<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2451403</hangar_id>
 <dok_id>G90310</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>10</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1985/86:10</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-06-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 15:16:00</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:48:18</publicerad>
 <titel>om ny skollag m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90310/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90310</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90310</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om ny skollag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 27 juni 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingvar
Carlsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bengt
Göransson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås en ny skollag. Den är resultatet av en huvudsakli­gen
författningsteknisk och språklig översyn av den nuvarande skollagen (1962:319).
Översynen har också omfattat enstaka sakfrågor som har aktualiserats genom
utredningsförslag eller på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från den nuvarande skollagen innehåller förslaget till ny skollag
bestämmelser om särskolan, som f.n. regleras i lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Detta överens­stämmer med vad som
aviserades i propositionen (1984/85:176) med för­slag till lag om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
nämnda proposition redovisades ett utredningsförslag om ändringar i fråga om
bl. a. skolpliktstiden för dem som går i särskolan. Den nya skollagen, som
bygger på utredningsförslaget, innebär att skolplikten för eleverna i särskolan
upphör vid utgången av vårterminen det Icalenderär då de fyller 17 år. De har
emellertid alltid rätt att fortsätta i särskolan under de fyra närmast följande
läsåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt föreslås bl. a. följande ändringar genom den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
en kommun i sin grundskola tar emot en elev som inte Ullhär skolans elevområde,
skall kommunen bereda elevens hemkommun tillfälle att yttra sig. Motsvarande
skall gälla för gymnasieskolan, om även hem­kommunen anordnar den aktuella
studievägen. Om hemkommunen av­styrker, skall den andra kommunen, om den
fortfarande anser att eleven skall tas emot, överlämna ärendet till
länsskolnämnden för avgörande. Rätten till interkommunal ersättning från
hemkommunen görs beroende av att den andra kommunen har iakttagit sina nu
nämnda skyldigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
förenklingar görs i bestämmelserna om undersökningstillfallen m.m. inom
skolhälsovården. Elever i gymnasieskolan skall inte längre vara skyldiga att
genomgå hälsokontroller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
att hämta skolpliktiga barn till skol;»n med biträde av polis­myndighet
avskaftas. Däremot behålls möjligheten lör länsskolnämnden att vid vite förelägga
barnets vårdnadshavare att se till att barnet tullgör sin skolplikt. Frågan om
utdömande av förelagt vite skall i fortsättningen prövas av länsrätten pä
ansökan av länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1986. Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser föreslås bli samlade i en särskild promulgations-lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller även vissa förslag i frågor som inte regleras i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringar
föreslås beträtVande länsskolnämndernas sammansättning. Liksom nu skall landstinget
välja fem av ledamöterna och suppleanter för dem i länsskolnämnden.
Sammansättningen i övrigt regleras inte i den nya skollagen. Utöver de
ledamöter som landstinget väljer skall länsskolnämn­den ha sex ledamöter. Av
dessa skall fyra representera arbetsmarknaden och - liksom suppleanter för dem
— utses av regeringen efter torslag tVån arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer. Övriga två ledamöter och suppleanter för dem skall
utses av länsstyrelsen. De förutsiitts represente­ra dels utbildningsverksamheten
i länet, dels den allmänna samhällsplane­ringen där. Ordförande skall alltjämt
utses av regeringen bland nämndens ledamöter. Regeringen och länsstyrelsen
skall utse ledamöter och supp­leanter enligt de nya reglerna för tid fr.o.m.
den I januari 1986. Detta föranleder ändring i den nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande försöksverksamheten med s.k. regionala planeringsråd föreslås upphöra
vid utgången av juni 1986. Planeringssamverkan mellan skola och arbetsliv
utformas i fortsättningen på det sätt som länsskolnämn­den finner lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
linje med riksdagsbeslut våren 1985 om förändringar beträffande de kommunala
skolcheferna föreslås i propositionen att inte heller särskol-cheferna längre
skall ha statligt reglerade anställningar och att statsbidra­gen till kostnader
för särskolchefer skall upphöra. Förändringarna beträf­fande särskolchefer
föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:109.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
propositionens fyra lagförslag (s. 3-24) har nr 2-4 föregåtts av granskning av
lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:118.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller tre huvuddelar, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:109.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det s.k. remissproiokollet, som
utmynnar i beslut om inhäm­tande av yttrande från lagrådet men som också
innehåller förslag som inte omfattas av remissen till lagrådet (s. 25-139).
samt bilagor till remissprotokollet med bl. a. lagrådsremissens lagförslag (s.
140-160),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:119.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådets yttrande {s. 161 —
163),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:109.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det s.k. slutprotokollet, i
vilket föredraganden bl.a. redovisar sina ställningstaganden till lagrådets
synpunkter (s. 164- 167) och till vilket propositionens lagförslag (s. 3-24)
hänför sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:110.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag skiljer sig från lagrådsremissens dels i en sakfråga, dels genom
några små tekniska ändringar. Sakfrågan rör utdömande av förelagt vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i skollagen (1962: 319)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 22 S skollagen (1962:319)' skall
ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
tagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
hdclsc&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=29 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
iiti;örs av nio ledamöter, som utses för tre år. räknat från och med den I
januari året efter det. då val i hela riket till landsting och
kommunfiittmuktigv har ägt rum. Av ledamöterna skall två utses av regeringen,
varav en hlainl förctriidiirc för arhclsf;ivurc och en bland företrädare för
ar-hetstiigdrc inom länet, saml en av skolövcrslyrciscn och en av läns­styrelsen.
Fem ledamöter skall väl­jas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(IV &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landslingel. I Gotkinds län skall fem ledamöter utses av
kom­munfullmäktige i Gotlands kom­mun. OmfiitUir annat län kommun, som cj
tillhör hindstingskominun. skall I re ledamöter utses tiv lands­lingel och två
ledamöter av koni-miinfidlinäkligc.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För var och en av de ledamöter som utses av regeringen,
skolöver­styrelsen och länsstyrelsen skall en siipplcaiil utses. För de
ledamöter som väljs &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(IV &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;landstinget eller kom-miinjiiUmiiktigc skall lika många suppleanter
väljas. Suppleanterna .skall utses för samma tid s(mi leda­mot erna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Leddnuiternd och suppleanterna skall vara bosatta inom
länet. Om villkor i övrigt gäller vad regering­en föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstinget
skall väljnfem av le-dainötcrna i länsskolnämnden. I Gotlands län skall fem
ledamöter inses &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(IV &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;koniiniinfulhnäktige i Got­lands kommun. I Göteborgs och Bohus län
samt i Mdbnöhus län &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="file:///\\atle2-s\kdll"&gt;&lt;span style='color:windowtext;
text-decoration:none'&gt;\kdll&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tre Ivddmölcr utses av lands­tinget och två
ledamöter dv kom-inunfiiUmiikligc i Göteborgs re­spektive Malmö kommun. För de
Icddinöter som väljs dv hindstinget eller kominunfulhnäktige skall lika många
suppleanter väljds.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Leddinöler och suppleanter som vdljs enligl första stycket
skatt utses för tre år räknat från och med den I januari årel efter del när
oll-männa vdl lill Idiulsting och kom­munfullmäktige liar ägt rum. De skdil
vdra hosdita inom länet. Om villkor i övrigt gäller vad regering­en
föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1970: 1026. Sen:isle lydelse 1981: I n3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Skollag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledande föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra
motsvarande skol­&lt;br&gt;
former anordnar samhäUet utbildning för barn och ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningens allmänna mål är att ge eleverna kunskaper,
utveckla deras färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling
till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmed­lemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S    Denna lag innehåller föreskrifter om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barns och ungdomars rätt till
utbildning och deras skolplikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grundskolan och
gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vissa
motsvarigheter till grundskolan och gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skolhälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolformer och deras huvudmän   &amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 S    Kommunerna är huvudmän för grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ För barn och
ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasie­skolan därför att de är
psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Lands­tingskommuner och i vissa
fall kommuner är huvudmän för särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ För barn som
på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller tal­skada inte kan gå i
grundskolan eller motsvarande del av särskolan fmns specialskolan. Staten är
huvudman för specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Som
alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken staten är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Termer m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §   1 denna lag avses med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det offentliga skolväsendet grundskotan, gymnasieskolan,
särskolan, specialskolan och sameskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fristående skola en skola för vilken en fysisk eller
enskild juridisk person är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:97.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda
gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på
grand av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt
perso­ner med barndomspsykos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) finns bestämmelser om vissa andra
särskilda insatser än utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 !) För
den som är bosatt i riket avses i lagen med hemkommun den kommun i vilken han
;ir kyrkohokförd. Är han inic kyrkobokförd i rikel avses med hemkommun den
kommim i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande
vistelseort, den kommun i vilken han for tillfiillet uppehåller sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
hcinlrindstingskdniinun avses den landstingskommun till vilken hemkommunen hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens Idgförstag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riks- och länsmyndigheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   
Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över det oflentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Inom varje
län skall en länsskolnämnd under skolöverstyrelsen ha tillsyn överdel
offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Landstinget skall välja fem av ledamöterna i
länsskolnämnden. I&lt;br&gt;
Gotlands län skall fem ledamöter väljas av kommunfullmäktige i Gotlands&lt;br&gt;
kommun. I Göteborgs och Bohus län saml i Malmöhus län skall tre leda­&lt;br&gt;
möter väljas av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktige i&lt;br&gt;
Göteborgs respektive Malmö kommun. För de ledamöter som väljs av&lt;br&gt;
landstinget eller kommunfullmäktige skall lika många suppleanter väljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och supplciintcr som väljs enligt första stycket
skall utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det när
allmänna val till landsting och kommimfullmäktige har ägt rum. De skall vara bosatta
inom länet. Om villkor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l.ok(dd styrelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 S    I varje kommun skall det finnas en skolstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för kommunens
grundskola. Om kommunen anordnar gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara lokal
styrelse även för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § I varje landstingskommun, som anordnar gymnasieskola,
skall en&lt;br&gt;
utbildningsnämnd vara lokal styrelse för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget skall antingen tillsätta en särskild
utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Skolstyrelsen
och utbildningsnämnden skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom
sina verksamhetsområden enligt denna lag. Detta gäller dock inte i den mån
någon annan skall svara för uppgifterna enligt lag, enligt föreskrift som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer eller
enligt beslut som avses i 3 kap. 14 § kommu­nallagen (1977:179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ För
skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd gäller i tillämpliga delar 3 kap. 2
§, 3 § första stycket, 4 §, 5 8 föfsta och tredje styckena. 6-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5S. 9 § första
stycket samt 10-12 SS kommunallagen (1977: 179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första
stycket eller 6 S kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 S 2 förvaltningslagen (1971:290) skall 4
och 5 SS i den lagen tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelse och särskild
utbild­ningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10      8 8    Bestämmelser om lokala styrelser för särskolan och
specialskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finns i 6 och 7 kap.&lt;br&gt;
Propositionens&lt;br&gt;
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 8    En sameskolstyrelse skall
vara lokal styrelse för sameskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningens uppläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Utbildningen i grundskolan och dess motsvarigheter
inom det of­fentliga skolväsendet skall bedrivas under perioder som kallas
läsår och som delas upp på en hosttermin och en vårtermin. Lärokursen skall
delas upp i årskurser. En elev skall normalt kunna gå igenom en årskurs under
ett läsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detsamma gäller för gymnasieskolan och motsvarande del av
särskolan, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap. Skolplikt och rätt till utbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Barn som är bosatta i riket har skolplikt enligt
föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som
varaktigt vistas utom riket eller vars förhållanden är sådana att det
uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom
det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Barn i
allmänhet har vantig skolplikt. Den skall fullgöras i grundsko­lan, om inte
annat följer av 8—10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Särskild
skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt
utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller tal-skadade. Sådan
skolplikt skall fullgöras i särskolan eller specialskolan, om inte annat följer
av 9 eller 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De psykiskt utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan
och övriga i specialskolan. Psykiskt utvecklingsstörda, som på grund av
synskada, dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i särskolan, skall
dock tas emot i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Den lokala styrelsen för särskolan skall på
framställning av barnets&lt;br&gt;
vårdnadshavare eller skolstyrelsen i barnets hemkommun pröva om barnet&lt;br&gt;
skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lokala styrelsen för specialskolan skall på
framställning av barnets vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnets hemkommun
eller den lokala sty­relsen för särskolan pröva om barnet skall tas emot i
specialskolan under sin skolpliktstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna
gå över till grundskolan skall den lokala styrelsen för särskolan besluta att
barnet inte längre skall'vara elev i den skolan. Motsvarande gäller för den
lokala styrelsen för specialskolan, om ett barn, som har tagits emot i den
skolan, bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Beslut av den lokala styrelsen för särskolan eller
specialskolan i&lt;br&gt;
ärende enligt 4 S får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.&lt;br&gt;
Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens
inträde och skolstarten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=19 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet
fyller sju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Om ett skolpliktigt barn inte är moget för skolgång,
får skolstyrelsen i&lt;br&gt;
barnets hemkommun efter medgivande av barnefs vårdnadshavare besluta&lt;br&gt;
att barnet skall börja skolgången först höstterminen det kalenderår då&lt;br&gt;
barnet fyller åtta är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 8 kan vara
grund för särskild skolplikt, skall skolstyrelsen i ärendet inhämta yttrande
från den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skolstarten skjuts upp, skall barnet gå i förskola.
Föreskrifter om förskola finns i socialtjänstlagen (1980:620). Skyldigheten att
gå i förskola omfattar högst 525 timmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 6 På begäran av ett barns vårdnadshavare får
skolstyrelsen i barnets&lt;br&gt;
hemkommun tillåta att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet&lt;br&gt;
fyller sex år börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med&lt;br&gt;
vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skol­&lt;br&gt;
gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under samma förutsättningar får den lokala styrelsen för
särskolan eller specialskolan tillåta att ett barn börjar skolgång där eller i
en motsvarande skola ett år tidigare än normalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 Beslut av den lokala styrelsen i ärende enligt 7 eller
8 8 får överklagas&lt;br&gt;
hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får infe&lt;br&gt;
överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens upphörande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det
kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet har särskild skolplikt, 17
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta
årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får
fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om
barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan
prövning anordnas av skolstyrelsen eller, för barn med särskild skolplikt, av
den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut av den lokala styrelsen i ärende om skolpliktens
upphörande får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens be­slut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Deltagandet i utbildning för skolpliktiga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 8 Varje barn som fullgör skolplikt inom det offentliga
skolväsendet eller på något annat sätt skall delta i den verksamhet som
anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har
annat giltigt skäl att utebli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för
enskilda angelägenhe­ter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse
elevens närvaro i skolan, dock endast i ringa omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen är på grund av skolplikt, som fullgörs inom det offentliga
skolvä­sendet, skyldig att gå i skolan mer än 190dagar per läsår elieratt någon
dag delta mer än åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10      12 8   På begäran av en skolpliktig
elevs värdn idshavare skall eleven befrias från skyldighet att delta i annars
obligatoriska inslag i verksamhe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ten. om det med hänsyn till
särskilda omständigheter inte är rimligt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagförslag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kräva att eleven deltar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befrielse skall alltid medges från undervisning i
religionskunskap, om eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens
tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar
att han deltar i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om
befrielse prö­vas av den lokala styrelsen för skolan eller, för elever utanför
det offentliga skolväsendet, av länsskolnämnden. Avslås begäran vid sådan
prövning, får beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöversty­relsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tittsynen över att skolplikten fullgörs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13  8 Skolstyrelsen skall se till att skolpliktiga elever
i kommunens grund­&lt;br&gt;
skola fullgör sin skolgång. Skolstyrelsen skall också se till att skolpliktiga&lt;br&gt;
barn. som är kyrkobokförda i kommunen men inte går i dess grundskola,&lt;br&gt;
på något annat sätt får föreskriven utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan
skall se till att skolpliktiga elever i skolenheter under dess ledning fullgör
sin skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14  § Om en skolpliktig elev i en skola utanför det
offentliga skolväsendet&lt;br&gt;
är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak, skall huvudmannen för&lt;br&gt;
skolan anmäla förhållandet till skolstyrelsen i barnets hemkommun. Skol­&lt;br&gt;
styrelsen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller,&lt;br&gt;
om skäl föreligger, överlämna anmälan till den lokala styrelsen för särsko­&lt;br&gt;
lan eller specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång&lt;br&gt;
där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos
kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den som har
vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin
skolplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om en
skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet inte fullgör sin skolgång och
detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer
för att så skall ske, får länsskolnämnden vid vite förelägga elevens
vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Motsvaran­de gäller om
vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn. vars skolgång upp-skjutits. inte ser
till att barnet går i förskola, när skyldighet till detta föreligger. Ett
föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet överkla­gas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vitet får inte förvandlas till fängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut av länsskolnämnden i ärenden enligt denna paragraf
får överkla­gas hos kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fortsatt utbildning m. m. efter skolpliktens upphörande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 8 Om en elev i grandskolan, när skolplikten upphör,
inte tillfredsstäl­&lt;br&gt;
lande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja&lt;br&gt;
utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år&lt;br&gt;
efter det att skolplikten upphörde. Detsamma gäller elever i sameskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och sådana elever i specialskolan
som inte är psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Ärenden enligt denna paragraf prövas av den lokala styrelsen. Dess    
Prop. 1985/86: 10&lt;br&gt;
beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrel­&lt;br&gt;
sens beslut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 8
Hemkommunen har skyldigheter enligt andra stycket (uppföljnings­&lt;br&gt;
ansvar) i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvaran­&lt;br&gt;
de utbildning men som ännu inte har fyllt 18 år. Ansvaret omfattar dock&lt;br&gt;
inte ungdomar som avses i 19 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig underrättad om hur ungdomarna är
sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning ge­nom studier i gymnasieskolan
eller fast anstäUning eller på annat sätt, skall hemkommunen själv eller genom
andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning samt kurser, praktik
eller annan liknande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
5 kap. 7 8 finns bestämmelser om rätt för den som uppfyller gällande
behörighetsvillkor att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 8
Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psy­&lt;br&gt;
kiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan&lt;br&gt;
utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vårterminen&lt;br&gt;
det kalenderår då de fyller 21 år. Om de inte bereds utbildning i specialsko­&lt;br&gt;
lan, skall de tas emot i särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller motsvaran­de före
utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, skall eleven
beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårtermi­nen det
kalenderår då eleven fyller 23 är, om det behövs för att slutföra utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Den som efter skolpliktens
upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annars
med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias
från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna
i 12 8 är uppfyllda. 1 fråga om prövning och överklagande gäller bestämmelsema
i 12 S tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om utbildning enligt denna lag
efter skolpliktens upphörande medde­la föreskrifter om disciplinära åtgärder
och skiljande av elev från en viss studieväg eller motsvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. Grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppbyggnad
och innehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Grundskolan skall ha nio
årskurser. Av dessa utgör 1-3 lågstadium, 4-6 mellanstadium och 7-9 högstadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Utbildningen i grundskolan
skall syfta till att ge eleverna de kunska­per och färdigheter och den skolning
i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga
till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Eleverna i grundskolan skall
ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Elever i
skilda kommuners grundskolor och vid olika skolenheter inom samma kommun skall
sä långt möjligt få en likvärdig utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilken
kunskaps- och färdighelsnivå som skall eftersträvas på olika områden och vilka
moment som alltid skall ingå i utbildningen. Skolstyrelsen och de som verkar i
skolan skall ha möjlighet att välja mellan olika ytteriigare moment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etevområden in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommun
skall anordna grundskola av den omfattning som krävs för att ta emot barn som
har rätt att gå där enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommun
är elevområde för sin grundskola, om inte annat följer av andra eller tredje
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En kommun eller en del därav skall för en eller flera
årskurser ingå i elevområdet för en annan kommuns grundskola i stället för i
elevområdet för den egna grundskolan, om en sådan indelning behövs med hänsyn
till kommunikationer eller av andra skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en kommun med stöd av särskilt medgivande av regeringen
eller annan statlig myndighet bedriver en speciell verksamhet i någon del av
sin grundskola, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för
den delen fastställa ett elevområde som sträcker sig utanför kom­munen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Beslut om indelning i elevområden enligt 7 S andra
stycket meddelas&lt;br&gt;
av länsskolnämnden. Om de berörda kommunerna hör till olika län, skall&lt;br&gt;
beslut meddelas av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut av länsskolnämnden får överklagas hos
skolöverstyrelsen genom besvär. Enskilda har inte besvärsrätt. Beslut av skolöverstyrelsen
får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller inte i den mån regeringen
föreskriver annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8   Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket
och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är kyrkobokförd inom elevomrädet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ­det eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för
tillfället uppehåller sig inom elevområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mottagande i grundskota&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Varje kommun skall i sin grundskola ta emot barn som
hör till&lt;br&gt;
skolans elevområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118 En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn.
som inte hör till skolans elevområde, om barnet med hänsyn till sina personliga
förhål­landen har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sådana
frågor prövas av kommunens skolstyrelse, om inte annat följer av 12 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 8 Innan
en kommun ett läsår i sin grundskola tar emot ett barn. som inte hör till
skolans elevområde, skall kommunens skolstyrelse inhämta yttrande från
skolstyrelsen i den kommun till vars grundskolas elevområde barnet hör, om det
inte med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den första skolstyrelsen anser att barnet skall tas emot men den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;br&gt;
andra skolstyrelsen avstyrker, skall den första skolstyrelsen överlämna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ärendet till
länsskolnämnden för avgörande. Hör kommunerna till olika&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;län, skall ärendet
överlämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Beslut av skolstyrelsen eller
länsskolnämnden i ärende om motta­gande av barn i en kommuns grundskola, till
vars elevområde barnet inte hör, får överklagas av barnets vårdnadshavare hos
skolöverstyrelsen ge­nom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte
överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Den som enligt 10-13 88 har
tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela
läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under
läsårets gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Utbildningen i grundskolan
skall vara kostnadsfri för eleverna. Des­sa skall utan kostnad ha tillgäng till
böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som
behövs för utbildningen. I verk­samheten får dock förekomma enstaka inslag som
kan föranleda en obe­tydlig kostnad för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommuns grundskola
skall så långt möjligt organiseras på ett sådant sätt, att ingen elev som hör
till skolans elevområde enligt 7 8 första eller andra stycket skall behöva bo
utanför det egna hemmet på grund av skolgången. I fall där detta ändå inträffar
skall kommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande
förhåUanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Inom ett elevområde enligt 7
5 första eller andra stycket skall kom­munen för eleverna i sin grandskola
kostnadsfritt anordna skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens
längd, trafikförhållandena, fy­siskt handikapp hos elev eller någon annan
särskild omständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interkoniinumit
ersättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 8
Om en kommun i sin grundskola har tagit emot ett barn som har en&lt;br&gt;
annan hemkommun, skall hemkommunen betala ersättning till den andra&lt;br&gt;
kommunen (interkommunal ersättning) för dess kostnader för barnets&lt;br&gt;
skolgång, om inte annat följer av överenskommelse mellan kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemkommunen
är dock inte skyldig att betala ersättning, om den andra kommunen inte har
iakttagit vad som föreskrivs i 12 8 eller har tagit emot barnet i strid mot
länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 8
Om kommunerna inte kommer överens om annat, skall ersättnings­&lt;br&gt;
belopp, uppdelade på höstterminen och vårterminen, bestämmas enligt&lt;br&gt;
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering­&lt;br&gt;
en bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kommunernas
kostnadsansvar i fall då barnet får ny hem­kommun under pågående läsår och
kommunerna inte är ense om hur fördelningen skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 8 Vid oenighet om
rätten till ersättning eller om ersättningens storlek skall frågan avgöras av
länsskolnämnden. Hör kommunerna till olika län, skall frågan avgöras av
skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut av
länsskolnämnden i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Gymnasieskolan omfattar olika studievägar, som bygger
på grund­&lt;br&gt;
skolan eller, i vissa fall, på någon ytterligare utbildning. Gymnasieskolan&lt;br&gt;
skall vara grund för yrkesverksamhet eller fortsatt utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver studievägarna finns gymnasial lärlingsutbildning.
Föreskriftema i 2-20 68 gäller inte sådan utbildning. Om denna finns
bestämmelser i 21 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Gymnasieskola får anordnas av kommuner och
landstingskommuner&lt;br&gt;
efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Vilka studievä­&lt;br&gt;
gar som får anordnas i en viss huvudmans gymnasieskola fastställs enligt&lt;br&gt;
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering­&lt;br&gt;
en bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingskommuner får endast anordna studievägar inom
områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elevområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje del av
landet skall i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet för någon kommuns
eller landstingskommuns gymnasieskola, om inte an­nat föreskrivs av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommun
som anordnar gymnasieskola är elevområde för samt­liga studievägar vid skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 elevområdet för en eller flera av skolans studievägar
skall ingå även en eller flera andra kommuner eller delar därav (utökat
elevområde), om det behövs med hänsyn till 3 8 eller av andra skäl. Utökat
elevområde kan även bestämmas i fråga om en speciell verksamhet som inte utgör
studie­väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motsvarande gäller för landstingskommuner som anordnar
gymnasie­skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 Regeringen
bestämmer vilken eller vilka myndigheter som skall be­sluta om utökat
elevområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   Till ett
elevområde hör den som är bosatt i riket och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är kyrkobokförd
inom elevområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ­det eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för
tillfället uppehåller sig inom elevområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
förutsättningar för intagning i gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna
behörighetsvill­kor har rätt att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan,
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterom
behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moiidgande
i gymnasieskola&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 S
Av behöriga sökande till en studieväg i en kommuns eller landstings­&lt;br&gt;
kommuns gymnasieskola skall i första hand tas emot de som tillhör elev­&lt;br&gt;
området för studievägen vid skolan. Med dessa skall likställas de som med&lt;br&gt;
hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den&lt;br&gt;
kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
andra hand skall tas emot andra behöriga sökande, om de inte kan beredas plats
på studievägen vid den skola vars elevområde de tillhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
om en sökande skal! tas emot trots att han inte tillhör elevområdet för
studievägen vid skolan prövas av styrelsen för skolan, om inte annat följer av
9 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8
Innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett&lt;br&gt;
läsår eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande, som inte hör&lt;br&gt;
till skolans elevområde för studievägen, skall styrelsen för skolan inhämta&lt;br&gt;
yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommu­&lt;br&gt;
nens skola, om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det&lt;br&gt;
med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den första styrelsen anser att sökanden skall tas emot men den andra styrelsen
avstyrker, skall den första styrelsen överlämna ärendet till läns­skolnämnden
för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika län eller om någon av dem
är en landstingskommun, skall ärendet överläm­nas till skolöverstyrelsen för
avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8
Beslut av en lokal styrelse eller länsskolnämnd i ärende om motta­&lt;br&gt;
gande av en sökande i en kommuns eller landstingskommuns gymnasie­&lt;br&gt;
skola, till vars elevområde för studievägen sökanden inte hör, får överkla­&lt;br&gt;
gas av sökanden hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöver­&lt;br&gt;
styrelsen får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;118
Den som enligt 8— 10 §8 har tagits emot i en kommuns eller lands­tingskommuns
gymnasieskola ett visst läsår eller annan sådan studieperiod har rätt att gå
kvar hela studieperioden, även om de förhållanden som låg till grund för
beslutet ändras under studieperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
tagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;InUigningsnäninder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 8
Andra frågorom intagning till studievägar än som avses i 8 8 tredje&lt;br&gt;
stycket skall prövas av en intagningsnämnd, om inte annat följer av före­&lt;br&gt;
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämnden
skall ha minst fem ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för
gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen. Ledamöterna skall
utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämndens
beslut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 8
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;
meddela föreskrifter om möjlighet att inrätta intagningsnämnder som är&lt;br&gt;
gemensamma för gymnasieskolan och en eller flera andra utbildnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;former. I sådana
föreskrifter får göras undantag från 12 8 andra stycket och från 4 kap. 6§
första stycket vuxenutbildningslagen (1984:1118).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§ Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildning­en skall
vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till
böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämföriiga hjälpmedel som
behövs för utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla
sig med vissa egna sådana hjälpmedel. 1 verksamheten får också förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna i något
annat avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interkommunal
ersättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 I fall som avses i 16 och 17
§8 skall ersättning (interkommunal ersättning) betalas, om inte annat följer av
18 § eller av överenskommelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en kommun på en studieväg
i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun, skall
hemkommunen betala ersätt­ning lUl den mottagande kommunen för dess kostnader
för elevens skol­gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
den mottagande kommunen inte hör Ull någon landstingskommun, gäller dock 17 §
andra stycket i fråga om studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk
och trädgårdsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Om en landsUngskommun på en studieväg i sin gymnasieskola har&lt;br&gt;
tagit emot någon som har en annan hemlandstingskommun eller en hem­&lt;br&gt;
kommun som inte hör till någon landstingskommun, skall hemlandstings­&lt;br&gt;
kommunen eller hemkommunen betala ersättning till den mottagande&lt;br&gt;
landstingskommunen för dess kostnader för elevens skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en kommun, som inte hör till någon landstingskommun, i sin gymna­sieskola pä en
studieväg inom något av områdena vård, jordbruk, skogs­bruk och trädgårdsnäring
har tagit emot någon som har en annan hemkom­mun, skall ersättning betalas av
hemlandstingskommunen. Hör inte heller hemkommunen till någon landstingskommun,
skall ersättningen betalas av hemkommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §
Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att&lt;br&gt;
betala ersättning, om den som kräver ersättning inte har iakttagit vad som&lt;br&gt;
föreskrivs i 9 6 eller har tagit emot sökanden i strid mot länsskolnämndens&lt;br&gt;
eller skolöverstyrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19      8
Om parterna inte kommer överens om annat, skall ersättningens&lt;br&gt;
storlek bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;
myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
parternas kostnadsansvar i fall då eleven får ny hemkom-mut under pågående
studieperiod och parterna inte är ense om hur fördel­ningen skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20      6
Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek&lt;br&gt;
skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om parterna är kommuner som&lt;br&gt;
hör till olika län eller någon av parterna är en landstingskommun, skall&lt;br&gt;
frågan avgöras av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämndens
beslut i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom
besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte över­klagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gymnasial lärlingsutbildning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 8 Kommuner får anordna gymnasial läriingsutbildning
enligt före­skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:121.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i
gymnasieskolan samti­digt är läriing hos ett företag eller motsvarande och
huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt
en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:121.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om elevområden och interkommunal ersättning för
gymnasial läriingsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap. Särskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 6 Varje landstingskommun skall anordna särskola för
psykiskt utveck­&lt;br&gt;
lingsstörda barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motsvarande gäller för kommuner som inte ingår i någon
landstingskom­mun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § En landsUngskommun får UU en kommun som ingår i
landstingskom­&lt;br&gt;
munen överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta&lt;br&gt;
i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt till­&lt;br&gt;
stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lokala ledningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3       8    I omsorgslagen finns bestämmelser om
omsorgsnämnd.&lt;br&gt;
Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommunens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;särskola, om inte annat följer av 4 6. Detsamma gäller i
fråga om kommun som inte ingår i någon landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 2 kap. 6 6 gäller även beträffande
omsorgsnämnden och dess verksamhetsområde enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 En
landsUngskommun får med bibehållande av huvudmannaskapet överlåta ledningen av
en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kom­mun där enheten är belägen,
om kommunen medger detta. I ett sådant faU skaU skolstyrelsen vara lokal
styrelse enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 När en kommun
anordnar särskola med stöd av 2 §, skall kommu­nens skolstyrelse vara lokal
styrelse för skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
det fmns omsorgsnämnd i kommunen, får kommunfullmäktige be­stämma att
omsorgsnämnden i stället för skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för
särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskolans
uppbyggnad och innehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8   Särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola
samt yrkessär­skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;UigföisUig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Grundsärskolan omfattar tio årskurser, som fördelas på
lågstadium,&lt;br&gt;
mellanstadium och högstadium enligt föreskrifter som meddelas av rege­&lt;br&gt;
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detsamma gäller träningsskolan. Den är avsedd för elever
som inte kan gå i grundsärskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Yrkessärskolan bygger på grundsärskolan och träningsskolan. I yrkessärskolan
skall eleverna fu yrkesutbildning, yrkesträning eller verk-samhelsträning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Eleverna i
särskolan skall så långt det är möjligt fä en utbildning som motsvarar den som
ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje
elevs förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Den lokala styrelsen avgör om en elev skall gå i
grundsärskolan eller&lt;br&gt;
träningsskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i ett sådant ärende får överklagas hos
skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Särskolan
skall så långt det är möjligt organiseras pä ett sådant sätt, att eleverna inte
blir tvungna att bo utanför det egna hemmet pä grund av skolgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1
omsorgslagen fmns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i
familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför
föräldrahemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Utbildningen
i särskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha
tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga
hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamhe­ten får dock förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmannen skall för eleverna kostnadsfritt anordna
skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,
trafikförhållandena, ele­vens handikapp eller någon annan särskild
omständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 kap.
Specialskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå
ha tio årskurser,&lt;br&gt;
som fördelas pä lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt före­&lt;br&gt;
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I specialskolan kan också ingå utbildning som avses i 3
kap. 19 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 De som går i
specialskolan i stället för i grundskolan eller motsvaran­de del av särskolan
skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i
grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter vaije elevs förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Utbildningen
i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enhe­ter. För varje enhet
skall det finnas en lokal styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om
enheterna och deras upptagningsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda
klasser som är förlagda till grundskolan men leds av en lokal styrelse för
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I förhållande
till eleverna i specialskolan skall staten svara för sådana kostnader som
kommunerna skall svara för i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Hemkommunen
skall betala ersättning till staten för kostnader för den som är elev i någon
av specialskolans årskurser I-10. Detta gäller dock inte om eleven går i en
sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens
grundskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per
elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 8 föreskrivs i fråga om grundskolans
elever i årskurs med samma nummer. För elever i årskurs 10 i specialskolan
skall samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8          kap. Sameskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Utbildningen
i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma som
utbildningen i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Samers barn
får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Detsamma
gäller andra barn, om det finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Sameskolstyrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens
beslut i sådana ärenden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I förhållande
Ull eleverna i sameskolan skall staten svara för sådana kostnader som
kommunerna skall svara för i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9          kap. Fristående skolor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godkännande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 6 Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola,
om skolan är&lt;br&gt;
godkänd för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger
kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt
väsentli­gen svarar mot grundskolans allmänna mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den
kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Den som har vanlig skolplikt men som är endast för
kortare tid bosatt&lt;br&gt;
i riket eller som har andra särskilda skäl att få en utbildning med internatio­&lt;br&gt;
nell inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan&lt;br&gt;
inriktning (internationell skola), om skolan av regeringen har godkänts för&lt;br&gt;
ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med
grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdig­heter som underlättar
fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska
förhållanden skall meddelas i den omfattning som de här för kortare tid bosatta
eleverna behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 6  
Särskild skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd
för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godkännande skall meddelas, om skolan ger eleverna en
utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ytterligare förutsättning är alt eleverna i samband med utbildningen bereds
erforderliga omsorger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärenden om godkännande
skall prövas av den lokala styrelsen för sär­skolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
8 Om ett barn har handikapp som enligl 3 kap. 3 8 kan vara grund för särskild
skolplikt, lar barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola
endast om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;1.   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolan är godkänd för
elever som har särskild skolplikt på grund av&lt;br&gt;
samma handikapp som barnet eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. barnet
ändå bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;br&gt;
Bedömningen enligt första stycket 2 ankommer på den lokala styrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lör
särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsyn in. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Frislående skolor som avses i
1—3 §6 skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under
skolöverstyrelsens och länsskolnämndens tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Skolstyrelsen skall ha den
omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående
skola i kommunen som avses i I och 2 §8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående
skola som avses i 3 S skall handhas av den lokala styrelsen för särskolan eller
specialskolan .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 8
Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande&lt;br&gt;
vch bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall god­&lt;br&gt;
kännandet återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återkallande
beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och i fråga om andra
skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 Ett delegationsuppdrag enligt
3 kap. 12 8 andra stycket kommunalla­gen (1977: 179) får inte omfatta
befogenhet att meddela eller återkalla godkännande för en fristående skola
enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I en fristående skola som
avses i 1-3 8S får ett barn, som inte har uppnått skolpliktsåldern, tas in i
utbildning för skolpliktiga endast om den lokala styrelsen med stöd av 3 kap. 8
6 har tillåtit att barnet börjar sin skolgång i förtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10          8
När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola,&lt;br&gt;
skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolsty­&lt;br&gt;
relsen i elevens hemkommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 3 kap. 14 § finns
föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 § Beslut av lokala
styrelser i ärenden om godkännande eller återkal­lande av godkännande för en
fristående skola enligt 1, 3 eller 7 § eller i ärenden som avses i 4 § får
överklagas hos skolöverstyrelsen genom be­svär. Skolöverstyrelsens beslut får
överklagas hos regeringen genom be­svär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 kap. Särskilda utbildningsformer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § En internatskola kan på framslällning från huvudmannen
ges ställ­&lt;br&gt;
ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och&lt;br&gt;
enskilda kan vara huvudmän för riksintern;ilskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna
utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller ender;i av dessa
skol­former, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska
föriildrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte
kan beredas tillfredsställande inackordering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolitn
skall den i fråga om riitten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9
kap. I 8 godkänd frislående skola. I fråga om riksinternatskolornas
organisation och till­synen över dem meddelas föreskrifter av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 8 lagen
(1980:621)&lt;br&gt;
med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn. som&lt;br&gt;
inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom&lt;br&gt;
att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning sk;ill anordnas genom&lt;br&gt;
huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara&lt;br&gt;
utbildningen i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i
första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan
utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om utbildningens närmare innehåll, dess organisation och
till­synen över den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 För sådana elever i grundskolan, särskolan,
specialskolan och sa­&lt;br&gt;
meskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid&lt;br&gt;
inle kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på&lt;br&gt;
sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmännen. Denne
får över­låta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervis­ning
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som
fullgör skolplikt utanför det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra
skolplikten på annat&lt;br&gt;
sätt än som anges i denna lag. om det framstår som ett fullgott alternativ till&lt;br&gt;
den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter.&lt;br&gt;
Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medgivande
kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighets­tid skall prövas
hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan,
om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan
antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Frågor enligt 4 8 prövas av skolstyrelsen i barnets
hemkommun. Om&lt;br&gt;
barnet har sådant handikapp som enligt 3 kap. 3 8 kan vara grund för&lt;br&gt;
särskild skolplikt, ankommer dock prövningen på skolöverstyrelsen, som&lt;br&gt;
skall höra socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i sådana ärenden får överklagas hos kammarrätten
genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens Idgförsldg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 kap. Skolhälsovård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i
grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1
gymnasieskolan skall skolhälsovård anordnas för eleverna på studievä­gar, som
är minst ett läsår långa, och för eleverna i gymnasial läriingsut­bildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För elever
på kortare studievägar i gymnasieskolan bör skolhälsovård anordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas
utveckling, beva­&lt;br&gt;
ra och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda&lt;br&gt;
levnadsvanor hos dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall
omfatta häl­sokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan
och spe­cialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar
som föranleds av deras handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För skolhälsovården skall finnas skolläkare och
skolsköterska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall
genomgå allmän&lt;br&gt;
hälsokontroll en gång på varje stadium. Den första kontrollen skall äga rum&lt;br&gt;
första läsåret. Eleven skall också genomgå kontroll av syn och hörsel och&lt;br&gt;
andra begränsade hälsokontroller, som anordnas för alla mellan de all­&lt;br&gt;
männa hälsokontrollerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss
elev i grund­skolan eller sameskolan behöver undersökas utöver vad som följer
av första stycket, skall eleven genomgå sådan undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som
motsvarar grundskolan skall när det behövs genomgå särskilda undersökningar som
föranleds av deras handikapp. I övrigt gäller bestämmelserna i första och andra
styckena även för dessa elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Eleverna pä
sådana studievägar i gymnasieskolan, som är minst ett läsår långa, och eleverna
i yrkessärskolan skall beredas tillfälle att genom­gå minst en allmän
hälsokontroll. Eleverna i yrkessärskolan skall också erbjudas särskilda
undersökningar som föranleds av deras handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Elever som
avses i I 8 första och andra styckena har rätt att vid behov anlita
skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den
skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Huvudmannen
för skolan skall även anordna skolhälsovården, om inte annat följer av
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:95.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över skolhäl­sovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 kap. Övriga föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får med­dela ytterligare föreskrifter om organisationen av det
offentliga skolväsen­det samt om kommuners och landstingskommuners befattning i
övrigt med utbildning som avses i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om
organ för samverkiin eller annan liknande verksamhet inom     Prop. 1985/86: 10
det offentliga skolväsendet lar regeringen eller den myndighet som rege­ringen
bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller    
Propositionens andra företrädare utses och entledig;is av cnskikhi. Med
enskilda avses     Idiiforsldi; även omyndiga elever och sammanslutningar av
sådana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­dela föreskrifter om
möjlighet alt lata enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i
verksamheten inom det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­dela föreskrifter om
möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedri­va utbildning, som
bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolväsendet
eller mellan en såd;in skolform och någon annan utbildningsform. I sådana
föreskrifter får göras undantag från organisato­riska bestämmelser i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Försöksverksamhet får anordnas inom det offentlig;! skolväsendet enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. I siidana föreskrifter får göras undantag från orga­nisatoriska
bestämmelser i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1 fråga om
mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta
i riket gäller föreskrifter som meddelas av rege­ringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får utan hinder av föreskrifterna
i 4 kap. 15 § och 5 kap. 14 S meddela föreskrifter om skyldighet för den som
vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan eller gymnasieskolan att
betala avgift som tillfaller staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Bestämmelser
om uppdragsutbildning i anslutning till gymnasiesko­lan finns i lagen
(1985:000) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­ge enskilda att anordna
prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga
skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1 fråga om
personal med statligt reglerad imställning inom utbild­ningsverksamhet, som
motsvarar det offentliga skolviisendets men bedrivs med enskilt huvudmannaskap,
får beslut som avser myndighetsutövning fattas av huvudmannen eller av ett
särskilt organ för verksamheten, om så föreskrivs av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i
lagen (1985:000) om införande av skollagen (1985:000).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     3 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag
om införande av skollagen (1985:000)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagför.slag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Skollagen (1985:000) och
denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   Genom skollagen (1985:000)
upphävs skollagen (1962:319).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   I denna lag avses med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7962
(trs skollag skollagen (1962:319).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya skollagen skollagen (1985:000),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1967
års omsorgslag lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya omsorgstagen lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psy­kiskt
utvecklingsstörda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Om det i lag eller annan författning hänvisas till en sådan föreskrift i&lt;br&gt;
1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag. som har ersatts genom en&lt;br&gt;
bestämmelse i den nya skollagen eller i denna lag, skall hänvisningen i&lt;br&gt;
stället avse den nya bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokala
styrelser för särskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 6 Uppgifter som
enligt den nya skollagen ankommer pä omsorgsnämnd&lt;br&gt;
skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsstyrelse som avses&lt;br&gt;
i 12 8 lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda&lt;br&gt;
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., om inte annat följer av den&lt;br&gt;
paragrafen eller av någon annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikt och rätt till
utbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 För barn som inte har börjat
skolan före den 1 juli 1986 skall frågor om skolplikt, skolform inom det
offentliga skolväsendet och skolstart prövas enligt bestämmelserna i den nya
skollagen, även om prövningen sker före den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 Uppkommer fråga om elevs
övergång efter ikraftträdandet från en skolform till en annan, prövas frågan
enligt bestämmelserna i den nya skollagen, även om prövningen sker före den I
juli 1986. Som skolform anses därvid även grundsärskolan och träningsskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som är född år 1970 eller senare och som med stöd av bestämmelser i 1967 års
omsorgslag vid ikraftträdandet har påbörjat men inte avslutat skolgång i grundsärskolan,
träningsskolan eller specialskolan skall anses mottagen i den skolan enligt
bestämmelserna i den nya skollagen. Detta gäller dock inte den som är utskriven
på försök från särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8
För den som är född år 1969 eller tidigare och som vid utgången av&lt;br&gt;
juni 1986 är särskolpliktig enligt 1967 års omsorgslag upphör skolplikten&lt;br&gt;
genom den nya skollagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8 Bestämmelserna i 3
kap. 19 § i den nya skollagen om rätt för psykiskt utvecklingsstörda att få
utbildning efter skolpliktstiden gäller dem som är födda år 1966 eller senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De som är födda år 1965
eller tidigare och som vid utgången av juni 1986 inte har avslutat sin skolgång
i särskolan eller specialskolan skall beredas tillfälle att slutföra pågående
yrkesutbildning eller motsvarande under högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vite&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§ Länsskolnämnden prövar även efter utgången av juni 1986 fråga om utdömande av
sådant vite som har förelagts enligt 39 8 i 1962 års skollag föreden Ijuli
1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhållandet
mellan olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Sådana elevområden för olika
huvudmäns grandskolor och gymna­sieskolor eller delar därav som har faststälks
före utgången av juni 1986 gäller utan hinder av den nya skollagen. Elevområden
som avser grand­skolan får dock inte täcka varandra efter utgången av juni
1987, om inte annat följer av 4 kap. 7 8 tredje stycket i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 I fråga om rätt till
interkommunal ersättning för läsåret 1986/87 för elever i grundskolan skall
bestämmelserna i 1962 års skollag Ullämpas, om den ersättningskrävande kommunen
har tagit emot eleven i sin grundskola genom beslut som har fattats före den I
juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 1 fråga om rätt till
interkommunal ersättning för tid före den 1 juli 1987 för elever i gymnasieskolan
skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas, om den ersättningskrävande
kommunen eller landstingskommu­nen har tagit emot eleven på den aktuella
studievägen i sin gymnasieskola genom beslut som har fattats före den 1 juli
1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fristående
skolor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Ett godkännande som enligt 10
8 i 1967 års omsorgslag har medde­lats i fråga om undervisning för
särskolpliktiga och som alltjämt gäller vid utgången av juni 1986 får räknas
såsom godkännande enligt den nya skolla­gen såvitt gäller tiden till utgången
av juni 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 Beslut om befrielse från skolgång som har fattats
med stöd av 35 8 i 1962 års skollag eller 26 § i 1967 års omsorgslag gäller
inte efter utgången av juni 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 8
1 fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 1962 års skollag,&lt;br&gt;
om beslut enligl den lagen har meddelats i första instans före den I juli&lt;br&gt;
1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
av länsskolnämnden enligt  10 8 denna lag får överklagas hos kammarrätten genom
besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 8
Bestämmelser om överklagande i 1967 års omsorgslag gäller i fall&lt;br&gt;
där beslut med stöd av den lagen har meddelats i första instans före den I&lt;br&gt;
juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10     4    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
ändring i lagen (1985: 569) om införande av lagen (1985: 568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att I 8 lagen (1985:569) om införande
av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
hdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1985:568) om särskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och denna
lag träder i kraft den I juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid ikraftträdandet skall lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag
som framgår av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ fråga om annan undervisning för psykiskt
utvecklingsstörda än undervisning i förskota skall utfär­das särskilda
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
ikraftträdandet skall lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag som framgår av denna lag
och lagen (1985:000) (mi inföidnde av skolla­gen (1985:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i denna Uig gäl­ler inte i fråga om sådan
ulhild-niiig som regleras i skolldgen (1985:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6juni 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsråden &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Carlsson, ordförande, och Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bo­ström,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hell­ström, Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Göransson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss om ny skollag m. m. 1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skollagen (1962:319) finns bestämmelserom bl. a. skolplikten och de sätt på
vilka den kan fullgöras. Skolplikten fullgörs normalt i grundskolan för vilken
kommunerna är huvudmän. Staten svarar genom specialskolan för undervisningen av
barn som på grand av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada inte
kan följa undervisningen i grundskolan. Staten är också huvudman för sameskolan
som för samers barn är ett alternativ till grundskolan. Skolplikten får
fullgöras i en skola med enskild huvudman (fristående skola), om skolan har
godkänts för ändamålet. Det är också möjligt att fullgöra skolplikten utan
skolgång, nämligen genom s. k. enskild undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skollagen finns även bestämmelser om gymnasieskolan. För denna är kommuner och
landstingskommuner huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om undervisningen
av vissa psykiskt utvecklingsstörda hänvisar skollagen till lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt ut­vecklingsstörda (1967 års omsorgslag).
Där finns bestämmelser om &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;.vämAo-&lt;/span&gt;lan.
Denna skolform anordnas av landstingskommuner och kommuner som inte ingår i
någon landstingskommun. Staten svarar genom special­skolan för undervisningen
av psykiskt utvecklingsstörda som på grund av synskada, dövhet eller
hörselskada inte kan följa undervisningen i särsko­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som bilagorna t och 2 till
regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas skollagen resp. 1967 års
omsorgslag, i de delar som rör undervisning, i den lydelse lagarna har den 1
juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skollagens bestämmelser
kompletteras av föreskrifter i bl. a. skolförord­ningen (1971:235. omtryckt
1983:721. ändrad senast 1985:234). special­skolförordningen (1965:478, omtryckt
1983:736, ändrad senast 1984:327), sameskolförordningen (1967:216, omtryckt
1980:437, ändrad senast 1983:615). 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80),
skolöverstyrelsens (SÖ) särskilda föreskrifter för anpassning av Lgr 80 till
specialskolan och sameskolan samt 1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy
70).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-proiokott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag
kompletteras av föreskrifter i bl. a. stadgan (1968: 146) angående omsorger om
vissa psy­kiskt utvecklingsstörda (omsorgsstadgan, omtryckt 1978:975, ändrad se­nast
1984:46) samt läroplaner för särskolan fastställda av SÖ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skollagen och vissa andra skolförfattningar har länge
varit i behov av en teknisk och språklig översyn. Hösten 1979 tillkallades
därför en särskild utredare' med uppgift att se över bl. a. skollagen från
huvudsakligen språk­liga och författningstekniska synpunkter. Utredaren
bedriver sitt arbete under namnet skolförfattningsutredningen (U 1979: 12).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I maj 1981 avlämnade utredningen delbetänkandet (Ds U
1981:4) Skolla­gen. Det innehåller förslag till ny skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga 3 en
sammanfattning av skolförfattningsutredningens betänkande och som bilaga 4
utredning­ens lagförslag. Utredningen har i sin översyn utgått från skollagen
som den lydde i början av år 1981. Lagen har sedan ändrats genom SFS 1981:
1113. 1982:455. 598 och 1241, 1983:1117, 1984:3IOsamt 1985:246.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstan­serna och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omsorgskommittén (S 1977: 12) lade är 1981 fram
betänkandet (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade. När betänkandet hade
remiss-behandlats tillkaUades en arbetsgrupp- för den fortsatta beredningen av
betänkandet. Arbetsgruppen kallade sig omsorgsberedningen. Den avläm­nade i
december 1984 en rapport, som lades till grund för propositionen (1984/85:176)
med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.
(omsorgspropositionen). Riksdagen har genom be­slut den 5 juni 1985 antagit
omsorgspropositionens lagförslag med vissa ändringar (SoU 1984/85: 27. rskr
386). Den nya omsorgslagen, som träder i kraft den I juli 1986, ersätter 1967
års omsorgslag. Den innehåller emeller­tid inga bestämmelser om utbildningen
för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. 1 omsorgspropositionen
förutsätts att sådana bestämmelser skall ingå i kommande förslag till ny
skollag, såsom omsorgsberedningen förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser nu att med skolförfattningsutredningens
betänkande som un­derlag och i enlighet med vad som aviserades i
omsorgspropositionen föreslå en ny skollag, som kan träda i kraft den I juli
1986 och därvid ersätta såväl 1962 års skollag som bestämmelserna om
undervisning i 1967 års omsorgslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget vill jag också behandla bl. a. vissa
förslag som har lagts fram av skoladministrativa kommittén (U 1978: 17) och
kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman
(SEH-kommitténl&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Rättschefen Arvid Sanmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- Arbetsgruppens ordförande överdirektören Svanle Englund.
&amp;quot;&amp;quot; Ledamöter när de berörda förslagen lämnades: dåvarande
statssekreteraren An­ders Arfwedson. ordförande, dåvarande
utredningssekreteraren Carl Tomas Edam. dåvarande riksdagsledamoten Claes
Elmstedt. direktören Sten-Sture Landströni. dåvarande överdirektören Lennart
Orehag och dåvarande överlanlmätaren Bo Turesson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;* Ledamöter: kanslichefen  Staffan  Edmar.
ordförande, riksdagsledamoten Ulla Ekelund och landstingsrådet Ingemar
Karlsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skoladministrativa
kommittén har i promemorian Decentralisering och     Prop. 1985/86: 10
förenklingar av vissa skoladministrativa frågor (PM 29 daterad 1979-12-14) i
korthet behandlat bl. a. frågan om åtgärder mot föräldrar som inte iakttar    
Remiss-sin skyldighet att se till att deras skolpliktiga barn fullgör sin
skolgång. Till     protokoll protokollet i delta ärende bör som bilaga 6 fogas
promemorians innehåll i den nämnda frågan och som biUigd 7 en sammanställning
av yttranden som pä denna punkt har avgetts vid remissbehandling av
promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
har avgett bl. a. delbetänkandet (Ds U 1980: 3) Enskild undervisning enligt 35
§ skollagen. Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende
bör som bilaga 8 fogas betänkandet och som bilaga 9 en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av deras yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har i juni 1982 avgett revisionsrapporten
Granskning av skolöverstyrelsens anvisningar - Skolhälsovård (RRV dnr 1979:
1325). 1 rapporten berörs även bestämmelser i skollagen. Citat ur rapporten bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fråga som skolförfattningsutredningen gått in på även i sak är
skolhu-vudmannens kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan och
gymnasieskolan. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fogas
en redovisning av gällande regler, utredningens synsätt och förslag samt
remissinstansernas allmänna inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritik
har riktats mot utformningen av de nuvarande bestämmelserna om elevområden m.m.
och interkommunal ersättning för elever i grund­skolan och gymnasieskolan.
Bl.a. remissbehandlingen av skolförfattnings­utredningens betänkande visar att
det finns anledning att överväga fler sakliga ändringar än utredningen från
sina utgångspunkter hade skäl att föreslå. Jag kommer därför att uppmärksamma
dessa frågor. En redovis­ning av gällande regler i huvuddrag bör fogas till
protokollet i detta ärende som bildgd 12.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
skollagen finns sedan den I juli 1982 vissa bestämmelser om vad som brukar
kallas kommunernas uppföljningsansvar. Det avser ungdomar un­der 18 år, som
efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller har fast anställning.
Bestämmelserna behöver ses över. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga
13 fogas en redovisning av nuvarande bestämmelser och deras bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
en punkt föranleder mina överväganden förslag till lag om ändring i den
nuvarande skollagen med ikraftträdande den I januari 1986. Ändringen rör
länsskolnämndernas sammansättning. Det är ett lagförslag över vilket lagrådets
yttrande inte behöver inhämtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser att ta upp även en del frågor som inte regleras genom lagstift­ning men
som har anknytning till de lagförslag jag presenterar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla
mina förslag avser således inte lagbestämmelser som lagrådet bör yttra sig
över. För att ge en helhetsbild av de förslag, som enligt min mening bör
föreläggas riksdagen efter lagrådets granskning, redovisar jag emellertid även
övriga förslag redan i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i detta ärende samrått med cheferna för social-, utbildnings- och&lt;br&gt;
civildepartementen samt statsrådet Sigurdsen i frågor som rör deras an­&lt;br&gt;
svarsområden.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10    2 Skollagens tillämpningsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: 1 den nya
skollagen samlas i princip alla lagbestäm­melser som behövs om utbildning och
vissa därmed sammanhängan­de insatser för barn och ungdomar i skolpliktsåldern
och åldern närmast däröver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommentarer
till mitt förslag: Ramen för 1962 års skollag är utbildning i olika former för
skolpliktiga barn samt uppföljande insatser och utbildning på gymnasial nivå
för ungdomar. Utbildning för vissa psykiskt utvecklings­störda regleras
emellertid inle i skollagen utan i 1967 års omsorgslag. I omsorgspropositionen
förutsätts att den nya skollagen skall omfatta även sådan utbildning. Jag vill
erinra om att chefen för socialdepartementet i omsorgspropositionen anförde att
en sådan lagteknisk åtgärd har ett värde även som uttryck för synsättet att
förhållandena för psykiskt utvecklings­störda så långt möjligt bör vara desamma
som för andra människor (om­sorgspropositionen s. 16).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utanför
skollagens ram faller utbildning som vänder sig till vuxna eller ligger på
högskolenivå. Lagbestämmelser om sådan utbildning finns i vux­enutbildningslagen
(1984:1118) och högskolelagen (1977:218).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gymnasieskolan
är och bör även framgent vara inriktad på ungdomar som efter grandskolan
fortsätter sin utbildning direkt eller efter avbrott på högst några få år.
Detta bör emellertid inte heller i fortsättningen hindra att även äldre elever
tas in. Bestämmelser om förutsättningarna för rätt till utbildning i
gymnasieskolan får utformas med hänsyn till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
ungdomar och vuxna kan i det allmänna språkbruket avses delvis sammanfallande
åldersgrupper. I den nya skollagen bör åldersangivelser användas i de fall där
gränsdragningen har betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Termer m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1 Det offentliga skolväsendet och fristående skolor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
den nuvarande skollagen innehåller bestämmelser om en rad olika skolformer m.
m. Den nya skollagen avses få ett ännu större tillämpnings­område. Utformningen
av vissa lagbestämmelser underlättas om samlings­beteckningar kan användas i en
speciell betydelse som definieras i lagen. I mitt förslag till lagtext och i
min framställning i det följande avser jag med det offentliga skolväsendet
grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, spe­cialskolan och sameskolan. I 1967
års omsorgslag förekommer &amp;quot;del all­männa skolväsendet&amp;quot; som beteckning
för grundskolan och gymnasiesko­lan. Jag ser inte något behov av den termen i
den nya skollagen. Fristående skola används i den nuvarande skollagen som
beteckning för skola med enskild huvudman. Termen bör behällas i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.2
Skola, skolenhet och skolform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.1 Inom det
offentliga skolväsendet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrund:
Inom det offentliga skolväsendet används ordet &amp;quot;skola&amp;quot; i olika
betydelser. Med &amp;quot;skola&amp;quot; kan avses skolform. Exempel på skol­former är
grundskolan och gymnasieskolan. Ordet &amp;quot;skola&amp;quot; kan också användas i
betydeisen skolanläggning. Ofta avses en organisatorisk enhet. 1
skolförordningen, som handlar om grundskolan och gymnasieskolan, finns en
definition av &amp;quot;skolenhet&amp;quot;. Därmed avses en med hänsyn till elever,
som undervisas i ett gemensamt eller flera varandra näraliggande skolhus eller
andra lokaler för undervisningen, bestämd organisatorisk enhet inom
skolväsendet. Även sameskolan, specialskolan och särskolan är uppdelade på
organisatoriska enheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Grundskola&amp;quot;
kan avse skolformen som sådan. Ordet kan också avse en viss huvudmans - dvs. en
viss kommuns - grundskola eller en skolen­het inom denna. Motsvarande gäller
&amp;quot;gymnasieskola&amp;quot; och &amp;quot;särskola&amp;quot;. &amp;quot;Specialskola&amp;quot;
och &amp;quot;sameskola&amp;quot; kan syfta på skolformen eller på en lokal enhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om grundskolan, gymnasieskolan och särskolan är så upp­byggda, att en kommuns
grundskola liksom en kommuns eller landstings­kommuns gymnasieskola eller
särskola utgör en helhet, även om eleverna är fördelade på olika enheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina (iverväganden: 1 och
för sig skulle det vara en fördel om ordet &amp;quot;skola&amp;quot; med
sammansättningar inte användes i olika betydelser. Jag anser emellertid att det
är olämpligt att i den nya skollagen försöka ändra en terminologi som är
etablerad och som dessutom anknyter till det allmänna språkbruket. Det måste
dock av sammanhanget framgå i vilken betydelse som &amp;quot;skola&amp;quot; eller t.
ex. &amp;quot;grundskolan&amp;quot; används. Därför kan i vissa fall behövas längre,
men entydiga uttryckssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.2 Utanför del
offentliga skolväsendet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
&amp;quot;skola&amp;quot; används inte endast i författningsbestämmelser om det
offentliga skolväsendet. I den nuvarande skollagen finns som nämnts ock­så
bestämmelserom fristående skolor. Den termen infördes i skollagen den 1 juli
1983. 1 motiven uttalades bl. a. följande beträffande betydelsen av
&amp;quot;skola&amp;quot; i termen fristående skola (prop. 1982/83: I s. 66).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som menas med skola kan ha betydelse huvudsakligen när det gäller att ta
ställning till om ett godkännande enligt reglerna för fristående skolor skall
lämnas. Man kan med andra ord fråga sig vilka förutsättningar som måste vara
uppfyllda för att ett godkännande inte skall vägras redan på den grunden att
det inte rör sig om en skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 själva ordet skola
ligger att det är fråga om verksamhet för undervis­ning av elever i grupp.
Verksamheten måste vara inställd på viss varak­tighet och får inte vara av bara
tillfällig karaktär. Den måste vara inriktad på gruppundervisning men behöver
inte nödvändigtvis genomgående och vid varje tidpunkt bedrivas på detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undervisning
som någon anordnar enbart för barn som står under hans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
hennes vårdnad kan inte räknas som skola. Det måste vara fråga om verksamhet
som innebär att anordnaren gentemot utomstående åtar sig att tiUhandahålla
undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kraven för att en
fristående skola skall kunna godkännas för skolplik­tens fullgörande är sä pass
stora, att frågan om gränsdragningen mellan skola och icke-skola knappast
behöver ställas på sin spets. Det som inte är skola torde inte uppfylla de
andra krav som ställs för godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.3
Undervisning och utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
bestämmelser: 11962 års skollag används begreppet &amp;quot;under­visning&amp;quot;.
Det har en mera vidsträckt innebörd än ordet rent språkligt förmedlar. Flera
bestämmelser i lagen bygger direkt eller indirekt på delta begrepp. Det gäller
bl. a. bestämmelserna om skolplikt och förbud att ta ui avgift. 1 andra
författningar på skolområdet har &amp;quot;undervisning&amp;quot; mer vari­erande och
ibland oklar betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skotförfattningsutredningen:
&amp;quot;Undervisning&amp;quot; leder för de flesta tan­karna till den lärarledda
lektionsundervisningen. Det finns emellertid även andra verksamhetsformer, t.
ex. fria aktiviteter och praktisk arbetslivsori­entering. Utredningen anser
därför att &amp;quot;utbildning&amp;quot; är lämpligare än &amp;quot;un­dervisning&amp;quot;
som samlingsbeteckning för olika verksamhetsformer i dagens skola. På begreppet
&amp;quot;utbildning&amp;quot; bygger bl. a. bestämmelserna om skol­plikt och
kostnadsfri utbildning i utredningens lagförslag. Med utbildning avser
utredningen sådan verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att uppnå
skolans mål enligt skollagen, däri inbegripet att eleverna har tillgång till
vad som är nödvändigt för att verksamheten skall kunna bedrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
De flesta som yttrat sig i frågan anser att &amp;quot;utbild­ning&amp;quot; är en
lämpligare samlingsbeteckning än &amp;quot;undervisning&amp;quot;. En del framför
emellertid invändningar mot att skolplikten och skolhuvudman-nens
kostnadsansvar kopplas Ull ett så omfattande och diffust begrepp. Någon menar
också att föreskriften om att utbildningen skall vara kost­nadsfri för eleverna
leder längre än utredningen själv torde ha avsett, om &amp;quot;utbildning&amp;quot;
har den innebörd som utredningen angett. Då skulle nämli­gen bland nödvändiga
utbildningshjälpmedel inräknas exempelvis gängse gymnastikutrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
överväganden: Oberoende av hur skolplikten och skolhuvudman-nens kostnadsansvar
regleras kan det finnas behov av en samlingsbeteck­ning för olika
verksamhetsformer i skolan. Jag delar utredningens uppfatt­ning att
&amp;quot;undervisning&amp;quot; kan vara missvisande i detta sammanhang och att i
stället &amp;quot;utbildning&amp;quot; bör användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör emellertid uppmärksammas att &amp;quot;utbildning&amp;quot; används även i
betydelser som inte syftar pä själva verksamheten. Med &amp;quot;utbildning&amp;quot;
åsyftas ofta resultatet från elevens synpunkt. Man talar också ofta om en viss
utbildning Ull skillnad från en annan, som t. ex. inte har samma lärokurs (t.
ex. olika linjer i gymnasieskolan) eller samma organisatoriska form. Ordet
&amp;quot;utbildning&amp;quot; måste även i lagtext kunna användas i olika betydelser
som anknyter till det aUmänna språkbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågorom regleringen av
skolplikten och skolhuvudmännens kostnads­ansvar återkommer jag till.
Lösningarna i sak får avgöra valet av teknisk utformning av bestämmelsema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Bosättning, kyrkobokföring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrund:
Den nuvarande skollagens bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning
avser endast dem som är bosatta i riket. Det har däremot ingen betydelse om de
är svenska eller utländska medborgare eller stats-lösa. Av förarbetena framgår
att frågan huruvida bosättning i riket förelig­ger skall bedömas enligt de
principer som gäller för folkbokföringen (prop. 1956:93 s. 16 f., SOU 1961: 30
s. 809 och prop. 1962: 136 s. 78 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikt
och rätt till utbildning enligt skollagen föreligger även om det inle kan
fastställas var i landet (i vilken kommun) en person är bosatt. Det räcker att
det kan fastställas att han är bosatt i riket. Först om detta krav är uppfyllt
blir det aktuellt att fastställa elevområdestillhörigheten i fråga om
grundskolan och gymnasieskolan. Elevområdestillhörigheten beror enligt
huvudregeln på var i landet personen är kyrkobokförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
överväganden: För skolplikt måste enligt min mening fortfarande krävas bosättning
i riket. Även när det gäller rätt till utbildning bör den nya skollagens regler
bygga på principen att bosättning i riket är ett krav. Principen kan inte
tillämpas undantagslöst, men undantagen behöver inte anges i skollagen. Jag
återkommer Ull denna fråga i kommentarer till en bestämmelse i lagens
avslutande kapitel (12 kap. 5 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
tillämpningen av vissa bestämmelser är det nödvändigt att fastställa var i
landet en person skall anses höra hemma. Det gäller bl. a. bestämmel­ser om
grundskolans och gymnasieskolans elevområden. Ull vilka jag återkommer senare.
Redan här vill jag dock framhålla följande såvitt rör dessa tvä skolformer. När
det gäller personer som är kyrkobokförda i riket bör det av prakUska skäl få
vara avgörande var de faktiskt är kyrkobok­förda, inte var de rätteligen borde
vara kyrkobokförda. De problem som i enstaka fall kan uppkomma med en sådan
ordning får motverkas genom vissa andra regler som jag återkommer till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller personer som inte är kyrkobokförda i riket men ändå anses bosatta
här bör deras stadigvarande vistelseort vara avgörande. Har de inte ens
stadigvarande vistelseort får uppehållsorten bli avgörande. FaU där någon inte
ens har stadigvarande vistelseort är helt exceptionella. Del är naturligtvis
svårt att få tUl stånd en meningsfull skolgång i ett sådant fall. Skolplikten
och rätten till utbildning gör emellerUd att dessa fall inte kan ställas
utanför regelsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den kommun i
vilken en person således anses bosatt bör för enkelhetens skull kunna kallas
hemkommun och den landstingskommun Ull vilken hemkommunen hör
hemlandstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Föräldrar och vårdnadshavare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrund:
16 kap.föräldrabalken finns bestämmelser om vårdnaden om barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Riksdagen 1985/86. 1 samt. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barn ståi' under vårdnad av båda föräldrarna - i
förekommande fall adoptivföräldrar - eller en av dem. om inte domstol har
anförtrott vårdna­den åt en eller två särskilt förordnade förmyndare. Vårdnaden
om ett barn består lill dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår
äktenskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga
förhållanden och skall bl. a. bevaka alt barnet lar tillfredsställande
utbildning. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som
rör barnets personliga angelägenheter och skall därvid i takt med barnets ålder
och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Om
barnet har två vårdnadshavare gäller detta dem tillsammans. Är en av
värdnadshavarna förhindrad att ta del i sädana beslut rörande vårdnaden som
inte kan uppskjutas utan olägenhet, bestämmer den andre ensam. Denne får dock
inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte
barnets bästa uppenbarligen kräver det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nuvarande ski&amp;gt;tlagen används ordet föräldrar i
betydelsen vård­nadshavare i föräldrabalkens mening (se prop. 1962: 136 s. 63
och prop. 1982/83:1 s. 66f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skollagen innehåller inga bestämmelser beträffande dem som
är föräld­rar utan att vara vårdnadshavare eller som har hand om andras barn
utan att i juridisk mening vara vårdnadshavare. Det kan dock nämnas att det i
skollagen finns allmänt hållna bestämmelser om samarbete mellan hem och skola.
Ordet &amp;quot;hem&amp;quot; torde i detta sammanhang inbegripa även fall där någon
utan att vara vårdnadshavare tar om hand barn för vård och fostran i sitt hem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skotförfattiiingsutredniiigen: Utredningen föreslär endast
den ändringen att termen vårdnadshavare skall användas i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har framfört
invändningar mot den tekniska förändring som utredningen föreslår. Ett par
remissinstanser tar emellertid upp vissa problem som kan vara förenade med
principen att det är värdnadshavarna och endast dessa som åsyftas med
skolförfatt­ningarnas föreskrifter. Remissinstanserna tänker här dels på fall
där den faktiska vården handhas av andra än dem som är vårdnadshavare, dels på
fall där bara den ena av barnets föräldrar är vårdnadshavare men även den andra
föräldern vill ha kontakter med skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina överväganden: Jag delar skolförtältningsutredningens
uppfattning att termen vårdnadshavare bör användas i lagtexten, när
vårdnadshavare i föräldrabalkens mening åsyftas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är barnets vårdnadshavare som enligt föräldrabalken
har ansvaret för barnets utbildning. Därför är det ofrånkomligt att nästan alla
bestäm­melser i skolförfattningarna om skyldigheter och befogenheter i fråga om
barnet gäller just vårdnadshavare, inte den som har den faktiska värden eller
föräldrar oberoende av om de är vårdnadshavare eller inte. Vissa mindre
ingripande beslut måste emellertid av praktiska skäl få fattas av den som har
den faktiska vården. Och en förälder som inte är vårdnadsha­vare kan mycket väl
ha del i skolans kontakter med hemmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
Skolhuvudmännens kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan och
gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: De nuvarande principerna — med huvudregeln om en för eleverna
kostnadsfri utbildning - skall stå fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
förhållanden och deras bakgrund: Bilaga 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skotförfattningsutredningen:
Utredningen redovisar en analys av nuva­rande reglering men föreslår inga
sakliga ändringar (bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Åtskilliga efterlyser ytterligare preciseringar av vilka skyldigheter
skolhuvudmännen har att tiUhandahålla olika anordning­ar och vilket utrymme som
finns för avgiftsbeläggning. De flesta synpunk­terna i sak rör läroböcker,
skolmåltider och skolskjutsar. En del menar att det inte bör kunna krävas att
eleverna i gymnasieskolan själva skall bekos­ta nödvändiga läroböcker. Enstaka
remissinstanser anser att skolhuvud­männen bör ha skyldighet att tillhandahålla
och bekosta skolmåltider. Vissa anser att ersättning för skolskjutsning bör
kunna tas ut i en del fall. Se bilaga 11 (huvuddrag) och bilaga 5 avsnitt 3.3
(utföriigare).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förstag: Skolförfattningsutredningens förslag är inte avsett att
innebära några sakliga ändringar. Inte heller jag finner skäl att frångå
nuvarande principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolhuvudmännen
bör alltså liksom hittills vara förhindrade att ta ut avgifter för den
utbildning som anordnas i grundskolan och gymnasiesko­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller grundskolan bör huvudmännen liksom hittills också vara skyldiga alt
kostnadsfritt för eleverna tillhandahålla böcker, skrivmateriel och andra
hjälpmedel som används i utbildningen. När det däremot gäller gymnasieskolan
bör, med hänsyn Ull vad som hittills har ansetts gälla, inte så långtgående
krav ställas pä huvudmännen. Dessa bör därför kunna besluta att eleverna skall
hålla sig med vissa egna hjälpmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns remissinstanser som anser att skolhuvudmännen skall ha skyl­dighet att
låta eleverna få kostnadsfria skolmåltider. Sådan skyldighet föreligger inte i
dag och jag är inte beredd att föreslå någon ändring därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
hktills bör kommunerna ha skyldighet att vid behov anordna skolskjutsning för
eleverna i grundskolan. Någon avgift bör inte få tas ut i sådana fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
bör utformas på sådant sätt att de inte hindrar praktiskt betydelselösa avsteg
från principen om kostnadsfri utbildning. Det finns t. ex. inte anledning alt
av formella skäl utesluta möjligheten för skolan att anordna studiebesök som
föranleder obetydliga kostnader för eleven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna
av den nuvarande skollagens bestämmelser liksom re­missyttrandena över
skolförfattningsutredningens förslag visar tydligt be­hovet av klariägganden -
helst i lagtexten - av hur långt skolhuvudmän­nens kostnadsansvar sträcker sig.
Mot den bakgrunden bör i den nya skollagen eftersträvas en viss konkretion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
mina närmare överväganden hänvisar jag till specialmoti­veringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Frågor om elevernas fördelning mellan och inom olika
huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor samt frågor om interkommunal
ersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1   Nuvarande regelsystem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bosättning
i riket är en förutsättning för skolplikt och motsvarande rätt att gå i
grundskolan. Det är vidare en förutsättning för rätt till utbildning i
gymnasieskolan. När det gäller gymnasieskolan finns också särskilda före­skrifter
om behörighetsvillkor och urvalsgrunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härutöver
finns bestämmelser som reglerar frågan i vilken kommuns grundskola eller i
vilken kommuns eller landstingskommuns gymnasiesko­la som en elev skall eller
far tas emot. Vidare finns föreskrifter om elever­nas fördelning pä skolenheter
inom kommunens eller landstingskommu­nens skola. Detta regelsystem är fastlagt
genom bestämmelser i skollagen och skolförordningen. Det bygger på att varje
kommuns grundskola och varje kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola
utgör en helhet. även om eleverna är fördelade på flera skolenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kommun som på grand av skollagens föreskrifter i sin grundskola har tagit emot
en elev som inte är kyrkobokförd inom kommunen har normalt rätt till s. k.
interkommunal ersättning av den kommun inom vilken eleven är kyrkobokförd.
Motsvarande gäller för gymnasieskolan. Bestämmelser finns i skollagen,
skolförordningen och vissa ytterligare föriättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
närmare redogörelse för nuvarande system finns i bilaga 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2   Behov av översyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritik
har riktats mot de nuvarande bestämmelsema. Vissa kritiker anser att
bestämmelsema är svåra att första och på vissa punkter tekniskt brist­fälliga.
En del vill få till stånd även sakliga ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har föreslagit vissa tekniska förenklingar och smärre sakliga ändringar när det
gäller bl. a. elevområdestillhörighe­ten. Utredningens förslag och
remissinstansernas synpunkter redovisas i bilagorna 3, 4 (4 kap.) och 5
(avsnitt 6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;såsom
bl. a. remissbehandlingen visar finns det anledning att överväga fler sakliga
ändringar än utredningen från sina utgångspunkter hade skäl att föreslå. Jag
tar i det närmast följande upp viktigare delfrågor. För detaljer hänvisar jag
till lagförslagets 4 och 5 kap. med kommentarer i specialmoti­veringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
frågor om mottagande av elever som inte är bosatta i riket berörs i
lagförslagets 12 kap. 5 § med anslutande kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.3
Beslut om elevområden för grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förstag: De nuvarande
principerna för elevområden för kom­munernas grandskolor behålls i huvudsak
oförändrade. Dock av­skaffas systemet med s. k. överlappande elevområden. Det
skall inte heller längre ankomma på länsstyrelsen att besluta om elevområden
för grandskolans högstadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skäl.för
min förslag: 1 och med att varje kommun är skyldig att anordna     Prop.
1985/86: 10&lt;br&gt;
grundskola bör som regel varje kommun vara elevområde för sin grund­&lt;br&gt;
skola. Under vissa omständigheter kan emellertid en elevområdesindel-    
Remiss-&lt;br&gt;
ning som delvis avviker från kommimindciningcn vara motivenid.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att säkerställa en möjlighet till skolgång
i en annan kom-mims grimdskola. när det t.ex. är betydligt fördelaktigare
kommimika-tioner dil. Det kan sägas vara en teknisk fråga om detta säkerställs
genom att elevområdet sträcker sig utanför skolkommuncn eller genom bestäm­melser
som innebär skyldighet för en kommun att ta emot elever från den andra
kommunen, när skäl av nämnda slag föreligger. Jag återkommer senare till frågor
om mottagande av elever. Redan här vill jag emellertid framhålla att sådana
fall som i det ;mförda exemplet i princip bör lösas genom att elevområdet ges
tillräcklig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elevområdet för en kommuns grundskola bör liksom hittills
kunna sträcka sig utanför den egna kommimcn. om det behövs för att skapa en
ändamålsenlig organisation av skolväsendet eller med hänsyn till kommu­nikationer
och liknande. Ett sådant behov kan vara aktuellt endast i ett fåtal fall och då
endast för ett visst stadium eller en viss årskurs i grimdsko-tan. Två likadana
delar av en kommuns grundskola - t.ex. två parallell­klasser - bör inte kunna
ha olika elevområden. En annan sak är att eleverna, om klasserna anordnas vid
olika skolenheter, kan fördelas på skolenheterna med hänsyn till var inom
elevområdet de bor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om elevområdet för en viss del av en kommuns grundskola
sträcker sig in över en del av en annan kommun, bör den andra kommunens elevom­råde
för sådan del av sin grimdskola vara i motsvarande män mindre. Jag ser ingen
anledning att behålla systemet med överiappande elevomräden för grundskolans del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från gymnasieskolan bygger grundskolan på
principen om ett för alla elever gemensamt utbildningsinnehåll. Detta gäller
emellertid inte fullt ut. På högstadiet anordnas utöver den för alla gemensamma
utbildningen olika kurser med hänsyn till skilda intresseinriktningar hos
eleverna (tillvalskurscr). Enligt min mening bör olikheter mellan kommu­nernas
utbud i fråga om sådana kurser inte påverka clevområdesindelning-en. Om någon
har alldeles speciella skäl - det bör således inte räcka med elevens önskemål -
att få en högstadieundervisning som inrymmer en kurs som inte tillhandahålls i
hemkommunens grundskola men väl i grannkom­munens, bör han kunna tas emot i
grannkommunens skola med stöd av bestämmelser om särskilda skäl för skolgång i
annan skola än det egna elevområdets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I grundskolan förekommer också avvikelser från den normala
studie­&lt;br&gt;
gången för att tillgodose särskilda utbildningsbehov. Ett exempel är för­&lt;br&gt;
söksverksamheten med förberedande dansundervisning på grundskolans&lt;br&gt;
mellan- och högsttidier. I en del fall - såsom i detta exempel - får en&lt;br&gt;
sådan särskild anordning tillämpas bara i en viss eller i vissa kommuners&lt;br&gt;
grundskolor. Anordningarna kan emellertid samtidigt vara avsedda att&lt;br&gt;
komma även dem till del som inte tillhör det elevområde som fastställts för&lt;br&gt;
vanlig undervisning i kommunens grundskola. Den förberedande dansun­&lt;br&gt;
dervisningen är ett exempel också på detta. 1 sådana fall bör som regel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastställas
ett särskilt elevområde som omfattar hela riket. Om anordning­en finns i flera
kommuners grundskolor bör det särskilda elevområdet omfatta hela riket eller så
stor del därav som behövs för att de olika kommunernas särskilda elevområden
tillsammans skall täcka hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har för en rad kommuner medgett att vissa s. k. musikklasser inrättas på
grundskolans mellan- och högstadier. TiU skillnad från den förberedande
dansundervisningen — som har sin bakgrund i behovet av tidig träning för
blivande yrkesdansare - är musikklasserna inte inriktade på att tillgodose
något bestämt utbildningsbehov. Jag anser därför inte att särskilda elevområden
bör fastställas för musikklasserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner inte anledning att frångå den nuvarande huvudprincipen att det är
länsskolnämnden som skall besluta om elevområden för kommuner­nas grundskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.n.
finns i skolförordningen bestämmelser om att länsstyrelsen skall besluta om
elevområden för grundskolans högstadium. Denna särreglering har tillkommit av
regionalpolitiska skäl men har samtidigt ingen motsvarig­het i fråga om
elevområden för gymnasieskolan, där regionalpolitiska hänsyn också nalurligen
gör sig gällande. Enligt min mening är det inte motiverat att ha olika ordning
för beslut om elevområden för de två skolformerna. Jag anser det i detta läge
naturiigt att länsskolnämnden skall besluta även om elevområden för
grundskolans högstadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en anordning enligt särskilda föreskrifter har begränsats till en viss eller
vissa kommuner, bör det enligt min mening ankomma på regeringen eller den
myndighet som har beslutat om begränsningen att avgöra huruvi­da ett särskilt
elevområde som sträcker sig utanför skolkommuncn skall fastställas för den del
av skolan där anordningen tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
bör även i övrigt för grundskolans del få bestämma att beslut om eievområde som
sträcker sig utanför skolkommunen skall meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Denna möjlig­het bör emellertid utnyttjas
sparsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4 Beslut om elevområden för gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:109.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: De
nuvarande principerna behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl för mitt förslag:
Enligt vad jag erfarit avser SÖ att till regeringen inkomma med förslag till
förändringar i fråga om principerna för elevområ­desindelningen i
gymnasieskolan. SÖ har tidigare i samband med en utvär­dering av systemet med
riks- och länsramar för årselevplatscr inom olika utbildningssektorer m. m.
föreslagit vissa förändringar i det systemet. Det­ta ärende bereds f. n. inom
regeringskansliet. Det kan bli aktuellt att i det sammanhanget behandla även
det av SÖ aviserade-förslaget rörande elev­områdesindelningen. Mitt förslag
till ny skollag får utgå från de principer som nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevområdesindelningen
spelar en större roll för gymnasieskolan än för grundskolan. Detta sammanhänger
med att regelsystemet för gymnasie­skolan bygger på att inte alla kommuner har
gymnasieskola och på att de som anordnar gymnasieskola inte har ett allsidigt
utbud av studievägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behövs fortfarande en genom statliga beslul bestämd
elevområdes­indelning som grund för fördelningen av elever mellan olika
kommuners och landstingskommuners gymnasieskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan sägas vara en teknisk fråga, om man t. ex. för en
sådan special­kurs i gymnasieskolan, som anordnas av endast en kommun i landet,
säkerställer tillträdet för alla oberoende av var i landet de bor genom att
göra hela riket till elevområde eller genom bestämmelser som innebär skyldighet
för kommunen att ta emot sökande .som inte hör till elevområdet men vill ha den
utbildning som kommunen är ensam om att erbjuda. Jag anser att sådana fall som
i det anförda exemplet bör lösas genom att elevområdet ges tillräcklig
omfattning. Principen bör liksom hittills vara att varje del av landet i fråga
om varje studieväg skall ingå i elevområdet för någon huvudmans gymnasieskola.
Av praktiska skäl måste liksom nu vissa avsteg kunna göras. Undantag k;m
tänk;is för enstaka studieviigar och enstiika läsår och för sådim studieväg som
i betydande mån stiimmer överens med en annan studieväg. Jag vill i
sammanhanget tillfoga att undantag också måste få göras för vissa korta
specialkurser som inte innefattar någon egentlig yrkesutbildning, t. ex. en del
korta kurser som vänder sig till ungdomar imder 18 år som bereds insatser inom
ramen för kommunernas s. k. uppföljningsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i fortsättningen bör principen vara att
länsskolnämnden skall be­sluta om elevområden. För gymnasieskolan kan del
emellertid oftare än för grundskolan finniis anledning att frångå den
principen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om
studievägar som inte :mordn;is i viirjc län finns del skäl alt lägga beslutsbefogenheten
hos S(). Detta giiller särskilt om studievägen anordnas på endiist ett fåtal
oricr i hindct. I en del fall bör regeringen besluta om elevområden. Jag tänker
här främst på fall där del i regerings-föreskrifter har fastlagts att
studievägen får anordnas på endast en eller ett fåtal oricr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns
vissa i ett eller annat avseende speciella utbildningar i gymna­sieskolan som
inte betecknas som särskilda studievägar. Varje särmärke i form av t. ex
alternativämnc bör inte föranleda att anordningen betraktas som en särskild
utbildningsväg lör vilken ett sätskilt eievområde kan bli iiktuellt. Men i en
del fiill kan dl sådant synsätt vara motivenil. Det bör ankomma på regeringen
eller den myndighet som beslutar om anordningen att avgöra huruvida särskilt
eievområde skall fastställas och vilken omfatt­ning del i så fall skall ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del kan
finnas andra skäl än de nu berörda all låta regeringen eller SÖ besluta om
elcvområden. Jag vill i s;immanhangcl erinra om Kungl. Majt:s bestämmelser den
16 m;irs 1973 angående intagning i Slor-Stockholms gymnasieskola m.m.
Bestämmelserna innebär bl. a. att samtliga kom­muner i området har gemensamt
elevområde för en lång rad studievägar som anordnas i flera av kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:378.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10     5.5 Tillhörigheten till elevområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: I fråga om
såväl grundskolan som gymnasieskolan skall till ett elevområde höra den som är
kyrkobokförd inom elev-området. Härtill kommer komplelteringsregler beträffande
dem som är bosatta i riket men inte kyrkobokförda här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolföifdtiningsuiredningen:
Reglerna om tillhörighet till elevområde görs helt lika för grundskolan och
gymnasieskolan. TiU ett elevområde skall höra dels den som är kyrkobokförd inom
elevområdet, dels den som inte är kyrkobokförd i riket eller saknar
stadigvarande vistelseort men uppehåller sig inom elevområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reinissinsianseriut:
Flertalet tillstyrker enhetliga regler för grundskolan och gymnasieskolan.
Någon remissinstans anser att elevområdestillhörig­heten bör göras beroende
inte av var vederbörande är kyrkobokförd ulan av var han rätteligen borde vara
kyrkobokförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förslag: Hur bestämmelserna om tillhörighet till elevom­råde bör
utformas beror delvis på vilket utrymme som ges för mottagande av elever i
annan skola än det egna elevområdets. Med det utrymme för en s;°idan ordning
som enligt min mening bör föreligga - jag återkommer strax till detta - anser
jag att elevområdestillhörigheten för såväl grundskolan som gymnasieskolan
genomgående bör knytas till den faktiska kyrkobok­föringen. 1 så fall behövs en
kompletterande regel endast för fall där någon inte är kyrkobokförd i riket men
ändå anses bosatt här. Den kompletteran­de regeln får då innebära att
elevområdestillhörigheten knyts till den sta­digvarande vistelseorten. För fall
där inte ens sådan finns får uppehållsor­ten bli avgörande. Jag har berört
detta i det föregående (avsnitt 3.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.6 Vilka regler som bör gälla om tillträde till en viss
kommuns eller landstingskommuns skola&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.6.1
Grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förstag: Fortfarande skall gälla att en kommun i sin grundskola skall ta emot
inte endast barn som tillhör skolans eievområde utan också barn som har
särskilda skäl att få gå där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
en kommun tar emot någon som inte hör till skolans elev­område, skall kommunen
bereda barnets hemkommun tillfälle att yttra sig. Om hemkommunen lämnar ett
avstyrkande yttrande som den andra kommunen inte godtar, skall frågan avgöras
av länsskol­nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:108.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnet skall
genom vårdnadshavare ha besvärsrätt, däremot inte hemkommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen:
I huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller skall i en kommuns
grundskola tas emot barn som tillhör grundskolans elevområde samt barn för
vilka denna grundskola är lämpli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gast med hänsyn till barnets personliga förhållanden eller
av andra särskil­da skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Olika uppfattningar råder om vilket
inflytande hem­kommunen bör ha på bedömningen av skälen för skolgång i en annan
kommuns grundskola, inte minst mot bakgrund av reglerna om interkom­munal
ersättning. Vissa remissinstanser vill att hemkommunen skall ha beslutanderätt
eller besvärsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skäl för mitt förslag: Det måste givetvis finnas vissa
möjligheter att fä gä i en annan skola än det egna elevområdets. De stela reglerna
om elevområ-destillhörighet bygger på den föratsättningen. Det gäller både den
nuvaran­de skollagens regler och de bestämmelser som jag föreslår. Utrymmet för
skolgång i en annan skola än det egna elevområdets bör för den nya skollagens
del kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med utred­ningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagreglerna om detta utrymme avser rättighet för eleven i
förhållande till den mottagande kommunen. Frågan om skyldighet för hemkommunen
alt utge interkommunal ersättning är sekundär och behöver inte göras helt
beroende av det faktum att eleven har tagits emot i den andra kommunens skola.
Enligt min mening kan det därför inte bli tal om att låta hemkom­munen besluta.
Ansvaret och beslutsbefogenheten bör ligga hos den mot­tagande kommunen och i vissa
speciella fall, som jag återkommer till, hos länsskolnämnden. Om en kommun
vägrar ta emot ett barn, bör barnet genom vårdnadshavare liksom hittills ha
besvärsrätt. Jag finner inte skäl att låta hemkommunen få besvärsrätt i fall
där en annan kommun har tagit emot någon på enligl hemkommunens uppfattning
otillräckliga grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är emeUertid givet att hemkommunen kan ha i
sammanhanget vikti­ga synpunkter att anföra. Det är också givet att barn inte
utan vidare skall tas in i skolor utanför det egna elevområdet bara därför att
de själva och deras vårdnadshavare anser sig ha särskilda skäl för en sådan
skolgång. Man kan i praktiken knappast komma ifrån att bedömningen av om åbero­pade
skäl har tillräcklig tyngd i gränsfall får vägas mot hemkommunens intresse av
att t. ex. kunna behålla elevunderlaget för en skolenhet som riskerar att bli
nedlagd. Mot den bakgrunden bör den andra kommunens skolstyrelse ha skyldighet
att inhämta yttrande från hemkommunens skol­styrelse. Om denna avstyrker finns
det anledning för den andra kommu­nens skolstyrelse att allvarligt överväga om
särskilda skäl verkligen före­ligger. Anser den att skälen inte är tillräckligt
starka och vägrar att ta emot barnet, bör barnets vårdnadshavare ha möjlighet
att överklaga beslutet hos SÖ som sista instans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den emellertid fortfarande anser att skälen är
tillräckliga bör enligt min mening frågan hänskjutas till länsskolnämnden som
därvid får göra de avvägningar som kan vara aktuella. Om länsskolnämnden finner
skälen tillräckliga, bör kommunen ha skyldighet att la emot barnet. Finner läns­skolnämnden
skälen otillräckliga får barnets vårdnadshavare överklaga till SÖ såsom sista
instans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fall där kommunerna hör till olika län bör SÖ få spela
den roll som annars tillkommer länsskolnämnden. SÖ bör även då vara sista
instans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag återkommer till i det följande bör den mottagande
kommunens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=49 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 rätt Ull interkommunal ersättning göras beroende av att den
iakttagit sina skyldigheter att inhämta yttrande från hemkommunen och att i
förekom­mande fall hänskjuta frågan till länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.6.2
Gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Fortfarande skall gälla att den som har särskilda skäl att få gå i en
viss kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola trots att han inte tillhör
skolans elevområde för studievägen skall likställas med den som tillhör
elevomrädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
även hemkommunen eller hemlandstingskommunen anordnar den aktuella studievägen
i sin gymnasieskola, skall yttrande därifrån inhämtas innan eleven med stöd av
särskilda skäl tas emot i någon annan huvudmans gymnasieskola. Om yttrandet är
avstyrkande och den mottagande kommunen eller landstingskommunen inte godtar
yttrandet, skall frågan avgöras av länsskolnämnden eller SÖ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
.för mitt förstag: Som jag tidigare påpekat finns det åtskilliga kom­muner som
inte har gymnasieskola. Härtill kommer att de kommuner som anordnar
gymnasieskola inte har samma utbud av studievägar. I många fall är det således
inte möjligt att genomgå en viss studieväg i hemkommunen eller
hemlandstingskommunen. Det hindrar emellertid inte att del synsätt som jag
anlagt beträffande grundskolan bör kunna gälla även i fråga om gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.7 Elevernas fördelning på skolenheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Grunder för elevernas fördelning på skolenheter inom en huvudmans grundskola
eller gymnasieskola skall inte heller i fortsättningen bestämmas genom lag men
däremot kunna regleras i andra statliga föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Niivoraiule bestämmelser:
1 den nuvarande skollagen finns inte någon bestämmelse om elevernas fördelning
på skolenheter inom en kommuns grundskola eller gymnasieskola eller inom en
landstingskommuns gymna­sieskola. Däremot finns vissa föreskrifter i ämnet i 2
kap. 21 S skolförord­ningen. Om det för en kommuns grundskola finns två eller
flera skolenhe­ter, skall eleverna enligt den paragrafen fördelas på
skolenheterna med hänsyn främst till vad som är ändamålsenligt från
kommunikationssyn­punkt och lill vad som krävs för att effektivt utnyttja
lokaler och andra utbildningsresurser. Allmänna föreskrifter om fördelningen
får meddelas av skolstyrelsen, om inte länsskolnämnden meddelar sådana
föreskrifter. Motsvarande gäller, om det för en kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola finns två eller flera skolenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
f(&amp;gt;r mitt förslag: Med hänsyn till statens ansvar för skolväsendel och till
de statliga bidragen finner jag det naturligt att allmänna grunder för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;elevernas
fördelning på skolenheter skall kunna fastställas genom statliga föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet måste sådana
faktorer som kommunikationer och behovet av att effektivt utnyttja lokaler och
andra utbildningsresurser spela en viktig roll när eleverna fördelas på
skolenheter. Det är emellertid enligl min mening angeläget att också
föräldrarnas och elevernas egna önskemål kan vägas in. En skolenhet kan ha en
viss inriktning, t. ex. pä idrott, och det är då rimligt att beakta
idrottsintresserades önskan att få gå vid just den skolenheten. Enligt min
mening bör de enskildas önskemål nämnas som en självständig faktor i
föreskrifterna om elevernas fördelning pä skolenheter. Jag ämnar återkomma till
detta i samband med förslag till regeringen om ändringar i skolförordningen med
anledning av den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.8 Förutsättningarna för rätt till interkommunal ersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förstag: Om en kommun eller landstingskommun i sin grund­skola eller
gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun eller
hemlandslingskommun, skall den mottagande hu­vudmannen ha rätt till interkommunal
ersättning av hemkommunen eller hemlandstingskommunen. Detta gäller dock inte
om kom­munen eller landstingskommunen inte iakttagit skyldighet att inhäm­ta
yttrande från hemkommunen eller hemlandstingskommunen eller skyldighet att låta
länsskolnämnden avgöra frågan om mottagande av eleven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl för mitt
förstag: Det är angeläget att tvister om skyldighet att utge interkommunal
ersättning blir så fä som möjligt. Jag föreslär därför alt utgångspunkten skall
vara det faktum att eleven har tagits emot i en kommun eller landstingskommun
där eleven inte är kyrkobokförd. Undan­tag bör emellertid göras för fall där
den ersättningskrävande kommunen inte gjort vad på den ankommil i förhållande
till den andra kommunen. Jag tänker här på de föreslagna reglerna om yttrande
och hänskjutande till länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.9 Vissa
ytterligare frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om interkommunal ersättning är avsedda att i möjligaste mån skapa rättvisa
skolhuvudmännen emellan. Mot den bakgrunden kan vissa företeelser förtjäna
särskilda kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elever
som placeras i vad som förr kallades fosterhem - familjehem enligl
socialtjänstlagstiftningens terminologi - i en annan kommun än hemkommunen
kyrkobokförs som regel i den nya kommunen. Denna har då inte rätt till
interkommunal ersättning frän den tidigare hemkommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen av
skolförfaltningsutredningens betänkande har några remissinstanser berört
fosterhemsplaceringarnas ekonomiska konse­kvenser för kommunerna. Dessa
remissinstanser menar att små kommuner som lar emot många fosterbarn kan
drabbas oproportionerligt hårt ekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miskt.
De kostnader som sådana kommuner åsamkas torde knappast kom­penseras av vare
sig s. k. SÅS-medel (statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet) eller
skatteutjämningsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En annan företeelse - som
visserligen inte har berörts av remissinstan­serna — är att vissa lågfrekventa
studievägar i gymnasieskolan kräver stora kostnader som till stor del kommer
elever från andra kommuner till godo utan att interkommunal ersättning lämnas i
motsvarande mån. Det finns emellertid vissa möjligheter att få statsbidrag i
form av verksamhetsstöd till lågfrekventa utbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser inte att regler om interkommunal ersättning kan byggas upp med tanke på
sädana speciella förhållanden som all en viss kommun tar emot ett stort antal
fosterbarn eller att vissa udda utbildningar är mycket kostnadskrävande. Sådana
förhållanden bör i stället beaktas inom ramen för stalsbidragsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Utbildningen för dem som inte kan gå i grundskolan och
gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1 Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
barn som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i
grundskolan anvisar nuvarande skollag den tioåriga special­skolan, för vilken
staten är huvudman. För dessa barn upphör skolplikten normalt först vid
utgången av vårterminen det kalenderår de fyller 17 år. dvs. ett år senare än
för barn i allmänhet. Lagen innehåller inga särskilda bestämmelser om
utbildning på gymnasial nivå efter specialskolan. Det förutsätts att ungdomarna
genom särskilda stödåtgärder skall kunna gå i gymnasieskolan. I Örebro anordnas
inom gymnasieskolan utbildning som är särskilt anpassad för döva och
hörselskadade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nuvarande skollagen finns inga bestämmelser om skolplikt och utbildning för
barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att
de är psykiskt utvecklingsstörda. I stället hänvi­sar skollagen lill 1967 års
omsorgslag. Denna innehåller bestämmelser om särskolplikt. som upphör senast
vid 21 eller i vissa fall 23 års ålder. Särskolplikten fullgörs normalt i
särskolan för vilken landstingskommuner­na är huvudmän. 1 särskolan ingår
grundsärskola och träningsskola, som båda är tioåriga, samt yrkessärskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
1967 års omsorgslag finns också bestämmelser om all psykiskt utveck­lingsstörda
som på grund av syn- eller hörselskada inte kan gå i särskolan i stället skall
beredas utbildning i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med att den nya skollagen tillförs bestämmelser om sådan utbildning som
i dag regleras i 1967 års omsorgslag bör vissa sakliga ändringar genomföras i
enlighet med vad som har förutskickats i omsorgs­propositionen. Jag kommer i
det närmast följande att redovisa de viktigas­te av dessa ändringar. 1 fråga om
detaljer hänvisar jag till specialmolive-ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller specialskolan och de grupper som den vänder sig till bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;endast sådana ändringar
genomföras som har samband med ändringarna i     Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omsorgslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:305.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Förhållandet till den nya omsorgslagens personkrets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Den nya skollagens särskilda bestämmelser om skol­plikt och skolgång
för vissa barn och ungdomar skall inrymma samma personkrets som den nya
omsorgslagen. Liksom i den nya omsorgslagen likställs med psykiskt
utvecklingsstörda dels personer som har fält ett betydande och bestående
begåvningshandikapp på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller
kroppslig sjuk­dom, dels personer med barndomspsykos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onisorgsberedningens
förslug: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förstag:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Personkretsen
i den nya omsorgstagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nya omsorgslagens inledande paragraf sägs att lagen innehåller föreskrifter
om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Vidare anges att vad i
lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även personer som på grund av
hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kropps­lig sjukdom, har fått ett
betydande och bestående begåvningshandikapp samt personer med barndomspsykos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;J
omsorgsproposjtionen uttalas bl. a. följande angående personkretsen (s. 561'..
se även s. 18 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Psykisk
utvecklingsstörning är en intellektuell funktionsnedsättning som beroende på
grad och miljö utgör ett handikapp. Den sammanhänger med en under individens
utvecklingsperiod inträffad brist eller skada som i många fall är så betydande,
att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom särskilda omsorger
för alt kunna delta i samhällslivet. Med utvecklingsperioden avses i allmänhet
perioden före 16 års ålder. Vid bedömningen av den intellektuella förmågan
skall psykologiska, sociala och pedagogiska faktorer vägas samman. Någon
ändring av innebörden i begreppet psykisk utvecklingsstörning jämfört med 1967
års omsorgslag åsyftas inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
psykiskt utvecklingsstörda likställs två grupper med liknande be­hov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första gruppen är personer som, i allmänhet efter utvecklingsåren, har fått en
hjärnskada och till följd härav en intellektuell funktionsned­sättning som har
lett till ett betydande och bestående begåvningshandi­kapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra gruppen är personer med barndomspsykos. Enligt beräkning­ar inträder
sådan psykos hos omkring femtio barn per år i hela landet. Med barndomspsykos
avses en djupgående personlighetsstörning med debut i regel före sju års ålder.
Den tar sig uttryck i bl. a. omfattande avvikelser i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sociala
och känslomässiga relationer saml svåra störningar i språkförmå­gan. De flesta
barn och ungdomar med barndomspsykos är eller blir psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarighet
i den nya skollagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
del barn och ungdomar som är begåvningshandikappade eller har andra
funktionsnedsättningar kan genom vissa stödåtgärder klara skolgång i
grundskolan och gymnasieskolan. Det behövs emellertid fortfarande sär­skilda
bestämmelser om skolplikt och skolform för fall där detta inte är möjHgt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naturligt att låta den nya omsorgslagens terminologi m. m. fä sin
motsvarighet i den nya skollagen. Med psykisk utvecklingsstörning bör således
avses detsamma i båda lagarna. Det är också naturligt att de grupper som i den
nya omsorgslagen likställs med psykiskt utvecklings­störda också likställs med
dessa i den nya skollagen. Det innebär bl. a. att barn i samtUga grupper vid
behov - dvs. om de inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan - skall beredas
utbildning i särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.3
Särskolan och dess huvudmän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Särskolan behålls som särskild skolform med lands­tingskommunalt
huvudmannaskap. Möjlighet öppnas att genom av­tal överföra huvudmannaskapet
till kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgskommitténs
förslag: Utbildningen av psykiskt utvecklings­störda inordnas i det allmänna
skolväsendet med kommunalt huvudmanna­skap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
En så gott som enig remissopinion motsätter sig omsorgskommitténs förslag.
Däremot är remissinstanserna positiva till ett närmande mellan särskolan och
det aUmänna skolväsendet genom att särskolan regleras i skollagen och inte
utgör en särskild omsorg enligt lagstiftningen om sådana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgsberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förstag: Jag vill erinra om vad chefen för socialdepartemen­tet anförde
i omsorgspropositionen angående bibehållande av särskolan med
landstingskommunalt huvudmannaskap (s. 22 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya omsorgslagen inrymmer en möjlighet att genom avtal överlåta uppgifter
enligt den lagen UU kommun som ingår i landstingskommunen, såsom anfördes i
omsorgsproposilionen bör en motsvarande möjlighet finnas beträffande särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.4 Tiden
för skolplikt och rätt till utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Den särskilda skolplikten skall upphöra senast vid utgången av
vårterminen det kalenderår barnet fyller 17 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inle
längre skolpliktiga elever i särskolan skall ha rätt att fä ytterligare
utbildning där intill utgången av vårterminen det kalen­derår då de fyller 21
år. Om det behövs för att slutföra en dessförin­nan påbörjad utbildning skall
de beredas möjlighet att fortsätta till 23 års ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgskomniittén:
Särskolplikten ersätts av vanlig skolplikt. Psykiskt utvecklingsstörda ungdomar
ges rätt lill undervisning i klasser för yrkesut­bildning, yrkesträning eller
verksamheislräning inom gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Mänga remissinstanser anser att nuvarande särskol­plikt till 21 eller i vissa
fall 23 års ålder skall vara kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgsberedningen:
Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl för mitt för.sldg: I
omsorgspropositionen redovisades all både om-sorgskommitlén och
omsorgsberedningen föreslagit sänkning av den nuva­rande övre åldersgränsen för
särskolplikten i kombination med en rätt att få utbildning efter skolpliktens
upphörande. Vid riksdagsbehandlingen framhöll socialutskottet (SoU 1984/85:27
s. 18 f.) vikten av att psykiskt utvecklingsstörda ungdomar verkligen får all
den undervisning som de kan tillgodogöra sig. En regeländring får enligt
utskottet inte ske på ett sådant sätt all vissa ungdomar i praktiken får mindre
skolundervisning och träning än nu och därmed sämre möjligheter att utveckla
sina personliga resurser. Utskottet förutsatte att regeringen skulle ägna
särskild uppmärksamhet åt denna fråga i det fortsatta beredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De nuvarande bestämmelserna
innebär skolplikt under flera år efter myndighetsåldern 18 är. En skolpliklstid
som sträcker sig in i vuxen ålder är enligt min mening betänklig frän
principiell synpunkt. Den kan inte försvaras enbart med hänvisning till hur
angeläget det är att ungdomarna genomgår ytterligare utbildning. I sammanhanget
vill jag beträffande andra grupper erinra om dels att gymnasieskolan är
frivillig, dels att den som har passerat den vanliga skolpliktsåldern 16 är men
som i läsning, skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter som normalt
uppnås på grundsko­lans mellanstadium visserligen har rätt att genomgå
grundutbildning för vuxna (grundvux) men inte någon skyldighet att göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare redovisat
har barn som på grund av t. ex. hörselskada inte kan gå i grundskolan och
därför tas emot i specialskolan en ett är längre skolpliktstid än barn i
allmänhet. Skolpliktstiden för psykiskt ut­vecklingsstörda som går i särskolan
eller specialskolan bör kunna vara densamma som för dem som utan alt vara psykiskt
utvecklingsstörda går i specialskolan. De psykiskt utvecklingsstörda ungdomarna
behöver visser­ligen efter grundutbildningen i grundsärskolan eller
träningsskolan yrkes­utbildning eller annan träning som erbjuds i
yrkessärskolan. Fortsatt skol­gång efter 17 år - i praktiken normall i
yrkessärskolan - bör emellertid kunna vara frivillig, om den utformas som en
ovillkorlig rätt att få utbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
i en omfattning som motsvarar den nuvarande skolpliktsliden. Jag vill också
erinra om att detta överensstämmer med ett enhälligt förslag av
omsorgsberedningen, som bestod av företrädare för bl. a. SÖ, kommunför­bunden.
Handikappförbundens centralkommitté och Riksförbundet för ut­vecklingsstörda
barn, ungdomar och vuxna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
eleverna i grundskolan anordnas studie- och yrkesorientering inför deras
ansökan till gymnasieskolan. Insatser av liknande slag måste givetvis göras för
eleverna i motsvarande skede i särskolan. I det sammanhanget får eleverna klart
för sig värdet av fortsatt skolgång. Jag är förvissad om att huvudmännen känner
sitt ansvar och kommer att verka för att ungdomarna och deras föräldrar
utnyttjar den rätt de Ullförsäkras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
längre skolpliktiga elever i särskolan bör således ha en rätt till skolgång som
sträcker sig lika långt som den nuvarande särskolplikten, dvs. till utgången
vårterminen det är de fyller 21 år. Vissa elever kan ha behov av ytterligare
skolgång för att avsluta en dessförinnan påbörjad utbildning. Om det behövs bör
eleven i ett sådant fall fä fortsätta sin skolgång t. o. m. vårterminen det år
eleven fyller 23 är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Psykiskt
utvecklingsstörda som har fullgjort särskild skolpUkt på annat sätt än genom
skolgång i grundsärskolan eller träningsskolan bör också ha rätt att efter
skolpliktstiden få utbildning i särskolan, om de inte bereds utbildning i
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
omsorgsproposkionen berördes vissa frågor om vuxenutbildning (s. 41 ff). Chefen
för socialdepartementet uttalade uppfattningen alt en kompe-tensinriktad
vuxenutbildning, motsvarande särskolan, borde utvecklas ge­nom formalisering av
den f. n. försöksvis bedrivna vuxensärskolan (sär-vux) som skolform. Syftet
borde vara att särvux, tillsammans med andra undervisningsformer, skall komma i
nivå med vad som genom bl. a. kom-vux och grundvux står tiU förfogande för
övriga i samhället. Försöksverk­samheten med särvux, som pågår sedan ett antal
år, har visat att behovet av sådan utbildning är stort. Detta behov kommer att
förstärkas i och med den föreslagna sänkningen av den övre åldersgränsen för
skolplikten. Man måste räkna med att del finns enstaka ungdomar som inte tar
till vara sin rätt till utbildning upp till normalt 21 års ålder men längre upp
i åren ångrar sig. Chefen för socialdepartementet aviserade i
omsorgspropositionen att han ämnar föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att
ytterligare utreda hur särvux skall bli permanent verksamhet och att i samråd
med socialstyrel­sen lämna förslag till finansiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5 Särskolchefer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:109.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Särskolcheferna skall inte längre ha statligt reglerade anställningar. Även
statsbidragsgivningen till tjänster för särskol­chefer skall upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl för mitt förslag och
vissa kommentarer: F.n. har de kommunala skolcheferna, med undantag av dem i
Stockholm, Göteborg och Malmö, statligt reglerade anställningar, dvs.
avlöningsförmånerna fastställs under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medverkan
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Kommunerna får
statsbidrag till kostnaderna för skolcheferna. I den se­naste
budgetpropositionen (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 48 och 151-153) föreslås
emellertid att den statliga regleringen av tjänsterna skall upphöra med
utgången av juni 1985 eller den senare tidpunkt som av övergångsskäl kan
behövas. Vidare föreslås att statsbidragen till kostnaderna för skol­chefer
skall upphöra för tiden fr. o. m. den I juli 1985. De enda regler som anses
behövas i fortsättningen är att det skall finnas en skolchef i varje kommun och
att i vissa fall uppdraget att vara skolchef skall kunna läggas på en rektor.
Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med dessa förslag (UbU 1984/85:16,
rskr 234).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
särskolcheferna har statligt reglerade anställningar. Landstings­kommunerna får
statsbidrag till lönekostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns enligt min mening inte anledning att i dessa avseenden göra skillnad mellan
de kommunala skolcheferna och särskolcheferna. Den statliga regleringen bör
därför upphöra med utgången av juni 1986 eller den senare tidpunkt som av
övergångsskäl kan behövas. Statsbidragen till kostnader för särskolchefer bör
upphöra för Uden fr. o m. den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fortsättningen bör det räcka med ett fåtal regler av i princip samma innehåll
som dem som förutskickas i fråga om skolcheferna. Den nya skollagen bör inte
innehålla bestämmelser om skolchefer. De föreskrifter som behövs kan tas in i
en förordning. Detsamma är fallet med föreskrifter om särskolchefer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Skolpliktens tvångsmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
enkelhetens skull inriktar jag mig i det närmast följande (avsnitten 7.1-7.3)
på fall där barnet är elev i grundskolan. Beträffande andra fall behövs vissa
särregler i fråga om lokala styrelsers roll m.m. Jag hänvisar därvidlag tUl
lagtexten och specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Samhällets och vårdnadshavarnas ansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Skolstyrelsens och vårdnadshavarnas ansvar för att barnet fullgör sin skolplikt
behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl och kommentarer till
mitt förslag: Skolplikten är tillkommen i både barnets och samhällets intresse.
Om den skall fylla sitt syfte måste den kunna upprätthållas fortlöpande.
Frånvaro av beaktansvärd omfattning måste kunna motverkas genom rimliga medel.
Detta gäller både när barnet självt inte viU gå tUl skolan och när barnets
vårdnadshavare på en eller annan grund anser att det är bäst för barnet alt
stanna hemma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårdnadshavare har enligt
föräldrabalken ett allmänt ansvar för omsor­gen om barnet. Detta ansvar
innefattar bl. a. att barnet får en tillfredsstäl­lande utbildning. Därför bör
barnets vårdnadshavare ha en skyldighet att fortlöpande se tUl alt barnet
fullgör sin skolplikt på något av de sätt som lagen tillåter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Riksdagen 1985/86. 1 samt. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remis.s-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min
mening behövs en särskild föreskrift om vårdnadshavares skyldighet all se till
all barnet fullgör sin skolplikt. Det räcker inte med bestämmelserna i
föräldrabalken som är allmänt hållna och lar sikte på förhållandet mellan
vårdnadshavaren och barnet. Jag vill i sammanhanget också påpeka att mot en
vårdnadshavare som inte fullgör sina skyldigheter enligt föräldrabalken kan
åtgärder vidtas endast om bristerna är så allvar­liga, att barnet bör
omhändertas av någon annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvaret för att skolplikten fullgörs bör alliså primärt
åvila barnets vårdnadshavare. Men samhället har också ett ansvar. Det bör för
barn med vanlig skolplikt utövas i första hand genom skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Tvångsmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Möjligheten att hämta skolpliktiga barn till skolan med biträde av
polismyndighet avskaffas. Däremot behålls möjligheten att vilesförelägga
vårdnadshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skoladininistniliva kommittén: Helst bör bestämmelserna om
vite och hämtning upphävas. 1 varje fall bör möjligheten till hämtning tas
bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstonsenui: De flesta förordar att möjligheten till
polishämtning avskaffas. En del vill att även tvångsmedlet vite skall las bort.
Många framhåller emellertid alt skolplikten förutsätter att tvångsmedel finns
som en sista utväg. De som har denna inställning anser i allmänhet att tvångs­medlet
vite, i brist på bättre, bör behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skotförfattningsutredningen: Med hänvisning till
beredningen av skol­administrativa kommitténs förslag har
skollortättningsutredningen inte gått in på frågan huruvida
sanktionsmöjligheterna bör avskaffas eller inte. 1 sitt lagförslag utgår
utredningen från alt de skall finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Trots att skolförfattningsutredningen
inte tagit ställ­ning i sak har många remissinstanser — särskilt
länsskolnämnder och kommuner - funnit sig föranlåtna att uttala sig i frågan, i
åtskilliga fall med hänvisning till sina remissyttranden över
skoladministrativa kommitténs förslag. De flesta anser att möjligheten till
polishämtning bör avskaffas. En del vill att även tvångsmedlet vite skall tas
bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skäl för mitt förslag: När ett barn utan gikig orsak
uteblir från skolan bör i första hand skolans personal försöka komma till rätta
med problemet genom samtal med barnet och dess vårdnadshavare. I besvärliga
fall måste skolstyrelsen kopplas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdnadshavares ovillighet att fa barnet till skolan kan
ha olika orsaker. I en del fall kan skälet vara att barnet självt inte vill gå
till skolan. Andra orsaker kan vara att värdnadshavarna är oroliga för trafiken
på vägen till skolan eller för att barnet skall bli utsatt för mobbning. Det
kan också hända att värdnadshavarna vill att barnet skall fä en annan lärare
eller fä gä vid en annan skolenhet. I en del fall kan vårdnadshavarnas åtgärd
att hålla barnet hemma vara avsedd som påtryckningsmedel för att få till stånd
en ändring, t. ex. överflyttning till en annan skolenhet. Fall kan också tänkas
där värdnadshavarna, som kanske har fått avslag på en begäran om att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;själva
få anordna utbildning för barnet, inte accepterar utbildning i någon av de
former som lagen anvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att skolan
försöker komma till rätta med de bakomliggande , orsakerna. Skolan bör på allt
sätt sträva efter att söka få till stånd en , lösning i samförstånd med
värdnadshavarna och barnet. 1 många fall kanske värdnadshavarna låter sig
övertalas mot bakgrund av de problem som barnet kan få om det ställs utanför.
Men man måste räkna med att det i en del fall inte går att övertala värdnadshavarna.
Skolan får inte vara blind för att t. ex. en oro för trafikförhållandena på
vägen till skolan kan vara befogad. Men skolan kan självfallet inte falla undan
för krav på att barnet skall få en viss lärare e.d. I de fall där varken
övertalning eller rimligt tillmötesgående från skolans sida hjälper inställer
sig frågan om tvångsme­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande tvångsmedlen används i mycket liten utsträckning. Där­med är
emellertid inte sagt att de saknar praktisk betydelse. Redan vetska­pen om att
tvångsmedel finns kan i en del fall medverka till alt värdnadsha­varna fullgör
sina skyldigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag redan framhållit måste skolplikten - med rimliga medel -kunna hävdas även
när värdnadshavarna inte låter sig övertalas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är svårt att finna lämpliga sanktionsmedel. Jag ser emellertid inte någon
avgörande invändning mot det nuvarande tvångsmedlet vite. Del är från
principiell och praktisk synpunkt viktigt att ha ett medel för markering och
ingripande innan det har gått sä långt, att frågan om barnets omhänder­tagande
av annan än vårdnadshavaren aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
allra flesta remissinstanserna förordar att möjligheten till polishämt­ning
avskaffas. Jag delar den uppfattningen. För barnet påfrestande åtgär­der kan
enligt min mening försvaras endast om barnets utbildning är varaktigt hotad.
Och i sådana fall hjälper knappast hämtning, som är en temporär åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har hela tiden talat om fall där värdnadshavarna inte har gjort vad på dem
ankommer för att barnet skall inställa sig i skolan. Fall kan finnas där barnet
uteblir utan att värdnadshavarna kan lastas. Det gäller särskilt när barnet är
i högstadieåldern och tillsynen av naturliga skäl inte kan vara lika
långtgående som tidigare. Självfallet får skolan inte låta det bero. Persona­len
måste fa barnet att inse sitt eget bästa. Jag anser det inte rimligt att
tillåta tvångsmedel i sådana situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3 Beslutande myndigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Det
skall även i fortsättningen ankomma pä länsskol­nämnden att både förelägga och
döma ut vite.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningens
förslag: Skolstyrelsen anförtros befogen­heten att förelägga vite mot
tredskande vårdnadshavare. Frågor om utdö­mande av vite prövas av länsrätten,
eftersom sådana frågor främst av rättssäkerhetsskäl redan i första instans bör
vara föremål för domstols­prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Observera
ändring i del s.k. slutprotokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reniissinsidnsenid:
Vissa tillstyrker förslaget att det skall ankomma på skolstyrelsen att
förelägga vite. Åtskilliga förordar emellertid alt befogen­heten skall ligga
kvar hos länsskolnämnden. De framhåller att skolstyrel­sen inle framstår som en
neutral instans utan som vårdnadshavarnas &amp;quot;motpart&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
del remissinstanser instämmer i förslaget att länsrätten skall pröva frågor om
utdömande av vite. Åtskilliga förordar emellertid alt länsskol­nämnden
fortfarande skall avgöra sådana ärenden, eftersom den nuvaran­de ordningen har
fungerat tilllVedsslällande och länsskolnämnderna har ingående kunskaper om
skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäljör
mitt förslag: Som jag tidigare framhållit är vitesföreläggande en åtgärd som
vidtas i sista hand. Dessförinnan måste skolstyrelsen pröva andra metoder för
att få värdnadshavarna all medverka till barnets skol­gång. Som åtskilliga
remissinstanser framhållit kan värdnadshavarna upp­fatta skolstyrelsen som en
&amp;quot;motpart&amp;quot;. 1 vart fall kan det framstå som naturligast att en annan,
statlig myndighet får handlägga frågan om vites­föreläggande. Jag anser inte
att det finns underlag för att frångå nuvarande ordning med länsskolnämnden som
beslutande myndighet i sädana fäll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den av riksdagen nyligen antagna lagen (1985:206) om viien skall frågan om
utdömande av vite normall prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som
har utfärdat vitesföreläggandet, om inte annat är särskilt föreskrivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I och för sig talar
principiella skäl för att föreläggande och utdömande skall ankomma pä två olika
myndigheter. Det har emellerUd hittills funge­rat med båda uppgifterna hos
länsskolnämnden. Jag finner inte tillräckliga skäl att ändra nuvarande regler
om att länsskolnämnden även skall pröva om vitet skall dömas ut.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Utrymmet för andra sätt att fullgöra skolplikten än de
reguljära&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förstag:
Även den nya skollagen skall anvisa olika närmare angivna sätt att fullgöra
skolplikten, såsom skolgång i grundskolan eller i en godkänd fristående skola.
För att fånga upp ovanliga fall skall finnas en bestämmelse, som möjliggör att
en annan form under vissa förutsättningar godkänns för det enskilda barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl för mitt förstag: Skolpliktens
syfte är att barnet skall få ett visst mått av kunskaper i vidaste mening. För
att säkerställa detta bör den nya skoUagen liksom den nuvarande reglera pä
vilka sätt skolplikten får fullgö­ras. För barn i allmänhet blir det främst
fråga om skolgång i grundskolan eller i en godkänd fristående skola. I lagen
bör liksom hittills förutses även fall där barnet vistas i ett sådant hem för
vård eller boende som avses i 12 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser
om vård av unga, dvs. de tidigare ungdomsvårdsskolorna. Alla upptänkliga fall
kan emellertid inte föratses i lagen. SpecieUa omständigheter kan tänkas i
enstaka fall nödvän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Observera ändring i det s.k. slutprotokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;diggöra
eller åtminstone försvara andra former än de särskilt angivna.     Prop.
1985/86: 10 Därför bör lagen innehålla en bestämmelse som gör del möjligt att
godkän­na en annan anordning under viss;i förutsättningar. Det får då bli fråga
om     Remi.s.s-etl godkännande för det enskilda barnets del och inle ett
allmängiltigt     protokoll godkännande av anordningen som sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande skollagen har ingen allmän bestämmelse om utrymme för godkännande av
särlösningar. Enligt lagens 35 S skall emellertid ett barn befrias från
skolgång, om det i hemmet eller annorstädes bereds enskild undervisning, som
väsentligen motsvarar grundskolans. En mot­svarighet finns i 26 § i den
nuvnninde omsorgslagcn. Enligt den paragrafen skall ett psykiskt
utvecklingsstört barn befrias från skolgång, om det får enskild undervisning,
som väsentligen motsvarar den undervisning del skulle ha fåll i särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag begränsar sig inte lill vad som nu kallas enskild undervis­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
bestämmelse om möjlighet alt godkänna någon annan form än de reguljära behövs
för fall där exceptionella omständigheter motiverar att barnets utbildning
anordnas på ett avvikande .sätt. Jag tänker exempelvis på vissa fall dä barnet
behöver speciell vård. Vidare kan det finns ett behov av särlösningar för ett
eller annat barn som är bosatt i en avlägsen gles­bygd. För gränsbor bör det
inte under alla omständigheter vara uteslutet att få gå i skola i grannlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
kan emellertid också åberopas i fall där barnets vård­nadshavare, utan att
sådana omständigheter föreligger, vill att barnets utbildning skall ordnas på
annat sätt än i någon av de former som lagen direkt anvisar. Åtskilliga av de
senaslc årens ärenden om enskild undervis­ning har sådan bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att ett annat sätt all fullgöra skolplikten än de i lagen särskilt angivna
skall tillåtas måste enligl min mening krävas alt det i det enskilda fallet
framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet
till buds enligt lagens föreskrifter, dvs. normalt skolgång i grund­skolan
eller i en godkänd fristående skola, Om inle ett sådant krav upp­ställdes
skulle skolplikten urholkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
innebörden av kravet på att iiiternativct skall vara fullgott vill jag
framhålla att jämförelsen måste göras med hänsyn till det barn som del gäller.
Ett exempel är alt barnet till följd av grav skolfobi har haft stora
svårigheter under skolgång i grundskolan eller i en fristående skola. Om
vårdnadshavaren i ett sådant fall vill låta barnet fä undervisning i hemmet,
bör det finnas utrymme för all godta en sådan anordning för en tid, även om den
skulle vara något sämre än den utbildning som de reguljära for­merna ger. Vid
den jämförande prövningen måste nämligen beaktas att barnet inte genom att
fortfarande vara skolelev får det utbyte .som skolgång normalt ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När ingen sådan
exceptionell omständighet föreligger bör man ställa i&lt;br&gt;
princip samma krav som gäller för alt en frislående skola skall godkännas&lt;br&gt;
för skolpliktens fullgörande. Del betyder alltså normalt att utbildningen&lt;br&gt;
skall ge kunskaper och färdigheter som lill art och nivå väsentligen mot­&lt;br&gt;
svarar grundskolans och att utbildningen även i övrigt väsentligen skall&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motsvara grundskolans
allmänna mål. Härtill kommer att möjligheter till insyn i verksamheten måste
erbjudas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
mina närmare överväganden och förslag hänvisar jag till lagtexten och
specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Skolhälsovård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1 Grundskolan och gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Skolhälsovården i grundskolan och gymnasieskolan skall liksom hittills
främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla
sjukvärdsinsatser. Skolsköterskor får ut­föra sådana uppgifter i fråga om
hälsokontroller som inte kräver läkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om obligatoriska hälsokontroller i grundskolans skolhälsovård förenklas. En
allmän hälsokontroll skall göras på varje stadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elever på minst
ettåriga studievägar i gymnasieskolan skall ha rätt att anlita skolhälsovården
men. till skillnad frän nu, ingen skyldighet att genomgå hälsokontroller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
regler: Grundläggande bestämmelser om skolhälsovården i grundskolan och
gymnasieskolan finns i 1962 års skollag. Kompletterande föreskrifter finns i
bl.a. skolförordningen. Skolhälsovården omfattar alla elever i grundskolan och
elever på minst ettåriga studievägar i gymnasie­skolan. Nyinskrivna elever i
grundskolan skall läkarundersökas i början av läsåret och därefter minst två
gånger fram till och med årskurs 8. Elever i gymnasieskolan skall
läkarundersökas en gång under första läsåret och därefter högst vartannat år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfiittningsutredningen:
Utredningens lagförslag ansluter i huvud­sak till nuvarande bestämmelser. En
formell skillnad är alt utredningen föreslår att föreskrifter om skyldighet för
elever i gymnasieskolan att underkasta sig läkarundersökning flyttas från
skolförordningen lill skolla­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissbilden är splittrad. Bl. a. RRV vill ha en mer genomgripande översyn. RRV
m.fl. anser att detaljregleringen måste minska. Vad gäller skollagen tänker
dessa instanser närmast pä bestäm­melser om antalet undersökningstillfällen och
deras förläggning saml kra­vet på att det skall vara läkarundersökning även när
undersökningen skulle kunna utföras av en skolsköterska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:s
rapport: Hälsokontrollerna inom skolhälsovården bör inte vara tvingande för
eleverna. S. k. klassundersökningar skall inte behöva utföras av skolläkare.
Regler om hälsokontrollernas antal och inriktning bör inte vara bindande utan
ha formen av allmänna råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för miti förslag: Skolhälsovården bör som hittills främst vara före­byggande.
Det bör anges i lagen att den skall omfatta hälsokontroller och enkla
sjukvårdsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:s rapport och vissa
remissinstansers yttranden över skolförfatt-     Prop. 1985/86: 10
ningsutredningens belänkande visar alt den nuvarande skollagens regle­ring av
skolhälsovården på vissa punkter behöver omprövas i sak. Jag      Rcmiss-anser
inle all det finns tillräckligt underlag för några genomgripande änd-    
protokoll ringar. En del av de låsningar som nuvarande regler innebär bör dock
kunna minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bl.
a. RRV har fört fram tanken på att låta skolhälsovården innebära endast
rättigheter och inle som nu också skyldigheter för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sannolikt
skulle de allra flesta delta i skolhälsovårdens hälsokontroller även om dessa
vore frivilliga. Del kan emellertid finnas en och annan som inte skulle bry sig
om att delta men som kanske har brister som skulle upptäckas vid kontrollen.
Detta gäller särskilt yngre elever. Jag finner därför inte anledning att
avskaffa nuvarande skyldighet för eleverna i grundskolan alt delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller gymnasieskolan omfattar den lagstadgade skolhälsovår­den endast
elever på minsi ettåriga studievägar. Å andra sidan omfattas dessa elever
oberoende av hur gamla de är. Många år myndiga innan de har gått ut
gymnasieskolan. Jag anser att kravet på deltagande bör kunna ersättas med
enbart en rätt att anlita skolhälsovården för eleverna i gymna­sieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser har efterlyst möjligheter lill undanlag från kravet på att
hålsoimdersökningar skall utföras av läkare. De menaratt åtskilliga sådana uppgifter
kan utföras av en skolsköterska och att så i praktiken sker i ganska stor
omfattning. Även jag anser alt skolsköterskor bör få utföra sådana uppgifter i
fråga om hälsokontroller som inle kräver läkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns obligatoriskti hälsokontroller av ivå slag. Dels anordnas kon­troller för
alla. Dels sker kontroller på förekommen anledning i det enskil­da fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om de kontroller som anordnas för alla har flera remissinstanser vänt sig
mot detaljregleringen beträffande antalet undersökningstillfällen och deras
förläggning. Även jag anser alt en viss uppmjukning bör kunna göras i reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
grundskolans del bör skollagen föreskriva all varje elev skall genom­gå allmän
hälsokontroll en gång på varje stadium, den första under första läsåret. Någon
närmare reglering av undersökningstillfällena bör inte gö­ras. Vidare bör
föreskrivas att varje elev skall genomgå synkonlroller och andra begränsade
hälsokontroller som kan behöva anordnas för alla mellan de allmänna
hälsokontrollerna. Liksom hittills bör varje enskild elev dess­utom ha
skyldighet att genomgå undersökning på förekommen anledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
gymnasieskolans del bör skollagen föreskriva att elever på minst ettåriga
studievägar skall beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86; 10     9.2 Särskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Elever i
särskolan skall inom skolhälsovården kunna genomgå sådana särskilda
undersökningar som föranleds av deras handikapp. I övrigt skall i princip samma
regler gälla som i fråga om elever i grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
bestämmelser: Bestämmelser om skolhälsovård i särskolan finns inte i 1967 års
omsorgslag men väl i den anslutande omsorgsstadgan. Enligt 29 § omsorgsstadgan
skall skolhälsovården främst vara av förebyg­gande natur men även omfatta annan
hälso- och sjukvård som kan medde­las vid särskolan. Varje elev skall enligt
stadgans 30 § läkarundersökas snarast möjligt efter inskrivning och undersökas
ingående minst en gång åriigen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgsberedningen:
Bestämmelserna för elever i grundskolan och gymnasieskolan bör i princip gälla
även för elever i närmast motsvarande former av särskolan. För att säkerställa
att det inte blir några försämringar för särskolans elever i förhållande till
nuvarande regler bör föreskrivas att dess elever, utöver vad som gäller för
eleverna i grundskolan och gymna­sieskolan, har rätt till de ytterligare
undersökningar som föranleds av deras handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för milt förslag: I möjligaste män bör samma regler gälla för särskolans elever
som för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Själv­fallet bör emellertid
skolhälsovården anpassas tUl det förhållandet att eleverna är psykiskt
utvecklingsstörda. Eleverna bör inom ramen för skol­hälsovården kunna genomgå
sådana särskilda undersökningar som för­anleds av deras handikapp och under
grundutbildningstiden ha skyldighet att göra det. Åtskilliga psykiskt
utvecklingsstörda har även andra funk­tionsnedsättningar än
begåvningshandikapp. När det gäller undersökning­ar som avser andra
funktionsnedsättningar måste givetvis hänsyn tas till att eleverna inte i samma
utsträckning som andra barn kan förväntas själva tala om t. ex, att de börjar
se dåligt på långt häll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3 Specialskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Milt förslag:
Elever i specialskolan skall inom skolhälsovården kun­na genomgå sådana
särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp. I övrigt skall i
princip samma regler gälla som i fråga om elever i grundskolan och
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande he.släminelser:
Enligt 28 b § i den nuvarande skollagen skall specialskolan omfatta
skolhälsovård i vilken ingår förebyggande hälsovård och sjukvård. Eleverna
skall snarast möjligt efter intagningen genomgå fullständig läkarandersökning.
Därvid skall den särskilda skada som föran­lett intagningen undersökas av en
specialist. Vidare föreskrivs att elever i specialskolan bör genomgå allmän
läkarundersökning minst Ivå gånger årligen och undersökas av specialist när det
är nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen:
Ingen saklig ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Flera remissinstanser — bl. a. SÖ - förordar att reglerna för skolhälsovård i
specialskolan skall närma sig reglerna för skolhälsovård i grundskolan. Den
enda skillnad som dessa remissinstanser anser behövlig är en regel om
specialistundersökning av specialskolans elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgsberedningen:
För de psykiskt utvecklingsstörda med ytterliga­re handikapp som gär i
specialskolan bör samma regler om skolhälsovård gälla som i fråga om särskolans
elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl för mitt förslag:
Liksom när det gäller särskolans elever bör för specialskolans elever i princip
samma regler gälla som för elever inom del aUmänna skolväsendet. Eleverna bör
emellertid inom ramen för skolhälso­vården kunna genomgå sädana särskilda
undersökningar som föranleds av deras handikapp och under grandutbildningstiden
ha skyldighet att göra det. Detta gäller givetvis både elever med enbart syn-
eller hörselskada och elever som också är psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Särskilda frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1 Länsskolnämnderna m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Liksom nu skall landstinget välja fem av ledamöterna och suppleanter
för dem i länsskolnämnden. Sammansättningen i övrigt regleras inte i den nya
skollagen. Utöver de ledamöter som landstinget väljer skall länsskolnämnden ha
sex ledamöter. Av dessa skall fyra representera arbetsmarknaden och — liksom
suppleanter för dem — utses av regeringen efter förslag frän arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer. Övriga tvä ledamöter och suppleanter för dem skall
utses av länsstyrelsen. De förutsätts representera dels utbildningsverksamheten
i länet, dels den allmänna samhällsplane­ringen där. Ordförande skall alltjämt
utses av regeringen bland nämndens ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
och länsstyrelsen skall utse ledamöter och supplean­ter enligt de nya reglerna
för tid fr.o.m. den I januari 1986. Detta föranleder ändring i den nuvarande
skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande
försöksverksamheten med s. k. regionala plane­ringsråd skall upphöra vid
utgången av juni 1986. Planeringssamver­kan mellan skola och arbetsliv utformas
i fortsättningen på det sätt som länsskolnämnderna finner lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrund: Den nuvarande
skollagen innehåller grundläggande bestäm­melser om länsskolnämnderna och
derassammansätining. Enligl 4 § skall det i varje län finnas en länsskolnämnd.
Den skall enligl 22 § ha nio ledamöter, som utses för tre år räknat från och
med den I januari året efter del, då allmänna val till landsting och
kommunfullmäktige har ägt rum. Av ledamöterna skall tvä utses av regeringen,
varav en bland företrädare för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetsgivare
och en bland företrädare för arbetstagare inom länet. En ledamot skall utses av
SÖ och en av länsstyrelsen. Fem ledamöter skall väljas av landsUnget. I
Gotlands län skall fem ledamöter utses av kommun­fullmäktige i Gotlands kommun.
Om ett annat län omfattar en kommun som inte hör till landstingskommunen, skall
tre ledamöter utses av lands­tinget och två ledamöter av kommunfullmäktige. För
var och en av de ledamöter som utses av regeringen. SÖ och länsstyrelsen skall
en supple­ant utses. För de ledamöter som väljs av landstinget eller
kommunfullmäk-Uge skall lika många suppleanter väljas. Ledamöterna och
suppleanterna skall vara bosatta inom lät\et.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kompletterande
bestämmelser finns i förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen.
Enligt instruktionens 30 § skall det ledamot och den suppleant som SÖ utser ha
pedagogisk sakkunskap och erfarenhet, som bör innefatta särskild kunskap om och
erfarenhet av pedagogiskt utvecklingsarbete. Den ledamot och den supple-at\t
som länsstyrelsen utser skall vara domare eller i allmän tjänst anställd
förvaltningsjurist. De ledamöter och suppleanter som landstinget eller
kommunfullmäktige väljer bör ha visat intresse för utbildningsfrågor. De får
inte inneha tjänst som skolledare eller lärare vid någon skola under
länsskolnämndens inseende eller vid annan skola som meddelar motsva­rande
undervisning. Enligt 32 § förordnar regeringen en av ledamöterna att vara
ordförande i länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller arbetstagarrepresentationen i länsskolnämndernas styrelser är f. n.
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralor­ganisation
(TCO) representerade av antingen en ordinarie ledamot eller en suppleant. LO
och TCO har i gemensam skrivelse till regeringen den 17 november 1982 begärt
att organisationerna var för sig får representation på såväl en ordinarie plats
som en suppleantplals i samtliga länsskolnämnder. Även Centralorganisationen
SACO/SR har i skrivelse den 10 januari 1983 begärt all få bli representerad
genom en ordinarie ledamot och en supple­ant i varje nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
år 1979 pågår en försöksverksamhet med regionala planeringsråd för samverkan
mellan skolan och arbetslivet. Dessa råd är knutna lill länsskolnämnderna. I
råden ingår representanter för arbetsgivar- och ar­betstagarorganisationer. SÖ
har nyligen redovisat en utvärdering av för­söksverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
budgetpropositionen 1985 anmälde jag att jag eventuellt skulle ta upp frågor om
länsskolnämndernas sammansättning i samband med förslag lill ny skollag (prop.
1984/85: 100 bil. 10 s. 124).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förstag: I den nuvarande skollagen finns bestämmelser om
länsskolnämndens hela sammansättning. Bestämmelser i lag behövs emel­lertid
endast när det gäller ledamöter och suppleanter som väljs av lands­ting eller
kommunfullmäktige. Den nya skollagen bör innehålla endast sådana bestämmelserom
sammansättningen som kräver lagens form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande föreskrifterna innebär all fem ledamöter väljs av lands­tinget. För
län med kommun som inte hör till någon landstingskommun gäller särskilda
regler. Jag finner inte skäl att föreslå någon ändring i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samverkan
mellan utbildning och arbetsliv är ett viktigt inslag i plane­ringen pä
länsnivå. Inte minst med hänsyn till de uppgifter som länsskol­nämnderna fått i
fråga om samråd mellan olika utbildningsformer och utbildningshuvudmän anser
jag det naturiigt att detta kommer till uttryck i en förstärkt representation
för arbetslivet i nämnderna. Jag förordar därför att sammanlagt fyra ledamöter
skall utses bland företrädare för arbetsgi­var- och arbetstagarintressen,
vilket möjliggör representation för var och en av de stora
arbetsmarknadsorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter
som företräder arbetslivet och suppleanter för dem bör lik­som hittills utses
av regeringen efter förslag från de berörda organisatio­nerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna
av de regionala planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv är
övervägande positiva. Särskilt vid en förstärkt arbetslivsrepresentation i
själva länsskolnämnderna, som jag nyss har föreslagit, anser jag det emellertid
inte nödvändigt att denna samverkan regleras centralt. Jag utgår således frän
att vaije länsskolnämnd utformar samverkan med arbetslivet på det sätt som den
finner lämpligast och härvid drar nytta av de erfarenheter som försöksverksamheten
med de regionala planeringsråden har gett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är enligt min mening viktigt att det i länsskolnämndernas samman­sättning
markeras ett samband dels med utbildningsverksamheten i länet, dels med
samhällsplaneringen i stort där. Något skäl för att särskilt marke­ra ett behov
av pedagogisk respektive juridisk sakkunskap bland ledamö­terna finner jag
däremot inte. Jag förordar i stället att två ledamöter med den angivna
inriktningen och suppleanter för dem utses av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.n.
utses ordföranden av regeringen. Denna ordning bör bibehållas. Ordföranden bör
kunna utses såväl bland de av landstinget eller länsstyrel­sen utsedda
ledamöterna som bland de av regeringen själv utsedda ledamö­terna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande mandatperioden för ledamöterna och suppleanterna i länsskolnämnderna
upphör med utgången av december 1985. Regeringen och länsstyrelsen bör få utse
ledamöter och suppleanter enligt de nya reglerna för den mandatperiod som
börjar den 1 januari 1986. Därför krävs en ändring i den nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2 Intagningsnämnderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Grundläggande bestämmelser om intagningsnämnder las in i den nya skollagen. En
intagningsnämnd skall ha minst fem ledamöter. Bland dessa skall finnas
företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen.
Ledamöterna skall utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter
som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande bestämmelser och
deras bakgrund: Frågor om intagning i gymnasieskolan skall i allmänhet prövas
av en intagningsnämnd. Nämn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derna
inrättades genom beslut av 1964 års riksdag (prop, 1964: 171, SäU 1964:1, rskr
1964:407),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
vissa fall är en intagningsnämnd gemensam för flera kommuners eller
landstingskommuners gymnasieskolor. Med undantag för vissa speciella fall utses
ledamöterna i en intagningsnämnd av länsskolnämnden, Inlag-ningsnämnderna är
vanligen i administrativt hänseende knutna lill någon skolförvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
grandläggande föreskrifterna om intagningsnämnder finns i 9 kap.
skolförordningen (föreskrifterna ändrade senast genom SFS 1984:209). Enligt 9
kap. 24 § skolförordningen skall en intagningsnämnd bestå av dels högst tvä
skolledare, biträdande skolledare eller lärare i gymnasieskolan, dels en
skolledare, biträdande skolledare eller lärare i grundskolan, dels en
syofunkUonär, dels tre personer som företräder allmänna intressen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om Stockholms kommun och vissa kommuner i dess närhet gäller särskilda
bestämmelser om förfarandet vid intagning i gymnasieskolan. Dessa bestämmelser
innebär bl. a. gemensamma elevområden för ett fler­tal studievägar och en
gemensam intagningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen:
Intagningsnämndernas verksamhet har så­dan betydelse för den enskilde att det
framstår som naturiigt att reglera nämnderna i lag. Därtill kommer att
nämnderna får anses ingå som en väsentlig del i grunderna för det offentliga
skolväsendets organisation. Utredningen föreslår därför att i den nya skollagen
tas in en föreskrift om att intagningsnämnder skall finnas för prövning av
frågor om intagning i gymnasieskola. Dessutom bör i lagen anges det minsta
antal ledamöter som skall ingå i en intagningsnämnd liksom i huvuddrag vad
ledamöterna skall representera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Ett flertal remissinstanser - bl. a. SÖ och åtskilliga länsskolnämnder — finner
del principiellt riktigt att bestämmelser om intagningsnämnder för
gymnasieskolan tas in i skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
par kommuner anser att ledamöter i intagningsnämnderna i fortsätt­ningen bör fä
utses av skolstyrelsen i vederbörande kommun och inte som nu av länsskolnämnden
efter förslag av skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
ifrågasätter om det är lämpligt alt - såsom skett i utredningens lagförslag -
ange att intagningsnämnd skall ha minst sex ledamöter. SÖ erinrar om
utbildningsutskottets betoning av udda antal och förord för sju ledamöter
(prop. 1978/79:180. UbU 45 s. 60 L, rskr 422, SFS 1980; 1126).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förslag: Jag delar skolförfattningsutredningens uppfattning att
grundläggande bestämmelser om intagningsnämnder bör tas in i den nya skollagen.
Jag vill i sammanhanget erinra om att vuxenulbildningsla-gen innehåller sädana
bestämmelser såvitt gäller komvux och statens sko­lor för vuxna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
ledamöter måste kunna variera mellan olika intagningsnämnder. I lagen bör endast
föreskrivas att antalet skall vara minst fem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen bör hållas öppet huruvida ledamöterna skall utses av statliga myndigheter
(i praktiken länsskolnämnderna eller, i vissa fall, SÖ) eller av kommunala
myndigheter (i praktiken skolstyrelser och utbildnings­nämnder).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens
bestämmelser får sedan kompletteras av närmare föreskrifter i l.ex.
skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.3
Kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
förslag: 1 förhållande Ull nuvarande lagbestämmelser om att kommunerna skall bedriva
uppföljande studie- och yrkesorientering och vidta andra åtgärder till stöd för
ungdomarna görs vissa precise­ringar av uppföljningsinsatserna. Det skall även
i fortsättningen ankomma på skolstyrelsen att hålla sig underrättad om ungdomar­nas
situation. I övrigt skall den nya skollagen inte innehålla några bestämmelser
om att skolstyrelsen skall handha de uppgifter som rör uppföljningsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
regler och deras bakgrund: Se bilaga 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förslag: Den nuvarande regleringen i skollag och skolför­ ordning
framstår som föråldrad i vissa hänseenden. Insatserna bör preci­ seras. Vidare
bör det i större utsträckning få ankomma på kommunerna själva att avgöra vilka
uppgifter som skall läggas på skolstyrelsen. Till­ komsten av en ny skollag är
ett lägligt tillfälle alt anpassa reglerna till den utveckling som skett under
de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör i lagen slås fast att hemkommunen genom skolstyrelsen skall hålla sig
underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande
sysselsättning genom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på
annat sätt, bör hemkommunen enligt lagen vara skyldig att själv eller genom
andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesväg­ledning samt kurser, praktik
eller annan liknande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hänvisar till lagförslaget (3 kap. 18 S) och specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4 Vartannatårsintagningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mittförsldg:
Det skall inte längie finnas möjlighet att i vissa fall ta in elever i
grundskolan endast vartannat år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
regler: I 32 § tredje stycket i den nuvarande skollagen förut­sätts att s. k.
vartannatårsintagning skall kunna förekomma i grundskolan. Av förordningen
(1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grund­skolan, m. m. och
skolförordningen framgår att vartannatårsintagning skall kunna förekomma i
vissa undantagsfall där elevunderlaget är litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
statsbidragsförordningen lämnas bidrag till kostnader för lärar-löner i form av
bl,a. s.k. basresurser, som i princip beräknas för varje skolenhet. Såvitt
gäller elever på låg- och mellanstadierna är tanken att en basresurs i princip
skall motsvara kostnaderna för en lärare åt en klass. Statsbidragsförordningen
utesluter inte att länsskolnämnden för en skolen­het fastställer en gemensam
basresurs för årskurserna I, 3 och 5 eller 2, 4 och 6. Om sä sker skall enligt
6 kap. I § andra stycket skolförordningen inskrivning i grundskolan för berörda
barn ske endast vartannat år och på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jämna
årtal. Därvid skall de barn anmälas som under kalenderåret fyller sju eller
åtta år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förslag: Vartannatårsintagning innebär att vissa barn i realiteten kan
tvingas skjuta upp sin skolstart ett år och därmed fä hela utbildningen
förskjuten på grund av omständigheter som inte hänför sig till barnen själva.
Jag anser att detta är oriktigt frän principiell synpunkt. I den nya skollagen
bör därför inte skrivas in någon möjlighet att tillämpa vartan­natårsintagning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.5 Disciplinära åtgärder mot elever i grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Möjligheten till avstängning av en elev i grundskolan tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
bestämmelser: I 6 kap. 28-30 §§ skolförordningen finns föreskrifter om åtgärder
för tillrättaförande av elever i grundskolan. Före­skrifterna innebär i
huvudsak följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren
på lämpligt sätt för eleven framhålla vikten av alt han ändrar sitt uppförande.
Om det inte hjälper, bör läraren vid personligt samtal med eleven söka utreda
orsaken till beteendet, klargöra innebörden av det inträffade för honom och
varna för upprepning. Läraren får utvisa en elev från lärorummet för högst
återstoden av pågående lektion eller låta eleven stanna i skolan.under uppsikt
högst en timme efter skoldagens slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande liksom vid
allvarligare förseelse skall saken hänskjutas till rektor. Denne skall tillsam­mans
med eleven samt elevens lärare och föräldrar söka utreda orsaken till
beteendet. Rektor skall söka vinna rättelse genom åtgärder som är avpas­sade
efter elevens individueUa förhållanden. Rektor får därvid tilldela eleven
varning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sådana åtgärder inte hjälper eller om elevens uppförande kan antas inverka
skadligt pä andra elever eller andra särskilda skäl föreligger, skall rektor
efter hörande av elevvårdskonferensen hänskjuta ärendet till skol­styrelsen.
Denna får avstänga eleven från undervisning helt eller delvis under högst två
veckor av terminen, om eleven under avstängningen erhåller nödvändig tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
och kommentarer titt mitt förslag: Från vissa håll har kritik riktats mot
bestämmelserna om disciplinära åtgärder. Kritiken går ut på att be­stämmelserna
är uttryck för ett föråldrat synsätt och alt avstängning rim­mar illa med
skolplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill framhålla att problem som hänger samman med brister i en elevs uppförande
i regel kan lösas av skolans personal genom samtal med eleven och andra metoder
som inte har karaktär av disciplinära åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enstaka fall kan emellertid en sådan åtgärd som utvisning ur lärorum­met för
återstoden av lektionen behöva tillgripas. En elev får inte genom störande
uppträdande hindra undervisningen. Det måste därför - inte minst för andra
elevers skuU - finnas en möjlighet all Ullgripa utvisning för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;att lektionen skall kunna genomföras. Alt den utvisade eleven går
miste    Prop. 1985/86: 10 om viss undervisning som han annars på grund av
skolplikten skulle vara skyldig att delta i gör ingen skillnad därvidlag. Över
huvud taget måste    Remiss-skolpersonalen få lösa akuta problem på det sätt
omständigheterna kräver,    protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
nuvarande regler kan utvisning från lärorummet som reaktion mot något eleven
sagt eller gjort under lektionen tillgripas också i rent bestraff­ningssyfte,
alltså även om den fortsalla undervisningen under lektionen inte är hotad.
Enligt min mening bör utvisning i rent bestraffningssyfte undvikas. Det kan
emellertid i praktiken vara svårt att skilja mellan fall där den fortsatta
undervisningen är hotad och andra fall. Härtill kommer att utvisning är en för
eleven lindrig reaktion. Episoder med olämpligt uppträ­dande och åtföljande
utvisning bör inte förstoras upp genom diskussioner i efterhand rörande grunden
för utvisningen. Jag är alltså inte beredd att föreslå att nuvarande möjligheter
lill utvisning avskaffas eller inskränks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvarhållande
upp lill en timme efter skoldagens slut är en åtgärd som knappast kan lösa
akuta problem. Däremot kan den - inte minst genom sin avhällande effekt - vara
ett icke overksamt disciplinärt medel. Kvarhål­lande utökar den lid som eleven
på grund av skolplikten måste vistas i skolan, lät vara all utökningen är
endast marginell. Å andra sidan kan eleven under kvarhällandel fä den
undervisning som han kanske gått miste om under skoldagen genom egen förskyllan.
Kvarhållande har då en funk­tion som ligger i linje med grunden för
skolplikten. Kvarhållande är ett lindrigt reaktionsmedel. Jag är inte beredd
att föreslå all del tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:120.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstängning
är en mer ingripande åtgärd. Det är inte något medel för akuta situationer utan
har funktionen som sista steget i en räcka åtgärder mot en elev med svårartade
uppförandeproblem. Risken för avstängning lär inte avskräcka en sådan elev från
fortsall dåligt uppförande. Inte heller lär eleven förändra sitt uppträdande därför
att han varit föremål för en sådan åtgärd. Genom avstängning kan skolan s. a.
s. slippa ifrån en störan­de elev. Men detta gäller bara en tväveckorsperiod.
Avstängning kan alltså knappast ha någon praktisk funktion att fylla ur vare
sig elevens eller skolans synvinkel. Problem av den art som ligger bakom
tänkbara avstäng-ningsfall måste angripas på annat sätt, om någon varaktig
lösning skall åstadkommas. Jag anser däiför att möjligheten till avstängning
bör las bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag här anfört beträffande grundskolan gäller i tiUämpliga delar även andra
motsvarande skolformer inom det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.6
Frågor om tillsyn över vissa fristående skolor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förstag: Den nya
skoUagen skall liksom den nuvarande i princip inte innehålla några bestämmelser
om frislående skolor för inte längre skolpliktiga elever. Fristående skolor som
motsvarar yrkes­särskolor behandlas därvidlag på samma sätt som andra
fristående skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den nya skollagen skall inte heller tas med någon motsvarighet till nuvarande bestämmelse
om särskild inspektionsrätt mot skolor som annars inte står under statlig
tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
bestämmelser: I den nuvarande skollagen finns endast en paragraf som tar sikte
på fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. Det är 51 §, som
handlar om särskild inspektionsrält mot skolor som annars inte står under
statlig tillsyn och som tar emot elever under 20 år. En sådan skola får
inspekteras av den centrala statsmyndighet Ull vars arbetsområde skolan närmast
hör (dvs, i praktiken SÖ), om särskild anled­ning föreligger. Om del vid
inspektionen visar sig uppenbart att allvarliga missförhållanden råder inom
skolan och rättelse inte vinns genom hänvän­delse till skolans ledning, får
myndigheten vid vite förbjuda fortsatt verk­samhet. Beträffande bakgranden till
paragrafen, se SOU 1961:30 s. 828 f., prop. 1962:136 s. 87 och prop. 1969:25
s.82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen:
Skolförfattningsutredningen har i sitt lag­förslag inte gjort några egentliga
sakliga ändringar i förhållande till 51 § i den nuvarande skollagen. Enligl
utredningen finns det knappast något vägande skäl att låta åldersgränsen ligga
kvar vid 20 år. Utredningen gick emellertid inte in på denna fråga, eftersom
SEH-kommittén då inte hade avslutat sitt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén:
Kommittén har i sitt betänkande (SOU 1983:1) Fristå­ende skolor för inte längre
skolpliktiga elever föreslagit alt åldersgränsen i 51 § skollagen skall sänkas
till 18 år, så att den sammanfaller med den numera gällande myndighetsåldern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Få remissinstanser har yttrat sig över kommitténs förslag rörande den särskilda
inspeklionsrälten. Bl. a. SÖ tillstyrker den föreslagna sänkningen av
åldersgränsen. SÖ anser också att den särskilda inspeklionsrälten bör tillkomma
inle som nu och enligt kommitténs förslag bara SÖ utan även länsskolnämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
för mitt förslag: När det gäller fristående skolor för inte längre skolpliktiga
elever bör man enligt min mening i möjligaste mån undvika lagreglering. Detta
gäller även fristående skolor som motsvarar yrkessär­skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sak för sig är att skolor som får bidrag från staten eller från en kommun eller
landstingskommun ofta har att såsom villkor för bidraget följa vissa
föreskrifter och ställa sig under myndighets tillsyn. Det före­kommer också att
huvudmannen för en fristående skola som inte får bidrag själv hemställer om att
skolan skall ställas under statlig tillsyn. Ett skäl Ull en sådan framställning
kan vara t. ex. att skolan vill ha rätt att utfärda betyg enligt bestämmelserna
för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i den nuvarande skollagen om särskild inspektionsrätt mot skolor som annars
inte står under staUig tillsyn och som tar emot elever under viss ålder lär
aldrig ha Ullämpats. Jag anser att det räcker med bestämmelserna i annan
lagstiftning om möjligheter UU åtgärder vid miss­tanke om brott m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;11
Ikraftträdande m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mittförsldg:
Den nya skollagen träder i kraft den I juli 1986. Ikraft­trädande- och
övergångsbestämmelser samlas i en särskild promul-gationslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
par tekniska följdändringar görs i promulgationslagen till den nya
omsorgslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ändring som avser ledamöter och suppleanter i länsskolnämnd genomförs redan den
1 januari 1986 genom lag om ändring i den nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,  
Remiss-.  protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skäl
och kommentarer till mitt förslag: Den nya skollagen ersätter inte endast 1962
års skollag utan också bestämmelser om utbildning i 1967 års omsorgslag. Den
senare upphör att gälla i och med att den nya omsorgsla­gen träder i kraft den
I juli 1986, Det förutsätts i omsorgspropositionen att även den nya skollagen
kan träda i kraft den I juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare framhållit (avsnitt 10.1) bör med hänsyn till mandatpe­rioderna
ändringen beträffande länsskolnämndernas sammansättning ge­nomföras redan den I
januari 1986, vilket innebär en lag om ändring i den nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
samband med den nya skollagen måste övergångsbestämmelser med­delas i
förhällande dels till 1962 års skollag, dels till bestämmelser om utbildning i
1967 års omsorgslag. Enligt min mening är det därför lämpligt att samla
bestämmelsema om den nya skollagens ikraftträdande och över­gångsbestämmelserna
i en särskild promulgationslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promulgationslagen
till den nya omsorgslagen behöver ändras, eftersom där nu endast förutskickas
att särskilda bestämmelser kommer att utfärdas om annan undervisning för
psykiskt utvecklingsstörda än undervisning i förskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagen föranleder ändringar även i vissa andra lagar. Jag ämnar
återkomma med förslag till sådana ändringar i ett senare samman­hang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
andra författningar än lagar påverkas av den nya skollagen. Till dessa andra
författningar hör skolförordningen, specialskolförordningen,
sameskolförordningen och omsorgsstadgan. Det kan möjligen bli aktuellt att låta
dessa författningar ersättas av en ny förordning för var och en av skolformerna
grundskolan, gymnasieskolan, specialskolan, sameskolan och särskolan. Jag har
erfarit att skolförfattningsutredningen senare i år ämnar lägga fram ett
slutbetänkande med förslag till dels en för olika skolformer gemensam
personalförordning, dels olika förordningar om ut­bildningen inom skilda
skolformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;12
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad jag nu
anfört har inom utbildningsdepartementet upp­rättats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. lag
om ändring i skollagen (1962:319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=51 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skollag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om införande av skollagen
(1985:000),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslag
4 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartemen­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslag
I bör fogas lill protokollet i detta ärende som hilaga 15 och lagförslagen 2-4
som hitaga 16.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:22.0pt;
margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslagen 2-4
innehåller bestämmelser över vilka lagrådets yttrande bör inhämtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Specialmotivering till förslaget till skollag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagens disposition m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfaltningsutredningens
lagförslag innebär stora tekniska och språk­liga förbättringar i förhåUande
till den lagtext som utredningen hade att se över. Som jag framhöll redan
inledningsvis har skollagen ändrats flera gånger efter det att utredningen lade
fram sitt betänkande. Härtill kommer att åtskilliga sakfrågor, som utredningen
inte hade anledning att gå in på, nu avses bli lösta i samband med tillkomsten
av den nya skollagen. Dessa omständigheter gör att jag har att utgå från delvis
andra förutsättningar än dem som låg till grund för utredningens arbete, något
som påverkar såväl sakinnehåll som disposition och terminologi. Utredningens
lagförslag har varit vägledande för mkt förslag till ny skollag, men
avvikelserna är gunska många. De flesta beror heU eller delvis på de nya
förutsättningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller lagens allmänna disposition har jag följt huvudprinciperna för kapitelindelningen
i skolförfattningsutredningens lagförslag. Mitt förslag till skollag har tolv
kapkel med följande rubriker:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Allmänna föreskrifter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Det offentliga
skolväsendets allmänna organisation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Skolplikt och rätt tUl
utbUdning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Grandskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Särskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Specialskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Sameskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Fristående skolor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Särskilda
utbildningsformer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Skolhälsovård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Övriga föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. innehåller bestämmelser om lagens tUlämpningsområde och om aUmänna mål för
den utbildning som samhället anordnar för barn och ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
presenteras olika skolformer med uppgift om huvudmannaska-     Prop. 1985/86:
10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=51 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pet.
I kapitlet finns också bl. a. vissa definitioner av termer som används i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
föreskrifter (1 kap. 1 och 2 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§   Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skol­former
anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningens
allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter och i
samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till
dugliga och ansvarskännande samhällsmed­lemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
dels 1 § i 1962 års skollag och 19 § omsorgsstadgan, dels I kap. 3 § i
skolförfaltningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens
första stycke tjänar som en inledning och bakgrund till det andra stycket där
utbildningens allmänna mål anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Andra
motsvarande skolformer&amp;quot; i samhällelig regi är särskolan, spe­cialskolan
och sameskolan (se 1 kap. 4-6 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I lagtexten talas om
utbildning för &amp;quot;barn och ungdomar&amp;quot;. Jag får i den delen hänvisa till
vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2). Av 3 kap, 19 § framgår
att särskolan förutsätts ha elever upp till 21 och i vissa fall 23 års ålder.
För gymnasieskolan finns inga åldersangivelser men den är inriktad
huvudsakligen pä ungdomar i åldern 16-20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningens
mål anges i den nuvarande skollagens första paragraf. I
skolförfattningsutredningens förslag har målparagrafen sin plats i 1 kap, 3 §,
Åtskilliga remissinstanser har uttryckt önskemål om att skolans mål skall anges
i lagens första paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
årens lopp har i lagstiftningsarbetet i olika sammanhang framhål­lits att
skolan har ett ansvar för elevernas fostran. Del kan nämnas att riksdagens
särskilda utskott år 1950 uttalade bl. a. (SäU 1950:1 s. 109):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
med kunskapsstoffet är tillika en del av skolans personlighets-danande uppgift.
Genom att i all sin handledning av de uppväxande mål­medvetet främja de goda
anlagens utveckling och motverka böjelser, som kunna bli till skada, kan skolan
göra sitt för att skapa harmoniska männi­skor, villiga och skickade för ett
framtida samarbete för det gemensamma bästa. Kunskapsmeddelelsen är således
blott en del av den allmänna fostran, som skolan måste ge de uppväxande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet (SOU 1978:4) Skolplanering och skolstoriek anförde ut­redningen om
skolans inre arbete (SIA), att det inte är tre isolerade delmål som anges i den
nuvarande skollagens 1 § utan snarare tre aspekter på ett och samma
övergripande mål, nämligen &amp;quot;att främja elevernas allsidiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personlighetsutveckling&amp;quot;.
Enligt den mening som framförs i betänkandet omfattar den allsidiga
personlighelsuivecklingen dels utveckling av kun­skaper och färdigheter, dels
emotionell och fysisk utveckling, dels social utveckling (s. 71). -
Somjämföielse kan nämnas att i 12 S soci;iltjänstlagen (1980:620) används
uttrycket &amp;quot;allsidig personlighelsutveckling&amp;quot; i en mera inskränkt
betydelse. Del föreskrivs nämligen att socialnämnden bl. a. skall &amp;quot;i nära
samarbete med hemmen främja en allsidig personlighelsutveckling och en gynnsam
fysisk och social utveckling hos barn och ungdom ....&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolföriätlningsutredningen
pekar på att man som en sammanfattande benämning på vad som avses med
&amp;quot;elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och
ansvarskännande samhällsmedlemmar&amp;quot; i skollagen skulle kunna använda
ulliycket &amp;quot;allsidig personlig utveckling&amp;quot;. I sammanhanget framhålls
ati den närmare innebörden av skolans mål utvecklas utförligt bl. a. i
läroplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
remissinstanser har framfört synpunkter på målparagrafens inne­håll. Jag
hänvisar lill sammanställningen i bilaga 5 (avsnitt 3.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del finner jag inle skäl att föreslå annat än smärre redaktionella
jämkningar i förhällande till nuvarande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
lagtexten talas om utbildningens &amp;quot;allmänna mål&amp;quot;. Mål som avser en
viss skolform framgår av vissa andra bestämmelser i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ligger i sakens natur att de allmänna målen inte i alla delar ger en lika god
beskrivning för alla skolformer och alla elever inom dessa. Formule­ringen om
samarbete med hemmen tar sikte på omyndiga elever. Främjan­det av elevernas
&amp;quot;utveckling till harmoniska människor och lill dugliga och ansvarskännande
samhällsmedlemmar&amp;quot; avser i första hand elever som inte redan är vuxna. Det
kan i särskolan och specialskolan finnas elever som är så allvariigt
handikappade att målbeskrivningen för deras del ger en miss­visande bild av
utbildningens roll. En målbeskrivning som avser verksam­het för över en miljon
elever måste emellertid enligl min mening få utfor­mas med tanke pä huvuddelen
av eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:118.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag innehåller föreskrifter om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barns
och ungdomars rätt till utbildning och deras skolplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundskolan
och gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
motsvarigheter till grundskolan och gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolhälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
1 kap. I § i skolförfaltningsutredningens lagförslag. Paragrafen har ingen
direkt motsvarighet i 1962 års skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening är det naturligt att i början av lagen ha en bestämmel­se om dess
huvudsakliga innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
som avses i punkt 1 finns i 3 kap. Där finns även bestäm­melser om kommunernas
s. k. uppföljningsansvar (3 kap. 18 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till grundskolans och gymnasieskolans centrala roll nämns dessa
skolformer särskilt genom punkt 2. När det i punkt 3 talas om &amp;quot;vissa
motsvarigheter&amp;quot; till grandskolan och gymnasieskolan åsyftas inte bara de
skolformer i offentlig regi som omnämns i 1 kap. 4-6 §§ (särskolan, specialskolan
och sameskolan) utan också fristående skolor m. m. som det finns bestämmelser
om i 9 och 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovården ingår inte i själva utbildningen och
omnämns därtör i en     Prop. 1985/86: 10 särskild punkt. Bestämmelser om
skolhälsovård finns i 11 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-&lt;br&gt;
Skolformer och deras huvudmän (I kap. 3—6 8S)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 S    Kommimcrna är huvudmän för grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S För barn och
ungdomar som inle k;m gå i grundskolan och gymnasie­skolan därior all de är
psykiskt iilvccklingssiörda finns särskolan. Lands­tingskommuner och i vissa
fall kommuner år huvudmän för särskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ För barn som
på grimd av synskada, dövhet, hörselskada eller tal­skada inle kan gå i
grundskolan eller motsvanmde del av särskolan finns specialskolan. Staten är
huvudman för specialskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Som
alternativ till grundskolan finns sameskokm för vilken staten är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom 3-6 SS presenteras de olika skolformerna inom vad
som enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 S kallas del offentliga skolväsendet, niimligcn
grundskolan, gymnasie­&lt;br&gt;
skolan, siirskolan. specialskolan och sameskolan. Huvudmännen anges.&lt;br&gt;
Skyldigheter för kommuner och landstingskommuner att anordna grund­&lt;br&gt;
skola resp. särskola framgår av bestämmelser i kapillcn för resp. skolform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sameskolan anges inle uttryckligen i 1962 års skollag. Det
är emellertid den som åsyftas i dess 33 § (se prop. 1975:8 s. 81 och prop.
1982/83: I s, 69), I skolförfattningsutredningens lagförslag nämns sameskolan
som en skolform i vilken skolplikten lär fullgöras, I utredningens lagförslag
finns vidare bestämmelser om skolhälsovård i sameskolan. Jag anser att den nya
skollagen bör innehålla bestämmelser även om sameskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med &amp;quot;psykiskt utvecklingsstörd&amp;quot; avses detsamma
som i den nya om­sorgslagen. Jfr avsnitt 6.2 och I kap. 8 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 5 S talas om dövhet, hörselskada eller talskada efter
mönster från bestämmelser i den nuvarande skollagen. Man brukar skilja mellan
dövhet och hörselskada. Såsom döva betecknas de som är beroende av tecken­språk
i sin kommunikation. Hörselskadade är personer som kan uppfatta tal med stöd av
sina hörselrester och med tekniska hjälpmedel (jfr SoU 1975/76: 10 s. 29 och
UbU 1975/76: 9 s. 3). Med hörselskada avses förutom nedsättning av hörseln även
talstörning som orsakats av hörselnedsätt-ningen. Annan tal- och språkstörning
betecknas som talskada (jfr 10 S specialskolförordningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När
del i 5 S talas om &amp;quot;motsvarande del&amp;quot; av särskolan åsyftas grund­särskolan
och iräningsskolan (se 6 kap. 6 och 7 SS). Att specialskolan i vissa fall kan
bereda utbildning för psykiskt utvecklingsstörda efter skol-pliklstiden framgår
av 3 kap. 19 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Termer m.
m. (1 kap. 7—9 §S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 §    I denna lag avses med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
(}ffentHud skolväsendet grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan
och sameskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fristående
skota en skola för vilken en fysisk eller enskild juridisk person är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
3 a § första och andra styckena i 1962 års skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.1) anser jag det författningstekniskt
lämpligt att i lagen använda de angivna termerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det
offentliga skolväsendet&amp;quot; täcker inte all i skollagen reglerad utbild­ningsverksamhet
i offentlig regi. 1 10 kap. 2 § finns bestämmelser om utbildning vid hem som
avses i 12 § lagen (1980:621) med särskilda be­stämmelserom vård av unga (LVU),
dvs. vad som förr kallades ungdoms­vårdsskolor. Såväl landstingskommuner och
kommuner som enskilda kan vara huvudmän för sådana hem. S.k. särskild
undervisning enligt 10 kap. 3 § kan bedrivas av bl.a. sjukvårdshuvudmän, dvs,
bl,a. landstingskom­muner. Och såsom framgår av 10 kap, 1 § kan både kommuner
och enskil­da vara huvudmän för riksinternalskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fristående
skola infördes som term i den nuvarande skollagen den 1 juli 1983 (prop.
1982/83:1 s. 12 f. och 65 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
definitionen avses med fristående skola en skola för vilken en fysisk eller
enskild juridisk person är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
enskild juridisk person åsyftas ett i privaträttsliga former bildat
rättssubjekt. Om, för att ta ett exempel, en stiftelse är huvudman för skolan
är denna en fristående skola oberoende av vilka privata och offent­liga
rättssubjekt som på ett eller annat sätt har medverkat till stiftelsebild­ningen.
Men om, för att ta ett annat exempel, en kommuti själv - och inte ett av
kommunen bildat enskilt rättssubjekt — är huvudman för en riksin­ternatskola
räknas inte denna som fristående i skollagens mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
fristående kommer alltså att syfta på att skolan står utanför den
utbildningsverksamhet som bedrivs i offentlig regi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
anfördes när termen fristående skola infördes (prop, 1982/83: I s. 66) ligger i
själva ordet skola att det är fråga om verksamhet för undervis­ning av elever i
grapp. Verksamheten måste vara inställd på viss varak­tighet och får inte vara
av bara tillfällig karaktär. Den måste vara inriktad på grappundervisning men
behöver inte nödvändigtvis genomgående och vid varje tidpunkt bedrivas på detta
sätt. Undervisning som någon anord­nar enbart för barn som står under hans
eller hennes vårdnad kan inte räknas som skola. Det måste vara fråga om
verksamhet som innebär att anordnaren gentemot utomstående åtar sig att
tillhandahålla undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 § Det som i lagen sägs
om psykiskt utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och
bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld
eller kroppslig sjukdom, samt perso­ner med barndomspsykos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I lagen (1985:000) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (omsorgslagen) finns
bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om förhållandet till den nya omsorgslagens personkrets har be­handlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 6.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens
första stycke har en motsvarighet i I § andra stycket i den     Prop. 1985/86:
10 nya omsorgslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya omsorgslagen nämns i paragrafens andra stycke, där den också     Remiss­ges
förkortningen omsorgslagen. I den nya skollagen finns vissa hänvis-    
protokoll ningar till den andra lagen i fråga om bl. a, omsorgsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
§ För den som är bosalt i riket avses i lagen med hemkommun den kommun i vilken
han är kyrkobokförd. Är han inte kyrkobokförd i riket avses med hemkommun den
kommun i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande
vistelseort, den kommun i vilken han för tillfället uppehåller sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hemtandstingskominiin avses den landstingskommun till vilken hemkommunen hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Termerna
hemkommun och hemlandstingskommun med tillhörande de­finitioner - som jag
berört redan i den allmänna motiveringen (avsnitt 3,4) — sammanhänger främst
med regleringen beträffande elevomräden och interkommunal ersättning m. m. för
elever i grundskolan och gymnasiesko­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del offentliga skolväsendet (se definitionen i I kap. 7 §) finns lednings­organ
på dels central och regional nivå. dels vad som brukar kallas lokal nivå. Den
centrala och regionala ledningen är statlig. Under regeringen finns
skolöverstyrelsen (SÖ) såsom central förvaltningsmyndighet. På re­gional nivå
finns länsskolnämnderna. SÖ och länsskolnämnderna kallas numera gemensamt för
den statliga skoladministrationen. Ledningen pä lokal nivå är kommunal,
landstingskommunal eller statlig beroende på huvudmannaskapet för skolformen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
2 kap. finns bestämmelser om del offentliga skolväsendets myndighe­ter på
central, regional och lokal nivå. Härtill kommer vissa bestämmelser om systemet
med läsår, terminer och årskurser till vilka bestämmelser senare paragrafer i
lagen anknyter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitlet innehåller
inga bestämmelser om lokala planeringsråd och yr­kesråd. Där finns inte heller
några bestämmelser om skolchefer, särskol­chefer eller andra skolledare.
Bestämmelser om konferenser och andra samverkansorgan saknas också. De
beslämmel.ser som behövs om .sådan organisation avses kunna meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av
bemyndigande enligl 12 kap. 1 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riks-
och länsmyndigheter (2 kap. 1—3 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statliga skoladministrationen (SÖ och länsskolnämnderna) har nyligen
reformerats efter beslut av riksdagen (prop. 1980/81: 107, UbU 38, rskr 395). I
samband därmed ersattes tidigare instraktioner av förordningen (1981:1371) med
instruktion för den statliga skoladministrationen. I in­struktionen erinras om
att SÖ och länsskolnämnderna enligt föreskrifter i andra författningar har
inseende över en rad uppräknade skolformer m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(inte bara vad som i denna
lag kallas det offentliga skolväsendet utan även bl.a. komvux och vissa
fristående skolor). Den statliga skoladministra­tionen skall enligl
instruktionen se till att de mål och riktlinjer för skolvä­sendet som riksdagen
och regeringen har fastställt förverkligas inom givna ramar och med iakttagande
av kravet på en likvärdig utbildningsstandard i hela landet. Den statliga
skoladministrationens insatser i fråga om skol­former med kommuner eller
landstingskommuner som huvudmän skall främst avse planering, forskning,
tillsyn, utvärdering, läroplansarbete, råd­givning och information samt viss
administration. SÖ har främst övergri­pande uppgifter, medan det ankommer på
länsskolnämnderna att genom en aktiv tillsyn verka för att skolväsendet i länet
arbetar efter de mål, riktlinjer och planer som har fastställts för
verksamheten. 1 den statliga skoladministrationens tillsyn över skolväsendet
ingår besök och inspektio­ner vid skolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8   Skolöverstyrelsen
skall ha tiUsyn över det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
dels 5 8 i 1962 års skollag samt 13 8 första stycket i 1967 års omsorgs­lag och
8 § första stycket omsorgsstadgan, dels 3 kap. I 8 i skolförfalt­ningsutredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Inom vaije län skall en
länsskolnämnd under skolöverstyrelsen ha tillsyn överdel offentliga
skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Landstinget skall välja fem
av ledamöterna i länsskolnämnden. I Gotlands län skall fem ledamöter väljas av
kommunfullmäktige i Gotlands kommun. 1 Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus
län skall tre leda­möter väljas av landstinget och två ledamöter av
kommunfullmäktige i Göteborgs respektive Malmö kommun. För de ledamöter som väljs
av landstinget eller kommunfullmäktige skall lika mänga suppleanter väljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter
och suppleanter som väljs enligt första slycket skall utses för tre är räknat
från och med den I januari året efter det när allmänna val till landsting och
kommunfullmäktige har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. Om villkor i
övrigt gäller vad regeringen föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
4, 21 och 22 88 i 1962 års skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
frågor om länsskolnämnderna har jag behandlat i den allmänna motiveringen
(avsnitt 10.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den nuvarande skollagen finns bestämmelser om länsskolnämndens hela
sammansättning. Det räcker emellertid om den nya skollagens be­stämmelser
begränsar sig till de ledamöter och suppleanter som utses av landstingskommuner
eller kommuner. 1 övrigt behövs inte lagform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokala
styrelser (2 kap. 4—9 fi§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelser,
utbildningsnämnder, omsorgsnämnder, lokala styrelser för specialskolan saml
sameskolstyrelsen betecknas gemensamt lokala styrel­ser. En sådan gemensam
beteckning underlättar utformningen av vissa bestämmelser i främst 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beteckningen
lokal styrelse förekommer även i vuxenutbildningslagen och högskolelagen. Dessa
innehåller bestämmelser om skolstyrelsernas och utbildningsnämndernas uppgifter
såsom lokala styrelser för kommu­nernas grundvux, komvux och grundläggande
högskoleutbildning resp. landstingskommunernas komvux och grundläggande
högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8    I varje kommun skall det finnas en skolstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall vara lokal styrelse för kommunens grundskola. Om kommunen anordnar gymnasieskola,
skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jfr 3 8 första stycket, 7 8 och 8 8 i den nuvarande
skollagen samt 2 kap. I § i skolförfattningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Historik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolförfaltningsutredningens betänkande innehåller en
historik med bl. a. följande uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När den allmänna skolplikten infördes är 1842 värdet
naturligt att knyta folkundervisningen till statskyrkan. Varje socken eller
stadsförsamling kom att utgöra ett skoldistrikt. En skolstyrelse, med
kyrkoherden som självskriven ordförande, skulle ha inseende över folkskolorna i
distriktet och vårda deras angelägenheter (2 § i 1842 års folkskolestadga). Med
början i storstäderna kom huvudmannaskapet för folkskolan att successivt
överföras till de borgerliga kommunerna. Denna utveckling fullbordades först år
1958. I fråga om de högre skolformerna fanns före 1956 års skolstyrelsereform
vanligen en styrelse för varje skola (skolenhet). Närma­re redogörelse för
skolledningen i äldre tid finns t. ex. i 1951 års skolstyrel-seulrednings
betänkande (SOU 1955:31) Skolväsendets lokala och regio­nala ledning samt
lärartillsättningen. s. 23-40.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom 1956 års skolstyrelselag infördes principen att en
skolstyrelse skulle finnas för kommunens skolväsende. 1 lagen angavs att
skolstyrelsen skulle vara styrelse för det obligatoriska skolväsendel i
kommunen och för vissa andra läroanstalter som räknades upp i lagen. bl. a.
kommunal yrkes­skola och statligt eller kommunalt allmänt gymnasium. Kungl.
Maj:t kunde på framslällning från kommunen besluta att skolstyrelsen skulle
vara sty­relse även för annan läroanstalt eller att det för en i lagen angiven
läroan­stalt utanför det obligatoriska skolväsendet skulle finnas en särskild
styrel­se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheten att låta skolstyrelsen vara styrelse även för
andra läroan­stalter än de som räknades upp i lagen tog sikte på t. ex. högre
tekniska läroverk, av kommunen ägda privatläroverk, lantbruksundervisningsan­stalter,
centrala verkstadsskolor och folkhögskolor (KU 1956: 1 s, 110).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast när särskilda skäl kunde åberopas fick särskild
styrelse inrättas. Det gällde främst skolformen yrkesskola (prop, 1956: 182 s.
55-58. KU 1956:1 s, 106-I&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1955:31 s, 47-52).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelselagens reglerom skolstyrelse överfördes till
1962 års skollag utan några mera väsentliga ändringar i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skotförfattningsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nuvarande skollagen finns en bestämmelse om att skolstyrelse kan vara
styrelse även för andra skolformer än de som anges i skollagen.
Skolförfattningsutredningen konstaterar att bestämmelsen inte behövs i fråga om
de skolformer som nämnts i lagens förarbeten. Flera av dessa har inordnats i
gymnasieskolan eller högskolan. Enligt 8 8 folkhögskoleförord­ningen (1977:551)
skall varje folkhögskola ha en egen styrelse. Det behövs inle någon bestämmelse
i skoUagen för att en skolstyrelse skall kunna fungera som oreglerad nämnd (jfr
3 kap. 13 8 andra stycket kommunalla­gen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
flera författningar finns bestämmelser om att skolstyrelsen skall vara styrelse
för andra skolformer än grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
att utse särskild styrelse enligt skollagens bestämmelser tycks inte ha
utnyttjats på senare är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund föreslår utredningen att de bestämmelser som finns i 7 § tredje
slycket och 8 § i den nuvarande skollagen inte får någon motsvarighet i den nya
skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
allmänhet är det lämpligt att sådan verksamhet som knyter an till de skolformer
som lyder under skolstyrelsen också hör till skolstyrelsens förvaltningsområde.
Men det finns enligt utredningen knappast något vä­gande skäl för att reglera
detta i statlig författning. Om en kommun skulle anse att det av ett eller
annat skäl är lämpligt att låta någon icke obligato­risk verksamhet lyda under
annan kommunal förvaltning än skolstyrelsen bör det - i enlighet med principen
om den kommunala självstyrelsen - stå kommunen fritt att bestämma om
förvaltningen. Utredningen föreslår där­för att i skollagen anges endast att
skolstyrelsen skall vara styrelse för grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina överväganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagen bör inte innehålla bestämmelser om skolstyrelsens uppgifter på
områden som inte regleras av den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med skolförfaltningsutredningen anser jag inte alt det i den nya lagen
behövs någon bestämmelse om möjHghet att för en del av kommu­nens gymnasieskola
— såsom vissa linjer - utse en särskild styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheter
till en annan nämndorganisation än den som föreskrivs i skollagen föreligger i
vissa fall enligt lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna och lagen
(1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nuvarande skollagen anges att skolstyrelsen är styrelse för kom­munens
grundskola och gymnasieskola &amp;quot;och därtill hörande verksamhet&amp;quot;. Av
förarbetena (prop. 1962: 136 s. 64) framgår att formuleringen syftar på sådan
till skolorna knuten verksamhet som exempelvis drivande av elev­hem. Jag anser
att detta i den nya lagen bör kunna gälla utan formuleringen &amp;quot;och därtill
hörande verksamhet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ 1 varje landstingskommun, som anordnar gymnasieskola, skall en
utbildningsnämnd vara lokal styrelse för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget
skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i
uppdrag att vara utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
3 8 tredje och Qärde styckena, 20 a 8 och 20 b 8 i den nuvarande skollagen saml
2 kap. 2 § i skolförfattningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Historik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningens
betänkande innehåUer en historik med bl. a. följande uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
gymnasieskolreformen år 1970 kunde även landstingskommunerna bli huvudmän för
gymnasieskola. Huvudregeln om en styrelse — utbUd-ningsnämnd — för en
landstingskommuns hela gymnasieskola skuUe gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommunerna
fick större frihet än kommunerna när det gällde styrelsens organisation (3 §
Qärde slycket skollagen). I denna fråga utta­lade departementschefen bl. a.
(prop. 1970:159 s. 60):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingens
möjlighet att själva bestämma den mest ändamålsenUga organisationen bör enligt
min mening i möjligaste mån Ullgodoses. En sådan handlingsfrihet kan uppnås
genom alt landsUnget tillåts besluta att en landstingskommunal nämnd, som har
hand om andra uppgifter, skall kunna vara utbUdningsnämnd. En motsvarande
lösning finns i 6 8 lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda. Jag förordar att till utbildningsnämnd skall kunna utses
både fakultativ nämnd, exempelvis sådan som är styrelse för annan skola, och
obligatorisk nämnd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om möjlighetema att utse en särskUd styrelse för en del av en
landstingskommuns gymnasieskola samt att hänföra även andra skol­former än
gymnasieskolan under utbildningsnämnden kom samma bestäm­melser, som gällde för
kommunerna, alt också gälla för landstingskommu­nerna (20 a § andra stycket och
20 b 8 skollagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skotförfattningsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
föreslår att de bestämmelser som finns i 20 a § andra stycket och 20 b § i den
nuvarande skollagen inte får någon motsva­righet i den nya skoUagen.
Utredningen för därvid samma resonemang som när det gäller kommunernas
skolstyrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslär
skolförfattningsutredningen att den bestämmelse i skol­lagen (3 8 fjärde
stycket andra meningen) som anger att förvaltningsutskot­tet i vissa fall skall
vara utbildningsnämnd utgår. Något praktiskt behov av bestämmelsen finns
knappast, anser utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina överväganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagen bör inte innehålla bestämmelser om utbildningsnämn­dens uppgifter
på områden som inte regleras av den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med skolförfattningsutredningen
anser jag inte att det i den nya lagen behövs någon bestämmelse om möjlighet
att för en del av landstings­kommunens gymnasieskola - såsom vissa linjer -
utse en särskild styrel­se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheter
till en annan nämndorganisalion än den som föreskrivs i skollagen föreligger i
vissa fall enligt lagen (1985: 127) om särskilda organ i landstingskommunerna
och lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal
nämndorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Skolstyrelsen och utbildningsnämnden skall ha hand om förvaltning och
verkställighet inom sina verksamhetsområden enligt denna lag. Detta gäller dock
inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligl lag, enligt
föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 8 kommu­nallagen (1977:
179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
9, 9 a och 20 c 8§ i den nuvarande skollagen samt 2 kap. 3 § i
skolförfattningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vuxenutbildningslagen och högskolelagen finns bestämmelser om skol­styrelsers
och utbildningsnämnders uppgifter i fråga om vissa vuxenutbild­ningsformer
resp. kommunal högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan nämnas att gränsdragningen mellan skolstyrelsens och kom­munfullmäktiges
(eller utbildningsnämndens och landstingets) kompetens­områden ibland kan vålla
problem. Allmänt kan sägas att skolstyrelsen skall underkasta sig del
kommunaldemokraliska regelsystemet när det gäller uppgifter som inte är
specialreglerade i skollagen eller annan författ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
kan erinras om problemen med gränsdragningen mellan å ena sidan skolstyrelsens
befogenheter och å andra sidan de befogenheter som tillkommer skolledare, olika
konferenser, lärare m.fl., särskilt vad gäller den pedagogiska verksamheten. Se
härom I, ex. prop. 1962: 136 s. 64-66. I bl. a. skolförordningen finns för
vissa frågor uttryckliga föreskrifter om att det är t. ex. rektor som beslutar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    För skolstyrelse och
särskild utbildningsnämnd gäller i tillämpliga delar 3 kap. 2 §, 3 8 första
stycket, 4 8, 5 8 första och tredje styckena. 6-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88,9 8 första stycket samt
10-12 S8 kommunallagen (1977: 179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 8 första stycket eller 6 §
kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
hinder av 2 8 2 förvaltningslagen (1971:290) skall 4 och 5 88 i den lagen
tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelse och särskild utbild­ningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
13 8 första och tredje styckena och 20 f 8 i den nuvarande skollagen samt 2
kap. 4 8 första och andra styckena och 5 8 i skolförfaltningsutred­ningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
forslag innebär inga sakliga ändringar i förhållande till nuvarande
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalrättsutredningen
för Stockholm (Kn 1977:06) har i betänkan­det (SOU 1981:53) Stockholms
kommunala styrelse föreslagit att särbe­stämmelser för Stockholms kommun skall
tas bort ur bl. a. skollagen. Förslaget har inle lett till lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
gäller inte. om en landstingskommun inte har utsett en sär­skild
utbildningsnämnd utan låter en annan nämnd fungera som utbild­ningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
delegalionsförbud råder i ärenden om godkännande eller återkal-    Prop.
1985/86: 10 lande av godkännande för en fristående skola framgår av 9 kap. 8 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:306.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8   
Bestämmelser om lokala styrelser för särskolan och specialskolan     protokoll&lt;br&gt;
finns i 6 och 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om lokala styrelser för särskolan och specialskolan sammanhänger med vissa
särskilda föreskrifter för dessa skolformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9      8   
En sameskolstyrelse skall vara lokal styrelse för sameskolan.&lt;br&gt;
Jfr 5 8 sameskolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningens
uppläggning (2 kap. 10 8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8
Utbildningen i grundskolan och dess motsvarigheter inom det of­&lt;br&gt;
fentliga skolväsendet skall bedrivas under perioder som kallas läsår och&lt;br&gt;
som delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Lärokursen skall delas&lt;br&gt;
upp i årskurser. En elev skall normalt kunna gå igenom en årskurs under&lt;br&gt;
ett läsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller för gymnasieskolan och motsvarande del av särskolan, om inte annat
följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om läsår, terminer och årskurser behövs som bakgrund till bl. a. vissa
bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i paragrafen avser endast skollagen. De utesluter inle att termerna i en
förordning om en viss skolform ges en mer preciserad definition eller används i
någon ytterligare betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap. Skolplikt och rätt till utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
3 kap. har sammanförts bestämmelser om skolplikten och rätt till utbild­ning
under och efter skolpliktstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
frågor som regleras i detta kapitel har jag i huvuddrag berört i den allmänna
motiveringen. Det gäller främst de psykiskt utvecklingsstörda och deras
skolgång i särskolan eller, i vissa undantagsfall, specialskolan (avsnitt 6). I
den allmänna motiveringen har jag också behandlat frågan om tvångsmedel och
föreslagit att möjligheten till hämtning med biträde av polismyndighet skall
avskaffas (avsnitt 7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kapitlet talas i åtskilliga paragrafer om den lokala styrelsen för särsko­lan
eller specialskolan utan närmare precisering (jfr 6 och 7 kap,), Precise­ring
får i mån av behov göras i tillämpningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag går in pä
de enskilda paragraferna vill jag beröra vissa all­männa frågor om skolpliktens
rättsliga reglering, eftersom bl. a. grundlags­enligheten av den nuvarande regleringen
ifrågasätts på vissa håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens nuvarande
reglering i huvuddrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om barn i allmänhet gäller följande. Enligt den nuvarande skollagens 30 8
andra stycket inträder skolplikt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barn
i allmänhet med början av höstterminen det kalenderår, då barnet fyller sju år.
Skolplikten upphör med utgången av vårterminen det kalen­derår, då barnet
fyller sexton år, om den inte har fullgjorts dessförinnan. Enligt skollagen
skall skolpliktiga barn delta i undervisningen i grundsko­lan, om de inte
fullgör skolplikten på något annat i lagen angivet sätt. Till dessa sätt hör
skolgång i sameskolan eller i godkänd fristående skola. Skolplikten är enligt
36 8 skollagen fullgjord före utgången av vårterminen det kalenderår, då barnet
fyller sexton år, om barnet dessförinnan tillfreds­ställande har gått igenom
årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande års­kurs i någon annan skola där
barnet får fullgöra sin skolplikt eller om barnet vid särskUd prövning visar
sig ha motsvarande kunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
skollagen framgår indirekt att varje årskurs av grandskolan är avsedd att
genomgås under ett läsår som fördelas pä en hösttermin och en vårter­min.
Närmare Udsangivelser finns inte i skollagen. Vissa sådana föreskrif­ter finns
emellertid i skolförordningen. I dess 1 kap. 5 § fmns en definition av läsår.
Därmed avses den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisnings-året (den 1 juli
- den 30 juni påföljande år) under vUken undervisning skall meddelas. Enligt 5
kap. 23 8 skolförordningen skall dag för terminernas början och slut
fastställas av skolstyrelsen. EnUgt 5 kap. 23 a § skaU antalet skoldagar under
läsåret vara minst 178. Därvid skall friluftsdagar men inte lovdagar och
studiedagar räknas in i antalet skoldagar. Enligt 5 kap. 26 § får skoldagen
omfatta en lid av högst 5 limmar 20 minuter för elever i årskurserna 1 och 2
samt högst 8 timmar för elever i årskurserna 3-9. Skolstyrelsen bestämmer
vilken Udsmässig omfattning skoldagen skaU ha och när skoldagen tidigast får
börja och senast får sluta. Därvid måste skolstyrelsen följa läroplanens
timplaner och föreskrifter för sådana. Tim­planerna bygger på ett system med
veckotimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5 kap. 3 a § skolförordningen omfattar skoldagen för eleverna dels lektioner
enligt timplan eller verksamhet som enligt skolförordningen er­sätter lektioner
(det finns bl. a. föreskrifter om praktisk arbetslivsoriente­ring och
friluftsdagar), dels morgonsamUng eller gemensam samling, dels raster,
måltidsuppehåll och eventuella andra uppehåU mellan lektionerna. 1 vissa fall
anordnas under skoldagen, utanför lektioner och morgonsamling eller gemensam
samling, för eleverna obligatoriska aktiviteter vilka tiU-sammans med övrig
verksamhet under skoldagen bildar en pedagogisk helhet (fria akUviteter).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
5 kap. 3 b och 3 c §§ finns föreskrifter om samlad skoldag. Skoldagen i
grundskolan skall enligt 3 b § utformas som samlad skoldag, om kom­munen
beslutar det. Ett sådant beslut skall fattas särskilt för varje skolen­het.
Beslutet får begränsas UU ett visst stadium eller en viss årskurs i
skolenheten. Samlad skoldag innebär enligt 3 c § att eleverna genom särskilda
åtgärder skall tas om hand under hela den tid som skoldagen omfattar med stöd
av beslut enligt 26 § i samma kapitel. Fria aktiviteter skall anordnas för
eleverna under de delar av skoldagen, som inte tas upp av lektioner eller annan
verksamhet som skaU förekomma enligt skolför­ordningen eller av behövlig tid
för vila och måltid. Tid för fria aktiviteter får läggas ut även före dagens
första lektion eller efter dagens sista lektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
utformningen av den samlade skoldagen bör, särskilt för elever på lågstadiet,
eftersträvas alt vistelsetiden i skolan för en och samma elev inte växlar under
veckans olika dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
närmare redogörelse för fria aktivketer och samlad skoldag bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 14.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens
sakliga innehåll bestäms huvudsakligen genom läroplanens mål och riktlinjer,
kursplaner samt timplaner och föreskrifter för tim­planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
bilden av skolpliktens innehåll hör också föreskrifter om befrielse från vissa
lektioner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
27 8 skollagen får en elev på föräldrarnas begäran befrias från att delta i
morgonsamling (inte bara sådan med religiöst innehåll), om skäl föreligger. På
föräldrarnas begäran skall en elev befrias från att delta i undervisning i
religionskunskap, om eleven tillhör trossamfund, som fått regeringens tillstånd
att i skolans ställe ombesörja religionsundervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
6 kap. 26 § skolförordningen får rektor, om särskilda skäl förelig­ger, i
mindre omfattning befria elev från undervisning vissa lektioner eller från
annat skolarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skolförordningen finns också bestämmelser om lovdagar för alla elever samt
bestämmelser om ledighet i enskilda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visst
samband med skolplikten och motsvarande rätt till undervisning har föreskrifter
om åtgärder för elevs tillrättaförande. Sädana föreskrifter finns i 6 kap.
28—30 8§ skolförordningen. De innebär bl. a. att läraren såsom en disciplinär
åtgärd får utvisa elev frän lärorummet för högst återstoden av pågående lektion
eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens
slut. Vidare får skolstyrelsen avstänga eleven från undervisning helt eller
delvis under högst tvä veckor av terminen, om eleven under avstängningstiden
erhåller nödvändig till­syn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
föreskrifter som har viss betydelse för skolpliktens omfattning finns således
utanför den nuvarande skollagen. Enligt dennas 55 § bemyn­digas regeringen -
med stöd av 8 kap, 7 8 regeringsformen (RF) - att meddela föreskrifter som
avses i 8 kap. 3 8 RF och som gäller arbetets anordnande i grundskolan,
ledighet för elev i grundskolan eller åtgärd för tillrättaförande av sådan
elev. Samma paragraf innehåller även bemyndi­gande med hänsyn till 8 kap, 5 §
RF, Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om kommuns befattning med
grandskola. Enligt paragrafens sista stycke får regeringen överlåta åt
förvaltningsmyndighet att meddela närmare föreskrifter i de hänseenden som
anges i paragrafens tidigare stycken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemyndigandena tillkom
i samband med RF:s ikraftträdande (jfr prop. 1973:90 s. 313 och 1975:8 s. 80).
Senare har framförts uppfattningen att skolplikten skuUe betraktas som en sådan
&amp;quot;tyngre tjänsteplikt&amp;quot; som anses begränsa rörelsefriheten enligt 2
kap. 8 8 RF (SOU 1978:34 s. 200 och 202, prop. 1978/79: 195 s. 61 f.) och
omöjliggöra bemyndigande för regeringen med stöd av 8 kap, 7 § jämfört med 8
kap. 3 8 RF. Jfr dock regeringsrättens dom den 5 mars 1981 (RÅ81 2:14).&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skotförfattningsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i sitt lagförslag utgått frän den nuvarande rättsliga regleringen.
Lagförslaget innehåller endast redaktionella och språkliga förändringar i
förhållande till den nuvarande skollagens bestäm­melser om skolplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser har framfört invändningar rörande dels skolpliktens innehåll
som sådant, dels den rättsliga regleringen av skolplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det förra hänseendet pekar man framför allt på de fria aktiviteterna, den
samlade skoldagen och medverkan av företrädare från föreningslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser åberopar stadgandena i 2 kap. 2 § RF om att varje medborgare
gentemot det allmänna är skyddad bl. a. mot tvång att ge till känna sin
åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende samt
mot tvång alt delta i sammankomst för opinionsbildning. Dessa remissinstanser
anser att skollagen bör kompletteras med föreskrif­ter av innebörden, att
skolarbetet skall präglas av saklighet och objektivi­tet samt att ingen elev
får tvingas att ge till känna sina åsikter eller att delta i sammankomst för
opinionsbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller skolpliktens sakliga innehåll anförs också att det är oac­ceptabelt
att knyta skolplikten till ett utbildningsbegrepp av den vida omfattning som
utredningen föreslår och därmed tvinga eleverna att delta i t. ex. fria
akUviteter under samlad skoldag vars omvårdnadssyfte inte har med utbildning i
normal mening att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser har framfört invändningar mot att bibehålla det nuvarande
systemet, enligt vilket skolpliktens innehåll preciseras i före­skrifter som
beslutas av regeringen och som ger kommunerna ett betydan­de handlingsutrymme.
Enligt dessa remissinstanser innebär skolplikten, vars iakttagande kan
genomdrivas genom vitesföreläggande och hämtning, en sådan begränsning av
elevens rörelsefrihet som enligl RF kan regleras endast genom lag. Något
utrymme för delegation finns därför inte. Rege­ringen kan visserligen enligt RF
8 kap. 13 8 meddela föreskrifter om verkställighet av lag. Men en rätt för
regeringen och de kommunala skol­myndigheterna att inom vida ramar bestämma
skolpliktens omfattning synes enligt dessa remissinstanser knappast vara
förenlig med RF, Utrym­met för materiellt utfyllande
verkställighetsföreskrifter är ytterst begrän­sat. Regeringens normgivning får
härvidlag inte tillföra lagregleringen nå­got väsentligt nytt, vUket
uppenbarligen skulle bli fallet enligt den föreslag­na ordningen. Den föreslagna
lagregeln om skolplikt uppfyller inte sådana krav på utförlighet och precision
som utgör förutsättning för att den grand-lagsfästa rörelsefriheten skall få
beskäras. Skolpliktens omfattning och innebörd måste underkastas en noggrannare
lagreglering, som endast i mindre väsentliga delar kan kompletteras med av
regeringen beslutade verkställighetsföreskrifter, menar dessa remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mina
överväganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande författningsregleringen bygger på att
regeringen - i enlig­het med vad som förutsattes i samband med RF:s tillkomst
(prop. 1973:90 s. 313 och 1975:8 s. 80) - kan bemyndigas att meddela
föreskrifter som närmare bestämmer skolpliktens innebörd. Detta har numera
ifrågasatts. Mot den bakgrunden finns det anledning att pröva möjligheterna
till en författningsreglering som inte förutsätter ett bemyndigande som rör 8
kap. 3 8 RF. Enligt min mening bör den nya skollagen innehålla mer preciserade
bestämmelser än den nuvarande när det gäller främst skolpliktens omfatt­ning.
Det ligger dock i sakens natur att en sådan skyldighet som skolplikten inte i
detalj kan regleras i lagen. Vissa föreskrifter som har betydelse i detta
sammanhang — l.ex, timplaner - måste kunna finnas i författningar av lägre
valör. Vad som bör regleras i lag är därför den huvudsakliga tidsmäs­siga
omfattningen av skolplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av de synpunkter som - med sikte särskilt pä
den sam­lade skoldagen och dess fria aktiviteter — har framförts vid
remissbehand­lingen av skolförfattningsutredningens förslag vill jag tillägga
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De invändningar som i olika sammanhang och frän olika håll
har riktats mot den samlade skoldagen och dess fria aktiviteter följer i
huvudsak två linjer. För det första görs gällande att de fria aktiviteterna
inte innehåller tillräcklig substans för att kunna omfattas av skolplikt. För
det andra görs gällande att de innebär risk för obehörig påverkan av eleverna.
Dessa invändningar beror enligt min mening i varje fall delvis på att man inte
i tillräcklig grad har beaktat skolpliktens och grundskolans allmänna syften
och uppläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolplikten, som normalt fullgörs i grundskolan, har till
syfte inte bara att förmedla kunskaper och färdigheter i snäv mening utan också
att ge eleverna de erfarenheter i övrigt som de behöver som grund för sin kom­mande
verksamhet i privatlivet, arbetslivet och samhällslivet i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund blir elevernas allmänna utveckling
viktig. I läropla­nen betonas vikten av kontakter mellan skolan och det
omgivande samhäl­let. Kännedom om arbetslivets förutsättningar och
föreningarnas roll till­mäts stor betydelse. Det skall finnas utrymme för både
teoretiska och praktiska inslag. Det är viktigt att eleverna lär sig att verka
både självstän­digt och tillsammans med andra. Eleverna skal! också få möjligheter
att utveckla olika anlag och intressen. Detta gäller inte bara med tanke på
skolan och arbetslivet utan också för att de skall fä en givande friUd. Enligt
läroplanen skall all verksamhet under skoldagen präglas av skolans mål och har
därför ett pedagogiskt syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolans mål kan förverkligas på olika sätt och i olika
organisatoriska former. Lektioner kan användas, men också fria aktiviteter.
Lektioner är skolans traditionella organisationsform. För vissa verksamheter,
som fått allt större utrymme till följd av samhällsutvecklingen och dess krav
på en bredare fostran, är fria aktiviteter en naturligare organisationsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grandskolan bygger pä att verksamheten för eleverna skall
bilda en pedagogisk helhet som alltigenom följer de aUmänna målen och riktlinjer­na,
liU vilka hör bl. a. objektivitet, saklighet och allsidighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86: K)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f'-' ligger i sakens natur att alla
moment av skoldagen inte uppfattas som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lika givande för alla elever. Deras förutsättningar,
utvecklingstakt och&lt;br&gt;
Reniis.s-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;intressen är olika. Vissa elever
har en god grund i fråga om l.ex. idrott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;proiok(&amp;gt;ll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;musik och praktiska uppgifter och
har därför inte samma behov som undra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av att få ägna sig åt sådana övningar imder lektioner
eller fria aktiviieter. Det ligger också i sakens natur att alla inte har samma
uppfattning om hur elevernas skolpliktstid bäst skall användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De fria aktiviteterna utgör en del — och en mindre sådan -
av skolans verksamhet och skall ses tillsammans med andra delar. Del måste
också hållas i minnet att den valda formen - fria aktiviteter i stället för
timplane-bunden verksamhet - är en organisationsteknisk fråga. Ett visst mått
av sådan verksamhet för vilken organisationsformen fria aktiviteter kan an­vändas
måste få förekomma under skoldagen. Om den inlemmas i lektio­ner eller hänförs
lill ett eget system utanför den timplanebundna verksam­heten kan inte vara
avgörande för tillåtligheten. Över huvud taget är det enligt min mening inle
möjligt alt se de fria aktiviteterna helt isolerade från annan verksamhet och
såsom ett eget system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En stor del av kritiken mot fria aktiviteter, och dä
särskilt sådana som är en följd av samlad skoldag, rör risken för att eleverna
utsätts för påverkan i fråga om åsikter m. m. i strid med föräldrarnas
inställning. Man tänker här på sådan föreningsmedverkan som präglas av
föreningens åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hela yiundskolans verksamhet - både den som förekommer
under lektioner och den som förekommer under fria aktiviieter - bygger pä
oi;,aktivitet och allsidighet. Detta innebär inle att eleverna skall undanhål­las
uttryck för olika synsätt. Del skall däremot göras klart att det är fråga om
värderingar och liknande från respektive åskådnings egna anhängare. För
elevernas aUmänna orientering och träning i kritiskt tänkande kan det vara av
värde att fä en illustration i form av t. ex. ett föredrag från den som själv
tillhör en förening som verkar för åskådningen i fråga. Såsom framgår av
läroplanen (se Lgr 80 s. 26) skall sådana inslag på olika sätt balanseras. Dels
skall man försöka fä med företrädare för andra åsikter. Dels kan läraren
redovisa material som visar att och hur saken kan ses på andra sätt. Över huvud
tagel gäller att objektivitet och allsidighet inte alltid kan finnas i varje
särskilt moment utan tillgodoses genom skolans verksamhet som helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De &amp;quot;profilerade&amp;quot; inslagen utgör - även under
fria aktiviteter - bara en liten del av den totala verksamheten. Strävan skall
ju vara att eleverna under fria aktiviteter skall ha ett variationsrikt
program, såsom framgår av läroplanen. Det är i praktiken mycket vanligt att
eleverna själva får välja mellan flera alternativ. Det är alltså bara i enstaka
fall som eleven i princip kan bli tvungen att delta i en &amp;quot;profilerad&amp;quot;
verksamhet. Och de fall där verksamheten kan tänkas stöta värdnadshavarna eller
eleven är ännu färre. De bestämmelser som redan i dag fmns om befrielse från
vissa moment i skolverksamheten ger utrymme för ett rimligt hänsynstagande till
vårdnadshavarnas och elevens inställning i särskilt känsliga fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mitt lagförslag finns i 3 kap. 11 och 12 8§ bestämmelser
om deltagande&lt;br&gt;
och om befrielse från vissa inslag. Jag hänvisar till lagtexten med åtföl-&lt;br&gt;
80&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jande kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikt
och motsvarande rätt till utbildning (3 kap. 1—5 8§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
denna mellanrubrik finns paragrafer med grundläggande bestäm­melser om den
allmänna principen om skolplikt och motsvarande rätt lill utbildning inom det
offentliga skolväsendet, olika slag av skolplikt och hur de får fullgöras samt
grundskolans, särskolans och specialskolans förhål­lande till varandra i detta
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om skolpliktstiden och deltagandet i den verksamhet som anordnas finns i senare
paragrafer i kapitlet (6-12 88).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Barn som är bosatta i riket har skolplikt enligt föreskrifterna i detta
kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som varaktigt vistas utom
riket eller vars förhållanden är sädana att det uppenbarligen inte kan begäras
att barnet skall gå i skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikten
motsvaras av en rätt att fä utbildning inom det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen slås fast den allmänna principen om skolplikt och motsva­rande rätt
till UtbUdning. I praktiken är rätten till utbildning det väsentliga.
Skolplikten är endast ett medel att säkerställa alt barnet genom det offent­liga
skolväsendet eller pä annat sätt verkligen får nödvändig utbildning. I
paragrafen nämns endast det offentliga skolväsendet. Skolplikten får
vis-seriigen fullgöras i l.ex. en för ändamålet godkänd fristående skola, men
den rätten avser inte förhållandet mellan barnet och huvudmannen för skolan.
Huvudmannen är inte på grund av lagen skyldig att ta emot barnet där. Däremot
har barnet rätt att få plats inom det offenUiga skolväsendet. Vilken av
skolformerna grundskolan, särskolan och specialskolan som skall ta emot barnet
regleras genom 2-5 8§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
är utgångspunkten att utbildningen i särskolan och special­skolan skall så
långt det är möjligt motsvara utbildningen i grundskolan. Det ligger emellertid
i sakens natur att utbildningen måste anpassas efter elevernas förutsättningar
och att det i vissa fall huvudsakligen blir fråga om sådan träning i dagliga
göromål som för barn i allmänhet betraktas som uteslutande föräldrarnas
uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikten
gäller endast barn som är bosatta i rikel. Skolplikt föreligger även om det
inte kan fastställas var i landet (i vilken kommun) barnet är bosatt. Del
räcker att det kan fastställas att barnet är bosatt i landet. Det har ingen
betydelse om barnet är svensk eller utländsk medborgare eller är statslöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
vid tillämpningen av den nuvarande skollagen bör som bosatt i riket räknas den
som rätteligen skall vara kyrkobokförd här. Jag vill anknyta till förarbetena
till den nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
dessa förarbeten framgår att frågan huruvida bosättning i riket före­ligger
skall bedömas enligt de principer som gäller för folkbokföringen (prop. 1956:93
s. 16 f., SOU 1961:30 s. 809 och prop. 1962:136 s. 78 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förarbetena uttalas bl. a. följande (prop. 1962:136 s. 78 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att skolplikten anknytes till bosättningen blir det möjligt att via
folkbokföringen fä upplysningar om barnen. Vid tolkningen av begreppet
bosättning bör samma praxis följas som vid tillämpningen av folkbokfö­ringsförordningen.
Ofta torde skolplikt av rent praktiska skäl kunna utkrä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;protokidl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vas
endast av barn. som är kyrkobokförda i riket, men det bör om möjligt också
tillses, att även b;un som rätteligen skolat kyrkobokföras men som av någon
anledning inte blivit det, exempelvis barn lill vissa zigenare, fullgör
skolplikt. Utlänningar tillhörande främmande makts härvarande beskickning eller
lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning sä ock deras
utländska familjemedlemmar och utländska tjänare skall inte kyrkobokloras här i
riket. Alt skolplikt inte kan utkrävas av barn, hänförliga lill denna kategori,
har inte ansetts behöva särskilt anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
skolplikten är även motsvarande rätt till utbildning enligt 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8
beroende av alt barnet är bosall i riket. Såsom framgår av 12 kap. 5 8&lt;br&gt;
och kommentarerna lill den paragrafen tas även barn som inte räknas som&lt;br&gt;
bosatta i riket emol i grundskolan och motsvarande under vissa förutsätt­&lt;br&gt;
ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ett barn räknas som bosatt i riket men faktiskt varaktigt vistas utomlands kan
varken skolplikt eller rätt till utbildning under den tiden utkrävas enligt
lagens bestämmelser. Typexempel är svenska diplomat­barn som följer med sina
föräldrar till staiioneringslandet. Sädana barn brukar emellertid gå i skola i
del landet eller vistas i Sverige under termi­nerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undantagsbestämmelsen
i förslå stycket andra meningen avser inte endast barn som varaktigt vistas
utom riket utan också barn vars förhållan­den är sädana all det uppenbarligen
inte kan begäras all barnet skall gå i skola. Jag vill i sammanhanget erinra om
att särskolplikt enligt 24 8 i 1967 års omsorgslag gäller under förutsättning
att barnet &amp;quot;kan tillgodogöra sig undervisning&amp;quot;. Jag vill framhålla
att skolplikten och motsvarande rätt till utbildning innebär all varje
förutsättning hos barnet skall tas till vara. Det kan emellertid i ett helt
exceptionellt fall tänkas att ett barn är sä allvarligt handikappat i ett eller
flera avseenden alt det är helt omöjligt för barnet all lära sig något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen
talas om rätt till utbildning &amp;quot;inom det offentliga skolväsen­det&amp;quot;.
Såsom framgår av 10 kap. 2 8, som handlar om vad som förr kallades
ungdomsvårdsskolor, hänvisas de som vistas där i vissa fall till utbildning som
anordnas vid hemmet genom huvudmannens försorg. Jag anser inte att ett sådant
speciellt undantag behöver markeras i 3 kap. I 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Barn i allmänhet har vanlig
skolplikt. Den skall fullgöras i grundsko­lan, om inte annat följer av 8-10
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Särskild skolplikt har barn
som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda,
synskadade, döva, hörselskadade eller tal-skadade. Sådan skolplikt skall
fullgöras i särskolan eller specialskolan, om inte annat följer av 9 eller 10
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
psykiskt utveckHngsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i
specialskolan. Psykiskt utvecklingsstörda, som pä grund av synskada, dövhet,
hörselskada eller talskada inte kan gå i särskolan, skall dock tas emol i
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
framstäUningstekniska skäl talas om vanlig skolplikt resp, särskild skolplikt.
SkiUnaderna avser både skolform inom det offentliga skolväsen­det och - som
framgår av 10 § — skolpliktstidens längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 3 8 gäller särskild
skolplikt lör barn som på grund av ett eller flera     Prop. 1985/86: 10 av
angivna handikapp inte kan gå i grundskolan. Under senare år har i ökande
omfattning särskilda stödåtgärder salts in i grimdskolan för barn     
Remiss-som annars skulle vara hänvisade lill särskolan eller specialskolan.
Genom     protokoll sådana åtgärder har många av de synskadade och en del av de
hörselskada­de och psykiskt utvecklingsstörda kunnat gå i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om rätt skolform (grundskolan, särskolan eller specialskolan) bör normalt kunna
lösas i samråd mellan värdnadshavarna och företrädar­na för skolmyndigheterna.
Avgörandet ankommer på vederbörande lokala styrelse med besvärsrätl för
värdnadshavarna (se 4 och 5 88), Frågan om rätt skolform uppkommer första
gången inför skolstarten i samband med skolpliktens inträde och kan
aktualiseras åven under barnets skolgång. 1 synnerhet när frågan kommer upp
första gången kan det - inte minst mot bakgrimd av möjligheterna till
stödåtgärder i grundskolan - ibland vara svårt att avgöra vilken skolform som
är den rätta. Barnet har alllid rätt lill utbildning inom någon av skolformerna
inom det oflentliga skolväsendel och får givelvis inte ställas utanför på grund
av olika bedömning hos skolhuvudmännen. Som framgår av 4 8 ankommer det på de
lokala styrel­serna för särskolan och specialskolan all avgöra om barnet skall
tas emot där, vilket i realiteten innebär all del är de som prövar om vanlig
eller .särskild skolplikt föreligger. Om barnet inte las emot i särskolan eller
specialskolan, har barnet rätt att gå i grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vissa fall kan tvekan råda om vilken av särskolan och specialskolan som är rätt
skolform för barnet. Genom särskilda insatser i särskolan kan vissa psykiskt
utvecklingsstörda som dessutom är t, ex, hörselskadade klara skolgång i
särskolan. Som framgår av 4 8 är det den lokala styrelsen för specialskolan som
avgör om barnet skall tas emol där i stället för i särskolan. När det gäller
ansvaret för att barnet får utbildning intar således särskolan samma ställning
i förhållande till specialskolan som grundskolan intar i förhållande lill både
särskolan och specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Den lokala styrelsen för särskolan skall på framställning av barnets&lt;br&gt;
vårdnadshavare eller skolstyrelsen i barnets hemkommun pröva om barnet&lt;br&gt;
skall tas emot i särskolan under sin skolpliktslid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lokala styrelsen för specialskolan skall på framställning av barnets
vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnels hemkommun eller den lokala sty­relsen
för särskolan pröva om barnet skall tas emot i specialskolan under sin
skolpliktslid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ett barn. som har tagils emot i särskolan, bedöms kunna gå över till
grundskolan, skall den lokala styreisen för särskolan besluta att barnet inle
längre skall vara elev i den skolan. Motsvarande gäller för den lokala
styrelsen för specialskolan, om ett barn, som har tagils emol i den skolan,
bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Beslut av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan i&lt;br&gt;
ärende enligl 4 8 får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.&lt;br&gt;
Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besluten
får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen
i 4 och 5 88 överensstämmer i sak med vad omsorgsbered­ningen föreslagit. 1
förhållande till 1967 års omsorgslag innebär regleringen skillnader i fråga om
bl, a, beslutsorgan och kretsen av besvärsberättigade. Den senare omfattar f,
n. skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill erinra om vad jag anfört i kommentarerna till 2 och 3 88 an­gående
ansvarsfördelningen mellan skolformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
framställning från barnets vårdnadshavare om att barnet skall las emot i
särskolan eller specialskolan skall prövas av vederbörande lokala styrelse för
respektive skolform. Men barnets vårdnadshavare kan inte alltid antas göra
sådan framställning trots att behov kan föreligga. Såsom framgår av 4 § första
och andra styckena kan även skolstyrelsen i barnets hemkommun väcka frågan. När
del gäller mottagande i specialskolan kan frågan också väckas av lokal styrelse
för särskolan, vilket kan vara aktuellt beträffande psykiskt utvecklingsstörda
som antas inte kunna klara skol­gång i särskolan på grund av exempelvis
hörselskada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 4 8 tredje stycket avser fall där barnet går i särskolan eller specialskolan
men bedöms kunna fortsätta i grundskolan resp. sär­skolan. Sådana frågor skall
den lokala styrelsen givetvis vid behov ta upp på eget initiativ. Även
vårdnadshavare kan väcka en sådan fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5 § har endast barnets vårdnadshavare besvärsrätt. Delta beror på att det är
fråga om barnets intresse oavsett hur frågan väckts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
t. ex. lokal styrelse för särskolan efter framställning från skolstyrel­sen i
barnets hemkommun beslutat att barnet inte skall tas emot i särsko­lan, skall
barnet tas emot i grundskolan. Detta hindrar inle att skolstyrel­sen i ett
senare skede kan aktualisera frågan om skolgång i särskolan på nytt. om det
visar sig att barnet inte klarar skolgång i grundskolan och värdnadshavarna
inte själva gör framslällning om att barnet skall tas emot i särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragraferna finns ingen bestämmelse om samråd med värdnadsha­varna innan en
lokal styrelse hos en annan väcker fråga som rör val av skolform. En sådan
beslämmel.se är onödig, eftersom det är självklart att en framställning inte
avlåts utan att värdnadshavarna dessförinnan får tillfälle att redovisa sin
uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens
inträde och skolstarten (3 kap. 6—9 §8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
8   Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
dels 30 8 andra stycket i 1962 års skollag saml 5 kap. I 8 och 6 kap. 3 8 i
skolförfattningsutredningens lagförslag, dels 24 8 i 1967 års omsorgs­lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
om när skolplikten inträder gäller för alia. oavsett om det är fråga om vanlig
skolplikt enligt 2 8 eller särskild skolplikt enligt 3 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att skolstarten i vissa
fall kan läggas tidigare eller senare framgår av 7 och 8 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén (U 1981:01) om
samverkan mellan förskola och skola (för­skola-skola-kommittén) har utrett
frågor om skolpliktens inträde och skol­starten. Jag har erfarit att kommittén
den 18 juni i år skall lägga fram betänkandet (SOU 1985:22) Förskola - skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen talas om &amp;quot;höstterminen&amp;quot;.
Bestämmelsen om skolpliktens     Prop. 1985/86: 10 inträde knyter således an
till läsårs- och lerminssystemet inom del offent­liga skolväsendet. Skolplikten
får fullgöras även vid frislående skolor.     Rciniss-Dessa tillämpar i
allmänhet samma läsårs- och términssystem som det     protokoll offentliga
skolväsendet. Om någon skola inle tillämpar det systemet bör man kunna ta den I
september som riktpunkt. För att barnet skall kunna börja där avsevärt tidigare
eller senare krävs beslul enligl 7 eller 8 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Om ett skolpliktigt barn inte är moget för skolgång,
får skolstyrelsen i&lt;br&gt;
barnels hemkommun efter medgivande av barnels vårdnadshavare besluta&lt;br&gt;
att barnet skall börja skolgången först höstterminen del kalenderår då&lt;br&gt;
barnet fyller åtta år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 § kan vara
grund för särskild skolplikt, skall skolstyrelsen i iircndet inhämta yttrande
från den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skolstarten skjuts upp, skall barnet gå i förskola.
Föreskrifter om förskola finns i socialtjänstlagen (1980:620). Skyldigheten alt
gå i förskola omfattar högst 525 timmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jfr dels 32 8 andra stycket och 39 a § i 1962 års skollag
samt 5 kap. 3 8 och 6 kap. 6 8 i skolförfaltningsutredningens lagförslag, dels
25 8 första stycket i 1967 års omsorgslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medgivande från barnets vårdnadshavare krävs alltid. Har
barnet två vårdnadshavare. krävs medgivande från dem båda. Å andra sidan är
vård­nadshavares önskan om uppskov med skolstart inle tillräcklig grund. För
beslut om uppskov krävs att barnet inte är moget för skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om uppskov aktualiseras normalt innan barnet har
börjat skolan men kan komma upp även när barnet gått där någon tid. Det kan i
vissa fall råda tvekan om vilken skolform som är eller i sinom tid skall bli
den rätta för barnet. För enkelhetens skull föreskrivs i 7 8 att skolstyrelsen
i barnets hemkommun skall besluta om uppskov i samtliga fall, dvs. även om
barnet har sådant handikapp att skolgång i särskolan eller specialskolan kan
vara aktuell. Enligt andra stycket skall emellertid skolstyrelsen i sådana fall
inhämta yttrande från vederbörande lokala styrelse för särskolan eller
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skolstarten skjuts upp, fullgörs skolplikten genom
deltagande i för­skola (jft prop. 1977/78:85 s. 106). Förskolan skall enligl 14
§ första stycket socialtjänstlagen omfatta minst 525 timmar om året. Den i
skolla­gen föreskrivna skyldigheten att gå i förskola omfattar högst 525
limmar. Om ett barn börjat i grundskolan och man först efter någon tid beslutar
att uppskjuta barnets skolgång, minskar naturligtvis skyldigheten alt gå i
förskola i motsvarande män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Pä begäran av ett barns vårdnadshavare får
skolstyrelsen i barnels&lt;br&gt;
hemkommun tillåla att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet&lt;br&gt;
fyller sex är börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med&lt;br&gt;
vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skol­&lt;br&gt;
gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under
samma föruisättningar får den lokala styrelsen för särskolan eller&lt;br&gt;
specialskolan tillåta att ett barn börjar skolgång där eller i en motsvarande&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;°5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skola ett
år tidigare än normalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jft dels 32 8 första stycket. 33 a 8 andra stycket och 39
a 8 i 1962 års skollag samt 5 kap. 2 8, 6 kap. 5 8 och 8 kap. 3 § i
skolförfattningsutred­ningens lagförslag, dels 25 8 andra slycket i 1967 års
omsorgslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är skolstyrelsen i barnets hemkommun som skall ta
ställning till frågan om tillstånd. Krav på tillstånd gäller även om vårdnadshavare
önskar att barnet i stället för att gå i grundskolan skall börja i l.ex. en
sådan friståen­de skola som ersätter grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett barn får aldrig börja skolan tidigare än ett år före
skolpliktsåldern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När motsvarigheten till nu föreslagna 8 8 första stycket
behandlades i prop. 1958:93 uttalade departementschefen bl. a, (s. 31):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang framhålla det stora ansvar som
åvilar den som har att ta ställning till huruvida ett barn skall äga börja
skolan före skolpliktens inträde eller ej. Misstag i fråga om skolmognaden kan
nämli­gen fa svåra följder för barnet, varför det gäller att på allt sätt
försöka gardera sig mot alt barn beredes en för tidig skolgång. Prövningen
skall därior enligt förslaget till bestämmelser härom alltid avse såväl den
fysiska som den psykiska mognaden hos barnet och endast om den ger till
resultat, all barnet väl fyller förutsättningarna alt börja skolgången före
sjuärsål-dern, skall sådant medgivande lämnas. Hänsyn skall därvid endast tagas
till vad som är del för barnet lämpligaste och bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om ett barn bedöms vara moget för skolgång finns inle
någon ovillkoriig rätt att få börja skolan i förtid. Barn i den aktuella åldern
har rätt att få plats i förskola (se 14 8 socialtjänstlagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 2 kap. 10 8 skolförordningen föreskrivs att
läkarandersökning och annan erforderlig undersökning skall äga rum innan beslut
fattas om skol­start i förtid. Jag avser inte att föreslå någon ändring
därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolstart i förtid blir sällan aktuell för den som skall
gå i särskolan eller specialskolan eller i någon motsvarande fristående skola.
Bestämmelser härom finns emellertid i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 Beslut av den lokala styrelsen i ärende enligt 7 eller
8 8 får överkla­gas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens
beslut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För uppskov med skolstart krävs vårdnadshavares
medgivande. Över­klaganden i ärenden som avses i 7 8 blir därför knappast
aktuella annat än i fall där barnets vårdnadshavare anser all barnet inte är
moget för skolgång, medan skolstyrelsen motsätter sig uppskov med skolgången.
Sädana fall torde vara mycket ovanliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av större praktisk betydelse är besvär över beslut enligt
8 8. Det rör sig här om fall där barnet har förvägrats tillstånd att börja
skolan innan skolplikten inträtt. Barnets vårdnadshavare kan betrakta frågan
som viktig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och bör ha möjlighet att fä saken prövad i en andra
instans. De kan vilja komplettera beslutsunderlaget med ytterligare
läkarutlåtande e.d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens upphörande (3 kap. 10 §)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det
kalenderår dä barnet fyller 16 år eller, om barnet har särskild skolplikt. 17
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta
årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får
fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om
barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan
prövning anordnas av skolstyrelsen eller, för barn med särskild skolplikt, av
den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslul av den lokala styrelsen i ärende om skolpliktens
upphörande får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens be­slut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jfr dels 30 8 andra och tredje styckena, 36 8 och 39 a 8 i
1962 års skollag samt 5 kap. I och 6 §8 och 6 kap. 3 och 9 88 i
skolförfattningsutredningens lagförslag, dels 24 och 33 8§ i 1967 års
omsorgslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De som går i grundskolan slutför normalt årskurs 9 (se 4
kap. I 8) vid utgången av vårterminen det kalenderår de fyller 16 år. Och de
som går i specialskolan, grundsärskolan eller träningsskolan slutför normalt
årskurs 10 (se 6 kap. 7 8 och 7 kap. I 8) vid utgången av vårterminen det kalen­derår
de fyller 17 år. Men även om de inte hunnit sä långt upphör skolplik­ten vid
utgången av den angivna vårterminen. Motsvarande gäller dem som fullgör sin
skolplikt pä något annat sätt. Om términssystem enligt det offentliga
skolväsendets modell inte tillämpas, får början av juni tas som riktpunkt,
eftersom vårterminen brukar sluta vid den tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alt rätt till utbildning efter skolpliktens upphörande
föreligger i vissa fall framgår av 17 och 19 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens syfte är inte utbildning under ett visst
antal år utan inhäm­tande av ett visst mätt av kunskaper i vidaste mening.
Därför kan skolplik­ten upphöra före den i första stycket angivna tiden.
Förutsättningarna anges i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Deltagandet
i utbildning för skolpliktiga (3 kap. 11 och 12 88)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som bakgrund till II och 12 88 hänvisar jag till vad jag
anfört i mina inledande kommentarer Ull 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 8 Varje barn som fullgör skolplikt inom det offentliga
skolväsendel eller på något annat sätt skall delta i den verksamhet som
anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har
annat giltigt skäl att utebli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenhe­ter.
Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens närvaro i skolan,
dock endast i ringa omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen är
på grund av skolplikt, som fullgörs inom del offentliga skolvä­sendel. skyldig
att gå i skolan mer än I90dagar per läsår elieratt någon dag delta mer än älta
limmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jfr 31 8 och 55 8 första slycket i 1962 års skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10      Första slycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första
stycket slås fast den allmänna principen om att barnet skall delta i den
verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. I uttrycket ligger
att det kan finnas inslag som är frivilliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som
exempel på sådana disciplinära åtgärder som åsyftas kan nämnas att eleven
utvisas ur klassrummet för återstoden av pågående lektion (jfr avsnitt 10.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de andra bestämmelser i lagen som rör skolpliktens
omfattning talas endast om läsår och terminer. Mot bakgrund av de överväganden
jag har redovisat i mina kommentarer i inledningen till 3 kap. anges vissa övre
gränser för antal skoldagar och antal timmar per dag. Den för eleverna obligatoriska
verksamheten i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan måste
läggas upp med beaktande av dessa gränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i tredje stycket avser endast skolplikt som
fullgörs inom det offentliga skolväsendet. Skolplikten får också fullgöras i en
fristående skola. Denna kan l.ex. genom att tillämpa sexdagarsvecka komma upp i
ett högre antal dagar än 190. Eleven väljer frivilligt att fullgöra sin
skolplikt i den skolan i stäUet för inom det offentliga skolväsen­det och får
dä acceptera att delta i den utbildning som genom godkännan­det av den
fristående skolan för skolpliktens fullgörande har ansetts erbju­da en
tillfredsställande motsvarighet till det offentliga skolväsendet (jfr
paragrafens första stycke samt 9 kap. 1-3 88),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8 På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare
skall eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i
verksamhe­ten, om del med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt
alt kräva att eleven deltar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befrielse skall alltid medges från undervisning i
religionskunskap, om eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens
tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar
att han deltar i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om elevens vårdnadshavare kräver det. skall begäran om
befrielse prö­vas av den lokala styrelsen för skolan eller, för elever utanför
det offentliga skolväsendet, av länsskolnämnden. Avslås begäran vid sådan
prövning, får beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöversty­relsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av principiella skäl avser 12 8 liksom huvuddelen av 11 8
även barn som inte fullgör sin skolplikt inom det offentliga skolväsendet.
Bestämmelserna har emellertid sin största praktiska betydelse för grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hänvisar lill vad jag anfört i mina kommentarer i
inledningen till 3 kap. Jag vill tillägga följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I bl. a. grundskolans verksamhet har de komponenter, som
eleverna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anses
behöva, sammanfogats till en helhet. t)enna helhet skulle förryckas om man utan
vidare plockade bort vissa bitar för vissa elever, även om dessa elever kanske
i och för sig kan undvara just dessa bitar. Helhetssy­nen utesluter emellertid
inte vissa möjligheter till undantag. Sådana finns såsom nämnts redan i
gällande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det föregående har redovisats innehållet i den nuvarande skollagens 27 §.
Frågan om befrielse från att delta i morgonsamling eller i undervis­ning i
religionskunskap har ingående behandlats i förarbetena till den nuvarande
skollagen och tidigare bestämmelser (se t. ex, prop, 1950:70 s. 367-369, prop.
1951:100 s. 127-128 och prop. 1962:136 s. 72-76). Jag vUl också erinra om 6
kap. 26 § skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
föreslår — utan att åsyfta någon ändring i sak - att den nya skollagen får en
bestämmelse om att en elev på begäran av vårdnadshavare skall befrias från att
delta i religiösa inslag i utbildning­en, om eleven tillhör ett trossamfund som
av regeringen fått tillstånd att i skolans ställe ombesörja utbildning i
religionskunskap. Utredningen fram­håller därvid att religiösa inslag kan
förekomma även inom ramen för andra verksamhetsformer än undervisning i ämnet
religionskunskap, t, ex, fria aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser har invändningar mot uttrycket &amp;quot;religiösa in­slag&amp;quot;.
En och annan ifrågasätter om bestämmelsen behövs. Någon menar att kravet för
befrielse borde vara mindre kategoriskt utformat. En remiss­instans
ifrågasätter om den föreslagna bestämmelsen låter sig väl förena med RF:s och
religionsfrihetslagens bestämmelser och menar alt elevens egen ansökan om
befrielse borde vara tillräcklig, om eleven uppnätt sådan mognad, att han själv
kan bedöma frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen
i 12 § innebär att befrielse alltid skall medges frän undervis­ning i
religionskunskap under sådana omständigheter som anges i paragra­fens andra
stycke. Jag anser inte att en sådan bestämmelse kan utmönstras som överflödig
med hänvisning till att skolans undervisning i religionskun­skap är objektiv. I
bestämmelsen ligger nämligen ett respekterande av att den som tillhör ett
sådant trossamfund får en religionsundervisning som är präglad av samfundets
tro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket ingår som en del i den allmänna regleringen i första stycket. Den
regleringen innebär att en elev inte skall behöva delta i vissa i det stora
hela för eleven mindre viktiga inslag i utbildningen, om det med hänsyn till
särskilda omständigheter framstår som orimligt att kräva att eleven deltar. Det
bör alltså finnas ett utrymme för befrielse från inslag som är meningslösa för
eleven därför att han redan mer än väl behärskar det som skall uppnås med
inslaget och från inslag som kan upplevas som utmanande mot bakgrund av elevens
speciella inställning och hemmiljö. Det säger sig självt att en bestämmelse av
detta slag skall tillämpas med återhållsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Normall
bör ärenden om befrielse kunna klaras av ulan att den lokala styrelsen skall
behöva kopplas in. Tredje stycket är betingat av rättssäker­hetsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:380.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsynen över att
skolplikten fullgörs (3 kap. 13—16 88)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
jag utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 7) har både skolmyndigheter
(främst skolstyrelsen) och barnens vårdnadshavare ett ansvar för att barnen
fullgör sin skolplikt. Delta kommer till uttryck i första hand i 13 och 15 S8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tvångsmedel
skall inte behöva tillgripas annat än som en sista utväg mot vårdnadshavare som
inte gör vad på dem ankommer i detta hänseende. 1 den nya lagen kvarstår vite
som enda tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 8
Skolstyrelsen skall se till att skolpliktiga elever i kommunens grund­&lt;br&gt;
skola fullgör sin skolgång. Skolstyrelsen skall också se till att skolpliktiga&lt;br&gt;
barn, som är kyrkobokförda i kommunen men inte går i dess grundskola,&lt;br&gt;
pä något annat sätt får föreskriven utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan skall se till att
skolpliktiga elever i skolenheter under dess ledning fullgör sin skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 8
Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;
är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak, skall huvudmannen för&lt;br&gt;
skolan anmäla förhållandet till skolstyrelsen i barnets hemkommun. Skol­&lt;br&gt;
styrelsen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller,&lt;br&gt;
om skäl föreligger, överlämna anmälan till den lokala styrelsen för särsko­&lt;br&gt;
lan eller specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång&lt;br&gt;
där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
2 kap, 12 och 14 88 skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening har bestämmelser av detta slag sin plats i skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller 13 8 första slycket är skolstyrelsens kontrollansvar mera långtgående
när det gäller elever i kommunens egen grundskola. 1 fall som avses i andra
meningen är det närmast fråga om att skolstyrelsen skall hålla sig underrättad
om var och hur barnet får föreskriven utbildning samt ingripa om barnet inte
bereds sådan utbildning. Del är inle skolstyrelsens sak att kontrollera att
barnet deltar i utbildningen vid en fristående skola där barnet är elev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden
till 14 8 är dels skolstyrelsens begränsade kontroll i fråga om här berörda
barn, dels att tvångsmedlet vite enligt 16 8 kan användas endast i fråga om
barn som är elever i det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
behövs inte i skollagen om överklagande av beslut som meddelats av
kammarrätten. Generella föreskrifter härom finns nämligen i
förvaltningsprocesslagen (1971:291). Se även lagen (1971:289) om all­männa
förvaltningsdomstolar och förordningen (1977: 937) om kammarrät­ternas
domkretsar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
8   Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet
fullgör sin skolplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr 38 och 39 a §8 i 1962
års skollag samt 5 kap. 9 8 och 6 kap. 12 8 i skolförfattningsutredningens
lagförslag. 1 13 8 regleras skolstyrelsens övergripande ansvar. Det är
emellertid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;primärt
barnets vårdnadshavare som har ätt se till alt barnet fullgör sin skolplikt på
något av de sätt som lagen tillåter. En föreskrift om detta har tagits in i 15
8. Naturiigtvis kan föreskriften i praktiken endast innebära att
vårdnadshavaren skall se till att barnet kommer till skolan och vid behov
uppmana barnet att inle t. ex. hälla sig borta från vissa lektioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skollagens
bestämmelser skall ses mot bakgrund av föreskrifter om vårdnad i 6 kap.
föräldrabalken. I 6 kap. 2 8 föräldrabalken föreskrivs bl. a, att barnets
vårdnadshavare skall bevaka att barnet får tillfredsställande utbildning.
Bestämmelserna i föräldrabalken lar sikte på vårdnadshavares skyldigheter i
förhållande till barnet, medan skollagens bestämmelser tar sikte på
förhållandet till samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 8 Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet
inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte
har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får länsskolnämnden vid
vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Motsvaran­de
gäller om vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn, vars skolgång upp-skjutits,
inte ser till alt barnet går i förskola, när skyldighet till detta föreligger.
Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet överkla­gas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om utdömande av vite prövas av länsskolnämnden.'
Vitet får inte förvandlas till fängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut av länsskolnämnden i ärenden enligt denna paragraf
får överkla­gas hos kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jfr 39 och 39 a 8§ i 1962 års skollag samt 5 kap, 10 8 och
6 kap. 13 8 i skolförfattningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen avser endast barn som är elever i del
offentliga skolväsendet. Jfr 13 och 14 8§ med kommentarer samt 10 kap, 4 8 med
kommentarer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 formuleringen &amp;quot;inte fullgör sin skolgång&amp;quot;
ligger att det måste vara fråga om en betydande bortovaro. Det räcker inte om
eleven exempelvis uteblir från idrottslektionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder enligt denna paragraf får riktas endast mot den
som är vård­nadshavare i föräldrabalkens mening och aldrig mot den som faktiskt
har vård om ett barn utan att vara barnets vårdnadshavare (prop. 1962: 136 s.
80-81; jfr 24 8 i 1958 års folkskolestadga).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att vitesföreläggande inte utfärdas förrän
alla länkbara ansträngningar gjorts att på frivillig väg åstadkomma en lösning.
1 många fall är förhållandena sådana att nära samarbete bör ske mellan skolmyn­digheterna
och de sociala organen i kommunen. Vitesföreläggande får givetvis inte utfärdas
om barnet vägrar att gä i skolan trots att värdnadsha­varna gjort vad på dem
ankommer i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vite får enligt uttryckligt stadgande i 39 8 tredje
stycket i den nuvarande skollagen inte tillgripas beträffande barn som på grund
av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar till upprepad kortare
frånva­ro inte kan delta i vanligt skolarbete. I propositionen om den nuvarande
skollagen ansåg föredragande statsrådet att en uttrycklig bestämmelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' 1 propositionens lagförslag har första meningen i andra
stycket tagits bon, vilket innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas
av länsrätt (se det s. k. slutprotokollet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;härom
var nödvändig eftersom undervisningen av sjuka barn inbegrips i grundskolan
(prop. 1962:136 s. 81). - I dessa fall torde del i prakUken även utan
uttrycklig föreskrift knappast kunna komma i fråga att förelägga och utdöma
vite. I Ukhel med skolförfattningsutredningen anser jag att särregleringen kan
utmönstras som onödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
får i fråga om handläggande myndigheter hänvisa till vad jag anfört i den
allmänna moUveringen (avsnitt 7.3).'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
allmänna bestämmelser finns i den av riksdagen nyligen antagna lagen (1985:206)
om viten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fortsatt
utbildning m. m. efter skolpliktens upphörande (3 kap. 17—21 8§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen
av 3 kap. handlar om skolplikten och motsvarande rätt till utbildning. I slutet
av kapitlet har samlats bestämmelser om rätt till utbild­ning m. m. efter
skolpliktstiden. Bestämmelserna rör fullföljande av utbild­ningen i grundskolan
eller motsvarande, hemkommunens uppföljningsan­svar för ungdomar som lämnat
sådan utbildning och som ännu inte fylk 18 år samt rätten för psykiskt
utvecklingsstörda ungdomar att få utbildning i särskolan upp till normalt 21
års ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Om en elev i grundskolan, när skolplikten upphör, inte Ullfredsstäl­&lt;br&gt;
lande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga alt fullfölja&lt;br&gt;
utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra delta under högst tvä år&lt;br&gt;
efter det all skolplikten upphörde. Detsamma gäller elever i sameskolan&lt;br&gt;
och sädana elever i specialskolan som inte är psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärenden
enligt denna paragraf prövas av den lokala styrelsen. Dess beslut får
överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrel­sens beslut får
inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
37 och 39 a 88 i 1962 års skollag samt 5 kap. 8 8 och 6 kap. 11 8 i skol­författningsutredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
situation som avses i 17 § inträffar främst i fall där barnet har börjat skolan
ett år senare än normalt eller med anledning av exempelvis långva­rig
sjukfrånvaro har varit elev i någon årskurs under två i stället för ett läsår.
Det kan också hända att eleven vid skolpliktens upphörande har gått igenom
högsta årskursen men inte har tillgodogjort sig utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns också andra möjligheter att komplettera en ofullständig grund­utbildning.
Inom komvux finns s. k. grundskolekurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 17 8 omfattar inte elever i särskolan och psykiskt utvecklingsstörda elever i
specialskolan. För dem finns i stället bestäm­melser i 19 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §
Hemkommunen har skyldigheter enligt andra stycket (uppföljnings­&lt;br&gt;
ansvar) i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvaran­&lt;br&gt;
de utbildning men som ännu inte har fyllt 18 år. Ansvaret omfattar dock&lt;br&gt;
inte ungdomar som avses i 19 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom skolstyrelsen skall
hemkommunen hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte
stadigvarande sysselsättning ge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;' Beträffande ändring
genom propositionens lagförslag hänvisas till det s. k. slutpro­tokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller
pä annat sätt, skall hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem personlig
studie- och yrkesvägledning saml kurser, praktik eller annan liknande
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 5 kap. 7 8 finns bestämmelser om rätt för den som
uppfyller gällande behörighetsvillkor att i män av plats få utbildning i
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande nuvarande reglering och dess bakgrund hänvisar
jag till den tidigare omnämnda bilaga 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande regleringen i skollag och skolförordning
framstår som föråldrad i vissa hänseenden. Jag har berört detta i den allmänna
motive­ringen (avsnitt 10.3). Regleringen i den nya skollagen avses innebära en
anpassning till utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetslösa ungdomar som har fyllt 18 men inte 20 år har
rätt till arbete i ungdomslag enligt lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare. De ungdomar som inte placeras hos någon annan
arbetsgiva­re skall beredas plats i ungdomslag hos den kommun där de är
kyrkobok­förda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan 18-årsgränsen uppnås har hemkommunen
uppföljningsansvar, som innebär skyldigheter enligt paragrafens andra stycke.
Såsom erinras om i tredje stycket finns del i 5 kap. 7 8 bestämmelser om rätt
för den som uppfyller gällande behörighetsvillkor att i män av plats fä
utbildning i gymnasieskolan. Hemkommunens insatser såsom uppföljningsansvarig
in­riktas nalurligen pä att ungdomarna skall ta till vara sina möjligheter
därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl andra stycket är det genom skolstyrelsen som
hemkommunen skall hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. I
övrigt innebär lagens bestämmelser inte någon skyldighet för kommunen att låta
uppföljningsinsatser handhas av skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I insatser som skall erbjudas enligt andra stycket skall
alltid ingå person­lig studie- och yrkesvägledning. En sådan är av
grundläggande betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arten av insatser i övrigt får bli beroende av den
enskildes förhållanden och omständigheterna i övrigt. Insatserna bör ha en
sådan omfattning att de som vill har möjlighet att utan n;igra längre uppehåll
fä sysselsättning som någoriunda motsvarar skolarbetstiden för dem som går i
gymnasiesko­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet pä insatser enligt andra stycket innebär en viss
skärpning i förhällande till bestämmelserna i den nuvarande skollagen. Detta
skall ses mot bakgrund av utvecklingen under de senaste åren och den möjlighet
till statsbidrag som kommunerna har genom förordningen (1983:583) om
statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Härtill kom­mer
att ungdomarna mellan 18 och 20 år har en i princip ovillkorlig rätt till
arbete i ungdomslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 § Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att
de är psy­kiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få
annan utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av
vårterminen det kalenderår dä de fyller 21 är. Om de inte bereds utbildning i
specialsko­lan, skall de tas emot i särskolan. Om en elev i särskolan där har
påbörjat yrkesutbildning eller motsvaran-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, skall
eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårtermi­nen
det kalenderår då eleven fyller 23 år, om det behövs för att slutföra
utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
24 8 i 1967 års omsorgslag gäller särskolplikten så länge den psykiskt
utvecklingsstörde behöver undervisning, dock längst till och med vårterminen
det kalenderår han fyller 21 år. Föreligger synnerliga skäl, kan särskolplikten
föriängas med upp till två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagen innebär att skolplikten upphör senast vid utgången av vårterminen
det kalenderår barnet fyller 17 år. 1 stället införs i enlighet med
omsorgsberedningens förslag en rätt att få utbildning inom det offent­liga
skolväsendel under normalt fyra år efter skolpliktens upphörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätten
gäller oberoende av om skolplikten har fullgjorts i särskolan, i specialskolan
eller på något annat sätt (jfr föreskrifterna om fristående skolor m. m. i 9
och 10 kap.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som inte bereds utbildning i specialskolan har rätt att bli mottagen i
särskolan. En psykiskt utvecklingsstörd som vid skolpliktens upphörande går i
specialskolan bör beredas tillfälle att slutföra pågående utbildning där. Om
specialskolan skall erbjuda eleven något därutöver får bli beroende av
omständigheterna i det enskilda fallet. Jag vill erinra om att dessa elever har
ett eller flera ytterligare handikapp och att det därför är angeläget att noga
överväga var de kan få det bästa stödet. Det kan ofta vara i särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Normalt
hinner yrkesutbildning eller motsvarande fullföljas före utgång­en av
vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år. Undanlag finns emellertid.
Självfallet är det angeläget att en påbörjad utbildning skall få slutföras även
om det innebär att den ordinarie övre åldersgränsen över­skrids något. Genom
paragrafens andra stycket tillförsäkras eleven en sådan möjlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill även i fråga om ungdomar som omfattas av 19 8 erinra om lagen (1983:1070)
om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. Den an­nars gällande övre
åldersgränsen för arbete i ungdomslag — 20 år - är för dessa ungdomar utsträckt
till 25 är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
8 Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga
skolväsendet eller annars med stöd av denna lag skall på egen eller
ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan
väljas bort, om förutsättningarna i 12 § är uppfyllda, I fråga om prövning och
överklagande gäller bestämmelserna i 12 § tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 12 § om befrielse från vissa inslag avser endast skol­pliktiga. För dem som efter
skolpliktens upphörande går i exempelvis grundskolans årskurs 9 eller
gymnasieskolan är deltagandet i utbildningen i och för sig frivilligt, men om
eleven deltar har han inte rätt att godtyckligt välja bort vissa delar,
eftersom utbildningen i princip erbjuds som en helhet. Det är emeUertid inte
rimligt att eleven skall behöva avstå från en utbildning därför att han inte
vill delta i vissa inslag, om förhållandena är sådana som avses i 12 §. Liksom
i den nuvarande skollagen bör det därför i den nya lagen finnas bestämmelser om
befrielse från vissa inslag även i utbildning som eleven genomgår efter
skolpliktstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I lagtexten talas om
&amp;quot;pä egen eller ställföreträdares begäran&amp;quot;. Det bör räcka med egen
begäran utom i fall där den unge inte har förmåga att förstå sakens innebörd, I
sädana fall får vårdnadshavare, förmyndare eller god man träda in. Jag vill i
sammanhanget erinra om de svårt psykiskt utveck­lingsstörda (jfr 6 8 i den nya
omsorgslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om
utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande medde­la föreskrifter
om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss studieväg eUer
motsvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
om disciplinära åtgärder m. m, kan innebära inskränkning i rätten till
utbildning efter skolpliktens upphörande enligt föreskrifter i 3 kap. saml i
den av behörighetsvillkor och tillgång på plats beroende rätten att få
utbildning i gymnasieskolan (jfr hänvisningen i 3 kap. 18 8 tredje stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skiljande
av en elev från viss studieväg eller motsvarande kan få aktuali­tet i
gymnasieskolan, möjligen också i yrkessärskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap. Grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
kapitel inleds med vissa grundläggande bestämmelser om grundsko­lans uppbyggnad
och innehåll. Sedan följer bestämmelser om elevomrä­den, mottagande i en viss
kommuns grundskola, kostnader och interkom­munal ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppbyggnad
och innehåll (4 kap. 1—5 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8
Grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör 1-3 lågstadium,&lt;br&gt;
4-6 mellanstadium och 7-9 högstadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
24 § första stycket i 1962 års skollag och 5 kap. 12 § i skolförfatt­ningsutredningens
lagförslag. Paragrafen innebär inte någon saklig ändring. Innebörden av årskurs
framgår av 2 kap, 10 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8
Utbildningen i grundskolan skall syfta lill att ge eleverna de kunska­&lt;br&gt;
per och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i&lt;br&gt;
samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i&lt;br&gt;
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
den allmänna målbestämmelsen i I kap. I 8 andra stycket. Paragrafens första
mening är ett uttryck för ändamålet med skolplikten, som normalt fullgörs i
grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång,&lt;br&gt;
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;
myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
stöd skall ges lill elever som har svårigheter i skolarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr 24 8 andra stycket och
25 8 i 1962 ars skollag samt 5 kap, 13 § första slycket i
skolföifaltningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
skolförfaltningsutredningen anser jag att det för den nya skolla­gens del
räcker med allmänt hållna bestämmelser rörande studiegången. Valmöjligheter i
fråga om bl, a, tillvalskurser kan framgå av t, ex, skolför­ordningen och
läroplanen. Detsamma gäller olika stödformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
s.k. särskild undervisning, som i vissa fall kan överlåtas på l.ex.
sjukvårdshuvudman, föreslär jag bestämmelser i 10 kap. 3 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiirstd stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från gymnasieskolan bygger grundskolan pä principen att eleverna skall
ha en i huvudsak gemensam studiegäng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av skolförordningen och läroplanen finns, utöver den för alla
gemensamma utbildningen, valmöjligheter inom ramen för temastudier och fria
aktiviteter samt högstadiets tillvalskurser. Del finns också bestäm­melser om
s.k. anpassad studiegång för vissa elever. Härtill kommer bestämmelser som
syftar till att tillgodose särskilda utbildningsbehov, såsom föreskrifterna om
förberedande dansundervisning. Del finns också för musikintresserade elever s.
k. musikklasser i vissa kommuners grund­skolor enligt särskilda föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skolförordningen och läroplanen regleras vissa former av stöd, exempel­vis
specialundervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Elever i skilda kommuners grundskolor och vid olika skolenheter&lt;br&gt;
inom samma kommun skall så långt möjligt få en likvärdig utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundskolan
är en kommunal skolform men vilar på principen om en för hela landet likvärdig
utbildningsstandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;
föreskrifter om vilken kunskaps- och färdighelsnivå som skall eftersträvas&lt;br&gt;
på olika områden och vilka moment som alltid skall ingå i utbildningen.&lt;br&gt;
Skolstyrelsen och de som verkar i skolan skall ha möjlighet alt välja mellan&lt;br&gt;
olika ytterligare moment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är uttryck för dels ansvarsfördelningen mellan staten och de kommunala
huvudmännen, dels principen att de som verkar i skolan, i första hand lärare
och elever, skall ha ett visst utrymme för att själva bestämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innebär inte att kursplanerna måste ange olika &amp;quot;ytterligare moment&amp;quot;
mellan vilka val kan ske. Om ett centralt moment är allmänt formulerat kan däri
ligga att vissa delmoment är nödvändiga medan det i övrigt fmns utrymme för
val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevområden
m. m. (4 kap. 6-9 S§)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
8   Varje kommun skall anordna grundskola av den omfattning som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;krävs
för att ta emot barn som har rätt att gå där enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:309.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr48
8 första stycket i 1962 års skollag och I kap, 4 8 i skolförfattnings­utredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med &amp;quot;barn som
har rätt att gå där enligt denna lag&amp;quot; åsyftas bestämmel­serna i 4 kap. 10
och 11 8§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
8 Varje kommun är elevområde för sin grundskola, om inte annat följer av andra
eller tredje slycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kommun eller en del därav skall för en eller flera årskurser ingå i elevområdet
för en annan kommuns grundskola i stället för i elevområdet för den egna
grundskolan, om en sådan indelning behövs med hänsyn till kommunikationer eller
av andra skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en kommun med stöd av särskilt medgivande av regeringen eller annan statlig
myndighet bedriver en speciell verksamhet i någon del av sin grundskola, får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för den delen
fastställa ett eievområde som sträcker sig utanför kom­munen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
40 8 i 1962 års skollag och 4 kap. I 8 i skolförfattningsutredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har behandlat frågor om elevområden för grundskolan i den all­männa
motiveringen (avsnitt 5. 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevområden
för elever i grundskolan rör förhållandet mellan olika kommuners grundskolor.
Skolenheterna i en kommuns grundskola hiir normalt skilda upptagningsområden
inom elevomrädet. Paragrafen avser inte de enskilda skolenheternas
upptagningsområden. Om fördelningen av elever mellan skolenheter finns
bestämmelser i skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
huvudregeln i paragrafens första stycke skall elevomrädet för varje kommuns
grundskola sammanfalla med kommunens geografiska om­råde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket ger utrymme för en avvikande elevomrädesindelning i undantagsfall med
hänsyn till kommunikationer eller av andra skäl. Med det senare åsyftas främst
skolorganisatoriska hänsyn. För årskurserna på högstadiet behövs ett större
elevunderlag än för de lägre årskurserna, om kostnaderna per elev skall kunna hällas
pä en rimlig nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exempel
på fall som åsyftas i tredje stycket är den förberedande dansun­dervisning pä
mellan- och högstadierna som får anordnas i tre kommuners grundskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
§ Beslul om indelning i elevområden enligt 7 8 andra stycket meddelas av
länsskolnämnden. Om de berörda kommunerna hör till olika län, skall beslut
meddelas av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
av länsskolnämnden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Enskilda
har inte besvärsrätt. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket gäller inte i den mån regeringen föreskriver annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10     F()r.sta stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
41 och 42 88 i 1962 års skollag samt 4 kap. 2 och 3 88 i
skolförfattnings-utredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om elevomrädesindelning
krävs endast om ett eievområde skall täcka mer eller mindre än det geografiska
området för den kommun som är huvudman. Det blir i praktiken få fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl huvudregeln i 8 8
första stycket är länsskolnämnden beslutsmyn­dighet. SÖ är beslulsmyndighel om
kommunerna hör till olika län. SÖ är f.n. beslutsmyndighet i sådana fall endast
om länsskolnämnderna inte enas. Jag anser det vara enklare och principiellt
riktigare att låta SÖ vara beslutsmyndighet i samtliga fall där tvä län berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
54, 54 a och 54 b SS i 1962 års skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya bestämmelserna innebär att besvär inte längre kan föras upp lill
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
slycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.n.
finns föreskrifter om att länsstyrelsen beslutar om elevomräden på grundskolans
högstadium. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) anser jag
att detta inte längre skall gälla. Utrymme för undan­lagsföreskrifter bör dock
fortfarande finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
§   Till ett elevområde hör den som är bosall i rikel och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är kyrkobokförd inom
elevområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte är kyrkobokförd i rikel
men vistas stadigvarande inom elevomrä­det eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte är kyrkobokförd och inte
heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig
inom elevområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
43 8 i 1962 års skollag och 4 kap. 4 8 i skolförfattningsutredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har behandlat frågor om elevområdestillhörighet i den allmänna motiveringen
(avsnitt 5.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av paragrafen kan endast den som är bosatt i rikel tillhöra ett
elevområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Definkionen
av hemkorhmun i I kap. 9 8 hänger samman med bestäm­melserna om
elevområdestUlhörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mottagande
i grundskola (4 kap. 10—14 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §   Varje kommun skall
i sin grundskola ta emot barn som hör till skolans elevområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 8 En kommun skall i sin
grundskola ta emot även barn, som inte hör till skolans elevområde, om barnet
med hänsyn till sina personliga förhål­landen har särskilda skäl att få gä i
den kommunens grundskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sådana frågor prövas av kommunens skolstyrelse, om inte
annat följer     Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av 12 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8 Innan en kommun ett läsår i sin grundskola tar emol
ett barn. som inle hör till skolans elevområde, skall kommunens skolstyrelse
inhämta yttrande från skolstyrelsen i den kommun till vars grundskolas
elevområde barnet hör, om det inte med hänsyn till tidigare yttrande är
onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den första skolstyrelsen anser alt barnet skall las
emot men den andra skolstyrelsen avstyrker, skall den första skolstyrelsen
överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Hör kommunerna till olika
län. skall ärendet överlämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jfr 44 8 i 1962 års skollag och 4 kap. 5 8 i
skolförfaltningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor som avses i 10-12 88 har jag behandlat i den
allmänna motive­ringen (avsnitt 5.6.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För enkelhetens skull talas i paragraferna om skolans
elevområde. Så­som framgår av 7 8 andra och tredje styckena kan i undantagsfall
ett särskilt elevområde finnas för t. ex. en viss årskurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med att en kommim &amp;quot;tar emol&amp;quot; en elev i sin
grimdskola avses även del fallet att eleven får gä kvar där trots att
förhållandena ändras. Typexemplet är att eleven har varit kyrkobokförd i
kommunen men flyttat lill en annan kommun och kyrkobokförts där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor som avses i 10 och 11 88 kan uppkomma under
pågående läsär. Normall aktualiseras de emellertid inför ett nytt läsär. Såsom
framgår av 12 8 är tanken att prövningen skall ske läsår för läsår. Observera i
sam­manhanget 14 8. som ger eleven rätt alt gå kvar liisåret ut, trots all han &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ex. får ny hemkommun under läsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i frågor om mottagande av elev måste kunna fattas
innan läsåret börjar och därvid fattas under förutsättning att vissa
förhållanden i fråga om kyrkobokföring m. m. r;°ider när läsåret startar.
Kommunen får kontrol­lera alt förutsättningen håller, när läsåret börjar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om något formligt beslut inle fattas - vilket kanske är
det vanliga beträffande elever som redan går i kommimcns grundskola - får
eleven anses mollagen i och med alt han börjar skolgången för läsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom framgår av 11 8 skall frågan huruvida
&amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; föreligger prövas med hänsyn till barnets
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
omständigheter som kan ha betydelse vid bedömningen av om särskilda skiil
föreligger har jag berört i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglerna om elevområdestillhörighet i 9 5 förutsätter all
som särskilt skäl skall kunna beaktas en sådan omständighet som alt ändring i
kyrko­bokföringen drar ut på liden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Över huvud
taget måste det faktum att barnet stadigvarande vistas i en kommun beaktas i
detta sammimhang, oberoende av orsaken till vistelsen. Del är fråga om
skolplikt och rätt lill utbildning för barn som inte själva kan välja sina
levnadsomständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del kan
finnas fall där barnet vistas ungefär lika myckel i två kommuner. Föräldrarna
kanske efter skilsmässa har gemensam vårdnad om barnet och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10      låter detta bo växelvis hos båda. Om barnet är kyrkobokfört i
den ena kommunen kan det normalt inte ha &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; att fä gä i
den andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunens
grundskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Av   14 8 framgår indirekt att den som t. ex. genom flyttning får ny&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hemkommun
under ett läsår inle för kommande läsår kan anses ha särskil­da skäl i lagens
mening enbart med hänvisning till önskemål om att få gå kvar i samma skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
12 8 första stycket finns reservationen &amp;quot;om det inle med hänsyn till
tidigare yttrande är onödigt&amp;quot;. Yttrande behövs givetvis inte för varje
nytt läsår om förhållandena är oförändrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Beslut av skolstyrelsen eller länsskolnämnden i ärende om motta­&lt;br&gt;
gande av barn i en kommuns grundskola, till vars elevområde barnet inte&lt;br&gt;
hör, får överklagas av barnets vårdnadshavare hos skolöverstyrelsen ge­&lt;br&gt;
nom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
10 8 andra stycket, 53 8 första stycket och 54 a 8 tredje slycket i 1962 års
skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
det handlar om barnets intresse har endast barnets vårdnads­havare besvärsrätt.
Jag har behandlat den frågan i den allmänna motive­ringen (avsnitt 5.6.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 8
Den som enligl 10—13 88 har tagils emol i en kommuns grundskola&lt;br&gt;
ett visst läsår har rätt att gä kvar hela läsåret, även om de förhållanden som&lt;br&gt;
låg till grund för beslutet ändras under läsårels gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
har sin grund i praktiska överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnader
(4 kap. 15-17 §8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§' Utbildningen i grundskolan
skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgäng till
böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som
behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. I verksamheten får dock förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommuns grandskola
skall .så långt möjligt organiseras på ett sådant sätt, att ingen elev som hör
lill skolans eievområde enligt 7 8 första eller andra stycket skall behöva bo
utanför det egna hemmet pä grund av skolgången. I fall där detta ändå inträffar
skall kommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Inom ett elevområde enligt 7
8 första eller andra stycket skall kom­munen för eleverna i sin grundskola
kostnadsfritt anordna skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens
längd, trafikförhållandena, fy­siskt handikapp hos elev eller någon annan
särskild omständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
bakgranden hänvisar jag lill den allmänna motiveringen (avsnitt 4) och vill här
tillägga följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;]00&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;' 1 propositionens lagförslag har orden &amp;quot;att tillgodogöra
sig&amp;quot; lagils bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regleringen i 15-17 88 bygger på principen att eleverna
skall ha en kostnadsfri utbildning. Såsom framgår av 11 kap, 6 8 har eleverna
också rätt lill kostnadsfri skolhälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En jämförelse med bestämmelserna för gymnasieskolan visar
att 16 och 17 88 saknar motsvarighet där. I 5 kap. 14 8 finns en motsvarighet
till 4 kap. 15 8. men när det gäller elever i gymnasieskolan kan huvudmannen
besluta att de skall hålla sig med vissa egna hjälpmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden
till det i princip fullständiga kostnadsansvaret för huvud­mannen i förhållande
till eleverna i grundskolan är alt eleverna (själva eller genom föräldrarna)
inte skall behöva betala för utbildning som de genom skolplikten är skyldiga
att genomgå. Detta är ett skäl till att huvudmannen inte pä grund av lagen är
skyldig att tillhandahålla fria skolmåltider men däremot att anordna behövlig
skolskjutsning gratis. Måltider skulle barnen nämligen ha även om de inte gick
i skol;)n. men skjutsningen beror på skolgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115 8
sista meningen föreskrivs emellertid att i verksamheten får före­komma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för elever­na. Självfallet skall
verksamheten i grundskolan inte organiseras med tanke på att eleverna skall
svara för vissa, låt vara obetydliga kostnader. Del är emellertid naturligt alt
del under verksamhetens gång kan bli aktu­ellt med något studiebesök e.d. som
visar sig i praktiken föranleda en obetydlig utgift. All i ett sådant fall
kräva att skolan skall anvisa medel för alt studiebesöket skall få komma till
stånd kan innebära krångel, som inte slår i rimligt förhällande till sakens
betydelse för eleverna och deras föräldrar. I och för sig kan ett alternativ
vara all studiebesöket görs uttryckligen frivilligt, men del är inte någon
godtagbar lösning, om besöket har ett värde för elevernas utbildning men inte
alla vill delta. När det gäller mer omfattande inslag - I. ex. lägerskola —
måste man ha uppmärksamhe­ten fäst pä att krav på deltagande kan komma i
konflikt med de begräns­ningar som gäller i fråga om skolplikten. Detta gör all
lägerskola ofta måste vara frivillig. Samma synpunkter som i fråga om
studiebesöket gör sig då gällande. Vad angår kostnaderna bör eleverna kunna
betala l.ex. för måltider som de annars skulle ha intagit i hemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som
kommentar till 16 8 vill jag som min uppfattning framhålla att ingen som är
elev på låg- eller mellanstadiet i sin hemkommuns grundskola skall behöva ha
längre väg till skolan än alt han efter varje skoldag kan åter­vända lill sin
bostad i kommunen. 1 möjligaste män bör motsvarande gälla för högstadiet. Vid
behov måste dock undantag kunna göras i vidsträckta kommuner med litet
elevunderlag. I paragrafens föreskrift om att kom­munen skall &amp;quot;svara för all
eleven utan extra kostnader får tillfredsställan­de förhållanden&amp;quot; inlägger
jag följande. Kommunen har skyldighet att ge­nom elevhem eller på annat sätt
ordna tillfredsställande inackordering med kost och erforderlig tillsyn och
omvårdnad. Detta skall vara kostnadsfritt för eleven eller i varje fall inte
kosta mer än vad som motsvarar den besparing som görs genom att han inte bor
och äter hemma. Resor mellan bostaden i kommunen och elevhemmet eller
motsvarande vid veckoslut och lov bör eleven kunna fä kostnadsfritt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10     
Interkommunal ersättning (4 kap. 18-20 88)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18                         8
Om en kommun i sin grundskola har tagit emot ett barn som har en&lt;br&gt;
Remiss- annan hemkommun, skall hemkommunen betala ersättning till den andra&lt;br&gt;
protokoll                     kommunen (interkommunal ersättning) för dess
kostnader för barnets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolgång,
om inte annat följer av överenskommelse mellan kommunerna. Hemkommunen är dock
inte skyldig att betala ersättning, om den andra kommunen inte har iakttagit
vad som föreskrivs i 12 8 eller har tagit emot barnet i strid mot
länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
46 8 I mom. i 1962 års skollag och 4 kap. 7 8 första stycket i
skolförfaltningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen
i andra stycket är ett incitament för kommunen att fullgöra sina skyldigheter
enligt 12 8. Jag hänvisar till den allmänna motiveringen (avsnitten 5.6.1 och
5.8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 8
Om kommunerna inte kommer överens om annat, skall ersättnings­&lt;br&gt;
belopp, uppdelade på höstterminen och vårterminen, bestämmas enligt&lt;br&gt;
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering­&lt;br&gt;
en bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
kommunernas kostnadsansvar i fall då barnet får ny hem­kommun under pågående
läsår och kommunerna inte är ense om hur fördelningen skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
46 8 2 mom. första och andra styckena i 1962 års skollag och 4 kap. 8 8 första
stycket i skolförfattningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
system med årliga förordningar om ersättningsbelopp (se bilaga 12) avses
behållas. Föreskrifterom &amp;quot;avstämningstidpunkter&amp;quot; finns f. n. i de
åriiga förordningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 8
Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek&lt;br&gt;
skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Hör kommunerna till olika län,&lt;br&gt;
skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
av länsskolnämnden i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
46 8 2 mom. i 1962 års skollag och 4 kap. 8 8 andra och tredje styckena i
skolförfaltningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de ärliga förordningarna om ersättningsbeloppens stor­lek kan
tvisterna normalt antas avse frågan om rätt till ersättning. Men även sådana
tvister kan antas bli fä i och med den reglering jag föreslår i 11-13 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitlet
innehåller huvudsakligen organisatoriska bestämmelser. Där finns också bl. a.
föreskrifter om allmänna förutsättningar för intagning i gymna­sieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
föreskrifter (5 kap. 1 och 2 8§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8
Gymnasieskolan omfattar olika studievägar, som bygger pä grund­&lt;br&gt;
skolan eller, i vissa fall, pä någon ytterligare utbildning. Gymnasieskolan&lt;br&gt;
skall vara grand för yrkesverksamhet eller fortsatt utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
studievägarna finns gymnasial lärlingsutbildning. Föreskrifterna i 2-20 88
gäller inte sådan utbildning. Om denna finns bestämmelser i 21 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
7 kap. skolförordningen finns bestämmelser om olika linjer i gymnasie­skolan
samt om specialkurser. Linjerna och många specialkurser bygger pä grandskolan.
Vissa specialkurser förutsätter utbildning utöver grund­skolan. Specialkurser
som bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning kallas
påbyggnadsutbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8
Gymnasieskola får anordnas av kommuner och landstingskommuner&lt;br&gt;
efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Vilka studievä­&lt;br&gt;
gar som får anordnas i en viss huvudmans gymnasieskola fastställs enligt&lt;br&gt;
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering­&lt;br&gt;
en bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommuner
får endast anordna studievägar inom områdena vård. konsumtion, jordbrak,
skogsbruk och trädgårdsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
motsvarande bestämmelser för komvux i 1 kap. 3 8 och 4 kap. 2 §
vuxenutbildningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innebär ingen ändring i förhällande till vad som nu gäller. Närmare
bestämmelser finns f. n. i 7 kap. skolförordningen och i förord­ningen
(1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevomräden
(5 kap. 3—6 8§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om elevområden har jag behandlat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4-5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
8 Varje del av landet skall i fråga om varje studieväg ingå i elevomrädet för
någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola, om inte an­nat föreskrivs
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innebär
ingen ändring i förhällande till vad som nu gäller. Undantagen avser vissa
studievägar som liknar andra studievägar eller är lokall eller regionalt
inriktade. Vidare förekommer undantag för visst läsår e.d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8 Varje kommun som
anordnar gymnasieskola är elevområde för samt­liga studievägar vid skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 elevområdet för en eller
flera av skolans studievägar skall ingå även en eller flera andra kommuner
eller delar därav (utökat elevområde), om det behövs med hänsyn lill 3 8 eller
av andra skäl. Utökat elevområde kan även bestämmas i fråga om en speciell
verksamhet som inte utgör studie­väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande gäller för
landstingskommuner som anordnar gymnasie­skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innebär ingen ändring i förhållande lill vad som nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket andra meningen syftar på speciella anordningar som inte klassificeras
som studievägar, t. ex. kombination med specialidrotl. Jfr den allmänna
motiveringen (avsnitt 5.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som skall be­&lt;br&gt;
sluta om utökat elevområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
skolförordningen är det normalt länsskolnämnden som beslutar om elevområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8  
Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är kyrkobokförd inom
elevområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte är kyrkobokförd i riket
men vistas stadigvarande inom elevomrä­det eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte är kyrkobokförd och inte
heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig
inom elevomrädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
likalydande paragraf finns för grundskolans del i 4 kap. 9 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AUmänna
förutsättningar för intagning i gymnasieskolan (5 kap. 7 8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 8
Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvill­&lt;br&gt;
kor har rätt att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan, om inte annat&lt;br&gt;
följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
29 8 första stycket i 1962 års skollag och 7 kap. I 8 i skolförfaltnings­utredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är inte som motsvarigheten i den nuvarande skollagen be­gränsad till
&amp;quot;ungdomar&amp;quot;. Visserligen är gymnasieskolan inriktad pä ung­domar men
någon övre åldersgräns e.d. finns inte. En sak för sig är alt bestämmelserna om
urval till grundskoleanknutna studievägar innebär prioritering av sökande under
18 år. Se 9 kap. skolförordningen och förord­ningen (1984:624) om intagning
till grundskoleanknulna studievägar i gym­nasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
reservationen i första slycket kan erinras om l.ex, discipli­nära åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
har en motsvarighet för komvux i 4 kap. 3 8 vuxenulbild-ningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mottagande
i gymnasieskola (5 kap. 8—11 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som regleras i 8-11 88 har jag behandlat i den allmänna motive­ringen (avsnitt
5.6.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8 Av behöriga sökande
lill en studieväg i en kommuns eller landslings-kommuns gymnasieskola skall i
första hand tas emot de som tillhör elev-områdel för studievägen vid skolan.
Med dessa skall likställas de som med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänsyn till sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens eller
landstingskommunens gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I andra hand skall tas
emot andra behöriga sökande, om de inle kan beredas plats på studievägen vid
den skola vars elevområde de tillhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga om en sökande skall
tas emot trots att han inte tillhör elevområdet för studievägen vid skolan
prövas av styrelsen för skolan, om inte annat följer av 9 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
45 8 i 1962 års skollag och 4 kap. 6 8 i skolförfattningsutredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket skall ses mot bakgrund av de förändringar jag föreslår i fråga om
förhållandet skolhuvudmännen emellan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; föreligger ställer sig i vissa fall något annor­lunda
när det gäller elever i gymnasieskolan än när det gäller elever i grundskolan.
Gymnasieskolans elever är äldre och mindre ofta helt bero­ende av föräldrarna
när det gäller boendeort m. m. Härtill kommer att det inte är fråga om
skolpliktig skolgång. Till bilden hör att komvux kan vara ett alternativ. Rent
allmänt sett kan det finnas skäl att kräva mer för &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot;
när det gäller gymnasieskolan, i synnerhet som godta­gande av särskilda skäl
innebär att någon annan behörig kan nödgas avstå från en plats på just den
studievägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8
Innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett&lt;br&gt;
läsär eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande, som inte hör&lt;br&gt;
till skolans elevområde för studievägen, skall styrelsen för skolan inhämta&lt;br&gt;
yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommu­&lt;br&gt;
nens skola, om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det&lt;br&gt;
med hänsyn lill tidigare yttrande är onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den första styrelsen anser att sökanden skall tas emot men den andra styrelsen
avstyrker, skall den första styrelsen överlämna ärendet till läns­skolnämnden
för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika län eller om någon av dem
är en landstingskommun, skall ärendet överläm­nas till skolöverstyrelsen för
avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelser finns för grundskolans del i 4 kap. 12 8. Förhållandena är något
mer komplicerade för gymnasieskolan med hänsyn bl. a. till de olika
studievägarna och till att både kommuner och landstings­kommuner är huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8
Beslut av en lokal styrelse eller länsskolnämnd i ärende om motta­&lt;br&gt;
gande av en sökande i en kommuns eller landstingskommuns gymnasie­&lt;br&gt;
skola, till vars elevområde för studievägen sökanden inte hör, får överkla­&lt;br&gt;
gas av sökanden hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöver­&lt;br&gt;
styrelsen får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelser finns för grundskolans del i 4 kap. 13 8. I paragrafen talas inte
om överklagande genom vårdnadshavare. Även sökande som ännu inte är myndiga bör
själva kunna föra sin talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 8    Den som enligt
8-10 88 har tagits emot i en kommuns eller lands­tingskommuns gymnasieskola ett
visst läsår eller annan sådan studieperiod&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har rätt att gä kvar hela
studieperioden, även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras
under studieperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelse finns för grundskolans del i 4 kap. 14 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämnder
(5 kap. 12 och 13 §8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12  8
Andra frågor om intagning till studievägar än som avses i 8 8 tredje&lt;br&gt;
stycket skall prövas av en intagningsnämnd, om inle annat följer av före­&lt;br&gt;
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämnden
skall ha minst fem ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för
gymnasieskolan och grundskolan saml för allmänna intressen. Ledamöterna skall
utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:98.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämndens
beslut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13  8
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;
meddela föreskrifter om möjlighet att inrätta intagningsnämnder som är&lt;br&gt;
gemensamma för gymnasieskolan och en eller flera andra utbildnings­&lt;br&gt;
former. 1 sådana föreskrifter får göras undantag från 12 8 andra stycket&lt;br&gt;
och från 4 kap. 6 8 första stycket vuxenutbildningslagen (1984: 1118).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med skolförfattningsutredningen anser jag att grundläggande bestämmelser
om intagningsnämnder skall ingå i den nya skollagen. Jag hänvisar till vad jag
anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 10.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112
8 första stycket finns reservationen &amp;quot;om inte annat följer av före­skrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&amp;quot;.
Jag vill i sammanhanget erinra om bl. a. skolförordningens föreskrifter om att
fråga om behörighet för sökande att intas som elev vid senare tidpunkt än vid
början av utbildningen på linje eller i specialkurs prövas av klasskonferensen.
I skolförordningen finns också bestämmelser om att rektor får ta in extra
elever och specialelever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 12 8 andra stycket är avsedda att kompletteras med föreskrifter i l.ex.
skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr bestämmelserna om
intagningsnämnd för komvux i 4 kap. 6 8 vuxen­utbildningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnader (5 kap. 14 8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
inställning i huvuddrag har jag redovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt
4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
8' Avgifterfår inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildning­en skall
vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall ulan kostnad ha tillgång till
böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som
behövs för alt tillgodogöra sig utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att
eleverna skall hålla sig med vissa egna sådana hjälpmedel. 1 verksamheten får
också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för
eleverna i något annat avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' I propositionens lagförslag har orden &amp;quot;att
tillgodogöra sig&amp;quot; tagils bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
bestämmelserna för grundskolan i 4 kap. 15-17 88 och kommenta­rerna till dessa
paragrafer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 16
och 17 88 har ingen motsvarighet för gymna­sieskolans del. Det sammanhänger med
att eleverna inte längre är skolplik­tiga och med gymnasieskolans organisation.
Frågor om skolskjutsning m. m. för den som har lång färdväg kommer i ett annat
läge för gymnasie­skolan än för grundskolan. Gymnasieskolan är inte som
grundskolan or­ganiserad med utgångspunkt i att utbildningen skall anordnas
inom be­kvämt räckhåll för alla. För gymnasieskolans del får sådana frågor som
kostnader för resor och inackordering lösas inom ramen för det statliga
studiestödssystemet och systemet med statsbidrag till länshuvudmännen för
kostnader i samband med resor för studiehjälpsberättigade elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 14
8 skiljer sig från grundskolans 4 kap. 15 8 främst därigenom att huvudmannen
kan besluta att eleverna i gymnasie­skolan skall hälla sig med vissa egna
hjälpmedel. Huvudmannen kan erbju­da eleverna l.ex. läroböcker mot avgift, men
avgiften får inte ges den formen att även elever som själva, kanske utan
kostnad, kan anskaffa böckerna tvingas betala avgift. Den skulle i så fall i
praktiken bli ett slags deltagaravgift och sådana strider mot bestämmelsema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interkommunal
ersättning (5 kap. 15—20 8§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om interkommunal ersättning har jag behandlat i den allmänna motiveringen
(avsnitt 5.8). Vissa sådana frågor är mera komplicerade för gymnasieskolan än
för grundskolan. En orsak till detta är det stora antalet studievägar. Härtill
kommer att både kommuner och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan,
något som vållar komplikationer vid utformningen av reglerna om rätt ersättning
och ersättningsskyldig part. Det beror främst på att del finns vissa kommuner
som inte hör till någon landstingskommun och på att studievägar av vissa slag
kan anordnas av såväl kommuner som landstingskommuner. 1 möjligaste mån bör
hithöran­de frågor lösas genom överenskommelser. Det är knappast möjligt att
utforma regler som både är enkla och genomgående ger ett rättvist utfall.
Situationen är likartad med den som gäller för komvux. Jfr bestämmelser­na i 6
kap. vuxenutbildningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 I fail som avses i 16 och 17
8§ skall ersättning (interkommunal ersättning) betalas, om inte annat följer av
18 8 eller av överenskommelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om en kommun på en studieväg
i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun, skall
hemkommunen betala ersätt­ning till den mottagande kommunen för dess kostnader
för elevens skol­gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När den mottagande
kommunen inte hör till någon landstingskommun, gäller dock 17 8 andra stycket i
fråga om studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Observera
regleringen i 18 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10      17 §   Om en landstingskommun på en studieväg i sin
gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemlandstingskommun eller
en hem-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
•,.._&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kommun som inte hör Ull någon landsUngskommun,
skall hemlandstings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunen
eller hemkommunen betala ersättning till den mottagande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;landstingskommunen
för dess kostnader för elevens skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en kommun, som inte hör lill någon landstingskommun, i sin gymna­sieskola på en
studieväg inom något av områdena vård, jordbruk, skogs­bruk och trädgårdsnäring
har tagit emot någon som har en annan hemkom­mun, skaU ersättning betalas av
hemlandsUngskommunen. Hör inle heller hemkommunen Ull någon landstingskommun,
skall ersättningen betalas av hemkommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
motsvarande reglering för komvux i 6 kap. 3 och 4 S§ vuxenutbild­ningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §
Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att&lt;br&gt;
betala ersättning, om den som kräver ersättning inte har iakttagit vad som&lt;br&gt;
föreskrivs i 9 8 eller har tagit emot sökanden i strid mot länsskolnämndens&lt;br&gt;
eller skolöverstyrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
gäller för grundskolan enligl 4 kap. 18 8 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 §
Om parterna inte kommer överens om annat, skall ersättningens&lt;br&gt;
storlek bestämmas enligl föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;
myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
parternas kostnadsansvar i fall då eleven får ny hemkom­mun under pågående
studieperiod och parterna inte är ense om hur fördel­ningen skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om linjerna i kommunernas gymnasieskolor meddelas föreskrifter om
ersättningsbelopp i ärliga förordningar. För övriga studievägar är grun­der för
ersättningens beräkning fastslagna i en kungörelse frän är 1971.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nämnda årliga förordningarna innehåller föreskrifter om &amp;quot;avstäm­ningstidpunkter&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 §
Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek&lt;br&gt;
skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om parterna är kommuner som&lt;br&gt;
hör till olika län eller någon av parterna är en landstingskommun, skall&lt;br&gt;
frågan avgöras av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämndens
beslut i ärenden om ersättning far överklagas hos skolöverstyrelsen genom
besvär. Skolöverstyrelsens beslul får inte över­klagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelser finns för grandskolans del i 4 kap. 20 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gymnasial
lärlingsutbildning (5 kap. 21 §)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §
Kommuner får anordna gymnasial läriingsutbildning enligt före­&lt;br&gt;
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gymnasial
lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samti-&lt;br&gt;
108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;digt är lärling hos ett företag eller motsvarande
och huvudsakligen genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företagets försorg får
utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är     Prop. 1985/86: 10
fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela     Remiss­föreskrifter
om elevomräden och interkommunal ersättning för gymnasial&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lärlingsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
överensstämmer i sak med de föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning som
sedan den 1 juli 1984 finns i 29 a 8 första och andra styckena samt 47 8 i den
nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av 5 kap. I 8 andra stycket gäller inte kapitlets 2-20 8§ gymnasial
lärlingsutbildning, som kräver ett delvis annoriunda regelsy­stem. Närmare
bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns f. n. i förordningen
(1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap. Särskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad frän den nuvarande skollagen innehåller förslaget Ull ny skol­lag
bestämmelser även om särskolan såsom förordals av omsorgsbered­ningen och
aviserats i omsorgspropositionen. Jag vill erinra om vad jag i här aktuella
frågor har anfört i den aUmänna motiveringen (avsnitten 2 och 6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
av I kap. 4 8 framgår att särskolan är avsedd för psykiskt utveck­lingsstörda
barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymna­sieskolan saml att
landstingskommuner och i vissa fall kommuner är hu­vudmän för särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl I kap. 8 8 gäller
det som i lagen sägs om psykiskt utvecklings­störda även dem som har fått ett
betydande och bestående begåvningshan­dikapp på grund av hjärnskada, föranledd
av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med barndomspsykos. Det
innebär att även barn och ungdomar i dessa båda grupper vid behov - dvs. om de
inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan - skall beredas utbildning i
särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
I kap. 5 8 framgår att staten genom specialskolan anordnar utbild­ning för
psykiskt utvecklingsstörda barn som på grund av synskada, döv­het, hörselskada
eller talskada inte kan gå i vare sig grundskolan eller motsvarande del av
särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
3 kap. finns bestämmelser om skolplikt samt om rätt till utbildning inom det
offentliga skolväsendet under och efter skolpliktstiden. Bestäm­melsema i 6
kap. skall ses mot bakgrund av regleringen i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
10-12 kap. finns bestämmelser om särskild undervisning, skolhälso­vård m. m.
som även rör särskolan och dess elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ:s
och länsskolnämndernas tillsynsfunktioner framgår av 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
föreskrifter (6 kap. 1 och 2 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
8    Varje landstingskommun skall anordna särskola för psykiskt utveck­lingsstörda
barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen. Motsvarande gäller
för kommuner som inle ingår i någon landstingskom­mun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8
En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskom­&lt;br&gt;
munen överlåta alt anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta&lt;br&gt;
i kommunen, om kommunen medger del och regeringen lämnar sitt till­&lt;br&gt;
stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya omsorgslagen innehåller föreskrifter om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda. Enligt lagens 7 8 skall varje landstingskom­mun svara för de
särskilda omsorgerna åt psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom
landstingskommunen. Motsvarande gäller i fråga om kom­muner som inle ingår i
någon landstingskommun, dvs. Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner. Enligt den
nya omsorgslagens 12 8 får en landstingskommun till en kommun i
landstingskommunen överlåta uppgift enligt lagen beträffande psykiskt
utvecklingsstörda som är bosatta i kom­munen, om landstingskommunen och
kommunen har kommit överens om det samt regeringen medger det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagens 6 kap. 1 och 2 8S är i fråga om särskolan motsvarig­heter tiU
den nya omsorgslagens här redovisade bestämmelser om ansvaret för de särskUda
omsorgerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motiven tUl 7 8 i den nya omsorgslagen uttalas bl. a. alt ledning kan hämtas
från folkbokföringens bestämmelser om rätt kyrkobokföringsort vid bedömningen
av frågan var någon skall anses bosatt och att en person alltså i regel kan
anses bosalt pä den ort där han är kyrkobokförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Bosall&amp;quot;
i den nya skollagens 6 kap. 1 8 är avsett all tolkas i enlighet med vad som
anförs i motiven tUl 7 8 i den nya omsorgslagen. Jag finner det naturligt att i
fråga om ansvaret för särskolan landstingskommunerna emellan knyta an till vad
som gäller för särskilda omsorger enligt den nya omsorgslagen och som hittills
har gällt för särskolan enligt. 1967 års om­sorgslag. Systemet har av allt att
döma fungerat väl i praktiken. Det finns därför inte anledning att låta
särskolan omfattas av grundskolans och gymnasieskolans system med elevomräden,
elevområdestillhörighet och interkommunal ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
en kommun med stöd av 2 8 anordnar särskola för barn som är bosatta i kommunen
bör barn från grannkommuner vid behov tas emot efter överenskommelse i de
enskilda fallen. Jag finner dock inte skäl att föreslå någon föreskrift om
skyldighet i detta hänseende. Motsvarande frågor uppkommer även
landstingskommuner emellan och förutsätts då kunna lösas utan särskilda
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lokala ledningen (6 kap. 3—5 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3     8  
1 omsorgslagen finns bestämmelser om omsorgsnämnd.&lt;br&gt;
Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommunens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskola,
om inte annat följer av 4 8. Detsamma gäller i fråga om kommun som inle ingår i
någon landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i 2 kap. 6 8 gäller även beträffande omsorgsnämnden och dess verksamhetsområde
enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 14 8 första stycket
i den nya omsorgslagen skall ledningen av omsorgsverksamheten utövas av en
omsorgsnämnd i den män inte annat följer av beslut som avses i 3 kap. 14 §
kommunallagen (1977:179). Be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stämmelser om sådan nämnd
finns i 14 8 ändra stycket och 15 8 i den nya omsorgslagen. Omsorgsnämndens
uppgifter kan delas upp pä flera organ under omsorgsnämnden enligt lagen
(1985:127) om särskilda organ i lands­tingskommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgsnämnden ersätter
omsorgsstyrelsen enligt 1967 års omsorgslag. Omsorgsstyrelsen är lokal styrelse
för särskolan. Enligt den nya skollagen får omsorgsnämnden samma funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-prolokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
En landstingskommun får med bibehållande av huvudmannaskapet&lt;br&gt;
överlåta ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kom­&lt;br&gt;
mun, där enheten är belägen, om kommunen medger detta. I ett sådant fall&lt;br&gt;
skall skolstyrelsen vara lokal styrelse enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
6 § tredje stycket i 1967 års omsorgslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
När en kommun anordnar särskola med stöd av 2 8, skall kommu­&lt;br&gt;
nens skolstyrelse vara lokal styrelse för skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det finns omsorgsnämnd i kommunen, får kommunfullmäktige be­stämma att
omsorgsnämnden i stället för skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för
särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det är enbart uppgiften att anordna särskola som har överlåtits på kommunen,
behöver det alltså inte finnas någon omsorgsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i första stycket innebär att skolstyrelsen kan få dubbla roller i bl.a, fall
som avses i 3 kap, 4 §, 1 sådana fall sammansmälter funktioner hos olika
nämnder hos en och samma nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskolans
uppbyggnad och innehåll (6 kap. 6—9 8S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Särskolan omfattar
grundsärskola och träningsskola samt yrkessär­skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Grundsärskolan omfattar tio
årskurser, som fördelas på lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt
föreskrifter som meddelas av rege­ringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller träningsskolan. Den är avsedd för elever som inte kan gä i
grundsärskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8 Yrkessärskolan
bygger pä grundsärskolan och Iräningsskolan. I&lt;br&gt;
yrkessärskolan skall eleverna få yrkesutbildning, yrkesträning eller verk­&lt;br&gt;
samhetsträning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om de olika formerna grundsärskola, träningsskola och yrkessärskola innebär
inga sakliga ändringar i förhällande till vad som nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om årskurser får åtminstone för träningsskolans del en annan innebörd än de har
för grandskolan. Såsom uttryckligen föreskrivs i 9 8 skall UtbUdningen anpassas
efter varje elevs föratsättningar. Det blir i vart fall för träningsskolans
elever knappast fråga om en bestämd gemen­sam lärokurs utan om att under tio
läsår lära varje barn så myckel barnet förmår tillgodogöra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
bestämmelser om tiden för särskolplikt kan innebära en skolpliktig skolgång
under sammanlagt 14 eller, i vissa fall, 16 år. Det innebär att yrkessärskolan
- till skillnad frän gymnasieskolan - i princip är obligatorisk f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av 3 kap. skall emellertid skolplikten för särskolans elever i
fortsättningen upphöra senast vid utgången av vårterminen det kalenderår de
fyller 17 är. Det innebär att yrkessärskolan för grundsärsko­lans och
träningsskolans elever blir vad gymnasieskolan är för grundsko­lans elever,
nämligen en i och för sig frivillig påbyggnad. De flesta grund­skoleelever
behöver fortsätta sin utbildning i gymnasieskolan för alt kunna klara sig väl i
samhället och söker sig därför också till gymnasieskolan. Av samma skäl kan de
allra flesta eleverna i grundsärskolan och träningssko­lan väntas utnyttja
möjligheten lill fortsatt utbildning i yrkessärskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmännens
skyldigheter sträcker sig längre när det gäller yrkessär­skolan än när det
gäller gymnasieskolan. Detta framgår av 3 kap. 19 8 och 6 kap. 1 8.
Landstingskommunerna har alltså skyldighet att i män av behov anordna även
yrkessärskola,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I 8
8 talas om yrkesutbildning, yrkesträning eller verksamhetsträning. Detta beror
pä att elevernas förutsättningar är mycket olika. 1 vissa fall kan del inte bli
fråga om vad som kan kallas yrkesutbildning eller yrkesträning. Insatserna för
sådana elever består i stället i hjälp för dem att träna sig i dagliga göromål.
Man brukar tala om ADL-träning (ADL står för anpass­ning till dagligt liv).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
yrkessärskolan anges inte antal årskurser i lagtexten. Detta beror på att det
inte är fråga om någon gemensam lärokurs (jfr gymnasieskolan). 1 och med att
rätt till utbildning föreligger upp till 21 års ålder är det naturligt att
omfattande yrkesutbildningar görs fyraåriga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
8 Eleverna i särskolan skall så långt det är möjligt fä en utbildning som
motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall
anpassas efter varje elevs förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
skall självfallet vara att eleverna under sina normall 14 är i särskolan skall
få en utbildning som motsvarar den som andra kan fä under nio är i grundskolan
och två år på en yrkesinriktad studieväg i gymnasieskolan. Det är emellertid
ofrånkomligt med skillnader i fråga om både art och nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anpassning
till den enskilde elevens förutsättningar är nödvändig. Jag hänvisar tUl vad
jag anfört under 6-8 §8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
viU i detta sammanhang också fästa uppmärksamheten på de psyko­tiska barnen.
Enligt I kap. 8 8 likställs psykotiska barn med psykiskt utvecklingsstörda i
den nya skollagen liksom i den nya omsorgslagen. För dessa barn behöver
särskilda metoder utvecklas. En god grund är de framgångsrika insatser som görs
redan i dag i både landstingskommunal och enskild regi. Jag vUl också nämna att
statliga medel har ställts till förfogande för det omfattande och fleråriga s.
k. Rebeckaprojeklel i Göte­borg, vilket inrymmer bl. a. skolfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övriga föreskrifter (6
kap. 10—13 8§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8
Den lokala styrelsen avgör om en elev skall gå i grundsärskolan eller&lt;br&gt;
träningsskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
i ett sådant ärende får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
3 kap. 4 8 framgår att den lokala styrelsen för särskolan avgör om ett barn
skall tas emot i den skolformen. Enligt 6 kap. 10 8 är det också den lokala
styrelsen som avgör om barnet skall gä i grundsärskolan eller träningsskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Särskolan skall så långt det
är möjligt organiseras pä ett sådant sätt, att eleverna inte blir tvungna alt
bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I omsorgslagen finns
föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i familjehem eller elevhem
för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Numera
kan många psykiskt utvecklingsstörda barn bo kvar i det egna hemmet genom att
föräldrarna får hjälp för att klara omvårdnaden. Det är angeläget att försöka
undvika alt skolgången får till följd att barnet måste bo utanför det egna
hemmet. I synnerhet gäller detta yngre barn. Helt går det emellertid inte att
undvika. Det kan ju inte undvikas helt ens för elever i grundskolan trots att
skolenheterna där har väsentligt mindre upptag­ningsområden (jfr 4 kap. 16 8
med kommentarer).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ligger i sakens natur att yrkessärskolan - som f. ö. blir frivillig för
eleverna enligt den nya skollagen — i vissa delar måste koncentreras till en
eller ett par enheter inom landstingskommunen och att därför förhållande­vis
många elever måste bo utanför det egna hemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen
till den nya omsorgslagen i 12 8 skall ses mot bakgrund av att vissa frågor om
boende utanför det egna hemmet för grundskoleelevers del regleras i skollagen
(4 kap. 16 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom framgår av 12 8 är
det emellertid den nya omsorgslagen som reglerar verksamhet vid elevhem som
anordnas för elever i särskolan. Till de särskilda omsorgerna enligt den nya
omsorgslagen hör enligt lagens 4 8 första stycket punkt 4 boende i familjehem
eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.
Enligt paragrafens andra stycke skall bl.a. de som får sädana särskilda
omsorger också erhålla omvårdnad. I den särskilda omsorgen boende i elevhem
ingår vidare fritidsverksamhet och kulturella akUviteter. Enligt den nya om­sorgslagens
13 § råder i princip förbud mot att ta ut avgifter för särskilda omsorger
enligt den lagen. För kost och logi får dock tas ut avgift av särskoleelever
som uppbär pension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
8' Utbildningen i särskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall
utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed
jämföriiga hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
I propositionens lagförslag har orden &amp;quot;att tillgodogöra sig&amp;quot; tagits
bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 ningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan
föran­leda en obetydlig kostnad för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Huvudmannen skall för eleverna koslnadsfiiti anordna skolskjuts, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådan
behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, ele-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;' '   '&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;vens handikapp eller någon annan särskild omständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om boende utanför del egna hemmet med anledning av skolgång­en gäller
bestämmelser i den nya omsoigslagen (se 12 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 13 8 har för hela särskolan - således även yrkessär­skolan - utformats efter
mönster av bestämmelserna för grundskolan i 4 kap. 15 och 17 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
för yikessärskolans elever är fördelaktigare än bestäm­melserna för elever i
gymnasieskolan. Sä är också tältet med regleringen i 1967 års omsorgslag med
anslutande föreskrifter i omsorgssladgan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 kap. Specialskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagens bestämmelser om specialskolan omfattar skolformens hela
elevkrets, vilket ju inte är fallet med den nuvarande skollagen. Såsom framgår
redan av I kap, 5 8 är specialskolan en skolform med statligt huvudmannaskap
som är avsedd för barn som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller
talskada inte kan gä i grundskolan eller motsva­rande del av särskolan. 1 3
kap. finns bestämmelser om skolplikt samt om rätt lill utbildning inom det
offentliga skolväsendet under och efter skol­pliktstiden. Bestämmelserna i 7
kap. skall ses mot den bakgrunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
10-12 kap. finns bestämmelser om särskild undervisning, skolhälso­vård m. m.
som rör även specialskolan och dess elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ:s
och länsskolnämndernas tillsynsfunktioner framgår av 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Specialskolan skall för utbildning pä grundskolenivå ha tio årskurser. som
fördelas på lågstadium, mellanstadium och högstadium enligl före­skrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
specialskolan kan också ingå utbildning som avses i 3 kap. 19 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
28 a § första stycket i den nuvarande skollagen och 6 kap. 15 8 i skolförfattningsutredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
om årskursernas fördelning på olika stadier finns f. n, i 18 8
specialskolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av 2 8 skall utbildningen anpassas efter varje elevs föratsättningar.
Det ligger i sakens natur att ärskursindelningen får en speciell innebörd för
den som på grund av flera olika handikapp måste ha en s.a. s. individuell
lärokurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av 3 kap, 19 8 med kommentarer kan del förekomma att en psykiskt
utvecklingsstörd även efter sin skolpliktstid bereds utbildning i
specialskolan. Det kan då vara fråga om utbildning som inte hänförs till någon
av de årskurser som avses i 7 kap. I 8 första slycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 8    De
som går i specialskolan i stället för i grundskolan eller motsvaran-     Prop,
1985/86:10&lt;br&gt;
de del av särskolan skall så långt del är möjligt få en utbildning som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvarar den som ges i grimdskolan. Utbildningen skall
anpassas efter     Rauiss-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varje elevs förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   „&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jfr 28 a 8 andra och tredje styckena i 1962 års skollag
och 6 kap. 16 8 i skolförfattningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten skall självfallet vara att eleverna under
sina normalt tio är i specialskolan skall få en utbildning som motsvarar den
som grundsko­lans elever får under sina normalt nio skolår. Del är emellertid
ofrånkom­ligt med skillnader i fråga om både art och nivå för främst de
psykiskt utvecklingsstörda eleverna. Anpassning lill den enskilde elevens
förutsätt­ningar är nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om innehållet i utbildning inom det
offentliga skolväsen­det finns i läroplaner. Enligl specialskolförordningen
gäller läroplanen för grundskolan med de ändringar och tillägg som SÖ
fastställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 10 kap. 3 8 finns bestämmelser om s. k. särskild
undervisning för bl. a. sädana elever i specialskolan som på grund av sjukdom
eller av liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner inle skäl all i skollagen ta in siirskilda
bestämmelser för de fä fall där en psykiskt utvecklingsstörd bereds utbildning
i specialskolan efter skolpliktsåldern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera
särskilda enhe­&lt;br&gt;
ter. För varje enhet skall det finnas en lokal styrelse. Regeringen meddelar&lt;br&gt;
föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda
klasser som är förlagda till grundskolan men leds av en lokal styrelse för
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om enheter av specialskolan och deras
upptagningsområ­den finns f. n. i specialskolförordningen. Enligt förordningens
2 8 undervi­sas synskadade elever vid tvä skolenheter, belägna i Solna och
Örebro, döva och hörselskadade elever dels vid sex skolenheter, belägna i Stock­holm,
Gnesta, Lund, Vänersborg, Örebro och Härnösand, dels i särskilda klasser
förlagda lill grundskolan (externa klasser), samt lalskadade, döva och
hörselskadade elever vid skolenhet i Sigtuna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enheten i Solna kallas Tomtebodaskolan. Där finns f. n.
både skola och s.k. resurscenter. Skoldelen skall enligt beslul läggas ned vid
utgången av läsåret 1985/86,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 4 § specialskolförordningen anges vilka län som utgör
upptagningsom­råden för de skolenheter i Stockholm. Lund, Vänersborg. Örebro
och Härnösand, vid vilka döva och hörselskadade elever undervisas. För övri­ga
enheter av specialskolan finns inga föreskrifter om upptagningsområde. Ett par
av dem är inriktade på elever med mer än ett handikapp, såsom dövblinda och
blinda eller döva psykiskt utvecklingsstörda. Dessa enheter tar emot elever
frän hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F. n. framgår först av 5 8 specialskolförordningen att det
skall finnas en&lt;br&gt;
lokal styrelse för varje enhet. Jag anser att den regeln bör tas med i&lt;br&gt;
skollagen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lokal styrelse handhar bl.a, mänga av de uppgifter som i fråga om grundskolan
ankommer pä den kommunala skolstyrelsen. Detta framgår bl. a. av 3 kap. Av
särskild betydelse är de lokala styrelsernas uppgift alt bedöma om en syn-,
hörsel- eller talskada är av så allvarligt slag att barnet inte kan följa
undervisningen i grundskolan (eller särskolan) och därför behöver utbildning i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt specialskolförordningen SÖ som beslutar om inrättande av externa
klasser. Enligt förordningens 7 8 utövas ledningen av externa klasser av
styrelsen för den skolenhet av specialskolan som SÖ bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Systemet
med externa klasser används främst för undervisning utanför
specialskoleorterna. I Härnösand och Lund har dock högstadieundervis­ning i
specialskolan föriagts till grundskolan i resp. kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvarsfördelningen
mellan staten och värdkommunen vid anordnande av externa klasser regleras genom
överenskommelser på grundval av ett av Kungl. Maj:l den 30 december 1974
godkänt normalavtal. Vidare finns ett av regeringen den 4 november 1982 godkänt
avtal mellan staten och Härnösands resp. Lunds kommun om samverkan rörande
högstadierna vid specialskolorna i Härnösand resp. Lund. Avtalen innebär bl. a.
att staten betalar ett slags motsvarighet till interkommunal ersättning till
värdkom­munen för elever från andra kommuner. Värdkommunen har nämligen vissa
kostnader för lokaler m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§    I förhällande till eleverna i specialskolan skall staten svara för sädana
kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om skolhuvudmännens kostnadsansvar i förhällande till eleverna i grundskolan
finns i 4 kap. Syftet med bestämmelsen i 7 kap. 4 § är dels att markera att
eleverna inte i kostnadshänseende skall komma i sämre ställning än eleverna i
grundskolan, dels att ha en naturlig bakgrund till 7 kap. 5 8 om ersättning
från hemkommunen till staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mänga
av specialskolans elever måste bo i elevhem vid skolenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialskolorna
disponerar särskilda medel för elevers resor. Det finns bl. a. en förordning
(SÖ-FS 1982: 163) om ersättning till vissa handikappa­de elever m.fl. för
resor. Skolorna disponerar också särskilda medel för kostnader för elevernas
boende m.m, enligt föreskrifter som SÖ meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 7 kap. 4 § gäller — till skillnad från föreskrifterna i 7 kap. 5 8 - även de
få som bereds utbildning i specialskolan efter årskurs 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ Hemkommunen skall betala ersättning till staten för kostnader för den som är
elev i någon av specialskolans årskurser I-10. Delta gäller dock inte om eleven
går i en sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens
grundskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
till staten skall lämnas med det belopp per elev och termin som med stöd av 4
kap. 19 8 föreskrivs i fråga om grundskolans elever i årskurs med samma nummer.
För elever i årskurs 10 i specialskolan skall gälla samma belopp som för elever
i årskurs 9 i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 52 b 8 i den nuvarande skollagen i
dess lydelse     Prop. 1985/86: 10 fr.o.m. den Ijuli 1984 (prop. 1983/84:27.
UbU 8. rskr 112).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I paragrafens första mening finns den grundliiggande
bestämmelsen om     Remiss-betalningsskyldighet för hemkommunen. Vad som avses
med hemkom-     protokoll mun framgår av definitionen i I kap. 9 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom redovisats under 3 8 förekommer s.k. externa klasser
förlagda till grundskolan. Värdkommunen har enligt nuvarande avtal vissa kostna­der
för sådana klasser, samtidigt som den från staten får ersättning för sådana
elever i den externa klassen som kommer från andra kommuner. Bestämmelsen i
första stycket andra meningen innebär att värdkommunen inle behöver betala
ersättning till staten i enlighet med huvudregeln i första stycket första
meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Något undanlag görs inle beträffande elever som är
psykiskt utveck­lingsstörda men som på grund av synskada eller hörselskada inte
kan gå i särskolan och därför tas emol i specialskolan. Hemkommunen är alltså
skyldig att betala ersättning till staten för sådana elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om interkommunal ersättning för elever i
grundskolan finns i 4 kap. Föreskrifterna i 7 kap. 5 8 innebär att hemkommunen
skall betala ersättning med samma belopp oavsett om barnet går i en annan
kommuns grundskola eller i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. Sameskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom framgår av I kap. 6 och 7 88 är sameskolan en
statlig skolform som utgör alternativ till grundskolan och som i likhet med den
räknas till det offentliga skolväsendet. Bestämmelser om det offentliga
skolväsendets allmänna organisation finns i 2 kap. Enligt 2 kap. 9 8 skall en
sameskolsty­relse vara lokal styrelse för sameskolan. I 3 kap. finns
bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning. Bestämmelserna i 8 kap. om
sameskolan skall ses mot denna bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 10—12 kap. finns bestämmelser om särskild undervisning,
skolhälso­vård m. m. som rör även sameskolan och dess elever,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Utbildningen i samcskolan skall ha en samisk
inriktning men i övrigt&lt;br&gt;
vara densamma som utbildningen i grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F. n. finns i 9 och 11 88 sameskolförordningen
bestämmelser om att sameskolan omfattar nio årskurser med samma stadieindelning
som grund­skolan saml alt läroplanen för grundskolan skall tillämpas med vissa
an­givna modifikationer. Undervisningen skall meddelas på svenska och sa­miska,
ämnet samiska skall förekomma i samtliga årskurser och undervis­ningen skall
beröra även frågor av betydelse för samernas kultur och levnadsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 8
Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i&lt;br&gt;
grundskolan. Delsamma gäller andra barn, om det finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelser finns f. n. i I 8 sameskolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
redovisas i propositionen (1979/80:82) om ledning och admini­stration av
sameskolorna m.m. skall enligt riksdagsbeslut frän år 1962 nomadskolan, som
numera kallas sameskolan, vara öppen för barn till alia som uppger sig vara
samer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagsbehandlingen
av den nämnda propositionen uttalade ut­bildningsutskottet (UbU 1979/80:25) att
det i vissa fall kan vara moUverat att också icke-samiska barn har möjlighet
att gå i sameskola. Som exempel nämnde utskottet ett icke-samiskt barn frän en
ort med sameskola men utan kommunal grundskola som tvingas alt åka till annan
ort med kommu­nal grundskola. Det kunde också enligt utskottet vara mera
praktiskt för ett barn från en extrem glesbygd att gå i sameskola och bo
inackorderad på sameskolans elevhem än att gä i kommunal grundskola. Utskottet
betona­de att det måste röra sig om ett fåtal fall, så att sameskolans
inriktning och målsättning inte skulle påverkas. En överenskommelse mellan
berörd kommun och sameskolstyrelsen borde enligl utskottet kunna ligga lill
grund för en sådan anordning. Riksdagen gav regeringen som sin mening lill
känna vad utskottet anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 6
Sameskolslyrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan.&lt;br&gt;
Styrelsens beslut i sädana ärenden får överklagas hos skolöverstyrelsen&lt;br&gt;
genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen&lt;br&gt;
genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
3 kap. är regeringen högsta instans i vissa ärenden som rör frågor i vilken av
skolformerna grundskolan, särskolan och specialskolan som ett barn skall tas
emot under sin skolpliktstid. Sameskolstyrelsens beslut i ärenden om intagning
rör också rätlen till skolgång i en viss skolform. Av principiella skäl bör
regeringen vara högsta instans även i dessa ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
I förhållande till eleverna i sameskolan skall staten svara för sädana&lt;br&gt;
kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
principiella skäl tas i lagen med en bestämmelse av detta innehåll. Den har
samma utformning som motsvarande bestämmelse för den likale­des statliga
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av I kap. 7 8 avses i lagen med fristående skola en skola för vilken en
fysisk eller enskild juridisk person är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
9 kap. finns dels bestämmelser som motsvarar regleringen av friståen­de skolor
i den nuvarande skollagen, dels bestämmelser som inlemmar skolverksamhet för
psykiskt utvecklingsstörda med särskild skolplikt i samma system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vissa av kapitlets paragrafer talas om den lokala styrelsen för särskolan eller
specialskolan utan närmare precisering. Sådan får vid behov göras i
tillämpningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännande (9 kap. 1—4
8§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Vanlig skolplikt får fullgöras i en frislående skola, om skolan är godkänd
för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännande skall
meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och
nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar
och skolan även i övrigt väsentli­gen svarar mot grundskolans allmänna mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärenden om godkännande
skall prövas av skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva sin
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
33 a 8 första slycket och 34 8 i den nuvarande skollagen. I skolför­fattningsutredningens
lagförslag - som utgick från den nuvarande skolla­gens 34 § i äldre lydelse -
finns föreskrifter i samma frågor i 8 kap. 1 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om 9 kap. 1 8 får jag hänvisa till förarbetena till 33 a 8 första stycket
och 34 § i den nuvarande skollagen (prop. 1982/83:1 s. 17-24 och 70-73). 1
förarbetena talas om en pågående försöksverksamhet med spe­ciella anordningar
med undervisning på hemspråk i grandskolan (prop. 1982/83:1 s. 73). Riksdagen
har nyligen fattat beslut om reguljära former för sådana anordningar i
grundskolan (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 101 ff, UbU 12, rskr 149). Det
innebär att motsvarande anordningar måste fä förekomma även i fristående
skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Den som har vanlig skolplikt men som är endast för kortare tid bosatt&lt;br&gt;
i riket eller som har andra särskilda skäl att fä en utbildning med internatio­&lt;br&gt;
nell inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan&lt;br&gt;
inriktning (internationell skola), om skolan av regeringen har godkänts för&lt;br&gt;
ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med
grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdig­heter som underlättar
fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden
skall meddelas i den omfattning som de här för kortare tid bosatta eleverna
behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
34 a 8 i den nuvarande skollagen. Paragrafen saknar motsvarighet i
skolförfattningsutredningens lagförslag, som tillkom före 34 a 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om 9 kap, 2 8 får jag hänvisa till förarbetena Ull 34 a 8 i den nuvarande
skollagen (prop, 1982/83: I s, 24-25 och 74-75),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
Särskild skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är&lt;br&gt;
godkänd för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännande
skall meddelas om skolan ger eleverna en utbildning som väsentligen svarar mot
den som de skulle fä i särskolan eller specialskolan. En ytterligare
föratsättning är att eleverna i samband med utbildningen bereds erforderliga
omsorger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärenden om
godkännande skall prövas av den lokala styrelsen för sär­skolan eller
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr beträffande
synskadade, döva. hörselskadade och lalskadade den nuvarande skollagens 39 a 8.
som hänvisar till 33 a och 34 88 samma lag. Skolförfattningsutredningen
föreslår en annan lösning. Se 6 kap. 8 § i dess lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller psykiskt utvecklingsstörda finns bestämmelser om godkän­nande av
verksamhet i enskild regi i 10 8 i 1967 års omsorgslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen
i 3 8 innebären motsvarighet till regleringen i 1 8. som avser fristående
skolor som ersätter grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännande
enligt 3 8 får meddelas med avseende pä ett eller flera angivna handikapp (jfr
4 8 första stycket 1). I praktiken lär det huvudsakli­gen vara fråga om skolor
för psykiskt utvecklingsslörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
huvudmannen för en frislående skola för psykiskt utvecklingsstörda barn också
anordnar elevhem regleras frågan om huvudmannens rätt att driva elevhemmet av
den nya omsorgslagen. Enligt den lagens 17 8 skall enskild som yrkesmässigt
vill bedriva exempelvis elevhemsverksamhet söka tillstånd hos socialstyrelsen.
Tillstånd får inte lämnas utan att om­sorgsnämnden i den landstingskommun där
verksamheten skall bedrivas har tillstyrkt det. Verksamheten skall stå under
tillsyn av omsorgsnämn­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
vårdnadshavare önskar att deras psykiskt utvecklingsstörda barn skall börja i
en för sådana barn enligt 3 8 godkänd skola blir det inte aktuellt med någon
prövning av om särskild skolplikt föreligger. Det får antas att ingen placerar
sitt barn i en sådan skola om del uppenbarligen skulle klara att gå i en skola
för barn i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 8 kan vara grund för&lt;br&gt;
särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående&lt;br&gt;
skola endast om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   skolan
är godkänd för elever som har särskild skolplikt pä grund av&lt;br&gt;
samma handikapp som barnet eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. barnet
ändå bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;br&gt;
Bedömningen enligt första stycket 2 ankommer pä den lokala styrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag berört i kommentarerna till 3 kap. 3 8 kan det i vissa fall vara svårt att
avgöra om ett barn kan gå i grundskolan eller behöver särskilda insatser genom
särskolan eller specialskolan. Motsvarande problem upp­kommer vid skolgång i
fristående skolor. Bestämmelserna i 4 8 skall ses mot den bakgrunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsyn
m.m. (9 kap. 5-7 8§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Fristående skolor som avses i 1-3 88 skall i fråga om sin utbildning&lt;br&gt;
för skolpliktiga elever stå under skolöverstyrelsens och länsskolnämndens&lt;br&gt;
tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
50 b 8 första meningen i den nuvarande skollagen samt 3 kap. 2 8 andra stycket
i skolförfattningsutredningens lagförslag. Beträffande skolor för psykiskt
utvecklingsstörda finns lillsynsbestämmelser i 13 8 i 1967 års omsorgslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladmini­strationen
finns i 8 och 28 88 vissa allmänt hållna föreskrifter om SÖ:s resp.
länsskolnämndernas uppgifter i fråga om bl, a. tillsynen över skolvä­sendet.
Vidare finns i 50-54 88 föreskrifter om besök och inspektioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa föreskrifter innebär bl. a. följande. 1 den statliga
skoladministratio­nens tillsyn över skolväsendet ingår besök och inspektioner
vid skolor och annan utbildningsverksamhet som står under dess inseende.
Ändamålet med besök och inspektion är i första hand att ge myndigheten kännedom
om verksamheten i dess huvuddrag och att i direkt kontakt utan att ålägga
huvudmännen för utbildningen nya uppgifter fortlöpande stödja och främja en
utveckling och planering av utbildningsverksamheten i enlighet med skolans mål.
Inspektion kan även utgöra led i sådan handläggning hos SÖ eller hos en
länsskolnämnd, som utmynnar i att myndigheten beslutar att påtala att bindande
föreskrifter i lag, läroplan eller annan författning inte följs. Det ankommer
pä nämnderna att, i första hand genom sina tjänste­män, sätta sig in i hur
skolarbetet bedrivs och att därvid följa undervisning­en och ta del av
förutsättningarna för det lokala arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den statliga skoladministrationens tillsyn över
undervisningen av skol­pliktiga elever i fristående skolor bör i princip utgå
frän det mönster som gäller för tillsynen över det offentliga skolväsendet.
Självfallet måste dock tillsynsverksamheten anpassas till de speciella
förutsättningar som gäller för de fristående skolorna, förutsättningar som -
bl.a. beroende pä om statsbidrag lämnas eller inte - kan variera frän skola
till skola. Det ligger också i sakens natur att den statliga
skoladministrationens tillsyn över fristående skolor inte i så stor
utsträckning som tillsynen över grundskolan får karaktär av rådgivning utan
huvudsakligen gär ut pä att myndigheterna häller sig orienterade om
verksamheten och förvissar sig om att de före­skrifter som gäller för den
fristående skolan i fråga följs. De fristående skolorna har ju tillkommit pä
enskilda initiativ för att verka självständigt och kan därför inte påräkna
rådgivning och liknande i den omfattning som ges till bl. a. grundskolan för
vilken den statliga skoladministrationen har ett längre gående ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom i fråga om det offentliga skolväsendet blir av
naturiiga skäl SÖ: s tillsyn av huvudsakligen övergripande slag, medan
länsskolnämnderna utövar en mera direkt tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilt
länsskolnämnderna bör genom bl. a. besök hålla sig informerade om verksamheten
vid de frislående skolorna. Till en del kan de få informa­tion genom
skolstyrelsen i kommunen. Enligt 9 kap 6 8 har skolstyrelsen den omedelbara
tillsynen. Av 9 kap. 7 § framgår att det i allmänhet är skolstyrelsen som har
att på förekommen anledning ta ställning lill om ett lämnat godkännande skall
återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande internationella skolor är det regeringen som
avgör frågor om godkännande och återkallande av godkännande. Mot den bakgrunden
spe­lar skolstyrelsen i kommunen inle samma roll för tillsynen över en interna­tionell
skola som den gör för tillsynen över fristående skolor i allmänhet. SÖ och
länsskolnämnderna bör därför i sin tillsyn över undervisningen av skolpliktiga
särskilt uppmärksamma de internationella skolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 9 kap 5 S lar inte sikte på sådana
tillsynsuppgifter som enbart beror pä att den fristående skolan får
statsbidrag. Sädana tillsyns-uppgifter fär regleras genom
statsbidragsföreskrifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
8 Skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen över utbildningen för
skolpliktiga i sådan fristående skola i kommunen som avses i I och 2 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan frislående
skola som avses i 3 8 skall handhas av den lokala styrelsen för särskolan eller
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
50 c 8 i den nuvarande skollagen. Paragrafen saknar direkt motsva­righet i
skolförfattningsutredningens lagförslag, som tillkom före 50 c 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försto
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket innehåller föreskrifter om skolstyrelsens tillsyn över utbild­ningen
för skolpliktiga i fristående skolor. Både skolor enligt 9 kap. 1 8 och skolor
enligt 9 kap. 2 8 omfattas av tillsynsansvaret. Detta gäller oavsett om de är
statsunderstödda eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av 9 kap. 5 8 slår utbildning som nu nämnts under SÖ:s och
länsskolnämndens tillsyn. I 9 kap. 6 8 första stycket föreskrivs att
skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen. Skolstyrelsen kan följa
verksamheten på nära håll och därmed lämna länsskolnämnden värdefull
information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
och med att frågor om godkännade och återkallande av godkännande beträffande
fristående skolor som avses i 9 kap. I 8 avgörs av skolstyrel­sen har denna ett
särskilt ansvar för att hålla sig informerad om sådana skolors verksamhet och
att på ett sä tidigt stadium som möjligt försöka komma till rätta med
eventuella svårigheter. Skolstyrelsen skall emellertid självfallet också följa
de internationella skolornas utbildning för skolplik­tiga. Om allvarligare
problem visar sig föreligga, ankommer det på skolsty­relsen att omgående fästa
länsskolnämndens uppmärksamhet pä dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i 9 kap. 6 8 första stycket innebär ingen skyldighet för skolstyrelsen att
fullgöra sädana tillsynsuppgifter som enbart beror på att statsbidrag lämnas
till den fristående skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
fristående skolor som avses i 3 8 fär vederbörande lokala styrelse för
särskolan eller specialskolan samma uppgifter som skolstyrelsen har för
frislående skolor som avses i 1 och 2 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
8 Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och
bristerna inle avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall god­kännandet
återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återkallande
beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och i fråga om andra
skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar för vanliga frislående skolors del bestämmelser i den nuvarande
skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övriga föreskrifter (9
kap. 8-11 88)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8   
Ett delegalionsuppdrag enligt 3 kap. 12 8 andra slycket kommunalla­&lt;br&gt;
gen (1977: 179) får inle omfatta befogenhet alt meddela eller återkalla    
Remiss­&lt;br&gt;
godkännande för en fristående skola enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelse finns i 13 8 andra stycket i 1962 års skollag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8
I en fristående skola som avses i 1-3 8§ får ett barn, som inte har&lt;br&gt;
uppnätt skolpliktsåldern, tas in i utbildning för skolpliktiga endast om den&lt;br&gt;
lokala styrelsen med stöd av 3 kap, 8 8 har tillätit att barnet börjar sin&lt;br&gt;
skolgång i förtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
33 a 8 andra stycket i den nuvarande skollagen (se prop. 1982/83: 1 s. 70) och
8 kap, 3 8 i skolförfattningsutredningens lagförslag. Jag hänvisar till
kommentarerna till 3 kap. 8 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8
När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en frislående skola,&lt;br&gt;
skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolsty­&lt;br&gt;
relsen i elevens hemkommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
3 kap. 14 8 finns föreskrifter om uppgiflsskyldighet vid vissa fall av
frånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
50 a 8 i den nuvarande skollagen. Paragrafen saknar motsvarighet i
skolförfattningsutredningens lagförslag, som tillkom före 50 a 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
slycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
har ett övergripande ansvar för att de i kommunen bosatta barnen fullgör sin
skolplikt. Om detta inte sker på annat sätt, skall de gä i grundskolan.
Skolstyrelsen behöver således uppgifter om skolpliktiga barns skolgång i
fristående skolor. Om en skolpliktig elev börjar eller slutar i en fristående
skola skall därför huvudmannen för skolan enligt paragra­fens första stycke
snarast lämna uppgift om detta till skolstyrelsen i den kommun där eleven är
kyrkobokförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I andra
stycket har tagils in en erinran om föreskrifterna i 3 kap. 14 8.&lt;br&gt;
Dessa föreskrifter handlar om uppgiftsskyldighet i fall där en skolpliktig&lt;br&gt;
elev vid fristående skola utan giltig orsak är frånvarande i betydande&lt;br&gt;
utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;II  8 Beslut av lokala
styrelser i ärenden om godkännande eller återkal­&lt;br&gt;
lande av godkännande för en fristående skola enligt I, 3 eller 7 8 eller i&lt;br&gt;
ärenden som avses i 4 8 får överklagas hos skolöverstyrelsen genom be­&lt;br&gt;
svär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom be­&lt;br&gt;
svär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna motsvarar
53 8 första stycket jämfört med 10 8 första stycket samt 54 a 8 andra slycket 1
i 1962 års skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om bibehållande av
regeringen såsom slutinstans behandlades i prop. 1982/83: 1 s.67. Som särskild
omständighet Ull stöd för ett bibehål­lande erinrade föredraganden om att vissa
fristående skolor kan vara statsunderstödda genom beslut av regeringen. Ett
godkännande är grunden för skolans verksamhet för skolpliktiga elever och
därmed även en förut­sättning för att statsbidrag skall lämnas. Därför bör
regeringen i sista instans kunna pröva frågor om godkännande och återkallande
av godkän­nande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 kap. Särskilda utbildningsformer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
kapitlen om skolformerna inom del offentliga skolväsendet (grund­skolan,
gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan) och fristående skolor
kommer ett kapitel för vissa särskilda utbildningsformer med varierande
huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
8 En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställ­ning av
riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskilda kan vara
huvudmän för riksinternatskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
riksinternatskola skall ha Ull uppgift att anordna utbildning, som motsvarar
grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skol­former, för i första
hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har behov av
miljöombyte eller som är frän glesbygd och inle kan beredas tillfredsställande
inackordering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten
att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 8 godkänd fristående
skola. I fråga om riksinternatskolornas organisation och till­synen över dem
meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
förhållanden: Vissa statsunderstödda internatskolor har ställning av
riksinternatskolor. Deras verksamhet regleras av förordningen (1970: 333) om
riksinternatskolor och vissa där angivna delar av privatskol-förordningen
(1967:270).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
riksinternatskola inrättas efter medgivande av regeringen. Såväl enskild som
kommun kan vara huvudman för en riksinternatskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. finns två riksinternatskolor. Den ena är Grännaskolan för vilken Jönköpings
kommun är huvudman. Grännaskolan anordnar utbildning som motsvarar vissa linjer
i gymnasieskolan. Den andra är Sigtunaskolan Hu­manistiska Läroverket med en
stiftelse som huvudman. Vid Sigtunaskolan anordnas utbildning motsvarande
årskurserna 7-9 i grundskolan och gym­nasieskolans treåriga linjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
överväganden: En riksinternatskola kan vara en fristående skola men också en
skola med kommunal huvudman, dock utanför det offentliga skolväsendet i den
betydelse som jag använder denna term.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Laga
stöd bör ges åt fall där en kommun är huvudman, eftersom det är fråga om
verksamhet som inte i första hand avses komma de egna kom­munmedlemmarna Ull
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksinlernatskola
inrättas efter medgivande av regeringen. Skolplikten skall självfallet kunna
fullgöras i riksinternatskola som anordnar utbildning enligt grundskolans
läroplan. Detta bör enligt min mening följa direkt av den nya skollagen. Det
finns ingen anledning att kräva ett särskilt godkän­nande av kommunens
skolstyrelse om det är en fristående skola och av någon annan instans om det
aren riksinlernatskola med kommunal huvud­man. Formuleringen i tredje stycket
första meningen är tillkommen med tanke pä fall som avses i 9 kap. 4 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8
Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 8 lagen (1980:621)&lt;br&gt;
med särskilda bestämmelser om värd av unga skall skolpliktiga barn, som&lt;br&gt;
inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt pä annat sätt, fullgöra den genom&lt;br&gt;
att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom&lt;br&gt;
huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara&lt;br&gt;
utbildningen i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom
huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och
inte lämpligen kan få pä annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
utbildningens närmare innehåll, dess organisation och till­synen över den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
den I juli 1982 finns i den nuvarande skollagen (6 a 8) bestämmel­ser om
undervisning vid hem som avses i 12 8 LVU (prop. 1981/82: 167, UbU 32, rskr
438, SFS 1982:598). Såväl landstingskommuner och kom­muner som enskilda kan
vara huvudmän för sådana hem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i skollagen kompletteras av förordningen (1983:28) om undervisning av barn och
ungdom som bereds värd med stöd av lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelserom värd av unga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening bör de nuvarande bestämmelserna i skollagen med ett i sak oförändrat
innehåll föras över till den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sa­&lt;br&gt;
meskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre lid&lt;br&gt;
inle kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på&lt;br&gt;
sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskild
undervisning anordnas av skolhuvudmännen. Denne får över­låta ät
sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervis­ning enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskild
undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det
offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
utgör en sammanslagning av bestämmelser om s. k. särskild undervisning i
nuvarande skol- och omsorgslagar med anslutande förord­ningar. Se bl. a. 5 kap.
45-49 8§ skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten pä annat&lt;br&gt;
sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett fullgott alternativ till&lt;br&gt;
den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter.&lt;br&gt;
Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medgivande
kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:68.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tid
skaU prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar
verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inle ges eller om det av annat skäl
inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närmaste
motsvarigheter i nuvarande lagar: En allmän bestämmelse av detta slag finns
inte i 1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag. Bestäm­melser om s, k,
enskild undervisning finns i skollagens 35 och 39 a 88 samt omsorgslagens 26 8,
Jfr SEH-kommitténs lagförslag i betänkandet Ds U 1980:3 (bilaga 8) samt 6 kap.
8 § och 8 kap. 4 och 5 SS i skolförfattningsut­redningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
överväganden: Jag vill erinra om vad jag anfört i den allmänna motiveringen om
utrymmet för andra sätt att fullgöra skolplikten än de reguljära (avsnitt 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innebär att skolplikten under vissa förutsättningar kan fullgö­ras på något
annat sätt än de i lagen särskilt angivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av 3 kap. 1 § motsvaras skolplikten av en rätt till utbild­ning inom
det offentliga skolväsendet. Vid behov kan sådan utbildning ges i form av
särskild undervisning enligt 10 kap. 3 8. Fränsett fall där någon vistas i ett
sådant hem som avses i 12 8 LVU (se 10 kap, 2 8) kan samhället inle hänvisa
någon att fullgöra skolpUkten på annat sätt. Bestämmelsen i 10 kap, 4 8 innebär
att ett annat sätt än de reguljära kan medges, inle att det kan påtvingas den
enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ställs inle något krav på en framställning frän värdnadshavarna för att ett
medgivande skall kunna lämnas. Det är angeläget att i de mycket udda fall som
kan uppkomma inte försvära en lösning genom ett sådant krav. Det ligger
emellertid i sakens natur att en myndighet knappast någonsin har anledning att
ta upp frågan på eget initiativ. Härtill kommer att det knappast finns underlag
för ett medgivande utan vårdnadshavarnas medverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i den allmänna motiveringen berört några fall där en tillämpning av
bestämmelsen kan vara aktuell. 1 en del fall är omständigheterna spe­ciella, i
andra fall handlar det främst om en personlig inställning hos värdnadshavarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
grundläggande förutsättningen för godkännande är att det tilltänkta sättet att
fullgöra skolplikten i det enskilda fallet framstår som ett fullgott alternativ
till den utbildning som annars står barnet tUl buds enligl lagens föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämförelsen
måste grundas på en helhetsbedömning. Att något som finns i t. ex. grundskolan
saknas i den tilltänkta verksamheten behöver inte nödvändigtvis innebära att
alternativet inte är fullgott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag framhöll i den aUmänna motiveringen måste också jämförelsen göras med
hänsyn till del barn som det gäller. Handlar det om ett barn som utan vidare
med normalt utbyte skulle kunna fullgöra skolgång i l.ex. grundskolan, skulle
det innebära en urholkning av skolplikten och av motsvarande rätt till
utbildning, om en påtagligt sämre utbildning än grund­skolans godtogs. Men
exempelvis ett barn, som inte vågar gå till skolan av rädsla för att bli utsatt
för fortsatt allvarlig mobbning, fär inte genom att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fortfarande
vara skolelev det utbyte som skolgång normalt ger. En annan     Prop. 1985/86:
10&lt;br&gt;
anordning kan därför tänkas för en tid vara en acceptabel lösning, även om&lt;br&gt;
anordningen har vissa brister som inte skulle godtas i ett ärende om     Remiss­&lt;br&gt;
godkännande av en fristående skola.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolfobi
är ett exempel pä en speciell omständighet som kan vara motiv för framställning
om medgivande enligt bestämmelsen. Andra omständig­heter kan vara att barnet
bor i en avlägsen glesbygd eller behöver särskild värd. Ytterligare exempel är
att någon behöver vara borta länge från skolan på grund av någon speciell
sysselsättning, l.ex. filminspelning. Man kan också tänka sig att den som bor
nära gränsen till ett annat'land och kanske har bott i det andra landet kan ha
speciella skäl att fä gå i en skola pä den andra sidan gränsen under t. ex. en
övergångsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kraven
pä det alternativ som medgivande begärs för måste i viss mån anpassas efter de
speciella omständigheter som visas föreligga. Men en­dast i viss män. I
exemplet med skolan på andra sidan gränsen måste t. ex. beaktas att den i fråga
om såväl undervisningsspråk som innehåll i.övrigt har en utbildning som är
upplagd med hänsyn till det andra landets förhål­landen. Skolgång pä andra
sidan gränsen bör därför i princip kunna godtas endast för ett fåtal skolär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
kan också bli åberopad i fall där värdnadshavarna, utan alt hänvisa till någon
speciell yttre omständighet, önskar alt barnen skall få vad som hittills har
brukat kallas enskild undervisning. 1 sädana fall bör i princip samma krav
upprätthållas som i ärenden om godkännande av en fristående skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
torde vara mycket svårt för ett barns vårdnadshavare att genom enskild
undervisning bibringa barnet kunskaper och färdigheter som kan jämföras med dem
som barnet skulle få i grundskolan eller i en godkänd fristående skola. Därtill
kommer att barnet för sin utveckling i övrigt, inte minst sin sociala träning,
nästan alltid kan antas behöva de erfarenheter som skolgång ger. Jag anser
emellertid att man inte generellt kan säga att enskild undervisning är
otillräcklig. Enskild undervisning kan tänkas vara en godtagbar ersättning för
skolgång i enstaka fall, främst på lågstadienivå. Jag vill i sammanhanget
framhålla, att utfallet såväl av skolgång som av enskild undervisning i
betydande män beror på omständigheterna i det individuella faUet. Till bilden
hör också att faktorer utanför själva under­visningsmiljön spelar in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
anges i paragrafens första stycke krävs för medgivande att behov av insyn i den
aktuella verksamheten kan tillgodoses. Vederbörande myn­dighet (normalt
skolstyrelsen, jfr 10 kap. 5 8) kan inte i och för sig Ulltvinga sig insyn, men
om behövlig sådan inte möjliggörs, är detta en grand för att inte lämna något
medgivande eller att återkalla ett redan lämnat sådant (andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den praktiska tillämpningen av de nuvarande bestämmelserna om&lt;br&gt;
enskild undervisning har skolstyrelserna varit tveksamma när det gäller&lt;br&gt;
hanteringen av fall där barn med olika vårdnadshavare ges undervisning i&lt;br&gt;
former som är kännetecknande för en skola. Ett synsätt som har framträtt i&lt;br&gt;
detta sammanhang är att godkännande för ett enskilt barn av sådan under­&lt;br&gt;
visning bör vägras redan på den grunden att det är fråga om en fristående&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skola.
Förutsättningarna för skolgång i en sådan skulle alltså vara restlöst reglerade
genom bestämmelsema om godkännande av en fristående skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller den föreslagna bestämmelsens förhållande lill bestämmel­serna om
fristående skolor fär jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare (avsnitt 3.2.2) redovisat ett uttalande i prop. 1982/83: I om
innebörden av &amp;quot;skola&amp;quot; i termen fristående skola. 1 själva ordet skola
ligger att det är fråga om verksamhet för undervisning av elever i grupp. Den
måste vara inriktad på gruppundervisning men behöver inle nödvän­digtvis
genomgående och vid varje tidpunkt bedrivas pä detta sätt. Under­visning som
någon anordnar enbart för barn som slår under hans eller hennes vårdnad kan
inte räknas som skola. Dei måste vara fråga om verksamhet som innebär all
anordnaren gentemot utomstående åtar sig att tillhandahålla undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och för sig är del inte nödvändigt att med stöd av en sådan bestämmel­se som 10
kap. 4 8 kunna tillåta anordningar som kan klassificeras som skola och som
anordnaren kan hänvisas all utverka godkännande för enligt bestämmelserna om
fristående skolor. Att en verksamhet uppfyller de angivna kriterierna för skola
bör emellertid inte i alla upptänkliga fall utesluta godkännande för de
enskilda barnen enligt 10 kap. 4 8, Antag l.ex, att två makar har vårdnaden om
var sitt barn från tidigare äktenskap och vill att barnen skall undervisas
tillsammans. Eller antag att två för­äldrapar, tillika vårdnadshavare, har var
sitt barn som de vill ge gemensam undervisning. Enligt min mening är det inte
rimligt att i dessa fäll med hänvisning till reglerna om fristående skolor
vägra godkännande för de enskilda barnen enligt 10 kap. 4 8 på den grunden att
barnen har olika vårdnadshavare. En annan sak är att värdnadshavarna
förmodligen inte kan erbjuda en utbildning som motsvarar de krav som ställs.
Men om de kan det, är det verklighetsfrämmande att begära alt de - för
undervisning av tvä barn - genom en anordnare (en av värdnadshavarna eller en
för ändamålet bildad juridisk person) skall utverka godkännande för undervis­ningsverksamheten
enligt reglerna för fristående skolor. Det väsentliga med skolplikten är
utbildningen, inte den organisatoriska formen. En fram­ställning om godkännande
enligt 10 kap, 4 8 bör inte kunna avslås på grund av någon konstlad formell
gränsdragning, Å andra sidan måste skolstyrel­sen kunna hänvisa till
möjligheterna enligt regierna för fristående skolor i fall där ett påfallande
stort antal barn undervisas tillsammans (kanske ett tiotal, jfr
undervisningsgrupper i det offentliga skolväsendet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
8   Frågor enligt 4 8 prövas av skolstyrelsen i barnets hemkommun. Om barnet
har sådant handikapp som enligt 3 kap. 3 8 kan vara grund för särskild
skolplikt, ankommer dock prövningen på skolöverstyrelsen, som skall höra
socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas. Beslut i sädana
ärenden fär överklagas hos kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen ansluter, i
fråga om barn i allmänhet, till vad som gäller beträffande beslut enligt 35 8 i
1962 års skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller barn med
sådana handikapp som kan vara grund för särskild skolplikt blir bedömningen mer
komplicerad och ömtålig än an­nars. Den bör därför ankomma på SÖ, efter
yttrande från socialstyrelsen. Ärenden av detta slag förekommer knappast i
praktiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 kap. Skolhälsovård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
bestämmelser om skolhälsovård för elever i olika skolformer inom det offentliga
skolväsendet har samlats i ett särskilt kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om skolhälsovård har jag behandlat i den allmänna motiveringen (avsnitt 9), där
jag också föreslagit vissa ändringar i nuvarande bestämmel­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill peka på en
ändring som jag inte har berört i den allmänna motiveringen. Vissa - långt
ifrån alla - statsunderstödda fristående skolor för skolpliktiga elever får ett
särskilt statsbidrag för skolhälsovård. Ett villkor för detta särskilda bidrag
är dä givetvis att huvudmannen skall svara för skolhälsovård. I 34 b § i den
nuvarande skollagen finns bestäm­melser som bl. a. innebär att eleverna i
sådana fall har samma skyldighet att genomgå undersökningar som eleverna i
grundskolan. Jag anser att det bör räcka med statsbidragsvillkor för
huvudmannen. Elever i fristående skolor i allmänhet är inte skyldiga att
genomgå hälsoundersökningar. Jag anser inte att lagtexten bör belastas med
bestämmelser vars enda funktion är att säkerställa en skyldighet för vissa
speciella fristående skolors elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan, särskolan,&lt;br&gt;
specialskolan och sameskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
gymnasieskolan skall skolhälsovård anordnas för eleverna pä studievä­gar, som
är minst ett läsår långa, och för eleverna i gymnasial lärlingsut­bildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
elever på kortare studievägar i gymnasieskolan bör skolhälsovård anordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket saknar motsvarighet i den nuvarande skollagen. Det är emellertid
lämpligt att även eleverna på kortare studievägar vid behov kan anlita
skolhälsovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, beva­&lt;br&gt;
ra och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda&lt;br&gt;
levnadsvanor hos dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovården
skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta häl­sokontroller och enkla
sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och spe­cialskolan skall i
skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras
handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr 25 a 8 andra
stycket, 28 b 8 första stycket, 29 8 tredje stycket och 33 8 andra och tredje
styckena i den nuvarande skollagen samt 9 kap, 2 8 i
skolförfattningsutredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser har uttryckt önskemål om att även den nya skoUagen skall
innehålla bestämmelser om skolhälsovårdens mål. Därför har målbe­skrivningen i
den nuvarande skollagen med endast smärre redaktionella ändringar förts över
till den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10      Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
i den nuvarande skollagen föreskrivs att skolhälsovården främst skall vara
förebyggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fram till 1978 stadgades i
den nuvarande skollagen uttryckligen att skolhälsovården inte skulle avse
&amp;quot;egentlig sjukvård&amp;quot;. Av motiven till lagändringen framgår att
skolhälsovården i grundskolan m.fl. skolformer också skall innefatta vissa
enklare sjukvårdsinsatser vid t. ex. olycksfall och akuta insjuknanden. 1
propositionen påpekade föredragande statsrådet att den förebyggande delen av
skolhälsovården var den primära och alt sjukvårdsinsatserna inte fick bli av
sådan omfattning eller inriktning att de inkräktade på resurserna för den
förebyggande värden eller ledde till att man byggde upp en egen vårdapparat vid
sidan av samhällets övriga hälso-och sjukvårdsorganisation (prop. 1977/78:85 s.
97-98), Denna lagändring synes närmast vara ett förtydligande. Avsikten tycks
redan tidigare ha varit att skolhälsovården skulle kunna innefatta vissa
sjukvärdsinsatser (se l.ex. prop. 1944: 193 s. 44).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i sitt förslag lill bestämmelsen om att skolhälsovården främst skall vara
förebyggande fogat en mening om alt skolhälsovården även skall omfatta annan
hälso- och sjukvård som kan meddelas genom skolan. En del remissinstanser har
uttryckt oro för alt en sådan formulering skulle föra för långt. Jag föreslår i
stället ett preciseran­de tillägg om alt skolhälsovården skall omfatta
hälsokontroller och enkla sjukvärdsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser all det
i den nya skollagen uttryckligen bör anges att det för skolhälsovården skall
finnas skolläkare och skolsköterska och att således detta inte som i den
nuvarande lagen skall framgå endast indirekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall genomgå allmän hälsokontroll
en gång på varje stadium. Den första kontrollen skall äga rum första läsåret.
Eleven skall också genomgå kontroll av syn och hörsel och andra begränsade
hälsokontroller, som anordnas för alla mellan de all­männa hälsokontrollerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i grund­skolan eller
sameskolan behöver undersökas utöver vad som följer av första stycket, skall
eleven genomgå sådan undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eleverna
i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar grundskolan skall när
det behövs genomgå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp. I
övrigt gäller bestämmelsema i första och andra styckena även för dessa elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf handlar om undersökningar som är obligatoriska för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det i tredje stycket talas om &amp;quot;särskilda undersökningar som för­anleds av
deras handikapp&amp;quot; avses givetvis endast undersökningar för elevens skull.
En elev har självfallet ingen skyldighet att ställa sig till förfogande föjr en
undersökning med l.ex. vetenskapligt syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Eleverna på sädana studievägar i gymnasieskolan, som
är minst ett&lt;br&gt;
läsår långa, och eleverna i yrkessärskolan skall beredas tillfälle att genom­&lt;br&gt;
gå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i yrkessärskolan skall också&lt;br&gt;
erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovården är frivillig för dessa elever. Huvudmannen
har emeller­tid skyldighet att — utan att invänta förfrågan — anordna en allmän
hiilso-konlroll och. när det gäller eleverna i yrkessärskolan, även särskilda
undersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Elever som avses i I 8 första och andra styckena har
rätt alt vid&lt;br&gt;
behov anlita skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom framgår av 2 8 omfattar skolhälsovården
hälsokontroller och enkla sjukvårdsin.salser. Omfattningen av de insatser som
kan ges blir i praktiken myckel skiftande, bl. a. beroende på vilka resurser
som finns. Inom specialskolan och särskolan är inslaget av sjukvård i allmänhet
större än i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall
vara kostnadsfri för&lt;br&gt;
dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ibland tas skolläkarens eller skolsköterskans Ijänster i
anspråk för så­dant som inte omfattas av skolhälsovården och därför inte
behöver tillhan­dahållas kostnadsfritt, t. ex. vaccinering inför en skolresa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Huvudmannen för skolan skall även anordna
skolhälsovården, om&lt;br&gt;
inle annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;
myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter bör meddelas som gör det möjligt att liksom
hittills låla en kommun komma överens med en landstingskommun om all denna i
kom­munens ställe skall svara för kommunens åligganden i fråga om skolhälso­vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn
över skolhäl­&lt;br&gt;
sovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovården hör lill skolan såsom en del av den
samlade elevvär­den. I och med att skolhälsovården regleras i ett särskilt
kapitel bör tillsynen omnämnas där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 kap. Övriga föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det avslutande 12 kap. samlas bl. a. bestämmelser som
innebär bemyndi­gande för regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela föreskrifter i olika avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får med­dela ylterligare föreskrifter om organisationen av del offentliga
skolväsen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
samt om kommuners och landstingskommuners befattning i övrigt med utbildning
som avses i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om organ för
samverkan eller annan liknande verksamhet inom det offentliga skolväsendet får
regeringen eller den myndighet som rege­ringen bestämmer meddela föreskrifter
om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och enUedigas av
enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever och sammanslutningar av
sådana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelser finns i 8 kap. I 8 första stycket vuxenutbild­ningslagen och,
beträffande kommunal högskoleutbildning, i 36 8 högsko­lelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den nya skollagen
innehåller färre bestämmelser om organisationen än den nuvarande skollagen. 1 den
nya lagen finns inga bestämmelser om skolchefer eller andra skolledare och inte
heller några bestämmelser om lokala planeringsräd och yrkesråd. Liksom den
nuvarande skollagen sak­nar den nya också bestämmelser om konferenser och andra
samverkansor­gan. Föreskrifter i dessa avseenden bör med stöd av 1 8 kunna
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
8 kap. I 8 andra slycket vuxenutbildningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om konferenser och andra former för samverkan i grund­skolan och gymnasieskolan
finns f.n. i skolförordningen. För andra skol­former inom det offentliga
skolväsendet finns liknande bestämmelser i förordningarna för dessa skolformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i belänkandet (Ds U 1982:5) Konferen­ser i skolan föreslagit vissa
förenklingar i detta regelsystem. Betänkandet har remissbehandlats. Frågor om
elev- och föräldrainflytande ingår till­sammans med andra frågor om s. k.
brakarmedverkan i demokratibered­ningens (C 1983:03) uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
beslutsbefogenheter kan tillkomma samverkansorgan. Detta gäller även organ i
vilka omyndiga elever ingår. Mot den bakgranden bör ett laga stöd av det slag
som finns i andra stycket tas med i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­dela
föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra utomstående svara för
enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
främst grundskolans och gymnasieskolans verksamhet ingår viss med­verkan från
utomstående. Sådana inslag har blivit vanligare under senare år och nya former
tillkommer. Vissa sådana företeelser framgår av para­grafer i skollagen. Jag
tänker här på bestämmelserna om gymnasial lär­lingsutbildning och särskild
undervisning. Det finns emellertid också andra former, l.ex. inbyggd utbildning
(8 kap. 13 8 skolförordningen) och prak­tisk arbetslivsorientering. Jag vill
också nämna föreningsmedverkan i olika formeri skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I vissa speciella fall kan
utomståendes medverkan tänkas ske i sådana     Prop. 1985/86: 10 former att
skolan i praktiken har överlåtit åt den utomstående att svara för viss
verksamhet även i fall där del inte rör sig om företeelser som speciellt    
Remiss-omnämns i lagen. Ett laga stöd för sådana anordningar bör därför tas med
i     protokoll den nya skollagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­&lt;br&gt;
dela föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedri­&lt;br&gt;
va utbildning, som bygger pä samverkan mellan olika skolformer inom det&lt;br&gt;
offentliga skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan&lt;br&gt;
utbildningsform, 1 sådana föreskrifter får göras undantag frän organisato­&lt;br&gt;
riska bestämmelser i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
det offentliga skolväsendel är del vanligt med samarbete mellan olika
skolformer, t. ex. mellan grundskolan och särskolan. Samarbetet kan la sig
olika ullryck. Del kan vara begränsat lill användning av s;imma lokaler men kan
också sträcka sig längre och l.ex. omfatta vissa moment av gemensam
undervisning. Samarbete förekommer också mellan l.ex. gymnasieskolan och
utbildningsformer utanför vad som i denna lag kallas det offentliga
skolväsendet, såsom komvux.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
mera långtgående samarbete innebär all olika regelsyslem måste anpassas till
varandra och förutsätter därför särskilda föreskrifter. Det är sådana fall som
avses i 3 8. Undantag från skollagens bestämmelser kan i vissa fall behövas.
Regleringen i 3 8 ger utrymme för sådana undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Försöksverksamhet får anordnas inom del offentliga skolväsendet&lt;br&gt;
enligl föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;
regeringen bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undanlag från orga­&lt;br&gt;
nisatoriska bestämmelser i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet
spelar en stor roll inom det offentliga skolväsendet. För viss
försöksverksamhet föreligger behov av att kunna göra avsteg från föreskrifter
som annars gäller i pedagogiskt och organisatoriskt avseende. 1 de flesta fall
handlar del om avsteg från föreskrifter i l.ex. skolförord­ningen eller någon
läroplan, men det kan uppkomma behov även av undan­lag från organisatoriska
bestämmelser i skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelser om försöksverksamhet finns i 8 kap. 2 8 vuxenulbildningslagen och
37 8 högskolelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
I fråga om mottagande i del offentliga skolväsendet av elever som&lt;br&gt;
inte räknas som bosatta i rikel gäller föreskrifter som meddelas av rege­&lt;br&gt;
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
viktigaste av de fall som åsyftas är mottagande i grundskolan av barn i åldern
7-16 är som vistas i landet i avvaktan på beslut i ärende om uppehållstillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i vissa andra fall bör i bl. a. grundskolan och gymnasieskolan kunna las emot
enstaka barn och ungdomar som inte räknas som bosatta här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fär utan&lt;br&gt;
hinder av föreskrifterna i 4 kap. 15 8 och 5 kap. 14 8 meddela föreskrifter&lt;br&gt;
om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i&lt;br&gt;
grundskolan eller gymnasieskolan att betala avgift som tillfaller staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan förekom­mer s. k.
särskild prövning och fyllnadsprövning. Bestämmelser om sä­dana prövningar
finns för grundskolan och gymnasieskolan i 6 kap. 33 — 36 88 och 9 kap. 61-64
88 skolförordningen. Normalt las avgift ut av den som vill genomgå prövning
enligt föreskrifterna för grundskolan eller gym­nasieskolan. Avgiften
tillfaller staten. Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1984:631) om
avgifter för prövning inom skolväsendet och vuxenutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Bestämmelser om uppdragsutbildning i anslutning till gymnasiesko­&lt;br&gt;
lan finns i lagen (1985:000) om uppdragsutbildning i anslutning till del&lt;br&gt;
kommunala skolväsendet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till den i paragrafen angivna lagen har lagts fram i propositionen
(1984/85:195) om uppdragsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
har ingen konstitutiv betydelse utan las med endast i upply­sande syfte. I
prop. 1984/85: 195 föreslås en motsvarande paragraf i vuxen­ulbildningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­&lt;br&gt;
ge enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser&lt;br&gt;
som gäller för det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betyg
som utfärdas enligt bestämmelserna för t.ex. grandskolan eller gymnasieskolan
tjänar som kompetensbevis främst vid ansökan till andra utbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreligger ett visst behov av att kunna låta enskilda anställa prövning och
utfärda betyg enligt bestämmelserna för del offentliga skolväsendet. Det gäller
bl.a. vissa fristående skolor som står under statlig tillsyn och följer
läroplanerna för det offentliga skolväsendet. Det kan i sammanhang­et också
nämnas att Liber Hermods anordnar prövningar och genom sin rektor utfärdar
betyg enligt bl.a. bestämmelserna för grundskolan och gymnasieskolan. Liber
Hermods ingår i Liber AB. som i sin tur ingår i Procordiagruppen. Liber Hermods
utgör en särskild enhet inom produkt­området Liber Läromedel och har en rektor
som chef. Verksamheten är helt inriktad på korrespondensundervisning och står
under statlig tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8
1 fråga om personal med statligt reglerad anställning inom utbild­&lt;br&gt;
ningsverksamhet, som motsvarar det offentliga skolväsendets men bedrivs&lt;br&gt;
med enskilt huvudmannaskap, får beslut som avser myndighetsutövning&lt;br&gt;
fattas av huvudmannen eller av ett särskilt organ för verksamheten, om så&lt;br&gt;
föreskrivs av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rektorer, biträdande
skolledare och lärare vid vissa fristående skolor har statligt reglerade
anställningar. Det gäller riksinternatskolor, skolor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som omfattas av
privatskolförordningen (1967:270), Bergsskolan i Filip-stad, Apelrydsskolan och
Vackstanässkolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av
regeringsrättens avgörande angående tillsättning av tjänsten som
överbibliotekarie vid Musikaliska akademien (RÅ 81 2:8) har i lagen (1976:
1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbild­ningsdepartementets
verksamhetsområde införts bestämmelser om att Nordiska museet. Tekniska museet
och Svenska språknämnden - vilka alla är enskilda rättssubjekt som har personal
med statligt reglerade tjäns­ter — i fråga om vid museet eller nämnden anställd
personal fär fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte
annat är föreskrivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett liknande laga stöd för
vad som kan betraktas som myndighetsutöv­ning bör tas in i den nya skollagen
när det gäller personal med statligt reglerade tjänster hos enskilda
rättssubjekt som bedriver utbildningsverk­samhet som motsvarar det offentliga
skolväsendets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Specialmotivering till förslaget till införandelag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
om införande av skollagen kompliceras av all den skall innehålla
övergångsbestämmelser i förhällande till såväl 1962 års skollag som 1967 års
omsorgslag. Den senare upphävs med övergångsbestämmelser i andra avseenden än
utbildning enligt en annan promulgationslag, nämligen lagen (1985:000) om
införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl. De båda införandelagarna behöver sam­ordnas genom
hänvisningar till varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser (1-5 8§)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Skollagen (1985:000) och
denna lag träder i kraft den I juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Genom skollagen (1985:000)
upphävs skollagen (1962:319).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1967
års omsorgslag upphävs inte genom den nu aktuella lagstiftningen utan genom
lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskil­da omsorger om
psykiskt utvecklingsslörda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
   I denna lag avses med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1962
års skollag skollagen (1962:319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya shdtagen skollagen (1985:000),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7967
års omsorgslag lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya omsorgslagen lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psy­kiskt
utvecklingsstörda m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att underlätta
formuleringen av vissa bestämmelser i lagen om införande av skollagen används
de i 3 8 redovisade beteckningarna för de olika lagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 propositionens
lagförslag har 4 8 tagits bort och 5 8 fått beteckningen 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
I lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda&lt;br&gt;
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. finns bestämmelser om&lt;br&gt;
införande av den nya omsorgslagen och upphävande av 1967 års omsorgs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser
i förhållande till 1967 års omsorgslag finns både i den nämnda lagen och i
denna lag. Denna lag innehåller övergångsbe­stämmelser rörande sådan utbildning
som regleras i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är avsedd att klargöra förhållandet mellan de olika lagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1967 års omsorgslag finns bestämmelser om förskoleverksamhet inom ramen för
särskolan. Övergångsbestämmelser rörande förskoleverksamhet finns i
promulgationslagen till den nya omsorgslagen. Socialtjänstlagens (1980:620)
bestämmelser om förskola skall i fortsättningen gälla för alla barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Om del i lag eller annan författning hänvisas lill en sådan föreskrift i&lt;br&gt;
1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag. som har ersatts genom en&lt;br&gt;
bestämmelse i den nya skollagen eller i denna lag, skall hänvisningen i&lt;br&gt;
stället avse den nya bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagen föranleder ändringar i en rad lagar och andra författ­ningar.
Sannolikt kommer endast en del av ändringarna att hinnas med lill den I juli
1986. Därför behövs bestämmelsen i 5 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller utbildningen för psykiskt utvecklingsstörda är det särskilt
angeläget att försöka hinna med följdändringarna till den 1 juli 1986, Det är i
fråga om sådan utbildning som skillnaderna i förhållande till den nuvaran­de
regleringen och därmed risken för komplikationer i samband med över­gängen är
störst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokala styrelser för
särskolan (6 8)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
8 Uppgifter som enligt den nya skollagen ankommer på omsorgsnämnd skall till
utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsslyrelse som avses i 12 8 lagen
(1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m, fl., om inle annat följer av den paragrafen eller av någon
annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyvalda
omsorgsstyrelser träder till den I januari 1986, Av 12 8 i pro­mulgationslagen
till den nya omsorgslagen följer att dessa omsorgsstyrel­ser automatiskt får
omsorgsnämndens uppgifter enligt den nya omsorgsla­gen vid dennas
ikraftträdande för återstoden av mandatperioden, om inte landstingskommunen
väljer att skapa en annan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya omsorgs- och skollagarna utgår frän att vissa uppgifter enligt båda lagarna
normalt skall fullgöras av samma nämnd, omsorgsnämnden. Bestämmelsen i 6 8
innebär att motsvarande skall gälla även under över­gångstiden till utgången av
är 1988. &amp;quot;Någon annan lag&amp;quot; syftar pä lagen (1985: 127) om särskilda
organ i landstingskommunerna och lagen (1984; 382) om försöksverksamhet med en
friare kommunal nämndorgani­sation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;' I
propositionens lagförslag har 6 S fått beteckningen 5 !).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikt och rätt till
utbildning (7-10 §8)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
8 För barn som inte har börjat skolan före den I juli 1986 skall frågor om
skolplikt, skolform inom det offentliga skolväsendet och skolstart prövas
enligt bestämmelserna i den nya skollagen, även om prövningen sker före den 1
juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss­protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
har prakUsk betydelse huvudsakligen för barn som skulle ha varit
särskolpliktiga enligt 1967 års omsorgslag. Ett beslut som fattats före den 1
juli 1986 om inskrivning i särskola enligt 1967 års omsorgslag blir utan verkan
om det avser barn som börjar skolan (annan än förskola) först senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8
Uppkommer fråga om elevs övergång efter ikraftträdandet från en&lt;br&gt;
skolform till en annan, prövas frågan enligt bestämmelsema i den nya&lt;br&gt;
skollagen, även om prövningen sker före den I juli 1986. Som skolform&lt;br&gt;
anses därvid även grandsärskolan och träningsskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som är född år 1970 eller senare och som med stöd av bestämmelser i 1967 års
omsorgslag vid ikraftträdandet har påbörjat men inte avslutat skolgång i
grundsärskolan, träningsskolan eller specialskolan skall anses mottagen i den
skolan enligt bestämmelserna i den nya skollagen. Detta gäller dock inte den
som är utskriven på försök frän särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1967 års omsorgslag finns bestämmelser om att en elev i särskolan fär utskrivas
på försök bl. a. för prövning av om han kan UUgodogöra sig undervisningen inom
det allmänna skolväsendet. För den som blivit för-söksutskriven och ännu vid
den nya lagens ikraftträdande inte på nytt har börjat i särskolan skall
eventuell fråga om återgång till särskolan prövas enligt bestämmelserna i den
nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8
För den som är född är 1969 eller tidigare och som vid utgången av&lt;br&gt;
juni 1986 är särskolpliktig enligt 1967 års omsorgslag upphör skolplikten&lt;br&gt;
genom den nya skollagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
tas med som ett påpekande och en bakgrund till 10 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8
Bestämmelserna i 3 kap. 19 8 i den nya skollagen om rätt för&lt;br&gt;
psykiskt utvecklingsstörda att fä utbildning efter skolpliktsliden gäller dem&lt;br&gt;
som är födda år 1966 eller senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De som är födda år
1965 eller tidigare och som vid utgången av juni 1986 inte har avslutat sin
skolgång i särskolan eller specialskolan skall beredas tillfälle att slutföra
pågående yrkesutbildning eller motsvarande under högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
dem som är födda är 1965 eller tidigare är det vid den nya skollagens
ikraftträdande normalt inte aktuellt med någon ytteriigare skolgång i sär­skolan
eller specialskolan. Undantag gäller i fall där de inlett men inte avslutat
yrkesutbildning eller motsvarande. Eftersom sista stycket i 3 kap. 19 8 skulle
kunna innebära försämring för någon som räknat med att kunna slutföra påbörjad
utbildning senare än som anges i den nya bestämmelsen har en särskild
övergångsbestämmelse tagits med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
I propositionens lagförslag har 7-10 §§ fått beteckningarna6-9 8§. Vidare haren
ny paragraf. 10 8. införts under en ny mellanrubrik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhållandet
mellan olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(II —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 88)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Sådana elevomräden för olika huvudmäns grundskolor
och gymna­&lt;br&gt;
sieskolor eller delar därav som har fastställts före utgången av juni 1986&lt;br&gt;
gäller utan hinder av den nya skollagen. Elevområden som avser grund­&lt;br&gt;
skolan får dock inte täcka varandra efter utgången av juni 1987. om inle&lt;br&gt;
annat följer av 4 kap. 7 8 tredje slycket i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet med s. k. överlappande elevområden i stället för
indelning enligt 4 kap. 7 8 andra stycket i den nya skollagen skall således
vara helt avskaffat den Ijuli 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8 I fråga om rätt till interkommunal ersättning för
läsåret 1986/87 för&lt;br&gt;
elever i grundskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas, om&lt;br&gt;
den ersättningskrävande kommunen har tagit emol eleven i sin grundskola&lt;br&gt;
genom beslut som har fattats före den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om beslut som fattas före den I juli 1986 gäller
1962 års skollag. Enligt den gäller inget krav pä yttrande frän hemkommunen.
Den bestäm­melsen i den nya lagen är av fundamental betydelse för
bestämmelserna om rätt till interkommunal ersättning. Därför behövs en särskild
över-gängsbestämmelse om rätt lill sådan ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 8 1 fråga om rätt lill interkommunal ersättning för tid
före den 1 juli&lt;br&gt;
1987 för elever i gymnasieskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag&lt;br&gt;
tillämpas, om den ersättningskrävande kommunen eller landstingskommu­&lt;br&gt;
nen har tagit emot eleven pä den aktuella studievägen i sin gymnasieskola&lt;br&gt;
genom beslul som har fattats före den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hänvisar till mina kommentarer till 12 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fristående skolor m. m. (14—16 88)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 8 Godkännande för en fristående skola enligl 1962 års
skollag gäller&lt;br&gt;
som om det hade meddelats enligt den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i den nya skollagen innebär ingen saklig
ändring i förhällande till föreskrifterna i 1962 års skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 8 Ett godkännande som enligt 10 8 i 1967 års omsorgslag
har medde­&lt;br&gt;
lats i fråga om undervisning för särskolpliktiga och som alltjämt gäller vid&lt;br&gt;
utgången av juni 1986 får räknas såsom godkännande enligt den nya skolla­&lt;br&gt;
gen såvitt gäller liden till utgången av juni 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagen innebär ett annat system. Det är därför rimligt med en omprövning
enligt de nya reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 8
Beslut om befrielse frän skolgång som har fattats med stöd av 35 8 i 1962 års
skollag eller 26 8 i 1967 års omsorgslag gäller inte efter utgången av juni
1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' I propositionens lagförslag har 14 S lagils bort och 15
och 16 S§ fåll beteckningar­na 14 resp. 15 $.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya skollagen innebär för vissa fall ändringar i skärpande riktning. Därför kan
tidigare godkännanden inte få gälla utan omprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överklagande
(17 och 18 88)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 8
I fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 1962 års skollag,&lt;br&gt;
om beslut enligt den lagen har meddelats i första instans före den I juli&lt;br&gt;
1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
7 och 8 S§ 8 kan vissa frågor prövas enligt den nya skollagen före dess
ikraftträdande. 1 fråga om överklagande av ett sådant beslut gäller
bestämmelserna i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 8
Bestämmelser om överklagande i 1967 års omsorgslag gäller i fall&lt;br&gt;
där beslut med stöd av den lagen har meddelats i första instans före den I&lt;br&gt;
juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om beslut enligl 1967 års omsorgslag bör observeras alt mänga -såvitt de
omfattar tid efter utgången av juni 1986 - mister sin verkan till följd av den
nya skollagen. Bestämmelsen i 18 8 avser inslansordningen och annat som rör
endast själva handläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remiss-protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skollag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om införande av skollagen
(1985:000),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsslörda m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:44.0pt;
margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslutar i
enlighet med föredragandens hemställan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;' 1 propositionens
lagförslag har 17 § fåll beteckningen 16 § och försetts med ett andra stycke.
Vidare har 18 § fått beteckningen 17 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens     Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skollag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 16&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. Allmänna föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skol­&lt;br&gt;
former anordnar samhäUet utbildning för barn och ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningens
allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter och i
samarbete med hemmen främja deras utveckling lill harmoniska människor och till
dugliga och ansvarskännande samhällsmed­lemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §  
Denna lag innehåller föreskrifter om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barns och ungdomars rätt Ull
utbildning och deras skolplikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundskolan och gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa motsvarigheter till
grundskolan och gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolhälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolformer
och deras huvudmän&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8  
Kommunerna är huvudmän för grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommuner
och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 För barn och ungdomar som
inte kan gä i grundskolan och gymnasie­skolan därför att de är psykiskt
utvecklingsstörda finns särskolan. Lands­tingskommuner och i vissa fall
kommuner är huvudmän för särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 För barn som pä grund av
synskada, dövhet, hörselskada eller tal­skada inte kan gä i grundskolan eller
motsvarande del av särskolan finns specialskolan. Staten är huvudman för
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Som alternativ Ull grundskolan finns sameskolan
för vilken staten är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Termer m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 8  
I denna lag avses med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
offentliga skolväsendet grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan
och sameskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fristående
skola en skola för vUken en fysisk eller enskild juridisk person är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8
Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även dem&lt;br&gt;
som har fält ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grand&lt;br&gt;
av hjärnskada, föranledd av yitre våld eUer kroppslig sjukdom, samt perso­&lt;br&gt;
ner med barndomspsykos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 lagen (1985:000) om
särskilda omsorgei&amp;quot; om psykiskt utvecklingsstörda m, fl. (omsorgslagen)
finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
§ För den som är bosatt i riket avses i lagen med hemkommun den kommun i vilken
han är kyrkobokförd. Är han inle kyrkobokförd i riket avses med hemkommun den
kommun i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande
vistelseort, den kommun i vilken han för tillfället uppehåller sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hemkindstingskommun avses den landstingskommun till vilken hemkommunen hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens
tagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riks-
och länsmyndigheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Skolöverstyrelsen skall ha
tillsyn över det offentliga skolväsendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Inom varje län skall en
länsskolnämnd under skolöverstyrelsen ha tillsyn över det offentliga
skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Landstinget skall välja fem
av ledamöterna i länsskolnämnden, 1 Gotlands län skall fem ledamöter väljas av
kommunfullmäktige i Gotlands kommun. I Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus
län skall tre leda­möter väljas av landstinget och tvä ledamöter av
kommunfullmäktige i Göteborgs respektive Malmö kommun. För de ledamöter som
väljs av landstinget eller kommunfullmäktige skall lika många suppleanter
väljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och
suppleanter som väljs enligt första stycket skall utses för tre är räknat från
och med den I januari året efter del när allmänna val till landsting och
kommunfullmäktige har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. Om villkor i
övrigt gäller vad regeringen föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokdtd styrelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8   
I varje kommun skall det finnas en skolstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall vara lokal styrelse för kommunens grundskola. Om kommunen anordnar
gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
I varje landstingskommun, som anordnar gymnasieskola, skall en&lt;br&gt;
utbildningsnämnd vara lokal styrelse för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget
skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i
uppdrag att vara utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Skolstyrelsen och
utbildningsnämnden skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom sina
verksamhetsområden enligt denna lag. Detta gäller dock inte i den mån någon annan
skall svara för uppgifterna enligt lag, enligt föreskrift som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer eller enligt beslut som
avses i 3 kap. 14 8 kommu­nallagen (1977: 179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ För skolstyrelse och särskild
utbildningsnämnd gäller i tillämpliga delar 3 kap. 2 8,38 första stycket, 4 §,
5 8 första och iredje styckena, 6-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SS, 9 8 första stycket samt
10-12 §8 kommunallagen (1977:179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För Stockholms kommun
gäller dock inte 3 kap. 5 8 första stycket eller 6 8 kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
hinder av 2 8 2 förvaltningslagen (1971:290) skall 4 och 5 8§ i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelse och särskild utbild­ningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:310.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bestämmelser om lokala
styrelser för särskolan och specialskolan finns i 6 och 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   En sameskolstyrelse skall
vara lokal styrelse för sameskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningens
uppläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Utbildningen i grundskolan och dess motsvarigheter inom det of­&lt;br&gt;
fentliga skolväsendet skall bedrivas under perioder som kallas läsår och&lt;br&gt;
som delas upp pä en hösttermin och en vårtermin. Lärokursen skall delas&lt;br&gt;
upp i årskurser. En elev skall normall kunna gå igenom en årskurs under&lt;br&gt;
ett läsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller för gymnasieskolan och motsvarande del av särskolan, om inte annat följer
av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
kap. Skolplikt och rätt till utbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikt
och motsvarande rått till utbildning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
8 Barn som är bosatta i riket har skolplikt enligt föreskrifterna i detta
kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som varaktigt vistas utom
riket eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras
att barnet skall gä i skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikten motsvaras av
en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 Barn i aUmänhet har vanlig skolplikt. Den skall
fullgöras i grundsko­lan, om inte annat följer av 8-10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Särskild skolplikt har barn
som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda,
synskadade, döva, hörselskadade eller tal-skadade. Sådan skolplikt skall
fullgöras i särskolan eller specialskolan, om inte annat följer av 9 eller 10
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
psykiskt utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i
specialskolan. Psykiskt utvecklingsstörda, som på grund av synskada, dövhet,
hörselskada eller talskada inte kan gä i särskolan, skall dock tas emol i
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Den lokala styrelsen för särskolan skall pä framställning av barnets&lt;br&gt;
vårdnadshavare eller skolstyrelsen i barnets hemkommun pröva om barnet&lt;br&gt;
skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lokala styrelsen för specialskolan skall på framställning av barnets
vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den lokala sty­relsen
för särskolan pröva om barnet skall tas emot i specialskolan under sin
skolpliktstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gä över till
grundskolan, skall den lokala styrelsen för särskolan besluta att barnet inte
längre skall vara elev i den skolan. Motsvarande gäller för den lokala
styrelsen för specialskolan, om ett barn, som har tagits emot i den skolan,
bedöms kunna gå över lill grundskolan eller särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 8  
Beslut av den lokala styrelsen för säi-skolan eller specialskolan i    Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ärende
enligt 4 § fär överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolöverstyrelsens
beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;„„,.a„&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;„,,,„..      , ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,    ,                 '\i    Tu&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagradsremissens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besluten far överklagas endast av barnets vårdnadshavare.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens inträde och skolstarten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Skolplikten
inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om ett
skolpliktigt barn inte är moget för skolgång, får skolstyrelsen i barnets
hemkommun efter medgivande av barnets vårdnadshavare besluta att barnet skall
börja skolgången först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 8 kan vara
grund för särskild skolplikt, skall skolstyrelsen i ärendet inhämta yttrande
från den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skolstarten skjuts upp, skall barnet gå i förskola.
Föreskrifter om förskola finns i socialtjänstlagen (1980:620). Skyldigheten att
gå i förskola omfattar högst 525 timmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 På begäran av ett barns vårdnadshavare får
skolstyrelsen i barnets&lt;br&gt;
hemkommun tillåta att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet&lt;br&gt;
fyller sex år börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med&lt;br&gt;
vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skol­&lt;br&gt;
gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under samma förutsättningar får den lokala styrelsen för
särskolan eller specialskolan lUlläta att ett barn börjar skolgång där eller i
en motsvarande skola ett år tidigare än normalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 Beslut av den lokala styrelsen i ärende enligt 7 eller
8 8 får överklagas&lt;br&gt;
hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslul får inte&lt;br&gt;
överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolpliktens upphörande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det
kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet har särskild skolplikt, 17
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta
årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får
fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om
barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan
prövning anordnas av skolstyrelsen eller, för barn med särskild skolplikt, av
den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut
av den lokala styrelsen i ärende om skolpliktens upphörande får överklagas hos
skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens be­slut får inle överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Deltagandel
i utbildning för skolpliktiga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 §   Varje barn som fullgör skolplikt inom det
offentliga skolväsendet eller pä något annat sätt skall delta i den verksamhet
som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller
har annat giltigt skäl att utebli. En skolpliktig elev fär beviljas kortare
ledighet för enskilda angelägenhe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ter.
Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev fär avse elevens närvaro i skolan,
dock endast i ringa omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen
är på grund av skolplikt, som fullgörs inom det offentliga skolvä­sendet,
skyldig att gå i skolan mer än 190 dagar per läsår eller att någon dag delta
mer än åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
8 Pä begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias från
skyldighet att della i annars obligatoriska inslag i verksamhe­ten, om det med
hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva all eleven
deltar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befrielse
skall alltid medges frän undervisning i religionskunskap, om eleven tillhör ett
trossamfund, som har regeringens tillstånd alt i skolans ställe ombesörja sådan
undervisning, och eleven visar att han deltar i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om befrielse prö­vas av den
lokala styrelsen för skolan eller, för elever utanför det offentliga
skolväsendet, av länsskolnämnden. Avslås begäran vid sådan prövning, får
beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöversty­relsens
beslut fär överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsynen över att
skolplikten fullgörs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 8
Skolstyrelsen skall se till att skolpliktiga elever i kommunens grund­&lt;br&gt;
skola fullgör sin skolgång. Skolstyrelsen skall också se till att skolpliktiga&lt;br&gt;
barn, som är kyrkobokförda i kommunen men inte går i dess grundskola,&lt;br&gt;
på något annat sätt får föreskriven utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan skall se till att
skolpliktiga elever i skolenheter under dess ledning fullgör sin skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 8
Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;
är frånvarande i stor utsträckning ulan giltig orsak, skall huvudmannen för&lt;br&gt;
skolan anmäla förhållandet lill skolstyrelsen i barnels hemkommun. Skol­&lt;br&gt;
styrelsen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller,&lt;br&gt;
om skäl föreligger, överlämna anmälan till den lokala styrelsen för särsko­&lt;br&gt;
lan eller specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång&lt;br&gt;
där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Den som har vårdnaden om ett
skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om en skolpliktig elev i det
offentliga skolväsendel inte fullgör sin skolgång och detta beror på att
elevens vårdnadshavare inte har gjort vad pä dem ankommer för att så skall ske.
fär länsskolnämnden vid vite förelägga elevens vårdnadshavare all iaktta sina
skyldigheter. Motsvaran­de gäller om vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn.
vars skolgång upp-skjutits. inte ser lill att barnet går i förskola, när
skyldighet till detta föreligger. Ett föreläggande gäller omedelbart, även om
beslutet överkla­gas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
om utdömande av vite prövas av länsskolnämnden. Vitet fär inle förvandlas till
fängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
av länsskolnämnden i ärenden enligt denna paragraf fär överkla­gas hos
kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Forlsdil
utbildning in. m. efter skolplikten. iipphördnde&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 8   Om en elev i grundskolan, när skolplikten upphör,
inte tillfredsstäl­&lt;br&gt;
lande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja     
Ldgrådsremissens&lt;br&gt;
utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra delta under högst två
år     Uigförsldg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;efter det all skolplikten upphörde. Detsamma gäller elever
i sameskolan och sådana elever i specialskolan som inte är psykiskt
utvecklingsstörda. Ärenden enligl denna paragraf prövas av den lokala
styrelsen. Dess beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrel­sens beslul får inle överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 8 Hemkommunen har skyldigheter enligt andra stycket
(uppföljnings­&lt;br&gt;
ansvar) i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvaran­&lt;br&gt;
de utbildning men som ännu inle har fyllt 18 år. Ansvaret omfattar dock&lt;br&gt;
inle ungdomar som avses i 19 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig
underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande
sysselsättning ge­nom studier i gymnasieskolan eller läst anställning eller på
annat sätt, skall hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem personlig
studie- och yrkesvägledning samt kurser, praktik eller annan liknande
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 5 kap. 7 8 finns bestämmelser om rätt för den som
uppfyller gällande behörighetsvillkor all i mån av plats få utbildning i
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 8 Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att
de är psy­&lt;br&gt;
kiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan&lt;br&gt;
utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vårterminen&lt;br&gt;
det kalenderår då de fyller 21 är. Om de inte bereds utbildning i specialsko­&lt;br&gt;
lan, skall de tas emol i särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning
eller motsvaran­de före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller
21 år, skall eleven beredas möjlighet alt fortsätta i särskolan till utgången
av vårtermi­nen det kalenderår då eleven fyller 23 år, om del behövs för all
slutföra utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den som efter
skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendel
eller annars med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares
begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort, om
förutsättningarna i 12 § är uppfyllda. I fråga om prövning och överklagande
gäller bestämmelserna i 12 8 tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om utbildning enligt
denna lag efter skolpliktens upphörande medde­la föreskrifter om disciplinära
åtgärder och skiljande av elev från en viss studieväg eller motsvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap. Grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppbyggnad och innehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Grundskolan
skall ha nio årskurser. Av dessa utgör 1-3 lågstadium, 4-6 mellanstadium och
7-9 högstadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Utbildningen
i grundskolan skall syfta till all ge eleverna de kunska­per och färdigheter
och den skolning i övrigt som de behöver för all delta i samhällslivet. Den
skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam
studiegång,&lt;br&gt;
om inle annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;
myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i
skolarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Elever i
skilda kommuners grundskolor och vid olika skolenheter inom samma kommun skall
så långt möjligt få en likvärdig utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilken
kunskaps- och färdighetsnivå som skall eftersträvas pä olika områden och vilka
moment som alltid skall ingå i utbildningen. Skolstyrelsen och de som verkar i
skolan skall ha möjlighet att välja mellan olika ytterligare moment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elevområden m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommun
skall anordna grundskola av den omfattning som krävs för att ta emot barn som
har rätt att gå där enligl denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommun
är elevområde för sin grundskola, om inte annat följer av andra eller tredje
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En kommun eller en del därav skall för en eller flera
årskurser ingå i elevområdet för en annan kommuns grundskola i stället för i
elevområdet för den egna grundskolan, om en sädan indelning behövs med hänsyn
Ull kommunikationer eller av andra skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en kommun med stöd av särskilt medgivande av regeringen
eller annan statlig myndighet bedriver en speciell verksamhet i någon del av
sin grundskola, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för
den delen fastställa ett eievområde som sträcker sig utanför kom­munen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Beslut om indelning i elevområden enligt 7 8 andra
stycket meddelas&lt;br&gt;
av länsskolnämnden. Om de berörda kommunerna hör till olika län, skall&lt;br&gt;
beslul meddelas av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut av länsskolnämnden fär överklagas hos
skolöverstyrelsen genom besvär. Enskilda har inle besvärsrätt. Beslul av
skolöverstyrelsen fär inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller inte i den mån regeringen
föreskriver annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8   Till ett elevområde hör den som är bosalt i riket
och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är kyrkobokförd inom elevområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ­det eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för
tillfället uppehåller sig inom elevomrädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mottagande i grundskola&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 8   
Varje kommun skall i sin grundskola ta emol barn som hör till skolans
eievområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 8 En
kommun skall i sin grundskola ta emot även barn, som inte hör till skolans
elevområde, om barnet med hänsyn till sina personliga förhål­landen har
särskilda skäl att fä gä i den kommunens grundskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sådana
frågor prövas av kommunens skolstyrelse, om inte annat följer av 12 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8 Innan en kommun ett läsär i sin grundskola tar emot
ett barn, som&lt;br&gt;
inte hör till skolans elevområde, skall kommunens skolstyrelse inhämta&lt;br&gt;
yttrande från skolstyrelsen i den kommun till vars grundskolas eievområde&lt;br&gt;
barnet hör, om del inte med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den första skolstyrelsen anser att barnet skall tas
emot men den andra skolstyrelsen avstyrker, skall den första skolstyrelsen
överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Hör kommunerna till olika
län, skall ärendet överlämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Beslut av
skolstyrelsen eller länsskolnämnden i ärende om motta­gande av barn i en
kommuns grundskola, till vars eievområde barnet inte hör, får överklagas av
barnets vårdnadshavare hos skolöverstyrelsen ge­nom besvär. Beslul av
skolöverstyrelsen får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den som
enligt 10-13 SS har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har
rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för
beslutet ändras under läsårets gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Utbildningen
i grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Des­sa skall utan kostnad ha
tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga
hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. I verksamheten får
dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för
eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommuns
grundskola skall så längf möjligt organiseras på ett sådant sätt, att ingen
elev som hör till skolans elevområde enligl 7 § första eller andra stycket
skall behöva bo utanför del egna hemmet på grund av skolgången. 1 fall där
detta ändå inträffar skall kommunen svara för alt eleven utan extra kostnader
får tillfredsställande förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Inom ett
elevområde enligt 7 8 första eller andra stycket skall kom­munen för eleverna i
sin grundskola kostnadsfritt anordna skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn
till färdvägens längd, trafikförhållandena, fy­siskt handikapp hos elev eller
någon annan särskild omständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inierkoininiuuil ersättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 8 Om en kommun i sin grundskola har tagit emot ett barn
som har en&lt;br&gt;
annan hemkommun, skall hemkommunen betala ersättning till den andra&lt;br&gt;
kommunen (interkommunal ersättning) för dess kostnader för barnets&lt;br&gt;
skolgång, om inte annat följer av överenskommelse mellan kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemkommunen är dock inte skyldig att betala ersättning, om
den andra kommunen inte har iakttagit vad som föreskrivs i 12 8 eller har tagit
emot barnet i strid mot länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens tagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 8 Om
kommunerna inte kommer överens om annat, skall ersättnings­belopp, uppdelade på
höstterminen och vårterminen, bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regering­en bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
kommunernas kostnadsansvar i fall dä barnet får ny hem­kommun under pågående
läsår och kommunerna inte är ense om hur fördelningen skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 8 Vid
oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek skall frågan
avgöras av länsskolnämnden. Hör kommunerna till olika län, skall frågan avgöras
av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut av
länsskolnämnden i ärenden om ersättning får överklagas hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Gymnasieskolan omfattar olika studievägar, som bygger
på grund­&lt;br&gt;
skolan eller, i vissa fall, på någon ytterligare utbildning. Gymnasieskolan&lt;br&gt;
skall vara grund för yrkesverksamhet eller fortsalt utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver studievägarna finns gymnasial lärlingsutbildning.
Föreskrifterna i 2-20 8S gäller inte sådan utbildning. Om denna finns
bestämmelser i 21 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Gymnasieskola får anordnas av kommuner och
landstingskommuner&lt;br&gt;
efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Vilka studievä­&lt;br&gt;
gar som får anordnas i en viss huvudmans gymnasieskola fastställs enligt&lt;br&gt;
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering­&lt;br&gt;
en bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingskommuner får endast anordna studievägar inom
områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elevområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje del av
landet skall i fråga om varje studieväg ingå i elevomrädet för någon kommuns
eller landstingskommuns gymnasieskola, om inte an­nat föreskrivs av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Varje kommun
som anordnar gymnasieskola är eievområde för samt­liga studievägar vid skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 elevomrädet för en eller flera av skolans studievägar
skall ingå även en eller flera andra kommuner eller delar därav (utökat
elevområde), om det behövs med hänsyn till 3 8 eller av andra skäl. Utökat
elevområde kan även bestämmas i fråga om en speciell verksamhet som inte utgör
studie­väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motsvarande gäller för landstingskommuner som anordnar
gymnasie­skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen
bestämmer vilken eller vilka myndigheter som skall be­sluta om utökat
elevområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   Till ett
elevområde hör den som är bosatt i rikel och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är kyrkobokförd
inom elevområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområ­det eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:94.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte är
kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för
tillfället uppehåller sig inom elevområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
förutsättningar för intagning i gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 §   Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna
behörighetsvill-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kor har rätt att i män av
plats fä utbildning i gymnasieskolan, om inte annat     Prop. 1985/86: 10&lt;br&gt;
följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,       » ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.       
lagjorsiag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mottagande
i gymnasieskola&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8
Av behöriga sökande till en studieväg i en kommuns eller landstings­&lt;br&gt;
kommuns gymnasieskola skall i första hand las emot de som tillhör elev-&lt;br&gt;
området för studievägen vid skolan. Med dessa skall likställas de som med&lt;br&gt;
hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att fä gå i den&lt;br&gt;
kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra hand skall tas emot andra behöriga sökande, om de inte kan beredas plats
på studievägen vid den skola vars elevområde de tillhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör elevomrädet för
studievägen vid skolan prövas av styrelsen för skolan, om inte annat följer av
9 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8
Innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett&lt;br&gt;
läsär eller en annan sädan studieperiod tar emot en sökande, som inte hör&lt;br&gt;
lill skolans elevområde för studievägen, skall styrelsen för skolan inhämta&lt;br&gt;
yttrande frän styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommu­&lt;br&gt;
nens skola, om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det&lt;br&gt;
med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den första styrelsen anser alt sökanden skall tas emot men den andra styrelsen
avstyrker, skall den första styrelsen överlämna ärendet till läns­skolnämnden
för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika län eller om någon av dem
är en landstingskommun, skall ärendet överläm­nas till skolöverstyrelsen för
avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Beslut av en lokal styrelse
eller länsskolnämnd i ärende om motta­gande av en sökande i en kommuns eller
landstingskommuns gymnasie­skola, till vars elevområde för studievägen sökanden
inle hör, får överkla­gas av sökanden hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Beslut av skolöver­styrelsen fär inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Den som enligt 8-10 88 har
tagits emot i en kommuns eller lands­tingskommuns gymnasieskola ett visst läsår
eller annan sädan studieperiod har rätt att gä kvar hela studieperioden, även
om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under studieperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämnder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 8
Andra frågor om intagning till studievägar än som avses i 8 8 tredje&lt;br&gt;
stycket skall prövas av en intagningsnämnd, om inte annat följer av före­&lt;br&gt;
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämnden
skall ha minsl fem ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för
gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen. Ledamöterna skall
utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämndens
beslut fär inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 8 Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer fär meddela föreskrifter om möjlighet att
inrätta intagningsnämnder som är gemensamma för gymnasieskolan och en eller
flera andra utbildnings­former. I sådana föreskrifter får göras undantag från
12 8 andra stycket och frän 4 kap. 6 8 första stycket vuxenutbildningslagen
(1984: 1118).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §
Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildning­&lt;br&gt;
en skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång&lt;br&gt;
till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel&lt;br&gt;
som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Huvudmannen fär dock&lt;br&gt;
besluta att eleverna skall hälla sig med vissa egna sådana hjälpmedel. I&lt;br&gt;
verksamheten fär också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en&lt;br&gt;
obetydlig kostnad för eleverna i något annat avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interkommunal
ersättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I fall som avses i 16 och 17
§8 skall ersättning (interkommunal ersättning) betalas, om inte annat följer av
18 8 eller av överenskommelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om en kommun på en studieväg
i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun, skall
hemkommunen betala ersätt­ning till den mottagande kommunen för dess kostnader
för elevens skol­gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
den mottagande kommunen inte hör till någon landstingskommun, gäller dock 17 8
andra stycket i fråga om studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk
och trädgårdsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 8
Om en landstingskommun på en studieväg i sin gymnasieskola har&lt;br&gt;
tagit emot någon som har en annan hemlandstingskommun eller en hem­&lt;br&gt;
kommun som inte hör till någon landstingskommun, skall hemlandstings­&lt;br&gt;
kommunen eller hemkommunen betala ersättning till den mottagande&lt;br&gt;
landstingskommunen för dess kostnader för elevens skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om en kommun, som inle
hör till någon landstingskommun, i sin gymna­sieskola på en studieväg inom
något av områdena vård, jordbruk, skogs­bruk och trädgårdsnäring har tagit emol
någon som har en annan hemkom­mun, skall ersättning betalas av
hemlandstingskommunen. Hör inte heller hemkommunen till någon landstingskommun,
skall ersättningen betalas av hemkommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte
skyldig att betala ersättning, om den som kräver ersättning inte har iakttagit
vad som föreskrivs i 9 8 eller har tagit emot sökanden i strid mot
länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om parterna inle kommer
överens om annat, skall ersättningens storiek bestämmas enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om parternas
kostnadsansvar i fall dä eleven får ny hemkom­mun under pågående studieperiod
och parterna inte är ense om hur fördel­ningen skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 8  
Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storiek&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall frågan avgönis av länsskolnämnden. Om parterna är
kommuner som     Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hör till olika län eller någon av parterna är en
kindslingskommun. skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frågan avcönis av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,       » ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,.,,..       ,        .     ,      &amp;#9632; .        ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.     &amp;#9632;      r.'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ldgrådsremissens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämndens beslul i ärenden om ersättning far
överklagas hos&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut
får inle över-      &amp;quot;gi&amp;lt;&amp;gt;&amp;quot;&amp;lt; &amp;quot;g&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;klagas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gymiidsial Uirlingsiithddning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 8 Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning
enligt före­skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i
gymnasieskolan samti­digt är lärling hos ett företag eller motsvarande och
huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt
en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestiimmer
får meddela föreskrifter om elevomräden och interkommunal ersättning för
gymnasial lärlingsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap. Särskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Varje landstingskommun skall anordna särskola för
psykiskt utveck­&lt;br&gt;
lingsstörda barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motsvarande gäller för kommuner som infe ingår i någon
landstingskom­mun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 En landstingskommun får till en kommun som ingår i
landstingskom­&lt;br&gt;
munen överlåta alt anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta&lt;br&gt;
i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt till­&lt;br&gt;
stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lokdill ledningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3       8    1 omsorgslagen finns beslämmelser om
omsorgsnämnd.&lt;br&gt;
Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommunens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;särskola, om inle annat följer av 4 8. Detsamma gäller i
fråga om kommun som inte ingår i någon landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 2 kap. 6 8 gäller även beträffande
omsorgsnämnden och dess verksamhetsområde enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 En
landstingskommun fär med bibehållande av huvudmannaskapet överlåta ledningen av
en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kom­mun där enheten är belägen,
om kommunen medger detta. I ett sådant fall skall skolstyrelsen vara lokal
styrelse enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 När en kommun
anordnar särskola med stöd av 2 S. skall kommu­nens skolstyrelse vara lokal
styrelse för skoliin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns omsorgsnämnd i kommunen, får
kommunfullmäktige be­stämma att omsorgsnämnden i stället för skolstyrelsen
skall vara lokal styrelse för särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10      Särskolans uppbyggnad och innehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Särskolan
omfattar grundsärskola och träningsskola samt yrkessär­skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Grandsärskolan omfattar tio årskurser, som fördelas på lågstadium,
mellanstadium och högstadium enligt föreskrifter som meddelas av rege­ringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detsamma gäller träningsskolan. Den är avsedd för elever
som inte kan gå i grundsärskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Yrkessärskolan bygger pä grundsärskolan och Iräningsskolan. 1 yrkessärskolan
skall eleverna få yrkesutbildning, yrkesträning eller verk­samhetsträning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Eleverna i
särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som
ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje
elevs förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Den lokala styrelsen avgör om en elev skall gä i
grundsärskolan eller&lt;br&gt;
träningsskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i ett sådant ärende får överklagas hos
skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslul fär inle överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Särskolan
skall så långt det är möjligt organiseras på ett sådant sätt, alt eleverna inle
blir tvungna all bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1
omsorgslagen finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i
familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför
föräldrahemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Utbildningen
i särskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha
tillgäng lill böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga
hjälpmedel som behövs för att tillgodogöra sig utbild­ningen. I verksamheten
får dock förekomma enstaka inslag som kan föran­leda en obetydlig kostnad för
eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmannen skall för eleverna kostnadsfritt anordna
skolskjuts, om sädan behövs med hänsyn till färdvägens längd,
trafikförhållandena, ele­vens handikapp eller någon annan särskild
omständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 kap.
Specialskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Specialskolan skall för utbildning pä grundskolenivå
ha tio årskurser,&lt;br&gt;
som fördelas pä lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt före­&lt;br&gt;
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 specialskolan kan också ingå utbildning som avses i 3
kap. 19 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 De som går i specialskolan i stället för i grundskolan
eller motsvaran­&lt;br&gt;
de del av särskolan skall sä långt det är möjligt fä en utbildning som&lt;br&gt;
motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter&lt;br&gt;
varje elevs förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera
särskilda enhe­&lt;br&gt;
ter. För varje enhet skall del finnas en lokal styrelse. Regeringen meddelar&lt;br&gt;
föreskrifterom enheterna och deras upptagningsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda
klasser som är föriagda till grundskolan men leds av en lokal styrelse för
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I förhållande
till eleverna i specialskolan skall staten svara för sådana kostnader som
kommunerna skall svara för i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Hemkommunen
skall betala ersättning till staten för kostnader för den som är elev i någon
av specialskolans årskurser 1 — 10. Detta gäller dock inte om eleven gär i en
sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd Ull hemkommunens
grundskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per
elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 8 föreskrivs i fråga om grundskolans
elever i årskurs med samma nummer. För elever i årskurs 10 i specialskolan
skall samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. Sameskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Utbildningen
i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma som
utbildningen i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Samers barn
får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Detsamma
gäller andra barn, om det finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Sameskolstyrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens
beslut i sädana ärenden fär överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I förhållande
till eleverna i sameskolan skall staten svara för sådana kostnader som
kommunerna skall svara för i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godkännande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola,
om skolan är godkänd för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger
kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt
väsentli­gen svarar mot grundskolans allmänna mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den
kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 8 Den
som har vanlig skolplikt men som är endast för kortare tid bosatt i riket eller
som har andra särskilda skäl att få en utbildning med internatio­nell
inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sädan
inriktning (internationell skola), om skolan av regeringen har godkänts för
ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För godkännande krävs alt skolans utbildning som helhet
betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och
färdig­heter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den
omfattning som de här för kortare tid bosatta eleverna behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Särskild skolplikt fär fullgöras i en fristående
skola, om skolan är&lt;br&gt;
godkänd för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Godkännande skall meddelas, om skolan ger eleverna en
utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle fä i särskolan eller
specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med
utbildningen bereds erforderliga omsorger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärenden om godkännande skall prövas av den lokala
styrelsen för sär­skolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Om ett barn har handikapp som enligl 3 kap. 3 8 kan
vara grund för&lt;br&gt;
särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående&lt;br&gt;
skola endast om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    skolan är godkänd för elever som har särskild
skolplikt på grund i\v&lt;br&gt;
samma handikapp som barnet eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. barnet ändå bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen
vid skolan.&lt;br&gt;
Bedömningen enligt första stycket 2 ankommer pä den lokala styrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för särskolan eller specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsyn in. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Fristående
skolor som avses i 1-3 88 skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga
elever stå under skolöverstyrelsens och länsskolnämndens tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Skolstyrelsen
skall ha den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sädan
fristående skola i kommunen som avses i I och 2 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den omedelbara tillsynen över utbildningen för
skolpliktiga i sådan fristående skola som avses i 3 8 skall handhas av den
lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven
för jgodkännande&lt;br&gt;
och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall god­&lt;br&gt;
kännandet återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Återkallande
beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och i fråga om andra
skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga
föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Ett
delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 8 andra stycket kommunalla­gen (1977: 179)
får inte omfatta befogenhet att meddela eller återkalla godkännande för en
fristående skola enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I en
fristående skola som avses i 1-3 SS får ett barn, som inte har uppnått
skolpliktsåldern, tas in i utbildning för skolpliktiga endast om den lokala
styrelsen med stöd av 3 kap, 8 8 har tillåtit att barnet börjar sin skolgång i
förtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en
fristående skola,&lt;br&gt;
skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolsty­&lt;br&gt;
relsen i elevens hemkommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 3 kap. 14 8 finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid
vissa fall av frånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 8 Beslut av lokala
styrelser i ärenden om godkännande eller återkal­lande av godkännande för en
fristående skola enligt 1, 3 eller 7 8 eller i ärenden som avses i 4 8 får
överklagas hos skolöverstyrelsen genom be­svär. Skolöverstyrelsens beslut får
överklagas hos regeringen genom be­svär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens
tagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. Särskilda utbildningsformer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
En internatskola kan på framställning frän huvudmannen ges ställ­&lt;br&gt;
ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och&lt;br&gt;
enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
riksinlernatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar
grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skol­former, för i första
hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har behov av
miljöombyte eller som är frän glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande
inackordering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten
att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. I 8 gqdkänd fristående
skola. I fråga om riksinternatskolornas organisation och till­synen över dem
meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 8 lagen (1980:621)&lt;br&gt;
med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn, som&lt;br&gt;
inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom&lt;br&gt;
att delta i utbildning vid hemmet. Sädan utbildning skall anordnas genom&lt;br&gt;
huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara&lt;br&gt;
utbildningen i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom
huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och
inte lämpligen kan få pä annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
utbildningens närmare innehåll, dess organisation och till­synen över den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
För sädana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sa­&lt;br&gt;
meskolan som pä grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre lid&lt;br&gt;
inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas pä&lt;br&gt;
sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller pä annan lämplig plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskild
undervisning anordnas av skolhuvudmännen. Denne får över­låta åt
sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sädan undervis­ning enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskild
undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det
offenUiga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten pä annat&lt;br&gt;
sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett fullgott alternativ till&lt;br&gt;
den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter.&lt;br&gt;
Behov av insyn i verksamheten skaU kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medgivande kan lämnas för
upp tUl ett år i sänder. Under dess giltighets­tid skak prövas hur verksamheten
utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn
i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att
förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12  
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 5 § Frågor enligt 4 8 prövas av skolstyrelsen i barnets hemkommun.
Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 kap. 3 8 kan vara grund för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Laurådsreinissens
särskild skolplikt, ankommer dock prövningen pä skolöverstyrelsen, som skall
höra socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;agjois
dg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut i sådana ärenden får överklagas hos
kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap. Skolhälsovård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8
Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan, särskolan,&lt;br&gt;
specialskolan och sameskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
gymnasieskolan skall skolhälsovård anordnas för eleverna på studievä­gar, som
är minsl ett läsår långa, och för eleverna i gymnasial läriingsut­bildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
elever på kortare studievägar i gymnasieskolan bör skolhälsovård anordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8
Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, beva­&lt;br&gt;
ra och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda&lt;br&gt;
levnadsvanor hos dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovården
skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta häl­sokontroller och enkla
sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och spe­cialskolan skall i
skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras
handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall genomgå allmän&lt;br&gt;
hälsokontroll en gäng på varje stadium. Den första kontrollen skall äga rum&lt;br&gt;
första läsåret. Eleven skall också genomgå kontroll av syn och hörsel och&lt;br&gt;
andra begränsade hälsokontroller, som anordnas för alla mellan de all­&lt;br&gt;
männa hälsokontrollerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OiTi
skolläkaren på förekommen anledning anser all en viss elev i grund­skolan eller
sameskolan behöver undersökas utöver vad som följer av första stycket, skall
eleven genomgå sådan undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eleverna
i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar grundskolan skall när
det behövs genomgå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp, 1
övrigt gäller bestämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Eleverna pä sådana
studievägar i gymnasieskolan, som är minsl ett läsår långa, och eleverna i
yrkessärskolan skall beredas tillfälle att genom­gå minst en allmän
hälsokontroll. Eleverna i yrkessärskolan skall också erbjudas särskilda
undersökningar som föranleds av deras handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Elever som avses i 1 8 första
och andra styckena har rätt att vid behov anlita skolhälsovården utöver vad som
följer av 3 och 4 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den skolhälsovård som
eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Huvudmannen för skolan skall
även anordna skolhälsovården, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8                          §   
Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över skolhäl-&lt;br&gt;
156                                sovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 kap.
Övriga föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får med­&lt;br&gt;
dela ytterligare föreskrifter om organisationen av del offentliga skolväsen­&lt;br&gt;
det samt om kommuners och landstingskommuners befattning i övrigt med&lt;br&gt;
utbildning som avses i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om organ för samverkan eller annan liknande
verksamhet inom det offentliga skolväsendet får regeringen eller den myndighet
som rege­ringen bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller
andra företrädare utses och enUedigas av enskilda. Med enskilda avses även
omyndiga elever och sammanslutningar av sädana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer fär med­dela föreskrifter om
möjlighet att låta enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i
verksamheten inom del offentliga skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­dela föreskrifter om
möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedri­va utbildning, som
bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolväsendet
eller mellan en sädan skolform och någon annan utbildningsform. I sädana
föreskrifter fär göras undantag från organisato­riska bestämmelser i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undantag frän orga­nisatoriska
bestämmelser i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1 fråga om
mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta
i riket gäller föreskrifter som meddelas av rege­ringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får utan hinder av föreskrifterna
i 4 kap. 15 6 och 5 kap. 14 8 meddela föreskrifter om skyldighet för den som
vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan eller gymnasieskolan att
betala avgift som tillfaller staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Bestämmelser
om uppdragsutbildning i anslutning till gymnasiesko­lan finns i lagen
(1985:000) om uppdragsutbildning i anslutning tiU det kommunala skolväsendet m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­ge enskilda att anordna
prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för del offentliga
skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I fråga om
personal med slaUigt reglerad anställning inom utbild­ningsverksamhet, som
motsvarar det offentliga skolväsendels men bedrivs med enskilt huvudmannaskap,
får beslut som avser myndighetsutövning fattas av huvudmannen eller av ett
särskilt organ för verksamheten, om så föreskrivs av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1985:000) om införande av
skollagen (1985:000).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om införande av skollagen (1985:000)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:310.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Skollagen (1985:000) och
denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Genom skollagen (1985:000)
upphävs skollagen (1962:319).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    1 denna lag avses med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1962
års skollag skollagen (1962:319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya skollagen skollagen (1985:000),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1967
års omsorgslag lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsslörda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya omsorgslageii lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psy­kiskt
utvecklingsstörda m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
I lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda&lt;br&gt;
omsorger om psykiskt utvecklingsslörda m.fl. finns beslämmelser om&lt;br&gt;
införande av den nya omsorgslagen och upphävande av 1967 års omsorgs­&lt;br&gt;
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser
i förhållande till 1967 års omsorgslag finns både i den nämnda lagen och i
denna lag. Denna lag innehåller övergångsbe­stämmelser rörande sådan utbildning
som regleras i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Om det i lag eller annan förtättning hänvisas lill en sädan föreskrift i&lt;br&gt;
1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag, som har ersatts genom en&lt;br&gt;
bestämmelse i den nya skollagen eller i denna lag, skall hänvisningen i&lt;br&gt;
stället avse den nya bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokala
styrelser för särskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 § Uppgifter som
enligt den nya skollagen ankommer på omsorgsnämnd skall till utgången av år
1988 fullgöras av sädan omsorgsslyrelse som avses i 12 6 lagen (1985:000) om
införande av lagen (1985:000) om särskUda omsorger om psykiskt
utvecklingsslörda m. fl., om inte annat följer av den paragrafen eller av någon
annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikt och rätt till
utbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ För barn som inte har börjat
skolan före den 1 juli 1986 skall frågor om skolpUkt, skolform inom det
offentliga skolväsendet och skolstart prövas enligt bestämmelserna i den nya
skoUagen. även om prövningen sker före den I juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppkommer fråga om elevs
övergång efter ikraftträdandet från en skolform tiU en annan, prövas frågan
enligt bestämmelsema i den nya skollagen, även om prövningen sker före den 1
juli 1986. Som skolform anses därvid även grandsärskolan och träningsskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som är född år 1970 eller senare och som med stöd av bestämmelser i 1967 års
omsorgslag vid ikraftträdandet har påbörjat men inte avslutat skolgång i
grundsärskoian, träningsskolan eller specialskolan skall anses&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mottagen i den skolan enligt bestämmelserna i den nya
skollagen. Della     Prop. 1985/86: 10 gäller dock inte den som är utskriven på
försök från särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:308.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ldgrådsremissens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8    För den som är född ar 1969 eller tidigare och som
vid utgången av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;juni 1986
är särskolpliktig enligt 1967 års omsorgslag upphör skolplikten&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genom den nya skollagens ikraftträdande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Bestämmelserna i 3 kap. 19 8 i den nya skollagen om
rätt för&lt;br&gt;
psykiskt utvecklingsstörda att få utbildning efter skolpliktsliden gäller dem&lt;br&gt;
som är födda är 1966 eller senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De som är födda år 1965 eller tidigare och som vid
utgången av juni 1986 inte har avslutat sin skolgång i sårskolan eller
specialskolan skall beredas tillfälle att slutföra pågående yrkesutbildning
eller motsvarande under högst tvä år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhållandet mellan olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Sådana
elevområden för olika huvudmäns grundskolor och gymna­sieskolor eller delar
därav som har fastställts före utgången av juni 1986 gäller utan hinder av den
nya skollagen. Elevområden som avser grund­skolan fär dock inte täcka varandra
efter utgången av juni 1987, om inte annat följer av 4 kap. 7 8 tredje stycket
i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I fråga om
rätt till interkommunal ersättning för läsåret 1986/87 för elever i grundskolan
skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas, om den ersättningskrävande
kommunen har tagit emot eleven i sin grundskola genom beslul som har fattats
före den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I fråga om
rätt till interkommunal ersättning för tid före den I juli 1987 för elever i
gymnasieskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas, om den
ersättningskrävande kommunen eller landstingskommu­nen har tagit emot eleven pä
den aktuella studievägen i sin gymnasieskola genom beslut som har fattats före
den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fristående skolor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Godkännande
för en fristående skola enligt 1962 års skollag gäller som om del hade
meddelats enligt den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Ett
godkännande som enligl 10 8 i 1967 års omsorgslag har medde­lats i fråga om
undervisning för särskolpliktiga och som alltjämt gäller vid utgången av juni
1986 fär räknas såsom godkännande enligt den nya skolla­gen såvitt gällertiden
lill utgången av juni 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Beslut om
befrielse från skolgång som har fattats med stöd av 35 8 i 1962 års skollag
eller 26 8 i 1967 års omsorgslag gäller inte efter utgången av juni 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I fråga om
överklagande gäller bestämmelserna i 1962 års skollag, om beslut enligt den
lagen har meddelats i första instans före den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   
Bestämmelser om överklagande i 1967 års omsorgslag gäller i fall&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I59 där beslut med stöd av den
lagen har meddelats i första instans före den 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10     3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
ändring i lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 1 8 lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande hdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen (1985:000) om
särskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda m. fl. och denna lag träder i
kraft den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ikraftträdandet skall lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag som framgår av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/
fråga om annan undervisning för psykiskt utvecklingsstörda än undervisning i
förskola skall utfär­das särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid ikraftträdandet
skall lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsslörda
upphöra att gälla med de undantag som framgår av denna lag och lagen (1985:000)
om införande av skolla­gen (1985:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i denna lag gäl­ler inte i fråga om sådan utbild­ning som regleras i skottagen
(1985:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid sammanträde den 14 juni 1985&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Lawådeis&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;yttrande
Närvarande: f.d. justitierådet Hult. regeringsrådet Björne, justitierådet
Gregow&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
protokoll vid regeringssammanträde den 6 juni 1985 har regering­en pä
hemställan av statsrådet Göransson beslutat inhämta lagrådets ytt­rande över
förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om införande av skollagen
(1985:000),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen har
inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ingrid Olsson. Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till skollag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
kap. 16 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
denna paragraf skall vitesföreläggande under vissa föruisättningar kunna
användas för att framtvinga att skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet
fullgör sin skolgång. Detsamma gäller i fråga om skyldighet för skolpliktigt
barn, vars skolgång uppskjutits, att gä i förskolan. Föreläg­gande, som skall
riktas till barnets vårdnadshavare, skall meddelas av länsskolnämnden. Enligl
förslaget skall det också ankomma på nämnden att pröva frågan om utdömande av
förelagt vite. Till stöd för denna stånd­punkt, som överensstämmer med nu
gällande ordning, har föredragande statsrådet anfört att principiella skäl i
och för sig talar för att föreläggande och utdömande skall ankomma pä olika
myndigheter, att del emellertid hittills har fungerat med båda uppgifterna hos
länsskolnämnden saml alt han inte funnit tillräckliga skäl att ändra nuvarande
regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande s.k.
materiella vilen, dvs. sådana som avser själva saken och inle förfarandefrågor,
är sedan gammall huvudregeln alt frågan om utdömande prövas av domstol.
Uppgiften har hittills ankommit på allmän domstol, men enligt den nyligen
antagna lagen (1985:206) om vilen skall uppgiften normalt ankomma på länsrätt;
i vissa typer av fall skall dock frågan alltjämt prövas av tingsrätt. I
åtskilliga författningar finns emellertid bestämmelser om alt utdömande av
förelagt vite ankommer pä förvalt­ningsmyndighet, antingen den myndighet som
har förelagt vitet eller någon annan myndighet, vanligen länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den myndighet på vilken
frågan om utdömande av vite ankommer har all pröva, förutom huruvida
föreläggandet har följts eller ej, om föreläg­gandel är lagligen grandat. Den
skall också pröva huruvida ändamålet med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådels
yttrande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilel
har förfallit. Möjlighet finns också att jämka vitesbeloppet. Även andra frågor
kan komma under bedömande, t, ex. betydelsen av att aktuell prestation har
fullgjorts först efter utgången av den förelagda tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
det sagda framgår att prövning av fråga om utdömande av vite utgör en judiciell
uppgift, vid vilken flera olika omständigheter skall beaktas. Med hänsyn
härtill och med beaktande av att vite i nu aktuella fall kan avse
förhållandevis stora belopp, särskilt vid upprepad tredska, framstår det som
angeläget från rättssäkerhetssynpunkt att frågan om utdömande prö­vas av
domstol, såvida inte starka skäl talar för att välja annan myndighet. Vid
bedömande härav är särskilt av betydelse vilka kvalifikationer myn­digheten har
för uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
remissprotokollet framgår att länsskolnämnderna avses få en i viss mån ändrad
sammansättning. Sådan nämnd avses skola bestå av elva ledamöter. Av dessa skall
fem ledamöter väljas av landstinget eller, i Gotlands län, av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun; i Göteborgs och Bohus län och i Malmöhus län skall dock
landstinget välja tre ledamöter och kommunfullmäktige i Göteborgs respektive
Malmö kommun två leda­möter. Av övriga ledamöter skall fyra representera
arbetsmarknaden och utses av regeringen efter förslag från arbetsgivar- och
arbetstagarorganisa­tioner samt återstående två ledamöter, som skall utses av
länsstyrelsen, representera utbildningsverksamheten i länet och den allmänna
samhälls­planeringen där. Det kan anmärkas att föredragande statsrådet med avse­ende
på sistnämnda båda ledamöter uttalat att han inte finner något skäl för att
särskilt markera ett behov av pedagogisk respektive juridisk sakkun­skap bland
ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
har visseriigen stor sakkunskap på skolområdet. Av det förut sagda framgår
emellertid att den kan väntas inte i allmänhet ha sådan juridisk sakkunskap som
gör den särskilt lämpad att bedöma frågor om utdömande av vite. Frågor av detta
slag torde visserligen f. n. sällan aktualiseras. Delta bör emellertid inte
vara avgörande. Det är dessutom inte möjligt att säkert bedöma frekvensen på
längre sikt. Att låta utdö­mande av vite ankomma pä länsskolnämnden i stället
för pä domstol innebär givetvis en enkel och smidig lösning, som främjar
snabbhet i förfarandet. Dessa fördelar måste emellertid vägas mot det tidigare
an­givna rättssäkerhetsintresset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrand av del sagda förordar lagrådet att uppgiften att pröva frågan om
utdömande av vite enligt skollagen anförtros domstol. Med hänsyn till vad den
nya viteslagen innehåller bör uppgiften ankomma pä länsrätt. På grund av 6 §
viteslagen krävs inte någon särskild bestämmelse härom. Lagrådet föreslår
därför att andra stycket i förevarande paragraf ges följande lydelse: &amp;quot;Vitet
fär inte förvandlas till fängelse.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om
införande av skollagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna pargraf anges, i första stycket, att i lagen om införande av 1985 års lag
om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. finns be­stämmelser
om införande av den nya omsorgslagen och om upphävande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1967 års
omsorgslag, samt, i andra stycket, att övergångsbestämmelser i förhållande Ull
1967 års omsorgslag finns både i den nämnda lagen och i nu förevarande
promulgationslag och att denna lag innehåller övergångsbe­stämmelser rörande
sådan utbildning som regleras i den nya skollagen. Av lydelsen framgår att
paragrafen endast innebär en erinran om vissa andra bestämmelser av betydelse i
sammanhanget och en upplysning rörande innehållet i den nu förevarande
promulgationslagen. Något behov av så­dana föreskrifter synes emellertid
knappast föreligga. Lagrådet förordar därför att föreskrifterna fär utgå. Om
förslaget följs, förskjuts numreringen av efterföljande paragrafer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop, 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådets yttrande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I paragrafen föreskrivs att godkännande för en fristående
skola enligt 1962 års skollag gäller som om det hade meddelats enligt den nya
skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det torde
emellertid redan av allmänna rättsgrundsatser följa att ett beslut som har
meddelats med stöd av äldre bestämmelser behåller sin giltighet vid införande
av nya föreskrifter, om inte annat anges i de nya föreskrifterna eller därtill
hörande övergångsregler eller ett sådant resultat ligger i sakens natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av det anförda behövs paragrafen inte. Det synes snarare kunna ge
upphov till osäkerhet, om en uttrycklig föreskrift av den nu aktuella
innebörden tas in i övergångsbestämmelserna. Lagrådet föreslår att paragrafen
utgår. Om förslaget följs, bör numreringen i de följande paragraferna justeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om införande av
lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10    Utbildningsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutprotokoll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 juni 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsråden I. Carlsson, ordförande, och Lundkvist, Sigurd­sen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg. Thunborg, Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Göransson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ny skollag m. m. 1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
6 juni 1985 beslutade regeringen pä min hemställan att inhämta lagrå­dets
yttrande över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. skollag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. lag
om införande av skoUagen (1985:000),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.   lag
om ändring i lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000)&lt;br&gt;
om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all ge en helhetsbild av de förslag som enligt min mening borde föreläggas
riksdagen efter lagrådets granskning av dessa tre lagförslag redovisade jag i
min föredragning även vissa förslag som lagrådet infe skulle yttra sig över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Anmälan av lagrådets yttrande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har den
r4 juni 1985 avgett yttrande över de remitterade lagför­slagen. Yttrandet rör 3
kap. 16 8 förslaget till skollag samt 4 och 14 88 förslaget till lag om
införande av skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till skollag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;3 kap. 16 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
det remitterade förslagets 3 kap. 16 8 ankommer det på länsskol­nämnden såväl
att förelägga vite som att pröva frågan om utdömande av vitet. Detta överensstämmer
med bestämmelser i den nuvarande skolla­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till rättssäkerhetsintressel förordar lagrådet pä närmare utvecklade
skäl att länsrätt anförtros uppgiften att pröva frågan om utdö­mande av vitet.
Jag godtar lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den nyligen antagna lagen (1985:206) om viten skall, om inte annat följer av
vad som är särskilt föreskrivet, fråga om utdömande av vite prövas av länsrätt
på ansökan av den myndighet som har utfärdat förelag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gandet
eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföre­läggande, av
den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Jag föreslär inga
särbestämmelser i skollagen. Det innebär att fråga om utdömande av vite som
avses i 3 kap. 16 8 skoUagen skall prövas av länsrätt på ansökan av
länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns bestämmelser om att läns­rätts beslut
överklagas hos kammarrätt genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: JO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutprotokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redaktionetta jämkningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av språkliga skäl bör orden &amp;quot;att tillgodogöra
sig&amp;quot; utgå ur del remitterade förslagets 4 kap. 15 8, 5 kap. 14 § och 6
kap, 13 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om införande av skollagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vite&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt en övergångsbestämmelse till lagen (1985:206) om
viten gäller la­gens föreskrift om att fråga om utdömande av vite prövas av länsrätt
ej beträffande vite som har förelagts före lagens ikraftträdande den 1 juli
1985,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om utdömande av vite, som har förelagts enligt 1962
års skollag före den I juli 1985, kan uppkomma efter den nya skollagens
ikraftträ­dande. Frågan kan emellertid inte prövas av länsrätt med stöd av
vitesla­gen. Den bör prövas enligt bestämmelserna i 1962 års skollag, dvs. av
länsskolnämnden. Samma instansordning som tidigare bör gälla vid över­klagande
av länsskolnämndens beslut, vilket innebär att nämndens beslut överklagas hos
kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kompletteringar som avser nu berörda fall behöver göras i
förslaget till införandelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 och 14 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
förordar att 4 och 14 8S i det remitterade förslaget utgår såsom onödiga. Jag
godtar lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Numrering
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I och med att det remitterade förslagets 4 8 utgår kommer
de föreslagna 5-10 88 att betecknas 4-9 S§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närmast
efter det som blir 9 8 bör rubriken Vite införas. Såsom 10 8 bör tas in en
bestämmelse om att länsskolnämnden även efter utgången av juni 1986 prövar
fråga om utdömande av sådant vite som har förelagts enligl 1962 års skollag
före den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I och med alt det remitterade förslagets 14 8 utgår kommer
de föreslagna 15-18 88 att betecknas 14-17 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det som
blir 16 8 bör som ett andra stycke tas in en föreskrift om att beslut av
länsskolnämnden enligl lagens 10 8 får överklagas hos kammar­rätten genom
besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 Slutprotokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tekniska
kompletteringar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har den 13 juni i år utfärdat lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl, och lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utveck­lingsstörda m.fl. Därmed
kan dessa lagars nummer i Svensk författnings­samling föras in på berörda
ställen i de tre av lagrådet granskade lagförsla­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ingressen till förslaget till lag om ändring i lagen (1985: 569) om införan­de
av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings­störda m. fl.
bör orden &amp;quot;nedan angivna&amp;quot; bytas ut mot &amp;quot;följande&amp;quot; i
enlighet med det uttryckssätt som nu har börjat användas i författningar. Samma
ändring bör göras i ingressen till det i bilaga 15 till remissprotokollet
intagna men ej till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt fär jag hänvisa till mitt anförande i remissproiokollet den 6 juni 1985,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill Ullägga att mina förslag har endast marginella kostnadskonse­kvenser för
staten, kommunerna och landstingskommunerna. Det enda som förtjänar att nämnas
särskilt är indragningen av statsbidraget Ull kostnader för särskolchefer
fr.o.m. den 1 juli 1986. Den långsiktiga be­sparingseffekten för staten av
detta förslag är ca 5,2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:22.0pt;
margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De ändringar som föreslås
genom den nya skollagen har inte något ekonomiskt syfte. I några enstaka fall
kan det bli smärre kostnadsförskjut­ningar skolhuvudmännen emellan. Det kan t.
ex. inträffa att en huvudman går miste om interkommunal ersättning enligt de
nya reglerna men skulle ha kunnat få sådan enligt de äldre bestämmelserna. Del
kan också länkas att vissa regelförenklingar medför smärre statliga och
kommunala bespa­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anta förslaget till lagom
ändring i skollagen (1962:319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anta de av lagrådet granskade
lagförslagen med vidtagna änd­ringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om att särskolcheferna inle längre skall ha statligt reglerade anställningar
(avsnitt 6.5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om att statsbidragsgivningen till Ijänster för särskolchefer skall upphöra
(avsnitt 6.5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat i
fråga om sådana ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden som inte väljs av
landsting eller kommunfullmäktige (avsnitt 10.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om upphörande av försöksverk-     Prop. 1985/86:10 samheten med regionala
planeringsräd (avsnitt 10.&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om alt möjligheten att avstänga     Slutprotokoll en elev i grundskolan skall
tas bort (avsnitt 10.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10      Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen  ................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakUga innehåll   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag   ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i skollagen (1962:319)   ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
skollag ......... ,............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag Ull lag
om införande av skollagen (1985:000) .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 Juni
1985    ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skollagens
tillämpningsområde    .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Termer m. m................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det offentUga
skolväsendet och fristående skolor     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skola,
skolenhet och skolform .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:142.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom det offentliga skolväsendet   ........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:142.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utanför det offentUga
skolväsendel   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undervisning
och utbildning   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bosättning,
kyrkobokföring m.m........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föräldrar och
vårdnadshavare  ........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolhuvudmännens
kostnadsansvar i förhållande tiU eleverna i grundskolan och gymnasieskolan  ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om
elevernas fördelning mellan och inom olika huvudmäns grundskolor och
gymnasieskolor samt frågor om interkommunal ersättning     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
regelsystem  ................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av
översyn ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om
elevområden för grundskolan   ........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om
elevomräden för gymnasieskolan   ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillhörigheten
till eievområde    ......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:142.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka regler
som bör gälla om tillträde till en viss kommuns eller landstingskommuns skola  
............................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:143.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundskolan   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:143.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gymnasieskolan  ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elevernas
fördelning på skolenheter ................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna
för rätt lill interkommunal ersättning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
ytterligare frågor   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6..................................................................................... Utbildningen
för dem som inte kan gå i grundskolan och&lt;br&gt;
gymnasieskolan   ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AUmänt ............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhållandet
till den nya omsorgslagens personkrets   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskolan och
dess huvudmän  ........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tiden för
skolplikt och rätt till utbildning   .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskolchefer  
.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Skolpliktens tvångsmedel   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällets och
vårdnadshavarnas ansvar   ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tvångsmedel   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutande
myndigheter   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för
andra sätt all fullgöra skolplikten än de reguljära   .&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovård  
.............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1        Grundskolan och gymnasieskolan   ................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;168                                      9.2       
Särskolan   .................... ;........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3        Specialskolan    ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10...................................................................................... Särskilda
frågor &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55     Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnderna
m.m.................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intagningsnämnderna
...................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunernas
uppföljningsansvar för ungdomar under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 är   .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vartannatårsintagningen  
............................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Disciplinära
åtgärder mot elever i grundskolan  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om tillsyn
över vissa fristående skolor m. m.  ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande
m. m....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upprättade
lagförslag ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering
tUl förslaget till skollag   ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagens disposition m.m................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Allmänna
föreskrifter   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Det
offentliga skolväsendets allmänna organisation   ....&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Skolplikt
och rätt till utbUdning  ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Grundskolan   .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Gymnasieskolan   .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Särskolan 
......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Specialskolan   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Sameskolan  ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Frislående
skolor   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Särskilda
utbildningsformer  .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Skolhälsovård  ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Övriga
föreskrifter  ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering
till förslaget till införandelag    .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   .................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 Beslut   
......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilagor
1-15 Se Del B&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 16
Lagrådsremissens lagförslag    .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
skollag ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag lill
lag om införande av skollagen (1985:000) ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till
lag om ändring i lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m.fl................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur lagrådets protokoll den 14 Juni 1985   .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssanimdnträde den 27 Juni
1985    ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning  ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anmälan av
lagrådets yttrande   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övrigt    ........................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   .................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut    ........................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:199.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens
proposition 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ny skollag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del B Bilagorna 1 — 15 till regeringsprotokollet den 6
juni 1985 (lagrådsremiss om ny skollag m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagal     Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skollagen (1962: 319)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;quot;''&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
lagens lydelse den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Den genom samhällets försorg
bedrivna undervisningen av barn och ungdom har lill syfte att meddela eleverna
kunskaper och öva deras färdig­heter samt i samarbete med hemmen främja
elevernas utveckling till har­moniska människor och till dugliga och
ansvarskännande samhäUsmed-lemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Varje kommun skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sörja för undervisningen av
barn i grundskola,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bedriva uppföljande studie- och
yrkesorientering och vidta andra åtgärder tUl stöd för ungdomar som inte har
fyllt arton år och som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller
har fast anställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;främja åtgärder i syfte att
bereda ungdom undervisning i gymnasie­skola ävensom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)  i
övrigt vårda skolväsendet i kommunen, sävkt ej handhavandet&lt;br&gt;
därav ankommer på annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
a 8 Staten sörjer för undervisningen i specialskola av barn som på grand av
synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada icke kunna följa
undervisningen i grandskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b § Varje landstingskommun
skall främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   I varje kommun skall finnas
en skolstyrelse och en skolchef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
specialskolan finnas särskilda lokala styrelser enligl bestämmelser som
regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en
utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun
fär UUsätla särskild utbildningsnämnd eller uppdra­ga ät annan nämnd att vara
utbildningsnämnd. Har så ej skett är förvalt­ningsutskottet utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 a
8 Med skola avses i denna lag grandskola, specialskola eller gymna­&lt;br&gt;
sieskola, om inle annat anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen åsyftas med fristående skola en skola som har en enskild fysisk eller
juridisk person som huvudman. Med föräldrar avses barnets vårdnadshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 1 varje län finnes såsom
statsmyndighet för skolorna en länsskol­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Närmast under regeringen
utövas högsta inseendet över skolorna och därtill hörande verksamhet av
skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om undervisning av vissa
psykiskt utvecklingsstörda gäller bestäm­melser i lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utveck­lingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86: 10 6 a § Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 S lagen
(1980:621)&lt;br&gt;
med särskUda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn som&lt;br&gt;
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på något
av de sätt som anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nedan
i 6 kap. i stället fullgöra skolplikten genom att delta i undervisning vid
hemmet. Sådan undervisning skall anordnas genom huvudmannens försorg. Den skall
med nödvändiga avvikelser motsvara undervisningen i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
längre skolpliktiga unga som vistas i hem som avses i första stycket skall
genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få undervisning som de behöver och
inte lämpligen kan få på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar före­skrifter om
undervisningens närmare innehåll, dess organisation och lUl-synen över den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. Om kommunens skolstyrelse och skolchef&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Skolstyrelsen är styrelse för grundskolan och därtill hörande verk­&lt;br&gt;
samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
kommunen anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara styrel­se även för
den skolan och därtUl hörande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
framställning av kommunfullmäktige må regeringen besluta, att skol­styrelsen
skal) vara styrelse även för annan skola än som avses i första och andra
styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8
På framställning av kommunfullmäktige må regeringen besluta, att&lt;br&gt;
särskild styrelse skall finnas för del av kommunens gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sådan styrelse skola gälla de bestämmelser, som meddelas av regeringen eller
den myndighet regeringen förordnar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsen­&lt;br&gt;
dets område, följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erfor­&lt;br&gt;
derliga iniliaUv för att bereda barn och ungdom i kommunen Ullfredsstäl­&lt;br&gt;
lande utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i den mån sådant ej tillkommer
annan enHgt beslämmelser som rege­ringen meddelar eller enligt beslut som avses
i 3 kap, 14 8 kommunallagen (1977:179), ombesörja de angelägenheter avseende
skolväsendet i kom­munen, vilka äro att hänföra till förvaltning och
verkställighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillse, att verksamheten vid
skolorna fortgår enligt gällande föreskrif­ter, och sörja för samordning av och
enhetlighet i verksamheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;främja pedagogiska försök och
lärarnas fortbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)        verka
för samarbete mellan hem och skola saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;e)        verka
för jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9a
§ Skolstyrelsen skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom det område
som avses i 2 8 b), i den mån dessa uppgifter inte tillkommer någon annan
enligt bestämmelser som regeringen meddelar eller enligt beslut som avses i 3
kap. 14 8 kommunallagen (1977:179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall fullgöra de uppgifter som följer av särskilda föreskrif­ter om statligt
bidrag till åtgärder för utbildning och arbete ät ungdomar under arton är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
På skolstyrelsen ankommer att besluta i frågor, som avses i 32, 34&lt;br&gt;
och 35-37 §8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om att förvägra elev i grundskolan eller kommunens
gymnasiesko­la befrielse enligt 27 § och fråga om alt förvägra någon inträde i
sådan skola på grund av bestämmelsema i 44 och 45 §8 skall prövas av
skolstyrelsen, i den mån regeringen ej annorlunda förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de ärenden,
vilkas hand­läggning enligt särskilda författningar ankommer på styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Skolstyrelsen äger att frän kommunstyrelsen och
kommunens övri­ga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra
de ytt­randen och upplysningar, som erfordras för fullgörande av skolstyrelsens
uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen bör samarbeta med myndigheter och andra,
vilkas verk­samhet berör styrelsens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    (Upphävts
genom SFS 1977:194).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1 fråga om
skolstyrelse tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 S, 3 8 första stycket, 4 8, 5
8 tredje stycket, 7 och 8 S§, 9 8 första stycket och 10-12 SS kommunallagen
(1977: 179) pä motsvarande sätt. I annan kom­mun än Stockholms kommun tillämpas
även bestämmelserna i 3 kap. 5 8 första stycket och 6 8 nämnda lag pä
motsvarande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 3 kap. 12 8 andra stycket
kommunallagen (1977:179) får ej omfatta befogenhet att meddela eller återkalla
godkännan­de enligt 34 8 denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan
hinder av 2 8 2 förvaltningslagen (1971:290) tiUämpas bestämmel­serna i 4 och 5
8§ nämnda lag i samtliga ärenden hos skolstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14-16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Upphävts
genom SFS 1977:194).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 a § Skolstyrelsen skaU utse ett planeringsråd med
uppgift att biträda&lt;br&gt;
styrelsen i frågor rörande utbildningens anknytning lill arbetslivet och att&lt;br&gt;
följa yrkesutbildningen i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringsräd skaU bestå av minst fem ledamöter.
Arbetsgivare, arbets­tagare och den offentliga arbetsförmedlingen skola vara
företrädda i plane­ringsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 § I kommun, som anordnat gymnasieskola, skall
skolstyrelsen utse&lt;br&gt;
ett eller flera yrkesräd med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande&lt;br&gt;
yrkesinriktningen av utbildningen i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yrkesråd skall bestå av minst tre ledamöter. I yrkesråd
skola företagare och anställda vara företrädda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   (Upphävts
genom SFS 1977:194).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   Skolchefen
i kommunen åligger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att biträda
skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrel­sen vara ledare av
skolväsendet i kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att, i den män
sådant enligt 3 kap. 12 8 andra stycket kommunallagen (1977:179) uppdrages ät
honom, fatta beslut å styrelsens vägnar samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att taga
befattning med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter, vilka enligt
särskilda författningar eller skolstyrelsens beslul ankomma på honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 §   Om olika slag av skolchefer och andra skolledare i
kommunen förordnar regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10      3
kap. Om landstingskommunens utbildningsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
a 8    Utbildningsnämnden är styrelse för landstingskommunens gym-&lt;br&gt;
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;nasieskola och därtUI hörande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
framställning av landsUnget må regeringen besluta, alt utbildnings­nämnden
skall vara styrelse även för annan skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
b §   Påframställningavlandstinget må regeringen besluta, alt särskild styrelse
skall finnas för del av landstingskommunens gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sådan styrelse skola gäUa de beslämmelser, som meddelas av regeringen eller den
myndighet regeringen förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
c §   Utbildningsnämnden skak beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets
område, följa tiUståndet i landstingskommunens gymnasie­skola och taga
erforderliga initiativ för att bereda ungdom i landstingskom­munen
tillfredsställande utbildning i gymnasieskolan. Utbildningsnämnden skall vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i den mån sådant ej tiUkommer
annan enligt bestämmelse som rege­ringen meddelar eller enligt beslut som avses
i 3 kap. 14 8 kommunallagen (1977:179), ombesöija de angelägenheter avseende
landstingskommunens gymnasieskola, vilka äro att hänföra Ull förvaltning och
verkställighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillse, att verksamheten vid
landsUngskommunens gymnasieskola fortgår enligt gäUande föreskrifter och sörja
för samordning av och enhet­lighet i verksamheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;främja pedagogiska försök och
lärarnas fortbUdning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)        verka
för samarbete mellan hem och skola samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;e)        verka
för jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
d § Fråga om att förvägra elev i landsUngskommunens gymnasiesko­la befrielse
enligt 27 § och fråga om att förvägra någon inträde i sädan skola på grund av
bestämmelserna i 45 och 47 b SS skall prövas av utbildnings-närhnden, i den mån
regeringen ej annorlunda förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
e § Utbildningsnämnden äger att från förvaltningsutskottet och
landstingskommunens övriga nämnder saml dess beredningar och befatt­ningshavare
infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras för fullgörande av
nämndens uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningsnämnden
bör samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verksamhet berör nämndens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
f § I fråga om särskild utbildningsnämnd tiUämpas bestämmelserna i 13 och 17 8§
på motsvarande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
g § Om olika slag av skolledare för landstingskommunens gymnasie­skola
förordnar regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. Om länsskolnämnden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Länsskolnämnden skall ha
inseende över skolorna i länet och därtill hörande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Länsskolnämnden utgörs av nio
ledamöter, som utses för tre är, räknat från och med den 1 januari året efter
det, då val i hela riket Ull landsting och kommunfullmäktige har ägt ram. Av
ledamöterna skaU två utses av regeringen, varav en bland företrädare för
arbetsgivare och en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bland
företrädare för arbetstagare inom länet, samt en av skolöverstyrel-     Prop.
1985/86: 10 sen och en av länsstyrelsen. Fem ledamöter skall väljas av
landstinget. 1 GoUands län skall fem ledamöter utses av kommunfullmäktige i
Gotlands     Bilaga 1 kommun. Omfattar annat län kommun, som ej tillhör
landstingskommun, skall tre ledamöter utses av landstinget och två ledamöter av
kommunfull­mäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
var och en av de ledamöter som utses av regeringen, skolöverstyrel­sen och länsstyrelsen
skall en suppleant utses. För de ledamöter som väljs av landstinget eller
kommunfullmäktige skall lika mänga suppleanter väl­jas. Suppleanterna skall
utses för samma tid som ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna
och suppleanterna skall vara bosatta inom länet. Om vill­kor i övrigt gäller
vad regeringen föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. Om undervisningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §
Vaije barn, för vilket gäller skolplikt enligt 30 §, äger rätt att fä&lt;br&gt;
undervisning i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolpliktigt
barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel-eller talskada icke kan
följa undervisningen i grundskolan äger rätt tiU undervisning i specialskolan.
Fråga om barns rätt till sådan undervisning prövas av lokal styrelse för
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 §
Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1 -9 och fördelade&lt;br&gt;
pä lågstadium, mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre års­&lt;br&gt;
kurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
den för alla elever gemensamma undervisningen anordnas pä grundskolans
högstadium olika kurser med hänsyn till skilda intresseinrikt­ningar hos
eleverna. Pä samtliga stadier anordnas undervisning för elever med behov av
särskilt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
barn, som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar
till upprepad kortare frånvaro ej kunna dellaga i vanligt skolar­bete, anordnas
särskild för dem lämpad undervisning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25 §
Alternativ i fråga om kurser i grundskolan väljs av elevens föräldrar&lt;br&gt;
efter samråd med eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttagning
till sådan undervisning för elever med behov av särskilt stöd som avses i 24 8
andra stycket andra meningen sker genom skolans för­sorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
a 8   Grundskolan omfattar skolhälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovården
har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras
själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Den
skall främst vara av förebyggande natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyinskriven
elev i grandskolan skall läkarundersökas i början av läsåret och därefter fram
Ull och med årskurs 8 minst två gånger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
vad som följer av tredje stycket skall sådan elev i grundskolan som företer
brister i hälsotillståndet läkarundersökas så ofta skolläkaren finner det
behövligt. Undersökning skall även ske av elev som personal vid grundskolan
eller föräldrarna särskilt hänvisat till skolläkaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
åligger elev i grundskolan att låta sig undersökas i fall som avses i tredje
och fjärde styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elev
i grundskolan har rätt att bli läkarundersökt, om han begär det hos skolläkare
eller skolsköterska. Elev har även i övrigt rätt att anlita skolhäl­sovården.
All skolhälsovård skall vara kostnadsfri för eleven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommun
får besluta att uppgifter som enligt denna paragraf ankomma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pä
kommunen i stället skola fullgöras av landstingskommun. Detta fär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;dock ske, endast om landstingskommunen har åtagit sig att fullgöra
uppgif-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;terna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 8
Alla som verka inom grundskolan ha att där främja trivsel och&lt;br&gt;
arbetsglädje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elev
skall visa aktning och lydnad för lärare och annan skolans personal samt
eftersträva ett gott förhållande till övriga elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kroppslig
bestraffning eller kränkande behandling av elev må ej före­komma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 8
Elev i grandskolan må på föräldrarnas begäran befrias frän alt&lt;br&gt;
deltaga i morgonsamling, om skäl äro därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elev
skall på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i undervisning i
religionskunskap, om eleven tillhör trossamfund, som fått regeringens tillstånd
att i skolans ställe ombesörja religionsundervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 §  
För undervisningen i grundskolan må avgift ej uttagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28
a § Specialskolan omfattar tio årskurser, betecknade I-10 och förde­lade på lågstadium,
mellanstadium och högstadium enligt bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 24 8 andra och tredje styckena gäller även för spe­cialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
elev i specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och andra
styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 25 och 26-28 8S gäller även för specialskolan. Fråga om att förvägra elev
befrielse enligt 27 8 prövas av den lokala styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 b
§ Specialskolan omfattar skolhälsovård. I denna ingår förebyggan­&lt;br&gt;
de hälsovård och sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elev
i specialskolan skall snarast möjligt efter intagningen undergå full­ständig
läkarundersökning. Därvid skall den särskilda skada som föranlett intagningen
undersökas av specialist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elev
i specialskolan bör undergå allmän läkarundersökning minst två gånger årligen
och undersökas av specialist när det är nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om skolhälsovården i specialskolan äga i övrigt 25 a 8 flärde-sjätte
styckena motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 S
Ungdomar, som äro bosatta i riket och som fylla föreskrivna in­&lt;br&gt;
trädesfordringar, äga i mån av tillgång på plats bli antagna till undervisning&lt;br&gt;
i gymnasieskolan. Om inträdesfordringar, urvalsgrunder och ytterligare&lt;br&gt;
vUlkor för rätt UU undervisning i gymnasieskolan gälla föreskrifter som&lt;br&gt;
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet med­&lt;br&gt;
delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
undervisningen och verksamheten i övrigt skola bestämmelserna i 26, 27 och 28
§8 äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gymnasieskolan
omfattar skolhälsovård för eleverna pä studieväg som omfattar minst ett läsår.
Sådan elev skall läkarundersökas en gång under första läsåret och därefter
högst vartannat år enligt bestämmelser som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, annan myndighet med­delar. I övrigt äga 25 a 8 andra, Qärde,
sjätte och sjunde styckena motsva­rande tiUämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 a 8    Kommuner får
anordna gymnasial läriingsutbildning enligt före-     Prop. 1985/86:10&lt;br&gt;
skrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen be­&lt;br&gt;
stämmer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gymnasial
lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samti­digt är lärling
hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets
försorg får utbildnng för ett visst yrke enligt plan som är fastställd eller
godkänd av statlig eller kommunal myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i 29 8 gäller inte gymnasial läriingsutbildning. Elever i gymnasial
lärlingsutbildning har rätt till skolhälsovård enligt föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
kap. Om skolplikt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30 8   
För barn, som är bosatt i riket, gäller skolplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikt
inträder med början av höstterminen det kalenderår, då barnet fyller sju är,
och upphör, om den ej fullgjorts dessförinnan, med utgången av vårterminen det
kalenderår, då barnet fyller sexton år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada icke
kan följa undervisningen i grundskolan upphör dock skolplik­ten senast vid
utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sjutton år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 §
Skolpliktiga barn skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om&lt;br&gt;
ej annat följer av vad nedan i detta kapitel sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolpliktiga
barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel-eller talskada icke
kunna följa undervisningen i grundskolan skola deltaga i undervisningen i
specialskolan, om ej annat följer av 39 a 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 §
Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skol­&lt;br&gt;
gång erforderlig mognad, må tillåtas att börja skolgång i grundskolan&lt;br&gt;
höstterminen det kalenderår, då barnet fyller sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga i
undervisningen i grandskolan, må dess skolgång med föräldrarnas medgi­vande
uppskjutas ett år. Barn vars skolgång uppskjutits skall dellaga i förskola.
Skyldigheten att deltaga i förskola skall omfatta högst 525 tim­mar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
intagning i vissa fall vartannat år av elever i grandskolan gäller vad
regeringen därom förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33 8
Skolplikt får fullgöras i annan offenUig skola än grundskolan enligt&lt;br&gt;
bestämmelser, som utfärdas av regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;
förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skola
som avses i första stycket omfattar skolhälsovård för skolpliktig elev. I fråga
om skolhälsovården äger 25 a 8 andra-sjäite styckena mot­svarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
kan medge undantag från vad som gäUer enligt andra slycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33
a § Skolplikten fär fullgöras i en fristående skola, om skolan är god­känd
enligt 34 8. I 34 a S finns beslämmelser om alt skolplikten i vissa fall får
fullgöras i annan fristående skola, om den har godkänts för ändamålet. 1 en
godkänd skola får ett barn som inle har uppnått skolpliktsåldern tas in i en
årskurs som motsvarar årskurs i grundskolan, endast om skolstyrel­sen med stöd
av 32 8 första stycket har tillätit att barnet börjar skolgång höstterminen det
kalenderår, då barnet fyller sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     34 8   En fristående skola skall godkännas för skolpliktens
fullgörande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om skolans undervisning
ger kunskaper och färdigheter som till art och&lt;br&gt;
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och
färdigheter som grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förmedlar
och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmänna
mål. Om skolan inte längre uppfyller dessa villkor och bristerna inle avhjälps&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efter
hänvändelse till huvudmannen, skall godkännandet återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34
a 8 Barn som är endast tillfälligt bosatta i landet eller som har andra
särskilda skäl att få en undervisning med internationell inriktning får full­göra
sin skolplikt i en fristående skola med sådan undervisning (internatio­nell
skola), om skolan av regeringen har godkänts för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
godkännande krävs att skolans undervisning som helhet betraktad är likvärdig
med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och fär­digheter som
underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om
svenska förhållanden skall meddelas i den omfatt­ning som de här tillfälligt
bosatta eleverna behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
skolan inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps
efter hänvändelse till huvudmannen, skall regeringen åter­kalla godkännandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34 b
8 En fristående skola omfattar skolhälsovård för skolpliktiga ele­&lt;br&gt;
ver, om huvudmannen såsom villkor för statsbidrag har skyldighet att&lt;br&gt;
svara för sådan skolhälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om skolhälsovården tUlämpas 25 a 8 andra-sjätte styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35 8
Beredes bam i hemmet eller annorstädes enskild undervisning, som&lt;br&gt;
väsentligen motsvarar grandskolans, skall barnet befrias frän skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn,
som befriats från skolgång, må kallas tUl prövning. Uteblir barnet ulan giltigt
förfall eller finnes vid prövningen, att barnet ej fått tillfredsstäl­lande
undervisning, och vinnes ej rättelse på annat sätt, skall skolgång åläggas
barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;36&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Skolplikten är fullgjord, när
eleven tillfredsställande har gått igenom årskurs 9 i grundskolan eUer
motsvarande årskurs i annan skola där eleven fär fullgöra sin skolplikt.
Detsamma gäller om eleven vid särskild prövning visar sig ha motsvarande
kunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;37&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har elev i grandskolan ej
före skolpliktens upphörande Ullfredsstäl­lande genomgått årskurs 9, må
skolgången fullföljas, om han finnes kunna tillgodogöra sig undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;38&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Föräldrar till skolpliktigt
barn skola övervaka, att barnet fullgör sin skolgång eller deltager i förskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;39&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Fullgör skolpliktig elev i
grandskolan ej sin skolgång eller deltager skolpliktigt barn, vars skolgång
uppskjutks, ej i förskola och beror under­låtenheten på tredska av föräldrarna,
äger länsskolnämnden vid vite före­lägga föräldrarna alt hålla barnet i skolan
eller förskolan. Beslut härom går i verkställighet utan hinder av besvär.
Följes ej föreläggandet, må nämn­den utdöma vitet. Detta må ej förvandlas Ull
frihetsstraff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
åtgärd enligt första stycket ej åsyftad verkan eller äro eljest synner­&lt;br&gt;
liga skäl därtill, äger länsskolnämnden förordna, att elev i grandskolan&lt;br&gt;
skall hämtas UU skolan med biträde av polismyndighet. Beslut härom går i&lt;br&gt;
10&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;verkställighet utan hinder av besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
i denna paragraf sägs skall ej äga tillämpning beträffande deltagande     Prop.
1985/86: 10 i undervisning, som avses i 24 § tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:121.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39
a 8 Bestämmelserna i 32, 33 a, 34, 34 b och 35-39 SS tillämpas på motsvarande
sätt på barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada
inte kan följa undervisningen i grundskolan. Bestäm­melserna i 36 och 37 SS om
årskurs 9 i grundskolan skall därvid avse årskurs 10 i specialskolan eller, i
fråga om elev som anges i 28 a 8 tredje slycket, där avsedd undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:121.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
huruvida skolplikt enligt 30 8 tredje stycket gäller för barn efter utgången av
vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år och fråga om barn enligt
31 8 andra stycket skall deltaga i undervisningen i specialskolan prövas av
lokal styrelse för specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På lokal styrelse för
specialskolan ankommer att besluta i frågor som avses i 32, 34 och 35-37 SS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 kap. Om elevområden
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40 8
För varje kommuns grundskola eller gymnasieskola skall finnas&lt;br&gt;
elevområde. Om sä erfordras, må särskilt eievområde finnas för del av&lt;br&gt;
sädan skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevområde
skall omfatta den kommun som handhar skolans förvalt­ning. Om så erfordras för
att åstadkomma en ändamålsenlig organisation av skolväsendel, skall i
elevområde ingå jämväl en eller flera andra kom­muner eller delar därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41 §
Om elevområden beslutar länsskolnämnden, i den män regeringen&lt;br&gt;
ej annorlunda förordnar. Innan beslut meddelas, skall nämnden inhämta&lt;br&gt;
yttranden från kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Berör
frågan kommuner i olika län och kunna länsskolnämnderna icke enas, skall
ärendet hänskjutas till regeringen eller den myndighet regering­en förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42 §
Har regeringen enligt 41 8 första stycket förordnat, att länsskol­&lt;br&gt;
nämnden ej skall besluta om elevområde, ankommer beslutanderätten på&lt;br&gt;
regeringen eller den myndighet regeringen förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43 8
Till eievområde hör den som är kyrkobokförd inom kommun, som&lt;br&gt;
ingår i elevområdet, om ej annat följer av vad i andra stycket sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vistas
barn i kommun, som ingår i eievområde för grundskola, skall barnet anses
tillhöra elevområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om barnet skall kyrkobokföras inom kommunen, men
sådan åtgärd ej hunnit vidtagas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om barnet ej är kyrkobokfört
eller saknar stadigvarande vistelseort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om barnet är intaget i barnhem eller liknande
anstalt inom kommunen eller inackorderats eller eljest för längre tid vistas i
enskilt hem därstädes och undervisningen ej ombesörjes av annan, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)   om eljest med hänsyn
till barnets bästa särskilda skäl äro till att barnet&lt;br&gt;
under vistelsen mottages för undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
nu sagts skall, i det fall elevområde omfattar del av kommun, i Stället avse
den del som ingår i elevområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44 §
Barn skall mottagas i den grundskola, tiU vars elevområde barnet&lt;br&gt;
finnes höra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äro
särskilda skäl därUll, skall i grundskola mottagas barn, som ej tillhör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:201.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;skolans eievområde. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45 §
I kommunens gymnasieskola mottagas bland de inträdessökande,&lt;br&gt;
vilka fyUa inträdesfordringarna, i första hand de som tillhöra skolans&lt;br&gt;
elevområde samt de för vilka skolan eljest av särskilda skäl är den lämpli­&lt;br&gt;
gaste.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   andra
hand mottagas övriga behöriga inträdessökande, dock ej den&lt;br&gt;
som enligt första stycket skall mottagas i annan skola av samma slag, om&lt;br&gt;
plats kan beredas honom där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46 8 
mom. Har kommun på grund av föreskrift i 44 eller 45 8 för&lt;br&gt;
undervisning mottagit elev, som ej är kyrkobokförd inom kommunen eller,&lt;br&gt;
såvitt avser elev i grundskolan, ej vistas där under förhåUanden som i 43 8&lt;br&gt;
andra stycket a) eller b) sägs, är kommunen berättigad till ersättning för&lt;br&gt;
kostnaderna för undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättningen
skall utgivas av den kommun, inom vilken eleven är kyrko­bokförd; dock skall,
om elev som mottagits i grundskola vistas i annan kommun under förhållanden som
i 43 8 andra stycket a) eUer b) sägs, denna kommun svara för ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   mom.
Ersättning enligt 1 mom. skall, om kommunerna ej överens­&lt;br&gt;
komma om annat, utgå med belopp, som fastställes av länsskolnämnden&lt;br&gt;
enligt av regeringen utfärdade anvisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
regeringen eller den myndighet regeringen förordnar beträffande viss
undervisning faststäUl ersättningsbelopp för elev och läsår eller kurs räknat,
skall i stäUel det beloppet tillämpas. 1 händelse av tvist mellan kommunerna om
vUket belopp som skall gälla, ankommer det pä länsskol­nämnden att efter
framställning bestämma ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Berör
fråga enligt första eller andra stycket kommuner i olika län och kunna
länsskolnämnderna icke enas, skaU ärendet hänskjutas UU regering­en eller den
myndighet regeringen förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47 8
Föreskrifterna i 40-43, 45 och 46 SS gäller inte i fråga om gymnasial&lt;br&gt;
lärlingsutbUdning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
elevområden och ersättning meUan kommuner för gymna­sial lärlingsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47
a 8 För varje landstingskommuns gymnasieskola skall finnas eievom­råde. Om så
erfordras, må särskilt eievområde finnas för del av sådan skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevområde
skall omfatta den landstingskommun som handhar gymna­sieskolans förvaltning. Om
så erfordras för att åstadkomma en ändamåls­enlig organisation av skolväsendet
skall i elevområde ingå jämväl en eller flera andra landstingskommuner eUer
delar därav eller en eller flera kom­muner, som ej ingå i landstingskommun,
eller delar av sådan kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
elevområden enligl första och andra styckena beslutar länsskol­nämnden, i den
mån regeringen ej annorlunda förordnar. Innan beslut meddelas, skall nämnden
inhämta yttrande från landstingskommun som beröres. Berör ärendet kommun, som
ej ingår i landstingskommun, skall yttrande inhämtas frän denna kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt skola 41 8 andra slycket, 42 § saml 43 § första och tredje styckena äga
motsvarande tiUämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;47 b 8   Bestämmelserna om mottagande av inträdessökande i kommuns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gymnasieskola i 45 8 skola
äga motsvarande tillämpning pä gymnasieskola,     Prop. 1985/86: 10 som
anordnats av landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
landstingskommun pä grund av bestämmelse som avses i första Bilaga I stycket
för undervisning i gymnasieskolan mottagit elev, som ej är kyrko­bokförd inom
landstingskommunen, är landstingskommunen berättigad till ersättning för
kostnaderna för undervisningen. Ersättningen skall utgivas av den
landstingskommun, inom vilken eleven är kyrkobokförd. Är eleven kyrkobokförd
inom kommun, som ej ingår i landstingskommun, skall ersättningen utgivas av
denna kommun. I övrigt skall 46 8 2 mom. äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. Om kommuns och landstingskommuns skyldigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48 8
Kommun har att anordna grundskola av den omfattning, som er­&lt;br&gt;
fordras för mottagande av barn enligt vad i 44 S sägs, samt bestrida de&lt;br&gt;
kostnader härför, vilka ej täckas av andra medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
rätt för kommun att genom annan anordna undervisning som avses i 24 8 tredje
stycket förordnar regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49 8
Kommun eller landstingskommun, som anordnat gymnasieskola,&lt;br&gt;
skall svara för de kostnader för skolan, vilka ej täckas av andra medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50
§    (Upphävts genom SFS 1982:598).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. Särskilda bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50
a 8 Om en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola som
avses i 34 eller 34 a 8 skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om
detta till skolstyrelsen i den kommun där eleven är kyrkobok­förd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50
b 8 Fristående skolor skall i fråga om sin undervisning för skolplik­tiga
elever stå under skolöverstyrelsens och länsskolnämndens tillsyn. Dessa
myndigheter skall även ha tillsyn över undervisningen för skolplik­tiga på
sjukhus och andra institutioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;50&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;c 8 Skolstyrelsen skall ha den
omedelbara tillsynen över undervis­ningen för skolpliktiga i sådana fristående
skolor i kommunen som avses i 34 och 34 a SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;51&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Mottages i skola, som ej
enligt denna lag eller särskilda föreskrifter står under statlig myndighets
inseende eller inspektion, elever under 20 års ålder, äger den centrala
statsmyndighet, till vars arbetsområde skolan närmast hör, inspektera skolan,
om särskild anledning därtill förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finnes
vid inspektion uppenbart, att allvarliga missförhållanden råda inom skolan, och
vinnes ej rättelse genom hänvändelse till skolans ledning, äger myndigheten att
vid vite förbjuda fortsatt verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52 §
Är elevhem knutet till skola, som på grund av andra föreskrifter än&lt;br&gt;
de i denna lag meddelade står under inseende av skolöverstyrelsen, skall&lt;br&gt;
jämväl elevhemmet stå under överstyrelsens tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52
a 8    Har kommun i gymnasieskola mottagit vuxen som elev och är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;denne ej kyrkobokförd inom
kommunen, äger 46 8 motsvarande tillämp-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10    
ning. Har landstingskommun i gymnasieskola mottagit vuxen som elev och&lt;br&gt;
är denne ej kyrkobokförd inom landstingskommunen, äger 47 b § andra&lt;br&gt;
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;stycket motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52 b
8 Den kommun i vUken en elev i specialskolan är kyrkobokförd&lt;br&gt;
skall betala ersättning till staten för kostnader för undervisningen. Detta&lt;br&gt;
gäller dock inte om eleven undervisas i en sädan särskild klass av special­&lt;br&gt;
skolan som är förlagd UU grandskolan i den kommun där eleven är kyrko­&lt;br&gt;
bokförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättningen
skall uppgå till samma belopp för elev och läsår som av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer fastställs för grandskolans elever i årskurs
med samma nummer med stod av 46 8 2 mom. andra stycket. För elever i årskurs 10
i specialskolan skall därvid gälla samma belopp som för elever i årskurs 9 i
grandskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53 8
Skolstyrelsens beslut enligt 35 8 överklagas hos kammarrätten ge­&lt;br&gt;
nom besvär. Skolstyrelsens beslut i andra fall som avses i 10 8 första&lt;br&gt;
stycket eUer i faU som avses i 10 8 andra stycket överklagas hos skolöver­&lt;br&gt;
styrelsen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningsnämndens
beslut i faU som avses i 20d 8 överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
beslut av skolstyrelsen eller utbildningsnämnden enligt denna lag får
överklagas endast genom kommunalbesvär enligt föreskrifter i kommu­nallagen
(1977:179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
av lokal styrelse för specialskolan enligt 39 a 8 jämfört med 35 8 överklagas
hos kammarrätten genom besvär. Andra beslut av lokal styrel­se för
specialskolan enligt denna lag överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54 §
Länsskolnämndens beslut enligt 39 § eller 39 a 8 jämfört med 39 8&lt;br&gt;
överklagas hos kammarrätten genom besvär. Andra beslut av länsskol­&lt;br&gt;
nämnden enligt denna lag överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslul
som avses i 51 8 andra slycket överklagas hos kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54
a 8 Beslut som skolöverstyrelsen enligt denna lag har fattat såsom första
instans överklagas hos regeringen genom besvär, om inle annat följer av 54 8
andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följande
beslut som skolöverstyrelsen har fattat såsom andra instans överklagas hos
regeringen genom besvär, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut enligt 34 8 eller 39 a 8
jämfört med 34 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut enligt 27 8 eller 28 a
eller 29 S jämfört med 27 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut med anledning av besvär
över länsskolnämndens beslut om elevområde enligt 41 8 första stycket eller 47
a 8 iredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
beslut som skolöverstyrelsen har fattat enligt denna lag såsom andra instans
får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;54&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b S Enskilda får inte föra
talan mot beslut enligt denna lag om vilken eller vilka kommuner eUer
landstingskommuner eller delar därav som skall ingå i elevområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;55&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 S regeringsformen och som gälla
arbetets anordnande i grundskolan och specialskolan, ledighet för elev i sådan
skola eller åtgärd för liUrältafö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;rande av sådan elev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen bemyndigas
att meddela föreskrifter dels om kommuns be-     Prop. 1985/86: 10&lt;br&gt;
fattning med grundskola och gymnasieskola, dels om landstingskommuns&lt;br&gt;
befallning med gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
skola får anordnas försöksverksamhet enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela närmare föreskrifter i de
hänseenden som angivas i första—tredje styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
lagens lydelse den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Denna lag avser psykiskt
utvecklingsslörda, som på grand av häm­mad förståndsutveckling för sin
utbildning eller anpassning i samhället eller i övrigt behöver särskilda
omsorger genom det allmänna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Landstingskommun skall bereda
psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom landstingskommunen undervisning,
värd och omsorger i övrigt enligt denna lag, i den män annan icke drar försorg
härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten sörjer för
undervisning av psykiskt utvecklingsstörda som avses i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
fjärde slycket. I samband därmed bereder staten dem omsorger enligt&lt;br&gt;
5 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens
beslämmelser om landstingskommun äger motsvarande tillämp­ning pä kommun som
icke tillhör landstingskommun, om annat ej föreskri­ves.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
Undervisning av psykiskt utvecklingsstörda meddelas i särskola. I&lt;br&gt;
samband därmed skall eleverna beredas den personliga och medicinska&lt;br&gt;
omvårdnad som behöves. Särskola omfattar förskola, skola för grundun­&lt;br&gt;
dervisning, träningsskola eller yrkesskola eller flera av dessa skolformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
psykiskt utvecklingsstörda, som kan gå i särskola men har svårt att anpassa sig
till verksamheten i skolan eller för vilkas undervisning fordras särskilda
anordningar, meddelas specialundervisning i särskola eller un­dervisning i
specialsärskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
psykiskt utvecklingsstörda, som på grund av rörelsehinder, långva­rig sjukdom
eller liknande omständighet ej kan deltaga i särskolans vanliga arbete,
anordnas särskild för dem lämpad undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undervisning
av sädana psykiskt utveckHngsstörda som på grund av syn- eller hörselskada icke
kan följa undervisningen i särskola meddelas i specialskola som avses i 2 a 8
skollagen den 6 juni 1%2 (nr 319).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
För vård av psykiskt utvecklingsstörda skall finnas vårdhem, spe­&lt;br&gt;
cialsjukhus, daghem för barn och sysselsättningshem. För utvecklings­&lt;br&gt;
störda som behöver vård i vårdhem med särskilda anordningar skall finnas&lt;br&gt;
specialvårdhem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Psykiskt
utvecklingsstörd, som behöver vård enligt denna lag men ej bör erhålla den i
inrättning som avses i första slycket, skall tillhandahållas vård i hemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Psykiskt utvecklingsstörda, som ej kan bo i eget hem men icke&lt;br&gt;
behöver bo i vårdhem eller specialsjukhus, skall beredas bostad i annat&lt;br&gt;
enskilt hem, inackorderingshem eller elevhem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8   
Ledningen av landstingskommuns verksamhet enligt denna lag ut­&lt;br&gt;
övas av en omsorgsstyrelse, i den mån annat ej följer av sådant beslut
som       ' °&amp;quot;&lt;br&gt;
avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977:179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun
fär tillsätta särskild omsorgsstyrelse eller uppdraga ät annan nämnd att vara
omsorgsstyrelse. Har så ej skett är sjukvårdssty­relsen omsorgsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun
äger överlåta ledningen av särskola pä skolstyrelsen i den kommun där särskolan
är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun
äger besluta att ledningen av specialsjukhus skall utövas av
landstingskommunens sjukvårdsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Drives
inrättning för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda av lands­tingskommuner
gemensamt, får särskild styrelse utses att för inrättningen fuUgöra de
uppgifter som annars ankommer på omsorgsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
vissa uppgifter som anges särskilt i denna lag finnes i landstingskom­mun en
beslutsnämnd för psykiskt utveckHngsstörda eller, om regeringen bestämmer det,
flera sådana nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Hos omsorgsstyrelse skall
finnas tjänster som särskolchef, värdchef och överläkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Varje landstingskommun skall
upprätta en plan för ordnandet av omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. I
planen skall tas upp de inrättningar för psykiskt utvecklingsstörda som behövs.
I planen upptagna inrättningar kan vara gemensamma för flera
landstingskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer planen i den del, som
avser särskolan. Planen i övrigt ges in till socialsty­relsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8
I den mån medel ej tillhandahålles på annat sätt, skall landstingskom­&lt;br&gt;
mun svara för kostnaderna för sådan i plan upptagen inrättning som drives&lt;br&gt;
av annan än landstingskommunen i den utsträckning platserna är avsedda&lt;br&gt;
för landstingskommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8
Andra än staten eller landstingskommunerna fär driva inrättningar&lt;br&gt;
för psykiskt utvecklingsslörda eller andra verksamheter, som innefattar&lt;br&gt;
yrkesmässigt bedriven undervisning eller värd av psykiskt utvecklings­&lt;br&gt;
störda, endast om inrättningen eller verksamheten är godkänd i den ord­&lt;br&gt;
ning som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Drivs
en godkänd inrättning eller verksamhet inte pä ett tillfredsställan­de sätt
eller föreligger något annat uppenbart missförhållande och sker inte rättelse,
kan godkännandet återkallas. Ett beslut om äterkallelse gäller omedelbart, om
inte annat förordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ärenden enligt denna lag som rör någons vård i en enskild inrättning skall
förvaltningslagen (1971:290) Ullämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 8
Särskola skall slå under ledning av en rektor. För vårdhem, dag­&lt;br&gt;
hem, sysselsättningshem, inackorderingshem och elevhem skall finnas&lt;br&gt;
föreståndare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
8 Högsta tillsynen över den verksamhet som bedrives enligt denna lag utövas av
skolöverstyrelsen och socialstyrelsen med den fördelning av uppgifterna som
regeringen bestämmer. För varje inrättning för psykiskt utvecklingsstörda skall
en av dessa myndigheter vara huvudtillsynsmyn­dighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10 Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under skolöverstyrelsen har länsskolnämnden inseende över
den verk­samhet som överstyrelsen har högsta tillsynen över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 8    I fråga om särskild omsorgsstyrelse tillämpas
bestämmelserna i 3 kap. 2-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 8    Omsorgsstyrelse skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;verka för att psykiskt utvecklingsstörda inom
landstingskommunen fär de omsorger som de behöver,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planlägga och samordna landstingskommunens verksamhet
enligt denna lag samt verka för att den utvecklas på tillfredsställande sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;handha ledningen av de inrättningar för utvecklingsstörda
som drives och den verksamhet i övrigt för dem som utövas av landstingskommunen,
om annat ej följer av beslut enligt 6 8 andra, tredje eller fjärde stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utöva lokal tillsyn över andra inrättningar för
utvecklingsstörda enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för landstinget framlägga de förslag angående omsorgerna
om de utveck­lingsstörda som finnes påkallade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:91.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutsnämnd
för psykiskt utvecklingsstörda&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inskrivning
i särskola och utskrivning därifrån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Psykiskt
utvecklingsstörd, som kan tillgodogöra sig undervisning men icke kan följa
undervisningen inom det aUmänna skolväsendet, är särskolpliktig från och med
höstterminen det kalenderår, då han fyller sju år, sä länge han behöver
undervisning, dock längst till och med vårtermi­nen det kalenderår då han
fyller 21 år. Föreligger synnerliga skäl, kan särskolplikten förlängas till och
med vårterminen det kalenderår, då han fyller 23 är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Särskolpliktig psykiskt utvecklingsstörd skall inskrivas i särskola, om annat
ej följer av 26 eller 33 8. Med inskrivningen fär dock anstå under ett år, om
särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsstört barn som icke uppnått skolpliktig ålder
får inskrivas i särskola, om vårdnadshavaren samtycker till det eller om barnet
är omhän­dertaget för samhällsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 8 Får psykiskt utvecklingsstörd enskild undervisning,
som väsenUigen&lt;br&gt;
motsvarar den undervisning han skulle ha fått i särskola, skall han befrias&lt;br&gt;
frän skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har psykiskt utvecklingsstörd befriats frän skolgång,
skall prövas om han får tillfredsställande undervisning. Uteblir han från
prövning ulan godtagbar orsak eller finnes undervisningen otillfredsställande
och vinnes ej rättelse, skall han inskrivas i särskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 § Om inskrivning i särskola, förlängning av
särskolplikten och befriel­&lt;br&gt;
se frän skolgången beslutar särskolchefen efter samråd med överläkaren&lt;br&gt;
hos omsorgsstyrelsen samt, i fråga om inskrivning i specialsärskola, med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolans
rektor. På begäran av särskolchefen eller överiäkaren eller, i fråga Prop.
1985/86: 10 om inskrivning i specialsärskola, skolans rektor eller när
vårdnadsha­varen, förmyndaren eller den psykiskt utvecklingsstörde, om han
fyllt 15 Bilaga 2 år, icke är ense med särskolchefen, prövas dock frågan av
beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda. Därvid prövas fråga om inskrivning
i spe­cialsärskola av beslutsnämnd i den landstingskommun, där skolan är belä­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som sägs i första stycket om särskolchef, överläkare och besluts­nämnd skall i
fråga om förlängning av särskolplikten för elev i specialsär­skola avse skolans
rektor och läkare samt beslutsnämnd i den landstings­kommun där skolan är
belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 8
Är det med hänsyn till svårigheter att dagligen färdas mellan hem­&lt;br&gt;
met och skolan eller annat förhällande påkallat att den som är inskriven i&lt;br&gt;
särskola bor i annat enskilt hem än det egna, i inackorderingshem eller i&lt;br&gt;
elevhem, fär i samband med inskrivningen eller senare beslutas att han&lt;br&gt;
skall bo i sådant hem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om beslut som avses i första stycket äger bestämmelserna i 27 8 om
inskrivning i särskola motsvarande tillämpning om annat ej följer av 32 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om uttagning till
specialundervisning eller hänvisning till annan skolform i samma särskola
beslutar skolans rektor. Är vårdnadshavaren, förmyndaren eller eleven, om han
fyllt 15 år, icke ense med rektor, prövas dock frågan av beslutsnämnd för
psykiskt utvecklingsstörda. För elev i specialsärskola prövas frågan av
beslutsnämnd i den landstingskommun där särskolan är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Elev i särskola får utskrivas
på försök för prövning av om han kan tillgodogöra sig undervisningen inom det
allmänna skolväsendet. Utskriv­ning på försök får ske även i annat fall, om
särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskrivning
pä försök skall avse viss lid, högst sex månader, som kan förlängas med högst
sex månader åt gången. Eleven fär åläggas att iakttaga särskilda föreskrifter
och ställas under tillsyn av lämplig person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undervisningen
i särskola får återupptagas, om förhållandena påkallar det. Därvid får fattas
beslut i fråga som avses i 28 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 §
Elev i särskola skall utskrivas sluUigt, när särskolplikten upphör.&lt;br&gt;
Med eget samtycke får dock elev beredas tillfälle att efter nämnda tidpunkt&lt;br&gt;
slutföra påbörjad yrkesutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn
som icke uppnått skolpliktig ålder och ej är omhändertaget för samhällsvård
skall utskrivas sluUigt, när vårdnadshavaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 8
Beslut i fråga som avses i 30 8 meddelas av särskolans rektor efter&lt;br&gt;
samråd med skolans läkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
slutlig utskrivning från särskola beslutar särskolchefen efter samråd med
överläkaren hos omsorgsstyrelsen. I fråga om elev i specialsärskola beslutar
dock skolans rektor efter samråd med skolans läkare. Omsorgs­styrelsen äger
uppdraga åt rektor för särskola att efter samråd med skolans läkare besluta om
slutlig utskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
som avses i 30 8 första eller andra stycket eller 1318 prövas dock av
beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskolchefen,
överläkaren hos omsorgsstyrelsen, rektorn för särskolan eller skolans läkare
begär det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meningsskiljaktighet
i frågan uppstått mellan den som enligt första eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra
stycket äger besluta och vårdnadshavaren, förmyndaren eller ele­ven, om han
fyllt 15 år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnden
i andra fall finner att den bör pröva frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om specialsärskola avser bestämmelserna i tredje slycket besluts­nämnd i
den landstingskommun där skolan är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33
§ För särskolpliktig psykiskt utvecklingsstörd, som avses i 3 8 flärde stycket,
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i skollagen om undervis­ning i
specialskola i stället för 26-32 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga om särskolplikt
efter utgången av vårterminen det kalenderår dä elev fyller 17 år prövas av den
lokala styrelsen för specialskolenheten. Uppstår meningsskiljaktighet i denna
fråga mellan styrelsen och vårdnads­havaren, förmyndaren eller eleven, prövas
frågan av beslulsnämnd för psykiskt utvecklingsslörda i den landsUngskommun där
specialskolenhe-len är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
eget samtycke fär psykiskt utvecklingsstörd elev i specialskolan beredas
tillfälle att slutföra påbörjad yrkesutbildning efter det all hans särskolplikt
upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inskrivning
i vårdhem eller specialsjukhus och utskrivning därifrån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34
8 Värd i vårdhem eller specialsjukhus skall beredas psykiskt utveck­lingsstörd
som är i behov därav, efter hans eget samtycke om han är myndig och annars
efter samtycke av vårdnadshavaren eller förmyndaren. Den som fyllt 15 år och
nått sådan mognad att hans vilja bör beaktas fär dock beredas värd endast efter
eget samtycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:23.0pt;
margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Psykiskt utvecklingsstörd
som är omhändertagen för samhällsvård skall om han behöver vård i värdhem eller
specialsjukhus beredas sådan vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvär m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44
8    Mot beslut varigenom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon
inskrivils i särskola eller vårdhem eller i specialsjukhus i annat fall än som
avses i 37 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskolplikt
eljest ålagts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskolelev
ålagts att bo i annat enskik hem än det egna, i inackorde­ringshem eller i
elevhem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ansökan
om befrielse från skolgången i särskola avslagits,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begäran
om tillstånd att vistas på egen hand utom elevhem, värdhem eller specialsjukhus
avslagits helt eller delvis eller sådant tillstånd återkal­lats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ansökan
om utskrivning från särskola, värdhem eller specialsjukhus avslagits,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undervisning
i särskola återupptagits eller återintagning i vårdhem eller specialsjukhus
skett efter utskrivning på försök,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon
i samband med utskrivning pä försök ålagts att iakttaga särskilda föreskrifter
eller ställts under tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;får talan föras genom besvär
hos den psykiatriska nämnd som avses i lagen den 16 juni 1966 (nr 293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Mot beslut som avses i 23 S
första stycket fär dock talan icke föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
beslut varigenom omsorg enligt denna lag vägrats eller någon utta-gits till
specialundervisning eller hänvisats till annan skolform i samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskola fär talan föras
hos huvudtillsynsmyndigheten genom besvär, om     Prop. 1985/86: 10 annat ej
framgår av tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
beslut av lokal styrelse för specialskolan får talan föras hos läns-     Bilaga
2 skolnämnden genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt fär talan icke föras mot beslut i fråga om omsorger om någon enligt
denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45 8
Mot psykiatriska nämndens beslut enligt denna lag eller huvudUll-&lt;br&gt;
synsmyndighetens beslut enligt 44 8 får talan icke föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om talan mot länsskolnämnds beslut gäller 54 8 skollagen i tillämpliga
delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46 6
Talan enligt 44 8 eller 45 § andra stycket får föras av vårdnadsha­&lt;br&gt;
varen, förmyndaren eller den som beslutet rör, om han fyllt 15 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
beslut, varigenom inskrivning i särskola, vårdhem eller specialsjuk­hus
vägrats, får talan också föras av skolstyrelsen, barnavårdsnämnden eller
socialnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talan
enligt 44 8 första eller andra stycket fär föras utan inskränkning Ull viss
tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;48&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Beslul som avses i 30 8
tredje stycket eUer 39 8 tredje stycket samt beslut av beslutsnämnd för
psykiskt utvecklingsstörda länder omedelbart UU efterrättelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;49&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 När psykiatriska nämnden
handlägger ärende, som rör särskolplikt eller i annat avseende elev i särskola,
skall en av läkarna i nämnden ersättas med ledamot som har särskild erfarenhet
av undervisning av psykiskt utveckHngsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
handläggning inför nämnden gäller i övrigt i tillämpliga delar 29 och 31-34 SS
lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;49&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a § I ärende, vari 17 8
förvaltningslagen (1971:290) äger tillämpning, får skälen för beslutet
utelämnas även i andra fall än som sägs där, om ändamålet med omsorgerna annars
skulle motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;50&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Vid bedömning av fråga om
inskrivning i särskola, vårdhem eller specialsjukhus skall läkarintyg och de
andra handUngar regeringen före­skriver vara Ullgängliga. Detta gäller dock
icke, när domstol överlämnat någon till vård i specialsjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
inskrivning i särskola eUer vårdhem utan samtycke av vårdnadsha­varen,
förmyndaren eller den psykiskt utvecklingsstörde, om han fyUt 15 år, får icke
godtagas läkarintyg som är utfärdat av överläkaren hos om­sorgsstyrelsen. För
inskrivning i specialsjukhus utan sådant samtycke får icke godtagas läkarintyg
som är utfärdat av läkare som tjänstgör vid sjukhuset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema
i 4 och 5 §8 förvakningslagen (1971:290) äger icke tillämpning i ärende om
utfärdande av läkarintyg som avses i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskolchef,
vårdchef och överläkare hos omsorgsslyrelsen äger ombe­sörja undersökning som
behöves för att bedöma fråga om inskrivning som avses i första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1985/86:10      51
8    Frågan om utskrivning från särskola, vårdhem eller specialsjukhus&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall prövas fortlöpande.&lt;br&gt;
Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vårdnadshavaren, förmyndaren eller den psykiskt
utvecklingsstörde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
han fylk 15 år, fär göra ansökan om utskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:98.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutsnämnd
är icke skyldig att pröva ansökan om utskrivning, förrän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tre
månader förflutit från prövningen av tidigare ansökan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;52&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 I samband med utskrivning
från särskola, värdhem eller special­sjukhus skall prövas om andra omsorger som
avses i denna lag bör beredas eleven eller patienten efter utskrivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;53&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Skolstyrelse skall vidtaga
åtgärder för att den som är i särskolpliktig ålder och kan antagas behöva
undervisning i särskola erhåller sådan under­visning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialnämnd
skall vidtaga åtgärder för att den som kan antagas behöva vård enligt denna lag
beredes sådan vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelse
och socialnämnd äger ombesörja undersökning, som be­höves för att vidtaga
åtgärd enligt denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54  §   
Polismyndighet skall lämna handräckning på begäran av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskolchef eller rektor för
särskola, om den som är i särskolpliktig ålder och inskrivits i särskola icke
inställer sig i skolan eller i elevhem där han skall bo eller icke återvänder,
sedan beslut fattats enligt 39 8 tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;värdchef eller föreståndare för
vårdhem, om den som inskrivits i hemmet icke inställer sig där eller icke
återvänder, sedan beslut fattats enligt 39 8 tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överläkare vid specialsjukhus,
om den som inskrivits i sjukhuset icke inställer sig där eller icke återvänder,
sedan beslut fattats enligt 39 S tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskolchef, vårdchef, rektor
för särskola, föreståndare för vårdhem eller överläkare vid specialsjukhus för
att återföra inskriven, som avvikit frän särskola, elevhem, värdhem eller
specialsjukhus eller som icke åter­vänder till elevhem, värdhem eller
specialsjukhus sedan tid för tillstånd att vistas på egen hand utom
inrättningen löpt ut eller tillståndet återkallats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tjänsteman eller myndighet som
anges i 50 8 sista stycket eller 53 8, om någon icke inställer sig till
undersökning som han skall genomgå enHgt nämnda lagrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handräckning
enligt första stycket 1, 2 eller 3 får lämnas endast om det beslut som den
begärda handräckningen avser skall lända till efterrättelse omedelbart,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56 §
Avgift utgår icke för omsorger enligt denna lag. Av den som icke är&lt;br&gt;
berättigad till folkpension i form av hel förtidspension eller ålderspension&lt;br&gt;
och som har inkomst av eget arbete får dock uttagas skälig ersättning för&lt;br&gt;
kost och för bostad, som tillhandahålles honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av 10 kap. 3 8 lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring
anses specialsjukhus som annan anstalt än sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57 8
Den som driver enskild inrättning eller verksamhet i strid mot&lt;br&gt;
bestämmelserna i 10 8 första stycket, dömes till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;
sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58 §   Den som är eller
har varit verksam inom det område för omsorger    Prop. 1985/86:10&lt;br&gt;
om psykiskt utvecklingsslörda som avses i denna lag får inte obehörigen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;röja vad han därvid
erfarit om enskilds personliga förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre­tesslagen
(1980:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59 8
Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av&lt;br&gt;
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av huvudlillsynsmyn-&lt;br&gt;
digheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning
av skolförfattningsutredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betänkande (Ds U 1981:4) Skollagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
lägger i betänkandet fram förslag till en ny skollag, som avses ersätta
gällande skollag (1962: 319). Förslaget innebär väsentligen en
författningsteknisk och språklig bearbetning av gällande bestämmelser. Det
innehåller också förslag till förenklingar i sakligt hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förslaget till ny lag har språket i den nuvarande lagen genomgående
moderniserats och förenklats. Dispositionen av lagtexten har gjorts mera
överskådlig. Hänvisningar mellan olika paragrafer har undvikits eller för­setts
med förtydligande text.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
som enligt utredningen numera torde sakna praktisk bety­delse föreslås bli
utmönstrade. Detsamma gäller en del detaljföreskrifler, bl, a, rörande den
kommunala skolverksamheten, liksom bestämmelser om sådant som utredningen
betraktar som självklarheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att bestämmelserna om den kommunala skolled­ningen i primärkommuner
och landstingskommuner görs mera enhetliga. Vissa grundläggande bestämmelser om
intagningsnämnder för gymnasie­skolan föreslås inflyta i skollagen. Bestämmelserna
om utbildningens or­ganiserande i grundskolan och specialskolan bör enligt
utredningen få en mera allmän utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
rättssäkerhetsskäl förordas vissa ändringar i handläggningsordning­en när det
gäller föreläggande och utdömande av vite mot tredskande vårdnadshavare samt
angående hämtning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om skolhälsovården föreslås bli enheUiga för de skol­former som regleras i
skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller att utvecklingen medfört att ordet undervisning i skollagen kommit
att omfatta en mängd verksamhetsformer som enligt det allmänna språkbruket inte
kan anses vara undervisning. Utredningen före­slär att begreppet utbildning i
stället används som samlingsbeteckning för all verksamhet som bedrivs i skolans
regi i syfte att uppnå skolans målsätt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
uppmärksammar frågan om omfattningen av det kommuna­la kostnadsansvaret för
utbildning i grandskolan och gymnasieskolan. Skollagens föreskrifter om detta
är enligt utredningen delvis oklara. Det gäller t. ex. vad som utan kostnad skall
tillhandahållas eleverna. Utred­ningen har därför undersökt innebörden i
skollagens undervisningsbe­grepp, som har grundläggande betydelse för
kostnadsansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skollagens
bestämmelser om vilket elevområde en elev skall tillhöra är delvis olika för
grundskolan och gymnasieskolan. Enhetliga bestämmelser föreslås. Vidare
föresläs att bestämmelserna om interkommunal ersättning förenklas på sä sätt
att kostnadsfördelningen mellan olika kommuner gene­rellt knyts till
kyrkobokföringen, såvitt gäller elever som är kyrkobokförda i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagförslagets inledningskapitel finns bestämmelser om skolans mälsält-&lt;br&gt;
24&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ning samt om huvudmannaskap och kostnadsansvar. I 2
kap. finns före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skrifter
om skolstyrelse och utbildningsnämnd, medan 3 kap. innehåller Prop. 1985/86: 10
vissa bestämmelser om statliga skolmyndigheter. Elevomräden och inter­kommunal
ersättning behandlas i 4 kap. I 5 kap. finns föreskrifter om Bilaga 3
utbildningen i grundskolan och om skolplikten, medan motsvarande be­stämmelser
för specialskolan finns i 6 kap. Grundläggande föreskrifter om utbildningen i
gymnasieskolan finns i 7 kap. Enskilda skolor och privatut­bildning behandlas i
8 kap. och skolhälsovården i 9 kap. 1 det avslutande 10 kap. har tagits in
föreskrifter om bl. a. överklagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har under arbetets gång inhämtat synpunkter från bl.a. olika myndigheter,
intresseorganisationer och skolledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10
Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till Skollag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 kap. Allmänna
föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8
Denna lag innehåller föreskrifter om utbildningen i skolformerna&lt;br&gt;
grundskola, specialskola och gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
innehåller även föreskrifter om enskilda skolor och privatutbild­ning samt om skolhälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8
Föreskrifter om utbildningen av vissa psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;
finns i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings­&lt;br&gt;
störda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningens
mål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
8    Samhällets utbildning av barn och ungdom skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ge
eleverna kunskaper,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utveckla
deras färdigheter, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i samarbete med hemmen
främja deras utveckling till harmoniska männi­skor och till dugliga och
ansvarskännande samhäUsmedlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskap
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   Varje kommun skall anordna
grundskola samt främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Staten skall anordna
specialskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   Varje landstingskommun
skall främja ungdomars utbildning i gymna­sieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnadsansvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
8   Utbildningen i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan skall vara
kostnadsfri för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kommun eller landstingskommun, som bedriver gymnasieskola, får besluta att
eleverna i denna skolform helt eller delvis själva skall bekosta sådana
nödvändiga läroböcker, skrivmateriel och andra utbildningshjälp­medel som
används för eget bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
8    All skolhälsovård skall vara kostnadsfri för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. Kommunernas och landstingskommunernas skolledning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8    I varje kommun
skall det finnas en skolstyrelse. Skolstyrelsen skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
styrelse för kommunens grundskola och gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
I varje landstingskommun, som har anordnat gymnasieskola, skall&lt;br&gt;
det finnas en utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden skall vara styrelse&lt;br&gt;
för landstingskommunens gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget
skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i
uppdrag att vara utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8  
Till skolstyrelsens uppgifter hör att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beakta
den allmänna utvecklingen på skolväsendets område, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ullse
alt barn och ungdomar i kommunen bereds tillfredsställande utbild­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall vidare ha inseende över allt som gäller skolväsendet i kommunen och ha
hand om förvaltning och verkställighet inom sitt verk­samhetsområde. Detta
gäller dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligt lag, annan
föreskrift eller beslut som avses i 3 kap. 14 8 kommunallagen (1977:179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller utbildningsnämnden i fråga om landstingskommunens gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Följande föreskrifter i 3 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i&lt;br&gt;
tillämpliga delar skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om antalet ledamöter m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 första slycket om valbarhet
m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om rätt till ledighet frän
anställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 första stycket om mandattid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 tredje stycket om verkan av
ledamots avgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om ordförande och vice ordförande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om tid och plats för
sammanträde samt om närvarorätt vid samman­träde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om suppleants tjänstgöring m.
m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 första stycket om
beslutförhel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om beslutsförfarande och
protokoll m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om delgivning m.m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om reglemente och delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 8 första stycket eller 6 S
kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 8 andra stycket kommunallagen får inte
omfatta befogenhet -att meddela eller återkalla godkännande för enskild skola
enligt 8 kap. I och 2 SS denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Utan hinder av 2 8 2 förvaltningslagen (1971:290) skall föreskrifterna&lt;br&gt;
om jäv m.m. i 4 och 5 SS nämnda lag tillämpas i samtliga ärenden hos&lt;br&gt;
skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsråd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8  
Varje skolstyrelse skall utse ett planeringsråd.&lt;br&gt;
Planeringsrädet skall dels biträda styrelsen i frågor som gäller utbild­&lt;br&gt;
ningens anknytning till arbetslivet, dels följa yrkesutbildningen i kom­&lt;br&gt;
munen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsrådet
skall ha minst fem ledamöter. 1 planeringsrådet skall det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finnas företrädare för
arbetsgivare och arbetstagare samt för den offentliga&lt;br&gt;
Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;arbetsförmedlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yrkesråd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 8  
Om en kommun har anordnat gymnasieskola skall skolstyrelsen utse&lt;br&gt;
ett eller flera yrkesråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yrkesråd
skall biträda styrelsen i frågor som gäller utbildningens yrkes­inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varje
yrkesräd skall ha minst tre ledamöter. I yrkesrådet skall det finnas
företrädare för arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
föreskrifter gäller för en landstingskommun som har an­ordnat gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8   
I stället för att utse yrkesräd fär en skolstyrelse ge planeringsrådet i&lt;br&gt;
uppdrag att fullgöra sådana uppgifter som ankommer på yrkesråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
föreskrifter om skolledningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §  
Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om kommunernas och&lt;br&gt;
landstingskommunernas skolledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
kap. Centrala och regionala myndigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   Skolöverstyrelsen   skall  
vara  central   förvaltningsmyndighet  för grundskolan, specialskolan och
gymnasieskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   I varje län skall det
finnas en länsskolnämnd. Länsskolnämnden skall inom länet ha inseende över
grundskola, spe­cialskola och gymnasieskola samt även i övrigt över
utbildningen av skol-pUktiga barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   Länsskolnämnden skaU ha nio
ledamöter. För varje ledamot skall det finnas en personlig suppleant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna
och suppleanterna skall vara bosatta i länet. De skall utses för tre år räknat
från och med den 1 januari året efter det när allmänna val till landsting och
kommunfullmäktige har ägt rum,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8  
Av ledamöterna i länsskolnämnden skall två utses av regeringen, en&lt;br&gt;
av skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen och fem av landsUnget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Gotlands län skall fem ledamöter utses av kommunfuUmäklige i Gol­lands kommun,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Göteborgs och Bohus län saml i Malmöhus län skaU tre ledamöter utses av
landstinget och tvä ledamöter av kommunfullmäkUge i Göteborgs kommun respektive
Malmö kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Suppleantema
skaU utses på samma sätt som ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8  
Av de två ledamöter som regeringen utser skall den ene företräda&lt;br&gt;
arbetsgivare och den andre arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen anger
ytterligare villkor för ledamöterna och suppleanterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 kap.
Elevområden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8    Ett eievområde skall finnas för varje skolform som
en kommun eller&lt;br&gt;
landstingskommun anordnar. Om det är lämpligt får särskilt elevområde     Bilaga
4&lt;br&gt;
finnas för viss del av en skolform, såsom för stadium i grundskolan eller&lt;br&gt;
studieväg i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett elevområde skall alltid omfatta den kommun eller
landstingskommun som anordnar skolformen. Elevomrädet får dessutom omfatta en
eller flera andra kommuner eller landstingskommuner eller delar därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Sådana elevområden som berör kommuner i endast ett län
eller&lt;br&gt;
endast en landstingskommun skall bestämmas av länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en fråga om elevområde berör kommuner i flera län eller
flera landstingskommuner fattas beslutet av de berörda länsskolnämnderna. Kan
länsskolnämnderna inte enas. skall frågan hänskjutas till regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
får bestämma att beslut om elevområde skall meddelas av regeringen eller av den
myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   Till ett
elevområde hör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som är
kyrkobokförd inom elevomrädet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som inte är
kyrkobokförd i rikel eller saknar stadigvarande vistelseort men uppehåller sig
inom elevområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I en kommuns
grundskola skall tas emot barn som tillhör grundsko­lans elevområde samt barn
för vilka denna grundskola är lämpligast med hänsyn till barnets personliga
förhållanden eller av andra särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1 en kommuns
eller landstingskommuns gymnasieskola skall företrä­desvis tas emot behöriga
inträdessökande som tillhör gymnasieskolans eievområde eller för vilka denna
gymnasieskola är lämpligast med hänsyn till sökandens personliga förhållanden
eller av andra särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 män av plats skall även tas emot annan inträdessökande,
som inte kan få plats i önskad utbildning i skolform av samma slag inom det
elevområde som sökanden tillhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Om en kommun pä grund av föreskrift i 5 eller 6 8 i
sin grundskola&lt;br&gt;
eller gymnasieskola har tagit emot en elev som inle är kyrkobokförd inom&lt;br&gt;
kommunen, har kommunen rätt till ersättning av elevens kyrkobokförings­&lt;br&gt;
kommun eller, i fråga om sädan elev som inle är kyrkobokförd i riket,&lt;br&gt;
elevens vistelsekommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En landstingskommun, som har anordnat gymnasieskola, är i
motsva­rande fall berättigad till ersättning frän annan landstingskommun eller
kommun som inte tillhör någon landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna om rätt till ersättning gäller på
motsvarande sätt om en vuxen elev har tagits emot i en gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Om berörda kommuner eller landstingskommuner inte
kommer över­&lt;br&gt;
ens om annat, skall ersättning enligt 7 8 bestämmas enligt föreskrifter som&lt;br&gt;
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tvister om ersättning skall hänskjutas till
länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en sådan tvist berör kommuner i flera län eller flera
landstingskom­muner och länsskolnämnderna inte kan enas. skall frågan
hänskjutas till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10     
5 kap. Grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räii
till utbildning samt skolplikt Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8  
Varje barn som är bosatt i riket har rätt att få utbildning i grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;från
och med höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år till och med
vårterminen del kalenderår barnet fyller sexton är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
denna tid skall barnet fullgöra skolpUkt genom att delta i utbild­ningen i
grundskolan, om inte annat anges särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
om rätt till utbildning och om skolplikt i specialskolan i stället för
grundskolan finns i 6 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om ett barn har nått
skolmognad fär skolstyrelsen på begäran av barnets vårdnadshavare tillåta att
barnet börjar i grundskolan höstter­minen det kalenderår barnet fyller sex är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om ett skolpliktigt barn inte
har nått skolmognad får skolstyrelsen, efter medgivande av barnets
vårdnadshavare, besluta att barnet skall börja i grundskolan först höstterminen
det kalenderår barnet fyller åtta år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
ett sådant beslut har meddelats skall barnet gå i förskola enligt föreskrifter
i socialtjänstlagen (1980:620). Denna skyldighet gäller högst 525 timmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen får förordna att
intagning i grundskolan i vissa fall skall ske endast vartannat år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 1 stället för att delta i
utbildningen i grundskolan får ett barn fullgöra sin skolplikt på något av
följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom att delta i utbildningen
i sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
närmare föreskrifter här­om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom att delta i utbildningen
i enskild statsunderstödd skola. Rege­ringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar närmare föreskrifter härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom att delta i utbildningen
i annan enskild skola som har godkänts av skolstyrelsen enligt 8 kap. 1 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom att delta i
privatutbildning som har godkänts av skolstyrelsen enligt 8 kap. 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8
Ett barn har fullgjort sin skolplikt när barnet tillfredsställande har&lt;br&gt;
gått igenom högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande årskurs i&lt;br&gt;
annan skolform där skolplikten får fullgöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikten
skall också anses fullgjord om barnet vid särskild prövning visat sig ha
motsvarande kunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 S
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till en elevs bästa fär skolsty­&lt;br&gt;
relsen medge att eleven avslutar sin utbildning i grundskolan tidigast vid&lt;br&gt;
utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller femton år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sådant
medgivande får ges endast om eleven under återstodfen av sin skolpliktstid fär
lämplig utbildning eller sysselsättning. Om detta villkor inte längre uppfylls
skall skolstyrelsen återkalla medgivandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
elev som har slutat grundskolan enligt denna paragraf skall stå under
skolstyrelsens tillsyn tills skolplikten upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8                         8  
Om en elev, när skolplikten upphör, inte tillfredsställande har gått&lt;br&gt;
2Q                                 igenom högsta årskursen i grandskolan och
eleven anses kunna tillgodo­&lt;br&gt;
göra sig utbildningen, fär skolstyrelsen på begäran av elevens vårdnadsha­&lt;br&gt;
vare medge att eleven fullföljer sin utbildning i grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 S   
Vårdnadshavare tiU ett skolpliktigt barn skall tillse att barnet fullgör    
Prop. 1985/86: 10 sin skolplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Vårdnadshavare, som av tredska hindrar att ett
skolpliktigt barn fullgör sin skolplikt, får av skolstyrelsen vid vite
föreläggas att tillse att barnet fullgör sin skolplikt. Ett sådant föreläggande
skall omedelbart föl­jas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om föreläggandet inte följs fär länsrätten, på talan av
skolstyrelsen, utdöma vitet. Sådant vite får inte förvandlas till fängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118 Om synneriiga skäl föreligger fär länsrätten, på talan
av skolstyrel­sen, förordna att en skolpliktig elev i grundskolan skall hämtas
till skolan med biträde av polismyndighet. Ett sådant beslut fär verkställas
även om det överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningens organisation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8   Grundskolan skall ha nio årskurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Årskurserna skall vara fördelade på olika stadier enligl
följande; Årskurserna 1-3 Lågstadium Årskurserna 4-6 Mellanstadium Årskurserna
7-9 Högstadium&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 8 Utbildningen skall anordnas så att olika behov och
intresseinrikt­&lt;br&gt;
ningar hos eleverna kan tillgodoses. Särskilt stöd skall ges till sådana&lt;br&gt;
elever som har svårt att följa eller inte kan delta i den vanliga utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om rätt för en kommun att
i vissa fall överiåta ät annan att anordna utbildning för sädana elever som på
grund av handikapp eller sjukdom inte kan delta i den vanliga utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 8 En elev skall på begäran av vårdnadshavare befrias
frän att delta i&lt;br&gt;
religiösa inslag i utbildningen, om eleven tillhör ett trossamfund som av&lt;br&gt;
regeringen fått tillstånd att i skolans ställe ombesörja utbildning i religions­&lt;br&gt;
kunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om att vägra en elev sådan befrielse skall prövas av
skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap. Specialskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledande föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Föreskrifterna i detta kapitel gäller endast sädana barn som pä grund av
synskada, dövhet, hörselskada eller talskada inte kan delta i utbildning­en i
grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 För
specialskolan skall finnas lokala styrelser. Regeringen meddelar föreskrifter
om sädana styrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätt till UtbUdning saml skolplikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Varje barn som är bosatt i riket och har något
handikapp, som avses i&lt;br&gt;
1 §, har rätt att fä utbildning i specialskolan frän och med höstterminen det&lt;br&gt;
kalenderår barnet fyller sju år till och med vårterminen det kalenderår&lt;br&gt;
barnet fyller sjutton år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under
denna tid skall barnet fullgöra skolplikt genom alt delta i utbild­&lt;br&gt;
ningen i specialskolan, om inte annat anges särskilt.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10      4 8   Lokal styrelse för specialskolan skall pröva frågor om
rätt till utbild­ning och om skolplikt i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8  
Om ett barn har natt skolmognad far den lokala styrelsen på begäran&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
barnets vårdnadshavare tillåta att barnet börjar i specialskolan höstter­minen del
kalenderår barnet fyller sex är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8
Om ett skolpliktigt barn inte har nätt skolmognad får den lokala&lt;br&gt;
styrelsen, efter medgivande av barnets vårdnadshavare, besluta att barnet&lt;br&gt;
skall börja i specialskolan först höstterminen det kalenderår barnet fyller&lt;br&gt;
åtta år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
ett sådant beslut har meddelats skall barnet gå i förskola enligt föreskrifter
i socialtjänstlagen (1980:620). Denna skyldighet gäller högst 525 Ummar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen får förordna att
intagning i specialskolan i vissa fall skall ske endast vartannat år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Skolöverstyrelsen får medge
att ett barn fullgör sin skolplikt pä annat sätt än genom att delta i
utbildningen i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Ett barn har fullgjort sin
skolplikt när barnet tillfredsställande har gått igenom högsta årskursen i
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikten
skall också anses fullgjord om barnet vid särskild prövning visat sig ha
motsvarande kunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till en elevs bästa får den&lt;br&gt;
lokala styrelsen för specialskolan medge att eleven avslutar sin utbildning i&lt;br&gt;
specialskolan tidigast vid utgången av vårterminen det kalenderår eleven&lt;br&gt;
fyller femton är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sådant
medgivande fär ges endast om eleven under återstoden av sin skolpliklstid får
lämplig utbildning eller sysselsättning. Om detta villkor inle längre uppfylls
skall den lokala styrelsen återkalla medgivandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
elev som slutat specialskolan enligt denna paragraf skall stå under den lokala
styrelsens tillsyn tills skolplikten upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om en elev, när skolplikten
upphör, inte tillfredsställande har gått igenom högsta årskursen i
specialskolan och eleven anses kunna tillgodo­göra sig utbildningen, får den
lokala styrelsen på begäran av elevens vårdnadshavare medge att eleven
fullföljer sin utbildning i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Vårdnadshavare till ett
skolpliktigt barn skall tillse att barnet fullgör sin skolplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Vårdnadshavare, som av
tredska hindrar att ett skolpliktigt barn fullgör sin skolplikt, fär av den
lokala styrelsen vid vite föreläggas att tillse att barnet fullgör sin
skolplikt. Ett sådant föreläggande skall omedelbart följas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
föreläggandel inte följs fär länsrätten, pä talan av den lokala styrel­sen,
utdöma vitet. Sådant vite får inte förvandlas till fängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 8
Om synnerliga skäl föreligger får länsrätten, på talan av den lokala&lt;br&gt;
styrelsen, förordna att en skolpliktig elev i specialskolan skall hämtas till&lt;br&gt;
skolan med biträde av polismyndighet. Ett sådant beslut får verkställas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;även om det överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningens
organisation&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 8   
Specialskolan skall ha tio årskurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Årskurserna
skall vara fördelade pä lågstadium, mellanstadium och hög-     Bilaga 4
stadium. Regeringen meddelar närmare föreskrifter härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 8
Utbildningen skall anordnas så att olika behov och intresseinrikt­&lt;br&gt;
ningar hos eleverna kan tillgodoses. Särskilt stöd skall ges lill sådana&lt;br&gt;
elever som har svårt att följa eller inte kan delta i den vanliga utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningen
skall anpassas efter varje elevs utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 8
En elev skall pä begäran av vårdnadshavare befrias frän att delta i&lt;br&gt;
religiösa inslag i utbildningen, om eleven Ullhör ett trossamfund som av&lt;br&gt;
regeringen fått tillstånd att i skolans ställe ombesörja utbildning i religions­&lt;br&gt;
kunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
om alt vägra en elev sädan befrielse skall prövas av den lokala styrelsen för
specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
kap. Gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8
Ungdomar som är bosatta i riket och uppfyller föreskrivna behörig­&lt;br&gt;
hetsvillkor har rätt att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
För prövning av frågor om intagning i gymnasieskolan skall det&lt;br&gt;
finnas intagningsnämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
intagningsnämnd skall ha minst sex ledamöter. I intagningsnämnden skall det
finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närmare
föreskrifter om intagningsnämnderna meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
En elev skall på begäran av vårdnadshavare befrias frän att delta i&lt;br&gt;
religiösa inslag i utbildningen, om eleven tillhör ett trossamfund som av&lt;br&gt;
regeringen fält tillstånd att i skolans ställe ombesörja utbildning i religions­&lt;br&gt;
kunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
om att vägra en elev sådan befrielse skall prövas av skolstyrelsen eller
utbildningsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. Enskilda skolor och privatutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkänd
enskild skola&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8   
En enskild skola skall godkännas för att få ta emot elever för fullgö­&lt;br&gt;
rande av skolplikt om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utbildningen
vid skolan till art, omfattning och allmän inriktning väsent­ligen motsvarar
grundskolans, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolan
förestås av en lämplig person med tillräcklig pedagogisk skicklig­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökan
om godkännande skall göras hos skolstyrelsen i den kommun där skolan skall
bedriva verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8  
Om en godkänd enskild skola&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
längre uppfyller de villkor som anges i 1 8, eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  Riksdagen
1985/86- 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utbildningen
inte leds av lärare med tillräcklig pedagogisk skicklighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;skolan av annan anledning inte drivs på tillfredsställande sätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
skolstyrelsen förelägga skolans ledning att avhjälpa bristerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ett sådant föreläggande inte följs fär skolstyrelsen återkalla godkän­nandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ I en godkänd enskild skola får ett barn som inle uppnått skolplikts­åldern
las emot i en årskurs, som motsvarar en årskurs i grundskolan, tidigast
höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år och då under förutsättning att
barnet har nått skolmognad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Privatuthitdning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Om ett skolpliktigt barns vårdnadshavare vill anordna privatutbild­&lt;br&gt;
ning i stället för att låta barnet delta i grundskolans utbildning skall detta&lt;br&gt;
anmälas till skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall godkänna privatutbildningen om barnet genom den­na kan fä kunskaper och
grundläggande färdigheter som väsentligen mot­svarar vad barnet kan få genom
alt delta i grundskolans utbUdning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Ett barn som skall delta i privatutbildning enligt 4 8 fär av skolstyrel­&lt;br&gt;
sen kallas till prövning när det finns skäl till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sädan privatutbildning inte är tillfredsställande, skall skolstyrelsen
förelägga barnets vårdnadshavare att avhjälpa bristerna. Om föreläggandet inte
följs får skolstyrelsen återkalla godkännandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolöverstyrelsens
tillsyn i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
8 När särskilda skäl föreligger får skolöverstyrelsen inspektera sådan enskild
skola som annars inte står under statlig myndighets inseende och som tar emot
elever som inte har fyllt 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
allvariiga missförhållanden råder inom skolan skall skolöverstyrel­sen
förelägga skolans ledning att avhjälpa missförhållandena. Om föreläg­gandet
inte följs får skolöverstyrelsen vid vite förbjuda att skolan tar emot elever
som inte har fyllt 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. Skolhälsovård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8  
Skolhälsovård skall finnas inom&lt;br&gt;
grundskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;specialskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gymnasieskolan,
på utbildning som omfattar minst ett läsår,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sameskolan,
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enskilda
statsunderstödda skolor för skolpliktiga elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   Skolhälsovården skall
främst vara förebyggande. Den skall även omfatta annan hälso- och sjukvård som
kan meddelas genom skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   Alla elever har rätt att pä
begäran bli undersökta av läkare och att i övrigt anlita skolhälsovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läkarundersökning är
obligatorisk för eleverna i de fall som anges i 4-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;7 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8   Varje elev i
grundskolan skall genomgå allmän läkarundersökning i     Prop. 1985/86: 10&lt;br&gt;
början av första läsåret och därefter minst vart tredje är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller elever i sameskolan och skolpliktiga elever i enskild     Bitasa 4
statsunderstödd skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Varje elev i specialskolan skall genomgå fullständig läkarundersök­&lt;br&gt;
ning snarast efter det att eleven har tagits in i specialskolan. Den skada&lt;br&gt;
som har föranlett intagningen skall undersökas av specialist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varje
elev i specialskolan bör genomgå allmän läkarundersökning minst tvä gånger om
året och undersökas av specialist när det behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Varje elev som deltar i
utbildning i gymnasieskolan, som omfattar minst ett läsår, skall
läkarundersökas en gång under första läsåret och därefter högst vartannat år
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Utöver vad som sägs i 4-6 SS
skall en elev undersökas av läkare dels när skolläkaren anser det vara
nödvändigt med hänsyn till elevens hälsa, dels när personal vid skolan eller
elevens vårdnadshavare begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Vad som åligger en kommun i
fråga om skolhälsovården får efter överenskommelse med en landstingskommun i stället
fullgöras av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen fär medge undantag
frän föreskrifterna i detta kapitel om skolhälsovården i sameskolan och i
enskild statsunderstödd skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. Övriga föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överklagande
av beslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §   
Skolstyrelsens beslut får överklagas hos länsskolnämnden genom&lt;br&gt;
besvär om beslutet gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mottagande
av elev enligt 4 kap. 5 eller 6 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UtbUdning
i grundskolan vid sex år enligt 5 kap. 2 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppskjutande
av utbildning i grundskolan enligt 5 kap. 3 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fullgjord
skolplikt enligt 5 kap. 6 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befrielse
från utbildning i grundskolan enligt 5 kap. 7 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förlängd
utbildning i grundskolan enligt 5 kap. 8 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befrielse
från att deka i religiösa inslag i utbildningen enligt 5 kap. 14 S eller 7 kap.
3 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkännande
eller äterkallelse av godkännande för enskild skola enligt 8 kap. 1 och 2 SS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkännande
eller äterkallelse av godkännande av privalutbildning en­ligt 8 kap. 4 och 5
8S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
beslut som skolstyrelsen har meddelat enligt denna lag får endast överklagas
genom kommunalbesvär enligt föreskrifter i kommunallagen (1977:179).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §   
Utbildningsnämndens beslut får överklagas hos länsskolnämnden&lt;br&gt;
genom besvär om beslutet gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mottagande
av elev enligt 4 kap, 6 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befrielse från att delta i
religiösa inslag i utbildningen enligt 7 kap. 3 S,&lt;br&gt;
Andra beslut som utbildningsnämnden har meddelat enligt denna lag får&lt;br&gt;
endast överklagas genom kommunalbesvär enligt föreskrifter i kommunal­&lt;br&gt;
lagen (1977:179).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10      3
8    Beslut som en lokal styrelse för specialskolan har meddelat enligt denna
lag får överklagas hos länsskolnämnden genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Länsskolnämndens beslut om godkännande eller äterkallelse av god­&lt;br&gt;
kännande av privatutbildning enligl 8 kap, 4 och 5 88 får överklagas hos&lt;br&gt;
kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
beslut som länsskolnämnden har meddelat enligt denna lag får överklagas hos
regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten genom&lt;br&gt;
besvär om beslutet gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fullgörande
av skolplikt pä annat sätt än genom deltagande i specialsko­lans utbildning
enligt 6 kap. 8 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbud
för en enskild skola alt ta emot elever under viss ålder enligt 8 kap.6 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
beslut som skolöverstyrelsen har meddelat enligt denna lag fär överklagas hos
regeringen genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemyndiganden m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8
Regeringen bemyndigas att i fråga om grandskolan och specialskolan&lt;br&gt;
meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 8 regeringsformen och som gäller&lt;br&gt;
arbetets anordnande, ledighet för elev eller åtgärd för elevs tillrättaföran­&lt;br&gt;
de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
bemyndigas vidare all meddela föreskrifter om kommuns befattning med grundskola
och gymnasieskola samt om landstingskom­muns befattning med gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet
fär anordnas i skola enligt föreskrifter som regering­en meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 8
Regeringen fär överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela närma­&lt;br&gt;
re föreskrifter i de hänseenden som anges i 6 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   Denna
lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;
skollagen (1962:319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äldre föreskrifter skall
fortfarande gälla i fråga om utdömande av sådant vite som har förelagts enligt
39 8 skollagen (1962: 319) före utgången av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om det i lag eller annan
författning hänvisas till en föreskrift som ersatts genom en föreskrift i denna
lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bdaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Prop, 1985/86: 10 Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över
skolförfattningsutredningens betänkande (Ds U 1981:4) Skollagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen,
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskalteverket (RSV), statens
arbetsgivarverk (SAV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skol­överstyrelsen
(SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens invandrar­verk (SIV), hovrätten
för Övre Norrland, kammarrätten i Jönköping, samt­liga länsskolnämnder, länsstyrelserna
i Södermanlands och Jämtlands län, styrelsen för Östervångsskolan, styrelsen
för Tomtebodaskolan, same­skolstyrelsen, svenska språknämnden, utredningen (U
1978:04) om kom­munal vuxenutbildning (komvux-utredningen),
integrationsutredningen (U 1978:07), kommittén (U 1979:13) angående skolor med
enskild huvud­man (SEH-kommittén), förskola-skola-kommittén (U 1981:01),
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorgani­sation
(TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet Hem och Skola (RHS),
styrelsen för Estniska Skolan i Stockholm, Centerns ungdomsförbund (CUF),
Moderata ungdomsförbundet (MUF), Göteborgs och Bohus läns värdskoleförbund,
Stockholms läns. Malmöhus läns, Jön­köpings läns, Göteborgs och Bohus läns och
Västmanlands läns lands­tingskommuner samt Stockholms, Göteborgs, Malmö,
Botkyrka, Värmdö, Tierps, Eskilstuna, Nyköpings, Ljungby, Olofströms, Östra
Göinge, Hel­singborgs, Svedala, Halmstads, Tjörns, Färgelanda, Trollhättans,
Vara, Kristinehamns, Hällefors, Ludvika, Ljusdals, Örnsköldsviks, Umeå och
Vilhelmina kommuner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
har bifogat yttranden frän universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund, För
universitetet i Stockholm har rektorsämbetet till UHÄ överläm­nat ett yttrande
som inhämtats frän universitetets juridiska fakultets­nämnd. För universitetet
i Uppsala har rektorsämbetet yttrat sig. Frän universitetet i Lund föreligger
yttranden frän juridiska fakultetsnämnden och förvaltningsnämnden för
lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö, vilka yttranden rektorsämbetet har
överlämnat till UHÄ med eget yttrande i anslutning till juridiska
fakultetsnämndens yttrande. UHÄ har i sitt eget yttrande såvitt gäller den
lagtekniska frågan om skolplikten och åsiktsskyddet hänvisat till vad som
anförts av de juridiska fakultetsnämn­derna vid universiteten i Stockholm och
Lund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Göteborgs kommun har kommunstyrelsen som svar på remissen överlämnat ett
yttrande från Göteborgs allmänna skolstyrelse. Kommun­styrelsen har även
bifogat tjänsteutlåtande från Göteborgs stadskansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Jämtlands län har hänvisat till yttrandet från länsskol­&lt;br&gt;
nämnden i samma län.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Södermanlands län har bifogat yttranden från Söder-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;manlands
läns landstingskommun och Oxelösunds kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Yttranden har dessutom kommit in från Sveriges Psykologförbund och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolledarförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställningens disposition m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det följande redovisas först remissinstansernas allmänna inställning (avsnitt
1) samt vissa synpunkter rörande lagförslagets uppbyggnad, termi­nologi m. m.
(avsnitt 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
följer såsom avsnitten 3-12 en redovisning av yttranden med utgångspunkt i
utredningens förslag till olika kapitel i skollagen. Därvid lämnas för varje
kapitel först vissa uppgifter om ändringar i den nuvarande skollagen som har
skett efter det att utredningen lade fram sitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
tas upp vissa ytteriigare frågor som har berörts av en eller flera
remissinstanser (avsnitt 13).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanställningen har som regel inte tagits med remissynpunkter i frågor som
riksdagen har tagit ställning till genom beslut om ändringar i den nuvarande
skollagen efter det att utredningens betänkande avläm­nades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Remissinstansernas allmänna inställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningens
uppgift har varit att se över den nuvarande skollagen från främst språklig och
författningsteknisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag till ny skollag har fält ett i huvudsak mycket positivt mottagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
säger sig med tillfredsställelse ha tagit del av skolförfattningsutred­ningens
första betänkande och tillägger: Stora förtjänster ligger i den genomförda
huvuduppgiften att redaktionellt och språkligt omarbeta skol­lagen - en lagtext
som i sina huvudsakliga delar nu är mer än tjugo år gammal och som pä sin Ud
var ett förstlingsverk på området. Men dess­utom har utredningen i.detta
betänkande bl.a. samlat och med stor preg­nans behandlat ett rikt stoff både i
sakfrågor och i författningslekniska frågor, vilket ger volymen ett bestående
värde för många som i olika roller sysslar med skolfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet framhåller följande: Det förslag till omarbe­&lt;br&gt;
tad skollag som framlagts innebär enligt styrelsens mening betydande&lt;br&gt;
förbättringar. Dispositionen är överskådlig och språket enklare och klarare&lt;br&gt;
på många punkter. En del detaljer har bedömts onödiga att reglera i lag och&lt;br&gt;
har mönstrats ut. Av stort värde är kapitlet med specialmotiveringar, där&lt;br&gt;
bakgrund, motivering och kommentarer till olika paragrafer redovisas.&lt;br&gt;
Sådant material, samlat frän olika förarbeten, underlättar självfallet i hög&lt;br&gt;
grad tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna lokalt. Likaså hårde&lt;br&gt;
analyserande avsnitten om l.ex. elevområdestillhörighet och rätten Ull fri&lt;br&gt;
38&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;utbildning stort värde för skolledningen och dess
personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
Landstingsförbundet uttrycker sin tillfredsställelse över att en     Prop.
1985/86: 10&lt;br&gt;
översyn kommit till stånd och anser att utredningens förslag medför vä­&lt;br&gt;
sentliga förbättringar av nu gällande skollag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
de flesta övriga remissinstanserna - bl. a. åtskilliga länsskol­nämnder och
kommuner samt Skolledarförbundet — finner det värdefullt att en redaktionell
och språklig omarbetning av skollagen har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/?/?V
anser att en materiell översyn av framförallt skollagen och skolför­ordningen
borde ha föregått den — i och för sig viktiga - språkliga översynen av
skollagen. RHS däremot menar att i och för sig behövliga sakändringar, även
smärre sådana som utredningen har föreslagit, bör anstå till ett senare
sammanhang. RRV anser att översynen, även med en begränsning till språkliga och
redaktionella frågor, borde ha omfattat en jämförelse av texterna i skollagen,
skolförordningen, läroplanerna och andra föreskrifter i syfte att nå inbördes
förenlighet och att till skollagen hänföra de viktigaste bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
anser att det har varit högst befogat och praktiskt att såsom nu skett separat
göra en grundlig omarbetning av skollagen av huvudsakligen språklig och teknisk
natur. Men man kan enligt SÖ:s uppfattning hysa en viss tvekan om det är lika
lämpligt att nu utfärda en helt ny skollag utan att samtidigt göra flera
önskvärda sakliga förändringar än utredningen före­slär, inte minst om sådana
skulle behöva påverka lagens disposition. SÖ avser här närmast komplettering av
lagen med vissa grundläggande regler för andra skolformer eller
utbildningsformer, främst sådana som för närva­rande har sitt lagstöd enbart i
den korta lagen (1975:160) med bemyndi­gande att meddela föreskrifter om
kommuns och landstingskommuns med­verkan i utbildning (se närmare prop. 1975:8
bl. a. s. 21 och 86-88). Det gäller bl. a. kommunal vuxenutbildning och
grundutbildning för vuxna. SÖ pekar i sammanhanget också pä alt det nyligen i
SOU 1981:26 har föresla­gits inarbetning i skollagen av grundregler rörande
undervisningen för utvecklingsstörda (nuvarande särskolan). Länsskolnämnden i
Jönköpings lån framhåller att regering och riksdag inom en inte alltför
avlägsen framtid har att ta ställning till utredningsförslag som kan komma att
påverka innehållet i en ny skollag, l.ex. förslag från gymnasieutredningen, om­sorgskommittén,
komvux-utredningen och integrationsutredningen. Läns­skolnämnden finner del
därför svårt all bedöma när det kan anses lämpligt att med
skolförfattningsutredningens förslag som grund fatta beslut om en ny skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningens
lagförslag innebär i förhållande till nuva- . rande skollag bl. a. utmönstring
av en del detaljer som har bedömts onödi­ga att reglera i lag. En och annan
remissinstans ifrågasätter om utredningen har gått Ullräckligt långt när det
gäller att minska detaljregleringen. Söder­manlands tåns landstingskommun
framhåller att kommunerna efter kom­munreformen har fält ökade ekonomiska och
administrativa resurser vilket möjliggjort uppbyggnaden av skolkanslier och
utbildningsavdelningar med kvalificerad personal. Enligt landstingskommunen kan
det därför ifrågasät­tas om den detaljreglering som fortfarande återstår i
lagförslaget är nöd­vändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Majoriteten
av remissinstanserna har ingenting att erinra mot den språk-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10      liga utformningen. Flera remissinstanser uttalar sig mycket
positivt i detta&lt;br&gt;
hänseende. Svenska språknämnden anser att utredningen i stort sett har&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lyckats i sin strävan att åstadkomma en klar och
lättillgänglig lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
UHÄ synes den nya språkutformningen utgöra en välavvägd balans mellan
traditionellt författningsspråk och modern sakprosa. RHS däremot framhåller att
den språkliga utformningen kan förbättras ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
flertal remissinstanser har kommenterat en rad enskildheter i utred­ningens
förslag. Synpunkterna gäller i betydande utsträckning författnings-tekniska och
språkliga frågor, men även vissa sakfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
den nuvarande skollagen förutsätter utredningens lagförslag att skolpliktens
närmare innehåll skall regleras genom föreskrifter som med­delas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Juridiska fakultetsnämnderna vid
universiteten i Stockholm och Lund menar i sina av UHÄ åberopade yttranden att
den valda författningstekniska lösningen knappast kan vara förenlig med
regeringsformens stadganden om norm­givning (se avsnitt 12.2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har på enstaka punkter redovisat överväganden i sak, ibland följda av förslag
till smärre ändringar i sak. Det gäller framför allt följande frågor, som också
föranlett mänga kommentarer från remissin­stanserna, nämHgen vad kommunala och
landsiingskommunala skolhu­vudman utan kostnad skall tillhandahålla eleverna
(avsnitt 3.3), elevområ­den och interkommunal ersättning (avsnitt 6),
skolchefer (avsnkt 4.4), planeringsråd och yrkesråd (avsnitt 4.3),
handläggningsordningen vid an­vändning av vite och hämtning som tvångsmedel för
skolpliktens fuUgöran-de (avsnitt 7.5.2) samt skolhälsovård (avsnitt 11).
Remissutfallet är på dessa punkter splittrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
sakfrågor har tagits upp av flera remissinstanser, fastän utredning­en inte har
gått in på dem. Det främsta exemplet är frågan om bibehållande av de nuvarande
tvångsmedlen vite och hämtning för att genomdriva skolpliktens fullgörande. Åtskilliga
remissinstanser vill att tvångsmedlen eller åtminstone hämtningsmöjligheten
skall avskaffas (se avsnitt 7.5.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följande
remissinstanser har utan närmare kommentarer tillstyrkt eller lämnat utan
erinran skolförfattningsutredningens förslag, nämligen AMS, statskontoret,
länsskolnämnden i Kopparbergs län, integrationsutredning­en, Göteborgs och
Bohus läns vårdskoleförbund, Stockholms läns, Jönkö­pings läns och Malmöhus
läns landstingskommuner saml Botkyrka, Oxe­lösunds, Ljungby, Svedala och Umeå
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bl.
a. SÖ samt många länsskolnämnder och kommuner har haft syn­punkter på en rad
enskildheter i utredningens förslag. Svenska kommun­förbundet däremot har
ansett sig endast behöva beröra ett fåtal paragrafer särskilt.
Landstingsförbundet har allmänt förklarat sig inte ha något att erinra mot
utredningens förslag tiU mindre ändringar i skollagens sakliga innehåll. UHÄ
finner de föreslagna ändringarna sakligt motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Lagens uppbyggnad, terminologi m. m.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;'&amp;#9632;p-
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;'85/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avsnitt 2 redovisas sådana synpunkter av huvudsakligen teknisk eller     Bilaga
5 språklig karaktär som inte hänför sig till vissa bestämda kapitel i utredning­ens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Lagform när sådan inte krävs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping delar utredningens uppfattning att de grund­läggande bestämmelserna
för det offentliga utbildningsväsendet - och således även bestämmelser som inte
ovillkorligen kräver lagform - även framdeles bör finnas i skollagen. Urvalet
av vad som skall medtagas i lagen framstår som i stort sett väl avvägt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
anser att en jämförelse borde ha gjorts av texterna i skollagen,
skolförordningen och andra föreskrifter i syfte att till skollagen hänföra de
viktigaste bestämmelserna, bl. a. den ramlagstiftning som berör kommu­nerna.
Sådana bestämmelser finns f. n. i skolförordningen, bl. a. i form av allmänt
formulerade regler om kommunens skyldigheter vad gäller skolans mark, lokaler
och inventariebehov. Samtidigt innehåller förslaget till ny skollag fortfarande
detaljbestämmelser om t. ex. antalet ledamöter i plane­ringsräd, ett rådgivande
organ till skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Kapitelindelning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
varje skolform får ett särskilt kapitel ser SÖ som en fördel. Det ökar
överskädligheten och klarheten. Även länsskolnämnderna i Kalmar och Uppsala län
tillstyrker att varje skolform fär ett eget kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Tomtebodaskolan, som är specialskola, anser att skolfor­men specialskolan
inte skall behandlas i ett kapitel för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RHS
har i anslutning till synpunkten att den s.k. målparagrafen bör fä kvarstå på
sin nuvarande plats som skollagens första paragraf (se avsnitt 3.2) anfört: Det
bör vidare övervägas om inte rätten till undervisning, (förslagets 5 kap. 1 §,
6 kap. 3 8,7 kap. I 8), rätten att befrias frän religiösa inslag i
undervisningen (förslagets 5 kap. 14 8, 6 kap. 17 8, 7 kap. 3 8), rätten att
slippa kroppslig bestraffning och kränkande behandling (nuva­rande 26 8),
rätten för envar att åtnjuta respekt och hänsyn (nuvarande 26 8) samt rätten
till jämställdhet mellan könen (nuvarande 9 8 och 20 c 5) bör fä en mer
framskjuten plats, som en slags rättighetskatalog, i omedel­bar anslutning Ull
den inledande målparagrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
har - likaledes i anslutning till synpunkten att målparagrafen bör utgöra
skollagens första paragraf (se avsnitt 3.2) - uttalat att i nära, helst
omedelbar, anslutning till denna bör följa de centrala kapitel som gäller
själva skolverksamheten och alltså rör eleverna, dvs, kapitlen 5-8 om de olika
skolformerna och kapitel 9 om skolhälsovården. Därmed skulle de
förvaltningsmässiga delarna te sig mindre dominerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär att lagens paragrafer skall numreras kapitelvis. Länsskolnämnden i
Uppsala lån avstyrker detta. Eftersom varje kapitel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har relativt ringa
omfattning anser nämnden att det vore mera praktiskt om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;paragraferna numrerades i
en följd (SS 1-85).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10 Bdaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Språk m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
framhåller önskvärdheten av att i det grundläggande författningsar­betet nå en
god balans mellan att vara kortfattad och att vara tillräckligt tydlig. Det
innebär samtidigt att man, såsom ju numera är accepterat i lagstiftningsarbetet
på ett helt annat sätt än förr, beaktar vilka kategorier som skall tillämpa
författningarna. Det är på detta område huvudsakligen förtroendemän och
tjänstemän som inte är jurister och som inte alls har författningstolkning som
en huvuduppgift. Vad som för vissa jurister -med bl. a. en vidsträckt överblick
över olika lagstiftningskomplex - är &amp;quot;självklart&amp;quot;,
&amp;quot;onödigt&amp;quot; etc. och därför l.ex. bör utmönstras, är kanske inte alltid
lika självklart för skolledare, skolstyrelseledamöter och andra som har att
tillämpa skolförfattningarna. SÖ har därför följande specieUa önskemål, som har
till syfte att inte minst i ett övergångsskede minska riskerna för
missförstånd. När sålunda ett konkret stadgande i nuvarande författningstext
(l.ex. skollagen) bortfaller på grund av att frågan numera är reglerad i ett
annat, mer generellt författningskomplex, sä bör man enligt SÖ:s mening, när
frågan inte är oväsentlig i sak, vara generös nog att samtidigt med att i detta
fall den planerade nya skollagen utfärdas, anting­en i själva lagtexten eller i
t. ex. skolförordningen (motsvarande) i stället ta in en hänvisning Ull eller
erinran om att (den utmönstrade) frågan regleras i annat lagkomplex. Ett par
exempel där SÖ finner detta särskik befogal är förslagen (s. 56,58 f.) att ur
skollagen skall utmönstras agaförbud (26 8 SL) och stadganden om att verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män (9 S och 20 c SSL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
nämner med tillfredsställelse vissa exempel på tekniska förbättringar som
skolförfaltningsutredningens förslag inrymmer. Till sådant som för lagens
tillämpare ökar klarheten och minskar riskerna för missförstånd och onödig
tidspillan hör enligt SÖ bl. a. alt man frångår metoden att hänvisa meUan
lagens paragrafer, att när hänvisningar görs lUl annan lag, l.ex.
kommunallagen, kort anges vad paragrafen i fråga behandlar samt att man i stort
sett helt frångår metoden med presensform lill förmån för påbudels klarare
&amp;quot;skall&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moderniseringen
av lagtexten kan enligt SÖ i någon mån inge farhågor för missförstånd, framför
allt övergångsvis. Man får nog som ett pris för moderniseringen räkna med att
del inle blir alldeles bekymmersfritt alt texter förkortas, tas bort eller görs
om utan att därmed någon saklig ändring är avsedd, uttryckUgen eller
underförstått i betänkandet. Ett starkt förkortat eker moderniserat
uttryckssätt kan naturligtvis ibland ge en annan saklig nyans, eUer i vart fall
uppfattas så. Den skolpoHUska bakgrun­den liU ett tidigare stadgande kanske
någon gång blir bortskymd. En modernisering är dock behövlig och kan vara värd
sitt pris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
språknämnden anser bl. a. att s.k. naket substantiv på några ställen, t. ex. i
5 kap. 14 8, är att föredra framför den använda obestämda formen. Språknämnden
ställer också frågan om inte tiden är inne att överväga en annan form än
&amp;quot;enligt 8 kap. 1 och 2 SS denna lag&amp;quot; (se i 2 kap. 4 8) för
hänvisningar inom en och samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kalmar län finner det tillfredsställande att utred-     Prop. 1985/86: 10
ningen valt att undvika alltför många hänvisningar i lagtexten. Därmed
underlättas läsningen och texten blir lättbegriplig. I de fall då man ändå    
Bilaga 5 måste tillgripa hänvisningar har utredningen enligt nämnden funnit en
teknik och form som är mycket tilltalande genom att kort ange vad som behandlas
i de paragrafer som man hänvisar till. Så sker t. ex. i 2 kap. 4 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt TCO har möjligen strävan att undvika hänvisningar
drivits för långt. En viss försiktig hänvisning inom lagen skulle inte ha gjort
den mycket mera svårläst. Däremot skulle en del onödiga upprepningar ha kunnat
undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Föräldrar, vårdnadshavare m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nuvarande skollagen används ordet föräldrar i
betydelsen vård­nadshavare i föräldrabalkens mening. Lagen innehåller inga
bestämmelser beträffande dem som är föräldrar utan att vara vårdnadshavare
eller som har hand om andras barn utan att i juridisk mening vara
vårdnadshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller skolförfattningsutredningen föreslår
bestämmelser beträffan­de andra av de nu nämnda än vårdnadshavare. Utredningen
föreslår att termen vårdnadshavare införs i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fä remissinstanser har yttrat sig specieUt i hithörande
frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Jönköping tillstyrker på av utredningen
anförda skäl att termen vårdnadshavare införs i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hällefors kommun anser att det är en fördel att ordet
vårdnadshavare används konsekvent för att markera alt det är de eller den som
enligt föräldrabalken har vårdnaden om ett bam som åsyftas med olika föreskrif­ter
i skollagen. 1 praktiken är orden målsman och förälder/föräldrar mera
lätthanterliga men det är uppenbart att entydighet i fråga om innebörden är att
föredra i lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till dem som tillstyrker förslaget att i lagtexten använda
termen vård­nadshavare hör också länsskolnämndernd i Hallands, Jönköpings och
Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SÖ anser att en hänvisning till annan lagtext vore
önskvärd för att förklara vad som menas med vårdnadshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ljusdals kommun pekar på att ett barns föräldrar
(vårdnadshavare) kan ha olika uppfattning t. ex. i fråga om uppskov med skolstarten
enligt 5 kap. 3 8 lagförslaget. Kommunen anser att det i lagtexten bör
klargöras huruvi­da båda måste lämna sitt medgivande för att skolstyrelsen
skall kunna besluta om uppskov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göteborgs stadskansli konstaterar att l.ex.
fosterföräldrar inte inryms i&lt;br&gt;
begreppet vårdnadshavare och 'anför: Stadskansliet vill emellertid ifråga­&lt;br&gt;
sätta om inte fosterföräldrar borde vara berättigade att ansöka om vissa&lt;br&gt;
typer av beslut. Stadskansliet tänker här på det fall att ett barn under en&lt;br&gt;
lång tid varit omhändertaget för samhällsvård och placerats i ett enskilt&lt;br&gt;
fosterhem. I en sådan situation skall fosterföräldrarna i allt väsentligt träda&lt;br&gt;
i föräldrars ställe och bör gentemot skolan ha den ställning som föräldrar&lt;br&gt;
normalt har. Stadskansliet anser ytteriigare överväganden på denna punkt&lt;br&gt;
erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolledarförbundet:
Förbundet vill påpeka de praktiska svårigheter som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppstår
genom bestämmelsen att det är vårdnadshavare som svarar för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;barns utbildning och uppfostran även i de fall där den faktiska
vårdnaden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överiämnals
till andra (ex. fosterföräldrar). Dessa fosterhemsfall och lik­nande innebär
redan i sig stora problem och det hade underlättat arbetet för barnels bästa,
om de faktiska värdnadshavarna hade haft slutlig be­stämmanderätt härvidlag (se
sid. 70-71).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
utformningen av skollagen måste enligt Vara kommun hänsyn tas lill följande
förhållanden: Många elever i dagens skola kommer frän splittrade hem med endast
en vårdnadshavare. Numera kan barn ha två vårdnadsha­vare som lever åtskilda.
Detta skapar speciella problem för skolan när det gäller information till
barnens föräldrar om verksamheten i skolan och om barnens skolarbete.
Skolstyrelsen är av den uppfattningen alt båda föräld-rarna/vårdnadshavarna
skall ha möjlighet att följa sina barns skolgång. Det finns dock stora
praktiska svårigheter alt i varje fall förmedla all aktuell information till
vårdnadshavare/föräldrar som lever åtskilda. GäUande sek­retesslag torde göra
det mycket svårt för skolan att få sädan information att en lätt och naturlig
föräldrakontakt kan etableras både med den förälder som har den direkta
vårdnaden om barnet och den andra föräldern som bor på annat håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5 Inseende och tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
använder uttrycket &amp;quot;ha inseende över&amp;quot; i 2 kap. 3 8 (om skolstyrelsen)
och 3 kap. 2 § (om länsskolnämnden) samt uttrycket &amp;quot;stå under inseende
av&amp;quot; i 8 kap. 6 8 (om statlig myndighet). Däremot används ordet
&amp;quot;tillsyn&amp;quot; i rubriken till 8 kap, 6 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ:
&amp;quot;Inseende&amp;quot; är en term med gamla anor och stor spridning inom
skolväsendets olika författningar. Den kan och bör knappast utmönstras. Att en
skola/skolform står under SÖ:s inseende har sedan länge varit en genomgående
grundförutsättning inom studiestödssyslemet, &amp;quot;Inseende&amp;quot; bör i
skollagen lämpligen användas om både SÖ och länsskolnämnderna, däremot inte,
såsom sker i 2 kap. 3 8 förslaget, om skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Gävleborgs län förefaller &amp;quot;inseende&amp;quot; och
&amp;quot;tillsyn&amp;quot; ha i viss män likartad betydelse. Ordet &amp;quot;tillsyn&amp;quot;
torde emellertid uppfattas som mera klargörande och distinkt. Det är också mer
användbart i sammansättningar som l.ex. tillsynsområde. Enligt länsskolnämndens
mening bör i 3 kap. 2 § ordet &amp;quot;tillsyn&amp;quot; ersätta ordet
&amp;quot;inseende&amp;quot;. Därige­nom erhålls också en tydligare markering av
statsmakternas ansvar för rikets skolväsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RHS
finner uttrycket &amp;quot;ha inseende över&amp;quot; både otympligt och oklart. RHS
anser att man bör kunna hitta ett uttryck som för alla och envar klargör vad
som menas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén pekar på att
såväl i den nuvarande skollagen som i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolförfaltningsutredningens
lagförslag begreppen &amp;quot;inseende&amp;quot; och &amp;quot;till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;syn&amp;quot; används parallellt utan att någon konkret
betydelseskillnad kan iakt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tas. Det vore enligt
SEH-kommitténs mening till fördel om endast begrep-     Prop. 1985/86: 10 pet
tillsyn komme till användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Se
även i avsnitt 5.4 vad länsskolnämnden i Stockholms län i anslutning     Bilaga
5 till 3 kap, 2 § anför om att &amp;quot;inseende&amp;quot; rent språkligt ger ett mera
passivt intryck än &amp;quot;tillsyn&amp;quot; och vad 5Af anför om att ordet inseende
bör bytas ut mot &amp;quot;aktiv tillsyn&amp;quot; i 3 kap, 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Skola och skolform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
uttrycker sin tillfredsställelse över att termen &amp;quot;skolform&amp;quot; införs
och ersätter det mångtydiga uttrycket &amp;quot;skola&amp;quot;. Enligt länsskolnämnden
i Jön­köping är det en klar förbättring att konsekvent använda ordet &amp;quot;skol­form&amp;quot;,
när en sädan åsyftas, i stället för det oprecisa ordet &amp;quot;skola&amp;quot;.
Utredningens förslag rörande termen skolform tillstyrks också av länsskol­nämnderna
i Kalmar och Gävleborgs län samt kammarrätten i Jönköping.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7 Ordet skolplikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RHS
ifrågasätter om inte ordet &amp;quot;skolplikt&amp;quot; bör ersättas av exempelvis
&amp;quot;utbildningsskyldighet&amp;quot;: Ordet och begreppet &amp;quot;skolplikt&amp;quot;
hade sin givna plats i 1800-talets reformarbete när undervisning i
institutionaliserad form, i särskilda hus, gjordes Ull ett obligatorium genom
1842 års folkskole­stadga. I dag bör vi lagfästa medborgarens skyldighet att
utbilda sig. 1 exempelvis Danmark är debatten om detta sedan länge ett
övervunnet stadium och man talar om undervisningsplikt i stället för skolplikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.8 Utbildning - begreppet och dess benämning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nuvarande skollagen används begreppet undervisning. Det har en mera
vidsträckt innebörd än ordet rent språkligt förmedlar. Flera besläm­melser i
skollagen bygger direkt eller indirekt på delta begrepp. Det gäller bl. a.
bestämmelserna om skolplikt och förbud att ta ut avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
föreslär att i stället begreppet utbildning skall användas. Det skall inrymma
all verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att uppnå skolans
målsättning, däri inbegripet att eleverna har tillgång till vad som är
nödvändigt för att verksamheten skall kunna bedri­vas. På begreppet utbildning
bygger bl. a. bestämmelserna om skolplikt och kostnadsfri utbildning i
utredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid universitetet i Stockholm finner det av flera skäl
oacceptabelt att knyta skolplikten tUl ett utbildningsbegrepp som inbegriper
allt det som utredningen tänker sig. Fakultetsnämndens yttran­de i bl. a. denna
fråga redovisas i avsnitt 13.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser som har yttrat sig över innebörden av begrep­pet utbildning och
inte bara över benämningen har gjort sina uttalanden med tanke pä
bestämmelserna om kostnadsfri utbildning. Vissa sådana uttalanden redovisas i
avsnitt 3.3 (se särskilt 3.3.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs kommun har
ingenting att invända mot att &amp;quot;utbildning&amp;quot;&lt;br&gt;
fär beteckna såväl undervisning som det som fordras för att undervisning-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     en skall kunna bedrivas. Ordet &amp;quot;utbildning&amp;quot; kommer
därigenom att bli ett&lt;br&gt;
relativt omfattande begrepp men också diffust. Del senare behöver inte&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;utgöra någon nackdel - om begreppet inte kopplas
till en skyldighet där en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mycket
preciserad gränsdragning är nödvändig. Problemet är att så sker. Förhållandet
har utvecklats av utredaren i avsnittet 5.2 &amp;quot;Avgiftsfri utbild­ning&amp;quot;.
Enligt kommunen är det inte tillfyllest alt i en lagkommentar dels konstatera
att utbildningsbegreppet inte är statiskt utan ständigt förändras (s. 95), dels
koppla till detta ständigt föränderliga begrepp ett kostnadsan­svar (1 kap. 7
8), dels också konstatera att skyldigheten att ulan avgift ordna verksamheten
måste avgöras frän fall till fall (s. 93). Kommunen anser alt förslaget till ny
skollag på denna punkt bör omarbetas och preciseras med ambition att nå ett
förtydligande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping tillstyrker på av utredningen anförda skäl att begreppet utbildning
införs i lagtexten. Kammarrätten framhåller emeller­tid att föreskriften om att
utbildningen skall vara kostnadsfri för eleverna leder längre än som torde ha
varit avsikten, om termen utbildning har den innebörd som utredningen har
angett. Kammarrättens yttrande i denna fråga redovisas i avsnitt 3.3,2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vara
kommun vill varna för att göra begreppet utbildning så vidsträckt att det inte
blir möjligt att ta ut avgifter för speciella arrangemang. Kom­munens yttrande
i denna fråga redovisas i avsnitt 3.3.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jämtlands län anser att ordet &amp;quot;utbildning&amp;quot; är den lämpligaste
samlingsbeteckningen för de olika verksamhetsformerna i da­gens skola. Ordet &amp;quot;undervisning&amp;quot;
bör främst användas när man talar om lärarledd lektionsundervisning.
Länsskolnämnden i Jönköpings län till­styrker att begreppet
&amp;quot;undervisning&amp;quot; förbehålls den mera undervisnings­tekniska sidan av
skolans verksamhet medan &amp;quot;utbildning&amp;quot; utgör det vi­dare begreppet,
vilket innefattar såväl undervisning som annan verksam­het i skolan. Halmstads
kommun anför att &amp;quot;undervisning&amp;quot; i nuvarande skollag har kommit att
omfatta en mängd olika verksamhetsformer. Detta har medfört
tolkningssvårigheter. Kommunen ser positivt på att &amp;quot;utbild­ning&amp;quot; blir
samlingsbeteckning för all verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att
uppnå skolans målsättning. Enligt SEH-kommitténs mening är
&amp;quot;utbildning&amp;quot; som en samlande beteckning för skolans olika verksam­hetsformer
inklusive undervisning i traditionell mening att föredra framför beteckningen
&amp;quot;undervisning&amp;quot; som otvivelaktigt inte är entydig. Även
länsskolnämnderna i Hallands, Kalmar och Gävleborgs län samt Malmö och
Kristinehamns kommuner tillstyrker att termen &amp;quot;utbildning&amp;quot; införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
anser att det har sina klara fördelar alt såsom utredningen föreslagit byta ut
&amp;quot;undervisning&amp;quot; mot del bredare &amp;quot;utbildning&amp;quot;. Del är dock
möjligt att man inte helt onyanserat kan fullfölja detta när arbetet går vidare
till förordningarna. Där kan man ha ett behov att i vissa sammanhang urskilja
den timplanebundna verksamheten, &amp;quot;lektionshållandet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsnämnden för
lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö:&lt;br&gt;
På en viktig punkt vill vi anföra avvikande mening. Utredaren föreslår att&lt;br&gt;
- liksom det skett under senare årtionden i högskolan - termen &amp;quot;under­&lt;br&gt;
visning&amp;quot; byts mot &amp;quot;utbildning&amp;quot;. Delta har i högskolan inte skett
utan&lt;br&gt;
46&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;problem. Så uppfattas &amp;quot;utbildning&amp;quot; stå i
motsättning till &amp;quot;bildning&amp;quot; och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alltså
innebära en på bestämda yrkes- eller examensmål inriktad verksam- Prop.
1985/86: 10 het. För högskolans del är detta ingalunda något självklart men har
varit i överensstämmelse med statsmakternas avsikter i övrigt. För grundskolan
Bdaga 5 synes däremot en beteckning för verksamheten, som har sädana konse­kvenser,
stå i direkt motsättning till den skolpolitik som det råder bred enighet om. Vi
avstyrker därför att ordet &amp;quot;utbildning&amp;quot; används och före­slår att man
väljer ett annat uttryck - &amp;quot;skolarbete&amp;quot;, &amp;quot;skolverksamhet&amp;quot;
eller - i brist på bättre - &amp;quot;undervisning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Uppsala län finner att ordet &amp;quot;utbildning&amp;quot; närmast leder tankarna
till en yrkesinriktad utbildningsverksamhet och skulle före­dra att ordet
&amp;quot;undervisning&amp;quot; i stället ges en mera vidsträckt betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.9 Innebörden av att vara bosatt i riket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förutsättning för skolplikt samt för rätt till utbUdning i grundskolan,
specialskolan och gymnasieskolan är bosättning i riket. Detta gäller såväl
enligt skolförfattningsutredningens lagförslag (5 kap. I 8, 6 kap. 3 8 och 7
kap. I 8) som enligt nuvarande skollag. Enligt utredningen är avsikten att den
nya skollagens bosättningsbegrepp liksom den nuvarande skollagens skall följa
folkbokföringsförordningens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
kravet pä bosättning i riket är uppfyllt blir det såvitt gäller utbildning i
grundskolan och gymnsieskolan aktueUt att fastställa elevområdestillhö­righeten.
Föreskrifter om sådan finns i 4 kap. 4 8 i utredningens lagförslag och innebär
att tUl ett elevområde hör den som är kyrkobokförd inom elevområdet och den som
inte är kyrkobokförd i riket eller saknar stadig­varande vistelseort men
uppehåller sig inom elevomrädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIV
och RSV har i sina yttranden tagit upp vissa särfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIV:
Det förhållandet att ett barn uppehåller sig inom ett elevområde innebär
således inte i sig att barnet har rätt till utbildning. Skolmyndighe­ten skall
för att konstatera om rätt Ull utbildning föreligger fastställa att personen är
bosatt i riket. I normalfallet får skolmyndigheten genom att följa
folkbokföringsförordningens bestämmelser ledning för sin bedömning om
bosättning föreligger. Det fmns emeUertid barn som nu går i skolan och enligt
SIV:s mening bör ha fortsatt rätt därtill, nämligen barn till person som väntar
på beslut i uppehällsärenden. Skollagen ger inte ledning för skolmyndigheterna
i fråga om utbildning av denna kategori. Det bör därför av proposiUonen tiU
nämnda lag eller av anvisningar klart framgå att nuvarande praxis inte skaU
ändras. Huvudregeln bör liksom nu vara att barn som vistas i riket och vars
föräldrar väntar på besked i fråga om tillstånd skall beredas utbildning i
svensk skola även innan bosättning i riket föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RSV:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn Ull vissa invandrare
med ifrågasatt flyktingstatus kan vistas relativt&lt;br&gt;
länge i landet utan att bli kyrkobokförda. Prövningen av deras rätt att få&lt;br&gt;
kvarstanna i landet genom att beviljas uppehällstiU stånd kan ta avsevärd&lt;br&gt;
Ud i anspråk. En fakUsk bosättning kan då anses föreligga trots att kyrko­&lt;br&gt;
bokföring enligt hiltUlsvarande praxis inte sker så länge tillstånd saknas att&lt;br&gt;
vistas i landet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns också barn som varaktigt bor utomlands men som enligt praxis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändå
anses böra vara här kyrkobokförda med tillämpning av 15 8 folkbok-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bdaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föringsförordningen.
Detta gäller barn som inflyttat med föräldrarna men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
återvänt för skolgång i hemlandet och endast besöker föräldrarna i Sverige
under ferier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagets
5 kap, 1 S och 6 kap. 3 8 reglerar rätten till utbildning samt skyldigheten alt
fullgöra skolplikt i grundskolan resp. specialskolan. För­slagets 7 kap. 1 S
reglerar rätten Ull utbildning i gymnasieskolan. Mot bakgrund av de nu påpekade
bosättningsfrägorna anser RSV att dessa regler sammantagna med uttalandena på
sid. 131 ff inle ger lillräckUg ledning för bedömande av rätten till eller
skyldigheten att deltaga i utbild­ning. RSV vill härvid dessutom påpeka att den
föreslagna besvärsregeln i 10 kap. I 8 inte synes omfatta skolstyrelses
ställningstagande angående huruvida bosättning i riket föreligger eller ej.
Även om möjlighet att över­klaga skolstyrelses beslut angående Ull vilket
elevområde eleven hör indi­rekt kanske också kommer att medföra en överprövning
av räUen till utbildning bör enligt RSV:s mening reglerna angående rätten till
och skyl­dighet att delta i utbildning preciseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det fall nu nämnda regler i 5, 6 och 7 kap. avses innefatta sådana barn som
anges inledningsvis kan regeln i 4 kap. 4 8 omformuleras pä följande sätt.
Orden &amp;quot;eller stadigvarande vistelseort&amp;quot; bör kunna utgå. (Såvitt RSV
känner till finns det numera inte några ambulerande zigenare vilket stadgandet
närmast torde åsyfta.) Orden &amp;quot;uppehåller sig inom elev­området&amp;quot; kan i
sådant fall lämpligen ersättas av &amp;quot;stadigvarande vistas inom
elevområdet&amp;quot; (jfr uttalande på s. 76 nederst).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i I kap. sammanfört dels vissa inledan­de föreskrifter (1 och 2 §8) om
vilka skolformer m. m. som regleras i lagen, dels en bestämmelse om
utbildningens mål (3 8) samt bestämmelser om huvudmannaskap m. m. (4-6 SS) och
om kostnadsansvar (7 och 8 SS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
förslaget lades fram har den nuvarande skollagen ändrats i bl. a. följande
hänseenden. Skollagen innehåller numera bestämmelser om s. k. uppföljande
verksamhet för ungdomar under 18 år (se 2 och 9 a SS i den nuvarande
skollagen), I skollagen finns numera också beslämmelser om undervisning i vad
som förr kallades ungdomsvårdsskolor (se 6 a 8 i den nuvarande skollagen).
Bestämmelserna om skolpliktens fullgörande i sko­lor med enskild huvudman
(numera kallade frislående skolor) och om skolhälsovård för skolpliktiga elever
i statsunderstödda sådana skolor har ändrats (se bl, a, 3 a, 33 a och 34 b SS i
den nuvarande skollagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1 Skollagens tillämpningsområde m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
har berört men inte gått närmare in på möjligheten att i en ny skollag&lt;br&gt;
ta in grundläggande bestämmelser om flera skolformer än som regleras i&lt;br&gt;
48&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;den nuvarande skollagen (se avsnitt &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västernorrlands lån förordar att skollagens Ullämp-ningsområde utvidgas tiU
att omfatta alla skolformer, som är föremål för länsskolnämndens eller SÖ:s
tUlsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
pekar på alt det inom kommunal vuxenutbildning (komvux), ar­betsmarknadsutbildning
(AMU) och folkhögskolan finns utbildningar som åtminstone delvis kan jämföras
med utbildning i gymnasieskolan. Det bör därför övervägas att reglera inte bara
gymnasieskolan i skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsnämnden
för lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö: Varken den hittillsvarande eller
den föreslagna skollagen är heltäckande i den meningen att de behandlar
utbildningsväsendet i dess helhet. För högskolan gäller en särskild lag, varför
det är naturiigt att den är undanta­gen. Det gäller också det fria
bildningsarbetet och folkhögskolorna. Där­emot är det inte självklart att
exempelvis de svenska utlandsskolorna, kommunal och statlig vuxenutbildning och
utbildningar pä handikappom­rådet, såsom för psykiskt utvecklingsstörda, skulle
uteslutas eller nämnas summariskt. Sä gör man i förslaget, liksom i den
nuvarande lagen. Vi anser att förslaget till skollag har för starkt begränsats
till konventionella skol­mässiga utbildningar eller skolformer och inte
tillräckligt uppmärksammar utbildningar som Ullkommit under de senaste
årtiondena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser anser att kommunernas s.k. uppföljningsansvar bör finnas med i
eller i anslutning till I kap. 4 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bl,
a. komvux-utredningen anser att skollagen bör innehålla bestämmel­ser om
kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Hallands län bör komvux och grandvux sna­rast nämnas i
skollagen. Dessa skolformer finns i nästan samtliga kom­muner och följer i
vissa avseenden likadana bestämmelser som de i försla­gets 1 kap. I S angivna
skolformerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAV
ifrågasätter om det inte också finns behov av att även lagreglera vissa frågor
beträffande t, ex, komvux och grundvux.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
finner inget skäl att i lagtexten ange att det finns en särskild lag angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Norrbottens län bör det övervägas att i 2 8 erinra om rätten
för samers barn att fullgöra skolplikt i sameskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
1 kap. 4 och 6 SS skall varje kommun och landstingskommun främja ungdomars
utbildning i gymnasieskolan. Halmstads kommun anser att det kan vara svårt att
rätt tolka ordet &amp;quot;främja&amp;quot;. Ett bättre ord bör därför övervägas. Östra
Göinge kommun anser att formuleringen i den nuvarande skollagen &amp;quot;främja
åtgärder i syfte att bereda ungdom undervis­ning i gymnasieskola&amp;quot; bör
behällas i stort sett oförändrad. Uttrycket &amp;quot;främja åtgärder&amp;quot; täcker
på ett tydligare sätt kommunens skyldigheter beträffande ungdomars utbildning i
gymnasieskola. Länsskolnämnden i Malmöhus län ställer sig något tveksam till om
&amp;quot;främja ungdomars utbild­ning i gymnasieskolan&amp;quot; kommer att uppfattas
ha samma innebörd som &amp;quot;främja åtgärder i syfte att bereda ungdom
undervisning i gymnasiesko­la&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86: 10     32 Den s. k. målparagrafen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SÖ vill bibehålla traditionen att den s.k.
målparagrafen (I kap. 3 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslaget)
skall utgöra skollagens första paragraf Inom SÖ har närmare övervägts både de
begränsade förändringar av lagtexten som utredningen direkt föreslår — med både
bra och mindre bra detaljer - och de förkort­ningsmöjligheter som ytterligare
skisseras i belänkandet (s. 105). Därvid har också andra önskemål och idéer
framkommit och ventilerats. SÖ har dock stannat för att förorda att
målparagrafen nu bibehålls i helt oförändrat skick. Till förslagets svagheter
hör bl.a. att utformningen i ännu högre grad än den nuvarande ger ett
missvisande intryck av tre frän varandra helt isolerade mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
RHS vill att målparagrafen fortfarande skall vara skollagens första paragraf.
Samma uppfattning har TCO och LO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län framhåller att målparagrafen i sin nuvarande lydelse är citerad
i många sammanhang, bl. a. i den nya läropla­nen för grundskolan (Lgr 80).
Länsskolnämnden anser därför att paragra­fen bör behällas i sin nuvarande
utformning med det undantaget att ordet &amp;quot;undervisningen&amp;quot; byts ut mot
&amp;quot;utbildningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs
kommun anser att den på senare lid förstärkta föräldrarol­len bör komma till
uttryck i skollagens paragraf om utbildningens mål. Paragrafen föreslås därför
få följande formulering: &amp;quot;Samhällets utbildning av barn och ungdom skall i
samarbete med hemmen ge eleverna kunska­per, utveckla deras färdigheter och
främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och
ansvarskännande samhällsmedlemmar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfaltningsutredningen
har pekat på att man som en sammanfat­tande benämning pä vad som avses med
&amp;quot;elevernas utveckling till harmo­niska människor och lill dugliga och
ansvarskännande samhällsmedlem­mar&amp;quot; skulle kunna använda uttrycket
&amp;quot;allsidig personlig utveckling&amp;quot;. Länsskidnämnden i Malmöhus län
förordar det senare alternativet. Lö/t.?-skolnämnden i Skaraborgs län däremot
förordar den längre texten, efter­som den ger mindre utrymme för olika
tolkningar beträffande den övergri­pande målsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Östergötlands län anser liksom SÖ att utredningens&lt;br&gt;
utformning av målparagrafen i ännu högre grad än den nuvarande utform­&lt;br&gt;
ningen ger ett missvisande intryck av tre skilda mål, Länsskolnämnden har&lt;br&gt;
genom åren funnit hur olika skolintressenter gärna vill se de tre aspekterna&lt;br&gt;
skilda från varandra och sinsemellan rangordnade i den ordning som de&lt;br&gt;
nämns. Stundom har man velat se ett motsatsförhållande mellan skolans&lt;br&gt;
uppgift att förmedla kunskaper och färdigheter och dess uppgift att &amp;quot;fost­&lt;br&gt;
ra&amp;quot;. Länsskolnämnden anser att enhetligheten kan klargöras genom att&lt;br&gt;
kunskaper och färdigheter anges som naturiiga medel att åstadkomma en&lt;br&gt;
allsidig personlighetsutveckling. Nämnden föreslår att paragrafen får föl­&lt;br&gt;
jande lydelse: &amp;quot;Samhällets utbildning av barn och ungdomar skall i samar­&lt;br&gt;
bete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och&lt;br&gt;
Ull dugHga samhällsmedlemmar främst genom att ge dem kunskaper och&lt;br&gt;
utveckla deras färdigheter.&amp;quot;&lt;br&gt;
50&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i Hallands län befarar att det
tredje målet även i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fortsättningen
kommer att bli just ett tredjehandsmål för skolan genom den Prop. 1985/86: 10 utformning
målparagrafen föreslås få. Nämnden skulle också vilja ha en formulering som mer
betonar aktiviteten hos barn och ungdom i deras Bilaga 5 utbildning. I
sammanhanget erinrar nämnden om formuleringen &amp;quot;männi­skan är aktiv,
skapande, kan och måste ta ansvar ...&amp;quot; i läroplanen för grundskolan (Lgr
80). En tänkbar formulering av målparagrafen skulle enligt nämnden kunna vara:
&amp;quot;Samhällets utbildning av bam och ungdom skall ge eleverna möjlighet att
skaffa sig kunskaper och utveckla sina färdigheter ...&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Östra
Göinge kommun anser att målparagrafens formulering inte bör begränsas till barn
och ungdom, eftersom det i gymnasieskolan finns även vuxna elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
språknämnden anför beträffande formuleringen &amp;quot;Samhällets utbildning av
barn och ungdom ,.,&amp;quot;: Det synes olämpligt att ordet &amp;quot;Sam­hällets&amp;quot;
här skjuts i förgrunden, som om denna utbildning enbart skedde för samhällets
skull, inte för elevernas. Det framgår ju av I 8 att lagen rör just de
skolformer som samhället har ansvaret för. Därför borde det räcka med att i 3 S
inleda med &amp;quot;UtbUdningen av barn och ungdom ,..&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Estniska Skolan i Stockholm, som har enskild huvudman, framhåller att
skolan utöver de allmänna målen har som särskilt mål att behålla det estniska
språket och den estniska kulturen levande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Skolhuvudmännens kostnadsansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nuvarande skollagen används begreppet undervisning. Det har en mera
vidsträckt betydelse än ordet rent språkligt förmedlar. Flera bestäm­melser i
skollagen bygger direkt eller indirekt på detta begrepp. Det gäller bl. a,
bestämmelserna om att avgift inte fär tas ut för undervisningen i grundskolan,
specialskolan och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
föreslär att i stället begreppet utbildning skall användas. Det skall inrymma
all verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att uppnå skolans
målsättning, däri inbegripet att eleverna har tillgäng till vad som är
nödvändigt för att verksamheten skall kunna bedri­vas. På begreppet utbildning
bygger bl. a. bestämmelserna om kostnadsfri utbildning i utredningens
lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagförslagets 1 kap. 7 8 första stycket skall utbildningen i grund­skolan,
specialskolan och gymnasieskolan vara kostnadsfri för eleverna. I samma
paragrafs andra stycke finns ett undantag. En kommun eller lands­tingskommun,
som bedriver gymnasieskola, får besluta att eleverna i den­na skolform helt
eller delvis själva skall bekosta sådana nödvändiga läro­böcker, skrivmateriel
och andra utbildningshjälpmedel som används för eget bruk. Enligt 1 kap. 8 8
skall all skolhälsovård vara kostnadsfri för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har beträffande skolhuvudmans kostnadsansvar inte åsyf­&lt;br&gt;
tat någon saklig ändring i förhållande till vad som nu gäller. Undantagsbe­&lt;br&gt;
stämmelsen i I kap, 7 8 andra stycket är avsedd att innebära en anpassning&lt;br&gt;
till &amp;quot;vad som faktiskt gäller&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller att det krävs ett uttryckligt författningsstöd för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
en kommun eller landstingskommun skall få ta ut avgift för specialreg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lerad
verksamhet. Enligt utredningen behövs därför inte någon bestämmel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;se
om avgiftsfrihet. Huvudregeln om att utbildningen skall vara kostnadsfri för
eleverna har utredningen tagit med i lagtexten för tydlighetens skull.
Utredningen har inte sett någon anledning att i sitt lagförslag ta med någon uttrycklig
motsvarighet till bestämmelserna i den nuvarande skollagens 48 8 första stycket
och 49 8 om kommunernas och landstingskommuner­nas principiella kostnadsansvar
för sina grundskolor och gymnasieskolor. Utredningen häller i princip
skolsocial verksamhet utanför utbildnings­begreppet. Med skolsocial verksamhet
avser utredningen skolsociala för­måner såsom skolhälsovård, skolskjutsning och
skolmåltider. Till skolso­cial verksamhet räknar utredningen också drivande av
elevhem. Liksom nuvarande lag innehåller utredningens lagförslag bestämmelser
om skyl­dighet att anordna för eleverna kostnadsfri skolhälsovård. Skolsocial
verk­samhet i övrigt kan enligt utredningen i vissa fall vara så nödvändig för
utbildningen att det redan av åliggandet att bekosta denna följer en skyldig­het
att utan avgift anordna sådan verksamhet. Men i den män skolhuvud­männen
frivilligt anordnar skolsocial verksamhet får de i princip finansiera
verksamheten genom avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
remissinstanser har yttrat sig i dessa frågor. 1 det följande redovi­sas dels
vissa allmänna synpunkter (avsnitt 3.3,1), dels synpunkter med särskild
inriktning på läroböcker, skrivmateriel och andra utbildningshjälp­medel
(3.3,2), skolmåltider (3.3.3), lägerskola och andra särskilda arrange­mang
(3.3.4), skolskjutsar (3.3.5) samt skolhälsovård (3,3.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
allmänna synpunkter på begreppet utbildning redo­visas i avsnitt 2.8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.1
Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av pågående diskussioner om möjligheterna att finansiera kommunernas
kostnader för det obligatoriska skolväsendet genom viss avgiftsbeläggning
finner länsskolnämnden i Jönköpings län det angeläget att principen om
kostnadsfri utbildning fastsläs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västernorrlands län finner principen om det kom­munala kostnadsansvaret så
viktig för grundskolans och gymnasieskolans karaktär att en uttrycklig
föreskrift därom inte kan undvaras. Länsskol­nämnden anser därför att den nya
skollagen, som motsvarighet till 48 8 första stycket och 49 S i den nuvarande
skoUagen, bör innehålla ett stad­gande som i allmän form fastslår kommunernas
principiella kostnadsan­svar på skolväsendets område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jönköpings län delar utredningens uppfattning att i&lt;br&gt;
utbildningsbegreppet ingår förutom undervisning jämväl all sädan verk­&lt;br&gt;
samhet som är nödvändig för att utbildningen skall vara tillgänglig för&lt;br&gt;
eleverna, däri inbegripet att eleverna har tillgäng till nödvändiga utbild­&lt;br&gt;
ningshjälpmedel, Länsskolnämnden i Västmanlands län instämmer i ut­&lt;br&gt;
redningens syn på utbildningsbegreppet. Enligt länsskolnämnden i Kris-&lt;br&gt;
52&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tiansiads län bör vad utredningen anfört om
utbildningsbegreppet kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vara Ull
ledning för kommunerna vid tveksamhet om l.ex. rätt att ta ut     Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avgifter
och om gränserna för kommunernas obligatoriska kostnadsansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
skolverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län däremot anser att
utredningens dis­kussion om kostnadsansvaret är motsägelsefull och ologisk och
att försla­get till lagtext knappast bidrar till klarhet utan i stället innebär
risk för olika tolkningar av skolhuvudmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt Nyköpings kommun är utredningens resonemang rörande
utbild­ningsbegreppet och det därtill knutna kostnadsansvaret oklart. Det ger
möjlighet till olika tolkningar om vad som är möjligt att avgiftsbelägga.
Resonemanget återspeglas inte heller i författningstexten. Kommunen an­ser
därför att en överarbetning bör ske, så att olika tolkningar inte ger elever i
skilda kommuner olika förutsättningar för studier i grundskolan och
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Östra Göinge kommun anser att 1 kap. 7 8 är oklart
formulerad och kan ge upphov till tveksamhet om vad som skall betraktas som
kostnadsfri utbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i Västernorrlands län finner det
väsentligt för kom­munernas och landstingskommunernas planering och
finansiering av skol­verksamheten att frågan om avgiftsfrihet eller icke
avgiftsfrihet pä ett mera uttömmande sätt regleras i lag än vad som nu är
fallet och som nu föresläs av skoiförfattningsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mänga remissinstanser - bl. a. SÖ - framhåller viklen av
klarhet i reglerna om kostnadsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga kommuner och länsskolnämnder efterlyser
ytterligare precise­ringar av vilka skyldigheter skolhuvudmännen har att
tillhandahålla olika anordningar och vilket utrymme som finns för
avgiftsbeläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt länsskolnämnden i Skaraborgs län vore det för
undvikande av tolkningssvårigheter önskvärt om man redan i lagtexten redovisade
de verksamhetsformer som innefattas i begreppet kostnadsfri utbildning och
vilka verksamheter i övrigt som i likhet med skolhälsovården skall vara
kostnadsfria för eleverna. Länsskolnämnden i Älvsborgs län har samma
uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flesta synpunkterna i sak rör läromedel, skolmåltider
och skolskjut­sar. Åtskilliga remissinstanser anser att skolhuvudmännen
genomgående bör ha skyldighet att tiUhandahålla sådant utan kostnad för
eleverna. Se redovisningen i avsnitten 3.3.2-3.3.5. SÖ, Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet har i sak begränsat sina yttranden till de synpunkter
rörande läromedel som redovisas i avsnitt 3.3.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinstanser ifrågasätter lämpligheten av
tekniken med kopp­ling lill begreppet utbildning med den av utredningen avsedda
innebörden. Se avsnitten 2.8 och 3.3.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Kammarrätten i Jönköping anser att utredningens
lagförslag går längre än utredningen torde ha avsett. Se avsnitt 3.3.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinstanser vill ha reglerna om kostnadsansvar
ersatta av eller kompletterade med ett i lagen inskrivet avgiftsförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
kommun anser att det borde räcka att som hittills i lagen ha&lt;br&gt;
bestämmelser om att avgift inte får tas ut för undervisningen. Kommunen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     betraktar undantagsregeln i 1 kap, 7 8 andra stycket som en
opåkallad detaljreglering, som strider mot strävandena att inte onödigtvis
begränsa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunernas
självbestämmanderätt. Enligt kommunen bör ordet &amp;quot;av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;giftsfri&amp;quot;
användas i stället för ordet &amp;quot;kostnadsfri&amp;quot;, eftersom knappast någon
verksamhet är kostnadsfri i realiteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping vill i 1 kap, 7 8 ha bestämmelser om såväl kostnadsansvar som
avgiftsfrihet. Kammarrätten: 1 28 8 gällande skollag stadgas att
&amp;quot;avgift&amp;quot; ej må uttagas. I förarbetena till denna bestämmelse uttalas
alt den tar sikte på inskrivnings- och terminsavgifter men att den inte är
avsedd att omfatta l.ex. kostnader för undervisningsmateriel. Att begagna ordet
&amp;quot;avgift&amp;quot; överensstämmer väl med den sålunda avsedda innebörden av
bestämmelsen. I vad avser &amp;quot;kostnader&amp;quot; för utbildning föreskrives i 2
kap. 27 S första slycket gällande skolförordning att eleverna i grundskolan i
skälig omfattning skall tillhandahållas läromedel och annan materiel som
fordras för en tidsenlig utbildning. Såvitt av betänkandet framgår Ofr bl. a.
s. 108 n) är bestämmelsen i 1 kap. 7 8 förslaget UU skollag avsedd att motsvara
såväl 28 § gällande skollag som 2 kap. 27 § första stycket gällande
skolförordning. Om detta är riktigt - och det således ej ansetts onödigt med en
bestämmelse om avgiftsfrihet - bör i tydlighetens intresse i 1 kap. 7 § första
stycket i den nya skollagen inrymmas såväl ett avgiftsförbud som ett
kostnadsförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
och Bohus läns landstingskommun anser att uppräkningen i 1 kap. 7 8 andra
stycket är vilseledande för bedömningen av utrymmet för avgiftsbeläggning.
Skolmåltider borde också ingå i uppräkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Uppsala län tar upp en fråga om interkommunal ersättning. Se avsnitt 6.5.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.2
Läroböcker, skrivmateriel och andra utbiidningshjälpmedel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
menar alt det i skyldigheten att bekosta utbildning också ligger en skyldighet
all bekosta för utbildningen nödvän­diga läroböcker, skrivmateriel och andra
utbildningshjälpmedel. Utred­ningen föreslår emellertid ett undantag frän denna
regel med hänsyn Ull vad som faktiskt har tiUämpats. Undantaget innebär att en
kommun eller landstingskommun skall kunna besluta att eleverna i gymnasieskolan
själva skall bekosta sådana hjälpmedel som nu nämnts och som används för eget
brak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping: Utredningen har (s. 95) i ett försök att definiera skollagens
utbildningsbegrepp betecknat utbildning som &amp;quot;sådan verksamhet som bedrivs
i skolans regi i syfte att uppnå målsättningen i 1 8 skollagen (1 kap. 3 8
utredningens lagförslag), däri inbegripet att eleverna har tillgång tiU vad som
är nödvändigt för att verksamheten skaU kunna bedrivas&amp;quot;. Kammarrätten fär
framhålla all ordalagen i 1 kap. 7 8 första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stycket
förslaget till skollag (&amp;quot;UtbUdningen     skall vara kostnadsfri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för eleverna&amp;quot;) leder
längre än som torde ha varit avsikten. Om nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;termen utbildning har den
innebörd, som angivils i utredningens definition,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;skulle bland nödvändiga utbildningshjälpmedel inräknas exempelvis
gäng-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;se
gymnasiikutrustning (kläder och skor).: Kammarrätten utgår ifrån att     Prop.
1985/86: 10 meningen inte varit att skolan skall bekosta sädan utrastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet: I 1 kap. 7 8 föresläs en bestämmelse inne- BUaga 5 bärande att
en gymnasiekommun får besluta att eleverna i gymnsieskolan själva skall helt
eller delvis bekosta sådana nödvändiga läroböcker, skriv­materiel och andra
utbildningshjälpmedel som används för eget bruk. Styrelsen vill här erinra om
att gymnasieskolans karaktär av frivillig skol­form numera är närmast skenbar
lill följd av arbetsmarknadsläget och den utvidgning av skolans ansvar som
skett för att lösa ungdomens sysselsätt­ningsproblem. Dessutom vill styrelsen
framhålla att kostnaderna för ele­vens läromedel för eget bruk pä vissa
utbildningsvägar kan stiga till höga belopp. Mot denna bakgrund anser styrelsen
att man bör begränsa elever­nas egen kostnad till att avse endast
&amp;quot;skrivmateriel och andra utbild­ningshjälpmedel&amp;quot; för eget bruk.
Dessutom bör orden &amp;quot;helt eller delvis&amp;quot; ersättas med
&amp;quot;delvis&amp;quot;. &amp;quot;Nödvändiga läroböcker&amp;quot; bör man inte kräva att
eleverna själva bekostar. Enligt styrelsens mening bör 1 kap. 7 8 ges följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§ Utbildningen i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan skall vara
kostnadsfri för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kommun eller landsUngskommun, som bedriver gymnasieskola, får besluta att
eleverna i denna skolform delvis själva skall bekosta sädan skrivmateriel och
andra utbildningshjälpmedel som används för eget bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Värmlands län har samma förslag som kommunför­bundet i fråga om lydelsen av I
kap. 7 8. Länsskolnämnden ställer sig tveksam till att elever i gymnasieskolan
själva skall betala nödvändiga läroböcker. Gymnasieskolan dimensioneras så, att
alla ungdomar skall kunna tas emot. Denna strävan skulle enligt nämndens
uppfattning mot­verkas av ett införande av avgifter. Betydande ansträngningar
görs för att få alla ungdomar att genomgå utbildning efter grundskolan. Ett
införande av avgifter i en eller annan form skulle motverka dessa
ansträngningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
förordar att &amp;quot;nödvändiga läroböcker&amp;quot; utgår ur de föreskrifter utred­ningen
föreslagit om rätt för kommunerna att låta eleverna i gymnasiesko­lan själva
bekosta vissa läromedel (I kap. 7 8 andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet
har som sin enda synpunkt utan kommentar före­slagit att orden &amp;quot;sådana
nödvändiga läroböcker&amp;quot; utgår ur författningstex­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jämtlands lån tillstyrker att kommunerna fortfaran­de fär besluta att elever
i gymnasieskolan helt eller delvis själva skall bekosta vissa nödvändiga
hjälpmedel såsom läroböcker och skrivmateriel som används för eget bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Halmstads
kommun stöder utredningens förslag all man i författnings­texten uttryckligt
föreskriver att kommunerna fär besluta att eleverna i gymnasieskolan själva
skall bekosta sina hjälpmedel för utbildningen. Där­med undanröjs tveksamheten
om kommunernas rätt att ta ut avgift av eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Malmö kommun tillstyrker
att kommunernas rätt att besluta skrivs in i&lt;br&gt;
författningstexten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hällefors
kommun ansluter sig till det förtydligande angående läromedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m. m. som 1 kap. 7 S i
förslaget innebär.&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Västmanlands läns landstingskommun anser att det
föreligger en mot-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sättning
mellan de båda styckena i 1 kap. 7 § och därmed en viss oklarhet om
bestämmelsernas innebörd. Landstingskommunen vill starkt under­stryka att
kostnadsfriheten skall vara regel även inom gymnasieskolan och att
avgiftsbeläggning av individuella hjälpmedel m. m. måste prövas res­triktivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Psykologförbund har uppfattningen att en bestämmelse som den i 1 kap. 7 5 andra
stycket särskilt i nuvarande kärva ekonomiska läge kan stimulera kommuner och
landstingskommuner till att besluta om av­gifter för läromedel. Förbundet
avstyrker därför att paragrafens andra stycke tas med i den nya skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs län anser att andra stycket i 1 kap. 7 8 bör utgå, eftersom det
inte finns tUlräckligt underlag för att göra ett kostnadsförtydligande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
anser rent principiellt att alla försök att vältra över kostnaderna från
staten, kommunerna och landstingskommunerna lill eleverna bör förhind­ras.
Vidare anser LO det vara felaktigt alt skolan skall uppmana eleverna att skaffa
sig hjälpmedel utöver dem som skolan erbjuder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Södermanlands län finner 1 kap. 7 8 i viss mån motsägelsefuU, eftersom
utbildningshjälpmedlen i de flesta fall är av sådant slag alt de får anses
innefattas av ulbildningsbegreppet. Erfarenheterna visar att kostnaderna för
läroböcker och andra utbildningshjälpmedel vari­erar högst väsentligt mellan
olika linjer inom gymnasieskolan. Ett kommu­nalt beslut i den riktning som
lagförslaget anger som möjligt skulle med all säkerhet innebära en tung
ekonomisk börda för många elever, särskilt på de linjer som kräver dyra
läromedel. Ett sådant beslul skulle kunna påtag­ligt motverka de
jämlikhetssträvanden som bedömts som grundläggande för svenskt skolväsende
under de senaste årtiondena. Enligt länsskol­nämndens mening bör andra stycket
i paragrafen utgå ur lagtexten. En närmare reglering av vad eleverna i
gymnasieskolan utan kostnad skall ha tillgäng till bör i likhet med vad som nu
gäller för grundskolan tas in i skolförordningen och ges förslagsvis följande
innehåll: &amp;quot;Elever i gymna­sieskolan skall utan kostnad ha tillgång till de
hjälpmedel som är nödvän­diga för utbildningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CUF
framhåUer att läromedel måste betraktas som en del av undervis­ningen. Därför
bör de inte kunna avgiftsbeläggas. Av skollagen måste klart framgå att kommunerna
skall tillhandahålla läromedel och inte får ta ut avgift för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västmanlands län uttalar som sin bestämda åsikt att utbildning i såväl
grundskola som gymnasieskola skall vara kostnadsfri för eleverna. Nämnden anser
därför att andra stycket i förslagets 1 kap. 7 8 skall tas bort. Även
länsskolnämnden i Jönköpings län anser att samma principer bör gälla för
grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olofströms
kommun anser att eleverna i såväl grundskolan som gymna­&lt;br&gt;
sieskolan utan kostnad skall ha tillgång tiU de hjälpmedel som är nödvän-&lt;br&gt;
56&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;diga för utbildningen. Några inskränkningar i detta
avseende skaU alltså&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
finnas i lagtexten. Att överföra kostnaderna till eleverna (föräldrarna) Prop.
1985/86: 10 löser inga ekonomiska problem i samhäUet. I stället kan en sädan
inställ­ning medföra att andra svårigheter uppkommer. Östra Göinge kommun BUaga
5 anser att andra stycket i 1 kap. 7 8 bör utgå. Med hänsyn till samhällets
strävan att pä sikt alla elever skall fä en plats i gymnasieskolan bör
utbildningen vara kostnadsfri även där. Eskilstuna kommun anser att be­slut om
avgiftsbeläggning av exempelvis läroböcker och skrivmateriel för elever i
gymnasieskolan strider mot principen att alla skall ha rätt lill samma
utbildning. Enligt kommunen måste det därför slås fast att sädan
avgiftsbeläggning inte är tilläten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Södermanlands län anser att undantaget i andra stycket i 1 kap. 7 8 innebär
en mycket stor avvikelse frän huvudregeln i första stycket. Det finns ingen
begränsning angiven, l.ex. att synneriiga skäl skall föreligga. Det anges inte
ens att specialbestämmelsen för gymnasie­skolan utgör ett undantag från
huvudregeln i första stycket. Således skulle en kommun eller landstingskommun
med stöd av den föreslagna lagpara­grafens andra stycke kunna bestämma, att
alla gymnasieelever skall betala samtliga läroböcker, skrivmateriel m.m. Den
enda begränsningen &amp;quot;för eget bruk&amp;quot; torde knappast vara effektiv och
uppfyller knappast de krav som bör ställas på klarheten i en lagtext. Med undantag
för vuxenundervis­ningen tillämpar för närvarande de allra flesta kommuner
samma regler om fria läroböcker och fri förbrukningsmateriel för
gymnasieskolans elever som gäller i grundskolan. Ur jämlikhetssynpunkt är detta
ett viktigt inslag i utbildningssamhället, bl. a. mot bakgrund av att
kostnaderna för läromedel i form av t. ex. läroböcker varierar avsevärt mellan
olika linjer och grenar i gymnasieskolan. De ekonomiska hindren för studier
över grundskolenivån har successivt undanröjts genom de senaste decenniernas
utbildningsre­former. En i huvudsak lagteknisk och redakUonell omarbetning av
skolla­gen får dä inte motverka strävandena mot ökad jämlikhet inom denna
viktiga samhällssektor. Länsstyrelsen avstyrker lagförslaget i denna del och
förordar att andra stycket i lagförslagets 7 8 utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Malmöhus län anser att &amp;quot;som används för eget brak&amp;quot; kan välla
tolkningsproblem. Det hade varit lämpligt om i kommenta­ren hade exemplifierats
vad som avses. Exemplifieringen borde ha varit ganska fyllig. Anvisningen att
&amp;quot;för eget brak är avsett att tolkas restrik­tivt&amp;quot; är knappast
uttömmande. Även Östra Göinge kommun finner det svårt att tolka &amp;quot;för eget
bruk&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping anser att uttrycket &amp;quot;som används för eget bruk&amp;quot; ger föga
upplysning om vad som menas. Ökad klarhet skulle vinnas om man i stället
använder uttrycket &amp;quot;sådana nödvändiga utbildningshjälp­medel som de får
behålla själva&amp;quot; (jfr s. 109 ö).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
länsskolnämnden i Älvsborgs län anser att del redan i lagtexten&lt;br&gt;
och inte bara i motiven bör talas om sädana nödvändiga hjälpmedel som&lt;br&gt;
eleverna &amp;quot;fär behålla själva&amp;quot;. Därmed skulle enligt länsskolnämnden
beto­&lt;br&gt;
nas att det inte är fråga om uttagande av någon avgift för utbildning utan&lt;br&gt;
fastmer om köp av saker som eleven i vanlig civilrättslig ordning fär&lt;br&gt;
äganderätt till, även om kommunen av praktiska och ekonomiska skäl&lt;br&gt;
anskaffar dessa hjälpmedel,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I den
män eleverna själva skaU bekosta hjälpmedel måste det, enligl vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningen
uttalar i betänkandet, stå eleverna fritt att själva anskaffa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hjälpmedlen
om de så önskar. Örnsköldsviks kommun delar inte denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppfattning.
Enligt kommunens mening måste det anses vara en självklar förutsättning för att
få delta i gymnasieskolans utbildning att man skaffar och använder den
kurslitteratur m. m, som skolan föreskriver,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
anser att föreskrifterna om gåvoläromedel i skolförordningen och läroplanen för
grundskolan (Lgr 80) bör ses över i samband med tillkomst­en av en ny skollag,
så att bestämmelsernas förenlighet med varandra säkerställs. Även
länsskolnämnden i Västernorrlands län pekar pä före­skrifterna om gävoläromedel
i Lgr 80,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.3
Skolmåltider&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
konstaterar att skolmåltider till sin art inte kan betraktas som utbildning.
Det finns inte något uttryckligt åliggande för kommunerna att anordna
skolmåltider. Det står därför kommunerna fritt att la ut avgift av dem som vill
utnyttja skolmåltiderna (undantag gäller för måltid i samband med
undervisningen i hemkunskap, se 2 kap. 27 8 tredje stycket skolförordningen).
Ibland anordnas utbildning på sådant sätt -t. ex. i form av lägerskola - att
det i praktiken inte blir möjligt för eleverna att fä mat annat än genom
skolans försorg. Skolmåltiden kan då bli helt nödvändig för att eleverna över huvud
taget skall kunna delta i utbildning­en. I sådana undantagsfall bör därför
skyldighet att tillhandahälla måltider anses följa av skollagens föreskrift om
kommunens skyldighet att anordna utbildning. Följaktligen får då inte heller
någon avgift tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser anser att kommunerna bör ha en skyldighet att utan avgift
tillhandahåUa skolmåltider genomgående och således inte bara i sådana
undantagsfall som utredningen har angett. Andra remissinstanser efterlyser en
uttrycklig föreskrift om att avgift får las ut för skolmåltider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jämtlands län anser att skolmällidsverksamheten skall kunna
avgiftsfinansieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
och Bohus låns landstingskommun anser att skolmåltider borde ingå i
uppräkningen i 1 kap. 7 8 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
kommun — som i och för sig anser att det borde räcka med att lagen som hittills
slår fast att avgift inte får tas ut för undervisningen -menaratt den
föreslagna lagtexten trots detaljeringsgraden inte ger uttryck ät utredningens
resonemang att avgift far tas ut för skolmåltider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnderna
i Skaraborgs och Älvsborgs län anser att det i lagen bör anges huravida det
står kommunerna frkt att efter särskilt beslut ta ut avgifter för skolmåltider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hällefors
kommun anser att några enkla förtydliganden borde ha kunnat utarbetas
beträffande kostnadsansvaret för bl. a. skolmällidsverksamhe­ten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
vUl vidga utbUdningsbegreppet till att omfatta även skolmåltider,&lt;br&gt;
eftersom dessa för många elever är en förutsättning för att utbildningen&lt;br&gt;
skall vara tillgänglig.&lt;br&gt;
58&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eskilstuna kommun anser att avgiftsbeläggning av
bl, a. skolmåltider&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;strider
mot principen att alla skall ha rätt till samma utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CUF anser att det i
skollagen måste införas bestämmelser som hindrar Prop. 1985/86: 10 kommunerna
från att ta ut avgifter för bl. a. skolmåltider. CUF anser att det knappast kan
betraktas som en förmän att eleverna serveras mal i Bilaga 5 skolan under
skoltid. Det är pedagogiskt nödvändigt och jämlikhetspoli-tiskl självklart. Av
den omarbetade skollagen måste det klart framgå all det åligger kommunerna att
svara för dessa uppgifter och att några avgifter för detta inle får tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vara
kommun har berört kostnadsansvaret för måltider under lägervis­telse. Se
avsnitt 3.3.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.4   Lägerskola
och andra särskilda arrangemang&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vara
kommun viU varna för att göra begreppet utbildning så vidsträckt att det inte
blir möjligt att ta ut avgifter för speciella arrangemang. Skolan har efter
hand fält allt snävare ekonomiska ramar. Detta innebär att många aktiviteter,
speciellt inom kultursektorn, som kunnat berika eleverna och göra skolarbetet
mera omväxlande i många fall måste dras in. Möjlighet bör därför finnas kvar
att för speciella arrangemang utanför den ordinarie skoldagens ram kunna ta ut
avgift för l.ex. teaterbesök, studieresor och liknande. I vissa fall tar skolan
över föräldrarnas ansvar genom att ha heldygnsomsorg om elever l.ex. vid
lägerskolevislelse. Det bör dä vara skäligt att någon avgift kan tas ut för
sädana kostnader för mat och logi som faller utanför den ordinarie skoldagen.
Om skollagen fär en alltför kategorisk utformning innebär detta att många
verksamheter av den typ som ovan beskrivits får inskränkas eller hek läggas
ned. Det skulle vara mycket beklagligt om skolan skulle utarmas genom alltför
snäv lagstiftning i detta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.5   Skolskjutsar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i sitt betänkande uttalat att skolhuvud­männen i vissa fall som en direkt
följd av åliggandet alt söija för utbildning­en kan vara skyldiga att anordna
för eleverna kostnadsfri skolskjutsning. Uttalandet avser såväl gällande rätt
som utredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser har särskilt tagit upp frågan hur långt skyldigheten alt
anordna och bekosta skolskjutsar sträcker sig. Flera remissinstanser efterlyser
klara besked, helst i lagtexten, om vad som skall gälla. Vissa remissinstanser
anser att ersättning bör kunna tas ut i åtminstone en del fall, medan andra
anser att skolskjutsning i princip alkid skall vara kost­nadsfri för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värmdö
kommun reagerar mot att ingenting nämns i lagtexten om skyl­digheten att
anordna skolskjutsar respektive rätten att ta ut ersättning för sådana
skjutsar. Göteborgs kommun anser att lagtexten inte ger uttryck ål utredningens
resonemang att avgift i vissa fall får tas ut för skolskjuts. Nyköpings kommun
menar att lagtexten inte klarlägger huruvida det är möjligt att avgtflsbelägga
skolskjuts. Hällefors kommun anser att några enkla förtydliganden borde ha
kunnat utarbetas beträffande kostnadsan­svaret för bl. a. skolskjutsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län anser att bestämmelser som kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pletterar 1 kap. 7 8
behövs åtminstone när det gäller skolskjutsar. Nämn-&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;den hänvisar Ull att olika uppfattningar om
kommunernas rätt att ta ut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgift
har framförts i debatten. Kompletterande bestämmelser behövs för att
säkerställa att den i 5 kap. t 8 inskrivna rätten till utbildning inte urholkas
och att den i samma paragraf inskrivna skolplikten inte blir oskäligt
betungande för glesbygdens och då särskilt skärgårdens elever,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnderna
i Skaraborgs och Älvsborgs län anser att det i lagen bör anges huruvida det
står kommunera fritt att efter särskilt beslut ta ut avgifter för
skolskjutsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
och Bohus läns landstingskommun anser att skolskjutsning ingår i
utbildningsbegreppet. Behovet av skolskjutsar uppkommer l.ex, ofta genom att
små skolenheter läggs ner och skolverksamheten koncen­treras, Skolskjutsning är
då en sådan verksamhet som är nödvändig för att undervisningen skall vara
tillgänglig för eleverna. Skolskjutsar bör alltså enligt landstingskommunen
inte kunna avgiftsbeläggas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jämtlands län anser att skolskjutsverksamhelen inte skall kunna
avgiftsfinansieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
vill att skolskjutsning skall inrymmas i utbildningsbegreppet, efter­som
skolskjuts för många elever är en förutsättning för att utbildningen skall vara
tillgänglig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CUF
anser att det av den nya skollagen klart måste framgå alt det åligger
kommunerna att svara för skolskjutsar och att någon avgift för delta inte får
tas ut. All elever på landsbygden, som bor långt från skolan, erbjuds
skolskjuts är inte att betrakta som en förmän. Motsatsen vore däremot
diskriminerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.6
Skolhälsovård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs län anser att föreskriften i I kap. 8 8 om kostnadsfri
skolhälsovård bör flyttas till 9 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västmanlands
läns landstingskommun: 9 kap. 3 S angeratt &amp;quot;alla elever har rätt att pä
begäran bli undersökta av läkare och att i övrigt anlita skolhälsovården&amp;quot;.
Av 1 kap. 8 8 framgår all skolhälsovården är kostnads­fri. Även om motsvarande
regler för gymnasieelever finns i nuvarande lag, fast indirekt genom hänvisning
till grundskolan, fär detta inle innebära en reell utökning av kostnadsansvaret
för utbildningshuvudmannen. Närmare definiUon av begreppet &amp;quot;skolhälsovård&amp;quot;
torde vara nödvändig i tUlämp­ningsföreskrifter vad gäller avgränsning mellan
hälsovård och sjukvår­dande behandling av enklare slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
nämner beträffande skolor med enskild huvudman att&lt;br&gt;
statsbidrag till kostnader för skolhälsovården utgår till enskilda skolor som&lt;br&gt;
- får statsbidrag enhgt förordningen (1964:137) om statsbidrag lill vissa&lt;br&gt;
privatskolor. Däremot utgår inte särskUt statsbidrag lill kostnader för&lt;br&gt;
skolhälsovården vid de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristoffersko-&lt;br&gt;
lan. Statsbidragen för dessa skolor beräknas utifrån lärarlönekostnaderna&lt;br&gt;
och kan inte antas räcka också till skolhälsovård. Kostnaderna för skolhäl-&lt;br&gt;
60&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sovården vid dessa skolor bestrids — såframt inte
kommunala bidrag utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för denna - ytterst genom
de elevavgifter som skolan uppbär. SEH- Prop, 1985/86: 10 kommittén finner det
riktigt att i skollagen föreskriva att skolhälsovård skall finnas vid de
statsunderstödda fristående skolorna för skolplikUga Bilaga 5 elever och att
denna skall vara kostnadsfri. Kostnadsfri skolhälsovård måste då innebära att
avgift inte får tas ut av eleven, när han/hon använder sig av skolhälsovården.
Det är däremot inte rimligt att uppställa krav på kostnadsfri skolhälsovård som
villkor för statligt stöd, om med kostnadsfri skolhälsovård skaU förstås att
skolan inte genom de elevavgifter som tas ut av föräldrarna får finansiera
skolhälsovården. Om inte statligt eller kom­munalt stöd lämnas till
skolhälsovårdens kostnader finns ju i princip inte någon annan
finansieringskälla än elevavgiften. Det viktiga i sammanhang­et synes vara att
betona att fristående skolas kostnader för skolhälsovår­den i ett sådant fall
genom elevavgifterna skall bäras gemensamt av föräld­rarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   2 kap. Kommunernas och landstingskommunernas
skolledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i 2 kap. sammanfört dels vissa bestäm­melser om kommunernas skolstyrelser
och landsUngskommunernas ut­bildningsnämnder och deras uppgifter (1-5 SS), dels
vissa bestämmelser om planeringsråd och yrkesråd (6-8 5§), Kapklet avslutas med
9 8 enligt vilken regeringen meddelar ylterligare föreskrifter om kommunernas
och landstingskommunernas skolledning. I motsats till den nuvarande skolla­gen
innehåller utredningens förslag inte några beslämmelser om skolchef i
kommunerna. En annan skillnad är att utredningens förslag inte inrymmer någon
möjlighet att ha en särskild styrelse för en del av en kommuns eller
landstingskommuns gymnasieskola. En nyhet är också att skolstyrelsen föreslås
kunna ge planeringsrädet i uppdrag att fullgöra sädana uppgifter som ankommer
på yrkesråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
utredningens förslag lades fram har i den nuvarande skollagen införts
bestämmelser om skolstyrelsens uppgifter i fråga om s. k. uppföl­jande
verksamhet (9 a 8 i den nuvarande skollagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Vissa redaktionella frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Blekinge län reagerar mot ordet &amp;quot;skoUedning&amp;quot; i kapitelrabriken, i
rubriken Ull 9 8 och i nämnda paragrafs text. Nämnden anför alt ordet
skolledning i dagligt språkbruk är ett sammanfattande begrepp för rektorer som
skolledare samt studierektorer, biträdande rekto­rer och tillsynslärare som
biträdande skolledare (12 kap. 1 8 och 13 kap. 1 8 skolförordningen). Enligt
nämndens åsikt bör därför en annan rubrik väljas till 2 kap., l.ex, &amp;quot;Om
kommunernas och landstingskommunernas skolstyrelse m.m.&amp;quot; Rubriken UU 9 8
bör som en följd därav ändras UU &amp;quot;Ytterligare föreskrifter&amp;quot; och ordet
skolledning i 9 8 bytas ut mot &amp;quot;skol­styrelse och särskilda råd&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Jönköping ifrågasätter om
mellanrubrikerna i 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fyller
någon funktion. Om de behälls bör i allt fall 6-8 S§ samlas under den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gemensamma rabriken &amp;quot;Planeringsråd och
yrkesråd&amp;quot;. Enligt förslaget står&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8
under rabriken &amp;quot;Yrkesräd&amp;quot; ehuru den innehåller en bestämmelse om&lt;br&gt;
att ett planeringsråd kan tilldelas vissa uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Tomtebodaskolan anser inte att specialskolan skall be­handlas i ett kapitel
för sig. Styrelsen menar därför att det i 2 kap. 2 S bör ingå ett tredje stycke
av följande lydelse: &amp;quot;För specialskolan skall finnas lokala styrelser.
Regeringen meddelar föreskrifter om sådana styrelser. &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Skolstyrelsen och utbildningsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs län anför beträffande 2 kap. 1 8: Denna paragraf bör erhålla en
sådan utformning att därav otvetydigt framgår, att skolstyrelsen skall vara
styrelse ej endast för grundskola och gymnasiesko­la utan för alla skolformer
för vilka kommunen är huvudman, bl. a. även kommunal vuxenutbildning. Om
särskilda skäl föreligger skall regeringen, efter framställning från
kommunfullmäktige, kunna medge alt särskild styrelse får utses för viss
skolform eller utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
länsskolnämnden i Hallands län anser att inte bara grandskolan och
gymnasieskolan utan också andra skolformer bör nämnas i 2 kap. 1 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping: Tillräckliga skäl att i skollagen reglera skol­styrelsens
uppgifter i andra hänseenden än i fråga om grandskolan och gymnasieskolan torde
med hänsyn till lagens innehåll i övrigt inte föreligga (se I kap. I S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
saknar bestämmelser om skolstyrelsens uppföljande verksamhet för ungdomar under
18 är. Ljusdals kommun ifrågasätter om inte sådan verksamhet borde komma till
uttryck i 2 kap. 3 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Hallands län finner formuleringarna i 2 kap. 3 S diffusa. Enligt nämndens
mening är preciseringarna i den nuvarande lagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8
andra stycket att föredra. Nämnden frågar sig också vilka skolformer&lt;br&gt;
som ingår i &amp;quot;skolväsendet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Ålvsborgs län: På sidan 115 konstaterar utredningen att gränsdragningen
mellan skolstyrelsens och kommunfullmäktiges kom­petensområden ibland kan vålla
problem. Vidare (s. 116) erinrar utredning­en om problemen med gränsdragningen
mellan å ena sida skolstyrelsens befogenheter och å andra sidan de befogenheter
som tillkommer skolleda­re, olika konferenser, lärare m.fl., särskilt vad
gäller den pedagogiska verksamheten. Länsskolnämnden har många gånger erfarit
exempel pä kompetenskonflikter av här berört slag och nämnden har därvid
efterlyst klarare regler om beslutsfunktionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Östra
Göinge kommun anser att 2 kap. 3 8 bör utformas klarare, speci­ellt med hänsyn
till gränsdragningen mellan kompetensområdena för kom­munfullmäktige,
skolstyrelsen, skolledning och konferenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av de uppgifter för skolstyrelsen som anges i 2 kap. 3 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anför Ludvika kommun:
Detta innebär att skolstyrelsen står ansvarig för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hur verksamheten bedrivs i
skolan. Samtidigt är skolstyrelsens möjligheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;att direkt påverka undervisningens uppläggning starkt begränsade.
Detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär att
kompetenstvister kan uppstå mellan skolstyrelsen och skolans    Prop. 1985/86:
10 personal och att skolstyrelsens ställning i detta avseende behöver stärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län anför beträffande 2 kap. 3 8 alt såväl BUaga 5 den långsiktiga
som den kortsikUga planeringen av kommunernas skolvä­sende kommit att bli en
alltmer betydelsefull uppgift. Som statligt regionalt organ anser nämnden också
att det särskilt i ett storstadsområde, där elevantalet fluktuerar starkt i
takt med nybyggnaUon o. d., är angeläget att planeringen med iakttagande av god
resurshushållning så myckel som möjligt följer med i dessa förändringar. Det
bör därför övervägas om inte planeringsåliggandena och anpassningen till
elevunderlagets förändringar bör fä plats i den katalog över uppgifter som tas
upp i denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
stadskansli: TiU skolstyrelsens uppgifter bör också höra att ha befogenhet att
utfärda ordningsföreskrifter. Detta kan antingen uttryck­ligen framgå av 2 kap.
3 § eller också måste föratsättas att regeringen enligt 10 kap. 6 8 i den
föreslagna skollagen bemyndigar kommunal skolstyrelse att meddela föreskrifter
i ordningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län reagerar mot att 2 kap. 4 8 liksom sin motsvarighet i
nuvarande lag upptar vissa särbestämmelser för Stock­holms kommun beträffande
tillämpningen av 3 kap, 5 8 första stycket och 6 § kommunallagen.
Länsskolnämnden anser det lämpligt att föreskriften nu ges ett enheUigt
innehåll, Hka för alla kommuner i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Gävleborgs län bör man vid översynen av skollagen överväga om
inte en landstingskommuns utbildningsnämnd skall vara styrelse för alla
skolformer för vUka landsUngskommunen är huvud­man, alltså förutom
gymnasieskola bl. a. särskola. En sådan ändring förat­sätter emellerUd
ändringar i bl. a. den s. k. omsorgslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Planeringsråd och yrkesråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande skollagen innehåller bestämmelser om planeringsråd (ofta kallade
lokala planeringsräd eller SSA-råd), som skall biträda skolsty­relsen i frågor
rörande utbildningens anknytning lill arbetslivet och följa yrkesutbildningen i
kommunen. Skolförfattningsutredningens lagförslag i den delen innehåller inga
sakliga ändringar. I den nuvarande skoUagen finns också bestämmelser om
yrkesråd, som i frågor rörande yrkesinrikt­ningen av utbildningen i
gymnasieskolan skall biträda styrelsen för skolan. Enligt
skolförfattningsutredningens mening kan det sättas i fråga om staUig reglering
av yrkesrådens verksamhet är nödvändig. Utredningen har emel­lertid i sitt
förslag utgått från att skollagen skall innehålla bestämmelser om yrkesråd. I
förhållande till den nuvarande lagen föreslår utredningen den ändringen, att
skolstyrelsen skall kunna lägga yrkesrädens uppgifter på planeringsrådet. En
ytterligare ändring som föreslås är att yrkesräd måste finnas i även sådana
landstingskommuner med gymnasieskola som inte har särskild utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
stort antal remissinstanser har yttrat sig över utredningens förslag lill&lt;br&gt;
bestämmelser om planeringsråd och yrkesråd. Synpunkterna rör framför&lt;br&gt;
allt behovet av stadiga bestämmelser om yrkesråd och förslaget att plane­&lt;br&gt;
ringsrädet skall kunna ges i uppdrag att fullgöra yrkesrådsuppgifter. Ensta-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka
remissinstanser har framfört synpunkter i vissa andra frågor, bl. a.
benämningen planeringsräd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.1 Benämningen planeringsråd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vara
kommun: Det är angeläget att planeringsrädets uppgifter preci­seras.
Planeringsråd är en term av mycket allmän innebörd. I nästan alla sammanhang
benämns planeringsrädet SSA-råd. Denna allmänt veder­tagna beteckning som
tydligare klargör rådels uppgift borde införas i skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.3.2
Behovet av bestämmelser om planeringsråd och yrkesråd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En del remissinstanser har tagit upp frågan om behovet av
författnings­bestämmelser om planeringsråd och yrkesråd. De flesta yttrar sig
endast om regleringen av yrkesråden. Beträffande dem har utredningen ifrågasatt
behovet av statlig reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anser att såväl planeringsråd som yrkesråd även i den
nya skollagen bör få status av obligatoriska rådgivande organ och alt
författningstexten bör utformas på sådant sätt att aktiviteten inom råden
stimuleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MUF anser att föreskrifterna om planeringsråd och yrkesråd
kan und­varas och menar att det utan några som helst risker för försämringar av
utbildningen bör kunna läggas på skolstyrelserna att besluta om hur de på bästa
sätt skall inhämta de råd som planeringsråden och yrkesråden avses ge,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Halmstads kommun finner det angeläget att framhålla sin
tveksamhet till att staten detaljreglerar planeringsrädens och yrkesrädens
verksamhet. Enligt kommunens uppfattning bör skollagen endast föreskriva
skyldighet att inrätta ett planeringsråd och ett eller flera yrkesråd (vilkas
uppgifter bör kunna läggas pä planeringsrådet). Utredningens förslag lill
ylterligare lag­text för reglering av detaljfrågor bör utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län säger sig inte
vilja ifråga­sätta behovet av att reglera yrkesråden i statlig författning.
Eskilstuna kommun anser att det är av största vikt att arbetsmarknadens parter
på det lokala planet verkligen får möjlighet att påverka utbildningen. Därför
bör yrkesråd regleras i skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i Jönköpings län vill liksom utredningen
ställa frågan om inte den statliga regleringen av yrkesråden skall kunna
avvecklas. Frågan bör dock utredas ytterligare framför allt mot bakgrund av
yrkesrå­dens växande betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i Malmöhus län är tveksam till om
yrkesrådsverk-samheten skall behöva regleras i lag. Länsskolnämnden i Hallands
län anser att bestämmelser om yrkesråd bör utgå ur skollagen men medtas i
skolförordningen. Enligt nämnden har planeringsråden i många kommuner ersatt
yrkesråden. Länsskolnämnden i Södermanlands län anser att yrkes­rådens
verksamhet borde med fördel kunna regleras i förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt Vilhelmina kommun finns det inte skäl att
föreskriva någon skyl­dighet att i en eller annan form inrätta ett eller flera
yrkesräd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Värmlands län ifrågasätter liksom utredningen om Prop. 1985/86: 10 statlig
reglering av yrkesrädens verksamhet är nödvändig. Mot bakgrund av
riksdagsbeslutet våren 1981 om ökad kommunal självstyrelse och mins- Bilaga 5
kad byråkrati vill nämnden för sin del förorda att föreskrifterna om yrkes­råd
utmönstras. Länsskolnämnden förutsätter dock att planeringsrädet kontaktar
respektive branschorganisation, om skolstyrelsen beslutar att planeringsrådet
skall fullgöra yrkesrådens uppgifter. Även länsskolnämn­derna i Jämtlands och
Kronobergs län ifrågsätter om statlig reglering av yrkesrådens verksamhet är
nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Örebro lån är tveksam till värdet av den detaljregle­ring av yrkesrädens
verksamhet och ställning som utredningen föreslär. Däremot anser nämnden att
det är ett värdefullt stöd för skolan att yrkes­råd finns, I framtiden bör dock
yrkesräden knytas till de lokala planerings-råden och få den utformning som de skiftande
lokala föratsättningarna kan kräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.3   Yrkesråd
i landstingskommuner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kalmar län: Länsskolnämnden delar utredningens uppfattning att man inte kan
låla inrättande av yrkesräd vid landstingskom­muns gymnasieskola vara beroende
av om särskild utbildningsnämnd in­rättas för att handlägga frågor om
gymnasieskolan eller om man överiälit delta på annan nämnd. Nämnden tillstyrker
därför den generella föreskrif­ten i 8 7 om inrättande av yrkesråd för
landstingskommun som anordnat gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.4   Uppdrag
åt planeringsrådet att fullgöra yrkesrådsuppgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
stort antal remissinstanser har yttrat sig över skolförfattningsutred­ningens
förslag att en skolstyrelse i stället för att utse yrkesråd fär ge
planeringsrådet i uppdrag att fullgöra sådana uppgifter som ankommer på
yrkesråd (2 kap, 8 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ,
LO, SACO/SR och SAF samt vissa länsskolnämnder och kommuner avstyrker
förslaget, medan andra länsskolnämnder och kommuner är posi­tiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
avstyrker förslaget i 2 kap. 8 8 att planeringsrådet skall kunna ges i uppdrag
att fullgöra yrkesrådsuppgifter. I stället bör enligt SÖ:s mening justeringar
övervägas i 6-7 SS sä att man förtydligar olikheterna i syftemå­len för
respektive rådstyp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsrådets
uppgifter är av övergripande karaktär och syftar mera generellt lill ökad
samverkan mellan skolan och arbetslivet. Yrkesråden å andra sidan har en mera
direkt betydelse för utbUdningen på en eller flera studievägar med inriktning
pä ett speciellt yrke eller en viss bransch. Kravet pä speciella yrkeskunskaper
hos ledamöterna är alltså utmärkande för yrkesråden. De flesta kommunerna har
en så bred uppsättning yrkesin­riktade studievägar i gymnasieskolan, att de
behöver flera yrkesråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
samordning som kan behövas mellan planeringsrådets och yrkesrå­&lt;br&gt;
dens verksamhet sker vanligen genom att planeringsrädets sekreterare,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section736&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section737&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10      SS
A-sekreteraren, adjungeras till yrkesräden och även genom ulväxling av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sammanträdesprolokoll.&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt SÖ:s mening skulle det vara olyckligt om man
genom den före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slagna
regeln i 2 kap. 8 8 öppnade möjligheten att i reaUteten slopa yrkesrå­den. SÖ
hänvisar i denna fråga även till ett SÖ:s remissyttrande 1980-03-25 (dnr S
80:642), som avsåg en framställning från Vilhelmina kommun om dispens från
skyldigheten att inrätta yrkesråd. FramstäUningen avstyrktes av SÖ och avslogs
av regeringen 1980-06-26.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO:
Utredarna föreslår att låta planeringsrådet fungera som yrkesråd. Anledningen,
säger utredarna, är att planerings- och yrkesrådens uppgifter är delvis
likartade och inle sällan torde samma företrädare för arbetsgivare och
arbetstagare ingå. Ett ytterligare skäl framskymtar i utredningens uppfattning
att yrkesrädens aktivitet är mycket varierande. LO delar inte denna syn. Ett
helt avgörande skäl är att en av skolans viktigaste uppgifter är att förbereda
eleverna för ett framtida yrkes- och förvärvsliv. Om denna förberedelse skall
bli så bra som möjligt krävs ett väl fungerande samspel mellan skola och arbetsliv,
genom skolans alla stadier. Genom en repre­sentation frän skola,
arbetsförmedlare, arbetstagare och arbetsgivare ska­pas en bred kontaktyta
meUan skola och samhälle. Därigenom ökar möjlig­heten Ull ömsesidig kontakt
mellan skola och samhälle, dess människor och funktioner. Detta är enligt LO
SSA- eller planeringsrådens viktigaste uppgift. Om planeringsråden kan sägas ha
en mera allmän och övergri­pande uppgift och verkar genom hela skolan har
yrkesräden en mer yrkes­specifik uppgift, nämligen att vara rådgivande när det
gäller att utforma utbildningens specifika yrkesinriktning. Yrkesråden har
således en ytterst viktig funktion och bör därför bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
finner bestämmelsen i 2 kap, 8 8 olämplig med hänsyn lill den betydelse
yrkesräden har för de yrkesinriktade gymnasiala utbildningarna. SACO/SR:
SACO/SR har erfarit att yrkesråden - specieUl för gymna­sieskolans tekniska
utbildningar — utgör ett värdefullt kontaktorgan mel­lan skolan och ortens
industri- och hantverksföretag. Yrkesrådens arbets­uppgifter kan svårligen
överföras till planeringsråden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
de ytterligare remissinstanser som avstyrker förslaget till 2 kap, 8 8 hör
Örnsköldsviks kommun, länsskolnämnderna i Göteborgs och Bohus, Gotlands och
Älvsborgs län samt länsstyrelsen i Södermanlands län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Örnsköldsviks kommun finns inte någon förutsättning för att över­låta
yrkesrådens arbetsuppgifter på planeringsrådet. Planeringsrådets sam­mansättning
och rådets aUmänna och övergripande funktion utesluter en sådan lösning. Vad
skolan genom yrkesräden främst är i behov av är direkta kontakter med
företrädare för arbetstagare och arbetsgivare inom var och en av de mänga
branscher som berörs av gymnasieskolans utbild­ning. Sädana kontakter måste
försiggå separat med företrädarna för vaije bransch för sig. Däremot kan
planeringsrädet göra mycket för att aktivera yrkesråden, föreslå verksamheter
där yrkesrädens erfarenhet kan tillföra både yrkesutbildningen och näringslivet
värdefulla impulser, öka förståel­sen för och föreslå förbättringar i verksamheten
och bidra Ull att hålla den aktuell och ändamålsenlig. 66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section738&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section739&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Göteborgs och Bohus län: Yrkesråden har huvud- Prop. 1985/86: 10 sakligen
andra uppgifter än planeringsräden och bör framför allt ha goda insikter i
enskilda yrken och de krav som ställs pä dessas utövare. Olika BUaga 5
organisationsmodeller förekommer i kommunerna för att täcka in de yrken
(branscher) som respektive gymnasieskola utbildar för. Ofta finns ett ge­mensamt
yrkesråd för kommunen med undergrupper för olika branscher. Yrkesråden är
viktiga organ med tanke pä utbildningens anknytning till yrkeslivet. I den män
som de fungerar mindre väl i vissa kommuner, vilket antyds i avsnittet
Specialmotivering (s. 119), bör de stimuleras att uppfylla de förväntningar som
bör kunna ställas pä dem. Planeringsråden kan, pä grund av sin sammansättning,
täcka endast ett fåtal yrken. Enligl nämn­dens mening vore det olyckligt att
öppna möjligheterna för kommunerna att kunna uppdra åt planeringsråden att
fullgöra yrkesrådsuppgifter. Plane­ringsräden torde som regel sakna
förutsättningar för detta, vilket mindre observanta kommuner kanske ej skulle
uppmärksamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gotlands län: Ett skäl för utredningens ställningsta­gande synes vara att
yrkesrådens effektivitet varierar kraftigt. Det omdö­met är säkert också
giltigt för planeringsrädens verksamhet. Över huvud taget finns det stora
brister i samverkan skola-arbetsliv. Det är därför enligt nämndens mening
olämpligt att minska kontaktytan mellan skola och arbetsliv, vilket i vissa
kommuner kan bli följden av utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Södermanlands län delar utredningens synpunkter på svårigheterna att för
närvarande klart definiera gränserna mellan SSA-rädens och yrkesrädens
verksamhetsområden men anser att utredningen inte bidragit till att lösa
problemet. I själva verket innebär utredningens ställningstaganden en uppenbar
nedvärdering av den betydelsefulla sam­verkan som på senare tid vuxit fram
mellan skola och arbetsliv. Riksdags­beslutet om inrättande av lokala SSA-råd
innebar bl. a. att dessa fick till uppgift att &amp;quot;särskilt följa
yrkesutbildningen inom den egna kommunen&amp;quot;, medan de lokala yrkesråden i
huvudsak skall ägna sig åt de branschspeci­fika frågorna. Självfallet är det
nödvändigt med en såväl ekonomisk som organisatorisk samordning av de båda
organens verksamhet, inte minst i kommuner med rikt differentierat näringsliv.
1 sådana kommuner torde det vara praktiskt omöjligt att låta SSA-råden överta
yrkesrådens uppgifter. Länsstyrelsen avstyrker lagförslaget i denna del och
anser det vara angelä­get med en snar översyn och utvärdering av de regler och
anvisningar som gäller för SSA-råd respekUve yrkesråd med utnyttjande av den
erfarenhet som hunnit samlas hos såväl skolhuvudmännen som arbetsmarknadens
parter sedan 1977.1 en sädan översyn bör även ingå det till länsskolnämn­den
knutna regionala SSA-rådets verksamhet och dess relation till yrkes­råd och
lokala SSA-råd. För det sistnämnda talar inte minst det förhållan­det att
länsskolnämnderna frän skolöverstyrelsen skall överta beslutande­rätten i fråga
om bl. a. dimensioneringen av gymnasieskolans utbildnings­linjer i respektive
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till de remissinstanser
som tillstyrker förslaget lill 2 kap. 8 8 hör Östra&lt;br&gt;
Göinge, Hällefors, Halmstads och Vilhelmina kommuner samt länsskol­&lt;br&gt;
nämnderna i Skaraborgs, Västerbottens och Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section740&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Halmstads kommun är det fördelaktigt att skolstyrelsen får frihet att själv
avgöra på vilket sätt man lokalt skall handlägga frågor om samråd med
arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Östra
Göinge kommun anför alt erfarenheterna har visat all yrkesråden haft svårt att
finna meningsfulla uppgifter i en liten kommun som Östra Göinge. Kommunen
noterar därför med tillfredsställelse förslaget att skol­styrelsen skall få
möjlighet att lägga yrkesrådens uppgifter på planeringsrå­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hällefors
kommun: I fråga om yrkesråden kan det för mindre kommuner vara angeläget att
skolstyrelsen får möjlighet att välja att - om den så finner mest
ändamålsenligt - låla planeringsrädet (SSA-rådel) fullgöra också yrkesrädens
uppgifter. Det primära är ju att kommunikaUonerna skolan-arbetslivet pä
hemorten fungerar bra och det kan man enligt skol­styrelsens erfarenhet utan
svårighet uppnå genom ett organ av t. ex. plane­ringsrädets typ, medan ett antal
yrkesråd därutöver i vissa fall kan upple­vas som en överorganisering av
kontakterna med den negaUva verkan det i sin tur kan medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VUhelmina
kommun: 2 kap. 8 8 innehåUer en av de få reella ändringarna i det nya förslaget
tdl skollag. Här föreslås, att skolstyrelsen skall få rätt alt ej utse yrkesräd
utan i stället låta planeringsrådet fullgöra yrkesrådens uppgifter. Vilhelmina
skolstyrelse har tidigare gjort framställning till rege­ringen om samma sak,
varför ändringsförslaget ses med tillfredsställelse. Vid mindre gymnasieskolor
innebär yrkesrådsinstitutionen en onödig ut­ökning av antalet &amp;quot;råd&amp;quot;
och grapper inom skolan, I de faU sådana grapper verkHgen behövs, utses de
också av kommunen eller skolstyrelsen och ges då en lämplig lokal utformning.
Det finns aUtså inte ens skäl att i skollagen slå fast skyldigheten att i en
eller annan form inrätta ett eller flera yrkesråd. 2 kap. 7 och 8 §8 kan alltså
helt utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Skaraborgs län: Nämnden anser att det finns starka skäl som talar för att
låta skolstyrelsen ha frihet att bestämma alt plane­ringsrådet skaU behandla de
frågor som ankommer på yrkesråd. Förutsätt­ningarna för en viss ordning skiftar
självfallet mellan kommunerna men genomgående torde planeringsrådens och
yrkesrådens uppgifter delvis vara likartade, varför del i många fall måste
anses naturligt all samordna verksamheten tUl ett organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västerbottens län: Liksom utredningen är länsskol­nämnden tveksam tUl
nödvändigheten av särskilda bestämmelser om yr­kesråd. Planeringsrådens och
yrkesrådens uppgifter är i väsentliga stycken likartade. Denna dubbla
organisation är föga rationell. Uppgifterna borde kunna skötas helt av
&amp;quot;paraplyorganet&amp;quot;, planeringsrådet. 7-8 S§ synes därför kunna utgå. 6
8 kan kompletteras med föreskrift om att planerings­råden utöver de i förslaget
angivna uppgifterna också skaU bkräda skolsty­relsen i frågor som gäUer
utbildningens yrkesinriktning. Nämnden föratsät­ter därvid att inget hinder
skall finnas att en skolstyrelse ändå, om det behövs, inrättar organ med
uppgifter motsvarande de nuvarande yrkesrå­dens. Utredningen har anfört alt
yrkesrådens aktivitet varierar myckel; på vissa häU fungerar de inte alls i
praktiken. Enligt länsskolnämndens me­ning kan samma anmärkning också riktas
mot vissa planeringsråd. En&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section742&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section743&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anledning därtill synes
vara att ledamöterna i råden ofta inte fär uppbära     Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vare sig
sammanträdesarvoden eller resekostnadsersättningar i samband&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med rådens
sammanträden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
remissinstans som i undanlagsfall, men bara i sädana, kan tänka sig att
planeringsrådet fullgör yrkesråds uppgifter är länsskolnämnden i Sö­dermanlands
län: Enligt nämndens mening är del förhållandet att plane­ringsrädens och
yrkesrädens uppgifter delvis sammanfaller inte skäl nog för att mera generellt
kunna hänföra yrkesrådens uppgifter till planerings­råden. Planeringsrådets
samlade arbetsuppgifter för kommunens hela skol­väsende när det gäller
kontakterna mellan skola och arbetsliv innebär att frågor om utbildningens
yrkesinriktning inom gymnasieskolans olika stu­dievägar inte tillnärmelsevis
kan behandlas sä ingående i planeringsräden som inom ett yrkesråd. Det är också
tveksamt om det, inom ett planerings­råd som ändå måste begränsas till sin
omfattning för att bli funktionsdug­ligt, är möjligt att samla den speciella
kompetens inom yrkesutbUdnings-omrädet som yrkesråden för närvarande har. Del
är dock möjligt att en dei mindre kommuner med mycket begränsad
gymnasieverksamhet har förde­lar av att de två rådens uppgifter kan sammanföras
inom planeringsrädet. Nämnden vill dock uttrycka som sin mening att detta bör
gälla undantags­vis och att huvudregeln även fortsättningsvis bör vara att
separata yrkes­räd skall utses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län anser att vissa icke önskvärda effek­ter kan undvikas om 2
kap. 8 S fär följande lydelse: &amp;quot;I stäUet för att utse yrkesräd får en
skolstyrelse om det föreligger särskilda skäl och i samråd med arbetsmarknadens
parter ge planeringsrådet i uppdrag att fullgöra, sådana uppgifter som ankommer
pä yrkesråd.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4 Skolchef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfaltningsutredningen
anser att det inte längre finns anledning att i lag reglera tjänster som
skolchef i kommun. Föreskrifter som kan anses vara nödvändiga bör kunna tas in
i förordning. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna i den nuvarande
skollagens 3 och 19 88 inle får någon motsvarighet i den nya lagen. Om en
lagreglering av skolchefstjänstema ändå behålls, bör enligt utredningen de
bestämmelser om skolchefens åligganden som finns i 19 8 b) och c) i den nuvarande
skollagen kunna utmönstras som självklarheter. F. n, saknas
författningsbestämmelser om skolchef i landstingskommun. Enligt utredningen bör
behovet av en chef för utbildningsverksamheten vara lika stort när det gäller
landstingskom­munal utbildning som när det gäller kommunal. Detta talar för alt
behöv­liga bestämmelser utformas lika för kommuner och landstingskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser vill ha kvar beslämmelser om skolchef i skollagen. Till dessa
remissinstanser hör länsskolnämnderna i Stockholms, Väster­norrlands och
Gävleborgs län samt Kristinehamns kommun, SACO/SR, Skolledarförbundet och
Sveriges Psykologförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län uttalar att en utmönstring ur skolla­&lt;br&gt;
gen av bestämmelser om skolchef i kommun måhända är en anpassning till&lt;br&gt;
vad som gäller för andra kommunala chefer. Enligt länsskolnämndens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section744&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section745&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppfattning
står emellerUd skolstyrelsen såväl på grund av skolans övergri­pande mål som i
vad avser ekonomi betydligt närmare den statliga verk­samheten än vad som
gäller för övriga kommunala nämnder. Det är därför — bl, a. med utgångspunkt
från vissa erfarenheter av ett i praktiken splitt­rat huvudmannaansvar för
SIA-skolans samlade skoldag och frän behand­lingen av frågor om särskolans
ledning - motiverat att i likhet med den tidigare skolstyrelseutredningen
framhålla vikten av att principen om det odelade ledningsansvaret upprätthåUs.
Nämnden anser därför att skolche­fen för såväl kommunal som landsUngskommunal
skolverksamhet redan i skollagen bör få sin stäUning i förhållande till
styrelse och annan personal inom skolan angiven pä sätt som sägs på s. 57 i
betänkandet men som sedan inte fullföljts i lagtexten. Den närmare regleringen
bör däremot kunna överföras tiU skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västernorrlands län: Skolchefernas ställning och åligganden i den kommunala
förvaltningen är - i förhållande tdl övriga kommunala förvakningschefers - av
så särpräglad natur och av så väsent­lig betydelse för skolverksamheten i
kommunen och länet alt de bör regleras i lag,- Annars kan befaras alt
skolchefens centrala ställning och ansvarsområde blir föremål för adminislraUvi
godtycke. Skolledarna har vidare statligt reglerade tjänster för vilka kommunen
erhåller täckning genom statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs län anser alt nuvarande föreskrift i skollagen att i varje kommun
skall finnas en skolchef bör bibehållas. Länsskolnämnden anser alt man därjämte
vid översynen av skollagen bör överväga att införa en föreskrift med
motsvarande innehåll beträffande landstingskommun. Enligt nämnden bör övervägas
att låta aUa skolformer med landstingskommunen som huvudman ingå i såväl
utbildningsnämn­dens som skolchefens ansvarsområde. Det skulle innebära att bl.
a. särsko­lan fördes dit, något som emellertid förutsätter ändringar i bl. a.
den s. k. omsorgslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kristinehamns
kommun uttalar att skyldigheten att ha en skolchef i kommunen bör regleras i
skollagen och inte överlämnas till regeringens beslutsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACOISR
anser att de skäl som motiverat nuvarande föreskrifter i skollagen angående
skolchef fortfarande är giltiga. De har snarare ökat än minskat i tyngd i takt
med expansionen av det kommunala skolväsendet och de ökade befogenheterna för
de lokala skolledningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolledarförbundet
invänder bestämt mot utredningens mening all reg­lering av skolchefstjänsler
bör kunna utgå ur lag och i stället tas in i förordning. Förbundet anser det ur
verksamhetssynpunkt absolut nödvän­digt att skolchefsorganisationen är förenad
med den fasthet som reglering­en i skollagen medför. Förbundet anser vidare att
det i skollagen bör anges att landstingskommun skall ha skolchef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Sveriges Psykologförbund bör de nuvarande reglerna i 3 och 19 SS bibehållas och
utökas med föreskrifter rörande skolchefens ansvar för skolans elevvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Skaraborgs län tillstyrker att de bestämmelser om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section746&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolchefs
åligganden som finns i den nuvarande skollagens 19 8 b) och c) utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
de remissinstanser som tillstyrker eller lämnar utan erinran att bestämmelser
om skolchef inte tas med i den nya skollagen hör SAV, SÖ, länsskolnämnden i
Värmlands län. Hällefors kommun. Landstingsförbun­det och Västmanlands läns
landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAV
har ingenting att erinra mot förslaget att bestämmelserna om skol­chef och
dennes åligganden i 3 och 19 SS skollagen inle får motsvarigheter i den nya
skollagen utan i stället ersätts med föreskrifter i en förordning. SAV har inte
heller någon invändning mot att vissa bestämmelser om skolchefs åligganden som
måste uppfattas som självklarheler utmönstras ur skolförfattningarna. SAV vill
dock understryka vikten av en reglering av åliggandena i enlighet med vad SAV
anfört om reglering av frågor om arbetsskyldighet för skolpersonalen (se avsnkt
13.10),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Värmlands län tillstyrker att föreskrifter om skol­chef tas in i förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet har inte yttrat sig speciellt i frågan om skol­chef. Det har
däremot Landstingsförbundet som uttalar följande: Lands­tingsförbundet har vid
flera tillfällen avvisat förslag till en statlig reglering av
skolchefstjänsterna i den landstingskommunala gymnasieskolan. Enligt
utredningens förslag kommer skollagen inte heller i fortsättningen att inne­hålla
regler om skolchef i landsUngskommun. Även bestämmelserna om skolchef i
primärkommun kommer enligt förslaget att utgå, vilket innebär att
bestämmelserna utformas likartat för landstingskommuner och primär­kommuner.
Landstingsförbundet förutsätter att de föreskrifter som med anledning härav
kommer att tas in i förordning inte kommer att medföra en ökad statlig
reglering för landstingskommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västmanlands läns
landstingskommun har inget att erinra mot att någon reglering av kommunernas
och landstingskommunernas skolledning, vad gäller tjänstemannaorganisationen,
inte har tagits med i lagförslaget. För landstingskommunemas del finns del inte
heller anledning att i följdförfatt-ningar låsa organisaUonen vad gäller
skolchef m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5Ö:
I kommentarer till 2 kap. 9 8 i förslaget om en viss från skollagen utmönstrad
text om skolchef pläderar utredningen för att blivande förord­ningstext om
skolchef bör inte som nu avse bara primärkommun utan införas och göras likartad
även för landstingskommun. SÖ är inte helt övertygad om att så bör bli fallet.
Saken har samband med frågor om bl, a, StaUig lönereglering eller ej och inte
minst om staUig kostnadstäckning eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section748&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section749&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;5   3
kap. Centrala och regionala myndigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i 3 kap. sammanfört dels en bestämmel­se om att SÖ skall vara central
förvaltningsmyndighet för grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan (I §),
dels bestämmelser om länsskol­nämndernas sammansättning och uppgift att ha
inseende över grandskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section750&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 specialskola och gymnasieskola samt i övrigt över utbildningen av skol­pliktiga
barn (2-5 S§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Sedan utredningens förslag lades fram har den nuvarande skollagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
om länsskolnämndernas sammansättning ändrats (se 22 8 i den nuvarande lagen).
De nuvarande bestämmelserna i lagen kompletteras av föreskrifter i 29-33 SS
förordningen (1981:1371) med instrakUon för den statliga skoladministrationen.
Vidare har i den nuvarande skollagen införts nya bestämmelser om SÖ:s och
länsskolnämndernas tillsyn över undervisningen för skolpliktiga vid skolor med
enskild huvudman och på sjukhus och andra institutioner (se 50 b S i den
nuvarande skollagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1        Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Synpunkter
på termerna inseende och tillsyn refereras i avsnitt 2.5. Vissa synpunkter som
tar sikte särskilt på länsskolnämnderna refereras dock i avsnitt 5.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5Ö
m.fl. anser att texterna i 3 kap. 1 och 2 §8 om SÖ:s och länsskol­nämndernas
verksamhetsområden skall utformas mer inbördes Hka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bl.
a. länsskolnämnderna i Västerbottens och Norrbottens län finner det
anmärkningsvärt att en enda kort paragraf anslås ät SÖ, medan resten av kapklet
- 2-5 8§ — handlar om länsskolnämnderna. Även länsskolnämn­den i Hallands län
reagerar mot skiUnaden. Nämnden anser att bättre balans bör åstadkommas.
Länsskolnämnden i Örebro län finner del ange­läget att SÖ och länsskolnämnderna
ges en enhetlig reglering i skollagen. Bl. a, länsskolnämnden i Kronobergs län
anser att samma system för reglering bör tillämpas för SÖ och
länsskolnämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2        SÖ:s uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
pekar på regleringen av länsskolnämndernas verksamhetsområde enligt 3 kap. 2 8
och menar att även för SÖ bör anges all utbildning av skolplikUga barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Gävleborgs län bör det av 3 kap. 1 8 framgå att SÖ är central
förvaltningsmyndighet även för andra skolformer än grand­skolan, specialskolan
och gymnasieskolan. Nämnden tänker här pä bl, a. särskolan och kommunal
vuxenutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Hallands län anser att samtliga skolformer för vilka SÖ är central
förvaltningsmyndighet bör nämnas i 3 kap. 1 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3   Länsskolnämndernas sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
förordar att föreskrifterna i 3 kap. 3-5 SS om länsskolnämndemas&lt;br&gt;
sammansättning, hur ledamöter skall utses, krav pä dessa m.m. ersätts&lt;br&gt;
med ett helt kort bemyndigande för regeringen att meddela bestämmelser&lt;br&gt;
som ålägger landstingskommuner och i vissa fall kommuner alt i närmare&lt;br&gt;
angiven ordning utse ledamöter och ersättare för sädana i länsskolnämn­&lt;br&gt;
derna. Det skulle medföra att alla bestämmelser om nämndernas ledamöter&lt;br&gt;
72&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kunde samlas i en författning i stället för att som
nu splittras pä skollag och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section752&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;instruktion.
SÖ vill framhålla att nuvarande splittring av bl. a. regler om kraven pä
ledamöterna har ställt till misstag. Bestämmelserna hanteras inte bara av
regeringen och SÖ utan även av alla länsstyrelser och lands­tingskommuner samt
några kommuner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i
Östergötlands län anser att bestämmelser om läns­skolnämndernas sammansättning
bör meddelas i endast ett sammanhang. Enligt länsskolnämnden i Norrbottens län
borde det räcka att ha med 3 § första stycket. Det som står i 3 5 andra stycket
samt i 4 och 5 85 torde lämpligen flyttas till instruktionen, Länsskolnämnden i
Västerbottens län anser att det borde räcka alt ha med det som står i 3 8
första stycket första meningen, medan övriga föreskrifter om länsskolnämndens
sammansätt­ning kan tas in i instraklionen. Samma uppfattning har
länsskolnämnden i Kronobergs län. Enligl länsskolnämnden i Älvsborgs län bör
3—5 88 utgå och ifrågavarande reglering av länsskolnämndens sammansättning över­flyttas
till instruktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section754&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4 Länsskolnämndemas uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län anser att 3 kap. 2 8 kunde ha gjorts tydligare genom att
utformas efter mönster av 3 kap. 1 8, som handlar om SÖ. Länsskolnämnden
föreslår alt 3 kap. 2 5 får följande lydelse: &amp;quot;Läns­skolnämnden skall vara
regional förvaltningsmyndighet för grundskolan, specialskolan och
gymnasieskolan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Norrbottens län anser att &amp;quot;fristående skolor&amp;quot; bör föras in efter
&amp;quot;specialskola&amp;quot; i 3 kap. 2 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs lån: I den paragraf i skollagen som behandlar länsskolnämndens
tillsynsområde bör detta område anges i sin helhet. Utöver grundskola,
specialskola och gymnasieskola bör därför anges särskola, kommunal
vuxenutbildning och i förekommande faU sa­meskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Hallands län anser att samtliga skolformer som omfattas av länsskolnämndernas
tUlsyn bör nämnas i 3 kap. 2 5. Även skolor med enskild huvudman och
privatutbUdning bör nämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i
Västernorrlands län föreslär att 3 kap. 2 8 andra stycket får följande lydelse:
&amp;quot;Länsskolnämnden skall inom länet ha in­seende över grandskolan,
sameskolan, specialskolan för undervisning av synskadade, döva, hörselskadade
eller lalskadade elever, särskolan för undervisning av psykiskt
utvecklingsstörda elever, statsunderstödda pri­vatskolor som avses i
privatskolförordningen (1967:270) och riksinternat­skolor saml undervisning av
skolpliktiga barn i andra enskilda skolor, vid sjukvårdsanslalter och i annan
form, gymnasieskolan, de statsunderstödda enskilda yrkesskolorna, den kommunala
och staUiga vuxenutbildningen, grundutbildningen för vuxna samt över andra
skolformer och utbildnings­former, för vilka sådant inseende föreskrivks av
regeringen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i
Skaraborgs län: Beträffande länsskolnämnderna fö­reslår utredningen (sid. 125)
att den statliga tUlsynen på regional nivå utvidgas till all utbildning av
skolpliktiga barn, I sak innebär detta tUl skillnad mot nuvarande förhållande
att nämnden även får tiUsyn över de fä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section756&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 skolplikUga barn som får privalutbildning. Nämnden finner inte
anledning&lt;br&gt;
att denna kategori av barn även framdeles ska stå utanför den statliga&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ullsynen och tillstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
och kammarrätten i Jönköping tillstyrker uttryckligen att länsskolnämndens
tillsynsskyldighet utvidgas till att omfatta även vad
skolförfattningsutredningen kallar privatutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnderna
i Kalmar och Älvsborgs län tUlstyrker att länsskol­nämnderna skall ha inseende
över all utbildning av skolpliktiga barn, även privatutbildning.
Länsskolnämnden i Örebro län tillstyrker att den statliga tillsynen pä regional
nivå utvidgas till att omfatta all utbildning av skolplik­Uga barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Värmlands län UUstyrker förslaget om ökat tillsyns­ansvar för länsskolnämnderna.
Det gör också länsskolnämnderna i Jämt­lands och Kronobergs län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län noterar att &amp;quot;inseende&amp;quot; i stället för
&amp;quot;tillsyn&amp;quot; används i 3 kap. 2 8. Nämnden har inga större invändningar
mot detta men konstaterar att det rent språkligt ger ett mera passivt intryck.
I sammanhanget pekar nämnden på att länsskolnämnderna enligt riksdagens beslut
om den statliga skoladministrationen m.m. (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38,
rskr 1980/81:395) skall bedriva &amp;quot;aktiv tUlsyn&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
anför följande beträffande föreskriften i 3 kap. 2 8 om att länsskol­nämnden
skall ha inseende över grundskola, specialskola och gymnasie­skola: SAF anser
att ordet &amp;quot;inseende&amp;quot; bör utbytas mot &amp;quot;aktiv tillsyn&amp;quot;.
Skolutvecklingen är visserligen främst beroende av utvecklingsanslräng-ningar i
enskilda skolor och kommuner, men det är också väl känt att kvaliteten i
skolans utbildning varierar avsevärt mellan olika skolor och klasser. En akUv
tillsyn från länsskolnämnderna är därför nödvändig för bevakningen av att all
skolans utbildning så långt möjHgt får en Ullfreds­ställande standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
synpunkter på termerna &amp;quot;inseende&amp;quot; och &amp;quot;tiUsyn&amp;quot; refereras i
avsnitt 2.5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6   4 kap. Elevområden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
4 kap. har skolförfattningsutredningen sammanfört bestämmelser om faststäUande
av elevområden för kommunernas grandskolor samt kommu­nernas och
landstingskommunernas gymnasieskolor (1-3 8S), tillhörighet till eievområde (4
8), mottagande av elever som tUlhör eller inte tillhör skolans elevområde (5
och 6 8S) samt s.k. interkommunal ersättning (7 och 8 SS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande skollagens bestämmelser om vilket elevområde en elev&lt;br&gt;
skall tillhöra är delvis olika för grundskolan och gymnasieskolan. Utred­&lt;br&gt;
ningen föreslår enheUiga bestämmelser i detta avseende. Utredningen&lt;br&gt;
föreslår också förenkling av de nuvarande bestämmelserna om interkom­&lt;br&gt;
munal ersättning genom att kostnadsansvaret genomgående skall åvUa&lt;br&gt;
elevens kyrkobokföringskommun eller, i fråga om elev som inte är kyrko-&lt;br&gt;
''&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bokförd i riket, elevens vistelsekommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section758&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section759&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.1 Allmänt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bl.
a. SÖ framhåller behovet av klara och entydiga föreskrifter om     BUaga 5
elevområden och därmed sammanhängande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta remissinstanser som yttrat sig över reglerna om elevområdes­tillhörighet
tillstyrker utredningens förslag till enhetliga bestämmelser för grundskolan
och gymnasieskolan (se avsnitt 6.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
remissinstanser uppehåUer sig särskUt vid förutsättningarna för att barn och
ungdomar skaU tas emot som elever vid skolor vUkas elevområden de inte Ullhör.
OHka uppfattningar råder om vilket inflytande hemkommunen bör ha på bedömningen
av skälen för skolgång i en annan kommuns skola, inte minst mot bakgrund av
reglerna om interkommunal ersättning. Vissa remissinstanser viU att hemkommunen
skaU ha beslutan­derätt eller besvärsrätt. Se avsnitt 6.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta som uttalat sig om interkommunal ersättning tillstyrker att
kostnadsansvaret genomgående skall vila på den kommun där eleven är
kyrkobokförd eUer, om eleven inte är kyrkobokförd i riket, den kommun där
eleven vistas. Vissa remissinstanser har emellertid framfört invänd­ningar. Se
avsnitt 6.5.1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser tar upp frågor beträffande tvister om rätt till inter­kommunal
ersättning och tvister om ersättningens storlek. En del viU se en möjlighet för
kommunerna att få tvister om rätt tUl ersättning prövade i samma ordning som
gäller för tvister om ersättningens storlek. Se avsnitt 6.5,3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser är osäkra på innebörden av utredningens förslag i frågor som
direkt eller indirekt rör elevområden och interkommunal ersätt­ning.
Osäkerheten gäUer främst beslutsfunktioner och besvär. Se avsnitten 6.4.2,
6.4,3 och 6.5.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser har berört fosterhemsplaceringarnas ekonomiska konsekvenser för
kommunerna (se avsnitt 6.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
och Svenska kommunförbundet har beträffande utredningens förslag till 4 kap. i
sak framfört endast de synpunkter som redovisas i avsnitt 6.4.1.
Landstingsförbundet har inte yttrat sig speciellt över hithörande frågor. Det
är huvudsakligen länsskolnämnder och kommuner som har gått in på utredningens
förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Fastställande av elevområden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Göteborgs och Bohus län har yttrat sig speciellt&lt;br&gt;
över 4 kap, 2 8 och anfört: HiUnUlls har länsskolnämnden i ett län beslutat&lt;br&gt;
om elevområden för gymnasieskolorna i länet i fråga om både sädana&lt;br&gt;
områden som har leget helt inom det egna länet och sådana som har berört&lt;br&gt;
kommuner i andra län. Det sistnämnda har skett efter hörande av vederbö­&lt;br&gt;
rande länsskolnämnder (41 5). Den föreslagna lagtexten synes innebära att&lt;br&gt;
samtliga berörda nämnder formligen skall fatta beslut om sådant elevom­&lt;br&gt;
råde, vUket för övrigt gäller en gymnasieskola, som är belägen i ett av&lt;br&gt;
länen. Nämnden anser detta vara en synnerligen opraktisk lösning, som i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section760&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sak
dessutom synes helt opåkallad. Av lagen bör i stället framgå att
länsskolnämnden i det län i vilket skolan är belägen är beslutande, oavsett
elevområdets omfattning. Att beslutet skall fattas först efter samråd med
berörda nämnder får bedömas så självklart att det ej behöver regleras i lagen,
(Jämför utredningens motiv för att bestämmelsen om nämndernas inhämtande av
yttrande från kommunerna kan utgå, s, 127,) Att fråga hänskjuts till regeringen
vid oenighet, har nämnden ej något att erinra mot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i
Älvsborgs län anser att det bör övervägas att låta länsskolnämnd - och inte som
nu länsstyrelse - fastställa elevområde för grundskolans högstadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Norrbottens län anser att eievområde för grundsko­lans högstadium skall
fastställas av länsskolnämnd. Samma uppfattning har länsskolnämnderna i
Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Örebro, Jön­köpings, Jämtlands, Kalmar,
Blekinge och Värmlands län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kalmar lån åberopar lill stöd för sin uppfattning de erfarenheter nämnden har
från länet i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section762&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 Tillhörighet till elevområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Endast
den som är bosatt i riket omfattas av skolplikt och rätt tUl utbildning i
grundskolan och gymnasieskolan enligt lagens bestämmelser. Fråga om
elevområdestillhörighet aktualiseras därför endast när bosätt­ning i riket
föreligger. SIV och RSV har tagit upp vissa frågor som främst rör detta
grundläggande krav. Se avsnitt 2.9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnderna
i Gävleborgs, Stockholms, Älvsborgs, Jämtlands och Kalmar län tillstyrker
utredningens förslag till enhetliga bestämmelser för grundskolan och
gymnasieskolan om elevområdestillhörighet. Även länsskolnämnderna i Kronobergs,
Örebro och Norrbottens län tillstyrker utredningens förslag om
elevområdestillhörighet. Det gör också Malmö, Hällefors, Halmstads och
Trollhättans kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i
Hallands lån anser att 4 kap. 4 8 bör lyda: &amp;quot;Till ett&lt;br&gt;
eievområde hör 1. den som rätteligen är eller bort vara kyrkobokförd inom&lt;br&gt;
elevområdet, 2.. &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.4
Skolgång i annan skola än det egna elevområdets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.4.1
Förutsättningarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50:
Förslaget om enhetliga regler om elevområden för grandskolan och gymnasieskolan
skall enligt utredningen inte innebära att man i fråga om grundskolan minskar
vissa elevers möjligheter att få gå i en annan skola än det egna elevområdets.
SÖ vill understryka vikten av detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet
har yttrat sig över 4 kap. 5 och 6 SS som bl. a. handlar om mottagande av
elever som visserligen inte Ullhör skolans elevområde men för vilka den
ifrågavarande skolan ändå är den lämpligas­te. Kommunförbundet anför: Intagning
av sädana utsocknes elever är kringgärdad med viss restriktivitet, eftersom i
annat fall den kommunala skolplaneringen skulle trasas sönder. Hänsyn till
barnets personliga förhål-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section764&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;landen
eller andra särskilda skäl skall därför vara avgörande. Som exempel Prop.
1985/86:10 på sädana hänsyn/särskUda skäl anges i kommentarerna sjukdom i hem­met,
söndring i föräldrarnas äktenskap samt aUvariig konflikt meUan hem- Bilaga 5
met och skolan. Styrelsen vill här understryka, att enbart en allmän önskan alt
få gä i skola i annan kommun inte får betraktas som särskUt skäl. Det bör vara
fråga om en konkret anledning av personlig art för att intagning i annat
elevomräde/skolenhet skall kunna aktualiseras. Eftersom sådan in­tagning
konsUtuerar rätt lUl ekonomisk ersättning respektive skyldighet att betala
interkommunal skolersättning, skjulskosinader m. m., bör samråd alltid äga rum
mellan de två kommunerna om giltigheten av det eventuella särskilda skälet före
elevens intagning. I ett skede med vikande elevunder­lag på många håll och för
undvikande av konkurrens om elever är det viktigt, att reglerna om
elevområdestillhörighet och därmed betalnings­skyldighet är enkla och strikta
och inte lämnar utrymme för irrelevanta tolkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Ålvsborgs lån konstaterar att utredningens förslag innebär en viss
modifiering av den nuvarande skollagens s. k. mosterpara­grafer (för
grundskolan föreskrift i 44 8 andra stycket och för gymnasiesko­lan föreskrift
i 45 8 första stycket). I utredningsförslagets 4 kap. 5 och 6 §8 talas om
hänsyn till barnets personliga förhållanden och andra särskilda skäl. Även om
det inte innebär någon egentlig ändring i sak markeras alt elevens bästa skall
vara utgångspunkten för bedömningen av vad som är SärskUda skäl. Länsskolnämnden
tillstyrker förslaget. Även länsskol­nämnden i Jämtlands län finner del
lämpligt att i lagtexten klart ange att det är hänsynen Ull barnets personliga
förhållanden som i allmänhet skall vara avgörande. Länsskolnämnden i Hallands
län delar utredningens syn­sätt att vad som är lämpligast för den sökande skall
vara avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Skaraborgs län: Enligt nämndens erfarenhet föreUg­ger stor benägenhet frän
kommunernas sida att laga emot barn som inle formeUt tillhör det egna
elevomrädet. I ett flertal fall har emellertid nämn­den erfarit att
tvistigheter uppställ mellan tvä grannkommuner om i vilken kommun en elev ska
gå. Orsakerna har exempelvis varit att resmöjlighe-tema är bättre till en
skolenhet utanför elevområdet på grand av bostadens belägenhet eller
föräldrarnas arbetsresor till den andra kommunen. Grun­den tiU tvisten kan även
vara att familjen flyttat till annan kommun men att föräldrama av olika skäl
önskar att barnen går kvar i skolan i den gamla kommunen. I delta sammanhang må
framhållas att avstånden mellan flera kommuner inom länet är korta och att
arbetsplats och bostad ofta är föriagda lill skilda kommuner. Förslaget innebär
ingen förbättring eller vägledning beträffande lösningar av nyssnämnda
tvistigheter utan utred­ningen synes förmoda att dessa tidigt biläggs mot
bakgrund av kommuner­nas vilja och även skyldighet till samverkan inom
skolområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs
kommun: 15 8 föresläs föreskriften &amp;quot;I en kommuns grand­&lt;br&gt;
skola skall tas emot barn för vilka denna grundskola är lämpHgast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
hänsyn Ull barnets personHga förhållanden eller av andra särskilda&lt;br&gt;
skäl&amp;quot;. Formuleringen låter påskina att det skulle vara uppenbart vilken&lt;br&gt;
grandskola som är bäst för bamet, vilket det i praktiken sällan är i de fall&lt;br&gt;
denna föreskrift är tillämplig. En bättre formulering är enligt skolstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section767&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1985/86: 10     
&amp;quot;bedöms vara&amp;quot; i stället för &amp;quot;är&amp;quot;.      Ett flertal
intrikata faU, t. ex. då&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föräldrarna har delad
vårdnad av barnen, dä kommunikationerna mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
inom näriiggande kommuner enligt föräldrarna gynnar respektive&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;missgynnar
eleverna, gör det enligt skolstyrelsens uppfattning nödvändigt med en klarare
lagtext. - Det anförda berör i princip också innehållet i 6 8. Skolstyrelsen
har inget förslag på ändrad lydelse men har velat påpeka att de anförda
paragraferna enligt skolstyrelsens uppfattning kräver en närma­re utredning och
en ny formulering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Örnsköldsviks
kommun: En mer specificerad motivering till skolgång i annan kommuns
gymnasieskola har tagits in i 4 kap, 6 8 första stycket. Den medger skolgång i
annat elevområde om denna gymnasieskola är lämpligast med hänsyn Ull sökandens
personliga förhållanden. Lagen an­vänder f. n. formuleringen särskilda skäl.
Enligt utredarna avser lagens nuvarande formulering &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot;
exempelvis sjukdom i elevens hem eller söndring i föräldrarnas äktenskap som
gör att eleven måste vistas på annan ort. Allvarliga konflikter mellan elev och
föräldrar är ett annat skäl som nämns liksom bättre kommunikaUoner. Hos
intagningsnämnden för Örnsköldsviks gymnasieområde har det mest frekventa
skälet varit inackordering hos släktingar. Därutöver anförs en mängd olika skäl
av varierande tyngd. Skolstyrelsen förutsätter att hittills rådande praxis ska
gälla även i fortsättningen, trots den ändrade lydelsen. Ändringen fär inte
innebära att möjligheterna att välja utbildningsort ökar. Vissa orter är
särskilt attraktiva för ungdomar och de resurser som byggts upp pä de olika
gymnasieorterna är dimensionerade efter ett visst underlag som förutsätter
restriktivitet i prövningen av annan utbildningsort än den ele­ven tillhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västmanlands län konstaterar att frågan vilken gymnasieskola en sökande skall
hänvisas till i regel är beroende av veder-börandes elevområdestillhörighet.
Var och en har dock alltid rätt att söka till skola utanför det egna
elevomrädet. Utredningen betonar mycket starkt, att det är &amp;quot;elevens bästa
som främst skall beaktas&amp;quot; när man tar ställning till om han får las in i
den sökta skolan. I förslaget till lagtext talas om den skola &amp;quot;.... som är
lämpligast med hänsyn tiU sökandens person­liga förhållanden ....&amp;quot;. Häri
ligger en viss motsättning: Å ena sidan skall organisationen (med elevområden)
vara avgörande för vilken skola en sökande skall hänvisas till, å andra sidan
skall han fritt kunna söka utanför elevomrädet varvid hans ansökan prövas
utifrån &amp;quot;vad som är bäst för eleven&amp;quot;. Ett avslag innebär då att
beslutsmyndigheten bättre än den sö­kande själv kan bedöma dennes personHga
förhållanden. En antagning innebär att principen om elevområdestillhörighet
sätts ur spel. Länsskol­nämnden delar utredningens uppfattning om
hänsynstagande till den sö­kandes önskningar. Nämnden vill dock påpeka alt
problemet är svårlöst och att det kan fä praktiska konsekvenser t. ex. då
avslag på en inträdesan­sökan skall motiveras. Andra problem i sammanhanget är
berörda kom­muners kostnadsansvar, utnyttjandet av tillgänglig
utbildningskapacitet, utformningen av gymnasieskolans organisation m.m. Nämnden
är inte beredd att nu föreslå någon ändring i utredningens förslag. För en del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lågfrekventa ulbildningsvägar gäUer idag riksrekrytering. För andra
mind-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section768&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section769&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;re
vanliga utbildningsvägar gäller elevområden som är geografiskt mycket    Prop.
1985/86:10 vidsträckta. Enligt nämndens mening borde det vara möjligt att minska
bindningen tiU elevområden genom att successivt öka antalet mindre     BUaga 5
spridda utbildningsvägar med riksintagning. Hur långt man därvidlag bör sträcka
sig får bli beroende av erfarenheterna. Genom en sådan åtgärd kan man öka de
sökandes möjligheter att välja utbildningsort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västmanlands
läns landstingskommun upplyser beträffande landstings­kommunernas
gymnasieskolor att det ganska ofta förekommer att person­Hga skäl åberopas som
grund för skolgång i annat eievområde än det som sökanden tillhör. Det är långt
mellan skolenheterna, och sökandens resväg och inackorderingsmöjligheter kan
tala för skolgång i en annan landstings­kommuns gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.4.2
Beslutande myndighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Halmstads
kommun vill med hänsyn till den interkommunala ersättning­en ha uttryckliga
bestämmelser om vilken kommun som skall ansvara för prövningen enligt 4 kap. 5
och 6 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Älvsborgs län föreslår att det i 4 kap. 5 och 6 SS görs tUlägg av innebörden
att det är den mottagande kommunens skolstyrelse som har beslutsbefogenheten
vad gäller frågan om särskilda skäl föreligger att ta emot elev som inte
tillhör skolans elevområde. Det bör också i bestämmelserna anges alt
skolstyrelsen i hemkommunen skall ges tillfälle att yttra sig. Även
länsskolnämnderna i Kronobergs och Norrbottens län föreslår att 4 kap. 5 och 6
SS skall förtydligas genom uppgift om att det är den mottagande kommunen som
beslutar. Likaså anser länsskolnämnden i Kristianstads lån att det av lagen bör
klart framgå att prövningen ankom­mer på den mottagande kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutsbefogenheten
vad gäller frågan huruvida särskilda skäl föreligger att ta emol sökande som
inte hör till skolans elevområde bör enligt läns­skolnämnden i Hallands län
ligga hos skolstyrelsen i sökandens hemkom­mun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Blekinge lån anser att det i 4 kap. 5 8 i förtydligande syfte bör anges vUken
myndighet som skall besluta. Enligt länsskolnämn­den bör det ankomma på
skolstyrelsen i hemkommunen att - efter samråd med skolstyrelsen i den kommun
vars grandskola anges som allemaUv -ta ställning tUl om sistnämnda kommuns
grundskola är lämpligast med hänsyn tiU barnets personliga förhållanden. Om
skolstyrelserna vid samrå­det dem emeUan har olika uppfattningar, bör frågan
emellertid enligl nämn­dens mening underställas vederbörande länsskolnämnd
eller länsskol­nämnder för prövning. Därigenom skulle dessa säUsynta ärenden på
ett naturligt sätt komma in under länsskolnämndernas aktiva Ullsyn. Om
länsskolnämnder inte enas, bör frågan underställas SÖ för beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs
kommun saknar föreskrifter om var bedömningen skaU göras eUer beslul skall
fattas om en elevs skolgång i annat elevområde än det eleven lUlhör. Kommunen
anser att den kommun som tidigare haft eleven och känner elevens förhållanden
och som blir ersättningsskyldig för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:379.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section770&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section771&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 eleven i en annan kommun måste ha en avgörande inverkan på
bedömning och beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i Skaraborgs län och Västmanlands
läns landstings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommun
tar upp frågan om skiljelinjen mellan å ena sidan skolstyrelsens eller
utbildningsnämndens och å andra sidan intagningsnämndens kompe­tensområden när
det gäller beslut all ta emol elever som inle hör tiU skolans elevområde. Dessa
remissinstanser efterlyser klarare bestämmel­ser därvidlag. Se avsnkt 9.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.4.3
Besvärsrätt för den enskilde och för hemkommunen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som har åberopat särskilda skäl för att enligt lagförslagets 4 kap. 5 eller 6 §
tas emot i en grundskola eller gymnasieskola vars elevområde han inte tillhör
men som har fått avslag på sin begäran kan efter överklagande få
avslagsbeslutet prövat av högre instans. Besvärsbeslämmelser finns i 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i 4 kap. 7 8 om interkommunal ersättning innebär att elevens
kyrkobokföringskommun eUer, i fråga om sådan elev som inte är kyrkobokförd i
riket, elevens vislelsekommun är skyldig att betala ersätt­ning tiU annan
kommun i vars grundskola eller gymnasieskola eleven las emot på grand av
föreskrift i 4 kap. 5 eller 6 8. Mot den bakgrunden har en del remissinstanser
tagk upp frågan om rätt för kommun som blir ersätt­ningsskyldig (hemkommunen)
att överklaga beslut av den andra kom­munen att ta emot eleven trots all eleven
hade kunnat få plats i hemkom­munens skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Älvsborgs län konstaterar att förvaltningsbesvär enligt nuvarande skollag
synes få anföras endast över beslut att förvägra någon inträde i skola på grund
av bestämmelserna i 44 och 45 §§. Hem­kommunen kan alltså inte anföra
förvaltningsbesvär över mottagande kommuns beslut att ta emot elev trots att
beslutet fär tiU följd att hemkom­munen bUr skyldig att betala ersättning till
den mottagande kommunen. Länsskolnämnden uppfattar utredningens förslag UU 10
kap. 1 S på det sättet, all hemkommunen skall kunna överklaga den mottagande
kommu­nens beslul att ta emot elev. Länsskolnämnden tillstyrker en sädan ord­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Malmöhus län konstaterar att besvärsrätt enligt 10 kap. 1 § synes lUlkomma
den enskilde men inle dennes hemkommun. Länsskolnämnden anser emellertid att en
kommuns beslut att på grund av sökandens personliga förhållanden eUer av andra
särskilda skäl ta emot sökanden som elev i sin grandskola eller gymnasieskola
skaU på framställ­ning av hemkommunen kunna prövas av den staUiga
skoladministrationen med tanke på hemkommunens egna möjligheter alt ge eleven
önskad utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
även avsnitt 6.5.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section772&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5 Interkommunal ersättning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.5.1
Kostnadsansvaret och dess koppling till kyrkobokföringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;r,.,      
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Älvsborgs län tillstyrker att kostnadsansvaret kon­sekvent knyts lill elevens
kyrkobokföringskommun eller, i fråga om sådan elev som inte är kyrkobokförd i
riket, elevens vistelsekommun. Detta tillstyrks också av länsskolnämnderna i
Kronobergs, Gävleborgs, Örebro, Jönköpings, Jämtlands och Kalmar län samt TCO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jönköpings län anser att förslaget innebär en klar förbättring i förhållande
till gällande rätt och skulle skära bort de allra flesta anledningar lill
tvister mellan kommuner om interkommunal ersätt­ning. Länsskolnämnden i Kalmar
län anser att förslaget undanröjer många tvister om hur bestämmelserna om
ersättning skall tolkas. Enligt TCO kommer förslaget att dels underlätta
regleringen av kostnader mellan kom­munerna, dels ge en rättvisare fördelning
av elevkostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västernorrlands län har emellertid invändningar och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller det kommunala kostnadsansvaret är den enda skiUnaden som finns idag
meUan grundskola och gymnasieskola att i de klara flyttningsfal­len (43 5 2 st.
av skollagen) inflyttningskommunen skall svara för kostna-dema för utbUdningen
i grundskolan från tidpunkten för inflyttningen, medan, när det gäUer
gymnasieskolan, kostnadsansvaret följer ändringen i kyrkobokföringen.
Skolförfattningsutredningen vill genom den föreslagna ändringen ta bort denna
skiUnad mellan grundskolan och gymnasieskolan genom att konsekvent styra
kostnadsansvaret till kyrkokbokföringskom-munen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna ändringarna av elevomrädesbegreppet medför en viss tidsförskjutning
vad gäller övergängen av kostnadsansvaret från en kom­mun Ull en annan, när en
elev i grundskolan flyttar. Länsskolnämnden anser att kommunerna har ett så
starkt kostnadsmedvetande, att denna tidsförskjutning vad gäUer övergången av
kostnadsansvaret kommer av kommunerna att upplevas som orättmätig och orättvis.
Det nuvarande elevomrädesbegreppet och kostnadsansvaret för grundskolan är
numera etablerat och helt i överensstämmelse med vad som kommunema anser
naturligt. Skolförfattningsutredningens förslag framstår därför som verk­lighetsfrämmande
och kan inle Ullstyrkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
kan inte finna att en förenkling av det nuvarande elevomrädesbegreppet kan
motivera en sädan tidsförskjutning vad gäller övergången av kostnadsansvaret
frän en kommun till en annan. Förslaget innebär också en icke oväsentlig
byråkratisering av kommunernas hante­ring av de interkommunala ersättningarna
för grundskolans elever i de fall, där den nya vistelsekommunen vill ha
ersättning av kyrkobokföringskom­munen för nyinflyttade elever. I Uder med
stora företagsnedläggelser och krisbranscher kan bygder och kommuner ställas
inför stora sociala pro­blem med omplacering och utflyttning av
familjeförsörjare till andra orter och kommuner i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
föreslår, att skolförfattningsutredningen överarbetar&lt;br&gt;
sitt förslag vad gäller rätt Ull ersättning av elevens kyrkobokföringskom-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section774&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     mun på det sättet att nämnda Udsförskjutning kan
&amp;quot;överbryggas&amp;quot;. Inflytt­ningskommunen bör övertaga kostnadsansvaret
för elevens skolgång re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dan
vid inflyttningen Ull den nya kommunen oavsett skolform och oavsett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilken
kommun, som är elevens kyrkobokföringskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
Hällefors kommun berör tidsförskjutningen av kostnadsansvarets övergång när en
elev i grundskolan flyttar från en kommun till en annan. Hällefors kommun har
inte något att erinra mot de obetydliga ekonomiska konsekvenser som
Udsförskjutningen medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
kommun tar upp fall där eleven inte är kyrkobokförd i riket. Kommunen anför:
Kommun som tagit emot elev som inle är kyrkobokförd inom kommunen, skall ha
rätt till ersättning av elevens kyrkobokförings­kommun &amp;quot;eller, i fråga om
sådan elev som inte är kyrkobokförd i riket, elevens vistelsekommun&amp;quot; (8
7). Bestämmelsen får betydelse främst för gymnasieskolans del. Antalet elever som
den avser torde vara ganska litet totalt sett men kan i vissa kommuner vara
eller bli betydande, t. ex, i kommuner med starkt inslag av invandrare. Då det
inte kan uteslutas alt problem beträff'ande fastställelse av interkommunal
ersättningsskyldighet kan uppslå genom skrivningen &amp;quot;elevs
vistelsekommun&amp;quot; i S 7, kan i åsyf­tade kommuner bestämmelsens effekter bli
av icke obetydlig storlek. För­valtningen anser att detta problem bör studeras
närmare innan proposkion framlägges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Malmöhus län synes 4 kap. 7 8 inte reglera alla länkbara
situationer. Nämnden pekar på faU där en kommun som inle tillhör någon
landstingskommun anordnar utbildning som normall anord­nas av
landstingskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.5.2        Ersättningens
storlek m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Uppsala län pekar pä bestämmelsen i 1 kap. 7 8 andra stycket lagförslaget om
att en kommun får besluta att eleverna själva skall bekosta vissa
utbiidningshjälpmedel. Om i enlighet med denna be­stämmelse en kommun uttar
ersättning av eleverna vid en gymnasieskola för vissa läroböcker, skrivmateriel
eller andra utbUdningshjälpmedel bör enligt länsskolnämndens mening av
bestämmelserna i 4 kap. framgå att den interkommunala ersättningen i
förekommande fall bör reduceras med mot­svarande belopp. Enligt länsskolnämnden
bör ett förtydligande ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västmanlands
läns landstingskommun efterlyser regler om kostnadsan­svaret i fall där eleven
byter skola under pågående läsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.5.3        Tvister
om rätt till ersättning och om ersättningens storlek&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Östergötlands län: Enligt förslagets 4 kap. 8 S andra stycket skall tvister
om interkommunala ersättningar hänskjutas till läns­skolnämnden. Förslaget
synes innebära utvidgning i förhällande liU nu­läge. Föreskriften i 46 8 2 mom.
skollagen har tolkats så att vid tvist har länsskolnämnd kunnat fastställa
ersättningens storlek, men inte om ersätt­ning skall utgå eUer ej. 82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section776&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section777&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Älvsborgs län utgår frän att det är 4 kap. 7 8 som     Prop. 1985/86: 10
reglerar frågan huravida rätt Ull interkommunal ersättning föreligger eller
inte och att 4 kap. 8 8 endast rör frågan om ersättningens storiek. Enligt    
Bilaga 5 länsskolnämnden bör 4 kap, 8 8 förtydUgas. Det kan lämpligen ske genom
att &amp;quot;ersättning&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;ersättningens storlek&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kristianstads län:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
4 kap. 7 8 förslaget framgår att också kostnadsansvaret konsekvent knyts till
kyrkobokföringskommunen. Tvister om ersättning skall - enligt 8 § andra stycket
- hänskjutas till länsskolnämnden, I denna del av utred­ningens förslag kan den
enkelt formulerade texten inge tveksamheter. Rent språkligt innebär förslaget
att länsskolnämnden skaU kunna avgöra inte bara fråga om ersättningsbeloppets
storiek utan även om ersättning över huvud taget skaU utgå. Nuvarande ordning i
46 8 2 mom. begränsar nämn­dens prövningsrätt tUl tvister om med vilket belopp
ersättning skall utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
frågor om interkommunal ersättning sammanhänger dels med elevens kyrkobokföring
dels med intagning pä särskilda skäl, måste läns­skolnämnden vid en allsidig
överprövning enligt utredningens förslag kun­na ifrågasätta såväl riktigheten
av den faktiska kyrkobokföringen som den mottagande kommunens bedömning av vad
som är särskilda skäl för intagning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
är tveksam tiU en sådan ordning av två skäl. Fördel första synes nämnden inte
kunna med rättslig verkan pröva den fakUska kyrkobokföringen som regleras av
författning utanför nämndens kompe­tensområde. För det andra anser nämnden att
prövningen av om särskilda skäl föreligger för intagning i skola, till vars
elevområde eleven ej hör, bäst kan göras lokall. Även om nämnden i och för sig
kan ha välgrandade uppfattningar i frågan, torde en gentemot kommunen avvikande
uppfatt­ning som framkommer i efterhand, kunna medföra otrygghet för elever och
föräldrar och icke önskvärda störningar i skolgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nu redovisade bedömningen har nämnden tagit det för sannolikt, att en
mottagande kommun, som förlorar en ersättningstvist därför att de särskilda
skälen för intagning omvärderats, inle alltid är beredd att utan ersättning
erbjuda eleven fortsatt skolgång. Enligt länsskolnämndens upp­fattning är
ersättningsskyldigheten för kyrkobokföringskommunen sä klart formulerad i 4
kap. 7 8, att någon överprövning ej skall behövas för den ekonomiska
regleringen mellan kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnderna
i Kronobergs, Jämtlands och Norrbottens län till­styrker den föreslagna
lydelsen av 4 kap. 8 8, vilken enligt länsskolnämn­dernas uppfattning innebär
att länsskolnämnd har att pröva såväl huravida ersättning skaU utgå som
ersättningens storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kalmar län konstaterar att den nuvarande lagen ger&lt;br&gt;
länsskolnämnd befogenhet att i händelse av tvist mellan kommuner fast­&lt;br&gt;
ställa ersättningens storlek men inte huravida ersättning skall utgå eller ej.&lt;br&gt;
Enligt 4 kap. 8 8 andra stycket i utredningens förslag skall tvister om&lt;br&gt;
ersättning hänskjutas till länsskolnämnden. Det framgår inte av texten i&lt;br&gt;
övrigt om utredningen avser en direkt ändring i sak i denna fråga. Enligl&lt;br&gt;
länsskolnämndens uppfattning innebär förslaget alt länsskolnämnd även&lt;br&gt;
skall pröva om ett medgivande att ta emot en elev frän annan kommun är&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section778&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section779&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     riktigt och om detta med hänsyn till elevens personliga
förhållanden eller av andra särskilda skäl är det lämpligaste. Länsskolnämnden
föreslår ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förtydligande
i lagtexten på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Malmöhus län framstår det som en inkonse­kvens att
länsskolnämnden enligt 4 kap, 8 8 andra stycket skaU pröva tvister mellan
skolstyrelser, medan SÖ fr, o. m. den 1 juli 1982 skaU pröva tvister mellan
elev/vårdnadshavare och skolstyrelse. Länsskolnämnden anser att
elevs/vårdnadshavares besvär över skolstyrelses beslul borde prövas av
länsskolnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.6 Fosterhemsfallen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vara
kommun:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vara
kommun är en utpräglad landsbygdskommun och det förekommer i stor omfattning
att barn och ungdom från storstäder med svära sociala problem placeras i
fosterhem på landsbygden. Skolstyrelsen konstaterar att många av dessa barn har
myckel stort behov av särskUda insatser i skolan, Placermgen i fosterhem i
annan komniun innebär att hemortskom­munen slipper skolansvaret för eleven i
fråga. Elever som placeras i fosterhem kyrkobokförs nu som regel omedelbart i
fosterhem. Utredning­en föreslår inga ändringar i nu gällande regler för
interkommunala ersätt­ningar. Frågan om interkommunal ersättning knyts helt
till kyrkobokfö­ringen. Skolstyrelsen kan efter lång erfarenhet konstatera att
den olämpU-ga miljö som finns i mänga bostadsområden i storstäderna leder tiU
att barn skadas socialt och psykiskt. Genom all efter hand placera ut dessa bam
i fosterhem i andra kommuner får den nya kommunen ta över hela ansvaret för
fosterbarnen utan att någon som helst ekonomisk ersättning utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Numera
förekommer det också att socialförvaltningar i andra kommuner träffar överensskommelse
med specieUa fosterhem som tar emot grupper av elever. Hemortskommunen stäUer
då ofta speciella resurser i form av assistenter eller liknande tiU
fosterhemmets förfogande. Skolstyrelsen konstaterar att man i sådana fall
skapat ett slags barnhem i kommunen. Fosterhem har fått karaktär av ett slags
institution. I sådana fall skall hemortskommunen betala ersättning men så sker
inte i de fall enskilt hem anlkas. Skolstyrelsen hävdar att familjehem som lar
emot grapper av elever på ett yrkesmässigt sätt skall kunna jämstäUas med
instituUon så att interkommunal ersättning tas ut för att i någon män täcka den
resursinsats som behövs för att klara dessa elevers skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
måste framhållas att skolstyrelsen inte motsätter sig utplacering av barn i
fosterhem. Erfarenheten visar nämligen alt många barn mår myckel väl av att
komma i en lugnare hem- och skolmiljö som kan erbjudas utanför de stora
tätorterna. Det är dock nödvändigt att värdkommunen dels kan få interkommunal
ersättning på vanligt sätt för dessa elever och dels kan Ullföras särskilda
resurser för de mest resurskrävande eleverna. Det är inte ovanligt att sådana
elever behöver hel- eller halvtidsanstäUd assistent under hela skoldagen. Sådan
extrema kostnader bör under alla förhållan­den betalas av hemortskommunen. 84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section780&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
finner det vara angelägel att skollagen får en sådan ut-     Prop. 1985/86:10
formning alt interkommunal ersättning och ersättning för assistenttjänster
eller motsvarande kan utgå i de fall skälet tiU fosterhemsplacering är
grava     BUaga 5 psykiska och sociala störningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjörns
kommun framhåller det som synnerligen önskvärt att frågan om kostnadsansvar vid
fosterhemsplaceringar bUr föremål för ytterligare över­väganden. Diskrepansen
mellan fosterlega och kostnadstäckningen för de ofta omfattande
utbUdningsinsatserna i värdkommunen framstår i somliga fall som stötande.
Effekten kan för en mindre kommun bli synnerligen svårbemästrad trots bidrag
Ull särskilda åtgärder på skolområdet, s, k. SÅS-medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tierps
kommun uppger att det under läsåret 1980/81 fanns cirka 50 skolpliktiga barn
placerade i fosterhem i kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Uppsala län anser att de ekonomiska konsekvenser­na av fosterhemsplaceringar
bör utredas närmare. Nämnden avser fall där rätt UU interkommunal ersättning
inte föreligger därför att barnet kyrko­bokförts i foslerhemskommunen. De
kostnader som t, ex. små kommuner åsamkas vid fosterhemsplacering av elever
från storstadsområdena torde knappast kompenseras av vare sig SÅS-medel eller
skatteutjämningsbi­drag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.7 Vissa redaktionella frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Hallands län finner det positivt att bestämmelserna om elevområden för
grandskolan och gymnasieskolan förts till ett särskilt kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping ifrågasätter om inte bestämmelserna i 4 kap. 7 och 8 85 om
interkommunal ersättning med hänsyn till sitt innehåll borde införas i 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RSV:
I 4 kap, 7 8 förslaget används termen &amp;quot;kyrkobokföringskom­mun&amp;quot;. Denna
är visserligen språkligt kort men torde inte vara vedertagen i tidigare lagstiftning.
Den bör därför ersättas av &amp;quot;kommun inom vars områ­de eleven är
kyrkobokförd&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
språknämnden anför följande beträffande bestämmelserna i 4 kap.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§. &amp;quot;Sådana elevområden — skaU bestämmas av länsskolnämnden&amp;quot;. Vi
föreslår att &amp;quot;bestämmas&amp;quot; ändras till: fastståUas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§, andra stycket. &amp;quot;Om en fråga länsskolnämnderna&amp;quot;. Vi föreslår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följande
ändrade lydelse: &amp;quot;Sådana elevområden som berör kommuner i flera.län eller
flera landstingskommuner skall fastställas av de berörda
länsskolnämnderna&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§, andra stycket. &amp;quot;I mån av plats        som sökanden Ullhör&amp;quot;. Vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslår
följande ändrade lydelse: &amp;quot;I mån av plats skall även tas emot , annan
behörig inträdessökande som inte kan få önskad utbildning i skol­form av samma
slag inom sitt eget elevområde&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län anser att 4 kap. 6 8 genom sin&lt;br&gt;
språkliga utformning ger möjlighet Ull feltolkningar. Nämnden föreslår&lt;br&gt;
därför följande lydelse av första stycket: &amp;quot;I en kommuns eller landstings-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section782&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommuns gymnasieskola
skall behöriga inträdessökande tas emol med företräde för dem som tiUhör
gymnasieskolans elevområde eller för vilka denna gymnasieskola är lämpligast
med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller av andra särskilda
skäl.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section784&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section785&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;7   5
kap. Grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
5 kap. har skolförfattningsutredningen sammanfört bestämmelser om dels rätt Ull
utbildning samt skolplikt och tvångsmedel för skolpliktens fullgörande (1-11
SS), dels grundskolans organisation (12 och 13 SS) och befrielse frän
skyldighet att delta i religiösa inslag i grundskolans utbUd­ning (14 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
utredningen lade fram sitt förslag har bestämmelserna om skol-pUktens
fullgörande i skolor med enskild huvudman ändrats (se 33, 33 a, 34 och 34 a SS
i den nuvarande skollagen). Vidare har ett par bestämmelser som rör
organisationen av utbildningen ändrats (se 24 och 25 SS i den nuvarande
skollagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Skolplikt och rätt till utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vissa remissyttranden finns synpunkter som rör skolplikten eller mot­svarande
rätt Ull UtbUdning och som redovisas i andra avsnitt av remissam­manställningen
än avsnitt 7. Se särskilt avsnitten 2.7-2.9, 12.2 och 13.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I 5
kap. 1 8 andra stycket sägs beträffande den tid ett barn har rätt att få
utbildning: &amp;quot;Under denna tid skak barnet fullgöra skolplikt genom att
delta i UtbUdningen i grundskolan, om inte annat anges särskUt&amp;quot;.
Helsingborgs kommun anser att det citerade stycket bör omformas och utvidgas så
att läsaren kan räkna ut vad som avses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Östra
Göinge kommun uttalar beträffande 5 kap. 1 8 att formuleringen i den nuvarande
skollagens 30 8 angående skolplikt är klarare och bör behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om när skolplikten upphör är fördelade mellan 5 kap. I och 6 SS.
Länsskolnämnden i Östergötlands lån anser att det för tolkning­en av 5 kap. 6 S
vore en fördel om paragrafen kompletterades med en bestämmelse om
16-årsgränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Skolmognad och skolstart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förskola-skola-kommittén
vänder sig mot att ordet skolmognad används i lagtexten. Kommittén anför i den
frågan: Begreppet skolmognad har under hela efterkrigstiden, trots att det
använts som mått pä en elevs mognadsålder för att börja skolan, av forskningen
bedömts vara så diffust att man svårligen kan definiera begreppet. Utan att gå
djupare in pä den vetenskapliga diskussionen här, vill vi för vår del avstyrka
förslaget att begreppet inskrivs i lagtext. Vi vUl i stället föreslå en text
som t. ex.: &amp;quot;Om ett barn bedöms ha särskilda möjligheter att tillgodogöra
sig skolans utbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section786&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section787&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning redan vid 6 års ålder
fär skolstyrelsen fnedge att barnet kan börja sin     Prop. 1985/86: 10
skolgång ett är tidigare än normalt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
länsskolnämnden i Västmanlands län anser det olämpligt att infö- Bilaga 5 ra
begreppet skolmognad, Länsskolnämnden föreslär att 5 kap. 2 8 ges följande
lydelse: &amp;quot;Om ett barn bedöms kunna följa skolarbetet får skolsty­relsen på
begäran av barnets vårdnadshavare tillåta att barnet böljar i grundskolan
höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år.&amp;quot; För 5 kap. 3 8 första
stycket föreslår länsskolnämnden följande formulering: &amp;quot;Om så bedöms
lämpligt för barnet får skolstyrelsen, efter medgivande av barnets
vårdnadshavare, besluta att barnet skall börja i grundskolan först höstter­minen
det kalenderår barnet fyller åtta år,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Södermanlands län föreslår följande formulering av 5 kap. 2 8:
&amp;quot;Skolstyrelsen får pä begäran av barnets vårdnadshavare tillåta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att__ &amp;quot;
För 5 kap, 3 8 föreslår nämnden följande lydelse: &amp;quot;Skolstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;får
efter medgivande av barnets vårdnadshavare besluta att ...,&amp;quot; Som
motivering anför nämnden: Begreppet skolmognad har under lång lid varit föremål
för diskussion. Det torde dock råda ganska stor enighet för närva­rande om att
skolmognad inte uttrycker någon exakt gräns mellan olika skeden i ett barns
utveckling. Begreppet är snarare ett i allra högsta grad relativt begrepp som
inte enbart kan fastställas utifrån det enskilda barnets mognadsnivå utan i hög
grad är beroende av andra yttre faktorer i skolmil­jön och hemmiljön. Det
skulle enligt nämndens mening vara olyckligt att i skollagen fortsätta att
använda mognadsbegreppet. I bägge paragraferna handlar det om ett samråd mellan
skolan och barnets föräldrar där natur­ligtvis en hel mängd av faktorer utöver
barnets mognadsnivå prövas innan man slutgiltigt tar ställning till barnets
skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Östra Göinge kommun bör 5 kap. 3 6 utformas på sådant sätt, att föräldrarna får
avgöra om ett ännu inte skolmoget barn skall börja i grundskolan eller gå
ytterligare ett är i förskola. Därigenom bUr utform­ningen av 3 8 mera lik den
av 2 S, som handlar om förtida skolstart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Östra
Göinge kommun anser också att man kan fråga sig hur långt skolstyrelsens
inseende över utbUdningen för skolpliktiga i förskolan sträcker sig och i
vilken utsträckning skolstyrelsen kan förväntas bidra med resurser tUl sådan
utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3 Skolgångens avslutande före skolpliktens upphörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5 kap. 7 8 i utredningens förslag får skolstyrelsen, om det finns särskilda
skäl med hänsyn tUl en elevs bästa, medge att eleven avslutar sin skolgång i
grundskolan tidigast vid utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyUer
femton år. Sådant medgivande får lämnas endast om eleven under återstoden av
sin skolpliktstid får lämplig utbildning eller sysselsätt­ning. Eleven skaU stå
under skolstyrelsens Ullsyn tills skolplikten upphör. Motsvarande bestämmelser
finns i nu gällande skollag. De upphävs emel­lertid fr. o. m. den 1 juli 1985
(SFS 1985:246). Remissynpunkterna redovi­sas därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section788&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section789&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=311 height=66&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=66 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
  1985/86:10     7.4 Vårdnadshavares ansvar &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5 kap, 9 8 i utredningens lagförslag skall vårdnadshavare till ett skolpliktigt
barn Ullse att bamet fullgör sin skolplikt. Bestämmelsen mot­svarar 38 § i den
nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Älvsborgs län finner i Hkhet med utredningen att bestämmelsen bör vara kvar,
dels av det skäl som utredningen anför, nämligen som en bakgrund till
sanktioner (om dessa sanktioner, vitesföre­läggande m.m., skall bibehållas),
dels på grand av att ett borttagande skulle kunna förleda läsaren av skollagen
att tro alt vårdnadshavarens tillsynsskyldighet upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
kammarrätten i Jönköping talar övervägande skäl för att före­skriften skall
kvarstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5 Vite och hämtning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
nuvarande skollag finns bestämmelser om vite och hämtning som tvångsmedel för
skolpliktens fullgörande. Det ankommer på länsskol­nämnden all förelägga och
utdöma vite saml att förordna om hämtning. Skoladministrativa kommittén har i
en promemoria (PM 29 daterad 1979-12-14) föreslagit i första hand att
bestämmelserna om vite och hämtning helt utgår och i andra hand att möjligheten
tUl hämtning tas bort.' Skolför­fattningsutredningen har inte gått in pä frågan
om sanktionsmöjligheterna bör avskaffas eller inte. I sitt lagförslag utgår
skolförfattningsutredningen från att de skall finnas kvar. Beträffande
handläggningsordningen har utredningen föreslagit vissa ändringar. Bl. a.
föreslås att skolstyrelsen skaU förelägga vite och att frågor om utdömande av
vite skall prövas av länsrät­ten på talan av skolstyrelsen. Vidare föreslås att
beslut om hämtning skall fattas av länsrätten på talan av skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.5.1
Bör tvångsmedlen finnas kvar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfaltningsutredningen
har såsom nämnts inte gått in på frågan om sanktionsmöjUgheterna bör avskaffas
eller inte utan har hänvisat tUl bered­ningen av PM 29. Trots delta har många
remissinstanser - särskilt läns­skolnämnder och kommuner — funnit sig
föranlåtna att uttala sin uppfatt­ning, i flera faU med hänvisning Ull sina
remissyttranden över PM 29. De flesta som nu yttrat sig i saken anser att
möjligheten till polishämtning bör avskaffas. En del vill att även tvångsmedlet
vite skall tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande redovisas först yttranden från den statliga skoladministra­tionen,
därefter yttranden från Svenska kommunförbundet och kommuner och sist yttranden
från vissa andra remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
har hänvisat bl. a. tiU sitt remissyttrande över PM 29. Där uttalade SÖ att
verket kunde instämma i skoladministrativa kommitténs huvudtan­ke men att
verket fann det angelägel att dessa svåra och grannlaga frågor blev föremål för
en mera ingående och allsidig belysning i ett större sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:245.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Se bilaga 6.  Jfr bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section790&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Västmanlands län är bestämmelsema om vite och polishämtning
av barn till tredskande föräldrar otidsenliga och inak­tuella. De bör därför
utgå. Länsskolnämnden i Jönköpings län erinrar om alt nämnden tidigare som sin
mening uttalat att vitesföreläggande och hämtning ej längre är åtgärder som
behöver tillgripas för att upprätthålla skolplikten. Länsskolnämnden i Hallands
län anser att vitesföreläggande och hämtning med biträde av polis är tvä
åtgärder som idag har mist sin aktualitet på skolans område. Bestämmelserna om
sådana åtgärder bör därför utgå ur skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västerbottens län erinrar om alt nämnden 1978 yttrade sig tiU SÖ i ett ärende
om eventuell översyn av 39 S i den nuvaran­de skoUagen. Nämnden anförde då bl.
a. att det kan förefalla följdrikUgt att skolans egna myndigheter skall förfoga
över medel som kan användas för all garantera barnens rätt till skolgång.
Tvångsmedlen enligt 39 8 skollagen är emellertid otidsenliga och föga verksamma
i nutiden. Konflikter av det slag som 39 S tar sikte på bör i stället lösas —
och löses nästan undantags­löst - i samverkan mellan skolan och hemmen, I de
utomordenUigl få fall då en samförståndslösning inle kan nås torde det inte
heller vara möjligt alt åstadkomma en sluUig lösning genom att Ullgripa
tvångsmedel enligt 39 8 skoUagen. I sådana fall har emellertid samhället
möjlighet att ingripa med barnavårdande åtgärder. Länsskolnämnden ansåg 1978
att 39 8 skollagen borde kunna upphävas. Nämnden intar fortfarande denna
principiella ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Älvsborgs län:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
har i yttrande Ull skolöverstyrelsen den 21 april 1978 anfört följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
har inle någon gång under de senaste fem åren Ullämpat 39 8 skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
Länsskolnämnden anser, att 39 8 skollagen bör upphävas av följande skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förutsättning för alt länsskolnämnden skall kunna vidta de i paragra­fen nämnda
åtgärderna är att det måste konstateras - inte presumeras -att tredska
föreligger hos föräldrarna. En ordentlig utredning måste således verkställas i
ärendet. Därvid bör bland annat ingående samtal ske med föräldrarna om
orsakerna till barnets utebUvna skolgång. Olika alternativa lösningar, baserade
pä den fastställda orsaken, kan diskuteras i del enskil­da fallet, och
länsskolnämnden har anledning tro, att som regel en lösning pä problemet kan
komma fram som kan godtas av samtliga intressenter (skolans representanter,
eventuellt även representanter för sociala myn­digheter, föräldrar och eleven
själv). Följaktligen behöver sällan eller aldrig ärendet i praktiken gå så
långt som till vitesföreläggande (än mindre så långt som till utdömande av vite
eller till polishämlning). Redan av denna anledning viU länsskolnämnden
föreslå, att lagparagrafen upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
finner det dessutom mycket tveksamt om man från psykologisk synpunkt bör
bibehålla en bestämmelse som så starkt betonar skolplikten genom att förbinda
denna plikt med sådana sanktionsmedel -för alt inte säga påföljder — som här
nämns. Särskilt polishämlning fram­står som ett både inhumant och otidsenligt
medel i delta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section792&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section793&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10    
Dessutom kan ifrågasättas om det i praktiken är verksamt, då polisen efter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hämtningen
knappast kan övervaka alt eleven stannar kvar i skolan.&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden vill i delta sammanhang framhålla,
att barnavårds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
skolmyndigheter bör ha ett gemensamt ansvar i samtliga fall av skol-skolk,
oavsett om skolket beror på tredska hos eleven själv eller hans föräldrar och
oavsett hur allvarligt skolket i det enskilda fallet kan anses vara. Samverkan
bör alltid ske mellan de båda berörda myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av oklarhet i författning och rättstillämpning har dock osäker­het i
praktiken rått i fråga om vilken myndighet som har det primära ansvaret. Tyvärt
har en negaliv kompelenskonflikl i viss omfattning upp­stått mellan
skolmyndigheter och sociala myndigheter i ärenden av skol-skolksnatur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
riksbekanta &amp;quot;Jönåkers-fallet&amp;quot; (Regeringsrättens årsbok 1965 not S
100) jämte uttalanden i förarbetena till barnavårdslagen har på en del håll
uppfatlats som prejudicerande i den riktningen all skolk i varje form i första
hand skall vara en skolans angelägenhet. Åtskilligt talar dock, enligt
länsskolnämndens mening, för att det i allvarligare fall bör vara vederbö­rande
sociala myndighet som i första hand kopplas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av det anförda är det, enligt länsskolnämndens uppfattning, nödvändigt
alt ändra lagstiftningen i syfte att åstadkomma lagbestäm­melser som klargör
ansvarsfördelningen och som är bättre anpassade lill ett modernt socialt
synsätt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
vill nu tillägga, att under den lid som ytterligare förflutit efter ovannämnda
tidpunkt har nämnden ej heller haft anledning att tillgripa någon form av sanklionsmedel.
S.k. skolstrejker har nästan varje är ägt rum i någon omfattning och i någon
kommun, men länsskol­nämnden har som en förmedlande länk mellan kommunen och
föräldrarna i upprepade överläggningar lyckats bilägga tvisterna, som ofta rört
skol-skjulsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen framhåller har SAK (skoladministrativa kommittén) föreslagit i
första hand att bestämmelserna om vite och hämtning helt utgår och i andra hand
all möjligheten till hämtning las bort. Länsskolnämnden instämmer som ovan
nämnts i SAK:s förslahandsförslag men är självfallet angelägen om att
polishämtning utgår snarast, om man av någon anledning önskar bibehålla
vitessanktionen ytterHgare en Ud. Nämnden vill under­stryka att polishämtning i
prakUken utgör en tvångsåtgärd som inle riktar sig mot den tredskande,
vårdnadshavaren, utan mot barnet-eleven, som kanske i de flesta fall inle
önskar annat än all få gå i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gotlands län anser att Ivångshämtning tUl skolan är oförenlig med de
värderingar som samma skola strävar efter att överföra tiU ungdomen. Nämnden
vidhåller därför sin i tidigare sammanhang fram­förda åsikt att bestämmelserna
om tvångshämtning bör utgå ur skollagen. Länsskolnämnden i Örebro län erinrar
om att nämnden tidigare föreslagit avskaffande av sanktionen polishämlning.
Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län erinrar om att nämnden i ett yttrande
över PM 29 tillstyrkt upphävande av bestämmelserna om poHshämtning.
Länsskolnämnden i Blekinge län upplyser att beslul om polishämlning aldrig har
aktualiserats 90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section794&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
någon skolstyrelse i länet. Nämnden anser att det numera inte finns     Prop.
1985/86: 10 några skäl att behåUa möjligheten till polishämlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Norrbottens län har beträffande polishämtning hän- BUaga 5 visat UU sitt
yttrande 1978 tiU SÖ angående eventueU översyn av 39 8 skollagen. I det
yttrandet upplyser nämnden att den aldrig Ullämpat be­stämmelserna om hämtning
med biträde av poHsmyndighel. Nämnden uttalar uppfattningen att det oftast är
klart olämpligt att hämta elever till skolan med biträde av poUsmyndighet. Ett
sådant tUl vägagångs sätt kränker och skadar hem och elever. Den skolgång som
kan åstadkommas med sädana metoder torde inte ge några positiva resultat.
Yttrandet ut­mynnar i förslag om att bestämmelserna om poHshämtning skaU
upphävas. - Vad gäller tvångsmedlet vite uttalar länsskolnämnden i yttrandet
över skolförfattningsutredningens betänkande att nämnden är myckel tveksam
beträffande vitesinsUtutets reella värde som sanktionsmedel. Sedan nämn­dens
tillkomst 1958 har det kommk tUl användning vid tvä tillfällen, båda i samband
med den uppmärksammade Markkta-strejken (1973). Nämnden föreslår att frågan
huruvida vitesinsUtutet skall vara kvar tas under övervä­gande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kalmar län erinrar om att nämnden år 1978 UU SÖ avgett yttrande över ett
förslag om eventueU översyn av 39 8 skollagen. Nämnden förordade då all
paragrafen skulle upphävas. Under de senaste åren har nämnden emeUertid haft
anledning att modifiera sin syn. Nämn­den anser fortfarande att möjligheten UU
poHshämtning bör avskaffas. Möjligheten att förelägga och döma ut vite bör dock
finnas kvar enligt den uppfattning som nämnden numera har. Länsskolnämnden i
Skaraborgs län framhåller att den obligatoriska skolgången skall uppfattas som
något positivt och som en tillgång för såväl föräldrar som elever. En
tvångsåtgärd som polishämlning uppfattas vanligtvis av aUmänheten som en mycket
drastisk åtgärd och står inte i överensstämmelse med den bild som skolan i dag
vill förmedla till elever och föräldrar. Enligt nämndens uppfattning bör
&amp;quot;tredska av föräldrarna&amp;quot; belräff'ande barnens skolgång lösas genom
sam­tal meUan skolledning och föräldrar och om så behövs med hjälp av
psykologisk expertis. Ofta kan föräldrarnas situaUon vara sådan, att sam­arbete
i någon form med sociala organ visar sig vara lämpligt för att frågan om
barnens skolgång skall lösas. Nämnden vill emellertid inte utesluta att det i
vissa situationer kan vara nödvändigt att ha tillgång tUl ett stadgande om
påföljd mot vårdnadshavare som inte låter sina bam gå tiU skolan. Enligt
nämndens åsikt skulle man därför kunna ha kvar stadgandet om vitesföreläggande,
medan stadgandet om polishämtning bör utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kronobergs län har åberopat sitt tidigare yttrande lill SÖ angående eventuell
översyn av 39 8 skollagen. I det yttrandet anförde länsskolnämnden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Åren
1973-1977 har sju faU anmälts tUl länsskolnämnden i och för ev. åtgärd enligt
39 8 skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under ärendenas utredning
i nämnden har sex av fallen kunnat lösas&lt;br&gt;
genom oUka insatser utan att vite behövt utdömas eller poHsmedverkan&lt;br&gt;
anlitats. Nämndens åtgärder har l.ex. varit personliga kontakter med&lt;br&gt;
berörda målsmän och skolstyrelser för att överbrygga vissa motsättningar,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inkopplande av psykologisk
expertis även utanför nämnden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section796&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section797&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Endast
i ett fall har 8 39 behövt utnyttjas till fullo, dvs. länsskolnämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har forordnat om
polishämtning.&lt;br&gt;
BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det synes lämpligt att skyldighet även
fortsättningsvis föreligger för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommun
att till nämnden anmäla om elev inte fullgör sin skolplikt och detta beror på
föräldrars tredska. 1 en del faU rör det sig om motsättningar mellan
skolstyrelse och föräldrar och det kan ofta gå lättare att lösa problemen om en
tredje part, länsskolnämnden, kopplas in. I de fall som ligger mer pä det
psykologiska planet har nämnden expertis som möjliggör lösandet även av sådana
problem. Även om kommunerna också har psyko­logisk personal är det ofta lättare
om en tredje, mer neutral part går in när man inte lyckas inom kommunen.
Nämnden anser att 39 8 skoUagen bör vara kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
skolstyrelse anmält att elev inte fullgör sin skolplikt bör kunna förutsättas
att länsskolnämnden i första hand genom andra åtgärder än i skollagen angivna
sanktioner försöker fä eleven till skolan. Detta bör kunna ske genom samtal och
överiäggningar, inte bara med föräldrama utan även med eleven och
skolstyrelsen, I de allra flesta faU torde detta ge ett positivt resultat.
EmeUertid får man inle bortse från all vissa enstaka fall inte går att lösa
förhandlingsvägen. Där måste finnas möjHghet tUl sanktion eftersom obligatorisk
skolplikt förekommer. Ev. sanktion måste dock vara riktad mot föräldrarna, inte
mot eleven. Att lösa konflikt mellan föräldrama och skolan genom polishämtning
av eleven är därför olämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sanktionen
polishämtning anser länsskolnämnden skall utgå ur 39 8. För fall som inte går
att lösa förhandlingsvägen förordas bibehållande av eko­nomisk sanktion mot
föräldrama, I författningen bör dock noteras att sanktioner får användas först
sedan alla andra åtgärder misslyckats.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Göteborgs och Bohus län erinrar om att nämnden i sitt yttrande över PM 29
uttalade att länsskolnämndema även fortsätt­ningsvis borde ha vissa
beslutsbefogenheter i fråga om en elevs skolgång och även möjlighet att kunna
tillgripa någon form av sanktion. Vitesföre­läggande kunde vara en sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet erinrar om att förbundet tidigare tillstyrkt skoladministrativa
kommitténs förslag och vill på nytt anföra, alt i varje fall polishämtning av
barn Ull skolan inte bör förekomma. Fall med s.k. tredskande vårdnadshavare är
numera mycket sällsynta. Skulle sådant fall uppkomma, bör skol- och
socialmyndigheterna i kommunen söka lösa det på skonsammaste sätt för barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Halmstads
kommun ställer sig tveksam Ull utformningen av paragrafer­na om vite och
hämtning. Kommunen finner dem oUdsenUga. Del händer inle i praktiken alt en skolpliktig
elev hämtas till skolan med hjälp av poHsmyndighel. Kommunen anser att en &amp;quot;lagstiftningsspärt&amp;quot;
skaU finnas. Utformningen av paragraferna bör dock moderniseras, både
språkmässigt och till innehållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Örnsköldsviks kommun anser
att bestämmelsen om polishämlning bör&lt;br&gt;
utgå ur skollagen. Kommunen anför: Genomgång av grundskolan är vis­&lt;br&gt;
serligen en plikt men i dagens samhälle måste denna utbildning främst ses&lt;br&gt;
som en förmån eller en rättighet. Utbildningen ska ske i samarbete med&lt;br&gt;
92&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;hemmet (1 kap. 3 6). Om sådana ytterlighetsåtgärder
som polishämtning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section798&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section799&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle bli aktueUa torde
sådant samarbete ha blivk hek omöjligt. Hämtning     Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
polis skulle inte förbättra möjligheterna Ull samarbete. Skolan måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka
med andra medel än polishämtning. Dagens skola har tUlgång tUl     BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personal med medicinsk,
social och psykologisk skolning och det är genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;elevvärdspersonalen som
problem med skolk och liknande måste lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
om polishämtning grundar sig på en förlegad syn pä skolans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;roll
i samhällets tjänst. Att regler om polishämtning fmns beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personer
som ska fullgöra sin värnplikt, svårt mentalsjuka personer eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personer som dömts Ull
fängelse är fortfarande möjligt att motivera. När&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det gäller barn och
ungdomar som ska utbildas i skolan synes denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelse idag helt
främmande. Skolstyrelsen förordar att den utgår ur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5 kap. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 krävs synnerliga skäl för polishämtning. Ljusdals
kommun finner det trots vUlkoret om synnerliga skäl stötande att en elev skall
kunna hämtas med biträde av poUsmyndighet och anser att paragra­fen bör utgå.
Enligt Vara kommun torde det vara mycket ovanligt att elever hämtas till skolan
med polishjälp. Det kan enligt kommunen ifråga­sättas om ens synnerliga skäl
kan motivera en sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
erinrar om att kommittén i sitt yttrande över PM 29 som sin uppfattning anfört
att någon sankUonsmöjlighei bör finnas gentemot föräldrar som av tredska inte
iakttar sin skyldighet att tillse alt skolpliktigt barn fuUgör sin skolgång.
Kommittén anser att endast vite bör finnas kvar som tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolledarförbundet
är övertygat om att i de fall en samförståndslösning om elevs skolplikt ej
kunnat nås del inte heller torde vara möjligt att få en UllfredsstäUande och
slutlig lösning genom att tillgripa tvångsmedel. I stället bör i sådana enstaka
situationer samhäUet ingripa med åtgärder inom det barnavårdande området.
Förbundet anser därför principiellt att vitesbestämmelser m. m. i nuvarande 39
8 skollagen bör upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RHS
uttalar att den nuvarande oUdsenliga bestämmelsen om polishämt­ning av elev
snarast bör humaniseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
för Övre Norrland: Av betänkandet (s. 143) framgår alt del i
utbildningsdepartementet bearbetas ett förslag från skoladministrativa
kommittén att bestämmelserna om vite och hämtning helt skulle utgå eller att i
vart fall möjligheterna till hämtning av en skolpliktig elev skulle avskaffas.
Hovrätten vill i detta sammanhang endast som sin mening uttala att det
förefaller hovrätten naturligt att skolplikten, dvs. skyldigheten att delta i
utbildningen i grundskolan, motsvaras av möjligheter för skolmyn­digheterna att
— inom ramen för betryggande rättssäkerhetsgarantier - se till att vårdnadshavare
och elever uppfyller denna skyldighet. Meningen är ju också att dessa
extraordinära möjligheter inte skall användas annat än i undantagsfall när alla
ansträngningar har misslyckats att på frivillig väg åstadkomma att ett skolpliktigt
barn verkligen får sin utbildning i grund­skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den nuvarande skollagens 39 8 tredje stycket är föreskrifterna om&lt;br&gt;
tvångsmedel inle tillämpliga beträffande deltagande i s.k. särskild under­&lt;br&gt;
visning. Skolförfaltningsutredningen anser att undantagsregeln är onödig&lt;br&gt;
och föreslår att den utmönstras. Kammarrätten i Jönköping tillstyrker&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section800&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section801&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.5.2 Beslutande
myndigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
remissinstanser.har yttrat sig över utredningens förslag att skolstyrelsen
(inte som nu länsskolnämnden) skall förelägga vite samt att länsrätten på talan
av skolstyrelsen (inte som nu länsskolnämnden själv­mant) skall avgöra om vite
skall utdömas och om hämtning skall ske. Även remissinstanser som helst ser att
tvångsmedlen avskaffas har yttrat sig i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser har ulan närmare kommentarer uttryckligen god­tagit
utredningens förslag om nya regler för handläggningen av ärenden om vite och
hämtning. Till dessa remissinstanser hör länsskolnämnderna i Hallands och
Värmlands lån samt Hällefors kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de remissinstanser som har ett mera preciserat tillstyrkande eUer som har
invändningar kan här nämnas följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section802&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att det skall ankomma på skolstyrelsen att förelägga vite till­styrks av vissa
remissinstanser. Åtskilliga förordar emellertid att denna befogenhet skall
ligga kvar hos länsskolnämnden. Ett argument som anförs i detta sammanhang är
att skolstyrelsen inte framstår som en neutral instans utan som vårdnadshavarens
&amp;quot;motpart&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
de remissinstanser som uttryckligen godtar att skolstyrelsen får förelägga vite
hör kammarrätten i Jönköping samt länsskolnämnderna i Gävleborgs, Skaraborgs,
Älvsborgs och Stockholms län. Sistnämnda läns­skolnämnd anser all det i
skolförordningen bör tas in en föreskrift om alt skolstyrelsen för kännedom skaU
tiUställa vederbörande länsskolnämnd förelägganden om vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
dem som anser att vitesföreläggande bör ankomma pä länsskol­nämnden hör länsskolnämnderna
i Blekinge, Gotlands, Kronobergs, Öre­bro, Göteborgs och Bohus, Kalmar,
Västernorrlands, Norrbottens och Västerbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Blekinge län upplyser alt vitesföreläggande har före-kommk i ganska få fall i
Blekinge län. Vite har inte dömts ut i något faU. I de ärenden om
vitesföreläggande som länsskolnämnden handlagt sedan 1958 har motsatsförhåUandet
mellan vårdnadshavare och skolstyrelse varit mycket starkt och fixerat. Ett
utpräglat partsförhållande har förelegat. Under sådana omständigheter kan det
inte anses lämpligt alt tilldela den ena parten, skolstyrelsen, en sädan
maktbefogenhet som vitesföreläggande innebär. Fråga huruvida vite skall
föreläggas bör prövas av en myndighet som inte har varit indragen i det
uppslitande motsatsförhållandet. Läns­skolnämnden avstyrker därför utredningens
förslag att befogenheten att förelägga vite skall överföras från länsskolnämnd
till skolstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gotlands län anför liknande synpunkter: Enligt nämndens mening bör länsskolnämnden
även fortsättningsvis förelägga vite, I den konflikt mellan hem och skola som
leder till en situation där föreläggande av vite blir aktueUt, har som regel
redan den lokala skoUed-ningen och skolstyrelsen agerat i förhåUande Ull vårdnadshavaren
och betraktas av denne som partisk och prestigebunden. Efter en handling, som
av vårdnadshavaren lätt uppfattas som maktövergrepp, är del svårt att
återställa normala relationer meUan hem och skola. Det synes därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section804&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämpligare
att en mera &amp;quot;oparUsk&amp;quot; instans handlägger frågan om vitesföre-     Prop.
1985/86: 10 läggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kronobergs län har samma inställning: Vårdnadsha- Bilaga 5 vare, som av tredska
hindrar elev från att gå i skola, har som regel kommit i konflikt med skolan. I
dessa fall är det oftast lättare att lösa problemen om en tredje part — som nu länsskolnämnden
med såväl lokal som allmän skolkännedom - går in. Att den ena av de två
parterna som är i konflikt med varandra har rätt att tillgripa tvångsmedel är
inte lämpligt och torde vara besvärande för det fortsatta samarbetet mellan hem
och skola. Läns­skolnämnden har myckel goda erfarenheter av nuvarande system.
Sedan 1973 har länsskolnämnden i endast ett fall behövt besluta om sankUon.
Övriga till nämnden anmälda faU har kunnat lösas genom bl, a. personliga
kontakter från länsskolnämnden. Om utredningens förslag hade gällt hade
skolstyrelserna tvingats förelägga sju vårdnadshavare vite under samma period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kalmar län finner det tvivelaktigt om möjligheten att förelägga vite skall
utövas pä skolstyrelsenivå. Det finns dä risk för att man alltför snabbt, innan
alla vägar är prövade, hamnar i en skualion där endast ett vitesföreläggande
återstår. Länsskolnämnden ser inga nackdelar med nuvarande ordning, då nämnden
kan både förelägga och utdöma vke. Det har tvärt emot visat sig att de
inblandade parterna i sådana ärenden ser nämnden som en neutral part med vUken
man kan diskutera fram en lämplig lösning. Det är endast i undantagsfall sådana
ärenden leder UU ett vitesföreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
länsskolnämnden i Västerbottens lån är av liknande skäl tveksam tUl förslaget
om att skolstyrelserna skall ges rätt att förelägga vke. Om en vårdnadshavare
av tredska hindrar sitt barn att gå i skola finns en konflikt meUan vårdnadshavaren
och den lokala skolmyndigheten. Att den ena parten i en sädan konflikt förfogar
över ett tvångsmedel är knappast lämpligt. Tillgrips tvångsmedlet fördjupas
säkert konflikten. Länsskol­nämnden har den erfarenheten att uppkomna
konflikter har kunnat lösas genom olika ingripanden och personliga kontakter
från nämnden ulan att vitesförelägganden och polishämtning har behövt
tillgripas. Om den ord­ning som utredningen nu föreslår hade gällt, är det
sannolikt att vilen och polishämtningar skuUe ha förekommit i flera fall där
sädana sanktioner har kunnat undvikas med den nu rådande ordningen. Länsskolnämnderna
har ingående kunskaper om skolans värld. Om sankUonsbestämmelser fortfa­rande
skall ingå i skollagen förordas därför att det även i framtiden skall ankomma
på länsskolnämnd att besluta om föreläggande av vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i
Göteborgs och Bohus lån erinrar om sitt yttrande&lt;br&gt;
över PM 29 och tar upp även en annan aspekt: Nämnden ansåg i yttrande&lt;br&gt;
1980-05-09 (8 148) att nämnderna även fortsättningsvis borde ha vissa&lt;br&gt;
beslutsbefogenheter i fråga om en elevs skolgång och även möjlighet att&lt;br&gt;
kunna tillgripa någon form av sankUon. Rätten tiU vitesföreläggande kunde&lt;br&gt;
vara en sådan. Enligt nämndens mening finns således skäl som talar för alt&lt;br&gt;
besluten om vitesföreläggande ligger kvar hos nämnderna. Nämnden ser&lt;br&gt;
därvid emellertid inte den fiskala delen som den viktigaste frågan om var&lt;br&gt;
beslutet skall ligga ulan snarare det förhållandet att bestämmelsen tillför-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section806&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 säkrar ett sådant ärende att komma under nämndens handläggning. Den
situation som råder när ett vitesföreläggande ifrågasätts kännetecknas som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regel
av bl. a. låsta positioner mellan vårdnadshavaren och skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
kan då, vid sin behandling, gä in som en ny samtalspart­ner, som i bästa fall
båda parterna är lyhörda för, varvid nya Ullfällen kan skapas för bearbetning
och upplösning av konfliktsituationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningens förslag skall länsrätten och inte som nu länsskol­nämnden avgöra
om vite skall utdömas och om hämtning skall ske. Det skaU ankomma pä
skolstyrelsen att hos länsrätten föra talan om sådana åtgär­der. Utredningen
har anfört rättssäkerhetsskäl tiU stöd för överflyttningen frän länsskolnämnden
lUl länsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser instämmer i att länsrätten bör bli beslutsmyn­dighet. Främst
rättssäkerhetsaspekter anförs därvid, ÅlskUliga remissin­stanser förordar
emellertid att länsskolnämnden fortfarande skaU avgöra ärenden om utdömande av
vite och hämtning. Som skäl anförs främst att den nuvarande ordningen har
fungerat UllfredsstäUande och att länsskol­nämndema har ingående kunskaper om
skolan. Man menar också alt erforderliga juridiska kunskaper finns hos nämndema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
de remissinstanser som uttryckligen godtar förslaget att länsrätten skall döma
ut vite hör kammarrätten i Jönköping, SÖ, länsskolnämnderna i Blekinge,
Gotlands, Stockholms, Kalmar, Älvsborgs, Skaraborgs och Jämtlands län samt
Stockholms kommun. Och lill de remissinstanser som uttryckligen godtar
förslaget att länsrätten skall besluta om hämtning hör SÖ, länsskolnämnderna i
Blekinge, Gotlands, Stockholms, Älvsborgs, Skaraborgs och Jämtlands län,
Stockholms kommun, SACO/SR och Sve­riges Psykologförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
kommun tUlstyrker utredningens förslag i fråga om vite och hämtning. Det är
inte rimligt alt helt överlåta hithörande frågor pä de kommunala myndigheterna.
Utredningens förslag att beslut om extraor­dinära åtgärder skall fattas av
länsrätt fyUer bättre kraven pä rättssäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gollands län: I fråga om utdömande av vite anser nämnden i och för sig att
rättssäkerheten är väl tillgodosedd vid nämndens handläggning av en sådan
fråga, närmast med hänsyn lill att en av nämn­dens ledamöter är domstolserfaren
jurist. Nämnden kan dock se vissa fördelar i alt länsrätten med sin större
erfarenhet på detta område handläg­ger dessa ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Skaraborgs län anför att länsrätten har erforderlig kompetens och erfarenhet
beträffande sådana tvångsåtgärder som polis­hämtning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Västerbottens län bör det vara på talan av länsskolnämnd,
inte skolstyrelse, som beslul om polishämtning skall fat­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till de remissinstanser
som anser att länsskolnämnden bör kvarstå som&lt;br&gt;
beslutsmyndighet i fråga om utdömande av vite hör länsskolnämnderna i&lt;br&gt;
Norrbottens, Västernorrlands, Örebro, Gävleborgs och Kronobergs lån.&lt;br&gt;
Och tiU de remissinstanser som anser att länsskolnämnden bör kvarstå&lt;br&gt;
96&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;som beslulsmyndighel i fråga om hämtning hör länsskolnämnderna
i Gäv-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;leborgs
och Kronobergs län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section808&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västernorrlands län anser att utredningens förslag     Prop. 1985/86: 10 skuUe
medföra en onödig byråkraUsk &amp;quot;vända&amp;quot; över länsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Örebro lån: Ur rättssäkerhetssynpunkt finner nämn-     Bilaga 5 den att lekmannainflytandet
och Ullgång till juridisk sakkunnighet i läns­skolnämnden tillika med nämndens
kännedom och kontakter med skolvä­sendet inom länet bör vara helt betryggande. Handhavandet
av denna ärendetyp vittnar med aU tydlighet om att uppgiften bör ligga kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs lån är mycket tveksam till förslaget att länsrätten i stället för länsskolnämnden
skall i förekommande fall utdöma förelagt vite. Som regional myndighet för
länets skolväsen bör länsskol­nämnden också ha god aUmän kännedom om olika slag
av skolproblem och därmed också goda förutsättningar att besluta beträffande
utdömande av vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Norrbottens län anser inte att det föreliggande för­slaget skulle innebära
någon förbättring i jämförelse med nuvarande be­stämmelser. Länsskolnämnden är
nämligen genom gäUande instruktion Ullförsäkrad sakkunskap, eftersom den av
länsstyrelsen utsedde ledamo­ten skaU vara en i allmän tjänst anstäUd
förvaltningsjurist eller domare och föredraganden i nämnden anUngen är jurist
eller har annan förvaltnings-rättslig UtbUdning. Länsskolnämnden förfogar över
stor fackkunskap om skolan och har goda möjligheter att på olika sätt komma lill
tals med parterna i ärenden av den här arten och har underlag för ett mer
informellt handlingssätt än en domstol. Länsskolnämnden i Norrbottens län anser
att länsskolnämnd bör kvarstå som beslutsmyndighet, eftersom den av utred­ningen
åberopade rättssäkerheten rimligtvis inte blir bättre tillgodosedd genom den
föreslagna nyordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i
Kronobergs län: Länsskolnämndens fackkunskap&lt;br&gt;
om skolan och möjlighet tiU ett mer informellt handlande än en domstol&lt;br&gt;
torde vara en stor fördel i handläggningen av nu aktuella ärenden. Läns­&lt;br&gt;
skolnämnden anser det därför olämpligt att utbyta ett väl fungerande&lt;br&gt;
system. I utredningen hänvisas till alt domstolsprövning skulle medföra&lt;br&gt;
bättre rättssäkerhet vid utdömandet av sanktionerna vite och polishämt­&lt;br&gt;
ning. I den s. k. SAK-propositionen har liknande motiveringar anförts när&lt;br&gt;
del gäller överflyttning av besvärsprövning från länsskolnämnd till SÖ.&lt;br&gt;
Länsskolnämnden viU hävda alt rättssäkerheten också torde vara Ullgodo-&lt;br&gt;
sedd vid behandling, i länsskolnämnd, 1 nämnden finns en ledamot med&lt;br&gt;
juristutbildning och i regel är även föredragande tjänsteman jurist. Be-&lt;br&gt;
svärsprövningsärenden m. m. som f. n. åligger länsskolnämnden innefattar&lt;br&gt;
i regel också lämpHghetsaspekter där en fackmyndighet med fältanknyl-&lt;br&gt;
ning torde ha vida bättre möjlighet än t. ex. en central myndighet att&lt;br&gt;
bedöma riktigheten i ett handlande. Delta är också en viktig del i rättssä­&lt;br&gt;
kerheten. Som exempel kan fråga ställas om rättssäkerheten blir störte om&lt;br&gt;
två tjänstemän på SÖ avgör besvärsärende om elev skall fä påbörja skol­&lt;br&gt;
gång vid 6 års ålder därest en skolstyrelse (förtroendenämnd) ej medgivk&lt;br&gt;
detta, än om motsvarande besvärsärende avgörs av en länsskolnämnd i&lt;br&gt;
plenum. Länsskolnämnden vill med det nu sagda framhåUa att förändring­&lt;br&gt;
ar inte bör genomföras uUfrån allmänna generella uttalanden om rätts­&lt;br&gt;
säkerhetsaspekter.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section810&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section811&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Göteborgs och Bohus län vill för sin del hänvisa tUl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
hos länsskolnämnderna finns både ledamöter och tjänstemän som är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;juridiskt
sakkunniga, varför rättssäkerheten torde vara tillgodosedd också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
handläggning i nämnderna. Ärenden om utdömande av vite har varit sällsynta hos länsskolnämnden
i Göteborgs och Bohus län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län anser att det i skolförordningen bör tas in föreskrifter om
att skolstyrelsen för kännedom skaU tUlställa veder­börande länsskolnämnd
framställningar Ull länsrätten om utdömande av vite och hämtning. På
motsvarande sätt bör länsrätten genom bestämmelse i någon expeditionsförordning
eller i skolförordningen åläggas att över­sända kopia av beslut till nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.5.3        Verkställighetsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
39 8 i den nuvarande skollagen skall beslut om vitesföreläggande gä i
verkställighet utan hinder av besvär. Detsamma gäller beslut om att elev skaU
hämtas UU skolan med biträde av polismyndighet. I utredningens lagförslag
föreskrivs beträffande vitesföreläggande alt &amp;quot;ett sådant föreläg­gande
skall omedelbart följas&amp;quot; (5 kap. 10 8 första stycket andra meningen) och
beträffande beslut om hämtning att &amp;quot;ett sådant beslut får verkställas även
om det överklagas&amp;quot; (5 kap. 11 8 andra meningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Universitetet
i Uppsala reagerar mot formuleringen &amp;quot;Ett sådant föreläg­gande skall
omedelbart följas&amp;quot; i 5 kap. 10 8 första stycket andra meningen. Detta
påpekande anser universketet vara onödigt eftersom det framgår av sista stycket
samma paragraf vad följden blir om inte föreläggandet följs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping: Hämlningsfallen är ofta av ytterst känslig beskaffenhet,
exempelvis vid motsättningar pä grand av religiös tro. Om skolplikten redan
försummats under lång tid krävs vidare så speciella insatser att brådskan att
verkställa ett hämtningsbeslut ej är alldeles påfal­lande. Med hänsyn tiU del
sagda fär kammarrätten föreslå att sista mening­en i 118 skall utgå. Om någon verkställighelsbestämmelse
likväl skulle anses erforderlig bör bestämmelserna i 21 kap. 12 S föräldrabalken
samt i 17, 18, 20 och 24 5§ kungörelsen (1967:715) med föreskrifter om tiUämp­ningen
av 21 kap. föräldrabalken fä utgöra förebUd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.5.4        Vissa
redaktionella frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping: Ordet &amp;quot;hindrar&amp;quot; i 10 S första stycket synes olämpligt.
Meningen bör väl alltjämt vara att en viss akUvket kan krävas av vårdnadshavaren
(jfr ordet tUlse i 5:9 förslaget UU skoUag). En bättre formulering - med nu gäUande
39 S som förebild - synes vara: Fullgör ett skolpHktigt barn ej sin skolplikt
och beror underlåtenheten på tredska av vårdnadshavaren, får denne av
skolstyrelsen vid vite föreläggas — - — etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
språknämnden anser att &amp;quot;av tredska&amp;quot; är svårförståeligt för&lt;br&gt;
flertalet svenskar och rekommenderar i stället t. ex. &amp;quot;utan rimligt
skäl&amp;quot;.&lt;br&gt;
98&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också Vara kommun anser att ordet &amp;quot;tredska&amp;quot;
bör utgå. Enligt kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munen bör första meningen
i 5 kap. 10 8 första stycket få följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section812&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vårdnadshavare,
som underiåter att tillse att skolpliktigt barn fullgör sin     Prop. 1985/86:
10 skolplikt...&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:307.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.6 Alternativa kurser m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande skollagens 24 och 25 SS har efter det att utredningen lade fram sitt
förslag ändrats med anledning av övergången till den nya läropla­nen för
grundskolan (Lgr 80).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
ändringarna föreskrivs följande i paragraferna. Utöver den för alla elever
gemensamma undervisningen anordnas enligt 24 S andra stycket pä grundskolans
högstadium olika kurser med hänsyn till skilda intresseinrikt­ningar hos
eleverna. Pä samUiga stadier anordnas undervisning för elever med behov av
särskilt stöd. Alternativ i fråga om kurser i grundskolan väljs enligt 25 8
första stycket av elevens föräldrar, dvs, vårdnadshavare, efter samråd med
eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan. I 25 8 andra stycket
föreskrivs all uttagning till sådan undervisning för elever med behov av
särskilt stöd som avses i 24 8 andra stycket andra meningen sker genom skolans
försorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i 24 § andra stycket första meningen motsvaras i skolför­fattningsutredningens
förslag av bestämmelser med följande lydelse: &amp;quot;Ut­bildningen skall
anordnas sä att olika behov och intresseinriktningar hos eleverna kan tUlgodoses.&amp;quot;
Föreskrifterna i 25 8 saknar motsvarighet i utredningens lagtextförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller bestämmelsen om alt &amp;quot;utbildningen skall anordnas sä att olika behov
och intresseinriktningar hos eleverna kan tillgodoses&amp;quot; föror­dar SÖ att
man överväger att ge formuleringen en något mer begränsad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;karaktär
genom ett tillägg av ungefär följande innehåll: &amp;quot;  tillgodoses&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
de grander som riksdagen bestämmer såsom underlag för regering­ens beslut om
läroplan för grundskolan/specialskolan&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Hallands län tillstyrker den förenkling som 5 kap. 13 8 innebär i förhållande
Ull motsvarande bestämmelse i skollagen vid tiden för utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
25 5 i den nuvarande skollagen anför SÖ att det enligl verkets mening inte är
alldeles givet att regeln om en föräldrarnas rätUghet att välja (pä barnens
vägnar) skall utmönstras ur lagen - och kanske även uteslutas frän annan
författningsreglering, något som utredningen inte alls berör. Till problemet
hör också regeln i andra stycket av nuvarande 25 8 skoUagen om att det är
skolan — inte föräldrama — som bestämmer om en elevs uttagning till
specialundervisning. (De närmare reglerna i skolförord­ningen 5:38 begränsar
numera vissa procedurregler tiU den typ av special­undervisning som sker i
särskild undervisningsgrupp.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det spörsmål som den
nuvarande 25 8 skollagen reglerar är alltså huru­&lt;br&gt;
vida det är den enskUde eller samhäUet-skolan som skall ha del huvudsakli­&lt;br&gt;
ga avgörandet, när olika alternativ i utbildningen finns enligt bl. a. läropla­&lt;br&gt;
nen. När skollagen kom till i början av 1960-talet, samUdigt som grandsko­&lt;br&gt;
lan definiUvt skulle genomföras och äldre skolformer avvecklas, utgjorde&lt;br&gt;
25 8 ett centralt stadgande i lagen. Den markerade den radikala förändring&lt;br&gt;
i skolsystemet, som det ansågs innebära när vi gick över &amp;quot;från urvalsskola&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section814&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section815&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10      tiU tiUvalsskola&amp;quot;, Det skulle ju inte längre såsom för
bl.a. det äldre realskolsystemet vara skolan-samhället som genom begränsning av
plats-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antal,genom
inträdesprov, betygskrav m.m. bestämde om barnet skulle få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pröva
på en utbildning som omfattade t. ex. flera främmande språk; rätten att
misslyckas förbehölls den enskilde och hans föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan mot denna bakgrund vara berättigat att överväga om inte en motsvarighet -
om också något moderniserad - till nuvarande 25 § skolla­gen bör ha sin plats
även i en ny skollag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
praktiska behovet av klara besked bör under aUa förhållanden föranleda en
författningsreglering. Grundskolan kommer även framöver att rymma en hel del
alternativ, även om valet bland dessa inte har samma avgörande betydelse som
förr för möjligheterna till fortsatta studier efter grundskolan. Om ett val
dock har rätt stor betydelse för framtida möjHghe-ter och ett sådant val skall
ankomma på den enskUde, torde i grundskole­åldrarna beslutanderätten få lov att
anges ankomma på värdnadshavarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.7 Befrielse från vissa inslag i utbildningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
förordar en modifiering av skrivningen &amp;quot;befrias frän att deka i religiösa
inslag i utbildningen, om eleven ...&amp;quot; tUl &amp;quot;,.. befrias frän att delta
i undervisningen i religionskunskap och religiösa inslag i utbildningen i
övrigt, om eleven ...&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Universitetet
i Uppsala finner, att uttrycket &amp;quot;religiösa inslag&amp;quot; är alltför diffust
och svårt att definiera. Ett så allmänt uttryckssätt kan ge anledning till
tolkningssvårigheter och missuppfattningar. Eftersom någon ändring i sak inte
är avsedd bör den nuvarande formuleringen i skollagens 27 8 kvarstå oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:
5 kap. 14 8, 6 kap. 17 § och 7 kap, 3 8 anger att elev pä begäran av vårdnadshavare
befrias från att deltaga i religiösa inslag i utbildningen om eleven tillhör
ett trossamfund som av regeringen fått tillstånd att i skolans ställe ombesörja
utbildning i religionskunskap. TCO anser begreppet reli­giösa inslag alltför
oprecist. Del kan t. ex. ifrågasättas om begreppet täcker reUgionsundervisning.
1 Lgr 80 anges att företrädare för föreningar och trossamfund kan medverka i
skolans arbete. Kravet på saklighet och allsidighet gäller dä det samlade
utbudet. Föreningar med bestämda pro­gram, exempelvis religiösa samfund, ska ha
rätt att verka för sin uppfatt­ning. Vad som utöver detta kan anses vara
religiösa inslag är tveksamt. Den tidigare skrivningen i skollagens 27 8 är att
föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ludvika
kommun ifrågasätter om bestämmelsen alls behövs med hänsyn till att
undervisningen i de samhällsorienterande ämnena bedrivs på sätt som numera sker
och som innebär alt dellagande i religionsutövning inte är aktuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
stadskansli har invändningar mot utredningens förslag till 5&lt;br&gt;
kap. 14 8 och anför: I regeringsformen 2 kap. 1 8 punkt 6 anges att varje&lt;br&gt;
medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad religionsfrihet: frihet&lt;br&gt;
att sammansluta sig med andra i trossamfund och utöva sin religion (posi­&lt;br&gt;
tiv religionsfrihet). Vidare föreskriver regeringsformen 2 kap. 2 S att varje&lt;br&gt;
100&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;medborgare är skyddad mot att myndighet tvingar
honom att tillhöra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section816&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section817&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trossamfund
(negativ religionsfrihet). Enligt religionsfrihetslagen kan med­lem av svenska
kyrkan göra anmälan om utträde om man inte längre vUl tillhöra kyrkan. Vill
någon vinna inträde i svenska kyrkan kan ansökan göras om sådant. För den som
står under annans vårdnad och ej fyllt 18 år göres ansökan eller anmälan av vårdnadshavaren.
Ansökan eller anmälan för barn som fyllt 15 år fär göras endast om barnet
självt samtyckt därtill. Stadskansliet vill ifrågasätta om den föreslagna
bestämmelsen i skollagen låter sig väl förena med regeringsformens och
religionsfrihetslagens be­stämmelser. Det synes stadskansliet i vart fall
stötande att elevens uppfatt­ning i frågan inte skall inhämtas i ärendet - i
vart fall om eleven uppnätt någon mognad. Rimligtvis borde elevens ansökan om
befrielse vara tiU-räcklig om eleven uppnått sådan mognad, att han själv kan
bedöma frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---- Skulle
stadskansliets synpunkter inte vinna beaktande menar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stadskansliet
att skoUagen i vart fall bör samordnas med religionsfrihetsla­gen så alt vårdnadshavare
icke utan barnets samtycke fär en begäran som avses i ifrågavarande bestämmelse
prövad, om barnet uppnätt viss ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vara
kommun anför beträffande 5 kap. 14 8: I det dagliga arbetet upp­kommer ibland
problem med elever vilkas föräldrar tillhör andra trossam­fund eller har
avvikande religiösa uppfattningar. Skolstyrelsen känner inte till vilka samfund
som fått regeringens Ullstånd att själva ombesörja utbild­ning i
religionskunskap. Skolstyrelsen förordar här en mindre kategorisk skrivning.
Dessa frågor kan ofta lösas genom att elever befrias från vissa inslag i
undervisningen som upplevs som specieUt stötande. Även ateister önskar ibland
att deras barn befrias från vissa inslag i religionsundervis­ningen. Även denna
omständighet motiverar en mindre kategorisk utform­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping anser att bestämmelsen i 5 kap. 14 8 andra stycket bör erhåUa
följande lydelse: &amp;quot;Beslut att vägra en elev sådan befrielse skaU meddelas
av skolstyrelsen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
språknämnden anför beträffande 5 kap. 14 8 andra stycket: Formuleringen &amp;quot;Fråga
om att vägra en elev sådan befrielse skall prövas av skolstyrelsen&amp;quot; synes
oss sakna klart logiskt sammanhang med första stycket. I första stycket står
det att elev &amp;quot;skall befrias&amp;quot;, men det står inget om vem som
&amp;quot;befriar&amp;quot;. Det står heller inget om att en begäran om befrielse
skulle kunna avslås, om de i första stycket angivna förutsättning-£U&amp;quot;na är
uppfyllda. Borde det inte i andra stycket i stället stå något med innebörden
att den som är vårdnadshavare för en elev som vägrats befriel­se enligt första
stycket kan fä frågan prövad av skolstyrelsen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs stadskansli:
Enligt andra stycket till 5 kap. 14 8 samt 7 kap. 3 8 skall fråga om att vägra
en elev befrielse från att delta i religiösa inslag i utbildningen prövas av skolstyrelsen
eller utbildningsnämnden. Stads­kansliet finner att föreskriften ger utrymme
för något olika tolkningar. Är avsikten att beslut i denna typ av ärenden skall
fattas av skolstyrelsen in pleno och inte av delegal hör bestämmelsen hemma i 2
kap. 4 8, vUken bestämmelse redan innehåller visst delegaUonsförbud. Är
innebörden av den föreslagna bestämmelsen dessutom att ett beslut om bifall tiU
vård­nadshavares begäran kan fattas av delegal, medan ett beslut om avslag
måste fattas av skolstyrelsen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:68.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section818&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section819&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10    8   6 kap. Specialskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section820&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i 6 kap. samlat bestämmelser om sådana barn som på grand av synskada,
dövhet, hörselskada eller talskada inte kan delta i utbildningen i grundskolan.
Kapitlet innehåller inledande före­skrifter (1 och 2 SS), bestämmelser om rätt
till utbildning i specialskolan och om skolplikt (3-14 SS), bestämmelser om
specialskolans organisation (15 och 16 §8) samt föreskrifter om befrielse från skyldighet
all delta i religiösa inslag i specialskolans utbildning (17 8)-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga av
bestämmelserna i 6 kap, överensstämmer tUl stora delar med motsvarande
bestämmelser i 5 kap. Vissa remissynpunkter över be­stämmelser i 5 kap, har
därför gUtighet även för bestämmelser i 6 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Få
remissinstanser har yttrat sig särskilt över 6 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section821&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1 Redaktionella frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Tomtebodaskolan finner det inkonsekvent att grundskolan och specialskolan
behandlas var för sig i vissa delar av lagen men inte i andra. Styrelsen anser
att 5 och 6 kap. kan sammanföras tUl ett kapitel. Det är enligt styrelsen
viktigt att de båda skolformerna behandlas gemensamt och att likheten mellan
dem på del sättet betonas. Styrelsen för Öster­vångsskolan däremot framhåller,
att tillämpningen i hög grad underlättas genom att flertalet lagbestämmelser
som rör specialskolan sammanförs tUl ett eget kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
och länsskolnämnden i Stockholms lån finner det positivt att spe­cialskolan
behandlas i ett eget kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt SÖ önskvärt, att de tre första paragraferna får en &amp;quot;något bättre
komposition&amp;quot; såsom inledning UU och presentation av specialsko­lan. Denna
nämns första gången i 1 kap. 1 och 5 8§ utan alt något närmare sägs där om vad
den sysslar med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs kommun, som
finner skollagsförslagets disposition i stort sett bra, har invändningar mot
kapitlet om specialskolan och anför: Konse­kvenserna av principen om att
undvika hänvisningar blir när det gäller utformningen av föreskrifterna för
specialskolan emellertid sädana, att principen bör ifrågasättas. Avsnittet om
specialskolan borde enligt skolsty­relsen utformas så att endast det som
avviker från grundskolan tas upp. Det synes sålunda omotiverat att i det
föreslagna kapitlet ta med 5—7,9-14 samt 17 SS. I en enda paragraf borde
hänvisning till grundskolan kunna göras antingen på i princip det sätt som görs
i 2 kap. 4 8 eller genom en allmän hänvisning om tiUämpligheten av
föreskrifterna för grandskolan. Den markering av likheten mellan skolformerna
som detta innebär till­mäter skolstyrelsen också viss betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section822&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.2
Sakfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Tomtebodaskolan har invändningar i sak mot 6 kap. 6 8. Styrelsen anser att
kommunens skolstyrelse och inle lokal styrelse av specialskolan bör pröva fråga
om uppskov med skolstart. Frågan huruvida&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section823&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section824&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barnet
skall gä i grandskolan eller specialskolan är kanske inte avgjord när frågan om
uppskov med skolstart uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
barn som får fullgöra sin skolplikt i grandskolan har skolförfatt­ningsutredningen
i 8 kap. föreslagit bestämmelser om rätt att i stället gå i en skola med
enskild huvudman eUer delta i vad utredningen kallar prival­utbildning. För
sådana bam som avses i 6 kap. föreslär utredningen i detta kapitels 8 § en
föreskrift om att SÖ fär medge att barnet fullgör sin skolplikt på annat sätt
än genom att delta i utbUdningen i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Skaraborgs län anser att det knappast är praktiskt möjligt för vårdnadshavare
att anordna privatutbildning som motsvarar specialskolutbildning. Nämnden menar
emellertid att möjlighet till privat­utbildning ändå bör finnas i
regelsystemet, eftersom det från jämUkhets-synpunkt inger betänkligheter att ha
olika regler för olika kategorier av barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västernorrlands lån anser att sådant medgivande som avser i 8 kap. 6 8 kan
lämnas av den lokala styrelsen för specialskolan. I den nya sammanhållna staUiga
skoladministraUonen är del inte meningen att SÖ skall handlägga enskilda
elevärenden. Sådana skall decentraUseras så långt ner som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
RHS ifrågasätter om SÖ verkligen är den rätta instansen att avgöra om ett barn
skall medges att fullgöra sin skolplikt på annat sätt än genom att delta i
utbildningen i specialskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10 Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   7 kap. Gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
7 kap. har skolförfaltningsutredningen sammanfört tre paragrafer om
gymnasieskolan. Den första handlar om tillträde till gymnasieskolan, den andra
om intagningsnämnder och den tredje om befrielse frän religiösa inslag i
gymnasieskolans utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1 Redaktionella frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län har särskilt understrakit det positiva i alt gymnasieskolan
behandlas i ett eget kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i
Jönköping anser att föreskrifterna i 1 8 har fått en mer ändamålsenlig
utformning än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section826&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;9.2 Tillträde
och intagningsnämnder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i 7 kap. 1 8 föreskrivna rätten tiU utbildning i gymnasieskolan gäller ungdomar
som är bosatta i rikel. Samma begränsningar finns i gällande lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ludvika kommun påpekar att
del råder oklarhet om var åldersgränsen går mellan ungdomar och vuxna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa särskilda frågor
rörande kravet på bosättning i riket har tagits upp av SIV och RSV. Se avsnitt
2.9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section828&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Malmöhus län är tveksam till om motiv finns för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utöka
lagtexten med &amp;quot;och om urval&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett flertal remissinstanser - bl. a. SÖ och
åtskilliga länsskolnämnder —&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finner
det principiellt riktigt att bestämmelser om intagningsnämnder för
gymnasieskolan tas in i skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trollhättans
kommun: De i lagförslaget intagna bestämmelserna om intagningsnämnd saknas i nu
gällande skollag. Skolförfaltningsutredningen skriver (sid. 159), att
&amp;quot;intagningsnämndernas verksamhet (har) sådan be­tydelse för den enskilde
att det framstår som naturiigt att i lag reglera nämndema&amp;quot;. Utredningen
konstaterar vidare, att &amp;quot;de är självständiga kommunala organ&amp;quot; (sid.
158) och att &amp;quot;föreskrifterna bör lämpligen tas in i del kapitel som
behandlar gymnasieskolan (7 kap.), bl. a. för att markera nämndemas
självständighet i förhållande till den kommunala skolledning­en&amp;quot; (sid.
159). Det är svårt att förstå den misstänksamhet mot &amp;quot;den kommunala
skolledningen&amp;quot;, som synes ligga bakom det sistnämnda utta­landet.
Intagningsnämnderna uppfattas väl i allmänhet såsom expertorgan, som biträder
skolförvaltningarna (eller gymnasieskolenheterna, i de fall intagningsnämndens
kansli är förlagt till denna enhet) i frågor om intag­ningen av elever i
gymnasieskolan. Ej heller torde intagningsnämnderna (utom möjligtvis i
storstadsområdena, med flera gymnasiekommuner) upp­fattas som självständiga
kommunala organ, vilket skulle kräva, att ledamö­terna skulle utses av
kommunfullmäktige, vara en fakultaUv nämnd och därmed bli föremål för kommunal
revision m. m. Även om i skoUagen tas in de bestämmelser om intagningsnämnd som
utredningen föreslår, bör ändock i del fortsatta författningsarbetet beaktas,
att föreskrifter om inlag-ningsnämnd utformas utifrån synsättet, att de är
expertorgan inom det kommunala skolväsendet. Härav bör även följa, att
intagningsnämndens ledamöter (utom möjligtvis i storstadsområdena) skall kunna
utses av gymnasiekommunens skolstyrelse, ej såsom nu behöva utses av länsskol­nämnden.
Det förhållandet att statsmakterna även fortsättningsvis kom­mer att utfärda
intagningsbestämmelser, vilka nämndema har att rätta sig efter, synes vara
tillräckligt för att garantera en korrekt och opartisk intagning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Halmstads
kommun anser alt det i 7 kap. 2 8 endast bör stå att del skall finnas en
intagningsnämnd. Närmare detaljreglering från statens sida torde inte vara
erforderlig. Skolstyrelserna torde besitta den kompelens som behövs för att
besluta om vilka ledamöter som skall ingå i en intagnings­nämnd. F. n. gäller
att ledamöter i inlagningsnämnd föreslås av skolstyrel­sen och utses av länsskolnämnden
(inspeklörsbeslut). Halmstads kommun anser att skolstyrelsen i fortsättningen
själv bör få utse ledamöterna i intagningsnämnden. Så är redan fallet med
ledamöterna i intagningsnämn­den för den kommunala vuxenutbUdningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
ifrågasätter om det är lämpligt all i 7 kap. 2 § andra stycket ange all
intagningsnämnd skall ha &amp;quot;minst sex ledamöter&amp;quot; mot bakgrand av utbild­ningsutskottets
betoning av udda antal och förord för sju ledamöter (prop. 1978/79:180, UbU 45 s.
60-61, rskr 422; skolförordningen 9:24 i ny lydelse enligl SFS 1980:1126).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section829&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section830&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Skaraborgs län: Enligl 2 8 1 st. förslaget skaU &amp;quot;för Prop. 1985/86: 10
prövning av frågor om intagning i gymnasieskolan finnas intagnings­nämnder&amp;quot;.
Frågan om att förvägra någon inträde i gymnasieskolan på Bilaga 5 grand av
föreskrift i 4 kap. 6 8 förslaget och för övrigt även i grandskolan förutsätts
emellertid bli prövad av skolstyrelse eller utbildningsnämnd beträffande
landstingskommunal utbildning. Detta utsägs inte klart i försla­get utan
framgår indirekt av besvärsreglerna i 10 kap. där det stadgas att
skolstyrelsens resp, utbUdningsnämndens beslut fär överklagas genom besvär om
beslutet gäller mottagande av elev enligt 4 kap. 5 8 (grandsko­lan) eller 6 8
(gymnasieskolan). Nämnden fär därför föreslå att efter första stycket i 2 S 7
kap. förslaget intas en föreskrift av den innebörd att frågan om alt förvägra
någon inträde i gymnasieskolan på grand av bestämmelse i 4 kap, 6 8 denna lag skaU
prövas av skolstyrelse eUer utbUdningsnämnd. Skiljelinjen mellan skolstyrelsens
(utbildningsnämndens) och intagnings­nämndens kompetensområden blir genom en sädan
bestämmelse klarare. Del må i detta sammanhang erinras om att intagningsnämnds
beslut om intagning av elev i gymnasieskolan inte får överklagas enligt 19 kap.
5 S skolförordningen. Även för en senare besvärsprövning är det följaktligen
väsentligt att upprätthålla en klar skiljelinje meUan de olika typer av beslul
som skaU fattas av skolstyrelse (utbildningsnämnd) resp. av intagnings­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västmanlands
läns landstingskommun efterlyser klarare bestämmelser om uppgiftsfördelningen
mellan ä ena sidan skolstyrelsen eller utbildnings­nämnden och å andra sidan inlagningsnämnden
när del gäller beslut om mottagande av sökande som inte Ullhör gymnasieskolans
elevområde. LandsUngskommunen erinrar i sammanhanget om att landstingskommu­nerna
numera inte automatiskt är representerade i de intagningsnämnder som även tar
in elever tiU landstingskommunernas gymnasieskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västmanlands
läns landstingskommun anser också att regler kan behö­vas om fördelningen
mellan olika skolhuvudman av kostnaderna för intag-ningsnämndemas verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3 Befrielse från vissa inslag i gymnasieskolans
utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jfr
redovisningen av remissyttrandena över motsvarande bestämmelse för grandskolans
elever. Vad gäller vissa för gymnasieskolans elever spe­ciella frågor i detta
sammanhang finns bl. a. följande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping förordar följande skrivning: &amp;quot;En elev skall på begäran av vårdnadshavare
- eller om eleven uppnått myndig ålder pä begäran av eleven - befrias från ..&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
stadskansU anför i anslutning till sina i avsnitt 7.7 återgivna&lt;br&gt;
synpunkter på 5 kap. 14 8: 7 kap. 3 8 innehåller en motsvarande bestäm­&lt;br&gt;
melse om möjligheten för skolstyrelsen att befria en gymnasieelev från att&lt;br&gt;
delta i undervisning med religiösa inslag. Stadskansliet finner det naturligt&lt;br&gt;
att skolstyrelsen kan befria en elev som är underkastad skolplikt från&lt;br&gt;
skyldighet att delta i viss utbildning som omfattas av skolplikten. Däremot&lt;br&gt;
är det svårbegripligt att del skall behövas ett särskilt beslul om befrielse&lt;br&gt;
från en skyldighet att delta i religionsundervisning, när det inte föreligger&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section831&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section832&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon skolplikt. Någon
plikt att mottaga undervisning i gymnasieskola föreligger inte och har icke
heller föreslagits av utredningen. Det framstår därför för stadskansliet
närmast som naturligt alt betrakta utbildning med religiösa inslag på
gymnasienivå som ett erbjudande om utbUdning, vilket erbjudande bör kunna
avvisas av eleven. Här borde det räcka att i skoUa­gen föreskriva att elev får
anmäla om han inte vill delta i undervisning med religiösa inslag, I övrigt bör
undervisningen i gymnasieskola framstå som ett odelbart åtagande från elevens
sida. Skulle stadskansliets synpunkter inte vinna beaktande menar stadskansliet
all skollagen i vart fall bör samordnas med religionsfrihetslagen så att vårdnadshavare
icke utan bar­nets samtycke får en begäran som avses i ifrågavarande
bestämmelse prövad, om barnet uppnätt viss ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section833&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4 Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsnämnden
för lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö finner det anmärkningsvärt att
bestämmelser motsvarande dem om särskilt stöd för grandskoleelever med
svårigheter (5 kap. 13 S första stycket andra meningen) helt saknas för
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10   8 kap. Enskilda skolor och privatutbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i 8 kap. sammanfört dels bestämmelser om godkännande av skolor med enskUd
huvudman för skolpliktens fullgö­rande (1 -3 8S), dels bestämmelser om vad som
i den nuvarande skollagen kallas enskild undervisning och som utredningen vill
kalla privatutbildning (4 och 5 SS), dels bestämmelser om SÖ:s rätt all
inspektera skolor med enskild huvudman vilka inte annars står under statlig
myndighets inseende och som tar emot elever under 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ämnen som regleras i skolförfattningsutredningens förslag Ull 8 kap. 1-6 §8 har
behandlats av SEH-kommittén, som avgett betänkandet (Ds U 1980:3) Enskild
undervisning enligt 35 8 skollagen', betänkandet (SOU 1981:34) Frislående
skolor för skoIpUkliga elever och betänkandet (SOU 1983:1) Frislående skolor
för inte längre skolpliktiga elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På grundval av
betänkandet SOU 1981:34 har förslag lill nya beslämmel­ser om skolpliktens
fullgörande i skolor med enskild huvudman lagts fram för och antagits av
riksdagen. Sådana skolor kallas i den nya lagtexten fristående skolor. Se 33,
33 a, 34 och 34 a §8 i den nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section834&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1 Godkännande av enskilda skolor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
utredningen lade fram sitt förslag har föratsättningarna för god­kännande av
skolor med enskUd huvudman för skolpliktens fuUgörande behandlats av riksdagen
och föranlett ändringar i den nuvarande skollagen. Remissynpunkter i denna
fråga refereras därför inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningens
förslag lill 8 kap. 2 8 innebär alt ett form-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Se bilaga 8 (betänkandet) och bilaga 9 (remissyttrandena).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section835&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section836&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligt
föreläggande alt avhjälpa påtalade brister skall föregå äterkallelse av Prop.
1985/86:10 godkännande av en skola med enskild huvudman. Länsskolnämnden i
Västernorrlands län anser att ett sådant föreläggande är en onödig formali- BUaga
5 sering av sädana ärendens handläggning. Man måste förutsätta att veder­börande
kommunala skolstyrelse i nära samarbete med ledningen för den enskUda skolan
har fullgod insyn i skolans verksamhet samt att ett eventu­ellt återkallande av
godkännandet av den enskilda skolan alltid föregås av täta kontakter och
informationer mellan skolstyrelsen och den enskilda skolans ledning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
8 kap. 3 8 finns formuleringen &amp;quot;motsvarar en årskurs i grundskolan&amp;quot;.
Svenska språknämnden anser att formuleringen bör bytas ut mot &amp;quot;motsva­rar
årskurs ett i grundskolan&amp;quot;, om meningen inte är att ett sexårigt barn
skall kunna las in i vilken årskurs som helst i en godkänd enskild skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2 Privatutbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.2.1
Termen privatutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
har i sitt remissyttrande över skolförfattningsutredning­ens förslag anfört bl.
a. följande: Införs &amp;quot;fristående skola&amp;quot; som samlande beteckning för
skola med annan huvudman än stat och kommun, är det enligt SEH-kommitténs
mening fuUt möjligt att bibehålla termen enskild undervisning. Någon oklarhet
behöver inte uppstå om det - som SEH-kommittén föreslår i Ds U 1980:3 s. 36 f -
i lagtexten införs en defmkion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
begreppet enskild undervisning   Fördelen med ett bibehållande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
beteckningen &amp;quot;enskild undervisning&amp;quot; är att man kan undvika beteck­ningen
&amp;quot;privatutbildning&amp;quot;. Kommittén vill i sammanhanget peka på att det
näraliggande ordet privatskola på sina håll kan ha en negativ klang. Detta är
en av orsakerna tiU att kommittén, helt i linje med sina direktiv, har
föreslagit en ny term, fristående skola. Beteckningen enskUd undervisning bör
dock ändras UU enskild utbildning i konsekvens med skolförfattnings­utredningens
syn på begreppen undervisning-utbildning. SEH-kommittén föreslår alltså att
termen enskild skola byts ut mot termen fristående skola och att termen enskild
undervisning ersätts med termen enskild utbUdning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsskolnämnden i Södermanlands län är benämningen &amp;quot;enskild&lt;br&gt;
undervisning&amp;quot; att föredra framför &amp;quot;privatutbildning&amp;quot;. Riskerna
för sam­&lt;br&gt;
manblandning meUan &amp;quot;enskUd undervisning&amp;quot; och &amp;quot;enskilda
skolor&amp;quot; kan&lt;br&gt;
undanröjas genom att benämningen &amp;quot;fristående skolor&amp;quot; används för de&lt;br&gt;
senare. Länsskolnämnden i Stockholms län uttalar sig för termerna &amp;quot;fri­&lt;br&gt;
stående skola&amp;quot; och &amp;quot;enskild utbildning&amp;quot;. TCO föredrar uttrycket
&amp;quot;utbild­&lt;br&gt;
ning i hemmet&amp;quot; framför &amp;quot;privalutbildning&amp;quot;. Göteborgs kommun
anser att&lt;br&gt;
termen &amp;quot;privatutbildning&amp;quot; lätt kan förväxlas med &amp;quot;privatskoleutbUd-&lt;br&gt;
ning&amp;quot;. Enligt kommunen är &amp;quot;hemutbildning&amp;quot; ett väl så gott
alternativ, om&lt;br&gt;
&amp;quot;enskild undervisning&amp;quot; eller &amp;quot;enskUd utbildning&amp;quot; inte anses
adekvat.&lt;br&gt;
Kammarrätten i Jönköping däremot tillstyrker termen &amp;quot;privatutbUdning&amp;quot;.&lt;br&gt;
Det gör också länsskolnämnderna i Västmanlands och Kalmar län. Läns­&lt;br&gt;
skolnämnden i Göteborgs och Bohus lån har inte något att invända mot&lt;br&gt;
termen &amp;quot;privatutbildning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section838&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
att först ha uttalat sig för termen &amp;quot;privatskola&amp;quot; anför svenska
språknämnden all &amp;quot;privalutbildning&amp;quot; är en misslyckad term. För många
svenskar som är vana vid termen &amp;quot;privatskola&amp;quot;, och de kommer länge
att vara många även om man skulle ersätta denna term med någon annan, torde
termen &amp;quot;privatutbildning&amp;quot; lätt komma alt associeras just med ordet
&amp;quot;privatskola&amp;quot;, och &amp;quot;privatutbildning&amp;quot; skulle då komma att
uppfattas som betydande &amp;quot;utbildning i privatskola&amp;quot;. Svenska
språknämnden föreslår att termen &amp;quot;enskild utbildning&amp;quot; används.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs
kommun finner det naturligast att ordet &amp;quot;privatutbild­ning&amp;quot; ges en
övergripande betydelse och att orden &amp;quot;privat skola&amp;quot; och
&amp;quot;privatundervisning&amp;quot; får beteckna en icke offentlig undervisning som
ges tiU elever i grupp respekUve enskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section839&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.2.2
Defmition m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
har i sitt betänkande (Ds U 1980:3) Enskild undervis­ning enligt 35 S skollagen
föreslagit att det i lagtexten införs en definition av begreppet enskild
undervisning: &amp;quot;Med enskUd undervisning avses så­dan undervisning, som
anordnas av föräldrar för egna barn. Sammanföres bam från två eller flera
familjer tiU gemensam undervisning, äger denna paragraf ej tUIämpning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt remissyttrande över skolförfattningsutredningens betänkande no­terar SEH-kommittén
att skolförfattningsutredningens lagtextförslag inte innehåller någon definiUon.
SEH-kommittén föreslår att en definition in­förs efter sammanjämkning av
kommitténs och utredningens lagtextför­slag. Del är enligt SEH-kommittén
angeläget alt det redan genom lagtexten klargörs vad begreppet enskild
undervisning/utbildning står för, eftersom förarbetena inte på samma sätt som
lagtexten är tillgängliga för gemene man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kronobergs lån anser alt det i 8 kap. 4 8 bör tas in en definition som lyder:
&amp;quot;Med privatutbUdning avses utbUdning, som anordnas av vårdnadshavare för
egna bara&amp;quot;. Även länsskolnämnden i Örebro län anser att begreppet
privatutbildning bör definieras på detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Göteborgs och Bohus län pekar pä att skolförfatt­ningsutredningen inte har
åsyftat någon saklig ändring i förhållande till 35 8 i den nuvarande skollagen.
Nämnden menar därför att det av texten i 8 kap. 4 § bör framgå att paragrafen
åsyftar utbildning i föräldrars (enskild familjs) regi i hemmet eller
annorstädes, avsedd för enstaka barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ har berört definkionsfrågan
i sitt i avsnitt 10.2.3 återgivna yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section840&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.2.3 Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
skt remissyttrande över skolförfattningsutredningens förslag anför SEH-kommittén
bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har uppdelat den nuvarande 35 8 i skollagen i tvä paragrafer. Den ena, 4 S,
behandlar skolstyrelsens godkännande av enskild utbildning; den andra, 5 §,
behandlar skolstyrelsens tUlsyn av den enskilda utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section841&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section842&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
har i sitt delbetänkande (Ds U 1980:3) Enskild under-     Prop. 1985/86: 10
visning enligt 35 S skollagen ingående behandlat frågan om enskild utbild­ning
och hänvisar till det däri framlagda förslaget Ull lydelse av 35 §      BUaga 5
skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
jämförelse mellan skolförfattningsutredningens och SEH-kommit­téns förslag såvitt
avser godkännandefasen (=4 8 och 35 8 första stycket), ger vid handen att - om
man bortser från den språkliga utformningen -förslagen visar stora
överensstämmelser. Föräldrarnas anmälningsskyl­dighet betonas i båda förslagen.
Skolförfattningsutredningen betonar star­kare skolstyrelsens prövning av
godkännandet, men i sak är skillnaden Hten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SkiUnaden
är mer påtaglig, när del gäller tillsynsfasen (= 5 § och 35 8 tredje stycket i SEH-kommitténs
förslag). SEH-kommittén föreslår att kontroU av den enskilda utbildningen skaU
ske minst en gång årligen, under det att skolförfaltningsutredningen föreslår
att skolstyrelsen/år kalla bar­net tUl prövning, när det finns skäl därtUl.
Vidare föreslår skolförfaltnings­utredningen att det i lagtexten bör anges att
formligt föreläggande skall föregå äterkallelse av godkännande av enskild
utbildning. SEH-kommit­téns förslag pä denna punkt lyder: &amp;quot;... och vinnes
ej rättelse pä annat sätt, skall skolgång åläggas barnet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
anser fortfarande all en bestämmelse om obligatorisk årlig kontroll bör
införas. Däremot har kommittén ingen invändning mot
skolförfattningsutredningens förslag om formligt föreläggande att avhjälpa
bristerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattande
föreslår sålunda SEH-kommktén, att dess förslag och
skolförfattningsutredningens förslag jämkas samman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
erinrar om alt verket tidigare har avgelt remissyttrande över SEH-kommitténs
delbetänkande om enskUd undervisning och att verket därvid beträffande den
föreslagna lagtexten förordade bara den kompletteringen att anmälan till
skolstyrelsen om enskUd undervisning för ett barn skulle vara skriftlig. SÖ
tillägger: Båda de nu föreliggande lagtextförslagen om enskild undervisning har
samma väsentliga huvudsyften: att en &amp;quot;anmälan&amp;quot; skall fordras från föräldrarna
lill skolstyrelsen, att skolstyrelsen verkligen skall göra en prövning, att
detta skall ske i förväg, att den enskilda undervisningen skall anordnas för
enbart de egna barnen av föräldrarna/ värdnadshavarna (ej sammanföring av flera
familjers barn). SEH-kommit­téns lextförslag är mer omfattande och bl. a. av
den anledningen delvis tydligare. Önskvärt vore att denna angelägna lagändring
fick till resultat en så tydligt och klart utformad lagtext som möjligt och att
i det syftet ylterligare en översyn av föreliggande två förslag gjordes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslagets 8 kap. 4 8 första stycket skall ett skolpliktigt barns&lt;br&gt;
vårdnadshavare som vill anordna privatutbildning i stäUet för att låta&lt;br&gt;
barnet delta i grandskolans utbildning &amp;quot;anmäla&amp;quot; detta till skolstyrelsen.&lt;br&gt;
Enligt samma paragrafs andra stycke skall skolstyrelsen godkänna privat-&lt;br&gt;
utbUdningen om barnet genom denna kan få kunskaper och grundläggande&lt;br&gt;
färdigheter som väsentligen motsvarar vad barnet kan få genom att delta i&lt;br&gt;
grundskolans utbildning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section843&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section844&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs län och Ljusdals kommun har invänd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningar mot ordet
&amp;quot;anmäla&amp;quot;. Ljusdals kommun vill i stället ha ordet &amp;quot;an-&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;hälla&amp;quot;. Missförstånd har tidigare uppstått på
många håll beroende på att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
8 i den nuvarande skollagen är oklart utformad. Utredningens förslag om en
enkel anmälan befäster risken för missförstånd. Meningen är ju att vårdnadshavarens
önskemål skall behandlas som en anhåUan. Länsskol­nämnden i Gävleborgs län
anser att det av 8 kap. 4 8 inte klart framgår att skolstyrelsen skaU göra en
prövning. Om skolstyrelsen verkligen skall pröva om privatutbildning skall fä
anordnas måste vårdnadshavarens &amp;quot;an­mälan&amp;quot; anses som en
&amp;quot;framställning&amp;quot;. Dessa ord är inte synonymer. Enligt länsskolnämnden
bör det av lagtexten framgå att vårdnadshavaren lUl skolstyrelsen skall ge in
en &amp;quot;framställning&amp;quot; (ej anmälan) att fä anordna privatutbildning.
Ljusdals kommun anför att det torde vara omöjligt för en skolstyrelse att
kategoriskt påstå att ett bara genom en planerad utbUdning kan få vissa
kunskaper och färdigheter. Därför bör skrivningen i 8 kap. 4 8 andra stycket
ändras till: &amp;quot;Skolstyrelsen skall bifalla denna anhållan om den bedömer
att barnet genom privatutbildningen kan få...&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Malmöhus län uppfattar skrivningen i 8 kap. 4 8 som en viss uppmjukning i
jämförelse med formuleringen i 35 8 första stycket i den nuvarande skoUagen.
Syftet synes inle vara en uppmjukning men del torde finnas risk för att man ser
den nya bestämmelsen som en utökad rättighet att välja privatutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Psykologförbund ställer sig tveksamt lill om vårdnadshavare i hemmet kan
anordna allsidig utbUdning i enlighet med den målsättning som anges i 1 kap. 3
8 förslaget UU ny skollag. Med denna grandläggande reservation tillstyrker
förbundet emellertid utredningens förslag att det i lagtexten skall framhållas
all del åligger skolstyrelsen att särskUt pröva om förutsättningarna för
privatutbildning föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping anser att utformningen av 8 kap. 5 8 närmast leder UU uppfattningen
att &amp;quot;prövning&amp;quot; endast fär ske innan barnet börjar privatutbildningen.
Kammarrätten föreslår därför följande formulering: &amp;quot;Ett barn som skaU
delta eller deltar i privatutbildning ..,&amp;quot;. Länsskol­nämnden i Gävleborgs
län anser att formuleringen &amp;quot;Ett barn som skall delta i privatutbUdning
...&amp;quot; bör ändras UU &amp;quot;Ett barn som deltar i privatut­bildning ...&amp;quot;.
Samma uppfattning har Ljusdals kommun, som menar att man inte kallar ett barn
som skall delta i privatutbUdning utan ett barn som deltar i eller har deltagit
i sådan utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
8 kap. 5 8 får skolstyrelsen kalla en elev i privalutbildning lill prövning
&amp;quot;när det finns skäl tiU detta&amp;quot;. Länsskolnämnden i Gävleborgs län
anser att detta villkor, som saknar motsvarighet i den nuvarande skollagens 35 §,
kan bädda för tolkningstvister mellan skolstyrelse och vårdnadshavare.
Skolstyrelsens befogenhet att kalla tUl prövning bör vara o viUkorlig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Malmö kommun anser alt den
prövning som sker av en elev i privatut­&lt;br&gt;
bUdning inte enbart skall gälla kunskaper och färdigheter utan aUt det som i&lt;br&gt;
lagförslaget inryms i begreppet utbildning. Vid bedömningen huruvida&lt;br&gt;
privatutbildning är tillfredsställande bör barnets sociala och emotionella&lt;br&gt;
110&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;utveckling också tas med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section845&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section846&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ljusdals kommun anser
att det i 8 kap. 5 8 andra stycket bör stå: &amp;quot;Om     Prop. 1985/86: 10&lt;br&gt;
skolstyrelsen finner alt sådan privalutbildning inte är tillfredsställan­&lt;br&gt;
de ...&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
8 kap. 5 8 skall ett formligt föreläggande att avhjälpa påtalade brister föregå
en äterkallelse av godkännande av privalutbildning. Läns­skolnämnden i
Västernorrlands län anser att ett sådant föreläggande är en onödig formalisering
av sådana ärendens handläggning. Nämnden hänvisar tiU sina synpunkter
beträffande motsvarande fråga för skola med enskild huvudman (se avsnkt 10.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Se
även avsnitt 5 beträffande statlig myndighels Ullsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.3 Särskild inspektionsrätt m. m. mot vissa skolor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skolförfattningsutredningens förslag tiU 8 kap. 6 8 finns beslämmelser om rätt
för SÖ att om särskilda skäl föreligger inspektera sädan enskUd skola som
annars inte står under statlig myndighets inseende och som tar emot elever
under 20 år. Om aUvarliga missförhållanden råder inom skolan och inte avhjälps fär
SÖ vid vite förbjuda att skolan tar emol elever som inte har fyllt 20 år.
Paragrafen motsvarar med vissa närmast redaktionella ändringar 51 8 i den
nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
skolförfattningsutredningen lämnade sitt förslag ingick en översyn av 51 8
skollagen i SEH-kommitténs återstående uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
ifrågasätter om inte åldersgränsen 20 är borde sänkas tUl den nuvarande
myndighetsåldern 18 år. Utredningen hänvisar på den punkten tUl pågående
utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
hänvisar i sitt yttrande till SEH-kommitténs fortsatta arbete och vill därför
inte gå in pä sakfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RHS
anser att myndighetsåldern är en lämpligare åldersgräns i 8 kap. 6 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hållefors
kommun anser att åldersgränsen bör sammanfalla med myn-dighetsåldem. Kommunen
anser att det inte finns skäl att fördröja ändring­en genom att invänta förslag
från SEH-kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt yttrande över skolförfattningsutredningens förslag upplyser SEH-kommittén
att kommittén ännu inte tagit ställning till om åldersgränsen skall kvarstå
eller sänkas Ull myndighetsåldern 18 är. Kommittén återkom­mer därtiU i sitt
slutbetänkande och tillstyrker i övrigt skolförfattnings­utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i Blekinge
län anser att inspeklionsrälten enligt 8 kap.&lt;br&gt;
6 5 bör ankomma på vederbörande länsskolnämnd. Det bör också ankom­&lt;br&gt;
ma pä vederbörande länsskolnämnd att meddela vitesförbud enligt para­&lt;br&gt;
grafen. Länsskolnämnden i Värmlands län finner det naturligt att lägga&lt;br&gt;
inspeklionsrälten på länsskolnämnderna. Nämnden erinrar i sammanhang­&lt;br&gt;
et om länsskolnämndernas tUlsynsansvar enligt förslagets 3 kap. 2 8. Läns­&lt;br&gt;
skolnämnderna i Kronobergs och Norrbottens län pekar på att länsskol­&lt;br&gt;
nämnderna enligt 3 kap. 2 8 har tiUsynsansvar för de skolor där skolplik­&lt;br&gt;
tiga barn, dvs. barn i åldrarna 7-16 år, utbildas. Eftersom länsskolnämn­&lt;br&gt;
derna är den statliga skoladministraUonens fältorgan finner de båda läns­&lt;br&gt;
skolnämnderna det naturligt och rationellt alt låta den tillsyn och de beslut&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section848&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10     som
föreskrivs i 8 kap. 6 8 beträffande elever under 20 år ankomma på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länsskolnämnderna.&lt;br&gt;
BUaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter pä termerna
&amp;quot;inseende&amp;quot; och &amp;quot;tillsyn&amp;quot; refereras i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avsnitt
2.5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping delar utredningens uppfattning alt ett förbud vid vite skall avse
endast rätlen att ta emot elever under viss angiven ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén:
Enligt kommitténs mening bör det vara allmän domstol som på talan av aUmän
åklagare prövar om vitet skall dömas ut. För att detta skall gälla behövs i och
för sig inte någon särskUd föreskrift. Kommit­tén anser emellertid att det är
en fördel om paragrafen anger vad som gäller. Jfr. 5 kap. 10 S andra stycket,
låt vara att föreskriften där om vitets utdömande är nödvändig med hänsyn tUl
att den innebär avvikelse frän vad som annars gäUer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län pekar på de överväganden som utredningen har redovisat
beträffande utdömande av vite enligt 5 kap. 10 8. Nämnden anser därför att 8
kap. 6 8 bör kompletteras med en bestämmelse som innebär att länsrätt, om förbudet
inte efterkoms, på talan av SÖ får döma ut vitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Blekinge län anser att det bör ankomma på vederbö­rande länsskolnämnd inte
bara att meddela vitesförbud utan också all döma ut vite enligt 8 kap. 6 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
har i februari 1983 avlämnat slutbetänkandel (SOU 1983:1) Fristående skolor för
inte längre skolpliktiga elever. I betänkandet föreslår kommittén en sänkning tiU
18 är av åldersgränsen i 51 S skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    9 kap. Skolhälsovård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i 9 kap. sammanfört bestämmelser om skolhälsovård inom grundskolan,
specialskolan, gymnasieskolan, same­skolan och enskilda statsunderstödda skolor
för skolpliktiga elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
förslaget lades fram har den nuvarande skollagen fält nya besläm­melser såvitt
gäller enskilda eller, som de nu kallas, frislående skolor för skolpHktiga
elever. I den nuvarande skollagens 34 b 8 föreskrivs att en frislående skola
omfattar skolhälsovård för skolpliktiga elever, om huvud­mannen såsom vUlkor
för statsbidrag har skyldighet att svara för sådan skolhälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En hälso-
och sjukvårdslag (1982:763) har ersatt den tidigare sjukvårds­lagen (se prop.
1981/82:97, SoU 51, rskr 381). Den nya lagen innebär ingen ändring i fråga om
huvudmannaskapet för skolhälsovården. Denna be­handlas i prop. 1981/82:97 på s.
41 f, 111 och 115.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.1 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
tillstyrker förslaget lill enhetliga regler för skolhälsovår­&lt;br&gt;
den. Socialstyrelsen vUl emellerUd erinra om att styrelsen tidigare, bl. a. i&lt;br&gt;
112&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;yttranden över skolhälsovårdsutredningens
betänkande (SOU 1976:46)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och hälso- och
sjukvårdsutredningens betänkande (SOU 1979:78), har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section849&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section850&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordat
att skolhälsovården skall ges ett landstingskommunalt huvudman-     Prop.
1985/86: 10 naskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
stadskansli: I 9 kap. lagförslaget intas bestämmelser om Bilaga 5 skolhälsovård.
Dessa innebär bl. a. all elev är skyldig att låta sig undersö­kas av läkare.
Denna skyldighet föreligger när skolläkaren anser det vara nödvändigt med
hänsyn till elevens bästa eller när personal vid skolan eller elevens vårdnadshavare
begär det. Dessa tvångsvisa läkarundersökningar är enligt stadskansliets mening
att betrakta som ett allvarligt ingrepp i den grundlagsskyddade personliga
integriteten. Även om regeringsformen medger att ingrepp i den personliga
integriteten sker med stöd av lag, menar stadskansliet att förutsättningarna
för tvångsåtgärder av detta slag måste vara noga reglerade. Stadskansliet vill
därför förorda att bestämmel­serna om tvångsvis läkarandersökning av elev byggs
ut så att beslut om läkarandersökning skaU fattas av exempelvis rektor när elev
eller vård­nadshavare motsätter sig undersökningen. I vart fall menar
stadskansliet att del är otillfredsställande att vilken anställd vid skolan som
helst skaU kunna utlösa en tvångsvis läkarandersökning av en elev. Det är också
enligl stadskansliets uppfattning tveksamt om de mer mogna eleverna skaU vara
skyldiga att på begäran av vårdnadshavare låta sig undersökas. Be­stämmelserna
bör sålunda ändras därhän alt elevens rättssäkerhet för­stärks och att den
unges rådighet över sin person bringas i överensstäm­melse med vad som gäller
utanför skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
uttalar att den nuvarande skollagen liksom skolförordningen inne­håller vissa
onödiga detaljbestämmelser inom skolhälsovårdsområdet, där RRV håller på alt
granska regelsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
har sedermera - den 21 juni 1982 - avgett en rapport (dnr 1979:1325) över en
granskning av SÖ:s anvisningar m, m. inom skolhälso­vårdsområdet. ' I rapporten
har RRV anfört bl. a. alt även bestämmelserna i skollagen och skolförordningen
bör kunna förenklas och därvid Ullagt (s. 62): Föreskrifterna om
huvudmannaskapet för och målsättningen med skolhälsovården är viktiga beslämmelser
som bör vara kvar och ev. ytterli­gare förtydligas. De övriga föreskrifterna
bör däremot kunna utformas mindre detaljerat, I skolförfattningsutredningens
förslag (Ds U 1981:4) tUl ny skollag har det införts ett särskilt kapitel om skolhälsovård.
RRV avser att föreslå regeringen att vid beredningen av utredningens förslag
överväga alt förenkla bestämmelserna om skolhälsovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs kommun:
Som påpekats av utredaren har nuvarande före­skrifter sin grund i bestämmelser
från 1940-talels första hälft. Vad gäller skolhälsovårdens inriktning i stort
och rollfördelningen mellan skolläkare och skolsköterska konserverar förslaget
nu rådande - eller i flera fall snarare äldre - förhållanden på ett för
elevvården olyckligt sätt. KriUken har ingenting att göra med diskussionen om huvudmannaskapet
för skol­hälsovården. Det kan inte vara obekant för utredaren att det förts en
offentlig debatt om skolhälsovårdens anpassning tiU den nutida skolans
elevvårdsbehov rent allmänt och lill samhällets möjligheter att i dag ge
hälsovårds- och sjukvårdsservice. Klassundersökningarnas betydelse för
uppspårande av folksjukdomar och andra aUvarliga defekter hos eleverna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section851&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Se bilaga 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section852&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section853&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;saknas.
Myckel av skolhälsovårdens traditionella undersökningsformer har också i övrigt
starkt ifrågasatts. Att därför i ett nytt lagförslag slå fast vid vilka
tidpunkter och i vilken omfattning läkarundersökningar skaU förekomma och att i
övrigt inte låla en successivt ändrad rollfördelning mellan skolläkare och
skolsköterska komma UU uttryck, måste betecknas som ett rent missgrepp,
Helsingborgs skolstyrelse konstaterar att den utveckling av skolhälsovården som
sker på flera håll och under aktiv medverkan av bl. a. skolöverstyrelsens skolöverläkare
hindras genom lag­förslaget. Det nionde kapitlet måste därför enligl
skolstyrelsen bli föremål för en genomgripande omarbetning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
viU pä detta område föreslå en del sakliga ändringar av förslaget, de flesta i modemiserande
syfte. Ändringsönskemälen redovisas i det föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jönköpings län finner det principiellt riktigt att
skolförfattningsbestämmelserna om skolhälsovård samlas i ett kapitel i
skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs län anser att föreskriften om kostnadsfri skolhälsovård i 1 kap. 8
S bör flyttas Ull 9 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section854&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2 Skolformer m. m. med skolhälsovård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Södermanlands län anser att bestämmelsema om skolhälsovård inom
gymnasieskolan inte bör begränsas till enbart utbild­ningar som omfattar minst
ett läsår. Visserligen kan 9 kap. 6 8 kanske inte alltid tiUämpas på elever i
korta specialkurser, AUa elever bör emeUertid ha rätt att anlita skolhälsovården.
Vidare föreslår nämnden att 9 kap, 1 S kompletteras med att skolhälsovård även
skall finnas inom &amp;quot;verksamhet som skolstyrelsen anordnar i enUghet med
uppföljningsansvaret för ungdo­mar som inte fyllt 18 år&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Södermanlands län anser alt rätten till skolhälsovård bör gälla alla ungdomar
som omfattas av kommunens uppföljningsansvar, obe­roende av utbildningstidens
längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyköpings kommun erinrar
om kommunernas uppföljningsansvar och pekar på att bl. a. s. k. kortkurser och
all yrkesinlroduklion faller utanför skolhälsovårdsansvaret enligt lagförslaget.
Lagtexten bör därför omarbe­tas. Inom de grupper av ungdomar som med
utredningens formulering faller utanför finns individer med särskUda
hälsovårdsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section855&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.3 Målsättningen för skolhälsovården&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
vill behålla den formulering som finns i 25 a 8 andra stycket i den nuvarande
skollagen. Beskrivningen i 25 a 8 andra stycket av skolhälso­vårdens
målsättning är klar och konkret och anger skolhälsovårdens bredd. Det finns
risk för att lagförslagets 9 kap, 2 S kommer att medföra en inskränkning av skolhälsovårdens
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden i
Västernorrlands lån uttalar i anslutning till 9 kap. 2 8: Länsskolnämnden anser
att målsättningen för skolhälsovården är av så stor betydelse för elevernas och
folkets hälsotillstånd att den bör klart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section856&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section857&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anges i skollagen. I annat
faU kan skolhälsovården ges olika innehåU i olika     Prop. 1985/86: 10
kommuner, Länsskolnämnden anser därför att en målsättningsparagraf för skolhälsovården
inte kan utmönstras ur skollagen. Som andrahandsyr-     Bilaga 5 kände får länsskolnämnden
framföra, att en sådan mälsättningsparagraf bör intagas i skolförordningen. En
likvärdig utbildningsstandard är intimt förbunden med en likvärdig standard för
skolhälsovården i hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping delar utredningens uppfattning att föreskrift om målsättningen för skolhälsovården
bör utformas likartal för grundsko­lan och specialskolan. Avseende andra
meningen i 9 kap. 2 8 vUl kammar­rätten framhålla att den närmast leder tanken
till att allt vad som kan uträttas i sjukvårdsväg inom skolan omfattas av skolhälsovården.
Detta skulle innebära att sådan behandling också vore avgiftsfri enligt 1 kap.
8 8, vilket emellertid inle synes vara avsikten (se s. 174). Det föreligger
därför, enligt kammartättens uppfattning, behov av en modifiering av
föreskriften på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.4 Undersökningar och undersökningstillfällen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ:
Som bestämmelserna i förslaget och i gällande skoUag nu är skrivna föratsätts
att alla hälsoundersökningar av eleverna görs av läkare, I realite­ten
förhåller det sig inte så. En del undersökningar utförs av skolsköter­skorna.
Detta är också ändamålsenligt. Resurserna inom skolhälsovården är knappa och
måste utnyttjas rationellt och effektivt. Detta skulle under­lättas om
möjligheter framgick redan genom formuleringarna i skollagen att lokalt avgöra
en lämplig arbetsfördelning mellan skolläkare och skol­sköterska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
föreslår alt ordet &amp;quot;läkarundersökning&amp;quot; (motsvarande) i 9 kap. 3, 4
och 6 8§ förslaget ersätts med &amp;quot;läkarundersökning, eller undersökning
under överinseende av läkare&amp;quot;. Vidare föreslår SÖ att 9 kap. 4 8 utformas
så, att man utesluter sådana låsningar av undersökningsUllfällena som förslaget
innebär dels tUl början av ett läsår, dels i fråga oni högstadiet lUl årskurs 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Se
även Helsingborgs kommuns yttrande i avsnitt 11.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Vara kommun bör 9 kap. 4 8 utformas så, att antalet allmänna undersökningar kan
minskas UU förmån för andra insatser inom skolhälso­vården. Den obligatoriska
undersökningen av alla elever i grandskolan i årskurs 4 kan myckel väl utgå och
motsvarande resurs i stället utnyttjas för elever med särskilda behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Malmöhus län anser att formuleringen i 9 kap. 7 S kan uppfattas som en
uppmjukning i jämförelse med nuvarande bestäm­melse. Enligt länsskolnämnden bör
skoUäkaren alltid fä fälla avgörandet om undersökning är nödvändig. Antalet
undersökningar kan annars bli orimligt stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökning
pä elevens egen begäran regleras i 9 kap. 3 8, medan undersökning pä begäran av
elevens vårdnadshavare regleras i 9 kap. 7 8. Länsskolnämnden i Hallands lån
anser att myndig elev bör nämnas i 9 kap. 7 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section858&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section859&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10     11.5 Elever i specialskolan och andra handikappade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;5Ö: Formuleringarna i 9 kap. 5 8 förslaget om att elev i specialskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o    o&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;„&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör läkarandersökas tva
gånger om aret speglar ett gammalt synsätt pa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;elevema
som sjuka. I verkligheten har detta förfaringssätt kommit att ersättas av en
praxis som innebär att eleverna undersöks i samma utsträck­ning som i
grundskolan. Frånsett sitt handikapp - som enligt 5 8 första stycket skall
undersökas av specialist - är eleverna i specialskolan i allmänhet inte i behov
av aUmän läkarundersökning tvä gånger om året. Mot denna bakgrund bör samma
regler om undersökning av elev som gäller för grandskolan gälla även för
specialskolan. Detta bör aUtså föras in 14 8, Som en följd av vad som här sagts
om undersökning av eleverna i specialskolan bör 5 8 fä följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Elev
i specialskolan skaU utöver vad som sägs i 4 § undersökas av specialist om den
skada som föranlett intagningen till specialskolan ej undersökts i nära
anslutning till inskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varje
elev i specialskolan skall undersökas av specialist, när så be­hövs.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Östervångsskolan ifrågasätter om kapitlets detaljreglering numera är
nödvändig. Om sä är fallet bör bestämmelserna i stor utsträck­ning kunna
överföras frän skollagen till skolförordningen och specialskol­förordningen.
Styrelsen anser för sin del att lagen inte skall behöva omfatta annat än
principiella bestämmelser om elevernas rätt tUl skolhälsovård och dennas
inriktning (i stort sett motsvarande innehållet i SS 1-2) samt, vad gäller
specialskolan, rätt till erforderlig specialistvård. I sammanhanget
ifrågasätter styrelsen, i likhet med utredningen (s. 175 sista stycket) om
särregler behövs i fråga om läkarandersökningar av elever i specialskolan. Vad
gäller allmän läkarandersökning skall enligt förslaget grandskolans elever
undersökas vart tredje år medan specialskolans elever skall under­sökas två
gånger om året. Om man i delta sammanhang bortser från det handikapp som
föranlett placering vid specialskola, torde dennas elever vad gäller det
allmänna hälsotillståndet som regel inte skUja sig från grund­skolans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar skolhälsovården i specialskolan förordar SACOISR att eleverna i denna
skolform, liksom för närvarande, har en vidsträcktare rätt till sjukvård än
elever i det allmänna skolväsendet. Det är väsenUigt att denna mer omfattande
sjukvård även kommer de handikappade elever Ull del som integreras i den
allmänna grund- och gymnasieskolan. Detta för­hällande bör dä också framgå av
gällande bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Hallands län anser att lydelsen av 9 kap. 5 S bör vara &amp;quot;Varje elev ...
Det handikapp som har föranlett ...&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.6 Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västmanlands
läns landstingskommun påpekar i anslutning till 9 kap.&lt;br&gt;
3 8 att bestämmelsen inte fär innebära en reell utökning av kostnadsansva­&lt;br&gt;
ret för utbildningshuvudmannen. Kammarrätten i Jönköping tar upp effek-&lt;br&gt;
116&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ten för kostnadsansvaret av 9 kap. 2 8 (se avsnitt
11.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section860&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section861&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande kostnadsansvar
för skolhälsovården, se i övrigt avsnitt     Prop. 1985/86: 10 3.3.6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
vUl påpeka att man bör anpassa bestämmelserna om skolhälsovården Bilaga 5 vid
särskola Ull skoUagens bestämmelser. För närvarande är bestämmel­serna om skolhälsovård
vid grund-, gymnasie- och specialskola fastlagda i lag medan särskolans skolhälsovård
regleras i stadga. Hela lagstiftningsfrå­gan för särskolan har dock kommit i
ett nytt läge genom omsorgskommit­téns nyligen avgivna betänkanden SOU 1981:26
och 27, något som också skolförfaltningsutredningen förutskickade (s. 71).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12    10 kap. Övriga föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i 10 kap. sammanfört bestämmelser om dels överklagande av beslut (1—5 85),
dels bemyndiganden m.m. (6 och 7 SS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
förslaget lades fram har den nuvarande skollagens bestämmelser om överklagande
av beslut ändrats i enlighet med de principer som riksda­gen uttalade sig för i
samband med beslutet om den statliga skoladministra­tionen. Se 53-54 b SS i den
nuvarande skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1 Överklagande av beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning Ull att skolförfattningsutredningen föreslår att bestäm­melser om
intagningsnämnd skak tas in i skoUagen anser SÖ alt besvärs-förbudet
beträffande sådana nämnders beslut i 19 kap. skolförordningen (1971:235) bör
flyttas över UU skoUagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Skaraborgs län framhåller att det även för en senare besvärsprövning är
viktigt att upprätthålla en klar skiljelinje mellan beslut av skolstyrelse
(utbildningsnämnd) och intagningsnämnd (se avsnitt 9.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Jönköping ifrågasätter om ej beslut enligt 5 kap. 10 5 förslaget till skollag
bör omnämnas i ett nytt, inskjutet andra stycke av 10 kap. 1 8 av förslagsvis
följande innehåll: &amp;quot;Skolstyrelsens beslut enligt 5 kap. 10 8 första
stycket får överklagas hos länsrätten genom besvär.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
föreslär följande lydelse av 10 kap. 3 5: &amp;quot;Beslut som en lokal styrelse
för specialskolan har meddelat enligt 6 kap. 13 § första stycket får överklagas
hos länsrätten genom besvär. Beslut som sådan styrelse har meddelat enligt
denna lag i övrigt får överklagas hos länsskol­nämnden genom besvär.&amp;quot; (Jfr
ovan beträffande 10 kap. 1 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
har inga erinringar mot förslaget alt skolöverstyrelsens beslut enligt den nya
föreskriften i 6 kap. 8 8 får överklagas tUl kammar­rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsnämnden för
lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö&lt;br&gt;
anför att det förefaller tveksamt alt åtgärd enligl 5 kap. 13 8 bara skall få&lt;br&gt;
överklagas genom kommunalbesvär. Föräldrars och bams rätt till special­&lt;br&gt;
undervisning inom grandskolan, i förslaget betecknad som &amp;quot;särskilt
stöd&amp;quot;,&lt;br&gt;
är så väsentlig att rätlen Ull överklagande av ett kommunalt beslut bör&lt;br&gt;
utformas med större allmängilUghel.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section862&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section863&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10        RSV vUl påpeka att den föreslagna besvärsregeln i 10 kap. 1
8 inte synes omfatta skolstyrelses ställningstagande angående huravida
bosättning i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riket
föreligger eller ej (jfr 5 kap. 1 5 och 7 kap. 1 S), Se närmare RSV:s i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avsnitt
2.9 återgivna yttrande. Vissa synpunkter beträffande besvärsrätt refereras i avsnkt
6,4.3. Göteborgs stadskansli: I 10 kap. 1 8 anges de fall då skolstyrelsens
beslut kan överklagas hos länsskolnämnden genom förvaltningsbesvär. I andra
stycket i samma paragraf sägs att andra beslut som skolstyrelsen har meddelat
enligt den föreslagna skollagen endast får överklagas genom kommunalbesvär
enligt föreskrifter i kommunallagen. Andra stycket ut­trycker en allmän princip
som anses gälla även om någon uttrycklig före­skrift därom inte finns. Enligt
allmänt kommunalrättsliga grunder är nämH­gen kommunalbesvär alltid
supplementära till förvallningsbesvär. Andra stycket innehåller sålunda inte
någon oriktighet men den valda tekniken att uttryckligen i en
specialförfattning skriva in en föreskrift om kommunalbe­svärens supplementära
natur avviker från gängse lagstiftningsteknik på detta område. Stadskansliet
vill här peka på exempelvis socialtjänstlagen (1980:620), som innehåller en
motsvarande föreskrift om förvaltningsbe­svär i 73 8 men saknar en uttrycklig
bestämmelse om kommunalbesvär i övriga beslutsfali. Därest olika lagsUftningsteknik
UUämpas i olika lagar kan osäkerhet uppkomma om hur lagen skaU tolkas.
Stadskansliet viU därför förorda att 10 kap. 1 S andra stycket i den föreslagna
skollagen utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2 Bemyndiganden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemyndiganden
m. m. i skolförfattningsutredningens förslag tUl 10 kap. 6 och 7 §8 motsvarar
föreskrifterna i den nuvarande skollagens 55 8, vilka tillkom i samband med den
nya regeringsformens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid universitetet i Lund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om skolpliktens omfattning anger skollagen endast under vilka år ett barn
är skolpliktigt. Skolförordningen innehåller vissa rambestäm­melser om läsårets
och skoldagens längd men överlämnar ät de kommuna­la skolstyrelserna att
besluta i detalj härom. Den kommunala beslutande­rätten har fått särskild
betydelse genom införandet av den s. k. samlade skoldagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
UUkomsten av nya regeringsformen och de därav föranledda änd­ringarna i
skollagen tycks man ha utgått från att föreskrifter om skolpUkt faller inom del
primära lagområdet enligt RF 8:3 men kan bli föremål för delegation enligt RF
8:7 (prop. 1973:90 s. 313, prop. 1975:8 s. 80 och 85).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
55 § skollagen infördes därför ett bemyndigande för regeringen att meddela
föreskrifter om bl. a. arbetets anordnande i grandskolan. Skolför­ordningens
härpå grundade föreskrifter innebär att även vidaredelegation till kommunerna
enligt RF 8:11 har ansetts möjlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RF:s bestämmelser om skydd
för den enskildes rörelsefrihet (numera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RF
2:8) betyder alt begränsningar av rörelsefriheten kan beslutas endast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom lag (RF 2:12). Det
är oklart om man vid tUlkomsten av ovannämnda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lagregler har uppmärksammat problemet, om skolplikten bör betraktas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section864&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section865&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som en begränsning av
rörelsefriheten eller inte. Sedermera har rättighets-     Prop. 1985/86: 10
skyddsutredningen i betänkandet &amp;quot;Förstärkt skydd för fri- och rättighe­ter&amp;quot;
uttalat, att skolplikten måste anses begränsa rörelsefriheten (SOU     Bilaga 5
1978:34 s. 200 och 202). Departementschefen tycks ha anslutit sig tiU denna
bedömning (prop. 1978/79:195 s. 61 f).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
rättsfallet RÅ 1981 2:14 (om grundlagsenligheten av skolförordningens bestämmeler
om den s.k. samlade skoldagen) har regeringsrätten ansett alt föreskrifter om
skolplikt inle begränsar rörelsefriheten och därför kan bli föremål för
delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
anser att skolplikten begränsar rörelsefrihe­ten och hänför därför de nuvarande
bestämmelserna om skolplikt i skolla­gen till det obligatoriska lagområdet (s.
50 f). Samtidigt vUl utredningen i 10 kap. 6 8 förslaget till ny skollag
behälla ett bemyndigande för regeringen alt meddela föreskrifter som avses i RF
8:3 och som gäller arbetets anordnande, ledighet för elev eller åtgärd för
elevs tillrättaförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättsläget
är alltså minst sagt förvirrat. EnHgt fakullelsnämndens me­ning är det ganska
klart att skolplikten, vars iakttagande kan genomdrivas genom vitesföreläggande
och hämtning, innebär en begränsning av elevens rörelsefrihet. Särskilt klart
har detta blivit genom införandet av den sam­lade skoldagen, som ju bl. a.
syftar UU att eleverna skall befinna sig i skolan under hela arbetsdagen i
stället för att t. ex. driva omkring sysslolösa på gatorna. Men om skolplikten
begränsar rörelsefriheten, kan den enligt RF regleras endast genom lag. Något
utrymme för delegation finns inte. Rege­ringen kan visserligen enligt RF 8:13
meddela föreskrifter om verkstäl­lighet av lag. Men en rätt för regeringen och
de kommunala skolmyndighe­terna att inom vida ramar bestämma skolpliktens
omfattning synes knap­past vara förenlig med RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är fakultetsnämndens förhoppning att frågan om den rätta formen för
skolpliktens författningsmässiga reglering blir föremål för aUvarliga
överväganden vid den fortsatta behandUngen av detta lagstiftningsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rektorsämbetet
vid universitetet i Lund, som instämmer med juridiska fakultetsnämnden om
angelägenheten av en noggrann prövning av frågan, vUl peka på att skoldagens
omfattning hittUls inte reglerats i lag utan på annat sätt. En lagreglering i
detalj av skolplikten är uppenbarligen inte lämplig. Vad man har anledning att
undersöka är bl. a. hur långt regering­ens rätt alt meddela
verkställighetsföreskrifter sträcker sig (RF 8:13). I sammanhanget bör
observeras att regeringen enligt RF 8:13 sista stycket får endast Ull
underordnad myndighet, inte tiU kommun, överlåta alt med­dela föreskrifter om verkstäUighet
av lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid universitetet i Stockholm:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget till skollag 5:1 skall varje barn, som är bosatt i riket,&lt;br&gt;
under den i stadgandet angivna tiden av sitt liv fullgöra skolplikt genom att&lt;br&gt;
deltaga i utbUdningen i grundskolan, om inle annat anges särskilt. SkolpUk­&lt;br&gt;
ten sanktioneras genom stadganden om vitesföreläggande mot vårdnads­&lt;br&gt;
havare och hämtning av barnet UU skolan med bkräde av polismyndighet. I&lt;br&gt;
anslutning till rättighetsskyddskommittén (SOU 1978:34 s. 200, 202) och&lt;br&gt;
departementschefen i prop. 1978/79:195 (s. 61 f) hävdar skolförfaltnings­&lt;br&gt;
utredningen (bet. s. 50), att &amp;quot;skolpHklen betraktas som en sådan 'tyngre&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section867&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10     
tjänsteplikt' som anses begränsa rörelsefriheten&amp;quot;. (Jfr däremot regerings­&lt;br&gt;
rätten i RÅ 19812:14).&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fakulletsnämnden delar uppfattningen, att tvånget
all fullgöra skolplikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innefattar
en begränsning i den grandlagsskyddade rörelsefriheten (RF 2:8), men anser av
nedan angivna skäl inte, alt utredningen dragit den riktiga slutsatsen av detta
förhällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
RF 2:12 och 8:1 får rörelsefriheten endast begränsas genom lag. Föreskrifter om
skolplikt tillhör sålunda det obligatoriska lagområdet, och någon möjlighet att
härvidlag delegera normgivningskompetens lill rege­ringen finns inle. Då del
gäller begränsning av en medborgerlig frihet bHr bestämmelserna om rätt för
riksdagen all i lag bemyndiga regeringen all genom förordning meddela
betungande offentligrältsliga föreskrifter om bl. a. undervisning och
utbildning (RF 8:3 och 8:7 p. 6) ej UUämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har trots detta nöjt sig med att i förslaget UU skollag (5:1) ange de är under
vilka barn är skolpliktiga och mycket aUmänl beskriva skolpHktens innehåll
(&amp;quot;att delta i utbildningen i grundskolan&amp;quot;). I den föreslagna lagen
10:6-7 har sedan inlagils ett bemyndigande för regering­en - med rätt till subdelegation
— all bl. a. meddela föreskrifter rörande &amp;quot;arbetets bedrivande&amp;quot;.
Tanken tycks sålunda vara att bibehålla del nuva­rande systemet, enligt vilket skolpHktens
innehåll preciseras i den av regeringen beslutade skolförordningen, vilken i
vid utsträckning uppdrar ål kommunerna alt närmare besluta härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna ordningen synes inle kunna förenas med utredningens egen premiss,
att skolplikten innefattar en begränsning av den grandlags­skyddade
rörelsefriheten. Som framgått, saknas därmed utrymme för dele­gation av normgivningskompetens.
Möjligen har utredningen emellertid menat, att nyssnämnda bemyndigande för
regeringen att i förordning regle­ra skolpliktens innehåll saknar självständig
betydelse och endast innefattcir en s.k. &amp;quot;kvasidelegering&amp;quot;, dvs. en
erinran om regeringens direkt på RF (8:13) grandade befogenhet att meddela
föreskrifter om verkstäUighet av lag; vad utredningen (s. 52) anför beträffande
den nuvarande delegations­bestämmelsen i skollagen 55 8 1 st. kan möjligen tyda
på detta. En sådan uppfattning är emellertid enligt fakultetsnämndens
uppfattning ohållbar. Utrymmet för materiellt utfyllande verkstäUighetsföreskrifter
är ytterst begränsat. Regeringens normgivning fär härvidlag inte tillföra
lagreglering­en något väsentligt nytt, vilket uppenbarligen skulle bli fallet enHgt
den föreslagna ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fakultetsnämnden
nödgas aUtså konstatera, att den föreslagna lagregeln om skolpUkt inle
uppfyller sådana krav pä utförlighet och precision som utgör föratsättning för
att den grandlagsfästa rörelsefriheten skall få beskä­ras. SkolpHktens
omfattning och innebörd måste underkastas en noggran­nare lagreglering, som
endast i mindre väsentliga delar kan kompletteras med av regeringen beslutade
verkställighetsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
språknämnden anför beträffande 10 kap. 6 S: Det förefaller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mindre lämpligt att som
här har gjorts i en undanskymd paragraf ta upp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hela den för
skolundervisningen centrala frågan om skolans läroplaner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(och dä paralleUt med l.ex.
ledighet för elev). Vore det inte möjligt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;redan i första kapitlet. Allmänna föreskrifter, ta in en paragraf om skolun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section868&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section869&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dervisningens innehåll
(läroplaner etc.)? Det kunde lämpligen ske efter 1 kap. 3 8 i en egen paragraf,
t. ex. med rubriken Undervisningens innehåll. I denna paragraf skulle
naturligtvis bara antydas de allmänna principerna och nämnas vilken myndighet
som har ansvaret för utformningen av läro­planer etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13    Vissa ytterligare frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1 Saklighet, åsiktsfrihet, föreningsmedverkan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid universitetet i Lund:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolan
utgör Ull följd av sin monopolställning ett mäkUgt instrament för påverkan av de
unga. Det är naturligt att detta instrament används inte bara för att meddela
eleverna kunskaper och färdigheter utan också för att i enUghet med skollagens mälsättningsstadgande
&amp;quot;i samarbete med hem­men främja deras utveckling Ull harmoniska människor
och Ull dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar&amp;quot;. Del är emellertid
av största vikt att instrumentet inte utnyttjas för åsiktsindoktrinering,
vilket som bekant förekommer i vissa främmande länder. Enligt läroplanen för
grundskolan skall skolans verksamhet präglas av saklighet och objektivitet.
Enligt fakultetsnämndens mening är denna grundsats av sådan vikt, att den bör
slås fast i skoUagen i anslutning tUl dennas målsättningsstadgande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
RF 2:2 är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad bl. a. mot tvång att
giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat
sådant hänseende samt mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbUdning.
Att skolans arbete alltmer har kommit att inriktas på aktueUa samhäUsfrågor
måste medföra en viss risk för att detta grandlags-bud inte strikt iakttages.
Det är oklart om elevema verkligen är effektivt skyddade mot tvång att ge sina
åsikter Ull känna i samband med enkäter, diskussioner, fingerade omröstningar
o, d. Och när företrädare för för­eningslivet skall medverka i skolarbetet
under den samlade skoldagen, är risken uppenbar att elevema blir tvingade att
deltaga i sammankomster för opinionsbildning. Del kan inte anses tillräckligt
att läroplanen inte ger något poskivt stöd för åsiktsindoktrinering i detta
sammanhang. Det vä­sentliga är vad som händer i praktiken. Även om
skolförfattningarna inte är direkt grandlagsstridiga i detta avseende, är del
en brist om de möjliggör förfaranden som strider mot RF 2:2. (Jfr regeringsrättens
kritiska uttalan­den i RÅ 19812:14 och särskilt regeringsrådet Hjerns votum.)
Skollagen bör därför kompletteras med ett uttryckligt förbud mot att eleverna
ut­sattes för sådant tvång som avses i RF 2: 2. En konsekvens härav måste bH,
att elevema fritt får välja om de viU bli utsatta för propaganda eller ägna sig
ål andra aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enskilda
föreningars medverkan i skolarbetet kan ifrågasättas även ur en annan synpunkt.
Enligt skollagen är ett åliggande för kommun att sörja för undervisning av barn
i grandskolan. Det kan ifrågasättas om en kom­mun kan överlåta ansvaret för en
del av skolarbetet åt enskilda organisatio­ner, när det är fråga om
obligatorisk verksamhet, I rättsfallet RÅ 1976 ref&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section872&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section873&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10      51
ansågs en kommun ha överskridit sin befogenhet genom att överiåta en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
av den obligatoriska förskoleverksamheten ät religiösa samfund.&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis anser fakultetsnämnden att
skollagen bör komplet-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;teras
med föreskrifter av innebörden, att skolarbetet skall präglas av saklighet och
objektivitet samt att ingen elev fär tvingas att ge till känna sina åsikter
eller att deltaga i sammankomst för opinionsbildning. Om meningen är att
kommunerna även i fortsättningen skall kunna överiämna ansvaret för en del av
skolarbetet till enskilda organisationer, måste ut­tryckligt lagstöd härför
skapas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rektorsämbetet
vid universitetet i Lund har i anslutning till juridiska fakultetsnämndens
yttrande anfört:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakulteten föreslår att skollagen kompletteras med ett uttryck­ligt stadgande
att ingen elev får tvingas att ge tUl känna sina åsikter eller att deltaga i
sammankomst för opinionsbildning. RF 2:2 gäller i och för sig direkt även
skolans verksamhet men den föreslagna kompletteringen kan givetvis ha sitt värde
från informationssynpunkt. Observeras bör dock att vad grandlagssladgandet ger
skydd emot är tvånget att ge till känna sin &amp;quot;åskådning&amp;quot;, inte sina
&amp;quot;åsikter&amp;quot;. Åskådning är ett något snävare begrepp. Här hänvisas UU
departementschefens uttalande i prop, 1975/76:209 s. 116.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
RF 1:9 skall domstolar saml förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör
uppgifter inom den offenUiga förvaltningen i sin verksamhet beakta aUas likhet
inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Detta stadgande gäller
även på skolans område. I läroplanen för grandsko­lan föreskrives, att skolans
verksamhet skaU präglas av saklighet och objektivitet. Juridiska fakulteten
föreslår alt denna grundsats skall fastslås redan i skollagen. Detta kan enligt
rektorsämbetets mening vara värdefullt frän informationssynpunkt. Uttrycket
&amp;quot;saklighet och objektivitet&amp;quot; bör dock utbytas mot &amp;quot;saklighet och
opartiskhet&amp;quot;. Härigenom uppnås över­ensstämmelse med såväl RF 1:9 som
radiolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid universitetet i Stockholm:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikten
innefattar enligt utredningsförslaget en skyldighet att dellaga i utbildning i
grundskolan under viss tid. Begreppet &amp;quot;utbildning&amp;quot; blir enligl denna konstrakUon
helt centralt. Eleverna är skyldiga att deltaga i verk­samhet, som skolan
anordnar, endast i den mån denna verksamhet kan hänföras till
&amp;quot;utbildning&amp;quot;. Av utredningens motiv framgår emellertid att
utbildningsbegreppet är avsett att tolkas utomordentligt extensivt. Utbild­ning
i den föreslagna skollagens mening avses skola inbegripa, föralom lärarledda
lektioner, &amp;quot;flera verksamhetsformer inom skolans ram, l.ex. syo,
morgonsamling, studiebesök, fria aktiviteter och självstudier&amp;quot; (s. 130 f;
se även s. 90—95).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen är alltså bl. a. deltagande i av skolan anordnade &amp;quot;fria
aktiviteter&amp;quot; en form av utbildning, som omfattas av skolplikten. Inslaget
av dylika aktiviteter har under senare år ökat, särskilt i samband med
övergången tiU s. k. samlad skoldag. Det är enligt fakultetsnämndens me­ning av
flera skäl oacceptabelt att knyta skolplikten Ull ett utbUdningsbe-grepp av
föreslaget innehåU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskillig
verksamhet inom ramen för den samlade skoldagen torde svår-&lt;br&gt;
122&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ligen kunna subsumeras under termen utbildning i
dennas rimliga språkliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section874&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section875&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betydelse (jfr regeringsrådet
Hjern i RÅ 19812:14). Ett väsentligt syfte med den samlade skoldagen är
uppenbarligen inte att &amp;quot;utbilda&amp;quot; eleverna utan att tillfredsställa
ett behov av omsorg om barn UU förvärvsarbetande föräldrar. Genom att bereda
barnen sysselsättning under tid, dä de eljest kanske skulle ha lämnats helt
utan värd och tUlsyn, fullgör skolan - som emellertid förutsattes kunna
överlåta denna verksamhet till föreningar och andra privalrättsliga subjekt (se
nedan) - en social uppgift, som ligger utanför utbildning i egenUig mening.
Uppfattningen, att sådan verksamhet bör vara obligatorisk för alla barn och
inte endast gälla dem som har ett behov av samhäUsomsorg efter den egentliga
skoldagens slut, tarvar en särskUd motivering, som inte bygger på utbildningssynpunkler.
Ett tvång för barnen att deltaga i dyUka aktiviteter - med följden att
föräldrar, som så önskar och kan, berövas möjligheten att umgås med sina barn
under viss tid av dagen — bör enligt fakullelsnämndens mening inte rimligen
härledas ur en skolplikt omfattande utbUdning utan i förekommande fall ges särskik,
frän bestämmelser om sädan skolplikt skilt lagstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därtill
kommer att grundlagsenligheten av en plikt att deltaga i vissa av de fria akUvitelerna
är ytterst diskutabel. Inom ramen för den samlade skoldagen avses bl. a. även
representanter för föreningar och organisatio­ner, som företräder klart
formulerade poHtiska, religiösa eller fackliga åsikter, skola få medverka på
egna viUkor för att påverka opinionen, dvs, eleverna. Även om det förutsattes,
att verksamheten äger rum under beaktande av skolans mål och riktlinjer och
sålunda sker med iakttagande av läroplanens krav på saklighet och objektivket,
kan det enligl fakultets­nämndens mening starkt ifrågasättas, om en skolplikt
omfattande sådan &amp;quot;utbildning&amp;quot; är förenlig med grundlagens beslämmelser
om de s. k. nega­tiva opinionsfriheterna (jfr ovannämnda RÅ 19812:14).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt RF 2: 2 är varje
medborgare — även barn - gentemot del all­männa bl. a. skyddad mot tvång att
&amp;quot;giva lill känna sin åskådning i poli­tiskt, religiöst, kulturellt eUer
annat sådant hänseende&amp;quot; (den negativa yttrandefriheten) samt att
&amp;quot;deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller
annan meningsyttring'' (den negativa mötes- och demonstralionsfriheten). Dessa
friheter är absoluta och kan alltså inte begränsas ens genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av grundlagsstadgandet
framgår att eleverna inte kan tvingas att avslöja sina åsikter i nämnda
avseenden i samband med debatter och diskussioner inom skolan eller att deltaga
i sammankomster, där t. ex, fackliga organisa­tioner eller politiska parUer
propagerar för sina åsikter. Endast i ett avse­ende - då det gäller &amp;quot;reUgiösa
inslag i utbildningen&amp;quot; - ger den föreslagna skollagen (5:14) uttryckligen
möjlighet Ull befrielse från deltagande (bet. s. 148 f). Även om skolplikten
inte explicit omfattar deltagande i akUviteter, som inte grandlagsenligt kan
påtvingas eleverna, föreligger en latent risk för att skolmyndigheterna mot
bakgrund av den föreslagna utformningen av skolplikten och utredningens därtill
fogade motiv kommer att se saken annorlunda. Det är därför enligt
fakultetsnämndens uppfattning nödvän­digt att skollagen antingen definierar
begreppet utbildning pä ett sådant sätt, att det klart framgår, att sådan typ av
verksamhet som kan komma att strida mot RF 2:2 inte utgör utbildning och
således inte omfattas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section876&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10      skolpHklen, eller - om vissa akUviteter av detta slag kan
sägas utgöra led i UtbUdning - uttryckligen förbjuder, att elevema i samband
med utbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
utsattes för sädan påverkan som avses i RF 2: 2. Båda alternaUven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;leder
till att del grundlagsstadgade skyddet upprälthålles, men, som fram­gått av vad
fakulletsnämnden tidigare anfört, är det även ur andra aspekter angeläget, att
utbildningsbegreppet ges att mera adekvat och begränsat innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
kan tilläggas att kommunema knappast utan särskUt lagstöd synes kunna befria
sig frän sitt ansvar för skolutbildningen (förslaget till skollag 1:4) genom
alt överlåta viss del därav på privata föreningar eller organisa­tioner (jfr RF
11:6). Om de &amp;quot;fria akUvitelema&amp;quot; däremot faller utanför
utbildningsbegreppet och därmed också blir &amp;quot;frivUliga aktiviteter&amp;quot;,
mins­kar betänkligheterna mot att skolan engagerar sig i dyHk verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ovan
framförda invändningar mot förslaget baseras på inhemsk, främst konstitutionell
rätt. De förnyade överväganden, som enligt fakultetsnämn­dens uppfattning
erfordras i della lagstiftningsärende vad gäller bestäm­mandet av skolplikten,
bör emellertid även ske med beaktande av de förpliktelser Sverige iklätt sig
genom anslutningen tUl den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående
skydd för de mänskliga rättighetema och de grundläggande frihetema.
(Fakultetsnämnden hän­visar därvidlag till en av professor Jacob Sundberg
utarbetad promemoria. Denna utmynnar i uttalandet alt Sundberg inle kan finna
förslaget ägnat all läggas till grand för lagstiftning, eftersom betänkandet
ingenstädes redovi­sar vUka hänsyn som tagits till konventionen utan snarast
ger intryck av att man förbisett dess existens och konsekvenser för svensk
del.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2 Allmänna föreskrifter om uppträdande i skolan,
agaförbud m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nuvarande skoUagens 26 8 finns föreskrifter som saknar motsvarig­het i
skolförfattningsutredningens lagförslag. Det gäller dels en föreskrift om att
alla som verkar inom skolan där skall främja trivsel och arbetsglädje (26 8
första stycket), dels en föreskrift om att elev skak visa aktning och lydnad
för lärare och annan skolans personal samt eftersträva ett gott förhåUande tUl
övriga elever (26 8 andra stycket), dels en föreskrift om att kroppslig
bestraffning eller kränkande behandling av elev inte får förekom­ma (26 §
tredje stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
delar utredningens uppfattning att bestämmelsen om agaför­bud skaU utgå.
Däremot anser SACO/SR att &amp;quot;trivselföreskriflen&amp;quot; fortfa­rande har sin
plats i skoUagen. Den bör kunna formuleras så som utred­ningen föreslår i andra
hand: &amp;quot;Var och en som verkar inom skolan skaU främja trivsel och
arbetsglädje samt eflersläva ett gott förhållande till andra&amp;quot;. Nu gällande
föreskrift om elevs aktning och lydnad för skolper­sonal bör ersättas av
föreskrift med innebörd att elev skall följa skolper­sonalens anvisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
Färgelanda kommun anser att skollagen bör innehåUa en föreskrift&lt;br&gt;
om att &amp;quot;var och en som verkar inom skolan skall främja trivsel och&lt;br&gt;
124&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;arbetsglädje samt eftersträva ett gott förhällande tUl
andra&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section878&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hällefors
kommun uttalar beträffande den s. k, trivselföreskriften i den Prop. 1985/86:
10 nuvarande skollagens 26 8 att man enligl kommunens mening bör eftersträ­va
att skolan aUtmer medvetet betraktas och behandlas som en arbetsplats Bilaga 5
vilken som helst — med undantag för de arbetsrättsliga och andra regler som ej
kan gälla skolelever. Därav följer, att alla oskrivna krav pä respekt och
hänsyn som genereUt gäller för alla andra arbetsplatser också bör gäUa i skolan
oberoende av om man är elev eller anställd personal. Föreskriften enligt
utredningens förslag i andra hand: &amp;quot;Var och en som verkar inom skolan
skall främja trivsel och arbetsglädje saml eftersträva ett gott förhäl­lande
Ull andra&amp;quot; är mot den bakgrunden egentligen inte heller nödvändig,
eftersom sådana allmänna målsättningar som &amp;quot;trivsel&amp;quot;,
&amp;quot;arbetsglädje&amp;quot; och &amp;quot;gott samarbete&amp;quot; aldrig kan uppnås på
annat sätt än genom att man i skolans vardagsarbete söker förverkliga dem efter
bästa förmåga, varvid de vuxna med sin längre livserfarenhet bör vara goda
föredömen då det gäUer samarbete, hänsyn, respekt etc. Om det alternativa
förslaget kom­mer att uppfattas enbart som ett dekorativt inslag i skollagen är
det enligt kommunen bättre att det aldrig införs där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Psykologförbund beklagar att det i utredningens förslag saknas motsvarighet
till skoUagens 26 8. Det torde f. n. vara lika aktueUt som tidigare att
framhålla den målsättning som framgår av denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
för Övre Norrland: Utredningen föreslår att föreskriften i 26 8 3 st skollagen
om förbud mot kroppslig bestraffning och kränkande behandling av elever
utmönstras helt. Kroppslig bestraffning av elever är visserligen förbjudet utan
särskUd föreskrift i skollagen. Med tanke pä vikten av att detta förbud är
allmänt känt anser hovrätten att del bör finnas en upplysning om förbudet i
skollagen. Det kan nämnas alt regeln om förbud mot aga i 6 kap. 3 8 2 st föräldrabalken
— en regel som har 26 8 3 st skollagen som förebild - på samma sätt tjänar som
en upplysning om ett bestående rättsläge. Föreskriften i 2 kap. 5 8
regeringsformen förbjuder kroppslig bestraffning men säger inget om sädan
kränkande behandling som avses i 26 S 3 st skollagen. I 6 kap. 3 S 2 st föräldrabalken
förbjuds såväl kroppslig bestraffning som kränkande behandling av barn. Som
utredningen säger riktar sig denna bestämmelse till barnels vårdnadsha­vare.
Den gäller inte i skolan. Hovrätten anser därför alt det fortfarande bör finnas
en föreskrift i skollagen om att ingen elev får utsättas för kroppslig
bestraffning eller annan kränkande behandling. Utredningen fö­reslår i andra
hand att del i skollagens inledningskapitel - omedelbart efter
målsättningsparagrafen - tas in en kortfattad bestämmelse som i allmänna
ordalag anger vad de som verkar i skolan skall iaktta. Utredningen lämnar också
ett förslag till hur en sådan bestämmelse bör formuleras. För att en regel om
förbud mot kroppslig bestraffning eller annan kränkande behand­ling av elever
på ett naturligt sätt skall passa in i skollagen bör den enligl hovrättens
mening föras in i anslutning lill en sädan allmän bestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
har berört utmönslringen av agaförbudet (se avsnitt 2.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section880&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section881&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10     13.3 Skolans elevvård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section882&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges Psykologförbund:
Den elevvårdande verksamheten är av störs­ta betydelse bl, a. för att den i
förslagets 1 kap, 3 8 angivna målsättningen för samhällets utbildning skall
kunna uppnås. I det förslag tiU ny skollag som utredningen presenterar saknas
dock helt författningsföreskrifter rö­rande skolans elevvård. Förbundet kräver
att bestämmelser rörande den särskilda elevvårdsverksamhet som bedrivs bl. a.
av landels nära 750 skolpsykologer införs i skollagen bland de andra centrala
bestämmelserna på skolområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section883&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.4 Handikappade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsnämnden
för lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö: Vi menar att det finns behov av
att i skoUagen särskilt betona handikappa­de barns rätt till utbildning.
Bestämmelserna i regeringsformen bör alltså kompletteras med föreskrifter i
skolförfattningarna, t. ex. i skollagen. Här­igenom förstärks rättsskyddet för
dessa personer och deras familjer. Som motivering kan anföras följande. Dels
har Sverige deltagk i beslul inom Förenta Nationerna och Europarådet att
internationellt bevaka de handi­kappades rätt till utbildning, dels har flera
handikapporganisationer i Sveri­ge riktat kritik mot de nuvarande
förhållandena. På senare år har dessutom elever med handikapp, vilkas skolgång
eljest regleras av andra lagar, integrerats i grundskola och gymnasieskola. Det
är angeläget att denna integration blir en undervisningsmässig och social
integrering och inte stannar vid en lokalmässig, fysisk överföring från en
skola UU en annan. Man observerar att utredaren anser föreskrifterna om
specialskolan inte äga tiUämpning på sådana förhåUanden (s. 149), Utredaren
påpekar också (s. 95) &amp;quot;alt det är ändamålsenligt att låta
utbildningsbegreppet omfatta all sädan verksamhet som är nödvändig för att
utbildningen skaU vara tillgäng­lig för eleverna&amp;quot;. Härvid bör vissa skolsociala
verksamheter innefattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---- Det
synes enligt vår åsikt vara en åtgärd inom målsättningen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handikappåret 1981 att
bevaka rätten till utbUdning för handikappade ge­nom att införa mera expUcita
uttryck än de som förekommer i 5 kap, 1, 3 samt 13 85 och i kap. 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section884&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.5 Samer och andra etniska minoriteter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sameskolstyrelsen
anser det vara viktigt att skolförfattningarna förenk­las i språkligt och
sakligt hänseende. I sameskolförordningen t. ex. finns en mångfald av
hänvisningar Ull skolförordningen, och när det dessutom i Sammanhanget fmns
inkonsekvenser, blir förordningarna besvärligare att följa än vad de i själva
verket behöver vara. Sameskolslyrelsen förutsätter att sameskolförordningen
förändras och förenklas och räknar med alt fä återkomma med synpunkter på den.
I fråga om skollagen anser sameskol­styrelsen det vara nödvändigt att samernas
rätt UU likvärdig utbildning fastslås. Det bör således framgå av skollagen att
samers bam skaU ha rätt att få undervisning och utbUdning i och på skt
modersmål. Detta ligger helt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section885&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section886&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
linje med regeringsformen 1 kap, 2 8 samt 2 kap, 1 och 15 SS och har stöd     Prop.
1985/86:10 i regeringens prop, 1976/77: 80 om insatser för samerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsnämnden
för lärarhögskolan och musikhögskolan i Malmö     Bilaga 5 reagerar mot att
invandrares och spräkminoriteters utbildningssituation i stort sett förbigås i
skollagen. Sameskolan är omnämnd utan närmare föreskrifter därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslagets
1 kap. 3 8 är en s.k. målparagraf, som anger målen för samhällets utbildning av
barn och ungdomar. I lagförslagets 4 kap. finns bestämmelser om elevomräden för
kommunernas grundskolor. Styrelsen för Estniska Skolan i Stockholm, som har
enskild huvudman, vill emeller­tid framhålla dels att de estniska skolorna i
Stockholm och Göteborg, utöver de allmänna målen enligt målparagrafen, som
särskilt mål har att behålla det estniska språket och den estniska kulturen
levande, dels att dessa skolor har hela riket som naturligt rekryteringsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.6 Avstängning och förvisning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
RHS bör bestämmelserna om avstängning och förvisning över­föras frän
skolförordningen Ull skollagen, om sädana åtgärder för elevs Ullrältaförande
skall finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
finner det nödvändigt att tillförsäkra gymnasieskolan rätt att avskilja elev
från vårdyrkesutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.7 Sekretessfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
stadskansli: Sekretesslagen innehåller bestämmelser om sek­retess bl. a. inom
socialtjänst, elevvård samt sjuk- och hälsovård, inklude­rande skolhälsovården.
Sekretessen innebär förbud att röja uppgift om enskUds personliga förhållanden
utanför det verksamhetsområde, l.ex. socialtjänst, där uppgiften finns. Uppgift
fär dock i huvudsak lämnas till annat verksamhetsområde endast om det säkert
kan ske utan men för den enskUde, eller om uppgiftsskyldighet följer av lag eller
förordning. Tidigare har det ansetts naturligt alt uppgifter lämnas om barn
från förskola till skola och från barnhälsovård till skolhälsovård. Osäkerhet
har efter sekre­tesslagens ikraftträdande uppkommit om ett sådant uppgiftslämnande
om enskUda barn får äga rum. Enligt stadskansliets uppfattning bör denna fråga
regleras i lag eller förordning eller i vart fall bli föremål för klarläg­gande
uttalanden under det fortsatta arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.8 Elevs arbetsrättsliga ställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
finner det angeläget att skollagen innehåller anvisning till lämpligt lagram
vari entydigt fastställes att skolelev som fullgör utbildningsmoment som av
skolan helt eller delvis förlagts till arbetsställe utanför skolan icke skall
betraktas som arbetstagare och således varken avlönas eller anstäl­las.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section887&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section888&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10     13.9 Nu aktuella följdändringar i andra författningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_..      
,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Jönköping erinrar om att de
befogenheter, som kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulläggas
länsrätt, bör föranleda att skollagen intas i 14 8 punkt 2 lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.10 Författningsändringar på sikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
har i sitt betänkande gjort vissa uttalanden om inriktningen av det fortsatta
utredningsarbetet. En del remissinstanser har vissa kommentarer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
är för sin del inte beredd att nu ulan vidare lillslyrka vissa idéer som i
detta sammanhang skisseras, nämligen att man dels försöker sammanföra reglerna
om utbildning för samtliga skolformer i ungdomsskolan och mot­svarande
utbildningsformer för vuxna till en enda förordning, dels behand­lar
personalfrågor för samtliga skolformer i en särskild &amp;quot;personalförord­ning&amp;quot;.
Mer ingående överväganden och diskussioner behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5A V
däremot tillstyrker tanken på att tillskapa en särskild &amp;quot;personalför­ordning&amp;quot;,
i vilken personalfrågor för samtliga skolformer skulle behandlas. SAV anför i
sammanhanget: Föreskrifter om verksamhetens mål, inrikt­ning, omfattning och kvaUtet
finns i författningsbestämmelser m. m. som grundas på statsmakternas beslut.
Många av dessa föreskrifter innebär indirekt vissa åligganden för
skolpersonalen. Enligt SAVs mening bör även frågor som direkt behandlar
personalens åligganden regleras i en förord­ning. Om detta sker bör regleringen
utformas genereUt och inte bygga på uppräkningsprincipen. Arbetsskyldighetsfrägor
är i och för sig avtalsbara frågor, men mot bakgrund av vad som redovisats här
anser SAV, att dessa frågor även fortsättningsvis bör regleras i förordning och
inte i kollektivav­tal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
har i en kommentar tiU betänkandets avsnitt 4.1 anfört: Ut­redningen berör i
detta avsnitt riksdagens respektive regeringens befogen­het att utfärda
föreskrift som innebär åliggande för skolpersonal. Eftersom det här rör sig om
ett anställningsförhållande anses det faUa inom regering­ens befogenhetsområde.
SACO/SR vill erinra om att förhållandet mellan offentlig arbetsgivare och
arbetstagare alltmer fåll civilrätlslig karaktär. Exempelvis bestäms löne- och ansläUningsvillkor
genom kollektivavtal. I sådana frågor har regeringens ensidiga bestämmanderätt
numera kommit Ull uttryck i övergångsbestämmelserna Ull lagen om offenUig
anställning punkt 6 och 7,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningens
betänkande innehåller ett särskilt yttrande av experten i utredningen Henry Björinder,
sektionschef i Svenska kom­munförbundet. Det SärskUda yttrandet utmynnar i att Björinder
anser det önskvärt att utredningen i det fortsatta arbetet med att se över skolförfatt-ningama
finge inriktas på att slopa eller förenkla detaljbeslämmelser på skolområdet i
större utsträckning än vad direktiven torde medge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
remissinstanser betonar vikten av all det fortsatta utrednings-&lt;br&gt;
j2g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;arbetet inriktas på minskning av detaljregleringen.
En del kommenterar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
Björinders särskilda yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section890&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ förutsätter att den aUmänna
inriktning mot decentralisering av be-     Prop. 1985/86: 10 slutsbefogenheter
och utrensning av onödiga detaljregleringar som pä se­nare tid anbefallits i
olika sammanhang av statsmakterna kommer att     BUaga 5 beaktas av skolförfattningsutredningen
så långt bl. a. dess kompetens gör det möjligt och befogat men också beaktas i
det löpande författningsarbetet när lämpliga tillfällen uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västernorrlands län framhåller att det framstår som synnerligen angeläget alt
allt författningsarbete på skolans område för­söker minska omfattningen av den
statliga regelbindningen av skolans verksamhet, så alt framtidens skola får en aUt
större självständighet att planera och utvecklas efter egna och lokala
initiativ. Varje tillfälle att minska byråkratin i skoladministrationen måste
tas tillvara. Annars blir det fler och fler administratörer i stäUet för
pedagogiska förnyare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet stöder Björinders särskilda uttalande om att det är önskvärt
att utredningen i det fortsatta översynsarbetet fär inriktas på att slopa eller
förenkla detaljbestämmelser på skolområdet i större utsträckning än direkUven
medger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
i vissa kommuner, bl. a. Ludvika, Trollhättans, Vilhelmina, Häl­lefors och
Eskilstuna kommuner, ansluter sig uttryckligen till vad Björin­der anfört.
Detsamma gäller styrelsen för Östervångsskolan (som är en statlig specialskola
för hörselskadade).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västerbottens län: Utredningens expert Henry Björinder har i särskilt
yttrande stött förslaget i betänkandet men har samtidigt ifrågasatt om skolan
verkligen i dagens läge behöver den omfat­tande detaljreglering som
statsmakterna lagt fast. Länsskolnämnden i Väs­terbottens län finner denna
synpunkt vara värd att beaktas i det fortsatta arbetet med översyn av
skolförfattningarna. SamUdigt håller dock läns­skolnämnden före att ett lagom
mätt av detaljregler också har skt posiUva värde. Därigenom skapas vissa
garantier för likvärdig utbildning i hela riket. Både skolstyrelserna och deras
tjänstemän liksom den allmänhet som är intresserad och/eller berörd av skolans
verksamhet torde vara betjänta av att regelsystemet är sä pass detaljerat att
enhetligheten och målen för verksamheten inte äventyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
har följande kommentar liU Björinders uttalande om ändring av utredningens
direktiv: Skolförfattningsutredningens direktiv har fast­ställts efter
överläggningar med berörda fackförbund. Direktiven lägger inte hinder i vägen
för utredningen att föreslå mindre ändringar av saklig karaktär om dessa kan
medföra förenklingar av regelsystemet, minskad byråkrati eller andra fördelar
t. ex, från rättssäkerhetssynpunkt. Ansvars­fördelningen mellan stat och kommun
berörs dock inte. Sädana frågor måste behandlas i särskUd ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Tomtebodaskolan betonar vikten av att grundskolan och specialskolan i så
stor utsträckning som möjligt behandlas samUdigt i skolförfattningsutredningens
fortsatta arbete med skolförfattningarna. Det är väsentligt, inte minsl i
samband med integrering av elever från special­skolan, att reformer genomförs
samtidigt i båda skolformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förskola-skola-kommittén
har i sitt remissyttrande gjort vissa kommen-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section892&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tärer
delvis med tanke på skolförfattningsutredningens fortsatta arbete. Kommittén
anför bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vill också fästa uppmärksamheten pä att förskola-skola-kommittén nyligen
påböljat sitt arbete vari ingår att dels utvärdera och föreslå gene­rella
åtgärder rörande samverkan förskola-skola och att dels utreda frågor om sänkt
skolpliktsålder. Av det skälet har vi ännu inte behandlat mänga av de sakfrågor
som rör samarbetet mellan förskola-skola och som kan ge anledning till
ändringsförslag av gällande lag eller förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
anser det vara en självklarhet att skolstyrel­sen, såsom föreskrivs i nuvarande
11 8 2 st skollagen, bör samarbeta med myndigheter och andra vars verksamhet
berör skolstyrelsens och att där­för någon särskild föreskrift i skollagen om
detta ej är nödvändig. Samver­kan meUan förskola och lågstadium är emellertid
så väsenUig för att skapa kontinuitet i barnens utveckling att kommittén kommer
att överväga om inle kravet på samarbete skall vara föreskrivet. Självfallet
bör en sådan föreskrift gälla såväl grundskolan som förskolan, vilket i så fall
skulle fä konsekvenser i den kommande sociallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att möjliggöra den enligt vår bedömning nödvändiga samverkan måste också de
organisatoriska och avtalsmässiga hinder som vi hitUlls konstaterat undanröjas.
Det är vidare nödvändigt att de insatser och åtgär­der som förskolan vidtagit,
speciellt för barn med särskUda behov, kan ligga tik grand för olika
åtgärdsprogram, vilka fullföljs i grandskolans planering, I författningar bör
därför samverkansbehovel behandlas. Den konkreta utformningen av samverkan när
det gäller övergängen förskola­skola är däremot något som med fördel kan
överlåtas till vederbörande kommun att själv finna ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
nuvarande 43 8 skoUagen föreslår utredningen att bestäm­melsema rörande
elevområde görs enhetliga för grand- och gymnasiesko­la. Vi tillstyrker den
föreslagna ändringen men vill inför skolförfattnings­utredningens fortsatta
arbete lämna följande kommentar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
av de svåra hindren för samverkanssträvandena mellan förskola­skola utgör
skillnaderna i adminislraUvi hänseende vad gäller distrikts-resp.
rektorsområdesindelning. I möjligaste mån bör därför samma områ­desindelning
gälla för förskola och grundskolans lågstadium. Ett fraklbart samarbete
underlättas om förskolegrapper kan överföras till samma klass eUer skolenhet. AUsidigt
socialt sammansatta klasser och grupper måste dock eftersträvas. Kontinuiteten
i barns dagliga liv kräver att man inte onödigtvis splittrar känslomässigt och
funktionellt etablerade grapper. Samarbetsgrupper mellan personal från båda
skolformerna har också be­hov all kontinuerligt samarbeta över längre perioder
än ett läsår för att en önskad utveckling av arbetssätt och arbetsformer skall
komma Ull stånd. En viktig förutsättning för att åstadkomma detta är att man i
den långsik­tiga kommunala bostadsplaneringen strävar efter allsidigt sociak
samman­satta bostadsområden. Såväl socialnämnd som skolstyrelse måste också
vinnlägga sig om en planering där administrativa gränser inte blir hinder för
utveckling av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section894&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section895&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:262.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 6    Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section896&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skoladministrativa kommitténs PM 29 såvitt gäller frågan
om tvångsmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sin promemoria Decentralisering och förenklingar av vissa skoladmini­strativa
frågor (PM 29 daterad 1979-12-14) anför skoladministrativa kom­mittén följande
i frågan om tvångsmedel:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39
8 skollagen reglerar myndigheternas möjlighet att genom sankUon förmå tredskande
föräldrar att fullgöra sin skyldighet att Ullse att deras barn fullgör
skolgången. Länsskolnämnden utdömer vite eller beslutar om polishämtning. Det
finns enligt vår uppfattning starka skäl att avskaffa 39 8 skoUagen eller i vaije
fall delar av den. Den som inte gär i skolan på grund av föräldrarnas tredska
bör i första hand lämnas stöd och hjälp och inte utsättas för tvång och
sanktioner. Man bör vara medveten om att en del faU med tredskande föräldrar
bottnar i något slag av motsatsförhållande mellan föräldrar och skolan. I
sådana fall torde skolan - om man utnyttjar tvångsmedel för att lösa konflikten
- senare få svårt alt bygga upp ett fortsatt gott samarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
en undersökning SÖ gjort hos samtliga länsskolnämnder under 1978 framgår alt
tvångsmedlen endast behövt tillgripas i ett fätal fall under perioden
1973-1977. De flesta länsskolnämnder ansåg att 39 8 skoUagen kan och bör
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår att bestämmelsen i 39 8 skollagen utgår. Härvid blir det ett odelat
kommunalt ansvar att tiUse att eleven fullgör sin skolgång. I läns­skolnämndens
rådgivande och stödjande verksamhet ingår att vid behov hjälpa tUl med att lösa
uppkommande problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man bedömer att behov av sanktionsmöjUgheter även fortsättnings­vis föreligger
bör dessa begränsas UU utdömande av vite. Vi avvisar hämtning med biträde av
polismyndighet då en sådan åtgärd främst riktas mot eleven och inte mot de tredskande
föräldrama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:377.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section898&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section899&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttrandena över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skoladministrativa kommitténs PM 29 såvitt gäller frågan
om tvångsmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen av skoladministrativa kommitténs (SAK) pro­memoria
Decentralisering och förenklingar av vissa skoladministrativa frågor (PM 29
daterad 1979-12-14) har följande yttrat sig speciellt över vad kommittén anfört
i frågan om tvångsmedel för skolpHktens fuUgörande (se bilaga 6):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdagens
ombudsman (JO) Holstad, rikspolisstyrelsen, skolöverstyrel­sen (SÖ), länsskolnämnderna
i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Ös­tergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,
Värmlands, Öre­bro, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
länssty­relserna i Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län (sistnämnda
länssty­relse har för hela PM 29 hänvisat till yttrandet från länsskolnämnden i
länet), utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt, kommunaldemokraUska kommittén
(Kn 1977:07, KDK), elevvårdskommitlén (U 1978:06), kom­mittén (U 1979:13)
angående skolor med enskild huvudman (SEH-kom­mittén), Svenska kommunförbundet,
Malmö, Nortköpings, Järfälla, Sol­na, Nynäshamns, Halmstads, Bengtsfors,
Arvika, Torsby, Örebro, Ljus­dals, Sundsvalls, Härnösands, Örnsköldsviks,
Strömsunds, Umeå och Pajala kommuer, Centralorganisationen SACO/SR och Sveriges
skolad­ministrativa förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller yttrandena från kommunerna har dessa i många fall åberopat utlåtanden
frän sina skolstyrelser. I ett fall - Solna kommun - har angetts att yttrande
frän skolstyrelsen i kommunen överlämnas utan eget ställ­ningstagande.
Yttrandet från Härnösands kommun (skolstyrelsen) har av­getts till länsskolnämnden
i Västernorrlands län, som bifogat del i sitt remissvar. Yttrandet från
Strömsunds kommun (skolstyrelsen) har avgetts till länsstyrelsen i Jämtlands
län, som bifogat det i sitt remissvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Remissutfallet i stort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
allra flesta remissinstanserna förordar i likhet med kommittén att möjligheten tiU
polishämlning tas bort. Mänga anser emellertid att bestäm­melser om skolplikt
bör inrymma en möjlighet att som en sista utväg tillgripa tvångsmedel. De som
har den inställningen menar i allmänhet att tvångsmedlet vite, i brist pä
bättre, bör behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enstaka
remissinstanser - bl. a. SÖ - är inte beredda att utan närmare utredning la
ställning i de berörda frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
länsskolnämnder och kommuner har tagit upp frågan om statens&lt;br&gt;
kontra kommunernas ansvar för elevernas skolgång och ser ett bortta-&lt;br&gt;
132&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gande av tvångsmedlen som en — för en del inte
önskvärd - övergång tiU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett
odelat kommunalt ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section900&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section901&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2  
Remissinstanser med anknytning till rättsväsendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section902&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section903&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JO:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är givet att föräldrarnas tredska kan ha olika orsaker. Ibland kan den väsentUgen
bero på att det är eleven själv som inte viU gä Ull skolan, I andra fall kan
del vara föräldrarna som av olika skäl inte viU att barnet skaU fullgöra sin
skolgång. När det främst är eleven själv som motsätter sig skolgången är det
enligt min mening helt klart att hämtning inte bör komma i fråga. Men även i
övriga fall torde starka skäl kunna anföras mot att eleven hämtas med hjälp av
polis. Jag delar alltså kommitténs uppfattning att möjligheten all hämta elev
bör kunna avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
är jag inte ense med kommittén om att vilesmöjligheten bör utmönstras. Det
finns enligl min mening anledning att tro att denna möjlig­het kan vara av
värde för skolmyndigheterna. Den omständigheten att tvångsmedlen i praktiken
bara används i begränsad utsträckning torde inte vara någon rättvis mätare
angående deras värde. Blotta vetskapen om att tvångsmedel finns torde nämHgen i
de flesta fall vara tillräcklig för att förmå föräldrarna att la sitt ansvar
för elevens skolgång och alt medverka till samförståndslösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen
tillstyrker utan motivering att bestämmelserna i 39 8 skollagen utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
om barnens rått:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förhållandet att en elev underlåter att fullgöra sin skolgång kan ha skilda
orsaker. En orsak kan vara att föräldrarna inte vill att barnet skall gå till
skolan. Föräldrama kan exempelvis vara oroliga för att barnet skall komma till
skada om det gär tiU skolan; bamet måste kanske passera en enligt föräldrarnas
uppfattning alltför livligt trafikerad väg; föräldrarna kan anse att barnet
borde få gå i en skola på kortare avstånd frän bostaden än vad som är fallet;
barnet kan ha blivit mobbat av andra barn etc. När det är fråga om äldre barn
kan föräldrarna vara lika &amp;quot;skollrötta&amp;quot; som barnen och inte inse det
ansvar de har för alt barnet fullgör sin skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan även förekomma att bara och föräldrar har skilda uppfattningar i fråga om
barnets skolgång. Barnet kanske vill gä men föräldrama hindrar detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är viktigt alt skolan försöker komma till rätta med de bakomliggande orsakerna
till att en elev inte fullgör sin skolgång. Skolan måste lämna bam och
föräldrar allt stöd och hjälp som är möjHgt. Samarbete med andra organ som
arbetar med barn- och ungdomsfrågor är ofta nödvändigt. Det är i detta
sammanhang angeläget att inte glömma bort barnet. Barnet kan som nämnts i vissa
fall ha en uppfattning som strider mot föräldrarnas i fråga om skolgången.
Barnet kan vilja ge sin mening till känna men vet inte på vad sätt del skall gå
Ullväga, då del samtidigt vill vara lojal mot föräldrarna. Hur man lämpligen
skall fä reda på barnets åsikt kan disku­teras. En förutsättning är alt skolan
har tillgång till psykologiskt och socialt utbildad personal som kan arbeta
gemensamt med barnet, föräldrarna och skolans personal. Nämnas kan vidare att
vi i vårt senaste betänkande Barnets rätt 2 Om föräldraansvar m. m. (SOU
1979:63) föreslagit att barn i vissa risksituationer då barnet och föräldrarna
kan tänkas ha motstridiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section904&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section905&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10      intressen skulle kunna få stöd och hjälp av en kontaktperson
förordnad av socialnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Vi anser således all skolan på allt sätt bör sträva efter att söka få UU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stånd
en lösning i samförstånd med föräldrarna och barnet. Gär inte detta bör det
enligt vår mening även fortsättningsvis finnas möjligheter att an­vända vite
som tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:89.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med kommittén anser vi att hämtning av barn inte bör komma i fråga i
dessa fall. Eventuella tvångsmedel bör vara riktade mot tredskande föräldrar
och inte mot barnen. Vi är av den uppfattningen att vitesföreläg­gande i vissa
situationer kan få föräldrar att inse all de har ansvar för att deras bam
fullgör sin skolgång. Enligt föräldrabalken är en av vårdnadsha­varens
uppgifter just att Ullse att barnet fär utbildning (6 kap. 2 8 FB) och
följaktligen är det en barnets rättighet. Om möjligheten att förelägga vite
används med omdöme anser vi att detta inte borde medföra risker för att
samarbetet meUan föräldrar och skolan försämras. Enligt vår mening bör således
39 8 skollagen inle utgå ulan ändras så att vite blir enda tvångs­medlet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Den statliga skoladministrationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
säger sig kunna instämma i kommitténs huvudtanke, men finner det angeläget att
dessa svåra och grannlaga frågor blir föremål för en mera ingående och allsidig
belysning i ett större utredningssammanhang, exem­pelvis genom utredningen om barnens
rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Stockholms län: Liksom skoladministrativa kom­mittén anser länsskolnämnden —
med de motiveringar kommittén anfört — att polishämlning av barn bör avskaffas
som tvångsmedel för skolpliktens upprätthållande. Däremot bör enligt nämndens
mening vitet inte tas bort. Detta tvångsmedel riktar sig inte mot barnet ulan
mot dess föräldrar och kan i vissa fall bidra till all barnens rätt till
undervisning fär ett verkligt innehåll. Skulle vitet tas bort torde det också
bli svårare alt sätta kraft bakom vad SEH-kommittén föreslår i sin utredning &amp;quot;EnskUd
undervisning enligl 35 8 skoUagen, Ds U 1980:3&amp;quot;. Utan vite kan det
knappast förhind­ras att den enskUda undervisningen används för att kringgå de
föreskrifter om samhäUets insyn vad gäUer enskilda skolor, som tillkommk för
all tillvarata varje barns rätt lill en tillfredsställande undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Uppsala län: Nämnden tillstyrker kommitténs för­slag. I situationer av denna
art bör omtanken om eleverna vara vägle­dande. Den elev som inte infinner sig
till undervisningen på grund av föräldrarnas tredska bör i första hand ges stöd
och hjälp och inte utsättas för hämtning av polismyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Södermanlands län: Länsskolnämnden tiUstyrker förslaget att 39 § skoUagen
utgår. Hämtning av elev med biträde av polis­myndighet bör inte ske. Utdömande
av vite bör ske endast i de fall detta anses kunna ge önskat resultat och då
bedömas från fall UU fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Östergötlands lån: Från länsskolnämnden har redan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
flera år sedan rapporterats att nuvarande bestämmelser är förlegade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;även möjligheten att utdöma vite. Vi förordar därför att
bestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section906&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section907&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;helt
försvinner. Det är inte med polisens och lagens hjälp som vi fär    Prop.
1985/86:10 skolkande barn till skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnderna
i Jönköpings, Kristianstads, Skaraborgs och Väs-      BUaga 7 terbottens län
tillstyrker utan moUvering kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kalmar lån: Länsskolnämnden har tidigare 1978 till SÖ avgett yttrande över
ett förslag till eventuell översyn av 39 8 skollagen. Nämnden hade dä inget att
invända mot att bestämmelsen utgick ur skolla­gen. Under de senaste åren har
emellertid nämnden haft anledning att något modifiera sin syn på 39 8 innehåll.
Nämnden anser fortfarande att den del av bestämmelsen som medger beslut om
polishämtning bör utgå. Dock bör möjligheten tiU utdömande av vite även i
fortsättningen finnas kvar. Det är mycket sällan bestämmelsen tiUämpas men bara
existensen av och vetskapen om att den kan tUlgripas har en klart prevenUv
verkan. Enligt nämndens erfarenhet har kommunerna ett klart uttalat intresse av
att bestämmelsen finns kvar och kan användas i allra sista hand för att rädda
en elevs skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gotlands lån: Länsskolnämnden instämmer i kom­mitténs förslag att möjligheten
UU polishämtning bör försvinna. Däremot finner nämnden att lagen om skolplikt
helt kan urholkas om samtliga påföljdsbestämmelser utgår. Detta betyder inte
att nämnden menar att utdömande av vite bör tillgripas i större utsträckning än
i dag. Nämnden menar att skolmyndigheternas omdöme och det utvidgade samarbetet
med sociala myndigheter och barapsykiatriska insUtutioner borgar för att
&amp;quot;vitespåföljden&amp;quot; endast kommer att Ullgripas då det ur elevens
synpunkt är det minst dåliga sättet att komma till rätta med - i ordets
verkliga betydelse - tredskande föräldrar. Ett vitesföreläggande (eller
medvetan­degörande av möjligheten) kan också i vissa situationer upplevas som
lindrigare än en anmälan tiU de sociala myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Blekinge län: Länsskolnämnden har nu tjugotvå års erfarenhet av tiUämpningen
av 39 8 skollagen och förarbetena därtill. Nämnden har förelagt vite i en del skolkfall
från 1958 Ull omkring 1970. Befogenheten att utdöma vite och att besluta om poHshämtning
har inte utnyttjats någon gång. Under de sju senaste åren har 39 8
överhuvudtaget inte tUlämpats i Blekinge län. I de fall där utebliven skolgång
beror pä inställningen hos den som har barnet i sin vård är det möjligt att
skolled­ningen och skolstyrelsen kan finna stöd genom att åberopa lagtexten. I
de fall där tredska visats föreligga hos målsmännen bör andra vägar sökas än
vitesföreläggande, utdömande av vite och polishämtning. Härvidlag kan länsskolnämnden
kanske i någon mån understödja skolstyrelsen och skol­ledningen genom insatser
inom undervisning och elevvård, främst av psy­kologisk karaktär. Länsskolnämnden
tUlstyrker att befogenheten om polis­hämtning upphäves. Nämnden finner det
tveksamt om övriga befogenheter (vitesföreläggande, utdömande av vite) är
motiverade ens som en yttersta nödfallsutväg. Med hänsyn härtill och då
befogenheterna inte utnyttjats under en följd av år, bör även dessa
befogenheter upphävas på sikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Malmöhus lån: Utan att gå in på någon längre&lt;br&gt;
argumentation viU nämnden tillstyrka förslaget om att bestämmelserna om&lt;br&gt;
polishämtning m. m. i 39 8 skollagen utgår. Det känns dock angeläget för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section909&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10    
nämnden att påpeka, att polishämtning inte bör betraktas som en sanktion&lt;br&gt;
utan som ett sista drastiskt steg för att åstadkomma ordnad skolgång för en&lt;br&gt;
Bilaga 7&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;elev. Bestämmelsen är dock helt otidsenlig och bör
utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Hallands län: Skollagen 30—31 och 38 88 innehåller tvingande bestämmelser om
skolplikt. Enligt nämndens åsikt bör tvingan­de bestämmelser i lag aUtid följas
av föreskrifter om sanktioner mot dem som inte uppfyller lagens bestämmelser.
När det gäller barns underläten­het att fullgöra skolplikt torde detta
nuförtiden oftast bottna i någon form av sociala missförhållanden inom
familjen. Därför bör en sådan situation inte bedömas och åtgärdas utan att
elevens totala situation beaktas. Nämn­den anser att skollagens 39 8 bör ses
över. Översynen bör leda till alt kommunen ges ökade befogenheter och ett ökat
ansvar vid handläggning av skolpliktsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Göteborgs och Bohus län: Nämnden delar SAK:s uppfattning att bestämmelsema om
polishämtning bör utgå ur skollagen. Nämnden anser dock, med hänsyn till
gällande skolplikt, att nämnderna, såsom företädare för statsmakten, bör ha
vissa beslutsbefogenheter i fråga om elevs skolgång och även möjlighet att
tillgripa någon form av sanktions­medel. Nuvarande rätt till vitesföreläggande
kan vara en sädan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Värmlands lån säger sig dela SAK:s resonemang men anser att utdömande av vke
måste finnas kvar som sanktionsmöj­lighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Örebro län: Det kan enligt nämndens mening ifråga­sättas om ens vitesbelopp
skall kunna åläggas. Nämnden har inte utdömt sådant pä många år. Upplevde inte
att det senast utdömda hade någon som helst effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Gävleborgs län: Länsskolnämnden ansluter sig tiU SAK:s uppfattning att
skollagens föreskrifter om vitesföreläggande och hämtning av elev genom
polisens försorg är i vissa avseenden mindre lämpHga och bör utgå. Enligt
nämndens mening bör emellertid staten behåUa ett övergripande ansvar för att
samtliga barn i skolpliktig ålder erhåller erforderlig undervisning. 1 samband
med översyn av regelsyste­met för det allmänna skolväsendet bör man överväga
hur detta statliga ansvar bör markeras i lag och förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jämtlands tån: Länsskolnämnden ansluter sig till SAK:s uppfattning att starka
skäl finns för att avskaffa 39 8 skollagen. Staten bör emellertid behålla ett
övergripande ansvar för att samtliga bam i skolplikUg ålder erhåller
undervisning. I samband med översynen av regel­systemet bör övervägas hur detta
statliga ansvar skall utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Norrbottens län anser — utan att anföra någon motivering - alt 39 8 skollagen
bör kvarstå i sin nuvarande form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="http://kommunerm.fi/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;
text-decoration:none'&gt;Kommunerm.fi&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunaldemokratiska
kommittén (KDK): KDK menar alt ett klart&lt;br&gt;
ställningstagande tiU om sankUoner behövs eller ej för att upprätthålla&lt;br&gt;
skolplikten måste föregå förslag om alt nuvarande beslämmelser om vite&lt;br&gt;
136&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;och hämtning endera skall slopas eUer ersättas av
annan påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet: Styrelsen delar kommitténs förslag om att     Prop. 1985/86:
10&lt;br&gt;
8 39 i skollagen kan utgå, vilket i och för sig inte medför någon större&lt;br&gt;
påverkan på skoladministraUonen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Malmö
kommun: I promemorian föreslås att bestämmelsen i skollagen om att länsskolnämnden
utdömer vite eller beslutar om polishämtning i de fall elev inte går i skola på
grund av föräldrarnas tredska utgår. Skolstyrel­sen anser att denna paragraf i
skollagen är oUdsenlig. Den används som framhålles i promemorian ytterst sällan
och problem av denna art bör lösas på andra sätt. Skolstyrelsen tillstyrker
därför promemorians förslag pä denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norrköpings
kommun: Skolstyrelsen anser all beslut om åtgärder mot tredskande föräldrar
skall ligga kvar hos länsskolnämnden eftersom beslut som fattas av länsskolnämnden,
t. ex. organisationsbesluten, kan få följder som föranleder tredska. Del kan i
ett sådant fall ej vara rimligt att skolsty­relsen svarar för konsekvenserna av
ett av länsskolnämnden fattal beslut. Skolstyrelsen delar uppfattningen att den
som inte går i skolan p. g, a. föräldrarnas tredska i första hand skall lämnas
hjälp och stöd och att sankUonsmedel endast undantagsvis skall tillgripas.
Skolstyrelsen menar alt polishämtning i det här sammanhanget är en olämplig
åtgärd och att det sanktionsmedlet skaU strykas ur skollagens bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Järfälla
kommun: Möjligheterna i 39 8 skollagen har inte utnyttjats i Järfälla.
Borttagandet av bestämmelserna tillstyrkes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Solna
kommun har ulan eget ställningstagande överlämnat yttrande frän skolstyrelsen i
kommunen. I yttrandet anförs: Den modernisering av be­stämmelserna som föreslås
förordas. Primärt ligger ansvaret hos kommu­nerna men även länsskolnämndens
skyldigheter bör markeras. Det gäller i de flesta fall mycket grannlaga
uppgifter med skyldighet för det aUmänna alt tillse att alla barn enligt svensk
lag fär sin självklara rätt Ull utbildning. En liberalisering av nuvarande
regler bör ha sin utgångspunkt i barnets rätt Ull utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nynäshamns
och Torsby kommuner har utan motivering förklarat sig instämma i kommitténs
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Halmstads
kommun: Bestämmelsen i 39 8 skollagen har varit kritiserad under många år. Det
är helt naturligt att det är ett odelat kommunalt ansvar att eleven fullgör sin
skolgång och att delta har varit förhällandet under hela 1970-talel i den
praktiska skolverksamheten. Länsskolnämndens möj­ligheter att genom vite eller polishjälp
få eleven Ull skolan har varit orealis­tiska. Att få ifrågavarande elever till
skolan genom att hänvisa till lag eller förordning är inte framgångsrikt ulan skolmoUvalionen
kan uppnäs först efter ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola och
därvid med hjälp av elevvärdsspecialister (psykologer och kuratorer).
Skolstyrelsen föreslär därför att 39 8 skollagen utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bengtsfors
kommun: Skolstyrelsen ser del poskivt att kommittén vill avskaffa möjligheter
till polishämtning, men avstyrker avskaffandet av möjligheter till
vitesföreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arvika
kommun: Skolstyrelsen anser att det är viktigt att kommunen har odelat ansvar
för att eleven fullgör sin skolgång. Vite bör ej utdömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Örebro
kommun: Skolstyrelsen tillstyrker alt bestämmelserna i 39 8 SL i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section912&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section913&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nuvarande
form utgår. Polisens biträde bör upphöra. Däremot bör föräld­rarna kunna
ställas tik ansvar, därest eleverna uteblir från skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ljusdals
kommun: Kommunen avstyrker förslaget. Möjligheter Ull på­tryckning och
förelägganden bör enligt kommunen finnas kvar, och som tidigare handläggas av länsskolnämnderna
för en liktartad behandUng. Andra stycket i 8 39 (hämtning av elev tiU skolan)
skall enligt kommunens uppfattning utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sundsvalls
kommun: Skolstyrelsen tillstyrker alt 39 8 skollagen avskaf­fas i sin helhet —
något behov av sanktionsmöjligheter i form av utdö­mande av vite torde inte längre
föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härnösands
kommun: Mot bakgrand av erfarenheterna beträffande till-lämpningen av 8 39 bör
denna utgå. Skolstyrelsen instämmer i att det är olyckligt med hämtning av
polis. Dels väcker det uppmärksamhet och barnet, ej föräldrarna, kommer i blickpunkien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Örnsköldsviks
kommun: Förslaget till omprövning av 39 8 skollagen tillstyrkes. Möjligheterna
till en av det allmänna betalad skolgång måste ses som en förmån. I den mån
föräldrar inte inser detta bör andra slag av åtgärder än poHshämtning eker
utdömande av viten vidtagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strömsunds
kommun: Skollagen innehåller tvingande bestämmelser för föräldrar att övervaka
att bamet fullgör sin skolplikt. Även om sanktioner mot föräldrar hittills
lyckligtvis behövt tillgripas endast i obetydlig ut­sträckning anser vi att
möjligheten bör finnas kvar inom lagstiftningens ram. Vi tar dock i likhet med
kommittén helt avstånd från polishämtning av barn, vUken nu är möjlig jml 39 8
2 slycket skollagen. Vi tillstyrker således att detta stycke utgår men alt 39 8
i övriga delar behålles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Umeå
kommun: Skolstyrelsen delar uppfattningen att 39 8 skollagen skall utgå.
Bestämmelsen är otidsenlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pajala
kommun tiUstyrker utan motivering att bestämmelserna om vites­föreläggande och
polishämtning utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section914&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5   Andra
remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevvårdskommittén:
Frågan om borttagande av 39 § rörande åtgärder mot tredskande föräldrar har vid
olika tiUfaUen aktualiserats. Elevvårds­kommittén tUlstyrker att bestämmelserna
i 39 8 skollagen utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén finner att
samhället har ett övergripande ansvar för att det enskilda barnet kan
tillgodogöra sig sin rätt till utbildning och undervis­ning. Samhället måste
därför ha möjHghet alt hävda denna barnets rätt gentemot föräldrar som av tredska
inte iakttar sin skyldighet alt Ullse all barnet fullgör sin skolgång. Mot den
bakgranden finner SEH-kommittén det nödvändigt att någon sanktionsmöjlighet
finns kvar i skoUagen (jfr t. ex. Markitla-faken för några år sedan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommitténs
uppfattning finner stöd i länsskolnämndernas yttran­den över SÖ:s ovan omnämnda
enkät om 39 8 skollagen. Vid genomgäng av dessa 24 yttranden har kommittén
funnit alt tolv nämnder tillstyrkt att sankUonsmöjlighei i någon form finns
kvar, under del att elva nämnder vill slopa 39 8 och en vUl la bort möjligheten
till poHshämtning omedelbart och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section916&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section917&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på sikt upphäva hela
paragrafen. Något majoritetsstöd för avskaffandet av     Prop. 1985/86: 10
paragrafen finns sålunda inte i länsskolnämndemas yttranden. Det bör tilläggas
att sex av sju nämnder som prövat ärenden enligt 39 8 skollagen     Bilaga 7
under den aktuella tiden tUlstyrkt ett bibehållande av paragrafen i oföränd­rad
eller bearbetad form. Flertalet nämnder uttalar sig mot ett bibehållande av
möjligheten alt med biträde av polismyndighet hämta barnet till skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning UU vad som ovan anförts tillstyrker SEH-kommittén ett bibehållande
av möjligheten till vitesföreläggande och utdömande av vite. I likhet med SAK
och med flertalet länsskolnämnder anser SEH-kommittén att möjligheten att med
biträde av poHsmyndighel hämta barnet tUl skolan inte längre bör finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Länsstyrelsen ansluter sig tiU SAK:s uppfattning att
skollagens föreskrifter om vitesföreläggande och hämtning av elev genom
polisens försorg är i vissa avseenden mindre lämpliga och bör utgå. Enligl
länsstyrelsens mening bör emeUertid staten behålla ett övergripande ansvar för
att samtliga barn i skolpliktig ålder erhåller erfor­derlig undervisning. I samband
med översyn av regelsystemet för det aUmänna skolväsendet bör man överväga hur
detta staUiga ansvar bör markeras i lag och förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Länsstyrelsen ansluter sig Ull SAK:s uppfattning att
skollagens föreskrifter om hämtning av elev genom polisens försorg är mindre
lämpliga och bör upphävas. Även på sanktionen vites­föreläggande kan i huvudsak
motsvarande synsätt tiUämpas. Enligt läns­styrelsens mening bör emellertid
staten behålla ett övergripande ansvar för att samtliga bam i skolpliktig ålder
erhåller erforderlig undervisning. J samband med översyn av regelsystemet för
det allmänna skolväsendet bör man överväga hur detta statliga ansvar bör
utformas i lag och förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Norrbottens län hänvisar i sitt yttrande över PM 29 till vad länsskolnämnden
i länet anfört i sitt yttrande (se ovan under avsnitt 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR:
SACO/SR instämmer i utredningens förslag att 39 § skolla­gen skall utgå. Att
ersätta sanktioner med stöd och hjälp åt föräldrama föratsätter dock att skolan
inom sig har kvalificerad personal för de myc­kel grannlaga uppgifter det här
rör sig om och inle blir beroende av annan förvaltningsmedverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
skoladministrativa förening: Barnens rätt till utbildning får inte ifrågasättas.
Det är en skyldighet att tillse detta. Primärt ligger ansvaret hos kommunerna,
men även regionala och centrala myndigheters skyldig­heter bör markeras. Den
modernisering av bestämmelserna som föreslås tillstyrkes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section918&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section919&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section920&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UTBILDNINGS­DEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8    Prop. 1985/86: 10 Bilaga 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section922&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section923&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:22.0pt;font-family:Verdana'&gt;ENSKILD
UNDERVISNING ENLIGT 35 § SKOLLAGEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring av skollagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delbetänkande av kommittén angående skolor med enskild
huvudman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ds U 1980: 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section924&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section925&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10    jjj statsrådet Britt Mogård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom beslut den 6 september 1979 bemyndigade
regeringen det stats-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;råd
som har till uppgift att föredra ärenden som rör skolväsendet att tillkalla
högst tre ledamöter samt sakkunniga, experter och sekreterare med uppdrag att
utreda frågor om skolor med annan huvudman än stat och kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade statsrådet Rodhe den 14 september
1979 som ledamöter departementsrådet Staffan Edmar, ord­förande, och
riksdagsledamoten Ulla Ekelund samt som sakkunnig filoso­fie licentiaten Frans Carigren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av samma bemyndigande tiUkallade statsrådet Mogård den 16 oktober 1979 som
ledamot kommunalrådet Ingemar Karlsson, som sak­kunnig rektorn teologie
licentiaten Göran Malmeström samt som experter departementssekreteraren Olof Marcusson
och rektorn Birgit Rodhe och den 15 januari 1980 som sakkunnig sekreteraren Randolph
Norberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har antagit namnet kommittén angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sekreterare förordnades den 14 september 1979 skolinspektören Lars-Olof
Sjöberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har genom beslut 1980-01-24 överlämnat UU kommittén för beaktande, dels en
skrivelse frän Stockholms skoldirektion angående över­syn av 35 § skollagen
jämte yttranden av länsskolnämnden i Stockholms län och skolöverstyrelsen, dels
en av experten Eugéne Ekvall samman­ställd kartläggnings- och
diskussionspromemoria (Ds U 1978:6) De enskil­da skolornas stäUning inom
utbildningsväsendet jämte remissyttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
får härmed som ett första resultat av sitt arbete överlämna ett delbetänkande
med förslag till lag om ändring av 35 8 skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
kommer all fortsätta sitt arbete med övriga frågor som enligt direktiven åvilar
kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholm
den 21 mars 1980 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Staffan
Edmar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulla Ekelund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingemar Karlsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:248.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Lars-Olof Sjöberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section926&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section927&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;P™P- »985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Direktiven ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144    
BUaga 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullgörande av skolplikten   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Historisk UUbakablick   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1842 års stadga  ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1882 års stadga  ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1897 års stadga   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1958 års folkskolestadga  .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1962 års skollag   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till uppdraget   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frekvensundersökningen .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkrältsliga och andra
aspekter pä enskild undervisning enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
8 skollagen    .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den folkrättsliga bakgrunden .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enskild undervisning — en
möjlighet att fullgöra skolplikten&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommitténs överväganden  ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 Avgränsning
mellan enskild skola och enskild undervisning       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;EnskUd skola - enskild
undervisning, en begreppsanalys .,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommitténs tolkning av 35 8
skollagen   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare preciseringar ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommitténs överväganden   .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 TiUsyn 
.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutsordning   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälningsskyldighet .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelses åtgärd vid beslut
om befrielse från skolgång   ,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppföljningsansvar   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KontroU av den enskilda
undervisningen   ......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 Om
barnets rätt   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
Kommitténs författningsförslag   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i
skollagen   ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MoUvering.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
Frekvensundersökningen, sammanställning   ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section928&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10    Enskild undervisning enligt 35 §
skollagen&lt;br&gt;
Bilaga 8&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;\   Direktiven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:98.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I direkUven
(Dir 1979:123) för SEH-kommitténs arbete anförs följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Enligl
35 § skollagen kan barn befrias frän skolgång, om barnet &amp;quot;i hemmet eller
annorstädes&amp;quot; bereds enskild undervisning som väsentligen motsvarar
grandskolans. Med anledning av att det har inträffat faU, där man med stöd av
denna paragraf åstadkommit en undervisning som måste anses komma mycket nära
sådan undervisning som avses i 34 8 skollagen, bör utredningen överväga, om de
nuvarande reglema för enskild undervis­ning bör omarbetas. Utredningen bör med
förtur behandla denna fråga,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Fullgörande av skolplikten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikten,
som gäller alla barn i åldern 7-16 år, som är bosatta i riket, kan fullgöras på
olika sätt. Det normala sättet är att skolpliktigt barn deltar i undervisningen
i grundskolan. Barn med fysiskt handikapp av sådant slag alt de inte kan följa
undervisningen i grandskolan fullgör sin skolplikt i specialskolan. Vissa
psykiskt utvecklingsstörda barn är särskolpliktiga och fär sin undervisning i
särskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skollagen
ger härutöver ytterligare möjlighet för barn att fullgöra sin skolplikt i annan
offentlig skola (sameskolan) eller i enskild statsunder­stödd skola (33 §
skollagen) eller i annan enskild skola, som godkänts för ändamålet (34 8
skollagen). Dessutom kan skolplikten fullgöras på så sätt, att bamet i hemmet
eller annorstädes bereds enskild undervisning som väsentligen motsvarar
grundskolans (35 8 skoUagen), varvid barnet skall befrias från skolgång. Det är
den sistnämnda möjligheten som skall be­handlas i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Historisk tillbakablick&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1 1842 års stadga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
till undervisning i hemmet finns inskriven i Kongl, Maj:ts Nådiga Stadga (SFS
1842:19) angående Folkundervisningen i Riket. 18 8 3 stycket heter del:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Alla
i skol-åldern warande barn böra i skolan sig inställa, med undantag endast af
dem, som blifwit af föräldrar eller målsmän anmälda att underwi-sas hemma,
eller wid något offentligt Lärowerk, eller i någon, på sätt här nedanföre
stadgas, med wederbörlig tillåtelse inrättad enskild skola. De, som åtnjuta underwisning
hemma, skola dock, antingen wid de allmänna skolförhören, eller wid särskilda
af skol-läraren eller Presterskapet med dem anställda förhör, undergå pröfning,
för att utröna, hurawida den underwisning, hwilken de hemma erhålla, i
noggrannhet och omfattning någorlunda motsvarar den, som i skolan meddelas;
börande, om ett annat förhållande befinnes äga rum, ordenUig skolgång dem
åläggas.&amp;quot; 144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section930&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section931&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I sak skiljer sig inte
de nu relaterade bestämmelserna från vad som idag     Prop. 1985/86:10&lt;br&gt;
gäller enligt 35 8 skollagen. Det är huvudsakligen fråga om nyanser, be-&lt;br&gt;
Ungade av utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är emellertid av vikt att påpeka, att möjligheten till undervisning i hemmet
enligt 1842 års stadga inte utgör någon nyhet, utan den är snarast att se som
ett kodifierande av den möjlighet som redan fanns. 1 de debatter i
ståndsriksdagen som föregick Kongl. Maj:ts beslut om 1842 års stadga, höjdes
mänga röster till stöd för undervisningen i hemmet som den bästa och rikliga
undervisningsformen. Huravida moUven bakom dessa uttalan­den var äkta eller
huruvida andra inte redovisade motiv spelade någon roll, är väl inte längre
möjligt att avgöra. Det kan nämnas, att införandet av folkskolan medförde
kostnader för socknen för byggande av skolhus och lärarbostad, liksom också att
det föreslagits att kostnaderna för lärarlöner skulle kunna täckas genom vissa
omdisponeringar inom ecklesiastikstaten. Kvar står dock det faktum, att
undervisning i hemmet, framför aUt i läskunnighet och i kristendomens
huvudstycken, varit en inte ovanlig företeelse vid sidan av den undervisande
verksamhet som redan långt före 1842 ålåg prästerskapet att ulföra med biträde
av klockaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 1882 års stadga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga (SFS 1882:8) angående folkun­dervisningen
i riket föreskrivs bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;37
8 Alla barn äro pligtiga alt, sedan de inlrädt i den för skolgång bestämda
åldern, inställa sig till intagning i skola å dag, som af skolrådet bestämmes,
med undanlag af dem, som, enligt anmälan av föräldrar eller målsmän, åtnjuta
undervisning vid någon offentlig läroanstalt eller i någon, på sätt här nedan
stadgas, med vederböriig tUlåtelse inrättad enskild skola, eller erhåUit
Ullstånd, pä sätt näst följande 8 föreskrifver, att njuta under­visning i
hemmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38
6 De skolpligUga bam, för hvilka föräldrar och målsmän vilja bere­da tillfälle
till undervisning i hemmen, må af skolrådet befrias från skol­gång. Dock skall
årligen i närvaro af skolrådets ordförande eller någon bland skolrådets öfrige
ledamöter förhör anstäUas med dessa barn för pröfning af deras framsteg; och
bör skolgång åläggas dem, hvUka ej hafva erhåUit sädan undervisning som i
noggrannhet och omfattning någorlunda motsvarar undervisningen i skolan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
har jämfört med 1842 års stadga ändrats så att anmälan&lt;br&gt;
från föräldrar eller målsmän att deras barn.skall undervisas hemma inte&lt;br&gt;
längre är tiUräcklig, utan alt det krävs ett särskilt Ullstånd från skolrådet.&lt;br&gt;
Detta innebär en uppstramning av bestämmelserna och en utökning av&lt;br&gt;
skolrådets bestämmanderätt. Kravet på prövning liksom också möjlighe­&lt;br&gt;
ten att ålägga ett barn, som inte erhållit tUlfredsställande undervisning,&lt;br&gt;
skolgång kvarstår oförändrade. Alt möjligheten Ull undervisning i hemmet&lt;br&gt;
uppräknas sist i raden av möjligheter för fullgörande av skolplikt utanför&lt;br&gt;
den sexåriga folkskolan är måhända ett tecken på att undervisningen i&lt;br&gt;
hemmet minskat i omfattning och betydelse. Ytterligare en detalj kan&lt;br&gt;
noteras, nämligen att 1882 års stadga talar om &amp;quot;undervisning i
hemmen&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;under det att 1842 års stadga talar om de barn som undervisas hemma.
10   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section932&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section933&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=249 height=66&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=66 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10    
  3.3 1897 års stadga Bilaga 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37
8 i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga (SFS 1897: 108) angående
folkundervisningen i riket är i det närmaste identisk med motsvarande paragraf
i 1882 års stadga. 37 8 har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Alla
barn äro pligtiga att, sedan de inträdt i den för skolgång bestämda åldern,
inställa sig till intagning i skola å dag, som af skolrådet bestämmes, med
undanlag af dem, som, enligl anmälan af föräldrar eller målsmän, åtnjuta
undervisning vid någon offenUig läroanstalt eller i enskild skola, i hvUken
meddelas sådan undervisning, som i noggrannhet och omfattning kan likstäUas med
den, som på motsvarande stadium meddelas i folksko­lan, eller erhållit
tillstånd, på sätt nästföljande 8 föreskrifver, att njuta undervisning i
hemmen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stadgans
38 5 är en omarbetning och utvidgning av motsvarande para­graf i 1882 års
stadga. Den har bl. a. uppdelats i två moment:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;1,
De skolpligtiga barn, för hvUka föräldrar och målsmän vilja bereda Ullfalle Ull
undervisning i hemmen, må af skolrådet befrias från skolgång, dock endast under
det förbehåll, att föräldrar eller målsmän anses vara i stånd alt taga sorgfäUig
vård om barnens undervisning. Sådant frän skol­gång befriadt barn vare skyldigt
att på kallelse af skolrådet inställa sig lill pröfning; och skall skolgång
åläggas del, när det befinnes ej hafva erhålHt sådan undervisning, som i
noggrannhet och omfattning någorlunda mot­svarar undervisningen i folkskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
När del anses erforderligt att anstäUa den i nästföregående moment omförmälda pröfning,
skall den ega rum inför skolrådets ordförande eller någon för ändamålet af
skolrådet dertiU utsedd person vare sig inom eller utom skolrådet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
har ytterligare en uppstramning av bestämmelserna skett. Befrielse från
skolgång skulle medges endast om &amp;quot;föräldrar eUer målsmän anses vara i stånd
att taga sorgfäUig vård om barnens undervisning&amp;quot;. Denna bedömning av
föräldrars eller målsmäns förmåga skulle göras av skolrådet. Vad gällde
prövningen, så var barnet skyldigt att inställa sig tdl denna på skolrådets kaUelse,
Däremot förelåg inte längre skyldighet för skolrådet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anordna
någon prövning (&amp;quot;när det anses erforderligt all anställa  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pröfning&amp;quot;).
Skyldigheten för föräldrarna eller målsmännen att anmäla att barnen fick
undervisningen i hemmen kvarstod oförändrad. Från år 1897 till år 1958 kvarstod
bestämmelserna om &amp;quot;undervisning i hemmen&amp;quot; oför­ändrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section934&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.4 1958
års folkskolestadga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reformverksamheten
på skolans område efter år 1950 medförde behov av en genomgripande omläggning
av gällande stadgor och staisbidragsbe-slämmelser. TUl alt ulföra denna översyn
tillkaUades år 1956 sakkunniga (skolförfattningssakkunniga), som allt efter
arbetets fortskridande avgav skrivelser berörande olika delproblem. Av intresse
just nu är en den 9 oktober 1957 avlåten skrivelse, vari bl. a. frågor om
skolplikten behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section936&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitlet om allmän skolplikt föreslär de sakkunniga en paragraf rörande enskild
undervisning i hemmet med följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beredes
skolpHktigt barn tillfredsställande enskild undervisning i hem­met eller
annorstädes, äger det av skolstyrelsen erhålla befrielse från all gä i skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
så erfordras, må skolstyrelsen kalla barnet till prövning inför lämplig person,
som styrelsen utsett härtill. Uteblir barnet utan giltigt förfall eller befinnes
vid prövningen, att barnet ej erhållit undervisning som någorlun­da motsvarar
undervisning i obligatorisk skola, må skolstyrelsen ålägga barnet
skolgång.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sakkunniga anförde i kommentardelen till denna paragraf, att enligt deras
mening föräldrar borde ha rätt att välja även enskild undervisning såsom
alternativ till den statliga eller statsunderstödda undervisningen och detta
desto mer som en sädan rätt stod i god samklang med Sveriges godkännande av
Europarådets konvenUon 1950-11-04 angående skydd för de mänskliga rätUgheterna
och de grandläggande friheterna (ratificerad av Sverige 1952-01-11) samt
tilläggsprotokoll 1952-03-20 (ratificerat av Sveri­ge 1953-04-17 med reservaUon
avseende artikel 2). Se vidare nedan avsnitt 6.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sakkunnigas förslag i fråga om enskild undervisning är sålunda an­norlunda
motiverat än i tidigare stadgor. Den hävdvunna rätlen till enskild undervisning
stöds som det synes nu huvudsakligen på hänvisningen till
Europarådskonventionen. Ett borttagande av möjligheten till enskild un­dervisning
skulle som de sakkunniga såg det innebära en inskränkning av de mänskliga
rättigheterna och grundläggande friheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i utformningen av förslaget till författningstext kan viktiga nyans­skillnader
iakttagas. Nytt är begreppet &amp;quot;enskild undervisning&amp;quot; liksom också att
den enskilda undervisningen får beredas barn även utanför hem­met (&amp;quot;eller
annorstädes&amp;quot;). Föräldrars och målsmäns anmälningsplikt är inle inskriven i
paragraftexten; inte heller kvarstår klart uttalat förbehållet, att befrielse
från skolgång skall medges endast om föräldrar eller målsmän anses vara i stånd
att taga sorgfäUig vård om undervisningen. Prövningen är liksom tidigare
fakultativ för skolstyrelsen, men en nyhet är att skolgång må åläggas barn som
utan giltigt förfall uteblir från prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sakkunniga motiverar inte i kommentartexlen skrivningen &amp;quot;enskild
undervisning i hemmet eller annorstädes&amp;quot;, inte heller att anmälningsplik­ten
tagits bort ur paragraftexten. Såvitt SEH-kommittén kunnat utröna, ställde de
sakkunniga upp den enskilda undervisningen som ett alternativ till den
kollektiva undervisning som ges i skola. Den enskilda undervis­ningen kunde
anordnas i hemmet eller annorstädes. Huvudvikten lades sålunda vid begreppet enskUd
undervisning och inte vid platsen för dennas anordnande. Skrivningen i hemmet
eller annorstädes torde också kunna sägas utgöra en anpassning till då gällande
praxis i fråga om undervisning i hemmen. Se vidare nedan avsnitt 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
anmälningsplikten beträffar, synes de sakkunniga ha menat, att denna plikt
fanns inskriven i de allmänna tillsynsbestämmelserna (förslaget 14 8: &amp;quot;Vårdnadshavare
så ock annan som har skolpliktigt barn i sin vård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section938&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
övervaka, att barnet besöker skolan&amp;quot;), och att den därför inte be­hövde
anges i paragraftexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen prövningen
beträffar, anförs följande av de sakkunniga: &amp;quot;Om undervisningen handhaves
av en välrenommerad lärare med god utbildning, bör kontrollen från
skolstyrelsens sida begränsas och prövning av den skolplikliges kunskaper kunna
underlåtas. Skolstyrelsen bör dock ha rätt att, då sä erfordras, anställa
prövning.&amp;quot; Härav kan den slutsatsen dragas, att de sakkunniga menat, att
skolstyrelsen redan vid beslutet om befrielse frän skolgången skulle företa en
bedömning av förmågan hos den som skulle handha den enskUda undervisningen.
Stöd för den tolkningen vinns också genom de sakkunnigas förslag, att besvär i
sak skaU kunna anföras över skolstyrelsens avslagsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen (1958:93 s. 32 f) angående vissa följdfrågor i anledning av
skolstyrelsereformen m.m, UUstyrker departementschefen i huvudsak de
sakkunnigas förslag beträffande enskild undervisning. På en punkt, avseende
befrielse från skolgång, föreslås en skärpning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section939&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Såsom
förutsättning för befrielse har de sakkunniga föreslagit, att den enskUda
undervisningen skaU kunna karakteriseras som tUlfredsställande. Jag anser delta
krav vara för obestämt och förordar, att befrielse från skolgång endast skaU
medges, om barnet enskilt kan anses erhålla under­visning, vilken väsentligen
motsvarar den som lämnas i obligatorisk skola eller annan skola, i vilken
skolplikten författningsmässigt kan fullgöras. Anspråk på att barnet skall
bibringas mot skolundervisningen svarande färdigheter i övningsämnen såsom
gymnastik och slöjd kan inte gärna ställas. Även i fråga om den enskilda
undervisningen bör sålunda gälla vad jag nyss framhöll och på då anförda skäl
(bl. a. hänvisning UU Europaråds-konvenUonen) nämligen att &amp;quot;väsentligen
motsvarar&amp;quot; icke skall tolkas rigoröst.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
förslag till utformning av bestämmelserna om enskild un­dervisning lyder enligt
propositionen 1958:93:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beredes
skolpliktigt barn i hemmet eller annorstädes enskild undervis­ning, som
väsentligen motsvarar undervisning i obligatorisk skola eUer skola som avses 17
8 1 mom. a),' skall skolstyrelsen medgiva barnet befrielse från skolgång.
Skolstyrelsen äger i dylikt fall kalla barnet tiU prövning inför lämplig
person, som styrelsen utsett härtill. Uteblir barnet utan giltigt förfall eller
befinnes vid prövningen att bamet ej erhållit till-fredsstäkande undervisning
och vinnes ej rättelse på annat sätt, skall styrelsen ålägga barnet
skolgång.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
nyhet är - utöver vad som ovan redovisats - att regeringen föreslär, att beslut
om åläggande av skolgång skak föregås av en frist, varunder vid prövningen
iakttagna onöjaktigheter kan korrigeras (&amp;quot;vinnes ej rättelse på annat
sätt&amp;quot;).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen anslöt sig till
vad regeringen föreslagk i nu aktueUt hänseende (SU 1958:89, s. 37 ff, rskr
1958:214).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section940&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Här
avses allmänt läroverk, högre kommunal skola och statligt eller kommunalt
allmänt gymnasium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section942&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.5 1962
års skollag (SFS 1962: 319)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
8 skollagen har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bitasa 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beredes
barn i hemmet eller annorstädes enskild undervisning, som väsenUigen motsvarar
grandskolans, skall barnet befrias frän skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn,
som befriats från skolgång, må kallas till prövning. Uteblir barnet utan gikigl
förfall eller finnes vid prövningen, alt barnet ej fått tillfredsstäl­lande
undervisning och vinnes ej rättelse pä annat sätt, skall skolgång åläggas
barnet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förändringarna
i förhållande till 1958 års skolstadga är små. Hänsyn har tagits Ull
grundskolans införande. Ordet &amp;quot;skolpliktigt&amp;quot; i första stycket har borttagits
liksom också orden &amp;quot;inför lämplig person, som skolstyrelsen utsett härtiU&amp;quot;,
förmodUgen därför att de ansetts överflödiga. Redaktionell är förändringen att
skolstyrelsen inte längre i själva paragrafen anges som beslutande. Bemyndigandet
för skolstyrelsen lämnas nämligen i en sär­skild paragraf (10 8) där det heter:
&amp;quot;På skolstyrelsen ankommer att besluta i frågor som avses i 32 S och 34-37
SS.&amp;quot; VikUgare är emellertid, att bestämmelserna om skolplikt och dess
fullgörande fr. o. m. 1962 har karak­tären av lag. Det bör sluUigen påpekas,
alt riksdagens båda kamrar enhäl­ligt antog regeringens förslag såvitt avser
den enskilda undervisningen (SÄU 1962: 2, s. 29 ff, rskr 1962: 334).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Bakgrunden till uppdraget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
direktiven ges SEH-kommittén i uppdrag att överväga om de nuvaran­de reglerna
för enskild undervisning bör omarbetas. Bakgrunden UU upp­draget är, att
föräldrar, som tillhör ett visst religiöst samfund. Ull vederbö­rande
skolmyndighet anmält eller efter förfrågan meddelat, alt de avser att ge sina
barn enskild undervisning enligt 35 8 skollagen och för dessa begärt befrielse
från skolgången. Flera par föräldrar har slagit sig samman till
familjekollektiv, s. k. storfamilj, och inom denna ordnat gemensam under­visning
för de barn som fanns i kollektivet. Till den undervisning, som ordnats inom
kollektivet, har dessutom förts barn tiU föräldrar, som visser­ligen tUlhört
samma samfund, men som haft en annan bostadsadress, antingen i samma kommun eUer
i en annan kommun. Det har också förekommit, att barnen placerats i
familjekollektiv i annat län än del i vilket föräldrarna fortfarande varit
bosatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolmyndigheterna
i de berörda kommunerna har bedömt skuationen&lt;br&gt;
för dessa barn på oHka sätt. Några har medgivit befrielse frän skolgången&lt;br&gt;
enligt 35 8 skokagen, under del att andra har avslagk framstäUningen om&lt;br&gt;
befrielse från skolgången. I sistnämnda fall har vederbörande länsskol­&lt;br&gt;
nämnd också avslagit de besvär som anförts över de lokala skolmyndighe­&lt;br&gt;
ternas avslagsbeslut. Besvär i högre instans har inte anförts, utan det&lt;br&gt;
förefaller som om undervisningsverksamheten fortsatt utan hänsyn tUl&lt;br&gt;
skolstyrelsernas och den regionala myndighetens beslut eUer också har&lt;br&gt;
bamen flyttals tUl kommun, som tolkat 35 8 skollagen på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;j49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section943&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section944&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
ramen för familjekollektivet har anordnats en undervisning, som -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligl
vad som redovisats i det föregående - av vederbörande skolmyn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bitaga 8&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dighet
bedömdes vara att betrakta närmast som enskild skola enligt 34 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skoUagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förhållande som här beskrivits ger otvetydigt vid handen, all alter­nativa
tolkningar av 35 § skoUagen förekommer. Det är sålunda angeläget att analysera
och diskutera de problem som är förknippade med den enskilda undervisningen i
syfte att nå fram lill så klara och entydiga distinktioner som del
överhuvudtaget är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Frekvensundersökningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett underlag för denna diskussion presenterar SEH-kommittén här resultatet av
en undersökning, som genomförts med vederbörligt tillstånd av delegationen för
förelags uppgiftslämnande (DEFU 1979-11-21, Dnr 332/79) och under medverkan av
landets länsskolnämnder och kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen
hade till syfte att utröna i vilken utsträckning 35 8 skollagen utnyttjats
under senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen
avser läsåren 1975/76-1978/79 och höstterminen 1979. Tre frågor skulle
besvaras, nämligen a) hur mänga framställningar om befrielse från skolgången enligl
35 8 skoUagen som förekommit under den aktuella tidsperioden, b) hur många av
dessa framställningar som skolsty­relsen beviljat och c) hur många prövningar
enligt 35 8 skollagen som förekommit? Länsskolnämnden i vaije län har tUlfrågat
skolstyrelserna i länets kommuner, sammanstälk svaren och vidarebefordrat dem
till SEH-kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
informationer som kan utläsas av undersökningen är följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
läsåret 1975/76 redovisas inte något fak av enskild undervisning i hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
läsåren 1976/77 och 1977/78 redovisas 6 respekUve 26 fall, där föräldrar ansökt
om befrielse från skolgången, därför att barnen erhåller enskkd undervisning.
Under läsåret 1978/79 och höstterminen 1979 redovi­sas 31 respekUve 26 fak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
befrielser från skolgång redovisas till 6, 18, 29 och 23 för respek­tive är,
vilket visar att skolstyrelserna i en del fall inle medgett befrielse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
prövningar enligt 35 § andra stycket skollagen redovisas tUl 1,8, 14 och 21
under läsåren 1976/77-1978/79 och höstterminen 1979. Det bör observeras att en
kommun för läsåret 1977/78 och två kommuner för läsåret 1978/79 redovisat
antalet tillfäUen, då prövning anordnats och inte antalet prövade barn.
Höstterminen 1979 har en kommun prövat barnen två gånger. Se bilagan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sammanlagda antalet fall, där framställning enligt 35 8 skollagen behandlats
uppgår till 89'. Antalet barn det gäller är emellertid avsevärt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Uppgifter har förekommit i pressen om att ett betydligt större antal barn
erhåller&lt;br&gt;
150&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;enskild undervisning. Frekvensundersökningen ger
inte stöd för dessa uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section945&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section946&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mindre,
dä dels samma barn återkommer är frän år i redovisningen — Prop. 1985/86: 10
huruvida skolstyrelsen formellt fattat nytt beslut varje år, är oklart - dels
samma barn från år tUl år bytt hemorts- eller vistelsekommun. Det skulle BUaga
8 ha krävts en mer detaljerad undersökning med namn och personnummer för att
klarlägga antalet individer exakt, något som SEH-kommittén inte ansett
angeläget eker nödvändigt, dä det primära syftet med undersökning­en var att
visa i vilken utsträckning den aktuella paragrafen tillämpats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;EnskUd
undervisning enligt 35 8 skollagen har förekommit i nio av landels 24 län.
Räknar man kommuner, finner man, att den förekommit i endast 16 av landets för
närvarande 279 kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen
visar vidare, att antalet fall är särskik högt i fyra län, under det att de
andra fem endast redovisar enstaka fall. De fyra länen är Stockholms,
Södermanlands, Örebro och Västernorrlands län. I de tre förstnämnda finns,
något som är väl känt och dokumenterat från massme­dia, familjekoUektiv av det
slag som beskrivits i avsnitt 4 ovan. I Väster­norrlands län är det också fråga
om ett koUekUv men av helt annat slag. SEH-kommittén har om della inhämtat, att
del uppfört ett skolhus, i vilket en enskild skola kommer att starta fr.o.m.
hösten 1980. Den enskilda undervisningen i detta faU får ses som en
övergångsform, innan enskild skola startas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
undersökningen har också redovisats fall, som vid den kontroll som kommittén
företagit av samtliga redovisade fall visat sig inte avse enskild undervisning
utan särskild undervisning, anpassad studiegäng eller visat sig vara sädana
fall som avses i 36 8 andra stycket skollagen, enligt vilket stycke befrielse
frän skolgång kan medges för elev fr. o. m, höstterminen det kalenderår han
fyller femton. De här nämnda fallen ingår naturligtvis inte i det redovisade
siffermaterialet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
starkt bidragande orsak tiU den sammanblandning av begreppen, som redovisats i
föregående stycke, torde säkert vara den totalt sett utomor­dentligt begränsade
förekomsten av enskild undervisning i hemmet eller annorstädes. Därtill kommer
alt begreppen enskild undervisning och sär­skild undervisning i språkligt
hänseende är varandra näraliggande, och att i de fak, där den s. k. 15-års-paragrafen
tillämpas, eleven föga skiljer sig från ett barn som erhållit befrielse från
skolgången enligt 35 8 skollagen. Vad slutligen anpassad studiegång beträffar
kan den för elev på högstadiet innebära, att eleven får hela sin utbildning
utanför skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolmyndigheternas
olika tUIämpning av 35 8 skollagen kan säkert ock­så till en del förklaras
utifrån den begränsade förekomsten av enskild undervisning. I de fall, l.ex.
där föräldrarna är inställda på och kan argumentera för en vidare tolkning av
paragrafen än den som avsetts, är det inte lätt för en skolmyndighet att finna
de rätta argumenten för en mer restriktiv tolkning, om man inte tidigare haft
att göra med liknande fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattande
kan sägas, att även om undersökningen visar att en­skild undervisning enligt 35
§ är sparsamt förekommande, så ger den ytterligare stöd för det översynsarbete
som SEH-kommittén enligt direkti­ven bör företa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section947&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section948&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10    5   FolkrättsUga och andra aspekter på
enskild undervisning enligt 35 § skollagen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1 Den folkrättsliga bakgrunden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Förenta Nationernas allmänna förklaring 1948-12-10 om de mänskliga
rättigheterna behandlas i artikel 26 temat undervisning, I artikelns första
punkt sägs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:99.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Envar
har rätt till undervisning ,..&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:99.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dess tredje punkt anförs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Rätten
att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tiUkommer i främsta rammet
deras föräldrar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det första tilläggsprotokoUet (1952-03-20) till Europarådets konven­tion
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grandläggande friheterna
anförs i artikel 2:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Ingen
må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten
kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera
föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en upp­fostran och undervisning
som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska
övertygelse.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätten
till undervisning och rätten för föräldrama att i första hand bestämma över
vilken uppfostran och undervisning de vUl ge sina barn, är genom dessa dokument
fastslagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
ratificerade tilläggsprotokollet till Europarådskonventionen 1953-04-17 (prop.
1953:32, UU 1953:1 s. 1-2, rskr 1953:124, Sveriges överenskommelser med
främmande makter 1953:26). Därvid avgavs föl­jande reservation beträffande ariikel
2:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;att
Sverige dels icke kan medgiva föräldrar rätt att under hänvisning till sin
filosofiska övertygelse för sina barn erhålla befrielse från skyldigheten att
deltaga / delar (kursiverat här) av de allmänna skolornas undervisning, dels
att befrielse från skyldigheten att deltaga i de allmänna skolomas
kristendomsundervisning endast kan medgivas för barn med annan trosbe­kännelse
än svenska kyrkans, för vUka tillfredsställande religionsunder­visning är
anordnad.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samma proposiUon (1953:32, s. 5 ff) angående ratifikation av tilläggs­&lt;br&gt;
protokoll till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;
rättigheterna och de grandläggande friheterna understryker departements­&lt;br&gt;
chefen, att undervisningen i de svenska statsskolorna i princip är alt&lt;br&gt;
betrakta som ett helt. Partiell befrielse från undervisningen, på grand av att&lt;br&gt;
någon del av undervisningen strider mot föräldrarnas filosofiska överty­&lt;br&gt;
gelse, är sålunda inle möjlig. När det gäller religionsundervisningen är&lt;br&gt;
befrielse möjlig endast för barn som har en annan trosbekännelse än&lt;br&gt;
svenska kyrkans och som erhåller Ullfredsställande religionsundervisning&lt;br&gt;
inom sitt samfund. Samfundet skall ha regeringens medgivande att i sko-&lt;br&gt;
152&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lans ställe ombesörja religionsundervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section949&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section950&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är sålunda här inte fråga om att hindra föräldrar att välja annan form    Prop.
1985/86: 10 för undervisningen för sina barn än den samhället erbjuder.
Föräldrarnas rätt att välja enskUd skola eller enskild undervisning för sina bam
är     BUaga 8 obeskuren. Det är däremot inte möjligt för föräldrarna att under
hänvisning till att de ogillar t. ex. skolans samlevnadsundervisning, erhålla
befrielse för barnen från de ämnen, där sädan undervisning ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är mot denna bakgrund som man skall se skolförfattningssakkunni­gas förslag om
bibehållande av rätten för föräldrar att välja enskild under­visning för sina
barn. Bestämmelsema om enskild undervisning i 1958 års folkskolestadga och i
1962 års skollag skaU ses mot samma bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Enskild undervisning - en möjlighet att fullgöra
skolplikten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns här anledning att ckera, vad departementschefen anförde i fråga om
skolpliktsbegreppet i proposkionen (1958:93, s. 29) om vissa följdfrågor i
anledning av skolstyrelsereformen m. m.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;De
sakkunniga (skolförfattningssakkunniga) har avstått frän att direkt definiera
skolpliktsbegreppet. Det torde emellertid vara lämpligt att inled­ningsvis
klarlägga begreppets innebörd enligt förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill då först framhålla, att benämningen skolplikt inte är helt ade­kvat,
eftersom den närmast leder tanken till en skyldighet att gä ett visst antal är
i skola. Emellertid är det i första hand fråga om en skyldighet att deltaga i
undervisning för all inhämta ett visst mått av kunskaper i vidaste mening, och
för det ändamålet godlages andra sätt än skolgång i vanlig betydelse. Endast
sekundärt innebär skolplikt således en skyldighet att tillbringa så eller så
mänga år i skola eller genomgå ett bestämt antal årskurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
må också påpekas, att uttrycket skolplikt skymmer bort den numera dominerande
synpunkten att det för den enskilde föreligger en rätt tik grundläggande
utbildning, vUket är en förmän som han har anledning att bevaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
begreppet skolpHkl har gammal hävd och svårUgen kan ersät­tas med något bättre,
bör det bibehållas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ur
detta skolpliktsbegrepp härledde departementschefen (prop. 1958:93, s. 32)
möjligheten UU enskild undervisning i hemmet eller annor­städes:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Av
vad jag förat sagt om skolpliktsbegreppets innebörd följer, att enskUd
undervisning, i hemmet eUer annorstädes, liksom för närvarande skall kunna
väljas som altemaliv tUl skolundervisningen. I anslutning lUl de sakkunnigas
förslag förordar jag, alt skolpliktigt barn, som beredes enskUd undervisning,
av skolstyrelsen skall kunna befrias från skyldighet att gå i skola.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
(SU 1958: 89, s. 37 ff, rskr 1958:214) anslöt sig tUl vad som föreslagits i
propositionen om enskild undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätten
för föräldrarna alt välja undervisningsform för sina barn ifråga­&lt;br&gt;
sattes inle. Däremot diskuterades de villkor som skulle gäUa för enskild&lt;br&gt;
undervisning, såsom Udigare visats (avsnitt 3.4 ovan).&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section951&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section952&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
till enskild undervisning synes inte ha utnyttjats i någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;störte
omfattning under 1960-talet och 1970-talets första hälft. Det är först&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 8&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
de senare åren som en viss debatt uppstått kring denna undervis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsform.
Bl. a. har Stockholms skoldirektion i skrivelse 1978-02-06 tiU regeringen
hemställt om en översyn av 35 8 skollagen. Skrivelsen har av regeringen
överlämnats till SEH-kommittén för beaktande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senast
har frågan om föräldrars rätt att för sina barn välja enskild undervisning
behandlats av E, Ekvall i departementspromemorian (Ds U 1978:6) De enskilda
skolornas ställning inom utbildningsväsendet. I pro­memorian s, 129 f, anförs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I
anslutning lUl 34 8 må någon uppmärksamhet ägnas 35 § skollagen -enskild
undervisning &amp;quot;i hemmet eUer annorstädes&amp;quot;. Samhällsutvecklingen och de
nuUda kraven på utbildningsstandard ger anledning att ifrågasätta om inle
bestämmelsen numera har spelat ut sin roll i praktiken. Enskilda föräldrar
torde generellt sett varken ha tid eller resurser att leva upp Ull de nutida
kraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man vill överväga att såsom otidsenlig upphäva paragrafen som sådan, torde
emellertid med hänsyn till föräldrarätten och principiella skäl möjligheten
ändå böra finnas kvar för eventuella undantagsfaU. Denna möjlighet kan utformas
som en &amp;quot;säkerhetsventil&amp;quot; t. ex. i samband med en eventuell
bearbetning i andra sammanhang av bestämmelserna om skol­pliktens fullgörande.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
av de remissinstanser som i sina yttranden över Ds U 1978:6 lagit upp frågan om
enskild undervisning, tillstyrker att möjligheten lUl enskild undervisning
finns kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 SEH-kommitténs överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
anser, att frågan om möjligheten till enskild undervis­ning primärt är av
principiell natur. Enligt kommitténs mening binder Sveriges godkännande av
föräldrarätten i de aktuella internationella kon­ventionerna (se Ekvall, Ds U
1978:6 ss. 2—5) handlingsfriheten i nu aktuellt hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
finner sålunda inte anledning att föreslå ett borttagande av möjligheten Ull
enskild undervisning, vilket skulle innebära en begräns­ning av föräldrarätten.
Kommittén inriktar därför sitt arbete på att så klart och entydigt som möjligt
beskriva vad enskild undervisning är och under vilka förutsättningar den kan
och får utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
vill dessutom framhålla följande. Vid bearbetningen av&lt;br&gt;
frekvensundersökningen har det framkommit, alt de flesta fall som redovi­&lt;br&gt;
sats som enskild undervisning, enligt kommitténs mening egentligen inte är&lt;br&gt;
att hänföra till 35 8 skoUagen (se härom avsnkt 7), I ett fåtal fall har det&lt;br&gt;
däremot visat sig, att 35 8 skollagen om enskild undervisning fyllt ett&lt;br&gt;
praktiskt behov, som inte kunnat tUlgodoses på annat sätt. I exempelvis ett&lt;br&gt;
fall av grav skolfobi har den enskilda undervisningen tillgripits som en sista&lt;br&gt;
utväg, när andra möjligheter inom bestämmelsernas ram inte visat sig&lt;br&gt;
154&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section954&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7   Avgränsning mellan enskild skola och enskild&lt;br&gt;
undervisning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;BUaga s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Enskild skola - enskild undervisning, en
begreppsanalys&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av den beskrivning som lämnats i avsnitt 4 Bakgrunden till uppdraget,
föreligger ett behov av att klarlägga skillnaden mellan en­skild skola enligt
34 8 skollagen' och enskild undervisning enligt 35 8 skollagen eller rättare
klarlägga, var gränsen går mellan dessa tvä lill grundskolan alternativa
möjligheter för skolpliktens fullgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
krav som uppställs i 34 8 för startande av skola i vilken skolplikt får
fullgöras är mer omfattande och svårare alt tillgodose naturligt nog, än de som
gäller för enskild undervisning. Samhället har ett generellt och över­gripande
ansvar för alt barnen, oavsett undervisningsform, erhåller en tUlfredsställande
undervisning. Det torde vidare ha varit lagstiftarnas me­ning att samhället
skall ha andra krav pä en enskUd skola, där anordnaren av skolan eller skolans
ledning inte har en primär relation tiU skolans elever, än på den enskilda
undervisningen, där anordnaren, föräldrarna, har denna primära relation.
Möjligheten Ull kontroll från samhällets sida är självfallet nödvändig i båda
fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att kunna dra upp en gräns mellan enskUd skola och enskild under­visning i
hemmet eller annorstädes krävs en analys av vad de tvä begrep­pen egentligen
står för. &amp;quot;EnskUd&amp;quot; i uttrycket &amp;quot;enskUd skola&amp;quot; låter sig
lätt definieras som en motsats tiU &amp;quot;offentlig&amp;quot;, alltså skola i
enskild regi kontra skola i offentlig regi. Vad däremot ordet
&amp;quot;enskild&amp;quot; i &amp;quot;enskild undervisning i hemmet eller
annorstädes&amp;quot; betyder är mer svårfångat. Man måste dä först håUa i minnet
att uttrycket &amp;quot;enskild undervisning i hemmet eller annorstädes&amp;quot; är
valt som en ersättning för de gamla uttrycken &amp;quot;barn som undervisas
hemma&amp;quot; och &amp;quot;barn som erhåller undervisning i hemmen&amp;quot;, såsom det
var formulerat i de äldre folkskolestadgorna. Man måste vidare ha klart för sig
att uttrycket valdes för att åstadkomma en anpassning lik den reella situaUonen,
nämligen alt undervisningen kunde meddelas i hemmet eller i annan lämplig lokal
utanför hemmet. Det förekom också eller hade åtminstone tidigare förekommit att
barn från mer än en familj sammanfördes till en gemensam lokal för att under en
informators eller guvernants ledning erhåUa undervisning. I ordet
&amp;quot;enskild&amp;quot; i begreppet enskild undervisning ligger också en
kvantitativ betydelse &amp;quot;en eller ett par i sänder&amp;quot;. Denna tredubbla
betydelse av ordet enskild - i enskild regi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
34 § skoUagen har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I
annan enskild skola än i 33 § avses, må skolplikt fullgöras, om skolan godkänts
för ändamålet. Godkännande skall meddelas, om skolans undervisning till art,
omfattning och allmän inriktning väsentligen motsvarar grundskolans och skolan
förestås av person, vilken äger erforderlig skicklighet för undervisningen och
är väl lämpad att förestå skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppfyller
skolan ej längre angivna villkor eller finnes, att undervisningen ej handhaves
av lärare med erforderlig skicklighet eller att verksamheten eljest icke bedrives
på tillfredsställande sätt, skall godkännandet återkallas, om rättelse ej vinnes
genom hänvändelse tiU skolans ledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I godkänd skola må barn,
som ej uppnått skolpliktsåldern, intagas i årskurs som&lt;br&gt;
motsvarar årskurs i grundskolan, endast om förutsättning är för handen, varom
sägs&lt;br&gt;
i 32 § första stycket.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section955&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section956&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10    
(föräldrarnas), på enskUd plats (i hemmet eller annorstädes) och för enskil­&lt;br&gt;
da barn (enstaka barn) — förklarar svårigheten att komma fram tUl en&lt;br&gt;
Bilaga 8&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;entydig tolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2       SEH-kommitténs tolkning av 35 § skollagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
menar mot denna bakgrund, att enskild undervisning enligt 35 8 skollagen
innebär en undervisning som anordnas ay föräldrarna i hemmet eller i annan
lämplig lokal i hemmets närhet för de egna barnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
skollagen erbjuder två möjligheter för fullgörande av skolplik­ten utanför den
offentliga eller offentligt stödda skolan, nämligen enskild skola och enskild
undervisning i hemmet eller annorstädes, bör all enskild
undervisningsverksamhet, som inte täcks av 35 § skollagen såsom SEH-kommittén
tolkar paragrafen, bedrivas inom ramen för enskild skola och pä de villkor som
gäller för denna. Ett lågt antal elever behöver i sig inte vara ett hinder för
prövning enligt 34 8 skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3       Ytterligare preciseringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
preciseringar är emellertid nödvändiga med hänsyn till de olika tolkningar av
35 8 skollagen som förekommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningssakkunniga
föreslog följande lydelse av första stycket av den aktuella paragrafen
(kursiveringarna gjorda här):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beredes
skolplikUgt barn tillfredsställande enskild undervisning i hem­met etter
annorstädes, äger det av skolstyrelsen erhålla befrielse från att gå i
skola.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna texten kom alt ingå i 1958 års folkskolestadga i följande förändrade
skick:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beredes
skolpliktigt barn / hemmet etter annorstädes enskild undervis­ning, som VäsenUigen
motsvarar undervisningen i obligatorisk skola eller skola som avses i 14 8 1
mom. a),' skaU skolstyrelsen medgiva barnet befrielse från skolgång.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
nu gällande skollag har texten frän 1958 års stadga intagils oförändrad i nu
aktuellt hänseende:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beredes
barn i hemmet eller annorstädes enskild undervisning, som väsentligen motsvarar
grundskolans, skall barnet befrias frän skolgång.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förändringen
av skolförfattningssakkunnigas förslag är språklig och in­nebär endast, att
orden &amp;quot;i hemmet eller annorstädes&amp;quot; från alt ha varit en attribuiiv
bestämning till begreppet enskild undervisning och ett förtydli­gande av detta
begrepp, nu blivit ett adverbiellt uttryck som bestämmer hela satsen.
Förändringen är innehållsligt mycket liten, om ens någon, men den torde likväl
kunna utgöra en del av förklaringen till den utvidgning av paragrafens
innebörd, som en del uttolkare förespråkar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Här avses allmänt läroverk, högre kommunal skola och
statligt eller kommunalt&lt;br&gt;
156&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänt gymnasium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section958&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Formellt
torde förändringen av ordföljden ha tillkommit för att inte skilja korrelatet
&amp;quot;enskild undervisning&amp;quot; från den viktiga efterföljande relativsat­sen
&amp;quot;som väsentligen motsvarar ...&amp;quot;, men någon ändring i sak torde inte
ha avsetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nyansrika betydelsen av ordet &amp;quot;enskild&amp;quot; i begreppet &amp;quot;enskild un­dervisning&amp;quot;
har säkerligen spelat en större roll (se ovan avsnkt 7.1). Undertrycks någon av
de nyanser, som SEH-kommittén funnk ingå i ordet &amp;quot;enskild&amp;quot;, öppnas
onekligen möjligheter Ull vidare tolkning av innebörden i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De familjer, som inom
ramen för en storfamilj anordnat undervisning för sina barn, har hävdat dels
att storfamiljen väl svarar mot ordet &amp;quot;hemmet&amp;quot; i lagtexten, dels att
orden &amp;quot;eller annorstädes&amp;quot; ger dem rätt och möjlighet att till
undervisning i storfamiljen ta emot barn som bor utanför storfamiljen, oavsett
om barnets bostad ligger i samma kommun som storfamiljens eller i annan kommun.
Det har vidare, såsom tidigare nämnts, också förekommit, att barn från annan
kommun inackorderats i storfamiljen. Föräldrama till dessa barn har till
hemkommunens skolstyrelse anmält eller efter förfrågan från denna meddelat, att
barnet erhåller enskild undervisning i storfamilj i annan kommun, och begärt
befrielse frän skolgången för bamet. Befrielse har medgivits i vissa fall, men
inte i alla, beroende på hur skolstyrelsen tolkat 35 8 skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section959&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section960&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4 SEH-kommitténs överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt SEH-kommittén uppenbart, att det här är fråga om en helt ny situation.
Varken 35 8 skollagen eller dess föregångare har tillkommit i syfte att täcka
in denna situation. Flera skäl kan anföras för en sädan uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk lag känner inte UU
begreppet storfamilj eller familjekollektiv. Den enskilda familjen, kärnfamiljen,
är det begrepp som har relevans i juridiskt sammanhang. Det är också uppenbart,
att begreppet storfamilj inte föresvävade dem som svarade för tillkomsten av nu
gällande skollag eller än mindre dem som utformade dess föregångare. SEH-kommittén
har vidare inhämtat från såväl Utredningen om barnens rätt (Ju 1977:08) som Familjelagssakkunniga
(Ju 1970:52), att storfamiljsbegreppet inte heller nu kommer att aktualiseras.
Att jämställa storfamiljen med begreppet &amp;quot;hem­met&amp;quot; i 35 8 skollagen
är sålunda en utvidgning av familjebegreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
heller den uppfattningen som framförts i diskussionen, att varje familj inom en
storfamilj anordnar och svarar för den enskilda undervis­ningen för sina barn,
fastän undervisningen drivs gemensamt med stöd av orden &amp;quot;eller
annorstädes&amp;quot; i lagtexten, synes SEH-kommittén hållbar. De som anför denna
uppfattning, synes vilja göra den nämnda bestämmelsen, som tillkommit för att
undanlagsvis medge enskild undervisning på annan plats än i hemmet, till en genereU
regel. SEH-kommittén uppfattar det tolkningsförsöket som ett försök att undvika
och kringgå de bestämmelser som gäller enskild skola enligt 34 S skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section961&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section962&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
samma sätt bedömer SEH-kommittén såväl de fall, där barn som bor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
annan adress i kommunen erhåller daglig undervisning inom storfamil-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 8&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jens
ram, som de fall, där barn från annan kommun inackorderas i storfa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miljen
och där erhåller sin undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt ytterligare förtydliga grunden för sin bedömning vill SEH-kom­mittén
anföra, att enligt dess uppfattning undervisningen i de storfamiljer, som
kommittén känner till, bedrivs i skolliknande former på ett sätt &amp;quot;som
måste anses komma mycket nära sådan undervisning som avses i 34 8
skollagen&amp;quot; (kommittédirektiven s. 6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en skolstyrelses bedömning, om enskild undervisning enligt 35 8 skollagen
föreligger eller inle bör enligt SEH-kommittén som allmän regel gälla, att enskUd
undervisning skall anses föreligga, då det gäller ett eller flera barn som
tillhör samma familj. Sammanförs barn från flera familjer till gemensam
undervisning, är del antingen fråga om enskild skola enligt 34 8 skollagen
eller om en undervisning som anordnas inom grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SEH-kommitténs mening skulle det strida mot tanken bakom den enskilda
undervisningen enligt 35 § skollagen, om det gavs en generell möjlighet att med
stöd av denna paragraf medge att barn från flera familjer sammanförs till
gemensam undervisning. SEH-kommitténs förslag till ny lydelse av 35 S skollagen
bygger pä denna principiella grundsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8   Tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1       Beslutsordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
finner det riktigt att beslut avseende 35 8 skollagen åvilar skolstyrelsen.
Skolstyrelsen har de bästa förutsättningarna och möj­ligheterna att göra den
rätta bedömningen. En skolstyrelses avslagsbeslut bör. liksom nu kunna
överklagas lill länsskolnämndeii. Nämndens beslut bör kunna överklagas i samma
ordning som nu gäller (54 8 skollagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2       Anmälningsskyldighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SEH-kommitténs mening bör i 35 8 skoUagen inskrivas en be­stämmelse om att
föräldrarna är skyldiga att anmäla, att de avser att ge sitt barn enskild
undervisning. Visserligen föreligger redan i dag skyldighet för föräldrama alt tiUse
att deras skolpliktiga barn fullgör sin skolgång (38 § skollagen), men utifrån
gjorda erfarenheter vore del Ull fördel, om en uttrycklig bestämmelse togs in i
35 S skollagen för att ytterligare understry­ka föräldrarnas ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3       Skolstyrelses åtgärd vid beslut om befrielse
från&lt;br&gt;
skolgång&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35 8
skollagen innehåller tvä beslutsfaser, dels beslut om befrielse från&lt;br&gt;
skolgång, dels beslul om prövning och därmed sammanhängande eventu­&lt;br&gt;
ellt beslut om åläggande av skolgång.&lt;br&gt;
158&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om prövning m. m. behandlas nedan i avsnitt
8.5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section963&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section964&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beslutet om befrielse från skolgången beträffar, är det inte - något Prop.
1985/86: 10 som förtjänar att på nytt framhållas (jfr sid. 148) — ett
automatiskt beslut, sedan väl föräldrarna anmält, att barnet erhåller enskild
undervisning. BUaga 8 Beslutet bör föregås av en utredning, som visar, att föratsättningar
finns för att barnet skaU kunna erhålla en undervisning, som väsentligen motsva­rar
grundskolans. En bestämmelse av motsvarande innebörd fanns inskri­ven i 1897
års folkskolestadga, men togs inte in i 1958 års folkskolestadga eller i 1962
års skollag, förmodligen därför att den ansågs överflödig. Den omständigheten
att besvär kan anföras mot en skolstyrelses beslut att inte medge befrielse
frän skolgång, stärker uppfattningen alt det här inte bör vara fråga om endast
en registrering från skolstyrelsens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4    Uppföljningsansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
problem i fråga om ansvaret för tillsynen, som visat sig svårbemäst­rat i
nuläget, bör också beröras. Det gäller de fall, där barn är kyrkobok­förda i en
kommun men erhåller undervisning i storfamilj i annan kommun. Av 35 S skollagen
jämförd med 43 8 andra stycket c) skollagen torde framgå, att den skolstyrelse
som befriar barn frän skolgång, också har ansvar för den prövning, som kan
företas enligt 35 8 andra stycket skolla­gen. Även om detta är entydigt i teorin,
har i prakUken svårigheter förele­gat för skolstyrelsen i barnets hemkommun att
genomföra prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
kan ha berott på att det inte alltid varit möjligt alt få kontakt med
föräldrarna till barnet eller på att uppgift inte lämnats om var barnet vistas
då det inte vistas hos föräldrarna. Möjligen kan också den felaktiga upp­fattningen,
att det är vistelsekommunens skolstyrelse som har ansvaret för Ullsynen för
barn som befriats frän skolgång enligt 35 8 skollagen, ha spelat en viss roll.
Problemet är allvarligt, då effekten är att vissa barn så alt säga flyter
omkring utan att någon skolmyndighet tar eller har möjlighet att ta ansvar för
dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problemet
finner sin lösning, om den av SEH-kommittén förordade tolkningen av enskUd
undervisning enligt 35 8 skollagen accepteras. I så fall skall undervisning i
storfamilj bedömas enligt 34 S skollagen om en­skild skola. Ansvaret för
tillsynen av undervisningsverksamheten åvilar då skolstyrelsen i den kommun,
där den enskilda skolan ligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.5    Kontroll av den enskilda undervisningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
8 andra stycket skollagen lyder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Barn
som befriats från skolgång, må kallas till prövning. Uteblir barnet utan
giltigt förfall eller finnes vid prövningen, att barnet ej fått tillfredsstäl­lande
undervisning, och vinnes ej rättelse på annat sätt, skall skolgång åläggas
barnet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SEH-kommittén
finner det otillfredsställande, dels att regelbunden kon­&lt;br&gt;
troll av barnets skolsituation inte är föreskriven, dels att kontrollen, i den&lt;br&gt;
män den sker, skall utövas genom prövning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section965&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section966&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn
har rätt tUl undervisning. Undervisningen skall syfta till personlig­hetens
fulla utveckling, en process i vilken Ullägnandet av kunskaper och färdigheter
spelar en viktig roU. Det är därför enligt SEH-kommittén av vikt, att
kontrollen av den enskilda undervisningen inte inskränker sig till en mätning
av inhämtade kunskaper. En mer allsidig bedömning av barnets situation bör ske.
Denna allsidiga bedömning är desto viktigare som en­skild undervisning i sig
innebär något av ett avskärmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KontroUen
kan givetvis inte utövas genom att skolstyrelsen Ullförsäkras rätt UU
inspektion av de aktuella hemmen. Skolstyrelsen bör samarbeta med den
barnavårdande myndigheten i kommunen, om allvarliga missför­hållanden kan
misstänkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kontrollen
bör göras obligatorisk och den bör ske minst en gång årligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
bör emellertid söka uppnå sådan kontakt med föräldrarna, att den får möjlighet
alt kontinuerligt följa barnets undervisning och pä så sätt skaffa sig insikt i
barnets utveckling såväl i vad gäller dess kunskaper, som i vad gäker dess
situation i övrigt. Skolan bör i detta avseende känna samma ansvar, som om
barnet deltog i skolans reguljära undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
ovan angiven bakgrand föreslår SEH-kommittén en ändrad lydelse av 35 8
skollagen andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section967&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section968&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;9   Om
barnets rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om i vUken utsträckning ett bam självt skall få öva inflytande pä och ha
medbestämmande i sina egna angelägenheter, är inle utan intresse, när det
gäller den enskilda undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
nu gällande svensk lag har föräldrama en nästan oinskränkt bestämmanderätt över
sina barn. Denna bestämmanderätt innesluter ock­så rätten att bestämma över
barnets skolgång, att välja form för undervis­ningen m, m. Föräldrarätten att
bestämma är också förknippad med skyl­digheten att ta ansvar för barnets
fostran och värd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna skyldighet ingår bl. a. att föräldrarna skaU se till att barnet erhåller
uppehälle och utbildning efter vad som är tUlbörligt med hänsyn till
föräldrarnas tillgångar och de tillgångar barnet kan äga samt barnets anlag (6
kap. 2 8 föräldrabalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om barnet saknar bestämmanderätt över sig självt och sina angelä­genheter torde
det normalt numera förhålla sig så att barnet, allt efter det växer till i
ålder och mognad, får ett ökat inflytande och medbestämmande l.ex. i frågor som
gäller de oHka valen på högstadiet och inför valet lUl gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om barnets rätt har ingående behandlats av Utredningen om barnens rätt i dess
delbetänkande (SOU 1979:63) Barnets rätt 2 Om föräld­raansvar m, m. Föräldrabalken
föreslås skola kakas Barn- och föräldrabal­ken. Paragraferna 1—6 i 6 kap. Om
föräldraansvar föreslås få följande lydelse (kursiveringarna av SEH-kommittén):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1-7
SS) &amp;quot;Föräldraansvarets innebörd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 S
Barn har rätt UU omsorg, trygghet och förståelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section969&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section970&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 6 Barn har rätt till
fostran men fär inle utsättas för kroppslig bestraffning    Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
annan kränkande behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8 Barn har rätt tUl
utbildning som motsvarar dess önskemål, behov och    Bitasa 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8 Föräldraansvaret
medför skyldighet att se till alt barnets behov enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1—3
S§ blir tillgodosedda samt att den tillsyn utövas över barnet som behövs med
hänsyn till barnels ålder, utveckUngsgrad och övriga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 5 Föräldraansvaret
medför rätt och skyldighet att bestämma rörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barnets
personHga förhållanden om annat inte följer av 6 eller 7 § eller föreskrift i
annan författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8 Föräldraansvaret
medför också skyldighet att, så snart det är möjligt,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samråda
med barnet i angelägenheter som rör dess persontiga förhål­landen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som har föräldraansvaret skall, med iakttagande av bestämmel­serna i 4 8, ge
barnet en med stigande ålder och mognad allt större rätt att själv bestämma i
personliga angelägenheter. Vad nu sagts innebär inte inskränkning i
bestämmanderätt som enligt annan författ­ning tillkommer föräldraansvarig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
rätt att bestämma över barnet i ekonomiska förhållanden finns bestämmelser i
9—16 kap.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 8----- (om barns rätt
att sluta och häva avtal om arbete)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
delta förslag tUl utformning av Barn- och föräldrabalken (Föräldra­balken)
antas, finns enligt SEH-kommitténs mening inte anledning, att i 35 8 skollagen
föra in någon föreskrift om att föräldrars beslul att meddela sina barn enskild
undervisning skall föregås av samråd med barnet. Inte heller synes något
särskilt påpekande behövligt, att hänsyn skall las Ull bamels successivt ökande
självbestämmanderätt. Barnels rätt måste anses tillgodosedd på ett betryggande
sätt genom föreslagen Barn- och föräldra-balk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10    Kommitténs författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i skollagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 35 8 skollagen skaU ha nedan angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredes
barn i hemmet eller an-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beredes bam enskild undervis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;norstädes
enskild undervisning, ning, som väsentligen motsvarar&lt;br&gt;
som väsentligen motsvarar grund- grundskolans, skall barnet, efter&lt;br&gt;
skolans, skall barnet befrias från anmälan av föräldrarna, befrias&lt;br&gt;
skolgång.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;från skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
enskild undervisning avses&lt;br&gt;
sådan undervisning, som anordnas&lt;br&gt;
av föräldrar för egna barn. Sam­&lt;br&gt;
manföres barn frän tvä eller flera&lt;br&gt;
familjer tUl gemensam undervis­&lt;br&gt;
ning, äger denna paragraf ej&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lj&lt;br&gt;
tUIämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section971&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section972&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn,
som befriats från skolgång, må kallas UU prövning. Uteblir bar­net utan giltigt
förfall eller finnes vid prövningen, att barnet ej fått tUlfredsställande
undervisning, och vinnes ej rättelse på annat sätt, skall skolgång åläggas
barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Minst
en gäng årligen skall kon­troll ske, att barnet får godtagbar undervisning samt
att dess situaUon i övrigt är tillfredsställande. Är sä ej faUet, och vinnes ej
rättelse på an­nat sätt, skall skolgång åläggas bar­net.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section973&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section974&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft
tre veckor efter den dag då lagen enligt anteck­ning på den utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2 Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta stycke har jämfört med den nuvarande lydelsen av 35 8 skoUagen orden
&amp;quot;i hemmet eller annorstädes&amp;quot; tagks bort. De är överflödiga, efter­som
begreppet enskild undervisning definieras i det nyinsatta andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har i della stycke orden &amp;quot;efter anmälan av föräldrarna&amp;quot; inskjulits i
syfte all kraftigare betona föräldrarnas skyldighet att anmäla alt deras barn
bereds enskild undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
stycke, som är helt nytt, innehåller en definition av vad enskild undervisning
är. Det är väsentligt att denna definition tas in i lagtexten. Därigenom torde
olika tolkningar av paragrafens innebörd kunna undvi­kas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
stycke, som motsvarar andra stycket i den nuvarande paragrafen, är nästan helt
omarbetat. Den fakultativa prövningen har tagits bort och i stället införs en
obligatorisk kontroll avseende såväl kunskaper som barnet inhämtat som dess
situation i övrigt. Möjligheten att ålägga barnet skol­gång, om det bedöms
nödvändigt, kvarstår oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section975&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section976&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;E &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;c &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:6.7pt'&gt;
  &lt;td width=17 valign=top style='width:12.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:6.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:6.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-     Q&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.05pt'&gt;
  &lt;td width=17 valign=top style='width:12.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;T3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;= .:- o&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;„&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;--g&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=17 valign=top style='width:12.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;CA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;.CL,  O&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=17 valign=top style='width:12.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:5.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;X)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;idN.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:31.9pt'&gt;
  &lt;td width=17 valign=top style='width:12.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:31.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;OQ&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:31.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länen C
  I, K,N, S, U, W. har inga redovisa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(till Ds U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980:
3)       Bilaga 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section977&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section978&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;m      cs &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;      m      (N&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section979&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:260.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;r*      (N .&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;n rJ (N .&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:118.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'&gt;. tn       r*\&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:261.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;CN lo      m &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;™&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;c    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.5 1) c f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;C   00= T3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:374.0pt;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 &amp;quot;cö
v% c &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&amp;#9632;- th: r«-i
c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section980&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:5.75pt'&gt;
  &lt;td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=23 colspan=2 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;c x&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:3.35pt'&gt;
  &lt;td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;u&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.1pt'&gt;
  &lt;td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;u&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;v&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:2.9pt'&gt;
  &lt;td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:2.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:2.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:3.1pt'&gt;
  &lt;td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(/,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;:ca&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;:ca&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.45pt'&gt;
  &lt;td width=23 colspan=2 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=11&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=11 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&amp;#9632;C
  ii&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;E o u o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o l_ - &amp;lt;« &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.M a c u. a&amp;gt; M g ca&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;-
C .  .E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;O o &amp;gt; &amp;gt; c &amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;£&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt; m o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;=« co lu a&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;on_ - _&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c c&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;  ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; c c c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S   tS   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   CO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;g....... I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UOD PQ &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;Ql,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i/&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'&gt;CO    C&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=19 height=20&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=20 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;o J3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;x; c g. ca -o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;u *&amp;gt; S '-S J - -s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;co:?ii:SOO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'&gt;=   BO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ca u&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;2;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section981&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:377.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section982&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section983&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 9&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttrandena över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SEH-kommitténs betänkande (Ds U 1980: 3) Enskild
undervisning enligt 35 § skollagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK),
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen (SÖ), samtliga länsskolnämnder, familjelagssakkunniga
(Ju 1970:52), utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt, elevvårdskommittén (U
1978:06), Svenska kommunförbundet. Tjäns­temännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges
elevers centralorganisa­tion (SECO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS),
Riksföreningen för Waldorfpedagogik, Medborgarrättsrörelsen (MRR) samt Solna,
Stock­holms, Nyköpings, Jönköpings, Vetlanda, Värnamo, Hultsfreds, Oskars­hamns,
Karlskrona, Örkelljunga, Lunds, Malmö, Lindesbergs, Ljusnars-bergs, Örebro,
Leksands, Sandvikens, SoUefteå, SundsvaUs och Norsjö kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
över betänkandet har dessutom kommit in från Pilgrimssko­lans lärar- och
föräldraförening samt från ett antal enskilda föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Remissutfallet i stort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
har fått ett i huvudsak mycket positivt mottagande. Många remissinstanser anser
att SEH-kommittén har funnit en både entydig och sakligt lämplig definition av
enskild undervisning såsom lösning på hitUlls-varande gränsdragningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TUl
de remissinstanser som i huvudsak tiUstyrker kommitténs förslag eller lämnar
del ulan erinran hör JK, SÖ, socialstyrelsen, familjelagssak­kunniga,
utredningen om barnens rätt, nästan samtliga länsskolnämnder och kommuner,
Svenska kommunförbundet, SECO, TCO och SACO/SR.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enstaka
remissinstanser är kriUska eller rent negativa till den gränsdrag­ning som
kommittén föreslär. TiU dessa hör RHS, MRR och Riksförening­en för Waldorfpedagogik.
Några instanser, bl. a. MRR och Riksföreningen för Waldorfpedagogik, anser att
den enskilda undervisningen inte bör behandlas separat utan i ett större
sammanhang där även enskilda skolor kommer in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PUgrimsskotans
tårar- och föräldraförening liksom de föräldrar som inkommit med yttranden
motsätter sig kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
och annan remissinstans anför att enskUd undervisning knappast kan vara ett Ullfredsställande
alternativ till skolgång i grundskolan. En sådan remissinstans är Norsjö
kommun, som helst ser alt möjligheten lill enskild undervisning avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section984&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section985&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Allmänna synpunkter från positivt inställda
remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
allmänna synpunkter som anförs av de många remissinstanser som i huvudsak
tillstyrker kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran kan här redovisas
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt SÖ:s mening bör 35
§ bibehållas oavsett att den endast torde tillämpas i undantagsfall. SÖ är
emellertid väl medveten om att paragrafen i sin nuvarande utformning har kunnat
vantolkas, särskilt genom det under senare är uppkomna begreppet storfamilj. SÖ
hälsar därför den av kommit­tén gjorda utredningen med tillfredsställelse. SÖ
har inte heller något att invända mot kommitténs preciseringar av i
sammanhanget förekommande begrepp och uttryck. Särskilt vill SÖ understryka
vikten av att med be­greppet enskild undervisning endast skall avses genom
föräldrars försorg anordnad undervisning av eget barn. Betänkandet torde inte
minst kunna tjäna tiU ledning för skolstyrelserna vid de undantagsvis
förekommande och därför ofta svårbedömda fall, då fråga om enskild undervisning
i hemmet uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
kommunförbundet har den nuvarande lydelsen av 35 8 skollagen om enskild
undervisning vid tillämpningen tolkats olika av olika kom­muner.
Kommunförbundet vill därför Ullstyrka föreliggande förslag till förändring som
bör bidra Ull en enhetligare tolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Familjelagssakkunniga
tiUstyrker att 35 8 skollagen ges en sädan ut­formning att den av utredningen
beskrivna undervisningen som sker av föräldrar UUhöriga ett visst samfund inte
kommer att kunna hänföras till enskUd undervisning enligt skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen om barnens
rätt delar kommitténs uppfattning att 35 8 skollagen bör preciseras sä att det
av lagen klart framgår vad som avses med enskild undervisning, ett syfte som
också torde uppnäs med den föreslagna ändringen av paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt JK torde kommitténs
förslag inte strida mot några regler eller åtaganden på folkrättens område.
Förslaget ger från de synpunkter i övrigt som JK främst har att beakta inte
anledning tik några erinringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section987&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3  
Allmänna synpunkter av kritisk natur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
allmänna synpunkter som anförs av de få kritiskt inställda remissin­stanserna
eller av dem som yttrat sig på eget iniUaUv kan här redovisas följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RHS: InternaUonellt sett
är den svenska instäUningen Ull enskild under­visning och enskUda skolor -
såsom den utbildats genom skollag och praxis - föga generös. Genom den av
kommittén föreslagna förändringen skulle vi närma oss förhåUanden som är ganska
nära totalt förbud för enskild undervisning. Kommittén har icke redovisat om
barn kommer till skada genom paragrafens nuvarande lydelse, ej heller gjort
uppenbart att den nya lydelsen skulle förbättra några barns situaUon. Det är
ett ytterst ringa antal barn som är berörda av ifrågavarande bestämmelser och
del är en öppen fråga om en skärpning av bestämmelserna gör det bättre eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section988&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section989&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10     sämre för dem. Den nuvarande lydelsen har tillkommk i samklang
med&lt;br&gt;
Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rätUgheterna.&lt;br&gt;
BUaga 9&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om man näst inUll avlägsnar möjlighetema till
enskild undervisning upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fyller
man icke den konvention som man biträtt. RHS anser därför att 35 8 i skollagen
icke bör ändras i enlighet med förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MRR:
Enligt MRR:s mening finns inle anledning all företa någon änd­ring av nu gäUande
regler. Har familjer valt den livsformen att de har ett gemensamt hem, bör de
också kunna ge barnen enskild undervisning pä samma villkor som om varje familj
bott i ett eget hem. Även om det skulle vara så att flera familjer skaffar sig
gemensamt hem för att ge sina bam en gemensam enskUd undervisning i den samlade
kretsen, finns inte anledning för samhället att ingripa i vidare mån än som
följer av kontroUsladgandei i paragrafens andra stycke. Det är viktigt att
samhället årligen kontrollerar att barnen inhämtat åtminstone de kunskaper som
den offentliga skolgång­en avser att ge, EnHgt MRR:s mening saknas anledning
att nu bryta ut denna specialfräga av mycket begränsad prakUsk betydelse Ull
speciell lagstiftning. Förevarande detalj spörsmål synes med fördel kunna anstå
Ull dess kommittén angående skolor med enskild huvudman lägger fram sitt
huvudbetänkande. Den enskilda undervisningen i hemmet bör ses i sitt större
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksföreningen
för Waldorfpedagogik: Att starta enskild skola i Sverige&lt;br&gt;
kräver bl. a. god fysik, stabilt psyke, osedvanlig uthåkighet och accepte­&lt;br&gt;
rande av låg ekonomisk status. Att bedriva enskild undervisning är ej lika&lt;br&gt;
krävande. Det är då förklarligt alt några medborgare utnyttjat den allmänt&lt;br&gt;
formulerade 35 S Ull att anordna speciell undervisning för sina bam. Det är&lt;br&gt;
lika förklarligt att samhället vkl ingripa och reglera en situation som ten­&lt;br&gt;
derar att bli okontrollerbar. Den av kommittén föreslagna åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
att definiera enskUd undervisning så snävt att endast avse undervisning&lt;br&gt;
av syskon från en enda familj. Vad blir konsekvensen? Jo, två familjer i&lt;br&gt;
samma hus, som råkar vilja ha samma typ av enskild undervisning för sina&lt;br&gt;
barn, skall alltså inte fä ordna detta pä ett naturligt sätt: genom att undervi­&lt;br&gt;
sa de tvä syskonskarorna samtidigt. I stäUet blir varje familj tvungen att&lt;br&gt;
ordna sin undervisning separat. Nu förefaUer del troligt att ovan nämnda&lt;br&gt;
resultat av förslaget egentligen inte är kommitténs avsikt. Det är inte den&lt;br&gt;
typen av enskUd undervisning man vkl komma ät. Man vill komma åt den&lt;br&gt;
typ som bedriver enskild skola under täckmantel av enskild undervisning.&lt;br&gt;
De två familjerna får vi offra för det aUmänna bästa, anser kanske kommit­&lt;br&gt;
tén. --- Frågan om enskild undervisning enligt 35 S skollagen kan och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
ej behandlas ensidigt. Hela frågan om föräldrarnas rätt ati välja under­visning
för sina barn bör lösas i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PUgrimsskotans
lärar- och föräldraförening: Mot detta förslag måste&lt;br&gt;
invändas att här införs en ny lagstiftning som innebär en kraftig inskränk­&lt;br&gt;
ning av föräldrarätten, religionsfriheten och ett brott mot Europarådskon­&lt;br&gt;
ventionen och den kristna rättstraditionen. Vi viU genom hemundervis­&lt;br&gt;
ningen betona hemmets och föräldrarnas centrala roll i undervisningen i&lt;br&gt;
motsats till skolundervisningen, där betoningen ligger på skolan. Lagför­&lt;br&gt;
slaget innebär att vi tvingas in i en skolform som vi ej kan acceptera och&lt;br&gt;
166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;som vi på grand av vår rättstradition, rättsordning
och gällande konven-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section990&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section991&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tionsskydd
inle heller är skyldiga att godta. Genom hemundervisningen vill vi betona den
ideologiska skiUnaden mellan hemmet och skolan och dämpa samhällets ambiUoner
att ta över föräldrarnas roll. Vi vill genom hemun­dervisningen även knyta an tkl
en kristen rättstradiUon, som föredrar hemundervisningen före
skolundervisningen. En ändring av 8 35 skollagen skuUe innebära att våra
möjligheter att följa vår kristna övertygelse be­skärs. Vi vill försvara vår
rätt att leva och fostra våra barn med bibeln som grund. Vi vill ge våra barn
en kristen gudsbild och människosyn. Genom det nya lagförslaget anser vi att
denna rätt kraftigt undergrävts, vilket uppenbarligen också varit avsikten.
Därför motsätter vi oss att lagförslaget genomförs. SkuUe det ändå genomföras
kan undervisningen ändå inle upphöra. Våra praktiska möjligheter att genomföra
den enskilda undervis­ningen i våra hem kommer bara att avsevärt försvåras,
därigenom att det blir fritt fram för ingripanden och trakasserier från
myndigheternas sida utan att tidigare rättsskydd kan erhållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norsjö kommun: Befrielse
från skolgång med tillämpning av 35 8 skolla­&lt;br&gt;
gen föratsätter enskild undervisning som väsentligen motsvarar grundsko­&lt;br&gt;
lans. Regeringen har detta år fattat beslut om mål och riktlinjer i 1980 års&lt;br&gt;
läroplan för grundskolan. Enskilda föräldrar torde varken ha tid eller andra&lt;br&gt;
resurser all förverkliga vad som där anges om skolans mål för likvärdig&lt;br&gt;
utbildning, kunskaper, färdigheter och utveckUng. Enligt vår mening är&lt;br&gt;
35 S skollagen av denna orsak inle längre tidsenlig. Befrielse från skolgång&lt;br&gt;
med stöd av 35 S skollagen används även av medlemmar i samfund som&lt;br&gt;
har helt andra målsättningar och värderingar än som gäUer för grandskolan&lt;br&gt;
och det svenska demokratiska samhället. En sädan enskild undervisning&lt;br&gt;
strider enligt vår mening mot den andra punkten i artikel 26 av FN:s&lt;br&gt;
allmänna förklaring om de mänskliga rätUgheterna, Norsjö kom­&lt;br&gt;
mun anser därför att 35 8 skollagen bör upphävas. Naturligtvis måste de&lt;br&gt;
förpliktelser som Sverige gjort genom alt ratificera internationeUa konven­&lt;br&gt;
tioner uppfyllas. Öm möjligheten till enskild undervisning av hänsyn tik&lt;br&gt;
föräldrarätten och av principieka skäl därför ändå bör finnas kvar för&lt;br&gt;
eventuella undantagsfall, föresläs att en sådan &amp;quot;säkerhetsventil&amp;quot;
utformas&lt;br&gt;
som antyds i departementspromemorian (Ds U 1978:6) s. 130 första&lt;br&gt;
slycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section992&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Synpunkter i särskilda frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1 Ytterligare
om gränsdragningen mellan enskild undervisning och en­skild skola&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section993&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom tidigare nämnts
anser många remissinstanser att kommittén har funnit en både entydig och
sakligt lämplig definition av enskild undervis­ning såsom lösning på hiltUlsvarande
gränsdragningsproblem. Viss kriUk har dock framförts. Under avsnittet AUmänna
synpunkter av kritisk natur redovisas invändningar på denna punkt från vissa
remissinstanser som har en negativ grandinställning UU kommitténs förslag. Även
några andra remissinstanser har emellertid haft vissa erinringar eller
särskilda syn­punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section994&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section995&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: .10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En sådan
remissinstans är länsskolnämnden i Örebro län. Länsskol-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnden anser alt
kommitténs förslag utgör en klar förbättring men anför:&lt;br&gt;
BUaga 9&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fortfarande kvarstår emeUertid enligt länsskolnämndens
mening många&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svårigheter,
där bedömningar från den enskilda skolstyrelsen kan bli både grannlaga och
komplicerade. Bam kan flyttas från ett hem till ett annat och fä Ullfälliga vårdnadshavare,
vilket således kan bli ett sätt att kringgå bestämmelserna. Även om
undervisningen reellt sett bedrivs i storfamilj eller kollektiv kan den
formellt sett rubriceras som att den äger rum i ett avskilt ram för varje
föräldrapar med egna barn. En förutsättning för att den nya lydelsen av 8 35 i
skollagen skall fä önskad effekt är således att också S 34, som avser enskUd
skola, förändras. Först om denna bestäm­melse ger ökade möjligheter till
upprättande av enskkd skola, kan den snäva definitionen av 8 35 upprätthåkas. Länsskolnämnden
i Örebro län anser således att förändringar i skollagens bestämmelser avseende
enskild skola och enskild undervisning bör göras samtidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
Karlskrona kommun berör sambandet med 34 8 skoUagen. Kom­munen anser det vara
viktigt att även denna paragraf ses över och ges en helt klar och precis
innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
iÄlvborgs län pekar på att med enskild undervisning i regel avses undervisning
enskilt, i motsats till undervisning i klass eller grupp. Länsskolnämnden anser
därför att del i lagtexten bör anges alt definitionen av enskild undervisning
är avsedd endast för tillämpningen av den berörda paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Västmanlands län tar upp föräldrabegreppet och anför: Enligt den föreslagna
lydelsen av 35 8 andra stycket skollagen skall med enskild undervisning avses sädan
som anordnas av föräldrar för egna barn. Med &amp;quot;föräldrar&amp;quot; förstås i
lagstiftning normalt biologisk förälder och med &amp;quot;egna barn&amp;quot;
biologiska barn. Det får förutsättas all den föreslagna lydelsen även omfattar
adoptivföräldrar och adoptivbarn. Enligt nämndens mening bör emellertid
bestämmelsen även omfatta fosterföräldrar och fosterbarn. Den föreslagna
lydelsen kan även i övrigt medföra tolknings-svårigheter t. ex. beträffande
läget i &amp;quot;ofullständiga&amp;quot; familjer. Vidare fram­går inte om vårdnadshavaren
eller båda biologiska föräldrarna skaU göra anmälan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Anmälningsskyldighet och prövning av förutsättningarna för befrielse från
skolgång&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
instämmer allmänt i kommitténs uppfattning att det alltjämt bör vara
skolstyrelsen som fattar beslut om befrielse från skolgång för barn som bereds
enskild undervisning. Solna kommun anser att detta bör skrivas in i den
paragraf i skollagen som handlar om enskild undervis­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Praktiskt
taget samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan har släkt sig posiUva
till att anmälningsskyldighet för föräldrarna fastslås i lagtexten. SÖ anser
att anmälan skall vara skriftlig. Bl. a. länsskolnämnden i Skara­borgs lån
framhåller att anmälan bör göras innan den enskilda undervis-168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section996&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section997&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen inleds. Solna
kommun uttalar att föräldrarna liU sin anmälan bör    Prop. 1985/86: 10 foga en
plan över den Ulltänkta enskUda undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
remissinstanser, l.ex. länsskolnämnden i Kronobergs län, anser     Bilaga 9 att
kommitténs lagförslag inte ger klart uttryck ät att anmälan måste följas av en
prövning från skolstyrelsens sida av att förutsättningarna för befriel­se
verkligen föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser, bl. a. länsskolnämnderna i Skaraborgs och Jämt­tands län saml
Solna och Sollefteå kommuner, betonar vikten av att ett beslut om befrielse
från skolgång föregås av en utredning. Sollefteå kom­mun tillfogar i
sammanhanget att det i fall där skolstyrelsen avslår en framstäUning om enskUd
undervisning är väsenUigt att utredningsmaterial finns alt Ullgä, särskik om
beslutet överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
del remissinstanser påtalar svårigheterna att bedöma om den enskk-da
undervisningen väsentligen motsvarar grundskolans, vilket såväl enligt gäUande
rätt som enligt kommitténs förslag är en förutsättning för befrielse från
skolgång. En sådan remissinstans är Solna kommun, som anmärker pä att
författningstexten inte ger svar på så viktiga frågor som t. ex. vilka krav som
skaU uppfyllas för att undervisningen skaU anses väsentligen motsvara
grandskolans, vilka ämnen som skall ingå och vilka krav som skaU ställas på
kompetensen hos den som undervisar. Solna kommun framhåller i sammanhanget att
barnet måste garanteras fullgod undervisning. Kom­munen anser att en bättre
överensstämmelse med kraven för godkännande av enskild skola bör eftersträvas.
Kommunen anför också alt landels skolstyrelser måste ges föratsättningar att
åstadkomma en likartad bedöm­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kronobergs län berör i sitt yttrande sambandet mellan skolstyrelsens prövning
av om föratsättningarna för befrielse frän skolgång föreligger och
skolstyrelsens efterföljande kontroll. I det förra fallet talas, i lagtexten
enbart om undervisning, medan den av kommittén föreslagna lagtexten i det
senare fallet talar även om barnets situaUon i övrigt. Om den efterföljande
kontrollen skall avse även barnets situaUon i övrigt — vilket länsskolnämnden
inte har något emol — bör en prövning i sådant hänseende ingå redan när
ställning tas till om barnet skall befrias från skolgång, anser länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Den efterföljande kontrollen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
ansluter sig i allmänhet till kommitténs förslag att det skall bli
obligatoriskt med kontroll från skolstyrelsens sida av hur enskUd undervisning
av barn som befriats från skolgång utfaller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser
som uttalat sig i saken instämmer i kommkténs&lt;br&gt;
förslag att kontrok skall ske minst en gång per år. En del remissinstanser&lt;br&gt;
anser emeUertid att detta är otUlräckligt. Vissa remissinstanser med sådan&lt;br&gt;
inställning förordar att kontroll skall ske minst en gång per termin. Till&lt;br&gt;
dessa hör Ljusnarsbergs och Sollefteå kommuner. Länsskolnämnden i&lt;br&gt;
Södermanlands län och Oskarshamns kommun anser att det i lagtexten&lt;br&gt;
bör föreskrivas kontinuerlig kontroll. Utredningen om barnens rätt uttalar&lt;br&gt;
rent allmänt att del självfallet är bäst om skolmyndigheten kan nå sådan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section998&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section999&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10     kontakt med föräldrarna och barnet att den kontinueriigt kan
följa under­&lt;br&gt;
visningen. Även elevvårdskommittén betonar vikten av att kontakten med&lt;br&gt;
Bilaga 9&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;barn som bereds enskild undervisning och deras hem
blir mera regelbun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
och inte inskränker sig till ett tUlfälle per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
kommitténs förslag skall kontrollen avse såväl att barnet får godtagbar
undervisning som - vilket innebär en nyhet - att barnets situation i övrigt är
tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan instämmer i att kontrol­len inte
bör begränsas Ull vad som närmast är en kunskapsprövning. Länsskolnämnden i
Södermanlands tån, Hultsfreds och SoUefteå kom­muner samt elevvårdskommittén
betonar vikten av all barnets allsidiga utveckling och helhelssituaUon omfattas
av kontrollen. Hultsfreds kom­mun menar att detta är viktigt, eftersom enskild
undervisning kan medföra viss isolering och avskärmning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Kronobergs lån efterlyser en närmare förklaring till vad som avses med
barnets situation i övrigt och påpekar att ett förtydli­gande pä denna punkt är
viktigt, eftersom brister i förhållanden som omfattas av skolstyrelsens kontroU
kan leda Ull ett beslut om åläggande av skolgång. Länsskolnämnden anser också,
att om kontrollen skaU avse inle bara undervisningen utan även barnets
situation i övrigt - något som länsskolnämnden inte har något emot - en
prövning i sådant hänseende bör ingå redan när ställning tas till om barnet
skall befrias frän skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jönköpings län anser alt en obligatorisk kontroU av både kunskaper och barnets
situation i övrigt skapar bättre föratsättningar att följa barnets utveckling. Länsskolnämnden
har emellertid den bestäm­da uppfattningen att kontrollen endast skall avse
sådana förhållanden, varom bestämmelser finns i skoUagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
del remissinstanser anser att det måste klariäggas hur, var och av vem
kontrollen skall utövas. Synpunkter av detta slag anförs av bl. a. Solna
kommun, som menar att vägledning i form av l.ex. särskilda anvis­ningar krävs,
inte minst för alt skolstyrelserna skak kunna göra likartade bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
i Jämtlands län menar att samarbete med de barna­vårdande myndigheterna är av
vikt, eftersom kontrollen kan uppfattas som en inspektion av hemmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sollefteå
kommun anser att det för en kontroll krävs att föräldrarna såsom underlag
redovisar en plan över verksamheten. Enligt kommunen bör kontrollen vara väl
dokumenterad. Skolstyrelsen bör eftersträva en samverkan mellan verksamheten i
grandskolan och verksamheten med enskild undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PUgrimsskotans
lärar- och föräldraförening motsätter sig de ändringar&lt;br&gt;
som kommittén föreslår i fråga om efterföljande kontroU. Föreningen anför&lt;br&gt;
beträffande lagförslaget i denna del: Här vänder vi oss emot uttrycket&lt;br&gt;
&amp;quot;minst&amp;quot;, som inte innebär några som helst beskärningar. Stömingar i&lt;br&gt;
undervisningen skulle därigenom kunna ske dagligen, en gång i veckan&lt;br&gt;
eller när som helst. I förslaget måste framgå att kontrollen endast fär ske i&lt;br&gt;
samråd med föräldrama och på ett sådant sätt att inte undervisningen&lt;br&gt;
170&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;menligt störs. Vi vänder oss också emot att kontroUen
av undervisningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1000&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1001&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
inriktas på att utröna om barnels &amp;quot;situation i övrigt är tillfredssläUan- Prop.
1985/86: 10 de&amp;quot;. Lagförslaget ger skolmyndigheterna möjligheter att
godtyckligt ingri­pa mot föräldrarna utan att behöva motivera ingripandet med
några rätts- Bilaga 9 liga aspekter. Vi anser att den nuvarande lagtextens
lydelse redan ger samhället tillräckliga möjligheter att kontroUera om barnens
kunskap är tillfredsställande. Därför anser vi här att en ändring är överambitiös,
skadlig, orättfärdig och stridande mot rättsbegreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4
Barnets inflytande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser som yttrat sig på denna punkt har i allmänhet ansluUt sig tUl kommkténs
instäkning att det inflytande barnet bör ha tillgodoses genom sädana ändringar
i gällande lagstiftning på föräldrarättens område som utredningen om barnens
rätt har föreslagit i sitt betänkande (SOU 1979:63) Bamets rätt 2. Om
föräldraansvar m. m.' En och annan remissin­stans vill emellertid att lagstadgad
skyldighet att samräda med barnet i frågor rörande enskild undervisning införs
i avvaktan på lagstiftning pä grundval av förslaget från utredningen om barnens
rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
om barnens rätt: SEH-kommittén har ansett att om de av oss föreslagna
ändringarna i 6 kap. föräldrabalken blir lag skulle någon särskild bestämmelse
härom inte erfordras i skoUagen. Vi är härvid av den uppfattningen att man bör
överväga att inta en föreskrift om samråd i 35 § skollagen om den nu föreslagna
ändringen av paragrafen träder i kraft innan de av oss lämnade förslagen om
bestämmelser om med- och själv­bestämmanderätt för barnet föranleder
lagstiftning. Vi vill i detta samman­hang framhålla vikten av att även
skolmyndigheten samråder med barnet. Skolmyndigheten bör söka utröna bamets instäUning
när det är fråga om att bamet skall befrias från skolgång. Även efter det att
sådant beslut fattats bör skolmyndigheten samråda inte bara med föräldrarna
utan också med barnet. Det är enligt vår mening angeläget att barnet ges
möjlighet att påverka sin situation och detta gäller även i skolan. Det kan
finnas anled­ning att närmare undersöka barnets ställning inom skolan. Vi ämnar
därför återkomma till denna fråga i ett senare skede av värt eget arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevvårdskommittén
menar att det är angeläget, att skolstyrelsen, i samband med den utredning som
skall föregå beslut om skolbefrielse för enskild undervisning, söker utröna
barnets inställning UU en sådan form av undervisning och i vilken utsträckning
samråd skett mellan föräldrar och barn. Detta kan vara viktigt med hänsyn till
skolstyrelsens beslut i frågan och den utveckling en ev. enskild undervisning
kan få. Enligt elevvårds­kommitténs mening bör det framgå av bestämmelserna i
35 8, att föräldrar skak samräda med sina barn före beslul om enskUd
undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Betänkandet SOU 1979:63 har lagts till grund för prop.
1981/82: 168. Riksdagen&lt;br&gt;
har i januari 1983 fattat beslut med anledning av prop. (LU 1982/83: 17, rskr&lt;br&gt;
1982/83: 131, SFS 1983:47).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1002&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1003&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 10&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverkcts
rapport rörande regler om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skolhälsovården&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket
(RRV) har i juni 1982 avgett revisionsrapporten Granskning av
skolöverstyrelsens anvisningar - Skolhälsovård (RRV dnr 1979:1325).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
rapporten föreslås sammanfattningsvis att alla föreskrifter och anvis­ningar
som skolöverstyrelsen har utfärdat inom skolhälsovårdsområdet upphävs eUer
omarbetas Ull allmänna råd utom föreskriften om behörig-hetsvUlkor för
skolsköterskor. I rapporten framhålls även att bestämmel­serna om skolhälsovård
i skollagen (SL) och skolförordningen (SO bör kunna göras mindre detaljerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
hälsokontroller anförs bl. a. följande, (s. 28 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skollagens
detaljerade regler om läkarandersökningar har lett till alt skoUäkarna i många
kommuner nästan enbart hinner med all utföra de föreskrivna klassundersökningarna,
RRV delar den uppfattning som fram­förts från ett stort antal forskare och skolläkare
att hälsokontrollerna tar en alltför stor del av skolläkarnas arbetstid och att
värdet av kontrollerna i dag inte står i rimlig proportion Ull kostnaderna.
Vissa kommuner följer inte heller skollagens bestämmelser, utan har lagt
klassundersökningarna på skolsköterskan. Forskningsresultat indikeraratt
hälsokontroller utförda av en välutbkdad skolsköterska inte innebär en sämre skolhälsovård.
RRV anser därför att det inte längre finns skäl att bibehålla bestämmelsen om
att klassundersökningarna skall utföras av skolläkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sedan gäller frågan om i vUka årskurser skolbarnen skall undersö­kas och vilka
moment som skall ingå i hälsokontrollerna är bUden inte lika entydig. Nuvarande
minimikrav i SL om tre undersökningar i grandskolan och en i gymnasiet
förefaller dock inte att vara ändamålsenliga. Vissa undersökningar t. ex.
kontroll av syn och scolios behöver göras oftare, medan ändra undersökningar
kan tonas ned,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
anser att man bör ha samma synsätt på skolhälsovården som på barnhälsovården
och all reglerna om hälsokontroller inom båda dessa områden bör ges i form av
allmänna råd. Nuvarande föreskrifter i SL om minst tre hälsokontroller i
grundskolan bör därför enligt RRV:s mening upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
anledning Ull alt RRV anser att man inle bör ha bindande regler om
hälsokontroller är att nyttan av vissa undersökningar, l.ex. urinundersök­ningar,
inle är klart belagd och alt nya forskningsresultat snabbi kan komma fram som
motiverar en ändring av hälsokontrollemas omfattning och inriktning. Bindande
regler ändras ofta inle i takt med ulveckUngen och de kan då hindra lokala
strävanden att effekUvisera skolhälsovården. Hälsoproblemen och skolhälsovårdens
resurser varierar också mellan oli­ka kommuner. Att centralt föreskriva vkken
omfattning och innehåll hälso-kontrokerna skall ha är därför olämpligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HälsokontroUerna
inom skolhälsovården är UU skillnad frän hälsokon-trollema inom barnhälsovården
obligatoriska för alla elever. Bestämmel­ser härom finns i 25 a 8 5 st SL och 17
8 4 kap, Sf Skolförfattningsutred­ningen har endast föreslagit vissa
redaktionella ändringar av dessa paragra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1004&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1005&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fer
samt att bestämmelsen om att gymnasieelever skall låta läkarandersöka    Prop.
1985/86: 10 sig bör överflyttas frän Sf till SL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i SL och Sf om skyldighet för elevema att genomgå Bilasa 10 hälsokontroller har
i dag ingen prakUsk betydelse. Erfarenheterna från barnhälsovården visar att
man kan nå hög anslutning tUl hälsokontrollerna utan tvingande regler. De
hälsokontroller som skolsköterskorna utför i årskurs 2 och 6 är enligt
nuvarande lagstiftning helt frivilliga men omfattar trots delta praktiskt taget
alla barn. Med hänsyn härtill och med hänsyn till att enstaka bortfall inte pä
något avgörande sätt påverkar hälsosituationen vid skolorna anser RRV att
hälsokontrollerna inom skolhälsovården inte bör vara tvingande utan betraktas
som en del av den sociala service som erbjuds medborgarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skollagens
föreskrifter om huvudmannaskap och mål för skolhälsovår­den är enligt RRV
viktiga bestämmelser som bör vara kvar och eventuellt förtydligas, medan lagens
övriga föreskrifter om skolhälsovården bör kun­na utformas mindre detaljerat (s.
62).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1006&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1007&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1008&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1009&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolhuvudmännens
kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan och gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Nuvarande regelsystem i huvuddrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
28 8 skoUagen får avgift inte tas ut för undervisningen i grundsko­lan. Genom
hänvisning i 29 8 Ull 28 8 gäller motsvarande för gymnasiesko­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
förarbetena tik skollagen framgår att bestämmelsen i 28 8 skollagen om
avgiftsfrihet tar sikte pä inskrivnings- och terminsavgifter och att
bestämmelsen inte är avsedd att omfatta t. ex. kostnader för undervis­ningsmateriel
(SOU 1961:30 s. 811, prop. 1962:136 s, 76-77).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1957 års skolberednings lagförslag fanns en bestämmelse om att kom­mun i skälig
omfattning skall tillhandahålla elev vid grandskolan materiel, som fordras för
en tidsenlig undervisning (SOU 1961:30 s. 800, 811 och 820). I propositionen
anfördes emellertid att en bestämmelse om tillhanda­hållande av materiel m. m.
åt eleverna kunde inflyta i skolstadgan (prop. 1962:136 s. 86). Numera finns i
2 kap. 27 S första stycket skolförordningen en föreskrift om all elev i
grundskolan i skälig omfattning skall ha tillgång till läromedel och annan
materiel som fordras för en tidsenlig undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att skolhuvudmännen
tUlhandahäller läromedel m. m. behöver inte be­tyda att elevema fär behälla dem
som sina. I läroplanen för grandskolan (Lgr 80) och i skolförordningen finns
emellertid föreskrifter om s. k. gävoläromedel. Enligt 2 kap. 27 8 andra
stycket skolförordningen skall eleverna i grandskolan som gåva få behälla vissa
tryckta basläromedel (materiel som täcker väsenUiga delar av ämne, ämnesgrapp
eller kursmo­ment enligt gällande läroplan och är ägnat att ge fasthet och
sammanhang i studierna) eller väsentliga hjälpmedel såsom lexikon och
kartböcker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
intresse för bedömningen av skolhuvudmännens kostnadsansvar är även skollagens
bestämmelser om skolplikt och en motsvarande rätt för de skolpliktiga till
skolgång i grundskolan samt kommunemas skyldighet att anordna grundskola. För
gymnasieskolans del finns beslämmelser om rätt för här i landet bosatta
ungdomar, vilka fyller föreskrivna inträdesvillkor, att i mån av Ullgång på
plats fä undervisning i gymnasieskolan. Kommuner och landstingskommuner har
skyldighet att främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i
gymnasieskolan. Enligt 48 8 första stycket skollagen skak kommunema bestrida de
kostnader för grandskolan som inte läcks av allmänna medel. 149 8 föreskrivs
ett motsvarande kostnads­ansvar för kommuner och landstingskommuner som
anordnar gymnasie­skola. Det nyss redovisade uttalandet i prop. 1962:136 s. 86
om att en bestämmelse om tillhandahåUande av materiel m.m. åt eleverna kunde
inflyta i skolstadgan finns i moUvtexten tUl 48 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
25 a 8 skollagen omfattar grandskolan skolhälsovård som skak vara kostnadsfri
för eleverna. Detsamma gäker enligt 29 8 sådana studie­vägar i gymnasieskolan
som omfattar minst ett läsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnadsansvaret
kommuner och landstingskommuner emeUan regleras genom bestämmelser om interkommunal
ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1010&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1011&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Normak
låter skolhuvudmännen eleverna i grandskolan och gymnasie- Prop. 1985/86:10
skolan fä fria skolmälUder. Det är också vanligt att inte bara eleverna i
grandskolan ulan också eleverna i gymnasieskolan har fria läromedel och Bilaga
11 annan fri undervisningsmateriel. När regeringen årligen fastställer belopp
för interkommunal ersättning (se bilaga 12) anges för elever i grandskolan och
gymnasieskolan hur stor del som avser fria skolmåltider och för elever i
gymnasieskolan dessutom hur stor del som avser fria läromedel och annan fri
undervisningsmateriel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Skolförfattningsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bl.
a. mot bakgrand av det ansträngda ekonomiska läget har pä senare tid i en del
kommuner förekommit diskussion om i vilken utsträckning avgifter får tas ut av
eleverna i grundskolan och gymnasieskolan. Diskus­sionen har gällt kostnader
för t. ex. vissa läromedel i gymnasieskolan, skolmälUder och skolskjutsning. Skolförfaltningsutredningen
upplyser att det från flera håll har påpekats för utredningen att oklarhet
råder om vad som gäller på detta område. Utredningen har analyserat innebörden
av gällande bestämmelser och med ledning därav lagt fram förslag till före­skrifter
som inte avses innebära någon ändring utan endast förtydligande av vad som nu
gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nuvarande skollagen används begreppet undervisning Det har en mera
vidsträckt betydelse än ordet rent språkligt förmedlar. Flera bestäm­melser i
skollagen bygger direkt eller indirekt på detta begrepp. Det gäller bl. a.
bestämmelserna om att avgift inte fär tas ut för undervisningen i grundskolan
och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
föreslår alt i stället begreppet utbildning skall användas. Det skall inrymma aU
verksamhet som bedrivs i skolans regi i syfte att uppnå skolans målsättning,
däri inbegripet att elevema har tillgång till vad som är nödvändigt för alt
verksamheten skall kunna bedri­vas. På begreppet utbildning bygger bl. a.
bestämmelserna om kostnadsfri utbildning i utredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagförslagets 1 kap. 7 8 första stycket skall utbildningen i grand­skolan och
gymnasieskolan vara kostnadsfri för eleverna. I samma para­grafs andra stycke
finns ett undantag. En kommun eller landstingskom­mun, som bedriver
gymnasieskola, får besluta att eleverna i denna skol­form helt eller delvis
själva skall bekosta sådana nödvändiga läroböcker, skrivmateriel och andra
utbildningshjälpmedel som används för eget brak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfattningsutredningen
menar att det i skyldigheten alt bekosta utbildning också ligger en skyldighet
att bekosta/ör utbildningen nödvän­diga läroböcker, skrivmateriel och andra utbiidningshjälpmedel.
Genom nyss redovisade 1 kap. 7 8 andra stycket föreslår utredningen ett undantag
från denna regel. Det är avsett att innebära en anpassning Ull &amp;quot;vad som
faktiskt gäller&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller att det krävs ett uttryckligt författningsstöd för&lt;br&gt;
att en kommun eller landsUngskommun skall få ta ut avgift för specialreg­&lt;br&gt;
lerad verksamhet. Enligt utredningen behövs därför inte någon bestämmel­&lt;br&gt;
se om avgiflsfrihet. Huvudregeln om att utbildningen skall vara kostnadsfri&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1012&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1013&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10     för eleverna har utredningen tagit med i lagtexten för
tydlighetens skull. Utredningen har inte sett någon anledning att i sitt
lagförslag la med någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 11&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttrycklig
motsvarighet till bestämmelserna i den nuvarande skollagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48
8 första stycket och 49 8 om kommunernas och landstingskommuner­nas
principiella kostnadsansvar för sina grandskolor och gymnasieskolor.
Utredningen häller i princip skolsocial verksamhet utanför utbildnings­begreppet.
Med skolsocial verksamhet avser utredningen skolsociala för­måner såsom skolhälsovård,
skolskjutsning och skolmälUder. Tkl skolso­cial verksamhet räknar utredningen
också drivande av elevhem. Liksom nuvarande lag innehåUer utredningens
lagförslag bestämmelser om skyl­dighet att anordna för eleverna kostnadsfri skolhälsovård
(1 kap. 8 8 och 9 kap.). Skolsocial verksamhet i övrigt kan enligt utredningen
i vissa fall vara så nödvändig för utbildningen att det redan av åliggandet att
bekosta denna följer en skyldighet att utan avgift anordna sädan verksamhet.
Men i den mån skolhuvudmännen frivilligt anordnar skolsocial verksamhet får de
i princip finansiera verksamheten genom avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfaltningsutredningen
konstaterar att skolmåltider UU sin art inte kan betraktas som utbildning. Det fmns
inte något uttryckligt åliggande för kommunerna att anordna skolmåltider. Det
slår därför kommunerna fritt att ta ut avgift av dem som vill utnyttja
skolmåltiderna (undantag gäller för måltid i samband med undervisningen i
hemkunskap, se 2 kap. 27 S iredje stycket skolförordningen). Ibland anordnas utbUdning
på sådant sätt - t. ex. i form av lägerskola - att det i prakUken inte blir
möjligt för elevema att få mat annat än genom skolans försorg. Skolmåltiden kan
då bli helt nödvändig för att eleverna över huvud taget skak kunna delta i
utbildning­en. I sådana undantagsfall bör därför skyldighet att tillhandahålla
måltider anses,följa av skollagens föreskrift om kommunens skyldighet att
anordna utbildning. Följaktligen får då inte heller någon avgift tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfaltningsutredningen
har i sitt belänkande uttalat att skolhuvud­männen i vissa fall som en direkt
följd av åliggandet att sörja för utbildning­en kan vara skyldiga att anordna
för eleverna kostnadsfri skolskjutsning. Uttalandet avser såväl gällande rätt
som utredningens lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
remissinstanser har yttrat sig beträffande skolhuvudmännens kostnadsansvar. ÅtskiUiga
efterlyser ytterligare preciseringar av vilka skyldigheter skolhuvudmännen har
att tillhandahålla oUka anordningar och vilket utrymme som finns för
avgiftsbeläggning. De flesta synpunkterna i sak rör läroböcker, skolmåltider
och skolskjutsar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
remissinstanser - bl. a. skolöverstyrelsen och kommunför­bunden - anser att det
inte bör kunna krävas att eleverna i gymnasiesko­lan själva skall bekosta
nödvändiga läroböcker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enstaka
remissinstanser anser att skolhuvudmännen bör ha skyldighet att tUlhandahälla
och bekosta skolmåltider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller skolskjutsar anser vissa remissinstanser all ersättning bör&lt;br&gt;
kunna tas ut i en del fall, medan andra anser att skolskjutsning i princip&lt;br&gt;
176&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alllid skall vara kostnadsfri för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Se
närmare bUaga 5 avsnitt 3.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1014&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1015&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
12     Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elevområden m. m. och interkommunal ersättning     BUaga
12 för elever i grundskolan och gymnasieskolan -nuvarande regelsystem i
huvuddrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Elevernas fördelning mellan och inom olika
skolhuvudmans grundskolor och gymnasieskolor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bosättning
i riket är en föratsättning för skolplikt och motsvarande rätt till skolgång i
grandskolan. Bosättning i riket är också en förutsättning för rätt till
utbildning i gymnasieskolan. När det gäller gymnasieskolan finns även särskilda
föreskrifter om inträdesvillkor och urvalsgrunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härutöver
finns bestämmelser som reglerar frågan i vilken kommuns grundskola eller i
vilken kommuns eller landstingskommuns gymnasiesko­la som en elev skall eller
får tas emot. Vidare finns föreskrifter om elever­nas fördelning pä skolenheter
inom kommunens eller landstingskommu­nens skola. Detta regelsystem är fastlagt
genom bestämmelser i skollagen och skolförordningen. Det bygger på att varje
kommuns grundskola och varje kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola
utgör en helhet, även om eleverna är fördelade på flera skolenheter, I huvudsak
gäller följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Etevområden
och hur de bestäms&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upptagningsområdena
för kommunernas grundskolor och gymnasiesko­lor samt landstingskommunernas
gymnasieskolor kallas elevomräden. Dessa bestäms genom statliga beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
eievområde skall enligt skollagen alltid omfatta den kommun eller
landstingskommun som handhar skolans förvaltning. Om det behövs för att
åstadkomma en ändamålsenlig organisation av skolväsendet, skall i ett eievområde
även ingå en eller flera andra kommuner eller landstingskom­muner eUer delar
därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
huvudregeln bestäms ett eievområde för varje skolform och skol­huvudman.
Särskilt eievområde kan bestämmas för viss del av en skol­form, såsom för ett
stadium i grandskolan eller en studieväg i gymnasie­skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller gymnasieskolan skall enligt skolförordningen elevomräden i princip
bestämmas så, att varje del av landet i fråga om varje studieväg ingår i
elevområdet för någon skolhuvudmans skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Endast
en del av landets kommuner anordnar gymnasieskola. HärtiU kommer att vaije
huvudman inom sin gymnasieskola anordnar endast en del av de studievägar som finns
inom skolformen. Det finns studievägar som anordnas på endast en eller ett
fåtal orter i landet. Därför måste mänga skolhuvudmans gymnasieskolor eller
delar av dessa ha elevområden som sträcker sig utanför den egna kommunen eller landsUngskommunen.
För vissa studievägar är hela riket eievområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12  
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1016&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1017&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutsmyndigheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ankommer enligt skollagen på länsskolnämnden alt
besluta om elevomräden, om inte regeringen bestämmer annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har meddelat föreskrifter om att länsstyrelsen
skall besluta om elevområde för grundskolans högstadium. Vidare har regeringen
i bestämmelser för speciella utbildningar inom grundskolan och gymnasie­skolan
i vissa fall meddelat föreskrifter om elevomrädenas omfattning. Som exempel kan
nämnas föreskrifterna om att hela riket skall vara elev­område för
försöksverksamheten med förberedande dansundervisning på grundskolans mellan-
och högstadier samt för specialkursen för utbildning av yrkesdansare i
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del finns särskilda föreskrifter för fall där sådana
beslut om eievområde som ankommer pä länsskolnämnderna berör kommuner eller
landstings­kommuner i olika län. Om länsskolnämnderna inte kan enas, skall
ärendet enligt skollagen hänskjutas lill regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer. Regeringen har beträffande gymnasieskolan meddelat före­skrifter
om att ett sådant ärende skall hänskjutas lill skolöverstyrelsen för avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1018&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillhörighet till elevområde&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TiU ett elevområde hör - med vissa undantag för
grundskolans del -den som är kyrkobokförd inom området. Såsom tidigare nämnts
gäller skollagens bestämmelser om rätt till undervisning i grundskolan och gym­nasieskolan
endast dem som räknas som bosatta i riket. Föreskrifterna om elevomräden fär
därför inte aktualitet för andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillträde tid en viss kommuns etter landstingskommuns
skola&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elevområdesindelningen har till syfte alt bestämma i vUken
kommuns grundskola eller i vilken kommuns eller landsUngskommuns gymnasiesko­la
någon skall gå. Elevområdestillhörigheten är emellertid inte alltid avgö­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt skollagens huvudregel för grundskolan skall ett
barn tas emot i den kommuns grundskola, till vars elevområde barnet hör. Om
särskilda skäl föreligger, skall emellertid i en kommuns grundskola tas emot
ett barn, som inte hör till skolans elevområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I en
kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola skall enligt skol­lagen bland de
sökande som uppfyller inträdesfordringarna i första hand las emot de som
tillhör skolans elevområde och de för vilka skolan annars av särskilda skäl är
den lämpligaste och i andra hand övriga, dock inte den som på grund av elevområdestillhörighet
eller särskilda skäl skall mottas i någon annan kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola och som kan beredas plats där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilda
föreskrifter när elevområden övertappar varandra&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förutsätts kunna inträffa att elevområdet för
grundskolan eller del av grundskolan i en kommun sammanfaller med elevområdet
för grundskolan eller del av grundskolan i en annan kommun. Det förekommer
också att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1020&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1021&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;elevområdet
för en studieväg vid en kommuns eller landstingskommuns Prop. 1985/86: 10
gymnasieskola sammanfaller helt eller delvis med elevområdet för samma
studieväg vid en annan kommuns eller landstingskommuns gymnasiesko- BUaga 12
la. I sädana fall får länsskolnämnden enligt skolförordningen meddela
föreskrifter om hur eleverna skall fördelas mellan skolorna. Om frågan berör
kommuner eller landstingskommuner i olika län och länsskolnämn­derna inte kan
enas, skall ärendet hänskjutas till skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevernas
fördelning på skolenheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det för en kommuns grundskola finns två eller flera skolenheter, skall eleverna
enligt skolförordningen fördelas pä skolenheterna med hän­syn främst till vad
som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt och till vad som krävs för
att effektivt utnyttja lokaler och andra utbild­ningsresurser. AUmänna
föreskrifter om fördelningen får meddelas av skolstyrelsen, om inte länsskolnämnden
meddelar sådana föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
gäller, om det för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola finns två
eller flera skolenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Interkommunal ersättning för elever i grundskolan och
gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
regelsystem för interkommunal ersättning är fastlagt genom bestämmelser i
skollagen, skolförordningen, kungörelsen (1971:339) om ersättning vid samverkan
inom skolväsendel och årliga förordningar om vissa ersättningar vid kommunal
samverkan på skolväsendels område (senaste förordning i ämnet 1984:646). I
huvudsak gäller följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kommun eller landsUngskommun som på grund av skollagens före­skrifter i sin
gymnasieskola har tagit emot en elev som inte är kyrkobok­förd inom kommunen
eller landstingskommunen har rätt Ull s.k. interkom­munal ersättning för
undervisningen. Det finns en särskild bestämmelse om rätt till sådan ersättning
i fall där eleven är vuxen. Interkommunal ersättning skall utges av den kommun eUer
landstingskommun inom vilken eleven är kyrkobokförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
grandskolan gäller samma system som för gymnasieskolan med vissa speciella
undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna
eller landstingskommunerna kan själva komma överens om den interkommunala
ersättningens storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;När en sådan överenskommelse inte föreligger skall interkommunal ersättning
enligl huvudregeln utgå med belopp som fastställs av länsskol­nämnden enligt av
regeringen utfärdade anvisningar. Sädana anvisningar finns i kungörelsen (1971:339)
om ersättning vid samverkan inom skolvä­sendet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kungörelsen
bygger på åtskillnad mellan nettokostnader och merkost­nader för en elev. Med
nettokostnader för en elev avses skolhuvudmän­nens samtliga kostnader för
driften av viss skolform eller del av skolform med avdrag för statsbidrag samt gävo-
och donationsmedel, proportioneUt fördelade pä eleverna. Med merkostnader för
en elev avses den del av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:371.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1022&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1023&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10 skolhuvudmännens nettokostnader för undervisningen i viss skolform
eller&lt;br&gt;
del av skolform som kan hänföras enbart till undervisningen av en viss&lt;br&gt;
BUaga 12&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;elev. Om de elever för vilka interkommunal
ersättning skall lämnas tiU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolhuvudmännen
regelmässigt uppgår till sådant antal som inverkar på skolans organisation har skolhuvudmännen
rätt till ersättning för sina nettokostnader för de aktuella eleverna, I annat
fall utgår ersättning för skolhuvudmännens merkostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beräkningarna
av nettokostnader och merkostnader sker i princip läs­årsvis. Elevantalet
beräknas normalt till medeltalet av antalet elever en vecka efter läsårets
början och en vecka före läsårets slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nämnda huvudregeln med tillhörande reglering i kungörelsen från 1971 har
begränsad praktisk betydelse. Om regeringen eller den myndighet regeringen
förordnar beträffande viss undervisning har fastställt ersätt­ningsbelopp för
elev och läsår eller kurs räknat, skall nämligen i stället det belopp&amp;gt;et Ullämpas.
Genom årliga förordningar om schablonbelopp fast­ställer regeringen vilka
ersättningsbelopp som skall Ullämpas kommuner (ej landstingskommuner) emellan,
om de inte kommer överens om annat, i fråga om elever i grundskolan och elever
pä gymnasieskolans linjer (ej specialkurser).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den senaste förordningen i ämnet (SFS 1984:646) är för läsåret 1984/85 beloppet
per elev och termin 5480 kr för elever i grundskolans årskurser 1—6, 7010 kr för
elever i grandskolans årskurser 7-9, 7010 kr för elever på de teoretiska och
några av de yrkesinriktade linjerna i gymna­sieskolan, 9720 kr för elever på
sex yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan samt 12020 kr på fem sädana linjer.
I beloppen ingår 895 kr för fria skolmåltider. Dessutom ingår i beloppen för
elever i gymnasieskola 610 eller 1590 kr för fria läromedel och annan fri
undervisningsmateriel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
händelse av tvist mellan kommunerna om vilket belopp som skak gälla, ankommer
det enligt skollagen på länsskolnämnden all efter framslällning bestämma
ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de årliga förordningarna anges alltså belopp per elev och termin, inte per elev
och läsår som föratsätts i skoUagen. Till skillnad från skollagen innehåUer de
ärliga förordningarna vissa bestämmelser om avgörande tid­punkter under
terminerna. Enligt den senaste förordningen skall således ersättning för
höstterminen 1984 lämnas för den som är elev i grandskolan eller gymnasieskolan
den 1 oktober 1984. För vårterminen 1985 är den 1 mars 1985 på samma sätt
avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1024&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1025&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 13    Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppföljande verksamhet för ungdomar under 18 år    Bilaga
13 — nuvarande bestämmelser och deras bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen före år 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av propositionen om skolans inre arbete (SIA) beslöt riksdagen våren
1976 all skolstyrelsen i samarbete med den lokala arbets­förmedlingen och
sociala myndigheter skulle bedriva en uppföljande stu­die- och yrkesorientering
för att stödja ungdomar under 18 är som efter avslutad grundskola varken studerar
eller har arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367). Della
uppföljningsansvar för skolsty­relsen har efter förslag i propositionen om ny
läroplan för grandskolan utvidgats till att bli övergripande och alltså omfatta
även dem som efter en tid i arbete eller utbildning åter står ulan
sysselsättning (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422).
Bestämmelser om uppföljande verk­samhet infördes i skolförordningen (1971:235).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
riksdagens beslut med anledning av den s. k. ungdomsproposi-Uonen (prop.
1979/80:145, UbU 1979/80:34, rskr 1979/80:363) fick kom­muner med gymnasieskola
möjlighet att med statligt bidrag anordna upp till fyra veckor långa
introduktionsprogram för utbildning samt yrkesintro­duktion upp till 40 veckor.
Sedermera fick introduktionsprogram och i vissa fall även yrkesintroduktion
anordnas även av kommuner som inte har gymnasieskola (prop. 1981/82:125, UbU
1981/82:36, rskr 1981/82:445 och UbU 1981/82:18 och 23, rskr 1981/82:252).
Organisatoriskt - dvs. i fråga om skolledning - skulle åtgärderna vara knutna tiU
gymnasieskolan eller annan skolform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
december 1981 slöt arbetsmarknadens parter avtal om s. k, ungdoms­platser.
Dessa blev ett komplement till övriga åtgärder för ungdomar under 18 år.
Arbetsmarknadsmyndigheterna anvisades medel för statsbidrag till arbetsgivare
som anställde ungdomar på ungdomsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
beslöt i juni 1982 att administrationen av bidragsgivningen till ungdomsplatser
fr. o. m. den 1 juli 1982 skulle föras över till kommunernas skolstyrelser (prop.
1981/82:150 bil. 4, AU 1981/82:28, rskr 1981/82:392).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
1982 års riksdagsbeslut infördes den 1 juli samma år bestämmel­ser om
uppföljande verksamhet i skollagen (1962:319). Numera finns därför i skoUagens
2 S bestämmelser om att varje kommun skall bedriva uppföljande studie- och
yrkesorientering och vidta andra åtgärder till stöd för ungdomar som inte har
fyllt 18 är och som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller
har fast anställning (SFS 1982:455). Enligt 9 a 8 skollagen skall skolstyrelsen
ha hand om förvaltning och verkställighet inom detta område, i den mån dessa
uppgifter inte tillkommer någon annan enligt bestämmelser som regeringen
meddelar eker enligt beslut som avses i 3 kap. 14 S kommunallagen. Paragrafen
innehåller också en särskild bestämmelse om att skolstyrelsen skall fullgöra de
uppgifter som följer av särskilda föreskrifter om statligt bidrag till åtgärder
för utbildning och arbete åt ungdomar under 18 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1026&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1027&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10     1983 års reform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1028&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
13&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
förslag i budgetpropositionen 1983 har riksdagen beslutat om ett nytt och
enhetligt system för statsunderstödd uppföljande verksamhet (prop. 1982/83:100 bU.
lOp. D25, UbU 1982/83:21, rskr 1982/83:311).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med det nya systemets införande företogs en översyn av
skolförordningens bestämmelserom uppföljande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Numera
gäller i fråga om uppföljande verksamhet dels de tidigare re­dovisade
bestämmelserna i skollagen, dels föreskrifter i 2 kap. 30 8 skol­förordningen,
dels förordningen (1983:583) om statsbidrag UU uppfölj­ningsinsatser för
ungdomar under 18 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
skolförordningen skall uppföljande verksamhet bedrivas i syfte att ge
ungdomarna möjlighet Ull arbete, praktik eller utbildning. Skolstyrel­sen skall
fortlöpande hälla sig underrättad om ungdomarnas situation. Den har ansvaret
för att ungdomarna fär vägledning i hithörande frågor och att andra lämpliga
åtgärder vidtas till stöd för dem. Den uppföljande verksam­heten skall bedrivas
i nära samverkan med berörda lokala statliga och kommunala organ, såsom den
offentliga arbetsförmedlingen och social­nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den nämnda förordningen om statsbidrag lill uppföljningsinsatser för ungdomar
under 18 år lämnas bidrag till kommuner som anordnar verksamhet enligt
individuella planer och till arbetsgivare som anställer ungdomar pä
ungdomsplatser inom ramen för sådana planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med en individuell plan är att hjälpa den unge alt så snart som möjligt övergå
till reguljär utbildning eller stadigvarande arbete. En indivi­duell plan skall
innehålla sädana moment av vägledning, utbildning och arbete som bedöms
lämpliga i det enskilda fallet. I en individuell plan bör anställning pä
ungdomsplats eller annan arbetslivspraktik växla med ut­bildning, exempelvis
lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser, andra specialkurser i
gymnasieskolan eller kurser inom kommunal vuxenutbild­ning. I varje individuell
plan skall ingå uppföljningsprogram som samman­hållande moment. Ett
uppföljningsprogram skall innehålla ett eller flera sädana moment som studie-
och yrkesorientering, personlig vägledning i hithörande frågor, facklig
information och annan arbetslivsorientering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall ha det övergripande ansvaret för de individuella planerna. Planerna får
dock omfatta insatser som handhas av andra än skolstyrelsen. Verksamheten skall
bedrivas i nära samverkan meUan skol­styrelsen, andra berörda kommunala organ
och den offentUga arbetsför­medlingen. Ledningen av verksamhet enligt
individuella planer kan organi­seras fristående eller knytas Ull någon
organisation utanför skolan. Skol­styrelsen får också besluta att ledningen
helt eller delvis skall knytas tUl en skolenhet med gymnasieskola, kommunal
vuxenutbildning eller grundsko­la.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1029&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1030&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1031&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 14     Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fria aktiviteter och samlad skoldag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Bakgrund och syfte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
om SlA-reformen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SlA-reformen
är en samlingsbeteckning för en rad ändringar som riksda­gen fattade
principbeslut om år 1976 för successivt genomförande med början år 1978 (prop.
1975/76:39, UbU 30, rskr 367). Ändringarna innebar Ull stor dei en
vidareutveckling av idéer och företeelser som redan fanns i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIA
står som förkortning för skolans inre arbete. Reformen syftade främst tUl att
ge det inre arbetet bättre föratsättningar till fromma för i första hand elever
med svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagsbeslutet
innebar ställningstaganden i fråga om bl, a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nya
arbetssätt och arbetsformer som syftar till ökad elevaktivitet och ökat
samarbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riktlinjer
för ändringar av läroplanen i syfte att bättre anpassa den till nutida krav
(riksdagen fattade år 1979 beslul om en ny läroplan på grundval av ett mera
preciserat förslag från regeringen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samlad
skoldag (varom mera i det följande)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmän
fritidsverksamhet i anslutning UU skoldagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ökad
kontakt skola-arbetsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;decentralisering
och ökat lokalt beslutsfattande med en friare resursan­vändning (riksdagen
fattade är 1978 beslut om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan på
grundval av ett mera preciserat förslag frän regeringen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidgad
demokrati med nya beslutsformer (skolans konferenssystem änd­rades 1978 pä
grundval av 1976 års riksdagsbeslut, varefter riksdagen 1980 för genomförande
1981 fattade beslut om samrådsskyldighet för rektor gentemot företrädare för
elever och föräldrar).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fria
aktiviteter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undervisning
enligt kursplanerna för de oUka ämnena i grundskolan skall ha viss omfattning,
som framgår av timplanerna. Denna del av sko­lans verksamhet brukar därför
kallas timplanebunden verksamhet. Härut­över har sedan mycket läng tid funnits
andra inslag i skolan, såsom mor­gonsamlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Före SIA-reformen ingick i
timplanerna för grundskolans högstadium&lt;br&gt;
tvä veckotimmar (dvs. 80 minuter i veckan) i varje årskurs för vad som&lt;br&gt;
kallades fritt valt arbete. Det fritt valda arbetet syftade lill att ge
eleverna&lt;br&gt;
möjlighet alt inom skolans ram — vid sidan av arbetet i obligatoriska&lt;br&gt;
ämnen och tUlvalsämnen — ytterligare odla sina intressen i samband med&lt;br&gt;
utvecklingsbefrämjande aktiviteter. Det kunde innebära att en enskild elev&lt;br&gt;
eller en grapp av elever utförde studieuppgifter eller konkreta uppgifter i&lt;br&gt;
fråga om praktiskt arbete. De kunde exempelvis arbeta i en förening, göra&lt;br&gt;
något åt den egna miljön, hjälpa andra eller vårda djur och växter. De&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jg3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunde
också bedriva hobbybetonade friUdssysselsättningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1032&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1033&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I och
med SlA-reformen försvann fritt valt arbete ur timplanerna för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundskolans högstadium.&lt;br&gt;
BUaga 14&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan läsåret 1978/79 har eleverna på högstadiet i
stället fria aktiviteter i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;form
av ej timplanebunden verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) har fr.o.m. läsåret 1982/83 såväl
högstadiet som mellanstadiet fria aktivketer, även om sam­lad skoldag inte
införs. För högstadiets del skall de fria aktiviteterna omfatta tid motsvarande
fem stadieveckotimmar' och för mellanstadiets del tid motsvarande två
stadieveckotimmar (stadieveckotimmar är det sammanlagda antalet veckotimmar för
stadiets tre årskurser).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Numera
finns i 5 kap. 3 a 8 skolförordningen ett slags definition av fria aktiviteter.
Där står: I vissa fall anordnas under skoldagen, utanför lektio­ner och
morgonsamling eller gemensam samling, för eleverna obligatoriska aktiviteter
vilka tillsammans med övrig verksamhet under skoldagen bildar en pedagogisk
helhet (fria aktiviteter).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fria
aktiviteter anordnas dels enligt de nu redovisade bestämmelserna för högstadiet
och mellanstadiet, dels - om samlad skoldag har införts — inom ramen för
bestämmelserna om samlad skoldag (se i det följande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgår av Lgr 80 är de allmänna syftena med fria aktiviteter att tillgodose
och stimulera elevernas verksamhelsbehov, sociala kontaktbe­hov och behov av
kulturell stimulans, att stimulera elevernas egen för­eningsverksamhet och
därvid se till att den betraktas och behandlas som elevernas egen angelägenhet,
organiserad och ledd av dem själva, att sUmulera till deltagande i skolans
beslutsprocesser och gå elevema tillhan­da med hjälp av stöd i elevrådsarbetet,
att bredda kontakterna med vuxna som är verksamma utanför skolan och att bredda
kännedomen om ortens förenings-, kultur- och fritidsliv och stimulera till
engagemang och aktivt deltagande i detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meningen
är således att de fria aktiviteterna skall befrämja elevemas allmänna
utveckling utöver vad som normalt kan ske genom den limplane-bundna
verksamheten. Det skall ske på sådant sätt, att en pedagogisk helhet uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör påpekas att vissa slags verksamheter kan förekomma såväl i form av fria
aktiviteter som i form av inslag i timplanebunden verksamhet. Som exempel kan
nämnas idrott, musik samt besök av föreningsföreträ­dare som berättar om sin
förening och dess verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samlad
skoldag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIA-reformen
innebär bl.a. att kommunerna kan införa s.k. samlad skoldag i grundskolan.
Varje kommun får själv utifrån elevernas behov och kommunens ekonomiska,
personella och lokalmässiga resurser ta ställning till om samlad skoldag skall
införas. Samlad skoldag kan införas i hela grundskolan inom kommunen eller vid
endast viss skolenhet eller visst stadium eller viss årskurs i en skolenhet.
Såsom framgår av prop. 1975/76:39 s. 257 f. har man med hänsyn tik prakUska och
ekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;' I prop.
1984/85; 100 bil. 10 föreslås ändring till tre stadieveckotimmar (s, 18 och&lt;br&gt;
184&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;146 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1034&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1035&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;problem
för kommunerna valt att göra den samlade skoldagen friviUig för    Prop.
1985/86:10 kommunerna under en ej bestämd övergångsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Numera
finns i 5 kap. 3 c S skolförordningen följande föreskrifter. Sam- Bilaga 14 lad
skoldag innebär att eleverna genom särskilda åtgärder skaU tas on-hand under
hela den tid som skoldagen omfattar med stöd av beslut inom gällande tidsram.
Fria aktiviieter skall anordnas för eleverna under de delar av skoldagen, som inle
tas upp av lektioner eller annan verksamhet som skall förekomma enligt
förordningen eller av behövlig tid för vila och mäkid. Tid för fria aktiviieter
fär läggas ut även före dagens första lektion eller efter dagens sista lektion.
Vid utformningen av den samlade skolda­gen bör, särskilt för elever på
lågstadiet, eftersträvas att vistelsetiden i skolan för en och samma elev inte
växlar under veckans oHka dagar.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
bestämmer efter lokala behov och förutsättningar vilken längd den samlade
skoldagen skall ha inom givna lidsramar, dvs. högst 5 timmar 20 minuter för
eleverna i årskurserna 1 och 2 samt 8 timmar för eleverna i övriga årskurser.
Samlad skoldag kan införas utan att skoldagen för den skull blir längre. I
sådana fall anordnas fria aktiviteter pä hälUmmar och under andra uppehåll i
den timplanebundna verksamheten. Ibland kan samlad skoldag medföra att
skoldagen blir längre. Praktiska och organisa­toriska överväganden med hänsyn UU
de lokala förhållandena spelar in. Självfallet måste den tillkommande tiden, Hksom
den övriga, ha ett peda­gogiskt syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
den samlade skoldagen och då särskilt de aktiviteterna utformas är beroende av
de lokala behoven och förutsättningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
samlade skoldagen syftar Ull ökade omsorger om elevema och ett mera varierat
innehåll i deras skolarbete till främjande av deras allmänna utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Lgr 80 betonas att all verksamhet under skoldagen skall präglas av skolans mål
och därför har ett pedagogiskt syfte. Den samlade skoldagen är enligl Lgr 80
ett av uttrycken för den helhetssyn som måste anläggas på skolans verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är främst genom de fria aktiviteterna som den samlade skoldagen kan ge eleverna
något utöver vad en annan skoldag tillför dem. \&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   De fria aktiviteternas innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5 kap. 3 a 8 skolförordningen är fria aktiviteter sådana obligatoris­ka
aktiviteter utöver lektioner m. m. som Ullsammans med dessa bildar en
pedagogisk helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållet
i de fria aktiviteter som alltid skall förekomma på mellan- och högstadierna
och de fria aktiviteter som är en följd av att samlad skoldag har införts
framgår av Lgr 80, som beskriver hur hela den icke timplane­bundna tiden
disponeras och därför tar upp även inslag av vila m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meningen
är att de fria aktiviteterna skall utformas mot bakgrund av de behov och föratsättningar
som föreligger i den enskilda kommunen och vid den enskilda skolenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Bakgrunden till sistnämnda bestämmelse är bl. a föräldrarnas intresse av så
fasta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tider
som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13  
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 10. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1036&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1037&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
läroplanen ges vissa allmäniia riktlinjer och exempel. Där uttalas bl. a
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fria
aktiviteter som en naturlig del av skolans verksamhet kan bli ett led, inte
bara i utökad och förbättrad omsorg om eleverna, utan också i en förbättring av
individualiserings- och slödmöjlighelerna inom skolan. För att lyckas måste
skolan både knyta an tik existerande intressen och skapa nya, utvecklande
intressen. Skolans personal och ledare i ungdomsföre­ningar och studieförbund
måste pä ett aktivt sätt medverka och informera eleverna om olika möjligheter.
Många aktiviteter kan eleverna själva orga­nisera och leda. Undersökningar har
visat att elevema ofta väljer slentrian­mässigt och att valen styrs av
tradition, kön och nöjesindustrins utbud. Skolan bör stimulera Ull nya grepp
för att få variation och förnyelse. Idéburna, hobbybetonade, idrottsliga och
estetiska verksamheter bör be­främjas liksom en inriktning pä natur- och miljövårdsfrägor.
Skolan skaU förmedla kännedom om och kontakt med fritidsgrapper och
organisationer utanför skolan. Därigenom kan den ge eleverna bestående
intressen som kan leda till en meningsfull fritid. Ensidighet i urvalet bör
skolan undvika genom att tillse att fria akUviteter innehåller ett
variationsrikt program under läsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verksamheten
kan organiseras i många former. I det följande anges några av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tid
bör anslås för gemensamma samlingar. Dessa kan innehålla informa-&lt;br&gt;
Uon och diskussion, program med kultureUa och sociala inslag, presenta-&lt;br&gt;
Uon av organisationer, föreningar och olika yrkesgrupper. Så långt möjligt&lt;br&gt;
bör de bygga på elevernas egna akUviteter.-------------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
varje klass bkdar klassföreståndare och elever tiUsammans ett klassråd.
Klassrådets verksamhet är en viktig del av skolans reguljära arbete. Det kan —
utom under lektioner - sammanträda under tid för morgonsamling och tid för fria
aktiviteter. Tik denna kan också förläggas elevernas egen föreningsverksamhet, l.ex.
sammankomster med elevrå­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolbiblioteket
bör om möjligt vara Ullgängligt under hela skoldagen. Där kan elevema utveckla
sina intressen genom att läsa böcker, tidningar och tidskrifter. Där är ofta
skolans bästa utrymme för självständiga stu­dier, för arbete i grupp eller
studiecirkel. Kulturnämnd och kulturorganisa­tioner bör kunna utnyttja skolan
som forum för kullurakUviteter, utställ­ningar, sagostunder m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fria
aktiviteter måste ge utrymme för elevernas eget ansvar för delar av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetet
inom skolan.--  Elever och elevgrupper bör hjälpa Ull med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dagliga
göromål i skolan. De bör medverka i lokalvård, i biblioteks- och&lt;br&gt;
reproduktionsarbete och utföra enklare reparationer.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---- Äldre
elever bör få leda olika grappaktiviteler.       Elever bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunna
della i planeringen och genomförandel av friluftsdagar och lägersko­lor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
arbete i grapper, ledda av föreningar, lärare, fritidspersonal, kulturarbetare,
föräldrar, elever och andra bör eleverna få möjligheter att utveckla olika
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
lågstadiet kan man anknyta tkl vad eleverna är vana vid från tiden i förskolan.
Gränserna mellan lektioner och fria akUviteter kan bli flytande. Det kan
upplevas positivt att under fria aktiviteter få tid att göra färdig en
arbetsuppgift som påbörjats under lektionerna. Fri och skapande verksam­het,
sång, musik, dramalik, arbete med bild, sagor och korta samHngs-stunder
stimulerar fantasi och känsla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
mekanstadiet och högstadiet - och i många fall redan på lågstadiet -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1038&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1039&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan man samlas kring olika
frågor som har sitt ursprung i lektionernas arbetsområden eller i teman och tiUvalskurser.
Det är också viktigt att man inom olika ämnen fortlöpande söker nya vägar och
genom diskussioner, medverkan av kulturarbetare och föreningsföreträdare och
läsning av litte­ratur ger eleverna stimulans tiU en berikande fritid utanför
skoldagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra aktiviteter kan ha
anknytning till allmänt idrottsliga, hobbybeto­nade, estetiska och idéburna
intressen. Hit hör exempelvis lagidrotter, folkdans, bild- och formarbete,
djurvård, orkesterspel, motorkunskap, modellbygge och maskinskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En Iredje grupp
aktiviteter är de som organiseras av ledare för olika organisationer. Denna
verksamhet är ofta medvetet profilerad. Den kan till en väsentlig del vara
identisk med övriga aktiviteter men också vara en del av organisationernas
ungdomsarbete. Till sitt innehåll måste den anpassas efter elevernas ålder och
mognad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
omfattande inslag kan bli elevernas musikaliska sysselsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1040&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Ledningen av de fria aktiviteterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
omedelbara ledningen av fria aktivteter kan handhas av lärare, fritidsledare,
särskilt anlitad handledare, föräldrar, föreningsledare m.fl. Även eleverna
skall ta aktiv del i planering och ledning av verksamheten. Det kan t. ex. ske
genom att äldre elever handleder yngre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
skolförordningens bestämmelser (14 kap. 9 a 8) är en lärare skyl­dig att
medverka i fria aktiviteter, om läraren kan anses ha förutsättningar för detta
och om del erfordras. 1 läroplanens kommentarmaterial sägs all läraren eller
specialläraren i mänga fall är den självklare handledaren av fria aktiviteter,
eftersom lärarna känner eleverna väl och kan inpassa de fria aktiviteterna som
en del i den helhet som skolarbetet skall utgöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppgifterna för den
som leder fria aktiviteter beror givetvis på aktiviter-nas art. I många fall
blir det helt enkelt fråga om att visa hur man gör (t. ex. vid idrottande,
musicerande, hobbyverksamhet, reparationer). I andra fall kan det vara fråga om
att hålla föredrag om t. ex. en viss förenings verk­samhet. Skolledningen har
ett ansvar för att de fria aktiviteterna leds av därtill lämpade personer pä
ett sätt som stämmer med skolans mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1041&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4   
Säkerställande av objektivitet och allsidighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läroplanens
mål och rikUinjer med deras krav på saklighet och allsi-dighel gäller all
verksamhet i skolan och således även de fria aktiviteterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de fria akUvitelerna framhålls i läroplanen alt ensidighet i urvalet bör
undvikas genom att skolan tillhandahåller ett variaUonsrikt program under
läsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om objektivitet och allsidighet aktualiseras främst vid förenings­medverkan,
som kan förekomma såväl under lekUoner som i fria aktivi­teter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I läroplanen betonas
föreningarnas roll i det svenska samhället och behovet av alt låta eleverna få
kontakter med föreningslivet. Enligt läro­planen bör föreningarna inom ramen
för de allmänna målen för skolan själva få svara för verksamhetens utformning
under fria aktiviteter. Det sägs att föreningar med bestämda program skall ha
rätt att verka för sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1042&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1043&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppfattning och att det
åligger skolstyrelsen och skolledningen alt svara för balans och aksidighet
genom urvalet av föreningsaktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det kan ibland inträffa
att endast vissa politiska föreningar eller vissa trossamfund har möjlighet
eller intresse att medverka i skolan. Detta fär då enligt uttalande i
läroplanen inte hindra all verksamhet. I stället bör sko­lans lärare i
tillräcklig omfattning på lekUoner orientera om och belysa andra idéer, så att
eleverna kan få en helhetsuppfattning baserad på en sä allsidig information som
möjligt. Strävan bör dock vara att föreningar med olika åskådningar själva
medverkar i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1044&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1045&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5   Ett
rättsfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
skoldirekUon beslöt den 1 febraari 1979 att samlad skoldag fr.o.m. läsåret
1979/80 skulle införas i samUiga klasser på lågstadiet i kommunens grundskola.
Den 26 aprk 1979 beslöt skoldirektionen i anled­ning av en av skolförvaltningen
lämnad redovisning angående planering för den samlade skoldagen att införandet
av sådan pä lågstadiet skulle genom­föras successivt under läsåren 1979/80 och
1980/81.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tiden för skoldirektionens beslut gällde beträffande samlad skoldag
föreskrifter i 5 kap. 2 S skolförordningen i dess lydelse enligt SFS 1978:588
och anvisningar i Lgr 69.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvär
anfördes över skoldirektionens beslut den 26 april 1979. Klagan­dena anförde i
huvudsak följande. Innebörden av skoldirekUonens beslut blir att elevema ålagts
närvaroplikt i skolan för annan verksamhet än undervisning i skollagens mening.
Föreskriften i 5 kap. 2 8 skolförordning­en och skoldirektionens beslut saknar
stöd i lag och strider även mot regeringsformens bestämmelser om normgivningsmaklen.
Det föreligger även en risk för att elevema tvångsvis kan bU utsatta för
indoktrinering genom olika politiska och religiösa sammanslutningar. Detta kan
innebära ett hot mot den fria åsiktsbildningen och beslutet kan därför även
strida mot 1 kap. 1 8 och 2 kap. 12 8 andra stycket regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Målet
avgjordes av regeringsrätten den 5 mars 1981 (RÅ812:14). Majori­teten anförde
därvid bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5 kap. 2 8 skolförordningen i dess lydelse enligt förordningen 1978:588
omfattar skoldagen 1. för eleverna timplanebunden undervisning i ämnen, 2.
obligatorisk verksamhet av annat slag än undervisning i ämnen och praktisk
yrkesorientering, om kommunen beslutar det, 3. verksamhet vilken i övrigt skaU
förekomma enUgt skolförordningen samt 4. måltids-uppehåk och raster. I 5 kap. 4
8 skolförordningen föreskrivs att i läroplan för grundskolan skall anges mål
och rikUinjer för skolans arbete samt aUmänna anvisningar för skolans
verksamhet. I läroplanen skak, föratom timplaner och kursplaner för
undervisningen i ämnen och för praktisk yrkesorientering, finnas allmänna
föreskrifter om obligatorisk verksamhet under skoldagen av sådant annat slag
som nämnts under punkten 2 ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
riksdagen i skrivelse anmält sina beslut med anledning av prop. 1975/76:39
angående skolans inre arbete m.m. lät regeringen göra en revidering av mål och riklHnjer
i grundskolans läroplan saml faställde härefter i förordning den 18 maj 1978 de
delar av läroplan för grandskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1046&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1047&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som avsåg målen och
riktlinjerna samt timplaner. Skolöverstyrelsen utgav     Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;härefter i särskild
publikation läroplan för grundskolan vUken utöver de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnda delarna innehöll
anvisningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilasa 14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu nämnda föreskrifterna utgör stödet för införandet i grundskolan av den s. k.
samlade skoldagen. Den författningsmässiga regleringen grun­das bl. a. på ett i
lagen 1975:159 om ändring i 55 8 skoUagen ål regeringen givet bemyndigande att
meddela föreskrifter, som avses i 8 kap. 3 8 rege­ringsformen och som gäller
arbetets anordnande i grandskolan. Enligt lagrammet fär regeringen även meddela
föreskrifter om kommuns befatt­ning med grundskolan samt överlåta ät
förvaltningsmyndighet att meddela närmare föreskrifter i nu nämnda hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
läroplanens aUmänna anvisningar anges att samhället har ett övergri­pande
ansvar för att barn och ungdomar får växa upp i en miljö som främjar utveckUng.
Detta föratsätter en väl fungerande samverkan mellan hem, skola, organisationer,
föreningar och andra i samhäUet med ansvar och intresse för barnens och
ungdomarnas utvecklingsmiljö. Skolan är en viktig del av denna miljö. Under
hela skoldagen måste därför skolan UUsammans med hemmen, föreningslivet och
samhället i övrigt ta ansvar för omsorgen om barn och ungdomar. Allt arbete i
skolan skall anknyta Ull och i görligaste mån återspegla olika delar av
omvärlden, inbegripet den historiska bakgranden. Eleverna bör under skoldagen
fä kontakt med vad som sker i närsamhället såsom kommunens kultur- och fritidsulbud,
kom-munalpoliUska frågor saml arbetslivet. Företrädare för föreningsliv, fackli­ga
organisationer och för andra verksamheter inom kommunen får därige­nom
tillfälle att medverka och organisera verksamhet under skoldagen. Skolstyrelsen
ansvarar för hur skoldagen utformas och genomförs. Det är en lokal uppgift alt
ge den icke timplanebundna delen av skoldagen ett innehåll som svarar mot mål
och rikUinjer för skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
samlade skoldagen utgör en del av de reformförslag som lades fram av
utredningen (SOU 1974:53) om skolans inre arbete (SIA). I propositio­nen
1975/76:39 tog föredragande statsrådet upp SIA:s förslag om samlad skoldag och
anförde bl. a. följande. Att ge en samlad skoldag ett för eleverna rikt och
differentierat innehåll måste vara en lokal uppgift som skall bygga på de föratsättningar
och behov som föreligger i den enskilda kommunen och vid den enskilda
skolenheten. Kommunema bör få ansva­ret för att utforma en skoldag som förutom
undervisningen ger möjlighet till omsorg och fritidsakUviteter av olika slag.
Skolan bör inte bara sörja för verksamheten under lektioner eller annan kursplanebunden
verksamhet utan också skapa förutsättningar för att eleverna får möjlighet att
delta i en för dem meningsfull verksamhet. Hela skoldagen bör utnyttjas och när­varoplikt
bör gälla all verksamhet under skoldagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om den samlade skoldagens innehåll framhöll föredraganden bl. a. De nya
verksamheterna under skoldagen bör kunna leda Ull en förnyelse av skolarbetet.
Genom att väva in olika verksamheter i varandra kan man uppnå ett arbetssätt
som är obundet av de arbetsformer som i dag präglar skolan. Föreningslivets
arbetssätt och beslutsformer kan därvid utgöra en källa tUl förnyelse.
Föreningslivels medverkan måste ske pä deras egna villkor och bygga på ett
förtroende från samhällsorganens sida. Jag vUl också understryka vikten av att
eleverna får möta representanter för folkrörelsen i undervisningen. Med sin
erfarenhet och sitt engagemang har folkrörelseföreträdarna goda föratsättningar
att berika undervisningen och levandegöra aktuella frågeställningar. Det kan t.
ex. ske när företeelser behandlas där folkrörelseföreträdare har speciell
sakkunskap eller där skilda värderingar skall belysas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1048&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1049&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande
statsrådet uppehöll sig mera utförligt vid föreningsverk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samheten
och dess betydelse för skolarbetet samt anförde härom bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 14&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FöreningsHvets
betydelse för skolan har understrukits av både barnstuge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningen
och SIA. Även flertalet remissinstanser har uttalat sin positiva inställning
till föreningslivets medverkan i verksamheten. Såväl socialsty­relsen som
skolöverstyrelsen och kommunförbundet framhåller det viktiga i att
ungdomsorganisationerna ges möjlighet att medverka i verksamhet under
skoldagen. Även LO och TCO m.fl. tillstyrker förslaget om för­eningslivets
medverkan men betonar samtidigt vikten av att organisatio­nernas medverkan fär
ske på deras egna villkor och utan inblandning eller styrning av myndigheter eUer
institutioner. Mot bakgrunden av den vilja som föreningslivet visat till att
öka sina insatser anser jag det vara av stor vikt att skolan Ukmötesgår
föreningarnas önskan att engagera sig i skolan. Del är därför naturUgt att
skolan och dess ledning stöder elevernas före­ningsverksamhet. Även om
föreningslivets verksamhet till övervägande del kommer all bedrivas under den
allmänna fritidsverksamheten dvs. efter skoldagens slut, är del angeläget all
föreningarna bereds möjlighet alt organisera verksamhet under skoldagen. I
likhet med flera remissinstanser delar jag uppfattningen att om det finns
föreningar som i en skola kan överta verksamhet som eljest binds av
bestämmelser i skollag, skolför­ordning eller läroplan kommunen bör avstå från
egna konkurrerande verk­samheter. Detta bör dock inte hindra att även kommunen
går in i samma skolenhet bl. a. för att komplettera utbudet så att eventuell
ensidighet i verksamheten undviks. Föreningarnas verksamhet under skoldagen får
inte strida mot skolans mål och rikUinjer. Är detta villkor uppfykt, anser jag
att de bör kunna bedriva sin verksamhet på egna viUkor. Den förenings-drivna
verksamheten under skoldagen bör ske i grupper. Eleven själv bör i samråd med
hemmet anmäla sig till en eller flera grupper med verksamhet som pågår olika
veckodagar under verksamhetsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Klagandena
har i målet gjort gäUande att barnen genom skolförordning­ens föreskrifter om
den samlade skoldagen föreläggs en närvaroplikt i skolan för annan verksamhet
än undervisning i skoUagens mening och alt detta strider mot bestämmelsen i 2
kap. 8 8 regeringsformen om skydd mot frihetsberövande och om rörelsefrihet.
Begränsning av den fri- och rätUg­het som avses i nämnda lagrum kan enligt 2
kap. 12 8 regeringsformen ske endast genom lag, vilken lag därtill skall vara tikkommen
i den särskilda ordning som avses i 12 8 iredje stycket. Om tvånget att
fullgöra skolplikt är att se som en begränsning av rörelsefriheten, är
skolförordningens före­skrifter om den samlade skoldagen grundlagsstridiga,
oavsett huruvida föreskrifterna avser den i skokagen angivna verksamheten eller
ej. Delege­rad normgivning är nämHgen inle Ullåten som medel alt inskränka den grundlagsskyddade
rörelsefriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SkolpHktens
förhållande till 2 kap. 8 § regeringsformen framgår ej direkt av grandlagen.
Inte heller förarbetena lill denna innefattar något klarläg­gande av frågan.
Före UUkomsten av skokagen (1962:319) var skolplikten för barn i allmänhet inte
fastslagen i samfåUt stiftad lag utan reglerad i stadgor utfärdade av Kungl. Maj:t.
När bestämmelser om skolplikt upp­togs i skollagen, motiverades detta med att
det ansågs naturligt att, oavsett om man uppfattade skolplikten som en ren
skyldighet eller huvudsakligen som en förmän, de principer fastsläs i lag som
gäller den enskUdes förhål­lande tUl samhället och vilka fått ett uttryck genom
Sveriges anslutning tiU artikel 2 i tiUäggsprotokoUet den 11 januari 1952 till
Europarådets konven­tion angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna (prop. 1962:136 s. 52 jfr s. 22-24). Föreskrifter om undervisning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;och utbildning får enligt 8 kap. 7 8 första stycket 6. regeringsformen
efter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1050&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1051&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bemyndigande
i lag överlämnas till regeringens normgivningskompetens Prop. 1985/86:10 utan
hinder av att de hör till del primära lagomräde som avses i 3 § av kapitlet,
dvs. utgör föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det Bilaga 14
allmänna och gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Såvitt gäller bl. a.
grundskolan och arbetet där har såsom tidigare nämnts sådant bemyndi­gande
givits i 55 8 skollagen. Vad här anförts om motiven till att skolplik­ten 1962
överfördes till lag och om regeringsformens föreskrifter rörande normgivningskompetensen
i fråga om undervisning och utbildning talar för att skolplikten inte hör till
de ämnen om grandläggande fri- och rättigheter som är förbehållna det
obligatoriska lagområdet. Den torde i stället såsom utgörande en del av
grundskolans ämnesområde vara att hänföra till fråga som efter bemyndigande i
lag fär överlämnas till regeringens normgivning. Klagandenas påstående att skokörordningens
föreskrifter om den samlade skoldagen är grundlagsstridiga av det skälet att de
inskränker rörelsefrihe­ten enligt 2 kap. 8 8 regeringsformen är därför inte
riktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
i skollagen givna bemyndigandet för regeringen att meddela före­skrifter som
avses i 8 kap. 3 8 regeringsformen och som gäller arbetets anordnande i grandskolan
kan uppenbarligen inte avse annan verksamhet än den undervisning varom
skollagen innehåller föreskrifter. Utifrån denna synpunkt har del betydelse
huruvida den samlade skoldagen, såsom kla­gandena gör gällande, avser annat än
undervisning i skollagens mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skollagens första paragraf anges i allmänna ordalag målsättningen för den av
samhället bedrivna skolverksamheten. Det sägs här att den genom samhällets
försorg bedrivna undervisningen av bam och ungdom har Ull syfte att meddela
eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja
elevernas utveckling till harmoniska män­niskor och till dugliga och ansvarskännande
samhällsmedlemmar. Den närmare innebörden av vad som härvid menas med
undervisning belyses i prop. 1962:54 angående reformering av den obligatoriska
skolan m.m. Vad föredragande departementschefen därvid uttalade kom till
uttryck i den första läroplanen för grundskolan (SFS 1962:480). I denna
underströks att skolans uppgift inte endast är att bibringa kunskaper i olika
ämnen. Skolans uppgift, framhöUs det, sträckte sig längre än sä och innefattade
även elevernas individueUa och sociala fostran. I begreppet fostran inbe­grep
läroplanen inte blott själva undervisningen och dess innehåll utan alla de
skiftande möjligheter tUl påverkan på individen, som skolarbetet och skokivet i
alla dess yttringar erbjöd och som skolan borde utnyttja. Vidare framhöUs att
skolans uppgifter måste fortlöpande omprövas sä att de ständigt hölls
tidsenliga; skolans egen utveckling borde försiggå i takt med samhäUets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är mot bakgranden av det nyss sagda tydligt att ordet undervisning i skoUagen
får ges en tämligen vidsträckt tolkning. Lika klart är det att skolan genom den
samlade skoldagen tillförts ett nytt element av väsentlig betydelse. Såsom
föredragande statsrådet framhöll (prop. 1975/76: 39) har man genom att väva in
olika verksamheter i varandra syftat till alt uppnå ett arbetssätt som är
obundet av de arbetsformer som tidigare präglat skolan. Föreningslivets
arbetssätt och beslutsformer har därvid ansetts såsom en käUa Ull förnyelse.
Tidigare gällde att verksamheten i skolan var helt utformad efter föreskrifter
och riktlinjer som fastställts av riksdag och regering samt av
skolöverstyrelsen. Skollagen, skolförordningen och läro­planen med dess mål och
riktHnjer för skolan utgjorde ett sammanhäUet system med en central styrning av
skolan. Det var skolans egen personal, rektorer, lärare m.fl., som i samarbete
med hemmen hade ansvaret för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1052&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1053&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolarbetet
bedrevs i enlighet med de cenlrak fattade besluten. I denna ordning låg en
särskild garanti för förverkligandet av läroplanens krav på saklighet och
objektivitet. Enligt skollagen avsåg det lokala inflytandet i huvudsak frågor
rörande ordningen vid skolenheterna samt uppgiften att förse skolan med
lokaler, inventarier och utbildningsmateriel. Inflytande över den pedagogiska
verksamheten i skolan hade skolstyrelsen endast i så måtto att den skulle tikse
att verksamheten fortgick enligt gällande före­skrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och med införandet av den samlade skoldagen har det blivit en lokal uppgift att
svara för den icke timplanebundna delen av skoldagen. Kom­munen skall därvid
engagera även andra än skolans personal. Företrädare för föreningslivet avses
skola spela en framträdande roU och fä verka på egna viUkor förutsatt att deras
verksamhet är förenlig med skolans mål och rikUinjer och sålunda sker med
iakttagande av läroplanens krav på saklig­het och objektivitet. Bland de
föreningar som avses fmns sådana som företräder klart formulerade politiska
eller religiösa åsikter. Deras självkla­ra uppgift är att verka för sina
program och att påverka opinionen. Att ge dem rätt all inom skolan verka på
egna villkor så länge de är förenliga med läroplanens krav pä saklighet och
objektivitet innefattar en motsägelse. Det ökade lokala inflytandet över skolan
och skolpliktens utvidgning till all omfatta de oHka aktiviteter som den
samlade skoldagen innesluter måste anses som en genomgripande reform av skolan.
Det är en öppen fråga om skoUagens bemyndigande, som stöder sig pä 8 kap. 7 8
första stycket 6. regeringsformen, medger regeringen att Ull alla delar besluta
om ändringar av detta slag eller om det utvidgade innehållet i skollagen bort
komma till uttryck i lag som stiftas enligt 8 kap. 3 8 regeringsformen. Det kan
dock från författningsmässig synpunkt inte anses uppenbart fel att genomföra
reformen på sätt som skett. Skoldirektionens beslut att tillämpa skolför­ordningens
beslämmelser om den samlade skoldagen är därför inte grand-lagsstridigt av det
skälet att bestämmelserna gär utöver bemyndigandet i 55 8 skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Klagandena
har vidare gjort gällande att den samlade skoldagen i prakti­ken kan komma all
innebära alt barnen tvångsvis blir utsatta för indoktri­nering genom föreningar
och sammanslutningar. Enligl 2 kap. 2 8 rege­ringsformen är varje medborgare
gentemot det allmänna skyddad mot tvång all deltaga i sammankomst för
opinionsbildning. Vissa av föredra­gande statsrådet i proposiUonen 1975/76:39
gjorda uttalanden kan vara ägnade att skapa osäkerhet om den samlade skoldagens
förhållande Ull det nämnda grandlagssladgandet. I läroplanens anvisningar
rörande den sam­lade skoldagen har dock inte intagits någon föreskrift som
strider mot stadgandet. Skoldirektionens klandrade beslut innebär ej att
grandskolans elever ålagts närvaro i strid mot föreskriften i 2 kap. 2 8
regeringsformen och är ej heller oförenligt med den fria åsiktsbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1054&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1055&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1056&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:308.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 15    Prop. 1985/86: 10 Bilaga 15&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagförslag som inte remitteras till lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i skollagen (1962: 319)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 22 S skollagen (1962:319)' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1057&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse 22 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1058&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1059&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden
utgörs av nio ledamöter, som utses för tre år, räknat från och med den 1
januari året efter det, då val i hela riket titt landsting och
kommunfullmäktige har ägt rum. Av ledamöterna skall två utses av regeringen,
varav en bland företrädare för arbetsgivare och en bland företrädare för ar­betstagare
inom länet, samt en av skolöverstyrelsen och en av läns­styrelsen. Fem
ledamöter skatt väl­jas av landstinget. I Gottands län skall fem ledamöter
utses av kom­munfullmäktige i Gottands kom­mun. Omfattar annat tån kommun, som
ej titthör landstingskommun, skatt tre ledamöter utses av lands­tinget och två
ledamöter av kom­munfullmäktige .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För var och en av de ledamöter som utses av regeringen,
skolöver­styrelsen och länsstyrelsen skatt en suppleant utses. För de ledamöter
som väljs av landstinget etter kom­munfullmäktige skall lika många suppleanter
väljas. Suppleanterna skall utses för samma tid som leda­möterna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna och suppleanterna skall vara bosatta inom
lånet. Om villkor i övrigt gäller vad regering­en föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget skaU välja fem av le­damöterna i länsskolnämnden.
I Gotlands län skall fem ledamöter utses av kommunfullmäktige i Got­tands
kommun. I Göteborgs och Bohus tån samt i Malmöhus län skatt tre ledamöter utses
av lands­tinget och två ledamöter av kom­munfullmäktige i Göteborgs re­spektive
Malmö kommun. För de ledamöter som väljs av landstinget etter kommunfullmäktige
skall lika många suppleanter väljas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter som väljs enligt första stycket skaU
utses för tre år räknat från och med den 1 Januari året efter det när all­männa
val titt landsting och kom­munfullmäktige har ägt rum. De skall vara bosatta
inom länet. Om villkor i övrigt gäller vad regering­en föreskriver.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1060&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
28.0pt;margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1061&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Lagen
omtryckt 1970: 1026.  Senaste lydelse 1981: 1113.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1062&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1063&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10     Innehåll Del B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bkagor
tkl regeringsprotokollet den 6 juni 1985 (lagrädsremiss om ny skollag m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagal 
Skollagen (1962:319)    .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Utdrag av lagen (1967:940) angående omsorger om vissa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;psykiskt
utvecklingsstörda    ....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3 Sammanfattning av skolförfattningsutredningens betänkan­&lt;br&gt;
de (Ds U 1981:4) Skollagen   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4 Skolförfattningsutredningens lagförslag    ...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:131.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
5 Sammanställning  av   remissyttrandena  över  skolförfatt­&lt;br&gt;
ningsutredningens betänkande (Ds U 1981:4) Skollagen    ..&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna  
............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SammanstäUningens
disposition m. m....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansemas allmänna instäUning  
............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens uppbyggnad, terminologi m.
m.................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagform när sädan inte krävs   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KapiteHndelning m. m.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Språk m.m................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föräldrar, vårdnadshavare m. m.................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inseende och tiUsyn .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skola och skolform..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet skolplikt   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildning - begreppet och dess
benämning   .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av att vara bosalt i
rikel       ........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  I
kap. Allmänna föreskrifter  .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skollagens tillämpningsområde m,
m............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den s. k. målparagrafen   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolhuvudmännens kostnadsansvar
.............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:132.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter  ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läroböcker,   skrivmateriel  
och   andra  utbildnings­hjälpmedel             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:132.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolmåltider ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:132.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lägerskola och andra särskilda
arrangemang      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:132.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolskjutsar   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:132.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolhälsovård   ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  2
kap. Kommunernas och landstingskommunernas skolledning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa redaktionella frågor   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen och
utbildningsnämnden   ......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsråd och yrkesråd   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:133.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Benämningen planeringsråd   ................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet  av  bestämmelser  om 
planeringsråd och yrkesråd       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:133.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yrkesråd i landsUngskommuner .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppdrag åt planeringsrådet att
fullgöra yrkesrådsupp­gifter         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4  Skolchef................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  3
kap. Centrala och regionala myndigheter   ......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:114.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AUmänna synpunkter   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:114.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ:s uppgifter    ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:114.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämndernas
sammansättning ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:114.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämndernas uppgifter  ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1064&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1065&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  4
kap. Elevomräden   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74    Prop.
1985/86: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt   ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FaststäUande av elevomräden..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillhörighet till elevområde   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolgång i annan skola än det
egna elevområdets           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutande myndighet   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvärsrätl för den enskilde
och för hemkommunen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.5 Interkommunal
ersättning   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:61.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnadsansvaret och dess
koppling Ull kyrkobokfö­ringen        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättningens storlek m. m.................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:61.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tvister om rätt UU ersättning
och om ersättningens storiek    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fosterhemsfallen   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa redaktionella frågor   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  5
kap. Grundskolan ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolplikt och rätt till
utbildning .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolmognad och skolstart   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolgångens avslutande före skolpHktens
upphörande      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårdnadshavares ansvar   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vite och hämtning   ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bör tvångsmedlen finnas
kvar?    ........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutande myndigheter   .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verkställighetsfrågor   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa redakUonella frågor   ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alternativa kurser m. m............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befrielse från vissa inslag i
utbildningen   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  6
kap. Specialskolan  ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RedakUonella frågor................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sakfrågor ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  7
kap. Gymnasieskolan   ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RedakUonella frågor   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillträde och intagningsnämnder
.................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9:3  
Befrielse frän vissa inslag i gymnasieskolans utbildning ,,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.4  
Övrigt  .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8 kap. Enskilda skolor
och privatutbkdning ........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godkännande av enskUda skolor m.
m............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Privatutbildning   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Termen privatutbildning   .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Definition m. m.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övrigt   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.3 Särskild
inspektionsrält m.m. mot vissa skolor    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 9 kap. Skolhälsovård   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolformer m.m. med skolhälsovård
............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Målsättningen för skolhälsovården
................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningar och undersökningstiUfällen
..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elever i specialskolan och
andra handikappade  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övrigt  .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12                                                                      10
kap. Övriga föreskrifter        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överklagande av beslut   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemyndiganden m.m................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13                                                                      Vissa
ytterligare frågor  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.1   
Saklighet, åsiktsfrihet, föreningsmedverkan m. m                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1066&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1067&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:10&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.2  
Allmänna föreskrifter om uppträdande i skolan, agaförbud&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.m........................................................   
124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolans elevvård   ....................................    126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handikappade...........................................   
126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samer och andra etniska
minoriteter   ..........    126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstängning och förvisning m, m..................   
127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sekretessfrågor   ......................................    127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevs arbetsrättsliga
ställning   ....................    127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu aktuella följdändringar i
andra författningar     128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsändringar på sikt .......................    128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
6 SkoladministraUva kommitténs PM 29 såvitt gäller frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:131.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
tvångsmedel   .....................................    131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
7 Sammanställning av remissyttrandena över Skoladministra­&lt;br&gt;
Uva kommitténs PM 29 sävkt gäUer frågan om tvångsmedel   132&lt;br&gt;
Remissinstanserna   .............................................    132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissutfaket i stort .........................................    132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanser med anknytning
till rättsväsendel   .    133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den statliga skoladministraUonen  
.......................    134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommuner m. fl.................................................   
136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra remissinstanser   ......................................    138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:131.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
8 SEH-kommitténs betänkande (Ds U 1980:3) Enskild under­&lt;br&gt;
visning enligt 35 8 skokagen    .....................    141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Direktiven .......................................................    144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FuUgörande av skolplikten   ...............................    144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Historisk UUbakablick   ......................................    144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgranden till uppdraget   .................. ;............   
149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frekvensundersökningen....................................   
150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkrätlsliga och andra
aspekter på enskild undervisning enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
8 skollagen   ..............................................    152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgränsning mellan enskild
skola och enskUd undervisning              155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TUlsyn   .........................................................    158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om barnets rätt   .............................................    160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
Kommitténs författningsförslag   ........................    161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frekvensundersökningen,
sammanställning ...............    163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:132.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
9 SammanstäUning av remissyttrandena över SEH-kommit­téns betänkande (Ds U
1980: 3) Enskild undervisning enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:132.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
8 skollagen    .......................................    164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna  
.............................................    164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissutfallet i stort ..........................................    164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter frän posiUvt
inställda remissinstanser              165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AUmänna synpunkter av kritisk
natur ....................           165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:94.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Synpunkter i särskilda frågor  
.............................    167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:119.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare om gränsdragningen
mellan enskild undervisning och enskild skola          167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:119.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälningsskyldighet och
prövning av föratsättningarna för befrielse från skolgång   ..................................................................    168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den efterföljande kontroUen   ..................   ....    169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4 Barnets
inflytande   ......................................    171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
10  Riksrevisionsverkets rapport rörande regler om skolhälso­&lt;br&gt;
vården   ................................................    172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
11   Skolhuvudmännens kostnadsansvar i förhållande Ull ele­&lt;br&gt;
vema i grundskolan och gymnasieskolan  ......    174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande regelsystem i
huvuddrag   ....................    174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolförfaltningsutredningen   ...............................    175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;3 Remissinstanserna   ...........................................    176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1068&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1069&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
12   Elevområden m.m. och interkommunal ersättning för ele-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:10&lt;br&gt;
ver i grundskolan och gymnasieskolan — nuvarande regel­&lt;br&gt;
system i huvuddrag .................................    177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elevernas fördelning mellan och
inom olika skolhuvudmans grund­skolor och gymnasieskolor   ......................................................................    177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interkommunal ersättning för
elever i grundskolan och gymnasie­skolan           179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
13 Uppföljande verksamhet för ungdomar under 18 år - nu­&lt;br&gt;
varande bestämmelser och deras bakgrand       181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 14   Fria
aktiviteter och samlad skoldag  .........    183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
15   Förslag till lag om ändring i skollagen (1962:319) - ej&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;remitterat
Ull lagrådet  .............................    193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga 16  
Lagrådsremissens lagförslag, se del A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985                                                                                                                      197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1070&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1071&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1072&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90310</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198586__10.pdf</filnamn>
<filstorlek>17078744</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny skollag m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/399F9A97-4CBF-4310-975D-E629D424F7F1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>