med all sannolikhet atl variera mellan de olika kommunema. Detta betyder
atl konsumenterna kan få hjälp av olika kvalitet beroende på i vilken kommun de
bor. För konsumenter i en kommun med sämre resurser för konsumentvägledning
skulle en reklamationsfråga kunna la längre tid i anspråk för att bli löst än
för konsumenter i kommuner med väl utbyggd konsumentrådgivning eller om
konsumenten kunde vända sig direkl tUl ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
har, särskilt genom sin handläggning av mål enligt den s. k. småmålslagen,
kommit till den uppfattningen all allmänna reklamalionsnämnden väl fyllt sin
funktion all snabbt och billigt lämna hjälp av olika slag i konsumenllvisler. Reklamalionsnämndens
insatser har otvivelaktigt också underlättat hanteringen av många tvister som
gäll vidare tUl domslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
rådgivning som förekommer vid tingsrätten är förhållandevis omfattande.
Konsumenter kan ju dessutom aUtid vända sig tiU advokat för atl få råd enligt
fastställt pris, en möjlighel som kanske inte är tillräckligt känd och
utnyttjad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle,
som kommittén föreslår, domslolsvägen mera medvetet använ<br>
das av konsumenterna än för närvarande finns del risk alt konsumenternas<br>
kostnader ökar i förhållande till om i stället reklamalionsnämnden anli-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tades.
Sett från samhällets synpunkt torde också domslolsvägen kunna bU Prop.
1985/86: 121 dyrare. Till det bidrar bl. a. atl domstolama måste tillföras
sådan teknisk sakkunskap som nu finns inom reklamationsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tingsrättens bestämda mening saknas för närvarande anledning att försvaga den
väl fungerande verksamhet som bedrivs av reklamationsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utredningens förslag genomförs torde ARNs verksamhei komma alt undergå en
drastisk nedskärning, kanske lUl och med större än vad kommittén föreställt
sig. Kommittén förutsätter nämligen alt ARN och de allmänna domstolarna skall
la hand endast om de ärenden som inte kan lösas genom den kommunala medlingen.
Kommittén tänker sig tydligen därvidlag alt ARN skall ta hand om svårbedömda
fall, medan domstolarna skall avgöra mål av enklare beskaffenhel. Frånsett alt
kommittén inte har ens försökt beskriva hur den sållningen skall gå lUl är del
enligt DVs mening så all domsiolsförfarandei med dess flerinslanssystem lämpar
sig bättre än förfarandet inför ARN då del gäller atl bedöma principfaU och
skapa prejudikat. Särskilt viktigt är det naturligtvis all prejudikatbildningen
sker i domstolarna och inte i ARN. En risk med det dubbla systemet -domstolarna
och ARN - är att olika praxis utbildas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nackdel med domstolsförfarandet är all det kan dra ul på liden innan etl mål
avgörs. Med de ändringar i förfarandereglerna som rättegångsulredningen kan
väntas föreslå lorde emellertid förfarandet kunna bli betydligt snabbare och
smidigare. Del blir därigenom också mer ändamålsenligt atl handlägga konsumenttvislerna
i domstol. Ytterligare en fördel med domsiolsförfarandei är atl domstolarnas
avgöranden - till skillnad mol ARNs - är exigibla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har inte redovisat huruvida del förekommit några överläggningar med
näringslivet rörande dess framtida befallning med ARN. Det är därför svårt atl
uttala sig om förslaget. Rent principiellt är del emellertid föga tilltalande
alt ell av partsintressena skulle bidra lUl all bekosta ell reklamationsorgan. DV
håller det för troligt alt ARNs finansiering bör ordnas på annal sätt om inte
det omvittnat slora förtroende som aUmänheten hyser för ARN för opartiskhet
och oväld skall försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätlegångsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
principiella ulgångspunkler när det gäller frågor om lösandet<br>
av konsumenllvisler är endasl ofuUsländigt angivna i betänkandet. Vi<br>
konstaterar dock att det på ett ställe (s. 154) slår att kommittén inte anser<br>
del vara "motiverat att fortsätta använda en ökande andel av konsument<br>
politikens resurser för den typ av reparativa ålgärder som allmänna rekla<br>
mationsnämndens verksamhet i huvudsak består av. Den förebyggande<br>
inriktningen av konsumentverksamheten måsle betonas starkare, Uksom<br>
företagens ansvar atl direkl lösa reklamationsproblemen".<br>
---- </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser oss dock kunna konstalera alt kommilléförslagen i kostnads- Prop.
1985/86:121 hänseende endasl skuUe leda till all kostnader flyttas från ell
ställe lUl etl annal, någol som vi uppfattar som i sig ganska ointressant.
Under alla omständigheter finner vi del vara aUdeles för optimistiskt alt tro atl
sådana åtgärder som kommittén betecknar som förebyggande eller insatser på näringsidkarsidan
skulle kunna inom överskådlig lid i någon större omfattning minska behovet av
en Ivistiösning genom reklamationshanlering eller av en egentiig Ivisllösande verksamhei.
Resursema för en tvistlösning i nu angiven mening måste anpassas efler behovet
och inte efter en ideologisk princip om att det är bättre atl satsa på
förebyggande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
uppställa elt motsatsförhållande mellan Ivistiösning, å ena sidan, och
förebyggande åtgärder, å andra sidan, skulle också vara felaktigt. Varje form
av Ivistiösning är visserligen i försia hand inriktad på all lösa en redan
uppkommen tvist, men detta hindrar inte all en väl fungerande sådan verksamhei
- sedd i etl större perspektiv - har stor betydelse när det gäller atl
förebygga tvister. Genom tvistlösning upprätthålls respekten för gällande rätt
och det är ofta tvisllösningen som ger en lagsttftning dess fulla
genomslagskraft. Av väsenllig betydelse är härvid alt partema erbjuds möjlighet
all få sina tvistefrågor lösta med en för del enskilda fallet tUlräcklig
sakkunskap (juridisk eUer annan) och under från rättssäkerhetssynpunkt
godtagbara former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu sagda innebär inte alt det skulle saknas positiva inslag i kommil-tébetänkandet
såvitt gäller frågor om lösandet av konsumenllvisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vUl vi påpeka all det finns många vikliga frågor om lösandel av konsumenllvisler
vilka inte alls har berörts i betänkandet. Vi tänker bl. a. på sådana
situationer där många konsumenter har likartade anspråk. En massproducerad vara
är behäftad med fel, deltagarna i en sällskapsresa har samma klagomål osv. De
ekonomiska värden saken gäller kan vara belydande totalt sett men så utspridda
och obetydliga på del individuella planet alt ingen enskUd är benägen atl
framställa anspråk och påtala felet. Ett sätt att lösa problemet kan vara alt
införa någon form av gmpptalan vid domslol eller annal Ivisllösningsorgan
("dass actions", "public actions" eller lalan av
organisationer).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvisllösning
på konsumenlområdel har, som ovan antytts, till uppgtfl både att kompensera
konsumenter för eventueUa skador och all påverka beteendet på konsumenlområdel
i slort. I sistnämnda hänseende är behovel av vägledande avgöranden av särskUd
betydelse. Vissa frågor om hur man skall kunna sörja för en tUtfredsställande
rättsbildning inom det kon-sumenträtlsliga området lar vi upp i elt
delbetänkande om högsla domstolen som vi kommer att presentera inom kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes i viss mån vara en huvudlinje i betänkandet atl konsumentver<br>
kets StäUning bör stärkas. Marknadsdomstolen delar helt uppfattningen atl<br>
verkel skall spela en ceniral roll i det konsumentpoliliska arbeiei och ha<br>
resurser för delta. Domstolen anser dock inte alt kommittén lagt fram</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bärande
skäl för den omfördelning av resurser från andra områden som Prop. 1985/86: 121
föreslås. Förslagel om ändringar i ARNs status och verksamhet framstår som
särskilt omotiverade. Någon utvärdering av ARNs verksamhet ligger inte tUl gmnd
för förslaget. Denna verksamhet är dock klart tiU praktisk nytta för
konsumenterna och har såvitt kan bedömas vunnit förtroende bland såväl
konsumenter som näringsidkare. Alt begränsa denna verksamhet till förmån för
andra konsumenlpolitiska ålgärder med oklara verkningar är inte välbetänkt. De
skäl som talar för alt ARN skaU vara en fristående myndighet gäller med
oförminskad styrka. Marknadsdomstolen avstyrker således kommitténs förslag
rörande ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anser att ARN är ett smidigt och biUigt Ivisllösningsorgan, som med rätta
åtnjuter stor respekt inom både näringslivet och samhället i övrigi. ARN har
under sin verksamhetslid byggt upp en belydande kompelens och skapat en enhetiig
rättspraxis inom flera områden. Denna praxis har lätt att nå ut till
konsumenterna via massmedia, eftersom denna typ av praktiska, vardagsnära faU
har stort publicitetsvärde. ARNs telefonrådgivning till enskUda konsumenter är
väl inarbetad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lokala reklamalionshanleringen är ett viktigt komplement liU ARNs centrala
hantering. Den kan dock inte ersätta ARN. De kommunala konsumenlvägledarna
besitter inte den kompelens och överblick över konsumenlområdel som ARN äger
och har inte heller samma tUlgång till teknisk sakkunskap. Frågan om humvida
kommunen ska bedriva konsumentpoUtisk verksamhet, och i så fall i vUken
omfattning, är det dessulom de enskilda kommunernas sak att avgöra. Även om kommunema
beslular alt reklamalionshantering skall bedrivas, har konsumentvägledama endasl
befogenhet atl försöka medverka lill en uppgörelse mellan konsument och näringsidkare.
Behovet av rättslig tvistlösning kvarstår i de fall där parterna inte kommer
överens. Alt föra sådana mål vidare iHl lingsrällema i större omfattning än
idag synes både opraktiskt och dyrt. Förslagel med branschvisa lösningar synes
inte tillräckligt utrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och kartellnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
kan instämma i kommitténs synpunkl att tvister meUan en konsument<br>
och ell förelag så långt möjhgt bör lösas på det lokala planet, dvs. genom<br>
förhandling direkl mellan berörda parter. En konsument som råkat in i en<br>
sådan tvist bör också kunna påräkna viss rådgivning från vederbörande<br>
kommunala konsumenlvägledare, i den mån lokal konsumentverksamhet<br>
finns organiserad på orten. I de faU sådana tvister inte kan lösas i godo vid<br>
direkt kontakt mellan de berörda synes det dock enligt SPKs uppfattning<br>
mest ändamålsenligt all hänskjuta den vidare handläggningen till aUmänna<br>
reklamationsnämnden, där såväl kvalificerad juridisk sakkunskap som -<br>
för många vamområden — även branschkännedom finns tillgänglig. Idéer<br>
om atl tUlskapa något som liknar "lokala reklamationsnämnder" avvisas<br>
av SPK.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>296</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
civilrätlsliga konsumenlskyddande lagarna - konsumentköplagen, hemförsäljningslagen,
konsumenlkreditiagen, konsumentförsäkringslagen och den kommande konsumentljänstlagen
- innehåUer regler som liltför-säkrar konsumenterna vissa minimirätligheler i
olika avtalssituationer. De konsumenter som känner liU innehållet i lagama får
därigenom förhandlingsargument vid l.ex. en köprältslig tvist. Emellertid har
det övervägande antalet konsumenter ytterst begränsade kunskaper om
lagreglerna. Om de inte läll kan få information om sina rättigheter och om de
inte har tillgäng lill instanser som enkelt, billigt och snabbt kan behandla civih-älts-liga
tvister är risken uppenbar alt konsumentskyddsregleraa inte får avsedd effekt.
Dét innebär inte bara att konsumenter som råkar i svårigheter med säljare,
hantverkare, kreditgivare eller andra näringsidkare kan lida rättsförluster. En
följd är också att regelmedvetenheten totalt sett förblir låg inom
näringslivet, något som ar till klar nackdel från konsumentsynpunkt. En
effektiv, fungerande rådgivnings- och tvistlösningsorganisalion, som äi-
anpassad tiU konsumenlema, har alltså en gmndläggande konsumentpoUtisk
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt Konsumentverkels bedömning knappast realistiskt att räkna med alt
domstolarna skaU las i anspråk för Ivistiösning på konsumentområdet i
påtagligt större utsträckning än för närvarande. Många konsumenter är av
ekonomiska eUer renl praktiska skäl inte intresserade av att få sin tvist
prövad i domslol. Redan de värden konsumenllvislema ofta rör -köp av varor för
några hundra kronor - motiverar atl de inte förs lill domstol. Vidare är
förfarandet inte kostnadsfritt och det kräver all konsumenten lägger ner lid
och arbete på atl föra sin lalan. Delta verkar säkerU-gen avhållande inte minsl
för den som är ovan atl uppträda inför myndigheter. De kommunala konsumenlvägledarna
bör även fortsättningsvis noga överväga om det är lämpligl alt hänvisa en
konsument tiU domstol. För en tvist som t. ex. faUer utanför ARNs
kompetensområde, som kräver muntlig bevisupptagning eller som berör en
näringsidkare som troligen inte kommer atl följa ARNs beslul, bör dock en
hänvisning - ofta efter telefonkontakt med ARNs kansli - göras lUl
tingsrättens rådgivningsverksamhet och/eller liU advokai.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättegångsulredningen
överväger f.n. hur man skall uppnå en ökad prejudikalbildning i de allmänna
domstolarna. I kommitténs direktiv ingår att överväga en rätt för KO att hjälpa
konsumenter att föra talan. Om en reform sker i den riktningen kommer domstolama
alt i högre grad stå för praxisbildningen inom det konsumenträttsliga området. Humvida
detta kommer all föranleda en ändrad roll för ARN får då prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
för fram tanken på all näringslivet - som etl led i ett ökat ansvarstagande för
sin verksamhet - genom "branschvisa lösningar" skaU avlasta de offentiiga
organen, främst ARN. Konsumeniverkei är -som redan sagts - positivt till alt
handeln söker ytterligare utveckla sin intema reklamationshanlering. Här finns
enligt Konsumentverkels mening utrymme för nytänkande och för olika typer av
övervakning och åtaganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
företags- och branschorganisationers sida. I den mån de "branschvisa Prop.
1985/86:121 lösningarna" syftar på reklamationsnämnder knutna till
branschorganisationerna, finns det dock enligt Konsumentverkets mening starka
argument mot en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nämnd som är knuten till en viss branschorganisation har inte någon given
anknytning till andra nämnders verksamhei. Del är därmed en uppenbar risk att
en sådan branschnämnd kan skapa sin egen praxis och alt samma rättsfrågor kan
komma atl bedömas olika i olika branschnämnder. Från konsumentsynpunkt är en
sådan splittring olycklig. Erfarenheterna har visat att den kan leda till
osäkerhet om rättsläget, något som bl.a. försvårar rådgivning lill konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan nackdel med ell utökat antal branschvisa nämnder är alt de kommunala konsumenlvägledarna
liksom konsumenlema skuUe få svårt alt överblicka prövningsmöjlighelerna, alt
hålla reda på olika formalia såsom adresser, prövningstider, beloppsgränser etc
samt att avgöra vilken nämnd en viss näringsidkare "tillhör". Del är
därför enligt Konsumentverkels mening inte heller lämpligl atl Konsumenternas
försäkringsbyrå övertar ARNs funktion som reklamalionsorgan på
försäkringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
anser sålunda alt starka skäl talar mot en utveckling av nämnder anslutna till
branschorganisationer. Tvärtom finns del avgörande konsumenlpolitiska motiv
all bibehåUa ell centralt, sammanhållet reklamalionsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
tar (s 148) upp frågan om inte näringslivets organisationer -som ell led i ett
ökat ansvarslagande för reklamationsfrågorna — borde ta ett ekonomiskt ansvar
för sina delar av ARNs verksamhet. Enligt Konsumentverkets mening är en sådan
modell rimlig. Även för näringslivet skulle ett sammanhållet ARN, liU viss del
finansierat av näringslivet, innebära klara fördelar jämfört med
branschnämnder, då ARNs kansli har rutiner för beredning av ärenden och slor
erfarenhet av föredragning, beslutskrivning, expediering och publicering av
besluten. Vidare skulle ett direkt ekonomiskt ansvar för ARN kunna stimulera
förelagen att effektivisera sin reklamationshantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om man tiU äventyrs skulle acceptera alt betänkandet i de delar där<br>
någon förändrad inriktning inte föreslås avstår från egna undersökningar<br>
och analyser, så får det i vart faU betecknas som en klar brist atl sådana<br>
saknas också i den del där förslag om genomgripande ändringar läggs fram.<br>
Nämnden syftar här närmast på kommitléns överväganden rörande rekla<br>
malionshanleringen och i synnerhet ARN: s framlida ställning och organi<br>
sation. Här hade det onekligen varit på sin plals med en principieU diskus<br>
sion angående tvisllösning och dess plats i det konsumentpoliliska syste<br>
met. Utan en sådan utgångspunkt för de omprioriteringar som förordas har<br>
nämnden svårt atl förstå hur kommittén har resonerat när den har kommit<br>
till andra slutsatser än statsmakterna gjorde när ARN för endast fem år<br>
sedan permanentades och bröts ut till en frislående myndighet.<br>
I betänkandet finns inte någon verklig utvärdering av ARN: s roll eUer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>298</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>någon
redogörelse för hur kommittén har tänkt sig atl den cenlrala tvisllös- Prop.
1985/86:121 ningen skaU geslakas i framliden. ARN konstaterar vidare atl
kommittén inte har brytt sig om alt närmare försöka uppskatta effekterna av
sina förslag i form av ändrad ärendetillslrömning, ökade kostnader för samhället
etc. Kommittén har inte heller funnit anledning atl göra några egna
undersökningar eller ens initiera sådana hos ARN, för att på så sätl skaffa sig
sakunderlag för sina ståndpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har sagls i del föregående medför dessvärre alt betänkandet inte är
tjänligt som gmnd för seriösa överväganden om några väsentliga ändringar av reklamalionsnämndens
verksamhei och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
delar kommitléns uppfattning atl del är elt samhälleligt intresse all
konsumenterna vid tvister med förelag snabbt och enkelt kan få en bedömning av
en sakkunnig instans och, i de fall anspråken är berättigade, få rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på samhällets insatser på detta område nämns del s.k. småmålsförfarandet
vid domstol, aUmänna reklamationsnämnden samt den allmänna rättshjälpen. I hur slor
utsträckning de allmänna domstolarna tagits i anspråk i konsumentlvister
oavsett dessa falUt under småmålslagen eller avgjorts genom vanlig
civilprocess tycks kommktén inte ha gjort sig underrättad om. Vissa uppgifter lorde
annars ha kunnal inhämtas genom kontakt med rättegångsulredningens (Ju 1977:06)
kansli (jfr. utredningens belänkande SOU 1982:26 s. 44 ff. saml bilagorna 3
och 4.) Del är därför svårt all bedöma småmålslagens betydelse i sammanhanget.
Delsamma gäller den allmänna rättshjälpen, vars användbarhet i
konsument-tvister dock lorde vara rätl begränsad. Dessulom har föreslagils all
rättshjälpen skärs ner ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inrättandet
av ARN torde vara den åtgärd som i praktiken fått störst betydelse för
konsumenternas möjlighel atl få sina tvister prövade. Efterfrågan på ARN: s
tjänster har länge varit i stigande. ÄrendetiUslrömningen har dock de senasie
åren stagnerat, huvudsakligen lill följd av del i sig icke önskvärda irtförandet
av värdegränser, dvs. atl yrkanden under elt visst belopp inte las upp liU
prövning. Atl den pågående utbyggnaden av kommunal konsumentverksamhet skulle
ha lett lUl nedgång av anmälningarna tUl ARN har inte kunnat förmärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om företagens egen reklamalionshantering har lidigare berörts i Rikllinjekommkténs
belänkande (SOU 1983:40) Konsumenlpolitiska styrmedel. ARN ställde sig i sitl
remissyttrande över betänkandet positiv till vad som där benämndes
självreglering vari inbegrips frågor om hantering av reklamationer. Någol
preciserat förslag till självreglering fanns emellertid inte i nämnda
belänkande, och ARN såg det därför svårt att avgöra i vilken utsträckning
idéerna lät sig genomföras i verkligheten. Den nu lagda utredningen har inte
bidragit med något förtydligande i delta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
vUl dock varna för övertro pä vad som kan uppnås utöver vad som<br>
görs redan idag. Som ell exempel kan nämnas motorbranschen inom<br>
vilken säljs tekniskt komplicerade produkter varav många i begagnat<br>
skick. Det är en vanlig uppfattning att konsumenterna på detta område<br>
släUs inför särskilt svåra problem. Detla kan säkert vara riktigt, men bilden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör nyanseras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1984 såldes enligt uppgift från branschen ca. 220000.nya bilar - Prop.
1985/86:121 varav cirka hätften till enskUda konsumenter - och ca. 900000
begagnade, varav drygt 300000 inom den organiserade delen av branschen. Som
bilaga A visar var antalet samma år avgjorda ärenden inom ARN: s motoravdelning
dock inte fler än ca. 600. Det är således en ytterst liten del av bUköpen som
blir föremål för bedömning av ARN och det är ovanligt atl elt förelag har många
reklamationer av likartad nalur. Detla kan i sin tur bero på alt branschen är
representerad i ARN och lyhörd för utvecklingen och uppfattningarna inom
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är emellertid självklart att en väl fungerande reklamationshantering frän
näringslivels sida bör stimuleras pä aUa sätl. Både konsumenterna och
näringslivet har mycket alt vinna på en förbättrad självreglering inom de
enskilda förelagen. I delta ligger också att förklara sådana fall där reklamationen
är oberättigad på ett sätt som konsumenten förstår och därmed kan acceptera.
Det bör nämnas all ARN, när del några gånger har upptäckts atl en generalagent
eller etl enskilt företag har hafl ell påtagligt stort antal ärenden vid
nämnden, har tagit kontakt med näringsidkaren för atl diskutera just reklamationsmlineraa.
Dessa kontakter har mestadels medfört elt gott resultat och lett tUl elt
minskat antal reklamationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
för vidare fram tanken på alt näringslivet - som elt led i ett ökat
ansvarslagande för sin verksamhei - skall inrätta branschvisa reklamationsnämnder
och på del sättet avlasta ARN, vars molsvarande avdelning i så fall skulle
kunna läggas ned. Flera argument talar mot detla. Förhållandevis få konsumenllvisler
avgörs idag av överrätterna. I stället har ARN: s praxis kommit att få stor
betydelse för rällstUlämpningen och rättsbildningen på konsumentområdet. En
förutsättning för atl ARN kunnal skapa denna praxis har varit alt nämnden hafl
etl sammanhållet kansU för alla typer av ärenden under ledning av
heltidsanställda ordförande och vice ordförande med domarkompetens och lång
erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nämnd som är ansluten tiU en viss bransch får inte samma anknytning lill andra
nämnders verksamhet. Del är därmed en uppenbar risk alt en sådan branschnämnd
kan komma all utbilda en egen praxis och alt likartade rättsfrågor kan komma
alt bedömas olika i olika nämnder. Det är tydligt alt en sädan utveckUng kan
leda lill problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan faktor är att allmänhetens förtroende för en ren branschnämnd gäma blir
begränsad. Del kan, hur oriktigt i sak del än är, vara svårt för en enskild
part alt frigöra sig från misstanken atl en branschnämnd går branschens
ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
ovannämnda anledningar har också under 1970-lalel och början av 1980-lalet
flera lidigare branschnämnder införlivats med ARN. Det synes vara ett steg
tillbaka i utvecklingen att "återuppliva" branschnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
synes också ha bortsett från det faktum att en bransch<br>
nämnd som regel bara prövar anmälningar mot anslutna medlemmar. Ell<br>
utlåtande från en sådan nämnd medför inte heller de fördelar för konsu<br>
menten som elt ARN-yltrande gör inför en domstolsprövning. Elt ärende<br>
som prövats av ARN kan ju enligt 2 § småmålslagen handläggas enligt<br>
denna oavsett tvislebelopp. Den risk för alt drabbas av dryga rättegångs<br>
kostnader som alltid föreligger inför en rättslig prövning minimeras hänge-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>300<br>
nom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
förslår inte hur kommittén har resonerat när den för fram idén om Prop.
1985/86:121 atl låta konsumenternas försäkringsbyrå bli elt Ivisllösande organ.
Vad skulle man vinna med del?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direktiven skulle kommittén inte pröva frågor om rättegängsförfarandet vid
allmän domstol eftersom dessa frågor övervägdes i annan ordning. Det är därför någol
förvånande att man föregriper dessa överväganden pä sådanl sätl all man anser
alt konsumenterna i högre grad än tidigare bör hänvisas till lingsräti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har på flera ställen i betänkandet förordat all domstolama i ökad utsträckning
skall utnyttjas för alt hantera konsumenllvisler med del bakomliggande syftet
all bespara ARN arbete och kostnader. ARN vill här erinra om de skäl för atl
permanenta ARN som fördes fram av reklama-lionsutredningen (SOU 1978:40 s.
127). Ell skäl var atl människor av olika anledningar drog sig för all anlita
domstol när de råkat i tvisl med en näringsidkare. Inte minsl betonades att
många bar på etl närmasl psykologiskt motstånd. Andra skäl kunde enligt
utredningen vara att domsiolsförfarandei upplevdes som omständligt och all
risken alt behöva uppträda personligt kunde framstå som avskräckande. Uiredningen
konstaterade all inte heller den s. k. småmålslagen i någon större utsträckning
hade medfört all konsumenlema vände sig liU domstolarna med sina tvister.
Såvitt nämnden kan förslå gäller fortfarande delta resonemang med oförändrad
styrka. Kommittén har inte alls berört dessa faktorer ulan har som sin
uppfattning atl konsumenlvägledarna kommer alt kunna övertyga konsumenterna
all de i vissa fall bör gå till domstol i stället för tUl ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.a.
sägs alt det kan vara anledning all hänvisa konsumenterna tiU domslol när
näringsidkaren inte kan förväntas följa ARN: s beslul. Det är givelvis så all
när man kan förutse alt näringsidkaren kommer all böja sig försl när
kronofogden kommer, en direkt domstolsprövning är att föredra, men bilden är någol
mer komplicerad än så. Många som har vunnit sin sak i domstol fär sedan den
smärtsamma erfarenheten all det är långt tfrån delsamma som all få sina pengar.
Många gånger visar det sig all den näringsidkare som inte kunde förväntas följa
nämndens beslut också saknar utmätningsbara liUgångar. Konsumenterna har
därmed inte bara förlorat tvisleföremålels värde ulan också de koslnader som
han/hon har lagl ul på rättegången och på förfarandet hos kronofogden. Det
visar sig för övrigi ibland atl det inte är så lätt all i förväg säga atl en tredskande
företagare kommer att negligera ARN: s beslul. Nämnden har erfarenhet av "svårfjäl-lade"
näringsidkare som behandlar sina kunder styvmoderligt, som aldrig yttrar sig i
ärendena hos ARN, men som sedan ändå följer nämndens beslut till punkt och
pricka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
rekommenderar vidare domslol när muntiig bevisning be<br>
hövs. Denna uppfattning delar ARN självklart. Men inte heller på denna<br>
punkt får skuationen förenklas. I många fall l.ex. i tvister om garantier<br>
anser sig ARN oförhindrad atl pröva ärenden trots atl parternas uppgtfter<br>
går i sär. Kan man med någon säkerhet förmoda att uppgifterna också i<br>
domslol kommer atl ha samma bevisverkan och finns en bevisbörderegel,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förefaller
det i dessa fall onödigt att gå tiU domstol eftersom redan ARN Prop.
1985/86:121 skuUe kunna tala om för partema vem som på gmnd av denna regel
kommer all dra det kortaste strået.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
ARN; s synpunkt är del å andra sidan angelägel atl konsumenllvisler prövas av
domstol. För ARN är del viktigt all veta atl den praxis som finns hos ARN kan
få domstolarnas stöd. Den effektivaste kontrollen sker givetvis när ARN-bedömningar
förs till domslol av någon av partema. ARN har flera gånger påpekat denna
möjlighet för partsförelrädare som varit missnöjda med ARN-beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
vill i denna del slutiigen anmärka alt kommittén hell har bortsett från all
även processen i domstol kostar pengar för det aUmänna. ARN har inte kunnat få
några siffror bekräftade men en inte alllför djärv gissning är atl en konsumenltvisl
som drivs i domslol åtminstone kostar minsl dubbelt så myckel som molsvarande
tvist i ARN: s regi. Härtill kommer partemas egna koslnader och besvär. I den
mån tvister t. ex. förs över från ARN till lingsrällema kommer sålunda
eventuella besparingar på ARN: s anslag alt "med råge" kompenseras av
kostnadsökningar på domslolsanslagel, parternas egna ullägg oräknade. Nämnden
har mycket svårt att se den samhällsekonomiska vinningen härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet. Juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har föreslagk all ARN, som nu har en självständig ställning, äter skall
inordnas i KOV;s organisalion. Samtidigt föreslås att ARN:s verksamhet skaU
inskränkas i vissa avseenden, bl. a. därför alt vissa av ARN: s uppgifter kan
fullgöras av de kommunala konsumentvägledama. Fakultetsnämnden anser inte att
dessa förslag tiUgodoser kravet, att verksamhelen i landet som helhet skall
vara billig, effektiv och av god kvaUtet. Kommittén uttalar atl den kommunala
konsumentverksamheten har vidgat problemuppfångningen och därmed minskal ARN;s
betydelse. Enligt fakullelsnämndens mening har ARN sådan juridisk sakkunskap
att nämnden bättre än konsumentvägledama kan upptäcka olika lyper av faktiskt
och rättsligt handlande som kan strida mol den komplicerade konsumenträtlsliga
lagsliflningen. ARN: s kompetens bör utnyttjas på delta område. Förslagel att
slopa ARN: s telefonrådgivning kan knappast anses välbetänkt från
effektivitetssynpunkt. Den starka speciaUseringen av skilda ärendegmpper lill
olika handläggare vid ARN måste medföra atl nämnden snabbare och liltförlitligare
kan lämna råd än vad konsumentvägledare kan göra. Även om lelefonrådgivningen hktiUs
främst utnyttjats av personer bosatta inom Stockholmsområdet saknas anledning
att inte tillvarata möjligheterna lill effektivitetsvinster genom speciaUsering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
delar kommitténs uppfattning, all huvudansvaret för rekla<br>
malionshantering skall åvila företagen själva. Elt väl fungerande mark<br>
nadssystem förutsätter en vilja att rätta till felaktigheter och en positiv<br>
inställning liU atl lösa uppkomna problem av olika slag. Enligt länsstyrel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sens
uppfattning fungerar också relationerna köpare - säljare i slort på Prop.
1985/86:121 detta sätt. Många förelag har gått längre i sina åtaganden än vad
lagen ålägger dem inte bara i fråga om reklamationer utan också i övrigi för atl
tillmötesgå konsumenlema. Som exempel på det senare kan nämnas genereUt öppet
köp och reparation eller utbyte av felaktiga varor ulan kostnad även efler
garantitidens slut. Samtidigt vet man, all del ibland förekommer svårigheter atl
komma överens i samband med atl det uppslår felaktigheter på varor. Samhället
måste därför tillhandahålla system för tvistlösning som fungerar på elt
effektivt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
har under den tid verksamhelen varit i gång utvecklats tiU en ansedd och
uppskattad Ivisllösningsinslans. Länsslyrelsen anser del viktigt all behålla ARNs
verksamhei, då dess sätl alt lösa tvister mellan köpare och säljare borgar för
all praxis blir likartad för hela landet. Genom en special-instans som ARN kan
också en hög kompetens vidmakthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uppstyckning av ARNs verksamhet i branschvisa institutioner där näringslivet
har det ekonomiska ansvaret är enligt länsstyrelsens bedömning tveksamt. AUmänhetens
lUllro tUl opartiskheten hos etl fristående, statligt tvistiösningsorgan är
stor. Det förtroendekapital som byggts upp för ARN bör inte riskeras genom en
organisationsförändring. Även delta talar för atl systemet för atl lösa konsumenllvisler
inte bör förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gislaveds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
ställer sig mycket tveksam lill kommitténs förslag all ändra Allmänna reklamalionsnämndens
rutiner så atl konsumenlema i försia hand hänvisas lill all lokall söka hjälp
med atl lösa reklamationsärenden. Delta skuUe kunna få till följd att
reklamationer behandlas olika i olika kommuner och del skulle innebära all
rättssäkerheten kom i fara och osäkerheten bland konsumenterna skuUe öka.
Olikheterna i bedömningen skulle också med slor sannolikhet utnyttjas av mindre
seriösa näringsidka-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
föreslår kraftiga nedskärningar av ARN:s resurser de kommande åren. Elt motiv
är all reklamalionshanleringen flyttas närmare konsumenten i den lokala verksamhelen.
Kommittén föreslår vidare all verksamhelen inlemmas i konsumentverkets
verksamhet och budget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrunden av den expansiva utveckling som ARN: s verksamhei<br>
genomgått sedan starten 1968 förefaller det märkligt all kommittén lägger<br>
ell förslag om både ekonomiska och resursmässiga neddragningar. Delta i<br>
ett skede då den förebyggande verksamheten endast är i en inledande fas.<br>
Etl mera naluriigl läge för en försiktig neddragning av ARN: s verksamhet<br>
har varit om det förebyggande arbetet gett sådana resultat alt aUmänheiens<br>
behov av ARN: s tjänster varit i avtagande. Vidare kräver en förskjutning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
reklamationshanteringen ner tUl den lokala nivån, som kommunen Prop. 1985/86:
121 tidigare framhållit, ökade resurser och kompelens inom den lokala konsumentvägledningen.
Innan en sådan lokal resursförstärkning kommk till stånd bör ARN: s resurser
vara oförändrade. Det är också viktigt att ARN bedöms av allmänheten som
central och fristående myndighei som rättvist över landet ulformar en praxis i reklamalionsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
har under sin verksamhetstid successivt ökat sin betydelse inom konsumentpoUtiken.
Att nämnden åtnjuter stort förtroende framgår av alt dess rekommendationer i så
stor utsträckning vinner gehör hos berörda parter och genom den vägledning som
marknaden får av rekommendationerna. ARN fick redan vid sin tillkomst en bred
förankring hos organisalionslivel samt genom konsumenlrådel och dess folkrörelseanknylning.
ARN:s självständighet och integritet har därigenom vunnit respekt och
ytterligare stärkts, när nämnden 1981, efter all ha verkat pä försök, permanentades
och blev en fristående myndighet genom avskiljandet frän konsumentverkets
huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
har utan tvivel hafl slort värde och slor betydelse för konsumentverksamheten
i landet. Detla värde bör tillvaratas även i framtiden. Den allmäna
utvecklingen från lid tiU annan kan dock motivera anpassning av nämndens
organisation och uppgtfter liU rådande förhållanden. En sådan utveckling är
kommunemas ökande roU inom konsumentpolitiken. Den utvecklingen bör ha
inneburit en renodUng av ARN:s verksamhet i riktning mol alt nämndens
rekommendationer koncentreras till de komplicerade och mera kvalificerade
ärendena och rimligen också mera kontroversiella och principieUa frågor. En
sådan utveckling minskar inte ARN: s betydelse som en viktig faktor i
konsumentverksamheten. Tyngden i nämndens uppgtfter ökar i stället och därmed
också dess betydelse som prejudikatskapande opartiskt samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste i delta sammanhang beaktas att ARN framförallt för konsumentintresset
har den stora indirekta betydelse av atl den finns till och därmed verkar
återhållande på tendenser till missförhållanden på marknaden. Denna betydelse
får inte underskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN:s
betydelse inom konsumentverksamheten återspeglas också i regeringens direktiv
till kommittén, där det anges atl kommittén bör pröva "om allmänna
reklamationsnämndens verksamhetsområde bör utvidgas". Kommittén har i
denna del inte följt sina direktiv, ulan ägnat huvuddelen av sina överväganden
åt huvudmannaskapet för ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet trycker man flera gånger på att ARN bör avlastas och alt<br>
konsumenten i större utsträckning kan hänvisas till tingsrätten bl. a. i fall<br>
där man kan räkna med att företagel inte tänker följa ARN: s rekommenda<br>
tion. För det försia så är det väl i huvudsak i större städer man kan finna<br>
företag som man av erfarenhet vet inte tänker följa ARN: s utlåtande.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>304</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har vi efter tio års erfarenhet den klara uppfattningen att konsu- Prop.
1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>menten
ytterst ogärna går tUl tingsrätten. Detla har flera orsaker bl. a. den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>respekt
(och i vissa faU rädsla) som man har för domstolen, man ryggar för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
koslnader man får redan i initialskedet och man är myckel rädd för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>risken
all förlora. Hellre avslår man då vilket vi anser vissa företag kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utnyttja
vid hot om rättslig prövning. Erfarenhetsmässigt vet man ju också</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
småmålslagen inte särskUt ofta utnyttjas i stället för ARN. Detta ändrar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
naturligtvis inte på med bättre information om lagens möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortfarande
finns de ovan angivna åsikterna om elt domslolsförfarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kvar
hos konsumenten. Vi tror alltså inte alt tingsrätterna idag på något</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>säll
ska kunna avlasta ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagens
ansvar för reklamationshanteringen bör öka och ett sätl är, som föreslås, atl
man ekonomiskt bidrar i likhet med finansieringen av Konsumenlemas
försäkringsbyrå. Vi upplever Konsumenlemas försäkringsbyrås verksamhet som
mycket positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnänmden
i Kramfors kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
anser istället all Allmänna reklamationsnämnden borde få förstärkta resurser
för all kunna pröva flera anmälningar och få möjlighet all slopa de nuvarande
värdegränserna. Fler konsumenter skulle därmed också få en likvärdig prövning
oberoende av bostadsort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ej
heller delar vi kommitténs åsikt att överföra konsumenttvister tiU lingsrällema
i de faU AUmänna reklamationsnämnden har behörighet atl pröva dem för alt
minska Allmänna reklamationsnämndens belastning. Nämnden märker tydligt i den
lokala verksamheten all i de faU konsumenlema hänvisas till tingsrätt
majoriteten av dem avslår. Del finns ell slort motstånd mol att dra ell ärende
inför domstol. Konsumenterna känner sig osäkra liksom de är rädda för
kostnaderna. Dessutom skaU domaren vid en förenklad rättegång söka förlika
partema. En konsument som anser sig ha rätt ska inte behöva acceptera alt
kompromissa med sin motpart när förfarandet vid Allmänna reklamationsnämnden
kan ge denne hek rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
förbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brister
i tillämpningen av förelagens informationsansvar förekommer självfallet. De
visar sig inte minsl i samband med den klagomåls- och reklamationshantering,
som ARN och den kommunala konsumentverksamheten är engagerad i. Det framstår
för KF som angeläget atl erfarenhe-teraa från denna hantering utnyttjas
intensivt av KOV och all KOV -även om en ökande del därav läggs på kommunal
konsumentverksamhet -redovisar och drar slutsatser av reklamationsverksamhelen
bl. a. vid arbetet med marknadsöversikter o.d. Detla synes underlättas om ARN
-såsom kommittén föreslår - organistoriskt inlemmas i KOV. KF tUlstyrker
därför nämnda förslag. KF viU i sammanhanget erinra om atl konsumentkooperationen
sedan länge bekostar sin egen reklamationshanlering genom rörelsens regler om
köptrygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:370.0pt'><span style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1985/86:121 Näringslivets delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter gäller reklamalionshanleringen på ceniral nivå kan det som ell
obestridligt faktum konstateras att ARN åtnjuter förtroende i alla läger och
fungerar väl i nuläget. Detta innebär naturligtvis inte all det inte kan finnas
skäl att överväga ytterligare förbättringar, men enligt NDMs mening manar det
till en viss återhållsamhet i reformivern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar riktigt att rådgivningen direkt till konsumenter i reklamalionsfrågor
minskal och all denna uppgift numera delvis fullgörs av den kommunala
verksamheten. Enligt NDMs mening innebär emellertid detta inte alt ARNs roll
som reklamationshandläggande organ ändrats. Det torde dessulom förhålla sig sä
alt rådgivningen lill de kommunala vägledarna inte bara är omfattande, som
Kommittén själv konstaterar, ulan får en växande betydelse allteftersom den
kommunala informationen i reklamationsfrågor ökar. Överhuvud taget är det
svårt att tänka sig hur den kommunala informationen skulle kunna fungera på etl
rimligl godtagbart säll om konsumenlvägledarna inte hade tiUgång tiU den
kvalificerade juridiska och tekniska rådgivning i reklamationsfrågor som ARNs
tjänstemän tillhandahåller. Verkligheten synes alltså vara den att betydelsen
av ARNs rådgivning är oförändrad men atl dess inriktning delvis ändrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del som här sagts beträffande reklamalionshanleringen framgår atl Kommittén
inte framfört några hållbara gmnder för sina förslag alt ändra ARNs roll i reklamalionshanleringen
saml att nu föreslå radikala inskränkningar i verksamheten och en ändrad
organisatorisk status för ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
förordar en ordning som innebär atl aUa reklamationsärenden försl las upp
lokall och inte "slussas vidare" förrän del slår "helt klart atl
del lokala, informella förfarandet inte kan lösa upp situationen". I
klartext innebär detta att man inför ell slags Ivåinslanssystem på reklamationsområdet.
Några genomtänkta motiv till delta ganska radikala förslag har NDM inte kunnat
finna i betänkandet. Förutom all förslaget knappast stämmer överens med den i
andra sammanhang deklarerade uppfattningen om konsumentvägledarnas begränsade
rättsliga funktioner när del gäller hantering av reklamalionsärenden, finner NDM
ett instanssystem av skisserat slag OtUlfredsställande från konsumentsynpunkt.
Det kommer nämligen att leda lill en icke önskvärd byråkratisering och långrolning
av många ärenden. Den "sammanhåUna insats på det centrala planet" -
som Kommittén tydligen viU anförtro det redan arbelstyngda KOV - kan inte
väntas lösa de problem som etl Ivåinslanssystem skulle medföra. Risker för
ytterligare byråkratisk omgång synes i stället ligga i farans riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
bara några rader berör Kommittén den grundläggande frågan om<br>
ARNs framtida ställning i rättssystemet och nämndens fortsatta roU i<br>
rättsbildningen. Utan någon moiivering i sak ullalar sig Kommittén lill<br>
förmån för att hänvisa konsumenter att söka sin rätt vid en aUmän domstol<br>
i stället för hos ARN saml för all ARNs verksamhei skall inriktas på mera<br>
svårlösta "principfrågor". NDM anser atl del i och för sig är väl motiverat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>306</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
ta upp frågan om hur reklamationshanteringen bör utformas på längre Prop.
1985/86:121 sikt. NDM menar också att den nuvarande arbetsfördelningen meUan ARN
och de allmänna domstolarna inte bör ses som en gång för alla given. Del är möjligt
att en fömlsältningslös och allsidig prövning skulle leda till ell annal tvislelösningssyslem
på konsumenlområdel än del som vi nu har. Delta är emellertid myckel vklsyflande
frågor som inte rimligen kan lösas i detta sammanhang ulan som i så faU måste
tas upp i det pågående reformarbetet beträffande underrällsförfarandel. I
direktiven anges för övrigt atl Kommittén inte bör pröva frågor som
sammanhänger med rättegängsförfarandet vid de allmänna domstolarna. I nuläget
kan det konstateras atl konsumenterna, av olika delvis kanske irrationella
skäl, inte vill gå till domslol ulan vänder sig liU ARN. Denna inställning får
man enligt NDMs uppfattning respektera och rätta sig efler, så som man gjort hkliUs.
NDM finner aUtså att ARNs ställning i rättssystemet som etl quasi-rältsligt
organ för tvistlösning inte bör ändras i förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill NDM beröra Kommitléns uttalanden om önskvärdheten alt på
den cenlrala nivån avlösa åtminstone en del av ARNs verksamhei med en reklamationshanlering
i olika icke-offentiiga former. Uttalandena är allmänt hållna och hela delta
frågekomplex behandlas på någol mer än en sida. NDM finner det omöjligt alt
överhuvud tagel la StäUning lill Kommitténs privaliseringsresonemang på gmndval
av den lapidariska framställningen i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>TJ
änstemännens centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar däremot inte kommiltémajorilelens bedömning alt det vore möjligt och dessulom
önskvärt med en kraftig neddragning av Allmänna reklamationsnämndens verksamhei.
Det är osäkert om en utbyggd kommunal reklamationshanlering verkligen skulle
minska belastningen på ARN. Vidare behövs ARN för en enhetiig rättstUlämpning.
Slutligen är TCO tveksam lUI atl någol skulle slå all vinna på atl sammanföra ARN
och Konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSEK
anser atl kommktén aUvariigt har undervärderat behovel av ell opartiskt
tvistelösande organ inom konsumentområdet. Vår övertygelse är atl en utbyggd
kommunal verksamhei inom områdel snarare kommer atl öka nämndens betydelse och
behovet därav. Om man ser till de kommuner som redan idag har en väl utbyggd
och kompetent konsumentverksamhet, t. ex. Malmö, Göteborg och Slockholm, så har
antalet inkomna ärenden tiU nämnden från dessa kommuner ökat under perioden
1976-1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig kan det diskuteras om slalen förutom atl tillhandahålla</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>domstolar har anledning atl
ställa andra organ lill förfogande för lösning av</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>307</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tvister
mellan enskilda. Utifrån ett sådant betraktelsesätt kan allmänna Prop. 1985/86:
121 reklamationsnämndens existensberättigande sättas i fråga. Efter alla de
nedskärningar som drabbat den allmänna rättshjälpen framstår dock för den
enskilda processande i domstol som en riskabel och dyrbar metod alt lösa konsumenttvistcr
av måttligt värde, både ur näringsidkarens och konsumentens perspektiv. I det
läget framstår Allmänna reklamationsnämnden som ell bättre alternativ.
Allmänna reklamationsnämnden har tillgång till både rättslig och saklig
expertis. Förfarandet är tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt och
dessutom kostnadsfritt för parterna. Behovet av bkräda i nämnden är inte heller
särskilt framträdande. Kommitténs förslag atl minska resurserna för och
betydelsen av aUmänna reklamationsnämnden och göra den kommunala konsumenlvägledaren
lill ersättare avstyrker samfundet bestämt. Kommittén har inte ens räknat på om
dess förslag verkligen leder till någon besparing, trots atl delta måste vara
den enda åsyftade poängen med förslagel. Alt öka antalet kompetenta kommunala
konsumentvägledare är sannohkt inte gratis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller reklamalionshanleringen föreslår kommittén genomgripande
förändringar av ARN:s verksamhet och organisatoriska ställning. Enligt
kommittén borde företagen genom branschvisa lösningar förmås atl la elt större
ansvar för reklamalionshanleringen. Avsikten är atl ARN:s betydelse som ceniral
instans för Ivislelösningar skall minska avsevärt och alt de lokala
konsumentorganen skall överta en stor del av denna verksamhet. För
försäkringsområdet diskuterar kommittén möjligheten att utvidga den verksamhei
som bedrivs inom Konsumenternas försäkringsbyrå lill alt omfatta även reklamalionshanleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundei
delar inte kommitléns uppfattning i dessa frågor. Inom ARN: s avdelning för
försäkringsfrågor handläggs årligen c: a 800 skriftliga ärenden. Denna verksamhei
har efterhand kommit all framstå som ell viktigt komplement till branschens
egna organ för Ivistelösning. En bidragande orsak tiU atl ARN vunnit respekt
såväl hos konsumenterna som inom branschen är att nämnden har ansetts stå helt
fri frän partsinflylande. På grund härav har nämndens yttranden bidragit till
en enhelUg rättspraxis på försäkringsområdet. Elt överförande av
reklamationsfrågorna lill Kon-sunienlernas försäkringsbyrå skulle, bl.a. på gmnd
av all byrån får flera funktioner samtidigt, innebära ett minskal förtroende
för verksamhelen och en försämring av konsumentskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ABF
tUlstyrker utredningens förslag såväl när det gäUer ARN som den lokala
konsumentverksamheten. Vi anser vidare all näringslivet borde stå för hela
reklamationskostnaden vid "fällande dom".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>308</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedskärningen
av Allmänna Reklamationsnämndens resurser är av nyss angiven orsak olämplig.
Kommittén antar vidare på ganska lösa grunder all reklamalionsärendena skulle
minska om den kommunala verksamhelen och medverkan av politiker och friviUigorganisalioner
byggs ul. Del kan vara så all fler tvister kommer tiU ytan och all del blir
fler all lösa lokall genom enkel kontakt med producenten och centralt genom skUjedomsför-farande.
Om resurserna för detta är goda både lokall och centralt, kan man kanske hoppas
på färre domstolsärenden; i annat faU kan dessa bli fler och totalkostnaderna
och krånglet öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
skiljenämnd i reklamalionsfrågor bör, så vitt vi kan se, vara renl partssammansall
och sakna egentiiga maktbefogenheter. Producent- och verkUga
konsumentorganisationer bör utse lika många ledamöter och en eventuell, av
regeringen utsedd, opartisk ordförande bör sakna rösträtt. Om man inte kan
komma överens i en sädan skUjenämnd, bör tvisten lösas genom normal
domstolsförhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Researrangörsföreningen
i Sverige och Svenska resebranschens förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
är det vår uppfattning, atl konsumentpoliliska kommitténs förslag i vad avser etl
ökat lokall ansvarslagande för reklamatio-nema och all ARN bör underställas
Konsumentverket inte överensstämmer med kommitténs önskan atl förbättra
situationen för konsumenterna och alt effektivisera hela reklamalionshanleringen.
I stället får decentraliseringen anlas leda tUl atl företagen i alll mindre
utsträckning än som gäller för ARN: s rekommendationer kan förväntas acceptera
de beslul som erhålles på lokal nivå, att nuvarande praxisskapande verksamhei
inom ARN försämras och all konsumenter och näringsliv får ökade kostnader genom
att reklamationsärendena i högre utsträckning än vad som nu sker behandlas både
på lokal och ceniral nivå och möjligtvis även bli föremål för prövning i allmän
domstol med därav följande kostnadsökningar för det allmänna. Den föreslagna
organisationen kan inte anlas föranleda ell mindre anlal reklamationer totalt
sett ulan snarare med hänvisning lUl de omständigheter som ovan angivils etl
större antal reklamationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Allmänna reklamationsnämndens arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lika
med kommittén anser alltså DV alt del inte finns skäl atl ytterligare utvidga ARNs
verksamhetsområde. Ej heller bör telefonrådgivningen fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovel
av ARN som elt centralt tvistiösningsorgan kommer således all<br>
kvarstå. Genom ökningen av konsumenlvägledarnas problemuppfångande<br>
verksamhei, är del inte säkert all behovel av ARNs reklamalionshantering</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>309</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
att minska i någon större grad. Konsumenlvägledarna kommer Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dessulom
i anledning av sin utökade befogenhet på reklamalionsområdel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
få ett ökat behov av råd och information om rättspraxis från ARN. En</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bred
ARN-praxis behövs även som gmnd för KOVs riktlinjeförhandUngar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
branschorganisationerna. Genom riktiinjer på olika områden kan ju</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
aUmänna molverka att tvister uppstår om avtalsvillkor och annat. Hela</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>reklamalionshanleringen
utgör således ett komplicerat feed-back-system,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>där
de olika delarna samverkar och är beroende av varandra och där inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>minst
ARN utgör en viktig del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är således NOs uppfattning att ARNs nuvarande verksamhet i stort bör bestå. NO
finner del vidare inte tillrådligt atl ARNs telefonrådgivning lill enskilda
konsumenter utan säkert belagda vinster avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARNs
verksamhei är värdefull. Den bidrar på, etl handfast sätl till att stärka
konsumenternas rättsställning, både genom nämndens informella rättsskipning i
en mängd enskilda fall och genom dess utveckUng av praxis på cenlrala
rättsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den utveckling som den kommunala verksamhelen fått och i ännu högre grad kan
förväntas få i framtiden, har — som kommittén konstaterar - ARN fått en delvis
ändrad konsumentpoUtisk roll. Kommunernas konsumentverksamhet har i allt högre
grad kommit atl bidra till att klara upp problem i konsumenternas förhållande
till förelagen. Delta innebär dock inte att ARN har minskat i konsumentpoUtisk
betydelse. Som framgår av vad som fömt sagts blir det en viktig arbetsuppgift
för ARN också i fortsättningen alt behandla de ärenden som av olika skäl inte har
lösts i kommunen. ARNs kanse viktigaste konsumenlpolitiska funktion bör dock
bli alt skapa civilrätlslig praxis i konsumentmål. I detta sammanhang vill
Konsumentverket framhåUa att man bör överväga alt utvidga ARNs arbetsområde liU
all omfatta även köp och inmontering av fasta husinredningar (kök, badrum)
samt mindre entreprenader för uppförande av nya styckehus. Behovet av ell
utbyggt konsumentskydd inom dessa områden är slort med hänsyn lill de
allvarliga konsumenlproblem som de inrymmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
kommittén anser Konsumeniverkei atl ARNs verksamhet i<br>
fortsättningen bör än tydligare inriktas på atl behandla sådana ärenden<br>
som har praxisintresse. För all en sådan inriktning skall komma till stånd,<br>
krävs alt åtgärder vidtas för att styra ärendetillflödet lill ARN alt omfatta<br>
just dessa ärenden. En utgångspunkt bör vara att aUa reklamationer i<br>
princip skall passera genom den kommunala konsumentverksamheten. En<br>
styrning av ärendena kan, som kommittén framhåller (s. 145), beslå i atl<br>
konsumenlvägledarna uppmanas att hänvisa bl.a. "praxisärenden" tiU<br>
ARN. BetydelsefuUl är även att ARN har möjUghel atl bland de ärenden<br>
som kommer direkt till nämnden välja ut sådana som enligt de ovan<br>
angivna kriterierna i försia hand bör behandlas av nämnden, medan resten<br>
av ärendena bör hänvisas tiU behandhng i respektive kommun. Möjlighe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>310</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>len
alt hänvisa klagomål liU den kommunala verksamhelen måsle dock Prop. 1985/86:
121 lillämpas efler vad som är rimligl och lämpligt i det enskilda fallet. ARN
bör sålunda handlägga etl ärende själv om del t. ex. av anmälan framgår alt
anmälaren inte önskar kommunal medverkan. Del bör heller inte förekomma
hänvisning tiU en kommun som inte har någon konsumentverksamhet. De
reklamationsanmälningar till ARN där konsumenten har btfogat den reklamerade
varan bör också av praktiska skäl behandlas direkt i ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en mera utpräglad inriktning på praxisbUdning hos ARN - och mol bakgmnd av de
resurser som kommunerna nu har - är del naturligt all sådan direklrådgivning liU
enskilda konsumenter, som inte gäller pågående ärenden hos ARN, överläs av
kommunerna. Del fömtsälts dock alt ARN har resurser atl biträda de kommunala konsumenlvägledarna
med rådgivning angående praxis m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
skillnad i ärendetUlströmningen lUl ARN mellan kommuner med och kommuner utan
utbyggd verksamhei har inte påvisats. I utredningen saknas statistiska
uppgifter. Möjligen är del så all det kommer in procentuellt fler ärenden från
kommuner med konsumentverksamhet. Det skulle i så faU kunna tala mol kommitténs
antagande alt en förstärkt kommunal verksamhet kan väntas minska trycket på ARN.
Oavsett hur del är med den saken anser nämnden inte all några bestämda
slutsatser i vare sig den ena eUer den andra riktningen kan dras. I vart fall
är det inte visat all en ulbyggnad medför någon avlastning för ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
bkräder vad som anförs avslutningsvis under kapilel 13.2, nämligen alt del är
av vikt all ARN i kontakterna med konsumenlema bidrar tiU all ärendena styrs
rätt. Den telefonservice ARN idag har lill allmänheten och konsumenlvägledarna
bidrar i hög grad till ell sådant förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
ställer sig tveksam till förslagel alt införa någon form av obligatorisk
kommunal rådgivning som en förutsättning för atl få en tvist prövad av ARN.
Förfarandet skulle dessutom medföra en onödig byråkralisering och det skulle
dessutom vara svårt att kontrollera om förutsättningarna uppfyllts. Nämnden
misstänker f.ö. atl del inte främsl är omtanken om nämndens arbetsbörda som
har dikterat förslagel. Snarare lorde del vara kommitténs önskan atl, när den
nu inte har ansett sig kunna lägga fram förslag om alt göra den kommunala
konsumentverksamheten obUgaiorisk, på elt indirekt sätt ändå skapa ell tryck på
kommunerna att initiera och utveckla en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någol
som inte kommer fram i betänkandet är ARN: s indirekta roll för<br>
konfliktlösningen på konsumenlområdel. Del är strängt taget här som<br>
nämndens verkligt stora effekt ligger. Redan del förhållandet alt båda<br>
parterna, när en meningsskiljaktighet har uppställ, vet att konsumenten<br>
tfall en uppgörelse inte nås, har en reell möjlighel alt utan särskilda kostna<br>
der eller besvär bringa saken under en auktoritativ myndighels prövning<br>
skapar nämligen balans meUan parterna i de inbördes diskussionerna och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>311</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bidrar
på sä sätt till att få tiU stånd vettiga uppgörelser i godo. Det är Prop.
1985/86:121 ARN: s bestämda uppfattning atl många näringsidkare, om ARN inte funnes,
skulle inta en mer avvisande hållning lill klagomål från konsumenter i vetskap
om atl dessa förmodligen ändå inte skulle ha krafl atl föra tvisten så långt
som lill domslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Telefonservice</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
lämnar givetvis - som det ankommer på vaije myndighet - service lill aUmänheten,
de kommunala vägledama, domstolar m.fl. inom silt verksamhetsområde. Det följer
reda av serviceförordningen (1980:900). Denna service har av kommktén något
missvisande kommit all benämnas telefonrådgivning. Ordvalet kan inge
uppfattningen atl ARN i icke obetydlig omfattning bedriver någon form av
juridisk konsultativ rådgivning utan samband med verksamhelen. Sä är dock inte
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de telefonsamtal som kommer in liU nämnden ulgör cirka hälften lämnande av begärda
kompletteringar jämte frågor i redan registrerade ärenden. Nämnden har avsatt
två timmar per dag fyra dagar i veckan för alt allmänheten skall kunna erhålla
denna erforderiiga service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
telefonsamtal — som las emot under samma begränsade tid - är frågor om nämndens
verksamhet, om det överhuvudlaget är påkaUal med en prövning av nämnden i en
viss uppkommen situation samt vad som erfordras för atl kunna anmäla elt
ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggarna
kan med sina speciaUserade kunskaper genom dessa kontakter i icke obetydlig
utsträckning styra tillströmningen av ärenden. Del finns en uppenbar risk alt
ytterligare inskränkningar i telefonservicen får lill följd ett ökat antal (bl.a.
mindre berättigade) anmälningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dessa sammanhang kan visserligen ibland förekomma inslag av "rådgivning"
men detta inslag får inte överbelonas på sätl som har gjorts av kommittén. Det
bör även beaktas all del för ARN: s egen verksamhei är väsentiigt med denna
kontakt med allmänheten vilken bl.a. bidrar lUl ökade kunskaper om
konsumenternas problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
neddragning av lelefonservicen på sådant säll som föreslås av kommittén låter
sig knappasl genomföras i praktiken. Redan nu förekommer via växeln
regelmässigt en hänvisning tUl den kommunala vägledningen. Vidare sker
hänvisningar till den kommunala instansen i ARN: s informationsbroschyrer. ARN
motsätter sig förslagel om förändring belräffande lelefonservicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Praxisspridning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
konsumenlföreträdarnas och näringslivets representation får nämndens beslut spridning.
Ledamöter och suppleanter från näringslivet har möjUghel att i sina egna
organisationer och facktidskrifter återge beslut från nämnden i syfle att
därigenom påverka sina medlemmar tUl en vettig reklamationshanlering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
faktum atl branschrepresentanter själva deltagit i beslulel, all<br>
ARN: s ställning är fristående saml del förtroende ARN rent allmänt torde</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
tillvunnk sig, bidrar lill en effekt som i detta sammanhang inte får Prop.
1985/86: 121 underskattas. Även genom konsumentförelrädarna får besluten
spridning såväl inom KOV som inom konsumentorganisationer som är företrädda vid
ARN. TiU lokal nivå förs beslul vidare via både KOV och ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
ingår vidare i etl projekt i DAFA: s regi, nämligen ell dalabaseral syslem med
beteckningen marknads- och konsumenträtl. Basen innehåller bl. a. en mängd
referat från ARN som kan bli tillgängliga via dataterminal. Det finns anledning
att tro alt projektet permanentas. Särskilt de kommunala vägledarna lär vara
intresserade av all abonnera på detla malerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Massmedias
bevakning av ARN är också belydelsefull. Dagligen förekommer i såväl
rikstidningar som lokaltidningar återgivande av beslul från ARN. AUmänheten får
på så säll viktig information om nämndens syn på vardagliga konsumenlproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
ger årligen ul en verksamhetsberättelse som fömlom sedvanlig statistik även
innehåller referat av principiellt intressanta ärenden saml sakregister liU
dessa. Verksamhetsberättelsen tillställs ulan kostnad de allmänna domstolarna
samt de kommunala konsumenlvägledarna. Vidare presenteras beslut i referalform
i KOV:s lidskrift Konsument Rätt & Ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovannämnda
effekter skall räknas som en viktig del vid bedömning av ARN: s verksamhet.
Beslut på lokal nivå eUer enstaka domar från lingsräii lorde knappasl ha samma
genomslag och i vart fall inte få denna omfattande spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betydelse
för lagstiftning och rättstillämpning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén nämner (s. 146) är nämndens betydelse vid tillkomsten av den konsumenträtlsliga
lagstiftningen och utarbetande av avtalsvillkor stor. TiUkomsten av en lag
eller en s.k. AVL-överenskommelse förtar dock inte - vilket kommittén vill
påskina - ARN: s räitsbildande betydelse. Lagar och standardvillkor kan tyvärr
inte utformas på sådanl sätt atl inte tolkningsproblem kan uppkomma. Del gäller
kanske särskUt på civilrättens område. Del finns elt uppenbart behov av
utvärdering av nya lagar eller avtalsviUkor och en snar stabilisering av rällslillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
anser sig ha i icke ringa mån bidragit lill alt en relativt gemensam syn har
utmejslats när del gäller den tidigare högst kontrover-sieUa frågan om
nedsättning av försäkringsersättning enligt konsumentförsäkringslagen. Ell annal
exempel utgör den nya hemförsäljningslagen, som givit upphov tiU en mängd
tolkningar av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumenlljänstiagen
- som är den försia lagprodukten inom tjänsteområdet - träder i kraft 1 juli
1986. Lagen lorde aktualisera en mängd nya frågeställningar som lämpligen kan
lösas inom ramen för ARN: s verksamhet. Något alternativ har i vart faU inte
presenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
kan därför inte dela kommitténs uppfattning atl ARN: s betydelse som räitsbildande
instans skulle ha minskal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>313</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemuppfångninglsamarbete
med KOV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
menar all ARN:s problemuppfångande roll skulle ha förändrats. På vilket säll
framgår dock inte. Del hävdas all de kommunala insatserna på
reklamationsområdet givit en klarare bild av de problem som möter konsumenlema
på marknaden. ARN betvivlar i sig inte atl en kommunal konsumentpolitisk
verksamhet skapar bättre kunskaper på lokal nivå. Detta synes dock inte
påverka ARN: s betydelse atl som ceniral myndighei ge underlag för en mer
samlad bedömning av problem inom framför alll reklamalionshanteringens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av nämndens Ivisllösande verksamhei följer en mängd
"biprodukter" av mer eller mindre slor betydelse. Dessa är bl.a. den
i lidigare avsnitt beskrivna praxisspridningen. Hämtöver kan nämnas uppmärksammandel
av oskäliga avtalsvillkor eller marknadsföringsåtgärder som kan angripas med
stöd av marknadsföringslagen. ARN:s diarium, som numera är anpassat tUl
myndigheten ARN, ger vidare möjlighet att på etl förhållandevis enkek och lillförlitiigl
säll la fram uppgifter om särskilda generella konsumentproblem likaväl som del
ger möjlighet till undersökningar av en viss bransch, etl vissl företag e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
med KOV fungerar bra och sker i otvungna former. Sedan ARN:s flyttning har dock
del administrativa samarbetet - förutom telefonväxel - av praktiska skäl i
stort sett upphört. ARN återkommer i denna sista del under resursbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ARN:
s kompetensområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven för kommittén ingick atl pröva om ARN: s verksamhetsområde bör
utvidgas. Bl.a. pekades på problemen med småhus och tvister rörande större
värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har mot bakgrund av sin gentemot ARN reserverade inställning inte funnit
anledning all lägga fram förslag om all tillföra ARN nya kategorier av ärenden.
Nämnden finner denna inställning beklaglig och skulle önskat atl frågan om dess
verksamhetsområde hade utretts mer fömlsältningslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lång lid tUlbaka har från såväl ARN: s som KOV: s sida påpekats alt
konsumenterna saknar möjlighel att hos ARN få prövat frågor om
snickeritjänster. Dessa kan inte sägas vara mer komplicerade än övriga ärenden.
De ulgör däremol ofta ett inslag i de övriga tvister som rör tjänster på fasl
egendom där ARN p.g.a. bristande behörighet nödsakas avvisa tvisten i den del
den rör snickerier. ARN har i sina anslagsframställningar pekat på all sådana
tvister kan lösas utan atl nämndens anslag behöver ökas annat än obetydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
köp av småhus hänvisar kommittén ulan närmare motivering till Skadenämnden för
småhus som är en branschnämnd. ARN anser all kommittén borde ha lagil mer aUvariigt
på denna del av uppdraget. Reklamalionsutredningen lade på sin lid fram förslag
om en utvidgning av nämndens behörighet på faslighetsområdel. Detta förslag,
som av bl. a. stalsfinansiella skäl inte blev genomfört, borde ha diskuterats
vidare i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:371.0pt'><span style='font-family:Verdana'>314</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
anser del lämpligt all lägga ner ARN: s rådgivning till enstaka konsumenter,
speciellt mot bakgrund av att dessa kontakter i huvudsaklig del ägt rum i Mälareområdel
och endasl i undantagsfall lill invånare i övriga kommuner. Samtidigt menar man
att ARN: s placering som en del under konsumentverket innebär klara
rationaliserings möjligheter med samulnyltjande av personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gislaveds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamalionsnämndens lelefonrådgivning till enskilda konsumenter är en service
som är myckel belydelsefull för konsumenter i glesbygd, varför den bör
bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonrådgivningen
från ARN direkt till allmänheten bör i likhet med KOV: s slopas i syfte alt
förslärka KOV: s och ARN: s möjligheter all ge service till de kommunala
konsumentvägledningarna samt bättre följa upp de ärenden som ARN behandlat.
Telefonrådgivning i reklamalionsärenden bör ske lokall för att höja kunskapen i
respektive kommun om den lokala marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
nu sagts utesluter inte atl vissa av ARN: s nuvarande funktioner kan begränsas,
inte minst genom den utveckling som sketl genom kommunernas engagemang i
rådgivningsverksamheten. Denna utveckling kommer med största sannolikhet all
fortgå ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN:s
rådgivningsverksamhet har enligt kommitléns redovisning minskal i volym under
senare år. Härtill kommer atl efterfrågan på sådan rådgivning hos ARN till slor
del kan härledas liU Stockholmsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ökade kommunala engagemanget i rådgivningsverksamheten bör i längden också ge
utslag inom detta område. Därigenom bör ARN: s andel i motsvarande mån minska. ARN
kan därför avlastas från denna uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör dock beaktas atl del fortfarande finns ell antal kommuner som saknar
rådgivningsresurser. För dessa måste lämpligen någon möjlighet till deima
service finnas att tillgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN:
s betydelse är fortfarande stor och vi anser det beklagligt om dess<br>
verksamhei skuUe minskas. Där får man ju fram en gemensam praxis som<br>
inte finns någon annan stans och ARN kan på del sättet vara till stor hjälp<br>
för rådgivarna i kommunerna. Man får inte glömma atl en stor del av<br>
kommunerna fortfarande inte har särskill många timmar avsatta för konsu<br>
mentrådgivning. Däremot kan man ifrågasätta ARN: s rådgivning lill en<br>
skilda konsumenter som av förklarliga skäl mest utnyttjas av slockholms-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>315<br>
områdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Halmstads kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AUmänna
reklamationsnämndens direktrådgivning bör upphöra. Vi tar redan nu hand om
reklamationer i kommunerna, en stor del löses på ett informellt och smidigt sätl.
För övrigi anser vi alt antalet reklamationer lätt kunde minskas om förelagen
kände mer ansvar för sina produkter och rättade till felaktigheter. Trots allt
får 50% av dem som går så långt så att de klagar hos allmänna
reklamationsnämnden rätt i sina klagomål!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
NDM är man tveksam lill Kommitténs förslag alt hell avveckla ARNs lelefonrådgivning
liU enskilda konsumenter i icke registrerade ärenden. En sådan
rådgivningsverksamhet anses ge värdefulla impulser som ökar handläggarnas
allmänna kompetens och erfarenhelsbakgmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
avstyrker kommkténs förslag till nedskärning av verksamhelen vid ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statstjänstemannaförbundet
ST-ARN, avd 447</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
motiveringar för sitl förslag atl förändra den centrala rekla-mationshanleringen
förefaller i huvudsak vara en argumentering för redan fattade beslut alt föra ul
huvuddelen av ARN: s uppgifter till kommuner, branschorgan och domstolar saml atl
organisatoriskt placera resterna av ARN hos konsumentverket. Brislen på
systematisk behandhng av de problem som hör samman med ell genomförande av
förslagen förstärker misstanken, att kommittén inte helt har förstått vilken
roll ARN har kommit alt fä i del konsumenlpolitiska spelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser atl kommittén allvarligt har undervärderat behovet av ell opartiskt Ivisllösande
organ inom konsumenlområdel. Den dagliga kontakten med den kommunala
verksamheten övertygar om, atl en utbyggd konsumentvägledning med delvis
större befogenheter snarare kommer att öka nämndens betydelse och behovel av
den. Antalet inkomna ärenden har varit i ökande från de kommuner som har
inrättat en väl fungerande konsumentverksamhet, framför aUl från
storstadsregionerna. För närvarande har bara en mindre del av landels kommuner
en heltidsanställd konsumentvägledare. Kommitténs förslag alt den fortsatta
utbyggnaden av den lokala verksamheten skulle ske pä frivUUg basis förefaller
optimistisk. Med tanke på kommunemas resurser och den utbyggnadstakt som hitintills
har förevarit är det knappast troligt, att någon för konsumenten acceptabel ersällning
för ARNS:s verksamhei kan komma tiU stånd inom en överskådlig framlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns anledning atl hysa slor respekt för del arbete som utförs av de<br>
kommunala rådgivarna. Tanken atl kommittén har underskattat de krav<br>
som i dag slälls på en kommunal vägledare är inte främmande. Alt lägga<br>
ytteriigare arbelsuppgtfter på vägledama ulan omfattande ulbildningsinsat-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ser
och personatförslärkningar är knappasl möjligt. Del kan tfrågasättas Prop.
1985/86: 121 om de resurser som kan tiltföras den kommunala verksamheten bäst
utnyttjas med etl övertagande av delar av ARN: s verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
nämnden finns en slor juridisk kompetens liksom leknisk sakkunskap inom de
olika vamområden som behandlas. Det är inte praktiskt eller mänskUgl möjligt
all begära alt molsvarande kompelens skaU kunna byggas upp ute i kommunerna,
särskilt mol bakgmnd av den enorma spännvidd som kännetecknar
konsumentvägledarens arbete. Del framstår dessulom som oerhört väsentiigt frän
rättssäkerhetssynpunkt atl tvister får en enhetlig bedömning oavsett vilken
kommun man råkar lUlhöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
har under åren byggt upp ett stort förtroende hos allmänhet och näringsliv.
Frågan är om delta förtroende förblir ombbat om nämnden inordnas under KOV. All
verka som elt konsumenlpolitiskl styrinstm-ment kan inte vara kansliets uppgift
utan en uppgift som bör läggas på respektive nämndavdelnings ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser vidare atl tvister av del slag ARN nu handlägger i större utsträckning
bör lösas vid allmän domslol. Detta avslöjar på ell nästan pinsamt sätl kommiltéledamöternas
bristande kunskaper om hur enskilda konsumenter i aUmänhet reagerar inför
förslaget atl pröva sin sak inför domslol. I FT-mål avgörs dessulom ärendet av
en ensamdomare ulan hjälp av den tekniska sakkunskap och den branschkännedom
som nämndförfarandet erbjuder. Myckel talar dessutom för atl den enskUde konsumenten
inte helt kan ta sina intressen lUlvara gentemot en mer erfaren näringsidkare.
Erfarenheten visar atl konsumenter som anhängiggör ärenden utanför nämndens
nuvarande arbetsområden sällan utnyttjar möjligheten atl få sin sak prövad vid
allmän domstol. All i större utsträckning än nu hänvisa liU domslol skuUe aUvariigt
urholka konsumenternas möjligheter all få rättelse. Domslolsvägen kan också bli
myckel dyrbar i del faU det förenklade rällegångsförfarandel inte kan användas.
Många motor- och bålärenden liksom reklamationer av hantverksljänster rör högre
belopp än vad del förenklade rättegängsförfarandet medger. Med tanke på hur den
aUmänna rättshjälpen har urholkals på senare lid skuUe detta betyda all en
mängd konsumenter tvingades avslå från atl söka sin rätt. Vi har svårt all se
på vad säll detta kan vara till gagn för konsumenterna, särskill de som i
dagligt tal anses höra tiU de svaga konsumentgmpperna. Vid en jämförelse lorde
dessutom kostnaden för etl avgörande vid ARN vara låg jämfört med vad som kan
gälla för en prövning i domslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN:
s praxisskapande roll har alltid framhållits som en värdefuU effekt av nämndens
verksamhei. Såväl en ny konsumenltjänstiag som konsumentköplag är nära
förestående. Behovet av ARN som praxisskapande instrument lorde därmed öka, inte
som kommittén tycks antyda, minska. Kommittén talar också om ARN:s reparativa
roll. Man tycks tro atl utbildning av konsumenlema och information skuUe minska
denna reparativa roll. Underlag för en sådan bedömning saknas. Information
till konsumenterna hindrar inte att felaktiga produkter kommer ut pä marknaden
eUer att tjänster utförs på etl felaktigt sätt. Dessutom har producentpåverkan
svårt atl nå dem som står utanför de vanliga branschorganisationema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Behovet av en reparativ
instans torde enligt vår mening vara lika stor i</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framliden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att ARN inte kan påverka flödet av ärenden till nämn- Prop. 1985/86:121
den. Frågan är vilket värde en begränsning skulle anses ha för konsumenterna.
Värdet av ARN ligger just i alt det verkligen finns en opartisk instans dit man
ulan kostnad kan vända sig för alt få en såväl sakkunnig som objektiv prövning
av allehanda tvister med företagare av olika slag. ÄrendetiUslrömningen måste i
hög grad styras av konsumenlemas behov. Om delta behov skulle minska är det
naturligtvis välkommet från flera utgångspunkter. Om del minskar genom de av
kommittén föreslagna åtgärderna återstår atl se. Att dra bort en del av ARN: s
resurser innan man kunnal utläsa konsekvenserna av förslaget förefaller konsumenlfientligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser all ARN: s telefonrådgivning bör kunna avvecklas och all delta skulle
leda till färre anlal ärenden. Följden av en avveckling torde snarare bli den
motsatta. Idag löses många tvister redan i inledningsskedet genom de råd och
anvisningar om lagar och praxis som konsumenterna får genom kontakten med ARN.
Ulan denna rådgivning är del troligt alt tvisten skulle leda tdl en anmälan liU
nämnden eller än värre etl onödigt utnyttjande av de allmänna domslolaraas
resurser. Ordel "rådgivning" tycks också enligt belänkandet ha fått
en aUt för vidsträckt betydelse. Del som benämns rådgivning är ofta enbart sådanl
som varje myndighet är skyldig att erbjuda den hjälpsökande allmänheten. I den
mån det är fråga om rådgivning i enskilda angelägenheter är den från
konsumentens utgångspunkt ytterligt värdefull och ges snabbi, vUket i den
typiska tvisten ofta är en nödvändighet. En avveckling av ARN:s lelefonrådgivning
kan bara betyda en urholkning av konsumenternas ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommitténs förslag föreslås en återgång lill systemet med branschvisa organ för
lösande av tvister och all ARN: s verksamhei i molsvarande grad avvecklas. Etl
av skälen lUl alt man vill komma bort från branschorgan var alt konsumentens
förtroende för dessa helt naturligt måste vara begränsat. Någol som skulle ha
förändrat detta synsätt på en hårdnande marknad, står inte atl finna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid ARN är idag väl avvägd och fungerar organisatoriskt mycket litfredslällande.
Effektiviteten är hög och samhällets totala kostnad för verksamheten måste
anses som låg i förhållande lill den praktiska nyttan och dess preventiva effekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
menar att ARN: s praxisskapande roll i framtiden skulle minska. Man har därvid
inte beaktat atl en ny lagsttftning (ny konsumentljänstlag och ny konsumentköplag)
är nära förestående. Nya lagar leder tUl nya tolknings- och
tillämpningsproblem. Inte heller har kommittén beaktat atl den snabba tekniska
utvecklingen driver fram nya produkter av kvaltfi-ceral slag, t. ex.
hemdatorer, värmepumpar osv. som leder lUl nya problem vid rättstillämpningen.
Nämndens praxisskapande betydelse kommer därför hek klart atl öka - inte
minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
talar också om ARN: s "reparativa roU". Man tycks tro att<br>
utbildning av konsumenterna och information skuUe minska denna repara-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>318</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tiva
roll. Underlaget för en sådan bedömning saknas dock. JUSEK tvivlar lYop.
1985/86:121 på att information lill konsumenterna eller mer aktiv producenlpåverkan
skulle utesluta atl del kommer ut felaktiga produkter på marknaden. Behovel av
en "reparativ" instans lorde enligt vår mening vara lika slor i
framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser atl ARN inte kan påverka inflödet av ärenden till nämnden. Frågan är
varför cn sådan begränsning skall anses vara av värde för konsumenterna. JUSEK
menar alt det måste vara av stor vikt för konsumenterna atl det finns en
opartisk instans dit man, ulan koslnader, kan vända sig för att få en objektiv
och sakkunnig prövning av sina tvister med företagare av olika slag. ÄrendetUlströmningen
måsle i hög grad styras av konsumenternas behov. Om delta behov minskar, genom
de av kommittén föreslagna åtgärderna på andra områden, återstår atl se. Atl
innan man sett konsekvenserna i dessa delar dra ned på nämndens verksamhet och
ta bort en slor del av dess resurser måste vara all börja i fel ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser all ARN: s telefonrådgivning i ej registrerade ärenden bör kunna
avvecklas och atl detla skulle leda liU alt antalet inkommande ärenden minskar.
Detta är mycket tveksamt. Troligen blir utvecklingen i stället den motsatta.
Idag löses många tvister redan i inledningsskedet genom de råd och den
information om lagar och praxis som konsumenterna får vid sin kontakt med ARN.
Utan denna kontakt är det troligt atl tvisten skulle leda liU en anmälan tiU
nämnden. Ordel "rådgivning" har också fått en alllför vidsträckt
innebörd i kommitténs belänkande. Del som benämns rådgivning är ofta enbart
sådan service som varje myndighet är skyldig atl erbjuda allmänheten enligt
förordning (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighel. Inte heUer
här kan JUSEK förstå på vad sätl förslagel kan bidra lill atl förbättra
konsumenternas ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
villaägareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundel
instämmer i alt ARN: s verksamhetsområde inte bör vidgas lill atl omfatta
komplicerade tvister av typ faslighelsmål. Sådana tvister och problem bör i
stället lösas genom skadenämnder och skadefonder av de nyss angivna slagen och
- i sista hand — genom domslolsförfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Allmänna reklamationsnämndens organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
har en gång organisatoriskt brutks ul ur konsumeniverkei för alt nämndens
självständiga stäUning skulle stärkas. Kommittén har inte anfört några bärande
skäl för alt man nu skall la elt steg tillbaka, och kammarrätten kan inte heUer
se några sådana skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
är numera en fristående myndighet. Reklamalionsutredningen (SOU 1978:40)
föreslog bl. a. all ARN: s verksamhei organisatoriskt på visst sätl skulle
sammanlänkas med KOV:s. Förslagel biträddes av DV. Del nu framlagda förslagel
företer stora likheter med reklamationsutredningens förslag. DV biträder därför
även detla förslag. Det torde vara förenat med slora organisatoriska fördelar
om en så pass liten myndighet som ARN kan inlemmas under en större verksamhei.
Med föreskrifter om hur ARN: s ledamöler skall ulses m.m. lorde man inte behöva
befara alt ARN:s självständighet träds för när.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet föreslås atl konsumentverket skall bli huvudman för aUmänna
reklamationsnämnden saml att verket och branschorganisationer skall utveckla ell
samarbete för all pröva om branschvisa lösningar kan användas för reklamationer
som måsle behandlas centralt. I båda hänseendena innebär kommittéförslaget en
återgång lUl vad som tidigare gällde. Vi kan inte se all kommittén anfört sådana
skäl som motiverar alt man nu tar några steg tillbaka i de angivna hänseendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl behålla alla intressenters förtroende för ARN som ett objektivt tvistiösningsorgan
är del viktigt atl ARN: s organisatoriskt fristående ställning gentemot KOV
kvarstår. Dessulom är del att befara all ännu en omorganisation av ARN under en
rätt lång tid ger kraftiga effektivitetsförluster, samtidigt som inga säkra
vinster synes vara atl hämta in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och kartellnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
principskäl som låg bakom den för fem år sedan valda organisatoriska lösningen
torde alltjämt vara giftiga. Det har såvkt bekant inte heller i del praktiska
arbetet framkommit några problem som skulle motivera en återgång tiU den lidigare
organisationsformen. Tvärtom är del elt intryck alt reklamationsnämnden under
den senasie femårsperioden kunnal konsolidera sin ställning pä elt frän
konsumenternas synpunkl lyckosamt säll och all den liUvunnk sig ökad respekt
bland säväl allmänheten som förelagen. Atl den cenlrala instansen för lösning
av konsumenllvisler efler bara några år äter skulle omorganiseras och bli en
del av konsumentverket synes med hänsyn lill del anförda knappast välgmndal.
Inte heller har del enligt SPK;s uppfattning redovistas underlag för beslul om
någon mera påtaglig tyngdpunktsförskjulning när det gäller ARN: s funktion och
arbetsmetoder. SPK avvisar därför kommitténs förslag alt ARN skall upphöra
som fristående myndighei och organisatoriskt äter knytas till KOV. Del sagda
hindrar naturligtvis inte att smärre justeringar av verksamhetens uppläggning
eventuellt kan behöva övervägas med beaktande av de erfa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>renheter
som vunnks under arbeiei hittills och av nytUlkommen lagslift- Prop.
1985/86:121 ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär all ARN äter förs in under Konsumeniverkei och motiverar detta med atl
Konsumeniverkei därigenom som ceniral konsumentmyndighet kan ta elt samlat
grepp över konsumentsektorn och i framtiden göra nödvändiga omprioteringar inom
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har, som redovisats ovan, funnit atl del finns behov av en ändrad inriktning av
ARN: s verksamhei. Behovet all säkerställa att ARN verkligen får denna nya
funktion motiverar att nämndens konsumentpoliliska uppgtfl skrivs in i ARN: s
instruktion. Det finns även skäl att vidta åtgärder som underlättar elt
omfattande erfarenhetsutbyte mellan ARN och Konsumentverket vad gäller problem
på marknaden. Båda dessa förhållanden talar för en fördjupad samordning mellan
de båda myndigheterna. Del bör dock, enligt Konsumentverkels bedömning, vara möjUgt
med en sådan utveckling utan atl ARN förs in i Konsumentverkets organisalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
del har framhållits i en av reservationerna lill belänkandet (s. 205) var det
tungt vägande principieUa skäl som år 1980 föranledde all ARN administrativt
bröts ut ur KOV och gjordes till en självständig myndighei. Elt Ivisllösande
organ borde, ansågs del, stå alldeles fritt från partsintressena om dess
oberoende och opartiskhet skulle kunna garanteras (prop. 1979/80:114 s. 9 ff). ARN
kan inte finna alt del som sålunda åberopades när ARN permanentades har
ändrats. Nämnden anser atl del är betydelse-fuUl för tilltron tiU nämndens objektivitet
atl den inte är kopplad tiU en myndighet som har lill särskild uppgift atl ta
tillvara den ena sidans intressen och som dessulom har inlresserepresentanter i
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
begriper inte kommitténs resonemang att det skulle vara fördelaktigt för ärendeulvecklingen
vid nämnden atl KOV görs liU huvudman för nämnden. För den händelse kommittén
inte - tvärtemot vad den säger öppet - tänker sig att själva nämndverksamhelen
skall omgestaltas kan nämnden inte se alt huvudmannaskapet har någon betydelse
alls. ARN: s självständiga ställning behöver på intet sätl inkräkta på KOV: s och/eUer
kommunernas arbete med information, utbildning, branschvisa överenskommelser
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
personalpolkiska synpunkter som framförs av kommittén stämmer i alk fall inte
överens med uppfattningen hos nämndens personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
en sammanslagning såsom senare skall visas dessulom inte innebär några
ekonomiska besparingar, utan förmodligen motsatsen, är förslaget än mer
omotiverat. ARN anser det självklart att nämnden förblir en självständig myndighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>statskontoret</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
belräffande besparing.ar på allmänna reklamalionsnäm.nden har statskontoret
följande alt anföra. Nämnden har en belydande fördel i sin frislående ställning
i förhållande till framför allt konsumentombudsmannen. En samordning med
konsumentverket skulle kunna undergräva del särskilda förtroende som nämnden
åtnjuter i sin egenskap av domstolsliknande organ. De besparingar en
överflyttning bedömts ge förefaller övefr drivna. Statskontoret avstyrker
därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser allmänna reklamalionsnämnden (ARN) delar RRV kommitténs uppfattning atl
nämndens verksamhet bör ändras så att konsumenterna i första hand hänvisas liU
alt lokalt söka få hjälp med en lösning av reklamalionsärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
delar även kommitténs uppfattning atl det behövs en ceniral reklamationshanlering
men att det bör vara möjligt att pröva branschvisa lösningar i ökad
utsträckning. En sådan utveckling kan givetyis påverka ARN: s verksamhet. Av
kommitténs redogörelse framgår emellertid att branschvisa lösningar hittills endasl
förekommer i begränsad omfattning. Detta talar enligt RRV: s mening för att ARN:
s stäUning inte för närvarande ändras. Möjligheterna bör dock övervägas alt
åstadkomma besparingar inom det administrativa området genom att ARN får utökad
administrativ service från KO V.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, Juridiska fakultetsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden
avstyrker förslaget om atl ARN skaU berövas sin fristående ställning och att KOV
skall bli huvudman fqr ARN:s verksamhet. ARN: s kompelens bör bestämmas av
riksdagen pch regeringen och inte som kommittén synes mena genom successiva ändringsbeslut
som fattas av KOV under hänsynstagande tUl den aktuella konsumentpoUtiska och stalsfinansiella
situationen. Det är Ppkså från principiell synpunkt olämpligt att ARN
Underordnas KQV pch inte behåller sin oavhängighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
kan däremot inte tillslyFka utredningens förslag om alt Allmänna reklamalionsnämnden
(ARN) skall återknytas till Konsumentverket. Länsstyrelsen kan visserligen
förstå att det bl. a, av praktiska och informalionsmässiga skäl kan vra
angelägel alt knyta den till Konsumentverket och konsumentnämnden i Uppsala
håller med utredningen i denna fråga. Uppfattningen är dock inte enhäUig.
Länsstyrelsen anser emellertid atl konfliktlösningsorgan skaU vara helt frislågnde
från partsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>322</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att man sartimanför Allmänna Reklamalionsnämnden (ARN) med
Konsumentverket (KÖV). Länsstyrelsen tiUstyrker alt detta sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
ser slora fördelar med ätt elt tvlstelösningsorgan av AUmänna
Reklamationsnämndens karaktär fungerar söm en frislående myndighei och är
därför tveksam tUl förslaget atl nämnden återknyts lill konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisatoriskt
bör Allmänna Reklamationsnämnden återföras till Konsumentverket enligt del
förslag kornmitlén lägger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gislaveds
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
Konsumentverket blk huvudman för verksamheten vid Allmänna Reklamationsnämnden
finner konsumentulskoltel vara positivt, med tanke på de möjligheter som då ges
lUI alt på ett rätioneUt sätt kunna använda såväl ekonomiska medel som
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nacka
kommun anser alt ARN även i fortsättningen skall beslå som en självständig
myndighet för atl markera dess stäUning som opartisk instans i Ivisleärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun anser därför atl ARN: s verksamhei bör fortgå i sin nuvarande form och
omfattning ytterligare några år innan frågan om ekonomiska och/eller
organisatoriska förändringar för ARN akluaUseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudmannaskapsfrågan
löstes så sent som 1981, då nämnden blev en frislående myndighet. Någon
anledning all efler en så kort lid åter ompröva huvudmannaskapsfrågan lorde
inte föreligga. Några negativa effekter av nuvarande förhållande har kommittén
inte redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervägande
skäl talar sålunda mol en ändring av huvudmannaskapet för ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>323</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Växjö
kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Informationsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
instämmer här med reservationen som Lennart Körner med instämmande av Stina
Gustavsson och Ulla Orring lämnat till betänkandet. Allmänna Reklamalionsnämnden
bör vara kvar som egen myndighei och bedriva sin verksamhet i samma omfattning
som lidigare. För kommuner med en liten verksamhet vore del synnerUgen
besvärligt om det skedde ytterligare minskningar i AUmänna reklamationsnämndens
verksamhei. Redan nu har beloppsgränser införts och handläggningen tar i många
fall lång tid. Allmänna reklamalionsnämnden har stora fördelar i och med alt de
har tillgång lUl experter och sakkunskap på de områden som bedöms. AUmänna
reklamationsnämnden åtnjuter också stort förtroende hos näringslivet bl. a.
har flera branschorganisationer förbundk sig all följa deras rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsument/Invandrarnämnden
i Alvesta kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
menar alt Allmänna Reklamationsnämnden inte ska upphöra som egen myndighet för
att knytas lill Konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lokal reklamalionshantering kommer tUl stånd genom föreslagen lagändring så
kommer antalet reklamationer troligen atl öka och därmed även "svåra"
ärenden som måsle gå vidare till ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt atl ärenden bedöms lika över landet och tillgången till sakkunskap
och experter på ARN liksom självständigheten borgar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
har inget atl erinra mot förslagel all Allmänna reklamationsnämnden
organisatoriskt knyts till Konsumentverket under fömtsättning all verkel tiltförs
utökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
är tveksam lill förslagel all ARN ska upphöra som frislående myndighet och
organisatoriskt återknytas lill KOV. Det anseende och den kunskap som finns hos
ARN är värdefuU. Det finns risk alt objektiviteten hos ARN ifrågasätts om ARN
organisatoriskt ska tillhöra KOV. Förslaget atl reklamationerna prövas
branschvis är intressant. Kostnaderna bör delas lika mellan näringslivet och KOV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Kramfors kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
motsätter sig å det bestämdaste atl avdelningar inom Allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>reklamationsnämnden
flyttas ul eller till viss del bekostas av näringslivets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>branscher. Ej heller bör
Allmänna reklamalionsnämnden återgå lill att lyda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>under Konsumentverket.
Trovärdigheten om opartiskhet minskar i båda</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fallen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Botkyrka kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar atl ARN även fortsällningsvis skaU ha en fristående stäUning i
förhållande lill KOV. Del är en fömtsättning för alt arbetet skaU kunna
bedrivas på etl tillfredsstäUande sätl, skill från partsintressen. Besparings-möjlighelema
torde härigenom bli mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill förbundet förorda atl AUmänna Reklamalionsnämnden
bibehåller sin organisatoriska självständighet. Kommklémajori-telen föreslår atl
nämnden upphör som frislående myndighei och organisatoriskt återknyts till
Konsumentverket. Motiven härför är knappasl övertygande. Möjlighetema alt
påverka inflödet av ärenden liU nämnden förbättras inte i något avgörande
hänseende bara genom all man gör organisatoriska förändringar. Aktiviteter
från kommuner och konsumentverk för atl utveckla elt samspel med förelagen
lokall och centralt kan i alll väsentligt genomföras ulan en organisatorisk
sammanslagning av Allmänna Reklamationsnämnden och Konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket
starka principieUa skäl talar för en fristående allmän reklamationsnämnd. Den
institution som av riksdag och regering är liUsalt all sUla tvister mellan
konsumenter och företagare måste av alla parter betraktas som hell neutral och
bör därför inte - ens organisatoriskt - sammankopplas med den högsla offenlliga
myndighei som har atl bevaka landels konsumentintressen — Konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skåne-Blekinge
köpmannaförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan inte heller tillstyrka alt ARN förs in under konsumentverket. Del är
viktigt all ARN kvarstår som etl självständigt konflikllösande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegation för marknadsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NDM
konstaterar att Kommittén inte visat några bärande skäl för förslagel att
beröva ARN dess stäUning som självständig myndighei och åter inlemma nämnden
med KOV. Enligt NDMs mening skuUe en sådan ordning lätt kunna komma atl
negativt påverka förtroendet hos företagen för ARN som elt av partshänsyn
obundet och opartiskt dömande organ. Och detta kan ju inte vara någons
intresse. — I övrigt vUl NDM hänvisa lill vad ledamölerna Holm och Kömer anfört
i sina reservationer om ARNs verksamhei och organisatoriska ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skånes
handelskammare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser atl man skall lösgöra resurser från Allmänna Reklamationsnämnden (ARN).
Handelskammaren menar all detla vore felaktigt eftersom inrättandet av denna
nämnd utgjort en av de mest konkreta konsumentpoUtiska åtgärdema hitlUls. ARN
erbjuder en snabb och relativt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enkel
tvistlösning av domstolsliknande karaktär. Att skära ner dess verk- Prop.
1985/86:121 samhet skulle inte heUer lösgöra några resurser eftersom förslaget
säkerligen ökar strömmen av tvistemål till de allmänna domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om huvudman för allmänna reklamationsnämnden anser LO att KOVs
styrelse bör ha det ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I kommitléns
betänkande föreslås alt branschvisa organ för lösande av tvister inrättas och atl
ARN: s verksamhei i motsvarande mån avvecklas. Ett av skälen till att nämnden
tillkom var alt man vUle komma bort från denna typ av branschorgan eftersom
förtroendet för dessa av naturliga skäl måsle vara begränsat hos konsumenterna.
JUSEK kan inte se att någonting numera har hänt som skulle förändra denna syn.
. Verksamhelen vid ARN, som den bedrivs i dag är väl avvägd och fungerar på ett
för alla parter tUtfredsställande sätt. Den lolala kostnaden för verksamheten
torde få betraktas som relativt låg i förhåUande tUl sin praktiska nytta och lUl
sina preventiva effekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
samma skäl som en gång motiverade aUmänna reklamalionsnämndens självständighet
gentemot konsumentverket avstyrker samfundei kommitténs förslag (s 150) all
konsumentverket åter blir huvudman för allmänna reklamalionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
konsumentgillesförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa
Konsumentgillesförbundet stöder förslaget om att Allmänna reklamationsnämnden
överförs tiU Konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt stöder vi utredningens förslag vad gäller ARN: s återförande till KOV.
Vad tUl sist gäUer vUka organisationer som ska företräda konsumenter och
näringsliv i ARN: s olika avdelningar är föreningen av den åsikten alt
konsumenternas ställning i många faU skulle behöva förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folksam</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår erfarenhet fungerar arbetet inom ARN i slort sett bra, varför del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
finns någon anledning bryta upp den verksamhet som nu etablerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
hindrar givetvis inte att handläggningsrutiner och kontaktorgan ses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>326</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>över
i syfte atl underlätta kontakterna med de konsumenter som önskar få Prop.
1985/86: 121 elt ärende prövat. Kommittén förslag att låta ARN gå in i
Konsumentverkets organisation finner vi inte vara tillräckligt motiverat för
att kunna la ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Oljekonsumenternas
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av kommitténs förslag innebär i praktiken all Allmänna reklamationsnämnden (ARN)
införlivas i Konsumentverkets (KOV) organisalion. OK-förbundet anser att
kommitténs majoritet inte tiUräckligt beaktat de negativa konsekvenserna av förslagel.
ARN har idag som fristående, tvistlösande organisation en ställning som
garanterar atl dess beslul i stor utsträckning följs av de näringsidkare som
"fålls" i nämnden. En införiiv-ning med KOV skuUe kunna innebära alt ARN:
s stäUning i detta hänseende försvagades, vilket i sin lur skuUe innebära
nackdelar ur konsumentsynpunkt. Förbundet anser därför att frågan bör
ytterligare belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>HSB:
s riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
kan därför inte finna tillräckliga skäl för förslagel alt minska ARN: s verksamhei
i övrigi och har inte heUer funnit argumenteringen övertygande för förslagel
all i organisatoriskt hänseende inordna ARN i konsumentverket. Kommitléns
förslag i detta hänseende avstyrks således.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Meningen
med atl placera Reklamalionsnämnden under Konsumeniverkei förslår vi inte. Det
kan inte stärka liUlron till nämnden. Experthjälp har nämnden anledning atl
söka både i en egen stab och i såväl konsumentorganisationer, producentorgan
och fackförbund, som i det statiiga verkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
villaägareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ärenden av de slag som nu handläggs av ARN är dess verksamhei däremot av stor
betydelse, och det är enligt förbundet lämpligt att ARN också i fortsättningen
får en självständig stäUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSKF
stöder förslaget om att AUmänna Reklamalionsnämnden överförs till KOV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Researrangörsföreningen
i Sverige och Svenska resebranschens förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
är etl kvalificerat, effektivt och lättillgängligt organ för lösning av<br>
reklamationsärenden. Det måsle förebringas starka skäl för alt föreia<br>
förändringar i försvagande riktning av ett så väl fungerande organ. Några<br>
sådana finns inte i betänkandet. I anledning härav är det vår uppfattning,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>327</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
några förslag i vad avser reklamalionshanleringen baserade på kommit- Prop.
1985/86: 121 tens betänkande inte bör komma ifråga förrän en noggrann utredning
av konsekvenserna därav har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Resursbehov och finansiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
räknar med atl vissa besparingar skaU kunna göras hos ARN. Kommittén synes
också ha räknat med atl de allmänna domstolama skall la hand om tvistefrågor
inom ramen för nuvarande organisation. Hur slor målökningen kan bli är del
svårt alt ha någon säker mening om. Hell klart är emeUertid all tingsrätterna
inte kan la på sig en väsentiigt större målbörda ulan molsvarande
förstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
atl gå in i detalj på frågan vilka resurser som behövs på det konsumentpolitiska
området och hur de bör fördelas vUl NO endasl göra den aUmänna reflexionen alt
det i en lid av begränsade resurser är särskilt viktigt att dessa satsas på
klart avgränsade, konkreta problemområden, framför all fördela resursema på en
stor mängd olika ålgärder på allmänt beskrivna, generella områden. En sådan
fördelning kan innebära en olycklig splktring och förta möjligheten till
riktade insatser av särskUt värde för konsumenlkoUeklivet och då framför alll
de svaga konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och kartellnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är som redan berörts viktigt all man inom ramen för konsumentpolitiken
bedriver särskUt riktade insatser mot vissa gmpper som i något avseende kan
betraktas som resurssvaga, t. ex. pensionärer, skolungdom, handikappade och
invandrare. En likartad form av riktade konsumentpolitiska åtgärder, som enligt
vad SPK kunnal notera visat sig myckel värdefull för berörda och som även från
allmän synpunkl måsle bedömas som väsentlig, utgör del s.k. glesbygdsstödet.
Genom ätt statliga budgetmedel ställs liU förfogande för all upprätthålla en
viss kommersiell service även i glesbygder kan konsumenterna i dessa trakter
besparas långväga inköpsresor för bl.a. sin dagligvamförsörjning. Såviti
nämnden förstår kommer det även under de närmaste åren all föreligga behov av
sådant stöd i många regioner, där underiaget för en fortsatt butiksservice renl
företagsekonomiskt sviktar. SPK kan mol denna bakgmnd inte ansluta sig till kommitléns
förslag atl minska medelstilldelningen tiU del statiiga glesbygdsstödet med I
miljon kronor per år i syfte all med motsvarande belopp kunna förbättra
konsumentverkets cenlrala resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>328</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
genomgång av betänkandet visar atl kommittén inte har funnit någol i verkets
nuvarande verksamhei som ulan skada för konsumentemas intressen kan skäras
bort eller reduceras. Tvärtom påpekas atl pågående verksamheter skall
fortsätta, gärna mer offensivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har kommittén lyft fram ett antal arbetsområden som del hittills inte varit
möjligt alt bearbeta eller utveckla i tiUräcklig utsträckning. För atl
möjliggöra en ny och starkare konsumentpolitisk satsning föreslår kommittén nya
resurser för arbetet inom dessa områden. Del föreslagna resurstillskottet
uppgår sammanlagt tiU 4,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87 och 6,5 milj. kr.
för budgetåret 1987/88.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
delar kommitléns uppfattning om vad som är viktigt alt satsa på. Arbetet enligt
kommitténs intentioner skulle ge bättre underlag för den hushållsekonomiska verksamhelen
i vid mening, göra del möjligt atl påverka produktutvecklingen med utgångspunkt
från brukar-kraven, möjliggöra en vidareutveckling av arbeiei avseende
varuförsörjning och bevaka konsumenlaspekler på livsstilsreklam och könsdiskriminerande
reklam. Det skulle också gynna samarbetet med frivilliga organisationer och
göra del möjligt alt stärka konsumentfrågornas ställning i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för all kommitléns intentioner skall kunna förverkligas är dock
alt de föreslagna resurstillskotten ställs tUl verkels förfogande. Kommittén
har med aU rätl betecknat beloppen som minimibelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ovannämnda resurstillskotten omfattar inte finansieringen av den konsumentlekniska
professuren m.m. Som framgått av tidigare avsnitt anser verket atl det är
viktigt atl verksamhelen vid Chalmers får fortsätta. Del är dock verkels
bestämda uppfattning atl medel för detla i priorile-ringssammanhang måste
betraktas avskik från Konsumentverkets övriga verksamhei. Verket vill erinra om
all man i samband med tillkomsten av STU och Konsumeniverkei övervägde vilken
av myndighelema som borde ha ansvaret för del konsumentlekniska forsknings- och
utvecklingsarbetet. Man fann att det var lämpligt atl styrelsen fick detla
ansvar. Efler hand har styrelsens bmkarorienterade insatser stegvis reducerats.
Mol denna bakgmnd anser verkel all resursema för professuren m. m. bör tas
antingen av medel som STU f.n. disponerar för konsumenlteknisk forskning eller
av Chalmers egna medel. Del lorde vara en fördel om anslagel kanaliserades via
Konsumentverket. Därigenom skuUe ett starkare band etableras mellan
verksamheten vid Chalmers och Konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
reklamationsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
tror att besparingar skall kunna göras genom samordning av<br>
KOV och ARN. Vari dessa besparingar skulle beslå har inte preciserats.<br>
ARN kan dock med de erfarenheter som vunnits av nämnden som själv<br>
ständig myndighei med bestämdhet påstå atl några ekonomiska besparing<br>
ar inte slår atl vinna vid en sammanslagning av myndigheterna. Tvärtom<br>
har de administrativa arbetsuppgifterna bättre kunnal anpassas till nämn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 121</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dens
speciella förhållanden sedan nämnden blev en fristående myndighet. Prop.
1985/86: 121 För de "nya administativa arbetsuppgifterna, ekonomi- och personaladministraliva
funktioner, används inte mer än de resurser som KOV uppskattade all man där
före 1981 använde för nämnda frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
och KOV har fortsalt haft etl administrativt samarbete även efler 1981. ARN har
hyrt vissa servicefunktioner såsom expeditions vakttjänster och registralurtjänster
av KOV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
ARN har tillmötesgått KOV: s önskemål om lokalbyte fr. o. m. sommaren 1985 och
således numera har sill kansli i en annan byggnad än verkel faller det sig dock
inte lika naturiigt som tidigare, då myndigheterna var samlokaliserade, att
hyra tjänster av KOV. Sålunda sköts numera vaktmästeri, löneredovisning saml regislralur
av nämnden själv. Detla blir billigare för ARN än vad det kostar atl hyra
motsvarande tjänster från KOV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser vidare alt besparingar bör kunna göras genom alt ARN: s kansli avlastas
vad man kallar direkl lelefonrådgivning till allmänheten och genom borttagande
av arvoden lUl partsrepresentanter i nämnden. ARN har ovan redovisat sin syn
på telefonservice. Som där framgår anser nämnden atl nuvarande service är
rimligt avvägd. Del finns också mycket begränsade besparingar alt göra om denna
skulle upphöra. Telefonsamtalen i ej registrerade ärenden har beräknats ta
ungefär 40 arbetstimmar i veckan, dvs. ganska exakt en handläggares arbetstid.
Härtill kommer alt del bland dessa samtal finns en hel del förfrågningar från
kommunala konsumenlvägledare vilka även med kommitténs synsätt skulle ha
tillgäng till nämndens sakkunskap. Sådana förfrågningar skulle självfallet öka
om allmänheten inte har möjlighel all ringa direkt lill ARN. -Med tanke på det
blygsamma belopp som del här handlar om förmodar nämnden att kommkténs förslag
om inskränkt telefonservice likaväl som dess tidigare i yttrandet kommenterade
förslag om obligatorisk hänvisning till den kommunala vägledningen
huvudsakligen syftar till all skapa opinion för en ulbyggnad av den kommunala verksamhelen.
Denna i sig legitima tanke hade enligt nämndens mening gärna kunnat föras fram
i klartext i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
betalar ca 350000 kr. om året i sammanträdesarvoden lill nämndledamöter. Om
uppdraget som nämndledamot inte skulle arvoderas gör nämnden alltså en
motsvarande besparing. Även om naturligtvis varje besparing är välkommen
ställer sig nämnden tveksam till förslagel. Tjänstgöringen i ARN skulle i så
fall avvika frän vad som i övrigt lillämpas beträffande molsvarande uppdrag i
andra nämnder o.dyl. Det finns risk alt rekryteringen av tillräckligt
kvalificerade ledamöler för nämnduppdragel försvåras om den stimulans som
arvoderingen väl ändå utgör las bort. Besparingen för statsmakterna lorde vid
uteblivet arvode i vart fall bli marginell. - ARN har här utgåtl från att
tanken bakom förslagel, trots dess någol oklara formulering (på sid 149 i
betänkandet nämns bara branschorganisationernas representanter), är att både
näringslivs- och konsumenlrepresenlanterna skulle befrias från arvodering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
tror inte all antalet ärenden tiU nämnden i större utsträckning<br>
kommer all påverkas av kommitléns förslag till ulbyggnad av den lokala</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>330</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhelen.
I vart fall är del uteslutet atl några mer omedelbara effekter Prop. 1985/86:
121 skulle uppkomma. Mol denna bakgrund kan konstaleras att kommitténs
besparingsförslag vad gäller ARN saknar underlag. Del tycks f.ö. en majoritet
av kommkléledamölerna också anse. De administrativa kostnaderna har som nämnts
blivk lägre med nämnden som en fristående myndighet. Några "stordriflsfördelar"
står inte alt vinna på en sammanslagning. Endasl begränsade kostnadsbesparingar
skulle bli följden av nedskuren lelefonservcie och borttagande av arvoden till ledamölerna.
Ännu en omorganisation av nämnden skulle dessulom i sig medföra
effektivitetsförluster under avsevärd tid. Del är mol denna bakgmnd myckel
förvånande hur kommittén kan ha kommit fram till en besparing av I milj. kr.
budgetåret 1985/86 och ytteriigare 1,7 milj. kr. följande budgetår. Det har
inte på någol sätt redovisats hur beloppen är beräknade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget viU ARN också kommentera kommitténs redovisning på sid 154 av
utgifterna för KOV respektive ARN. Det är svårt att förslå vad en procentuell jämföresle
av de två myndigheternas budget skall tjäna för syfle. Relationen mellan två
myndigheters anslag är väl ingen för alltid given storhet. I detta fall är den
ett resultat av politiska beslut. När statsmakterna beslutade utvidga nämndens verksamhei
med vissl arbete på fast egendom fr. o. m. 1981 tillfördes nämnden vissa nya
resurser. Atl nämndens "procentuella" andel då ökade blir väl närmast
en själklarhel. Därefter har emellertid nämndens budget kontinuerligt skurils
ned enligt det s.k. huvudalternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARN
vill på nytt framhålla all kommktén har negligerat den resursökning som blir
nödvändig på domstolssidan om tingsrätterna såsom kommittén menar i större
utsträckning skulle få över sädana tvister som f.n. prövas av ARN. Vilken summa
som det här kan bU fråga om lorde andra remissinstanser än ARN kunna ge bättre
besked om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör framhållas all anslagel tiU nämndverksamhelen är mycket lågt i förhållande
till den service och den nytta som genom verksamhelen kommer medborgarna lill
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
beräknar resursbehovet för sina förslag tUl totalt 6,5 mkr., räknat frän
budgetåret 1987/88. För budgetåret 1986/87 uppskattas behovel till 4,0 mkr.
Kommittén föreslår all insatserna finansieras via neddragningar inom spardelegationen,
styrelsen för leknisk utveckling, indusiridepartementel och allmänna
reklamationsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
har följande kommentarer. Belräffande spardelegationen instämmer statskontoret
i vad som experten Ankers anför i sitl särskilda yttrande. Statskontoret
avstyrker en överflyttning av medel från styrelsen för teknisk utveckling.
Styrelsen har en kunskap om och ett ansvar för forsknings- och utveckUngsarbelet
som inte bör splittras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser statskontoret atl de finansieringsvägar utredningen pekar ut inte är
realistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>331</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
förslag innebär att del nuvarande konsumentpoliliska arbetet fördjupas och
breddas. RRV har inget att invända mot detta men ifrågasätter om etl
resurstillskott är nödvändigl. De förändringar som kan bli aktuella bör enligt RRV:s
mening finansieras genom omprioriteringar inom ramen för de resurser som KOV
disponerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att STU skall finansiera den konsumentlekniska forskningen med 1,5 Mkr./år
fr. o. m. bå. 1987/88.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
synes i sina överväganden i detla stycke inte ha beaktat STU: s uppgifter och
de riktlinjer statsmakterna utfärdat för STU: s verksamhet. Uiredningen anför
inte heller några motiv för att frångå dessa rikllinjer. STU vill särskUt
erinra om statsmakternas uttalanden om viklen av flexibilitet och alt STU inte
får låsa sina resurser genom permanent finansiering av institutioner (prop.
1980/81:130).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Som
jag tidigare har framhållk måste svensk industri i ökad utsträckning orientera
sig mot leknikinlensiva produkter, processer och syslem. Här har svensk
industri de största konkurrensfördelarna, vifket blir alltmer accentuerat sett
i elt längre lidsperspektiv. En sådan inriktning kräver emellertid alt ökade
resurser satsas på forskning och utveckling. Med beaktande av det kärva
statsfinansiella läge som vi befinner oss i kan detla vad gäller samhällets
stöd uppnås bara genom en ökad prioritering av de statliga satsningarna mot
områden av särskild betydelse för svensk industris långsiktiga internationella
konkurrenskraft."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"STU:s
program för kunskapsutveckling bör emellertid användas som en rörlig resurs för
tidsbegränsade och målinriktade insatser för att bygga upp ny kunskap och
förslärka kompetensen inom nya och eftersatta områden av betydelse för svensk
industris framtida konkurrenskraft."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"STU
skall inte finansiera uppbyggnaden av basresurser vid högskoloma."
Riksdagen beslöt i enlighet med var som anfördes i propositionen. STU är etl industripolkiskt
organ. STU har inte ansvar för planering, finansiering eller genomförande av FoU
inom sektorer där del finns ansvariga myndigheter, i detta faU
konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med planeringen av STU:s Ireårsplan för bå. 1984/85-1986/87,
analyserades och värderades den industriella nyttan av varje delområde och
större projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
konsumenlrekniska områdel kunde mot bakgrund av STU: s induslripolitiska
uppgifter inte rymmas inom de begränsade ramar som kunde påräknas. Mycket
omfattande forskningsprogram av slor betydelse för den industrieUa utvecklingen
kunde inte heller genomföras. Denna bedömning grundades i första hand på del
kraftigt ökade behovel av en kunskapsuppbyggnad inom områden som
informationsteknologi, bioteknik, verkstadsteknik och materialteknik. Bl. a.
mot denna bakgrund beslöt STU 1982 alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU;
s konsumenttekniska gmpp "i sin helhet senast 1987-07-01 förts över Prop.
1985/86:121 i varaktiga former inkl. finansiering inom Chalmers tekniska
högskola" (STU dnr. 82-4029). För all ge CTH tid att finna lämpliga
finansieringsformer exempelvis genom UHÄ och konsumentverket lämnade STU samtidigt
elt flerårigt avvecklingsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
STU: s Ireårsplan för bå. 1984/85-1986/87 redovisades avvägningar av FoU-insalser
inom och meUan leknik- och branschområden. Stalsmaktema instämde i dessa priorteringar.
De av statsmakterna anvisade ramarna medförde även inom de mest angelägna
områdena kraftiga begränsningar. Det finns därför en mängd prioterade
insatser, som bör finansieras före den konsumentlekniska forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
är däremol mer tveksam till att formalisera de olika forsknings-finansiärenas
insatser inom konsumenlforskningen på så sätl att speciella medel hos en rad
olika forskningsråd och hos andra finansiärer öronmärks för detla ändamål. För
det försia fordrar sådana ålgärder en bred och god forskningskompetens inom
området. Om antalet bra projekt är mindre än vad som motsvaras av de öronmärkta
medlen finns en risk att mindre bra projekt erhåUer stöd p.g.a. bristande
konkurrens. Innan man har kännedom om hur det förhåller sig på denna punkt kan
öronmärkning av medel ej rekommenderas. Man måsle också beakta atl del finns ell
slort antal områden i del svenska samhället där forskning eftersöks och bedöms
som synnerligen viktig. För många av dessa finns inga naturliga finansiärer all
vända sig lill varför del kan vara lockande all öronmärka forskningsmedel även
här. I förlängningen kan vi erhålla en totalt låst finansieringssituation inom
forskningsområdet. Slutligen är del ganska många forskningsråd och andra
forskningsfinansiärer som svarar för forskning som är relevant för konsumenlområdel.
En öronmärkning av medel skulle kunna medföra en sväradminislrerad samling av
små öronmärkta anslag hos etl slort anlal finansiärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
föreslär atl de medel från STU som för närvarande finansierar tjänsten och
annan konsumenlteknisk forskning vid Chalmers överförs tiU KOV för permanent
finansiering av denna verksamhei. Nämnden anser alt detla stöd är viktigt, men
dessa medel bör överföras direkl till Chalmers i stäUet för omvägen via KOV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår en resursförstärkning av konsumentverksamheten. Utredningens förslag
beräknas kosta 4 mkr. 1986/87 och 7,2 mkr. 1987/88. Som en finansieringskälla
föreslås atl stödet tUl kommersiell service i glesbygd minskas till 1 mkr. per
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser atl en minskning med 1 mkr. för slödel liU kommer<br>
siell service i glesbygd skulle vara en ytterst negativ åtgärd, som kommer<br>
all drabba redan utsatta konsumenlgmpper, varför länsslyrelsen inte tiU<br>
styrker förslagel i denna del.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>333</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsslyrelsens uppfattning bör inte cenlrala ämbetsverk engagera sig ekonomiskt
i lokala och regionala utvecklingsprojekt. Länen bör även i fortsättningen
svara för behovsbedömningar och prioleringar av projektmedlens fördelning i
del egna länel. Däremol bör de cenlrala verken kunna bidra med personella
resurser i olika utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
delar inte heller kommitténs bedömning, att de föreslagna studierna skall
finansieras av glesbygdsmedel. Den stödgivning som hittills förekommit till kommersieU
service i glesbygd har sannolikt undanröjt de största problemen vad gäller
människors vamförsörjning i glesbygd. Detta hindrar inte atl insatser även i
fortsättningen kan behöva göras för atl trygga varuförsörjningen i vissa
områden. Även om antalet slödbehövande butiker kommer alt vara relativt sett
mindre, kommer i gengäld investeringarnas storlek att bli väsentiigt högre p.g.a.
kostnadsutvecklingen. Länsslyrelsen anser därför att de medel som idag finns
anslagna lill kommersiell service i glesbygd måste finnas kvar i minsl samma
omfattning i framliden, om stödformen skall ha någon reell betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller framtida resursbehov räknar konsumentverket med alt behöva etl tillskott
pä 4,0 miljoner kronor för budgetåret 1986/87 och 7,2 miljoner kronor för
budgetåret 1987/88 för alt utveckla sin verksamhet. Kommktén föreslår atl 1
miljon kronor vardera året skall finansieras från industridepartementets huvudlkel
för stöd lill kommersiell service i glesbygd i syfle alt göra insatser som
medför all del kommersieUa stödet i glesbygd kan minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser atl glesbygdsstödet i sin nuvarande form fyller en viktig funktion. Det
har också visat sig vara en billig och myckel effektiv stödform. Uiredningen
har enligt länsslyrelsens mening inte visat eller gjort troligt all konsumentverket
kan göra insatser av lika slor betydelse för varuförsörjningen i glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
föreslår atl den regionala hemkonsulentorganisationen återinförs, saml
avstyrker att medel tas från nuvarande regionalpolkiska stöd för överföring lill
konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av finansieringen av sina förslag anser utredningen bör tas ur
industridepartementets anslagspost: Regionala utvecklingsinsatser. I anslagsposten
ingår bl. a. stöd liU kommersiell service i glesbygd. Utredningen fömlsätler atl
finansieringsförslagel "inte kommer atl innebära begränsningar när del
gäller behov av stöd till kommersiell service i glesbygd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser all en sådan effekt inte kan uteslutas. I utredning<br>
ens förslag finns inte heller några garantier för etl återförande med speci<br>
fika insatser i glesbygderna. Länsslyrelsen kan därför inte biträda finan<br>
sieringsförslagel lill denna del utan stödjer här reservanterna. Mol bak-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>334</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gmnd
av den silualion som föreligger för glesbygderna och som beskrivits Prop.
1985/86:121 ovan anser länsstyrelsen alt resurserna snarare borde öka än minska
för all kunna vidga slödel tiU den kommersiella servicen i glesbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som sker i samhället av olika slag kan i många fall
"drabba" glesbygden hårt. Ell exempel är kraven om blyfri bensin. Konsumentverket
har i en skrivelse till berörda departement beskrivk förslagels återverkningar
på drivmedelsförsörjningen i glesbygd. Där sägs bl.a.: "En grov skattning
antyder dock all investeringsbehovet uppgår till i storleksordningen 20
miljoner kronor under de närmaste åren. Verkel bedömer atl detla
investeringsbehov inte kan tillgodoses inom ramen för nuvarande
glesbygdsanslag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exemplet
pekar på de ökade behoven i glesbygden av bl. a. konsumentpolitisk art och det
orimliga i utredningens förslag all minska anslagel som bl. a. avdelas tiU
glesbygdsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PÅK
anser därför all KOV/KO måsle tilldelas resurser som gör det möjligt för verkel
all fullgöra dessa uppgifter på etl från konsumentpolitisk synpunkt lUlfredslällande
sätl. Hur det föreliggande resursbehovet skaU finansieras, undandrar sig dock
kommitténs bedömande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Spardelegationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Spardelegationen
anser att del vore synnerligen olyckligt alt dra ner på de sparstimulerande insalsema.
Kommittén har endasl arbetat några få månader men har redan projektförslag som
vida överstiger de ekonomiska ramar som tilldelats kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Spardelegationen
ser ingen grand för all ändra anslagsnivån för sparfrämjande ålgärder och
motsätter sig starkt del förslag konsumenlpolitiska kommittén kommit med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Spardelegationen
har därför beslutat la avslånd från finansieringsförslagel all 2 mkr.
överföres från Spardelegationens anslag till konsumentpoliliska åtgärder.
Kommittén viU också klargöra all den har för avsikt alt samarbeta med
konsumentverket i olika sparstimulerande kampanjer rik-lade mol hushåUsseklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för social forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
finansieringen av konsumentforskningen bör den ske via de gängse forskningsstödjande
kanalerna och projektens bärkraft och värde granskas enligt sedvanliga
forskningsrådsprinciper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill slutligen understryka viklen av alt konsumentverket ges</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>resurser så att verket kan
ge bra information och underlagsmaterial liU den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lokala
konsumentverksamheten. Detta är en förutsättning för en fortsalt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller finansieringen avstyrker styrelsen förslagel i den del det gäUer atl
föra över pengar från industridepartementets glesbygdsstöd till
Konsumentverket. Styrelsen anser det väsentiigt alt det regionalpoliliska
stödet tiU glesbygdslänen hålls samman och inte splittras upp på en mängd olika
aktörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Motala
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitléns
direktiv innebär alt förslagen skall rymmas inom nuvarande ekonomiska ramar. De
föreslår vissa omdisponeringar bl.a. stödet till kommersiell service i glesbygd
kommer all minska. Tvärtom anser nämnden, kan problemen komma atl öka liksom
"glesbygdsproblemen" i tätorter, dvs. alllför långa avslånd till
dagligvaror. Stödet bör öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt kommitténs intentioner skaU kunna genomföras tillfredslällande bör någon
form av statsbidrag utdelas till de kommuner som känner ansvar för
konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommktén
säger all dessa frågor skall prioteras högt i den kommunala budgeten, men vi är
tveksamma tiU om den snabba genomslagskraft som är önskvärd, verkligen kommer liU
stånd ulan slalligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
ser vidare mycket positivt på de föreslagna resursförstärkningarna tiU
konsumentverket men menar alt de icke är tiUräckliga bl. a. pga. att
konsumentverkets service till kommunerna borde byggas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karlskoga
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
dessa olika förslag kräver viss resursförstärkning, både från staten och
kommunerna är nog oslridigl, men man måsle se det ur etl nationalekonomiskt
perspektiv och då anser vi del väl motiveral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kommitténs direktiv framgår klart alt regeringen fömtsall att del inte är
realistiskt atl räkna med alt verksamheten totalt sett kan tilldelas större
resurser än för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har trots detta räknat med belydande resursökningar. I utredningens belänkande
saknas analys av eventuella möjligheter atl inom ramen för nuvarande anslag
lösa finansieringsbehoven eller delar därav. Kommittén har i stället gått över
till atl föreslå överföring till verkel av medel från anslag som tilldelals
andra statliga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överföringen
av medel föreslås bl.a. från ARN:s anslag. Denna överföring kan dock rimligen
endast bli aktuell, om förslaget beträffande huvudmannaskap vinner gehör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också funnit det lämpligt all föreslå överföring av 1 mkr.<br>
från anslagel till kommersieU service i glesbygd. Dessa medel finns hos</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>336</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>industridepartementet.
De överförda medlen skulle inom verkel användas Prop. 1985/86: 121 för uiredningsverksamhei
rörande distributionssystem m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
motiv anförs all industridepartementets anslag under senare år skurits ned frän
24,0 mkr. till 21,3 mkr. (1983/84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
andra motiv är alt "de butikselableringar som nu sker och förväntas ske
kommer i ökad utsträckning att få regionala konsekvenser för varu-och
service-försörjningen i både tätorter och glesbygd". Dessa motiveringar
är inte hållbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förhållandet atl ett anslag för glesbygdsstöd minskal med drygt 10% kan
rimligen inte motivera all återstoden ytterligare skall reduceras genom
överföring lill annal slatiigt organ. Det organels uppgifter för glesbygdsfrå-goma
måste väl redan vara medtagna i budgeten. En sådan splittring av etl för vissa
regioner så viktigt inslag är olyckligt och bör under inga förhållanden få
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra motiveringen tyder på atl kommittén är inne på att med de överförda
medlen utöka utredningsverksamheten lill atl gälla även tätorterna, där
servicen redan finns etablerad. Detta innebär atl medlen skall användas för annal
än avsett ändamål. Förhållandet alt del kan finnas molsvarande problem i vissa
tätorter las alltså till motiv för atl utredningar därom skall ske på bekostnad
av glesbygden, för vilken medlen är avsedda. Glesbygdsproblemen i aktuellt
avseende är så allvarliga att resurserna som avsetts för all klara av dessa,
inte får överföras lill andra ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
avstyrker bestämt kommitténs förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att 1 milj. kronor överföres från industridepartementets anslag för
stöd liU kommersiell service i glesbygd lill KOV. Kommunen anser inte att KOV:
s verksamhet ska finansieras av glesbygdsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sorsele
kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
föreslås fä utökade resurser för atl genomföra kommitténs förslag bl.a. genom
en överföring av 1000000 kronor/år från glesbygdsstödet. Kommunen motsätter
sig bestämt att glesbygdsstödet urholkas. Glesbygdsstödet är en billig och
effektiv näringspolitisk insats som har stor betydelse för den extrema
glesbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Halmstads kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitiska
kommittén anför i sista stycket på sid. 152, all man har avståtl från förslag belräffande
förstärkning och utveckling av den kommunala konsumentverksamheten "för
att kunna hålla oss inom de kostnadsramar som direktiven anger" (vår
understrykning).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såvitt vi förslår kommer
redan de föreslagna förändringama bli svåra att<br>
genomföra, om vi inte tillförs ytterligare resurser. Vi hade uppskattat, om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>337</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumentpolitiska
kommittén hade tagit konsekvenserna av sina resone- Prop. 1985/86: 121 mang
beträffande den lokala verksamheten och påtalat atl även denna behöver etl
tillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Västerås kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
vill avslutningsvis betona vikten av ökade resurser. Forskning är t. ex.
absolut nödvändig och en förutsättning för alt kommitténs förslag på flera
punkter skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentnämnden
i Luleå kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
är vi kritiska till utredningens sparförslag för Allmänna Reklamationsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
anslagel till ARN minskas innan man vet hur kommunerna kommer att agera kan besparingsförslagel
i stället innebära en minskning av del totala anslaget för samhäUets konsumentpoUtiska
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Köpmannaförbund förordar att del nuvarande glesbygdsstödet behålles oförändrat
och inte - som kommittén - föreslår minskar med 1 miljon kronor till förmån för
annan konsumentpolitisk verksamhet. Enligt våra erfarenheter fyller
glesbygdsstödet en väsenllig funktion och vi har svårt att se att annan konsumentpolitisk
verksamhet får en lika socialt och konsumentekonomiskt posiliv effekt som del
nuvarande glesbygdsstödet. Goda livsvillkor för konsumenter i glesbygd måste
även i framliden vara en prioriterad del av den konsumenlpolitiska
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skåne-Blekinge
köpmannaförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att överföra en miljon kronor från glesbygdsstödet tUl annan konsumentpoUtisk
verksamhet kan vi ej tillstyrka. Vi vill som skäl för detla åberopa de i
reservation av Ernst Olof Holm framförda synpunkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Handelsanställdas
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att finansiera förslaget föreslås alt medel (1 milj. kronor) överförs frän Industridepartementet
lill Konsumentverket. Medlen hämtas från stödet till kommersiell service i
glesbygd och kommer enligt kommittén inte att innbära begränsningar för behovel
på detta område. Om så är fallel har förbundet inget alt erinra mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebär behov av ökade resurser. De högt släUda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>målen och utvecklingsUnjerna
för den framtida konsumentpolitiken, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anges
i direktiven och närmare utvecklas av kommittén, medför behov av Prop. 1985/86:
121 väsentligt ökade personella och ekonomiska resurser även om framlidsprogrammet
skall utvecklas på längre sikt. De nedskärningar som hittills drabbat
verksamheten har medfört allvarliga skador, inte minst när det gäller tilltron tUl
Konsumentverkets möjligheter att värna om konsumenternas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EmeUertid
behöver en grundlig analys av resursbehovet göras för att man skall kunna ta
ställning lUl storieken och omfattningen av resursbehovet redan på kortare
sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
har tidigare i yttrandet redovisat synpunkler på den prioritering mellan olika
uppgifter inom konsumentpolitiken som bör ligga till grund för
resursfördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Konsumentvägledarnas
förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar koslnader för reklamalionshandläggandet i ARN anser vi att efiersom
det tidigt i utredningen fastslås all del är förelagen själva som har
huvudansvaret för sina reklamationer vore del rikligt att varje bransch svarar
för sina kostnader för respektive ärendens handläggning och bedömning i ARN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill här således poänglera vad vi sagt i föregående kapkel all nedskärningarna
av ARN: s resurser bör ej ske omedelbart. De besparingar som är atl hänföra
till myndighelssammansiagningen av ARN och KOV är då undanlagna. I övrigt har
vi svårt atl överblicka resursresonemangel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av de mycket slora ekonomiska värden som hanteras i de svenska
hushällen, värden som man genom konsumentpoliliska åtgärder skuUe kunna
hushålla bättre med, anser förbundel det av uiredningen framräknade
resursbehovet utomordentligt lågt. Förbundel är av den övertygelsen att de
resurser samhället satsar på undervisning, rådgivning och information i syfle atl
ge samhällsmedborgarna bälte kunskaper och praktiska färdigheter i aUt som rör
hem och hushåll är en av de bästa framtidsinvesteringar samhället kan göra. Förbundel
menar således att resursbehovet är avsevärt större än vad utredningen kommk
fram liU om den förbättrade hushållningen verkligen skall leda fram lUl
"hushållning för välfärd" såväl för den enskilde som för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetarnas
bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i utredningens direktiv anges att utredningens förslag skall finansi<br>
eras med oförändrade eller minskade resurser. ABF anser det väl doku<br>
menterat i utredningen att behoven av medel för konsumentverksamhet är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>339</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>så
stora att vi tillstyrker de ökningar av medel som utredningen har stannat Prop.
1985/86:121 för. Vi anser att de 2 mkr. som utredningen önskar få från Spardelegationen
för alt överföras tUl KOV inte är en orimlig begäran. En stor och viktig del av
konsumentpoUtisk verksamhei innebär att bidra till hushållens sparande och tiU
alt lära hushåUen att spara. Denna uppgift är viktig inte bara sett ur
hushållens synpunkt utan ur hela samhällets. Sparande mäts inte bara i
nationalekonomiska termer utan också i hushållsekonomiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieförbundet
Vuxenskolan ser det som rimligl alt den ekonomiska ramen för
konsumentupplysning vidgas - detta inte minst mot bakgmnd av att dessa insatser
för hela folkhushållel bör tjäna som samhäUsekonomiskt lönsamma investeringar.
Ökade förväntningar på studieförbundens engagemang för all skapa medvetna och
kunniga konsumenter bör logiskt följas av elt särskUl stöd till denna
verksamhet. Formema för detta stöd måste vara enkla och obyråkratiska. Däremot
kan Studieförbundet Vuxenskolan inte biträda kommittémajoritelens förslag till
finansiering av den stärkta konsumentverksamheten. I likhet med Stina Gustavsson
och Ulla Orring finner vi det både inkonsekvent och oacceptabelt atl urholka
glesbygdsstödet, som innebär särskilda insatser bland just de grupper vi tidigare
betecknat som svaga konsumenter. Vi vet alt stödet tUl kommersiell service i
glesbygd har bidragit till atl rädda många butiker i glesbygdslänen.
Butikernas fortlevnad har både samhälls- och privatekonomisk betydelse. Därför
behövs även fortsättningsvis krafifuUa stödinsatser från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NBV
tillstyrker kommitléns förslag angående ökade ekonomiska resurser för
studieförbundens konsumenlpolitiskl inriktade studieverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rörelsefolkhögskolornas
intresseorgansiation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation tiUstyrker därför kommitténs förslag om en omfördelning
som ger ökade ekonomiska resurser för siudier i konsumentfrågor inom organisalionssverige
där vi vill framhålla rörelsefolkhögskolornas unika möjligheter tiU fördjupade
och utåtriktade studiemöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Jämtlands
läns bildningsförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LänsbUdningsförbundet
tillstyrker kommitténs förslag om omfördelning som ger ökade ekonomiska
resurser för studier i konsumentfrågor inom siudieförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>340</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86: 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de rätt slora förändringar som vi förordat är del svårt alt uppskatta
resursbehovet. Kommitténs beräkningar förefaUer löst gmndade och överföringarna
mellan olika statliga konton ger ell oseriöst intryck. De klarare begränsningar
av Konsumentverkets uppgifter som vi har talat för borde sänka dess kostnader.
Del svåraste atl bedöma är reklamalionsnämndens resursbehov. Vi anser att den
bör få resurser genom en automatik efler antalet behandlade ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagen
kan få bidra lill delta (så som kommittén på elt ställe överväger) och man kan
också utreda om kommunerna bör bidra i förhållande lill den mängd ärenden de så
alt säga släppt igenom sill nät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundel
vill ännu en gång påpeka all vi inte har hafl möjlighet att ulreda
resursbehoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:366.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>341</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:260.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3 Prop. 1985/86:121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>c
o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1) .ii</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>></span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>u </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>CO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>C O</span></b></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:37.45pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 rowspan=2 valign=top style='width:116.65pt;
padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>></span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>ed</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><sub><span style='font-size:
28.0pt;font-family:Verdana'>II</span></sub></b></p>
</td>
<td style='height:37.45pt;border:none' width=0 height=50></td>
</tr>
<tr style='height:36.5pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:36.5pt;border:none' width=0 height=49></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:6.7pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td style='height:6.7pt;border:none' width=0 height=9></td>
</tr>
<tr style='height:37.45pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 rowspan=3 valign=top style='width:116.65pt;
padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>u</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>c =</span></b></p>
</td>
<td style='height:37.45pt;border:none' width=0 height=50></td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 colspan=2 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 rowspan=2 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:15.6pt;border:none' width=0 height=21></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=40 rowspan=3 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>u</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>t/3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ö</span></p>
</td>
<td width=56 colspan=2 rowspan=3 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 rowspan=3 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=27 rowspan=3 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:21.1pt;border:none' width=0 height=28></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td style='height:6.25pt;border:none' width=0 height=8></td>
</tr>
<tr style='height:31.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=23 rowspan=2 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 rowspan=3 valign=top style='width:116.65pt;
padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:31.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enhet V</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- lokal verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-------------------- —------------------ </span></b></p>
</td>
<td style='height:31.2pt;border:none' width=0 height=42></td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 colspan=2 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:6.5pt;border:none' width=0 height=9></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:36.7pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:36.7pt;border:none' width=0 height=49></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:6.0pt'>
<td width=87 colspan=2 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 colspan=3 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 valign=top style='width:116.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td style='height:6.0pt;border:none' width=0 height=8></td>
</tr>
<tr style='height:29.75pt'>
<td width=87 colspan=2 rowspan=3 valign=top style='width:65.05pt;padding:
0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gd/KO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 chefstjänster</span></p>
</td>
<td width=70 colspan=3 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 rowspan=2 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 rowspan=4 valign=top style='width:116.65pt;
padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enhet </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IV</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- transporter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- sport, lek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- försäkringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- marknadsförings<br>
metoder mm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- produktsäkerhet</span></p>
</td>
<td style='height:29.75pt;border:none' width=0 height=40></td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=70 colspan=3 rowspan=2 valign=top style='width:52.55pt;padding:
0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:8.4pt;border:none' width=0 height=11></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=23 rowspan=2 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:21.6pt;border:none' width=0 height=29></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=87 colspan=2 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 colspan=3 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:15.35pt;border:none' width=0 height=20></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td style='height:6.25pt;border:none' width=0 height=8></td>
</tr>
<tr style='height:36.5pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 rowspan=2 valign=top style='width:116.65pt;
padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enhet III</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- boende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- inredning, ut<br>
rustning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- beklädnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- produkt] nf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- föriagsservice</span></p>
</td>
<td style='height:36.5pt;border:none' width=0 height=49></td>
</tr>
<tr style='height:37.2pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:37.2pt;border:none' width=0 height=50></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td style='height:6.5pt;border:none' width=0 height=9></td>
</tr>
<tr style='height:36.5pt'>
<td width=157 colspan=5 valign=top style='width:117.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=156 colspan=2 rowspan=3 valign=top style='width:116.65pt;
padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:36.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enhet </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- provning, me<br>
todutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- hushållsapp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- hemelektronik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- kemiska varor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- teknisk service</span></p>
</td>
<td style='height:36.5pt;border:none' width=0 height=49></td>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=117 colspan=4 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 rowspan=2 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:21.1pt;border:none' width=0 height=28></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=40 rowspan=3 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>c/)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-a</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>00</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5 g</span></b></p>
</td>
<td width=117 colspan=4 rowspan=3 valign=top style='width:87.85pt;padding:
0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:16.1pt;border:none' width=0 height=21></td>
</span>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td style='height:6.5pt;border:none' width=0 height=9></td>
</tr>
<tr style='height:36.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 rowspan=2 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enhet I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-hushållsekonomi, kredit, distribution</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- säljkanaler mat, dagligvaror, prisfrågor</span></p>
</td>
<td width=29 rowspan=2 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>•</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>.a </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>></span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><b><i><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'>CA </span></i></b><b><i><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>M</span></i></b></p>
</td>
<td style='height:36.95pt;border:none' width=0 height=49></td>
</tr>
<tr style='height:38.9pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=117 colspan=4 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'>
<td style='height:38.9pt;border:none' width=0 height=52></td>
</span>
</tr>
<tr height=0>
<td width=40 style='border:none'></td>
<td width=47 style='border:none'></td>
<td width=9 style='border:none'></td>
<td width=34 style='border:none'></td>
<td width=27 style='border:none'></td>
<td width=23 style='border:none'></td>
<td width=126 style='border:none'></td>
<td width=29 style='border:none'></td>
<td style='border:none' width=0><p class='MsoNormal'> </td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:366.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>342</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1985/86:121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:282.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>27
febmari 1986 ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentpolitikens
utveckling ........................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentintresset i ett brett
perspektiv .......... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomin i centmm ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Effektiv konkurrens - elt led i
konsumentpolitiken </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentaspekter på offentlig
service ........ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Målel för och den närmare
inriktningen av konsumentpolitiken ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentinflylande m. m................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Företagens ansvar och egenåtgärder
.................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumenternas kunskaper .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>AUmänt .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbildning ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän konsumentinformation ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Företagens informationsansvar ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringslagen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>LivsstUsreklam m. m............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Könsdiskriminerande reklam ................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Information på produkterna m. m.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 Kunskapsutvecklingen
..................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utredningar om hushållens förhåUanden
.......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Brukaraspekter på
produktutformningen ........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning vid universitet och
högskolor .......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 Lokal
konsumentpoUtisk verksamhei .................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen i slora drag ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa särskilda arbetsområden
..................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samverkan lokalt ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverkets stöd till det
lokala arbeiei .. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningsfrågan ...... ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Reklamalionshanleringen
centralt ...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisatoriska frågor .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna reklamalionsnämnden .................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resurser och finansiering ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor för budgetåret
1986/87 .............. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>HemstäUan .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammanfatining av betänkandet ....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2
Sammanställning av remissyttrandena </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3
Konsumentverkets organisation .......... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:192.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 343</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G903121prop_198586__121.pdf16778402pdfom inriktningen av konsumentpolitiken m.m.https://data.riksdagen.se/fil/2AAE31DE-7131-4752-A92D-D23FC0AF3824